SEKO | KOMMUNAL | AKADEMIKERALLIANSEN | AKV

KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtal som tecknas av central arbets- tagarpart, eller av lokal arbetstagarpart med fullmakt från den centrala arbetstagarparten

LOKALT KOLLEKTIVAVTAL Lokalt kollektivavtal, som kan tecknas mellan

lokala parter, i frågor reglerade i detta avtal. Lokalt kollektivavtal tecknat med Seko och Kommunal; se särskild förklaring till annan reglering av avtalsinnehåll § 1 moment 2a

ENSKILD ÖVERENSKOMMELSE Överenskommelse som kan tecknas med

tjänsteman om frågor reglerade i detta avtal i enlighet med § 1 moment 2b

FASTSTÄLLELSE Då avtal eller överenskommelse inte träffas och reglerna styrs av avtal, lag, förordning eller föreskrift. Fastställelse avser ensidigt beslut av arbetsgivaren

FÖRKORTNINGAR I AVTALSTEXTEN ‌

AGS – KL/AGS Avtalsgruppsjukförsäkring

ATL Arbetstidslag

BIL 12 – KFS Avtal om bilersättning

FO – F 03 Förhandlingsordning för företag inom KFS-området

LAS Lag om anställningsskydd

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

PA – KFS Pensionsavtal inom KFS

SEML Semesterlag

SJLL Lag om sjuklön

TFA – KL/TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

TGL – KL/TGL Tjänstegrupplivförsäkring

TRAKT 13 – KFS Avtal om traktamentsersättning

§ 1 AVTALETS OMFATTNING ‌‌

TILLÄMPNINGS- OMRÅDE

MOMENT 1 Avtalet gäller arbetstagare, som är anställd vid företag anslutet till Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) inom företagets verksamhetsområde, om inte annat avtal gäller.

§ 1 MOMENT 2 ANNAN REGLERING AV AVTALSINNE- HÅLL

LOKALT KOLLEKTIVAVTAL

ENSKILDA ÖVERENS- KOMMELSER

MOMENT 2A Allmänna anställningsvillkoren är dispositiva för lokala parter.

För Kommunal gäller följande:

Parterna ska komma överens om uppsägningstid för lokala avtal.

Om delar av löneutrymmet används för andra åtgärder än lönepåslag i enlighet med detta moment upphör det lokala avtalet att gälla tidigast när det centrala avtalet löper ut.

För Seko gäller följande:

Om de lokala parterna inte enats eller enas om annat, gäller lo- kala avtal som träffats eller träffas med stöd av denna paragraf med samma uppsägningstid och giltighetstid som det centrala avtalet. Upphör det centrala avtalet att gälla efter uppsägning från endera parten, upphör lokalt kollektivavtal, som träffats med stöd av det centrala avtalet, att gälla från samma tidpunkt utan särskild uppsägning.

Anmärkning

Om det centrala avtalet upphör att gälla efter uppsägning från någon av de centrala parternas sida, upphör de lokala kollektiv- avtal, som träffats med stöd av det centrala avtalet, automatiskt att gälla från samma tidpunkt. När det centrala avtalet senare, efter ett tillfälligt avtalslöst tillstånd, ånyo träder i kraft, ”återinkopplas” de lokala avtalen med oförändrat innehåll, om inte de centrala parterna föreskrivit annat. Detta innebär att

de lokala avtalen får förnyad giltighet med samma giltighetstid och uppsägningstid som det nytecknade centrala avtalet om inte annat avtalats lokalt.

MOMENT 2B (Gäller inte Kommunal och Seko) Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överenskommelse om annan reg- lering avseende branschavtalets allmänna anställningsvillkor där så anges. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader och ska ses över årligen.

§ 2 ANSTÄLLNINGSFORM MED MERA ‌

ANSTÄLLNINGS- FORM MED MERA

PROV- ANSTÄLLNING

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller med följande avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1 Arbetstagare anställs tillsvidare eller tidsbegränsat med följande avvikelser.

MOMENT 2 Provanställning kan ske enligt LAS 6 §. Provan- ställningen kan förlängas motsvarande tid arbetstagaren inte kunnat fullgöra arbete på grund av giltig frånvaro.

VIKARIE MOMENT 3 Vikarie är också arbetstagare som, efter det att annan arbetstagare slutat, anställts för att helt eller delvis sköta dennes arbetsuppgifter intill dess att efterträdare utsetts.

FERIEANSTÄLL- NING OCH STUDENT- MEDARBETAR- ANSTÄLLNING

MOMENT 4 Skolungdom och andra studerande får under ferier anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete, under en sammanhängande tid av högst tre månader. Studerande enligt 6 kap 2 § högskoleförordningen får anställas för viss tid (gäller inte Kommunal och Seko).

Anmärkning

För villkor kring studentmedarbetaranställning se bilaga Avtal om studentmedarbetaranställning.

FÖRETRÄDESRÄTT MOMENT 5 Prov-, ferie- och studentmedarbetaranställning kvalificerar inte till företrädesrätt till återanställning.

MOMENT 6 Företrädesrätt till återanställning gäller inte vikariat som bedöms bli högst 14 dagar.

MOMENT 7 Företrädesrätt till återanställning gäller inte till anställning, som behöver disponeras för omplacering.

SKRIFTLIGT ANSPRÅK

MOMENT 8 För att behålla sin företrädesrätt ska arbetstagare skriftligt anmäla anspråk på företrädesrätten senast inom en månad efter anställningens upphörande.

BISYSSLOR MOMENT 9 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs, för att bedöma bisysslan. Arbetsgivaren får förbjuda bisysslan om arbetsgivaren bedömer att bisysslan antingen hindrar eller på- verkar arbetstagarens sätt att utföra sitt arbete eller konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. Förtroendeuppdrag i fackliga, politiska eller ideella organisationer är inte bisyssla.

§ 3 ARBETSTID ‌

GENOMSNITTLIG ARBETSTID

ARBETSTID FÖRLAGD TILL HELGER

Arbetstidslagen (ATL) gäller med nedan angivna avvikelser.

Arbetstidens förläggning anpassas till verksamhetens förut- sättningar och därigenom ökas möjligheterna till flexiblare arbetstider för respektive anställd.

Årsarbetstid, arbetstidsutrymme inom olika begränsningspe- rioder och flexiblare arbetstider, som möjliggör andra anställ- ningsvillkor är aktiva verktyg i arbetstidsanpassningen.

Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1:1 Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsnings- period om högst sexton veckor. För medlemmar i Seko gäller som begränsningsperiod högst sex veckor eller schemaperio- dens längd.

Om helgdag infaller på någon av dagarna måndag–lördag (så kallad lätthelgdag) minskas arbetstiden sådan vecka med antalet ordinarie arbetstimmar som annars skulle fullgjorts sådan dag.

Helgdag enligt ovan är också påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.

År då den 6 juni inträffar en lördag eller söndag har heltidsan- ställd arbetstagare med arbetstid förlagd till dagtid måndag– fredag rätt till en dags ledighet (deltidsanställd i proportion). Som förutsättning gäller att arbetstagaren är anställd den 6 juni det året och inte är sjuk- eller tjänstledig.

MOMENT 1:2 Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som söndag och helgdag eller till vardag och helgdag är för heltidsanställd i genomsnitt 38 timmar och 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod. Omfattar den or- dinarie arbetstiden inte samtliga lätthelger, ska denna faststäl- las i proportion till antalet sådana dagar under kalenderåret.

TRESKIFTSARBETE MOMENT 1:3 Vid kontinuerligt treskiftsarbete är arbetstiden i genomsnitt 34 timmar och 20 minuter och vid intermittent treskiftsarbete 36 timmar och 20 minuter.

ENSKILDA ÖVER- ENSKOMMELSER

ARBETSTIDS- FÖRLÄGGNING

DELTIDS- ANSTÄLLD

MOMENT 1:4 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överens- kommelse om arbetstidens förläggning. En sådan överens- kommelse ska bygga på de regler som framgår av 3 § ATL.

För medlemmar i Kommunal och Seko ska sådan över- enskommelse godkännas av berörd facklig organisation på företaget.

MOMENT 1:5 Förläggning av ordinarie arbetstid, jour och beredskap bör vid behov anges i schema eller dylikt, som över- enskommes med företrädare för lokal arbetstagarorganisation.

Förläggning av arbetstid i schema kan behandlas vid lokal förhandling. Skriftlig begäran om förhandling ska ske hos ar- betsgivaren inom tio dagar från det att arbetstagarorganisatio- nen fått arbetsgivarens schemaförslag. Om inte detta sker eller den lokala förhandlingen avslutas utan att parterna är överens fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden, med iakttagande av bestämmelser för arbetstid och förläggning.

Förhandling om arbetstid, enligt momenten 1:4 och 1:5, kan endast föras som lokal förhandling.

MOMENT 1:6 Vid bestämmande av sysselsättningsgrad för tills- vidareanställd arbetstagare ska eftersträvas att arbetstiden uppgår till minst 17 timmar per vecka.

AVVIKELSE MOMENT 1:7 Oavsett vad som sägs i ATL gäller följande:

a) rast får under nattjänstgöring utbytas mot måltidsuppehåll,

b) studieledighet anses inte som arbetad tid,

c) förlängd arbetstid på grund av vikariat anses inte som mertid,

d) förskjuten arbetstid eller byte av schema anses inte som mer- eller övertid,

e) ordinarie arbets-, jour-, över- och mertid kan beräknas per kalendermånad,

f) för arbetstagare som fullgör beredskap, jourtid och nöd- fallsövertid får den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genom- snitt under en begränsningsperiod om högst sex månader,

AVVIKELSE GENOM KOLLEKTIVAVTAL

g) för arbetstagare som arbetat 200 timmar allmän övertid under kalenderåret är det möjligt att återföra högst 50 timmar allmän övertid om den anställde under kalenderåret tagit ut motsvarande antal timmar övertidskompensation i ledig tid. Lokal arbetstagarorganisation ska informeras om återförandet innan detta får ske,

h) uttag av extra övertid enligt 8a § ATL skall föregås av lokal förhandling.

MOMENT 1:8 Lokalt kollektivavtal får träffas

a) om annat uttag av övertid och annan begränsningsperiod för övertid, 8 § ATL,

b) om annat uttag av mertid, 10 § andra stycket ATL,

c) om undantag från reglerna om nattvila, 13 § andra stycket ATL,

d) om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila och veckovila, inom ramen för EG-direktivet, 13 § första styck- et och 14 § ATL.

Om lokalt kollektivavtal inte träffas om annat gäller följande beträffande dygnsvila och veckovila:

DYGNSVILA Avvikelse från dygnsvila får göras vid arbete i samband med beredskaps- och jourtjänstgöring, om allmänhetens behov kräver det eller i övrigt om särskilda omständigheter förelig- ger.

En arbetstagare som inte erhållit minst elva timmars samman- hängande dygnsvila ska beredas åtta timmars sammanhäng- ande vila i följande fall, om påföljande dag inte är arbetsfri:

• Om övertidsarbete har utförts under minst tre timmar sammanhängande, eller

• Om övertidsarbete har utförts vid två eller flera tillfällen under minst tre timmar sammantaget, varvid minst två timmar skett under tiden 00-05

• Om övertidsarbete har utförts vid tre eller flera tillfällen under minst fyra timmar sammantaget

Infaller viloperioden under ordinarie arbetstid görs inget löneavdrag för den delen.

Anmärkning

Av förarbetena till Arbetstidslagen framgår att 24-timmarspe- rioden kan omfatta vilken period som helst under kalender- dygnet. Vid till exempel omläggning av scheman kan byte av period göras, men i övrigt ska perioden läggas ut efter ett fast system och tillämpas konsekvent.

XXXXXXXXX Om arbetstagaren inte erhållit veckovila kompenseras det med en dags ledighet utan löneavdrag. Ledigheten ska normalt förläggas i anslutning till nästkommande veckovila/veckoslut.

Arbetstagaren ska anses ha veckovila under frånvaro för sjuk- dom, semester, tjänstledighet, kompensationsledighet samt under helgdagar och fridagar etc.

ÖVRIGT Om inte lokalt kollektivavtal träffas om annat gäller för arbetstagare, som inte erhåller dygnsvila under veckoslut/ helgdag och inte kan få motsvarande kompensation under innevarande veckoslut/helgdag, att det antal timmar som av- brottet av dygnsvilan omfattar kompenseras i nära anslutning till det utförda övertidsarbetet efter individuell överenskom- melse. För avbrott under natt mot nästkommande arbetsdag gäller reglerna om dygnsvila ovan. Motsvarande regler gäller för skiftgående arbetstagare som inte har veckovila förlagd till veckoslut.

ANNAN REGLERING

MOMENT 1:9 Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras

a) om annat än att likställa kompensationsledighet med arbe- tad tid, 7 § andra stycket ATL,

b) om annan förläggning av raster, 15 § tredje stycket ATL,

c) om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än ovan, 16 § ATL.

MOMENT 1:10 Efter lokalt kollektivavtal kan, där så erfordras, ordinarie arbetstid under viss del av året uppgå till högst 48 timmar per helgfri vecka. Längre arbetstid än 40 timmar får inte läggas ut mer än 4 månader i följd. Vid deltidsanställning ska 48 timmar omräknas i proportion till förhållandet mellan heltidsanställds och deltidsanställds arbetstid.

§ 3 MOMENT 2 ÖVERTIDSERSÄTTNING ‌

ÖVERTIDSARBETE MOMENT 2:1 Heltidsanställd arbetstagare, som enligt detta av- tal har fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, äger rätt till ersättning för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbetet beordrats på för-

hand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan ersättning utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.

Mertidslön 120 procent

Enkel övertid 180 procent av månadslönen Kvalificerad övertid 240 procent 165

KOMPENSATION FÖR ÖVERTIDS- ARBETE OCH MERTIDSTJÄNST- XXXXXX

Övertidskompensation och mertidslön utges per timme enligt nedan:

ENSKILD ÖVER- ENSKOMMELSE

Anmärkning

För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

Ovanstående ersättningar inbegriper semesterlön och semeste- rersättning med belopp som förutsätts i SemL.

Anmärkning

Beordran att utföra övertidsarbete ska så långt möjligt lämnas senast fyra timmar före den ordinarie arbetstidens slut.

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektiv- avtal om undantag från rätt till kompensation för övertidsar- bete. Med arbetstagare som får fast kontant lön kan arbetsgi- vare träffa överenskommelse om att arbetstagare inte ska ha rätt till kompensation för övertidsarbete. Överenskommelsen ska innehålla kompensation i form av extra semesterdagar och/eller högre lön.

MOMENT 2:2 Enskild överenskommelse, enligt ovan, ska främst gälla för arbetstagare i chefsställning eller arbetstagare som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader och ses över årligen.

BERÄKNING AV TID

KOMPENSA- TIONSLEDIGHET

MOMENT 2:3 För övertidsarbete enligt ovan under två timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid – enkel övertid

– utges ersättning för varje övertidstimme med 1,5 timmes ledighet eller med belopp som framgår på föregående sida.

För övertidsarbete under annan tid – kvalificerad övertid – utges ersättning för varje övertidstimme med två timmars ledighet eller med belopp som framgår på föregående sida.

Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbets- tid ska den tid, som sammanlagt överstiger två timmar, utgöra kvalificerad övertid.

Vid beräkning av övertidsarbete enligt detta moment ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme. Då övertidsarbete påbörjas före klockan 05.00 ska, oberoende av vad som ovan sägs, ersättning för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under de två timmarna närmast före ordinarie arbetstidens början. Som övertidsarbete betraktas inte tid, som tas i anspråk genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden.

Vid övertidsarbete i direkt anslutning till avslutat kontinu- erligt treskiftsarbete utges kvalificerad övertid i stället för enkel övertid under tid från kl 07.00 på pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt från kl 18.00 på skärtorsdagen till

kl 07.00 första vardagen efter respektive helg samt tid från kl

07.00 den 6 juni till kl 07.00 den 7 juni.

MOMENT 2:4 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verksamhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna utnyttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekreation.

Om arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att övertidskompensation ska tas ut i form av ledig tid, ska arbets- givaren, efter skälig varseltid, särskilt beakta även arbetstaga- rens önskemål om tidpunkt för ledigheten.

Kompensationsledighet ska tas ut i så nära anslutning till övertidsarbetet som möjligt. Ledigheten tas ut senast fyra månader från dess intjänande. Från och med 2006-01-01 får kompensationsledighet sparas med högst 40 timmar.

Vid anställningens avslutande betalas sparad kompensations- ledighet ut med motsvarande mertidslön per sparad timme.

DELTIDS- ANSTÄLLD

MOMENT 2:5 Deltidsanställda arbetstagare, som arbetar mer än den avtalade tjänstgöringstiden, får med nedan angivet undantag, mertidslön härför. Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan mertidstjänstgöring i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd.

Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar mer än tjänstgö- ringsmåttet för motsvarande heltidsanställning, får kompen- sation för detta under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd.

Oberoende av om den fastställda tjänstgöringstiden fullgjorts eller inte ska följande gälla.

a) tjänstgöring på lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid samt

b) arbetstid som överstiger åtta timmar per dag – eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid – utgöra arbete på övertid.

§ 3 MOMENT 3 FÄRDTIDSERSÄTTNING

FÄRDTIDS- ERSÄTTNING

MOMENT 3:1 Arbetstagare som under inrikes tjänsteresa utom den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte utgör ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt vad som nedan anges. Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, för vilken mertidslön, ersättning för övertidsarbete eller annan ersättning än traktamentsersättning utges.

Med tjänsteresa och den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet (Trakt-13).

SAMTLIGA BELOPP I KR/TIM

För de första 10 timmarna under en kalendervecka

Fr o m 2019-05-01 Fr o m 2021-04-01

69,00 kr/tim

71,10 kr/tim

För tid därutöver under kalen- derveckan

Fr o m 2019-05-01 Fr o m 2021-04-01

139,00 kr/tim

143,20 kr/tim

Den sammanlagda färd- och väntetiden per kalendervecka framräknas och avrundas i förekommande fall till hela och halva timmar, varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.

Ovanstående ersättningar inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

ORDINARIE ARBETSTID ‌

MOMENT 3:2 Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan klockan

08.00 och 17.00 måndag–fredag, såvida tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.

NATTRESA MOMENT 3:3 Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan 22.00 och 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.

VÄNTETID MOMENT 3:4 Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.

OMFATTNING MOMENT 3:5 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar minst 30 minuter.

Färdtidsersättning utges för färdtid och väntetid som är för- svarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostna- den och kommunikationsmöjligheterna.

Med månadslön avses i momenten 4, 5 och 6 nedan arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön, uppräknad till heltidslön.

§ 3 MOMENT 4 TILLÄGG FÖR OBEKVÄM ARBETSTID

OBEKVÄM ARBETSTID

ERSÄTTNING FÖR OBEKVÄM ARBETSTID (OB- ERSÄTTNING)

MOMENT 4:1 Med obekväm arbetstid avses den del av det ordinarie arbetstidsmåttet som tillsvidare eller för begränsad tid förläggs utanför det som normalt gäller som ordinarie arbetstid vid arbetsstället. Arbetstid mellan kl 07.00 och kl

18.00 under måndag till fredag ska inte räknas som obekväm.

Lördag som sammanfaller med storhelg jämställs med helg- dag.

MOMENT 4:2 För obekväm arbetstid utges ersättning per timme enligt följande:

Måndag 18.00 – fredag 07.00:

månadslönen 540

ÖVRIGA BESTÄMMELSER ‌

Tid från kl 18.00 fredag-måndag 07.00 och tid från 18.00 trettondagsafton samt dag före 1 maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och alla helgons dag till kl 07.00 påföljande vardag samt från kl 18.00 dag före pingst-, midsommar- och julafton till kl

07.00 respektive helgdagsafton:

månadslönen 314

Tid från 07.00 pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt

från kl 18.00 skärtorsdag till kl 07.00 första vardagen efter respektive helg:

månadslönen 150

Tid från 07.00 den 6 juni till 07.00 den 7 juni:

månadslönen 150

MOMENT 4:3 OB-ersättning kan inte utges samtidigt med övertids- eller färdtidsersättning.

§ 3 MOMENT 5 BEREDSKAPSTJÄNSTGÖRING

BEREDSKAPS- TJÄNSTGÖRING

ERSÄTTNING FÖR BERED- SKAPSTJÄNST- XXXXXX

MOMENT 5:1 Med beredskapstjänstgöring avses tid då arbets- tagaren inte har arbetsskyldighet men åläggs att vara tillgäng- lig för att inom föreskriven tid efter varsel utföra arbete.

MOMENT 5:2 Ersättning per beredskapstimme utges med:

månadslönen 1400

Följande gäller:

Tid från kl 19.00 dag före arbetsfri dag till kl 07.00 nästkommande arbetsdag:

månadslönen 700

ÖVRIGA BESTÄMMELSER ‌

Tid från kl 19.00 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07.00 på pingst-, midsommar- och julafton till kl 07.00 första vardagen utom lördag efter respektive helg:

månadslönen 350

Tid från 07.00 den 6 juni till 07.00 den 7 juni:

månadslönen 350

MOMENT 5:3 Ersättning utges för lägst åtta timmar per beredskapstillfälle.

Beredskapsersättning utges inte för tid då övertidsersättning utgetts.

Vid inställelse till arbetet i samband med beredskapstjänstgö- ring utges ersättning för reskostnad.

§ 3 MOMENT 6 JOURTJÄNSTGÖRING

JOURTJÄNST- XXXXXX

ERSÄTTNING FÖR JOUR- TJÄNSTGÖRING

MOMENT 6:1 Med jourtjänstgöring avses tid då arbetstagaren inte har arbetsskyldighet men är skyldig att stå till arbetsgi- varens förfogande på arbetsstället för att, när behov uppkom- mer, utföra arbete.

MOMENT 6:2 Ersättning per jourtimme utges med:

månadslönen 600

Följande gäller:

Tid från kl 19.00 dag före arbetsfri dag till kl 07.00 näst- kommande arbetsdag:

månadslönen 300

Tid från kl 19.00 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från

kl 07.00 på pingst-, midsommar- och julafton till kl 07.00 första vardagen efter respektive helg:

månadslönen 150

ÖVRIGA BESTÄMMELSER ‌

Tid från 07.00 den 6 juni till 07.00 den 7 juni:

månadslönen 150

MOMENT 6:3 Ersättning utges för lägst åtta timmar per jourtill- fälle. Jourersättning utges inte för tid då övertidsersättning utgetts.

§ 4 SKRIFTLIG VARNING ‌

FEL ELLER FÖRSUMMELSE

MOMENT 1 Arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan tilldelas skriftlig varning.

Innan varning meddelas ska den anställdes lokala fackliga organisation varslas och den anställde underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning, som ska påkallas senast sju kalenderdagar efter underrättelsens mottagande.

Beslut om skriftlig varning ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledning till och innebörd av åtgärden.

§ 5 ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE OCH UPPSÄGNINGSTID ‌

UPPSÄGNINGS- TID

SÄRSKILD UPPSÄGNINGS- TID

ANNAN UPPSÄGNINGS- TID

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller, med följande avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1 Uppsägningstider följer av LAS, om inte annat anges.

Anmärkning

I samband med uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt 47 § Lagen om arbetslöshetsförsäkring på begäran utfärda s k arbetsgivarintyg.

MOMENT 2 Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överens- kommmelse om en ömsesidig uppsägningstid om tre måna- der. Har arbetsgivaren en längre uppsägningstid enligt LAS eller avtal gäller dock denna.

MOMENT 3 Gäller endast anställda med anställningsavtal enligt detta avtal som ingåtts före 1998-09-01 och som gäller fortlöpande eller förlängs utan avbrott.

Tillsvidareanställd med sammanhängande anställning sedan minst 12 månader, enligt detta avtal, har följande uppsäg- ningstider

a) vid uppsägning från arbetsgivarens sida: 6 månader,

b) vid uppsägning från arbetstagarens sida: 3 månader.

Arbetsgivare får för särskilt fall besluta att nämnda upp- sägningstider ska gälla även för arbetstagare med kortare anställningstid.

För arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren under minst 15 år, eller fyllt 40 år och varit anställd under minst 10 år, är uppsägningstiden 12 månader, om uppsägningen beror på ändrad arbetsorganisation, att arbetsuppgifterna har

upphört, att arbetstagaren är färdigrehabiliterad eller arbetsta- garens sjukdom.

Uppsägning ska vara skriftlig.

MOMENT 4 Arbetstagare vid företag som blir medlemmar i KFS bibehåller de uppsägningstider som gällde före övergång- en till detta avtal, om inte annan överenskommelse träffas i samband med inrangeringsförhandlingar.

UPPSÄGNINGS- TID VID TIDS- BEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR

LÄMNAD ANSTÄLLNING

PENSIONS- AVGÅNG

MOMENT 5:1 För tidsbegränsade anställningar, överstigande 6 månader, gäller en ömsesidig uppsägningstid av en månad.

Uppsägning från arbetsgivaren förutsätter saklig grund enligt LAS.

För Kommunal gäller:

Om tidsbegränsad anställning som vikariat eller allmän viss- tidsanställning, som varar längre än 12 månader, utan saklig grund skall bringas att upphöra före den tid som avsetts vid anställningstillfället gäller en ömsesidig uppsägningstid om två veckor från arbetsgivarens och den anställdes sida.

En sådan underrättelse får dock ej lämnas efter det att tre månader förflutit från anställningens tillträdande. Om det är arbetsgivaren som önskar att avbryta vikariat eller den allmänna visstidsanställningen i förtid ska lokal facklig- organisation kontaktas.

För Seko, Ledarna, Saco-förbunden och Vision gäller:

Om tidsbegränsad anställning som vikariat eller allmän viss- tidsanställning, som varar längre än 12 månader, utan saklig grund skall bringas att upphöra före den tid som avsetts vid anställningstillfället gäller en ömsesidig uppsägningstid om en månad från arbetsgivarens och den anställdes sida.

En sådan underrättelse får dock ej lämnas efter det att tre månader förflutit från anställningens tillträdande. Om det är arbetsgivaren som önskar att avbryta vikariat eller den all-

männa visstidsanställningen i förtid ska lokal, eller om sådan saknas, central facklig organisation kontaktas.

MOMENT 5:2 För studentmedarbetaranställning gäller en ömsesidig uppsägningstid av en månad. Uppsägningen kräver inte saklig grund enligt LAS.

MOMENT 6 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att iaktta stadgad uppsägningstid, samt arbetstagare som bryter sin visstidsanställning, mister innestående anställningsförmå- ner, högst med belopp motsvarande lönen för 14 kalenderda- gar.

MOMENT 7 Om inte annat följer av pensionsbestämmelser är arbetstagaren skyldig att utan uppsägning lämna sin anställ- ning vid utgången av kalendermånaden under vilken arbetsta- garen fyller 68 år.

OMREGLERING AV ANSTÄLL- NINGEN

ANSTÄLLNINGS- FÖRMÅNER UNDER UPPSÄG- NINGSTID

MOMENT 8 Får arbetstagaren rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad, kan arbetsgivaren besluta om omreglering av anställningen i förhållande till graden av sjukersättning.

Omregleringen ska ske utifrån verksamhetens krav och arbetstagarens arbetsförmåga. Om sjukersättning helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt ska arbets- givaren pröva om ny omreglering av anställningsvillkoren är möjlig.

MOMENT 9 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden beräknas anställningsförmåner enligt följande:

Till vad som enligt 12 § LAS anges som ”lön och andra an- ställningsförmåner” ska räknas samtliga i kollektivavtal eller enskilda överenskommelser upptagna löne- och anställnings- förmåner, varvid:

a) jour- och beredskapsersättning samt tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad arbetstagare enligt gällande arbetstidsschema eller jour- och beredskapslista skulle ha erhållit,

b) ackordslön beräknas till vad arbetstagare genom utförande av sitt ordinarie arbete skulle ha erhållit,

c) tantiem beräknas till genomsnittligt tantiem per timme och individ.

§ 6 LÖNEBESTÄMMELSER ‌

Inledande löneprinciper

Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

LÖNEPRINCIPER MOMENT 1:1 Lönesättningen är individuell och kan vara differentierad. Lönen bestäms med hänsyn till ansvar och svårighetsgrad i arbetsuppgifter och den enskildes sätt att uppfylla dessa. Ledningsförmåga, omdöme, initiativförmåga, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft beaktas vid lönesättningen. Lönen ökar med stigande ansvar och svårighetsgrad och med arbetstagarens prestation och duglighet. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen. Samma principer för lönesättningen ska gälla för kvinnor och män, liksom för yngre och äldre arbets- tagare. Det är ett gemensamt ansvar för arbetsgivare, arbets- tagare och arbetstagarorganisation att få bort könsrelaterade orättvisor på arbetsplatserna.

Det finns ett naturligt samband mellan arbetstagarens kom- petensutveckling och löneutveckling.

LOKALA GRUNDER/ LÖNEBILDNING

AVLÖNINGS- FÖRMÅNER

FAST KONTANT LÖN/ MÅNADS- LÖN

LÖN TILL ANSTÄLLD DEL AV MÅNAD

MOMENT 1:2 Parterna utgår från att alla arbetstagare bidrar till tillväxten i ett företag. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet i företaget är en värdefull och engagerad insats av arbetstagare på alla nivåer i företaget.

MOMENT 1:3 Avlöningsförmåner är de ersättningar som arbets- givare har att utge enligt kollektivavtal och enskilda överens- kommelser.

Avlöningsförmåner utges från och med den dag arbetstagare, enligt anställningsbevis, tillträder anställningen till och med den dag anställningen upphör.

MOMENT 1:4 Arbetstagare, anställd för tre månader eller mer, får lön och eventuella fasta lönetillägg för kalendermånad om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetsta- gare.

MOMENT 1:5 Lön för del av kalendermånad, beräknas för månadsavlönad arbetstagare per kalenderdag och är månads- lönen delad med antalet kalenderdagar i månaden.

LÖN VID PARTIELL LEDIGHET ELLER FÖR DELTIDSAN- STÄLLD ‌

MOMENT 1:6 Månadslön till arbetstagare som är partiellt ledig hel kalendermånad, eller har deltidsanställning, utges med

så stor del av lönen som svarar mot arbetstidens omfattning i förhållande till normalarbetstiden för heltidsanställd.

TIMLÖN MOMENT 1:7 Arbetstagare med kortare anställningstid än tre månader får lön per timme, om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lönen per timme är

månadslönen 165

UTBETALNING MOMENT 1:8 Avräkningsperiod för avlöningsförmåner är ka- lendermånad. Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista fem dagarna i månaden.

§ 6 MOMENT 2 BERÄKNING AV AVDRAG VID LEDIGHET DEL AV MÅNAD

BERÄKNING AV LÖN I VISSA FALL

DAGLÖNE- BERÄKNING

MOMENT 2:1 Beräkning av lön och/eller löneavdrag vid ledig- het del av månad sker genom daglöneberäkning.

MOMENT 2:2:1 Löneavdrag enligt så kallade 1,4-regeln görs för samtliga arbetsdagar i frånvaroperioden, enligt nedan:

Sammanlagd ledighet utan rätt till lön under del av månad- en omfattar det antal kalenderdagar som motsvarar antalet arbetsdagar under ledigheten. Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom att multiplicera antalet arbetsdagar med:

1) 1,4 för arbetstagare vars ordinarie arbetstid är förlagd till fem dagar per vecka eller vid annan begränsningsperiod – till genomsnittligt fem dagar per vecka.

2) annan arbetstagare den faktor som framräknas genom att dividera antalet kalenderdagar i begränsningsperioden med antalet arbetsdagar. Kalenderdagsfaktorer framgår av Bilaga över vissa tabeller. Avrundning görs inte.

månadslönen x 1,4 (eller annan kalenderdagsfaktor) kalenderdagar

i månaden

Reglerna enligt ovan gäller vid:

a) ledighet utan rätt till lön om inte annat gäller,

b) ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada enligt § 8 moment 1:4 första stycket för tid som ingår i en sjuklöneperiod då arbetsgivaren ska betala sjuklön enligt sjuklönelagen,

c) då dagberäknad sjukpenning utges.

MOMENT 2:2:2 Löneavdrag enligt den så kallade 1,0-regeln görs för samtliga kalenderdagar i frånvaroperioden i följande fall:

a) då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliterings- penning utges,

b) vid ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret då dagpenning utges enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga eller motsvarande regler. Sammanlagd sådan ledighet under del av månaden ska omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning, enligt formeln:

månadslönen x 1,0 kalenderdagar

i månaden

MOMENT 2:2:3 Löneavdrag för ledighet del av enstaka dag görs per timme enligt formeln:

månadslönen

som heltidslön 165

Vid ledighet del av enstaka dag på grund av sjukdom eller

tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag enligt moment 2:2:1 (1,4-regeln).

§ 7 SEMESTER ‌

UNDANTAG FRÅN SEMESTER- LEDIGHET

Semesterförmåner utges enligt SemL och lag om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete, med nedan angivna avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1 Arbetstagare som anställts för en tid av högst tre månader och som inte tidigare under semesteråret haft an- ställning hos arbetsgivaren, har inte rätt till semesterledighet.

INTJÄNANDEÅR MOMENT 2 Som intjänandeår/semesterår räknas löpande kalenderår.

AVBRUTEN SEMESTER

FÖRLÄGGNING AV LEDIGHET

EXTRA SEMESTERDAG

MOMENT 3 Arbetstagare är skyldig att avbryta sin semester för att arbeta, om synnerliga skäl föreligger. Vistas arbetstaga- ren på annan ort, ersätts de skäliga kostnader som avbrottet förorsakat.

MOMENT 4 Om annat inte överenskommes mellan arbetsgiva- re och arbetstagare ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.

MOMENT 4:1 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verksamhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna utnytttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekreation.

Arbetsgivaren ska avseende semesteruttag särskilt beakta be- hovet av planering för hela semesteråret, då arbetstagare kan vara berättigad till fler semesterdagar än huvudsemester eller riskera överskridande av antalet tillåtna sparade dagar.

Vid utläggning av semesterledighet, bör arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt för ledigheten.

MOMENT 5 Om semesterledighet enligt 12 § SemL på arbets- givarens begäran förläggs till tidpunkt före eller efter juni- augusti, får arbetstagare, som fått högst 14 semesterdagar förlagda under juni–augusti, två betalda semesterdagar extra under semesteråret. Arbetstagare som fått 15-19 semesterdagar förlagda under juni-augusti får en betald semesterdag extra under semesteråret.

SEMESTERLÖNE- GRUNDANDE FRÅNVARO

ANTAL SEMESTERDAGAR

SEMESTERNS LÄNGD

BYTE MOT KONTANT- ERSÄTTNING

SPARANDE AV SEMESTERDAGAR

OUTTAGNA SEMESTERDAGAR

Anmärkning

Ovanstående gäller om arbetstagare är berättigad till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret. Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan träffas om annan kompensation.

MOMENT 6 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande då frånvaron grundas på:

a) ledighet med anledning och omfattning som sägs i 17 §, 1 7 a § och 17 b § SemL,

b) ledighet med lön eller del av lön enligt § 8 moment 3 samt

§ 8 moment 4:1,

c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag.

MOMENT 7 Antalet semesterdagar med semesterlön utgör så stor del av årssemestern som svarar mot den del av intjänande- året som arbetstagaren har anställning hos arbetsgivaren eller är frånvarande av anledning och omfattning enligt moment 6.

MOMENT 8 För arbetstagare med anställningsavtal enligt detta avtal, som ingåtts före 1998-09-01 och som gäller fortlöpande eller förlängs utan avbrott, är semesterlängden från och med det intjänandeår som arbetstagaren fyller 40 år 31 semesterda- gar, från och med 50 år 32 semesterdagar.

MOMENT 9 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överens- kommelse om att byta ut betald semesterdag – som överstiger vad som följer enligt lag – mot kontant ersättning med semes- terlön. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

I detta sammanhang värderas varje semesterdag till 0,5 % av den fasta kontanta lönen per månad multiplicerad med tolv.

MOMENT 10 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara fem till ett senare semesterår.

Antalet sparade semesterdagar får sammanlagt inte överstiga 25.

MOMENT 11 Om det beror på arbetsgivaren att betald semes- terdag inte kunnat utläggas under semesteråret, överförs sådan dag till nästa semesterår som sparad semesterdag.

Sparade semesterdagar överstigande 25 ska tas ut i ledighet, senast under kommande kalenderår.

BERÄKNING AV SEMESTERDAGAR

BERÄKNING AV SEMESTERLÖN

SEMESTER- TILLÄGG

SEMESTER- TILLÄGG FÖR UTBETALD

OB-, JOUR- OCH BEREDSKAPS- ERSÄTTNING

MOMENT 12 För heltidsanställd arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag–fredag är varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag en semesterdag. För övriga arbetstagare beräknas antalet semesterdagar, som ingår i semesterledigheten enligt formeln:

5 x b = c varvid a

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagare enligt fastställt tjänstgöringsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka,

b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semester- ledigheten,

c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semester- ledigheten.

Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske vid semesterårets slut till närmaste lägre dagantal. Semesterkoefficienter fram- går av Bilaga över vissa tabeller.

Anmärkning

För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till så kallad lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag-fredag under semesterledigheten minskas semesterle- digheten med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsaf- ton, under förutsättning av att ledigheten omfattar minst en vecka.

MOMENT 13 Semesterlön för månadsavlönad arbetstagare under semestern är den fasta kontanta lönen.

MOMENT 14:1 Semestertillägg för varje betald semesterdag är 0,8% av arbetstagarens fasta kontanta lön vid utbetalningstill- fället. Semestertillägget för intjänandeårets betalda semester utbetalas till huvudsemestern eller vid annan tidpunkt som lokalt överenskommes.

MOMENT 14:2 Semestertillägg, för varje betald semesterdag, för rörliga lönedelarna OB-, jour- och beredskapsersättning utges med:

0,5 % av summan som har utbetalats under närmast föregåen- de 12-månadersperiod.

Intjänat semestertillägg för de rörliga lönedelarna utbetalas till huvudsemestern eller vid annan tidpunkt och/eller eventuell annan periodisering, som lokalt överenskommes.

Till summan som ska utbetalas ska, för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro, läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna

genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under beräk- ningsperioden utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § SemL) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semester- lönegrundande frånvaro under intjänandeåret.

Anmärkning

Semestertillägget 0,5 % förutsätter att arbetstagaren har tjänat in fullbetald semester. Om så inte är fallet ska semestertilläg- get uppjusteras genom att 0,5 % multipliceras med det antal semesterdagar arbetstagaren är berättigad till och divideras med antalet betalda semesterdagar som arbetstagaren har intjänat.

ÅTERBETALNING MOMENT 15 Arbetstagare som tagit ut fler betalda semesterda- gar än arbetstagaren är berättigad till under året, eller för hög ersättning som avses i moment 8, 9, 13 och 14, ska återbetala för mycket utbetald semesterlön.

Avliden arbetstagares dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.

ANNAN ARBETSTAGARE

SEMESTER- ERSÄTTNING

OBETALD SEMESTER

MOMENT 16 För annan arbetstagare än månadsavlönad arbets- tagare gäller följande:

Semesterlön utges för varje betald semesterdag med 12 % av semesterlöneunderlaget – beräknat enligt 16 § SemL – divide- rat med det antal betalda semesterdagar – ej sparade – arbets- tagaren är berättigad till.

För arbetstagare som enligt moment 8 ovan är berättigad till längre årssemester än 25 semesterdagar höjs procentsatsen med 0,48 % för varje sådan ytterligare dag.

MOMENT 17 Semesterersättning utgörs av semesterlön (4,6 %) och semestertillägg (0,8 %) av den aktuella fasta

kontanta lönen per semesterdag, som inte utgivits i samband med semesterledighet. Semesterersättningen för sparad semes- terdag beräknas på detta sätt oberoende av när semesterdagen intjänades.

MOMENT 18 För varje uttagen semesterdag utan semesterlön görs löneavdrag, med beräkning enligt § 6 moment 2:1.

§ 8 MOMENT 1 LEDIGHET OCH FÖRMÅNER VID SJUKDOM MED MERA ‌‌

§ 8 LEDIGHET

LEDIGHET MOMENT 1:1 Arbetstagare, som till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada inte kan arbeta, är ledig så länge arbetsoför- mågan kvarstår. Arbetstagare, som på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering inte kan arbeta, är ledig då sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

ANMÄLAN MOMENT 1:2 Arbetstagare ska, för att vara berättigad till sjuklön enligt SjLL/detta avtal, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagare ska även meddela arbetsgivaren datum då sjukfallet inträffade.

Sjuklön utges som huvudregel inte för tid innan arbetsgiva- ren fått anmälan om sjukdomsfallet. Om arbetstagare varit förhindrad att göra sjukanmälan men sådan görs omedelbart efter det att hindret upphört ska sjuklön utbetalas även för tid före sjukanmälan.

Arbetstagare – som inte har sjuklönerätt enligt XxXX – ska meddela arbetsgivaren datum för sjukanmälan till allmän för- säkringskassa samt uppgift om arbetstagaren får dagberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning.

INTYG MOMENT 1:3 Från och med sjunde dagen efter sjukanmälan utges sjuklön endast om arbetstagare styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd genom läkarintyg.

Sådant intyg ska inlämnas till arbetsgivaren snarast möjligt.

Arbetsgivare kan, för att utge sjuklön, kräva sådant intyg även vid kortare ledighet samt alltid begära att arbetstagare styrker nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg från läkare, som anvisas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ersätter då kostnaden för intyget till den del av kostnaden som inte

ersätts eller borde ha ersatts av allmän försäkringskassa eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar.

DAGBERÄKNAD FRÅNVARO PÅ GRUND AV SJUKDOM MED MERA

SJUKAVDRAG MOMENT 1:4 Sjukavdrag för 1:a till 14:e dagen i sjuklöneperio- den görs för varje arbetsdag enligt § 6 moment 2:2:1.

Sjukavdrag från och med 15:e dagen i sjukperioden görs för samtliga kalenderdagar enligt § 6 moment 2:2:2.

SJUKLÖN För dag 1-14 i sjuklöneperioden utges sjuklön med 80 % av lönebortfallet. Från och med 15:e dagen i sjukperioden utges kompletterande sjuklön enligt moment 1:5.

Vid tillämpning av 7 § SjLL – sjuklöneperiod – ska utlagd jour och beredskap anses utgöra ”arbete åt arbetsgivaren”.

KARENSAVDRAG Xxxxxxxxxxxx görs på sjuklön för sjuklöneperioden och beräk- nas enligt följande:

a) För tillsvidareanställd arbetstagare samt arbetstagare med tidsbegränsad anställning och fastställd schemalagd tid under minst en hel kalendermånad beräknas karensavdraget enligt följande formel

kalenderdagslön x 1,4 x 80 %.

För de fall sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget och beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden.

b) Karensavdrag för övriga arbetstagare beräknas på sjuklönen för de första 8 timmarna under första dagen i sjuklöneperio- den. För de fall antal schemalagda timmar är färre än 8 görs karensavdrag på sjuklönen endast för dessa timmar.

När sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget. Avdraget beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden och kan som högst uppgå till 8 timmar.

Anmärkning

1. Karensavdraget kan inte överstiga belopp för sjuklön under sjuklöneperioden.

SJUKPENNING- TILLÄGG

MOMENT 1:5:1 Arbetstagare får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 eller § 8 moment 1:11 – under tid då sjukpenning eller Rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges – sjukpenningtillägg med belopp motsvarande 10 % av lönebortfallet, längst för tid till och med den 90:e kalenderda- gen i sjukperioden.

KOMPLETTERAN- DE SJUKPEN- NING

MOMENT 1:5:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 8 prisbasbelopp, får dessutom kompletterande sjukpenning med belopp motsva- rande 77,6 % av den del av lönebortfallet som överstiger 8 prisbasbelopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad sjukpenning:

månadslönen x 12 365

Vid beviljad förlängd sjukpenning utges kompletterande

sjukpenning med belopp motsvarande 72,75 % av den del av lönebortfallet som överstiger 8 prisbasbelopp.

Anmärkning

Bestämmelsen är tillämplig från och med att KFS Trygghets- fond fullt ut omfattar även anställda som sagts upp på grund av sjukdom. Dessförinnan gäller momentets tidigare lydelse från 2016-04-01.

MOMENT 1:6 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller föl- jande: Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”lön och andra anställningsförmåner” räknas endast följande anställningsför- måner, nämligen lön enligt § 6 samt de särskilda ersättningar- na, tillägg för obekväm arbetstid, jour- och beredskapsersätt- ning.

Till vad som arbetstagare gått miste om till följd av nedsätt- ningen av arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, räknas:

a) timlön; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

b) har upphört att gälla,

c) har upphört att gälla,

d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

f) ackordslön; till vad arbetstagare för perioden genom utfö- rande av sitt ordinarie arbete skulle ha erhållit, om arbetsta- garen inte varit ledig från arbete åt arbetsgivaren, samt

g) tantiem; till genomsnittligt tantiem per timme och individ.

UNDANTAG MOMENT 1:7 Sjukpenningtillägg och kompletterande sjuk- penning enligt moment 1:5:1 och 1:5:2 utges inte:

a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken arbetsgi- varen har att svara för sjuklön enligt SjLL,

b) för tid då arbetstagare undantas från sjukpenning eller rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken,

c) för tid då arbetstagare uppbär aktivitetsersättning eller sjukersättning enligt Socialförsäkringsbalken.

Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska sjukpen- ningtillägget och kompletterande sjukpenningen enligt § 8 moment 1:5:1 och 1:5:2 reduceras i motsvarande grad.

UTBETALNING UPPHÖR

MOMENT 1:8 Arbetstagare med månadslön, vars utbetalning av sjukpenning upphör enligt Socialförsäkringsbalken på grund av försäkringskassans bedömning av arbetstagarens arbets- förmåga, får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 eller § 8 moment 1:11 då sjukpenning enligt Socialförsäkrings- balken eller rehabiliteringsersättning annars skulle ha utgetts sjuklön för tid i sjukperioden under totalt högst 180 kalender- dagar med belopp motsvarande:

80 % av lönebortfallet för arbetsdag 2-14,

90 % av lönebortfallet för tid därefter t o m dag 90 samt 80 % av lönebortfallet för dag 91-364

Upphör – eller beviljas inte – så kallad förlängd sjukpenning att betalas ut, utges – inom ramen om 180 kalenderdagar enligt ovan och längst till och med den tidpunkt som förlängd sjukpenning skulle ha utgetts – sjuklön med 75 % av löne- bortfallet.

Anmärkning

Bestämmelsen är ej tillämplig från och med att motsvarande ersättning omfattas av AGS-KL.

HEL DAG ELLER DEL AV DAG

MOMENT 1:9 Arbetstagare med månadslön, får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 sjuklön beräknad enligt moment 1:8 ovan, för sådan del av dagen som allmän försäkringskassa inte ersätter på grund av att bestämmelserna i Socialförsäk- ringsbalken medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges.

Sjuklön utges för tid i sjukperioden dock högst under 180 kalenderdagar.

REHABILITERING MOMENT 1:10 Arbetstagare, som på grund av arbetslivsinrik- tad rehabilitering är förhindrad att arbeta, är ledig då rehabili- teringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 8 prisbasbelopp, får dessutom reha- biliteringstillägg med belopp motsvarande 80 % av den del av lönebortfallet som överstiger 8 prisbasbelopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av rehabiliteringsersättning enligt Socialför- säkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad rehabi- literingsersättning:

månadslönen x 12 365

Har rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska rehabiliteringstillägget reduceras i motsvarande grad.

Rehabiliteringstillägget inbegriper semesterlön och semeste- rersättning med belopp som förutsätts i SemL.

Anmärkning

Där Socialförsäkringsbalken anges avses, beträffande skador som inträffat före 1977-07-01, motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.

SMITTORISK MOMENT 1:11 Arbetstagare kan för att förhindra att smitta sprids förbjudas att arbeta i väntan på resultatet av beordrad läkarundersökning eller efter läkares utlåtande. Arbetstagare behåller samtliga sina avlöningsförmåner under förbudet.

§ 8 MOMENT 2 LEDIGHET FÖR VÅRD AV BARN MED MERA ‌

KVALIFIKATIONS- KRAV

FÖRÄLDRA- PENNING- TILLÄGG

KOMPLETTERAN- DE FÖRÄLDRA- PENNING

Arbetstagare, som under den senaste treårsperioden varit anställd hos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning får föräldrapenningtillägg vid föräldraledighet enligt nedan. Vid beräkningen ingår all anställningstid, oavsett anställningsform.

Föräldrapenningtillägg utges endast till arbetstagare, som enligt Socialförsäkringsbalken är berättigad till föräldrapen- ning över lägstanivån. Om föräldrapenning har nedsatts eller indragits ska föräldrapenningtillägget minskas med motsva- rande belopp.

Föräldrapenningtillägg utges för maximalt tre ledighetsperi- oder, under förutsättning att föräldraledigheten tas ut i minst 30 dagar i följd. Föräldrapenningtillägget betalas inte för ledighet som tas efter att barnet är 24 månader, vid adoption 24 månader efter adoptionen eller mottagandet.

MOMENT 2:1 FFöräldrapenningtillägget är 10 % av lönebort- fallet. Föräldrapenningtillägget utges för så många kalender- dagar som föräldraledigheten omfattar, maximalt 180 dagar för barn födda 2013-04-01 och senare.

MOMENT 2:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 10 prisbasbelopp enligt Socialförsäkringsbalken, och som uppfyller kvalifikationskra- ven i § 8 moment 2, får ersättning enligt detta moment då föräldrapenning utges.

Ersättningen utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Beloppet som utbetalas motsvarar 80 % av den del av lönebortfallet som överstiger 10 prisbasbelopp – beräknat per kalenderdag. Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter

samma grunder som beräkning av föräldrapenning enligt So- cialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad föräldrapenning:

månadslönen x 12 365

UTBETALNING/ ERSÄTTNING ‌

AVVIKELSE FRÅN LAG

MOMENT 2:3 Föräldrapenningtillägg enligt moment 2:1 utges en gång per födsel, utbetalas vid respektive ledighets början och inbegriper semesterlön och semesterersättning med be- lopp som förutsätts i SemL. Överenskommelse kan träffas om att föräldrapenningtillägget i stället kan utbetalas månadsvis. Föräldrapenningtillägget kan delas mellan föräldrar på sam- ma arbetsplats.

Kompletterande föräldrapenning enligt moment 2:2 utges månadsvis och inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

MOMENT 2:4 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träf- fa kollektivavtal om avvikelse från 13 § första stycket och 15 § andra stycket samt om den närmare tillämpningen av 11 och 12 §§ i föräldraledighetslagen.

§ 8 MOMENT 3 LEDIGHET FÖR ENSKILDA ANGELÄGENHETER AV VIKT MED MERA

ENSKILD ANGELÄGENHET

BESÖK HOS LÄKARE ELLER TANDLÄKARE

MOMENT 3:1 Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare vid nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig medges behålla lönen under sammanlagt högst tio arbetsdagar per kalenderår.

Med nära anhörig avses make, maka, sambo, eller person man lever tillsammans med i partnerskapsförhållande, barn (även adoptiv- och fosterbarn), föräldrar (även adoptiv- och foster- föräldrar), syskon, svärföräldrar, barnbarn, mor- och farföräld- rar samt personer i föräldrars ställe.

Vid barns och nära anhörigs svårare sjukdom utges lön under ledighet endast om arbetstagare inte har rätt till ersättning enligt Socialförsäkringsbalken.

MOMENT 3:2 Om läkar- eller tandläkarbesök med mera måste förläggas till ordinarie arbetstid får en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag under den tid som nödvändigtvis måste tas

i anspråk för sammanlagt högst tio tillfällen per kalenderår i följande fall:

a) För förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall,

b) För besök hos läkare, sjukgymnast/motsvarande eller sjuk- hus vid behandling efter remiss av läkare,

c) Vid högst två tillfällen under ett havandeskap för besök vid mödravårdscentral i egenskap av blivande förälder.‌‌

Anmärkning

Vid behandling av allvarlig sjukdom kan arbetstagare få vara ledig utan löneavdrag vid fler än tio tillfällen.

Bestämmelsen ska inte tillämpas för tid då sjuklön utges enligt SjLL/detta avtal eller sjukpenning utges enligt Social- försäkringsbalken.

§ 8 MOMENT 4 LEDIGHET OCH FÖRMÅNER VID UTBILDNING

BIBEHÅLLNA LÖNEFÖRMÅNER

MOMENT 4:1 Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare medges rätt till att behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan även medges rätt till mertids- lön eller del därav.

Arbetsgivare kan föreskriva särskilda villkor för att arbetsta- gare ska uppbära och behålla lön, som beviljats för här avsedd ledighet.

MOMENT 4:2 Vid deltagande i utbildning, kurser, konferenser och dylikt, som fullgöres i anställningen, får arbetstagare förutom bibehållen lön – om utbildningen pågår högst sju kalenderdagar – behålla vad som skulle utgetts i tillägg för obekväm arbetstid om arbetstagaren fullgjort sina ordinarie arbetsuppgifter.

LEDIG DAG MOMENT 4:3 Kompensation för beordrad utbildning eller obligatorisk information på en för arbetstagaren ledig dag överenskommes mellan de lokala parterna.

Läs mer i den partsgemensamma kommentaren till § 8 mom 4:3.

§ 9 TJÄNSTE- OCH PERSONALBOSTAD

Har utgått

§ 10 PENSIONSFÖRMÅNER, AVTALSFÖRSÄKRINGAR OCH TRYGGHETSAVTAL

PENSIONSAVTAL PA-KFS

ARBETSSKADE- FÖRSÄKRING

AVTALSGRUPP- SJUKFÖRSÄK- RING

TJÄNSTEGRUPP- LIVFÖRSÄKRING OCH BEGRAV- NINGSHJÄLP

MOMENT 1:1 Parterna har på KFS-området tecknat centralt kollektivavtal om pensioner – PA-KFS. För nytillkommande medlemsföretag gäller PA-KFS 09 och i förekommande fall Gamla PA- KFS.

Lokalt kollektivavtal kan träffas om annan pensionsplan.

Anmärkning

Lokalt kollektivavtal om annan pensionsplan än PA-KFS tecknas av Kommunal centralt.

MOMENT 1:2 Extra pensionsavsättningar ska göras för att höja avsättningen till avtalspensionen i PA-KFS 09. Den extra avsättningen är 0,5 % på pensionsförmedlande lön från och med 2018-11-01.

Anmärkning

För arbetsgivare med annan pensionsplan ska motsvarande extra avsättningar göras till den avtalade pensionsplanen. Inga extra avsättningar görs för anställda med Gamla PA-KFS.

MOMENT 2 Arbetsgivare ska teckna TFA-KL eller, vid tillämp- ning av annan pensionsplan, annan försäkring med motsva- rande innehåll.

Arbetstagare äger inte rätt att föra talan mot arbetsgivare eller hos denne anställd om skadestånd i anledning av personskada som utgör arbetsskada.

MOMENT 3 Arbetsgivare ska teckna AGS-KL eller, vid tillämp- ning av annan pensionsplan, annan försäkring med motsva- rande innehåll.

MOMENT 4 Arbetsgivare ska teckna TGL-KL eller annan mot- svarande tjänstegrupplivförsäkring. Underlåter arbetsgivare detta gäller vad som sägs i försäkringsbestämmelser TGL-KL

§ 28 angående vite med mera.

TRYGGHETS- AVTAL ‌

Avlider arbetstagare och utges inte försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall), ska till dödsboet utges begravningshjälp med xxxxxx motsvarande hälften av det prisbasbelopp som, enligt AFL, gäller för det år dödsfallet inträffar.

MOMENT 5 Arbetsgivare, som omfattas av det centralt teck- nade kollektivavtalet Trygghetsavtal KFS, ska följa centralt kollektivavtal om årlig avsättning till kollektivavtalsstiftelsen KFS-företagens Trygghetsfond.

§ 11 KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN

KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN

MOMENT 1 Kollektivavtal om korrigering av preliminär lön gäller enligt bilaga 1.

BILAGA 1 ‌

KOLLEKTIVAVTAL OM KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN

§ 1 PARTERNA KONSTATERAR

Parterna konstaterar att lön och andra avlöningsförmå- ner för avräkningsperioden beräknas preliminärt och utbetalas utan att arbetstagares frånvaro eller annan omständighet under perioden helt beaktas. Slutlig beräkning av avtalsenliga avlöningsförmåner görs vid ett senare avlöningstillfälle (i normalfallet nästkommande), när samtliga därpå inverkande omständigheter under perioden är kända. I anslutning härtill avtalar parterna, att följande bestämmelser ska gälla:

§ 2 PRELIMINÄR LÖN MOMENT 1 Vad arbetstagare i preliminär lön enligt § 1 har erhållit för mycket i förhållande till vad som avtalsen- ligt ska utges för avräkningsperioden, är han skyldig att låta avräknas genom avdrag vid senare avlöningstillfälle från de innestående avlöningsförmånerna (korrigering av preliminär lön), eller att återbetala.

MOMENT 2 Om korrigering av preliminär lön inte har gjorts senast under fjärde kalendermånaden efter den un- der vilken den preliminärt beräknade lönen utbetalades, meddelar arbetsgivare inom ytterligare en månad därefter arbetstagare om skulden och söker nå överenskommelse med honom om hur återbetalning ska ske.

Sådan överenskommelse kan även träffas före utgången av nämnda fjärde kalendermånad.

MOMENT 3 Om arbetsgivare och arbetstagare inte har en- ats om hur återbetalning av skulden ska ske, underrättas arbetstagare i skriftligt återbetalningskrav att hans lokala fackliga organisation har rätt till förhandling. Har orga- nisationen inte påkallat förhandling inom två månader efter det att arbetstagare mottog det skrift liga kravet har organisationen förlorat rätten till förhandling.

Påkallas förhandling i fråga som avses i föregående stycke, kan sådan – oavsett vad som eljest följer av lag eller annat avtal – endast föras som lokal förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutfö- rande av den lokala förhandlingen eller genom förlust av rätten därtill.

§ 3 FÖRHANDLINGS- ORDNING MED MERA VID FELAKTIGT UTBETALD LÖN

MOMENT 4 Har arbetsgivare inte iakttagit vad som sägs i moment 2 och 3 ovan, ska fråga om skyldighet att återbe- tala skulden behandlas enligt reglerna i § 3 nedan.

Har arbetstagare, i annat fall än som avses i § 1 första stycket, erhållit högre lön eller annan avlöningsförmån än som avtalsenligt tillkommer honom, meddelar arbets- givare arbetstagare om förhållandet.

Om arbetsgivare och arbetstagare inte har enats om återbetalning av skulden och om arbetsgivare vill kräva sådan, underrättas arbetstagare i skriftligt återbetal- ningskrav att hans lokala fackliga organisation har rätt till rättstvisteförhandling i frågan. Har organisationen inte påkallat förhandling inom två månader, efter det att arbetstagare mottog det skriftliga kravet, har organisatio- nen förlorat rätten till förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutföran- de av förhandlingen eller genom förlust av rätten därtill. För rättstvisteförhandlingen och för fortsatt tvisteförfa- rande gäller i övrigt bestämmelserna i parternas förhand- lingsordning/huvudavtal och i MBL.

§ 4 GILTIGHET Detta kollektivavtal gäller mellan parterna tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.

Uppsägningen ska, för att vara giltig, ske skriftligen och vara åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal.

BILAGA 2 ‌

FÖRTECKNING ÖVER ÖVRIGA AVTAL INOM KFS-OMRÅDET

Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Svenska Transportarbetareförbundet, Transport Vision

Unionen Ledarna Vårdförbundet

Sveriges Ingenjörer (Civilingenjörsförbundet, CF)/ Civilekonomerna (CR) samt Förtecknade Saco-förbund

• Förhandlingsordning för företag inom KFS-området (FO-F 03)

• Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) eller motsvarande försäkring

• Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL) eller motsvarande försäkring

• Avtal om avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) eller motsvarande försäkring

• Pensionsavtal (PA-KFS 09/Gamla PA-KFS)

• Avtal om bilersättning (Bil 12-KFS)

• Avtal om traktamentsersättning (Trakt 13-KFS)

• Trygghetsavtal KFS

• Avtal om kollektivavtalsstiftelsen KFS-företagens Trygghetsfond samt avtal om avsättning till

KFS-företagens Trygghetsfond

BILAGA ‌

AVTAL OM STUDENTMEDARBETARANSTÄLLNING

mellan KFS och Civilekonomerna, Förtecknade

Saco-förbund, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Vision och Unionen.

Parterna är överens om att på KFS-branschområden infö- ra en möjlighet till studentmedarbetaranställning enligt nedanstående regler.

SYFTE Parternas syfte med detta avtal är att underlätta för studerande på universitets- och högskolenivå att under terminerna få anställning inom KFS-branschområden, parallellt med att de bedriver studier.

Det är parternas uppfattning att genom detta avtal ska- pas det förutsättningar att förena arbete och studier, där arbetsuppgifterna är kvalificerade och har en koppling till de pågående studierna. En sådan koppling bidrar till att ge den studerande praktisk arbetserfarenhet och en inblick i branschen. Det underlättar i sin tur övergången mellan studier och yrkesliv samtidigt som berörda verk- samheter tillförs aktuell kunskap.

Genom detta avtal underlättas framtida rekryteringar av färdigutbildade akademiker till KFS avtalsområden.

FÖRUTSÄTTNINGAR Studentmedarbetaranställning är tillämpligt under föl- jande förutsättningar:

• Arbetsgivaren är medlem i KFS.

• Arbetstagaren är inskriven och bedriver studier på högskolenivå (6 kap 2 § högskoleförordningen).

• En anställning kan som längst sammanfalla med höst- och vårterminen i följd. Det finns dock ingen begräns- ning i antalet anställningar för samma person.

• Anställning löper under terminstid och omfattar i genomsnitt högst 15 timmar per vecka under anställ- ningstiden.

Anställningar som inte faller under ovanstående fyra punkter får ske i enlighet med annan anställningsform och där gällande regler.

XXXXXXX FÖR STUDENT MEDARBETARE

Anställning enligt studentmedarbetaravtalet kan ske även om det hos arbetsgivaren finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning, under förutsätt- ning att dessa arbetstagare inte uppfyller kraven för studentmedarbetaranställning. Om det finns tidigare an- ställda med återanställningsrätt och de uppfyller kraven för studentmedarbetaranställning är parterna ense om att sådan arbetstagare kan tacka nej till en studentmedarbe- taranställning utan att förverka sin återanställningsrätt.

För anställningen gäller i tillämpliga delar de allmänna villkoren i KFS branschavtal mellan undertecknande parter, förutom i detta avtal angivna undantag.

Reglerna kring utrymme för arbetstidsåtgärder gäller inte för studentmedarbetare.

ANSTÄLLNING Studentmedarbetaranställning är en särskild anställ- ningsform.

Studentmedarbetaranställning enligt detta avtal ger inte och tillgodoräknas inte heller tidsmässigt för företrädes- rätt till ny anställning (återanställning) som avses i 25 § LAS.

LÖN För studentmedarbetaranställning enligt detta avtal utges timlön. Lönen fastställs individuellt enligt respektive branschavtal.

Anmärkning

Timlön är en 1/165-del av aktuell månadslön vid heltids- anställning.

KARENSAVDRAG Xxxxxxxxxxxx görs på sjuklön för sjuklöneperioden och beräknas enligt följande:

a) För arbetstagare med fastställd schemalagd tid under minst en hel kalendermånad beräknas karensavdraget enligt följande formel

kalenderdagslön x 1,4 x 80 %.

För de fall sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget och beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden.

b) Karensavdrag för övriga arbetstagare beräknas på sjuklönen för de första 8 timmarna under första dagen i sjuklöneperioden. För de fall antal schemalagda timmar är färre än 8 görs karensavdrag på sjuklönen endast för dessa timmar.

När sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget. Avdraget beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden och kan som högst uppgå till 8 timmar.

Anmärkningar

1. Karensavdraget kan inte överstiga belopp för sjuklön under sjuklöneperioden.

2. Med kalenderdagslön avses intjänad lön under månad- en delat med antalet kalenderdagar i månaden.

ARBETSTID Arbetstiden ska förläggas och villkoren i övrigt bestäm- mas på ett sätt som medverkar till att det grundläggande syftet med anställningen uppnås. Arbetsgivaren förlägger arbetstiden efter samråd med studentmedarbetaren. Vid förläggningen ska hänsyn tas till studentmedarbetarens behov av att delta i obligatoriska moment, till exempel examination inom ramen för pågående utbildning.

ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE

Arbetsgivare eller studentmedarbetare som vill att an- ställningen ska avbrytas i förtid ska underrätta varandra om detta senast en månad i förväg. Underrättelsen ska ske skriftligen.

Att avbryta anställningen kräver inte saklig grund.

TJÄNSTGÖRINGSBETYG När anställning upphör har studentmedarbetaren rätt att få tjänstgöringsbetyg som anger:

– den tid som studentmedarbetaren varit anställd

– de arbetsuppgifter studentmedarbetaren har haft att utföra samt

– om studentmedarbetaren så begär, vitsord beträffande hur arbetet har utförts.

BILAGA

TILLÄMPNINGSREGLER 38 – 40 §§ MBL

§ 1 TILLÄMPNINGS- REGLER

§ 2 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR

§ 3 KONTROLL OCH FÖRTECKNING

Tillämpningsregler rörande 38 – 40 §§ MBL vid arbeten inom detta avtals tillämpningsområde

Parterna är överens om att det är viktigt: att på olika sätt främja seriöst företagande,

att en rättvis och sund konkurrens mellan företagen i branschen är en förutsättning för att uppnå ett seriöst företagande, och

att samtliga parter aktivt verkar för att företag inom detta avtals tillämpningsområde bedriver sin verksamhet så att det inte innebär åsidosättande av lag och kollektivavtal eller vedertagen branschpraxis.

Primär förhandling genom kontroll och förteckning

Skyldigheten att primärförhandla enligt 38 § MBL vid utlämnande av arbete inom detta avtals tillämpnings- område är fullgjord när förutsättningarna enligt §§ 3–5 nedan är uppfyllda.

a) Kontroll av underentreprenör och bemanningsföretag Arbetsgivare ska kontrollera att underentreprenörer och bemanningsföretag som anlitas uppfyller följande villkor:

1. Godkänd för F-skattebevis,

2. Registrerad för Moms,

3. Registreringsbevis,

4. Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor för ifrågavarande arbete som motsvarar minst den lägsta nivå av förmåner som gäller enligt lag eller kollektivav- tal (se SOU 2015:78). Detta villkor gäller dock inte för

s.k. ”enmansföretag”,

5. Maskiner och utrustning uppfyller vad som anges i gällande lagar och förordningar,

6. Företagsförsäkring innehållande ansvarsförsäkring,

7. Att vederbörliga behörigheter innehas, exempelvis el-behörighet, förare av maskin innehar yrkesbevis/ utbildningsbok för ifrågavarande maskin,

§ 4 AVFÖRANDE FRÅN FÖRETAGSFÖRTECK- NING

8. Hos företaget inte föreligger klara förfallna fordringar på lön eller annan ersättning,

9. Att företaget har ett utvecklat och dokumenterat syste- matiskt arbetsmiljöarbete,

10. Att företaget är aktivt i samordningsarbetet på arbetsplatsen.

b) Förteckning

Arbetsgivaren ska till berörd lokal facklig organisa- tion lämna information, då underentreprenören eller bemanningsföretag anlitas. Sådan information ska innehålla följande uppgifter:

1. Organisationsnummer,

2. Fullständigt namn och adress,

3. Telefonnummer, eventuell e-postadress,

4. Tillämpligt kollektivavtal (verksamhetsområde),

5. Uppgift om underentreprenörens/bemanningsföreta- gets åtagande på arbetsplatsen.

c) Revidering av förteckning

Revidering av förteckning ska ske en gång per år på sätt som bestäms mellan arbetsgivaren och berörd lokal facklig organisation. Anser lokal facklig organisation att vetorättssituation kan föreligga avseende viss på förteckningen upptagen underentreprenör eller beman- ningsföretag har lokal facklig organisation rätt att få kopia av handlingar enligt § 3 a ovan.

Om det finns skäl att aktualisera veto enligt 39 § MBL avseende viss underentreprenör eller bemanningsföretag på förteckningen, äger lokal facklig organisation rätt att kräva att arbetsgivaren avför underentreprenören eller bemanningsföretaget från förteckningen. Lokal facklig organisation ska skriftligen informera arbetsgivaren

och samtidigt ange skälen för åtgärden. Kopia av denna skrivelse ska samtidigt tillställas den berörda underentre- prenören eller bemanningsföretaget.

Om entreprenadavtal eller avtal om inhyrning ingåtts, då lokal facklig organisation kräver att underentreprenör eller bemanningsföretag avförs, ska arbetsgivaren eller lokalkontor snarast begära förhandling med berörd lokal facklig organisation.

§ 5 BESTÄLLARE/HUVUD ENTREPRENÖR ANSVAR OCH ENTREPRENAD- KEDJOR

§ 6 PRIMÄR FÖRHAND- LING I ÖVRIGA FALL

I sådana fall har lokal facklig organisation rätt att upp- ställa villkor för att godta ifrågavarande underentreprenör eller bemanningsföretag. Vetorätt kan endast utövas av central part.

Anmärkning

Till grund för bedömningen om underentreprenör eller bemanningsföretag är seriöst eller inte gäller vad som anges i 39 § MBL jämte dess förarbeten och rättspraxis samt § 3 ovan.

a) Den som är beställare/huvudentreprenör ska samman- ställa över samtliga underentreprenörer som anlitas på arbetsplatsen och vilka underentreprenörer som dessa i sin tur anlitat på arbetsplatsen (underentreprenörslista). Den lokala fackliga organisationen har rätt att erhålla listan över de entreprenörer som verkar på arbetsplat- sen. Lokal facklig organisation har rätt att erhålla uppgifterna senast fyra arbetsdagar efter det att en skriftlig begäran kom huvudentreprenörens ansvarige produktionsledare på arbetsplatsen tillhanda.

b) Beställare/huvudentreprenör utfäster sig att förplikta att underentreprenörer eller bemanningsföretag iakttar före- skrifterna enligt §3 ovan, om underentreprenören i sin tur anlitar underentreprenör eller bemanningsföretag.

c) Beställare/huvudentreprenör är första arbetsgivare som är beställare/entreprenör bunden av detta avtal.

Om arbetsgivare avser att anlita underentreprenör eller bemanningsföretag utan att uppfylla förutsättningarna under §§ 3-5 ovan, har arbetsgivaren eller del därav att i varje särskilt fall primärförhandla med berörd lokal

facklig organisation enligt 38 § första stycket MBL, dock med undantag för i 38 § andra stycket MBL angivna fall.

PROTOKOLLSANTECKNINGAR ‌

UTRYMME FÖR ARBETS- TIDSÅTGÄRDER

1. Utrymmet för arbetstidsåtgärder är centralt reglerat för avtalsområdet och utgör 54 timmar per år. Vid enskil- da företag kan överenskommelse ha träffats om annat antal timmar eller att arbetstidskonto inte gäller vid företaget. Reglerna för arbetstidskontot är desamma som gällde för föregående avtalsperiod.

Lokala överenskommelser om tillämpningen av bestämmelserna förekommer. Om inte lokal överens- kommelse träffats om andra arbetstidsåtgärder ska individuella arbetstidskonton gälla.

2014-01-01 tillfördes avtalet ett värde om ytterligare 9 timmar per arbetstagare och år. Dessa ytterligare

timmar förfogar arbetsgivaren över och kan bestämma om de ska användas till arbetstidsförkortande åtgärder alternativt avsättning till pension. Det är parternas gemensamma uppfattning att dessa timmar i första hand bör användas för arbetstidsförkortande åtgärder. Vid avsättning till pension har de 9 timmarna ett värde av 0,5 % av månadslönen x 12 x 1,0576 i förhållande till tjänstgöringsgrad. Faktorn 1,0576 är avsedd att kompensera för skillnaden mellan arbetsgivaravgifterna och den särskilda löneskatten på pensioner i syfte att göra avsättningen kostnadsneutral för arbetsgivaren jämfört med kontant utbetalning.

Om arbetsgivaren väljer att lägga ut timmarna som ledig tid ska dessa förläggas med minst 1 timme sam- manhängande per tillfälle. Arbetsgivaren informerar de lokala parterna om vald förläggning inför det kom- mande året. För anställda fram tills den månad han/ hon fyller 25 år görs ingen avsättning till pension. För denna grupp kan arbetsgivaren enbart välja arbetstids- förkortande åtgärder eller kontant utbetalning. Vid kontant utbetalning har de 9 timmarna ett värde av 0,5 % av månadslönen x 12 i förhållande till tjänstgö- ringsgrad.

LÖN VID ANNAN AN- STÄLLNING PÅ GRUND AV ORGANISATORISKA SKÄL ELLER SJUKDOM

2. För medlemmar i Seko och Kommunal gäller följande:

Om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och ar- betstagare och/eller arbetstagarorganisation gäller följande.

Om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom omplaceras till en annan anställning ut- anför anställningsavtalet och överenskommelse träffats om lägre lön utges ett tillägg till arbetstagaren. Tillägget utgörs av mellanskillnaden mellan den gamla och den nya lönen. De första tolv månaderna utbetalas hela tillägget Därefter minskas tillägget med 1/12 av tillägget per kalendermånad.

Om den nya anställningen innebär lägre sysselsätt- ningsgrad reduceras tillägget enligt följande:

(a-b) x c = d

a = ursprunglig lön vid heltid b = ny lön vid heltid

c = ny sysselsättningsgrad d = tillägg

För det fall avvikande lokal överenskommelse har träffats som reglerar ovanstående äger dessa fortsatt giltighet.

För medlemmar i Vision gäller följande:

Med dagens löneavtal, där lönen är individuell och differentierad, anser de centrala parterna att man be- höver göra en avvägning mellan den anställdes behov av skydd och bestämmelserna i Anställningsvillkoren

§ 6. Lönepolitiken ska slå igenom samtidigt som man behöver beakta de anställdas behov av skydd.

Om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom omplaceras till en annan anställning utanför anställningsavtalet kan överenskommelse träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare om annan lönesättning. Arbetstagaren har rätt att begära att frå- gan tas upp till förhandling mellan lokala parter. Om överenskommelse inte träffas lokalt ska lokala parter konsultera centrala parter som kan besluta om central förhandling i frågan. För att underlätta för anställ-

da som påverkas av omorganisation eller drabbas av sjukdom och därmed omplaceras till annan anställning kan följande åtgärder diskuteras:

– Bibehållen lön

– Avtrappning av lön

– Pension

– Omställningsstöd i form av utbildningsbidrag, starta eget bidrag, personlig coachning etc.

– Bibehållna pensionsavsättningar.

– Tjänstledighet för att pröva annat arbete eller annat som syftar till annan sysselsättning

– En kombination av ovanstående åtgärder.

För medlemmar i Ledarna och Saco-förbunden gäller följande:

Om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbets- tagare och/eller arbetstagarorganisation gäller följande från och med 2014-01-01.

Om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom omplaceras till en annan anställning utanför anställningsavtalet och överenskommelse träffats om lägre lön utges ett tillägg till arbetstagaren. Tillägget utgörs av mellanskillnaden mellan den gamla och den nya lönen. De första 24 månaderna utbetalas hela tillägget. Därefter mins- kas tillägget med 1/12 av tillägget per kalendermånad.

Om den nya anställningen innebär lägre sysselsättningsgrad reduceras tillägget enligt följande:

(a-b) x c = d

a = ursprunglig lön vid heltid b = ny lön vid heltid

c = ny sysselsättningsgrad d= tillägg

För det fall avvikande lokal överenskommelse har träffats som reglerar ovanstående äger dessa fortsatt giltighet.

För arbetstagare som vid omplaceringstillfället är mellan 60 och 65 år ska vid beräkning av pensionsmedförande lön enligt gamla PA-KFS eller motsvarande förmånsbestämda pensionssystem hela tillägget enligt ovan ligga till grund.

Arbetstagare som omplaceras på grund av organisatoriska skäl har under ovan angiven 36-månadersperiod rätt till tjänstledigt upp till ett år för att pröva på annat arbete eller starta eget enligt samma förutsättningar som lagen om ledighet för näringsverksamhet.

LÄKARINTYG OCH DROGTEST

3. Parterna är överens om att följande regler gäller:

Det ligger inom ramen för det enskilda anställningsavtalet att arbetstagare är skyldig att, där så erfordras, uppvisa intyg av läkare om tjänstbarhet, underkasta sig drogtest, genomgå läkarundersökning om arbetstagare har visat sig inte kunna utföra sina arbetsuppgifter och detta kan antagas bero på droger eller sjukdom. Arbetsgivare är skyldig att, där så erfordras, göra rehabiliteringsutredning, rehabilitera och/ eller omplacera arbetstagare.

Arbetsgivaren har inom ramen för sin arbetsledningsrätt möjlighet att tillfälligt försätta arbetstagare ur tjänstgöring.

Arbetstagare som blivit försatt ur tjänstgöring (avstängts) på grund av påverkan av alkohol eller annan drog och därför har utgjort säkerhetsrisk, ska avstå samtliga avlöningsförmå- ner under avstängningen.

Regler om drogfri arbetsmiljö och hantering av drogfrågor anknyter till arbetsmiljölagens regler om säker arbetsmiljö och kan hanteras/beslutas i skyddskommitté eller motsva- rande eller i lokalt avtal.

BRANSCHTILLHÖRIGHET 4. Medlemsföretagens tillhörighet(er) till olika branscher inom KFS och därmed sammanhängande branschavtal ska framgå av särskild förteckning. Då nytt företag beviljas inträde i KFS ska branschtillhörighet(er) anges. Byte av branschtillhörighet innebär framgent byte av kollektivavtal och ska på så sätt för handlas/avtalas.

FÖRÄNDRAD LAGSTIFTNING

UTLANDSSTATIONE- RING

LÄKARBESÖK VID TRESKIFT

5. De centrala parterna är ense om att uppta förhandlingar om ändringar görs i socialförsäkringslagstiftningen eller annan lagstiftning. Förhandlingarna ska resultera i att ändringar i ersättningsnivån eller villkoren för socialför- säkringen ska medföra att motsvarande anpassningar görs i branschavtalen.

6. Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom en överenskommelse mellan arbets- givaren och arbetstagaren eller genom reglemente, avtal eller liknande vid företaget.

Det är parternas uppfattning att villkoren vid utlandsvistel- sen som regel bör vara reglerade före utlandsvistelsen.

7. Vid kontinuerligt treskiftsarbete ska arbetsgivaren erbjuda läkarundersökning vartannat år.

BILAGA ÖVER VISSA TABELLER ‌

TABELL ÖVER KALENDERDAGSFAKTORER

Med kalenderdagsfaktor avses faktor för beräkning av det antal kalenderda- gar som ledigheten ska anses omfatta, vid ledighet utan rätt till lön under del av månad.
1-VECKASSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	2-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	3-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor
1	7,00
2	3,50	2	7,00
3	2,33	3	4,66	3	7,00
4	1,75	4	3,50	4	5,25
5	1,40	5	2,80	5	4,20
6	1,16	6	2,33	6	3,50
		7	2,00	7	3,00
		8	1,75	8	2,62
		9	1,55	9	2,33
		10	1,40	10	2,10
		11	1,27	11	1,90
		12	1,16	12	1,75
				13	1,61
				14	1,50
				15	1,40
				16	1,31
				17	1,23
				18	1,16

4-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	5-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	6-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor
4	7,00
5	5,60	5	7,00
6	4,66	6	5,83	6	7,00
7	4,00	7	5,00	7	6,00
8	3,50	8	4,37	8	5,25
9	3,11	9	3,88	9	4,66
10	2,80	10	3,50	10	4,20
11	2,54	11	3,18	11	3,81
12	2,33	12	2,91	12	3,50
13	2,15	13	2,69	13	3,23
14	2,00	14	2,50	14	3,00
15	1,86	15	2,33	15	2,80
16	1,75	16	2,18	16	2,62
17	1,64	17	2,05	17	2,47
18	1,55	18	1,94	18	2,33
19	1,47	19	1,84	19	2,21
20	1,40	20	1,75	20	2,10
21	1,33	21	1,66	21	2,00
22	1,27	22	1,59	22	1,90
23	1,21	23	1,52	23	1,82
24	1,16	24	1,45	24	1,75
		25	1,40	25	1,68
		26	1,34	26	1,61
		27	1,29	27	1,55
		28	1,25	28	1,50
		29	1,20	29	1,44
		30	1,16	30	1,40
				31	1,35
				32	1,31
				33	1,27
				34	1,23
				35	1,20
				36	1,16

7-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	8-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor
7	7,00
8	6,12	8	7,00
9	5,44	9	6,22
10	4,90	10	5,60
11	4,45	11	5,09
12	4,08	12	4,66
13	3,76	13	4,30
14	3,50	14	4,00
15	3,26	15	3,73
16	3,06	16	3,50
17	2,88	17	3,29
18	2,72	18	3,11
19	2,57	19	2,94
20	2,45	20	2,80
21	2,33	21	2,66
22	2,22	22	2,54
23	2,13	23	2,43
24	2,04	24	2,33
25	1,96	25	2,24
26	1,88	26	2,15
27	1,81	27	2,07
28	1,75	28	2,00
29	1,68	29	1,93
30	1,63	30	1,86
31	1,58	31	1,80
32	1,53	32	1,75
33	1,48	33	1,69
34	1,44	34	1,64
35	1,40	35	1,60
36	1,36	36	1,55
37	1,32	37	1,51
38	1,28	38	1,47
39	1,25	39	1,43
40	1,22	40	1,40
41	1,19	41	1,36
42	1,16	42	1,33
		43	1,30
		44	1,27
		45	1,24
		46	1,21
		47	1,19
		48	1,16

TABELL ÖVER SEMESTERKOEFFICIENTER ‌

Med semesterkoefficient avses koefficient för beräkning av antalet semesterdagar som ska anses ingå i semesterledig- heten.
1-VECKASSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	2-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
1	5,00
2	2,50	2	5,00
3	1,66	3	3,33
4	1,25	4	2,50
5	1,00	5	2,00
6	0,83	6	1,66
		7	1,42
		8	1,25
		9	1,11
		10	1,00
		11	0,90
		12	0,83

3-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	4-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
3	5,00
4	3,75	4	5,00
5	3,00	5	4,00
6	2,50	6	3,33
7	2,14	7	2,85
8	1,87	8	2,50
9	1,66	9	2,22
10	1,50	10	2,00
11	1,36	11	1,81
12	1,25	12	1,66
13	1,15	13	1,53
14	1,07	14	1,42
15	1,00	15	1,33
16	0,93	16	1,25
17	0,88	17	1,17
18	0,83	18	1,11
		19	1,05
		20	1,00
		21	0,95
		22	0,90
		23	0,86
		24	0,83

5-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	6-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
5	5,00
6	4,16	6	5,00
7	3,57	7	4,28
8	3,12	8	3,75
9	2,77	9	3,33
10	2,50	10	3,00
11	2,27	11	2,72
12	2,08	12	2,50
13	1,92	13	2,30
14	1,78	14	2,14
15	1,66	15	2,00
16	1,56	16	1,87
17	1,47	17	1,76
18	1,38	18	1,66
19	1,31	19	1,57
20	1,25	20	1,50
21	1,19	21	1,42
22	1,13	22	1,36
23	1,08	23	1,30
24	1,04	24	1,25
25	1,00	25	1,20
26	0,96	26	1,15
27	0,92	27	1,11
28	0,89	28	1,07
29	0,86	29	1,03
30	0,83	30	1,00
		31	0,96
		32	0,93
		33	0,90
		34	0,88
		35	0,85
		36	0,83

7-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	8-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
7	5,00
8	4,37	8	5,00
9	3,89	9	4,44
10	3,50	10	4,00
11	3,18	11	3,63
12	2,91	12	3,33
13	2,69	13	3,07
14	2,50	14	2,85
15	2,33	15	2,66
16	2,18	16	2,50
17	2,05	17	2,35
18	1,94	18	2,22
19	1,84	19	2,10
20	1,75	20	2,00
21	1,66	21	1,90
22	1,59	22	1,81
23	1,52	23	1,73
24	1,45	24	1,66
25	1,40	25	1,60
26	1,34	26	1,53
27	1,29	27	1,48
28	1,25	28	1,42
29	1,20	29	1,37
30	1,16	30	1,33
31	1,12	31	1,29
32	1,09	32	1,25
33	1,06	33	1,21
34	1,02	34	1,17
35	1,00	35	1,14
36	0,97	36	1,11
37	0,94	37	1,08
38	0,92	38	1,05
39	0,89	39	1,02
40	0,87	40	1,00
41	0,85	41	0,97
42	0,83	42	0,95
		44	0,90
		45	0,88
		46	0,86
		47	0,83
		48	0,83

BILERSÄTTNINGSAVTAL – BIL 12 ‌

1 Allmänna bestämmelser

§ 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE MM

MOM 1

Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, gäller dessa bestämmelser. Bilersättningsavtalet - BIL 12 - är dispositivt för lokala parter.

MOM 2

Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa avtal om att arbetstagaren ska använ- da egen bil i det normala dagliga arbetet. Arbetstagaren får då ersättning enligt dessa bestämmelser eller annan ersättning efter lokalt eller enskilt avtal. Avtalet ska gälla tillsvidare och med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader.

MOM 3

Arbetstagare som i övriga fall med arbetsgivarens medgivande använder egen bil för resor i arbetet får ersättning enligt bilaga 2 tabell 1a om inte lokalt eller enskilt avtal träffas om annan ersättning.

§ 2 SKYLDIGHETER

Har avtal träffats enligt § 1 mom 2 är arbetstagaren skyldig att iaktta det som sägs i punkterna a-d. Arbetsgivaren är skyldig att ersätta arbetstagaren enligt §§ 3-7.

Arbetstagaren ska

a) under avtalstiden använda bilen för resor i det normala dagliga arbetet, om det inte uppstår hinder på grund av omständigheter, som arbetstagaren inte kan råda över,

b) låta annan arbetstagare eller förtroendevald, som i arbetet eller på uppdrag färdas samma väg, följa med i bilen,

c) transportera den utrustning som krävs för arbetsutövningen, om det kan ske utan större olägenhet,

d) för visst fall enligt beslut av arbetsgivaren använda annan bil.

2. Ersättningar till arbetstagare som med eller utan avtal använder egen bil

§ 3 KÖRLÄNGDSERSÄTTNING FÖR BIL

Körlängdsersättning utges med belopp som anges i bilaga 2 tabell 1a, om inte annat följer av § 4.

§ 4 KOMBINERAD FAST ERSÄTTNING OCH KÖRLÄNGDSERSÄTTNING FÖR BIL

Arbetstagare, som i det normala dagliga arbetet gör många och korta bilresor, kan – om de lokala parterna enas om detta eller enskilt avtal träffas - få ersätt- ning enligt bilaga 2 tabell 1b.

Anmärkningar

1. Sådan överenskommelse förutsätter att arbetstagaren är skyldig att använda egen bil i det dagliga arbetet.

2. Under semester eller annan frånvaro som är kortare än en månad får arbets- tagaren behålla den fasta delen av ersättningen enligt bilaga 2 tabell 1b.

3. De lokala parterna kan enas om att den fasta delen av ersättningen ska mins- kas för arbetstagare som har lägre sysselsättningsgrad än heltid.

4. De lokala parterna kan komma överens om annat belopp för den fasta delen än den i bilaga 2 tabell 1b. Även enskild överenskommelse om annat belopp kan träffas.

§ 5 ERSÄTTNING FÖR TRANSPORT AV ARBETSUTRUSTNING PÅ SÄRSKILT INSTALLE- RAD ANORDNING

Den som behöver ha tillgång till arbetsutrustning och måste transportera denna på takräcke eller annan särskild installera anordning på eller i bilen, ersätts med ett tillägg då arbetstagaren transporterar arbetsutrustning på detta sätt. Tilläg- get utbetalas med belopp som anges i bilaga 2 tabell 1c.

Personlig utrustning räknas inte som arbetsutrustning.

§ 6 ERSÄTTNING FÖR PARKERINGSAVGIFT MM

Om avgiftsbelagd parkeringsplats måste användas får arbetstagare tillbaka er- lagd avgift. Detsamma gäller för erlagd biltull, trängselskatt eller av myndighet beslutade andra avgifter.

§ 7 ADMINISTRATIVA ANVISNINGAR

Arbetsgivaren utformar efter samråd med berörda lokala arbetstagarorganisationer de administrativa anvisningar som behövs för tillämpning av bestämmelserna i detta avtal.

BILAGA 2 – BELOPPSBILAGA

I samtliga ersättningar i denna bilaga ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen.

Tabell 1 Ersättningsbelopp vid användning av egen bil i det dagliga arbetet (bilav- tal) eller då arbetstagare i övriga fall med arbetsgivarens medgivande använder egen bil för resor i arbetet

A) ERSÄTTNING ENLIGT § 1 MOM 2, MOM 3 OCH § 3

Ersättning öre/km

Av Skatteverket beslutad skattefri bilersättning samt utöver detta 115 ÖRE/KM

(f.n. totalt 300 öre/km)

B) ERSÄTTNING ENLIGT § 1 MOM 2 OCH § 4

Fast del kr/mån 770 KR/MÅN

Rörlig del öre/km

Av skatteverket beslutad skattefri bilersättning samt utöver detta 30 ÖRE/KM

(f.n. totalt 215 öre/km)

C) ERSÄTTNING ENLIGT § 1 MOM 2 OCH § 4

Öre/km i transportersättning

ARBETSUTRUSTNING- ENS VIKT I KG	I/ELLER PÅ BILEN EL- LER PÅ SLÄPVAGN
35–149	18
150–249	25
250–349	30
>350	35

BILAGA 3 – BILAVTAL

Härmed träffar (företaget) och (anställds namn) så kallat bilavtal, innebärande att undertecknad arbetstagare förbinder sig att använda egen bil i det normala dagliga arbetet på de villkor som följer av Bil 12.

Detta avtal gäller från och med den (datum) och tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader.

Ort och datum

Namn Namn

Företagets namn

ENLIGT BILAGA 1 TILL BIL 12, § 2 GÄLLER FÖLJANDE:

Arbetstagaren ska:

1. under avtalsperioden använda bilen för resor i det normala dagliga arbetet om det inte uppstår hinder på grund av omständigheter som arbetstagaren inte kan råda över,

2. låta annan arbetstagare eller förtroendevald, som i arbetet eller på grund av uppdrag färdas samma väg, följa med i bilen,

3. transportera den utrustning som krävs för arbetsutövningen, om det kan ske utan större olägenhet, samt

4. för visst fall enligt beslut av arbetsgivaren använda annan bil.

TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13

FÖRHANDLINGAR OM TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13 3

PARTER 3

§ 1 DEFINITIONER 3

- Resetillägg 4

§ 2 UTLANDSRESOR 4

§ 3 RIKTLINJER FÖR LOKALA BESTÄMMELSER 4

§ 4 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG 4

§ 5 TVISTER 5

§ 6 UPPSÄGNINGSTID 5

§ 7 FÖRHANDLINGENS AVSLUTANDE 5

BILAGA 1 TRAKTAMENTSBELOPP VID FLERDYGNSFÖRRÄTTNING UTOM DEN VANLIGA VERKSAMHETSORTEN 6

BILAGA 2 RIKTLINJER (LOKALT FASTSTÄLLDA) 7

REDOGÖRELSE FÖR TRAKTAMENTSAVTALET 8

- Skillnaden mellan traktamente och lön 8

- Definitioner 8

- Minskat traktamente vid fria måltider 9

- Nattraktamente 9

- Tjänsteresa till utlandet 10

- Reseräkning 10

FÖRHANDLINGAR OM TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13

PARTER

Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) å ena sidan samt Svenska Kom- munalarbetareförbundet (Kommunal), Facket för service och kommunikation (SEKO), Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets), Svenska Transportarbetare- förbundet (Transport), Vision, Ledarna, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarförbundet, Vårdförbundet, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna och förtecknade SACO-förbund.

§ 1

Parterna enades om att detta traktamentsavtal (TRAKT 13) att gälla fr.o.m. den 1 januari 2013.

Parterna enades vidare om följande att gälla även lokalt:

1. Traktamentsavtalet (TRAKT 13) ersätter TRAKT 91 som upphör att gälla.

2. Nya lokala överenskommelser som träffas på grundval av TRAKT 13 ska an- sluta till Inkomstskattelagen och Skatteverkets anvisningar för avdrag för ökade levnadskostnader m.m.

3. Vissa definitioner

FÖRRÄTTNING

• tjänstgöring som arbetstagare beordrats fullgöra på annat ställe än tjänste- stället

FLERDYGNSFÖRRÄTTNING

• förrättning som medför övernattning utom bostaden

TJÄNSTESTÄLLE

• enligt definition i Inkomstskattelagen. För arbetstagare som regelmässigt tjänstgör på flera arbetsplatser kan vid förhandlingar mellan de lokala par- terna fastställas att arbetstagaren skall ha flera tjänsteställen

Anmärkning

Parterna är ense om att bestämmelserna om tjänsteställe inte innebär annat än att nuvarande praxis skall tillämpas även i fortsättningen. Detta gäller även när ett geografiskt område är tjänsteställe.

VANLIGA VERKSAMHETSORTEN

• enligt definition i Inkomstskattelagen.

TJÄNSTERESA

• av förrättning direkt föranledd resa.

4. Traktamenten mm

Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten betalar arbetsgi- varen ersättning för logikostnad och traktamenten enligt de bestämmelser som anges i Inkomstskattelagen med belopp som anges i bilaga 1 till detta avtal.

Xxxxxxxx för traktamente vid tjänsteresa i Sverige enligt detta avtal förändras vid samma tidpunkt som maximibeloppet för avdrag för förhöjda levnadskost- nader enligt Inkomstskattelagen ändras.

Anmärkning

Det är endast ökningen av levnadskostnaderna som ska beaktas. Exempel på ökade levnadskostnader är utgift för logi, ökad kostnad för mat och dryck samt diverse småutgifter såsom telefonsamtal och tidningar.

5. Resetillägg utges, såvida de lokala parterna inte enas om annat, när trakta- mente enligt bilaga 1 erhållits och under nedan angivna förutsättningar.

Gäller från och med 2013-01-01

HALV DAG HEL DAG

Resa som påbörjas efter kl 12.00 Resa som påbörjas före kl 12.00 (avresedag) (avresedag)

respektive avslutas före kl 19.00 respektive avslutas efter kl 19.00 (hemresedag) (hemresedag)

50 % av det skattefria beloppet 50 % av det skattefria beloppet för halvdagstraktamente enligt för heldagstraktamente

enligt Skatteverkets regler enligt Skatteverkets regler

Resetillägg utges inte då den anställde erhåller lunch och/eller middag.

Resetillägget inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i Semesterlagen.

6. Lokalt kollektivavtal kan träffas om ersättning vid tjänsteresor utan övernatt- ning.

§ 2

Parterna är överens om att arbetsgivaren vid utlandsresor ska tillämpa bestäm- melserna i Inkomstskattelagen och Skatteverkets anvisningar i tillämpliga delar.

§ 3

Riktlinjer (mall) för lokala bestämmelser om färdsätt, reseräkning mm enligt bilaga 2.

§ 4

I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestäm- melser som parterna träffar överenskommelse om under tid då avtalet gäller.

§ 5

Tvist rörande tolkningen och tillämpningen av TRAKT 13 och av överenskom- melse som slutits med stöd därav handläggs enligt bestämmelserna i FO-F03 (förhandlingsordning för företag).

§ 6

Det centrala kollektivavtalet om TRAKT 13 gäller tills vidare med en ömsesi- dig uppsägningstid av tre månader.

Uppsägning ska ske skriftligen för att vara giltig och vara åtföljd av förslag till ny överenskommelse.

§ 7

Förhandlingarna förklarades avslutade.

Vid protokollet Xxxxx Xxxxxxxx

Justeras

För Kommunala Företagens Samorganisation Xxxxx Xxxxxxxx

För Kommunal För Vision

Xxxx xx Xxxxx-Xxxxxxxx Xxx-Xxxx Xxxxxx

För Ledarna För Lärarförbundet

Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx

För Lärarnas Riksförbund För Skolledarförbundet

Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx

För Vårdförbundet För SEKO

Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx

För Fastighets För Ledarna

Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx

För Transport För Sveriges Ingenjörer

Xxxxxx Xxxxxxx Xxxx X Xxxxxxxx

För Förtecknade Saco-förbund För Civilekonomerna

Per-Xxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxxx

BILAGA 1

Gäller från och med 2013-01-01

Traktamentsbelopp vid flerdygnsförrättning utom den dagliga verksamhetsor- ten

NATT	HALV DAG	HEL DAG
00.00-06.00 avser logi		06.00-24.00
mer än 1 timme	resa som påbörjas	resa som påbörjas före
av tiden ovan	efter kl 12.00 (avrese- dag) respektive avslutas före kl 19.00 (hemrese- dag)	kl 12.00 (avresedag), mellanliggande dag/ dagar och då resan avslutas efter kl 19.00 (hemresedag)

110 kr ** 110 kr 220 kr

154 kr ***

** Utges ej då arbetsgivaren bekostat logi

*** Vid tjänsteresa mer än tre månader på en och samma ort. Efter tre månader.

Observera att det alltid måste vara minst en övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten för att skattefritt traktamente ska kunna betalas ut.

BILAGA 2

Riktlinjer (lokalt fastställda)

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

(Arbetstagare, undantag)

RESEKOSTNADSERSÄTTNING

(Tåg, flyg, blankett etc)

FÄRDVÄG

(Anses påbörjad respektive avslutad)

FÄRDSÄTT

(Minsta totala kostnad)

ÖVRIGT

BESTÄMMELSER AVSEENDE RESOR OCH TRAKTAMENTEN VID SÄRSKILDA TILLFÄLLEN

• Vid arbete enligt samverkansavtal vid ”storstörningar” i el-distributionen, samt

• Entreprenad-, anläggnings- och projektarbete utanför eget koncessionsområde, egen produktion och produk- tionsanläggning.

Allmänt

Avtalsbestämmelserna kompletterar TRAKT T vid särskilda tillfällen.

Bestämmelserna tillämpas i samband med arbete enligt samverkansavtal om insatser vid storstörningar utanför ordinarie stationeringsort, i övriga fall tillämpas avtalet TRAKT T.

Överenskommelse om avvikelse från detta avtal kan träffas mellan arbetsgivare och berörd arbetstagare.

Villkoren för arbete utanför stationeringsorten ska vara kända innan arbetet påbörjas.

I förekommande fall utbetalas ersättningar för

• Reskostnad

• Färdtid

• Traktamente

• Resetillägg

Vid beräkning av reskostnader och färdtidsersättning, räknas resan normalt från den anställdes stationeringsort.

Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommel- se om att resan kan påbörjas från annan plats.

Vid arbete utanför en femmilsgräns (vägavstånd 50 km) från stationeringsorten eller annan överenskommen plats, som medför övernattning, utbetalas traktamente.

Ersättning i samband med arbete utanför stationerings- orten utbetalas efter det alternativ som innebär lägsta sammanlagda kostnad för arbetsgivaren.

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÄRDTIDSERSÄTTNING

Färdtidsersättning betalas för den tid utanför ordinarie arbetstid, som går åt för att företa en beordrad tjänsteresa. Föreligger samma dag färdtid både före och efter ordinarie arbetstid, ska de både tidsperioderna räknas samman.

Tid för arbetstagare som kör bil eller annat fordon är arbetstid oberoende av vem som äger fordonet. Arbets- tagare är skyldig att medta passagerare och utrustning i rimlig omfattning1)

Bekostar företaget sovplats på båt eller tåg, betalas inte färdtidsersättning för den tid mellan klockan 22.00- 08.00, då medarbetaren disponerar sovplatsen.

Om tjänsteresan med bil företas endast för att transpor- tera medarbetaren själv utges färdtidsersättning för tid utanför ordinarie arbetstid.

ARBETEN SOM INTE MEDFÖR ÖVERNATTNING

FÄRDTIDSERSÄTTNINGENS STORLEK

Färdtidsersättning betalas per timme med månadslönen

220

När resan företagits under tiden från klockan 18.00 dag före arbetsfri dag till klockan 06.00 påföljande arbetsdag är färdtidsersättningen

månadslönen 180

Färdtidsersättning enligt divisorn 220 utges för högst 6 timmar per kalenderdygn.

Vid tillämpning av formlerna för beräkning av färdtidser- sättning ska en deltidsanställds lön räknas upp så att den motsvarar full ordinarie arbetstid.

KOSTNADSERSÄTTNINGAR VID ARBETE UTANFÖR STATIONERINGSORTEN

Medarbetare som under minst 6 timmar utför arbete på arbetsplats belägen mer än 10 kilometer från statione- ringsorten får en måltidsersättning om 110 kronor/dag per 2020-11-01 och 113 kronor/dag per 2022-01-01.

1) Vid tjänsteresa med bil, egen eller företagets, då gods eller personer transporteras för företagets räkning, räknas restiden som ordinarie arbetstid. För tid utanför ordinarie arbetstid utges övertidsersättning, inte färdtidsersättning.

ARBETE SOM MEDFÖR ÖVERNATTNING

Vid arbete på arbetsplats belägen mer än 50 kilome- ter från såväl stationeringsort som bostadsort och som

medför övernattning får medarbetare, som ersättning för ökade levnadsomkostnader, traktamente och resetillägg enligt följande:

KORTTIDSFÖRRÄTTNING (ERSÄTTNING I KRONOR)
PER 2020-11-01	TRAKTAMENTE	RESETILLÄGG	SUMMA
HALVDAG	120	150	270
HEL DAG	240	302	542
NATT	120		120
DYGN2)	360	302	662
LÅNGTIDSFÖRRÄTTNING, MER ÄN 15 DYGN (ERSÄTTNING I KRONOR)
PER 2020-11-01	TRAKTAMENTE	RESETILLÄGG	SUMMA
DAG	240	104	344
NATT	120		120
DYGN2)	360	104	464
PER 2022-01-01	TRAKTAMENTE	RESETILLÄGG	SUMMA
DAG	000	000	000
NATT	120		120
DYGN2)	000	000	000

2) Dygnsersättningen gäller då arbetsgivaren inte tillhanda- håller fritt nattlogi och/eller inte ersätter medarbetaren för sådan kostnad vid övernattning.

Reskostnad för resa till och från flygplats/tågstation beta- las av arbetsgivaren.

I samband med avslutat arbete (om arbetet pågått minst 4 veckor) får arbetstagaren en betald permissionsdag.

Anmärkningar

1. Med halvdag vid korttidsförrättning avses resdag som påbörjats efter klockan 12 .00 eller avslutats före klockan 19.00.

2. Arbetsuppehåll som varar högst fem arbetsdagar med- för inte ändring av traktaments- eller resetilläggs- belopp.

3. Då arbetsgivaren svarar för aktuell logikostnad utges inte nattraktamente.

4. Semesterersättning och tillägg enligt lag och avtal är inkluderade i ovanstående ersättningar.

Om tjänsteresa med bil företas endast för att transportera arbetstagaren själv utges färdtidsersättning för tid utanför ordinarie arbetstid.

PARTSGEMENSAMMA KOMMENTARER ‌

1. TILL § 3 MOMENT 1:8 D

I bestämmelsen har ett tillägg gjorts som innebär att lokala kollektivavtal om annan reglering även av bestämmelserna om dygnsvila får träffas. Ett sådant avtal omfattas också

av den så kallade EG-spärren, vilket innebär att avtal om mindre förmånliga regler än som följer av arbetstidsdirekti- vet inte får träffas.

Enligt Arbetstidslagen får avvikelse från dygnsvila göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förut- sättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensations- ledighet. Arbetstidslagen föreskriver inte att sådan kom- pensationsledighet ska ske utan löneavdrag om ledigheten förläggs till ordinarie arbetstid.

Lokala kollektivavtal om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila kan innebära olika lösningar för olika verksam- heter med utgångspunkt från verksamhetens kvalitet och art och med hänsyn till såväl företagets som de anställdas bästa. Det är alltså fullt möjligt att träffa överenskommelse om att utebliven dygnsvila ska kompenseras vid ett senare tillfälle,

t ex efter en intensiv arbetsperiod. Överenskommelse kan också träffas om att brytpunkten för beräkning av dygnsvila kan variera från individ till individ och vara ”flytande” för individen för att anpassas till exempelvis längre ledigheter eller i samband med utbildning och motsvarande. Arbets- tidsdirektivet ger också möjligheter att genom kollektivavtal komma överens om att – för det fall ”motsvarande kompen- sationsledighet” inte kan ges av objektiva skäl – arbetstagaren ges rätt till annat lämpligt skydd. Ersättning i pengar anses inte som ”annat lämpligt skydd”.

De centrala parterna rekommenderar att ledighet som i undantagsfall (vanligtvis efter ett omfattande övertidsar- bete) läggs ut på initiativ av arbetsgivaren för att tillgodose en i samråd med arbetstagaren bedömd nödvändig vila, ska ske utan löneavdrag, om inte annan överenskommelse träffats mellan de lokala parterna eller mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Denna rekommendation gäller endast i

de fall lokalt kollektivavtal har träffats om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila.

Träffar de lokala parterna inte något kollektivavtal med stöd av denna bestämmelse gäller Arbetstidslagen fullt ut.

2. TILL § 8 MOMENT 4:3

De centrala parternas uppfattning är att utbildning/kom- petensutveckling eller obligatorisk information i normalfal- let förläggs under arbetstagarens ordinarie arbetstid. KFS branschavtal medger tillfälliga förändringar i arbetstidens förläggning liksom, i vissa av branschavtalen, möjligheter till förskjuten arbetstid, vilket kan förenkla planering av utbildningsinsatser för arbetstagare.

I det fall arbetsgivaren av planeringsskäl kräver att arbets- tagaren deltar i utbildning eller information på dag som annars skulle ha varit fridag för arbetstagaren, förutsätter de centrala parterna att denna tid jämställs med arbetad tid om inte parterna lokalt är överens om annat.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL KOMMUNAL ‌

PLATS Sobonas lokaler, Xxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx

TID 2020-12-14

PARTER Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal)

NÄRVARANDE för Sobona - Kommunala företagens arbetsgivar- organisation

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxx

för Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal)

Xxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxx

§ 1 Ärende

Parterna träffar överenskommelse om löneavtal och all- männa anställningsvillkor med mera enligt nedan.

§ 2 Avtalsperiod

Detta avtal avser perioden 2020-11-01 - 2021-12-31.

§ 3 Löneöversyn med mera

Om de lokala parterna inte kommer överens om annan tidpunkt ska löneöversyn genomföras per 1 november 2020 med ett löneutrymme per medlem i Kommunal om lägst 3 procent att fördelas individuellt vid lokala förhandlingar. Utrymmet beräknas på summan av de fasta kontanta månadslönerna månaden innan förhand-

lingstillfället om inte de lokala parterna kommer överens om annat.

Löneöversynen ska ske med utgångspunkt i branschavta- lets § 6. Lönebestämmelser och den individuella fördel- ningen av löneutrymmet ska bygga på de kriterier för lönesättning som gäller vid företaget. De lokala parterna kan träffa överenskommelse om att använda delar av utrymmet för andra åtgärder.

Om inte de lokala parterna enas om annat gäller följande process för löneöversynen.

Arbetsgivaren kallar de lokala parterna till överläggning inför den förestående löneöversynen. Under överlägg- ningen går parterna igenom förutsättningarna för löne- översynen och fastställer en tidsplan för densamma. Vid överläggningen redogör parterna för sina övergripande inriktningar för avtalsperioden. Det är också naturligt att parterna i förekommande fall går igenom gällande lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner innan överläggningen avslutas. Vid överläggningen ska minnesanteckningar föras.

Arbetsgivaren kallar till lokal förhandling angående fördelning av löneutrymmet. Parterna är överens om att genomförda samtal med varje arbetstagare avseende måluppfyllelse och graden av samstämmighet med lö-

nekriterierna är en grundförutsättning för en väl genom- förd löneöversyn.

Så snart de lokala parterna är överens utbetalas de nya lönerna.

Om de lokala parterna inte kan träffa överenskommel- se angående fördelning av löneutrymmet kan part kan föra frågan om fördelning av löneutrymmet till central förhandling. Central förhandling ska påkallas senast två veckor efter avslutad lokal förhandling. Påkallas inte central förhandling justeras lönerna enligt arbetsgiva- rens förslag. I de fall de centrala parterna inte kan träffa överenskommelse i ärendet har central part rätt att föra

frågan enbart om fördelning av löneutrymmet för slutligt avgörande i lönenämnden. Lönenämnden består av fyra representanter, två från Sobona och två från Kommunal samt en, av parterna gemensamt utsedd, opartisk ordfö- rande. Kostnaden för den opartiska ordföranden delas lika mellan Sobona och Kommunal.

§ 4 Ändringar i de allmänna anställningsvillkoren och i de särskilda ersättningarna

Ändringar framgår av Bilaga 1.

§ 5 Nyanställningar

Vid nyanställningar av personer med yrkeserfarenhet ska lönen sättas med beaktande av lönestrukturen för motsvarande befattningshavare på företaget.

Vid nyanställning ska arbetsgivare underrätta lokal arbetstagarorganisation senast tio dagar efter nyanställ- ningen, om den nyanställdes löneinplacering väsentligen avviker från gängse lön för ifrågavarande arbetstagarka- tegori vid företaget. Lokal arbetstagarorganisation kan inom tio dagar från underrättelsen påkalla förhandling.

§ 6 Lägstlöner

Månadslönen för heltidsanställd arbetstagare som fyllt 19 år ska uppgå till lägst

FRÅN OCH MED	KRONOR PER MÅNAD
2020-11-01	19 676

Arbetstagare som fyllt 18 år får lägst lön som motsvarar 90 % av ovan angivna löner.

Arbetstagare som fyllt 16 respektive 17 år får en lägsta timlön om

FRÅN OCH MED	FRÅN 16 ÅR	FRÅN 17 ÅR
2020-11-01	82 KR	93 KR

Månadslönen för arbetstagare som fyllt 19 år, i yrke där arbetsgivaren kräver och arbetstagaren har gymnasial yr- kesutbildning samt ett års sammanhängande anställning i yrket efter genomgången utbildning, ska uppgå till lägst

FRÅN OCH MED	KRONOR PER MÅNAD
2020-11-01	20 042

§ 7 Minimilöner för Yrkesarbetare

Med yrkesarbetare avses elmontör, driftmaskinist/ tekniker, styr- och reglertekniker.

Efter lönerevision ska arbetstagarens lön uppgå till lägst tillämpligt belopp enligt nedan

Minimilönerna vid fyllda 19 år ska vara

FRÅN OCH MED	KRONOR PER MÅNAD
2020-11-01	22 356

Minimilönerna efter två års yrkeserfarenhet ska vara

FRÅN OCH MED	KRONOR PER MÅNAD
2020-11-01	25 456

Minimilönerna efter 5 års yrkeserfarenhet ska vara

FRÅN OCH MED	KRONOR PER MÅNAD
2020-11-01	28 498

Anmärkning

Lokal överenskommelse kan, i enskilda fall där särskilda skäl föreligger, träffas om att tillämpa lägre minimilön än vad som anges ovan.

§ 8 Fredsplikt

Förhandlingar enligt denna överenskommelse ska ske under fredsplikt.

§ 9 Uppsägningstid och övergångsbestämmelser Överenskommelsen gäller för perioden 2020-11-01 – 2021-12-31. Parterna är överens om att branschavtal KFS Energi upphör att gälla 31 december 2021. Efter denna tidpunkt gäller löne- och anställningsvillkor utifrån BÖK Energi. Eventuella övergångsbestämmelser samt uppsägningstid framgår i tillämplig BÖK.

§ 10 Förhandlingarnas avslutande

Förhandlingarna avslutades 2020-12-14.

Vid protokollet

Xxxxx Xxxxxxxx

Justeras

Xxxxxx Xxxxxxx

Sobona - Kommunala företagens arbetsgivarorganisation

Justeras

Xxxxxxxx Xxxxxx

Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal)

BILAGA 1 ÄNDRINGAR AVSEENDE ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Särskilda ersättningar

De särskilda ersättningarna räknas upp med 3,0 % per den 2021-04-01.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL SEKO

PLATS Sobonas lokaler, Xxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx

TID 2020-12-15

PARTER Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation och Seko.

NÄRVARANDE för Sobona - Kommunala företagens arbetsgivar- organisation

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxx

för Seko

Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx

§ 1 Ärende

Parterna träffar överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor med mera enligt nedan.

§ 2 Avtalsperiod

Detta avtal avser perioden 2020-11-01 - 2021-12-31.

§ 3 Löneöversyn med mera

Om de lokala parterna inte kommer överens om annan tidpunkt ska löneöversyn genomföras per 1 november 2020 med ett löneutrymme per medlem i Seko om lägst 3 procent att fördelas individuellt vid lokala förhandling- ar. Utrymmet beräknas på summan av de fasta kontanta månadslönerna månaden innan förhandlingstillfället om inte de lokala parterna kommer överens om annat. Vid beräkning av utrymmet ska dock den lägsta månadslöne- summan för heltidsarbetande arbetstagare utgöra 26 100 kronor per den 1 november 2020.

Om inte de lokala parterna enas om annat gäller följande process för löneöversynen.

nekriterierna är en grundförutsättning för en väl genom- förd löneöversyn. Lönesättningen måste utformas så att den accepteras och uppfattas som rättvis av medarbetar- na.

Så snart de lokala parterna är överens utbetalas de nya lönerna.

frågan enbart om fördelning av löneutrymmet för slutligt avgörande i lönenämnden. Lönenämnden består av fyra representanter, två från Sobona och två från Seko samt en, av parterna gemensamt utsedd, opartisk ordförande. Kostnaden för den opartiska ordföranden delas lika mellan Sobona och Seko.

§ 4 Ändringar i de allmänna anställningsvillkoren och i de särskilda ersättningarna

Ändringar framgår av Bilaga 1.

§ 5 Nyanställningar

Vid nyanställningar av personer med yrkeserfarenhet ska lönen sättas med beaktande av lönestrukturen för motsvarande befattningshavare på företaget.

§ 6 Lägstlöner

Månadslönen för heltidsanställd arbetstagare som fyllt 19 år ska uppgå till lägst

FRÅN OCH MED	KRONOR PER MÅNAD
2020-11-01	19 676

Arbetstagare som fyllt 18 år får lägst lön som motsvarar 90 % av ovan angivna löner.

Arbetstagare som fyllt 16 respektive 17 år får en lägsta timlön om

FRÅN OCH MED	FRÅN 16 ÅR	FRÅN 17 ÅR
2020-11-01	82 KR	93 KR

FRÅN OCH MED	KRONOR PER MÅNAD
2020-11-01	20 042

§ 7 Minimilöner för Yrkesarbetare

Med yrkesarbetare avses elmontör, driftmaskinist/ tekniker, styr- och reglertekniker.

Efter lönerevision ska arbetstagarens lön uppgå till lägst tillämpligt belopp enligt nedan

Minimilönerna vid fyllda 19 år ska vara

FRÅN OCH MED	KRONOR PER MÅNAD
2020-11-01	22 356

Minimilönerna efter två års yrkeserfarenhet ska vara ‌

FRÅN OCH MED	KRONOR PER MÅNAD
2020-11-01	25 456

Minimilönerna efter 5 års yrkeserfarenhet ska vara

FRÅN OCH MED	KRONOR PER MÅNAD
2020-11-01	28 498

Anmärkning

Lokal överenskommelse kan, i enskilda fall där särskilda skäl föreligger, träffas om att tillämpa lägre minimilön än vad som anges ovan.

§ 8 Fredsplikt

Förhandlingar enligt denna överenskommelse ska ske under fredsplikt.

§ 9 Uppsägningstid och övergångsbestämmelser

Överenskommelsen gäller för perioden 2020-11-01 – 2021-12-31. Parterna är överens om att branschavtal KFS Energi upphör att gälla 31 december 2021. Efter denna tidpunkt gäller löne- och anställningsvillkor utifrån BÖK Energi. Eventuella övergångsbestämmelser samt uppsägningstid framgår i tillämplig BÖK.

§ 10 Förhandlingarna avslutande

Förhandlingarna avslutades 2020-12-15.

Vid protokollet

Xxxxx Xxxxxxxx

Justeras

Xxxxxx Xxxxxxx

Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation

Xxxxxx Xxxxxxx

Seko, Service- och kommunikationsfacket

BILAGA 1 ÄNDRINGAR AVSEENDE ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Särskilda ersättningar

De särskilda ersättningarna räknas upp med 3,0 % per den 2021-04-01.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL AKADEMIKERALLIANSEN

PLATS Sobonas lokaler, Xxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx

TID 2020-12-15

PARTER Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation och AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansens anslutna riksorganisationer

NÄRVARANDE för Sobona - Kommunala företagens arbetsgivar- organisation

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxx

för AkademikerAlliansen och till AkademikerAllian- sens anslutna riksorganisationer

Xxxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxxxx

§ 1 Ärende

Parterna träffar överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor med mera enligt nedan.

§ 2 Avtalsperiod

Detta avtal avser perioden 2020-11-01 - 2021-12-31.

§ 3 Löneprocess

Allmänna förutsättningar

• Lönerevision ska genomföras per den 1 april 2020 respektive 1 april 2021 om inte annat avtalas.

• De centrala parterna är överens om att en väl funge- rande lokal lönebildning, som främjar arbetet med de lönepolitiska frågorna, förutsätter en konstruktiv och på ömsesidigt förtroende baserad samverkan mellan de lokala parterna.

• Lönepolitiken har ett långsiktigt syfte. De långsiktiga målen måste därför omsättas i användbara delmål när det gäller differentiering, önskad lönestruktur och lönerela- tioner.

• Löneöversynen ska ske genom lokal lönebildning med utgångspunkt i branschavtalets § 6 och resultatet av överläggningen.

• Lönebildningen ska vara en positiv kraft i företagens verksamhet och bidra till ökad produktivitet, effektivitet och kvalitet. En företagsanpassad lönebildningsprocess bidrar till företagets och medarbetarnas utveckling.

• Lokal lönebildning är en långsiktig process som för- utsätter att verksamhetsmål, resultat, lönepolitik samt lönekriterier är väl kända av samtliga medarbetare.

• Lokal lönebildning syftar till att koppla samman företa- gets och individens utveckling till gagn för bägge parter.

• Lönekriterierna ska vara framtagna på arbetsplatsen. Det är viktigt att medarbetaren vet på vilka grunder lönen sätts samt att sambandet mellan den enskildes lön och prestation är tydligt.

• En viktig förutsättning för att lönesättningsmodellen chef - medarbetare ska fungera är att lönesättande chef ges utbildning, stöd och mandat så att chefen kan fullgö- ra sitt uppdrag på ett klart och entydigt sätt.

• Parterna har särskilt att beakta lönesättningen ur ett likabehandlingsperspektiv.

• Lönerevision omfattar föräldralediga och långtidssjuka.

• Lönerevision omfattar visstidsanställda med en anställ- ning som, vid lönerevisionstidpunkten varat mer än 12 månader.

• Löneöversynen ska planeras och genomföras i god tid innan revisionstidpunkt.

• De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att starta och driva löneöversynen med målet att vara klara vid överenskommen revisionstidpunkt.

• Centrala parter kan konsulteras i alla faser.

Överläggning

• Arbetsgivaren kallar till överläggning inför den förestå- ende löneöversynen.

• Parterna ska redogöra för sina övergripande inrikt- ningar för löneöversynen samt grunderna för sina ställningstaganden. I detta ingår att gå igenom företagets verksamhetsmål, resultat, konkurrenssituation, lönsam- het, lönepolitik, lönestruktur samt lönekriterier. Vidare ska minnesanteckningar från föregående avstämning uppmärksammas.

• Parterna ska föra fram de löneåtgärder som de anser nödvändiga.

• Vid överläggningen ska parterna sträva efter samsyn kring de övergripande principerna.

• Vid överläggningen fastställer parterna en tidplan.

• Vid överläggning ska minnesanteckningar föras.

• I förekommande fall går parterna igenom gällande lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner.

• Vid överläggningen ska fokus ligga på de övergripande delarna i löneprocessen.

Kommentarer

Överläggningen är del 1 i löneprocessen.

Medarbetardialog

Lokal lönebildning kräver en konstruktiv och aktiv dia- log i flera steg mellan medarbetare och chef.

Framgång med lönesamtalen förutsätter att lönesättande chefer och medarbetare är väl förtrogna med företagets verksamhetsmål, lönepolitik och lönekriterier. Mål

för medarbetare ska vara kopplade till företagets mål. Medarbetarsamtalet är ett naturligt och framåtsyftande forum för målsamtal. Samtalen bör behandla aktuella arbetsuppgifter, kompetenskrav, medarbetarens bidrag till verksamhetens mål, utveckling och medarbetarens resultat i förhållande till tidigare uppsatta mål. Samtalen bör även omfatta medarbetarens arbetssituation i övrigt. För att undvika missförstånd bör dessa samtal dokumen- teras.

Lönesamtal

• Chef och medarbetare ska föra en dialog om arbets- tagarens resultat. Resultatet kopplas till överenskomna individuella mål och verksamhetsmål, resultat, lönepoli- tik och lönekriterier.

• Efter genomförd dialog lämnar lönesättande chef för- slag på ny lön med motivering till medarbetaren.

• Centrala parternas intention är att chef och medarbeta- re ska komma överens om lön i dialog.

• För medarbetare med ingen eller ringa löneökning ska arbetsgivaren, tillsammans med berörd arbetstagare, upp- rätta en handlingsplan som bör följas upp löpande.

• Samtalet/samtalen ska dokumenteras.

Kommentarer

Lönesamtal är del 2 i löneprocessen.

Lönesamtal är inte att betrakta som en förhandling.

Avstämning

• Efter genomförda samtal om lön kallar arbetsgivaren respektive arbetstagarorganisation till avstämning.

• Inför avstämningen eller senast vid avstämningen, ska arbetsgivaren överlämna det samlade löneförslaget för organisationens medlemmar på individnivå till respektive arbetstagarorganisation.

• Vid avstämningen ska parterna gå igenom minnesan- teckningarna från överläggningen.

• Vid avstämningen ska minnesanteckningar föras.

• Parterna ska vid avstämningen gå igenom löneprocessen i syfte att förbättra denna inför nästa tillfälle.

Kommentarer

Avstämningen är del 3 i löneprocessen.

Förhandlingsordning

1. Oenighet efter lönesamtal

a) Missnöjd med lönesamtal

Om medarbetare är missnöjd med kvaliteten i lönesamtal och/eller motivering av ny lön kan förstärkt lönesamtal hållas. Vid ett förstärkt lönesamtal biträds medarbetaren av lokal facklig företrädare och lönesättande chef bör biträdas av ytterligare arbetsgivarföreträdare. Förstärkt lönesamtal ska begäras skriftligen inom en vecka efter att lön meddelats.

b) Om ingen överenskommelse nås

Om lönesamtalet eller det förstärkta lönesamtalet inte leder till överenskommelse om ny lön kan lokal arbets- tagarorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen.

2. Oenighet efter avstämning

Om arbetsgivaren frångått de löneprinciper som be- handlats vid de lokala parternas överläggning kan lokal arbetstagarorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen.

3. Central medverkan

Först sedan parterna uttömt alla möjligheter att på egen hand sluta avtal, ska de gemensamt begära stöd från

de centrala parterna i syfte att nå en överenskommelse. Centrala parter kan konsulteras i samtliga faser i lönepro- cessen.

4. Central förhandling

Nås inte överenskommelse med stöd från de centrala parterna kan på endera central parts begäran ärendet föras till central förhandling. Förhandling ska påkallas inom två veckor efter att lokal förhandling avslutats. Har inte central part medverkat i lokal förhandling, enligt punkt 3, återförs frågan till lokalförhandling med central medverkan.

5. Lönenämnd

I de fall parterna inte kan lösa ärendet i central förhand- ling har central part rätt att föra frågan till lönenämnd. Detta ska ske senast två veckor efter det att den centrala förhandlingen avslutats. Nämnden har att inom två må- nader avge utlåtande. Nämnden består av fyra ledamöter varvid Sobona utser två och berörd arbetstagarpart utser två ledamöter.

Kollektivavtalsstatus

Påkallas inte förhandling inom två veckor efter avstäm- ningen får arbetsgivarens förslag status av lokalt kollek- tivavtal.

Påkallas förhandling (lokal eller central) får överenskom- melse status av lokalt kollektivavtal efter att förhandling avslutas i enighet. Går ärende till lönenämnd fastställer denna det lokala kollektivavtalets innehåll.

Kommentarer

Parterna kan komma överens om annan lönerevisions- process.

§ 4 Ändringar i de allmänna anställningsvillkoren och i de särskilda ersättningarna

Ändringarna framgår av Bilaga 1.

§ 5 Deltidspension

De centrala parterna anser att enskilda överenskommel- ser om deltidspension kan möjliggöra för arbetstagare att stanna längre i arbetslivet samt underlätta för arbetsgiva- re att genomföra generationsväxlingar.

§ 6 Hållbara chefer

Som företrädare för arbetsgivaren har chefer, oavsett nivå, en särställning i företagen. Chefer har också en stor inverkan på medarbetares upplevda arbetsmiljö. För att på ett framgångsrikt sätt hantera sitt ansvar och alltmer komplexa uppdrag krävs goda förutsättningar.

Mycket pekar på att svenskt arbetsliv befinner sig i en brytningstid, där stora utmaningar väntar för de

svenska cheferna och att yngre redan verksamma chefer är tveksamma till en fortsatt chefskarriär. För att stärka företagens konkurrenskraft är det angeläget för arbets- givare att kunna attrahera och behålla de mest lämpade cheferna genom att skapa goda förutsättningar för ett fortsatt utvecklat arbetsliv.

§ 7 Fredsplikt

Förhandlingar enligt denna överenskommelse ska ske under fredsplikt.

§ 8 Uppsägningstid och övergångsbestämmelser

Överenskommelsen gäller för perioden 2020-11-01 – 2021-12-31. Parterna är överens om att branschavtal KFS Energi upphör att gälla 31 december 2021. Efter denna tidpunkt gäller löne- och anställningsvillkor utifrån tillämplig BÖK. Eventuella övergångsbestämmelser samt uppsägningstid framgår i tillämplig BÖK.

§ 9 Förhandlingarna avslutande

Förhandlingarna avslutades 2020-12-15.

Vid protokollet

Xxxxx Xxxxxxxx

Justeras

Xxxxxx Xxxxxxx

Sobona - Kommunala företagens arbetsgivarorganisation

Xxx Xxxxxxxx

AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer

BILAGA 1 ÄNDRINGAR AVSEENDE ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Särskilda ersättningar

De särskilda ersättningarna räknas upp med 3,0 % per den 2021-04-01.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL AKV

PLATS Sobonas lokaler, Xxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx

TID 2020-12-15

PARTER Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation och OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksam- het jämte i förbundsområdet ingående organisationer

NÄRVARANDE för Sobona - Kommunala företagens arbetsgivar- organisation

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxx

för OFRs förbundsområde Allmän kommunal verk- samhet jämte i förbundsområdet ingående organisa- tioner

Jan-Xxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxx

§ 1 Ärende

Parterna träffar överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor med mera enligt nedan.

§ 2 Avtalsperiod

Detta avtal avser perioden 2020-11-01 - 2021-12-31.

§ 3 Löneprocess

Allmänna förutsättningar

• Lönerevision ska genomföras per den 1 april 2020 respektive 1 april 2021 om inte annat avtalas.

• Lönepolitiken har ett långsiktigt syfte. De långsiktiga målen måste därför omsättas i användbara delmål när det gäller differentiering, önskad lönestruktur och lönerela- tioner.

• Löneöversynen ska ske genom lokal lönebildning med utgångspunkt i branschavtalets § 6 och resultatet av överläggningen.

• Lokal lönebildning är en långsiktig process som för- utsätter att verksamhetsmål, resultat, lönepolitik samt lönekriterier är väl kända av samtliga medarbetare.

• Lokal lönebildning syftar till att koppla samman företa- gets och individens utveckling till gagn för bägge parter.

• Parterna har särskilt att beakta lönesättningen ur ett likabehandlingsperspektiv.

• Lönerevision omfattar föräldralediga och långtidssjuka.

• Lönerevision omfattar visstidsanställda med en anställ- ning som, vid lönerevisionstidpunkten varat mer än 12 månader.

• Löneöversynen ska planeras och genomföras i god tid innan revisionstidpunkt.

• De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att starta och driva löneöversynen med målet att vara klara vid överenskommen revisionstidpunkt.

• Centrala parter kan konsulteras i alla faser.

Överläggning

• Arbetsgivaren kallar till överläggning inför den förestå- ende löneöversynen.

• Parterna ska föra fram de löneåtgärder som de anser nödvändiga.

• Vid överläggningen ska parterna sträva efter samsyn kring de övergripande principerna.

• Vid överläggningen fastställer parterna en tidplan.

• Vid överläggning ska minnesanteckningar föras.

• I förekommande fall går parterna igenom gällande lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner.

• Vid överläggningen ska fokus ligga på de övergripande delarna i löneprocessen.

Kommentarer

Överläggningen är del 1 i löneprocessen.

Medarbetardialog

Lokal lönebildning kräver en konstruktiv och aktiv dia- log i flera steg mellan medarbetare och chef.

Framgång med lönesamtalen förutsätter att lönesättande chefer och medarbetare är väl förtrogna med företagets verksamhetsmål, lönepolitik och lönekriterier. Mål

Lönesamtal

• Chef och medarbetare ska föra en dialog om arbets- tagarens resultat. Resultatet kopplas till överenskomna individuella mål och verksamhetsmål, resultat, lönepoli- tik och lönekriterier.

• Efter genomförd dialog lämnar lönesättande chef för- slag på ny lön med motivering till medarbetaren.

• Centrala parternas intention är att chef och medarbeta- re ska komma överens om lön i dialog.

• För medarbetare med ingen eller ringa löneökning ska arbetsgivaren, tillsammans med berörd arbetstagare, upp- rätta en handlingsplan som bör följas upp löpande.

• Samtalet/samtalen ska dokumenteras.

Kommentarer

Lönesamtal är del 2 i löneprocessen.

Lönesamtal är inte att betrakta som en förhandling.

Avstämning

• Efter genomförda samtal om lön kallar arbetsgivaren respektive arbetstagarorganisation till avstämning.

• Vid avstämningen ska parterna gå igenom minnesan- teckningarna från överläggningen.

• Vid avstämningen ska minnesanteckningar föras.

• Parterna ska vid avstämningen gå igenom löneprocessen i syfte att förbättra denna inför nästa tillfälle.

Kommentarer

Avstämningen är del 3 i löneprocessen.

Förhandlingsordning

1. Oenighet efter lönesamtal

a) Missnöjd med lönesamtal

b) Om ingen överenskommelse nås

Om lönesamtalet eller det förstärkta lönesamtalet inte leder till överenskommelse om ny lön kan lokal arbets- tagarorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen.

2. Oenighet efter avstämning

Om arbetsgivaren frångått de löneprinciper som be- handlats vid de lokala parternas överläggning kan lokal arbetstagarorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen.

3. Central medverkan

Först sedan parterna uttömt alla möjligheter att på egen hand sluta avtal, ska de gemensamt begära stöd från

de centrala parterna i syfte att nå en överenskommelse. Centrala parter kan konsulteras i samtliga faser i lönepro- cessen.

4. Central förhandling

5. Lönenämnd

Kollektivavtalsstatus

Påkallas inte förhandling inom två veckor efter avstäm- ningen får arbetsgivarens förslag status av lokalt kollek- tivavtal.

Kommentarer

Parterna kan komma överens om annan lönerevisions- process.

§ 4 Ändringar i de allmänna anställningsvillkoren och i de särskilda ersättningarna

Ändringarna framgår av Bilaga 1.

§ 5 Deltidspension

Document Metadata

Table of Contents

SEKO | KOMMUNAL | AKADEMIKERALLIANSEN | AKV

Document Metadata

SEKO | KOMMUNAL | AKADEMIKERALLIANSEN | AKV

AVTAL 2020|2021

ENERGI