AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI FÖR PERIODEN 2017-2020
AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI FÖR PERIODEN 2017-2020
1. ALLMÄNT
Undervisnings- och kulturministeriet och universitetet har ingått ett avtal om målen för universitetets verksamhet med stöd av 48 § 1 mom. i universitetslagen (558/2009). Målen i avtalet bygger på regeringsprogrammet, regeringens handlingsplan och övriga strategiska mål som riksdagen och statsrådet ställt upp för högskolorna.
2. GEMENSAMMA MÅL FÖR HÖGSKOLEVÄSENDET OCH HÖGSKOLESPECIFIKA ÅTGÄRDER
Vision 2025
Det finländska högskoleväsendet - mer högklassigt, internationellt, genomslagskraftigt och effektivt än tidigare - är år 2025 internationellt konkurrenskraftigt, möjliggör reformer i verksamhetssätten och det finländska samhället som bygger på högt kunnande och skapar kompetens för att lösa globala problem. Högskolorna och vetenskapsinstitutionerna beaktar proaktivt i sin verksamhet förändringar i omvärlden, såsom digitaliseringen, internationaliseringen och befolkningsutvecklingen.
De finländska universiteten och yrkeshögskolorna är starka och konkurrenskraftiga aktörer internationellt. Högskoleväsendet består av högklassiga universitet och yrkeshögskolor som profilerat sig på sina starka områden. Deras kompetenser kompletterar varandra så att de besvarar samhällets och arbetslivets behov av olika slag. I högskolornas verksamhet framhävs bildningsuppgiften, det samhälleliga ansvaret och inflytandet, principen om hållbar utveckling och ett etiskt verksamhetssätt samt iakttagandet av god vetenskaplig praxis. Kvaliteten har stärkts genom internationalisering, utnyttjande av digitaliseringen samt genom modernisering av verksamheten. Studievägarna har gjorts flexiblare, informationen är öppen och infrastrukturerna används gemensamt. I Finland finns universitet som bedriver spetsforskning och vid alla universitet finns forskningsområden som ligger på internationell nivå. Yrkeshögskolornas tillämpade forskning, utveckling och innovationsarbete stöder i allt högre grad utbildningen och skapar förutsättningar för att förnya de små och medelstora företagen samt både den privata och den offentliga sektorns tjänster.
Högskolorna stöder på ett proaktivt sätt en reform av samhället, kulturen och arbetslivet samt tryggar tillgången till högskoleutbildad arbetskraft. I detta beaktas de minskande årskullarna av unga samt de konsekvenser som förändringarna i arbets- och näringslivet och samhället har på utbildningsbehoven inom varje studieområde. Region- och branschspecifika innovations- och kompetenskluster som för samman olika aktörer gynnas av högskolornas kunnande.
Dessa främjar smart specialisering som bygger på regionernas egna styrkor och konkurrensfördelar samt stärker nya tillväxtområden. Samtidigt utnyttjas regionernas kompetenspotential i utvecklingen av högskolornas verksamhet.
Högskolesamfundet återspeglar befolkningens mångfald och i dess verksamhet realiseras allas lika värde och jämställdhet.
Högskolorna förstärker sin genomslagskraft i synnerhet genom att i högre grad utnyttja kompetens och forskningsresultat, öka kommersialiseringen, kompetensexporten och möjligheterna till livslångt lärande samt förbättra företagarfärdigheterna och förutsättningarna för företagande. Högskolorna öppnar upp forskningsresultaten på bred front och utvecklar aktivt nya verksamhetsmodeller för att föra ut kompetensen i samhället.
Högskolornas och UKM:s datasystem samverkar. Det att information och begrepp är kommensurabla, dvs. går att mäta med samma mått, samt att det finns ett riksomfattande datalager stöder högskolornas verksamhet och UKM:s styrning. Högskolorna har utökat sin internationella genomslagskraft och synlighet på strategiskt valda områden och i det syftet utnyttjat ömsesidigt samarbete och skapat nätverk. Högskolorna kan mångsidigt dra nytta av de möjligheter som det europeiska området för högre utbildning och forskning samt Team Finland -verksamheten ger.
Starka högskoleenheter som förnyare av kompetensen
Högskolorna fortsätter utvecklingen av de olika studie- och forskningsområdena och av funktioner och strukturer inom dem för att koncentrera kompetensen och avveckla oändamålsenliga överlappningar. Högskolorna profilerar sig, förtydligar och intensifierar samarbetet och arbetsfördelningen såväl sinsemellan som i förhållande till forskningsinstituten i fråga om utbildning, forskning, stödtjänster, strukturer och infrastrukturer. Det fördjupade samarbetet stöder en effektiv användning av resurserna och en förstärkning av kvaliteten. Nationella och internationella strategiska partnerskap stärker högskolornas profiler. Högskolorna koncentrerar resurserna på färre enheter med större genomslagskraft och starkare ekonomisk bärkraft. Detta förutsätter att man också väljer bort enheter vid högskolorna.
Åbo Akademi och övriga högskolor i Åboregionen (Åbo universitet, Åbo yrkeshögskola, Yrkeshögskolan Novia, Yrkeshögskolan Diakonia och Humanistiska yrkeshögskolan) effektiverar resursanvändningen genom en ändamålsenlig arbetsfördelning, samarbete och utrymmeslösningar. Hinder för sektoröverskridande samarbeten avlägsnas och studievägarna utvecklas så de blir smidiga. Åbo Akademi och Åbo universitet fördjupar samarbetet, i synnerhet på respektive styrkeområden och inom innovationsverksamheten.
Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia samordnar sin verksamhet inom utbildning, förvaltning och service för studerande.
Åbo Akademi och övriga universitetsaktörer i Vasaregionen (VU, HU, SHH), yrkeshögskolor samt andra aktörer inom innovationssystemet utarbetar under år 2017 riktlinjer för Österbottens högskolor i syfte att stärka genomslagskraften och regionens livskraftighet. Vasa universitet koordinerar arbetet.
Åbo Akademi integrerar verksamheten i Vasa och målet är att flytta från Jakobstad till Vasa år 2018. Marinbiologins verksamhet koncentreras till Åbo och Husö. Verksamheten i Raseborg och Korpoström upphör.
Akademin fördjupar sitt samarbete med Teknologiska forskningscentralen VTT och Naturresursinstitutet (Luke), bl.a. genom gemensamt resurserade verksamhetslokaler och infrastruktur i syfte att främja den nationella agendan.
Akademin kommer överens med de universitet som erbjuder universitetsutbildning på det tekniska området om samarbete och arbetsfördelning så att oändamålsenliga överlappningar avlägsnas och samarbetet utökas, i synnerhet i fråga om anskaffning och bruk av dyr forskningsinfrastruktur. Åbo Akademi medverkar i Turku Future Technologies samarbetet för att utveckla DI-utbildningen och samarbetet med små och medelstora företag i regionen.
Åbo Akademi fördjupar sitt samarbete med Uppsala universitet, Umeå universitet och Kungliga Tekniska högskolan inom strategiska områden.
1.SAMARBETEN I ÅBO
Under avtalsperioden 2017-2020 har Åbo Akademi arbetat aktivt med ett 30-tal olika samarbetsinitiativ mellan högskolorna i Åbo och i Vasa. Genom dessa initiativ och projekt har man kunnat stärka akademins verksamhetsförutsättningar, nationella och internationella attraktionskraft samt underlättat samarbete över sektorsgränserna, i enlighet med Vision 2030. Åbohögskolornas samarbetsdelegation har tillsammans sökt gemensamma spetsprojekt för att främja utvecklingen av verksamhetsmiljön, innovationsverksamheten och konkurrenskraften, utbildningen och flexibla studier, en effektiv verksamhet samt stödfunktioner.
Scientia Aboensis-samarbetet har bidragit till strategisk utveckling inom det naturvetenskapliga och det tekniska området mellan Åbo Akademi och Åbo universitet. Samarbetet består av tre delhelheter; utbildningssamarbete, gemensamma utrymmeslösningar och gemensam forskningsinfrastruktur.
-Gemensamma utbildningar med Åbo universitet på magisternivå har planerats och varit igång från och med hösten 2018, samarbetet gynnar samtliga naturvetenskapliga magisterutbildningar vid Åbo Akademi.
-Under perioden 2017-2020 har beslut tagits om ett gemensamt strategiskt fastighetsinitiativ i form av Aurum, en ny gemensam byggnad för Åbo Akademi och Åbo universitet dit akademins naturvetenskapliga ämnen och teknik flyttar år 2021. Den nya gemensamma fastigheten bidrar till kraftigt effektiverad utrymmesanvändning, möjliggör nya undervisningsarrangemang och skapar ytterligare synergier mellan Åbo Akademi och Åbo universitet.
-Inom infrastrukturutveckling har samarbetet intensifierats inom Turku Bioscience, Turku Bioimaging, Eurobioimaging, Instrumentcentret och PET-centret, i flera fall med ett flertal partners (Åbo universitet, Åbo stad, sjukvårdsdistriktet, Turku Science Park, TurunAMK, Yrkeshögskolan Novia). Åbo Akademi arbetar
med en uppdatering av alla centrala samarbetsavtal inom området.
Åbo Akademi har haft en aktiv roll i Turku Future Technologies (TFT). Målsättningen med samarbetet har varit att öka växelverkan och kunskapsöverföringen mellan högskolor och regionens näringsliv.. Arbetet är unikt till sin karaktär i regionen och har öppnat helt nya möjligheter för gemensamma forskningsprojekt. TFT är speciellt inriktat på små och medelstora företag som har svårare än de stora företagen att skapa kontakter med högskolorna. För att vidareutveckla verksamheten kommer TFT att integreras i Teknologicampus Åbo, som främjar den tekniska utbildningen och forskningen vid de fyra högskolorna Åbo Akademi, Åbo universitet, Yrkeshögskolan Novia och Åbo yrkeshögskola. Samtidigt förenar Teknologicampus Åbo högskolornas stödresurser för företagens produktutveckling och innovationer, i enlighet med TFT:s ursprungliga målsättningar.
Inom Health Campus Turku -nätverket, Hälsocampus Åbo, samverkar Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, regionens högskolor och Turku Science Park. Hälsocampus Åbo bildar ett betydande mångvetenskapligt kunskapskluster inom medicin, social- och hälsovetenskaper och teknologi, som erbjuder unika möjligheter för forskning, utbildning, innovationer och företagssamarbete. Akademins verksamhet inom Hälsocampus Åbo fokuserar på innovationer inom bio-området och samarbete mellan universitet och företag.
Åbo-högskolorna (ÅA, ÅU, TuAMK, Novia och SaAMK = T-5) har i två år arbetat intensivt med att implementera ett gemensamt studieadministrativt system PEPPI. Högskolorna har samarbetat för att främja flexibla studier, gränsöverskridande utbildningsutbud och koordinering av undervisningsutrymmen.
Konsortiets målsättning är att PEPPI ska utvecklas till ett nationellt system för yrkeshögskolor och universitet. Åbo Akademi tog ibruk PEPPI under år 2019, som det första universitetet i Finland. I och med detta har akademin varit drivande i utvecklandet av systemet och åtagit sig ett mycket stort ansvar för produktutvecklingen, såväl inom universitetet som inom hela PEPPI-konsortiet. XXXXX kommer att tas ibruk av andra universitet under 2020.
2.SAMARBETE MED YRKESHÖGSKOLAN NOVIA
Under avtalsperioden 2012-2020 har flera initiativ tagits för samordning av Åbo Akademis och Yrkeshögskolan Novias verksamheter. En gemensam koncernstyrelse för Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia grundades den 23 november 2017 och en konsolideringsrapport gjordes i samband med bokslutsarbete. Det första gemensamma koncernbokslutet utarbetades för 2018.
Konkreta åtgärder som förverkligats inom samordningsprocessen är bl.a.
-Samanvändning av undervisningsutrymmen i Åbo har intensifierats efter Novias flytt till akademins campus på Henriksgatan.
-Novias bibliotek i Åbo blev en del av Åbo Akademis bibliotek, utvecklande av det gemensamma bibliotekstjänster i Åbo fortsätter.
-Utbildningsamarbeten inom energiteknik, IT, ekonomi, barnpedagogik och det sociala området är i gång och utvecklas kontinuerligt.
-Ett intensivt samarbete pågår med utvecklandet av det gemensamma studieadministrativa systemet PEPPI, likaså utbildningens digitalisering inom Digicampus projektet.
-Det gemensamma Business Center för utbildningarna i företagsekonomi invigdes 2018. Team NÅA fungerar som en knutpunkt mellan Egentliga Finlands företag, studerande inom företagsekonomi i regionen samt högskolornas lärare och handledare.
-Åbo Akademi samarbetar med bl.a. Novia inom Allied ICT Finland (AIF) som sammanför elva forskningsinstanser, fem städer och tio ekosystem för affärsverksamhet, tusentals forskare och över 1 200 företag, för att främja digitaliseringen genom nya verksamhetsmodeller.
-Under 2020 kommer samarbetet att intensifieras i fastighetsrelaterade frågor.
3.SAMARBETEN I VASA
Åbo Akademi deltog under 2017 i den av Vasa universitet koordinerade utredningen om samarbete och synergier i regionen, som ingår i universitetens resultatavtal med undervisnings- och kulturministeriet. Målet med utredningen var att skapa en gemensam vision om forskning och högskoleutbildning i Vasa år 2030 utgående från undervisnings- och kulturministeriets Vision 2030.
Utredningsarbetet resulterade inte i de konkreta och nyskapande samarbetsidéer och synergier som förväntades. Samordningsdelegationen har gett en rapport om Vasa-samarbetet med en rekommendation att intensifiera samarbetet inom språkundervisning och inom Tritonia.
Under 2018 stötte Vasa-samarbetet på utmaningar i och med Vasa Yrkeshögskolas beslut att avsluta bibliotekssamarbetet inom det gemensamma vetenskapliga biblioteket Tritonia. Tritonia-samarbetets fortsättning utreddes under 2018, men såväl Novia, Hanken som Åbo Akademi sade upp det ursprungliga samarbetsavtalet. Utredningar över alternativa lösningar till bibliotekssamarbete i Vasa fortsätter unde 2020 och själva Tritonias verksamhet pågår genom tillfälliga avtal.
4.SAMARBETEN MED FORSKNINGSINSTITUT
Åbo Akademi samarbetar aktivt med såväl Naturresursinstitutet LUKE som med Teknologiska forskningscentralen VTT förutom i forskningssamarbete (forskare, material, analystjänster, sampublikationer, projekt, workshops) även i gemensamma samarbetsorgan och genom beslutsfattande. Aktiva samarbetsorgan och samarbetsforum är bl.a. Clic Innovation (tidigare SHOK), IBC Finland och den av arbets- och näringsministeriet tillsatta nationella bioekonomipanelen.
Åbo Akademi och VTT undertecknade år 2014 ett Memorandum of Understanding angående utvecklat samarbete. Under avtalsperioden 2017-2020 har flera samarbeten planerats, bl.a. XXXX:s samplacering med Åbo Akademi och Åbo universitet i den gemensamma fastigheten Aurum (förverkligades inte). Samarbetet har försvårats av nedskärningar i VTT:s finansiering som bl.a. ledde till att VTT var tvungen att lägga ner sin verksamhet i Åbo.
5.SAMARBETEN INOM TEKNIKOMRÅDET
FITech, Finnish Institute of Technology, var för Åbo Akademi en ny utmaning att tillsammans med andra universitet med teknisk utbildning och näringslivet utöka den tekniska utbildningen och den vägen lätta på bristen på diplomingenjörer i Sydvästra Finland. FITech-verksamheten har fallit väl ut och lett bl.a. till ett vidareutvecklat samarbete mellan de tekniska utbildningarna i Finland och bidragit till att lätta på bristen på diplomingenjörer i Sydvästra Finland. Enligt aktuella planer kommer FITech-samarbetet att fortsätta även efter det att Åbo universitet inleder sin nya diplomingeniörsutbildning på hösten 2021.
6.SAMARBETEN INOM NORDEN
Åbo Akademi har under avtalsperioden 2017-2020 vidareutvecklat sitt strategiska samarbete med utvalda svenska universitet. Under 2017 slöts samarbetsavtal med Umeå universitet och Kungliga Tekniska Högskolan och samarbetsavtal med Uppsala universitet gjordes 2018. Xxxxx flera andra partnerskap har utvecklats och samarbetsavtal har planerats inom olika områden, bl.a. med Göteborgs universitet (demokratiforskning). Från tidigare har Åbo Akademi även en rad ämnesspecifika avtal, t.ex. med Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (kemiteknik). Samarbetsavtalen beskriver ramarna för att utveckla fortsatt gemensam verksamhet inom utbildning och forskning. I vissa fall gäller samarbetet också utbyte av den administrativa personalen.
Åbo Akademis nya strategi som godkändes av akademins styrelse den 27 januari 2020 har nordiskt samarbete som ett av sina fokuområden. Åbo Akademis ambition är att fungera om Nordens port till Finland och detta skall synas i de prioriteringar som görs under nästa resultatperiod 2021-2025 inom både utbildning och forskning.
En högklassig utbildning ger snabbare inträde till arbetslivet
Högskolorna höjer kvaliteten på utbildningen genom att förnya utbildningsinnehållet, undervisningsmetoderna, lärandemiljöerna och lärarnas kompetens samt genom att öka samarbetet. De drar full nytta av digitaliseringens möjligheter. Högskolorna utvecklar antagningen och förfarandena för att tillgodoräkna sig studier och examina så att den nationella och internationella rörligheten ökar. Högskolorna avstår i regel från de kompletterande studier som krävts för att få fortsätta från yrkeshögskola till högskola.
Högskolorna utnyttjar i högre grad än för närvarande examina på andra stadiet vid antagningen och avstår från inträdesförhör som förutsätter långvariga förberedelser. Högskolorna ökar samarbetet med utbildningsanordnare på andra stadiet för att påskynda övergången till högskolestudier. Antagningsförfarandena utvecklas genom samarbete mellan olika studieområden. Andelen nya studerande som avlägger sin första högskoleexamen utökas genom att möjligheten att reservera platser för dem som ansöker om sin första studieplats utnyttjas och genom att antagningen av studerande som flyttar över från en högskola till en annan utvecklas.
Högskolorna främjar jämställda möjligheter och att examina avläggs inom utsatt tid på alla examensnivåer. Högskolorna utökar de flexibla studiemöjligheterna samt erkännandet av tidigare inhämtad kunskap. Högskolorna gör handledningen av de studerande mångsidigare och utökar samverkan med arbetslivet. Fungerande karriär- och rekryteringstjänster stöder en snabb utexaminering och gör det möjligt att snabbare komma ut i arbetslivet. Högskolorna tar i bruk en riksomfattande karriäruppföljning.
Högskolorna bär ansvar för att identifiera invandrarnas kompetens och utbildningsbehov samt för att förbättra förutsättningarna för dem att bli sysselsatta.
Åbo Akademi tar fram till år 2018 i bruk ett förfarande för antagning av studerande som inte förutsätter långa förberedelser. Universitetet deltar i utvecklandet av gemensamma antagningsförfaranden för olika studieområden så att ansökan inom loppet av avtalsperioden huvudsakligen sker inom den gemensamma antagningen och eventuella urvalsprov genomförs i samarbete med övriga universitet som erbjuder utbildning inom samma utbildnings- och vetenskapsområden. Akademin utökar andelen studerande som tas in för att avlägga sin första högskoleexamen av samtliga nya studerande. Akademin tar i bruk ett betygsbaserat antagningsförfarande i den gemensamma antagningen till ekonomi 2017.
Åbo Akademi genomför ett digitaliseringsprogram i syfte att tillförsäkra samtliga studerandes och undervisningspersonalens digitala färdigheter. Akademin påskyndar utexamineringen av studerande genom att göra det möjligt att studera och få handledning året om. Akademin utvecklar samarbetet med arbetslivet inom ramen för utarbetandet av studieprogrammen och utökar möjligheterna till arbetspraktik.
1.ANTAGNING
Åbo Akademi har deltagit aktivt i det nationella antagningssamarbetet, för att tar fram modeller och för att testa urvalsförhör som inte förutsätter långvariga förberedelser. Åbo Akademi kommer att 2020 införa ett eget generiskt inträdesförhör som inte kräver förberedelser för de utbildningar som inte kan medverka i nationella samarbeten inom specifika utbildningsområden.
Åbo Akademi har implementerat OHA-forums rekommendationer om gemensamma antagningskriterier inom universitetssektorn, deltagit aktivt i framtagande av kriterierna för år 2020 och också medverkat i utvecklandet av det nationella systemet som utgår ifrån beaktandet av studentexamensbetygen.
För att trygga en stabil tillströmning av nya studerande har Åbo Akademi tagit fram en ny rekryteringstrategi och utökat aktiviterna inom studentrekrytering och marknadsföring. En treårs satsning med studerande i Finland och Sverige som målgrupper genomförs för närvarande. Responsen från andra stadiet har varit mycket positiv, men det är för tidigt att ännu evaluera satsningarnas effekter. Söktrycket till akademins utbildningar har dock hållits på stabil nivå trots den ökande konkurrensen om studerande.
Åbo Akademi har infört kvoter för nya sökande på alla antagningsområden, i enlighet med de nationella riktlinjerna. Samabetet inom ekonomiområdet inleddes inför antagningen 2019 i enlighet med de ramvillkor ekonomiområdet nationellt kommit överens om.
Akademin har varit med och utarbetat antagningskriterierna för den gemensamma ansökan 2018, bl.a. har personal vid Åbo Akademi medverkat i arbetsgruppen för att utarbeta urvalsprovet. Det finns planer på att rättsnotarieutbildningen går med i den gemensamma ansökan från och med 2021.
2. UTVECKLANDE AV UTBILDNINGAR
Åbo Akademi har under avtalsperioden 2017-2020, i enlighet med sin strategi och Visio 2030, arbetat med att förnya och utveckla alla sina utbildningar. De nya utbildningarna är gränsöverskridande, samhällsrelevanta och tidsenliga. Satsningar har gjorts för att höja utbildningarnas kvalitet och tillgänglighet, för att göra akademin till ett mer attraktivt alternativ för nya studerande. Digitaliseringen av utbildningarna har framskridit, särskilt inom campusöverskidande utbildningar såsom lärarutbildningen.
Läsåret 2018/2019 var det fjärde året för de nya kandidatutbildningarna som infördes hösten 2015. De nya kandidatutbildningarna har starkt samarbete mellan utbildningsområdets olika ämnen och öppnar upp för biämnesstudier inom andra utbildningsområden, de fokuserar på rekommenderad studiegång för bättre genomströmning och på identitetsskapande verksamhet och god samhörighet redan från början av studierna. Kandidatutbildningarna utvärderas som en del av det allmänna utvärderingsprogrammet som pågår inom akademin, och en särskild utvärdering av kandidatreformen planeras för 2020. De första resultaten tyder på
att studerande är mera nöjda med utbildningarna jämfört med tiden före reformen.
De nya svenskspråkiga magisterprogrammen inleddes på hösten 2018. En bärande idé med utbildningsreformen har varit att programmen ska ge såväl specialistkunskaper som profileringsmöjligheter och inkludera studier som fungerar som en bro mellan studier och arbetslivet. De nya programmen betonar gränsöverskridande utbildning och samarbete mellan ämnen och möjliggör ökad arbetslivsrelevans genom arbetslivspraktik, karriärvägledning och genom nya arbetssätt. Magisterprogramsreformen innebär att Åbo Akademi har gått ner från 68 antagningsmål till 21. På sikt kommer detta att främja genomströmning och tillträde till arbetslivet genom förkortade studietider och utökade arbetslivskontakter. Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser gällande utbildningarnas söktryck eller reformens framgång och satsningen kommer att evalueras under följande resultatperiod 2021-2024.
Utöver de 21 svenskspråkiga magisterprogrammen har Åbo Akademi nio engelskspråkiga magisterprogram från och med hösten 2020. Tre av programmen är inom fakulteten för teknik och naturvetenskaper, två vid fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi, två inom fakulteten för humaniora, psykologi och teologi och två inom fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. De engelskspråkiga magisterprogrammen, som är föremål för terminsavgifter för studerande utanför EU/ESS, upplevde en kraftig sänkning i söktrycket under 2017. Återhämtningen skedde dock redan följande år och söktrycket har fortsatt öka till den högsta nivån någonsin på våren 2019. Antalet inledande studerande hålls på stabilt men relativt modest nivå och antalet betalande studerande är fortsäggningsvis på en för låg nivå. Från och med läsåret 2019/2020 har Åbo Akademi avstått från levnadskostnadsstipendier.
Jämsides med magisterreformen uppdaterades under 2017 Åbo Akademis examensstadga. Analys av akademins utbildningsverksamhet har identifierat flaskhalsar i verksamheten. Utbildning ordnas för digitala arbets- och undervisningsmetoder, genom allmänna fortbildningskurser och genom universitetspedagogiken. För att försnabba genomströmningen förnyas också processerna kring språkgranskning av kandidat- och magisteravhandlingarna. Under 2020 har ett projekt inletts i samarbete med studentkåren för studentvälmående och framgång i studier. Samarbetets målsättning är att minska ensamheten och den psykiska ohälsan hos studerande och den vägen bidra till framgång i studier samt bättre studieresultat och genomsströmning.
Kontinuerlig utvärdering av undervisningen utnyttjas inom Åbo Akademi för att utveckla undervisningen, i enlighet med Visio 2030. Sedan 2018 implementeras ett program för intern utvärdering av undervisningen och ett gemensamt elektroniskt kursutvärderingssystem tagits i bruk inom hela akademin. Syftet med den gemensamma utvärderingen är att uppmuntra personalen till teamarbete för uppföljning och kontinuerlig utveckling av undervisningen.
ÅA har infört möjlighet till arbetspraktik (vid sidan av obligatorisk praktik) och karriärvägledning i alla utbildningar (5 sp). I processtänket kring kontinuerligt lärande ingår planering och uppföljning av utbildning tillsammans med intressenter från näringslivet och samhälle vilket ska synas i utbildningens utformning och kvalitet.
Åbo Akademi har under den pågående avtalsperioden 2017-2020 aktivt samarbetat med andra universitet och högskolor för att skapa effektiva och flexibla utbildningslösningar såväl regionalt som nationellt. Av dessa initiativ har redan nämnts Scientia Aboensis, FITech och samarbete med Yrkeshögskolan Novia. Under 2018 inledde akademin ett nytt behörighetsgivande utbildningssamarbete inom socialt arbete (120 sp, godkänt av Valvira) med Åbo universitet. Genom detta samarbete kan akademistuderande i ämnet socialpolitik erhålla socialarbetarbehörighet. Samarbetet har redan synts i söktrycket inom socialvetenskaper och programmet har totalt 12 inskriva studerande för närvarande. Det är dock ändamålsenligt att förverkliga vissa utbildningsarrangemang helt inom akademin. Detta gäller främst områden där det finns ett stort behov av svenskspråkiga experter och där akademin har möjlighet att bygga upp en kompetensbas för utbildning och forskning som kompletterar akademins nuvarande verksamhet och profil. Av denna orsak söker akademin utvidgat utbildningsansvar (högre högskoleexamen) inom farmaci och juridik för från och med den kommande avtalsperioden 2021-2024.
3.DIGITALISERING
Utbildning
Inom ramen för en större intern satsning har det vid universitetet ordnats flera inspirerande digidagar för personalen med tongivande externa gästföreläsare inom området digitalisering, studerande och lärare som
berättat om hur de använder digitaliseringens möjligheter i sina studier respektive i undervisningen. Satsningen har även innefattat anlitande av digimentorer till fakulteterna med uppdraget att kontinuerligt kartlägga digitala behov samt understöda personalen i användandet av digitala verktyg och metoder. Med denna satsning vill Åbo Akademi styra den digitala transformationen vid fakulteterna med utgångspunkt i våra studerandes, lärares och forskares digitala behov.
Forskning
Inom forskningen har akademin aktiverat sig gällande open science och forskningsdatahantering. Akademin har handlat upp ett nytt forskningsinformationssystem som kommer att underlätta digitalisering av forskningens processer, forskarnas arbete samt uppfäljningen av forskningsresultat.
Förvaltning
Inom förvaltningen har digitaliseringsprocessen fokuserat på digital marknadsföring och kommunikation, nya verksamhetssystem och införandet av nya arbetssätt och digitala verktyg. Inom området digital marknadsföring har en ny webbplats för universitetet lanserats där fokus är på målgruppsanpassat innehåll, förbättrade sökfunktioner samt möjlighet till digital realtidsinteraktion med studerande. Åbo Akademi har även lanserat ett nytt intranät med målgruppsanpassad intern information, Some-liknande nyhets- och informationsflöden samt möjlighet till samarbete i digitala samarbetsrum. Inom personalservice har ett nytt webbaserat HR-system lanserats där personalen oberoende av tid och plats kan hantera sina semestrar, sjukfrånvaro och andra HR-frågor digitalt. Inom studieservice har universitetet infört ett nytt system för studieplanering och studieadministration.
För Åbo Akademi spelar nationella digitaliseringsrelaterade samarbeten och initiativ en avgörande roll för den digitala verksamhetsutvecklingen. Genom att delta i gemensamma utvecklingsprojekt och samarbeten får universitetet ta del av nationellt kunnande inom digitaliseringens område samt tillgång till lösningar och utvecklingsarbete som vore utmanande att förverkliga själv. Ett exempel på en sådan satsning är projektet Digicampus där Åbo Akademi deltar. Ett annat nationellt och inom området potentiellt banbrytande digitaliseringssamarbetsinitiativ är 'Korkeakoulujen digivisio 2030' för vilket Åbo Akademi nyligen skrivit på ett intentionsavtal.
Genomslagskraft, konkurrenskraft och välfärd genom forskning och innovationer
Högskolorna stöder nya lovande forskningsområden samt forskningsinriktningar som utvecklas nära den internationella toppen. Högskolorna förbinder sig till en öppen verksamhetskultur och en praxis för öppen vetenskap på alla organisationsnivåer. Högskolorna stöder det nationella humankapitalets tillväxt bl.a. genom öppen vetenskap och forskning samt användarorienterat utvecklings- och innovationsarbete.
Högskolorna utvecklar på lång sikt tillsammans med forskningsinstituten samt det övriga arbets- och näringslivet gemensamma forskningsmiljöer som har förutsättningar att klara sig i en internationell och tvärvetenskaplig verksamhetsmiljö. Högskolorna stärker samarbetet med forskningsinstituten och arbetslivet och samlar sin kompetens för att stöda detta samt utvecklar sina arbetssätt för att kommersialisera forskningsresultat och innovationer.
Högskolorna samlar sin sakkunskap angående forskningsfinansiering samt utvecklar arbetssätten och samarbetet så att de har bättre förutsättningar att skaffa kvalitetsmässigt konkurrensutsatt kompletterande finansiering för forskning, utveckling och innovationsarbete samt för konstnärlig verksamhet som motsvarar högskolornas strategi och profil.
Åbo Akademi höjer kvaliteten på forskningen och dess internationella synlighet genom att anvisa resurser till sina styrkeområden samt genom samarbete med sina strategiska partners. Akademins praxis angående öppna data stiger minst till nivå tre under avtalsperioden.
1.FORSKNINGENS KVALITET OCH SYNLIGHET
Under den aktuella avtalsperioden 2017-2020 har Åbo Akademi genomfört aktiva åtgärder, utgående från sin strategi och i enlighet med Vision 2030, för fortsatt profilering och internationalisering inom forskningen, systematik i forskningsfinansiering, utvecklande av innovationsverksamhet och kommersialisering samt öppenhet i vetenskap.
Med hjälp av fyra framgångsrika ansökningar till FA inom profilering har Åbo Akademi kunnat kraftigt förstärka sina profilområden inom forskning. Åbo Akademi har beviljats profileringsmedel i samtliga
omgångar och sammanlagt ligger akademins andel av profileringsfinansieringen på xx%. Åbo Akademi har gjort interna satsningar på profilområdena för att stärka dessa och för att garantera verksamhetens kontinuitet efter FA-finansieringens slut. Särskilda satsningar gjordes inom de fyra områdena minoritetsforskning, molekylär process- och materialteknologi, läkemedelsutveckling och diagnostik samt havet, i synnerhet för att ytterligare höja forskningens kvalitet och den externa finansieringens nivå. Finansieringen har öppnat upp möjligheter för ny- och vidareutveckling av internationella forskarsamarbeten, samt tvärvetenskapliga diskussioner och projektansökningar. FA-finansieringen har även öppnat upp möjligheter för att ytterligare öka relevansen för forskningens samhällseffekt och samverkan med externa samarbetspartner och aktörer.
Profileringssatsningarna har resulterat i sammanlagt 10 nya tenure track professorspositioner inom profilområden. Dessa positioner kommer efter 4-6 år att ersätta existerande professurer och den vägen bidra till att rikta om ytterligare resurser till profilområden. Sammanlagt 11 internationella adjungerade professorer har anställts till profilområdena. Dessa satsningar har haft bra genomslagskraft, aktivt bidragit till att erhålla nya projekt samt medverkat till vetenskapliga diskussioner, handledning på olika nivåer och en stort antal internationella sampublikationer. Profileringssatsningarna har också delvis bidragit till utökade aktiviteter inom öppen vetenskap och höjning av akademins mognadsnivå från tre till fem.
Åbo Akademi kommer att fortsätta satsningar på de fyra FA-profilområdena under 2020 och akademins framgångsrika forskning kommer fortsättningsvis bygga på profileringsverksamheten. Den nya strategin 2021-2030 utvidgar profilområdena tematiskt i syfte att omfatta fler ämnen och forskningsområden och på så sätt bana vägen för nya gränsöverskridande samarbeten, forskningsprojekt och innovationer. Den fjärde profileringsansökan som godkändes på våren 2018 utvecklar ytterligare den internationella dimensionen inom de valda fyra områdena genom internationella nätverk med partneruniversitet och med en stark fokus på att bygga partnerskap med näringslivet och andra samhälleliga aktörer.
Åbo Akademi följer den pågående diskussionen och utvärderingarna gällande vetenskapens kvalitet, bl.a. Finlands Akademins Vetenskapens tillstånd. Åbo Akademi är medveten om de utmaningar som finns inom vissa vetenskapsområden och tar till sig utvärderingarnas resultat. Akademin försöker medvetet arbeta med dessa frågor, t.ex. genom internationell rekrytering, profilering för starka forskningsmiljöer och digitalisering, också i sin nya strategi. Ett antal åtgärder har utvecklats och inleds redan år 2020. Under 2020 kommer också ett nytt program för systematisk kvalitetsutvärdering av forskningsverksamheten att tas fram.
Åbo Akademi har utvecklat sin internationella synlighet genom att gå in för internationella rekryteringar vid besättande av professorer. Internationella rekryteringar är också en viktig del av profileringsarbetet och ett flertal internationella rekryteringar har genomförts i samband med profileringsprojekten. Dessa rekryteringar ger akademin internationll synlighet och stärker akademins internationalisering i enlighet med Vision 2030. I den tredje profileringsansökan ingick ett internationellt utbytesprogram för forskare som ett centralt element och denna Research Mobility Program lanserades i början av 2018. Under 2020 kommer akademin att i enlighet med sin nya strategi genomföra satsningar på diversitet, tolerans och minskad diskriminering, för att göra akademin till en mera attraktiv arbetsplats för internationella medarbetare.
Under 2017 lyckades Åbo Akademi få sin första ERC-grant, inom området cellbiologi. Åbo Akademi har därefter vidtagit åtgärder för att stärka förutsättningarna för internationellt konkurrenskraftig forskning inom detta område. Det regionala samarbetet kring bl.a. bioimaging (Turku bioimaging, Eurobioimaging) har stötts med finansiering och utveckling av verksamheten.
Inom fakulteterna har stödinsatser förverkligats för att åstadkomma fler framgångsrika forskningsansökningar, t.ex. genom seed-money, grant-writer hjälp och avancerad peer-review i ansökningsskedet. Satsningarna har särskilt riktas in på ansökningar till Finlands Akademi och den Europeiska Unionens forskningsprogram. Åbo Akademi har också fortsatt att stöda interna spetsenheter inom forskning. Dessa satsningar utgör grunden för framgång i konkurrensen om nationell spetsenhetsstatus och syns bl.a. i ökad publiceringsaktivitet inom de berörda områdena. En av dessa var mycket när att få en nationell CoE år 2019. Nya försök görs 2020 inom ett flertal områden.
ÖPPEN VETENSKAP VID ÅBO AKADEMI -
Åbo Akademis har aktiverat sig i främjandet av öppen vetenskap under 2017-2018. Ett policydokument om öppen vetenskap vid Åbo Akademi publicerades den 2 mars 2017 (Bilaga): xxxxx://xxxxx0.xxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxx/0000/00/00/xxxxx-xxxxxxxxx-xxx-xxx-xxxxxxx/
Öppen vetenskap inom Åbo Akademi syftar till att, i enlighet med Vision 2030, förbättra tillgängligheten av forskningspublikationer, -data, -metodologi och - kunnande.
2018 anställde Åbo Akademi en koordinator för öppen vetenskap som placerades vid biblioteket men vars arbetsfält är hela akademin. Teamet har förstärkts med en informationsspecialist för parallellpublicering/open access och förstärks ytterligare från hösten 2020 med fokus på forskningsdatahantering.
Våren 2019 startades ett två-årigt utbildningsprogram för forskare "open science coach-programmet" inom vilket forskare som är intresserade av öppen vetenskap lär sig mera om alla aspekter av öppen vetenskap och ord.
Öppen publicering
Hösten 2019 hade ÅA en APC-pilotpool på 20 000 euro för guld open access-publicering. APC (article processing charge) är en avgift som förlag tar ut för open access-publicering. Full open access prioriterades framom hybrid-open access och 18 publikationer beviljades finansiering.
Forskningsdatahantering och FAIR/öppna data
Våren 2019 formades ett nätverk av de enheter och personer som stöder forskningsdatahantering med syfte att förbättra rådgivningen och infrastrukturen för detta, samtidigt som rådgivningskanalen xxxxxxxxxxxx@xxx.xx öppnades och en guide publicerades ( xxxx://xxxxxxxxx.xxx.xx/xxxxxxxxxxxxxx ).
ÅA samarbetar med Åbo Universitet om kursen Basics of Research Data Management 3 ECTS för doktorander och postdoktorala forskare våren 2020. ÅA deltar sedan länge i DMPtuuli-samarbetet och DMP- rådgivning ordnas särskilt för ansökningar.
ÅA har två IDA-kontaktpersoner (CSC:s infrastruktur för lagring och hantering av forskningsdata) och rekommenderar också användningen av andra kvalitativa infrastrukturer. Våren 2019 samarbetade akademin och Åbo Universitet om att arrangera CSC:s "Roadshow" och utökade programmet med sessioner om forskningsdatahantering i allmänhet och för humanister.
Forskningsinfrastrukturen kartlades under 2019 med syftet att publicera beskrivningar och användarvillkor i XxxxXxxx.xx dvs. för att göra infrastrukturen mera öppen.
Under 2020-2024 genomförs och utvärderas flera piloter inom öppen vetenskap och policyn för öppen vetenskap revideras. Uppföljningen utvecklas och flera undersökningar och interna utvärderingar görs för att förbättra infrastrukturen, både mjuk och hård
Högskolesamfundet som resurs
Högskolorna bedömer och utvecklar systematiskt ledarskapet och förutsättningarna för expertarbete på alla organisationsnivåer. Högskolorna har en bra och öppen personalpolitik och tar i bruk ett enhetligt och jämförbart verktyg för undersökning av arbetshälsan. Högskolorna främjar jämställdhet och mångfald i sin personalpolitik och genom att utveckla innehållet i sina grundläggande uppgifter. Högskolesamfundet stärks genom att personalens kompetens utvecklas, nätverk bildas, internationella rekryteringar görs samt genom att kunnandet bland inhemska och utländska studerande tas till vara. Högskolorna axlar en betydande roll när det gäller att stärka den kulturella mångfalden inom sitt verksamhetsområde.
Högskolorna hör och engagerar personalen och de studerande i ett tidigt skede av ledarskaps-, organisations- eller andra reformer så att medlemmarna av högskolesamfundet kan påverka och ta ansvar för förändringarna. Högskolorna utnyttjar system för respons från de studerande och anställda samt digitaliseringens möjligheter för att utveckla verksamhetskulturen och rutinerna.
VERKSAMHETSUTVECKLING INOM ÅBO AKADEMI
Åbo Akademi utvecklar sin verksamhet kontinuerligt. Den ekonomiskt svåra tiden under den förra avtalsperioden som ledde till samarbetsförhandlingar och uppsägningar tvingade fram en förnyelse av såväl den akademiska verksamheten som inom stödservice. Under den aktuella avtalsperioden har akademin satsat särskilt på ledarskapsutbildning för hela personalen. Som en del av verksamhetsutvecklingen inledde akademin ett internt utvärderingsprogram som täcker både den den akademiska verksamheten och stödservicen. Under 2018 utvärderades ICT-verksamheten vid akademin. Även verksamheten vid Centret för språk och kommunikation analyserades.
Åbo Akademis vision är att vara det gränsöverskridande universitet där digitaliseringen är ett verktyg för att skapa en öppen, kreativ och framåtblickande miljö som gör ÅA till det mest attraktiva universitetet som studie-, forsknings- och arbetsplats.
Digitaliseringen har varit en prioritet i strategins åtgärdsprogram och ett centralt tema i verksamheten under 2018. Åbo Akademi rekryterade en chef för digital utveckling och genomförde en omfattande utredning över behov, möjligheter och utmaningar för digitaliseringen av verksamheten. Som ett resultat av detta arbete fattade ledningen beslutet att inledningsvis fokusera på digitalisering av utbildning och satsningar på nödvändig infrastruktur för detta. I samband med digitaliseringen eftersträvas också en höjning av personalens (digi-)pedagogiska kompetens varför en pedagogisk utvecklade anställdes på hösten 2018.
Digitaliseringen av utbildningen startade under 2018 och arbetet framskrider de närmaste åren.
På hösten 2018 inledde Åbo Akademi arbetet med en ny strategi. Inledningsvis genomfördes ett omfattande arbete med strategisk samverkan vars resultat utnyttjas i strategiarbetet. Personal och studerande involverades i arbetsgruppen och processen fortsätter under 2019 med målsättning att styrelsen ska kunna godkänna akademins nya strategi på senhösten 2019. Ett mål med strategiarbetet är att digitaliseringen blir ett geomgående tema i strategin.
Åbo Akademi utnyttjar system för respons från de studerande och anställda samt digitaliseringens möjligheter för att utveckla verksamhetskulturen och rutinerna. Akademin har satsat särskilt mycket bl.a. på kursevaluering (gemensam kursutvärdering) och därtill hörande processer .
3. ÅBO AKADEMIS UPPGIFT, PROFIL OCH STYRKEOMRÅDEN
Uppgift och profil
Åbo Akademi utgör en öppen svenskspråkig universitetsmiljö för forskning och studier av hög kvalitet med nordisk och internationell förankring. Åbo Akademi har ett särskilt uppdrag att utbilda svensktalande experter för Finlands framtida behov.
Till akademins särskilda uppdrag, som utgör basen för universitetets profilering av utbildningen, hör även att bära fram utvecklingen av svenskspråkig kultur i Finland, att bevara och förmedla landets svenska kulturarv samt att i sin verksamhet beakta och verka för landets tvåspråkighet. Som en del av detta uppdrag vill akademin vara en bro mellan Finland och det övriga Norden samt främja nordiskt samarbete inom all sin verksamhet.
ÅBO AKADEMIS UPPDRAG - FINLANDS SVENSKA UNIVERSITET
Åbo Akademis uppdrag är att utgöra en högklassig universitetsmiljö som särskilt tillgodoser Finlands svenskspråkiga befolknings behov av högre utbildning. Akademin ska inom sin forskning och utbildning beakta och verka för landets tvåspråkighet.
För att förverkliga Åbo Akademis strategi har akademins operativa ledning årligen utarbetat ett åtgärdsprogram som har godkänts av akademins styrelse. Centrala strategiska utvecklingsåtgärder har under avtalsperioden varit digitalisering, internationalisering, kvalitetsarbete, rekrytering, kommunikation och marknadsföring, samordning med Yrkeshögskolan Novia samt kampusutveckling. Åtgärdsprogrammet har integrerats i akademins årliga verksamhetsplan och följts upp. Resultatenheternas, d.v.s. fakulteternas, de
fristående enheternas och förvaltningens verksamhetsplaner har utarbetats utgående från strategins åtgärdsprogram och styrelsens prioriteringar. På så sätt har strategin genomsyrat verksamheten inom hela Åbo Akademi. Särskilda medel har reserverarats i budgeten för strategins genomförande. I den årliga planeringen har också beaktats nedannämnda strategiska prioriteringar.
Styrkeområden och nya, växande utbildnings- och vetenskapsområden
De styrkeområden inom forskning som Åbo Akademi fastställt är: 1) minoritetsforskning, 2) molekylär process- och materialteknologi, 3) läkemedelsutveckling och diagnostik (med Åbo universitet).
Åbo Akademi har identifierat psykologi, demokratiforskning och religionsvetenskap i globalt perspektiv som sina framtida styrkeområden inom forskning. En utvidgning och förstärkning av profileringen kring minoritetsfrågor är Åbo Akademis viktigaste nya satsning under den kommande avtalsperioden.
UTVECKLINGEN AV STYRKEOMRÅDEN
Med hjälp av framgångsrika ansökningar till FA inom profilering har Åbo Akademi kunnat kraftigt förstärka sina profilområden inom forskning. Satsningar gjordes inom de fyra områdena minoritetsforskning, molekylär process- och materialteknologi, läkemedelsutveckling och diagnostik samt det fjärde profilområdet havet, för att ytterligare höja forskningens kvalitet och den externa finansieringen.
Åbo Akademi har vidareutvecklat verksamheten inom profileringsområdena genom strategiskt visionsarbete med fokus särskilt på tvärvetenskaplig forskning och utbildning, mobilitet samt genomslagskraft i samverkan med samhället. Till exempel inom minoritetsforskningen, som har ett mångvetenskapligt och globalt fokus, pågår det en livlig diskussion mellan forskare och aktörer inom samhället kring aktuella teman. Åbo Akademi är ensamt om att i den här omfattningen satsa på minoritetsforskning i Finland. Akademin har fortsatt satsa på den kritiska forskningsinfrastrukturen inom profilområden.
Under den pågående avtalsperioden har akademin genomfört egna satsningar på framtida styrkeområden i enlighet med avtalet med undervisnings- och kulturministeriet (psykologi, demokratiforskning och religionsvetenskap i globalt perspektiv). Åbo Akademi har också aktivt stött internt, med stöd från Stiftelsen för Åbo Akademi, nya lovande forskningsområden, i syfte att kunna erhålla nationell spetsenhetsstatus (Finlands Akademi). Dessa interna satsningsområden väljs alltid genom en extern oberoende evaluering.
Under 2018-2019 beviljades följande fyra områden stöd för perioden 1.3.2019-28.2.2023:
- The Future of Democracy - Public Opinion Research (FutuDem)
- Cellular Mechanostasis (CellMech)
- Bioelectronic Activation of Cell Functions (BACE)
- Demographic change and ethnolinguistic identity in an intergenerational perspective (DemSwe)
4. EXAMENSMÅL
Mål | Åren 2017 - 2020 i medeltal |
Högre högskole-examina | 520 |
Det pedagogiska området | 100 |
Hälso- och välfärdsområdet | 15 |
Konst och kultur samt det humanistiska området | 100 |
De samhällsvetenskapliga områdena samt tjänstebranschen | 90 |
Handel, administration och juridik | 80 |
De naturvetenskapliga områdena | 60 |
Databehandling och kommunikation (IKT) samt det tekniska området | 75 |
Mål enligt universitetet |
Doktorsexamina | 65 |
Lägre högskoleexamina | 590 |
Åbo Akademis årsvisa examensmål inom lärarutbildningen under avtalsperioden 2017-2020 är: barnträdgårdslärare 60, specialbarnträdgårdslärare 20, klasslärare 68, specialklasslärare och speciallärare 22, ämneslärare inom humaniora 38 och inom matematisk- naturvetenskapliga ämnen 30.
Akademin riktar antagningen till det pedagogiska studie- och vetenskapsområdet från allmän pedagogik till lärarutbildningens växande utbildningsbehov (barnträdgårds- och klasslärarutbildning, behovet av lärare inom specialundervisning). Akademin utökar antagningarna till det matematisk- naturvetenskapliga studieområdet på det sätt som behovet av lärare i dessa ämnen kräver. I antagningen till det humanistiska utbildningsområdet beaktar akademin behovet av lärare i språkämnen. Akademin utökar yrkeslärarutbildningen.
5. FINANSIERING
Undervisnings- och kulturministeriet beviljar universitetet nedan stående basfinansiering för de uppgifter som anges i universitetslagen med stöd av 49 § i universitetslagen (558/2009), 5, 6 och 7 § i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering (331/2016) till ett sammanlagt värde av 62 058 000 euro från moment 29.40.50 enligt följande:
a) Totalt 55 920 000 euro för basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder.
Som universitetets riksomfattande uppgifter har beaktats Pet-centret och övningskolan. I basfinansieringen ingår årligen totalt 6 100 000 euro (finansieringsnivå år 2017) enligt de riksomfattande uppgifterna för perioden 2017-2020.
Strategisk finansiering 7 000 000 euro (år 2017), 6 600 000 euro (år 2018), 5 400 000 euro (år 2019) och 5 200 000 euro (år 2020) allokeras för verksamhet enligt universitetets strategi, med beaktande av de åtgärder för strategisk utveckling som anges i avtalet och när de infaller samt:
- Stärkt samarbete inom ramen för KOTUMO-processen och mellan högskolor i Åbo regionen
- Tätare nordiskt samarbete
- Stärkt samarbete i utbildning och nätbaserat utbildningsutbud
- Starkare verksamhetsmodeller till kommersialisering av innovationer
b) I universitetets statsfinansiering ingår 2017 dessutom
1 109 000 i finansiering enligt universitetslagen (558/2009) som står utanför basfinansieringen på kalkylerade grunder.
Totalt 5 029 000 euro för den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör av de kostnader som universiteten orsakas.
Beviljad finansiering används inte för stöd till näringsverksamhet.
ÅBO AKADEMIS UPPDRAG - FINLANDS SVENSKA UNIVERSITET
Åbo Akademis uppdrag är att utgöra en högklassig universitetsmiljö som särskilt tillgodoser Finlands svenskspråkiga befolknings behov av högre utbildning. Akademin ska inom sin forskning och utbildning beakta och verka för landets tvåspråkighet.
För att förverkliga Åbo Akademis strategi har akademins operativa ledning årligen utarbetat ett åtgärdsprogram som har godkänts av akademins styrelse. Centrala strategiska utvecklingsåtgärder har under avtalsperioden varit digitalisering, internationalisering, kvalitetsarbete, rekrytering, kommunikation och marknadsföring, samordning med Yrkeshögskolan Novia samt kampusutveckling. Åtgärdsprogrammet har integrerats i akademins årliga verksamhetsplan och följts upp. Resultatenheternas, d.v.s. fakulteternas, de fristående enheternas och förvaltningens verksamhetsplaner har utarbetats utgående från strategins åtgärdsprogram och styrelsens prioriteringar. På så sätt har strategin genomsyrat verksamheten inom hela
Åbo Akademi. Särskilda medel har reserverarats i budgeten för strategins genomförande. I den årliga planeringen har också beaktats nedannämnda strategiska prioriteringar.
KOTUMO
Åbo Akademi har fortsatt arbeta för utökat samarbete mellan universitet, högskolor och forskningsinstitutioner och försöker hitta bästa möjliga samarbetssätt inom olika områden.
Åbo Akademi har framförallt satsat på utvecklandet av gemensamma campusstrukturer (Agora, Geohuset), gemensamma forskningsprojekt samt den tillhörande infrastrukturen. Regionala och nationella samarbetsinitiativ som Health Campus Turku, Technologycampus Åbo och FITech. Gemensamma utrymmmeslösningar som Geohuset, Agora, Aurum och Biocity underlättar samarbete, stimulerar nya initiativ och förbättrar möjligheterna för gemansamma anskaffningar och samanvändning av forskningsinfrastruktur.
Åbo Akademi har skapat ett mobilitetsprogram för personalen (Åbo Akademi Staff Exchange) samt som en del av profileringen ett utbytesprogram för forskare (Åbo Akademi Research Mobility), program som innebär möjligheter även för utbyte av personal mellan akademin och forskningsinstituten. Som exempen kan nämnas att under 2018 godkändes 11 inkommande och 4 utgående ansökningar inom Research Mobility, d.v.s. sammanlagt 15 mobilitetsperioder (mellan 1-6 månader). Undet 2019 var det totala antalet mobilitetsperioder 13 (9 inkommande, 4 utgående). Akademin har också haft ett Scholarship-program för doktorander och postdocs inom kemiteknik.
NORDISKT SAMARBETE
Åbo Akademi har aktivt strävat efter att utveckla sina strategiska nordiska samarbeten under avtalsperioden 2017-2020. Nya samarbetsavtal har slutits med Umeå universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Uppsala universitet. De strategiska samarbetsavtalen strävar efter strukturer för gemensamma utbildningssatsningar (bl.a. provisorsutbildning och svenskspråkiga mastersprogram planeras). Även andra partnerskap har utvecklats och samarbetsavtal har beretts inom olika områden, bl.a. med Göteborgs universitet (demokratiforskning). Från tidigare har Åbo Akademi även en rad ämnesspecifika avtal, t.ex. med Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (kemiteknik).
Åbo Akademi uppmuntrar sin personal till nordiskt samarbete, flera medarbetare vid ÅA har uppdrag som granskare av utbildningar i nordiska länderna och som professor vid nordiska universitet. De flesta har forskningssamarbete med nordiska kolleger.
Inom forskningen kommer de strategiska samarbetena att stärkas under 2020, som en följd av att den nya strategin speciellt betonar nordiskt samarbete. Nya samarbetspartners i Norden kommer att sökas och planer görs för att utnyttja samarbetet både för att attrahera studerande till Finland och till Åbo Akademi men också för att tillsamms med nordiska partners bli starkare på att skaffa EU finansiering. Åbo Akademi strävar även efter att facilitera en bredare samverkan mellan finländska företag och samhällsaktörer och det nordiska högskolefältet. Marknadsföringen av akademins svenskspråkiga utbildningar i Norden görs i samarbete med de övriga högskolorna inom samarbetet kring Samordningsdelegationen.
I syfte att utveckla sin förmåga till strategisk samverkan är Åbo Akademi sedan 2017 medlem i det svenska samverkansnätverket KLOSS Net (Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan). Inom Kloss har ett program för personalutbyte mellan akademin och näringslivet utvecklats, vilket kan på sikt underlätta rörlighet av personer med doktorsexamina från akademin till näringslivet (Vision 2030).
Åbo Akademi är en aktiv medlem i det nordiska universitetsadministratörs nätverk NUAS och har också en plats i nätverkets styrgrupp. Åbo Akademis administratörer deltar i NUAS chefsutbildning, medverkar som ordförande i biblioteksgruppen och organiserar aktivt tematiska konferenser i samarbete med sina kollegor från andra nordiska universitet.
Det nordiska samarbetet är viktigt för Åbo Akademi också framöver. För att uppnå konkreta resultat krävs långsiktigt uppmärksamhet och tillräckliga resurser för arbetet.
STÄRKT SAMARBETE I UTBILDNING OCH NÄTBASERAT UTBILDNINGSUTBUD
Ett brett nätbaserat utbildningsutbud är en grundförutsättning för det gränsöverskridande universitetets utbildningar. Magisterreformen avser att öka samarbetet internt och med externa partners. Det ökade samarbetet medför att en allt sötrre andel av undervisningsutbudet planeras som nätbaserat utbildningsutbud.
Åbo Akademi eftersträvar en balans mellan identitets och samhörighetsskapande campusundervisning och den flexibilitet, tillgänglighet och året om studier som nätbaserade kurser möjliggör för den enskilde studerande. I detta samarbetar fakulteterna med Centret för livslångt lärande och öppna universitetet. CLL vid ÅA erbjuder en hel del nätbaserat utbildningsutbud och studerande från hela Svenskfinland deltar aktivt.
Under avtalsperioden 2017-2020 har gemensamma tvåspråkiga digitala kurser utvecklats inom småbarnspedagogik, teknik (FiTech), socialt arbete (behörighetsgivande examen tillsammans med Åbo universitet) och inom samarbetet med Novia och Högskolan på Åland.
STARKARE VERKSAMHETSMODELLER TILL KOMMERSIALISERING AV INNOVATIONER
Åbo Akademi har utvecklat sina kommersialiseringsmodeller under avtalsperioden med hjälp av finansiering från Tekes och stiftelsen för Åbo Akademi. Inom området sker många initiativ och som exempel kan nämnas följande:
- Commercialization Peer meeting för forskare där experter inom finansiering och kommersialisering medverkar på plats för att dela med sig av erfarenheter och ge råd.
- Innovation Catalyst-idétävling med syfte att främja innovationsaktiviteten vid Åbo Akademi och inspirera forskare till att skapa nya uppfinningar och idéer.
- Deltagande i European Innovation Academy, för att få insikt i processen från idé till start-up.
- Business Essentials for Scientist-kursen i samarbete med Åbo universitet.
Åbo Akademi kommer framöver satsa på att skapa optimala gränssnitt och processer för att utnyttja innovationer, utveckla den öppna forskningsportalen, utveckla metoder för att utvärdera forskningens genomslagskraft och skapa ett nätverk för innovationer och kommersialisering.
Åbo Akademi har ett behov att vidareutveckla sina processer inom innovations- och kommersialiseringsverksamhetenen för att på sikt bygga upp ett team som betjänar forskarna och sköter samverkan med potentiella investerare i ÅA:s innovationsärenden. Kunskapsöverföring strävar efter att försöka tillämpa kunskap och forskningsresultat så att maximalt många i samhället gynnas utifrån den nya kunskapen. En viktig del av kunskapsöverföringen är universitetsdriven kommersialisering av kunskap och forskningsresultat. Kommersialisering av kunskap och forskning vid universitet sker idag främst via
- forskningssamarbete med företag eller andra organisationer,
- genom att patentera forskningsresultat och licensiera eller sälja patenterna till företag samt
- genom att skapa start-up företag kring kunskapen eller forskningsresultaten.
Åbo Akademi har som målsättning att under 2020-2021 ta fram en vision för kommersialiseringsverksamheten.
6. RAPPORTERING
Universitet rapporterar om sin verksamhet i bokslutet och verksamhetsberättelsen samt i en årlig separat rapport om hur målen i avtalet och de centrala åtgärderna för genomförandet av högskolans strategi har utfallit. Universitet ska även motivera eventuella avvikelser från genomförandet av överenskomna mål eller tidpunkter för åtgärderna. Användningen av finansieringen rapporteras enligt universitetens ekonomiförvaltningskod. Universitet informerar proaktivt, utanför den årliga rapporteringen, ministerierna om strukturella reformer med betydande personalkonsekvenser.
Undervisnings- och kulturministeriet säkerställer under avtalsperioden årligen att högskolan har initierat eller framskridit med de avtalsenliga åtgärderna. Vid eventuella problemsituationer för UKM årligen i början av hösten en preciserande diskussion med högskolan för att kontrollera nivån på den tidigare fastställda strategifinansieringen.
Undervisnings- och kulturministeriet bedömer utfallet av avtalet genom skriftlig respons från ministeriet, i samband med styrningsrelaterade högskolebesök och som en del av den årliga statistikuppföljningen.
UNDERSKRIFTER
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten.
Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx
Överdirektör Styrelseordförande
Xxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxx
Direktör Rektor