Uppdragsbeskrivning, hem för viss annan heldygnsvård – korttidsboende enligt socialtjänstlagen (SoL)‌

Korttidsboende som beviljas enligt 4 kapitlet 1 § socialtjänstlagen (SoL) är ett samlingsnamn för olika former av tillfälligt boende för exempelvis återhämtning, tillfällig utökning av behov eller avlösning för anhöriga.

Insatsen kan innebära att den enskilde varvar hemmaboende med periodvis vistelse på korttidsboende. Korttidsboendet kan också beviljas i väntan på att få flytta hem efter vård, eller till ett annat, anpassat boende. På ett korttidsboende vistas den enskilde en kortare tid och har kvar sin ordinarie bostad.

Enligt vård- och omsorgsnämndens riktlinjer kan en korttidsplats i Botkyrka kommun beviljas av Myndighet till den som uppfyller något av nedanstående kriterier:

• Den som vårdats inom slutenvården och inte omedelbart efter utskrivning kan få sina behov tillgodosedda genom insatser från hemgångsteamet och/eller hemtjänstutförare kan under en kort tid beviljas korttidsboende. Den enskilde kan till exempel vara så medtagen efter sjukhusvistelse att det är nödvändigt med omvårdnadsinsatser dygnet runt till dess personen återhämtat sig ytterligare. Syftet är personen så snart som möjligt ska kunna återgå till sitt ordinarie boende.

• Den som vårdas i hemmet och som med en tillfällig vistelse på ett korttidsboende kan bo kvar i sitt hem. Syftet är att den enskilde återhämtar sig och kan återgå till bostaden.

• Den som vårdas av en anhörig och där den som vårdar är i behov av avlastning. Syftet är att avlasta den som vårdar. Insatsen beviljas då som växelvård eller korttidsboende vid enstaka tillfälle.

Syftet med insatsen ‌

Syftet med korttidsboende är att tillfälligt tillgodose behov av vård och omsorg som inte kan ges i det ordinära boendet och/eller avlasta anhöriga som vårdar. En plats på ett korttidsboende kan ha flera olika syften. Av biståndsbeslutet ska därför brukarens behov, mål och uppdrag vara tydligt specificerat. Ett beslut om korttidsboende är tidsbegränsat. En vistelse på korttidsboendet kan även vara i form av växelvård eller avlösning för anhörig som vårdar den enskilde. En plats på korttidsboende innebär en heldygnsomsorg där behoven av vård, omsorg, säkerhet, tillsyn och trygghet tillgodoses. Personalen på korttidsboendet ska verka för att syftet och målen

med insatsen uppfylls. Brukaren ska känna sig delaktig under perioden på korttidsboendet och tillåtas behålla sin personlighet och integritet samtidigt som hens behov av social stimulans tillgodoses av korttidsboendet.

Krav på tjänstens utförande ‌

På korttidsboendet där man arbetar på uppdrag av Myndighet ska brukaren få god tillsyn och omvårdnad under dygnets alla timmar. Det ska finnas personal tillgänglig dygnet runt, och brukaren ska få det stöd och den omsorg hen behöver för att klara sin tillvaro och känna sig trygg. Brukaren ska vid behov ha tillgång till larm.

Ett korttidsboende bör erbjuda eget rum med toalett och dusch. Det ska finnas en föreståndare för verksamheten som ansvarar för det dagliga arbetet och säkerställer att verksamheten håller god kvalitet och ger god omvårdnad. I Botkyrka kommun är föreståndaren ansvarig chef på korttidsboendet. Korttidsboendet och omvårdnaden ska vara utformade så att brukarens kapacitet och resurser tas tillvara. Brukaren ska få hjälp att upprätthålla sina psykiska och fysiska funktioner och stöd att bevara sina sociala och kulturella nätverk. Det ska också finnas gemensamma lokaler för måltider, fritidsaktiviteter, kulturinslag och andra sociala aktiviteter och den boende ska få möjlighet till utevistelser.

Korttidsboendet ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser upp till sjuksköterskenivå. Detta innebär insatser som utförs av sjuksköterska, dietist, arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut. Regionen ansvarar för att tillhandahålla sådan hälso- och sjukvård som ges av läkare och ska avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda ska kunna erbjudas en god hälso- och sjukvård. Verksamheten ansvarar för att det finns en skriftlig överenskommelse eller motsvarande om läkarmedverkan.

Boendemiljö inom- och utomhus ‌

Brukaren ska erbjudas en trivsam miljö såväl inom- som utomhus. Rummet ska vara utrustat med möjlighet till trygghetslarm, låsbart skåp för förvaring av personliga tillhörigheter, madrass, kudde, täcke och sängkläder. Rummet ska ha vårdsäng, sängbord och sänglampa. I rummet ska det finnas toalett och dusch. På vissa boendeenheter finns även kokmöjligheter. Brukaren kan få dela rum. Enligt smittskydd ska personer med känd xxxxxx ha eget rum och egen toalett. Det ska också finnas gemensamma utrymmen för social samvaro.

Service och omvårdnad ‌

Alla brukare som vistas på korttidsboende ska ges ett tryggt boende och en värdig tillvaro. Omvårdnaden ska bygga på respekt för brukarens självbestämmande och integritet, och ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med brukaren och/eller dennes närstående eller företrädare (god man eller förvaltare) om samtycke finns. Omvårdnaden ska tillgodose brukarens personliga behov och önskemål, samt främja goda kontakter mellan brukaren, närstående och personalen. Omvårdnaden ska genomsyras av grundtanken att brukaren har förmåga att själv välja hur hen vill leva sitt liv. Brukarens behov och önskemål ur språkliga, etniska, kulturella och religiösa aspekter ska respekteras. Såväl service, omsorg som omvårdnad ska utformas så att social isolering motverkas och brukaren får möjlighet att behålla sina funktioner. Omvårdnaden ska så långt som möjligt anpassas efter normal dygnsrytm.

Finskt förvaltningsområde ‌

Botkyrka kommun är en finsk förvaltningskommun, det betyder att kommunen bedriver ett särskilt arbete för att främja finska. Korttidsboendet har utifrån det som uppdrag att försöka tillgodose behovet av finskspråkiga medarbetare i största möjliga mån för de personer som önskar tala finska.

Lagar, förordningar och föreskrifter ‌

Verksamheten ska utföras och bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen, offentlighets- och sekretesslagen, arbetsmiljölagen, dataskyddsförordningen och övriga, vid varje tillfälle, tillämpliga lagar. Verksamheten ska följa befintlig, och kommande lagstiftning och andra för verksamheten aktuella gällande föreskrifter och allmänna råd.

Tystnadsplikt och sekretess ‌

Korttidsboendet omfattas av offentlighets- och sekretesslagen och all personal har tystnadsplikt. Ansvarig chef ansvarar för att all personal har god kunskap om offentlighets- och sekretesslagen, och ska regelbundet gå igenom vad den innebär med personalen. Ansvarig chef ansvarar också för att personalen undertecknar en förbindelse om sekretess. Förbindelsen avser den tystnadsplikt som gäller enligt 15 kapitlet 1 § socialtjänstlagen för uppgift om den enskildes hälsotillstånd, personliga tillstånd eller personliga förhållanden. Sekretessförbindelsen ska undertecknas vid varje nyanställning och det är den anställande chefens ansvar att den

undertecknas. Ansvarig chef ansvarar för att enhetens personal och ledning lever upp till lagsstiftningen gällande tystnadsplikt.

Diskriminering ‌

Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Verksamheten ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering i enlighet med lagens syfte.

Särskilt viktiga delar inom gällande socialtjänstlag ‌

Värdegrund ‌

Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen återfinns i 5 kapitlet 4 § socialtjänstlagen. Värdegrunden innebär att omsorgen ska inriktas så att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Brukarna ska ges trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

Korttidsboendet ska ta hänsyn till brukarens samlade livssituation och unika behov, och ska bemöta brukaren utifrån förvaltningens värdegrund och den nationella värdegrunden.

Korttidsboendet ska ha ett salutogent synsätt – det vill säga fokusera på de faktorer som främjar hälsa och ett meningsfullt liv. Boendet ska stärka brukarens förmåga att leva ett självständigt liv och arbeta för att den brukare som lider av sjukdom ändå ska kunna uppleva att hen mår bra.

Frivillighet och självbestämmande ‌

Verksamheten ska bedrivas med fokus på frivillighet och självbestämmande, detta återfinns i socialtjänstlagens portalparagraf 1 kapitlet 1 §. Verksamheten ansvarar för att se till att det vid erforderliga tillfällen alltid finns ett giltigt samtycke från brukaren samt att samtycket dokumenteras enligt gällande bestämmelser.

Ledningssystem för kvalitet ‌

Korttidsboendet ska ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2011:9. Med stöd av ledningssystemet ska korttidsboendet planera, leda, kontrollera, följa

upp, utvärdera samt förbättra verksamheten. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

Ansvarig chef ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Detta säkerställer att alla arbetar på ett likartat sätt. Ansvarig chef ansvarar för utbildningsinsatser eller andra åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa att processer och rutiner följs.

Ledningssystem för kvalitet ska innehålla nedanstående delar:

• Samverkan

Samverkan kan ske inom den egna verksamheten, till exempel mellan olika enheter eller andra organisatoriska delar, och mellan olika personalgrupper. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs mellan vårdgivare och andra verksamheter.

• Synpunkter och klagomål

Korttidsboendet ska dokumentera och behandla alla inkomna synpunkter skriftligt. Verksamheten ska arbeta systematiskt med de synpunkter som inkommit från brukare och anhöriga. Återkoppling till brukare eller anhöriga ska ske inom tio dagar. Korttidsboendet ska på begäran av ansvarig i kommunen när som helst kunna redovisa vilka synpunkter och klagomål som inkommit och vilka åtgärder som vidtagits med anledning av dessa.

Verksamheten ska informera om möjligheten att lämna synpunkter och klagomål samt stödja brukaren eller dennes närstående/företrädare i att framföra klagomål till den egna verksamheten eller annan vårdgivare. Om synpunkter och klagomål gäller hälso- och sjukvård kan brukaren eller dennes närstående/företrädare också få stöd av Patientnämnden.

• Rapporteringsskyldighet – lex Xxxxx och lex Maria

Av processerna och rutinerna ska det framgå hur korttidsboendet för äldre hanterar rapporteringsskyldighet. Verksamheten ska ha god kännedom om och följa vård- och omsorgsnämndens riktlinjer om avvikelser, vårdskador och missförhållanden enligt xxx Xxxxx och xxx Xxxxx. Korttidsboendet ska ha aktuella rutiner och se till att all personal är väl förtrogna med rutinerna.

• Utreda och avhjälpa – avvikelser, vårdskador och missförhållanden enligt xxx Xxxxx och xxx Xxxxx

Utöver rapporteringsskyldigheten har verksamheten även en skyldighet att skyndsamt avhjälpa, undanröja och utreda avvikelser och vårdskador/missförhållanden samt risker för vårdskador/missförhållanden.

• Sammanställning av risker, rapporter, synpunkter och klagomål Verksamheten ska sammanställa inkomna rapporter, klagomål och synpunkter för att kunna se om det finns mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Verksamheten ska fortlöpande utföra riskanalyser för att bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa i verksamheten som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet.

• Egenkontroll

Verksamheten ska fortlöpande utöva egenkontroll, det vill säga undersöka den verksamhet som bedrivs. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att korttidsboendet ska kunna säkra verksamhetens kvalitet.

• Dokumentation av kvalitetsarbetet

Korttidsboendet ska dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Kravet på dokumentation omfattar alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet, såväl ledningssystemets grundläggande uppbyggnad som det systematiska förbättringsarbetet.

• Kvalitetsberättelse

Kvalitetsarbetet ska dokumenteras i en årlig kvalitetsberättelse på minst verksamhetsnivå. Kvalitetsberättelsen ska omfatta hur verksamheten eller enheten arbetat med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.

• Patientsäkerhetsberättelse

Verksamheten ska även beskriva hur de har arbetat för att identifiera, analysera och minska riskerna i vården. Verksamhetens arbete och resultat sammanställs och dokumenteras i en patientsäkerhetsberättelse på nämndnivå som ska vara färdig senast den 1 mars varje år.

Organisation och styrning ‌

Av 3 kap 3 § socialtjänstlagen framgår bland annat att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

Ansvarig chef ‌

Korttidsboendet ska ha en utsedd chef som ansvarar för den dagliga driften. Ansvarig chef ska finnas i verksamheten och vara tillgänglig i sådan omfattning som krävs för uppdraget (se punkt Bemanning).

Formell kompetens och erfarenhet ‌

Ansvarig chef ska ha:

• Ingående kunskaper om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd.

• Dokumenterad relevant utbildning om minst 180 högskolepoäng. Äldre relevant högskoleutbildning, som tidigare omfattade ett lägre antal poäng, kommer också att godkännas.

• Minst 24 månaders sammanhängande praktisk erfarenhet av arbetsledning (ekonomi-, personal- och verksamhetsansvar) inom vård- och omsorgsverksamhet under heltid, eller minst 24 månaders sammanhängande praktisk erfarenhet av biståndshandläggning med någon form av arbetsledningsansvar inom äldreomsorg under heltid. Erfarenheten ska vara förvärvad under de senaste tio åren.

• Datorvana, det vill säga att självständigt kunna arbeta med en dator och kunna hantera information via kommunens verksamhetssystem.

• Eftersom arbetet innebär mycket dokumentation och kontakter med brukare och anhöriga ska ansvarig chef ha goda kunskaper i det svenska språket i tal och skrift.

Personal ‌

Ansvarig chef ansvarar för att personalen kontinuerligt får nödvändig kompetensutveckling för att vid varje tillfälle vara lämpade att utföra sina arbetsuppgifter. Korttidsboendet ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att den bemanning som behövs för att utföra uppdraget finns och att personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna.

Formell kompetens

Minst 75 procent av personalen ska ha relevant utbildning. Relevant utbildning innebär att ha slutfört gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram eller motsvarande. Ansvarig chef svarar för att personal som saknar formell utbildning får tillräcklig, reell kompetens för sina arbetsuppgifter.

Kompetensutveckling ‌

Ansvarig chef ska planera så att personalens kompetens utvecklas samt att utbildningsnivån generellt höjs och att personalen vid varje tillfälle är lämpade att utföra sina arbetsuppgifter. Verksamheten ska ha en plan för kontinuerlig kompetensutveckling av personalen som även inbegriper för uppdraget relevant vidareutbildning och möjlighet till handledning.

Ansvarig chef ska aktivt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde vad gäller lagstiftning och metodutveckling samt ansvara för att personalen har aktuell kunskap och en individuell kompetensutvecklingsplan.

Verksamheten ska säkerställa att personalen genomgått de utbildningar som kommunen tillhandahåller och som är obligatoriska. Vidare ska verksamheten delta på de möten som anordnas av central förvaltning och som vänder sig till utförare av insatsen. Verksamheten står för sina egna personalkostnader i samband med möten och utbildning.

Språkkunskaper ‌

All personal ska behärska det svenska språket på ett sådant sätt att de kan ta emot instruktioner, samtala med brukarna, anhöriga och övrig personal, samt göra den dokumentation som krävs. Det innebär kunskaper i svenska motsvarande lägst årskurs nio eller svenska som andra språk grundläggande nivå. Verksamheten ska erbjuda särskilda insatser för personal som behöver utveckla sina språkkunskaper i svenska.

Korttidsboendet ska så långt som möjligt säkerställa att samtal kan ske på ett språk som brukaren förstår och vid behov ska tolk tillhandahållas.

Verksamheten ansvarar för att kunna erbjuda språkstöd på minoritetsspråken samt på teckenspråk utifrån de behov brukarna har.

Bemanning ‌

Ansvarig chef ska säkerställa att verksamheten är bemannad årets alla dagar med sådan kompetens och sådan personalstyrka att brukarna alltid tillförsäkras en god omsorg. Korttidsboendet ska säkerställa att det finns en

tydligt utpekad verksamhetsansvarig chef på plats i verksamheten 08.00- 17.00, alla vardagar, samt att det är tydligt vem som har motsvarande ansvar under övrig tid. Det ska vara känt för personal, brukare och anhöriga vem denne person eller funktion är.

Bemanningen måste alltid vara sådan att brukaren tillförsäkras insatser av god kvalitet utifrån hens individuella behov. Detta kan innebära krav på ökad personalstyrka vid ökat omsorgsbehov, till exempel vid omsorg i livets slutskede. Korttidsboendet ska följa Arbetsmiljöverkets gällande föreskrifter. Ansvaret för arbetsmiljön är arbetsgivarens och kan inte delegeras, enbart uppgifter kopplat till arbetsmiljöarbetet kan fördelas.

Ansvarig chef ska vidta åtgärder så att lagar och regler gällande rast, arbetspassens längd, dygnsvila och veckovila hålls. Ansvarig chef ska även informera sin personal om de lagar och avtal som reglerar de anställdas rättigheter och skyldigheter.

Introduktion ‌

Ansvarig chef ska tillse att nyanställda medarbetare får introduktion och ska ha en skriftlig rutin för introduktion av nyanställda. Chefen ska säkerställa att nyanställd personal får ett individuellt utformat introduktionsprogram samt introduktion av erfaren personal. Med nyanställd personal avses både tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda.

Ledsagare och tolk ‌

Korttidsboendet ansvarar inte för att personal eller annan lämplig person vid behov följer med brukaren till planerade besök till sjukhus, läkare, tandläkare etcetera. Vid akuta behov som uppkommer bör korttidsboendet bistå i största möjliga mån om inte anhöriga har möjlighet.

Auktoriserad tolk ska användas vid behov. I de fall handläggaren är med så ombesörjer Myndighet behovet, om handläggaren inte är med ombesörjer verksamheten behovet av tolk.

Lokaler ‌

Korttidsboendet ska vara ändamålsenligt för verksamheten och vara i gott skick samt utrustat för målgruppen och individuella behov. Det ska finnas ett låsbart förråd för förvaring av narkotiska läkemedel på korttidsboendet samt individuella låsbara medicinskåp i samtliga lägenheter.

Korttidsboendet ska följa gällande bestämmelser och allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter kring arbetsplatsens utformning.

Arbetskläder ‌

Korttidsboendet ska följa föreskrifter från Arbetsmiljöverket och föreskrifter från Socialstyrelsen. Verksamheten ska tillhandahålla arbets- och skyddskläder till personalen samt tillgodose att de tvättas på ett sådant sätt att hygienkraven uppfylls. Med arbetskläder menas kortärmad överdel och en underdel.

Mutor och gåvor ‌

En arbetstagare eller den som utför uppdrag kan dömas för mottagande av muta om hen tar emot gåva, löfte om gåva eller begär en otillbörlig förmån för att utföra sitt arbete, detta följer av 10 kapitlet 5 § Brottsbalken. Det gäller även efter det att anställningen har upphört, exempelvis mottagande av förmån genom testamente. Inom vård- och omsorg ställs särskilt höga krav på detta och utrymmet för att ta emot gåvor är mycket litet.

Undantagsvis kan gåvor såsom en enklare blomma, kakor eller choklad accepteras, i dessa fall ska den enklare gåvan gå till arbetsplatsen kollektivt och inte till enskilda anställda.

Chefen ansvarar för att all personal är informerad om förbud mot att ta emot gåva eller förmån. Ansvarig chef ansvarar även för att vidta åtgärder om personal bryter mot detta förbud.

God man, förvaltare eller annan företrädare ‌

Korttidsboendets personal får inte ha uppdrag som förvaltare, god man eller annat uppdrag för brukare som får insatser från verksamheten. Om verksamheten uppmärksammar att brukaren har behov av god man eller förvaltare ska detta anmälas till biståndshandläggare.

Egna medel ‌

Huvudregeln är att brukaren själv bär ansvar för sin ekonomi. Xxxxxxxx, dennes företrädare med fullmakt eller god man ska därför i möjligaste mån sköta hanteringen av brukarens privata medel. Om korttidsboendet uppmärksammar att brukaren har svårigheter att hantera sin ekonomi på egen hand, och saknar hjälp av ställföreträdare med fullmakt eller god man, ska omedelbar kontakt tas med biståndshandläggare för att meddela behovet.

I avvaktan på att god man tillsätts får korttidsboendet i nödfall tillfälligt hjälpa brukaren med ekonomiska göromål för att hen inte ska hamna i en svår ekonomisk situation. Ansvaret för sådana insatser ligger på ansvarig chef som ska ha rutiner för sparade kvitton och ordnad dokumentation för insatser av denna typ. De pengar som hanteras ska i möjligaste mån begränsas och så få personer som möjligt ska ha tillgång till brukarens privata medel. Korttidsboendet ska följa förvaltningens rutiner för hantering av privata medel.

Hot och våld ‌

Verksamheten ska ha metoder och rutiner för att förebygga och förhindra att egen personal såväl som brukaren utsätts för hot, våld och övergrepp.

Brukarnöjdhet ‌

Sammantaget nöjd med tjänsten ‌

Alla personer som får äldreomsorg i Botkyrka kommun har rätt att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Korttidsboendet ska möta Botkyrkabornas behov av stöd för att leva ett självständigt liv.

Verksamheten ska värna och respektera brukarens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande och delaktighet. Personalen ska respektera brukarens privata sfär, ha ett bra bemötande, anpassa sitt arbetssätt, planering och genomförandet av insatser utifrån individens behov.

Självbestämmande ‌

Korttidsboendet ska inom ramen för uppdraget och utifrån beslutet utforma insatserna tillsammans med brukaren i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Korttidsboendet ska tillgodose brukarens önskemål och ge brukaren möjlighet att påverka och bestämma över sitt eget liv och sin egen tillvaro. Brukaren ska ges inflytande över insatsernas utformning och ha möjlighet att påverka tider för när insatserna ska utföras.

Tillgänglighet ‌

Korttidsboendets verksamhet ska vara nåbar via telefon och e-post för såväl brukare, anhöriga, företrädare som biståndshandläggare och vårdgivare under den tid verksamheten har ansvar att utföra insatser. Xxxxxxx ska säkerställa att det är lätt att komma i kontakt med personalen, chef och andra nyckelpersoner i organisationen. Korttidsboendet ska säkerställa att

information ges på ett tydligt sätt så att brukaren, anhöriga och legala företrädare förstår.

Verksamheten ska säkerställa att brukaren eller anhöriga/legala företrädare ska få svar eller återkoppling på sin fråga så snart som möjligt, dock senast inom två vardagar. Brukaren ska ha kännedom om hur hen kan komma i kontakt med personal och chefer på boendet.

Bemötande ‌

Verksamheten ska säkerställa att brukaren, anhöriga och legala företrädare bemöts med värdighet och integritet. Bemötandet ska baseras på hälsofrämjande förhållningssätt, personcentrerat och behovsorienterat arbetssätt med individens behov i centrum.

Hälso- och sjukvård ‌

Den kommunala hälso- och sjukvården är en del av primärvården och ska svara för behovet av medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens.

Hälso- och sjukvården ska hålla god hygienisk standard, vara lättillgänglig och bygga på respekt för brukarens självbestämmande och integritet, samt främja goda kontakter mellan brukaren, anhöriga, företrädare, omvårdnadspersonal samt hälso- och sjukvårdspersonalen.

Vården på korttidsboendet ska kunna omfatta till exempel syrgasbehandling, kvalificerad smärtlindring, nutrition via sond och intravenös närings- och medicintillförsel efter läkarordination.

Habilitering och rehabilitering ‌

Habilitering och rehabilitering på primärvårdsnivå ingår i det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret. Verksamheten ska erbjuda rehabiliteringsinsatser och daglig träning för att öka möjligheterna för brukaren att ha ett självständigt liv genom att bibehålla och/eller förbättra förmågor och funktioner. Det innebär bland annat att arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut handleder omsorgspersonalen så att brukarna erbjuds stöd till självständighet och aktivitet i sitt dagliga liv.

Verksamheten ansvarar för att, i samverkan med den enskilde, upprätta en individuell plan när habilitering och rehabilitering erbjuds. Av planen ska planerade och beslutade insatser framgå.

Medicintekniska produkter ‌

Om brukaren kommer hemifrån till korttidsboendet ska hen ta med sig de hjälpmedel som hen använder. Det finns överenskommelser för medicintekniska produkter/hjälpmedel som reglerar kostnadsansvaret mellan kommunerna och Region Stockholm. Verksamheten tillhandahåller och bekostar den medicintekniska utrustningen, arbetsteknisk utrustning och de hjälpmedel och förbrukningsartiklar, inkontinensmedel och övrig utrustning som krävs för att fullgöra åtagandet, om inte ansvaret åligger Regionen. Verksamheten ansvarar även för löpande underhåll och service.

Medicintekniska produkter och hjälpmedel som inte förskrivs till en namngiven person är att betrakta som grundutrustning alternativt hjälpmedel som individen köper själv.

Hantering, användning och kontroll av hjälpmedel och utrustning ska ske enligt gällande föreskrifter och verksamheten ansvarar för att all personal har kunskaper i användandet samt att instruktioner och nödvändiga tekniska data finns lätt tillgängliga. Verksamheten ansvarar för att utbildning i förflyttningsteknik hålls minst en gång per år samt vid behov för personalen.

Journalföring och arkivering ‌

Journal ska öppnas på alla som bor på korttidsboende. Patientjournalen har många olika funktioner och ska spegla innehållet i de viktigaste delarna i vården, det vill säga de olika steg i vårdprocessen som sker med patienten. Detta görs utifrån perspektiven bedömning, planering, genomförande, resultat och utvärdering. Väsentliga uppgifter (personuppgifter, anhörigkontakter, läkemedel, överkänslighet osv.) ska dokumenteras redan första dagen.

Verksamheten ansvarar för datasäkerhet, informationssäkerhet och för att verksamheten upprättar rutiner kring hur journaler ska föras i den omfattning som föreskrivs i Patientdatalagen (SFS 2008:355).

Verksamheten ska, så snart det finns teknisk möjlighet till detta, ansluta sig till informationssystemet NPÖ, Nationell patientöversikt.

Läkemedelshantering

För en säker läkemedelshantering är det viktigt att rutiner kring läkemedelshanteringen är kända och tillämpas. Gällande lagstiftning, författningar och föreskrifter ska utgöra grunden i rutinerna för verksamhetens läkemedelshantering. Verksamhetens rutiner ska belysa patientsäkerheten, i alla led i läkemedelshanteringen, från ordination till uppföljning av patientens läkemedelsbehandling.

Verksamheten ska regelbundet låta en extern aktör granska kvaliteten i verksamhetens läkemedelshantering, granskningen ska ske minst en gång per år. Granskningen beställs och bekostas av verksamheten. Eventuella brister ska åtgärdas inom tre månader.

Läkemedel som är förskrivna på recept eller dosrecept för dosdispensering betalas av den enskilde och omfattas av högkostnadsskyddet.

Verksamheten ska vid behov ha Akutläkemedelsförråd enligt riktlinje från Region Stockholm. Läkemedel som beställs till Akutläkemedelsförrådet bekostas av hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) i Region Stockholm.

Om ansvarig sjuksköterska efter bedömning/samtycke har tagit över ansvaret för brukarens läkemedel ska de förvaras i ett låsbart förvaringsskåp i lägenheten/rummet som endast ska innehålla läkemedel. Skåpet ska hållas låst och nyckel ska förvaras oåtkomligt för obehöriga. Xxxxxx till skåpet får endast innehas av den personal som har delegering på att överlämna läkemedel till brukaren.

Verksamheten ska säkerställa att det finns tydliga rutiner utifrån nyckelhantering, hantering av nyckelskåp, hantering av batteribyten om skåpen har kodlås, signeringslistor vid hämtning och återlämning av nycklar. Det ska även finnas rutiner för rengöring av läkemedelskåpen.

Delegering ‌

Verksamheten ska bedöma patientsäkerheten när det gäller hur delegeringsprocessen ska se ut till exempel kring vad som kan delegeras, krav på erfarenhet och kunskaper. Verksamheten ska utifrån denna bedömning, samt utifrån gällande författningar och regler, upprätta lokala rutiner för beslut om delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Medicinskt ansvarig sköterska (MAS) ska vid begäran få tillgång till underlag och sammanställningar av genomförda delegeringsbeslut. I

underlaget ska det utöver själva delegeringsmaterialet finnas med uppgifter om varje anställds erfarenhet och utbildning samt genomförda/dokumenterade kontroller av lämplighet, kunskaper och färdigheter. Det senare innebär kontroll av både teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Vid återkallelse av delegering ska MAS informeras.

Egenvård ‌

Vid egenvård gör legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, inom sitt ansvarsområde, en bedömning om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård eller egenvård med hjälp. Egenvårdsbedömningen i sig är att betrakta som hälso- och sjukvård, medan en arbetsuppgift som utförs som egenvård inte är att betrakta som hälso- och sjukvård.

Verksamheten ansvarar för att upprätta rutiner för att säkerställa patientsäkerheten i samband med egenvård. Åtgärder som kräver behörig personal, viss sjukvårdsutbildning eller mer omfattande instruktion eller handledd träning betraktas som sjukvård. I detta fall ligger ansvaret kvar hos hälso- och sjukvården.

Basala hygienrutiner ‌

Verksamheten ska uppfylla krav på god vårdhygienisk standard enligt hälso- och sjukvårdslagen. Alla medarbetare ska ha kunskap om och tillämpa basala hygienrutiner i enlighet med gällande lagstiftning (SOSFS 2015:10 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg. Aktuella vårdprogram för att förebygga smittspridning och minska vårdrelaterade infektioner ska i tillämpliga delar följas. Egenkontroller av basala hygienrutiner ska ingå i ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet.

Verksamheten ansvarar för att upprätta rutiner som säkerställer en god hygienisk standard samt en god och säker omsorg med minimal risk för spridning av smitta. Ansvarig chef ansvarar för att personalen har kunskap om basala hygienrutiner och smittskydd.

Nutrition ‌

Verksamheten ska i sin verksamhet ha den kompetens och de rutiner som krävs för att identifiera, bedöma, utreda och behandla nutritionsrelaterade problem.

Munhälsa

Verksamheten ska se till att den enskilde får hjälp med daglig munvård och ansvarar för att verksamheten upprättar rutiner för att säkerställa en god och säker munhälsa.

Inkontinens ‌

Vid risk för blåsdysfunktion ska alltid en basal utredning utföras. Material från xxxxxx.xx kan med fördel användas.

Arbetet med utredning, behandling, ordination, dokumentation och utvärdering av inkontinens ska ha medicinska grunder samt följa gällande författningar. Alla utredningar ska involvera såväl patient, närstående som det professionella teamet. Verksamheten ska tillhandahålla förbrukningsartiklar som fortlöpande behövs på grund av allvarlig sjukdom eller efter behandling för sådan sjukdom vid urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens.

Medicinsk fotsjukvård ‌

Verksamheten ansvarar för att brukare får medicinsk fotsjukvård i de fall en brukare fått en remiss för detta. Verksamheten ska upprätta rutiner för att säkerställa en god och säker fotsjukvård. Medicinsk fotsjukvård på korttidsboende bekostas av den enskilde.

Fotvård som syftar till att ge fötterna daglig omsorg, pedikyr eller behandling som inte syftar till att behandla sjukdom eller symtom på sjukdom i foten är att betrakta som individens eget ansvar eller ett socialtjänstansvar.

Vård i livets slut och omhändertagande av avlidna ‌

Verksamheten ska följa nationella riktlinjer för palliativ vård samt följa de validerade kunskapsstöd som finns. Vården ska ges i samverkan med närstående och så mycket som möjligt utifrån deras önskemål. De närstående måste känna att de får information och att deras närvaro och medverkan är betydelsefull.

Verksamheten ska vara ansluten till Svenska palliativregistret. Samtliga dödsfall som inträffar på boendet ska registreras i Svenska palliativregistret. Resultat från registret ska följas upp årligen i patientsäkerhetsberättelsen.

Omhändertagande av patienter som avlidit ska ske med stor respekt för den avlidne och med hänsyn till den avlidnes efterlevande. Omhändertagandet ska ske i enlighet med gällande författningar.

Verksamheten är skyldig att ansvara för transport och omhändertagande av avlidna. Den avlidne ska omhändertas och iordningställas inför transport till bårhuset i enlighet med ”Handbok för omhändertagande av avlidna inom Region Stockholm”.

Verksamheten ansvarar för att verksamheten upprättar rutiner för att säkerställa ett korrekt och värdigt omhändertagande i samband med dödsfall.

Förebyggande hälso- och sjukvård ‌

Det förebyggande arbetet omfattar bland annat att genomföra riskbedömningar med åtföljande åtgärder och uppföljningar gällande fall, trycksår, undernäring, munhälsa och blåsdysfunktion.

Verksamheten ska vara ansluten till Senior alert och arbeta aktivt med att registrera i kvalitetsregistret. Resultat från registret ska följas upp årligen i patientsäkerhetsberättelsen.

Xxxxxxx och riktlinjer ‌

Förutom de områden som nämns i uppdragsbeskrivningen ska verksamheten alltid följa de riktlinjer och rutiner som verksamhetens medicinskt ansvariga sjuksköterska beslutat om.

Det är verksamheten som, i samarbete med ansvarig hälso- och sjukvårdsorganisation, upprättar, implementerar och följer upp rutiner gällande hälso- och sjukvård. Rutinerna ska vara kända, lättillgängliga, ändamålsenliga och ska tillämpas i det praktiska arbetet. Det är verksamhetens ansvar att se till att de lokala rutinerna uppdateras utifrån gällande lagstiftning, samverkansöverenskommelser i Stockholms län, gällande riktlinjer, tillgänglig evidensbaserad kunskap etcetera.

Skyldigheter kring uppdraget ‌

Verkställande av biståndsbeslut ‌

När en brukare fått beslut om korttidsboende skickar Myndighet en beställning till korttidsboendet. Korttidsboendet ska skyndsamt bekräfta

beställningen samt verkställas omgående, dock senast inom 24 timmar. Uppdraget verkställs när brukaren kommer till enheten. Vid verkställighet på korttidsboende ska handläggaren i samband med detta boka ett datum för uppföljning enligt Myndighets rutin. Korttidsboendet ska kunna ta emot uppdrag alla dagar i veckan.

Skyldighet att ta emot uppdrag ‌

Korttidsboendet får inte tacka nej till beställningar utan särskilda skäl, om det finns lediga platser. Om utföraren av någon anledning inte kan utföra uppdraget så som det var beställt, ska detta skyndsamt och skriftligt rapporteras till ansvarig handläggare.

Inflyttning ‌

Brukaren ska inom angiven tid från det att hen erbjudits en plats meddela Myndighet om hen tackar ja eller nej till platsen. Xxxxxxxx och dennes närstående ansvarar för att personliga tillhörigheter som brukaren önskar ha med sig kommer till korttidsboendet och personal kan vara brukaren behjälplig att få allt på plats på boendet.

Brukaren ska vid sitt första tillfälle på korttidsboendet få ett välkomstsamtal, och vara delaktig i alla beslut som rör denne. Xxxxxxxx har också rätt att ta del av den dokumentation som rör hen. Xxxxxxxx ska även informeras om sina rättigheter och få upplysningar om vem som är hens kontaktman samt ges information om rätten att byta kontaktman om så önskas.

Kontaktmannen ska ha en kontinuerlig dialog med brukaren, och om denne så önskar, med närstående/företrädare för eventuellt framtagande av en första preliminär genomförandeplan.

Sjukhuset beställer transport från sjukhus till korttidsboendet. Om brukaren är på annat korttidsboende och ska till kommunens är det Myndighets ansvar att ombesörja transport.

Om brukaren kommer till korttidsboendet direkt från det egna hemmet är det den enskilde själv eller anhöriga som ansvarar för att ombesörja transport. Om brukaren inte kan ordna transport själv är det Myndighet som ansvarar för att bistå med det. Vid växelvård är det dock korttidsboendet som ansvarar för att beställa transport till och från hemmet.

Avgifter

Brukaren betalar avgift för mat och omsorg enligt vård- och omsorgsnämndens fastställda taxor och avgifter. Hyra debiteras ej på korttidsboende.

Arbetssätt ‌

Vård och omsorg för personer med demenssjukdom ‌

Korttidsboendet ska ha ett personcentrerat arbetssätt och arbeta utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård- och omsorg vid demenssjukdom och Lokalt vård- och omsorgsprogram. Korttidsboendet med inriktning mot personer med demenssjukdom ska arbeta utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård- och omsorg vid demenssjukdom. Verksamheten ska vara ansluten till BPSD-registret och arbeta aktivt med att registrera i kvalitetsregistret. Resultat från registret ska följas upp årligen i patientsäkerhetsberättelsen.

Individens behov i centrum (IBIC)‌

Botkyrka kommun arbetar utifrån IBIC (individens behov i centrum) vilket ska prägla korttidsboendets arbete. Ett individuellt och behovsinriktat arbetssätt ska ligga till grund för bemötande av brukaren och planering av verksamheten. Att arbeta behovsinriktat innebär att insatser utförs med fokus på individens behov, med viss flexibilitet och med en lyhördhet inför andra behov som behöver uppmärksammas och tillgodoses.

I enlighet med IBIC ska personal inom verksamheten dokumentera utifrån ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) ett internationellt fackspråk utvecklat av WHO (World Health Organization). Korttidsboendet ska arbeta med individuella mål enligt IBIC. Dessa mål ska framgå av genomförandeplan och utgå från beställningen.

Kontaktman och kontinuitet ‌

Kontaktman är den av korttidsboendets medarbetare som har ett extra ansvar för samordning av brukarens stöd och hjälp. Korttidsboendet ska säkerställa att brukaren har en kontaktman och, vid behov, har möjlighet till att byta kontaktman. En ersättare till kontaktman ska också utses.

Kontaktmannen ska personligen presenteras för brukaren i samband med att insatsen verkställs. Korttidsboendet ska säkerställa att samtliga brukare får information om vem som är deras kontaktman. En skriftlig rutin för kontaktmannens uppdrag ska finnas. Kontaktmannen ansvarar för att

upprätta genomförandeplanen tillsammans med brukaren i de fall som det är aktuellt (se mer i stycket om genomförandeplan).

Korttidsboendet ansvarar för att:

• Tillhandahålla skriftlig och muntlig information om insatsen och kontaktuppgifter till boendet vid välkomstsamtalet.

• Så få personer som möjligt är inblandade i omsorgen så att brukaren får insatser utförda av personal som hen känner igen.

• Insatserna planeras så att de utförs efter brukarens behov, vanor och rutiner oberoende av vem som utför dem och när de utförs.

• Brukaren får en utsedd kontaktman och har rätt att byta kontaktman när önskemål finns samt rutin för hur brukaren kan byta kontaktman.

Personalkontinuitet ‌

Korttidsboendet ska arbeta aktivt med personalkontinuitet för att skapa trygghet för brukaren. Korttidsboendet ska minimera antalet personal per brukare, och se till att brukaren får sina insatser utförda av ett fåtal personer som hen känner sig trygg med.

Anhörigstöd ‌

Anhöriga är en viktig resurs i all omsorg och de ska känna att de vid behov kan få stöd. Korttidsboendet ska arbeta för att ha en nära samverkan med anhöriga. Anhöriga ska bemötas med respekt och känna delaktighet. För anhörigas trygghet är det viktigt att de känner förtroende för omsorgspersonalen, ledningen och den verksamhet som korttidsboendet bedriver.

Korttidsboendet ansvarar för att:

• Den anhörige känner sig välkommen att vara delaktig i omsorgen om brukaren samtycker till det.

• Informera om och förmedla kontakt med Botkyrka kommuns anhörigstöd vid behov.

• Möjliggöra att kontaktman regelbundet kontaktar anhörig även om inga särskilda händelser har inträffat, om brukaren samtycker till det.

Våld i nära relationer ‌

Korttidsboendet ska vara uppmärksam på om brukaren kan vara utsatt för hot och/eller våld. Personalen ska ha kunskap om bemötande och

förhållningssätt för dessa situationer samt kännedom om vilket stöd och skydd som finns att tillgå. Verksamheterna ska följa gällande riktlinjer och ha en skriftlig rutin för att uppmärksamma hot och våld i nära relationer.

Social dokumentation och förvaring ‌

Social dokumentation ‌

Korttidsboendet ska följa vård- och omsorgsnämndens riktlinjer för social dokumentation. Ansvarig chef ansvarar för att dess personal har kunskaper om och att dokumentation ska ske i enlighet med socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5).

Uppmärksamma särskilt vad som anges i 7 kapitlet 3 § socialtjänstlagen beträffande dokumentation i enskild verksamhet.

All omsorgspersonal ska föra anteckningar i journal, så att det är möjligt att gå tillbaka i dokumentation för att kunna följa händelser av vikt och avvikelser i förhållande till genomförandeplanen. All dokumentation ska ske utifrån IBIC.

Syftet med all dokumentation är att göra insatserna tydliga för brukaren eller hens ställföreträdare, att vara ett arbetsredskap för personalen samt att kunna följa upp att brukaren får de insatser som hen har rätt till. Vidare ska dokumentationen vara ett arbetsredskap samt möjliggöra systematisk uppföljning. Korttidsboendet ska dokumentera i enlighet med gällande lagkrav. Verksamheten ska dokumentera hur den insats enligt socialtjänstlagen som den enskilde beviljats verkställs samt den hälso- och sjukvård som ges. Dokumentation ska finnas tillgänglig för berörd personal.

Det ska finnas fungerande rutiner för informationsöverföring mellan olika personalkategorier och arbetspass. I ansvaret för dokumentation ligger bland annat att se till att personalen har kunskap om och följer de regler som gäller och att det finns tid avsatt för dokumentation. Verksamheten ska fortlöpande dokumentera hur arbetet med genomförandet av den enskildes beviljade insatser går och följa upp att arbetet med den enskilde bedrivs på rätt sätt enligt genomförandeplanen. Så länge brukaren har pågående insatser ansvarar korttidsboendet för den sociala journalen, och varje enhet ska ha en person som är utsedd till dokumentstödjare.

Korttidsboendet ska vidare informera biståndshandläggaren om förändringar i brukarens omsorgsbehov eller andra viktiga förändringar i dennes situation, som kan föranleda behov av åtgärder från biståndshandläggaren.

Genomförandeplan ‌

Korttidsboendet ska alltid upprätta en genomförandeplan tillsammans med brukaren utifrån beställning om en vistelse varar längre än två veckor. Om brukaren önskar ska anhörig/företrädare vara med vid upprättandet. I genomförandeplanen ska det framgå vilket stöd brukaren har behov av, samt hur hen har utövat inflytande vid planeringen och vilka andra personer som deltagit. Brukare och kontaktman undertecknar och daterar genomförandeplanen. Undertecknandet visar att en planering gjorts tillsammans med brukaren eller dess företrädare. Om brukaren av olika skäl inte kan eller vill underteckna genomförandeplanen är det viktigt att detta framgår både i planen och i journalen.

Om den enskilde har hälso- och sjukvårdsinsatser bör samverkan ske med legitimerad personal både internt och externt så att genomförandeplanen upprättas med hänsyn till dessa insatser. Uppföljning av genomförandeplanen ska ske vid förändrade förhållanden, dock minst en gång om året. Genomförandeplanen ska även användas vid uppföljning tillsammans med handläggare på Myndighet om samtycke finns.

Korttidsboendet ska ha rutiner för hur genomförandeplaner upprättas och hålls aktuella. Verksamheten ansvarar för att:

• Omgående upprätta en genomförandeplan efter att insatsen verkställts i de fall vistelsen varar i minst två veckor.

• Genomförandeplanen ska vara upprättad inom en månad från det att insatsen verkställts i de fall det rör sig om växelvård eller en vistelse som varar minst två veckor.

• Tillsammans med brukaren och/eller hens företrädare planera för utförandet av insatser och upprätta en genomförandeplan.

• I samråd med brukaren revidera genomförandeplanen vid förändrade insatser, önskemål och behov.

• Tillsammans med brukaren följa upp genomförandeplanen vid behov, men som minst en gång per år.

• Upprätta en ny genomförandeplan vid förändringar som är mer bestående än 14 dagar (större som mindre).

• Det i genomförandeplanen framgår hur brukaren har utövat inflytande vid planeringen och vilka andra personer som deltagit.

• Brukaren ska få ett exemplar av genomförandeplanen.

Brukarens individualitet ska synas i plan, genomförande och uppföljning samt i den löpande dokumentationen. Brukaren ska ha rätt att ta del av innehållet i den dokumentation som gäller hen.

Förvaring ‌

Dokumentation om brukare ska förvaras och gallras i enlighet med gällande lagstiftning och intentioner i arkivlagen och dataskyddslagstiftning.

All dokumentation som rör brukaren ska förvaras på ett betryggande sätt så att obehöriga inte får tillgång till den. Originalhandlingar ska skyddas mot förstörelse, skada och tillgrepp. Verksamheten ska, i samband med att insats ska inledas, inhämta samtycke från brukaren att korttidsboendet kan lämna över original eller kopior av dokumentationen som rör brukaren till vård- och omsorgsförvaltningens Myndighet i samband med individuppföljning, eller när Myndighet begär det.

När ett ärende har avslutats i verksamheten och slutanteckning gjorts ska den sociala journalen och den senaste genomförandeplanen skrivas ut och tillföras brukarens utförarakt. Utförarakten får sparas hos korttidsboendet i högst två månader och ska därefter överföras till personakten, som finns hos Myndighet. Utförarakten ska rensas. Det är av stor vikt att verksamheten skickar inaktuella och avslutade utförarakter i tid och rutinmässigt till Myndighet. Detta för att säkerställa att all social dokumentation sammanförs i samma akt.

Digitala system och välfärdsteknik ‌

Användning av digitala system ‌

Korttidsboendet ska använda sig av kommunens verksamhetssystem, och Lifecare utförare och Lifecare HSL. Verksamhetens uppdrag ges via verksamhetssystemen, och det är också där korttidsboendet dokumenterar sitt uppdrag. I sitt uppdrag ska verksamheten använda sig av nedanstående systemmoduler:

Procapita ‌

Procapita är ett systemstöd som ger tillgång till äldre genomförandeplaner samt statistikunderlag.‌

Lifecare HSL ‌

Lifecare HSL är ett systemstöd för hälso- och sjukvårdspersonal i deras arbete med patientjournal, journalföring och hantering av delegeringar av hälso- och sjukvårdsinsatser.

Ansvariga chefer lägger upp sina medarbetare i delegeringsmodulen och medarbetaren signerar sitt delegeringsbeslut som kommer från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

Lifecare utförare ‌

Lifecare utförare är ett systemstöd för att verkställa insats, skapa genomförandeplan, läsa och skriva social journal, frånvarorapportera och administrera baspersonal.

Lifecare meddelande ‌

Lifecare meddelande är ett systemstöd för säker kommunikation inom korttidsboendet samt mellan boendet och andra verksamheter inom vård- och omsorgsförvaltningen i Botkyrka kommun.

IT-utrustning ‌

Korttidsboendet ansvarar för datorer och mobiltelefoner som tillhandahålls av förvaltningen. Om datorer eller mobiltelefoner inte hanteras aktsamt bekostas nyinköp av korttidsboendet. Förvaltningens IT-funktion tillhandahåller och ansvarar för datorutrustning, nätverk, mobiltelefoner, programvaror och relevant kringutrustning.

Verksamheten ansvarar för samtliga abonnemangs- och trafikkostnader samt kostnader för mobiltelefoner. Verksamheten kommer att informeras om förändrade villkor.

IT-system ‌

Förvaltningens IT-funktion ansvarar för att verksamheten får tillgång till kommunens IT-system som är relevanta för utförandet av insatsen.

Inloggning ‌

För åtkomst till kommunens IT-system ansvarar anställande chef för beställning av behörigheter enligt gällande rutiner. Anställande chef ansvarar för att säkerställa att medarbetare kan logga in i kommunens IT- system och använder dessa enligt gällande rutiner.

Utbildning och support

Förvaltningens IT-funktion ansvarar för att tillhandahålla och uppdatera lathundar, rutiner och utbildningsmaterial till samtliga medarbetare.

Anställande chef ska ombesörja att medarbetare har kunskap i och kan använda kommunens IT-system och applikationer. Detta genom att följa upp att alla medarbetare genomför utbildningarna.

Förvaltningens IT-funktion ansvarar för andra linjens support när det gäller förvaltningsspecifika IT-system.

Verksamheten ansvarar för att:

• Beställa nya, ändra och avsluta behörigheter för tillgång till kommunens IT-system och applikationer för alla medarbetare i sin organisation enligt förvaltningens rutiner.

• Beställa ny, ändring och avslut av användare till mobiltelefoner och abonnemang.

• Säkerställa att endast behöriga användare har tillgång till systemen.

• Ha uppdaterad inventarieförteckning över datorer, mobiltelefoner och annan IT-utrustning enligt kommunens rutiner.

• Följa förvaltningens rutiner för support och felanmälan.

• Utbilda användare i sin organisation.

• Delta i informationsmöten som anordnas av förvaltningens IT- funktion och sprida vidare informationen/kunskap/rutiner till den egna organisationen.

Informationssäkerhet ‌

Verksamheten ansvarar för att säkerställa att personalen använder kommunens IT-system och applikationer enligt Botkyrka kommuns styrdokument. Anställande chef ska kontinuerligt följa upp och kontrollera behörigheter och användaraktiviteter i kommunens IT-system.

Logguppföljning ska ske regelbundet för att följa upp att endast behörig tar del av brukarinformation. IT-funktionen bistår med loggrapport enligt fastställd rutin.

Mobiltelefoner ska förvaras på ett säkert sätt som skyddar mot stöld och skyddas med pinkod. Borttappade eller stulna mobiltelefoner ska spärras hos mobiloperatören och en polisanmälan ska upprättas samt avregistreras i kommunens IT-system.

Hantering av personuppgifter ‌

Botkyrka kommuns vård- och omsorgsnämnd är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som utförs inom nämndens verksamheter. För den praktiska hanteringen är varje enhetschef för sig ansvarig för den personuppgiftsbehandling som utförs inom respektive enhet.

Förändringar ‌

Verksamheten ska vara medveten om att förändringar inom IT sker löpande. Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för att löpande informera om förändringar. Verksamheten ska skyndsamt anpassa sig till nya arbetssätt och digitala verktyg. Verksamheten ska i god tid meddela organisationsförändringar eftersom detta kan komma att påverka kommunens och förvaltningens IT-system.

Välfärdsteknik ‌

Verksamheten ska säkerställa att kompetens inom välfärdsteknik finns i verksamheten i syfte att skapa ett stöd som bidrar till ökad trygghet, delaktighet och självständighet hos brukaren. Om vård- och omsorgsförvaltningen inför och tillhandahåller välfärdsteknik ansvarar verksamheten för att använda den.

Trygghet och säkerhet ‌

Larm ‌

Ansvarig chef ansvarar för att säkerställa att det finns rutiner för användande och besvarande av alla typer av larm inom verksamheten. All personal inom verksamheten ska följa de rutiner som är framtagna för larm.

Identifikation ‌

Verksamheten ansvarar för att anställda alltid bär identifikation på ett sådant sätt att den är synlig för brukaren.

Skyddsåtgärder ‌

En åtgärd är en skyddsåtgärd under följande förutsättningar: brukaren samtycker till åtgärden, syftet med åtgärden är att skydda, stödja, hjälpa eller aktivera brukaren. Syftet med åtgärden får inte vara att kompensera för personal eller brister i verksamheten.

Skyddsåtgärder ska in i det längsta undvikas men måste ibland få förekomma. Korttidsboendet ska arbeta aktivt med att förebygga och undvika de situationer som kan leda till att skyddsåtgärder används. En skyddsåtgärd kan endast genomföras om brukaren samtycker och förstår dess syfte. Korttidsboendet ansvarar för att upprätta rutiner för hur dokumentation och beslutsprocessen kring skyddsåtgärder hanteras.

Korttidsboendet åtar sig att följa Socialstyrelsens meddelandeblad och gällande lagstiftning.

Riskbedömning ‌

Riskanalyser innebär att den som bedriver verksamheten är framåtblickande, det vill säga arbetar förebyggande. Riskanalyser ska omfatta verksamhetens samtliga delar och göras regelbundet, minst årligen. Analyser ska göras för att identifiera händelser som skulle kunna inträffa och som gör att verksamheten inte kan leva upp till de krav och mål som ställs i lagar och andra föreskrifter och beslut. Riskanalyserna innebär att sannolikheten för att en händelse ska inträffa uppskattas samt att en bedömning görs av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen.

Riskanalyser ska göras som en del av verksamhetens kvalitetsarbete men även på individuell nivå för varje brukare. En individuell riskbedömning ska även alltid göras i samband med att en ny brukare kommer till korttidsboendet. Utifrån den individuella riskbedömningen upprättas vid behov en handlingsplan/åtgärdsplan.

Xxxx och beredskap ‌

Botkyrka kommun ansvarar för att tillgodose brukarnas behov även under höjd beredskap, krig, katastrof, kris/samhällsstörning eller annan extraordinär händelse. Detta ansvar framgår av vård- och omsorgsnämndens krisplan. Korttidsboendet ska i händelse av höjd beredskap eller annan allvarlig händelse i fredstid inordna verksamheten under kommunens krisledning.

Mat och måltider ‌

Korttidsboendet ska sträva efter att ge varje brukare positiva matupplevelser. Måltiden har en stor betydelse i den dagliga tillvaron och ska vara ett naturligt inslag i vardagen. Måltidssituationen ska vara lugn och trivsam, och ska stärka brukarens hälsa samt öka hens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Måltiden ska vara anpassad efter årstid, säsong, helger och högtider. Kosten ska vara näringsrik och av god kvalitet samt

följa Livsmedelsverkets rekommendationer. Brukaren ska ha möjlighet att få den mat hen behöver, till exempel specialkost och konsistensanpassad mat. Ofrivillig nattfasta får inte överstiga 11 timmar och brukaren ska få frukost, lunch och middag samt mellanmål. Alla brukare ska ha en individuell planering av hur insatserna praktiskt ska genomföras gällande mat och måltid i sin genomförandeplan.

Korttidsboendet ska följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring (SOSFS 2014:10) samt Socialstyrelsens kunskapsstöd ” Att förebygga och behandla undernäring”.

Skriftlig rutin ska finnas för hur personalen ska agera vid exempelvis aptitlöshet, ofrivillig viktförändring hos brukare eller om brukaren inte verkar tillgodogöra sig tillräckligt med näring.

Livsmedelshantering ‌

All livsmedelshantering ska följa gällande livsmedelslagar och förordningar. Verksamheterna ska även ha dokumenterade rutiner för livsmedelshantering. Personalen ska ha dokumenterad utbildning i livsmedelshygien och näringslära. Inom varje verksamhet ska det finnas utsedd personal, så kallat kostombud, som har kostfrågor som sitt ansvarsområde.

Tvättning och städning ‌

Korttidsboendet ska se till att rummen och gemensamma ytor städas och vårdas så att höga krav på hygien och trivsel upprätthålls. Korttidsboendet ansvarar för tvätt av brukarens kläder, sängkläder, täcke och kuddar.

Information och marknadsföring ‌

Information till brukarna ‌

Korttidsboendet ska tillhandahålla information om verksamheten till brukaren och vid samtycke dennes anhöriga och företrädare. Informationen ska innehålla uppgifter om verksamhetens inriktning, mål, arbetssätt, uppföljning samt kontaktuppgifter till kontaktman och ansvarig chef.

Verksamheten ska även lämna ut information om möjligheten att lämna synpunkter och annat som bedöms nödvändigt att veta kring verksamheten. Korttidsboendet ska ge saklig och korrekt information om den egna verksamheten. Verksamheten ansvarar också för att den information som finns på kommunens hemsida är uppdaterad.

Insyn, tillsyn och uppföljning ‌

Uppföljning ‌

Vård- och omsorgsnämnden har det övergripande ansvaret för att följa upp särskilda boenden i Botkyrka kommun samt externa platser. Förvaltningen genomför därför olika typer av uppföljningar och kontroller såsom uppföljningar på individnivå, brukarundersökningar, administrativa och ekonomiska uppföljningar, kvalitetsuppföljningar samt uppföljningar av avvikelser, synpunkter och klagomål.

Korttidsboendet ska medverka i nämndens uppföljningar av verksamheten. Företrädare för kommunen som ansvarar för uppföljning har rätt att göra oanmälda och anmälda besök. De har också rätt att ta del av den dokumentation och de underlag som krävs för att kunna följa upp att uppdraget efterlevs och att brukarna får den hjälp de har beviljats. Vid föranmälda uppföljningsbesök ska ansvarig chef, eller dess ersättare, samt minst en representant ur personalen finnas på plats för att svara på uppföljningsansvarigs frågor. För de verksamheter där det finns ett kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar ska även en medarbetare från Sjuksköterskeenheten och en medarbetare från Rehabenheten medverka.

Korttidsboendet kommer få ta del av sitt resultat efter genomförd uppföljning. Om en avvikelse eller brist upptäcks ska den analyseras och åtgärdas skyndsamt eller inom given tidsram, beroende på dess omfattning. Ansvarig chef ansvarar för att ta fram en åtgärdsplan som beskriver hur bristerna ska rättas till som översänds till uppföljningsansvarig inom angiven tidsram. Uppföljningsansvarig bedömer i första steg om åtgärdsplanen är tillräcklig och följer i nästa steg upp att åtgärder vidtagits.

Nedan beskrivs värdering, åtgärd och sanktionsmöjligheter kopplat till kommunens uppföljning.

Värdering	Åtgärd	Sanktion
1. Tillfredställande Samtliga krav uppnås. Systematik i utförandet och rutiner finns samt används.	Ingen åtgärd krävs.	Ej aktuellt.
2. Med anmärkning Något eller några krav uppnås bara delvis. Bra kvalitet men systematik i utförandet och rutiner saknas.	1. Dialog 2. Anmärkningarna följs upp vid nästa uppföljning. 3. Anmärkning som inte åtgärdas i tid blir ”Med avvikelse”.	Ej aktuellt.
3. Med avvikelse Något eller några krav uppnås ej. Fel och brister i större omfattning.	1. Dialog 2. Krav på skriftlig åtgärdsplan inom given tidsplan. 3. Åtgärdsplanen ska godkännas av vård- och omsorgsförvaltningen. 4. Avvikelsen ska vara åtgärdad inom fyra veckor. 5. Avvikelser som inte åtgärdats i tid blir ”Med allvarlig avvikelse”.	Ej aktuellt.
4. Med allvarlig avvikelse Ett flertal krav uppnås ej. Stora brister, ingen systematik och/eller allvarlig kritik från kommunens uppföljare och/eller verksamhetens tillsynsmyndighet.	1. Dialog 2. Omedelbar rättning och en åtgärdsplan för att avvikelsen inte ska upprepas. 3. Åtgärdsplanen och dess genomförande ska godkännas av vård- och omsorgsförvaltningen.	Ärendet går till nämnd för beslut.

Document Metadata

Table of Contents

Uppdragsbeskrivning, hem för viss annan heldygnsvård – korttidsboende enligt socialtjänstlagen (SoL)‌

Document Metadata