Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare m.fl. vid lärosäte xx

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare m.fl. vid lärosäte xx

1 § Allmänt

Detta avtal tecknas med stöd i Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) 1 kap. 4

§ samt bilaga 2 och bilaga 5. Därutöver finns högskolelagen och högskoleförordningens föreskrifter, som berör lärares verksamhet inom högskolan.

2 § Tillämpningsområde och giltighetstid

Detta avtal gäller lärare vid lärosäte xx. Därutöver gäller avtalet i tillämpliga delar arbetstagare som är anställda som doktorand, assistent med utbildningsbidrag, amanuens och postdoktor samt innehavare av andra anställningar för forskning/utbildning som normalt kräver doktorsexamen eller motsvarande kompetens.

Detta avtal gäller fr o m xxxx-xx-xx och tills vidare med giltighetstid enligt ALFA. Förhandlingsordning enligt bilaga 2 och 5 till ALFA.

3 § Årsarbetstid

Årsarbetstiden regleras i ALFA bilaga 5, 3 § Årsarbetstid.

Den totala årsarbetstiden för arbetstagare som omfattas av avtalet är: 1700 timmar vid 35 semesterdagar (from det år arbetstagaren fyller 40 år) 1732 timmar vid 31 semesterdagar (from det år arbetstagaren fyller 30 år) 1756 timmar vid 28 semesterdagar (tom det år arbetstagaren fyller 29 år)

Samtliga förekommande arbetsuppgifter ska inrymmas inom årsarbetstiden.

4 § Arbetsuppgifter för lärare

Utgångspunkten för lärarnas arbetsuppgifter är högskolans uppdrag som det beskrivs i Högskolelagen kap 1 § 2-4: att i samverkan med omgivande samhälle bedriva kvalitativ forskning och utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tilläggsbestämmelser finns i högskoleförordningen och i ALFA bilaga 5, 4-5 §§ (arbetstidens fördelning och samråd med den enskilde läraren). Därför ska normalt samtliga följande arbetsuppgifter ingå i varje lärares tjänstgöring:

Utbildning

Förberedelse och genomförande av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt uppdrags-, fort- och vidareutbildning. Exempel på undervisningsformer, enskilt eller i grupp även på distans i ett flexibelt lärande är föreläsningar, seminarier, lektionsundervisning, handledning, laborationer, räkneövningar, exkursioner och praktiskt tillämpad utbildning. Även examination, kurs-, ämnes- och programansvar/programutveckling, utvärdering av utbildning samt övrigt pedagogiskt utvecklingsarbete och administration hör till denna rubrik.

Forsknings- och utvecklingsarbete Uppgiften omfattar först och främst egen forskning. Därutöver kan ingå författande av egna och bedömning av andras forskningsansökningar och forskningsrapporter, forskningsinformation till allmänhet och forskare samt erforderlig administration och annat utvecklingsarbete.För arbetstagare inom konstnärlig verksamhet jämställs konstnärligt utvecklingsarbete med forskning vid tillämpning av avtalet.

Kompetensutveckling

Här ingår lärarens kompetensutveckling såsom att följa forskningen och utvecklingen inom ämnesområdet samt övrig kompetensutveckling.

Övriga uppgifter

Övriga uppgifter kan vara ledamotskap i olika organ inom högskolan, kommittéer och arbetsgrupper. Andra övriga uppgifter är uppdrag som sakkunnig, opponent, facklig förtroendeman, funktionsansvar och pedagogiska/administrativa ledningsuppgifter.

Vidare ingår uppbyggnad av kontakter och samverkan i olika former med näringsliv och samhälle liksom genomförande av utbildnings- och utvecklingsprojekt för eller i samverkan med kommuner, organisationer m.m.

5 § Planering av arbetsuppgifter som ingår i läraranställningen

Allmänt

Arbetsfördelningen ska beakta lärarens behov av balans mellan de uppgifter som är förenade med anställningen. Varje enskild lärare ska i samråd med arbetsgivaren planera tid för forskning/eget utvecklingsarbete och kompetensutveckling. Arbetsuppgifterna ska planeras med lärarens behov av att kombinera utbildning och forskning/utvecklingsarbete som utgångspunkt.

Vidare ska behovet av såväl kort- som långsiktig kompetensutveckling beaktas.

En individuell kompetensutvecklingsplan ska utarbetas i samråd mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Avstämning samt revidering av planen sker i anslutning till det årliga utvecklingssamtalet.

Med hänsyn till verksamhetens krav och berörd lärares önskemål kan tiden för forskning och utvecklingsarbete förläggas till längre sammanhängande perioder eller läggas ut kontinuerligt under en längre planeringsperiod. Fördelning av lärarnas olika uppgifter inom respektive område kommer därför normalt att variera över tid. Fördelningen av arbetsuppgifterna ska således normalt planeras

under ett flerårsperspektiv1.

Samråd med den enskilde läraren (ALFA bilaga 5, 5§)

Årsarbetstiden ska, i förväg, planeras i samråd med berörd lärare gärna i samband med det årliga utvecklingssamtalet utifrån verksamhetens krav och en helhetssyn av lärarens arbetsuppgifter och arbetssituation. Detta ska leda till en översiktlig plan över omfattning och förläggning av lärarens arbetsuppgifter.

Planen ska medge utrymme för egen forskning och att följa forskningen, bedriva annan kompetensutveckling, övrigt arbete, såsom att medverka i kontakter med det omgivande samhället.

Samrådet ska resultera i en tjänstgöringsplan med ömsesidig underskrift.

Tjänstgöringsschema/-plan (ALFA bilaga 5, 6§)

För varje verksamhetsår ska ett förslag till tjänstgöringsschema/-plan utarbetas för lärarna senast en månad före verksamhetsårets början. Tjänstgöringsplanen ska fastställas av arbetsgivaren före kalenderårets början. I schemat/planen regleras arbetsskyldigheten, d v s omfattning och förläggning av utbildning, forskning, kompetensutveckling, administration och övriga arbetsuppgifter.

Insatserna inom varje delområde ska därvid vara preciserade, så att det, exempelvis för utbildning, framgår vilka kurser m.m. som läraren ska vara verksam inom och vilken omfattning undervisning, handledning och examination som ska utföras. Uppföljning av planen ska ske . När behov härav uppkommer, kan således en fastställd årsplanering ändras av arbetsgivaren i samråd med berörd lärare.

Innan arbetsgivaren meddelar beslut om tjänstgöringsschema/-plan ska denne underrätta den lokala arbetstagarorganisationen som inom tio arbetsdagar ges möjlighet att påkalla förhandling. Motsvarande gäller vid förändringar av fastställd tjänstgöringsplan. Sådan förhandling förs på institutionsnivå (motsv). Om parterna inte enas vid en förhandling enligt denna paragraf ska – om part så begär – frågan om arbetstidens fördelning och förläggning överlämnas till lokal skiljenämnd. Skiljenämnden ska bestå av en opartisk ordförande som parterna enas om samt en företrädare för arbetsgivarsidan respektive en företrädare för arbetstagarsidan. Om förhandling inte påkallas inom angiven tid, beslutar arbetsgivaren i frågan.

6 § Arbetstidens fördelning

Fördelningen av lärarnas arbetstid regleras i det centrala avtalet om löne- och anställningsförmåner (bilaga 5, § 4 Arbetstidens fördelning). En strävan ska vara att fördela arbetsbelastningen så jämnt som möjligt under året. För den aktuella planeringsperioden gäller det nedan angivna för fördelning av lärares årsarbetstid mellan FoU-arbete, utbildning, administrativt arbete och övriga uppgifter.

Arbetstid för övriga administrativa arbetsuppgifter ska avsättas. Denna ska inrymma all tid som behövs för att deltaga i möten på arbetsplatsen såsom informationsmöten för personalen, arbetsplatsträffar m.m., dock lägst 10% av årsarbetstiden.

• Professor

En professor ska ägna merparten av sin arbetstid åt forskning. Utbildning inom grund- och forskarutbildning ska i normalfallet omfatta lägst 25 % av årsarbetstiden under en flerårsperiod1.

• Forskarassistent och biträdande lektor

En forskarassistent eller en biträdande lektor ska huvudsakligen ägna sig åt forskning. Utbildningsvolymen inom grund- och forskarutbildning ska omfatta högst 20 % av årsarbetstiden.

• Universitetslektor

En universitetslektor ska ägna sig åt både utbildning och forskning. En lektor ska bedriva forsknings- och utvecklingsarbete och kompetensutveckling, såsom att följa forskningen, till minst 30 % av årsarbetstiden. Under en flerårsperiod1 ska utbildningsvolymen inom grund- och forskarutbildning i normalfallet omfatta lägst 25 % av årsarbetstiden

• Universitetsadjunkt

En universitetsadjunkt ska under en flerårsperiod1 ägna sig åt både utbildning och kompetensutveckling. Under en flerårsperiod1 ska utbildningsvolymen inom grund- och forskarutbildning i normalfallet omfatta lägst 25 % av årsarbetstiden. En adjunkt ska bedriva kompetensutveckling, såsom att följa forskningen, till minst 30 % av årsarbetstiden. En adjunkt som så önskar bör beredas möjlighet att genomgå forskarutbildning inom anställningen.

• Postdoktor, doktorand och assistent med utbildningsbidrag med flera Årsarbetstiden för postdoktorer, doktorander med anställning som doktorand eller assistent med utbildningsbidrag samt övriga arbetstagare som omfattas av avtalet är densamma som för lärare.

Vad som ovan sägs om planering av arbetstiden och upprättande av tjänstgöringsplaner ska, för doktorander och assistent med utbildningsbidrag tillämpas i de delar som inte berör egen forskarutbildning. Den maximala omfattningen av sådant arbete framgår av Högskoleförordningen. Vad gäller doktorander ska därvid annat arbete än egen forskarutbildning förläggas så jämnt som möjligt över tiden. Sådant arbete får inget enskilt år omfatta mer än 40% av årsarbetstiden.

För postdoktorer ska bestämmelserna i kollektivavtalet för postdoktorsanställningar tillämpas vad gäller arbetstidens fördelning.

För övriga arbetstagare som omfattas av avtalet ska alltid lägst 30% av årsarbetstiden ägnas åt forskning/kompetensutveckling.

Utbildningsvolymens omfattning

Vid fastställande av utbildningsvolymens omfattning för den enskilde läraren ska beräkningen innefatta:

• för- och efterarbete,

• kursens svårighetsgrad, , genomförande och distributionssätt

• utbildningens och ämnets karaktär

• utbildningens och examinationens uppläggning samt metod

• antal studerande

• om kursen hålls på annat språk än svenska

• Om läraren har kursansvar

Vid omräkning av undervisningstid till klocktimmar omfattar en timmes undervisningsinsats (med den variationsbredd som avspeglas i ovanstående faktorer) inklusive för- och efterarbete, två till åtta klocktimmar. Vad som därvid ska gälla ska fastställas efter förhandling mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Särskild hänsyn ska tas när en kurs ges för första gången.

Utbildningsdelen ska tilldelas den tid som faktiskt krävs, oavsett undervisningsform, kommunikations- och distributionssätt. För att underlätta planeringen skall lägst följande omräkningstal2 gälla om parterna inte enas om annat:

Föreläsning – faktor 5 seminarium – faktor 3

handledning och övningar – faktor 3

laboration – faktor 2-3.

I övrigt används faktiskt utförd tid inklusive förberedelser, efterarbete och i förekommande fall restid.

Läraren äger rätten till material som denne framtagit för användning inom undervisningen.

För examination skall den tid som faktiskt krävs för att utföra arbetet tilldelas enligt en i förväg upprättad överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna3. Tid ska då även tilldelas för framtagande av examinationsuppgifter varvid antalet studenter som examineras ska beaktas.

En undervisningstimme motsvarar 45 min aktivitet.

7 § Mertid och övertid

En lärares samtliga arbetsuppgifter ska inrymmas inom årsarbetstiden och planeras i samråd med läraren. Övertid/mertid utöver årsarbetstiden ska normalt inte förekomma.

Om det under verksamhetsåret uppkommer särskilda behov av att läraren fullgör andra arbetsuppgifter än de som ingår i årsarbetstiden bör i första hand en omfördelning av arbetsuppgifterna göras inom årsarbetstiden. Omfattningen av eventuell övertid/mertid ska vara överenskommen i förväg. Övertid/mertid

utöver 150 klocktimmar per år kan endast beslutas om det finns synnerliga skäl för det.

Vid tillämpning av bestämmelserna om mertid/övertid ska en arbetstagare som arbetar deltid och som kombinerar detta med arbete hos annan arbetsgivare och som sammantaget arbetar heltid anses arbeta övertid.För arbete på mertid/övertid ska i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig uppgiften.

De som är partiellt sjukskrivna, partiellt lediga med stöd av lag eller för vård av barn är inte skyldiga att arbeta på mertid. En delpensionsledig arbetstagare får åläggas arbete på mertid högst 25 timmar per kalenderår.

Mertid ersätts med 1/94 av den individuella månadslönen för fullgjord klocktimme till den som är deltidsanställd och arbetar utöver deltidsanställningen upp till full årsarbetstid. Tillägget inkluderar semesterlön och semestertillägg.

Mertidstimme som fullgjorts i form av utbildning ersätts med så många klocktimmar som krävs för fullgörandet. Vid omräkning till klocktimmar ska de överenskomna omräkningsfaktorerna gälla.

Enkel övertid ersätts med 1/94 av den individuella månadslönen för fullgjord klocktimme utöver årsarbetsiden till den som är heltidsanställd och utför i förväg överenskommen eller i efterhand godkänd tjänstgöring. Tillägget inkluderar semesterlön och semestertillägg.

Övertid utöver 100 timmar per år ersätts med 1/72 av den individuella månadslönen för fullgjord klocktimme.

Övertidstimme som fullgjorts i form av utbildning ersätts med så många klocktimmar som krävs för fullgörandet. Vid omräkning till klocktimmar ska de överenskomna omräkningsfaktorerna gälla.

Kompensationsledighet medges med 1 ledig timme per arbetad mertidstimme och 1,5 ledig timme per arbetad övertidstimme.

8 § Lönetillägg för obekväm arbetstid (kvällar och helger)

För utbildning och examination som är överenskommen att utföras efter klockan 18.00 måndag – torsdag utgår ett lönetillägg per timme som utgörs av månadslönen dividerat med 200. För utbildning och examination som är överenskommen att utföras på fredag efter klockan 18.00 samt lördag – söndag eller helgdag utgår ett lönetillägg som utgörs av månadslönen dividerat med 150.

9 § Beräkning av årsarbetstid vid frånvaro

Sjukfrånvaro och tjänstledighet påverkar den totala årsarbetstiden. Vid sjukfrånvaro minskas årsarbetstiden i enlighet med gällande tjänstgöringsplan, dock lägst 8 timmar per arbetsdag vid heltidstjänstgöring. Samma beräkning gäller vid tjänstledighet. Vid längre frånvaroperioder ska en månad anses innehålla 165 timmar arbete.

10 § Restid

Restid till och från arbete som bedrivs utanför den normala arbetsplatsen räknas som arbetstid.

11 § Närvaro på arbetsplatsen.

Lärare skall vara tillgängliga i den omfattning verksamheten och arbetsuppgifterna kräver.

12 § Semester

I semesterlagen och ALFA, kapitel 5 och bilaga 5, finns reglerat vad som gäller avseende semester.

Semester för lärare ska beaktas vid upprättande av tjänstgöringsschema/plan. Semester förutsätts normalt förläggas under tid när utbildning ej bedrivs. En semesterdag motsvarar 8 klocktimmar. Arbetstagare som omfattas av detta avtal har alltid rätt att spara semesterdagar enligt bestämmelserna i semesterlagen och 5 kap. ALFA4.

1 I det lokala avtalet ska här specificeras vad som avses med flerårsperspektiv, dvs hur många år. Här ska det förhållande att tidsbegränsat anställda som omfattas av avtalet också ska ha rätt till tid för forskning/kompetensutveckling beaktas.

2 I det lokala avtalet kan detta anpassas till de förhållanden som normalt råder lokalt för de respektive typerna av undervisning.

3 Detta ska bestämmas lokalt vid institutionen (motsv) och tiden ska tilldelas läraren i förväg.

4 Om lokala parter anser att behov av särskilda regler för semesterns förläggning (schablonsemester) föreligger ska detta regleras i särskilt avtal.