Denna renhållningsordning gäller från och med 2014-06-27.
Avfallsföreskrifter, Alingsa˚ s kommun
Antagen av kommunfullmäktige 2014-05-28, § 65
Denna renhållningsordning gäller från och med 2014-06-27.
Innehåll
§ 3 Definitioner och begreppsförklaringar 6
§ 1 Kommunens renhållningsansvar 13
§ 3 Fastighetsinnehavares/verksamhetsutövares ansvar 14
§ 2 Avfallsutrymme och förvaringsplats 18
§ 6 Kompostering av matavfall 22
§ 7 Fastighetsnära insamling av sorterat hushållsavfall 22
§ 9 Kompostering av trädgårdsavfall 23
§ 10 Eldning av trädgårdsavfall 23
§ 18 Avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla 24
§ 20 Lättantändligt avfall, aska, grillkol 25
§ 23 Tömningsintervall för avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla 27
4. Annat avfall än hushållsavfall 28
§ 2 Återanvändbart och återvinningsbart material 28
§ 3 Bygg- och rivningsavfall 28
§ 4 Farligt avfall och batterier 28
§ 5 Avfall med producentansvar 29
§ 7 Djurkadaver och annat animaliskt avfall 29
§ 8 Hantering av gödsel från djurhållning 29
§ 9 Specialavfall inom veterinärverksamhet och djurhållning 29
§ 10 Specialavfall inom akupunktur, tatuering och dylikt 30
§ 11 Riskavfall inom sjukvården etc 30
§ 12 Anläggningar för avskiljning av produkter 30
§ 13 Hantering av containrar 30
§ 2 Uppsägning av renhållningsabonnemang 31
§ 3 Gemensam avfallsbehållare 31
§ 5 Uppehåll i hämtning av hushållsavfall och slam 32
§ 6 Förkortat hämtningsintervall 33
§ 7 Förlängt hämtningsintervall för brännbart avfall 33
§ 8 Eget omhändertagande av matavfall och brännbart avfall 33
§ 9 Eget omhändertagande av slam 34
§ 10 Längre tömningsintervall för avloppsanläggning 34
§ 11 Avstånd mellan behållares och hämtningsfordons uppställningsplats 35
§ 12 Avfallsutrymmets utformning 35
§ 14 Insamling av matavfall och brännbart avfall via säck. 35
§ 15 Felsortering av matavfall 35
6. Ikraftträdande, omprövning, uppföljning och överklagande 36
Bilaga 1: Illustrationer av godkända vändplatser etc. 37
1. Allmänna bestämmelser
I detta kapitel beskrivs gällande författningar, de bemyndiganden som givets Miljöskyddsnämnden och Tekniska nämnden, kommunens hämtningsområden, definitioner och begreppsförklaringar samt kommunens målsättningar
§ 1 Gällande författningar
Föreskrifter i renhållningsordningen gäller hämtning och hantering av avfall i Alingsås kommun.
Alingsås kommuns renhållningsordning innehåller kommunens avfallsförskrifter och avfallsplan. För kommunens avfallshantering gäller:
• Miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927),
• Regler om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken, Såsom förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt förordningar om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2005:209), batterier (2008:834) och returpapper (1994:1205),
• Andra författningar, såsom lag (1980:424) och förordning (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg, smittskyddslag (2004:168), arbetsmiljölagen (1977:1160) samt till arbetsmiljölagen tillhörande föreskrifter,
• Andra förordningar och föreskrifter utfärdade med stöd av miljöbalken
• Andra lagrum rörande avfallsområdet, t ex Plan- och bygglagen (2010:900) om rivning samt Plan- och byggförordningen (2011:338), Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42 och Boverkets Byggregler, BBR 3:312 (Rum att vistas i tillfälligt)
Som underlag till avfallsföreskrifterna har använts:
• gällande lagstiftning
• regional avfallsplan, A2020, med kommunens specifika tillägg till A2020.
• Alingsås kommuns övergripande mål och miljöprogram samt de av riksdagen antagna miljömålen för en uthållig och hållbar samhällsutveckling används.
Avfallsplanen kan beställas hos Tekniska förvaltningen, Miljöskyddskontoret eller laddas ner från kommunens hemsida (xxx.xxxxxxxx.xx).
§ 2 Bemyndiganden
I enlighet med reglemente och delegationsordning.
a. Kommunstyrelsen har givet de bemyndiganden till Miljöskyddsnämnden som följer av dessa föreskrifter.
b. Kommunstyrelsen har givet de bemyndiganden till Tekniska nämnden som följer av dessa föreskrifter.
§ 3 Definitioner och begreppsförklaringar
Renhållningsordningen innehåller kommunens avfallsföreskrifter och en avfallsplan. Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken (1998:808), avfallsförordningen (2011:927) och förordningen (2006:1273) om producentansvar för förpackningar, med undantag för definitionen av matavfall. Grovavfall har samma betydelse som i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall. I övrigt används de begrepp med de betydelser som här anges.
Abonnemang: Det förhållande mellan kommunen och fastighetsinnehavare/verksamhets- utövare som regleras genom ett renhållningsabonnemang för hämtning av avfall.
Abonnent: Den fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare som har ett renhållningsabonnemang för hämtning av avfall.
ABVA: Allmänna bestämmelser för brukande av Alingsås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar.
Avfall: Varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med, avser att göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med.
Avfall med producentansvar: Det avfall som omfattas av förordningarna om producent- ansvar, t.ex. förpackningar (1997:185), returpapper (1994:1205), elektriska och elektroniska produkter (2005:209) och batterier (2008:834).
Avfallsbehållare: Behållare som används för uppsamling av avfall, såsom säck, kärl, container eller liknande. Tankar och brunnar för slam, spillvatten, fett etc. räknas inte som avfallsbehållare.
Avfallsföreskrifter: Kommunala bestämmelser för avfallshantering. Föreskrifterna fastställer bl.a. vilka skyldigheter kommunen och fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare har samt när, var och hur avfall ska hämtas. Avfallsföreskrifterna ingår tillsammans med avfallsplanen i en renhållningsordning som varje kommun enligt miljöbalken ska ha.
Avfallshantering: Sortering, insamling, transport, återvinning och bortskaffande eller annan behandling av avfall.
Avfallskvarn: Kvarn för sönderdelning av matavfall så att det malda avfallet kan följa med avloppsvattnet ut på kommunens ledningsnät eller samlas upp i tank.
Avfallsplan: Kommunal plan för avfallshantering. Avfallsplanen utgör tillsammans med avfallsföreskrifterna kommunens renhållningsordning. Planen innehåller bl.a. mål för kommunens avfallshantering och åtgärder för att nå målen.
Avfallsutrymme: Byggnad eller del av byggnad med väggar, golv och tak som är avsett för förvaring av avfall.
Avloppsanläggning: Slamavskiljare, sluten tank och reningsverk.
Bilväg: Väg/gata som betjänar fordon för insamling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall.
Blandat avfall: En blandning av fraktionerna matavfall och brännbart restavfall.
Brännbart avfall: Det avfall som återstår efter källsortering, dvs. när matavfall, farligt avfall, batterier, elektriska och elektroniska produkter, grovavfall inkl. trädgårdsavfall, läkemedel, kanyler, förpackningar, returpapper och obrännbart restavfall är utsorterat och som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat.
Bygg- och rivningsavfall: Avfall som uppkommer vid nybyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad eller som uppstår vid större anläggningsarbeten i en trädgård. Det ingår inte i kommunens ansvar att samla in eller omhänderta sådant avfall. Avfall från mindre underhållsarbeten och reparationer i bostaden räknas dock som hushållsavfall. En del bygg- och rivningsavfall klassas som farligt avfall, t.ex. asbest och impregnerat virke, och måste hanteras som sådant. Byggherren ansvarar för att bygg- och rivningsavfall sorteras och hanteras i enlighet med gällande lagstiftning. Vid rivning ska det finnas rivningslov och i vissa fall även en rivningsplan.
Deponiavfall (Obrännbart): Avfall som inte brinner även om energi tillförs, t.ex. glas, sten, porslin, keramik och glasfiberisolering.
Dragväg: Yta som renhållningsarbetarna manuellt beträder vid insamling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Hela vägen mellan behållares uppställningsplats och hämtnings- fordonets uppställningsplats avses.
Entreprenör: Företag som efter upphandling i konkurrens anlitas av kommunen för att utföra hämtning och/eller behandling av avfall om kommunen inte har egen personal och/eller egna behandlingsanläggningar.
Farligt avfall: Avfall som finns uppräknat i avfallsförordningen och som har egenskaper som gör att det måste hanteras särskilt för att inte skada levande organismer eller miljön. Farligt avfall som uppkommer i hushåll är t.ex. färgrester, spillolja, lösningsmedel (lacknafta, fotogen etc.), bekämpningsmedel, fotokemikalier, lim och kvicksilvertermometrar. Farligt avfall från hushållen omfattas av kommunens bortforslingsansvar genom att det avfall som lämnas vid återvinningscentralerna forslas bort genom kommunens försorg.
Fastighetsinnehavare: Den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare.
Fastighetsnära insamling: Den insamling av avfall som sker på eller i direkt anslutning till den fastighet där avfallet uppkommit. Fastighetsnära insamling förekommer både vid bostäder och vid verksamheter. Alternativet till fastighetsnära insamling är avlämning av avfall på återvinningscentral, i butik eller annat. Uppgifter om möjlighet till fastighetsnära insamling kan fås av Tekniska förvaltningen.
Fettavskiljare: Xxxxxxxxx för att samla upp slam i form av fettavfall i avloppsvatten från lokaler där livsmedel hanteras yrkesmässigt. Fettet skulle annars avsättas i ledningsnätet och bl.a. kunna förorsaka stopp.
Fritidsboende: Fastighetsinnehavare som är folkbokförd på annan fastighet.
Fritidshämtning: Hämtning av matavfall och brännbart restavfall som begränsar sig till perioden 1 maj - 30 september, samt efter storhelger såsom jul, påsk etc. Fritidshämtning kan fritidsboende få genom ansökan och medgivande från Tekniska förvaltningen.
Förvaringsplats: Utrymme eller avgränsad plats för förvaring av avfall.
Grovavfall: Skrymmande avfall eller som i sin ursprungliga form inte får plats i ordinarie avfallsbehållare och som uppkommer vid normalt boende. Exempel på sådant avfall är cyklar, spisar, tvättmaskiner, torkskåp, torktumlare, trädgårdsavfall etc. Avfallet ska lämnas till kommunens återvinningscentraler.
Hantering av avfall: En verksamhet eller en åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall.
Hushåll: En familj eller ett gemensamt boende bestående av ett hus eller boende med ett kök.
Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall: ”Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet” (miljöbalken 15 kap. 2 §). Begreppet hushållsavfall svarar mot det behov av borttransport av avfall som regelmässigt uppkommer vid nyttjande av mark eller byggnad för bostadsändamål. Exempel på avfall som uppkommer i hushåll är städsopor, matavfall, köksavfall, latrin, slam, grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, läkemedelsrester, rester av olja, färg, bekämpningsmedel och annat farligt avfall, samt döda sällskapsdjur.
Med avfall från annan verksamhet som är jämförligt med avfall från hushåll menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig i en lokal eller i en anläggning. Exempel: avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall.
Hårdgjord yta: Med hårdgjord yta avses asfaltsbeläggning, plattor, dammbunden grusväg eller motsvarande.
Hämtningsfordons uppställningsplats: Plats där hämtningsfordonet stannar när avfallet ska hämtas och lastas i fordonet. Platsen ska ligga så nära avfallets hämtningsställe som möjligt och vara lämplig ur arbetsmiljö- och trafiksäkerhetshänseende. Uppställningsplatsen kan variera vid hämtning av olika typer av avfall beroende bl.a. på att olika hämtningsfordon är olika stora.
Hämtplats: Den plats där behållare ställs på hämtningsdagen och varifrån hämtning/tömning sker.
Kommunens ansvar: Den skyldighet kommunen har att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunalt ansvar innebär att avfall tas om hand genom kommunens försorg. Kommunen har inte skyldighet att hantera avfall som omfattas av producentansvar, om det har sorterats ut för att lämnas i producenternas insamlingssystem, eller annat avfall än hushållsavfall.
Kompostbehållare: En anordning som är konstruerad för kompostering av den förmultningsbara delen av hushållsavfall. Behållare för kompostering av matavfall ska vara av typen varmkompost (isolerad) och skadedjurssäker, samt vara godkänd av Miljöskyddsnämnden. Tillståndsprövning för kompostering av matavfall görs av Miljöskyddsnämnden.
Kompostering: Biologisk behandlingsmetod som innebär nedbrytning av biologiskt lättnedbrytbart avfall i närvaro av syre. Humus och näringsämnen återvinns.
Källsortering: Sortering av avfall vid källan, dvs. på den plats där avfallet uppkommer, såsom i hushållet, på arbetsplatsen etc. Det sorterade avfallet kan sedan avlämnas i t.ex. soprum i bostadsområdet, på en återvinningscentral eller på någon annan avlämningsplats.
Latrin: Innehållet i en torrtoalett och som bl.a. kan uppsamlas i en latrinbehållare.
Matavfall: Utsorterat biologiskt lättnedbrytbart avfall eller livsmedelsavfall från hushåll eller verksamheter som restauranger, storkök, butiker livsmedelsindustri etc. Matavfall kan antingen komposteras på den egna fastigheten eller samlas in genom kommunens försorg. Om matavfallet inte sorteras ut blandas det med brännbart restavfall. Matavfall som uppkommer i livsmedelsindustrier och som inte säljs direkt till konsument har kommunen inget ansvar för att ta hand om.
Permanentboende: Den person som är folkbokförd på fastigheten.
Producentansvar: Skyldighet för producent att se till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas (miljöbalken 15 kap. 6 §). Producentansvar finns för förpackningar, returpapper, elavfall, bilar, däck och batterier. Avfall som omfattas av producentansvar ska lämnas i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller.
Avfallet omfattas inte av kommunens ansvar, med undantag för elavfall och batterier som utgörs av hushållsavfall och som inte lämnats direkt till producenternas insamlingssystem. Samarbete mellan kommuner och producenter om insamling förekommer bl.a. för elavfall och batterier.
Renhållningsordning: Kommunens avfallsföreskrifter och avfallsplan utgör tillsammans kommunens renhållningsordning. Den ska fastställas av kommunfullmäktige för att gälla.
Renhållningstaxa: Avgift för hantering av hushållsavfall samt de kringtjänster som kan vara aktuella. Den fastställs av kommunfullmäktige för att gälla.
Riskavfall: Stickande eller skärande föremål, biologiskt avfall, smittförande avfall, läkemedelsrester och andra typer av kemiska rester som inte är farligt avfall.
Rivningsavfall: De rester, inklusive schaktmassor med inblandning av andra material, som uppkommer vid rivning av byggnader, byggnadsdelar och anläggningar som byggs om helt eller delvis. (Se även Bygg- och rivningsavfall).
Slam: Innehållet från en slamavskiljare som uppsamlas i en avloppsanläggning.
Småhus: Ett småhus är enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) en byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer.
Trädgårdsavfall: Komposterbart och flisbart växtavfall som uppkommer vid normal trädgårdsskötsel i småhus, däremot inte fällda träd eller avfall som uppstår vid större anläggningsarbeten i en trädgård. Det senare är byggavfall, vilket kommunen inte ansvarar för.
Täckt container: avser container som är helt utförd i obrännbart material samt är försedd med någon slags lås eller annan anordning som förhindrar tillträde för obehöriga.
Verksamhetsavfall eller ej branschspecifikt industriavfall: Fast eller flytande avfall som uppkommer vid industrier, företag, affärer, institutioner etc. och som inte utgör hushållsavfall och därmed jämförligt avfall eller farligt avfall.
Verksamhetsutövare: Den som driver yrkesmässig verksamhet. Verksamhetsutövaren är ansvarig för avfallshanteringen i verksamheten.
Återanvändning: Användning av kasserad produkt utan föregående förädling.
Återvinning: Tillvaratagande av material från avfall som bl.a. kan användas vid tillverkning av nya produkter eller vid framställande av energi. På så sätt ersätts jungfruliga råvaror med insamlat, redan använt, material. Kompostering och annan biologisk omvandling är också återvinning.
Återvinningscentral (ÅVC): En bemannad central där hushåll kan lämna grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, farligt avfall eller annat återvinningsbart avfall. Företag kan lämna motsvarande avfall mot avgift. Avfallslämnaren sorterar själv avfallet i olika behållare.
Återvinningsstation: Insamlingsställe där förpackningsavfall som omfattas av producentansvar, dvs. tidningar, glas, plast, kartong och metall kan lämnas. Uppgifter om dessa insamlingsställen finns på FTI - Förpacknings- och Tidningsinsamlingens webbplats, xxx.xxxxx.xx och på kommunens webbplats, xxx.xxxxxxxx.xx.
Öppen container: Avser container som helt saknar lock eller har lock utförda i brännbart material.
§ 4 Målsättningar
Målsättningen för Alingsås Kommun är att allt avfall som uppkommer ska behandlas i enlighet med EU: s avfallshierarki; dvs. i följande prioriteringsordning:
1. Förebyggande
2. Återanvändning
3. Materialåtervinning
4. Xxxxx återvinning, t.ex. energiutvinning
5. Deponering
Alingsås kommuns målsättning är också att personalen hos den entreprenör som utför arbete för kommunens räkning inte ska behöva utsättas för risk för att drabbas av ohälsa och olycksfall. Renhållningsarbetarnas arbetsmiljö går alltid före abonnenternas bekvämlighet. Detta medför att krav med stöd av arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter samt Arbetsmiljöverkets beslut om föreläggande och förbud i tidigare avgjorda ärenden ställs på bl.a. placering av avfallsutrymme och avfallsbehållare, samt på avfallsutrymmens, förvaringsplatsers, bilvägars och dragvägars utformning etc.
Kraven i dessa avfallsföreskrifter fråntar dock inte till någon del respektive arbetsgivare från det arbetsmiljöansvar som vederbörande har enligt arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och till arbetsmiljölagen tillhörande föreskrifter.
§ 5 Överträdelser
a. Straffbestämmelser vid överträdelser enligt gällande miljölagstiftning finns i 29 kap. miljöbalken. När det gäller miljösanktionsavgifter återfinns dessa regler i 30 kap. miljöbalken. Miljöskyddsnämnden utgör tillsynsmyndighet.
b. Kontroll av renhet på källsorterat material kan förekomma vid hämtning. Vid felsortering av matavfall i förhållande till tecknat renhållningsabonnemang kan tekniska nämndens avfallsavdelning ålägga om felsorteringsavgift enligt gällande renhållningstaxa.
2. Ansvar och skyldigheter
I detta kapitel regleras ansvarsfrågan för avfallshanteringen. Ansvarsfrågor finns också under andra kapitel i dessa föreskrifter.
§ 1 Kommunens renhållningsansvar
a. Kommunen ansvarar för att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall inom kommunen transporteras till en godkänd behandlingsanläggning och återvinns eller bortskaffas. Huvudmannaskapet för kommunens renhållning ligger hos tekniska nämnden. Utförande organ är Tekniska förvaltningen. Renhållningen utförs av kommunen och/eller den eller de entreprenörer som kommunen upphandlar, nedan kallad kommunens entreprenör.
b. Kommunfullmäktige fastställer renhållningstaxa samt vilken nämnd som har verksamhetsansvaret för renhållningen i kommunen.
c. Från kommunens ansvar undantas avfall som enligt förordning ska insamlas och omhändertas av producent (15 kap. 6 § miljöbalken), t.ex. tidningar och förpackningar, el- och elektronikavfall, batterier, däck, bilar och läkemedelsavfall.
d. Kommunens renhållningsansvar omfattar även hamnar för fritidsbåtar.
e. Innehavare av hamn ska lämna uppgift till kommunen om behovet av avfallshantering.
f. Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs regionalt av länsstyrelsen och lokalt av Miljöskyddsnämnden. Tillsynen av anläggningar, upplag etc. utförs till viss del av Räddningstjänsten, med stöd av lag om skydd mot olyckor (2003:778).
g. Avfallsföreskrifterna ska beaktas i alla skeden av samhällsplaneringsprocessen.
§ 2 Producenternas ansvar
a. Producentansvaret regleras i förordningar om producentansvar meddelade med stöd av miljöbalken.
b. Producenter som ska tillhandahålla ett insamlingssystem för förpackningar och returpapper ska om frågor som rör insamlingssystemet samråda med kommunen.
§ 3 Fastighetsinnehavares/verksamhetsutövares ansvar
a. Fastighetsinnehavare är ansvarig gentemot kommunen för det avfall som uppkommer på fastigheten eller av andra skäl finns på fastigheten.
b. Fastighetsinnehavare bekostar installation och underhåll av alla inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. Fastighetsinnehavare ansvarar också för att installationer, anordningar och utrymmen fungerar, är säkra och har avsedd effekt.
c. Fastighetsinnehavare är ansvarig för att avfallsutrymme, förvaringsplats och hämtningsplats anordnas, utformas och underhålls så att kraven enligt dessa föreskrifter, Boverkets byggregler samt arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter uppfylls.
d. Fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare ska muntligen eller skriftligen teckna abonnemang på förekommande renhållningsuppdrag hos Tekniska förvaltningen. Abonnemang ska tecknas i sådan omfattning att de svarar mot de behov som finns i förhållande till gällande hämtningsintervall.
e. Fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare som avser att ändra eller säga upp renhållningsabonnemang ska kontakta Tekniska förvaltningen. Regler om uppsägning av abonnemang finns i kapitel 5.
f. Fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare är betalningsskyldig för renhållning enligt den taxa som fastställs av kommunfullmäktige. Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg, samt för planeringen av avfallsfrågor, kostnader för återvinningscentraler, administration och i övrigt i enlighet med de föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 27 kap. 4 § miljöbalken.
g. Fastighetsinnehavare är ansvarig för att ändring av ägandeförhållande för fastighet utan dröjsmål meddelas Tekniska förvaltningen.
h. Fastighetsinnehavare är skyldig att i tillräcklig omfattning informera den eller de som bor eller bedriver verksamhet i fastigheten om dessa föreskrifter. Fastighetsinnehavare är ansvarig för att reglerna följs.
i. Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till kommunen för borttransport.
j. Fastighetsinnehavare ska se till att anordning för kompostering eller rötning av hushållsavfall, avloppsanläggning etc. hålls i ett sådant skick att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer.
k. Fastighetsinnehavare ska rengöra avfallsutrymme och förvaringsplats i sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer.
l. Fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare ska rengöra avfallsbehållare, oavsett ägarförhållande, i sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer.
m. Fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare ansvarar för de avfallsbehållare som tillhandahålls av Tekniska förvaltningen eller kommunens entreprenör och ska hantera dessa varsamt och på ett sådant sätt att onödigt slitage inte uppkommer. Vid vårdslös hantering eller vid förlust har Tekniska förvaltningen eller kommunens entreprenör rätt till ersättning.
n. Fastighetsinnehavare är ansvarig för att sådant avfall som kommunen inte är skyldig att hämta. Avfallet ska omhändertas så att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer.
o. Fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare ansvarar för att kommunens entreprenör har tillträde till de utrymmen där arbete ska utföras. Nycklar, portkoder etc. ska vid tecknande av abonnemang lämnas till kommunens entreprenör. Ändringar ska utan uppmaning meddelas kommunens entreprenör. Nycklar och portkoder etc. enligt ovanstående ska enbart betjäna de utrymmen i fastigheten där kommunens entreprenör ska utföra arbete.
§ 4 Avfallslämnares ansvar
a. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska transporteras bort genom kommunens försorg. Om inget annat anges i dessa föreskrifter är egen hantering av avfallet såsom nedgrävning, kompostering, förbränning och bortforsling inte tillåten. Avfallsslag som anges i dessa föreskrifter ska sorteras ut samt förvaras och transporteras skilt från annat avfall om inget annat anges.
b. Den som i yrkesmässig verksamhet ger upphov till annat avfall än hushållsavfall ska lämna detta till den som enligt avfallsförordningen (2011:927) har tillstånd till transportverksamhet, är anmäld hos föreskriven myndighet eller har undantagits från anmälningsplikt (Naturvårdsverkets föreskrifter om tillstånd eller anmälningsplikt för yrkesmässig transport av avfall NFS 2005:3).
§ 5 Ägarförhållande
a. Återgångsbehållare i plast på hjul och större behållare (exkl. andra fasta anordningar) ägs, om inte annat överenskommits, av Tekniska förvaltningen eller kommunens entreprenör och tillhandahålls av Tekniska förvaltningen eller kommunens entreprenör.
b. Anordning för kompostering ägs av fastighetsinnehavare.
c. Utrustning passande till avfallsbehållare av typ och storlek som föreskrivs av Tekniska förvaltningen, så som behållarlock av annan modell, andra eller fler hjul på behållare, bekostas av fastighetsinnehavaren och skall alltid godkännas av Tekniska förvaltningen innan den tas i bruk.
3. Hushållsavfall
I detta kapitel regleras avfall som är hushållsavfall och därmed jämförligt avfall; dvs. avfall som omfattas av kommunens renhållningsansvar (se definitionen i kap.1 . § 3). Observera att många verksamheter även har avfall som klassas som hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Sorteringsinformation ges ut av kommunen och publiceras på kommunens hemsida.
§ 1 Avfallsbehållare
a. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall som ska forslas bort genom kommunens försorg ska placeras i avfallsbehållare av typ och storlek som föreskrivs av Tekniska förvaltningen. För flerbostadshus och verksamheter kan fastighetsinnehavare sluta särskilt avtal med Tekniska förvaltningen om att annan typ av avfallsbehållare får användas.
b. Tekniska förvaltningen avgör i det enskilda fallet utifrån 3 kap. § 1 a dessa föreskrifter avfallsbehållarens typ, storlek och placering.
c. Avfallsbehållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Skjut- och dragmotståndet vid hantering av kärl får maximalt uppgå till 300 N (ca 30 kg) vid igångsättning och 200 N (ca 20 kg) vid rullning. Säck får maximalt väga 15 kg. Överfull, för tung eller trasig avfallsbehållare hämtas/töms först när avfallet paketerats om, dock tidigast vid nästa ordinarie hämtningstillfälle, extra hämtning kan utföras i enlighet med renhållningstaxa. Detsamma gäller om avfallsbehållaren innehåller dåligt emballerade stickande eller skärande föremål. Vid upprepad överfyllnad är fastighetsinnehavare/verksamhetsutövare skyldig att byta till större avfallsbehållare eller att inrätta flera behållare.
d. I avfallsutrymme, på förvaringsplats eller i avfallsbehållare får endast läggas sådant avfall som utrymme, plats och behållare är avsedda för.
e. Avfall som läggs i avfallsbehållare ska vara sorterat och emballerat i påse eller paket av lämpligt material och lämplig storlek. Det emballerade avfallet ska vara så väl förslutet att avfallet inte kan spridas, orsaka skada, arbetsmiljörisker eller olägenhet för människors hälsa och miljö. Föremål som kan ge upphov till skär- och stickskador ska emballeras i styvt skyddshölje innan de läggs i påse eller paket. Förpackningar och tidningar som läggs i kärl vid fastighetsnära insamling är undantagna från kravet på emballering, dessa ska läggas direkt i kärlet. Xxxxxxx och sprutor får inte läggas i avfallsbehållare.
f. Matavfall ska läggas i matavfallspåse som tillhandahålls av kommunen.
g. Matfett från restauranger och storkök etc, t.ex. uttjänt frityrolja, ska förvaras i behållare som kommunens entreprenör tillhandahåller.
h. Avfallsbehållare ska vid hämtningstillfället, om det inte finns särskilda skäl som Tekniska förvaltningen skriftligen medgivit, vara uppställd i omedelbar anslutning till hämtningsfordonets uppställningsplats eller på annan plats som Tekniska förvaltningen godkänt. Kärl ska ställas upp så att draghandtaget är lättillgängligt från dragvägen och får t.ex. inte vara vänt mot vägg eller buskage.
i. Avfallsbehållare som är uppställd utomhus ska vara placerad på ett sådant sätt att risk för brandspridning är förebyggd.
§ 2 Avfallsutrymme och förvaringsplats
a. Inom område med gemensam förvaltning för ett flertal fastigheter, inom bostadsrättsförening, samfällighetsförening eller inom grupp av hus/villor där gemensamt avfallsutrymme är anordnat sker hämtning endast vid gemensamt avfallsutrymme.
b. Avfallsutrymme och förvaringsplats ska uppfylla Boverkets byggregler och reglerna i arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter.
d. Avfallsutrymme/förvaringsplats ska vara placerat i markplan.
e. Avfallsutrymme ska ha en egen entré om inte särskilda skäl finns. Avfallsutrymmet får inte placeras så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras. Det får heller inte placeras så att matavfall måste transporteras genom kommunikationsutrymmen i direkt anslutning till utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras.
f. Avfallsutrymme/förvaringsplats ska placeras och utformas så att det är tillgängligt för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Dörrar, eventuella lock, handtag, inkast etc. ska utformas och placeras så att de kan användas och öppnas av personer som har nedsatt styrka eller som t.ex. är rullstolsburna.
g. Dörröppning som används vid hämtning av avfall ska:
• Om matavfall, brännbart restavfall och återvinningsmateriel hanteras; ha ett karminnermått om minst 1,0 meter och en fri höjd om minst 2,0 meter.
• Om grovavfall hanteras; ha ett karminnermått om minst 1,2 meter och en fri höjd om minst 2,0 meter.
• Inte ha tröskel, trappsteg eller nivåskillnad. I undantagsfall kan tröskel tillåtas om den förses med ramp på båda sidor.
• Ha skyddsplåt på dörrkarm som skydd mot nötning, slag och stötar.
h. Dörr som används vid hämtning av avfall ska:
• vara lätt att öppna och stänga. Tunga dörrar bör förses med dörröppningsautomatik.
• inte orsaka störande buller.
• ha uppställningsanordningar som enkelt kan aktiveras. Antalet dörrpassager ska så långt som möjligt minimeras.
• ha släplist som skydd mot skadedjur.
• kunna öppnas inifrån utan nyckel. Låsvred ska ha skydd som förhindrar att låset skadas av slag eller påkörning.
• ha skyddsplåt på insidan dörrbladet som skydd mot nötning, slag och stötar.
i. Dörrar till samtliga avfallsutrymmen i ett bostadsbestånd ska kunna öppnas med samma nyckel. Kodlås får användas.
j. Rumshöjd i avfallsutrymme eller förvaringsplats ska vara minst 2,1 meter. Installationer får inte begränsa den fria höjden.
k. Vägg i avfallsutrymme ska vara försedd med avbärarlist som skydd mot nötning, slag och stötar. Avbärarlistan ska åtminstone täcka väggens yta mellan 0,95 meter till 1,25 meter räknat från golvet.
l. Avfallsutrymme/förvaringsplats ska utformas så att det är lätt att hålla rent. Golv i avfallsutrymme ska vara halkfritt och lätt att rengöra. Kravet omfattar även markyta på förvaringsplats.
m. Belysning med glödljus eller snabbtändande lysrör ska finnas, både i och utanför avfallsutrymmet. Ljusstyrkan ska vara minst 100 lux, gärna högre. Det är lämpligt att använda flera armaturer för att öka ljusspridningen och säkerheten om någon lampa går sönder. Rörelsedetektor ska används och vara inställd så att lampan/lamporna tänds direkt när dörren öppnas och hålls tänd/tända hela tiden som någon befinner sig i rummet.
n. I avfallsutrymme ska god ventilation finnas. Se boverkets byggregler.
o. Avfallsutrymme för matavfall ska vara kylt alternativt utrustat med annan utrustning om så krävs för att förhindrar uppkomsten av lukt eller att annan olägenhet för människor och miljö
uppstår. Avfall som uppstår i livsmedelslokaler ska hanteras på ett hygieniskt sätt utan att förorena i eller omkring livsmedelslokalen eller dra till sig skadedjur.
p. Om olika slags avfall samlas upp i samma avfallsutrymme eller på samma förvaringsplats ska avfallsbehållare vara tydligt märkt med uppgift om vilken typ av avfall som ska läggas i respektive behållare. Märkning och information om sortering bör även finnas på vägg, anslagstavla eller liknande.
q. Gemensamt avfallsutrymme/förvaringsplats ska vara försett med information om till vem/vilka som avfallslämnare ska vända sig vid driftstörning.
r. Tekniska förvaltningen granskar utifrån dessa föreskrifter samtliga till kommunen inkomna ansökningar om bygglov. Uppfylls inte kraven i föreskrifterna nekar kommunen bygglov.
s. Eventuella anpassningar av befintliga avfallsutrymmen skall bekostas av fastighetsinnehavaren.
§ 3 Bilväg
a. Bilväg ska ha hårdgjord yta.
b. Sikten längs bilväg ska vara sådan att hämtningsfordon kan hinna bromsas in till stillastående innan en person kommer in i fordonets riskområde.
c. Bilväg ska vara utformad för minst bärighetsklass 2 och får inte utgöras av gång- och/eller cykelbana, innergård i bostadsområde, skolgård etc. Bilväg kan heller inte utgöras av väg/gata eller annan yta där lastbilstrafik inte är tillåten.
d. Bilväg ska ha en fri höjd om minst 4,7 meter. Träd och annan växtlighet får inte inkräkta på den fria höjden, se illustration i bilaga 1.
e. Vid nyanläggande av bilväg gäller att denna ska vara minst 5,5 meter bred om körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering tillåts ska bilvägen vara bredare. Om bilvägen är mötesfri och gällande trafikregler inte medger parkering av fordon får den vara smalare. Den ska dock vara minst 3,5 meter bred. I kurvor ska körbanan vara så bred att hämtningsfordon kan komma fram utan backningsmanöver och/eller utan att körning sker med hjul utanför vägbana. Träd och annan växtlighet får inte inkräkta på vägbredden.
f. För befintlig bilväg gäller att rak sträcka på väg, gata eller annan yta där hämtningsfordon framförs är minst 0,5 meter bredare än fordonet. I kurvor ska körbanan vara så bred att hämtningsfordonet kan komma fram utan backningsmanöver eller utan att körning sker med hjulen utanför vägbanan.
g. Det fria utrymmet vid sidan om hämtningsfordon ska vid såväl raka sträckor som i kurvor vara minst en meter bredare än fordonet (inkl. backspeglar). Med fritt utrymme avses ett område som såväl i vertikalt som i horisontellt plan är fritt från hinder, samt ett underlag som är jämt och som har tillräcklig bärighet för en person att gå på.
h. Backande av hämtningsfordon är ingen tillåten arbetsmetod. Bilväg som är återvändsgata ska därför ha vändmöjlighet. Vändplan för ett normalstort hämtningsfordon ska normalt ha en diameter om 18 meter med en hindersfri remsa om ytterligare 1,5 meter runt om. Alternativ till detta är en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T-vändning, se illustration i bilaga 1.
i. Om det på hämtningsdagen finns temporära hinder i bilväg ska fastighetsinnehavare ombesörja egen transport av avfallsbehållare till för hämtningsfordonet närmsta farbara väg. Avfallsbehållare ska då vara tydligt uppmärkt med uppgift om fastighetsinnehavare alternativt elektroniskt märkta.
j. Bilväg ska vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte inkräkta på vägbredden.
k. Om bilväg är grusväg ska den dammbindas sommartid.
l. Om bestämmelserna i 3 kap 3 § a - j inte är uppfyllda bedöms bilvägen som ej farbar för hämtningsfordon. Avfallsbehållare ska då placeras på av fastighetsinnehavaren anordnad plats för hämtning vid väg/gata som är farbar för hämtningsfordon och som godkänts av Tekniska förvaltningen.
§ 4 Dragväg
a. Avfallsbehållare ska vid hämtningstillfället, om det inte finns särskilda skäl som Tekniska förvaltningen skriftligen medgivit, vara uppställd i omedelbar anslutning till hämtningsfordonets uppställningsplats eller på annan plats som Tekniska förvaltningen godkänt.
b. Dragväg debiteras i enlighet med gällande renhållningstaxa.
c. Dragväg ska året om vara jämn, hårdgjord, halkfri och utan trånga passager eller hinder. Trappsteg, grus och kullersten får inte förekomma.
d. Dragväg ska vara minst 1,3 meter bred.
e. Dragväg ska ha en fri höjd om minst 2,1 meter. Träd och annan växtlighet får inte inkräkta på den fria höjden.
f. Dragväg bör inte ha någon lutning. Om lutning inte kan undvikas bör den inte överstiga 1:20 och får inte överstiga 1:12. Rampens höjdskillnad innan vilplan får inte överstiga 0,5 meter, vilplanets längd skall minst vara 2,0 meter.
g. Transportband i dragväg får inte förekomma.
h. Hiss i dragväg får inte förekomma.
i. Trottoarkant eller liknande nivåskillnad i dragväg ska vara avfasad.
j. Dragväg ska vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte finnas i dragvägen eller inkräkta på dragvägens bredd. Om så är fallet hämtas inte avfallet förrän vid nästa ordinarie hämtningstillfälle, om annat inte överenskommits med Tekniska förvaltningen.
§ 5 Matavfall
Matavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Matavfallskvarnar kopplade till det kommunala avloppsnätet är inte tillåtet. Eventuella undantag handläggs av VA-avdelningen.
§ 6 Kompostering av matavfall
För kompostering av matavfall krävs att komposten är godkänd av Miljöskyddsnämnden och utformas, placeras och sköts på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer. Komposten ska vara isolerad och skadedjurssäker. Ett godkännande av kompostering av matavfall är bundet till den person och den fastighet som anmälan gäller.
Vid ändrade förhållanden måste en ny anmälan göras. Anmälan om kompostering ska ske till miljöskyddsnämnden enligt 45 § i avfallsförordningen (2011:927).
§ 7 Fastighetsnära insamling av sorterat hushållsavfall
Sortering sker direkt i avfallsbehållaren av brännbart avfall, matavfall, tidningar, pappersförpackningar, plastförpackningar, färgat och ofärgat glas och metallförpackningar. Avfallet hämtas i två kärl med fyra fack i varje. För dessa avfallsbehållare gäller regler för hämtningsintervall enligt §22 i kapitel 3 i dessa föreskrifter. Information om abonnemang för fastighetsnära insamling av sorterat hushållsavfall anges i gällande renhållningstaxa.
§ 8 Trädgårdsavfall
Trädgårdsavfall ska transporteras till återvinningscentralerna. Avfallet ska hållas skilt från annat avfall och enligt de instruktioner som ges vid återvinningscentralerna. Abonnemang för hämtning av trädgårdsavfall se renhållningstaxa.
§ 9 Kompostering av trädgårdsavfall
Trädgårdsavfall som lämpar sig för kompostering får utan medgivande komposteras och nyttjas inom fastigheten om det kan ske utan olägenhet för människors hälsa och miljö. Trädgårdsavfall får inte dumpas ute i naturen då detta påverkar den naturliga floran och faunan. Det gör även att området ser nedskräpat ut och kan leda till att annat avfall dumpas på platsen. Enligt 15 kap 30 § miljöbalken får ingen skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till.
§ 10 Eldning av trädgårdsavfall
Enligt de lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljö, är det förbjudet att elda trädgårdsavfall inom områden med detaljplan eller områdesbestämmelser under tiden 15 april - 30 september. Övrig tid av året kan eldning av torrt trädgårdsavfall ske under förutsättning att eldningen inte skapar olägenhet för människors hälsa och miljö, eller att eldningsförbud råder efter beslut av räddningschef.
§ 11 Grovavfall
Grovavfall från hushåll ska i första hand transporteras till återvinningscentralerna. Avfallet ska hållas skilt från annat avfall och enligt de instruktioner som ges vid återvinningscentralerna. Insamling och hämtning i grovavfallsrum eller på annan anvisad plats kan ske mot avgift efter överenskommelse med kommunens entreprenör.
§ 12 Farligt avfall
Farligt avfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Det farliga avfallet ska vara tydligt märkt, väl förpackat och får inte blandas. Privatpersoner ska genom egen försorg forsla bort farligt avfall till återvinningscentralerna eller av Tekniska förvaltningen anvisad plats.
§ 13 Elavfall
Elavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall och hanteras enligt kommunens sorteringsinstruktioner. För elavfall gäller det producentansvar. Elavfall är farligt avfall. Privatpersoner ska genom egen försorg forsla bort elavfall till återvinningscentralerna eller annan plats som producentansvarsbolagen eller Tekniska förvaltningen hänvisar till.
§ 14 Batterier
Batterier ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall och hanteras enligt kommunens sorteringsinstruktioner. För batterier gäller det producentansvar. Privatpersoner ska genom egen försorg forsla bort batterier till återvinningscentralerna eller annan plats som producentansvarsbolagen eller Tekniska förvaltningen hänvisar till.
§ 15 Riskavfall
Riskavfall bestående av stickande/skärande/smittförande avfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall och hanteras enligt kommunens sorteringsinstruktioner. Riskavfallet ska förvaras i speciella behållare som privatpersoner hämtar på apoteken. Apoteken tar sedan emot riskavfallet under förutsättning att det är paketerat i rätt emballage.
§ 16 Läkemedelsavfall
Läkemedelsavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall och hanteras enligt kommunens sorteringsinstruktioner. För läkemedelsavfall är det producentansvar och avfallet ska lämnas på apoteken.
§ 17 Toalettbodar
Toalettbodar (Baja-Maja och liknande) får endast tömmas av kommunen eller kommunens entreprenör.
§ 18 Avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla
Installation eller ändring av avloppsanläggning ska anmälas eller ansökas om hos Miljöskyddsnämnden enligt 13 eller 14 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
a. Vid anläggande av avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla ska Tekniska förvaltningen, innan ansökan till Miljöskyddsnämnden sker, kontaktas för godkännande av bilväg, sughöjd, anslutningsrör och anslutning till sugslang.
b. Avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla ska vara lätt tillgänglig för tömning. Dragväg får bestå av annat material än hårdgjord yta under förutsättning att risk för att renhållningsarbetarna kan komma att slinta, snubbla etc. är förebyggd. Dragväg och utrymme runt avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla ska i övrigt vara fri från hinder. Till hinder räknas bl.a. staket, murar, stubbar, planteringar, annan växtlighet etc.
c. Avstånd mellan uppställningsplats för hämtningsfordon och avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla får inte överstiga 25 meter. Om avståndet överstiger ovanstående
sträcka ska fastighetsinnehavare anordna teknisk lösning, t.ex. nedgrävning av permanent slang/rör med anslutningar i dager. Sughöjden får inte överstiga sex meter eller den höjd som anges av kommunens entreprenör.
d. Lock/manlucka till avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla ska kunna öppnas av en person. Lock/manlucka ska vara försedd med handtag och får inte väga mer än 15 kg. Om locket kan skjutas åt sidan utan att i något avseende behöva lyftas kan en vikt om ca 35 kg accepteras. Lock/manlucka ska vara barnsäkrad och får vid tömningstillfället inte vara övertäckt.
e. Anslutningar för sugslang till avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla ska vara av den typ som Tekniska förvaltningen anvisat.
f. Avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla ska vara märkt på sådant sätt att förväxling med annan fastighetsinnehavare eller annan typ av anläggning är förebyggd.
g. Vid anslutning till kommunalt avloppsnät ska befintlig avloppsanläggning sluttömmas.
h. Anläggning skall innan i drifttagning vara positionerad och inlämnad till Samhällsbyggnadskontoret och Tekniska Nämnden.
§ 19 Latrin
Fastighetsägare får kompostera latrin på den egna fastigheten om det kan ske utan olägenhet för människors hälsa och miljön. Anmälan om sådan kompostering ska ske till miljöskyddsnämnden enligt 45 § Avfallsförordningen.
Hämtning av latrin vid permanentboende och fritidsboende har till förmån för andra tekniska lösningar upphört.
§ 20 Lättantändligt avfall, aska, grillkol
a. Lättantändligt avfall, varm aska eller grillkol får inte läggas i avfallsbehållare. Inte heller frätande ämnen eller ämnen som kan orsaka självantändning. Lättantändligt avfall, varm aska eller grillkol ska tills dess brandrisk inte längre råder förvaras i lämpligt kärl som inte är brännbart.
b. Kall aska och sot ska vara förpackat på ett sådant sätt att damm inte medför olägenhet vid hämtning.
§ 21 Hämtning
Kärl ska på hämtningsdagen senast kl. 07.00 av fastighetsägaren/hyresgästen placeras i anslutning till hämtningsvägen (anvisad plats). Fastighetsägaren/hyresgästen kan efter tekniska förvaltningens skriftliga godkännande, mot tilläggsavgift (tillägg för dragväg) få kärl hämtat vid fastigheten. Tömda kärl transporteras av fastighetsägaren/hyresgästen från hämtningsvägen till uppställningsplatsen på fastigheten snarast efter det att tömning har skett.
a. Vid placering av kärl ska fastighetsägaren/hyresgästen nogsamt beakta om kärl kan utgöra ett hinder för gång- och cykeltrafikanter, skymmer sikt för trafikant eller i övrigt kan utgöra en trafikfara.
b. Avfallet hämtas i de två fraktionerna matavfall och brännbart avfall. Hos fastighetsägare eller hyresgäst som själv komposterar i enlighet med § 6 i kapitel 3 i dessa föreskrifter hämtas endast fraktionen brännbart avfall.
c. Fastighetsnära insamling av förpackningar, matavfall och brännbart avfall. Avfallet hämtas i de fraktioner som ingår i insamlingssystemet.
§ 22 Hämtningsintervall
Dessa föreskrifter reglerar längsta tillåtna hämtningsintervall. Tätare hämtningsintervall än de som anges i dessa föreskrifter kan medges efter särskild beställning hos Tekniska förvaltningen. Tekniska nämnden beslutar om på vilket sätt tätare hämtningsintervall kan ske.
Enfamiljshus:
• Matavfall: Hämtas minst var 14: e dag.
• Brännbart avfall: Hämtas minst 1 ggr/månad
Enfamiljshus, fastighetsnära insamling av förpackningar, matavfall och brännbart avfall:
• Kärl med matavfall och brännbart avfall minst var 14:e dag
• Kärl med enbart förpackningsmaterial minst 1 gång per månad Flerfamiljshus och verksamheter med hushållsavfall:
• Matavfall: Hämtas minst var 14: e dag.
• Brännbart avfall: Hämtas minst var 14: e dag Fritidsbostäder:
• Matavfall: Hämtas var minst 14: e dag under perioden 1 maj – 30 september.
• Brännbart avfall: Hämtas minst 1 ggr/månad
Hämtningsschema tillhandahålls av Tekniska förvaltningen och kommunens entreprenör.
§ 23 Tömningsintervall för avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla
Fastighetsägare eller hyresgäst ansvarar för att avskiljare töms tillräckligt ofta för att upprätthålla en fullgod funktion.
a. Tömning av slam från avloppsanläggning ska ske så ofta som behövs för att en fullgod funktion ska uppnås, dock minst en gång per år.
b. Tömning av fettavskiljare ska ske så ofta som behövs för att en fullgod funktion ska uppnås, dock minst två gånger per år.
c. Tömning av fosforfälla ska ske så ofta som behövs för att en fullgod funktion ska uppnås.
4. Annat avfall än hushållsavfall
I detta kapitel regleras avfall som inte är hushållsavfall. Kommunens ansvar för annat avfall än hushållsavfall är mycket begränsat. Exempel på avfall som dock omfattas av kommunalt ansvar är avfall från storkök och personalutrymmen, slam från avloppsanordning (om denna är belägen vid verksamheten) samt fett från fettavskiljare.
§ 1 Uppgiftsskyldighet
Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska på begäran av Tekniska förvaltningen lämna de uppgifter om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs för kommunens renhållningsordning.
§ 2 Återanvändbart och återvinningsbart material
Återanvändbart och återvinningsbart material ska sorteras ut vid källan och hållas skilt från annat avfall så att olika material kan tas om hand på sådant sätt att återanvändning eller återvinning främjas. Osorterat avfall får inte tranporteras och inte komprimeras före sortering.
§ 3 Bygg- och rivningsavfall
Bygg- och rivningsavfall ingår inte i kommunens renhållningsansvar. Inför en rivning ska avfallet/materialet inventeras innan rivning får starta. Rivningsavfall ska sorteras på sådant sätt att olika material kan tas om hand för återanvändning eller återvinning. Det åligger den som avser att utföra ombyggnad eller rivning att sortera ut allt farligt avfall innan arbetet påbörjas. Exempel på detta kan vara avfall innehållande kvicksilver, bly, köldmedia, PCB, elektronik och asbest. Utsorterat avfall ska hanteras i enlighet med avfallsförordningen. Annat miljöstörande avfall än farligt avfall ska omhändertas på miljömässigt godtagbart sätt.
För att säkerställa att farliga ämnen sorteras och behandlas på ett tillfredsställande sätt ska rivningsobjektet före åtgärden inventeras av sökande. Inventeringsplanen ska bifogas anmälan/ansökan om rivning.
I samband med rivning eller sanering ska dokumentation göras över hur avfallsslagen omhändertagits. Dokumenten ska kunna uppvisas för Samhällsbyggnadskontoret respektive Miljöskyddskontoret.
§ 4 Farligt avfall och batterier
Farligt avfall och batterier ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Den som bedriver verksamhet där farligt avfall uppkommer får efter anmälan till länsstyrelsen själv transportera de avfallsslag och mängder som anges i 36 § avfallsförordningen (2011:927). Farligt avfall får i övrigt endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd.
§ 5 Avfall med producentansvar
För avfall som omfattas av förordningarna om producentansvar, t.ex. returpapper, däck, förpackningar, elektroniska och elektriska produkter (inkl. vitvaror) ska den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där sådant avfall uppstår själv träffa överenskommelse med respektive producentansvarsbolag.
§ 6 Döda sällskapsdjur
Döda sällskapsdjur kan, mot en avgift, lämnas på veterinärklinik eller till Renovas specialugn i Sävenäs, Göteborg. Mindre sällskapsdjur, så som hund, katt, kanin och dylikt, får även grävas ner på egen mark om det kan ske utan olägenhet och utan att risk för smittspridning och/eller förorening uppstår. Innan nedgrävning bör samråd ske med miljöskyddskontoret, men det är på djurägarens ansvar att nedgrävningen sker på lämplig plats. Viktigt att tänka på att man håller tillräckligt avstånd från dricksvattenbrunn och att vilda djur inte har möjlighet att gräva upp kadavret.
Länsstyrelsen kan ge tillstånd till nedgrävning av hästdjur. Samråd ska dock ske med miljöskyddskontoret innan tillstånd ges. Miljöskyddskontoret inspekterar platsen och ger anvisningar om vad man ska tänka på vid nedgrävning av hästdjur, men ansvaret för att det inte uppstår någon olägenhet, smittspridning eller förorening ligger på djurägaren.
§ 7 Djurkadaver och annat animaliskt avfall
I EG-förordningen nr 1069/2009 finns regler om hantering av animaliska biprodukter i syfte att förhindra spridning av smittämnen. Djurkadaver och annat animaliskt avfall ska hanteras enligt dessa föreskrifter.
§ 8 Hantering av gödsel från djurhållning
Gödsel från hållande av husdjur (häst, svin, får, ko, get etc.) ska samlas upp och förvaras på sådant sätt att risk för olägenhet för människor och miljön samt näringsläckage inte uppkommer. Fastighetsinnehavare och djurhållare ansvarar för att gödsel bortskaffas och i möjligaste mån återanvänds och sprids på åkermark.
§ 9 Specialavfall inom veterinärverksamhet och djurhållning
Skärande/stickande avfall från veterinärverksamhet och från djurhållande gårdar där djurhälsovård utförs ska förvaras i specialbehållare (kanylburk). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd enligt avfallsförordningen (2011:927).
§ 10 Specialavfall inom akupunktur, tatuering och dylikt
Stickande/skärande avfall från akupunktur, tatuering och dylikt ska förvaras i specialbehållare (kanylburk). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd enligt avfallsförordningen (2011:927).
§ 11 Riskavfall inom sjukvården etc.
Riskavfall bestående av stickande/skärande eller smittförande avfall från hemsjukvården och liknande institutioner ska hanteras enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:26). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd enligt avfallsförordningen (2011:927). Riskavfall ska hämtas minst en gång per år.
§ 12 Anläggningar för avskiljning av produkter
a. Utöver ABVA gäller att oljeavskiljare, tvättanläggningar, uppsamlingsanordningar för färgslam, ridåvatten och liknande ska tömmas vid behov, dock minst en gång per år eller enligt det tömningsintervall som Miljöskyddsnämnden i det enskilda fallet beslutat.
b. Oljeavskiljares oljeskikt och slamutrymme ska tömmas var för sig.
c. Amalgamavskiljare ska tömmas minst en gång per år.
d. Tömning och besiktning bekostas av anläggningens ägare enligt anvisningar från kommunen (se bestämmelserna i ABVA).
§ 13 Hantering av containrar
a. Placering: Containrar ska oavsett typ placeras så att räddningstjänstens framkomlighet inte begränsas vid en räddningsinsats. Placering på s.k. räddningsvägar får ej ske. Observera att försäkringsbolag kan ha kompletterande krav på placering.
b. Öppen container får inte ställas närmare en byggnad än sex meter. Samma avstånd gäller mot utskjutande tak, exempelvis tak över lastbryggor. Öppna containrar samt containrar med öppna luckor kan under dagtid placeras på samma sätt som täckta under förutsättning att de är under uppsikt. Efter arbetsdagens slut ska luckorna stängas (om öppen container flyttas eller tömmas på brännbart material)
c. För täckt container finns ej några krav på avstånd.
5. Undantag
I detta kapitel regleras vilka undantag från avfallsföreskrifterna som kan medges och vem som beslutar om undantagen.
§ 1 Prövning av undantag
a. Ansökan om undantag från dessa föreskrifter prövas av Miljöskyddsnämnden om inget annat anges. Ansökan ska, oberoende av vem som prövar den, vara skriftlig och alltid innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses samt en redogörelse för på vilket sätt avfallet avses omhändertas. Blanketter för ansökan om undantag finns på kommunens webbplats.
b. Undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter kan inte ges retroaktivt. Undantag gäller från och med det datum beslut om undantag medgivits och till det datum som anges i beslutet. Om inget slutdatum anges i beslutet gäller detta tills dess att förhållandena ändras.
c. Medgivna undantag är personliga och upphör i samband med byte av fastighetsinnehavare.
d. Medgivna undantag kan upphävas med omedelbar verkan om:
• Förhållandena ändras; dvs. om de förutsättningar som fanns när undantaget medgavs inte längre gäller.
• Fastighetsinnehavare lämnat felaktiga uppgifter som legat till grund för medgivandet.
• Hanteringen inte sker efter angivna villkor.
• Hanteringen visar sig orsaka olägenhet för människors hälsa och miljö.
e. Fastighetsinnehavare ska utan dröjsmål meddela tillståndsgivaren (Miljöskyddsnämnden eller Tekniska förvaltningen) om förändrade förhållanden som påverkar medgivna undantag.
§ 2 Uppsägning av renhållningsabonnemang
Samtliga fastigheter i kommunen ingår i kommunens renhållningssystem och ska ha renhållningsabonnemang. Avfallsavdelning kan dock, om särskilda skäl föreligger och efter ansökan av fastighetsinnehavare, besluta om att avsluta abonnemang.
§ 3 Gemensam avfallsbehållare
Gemensam behållare för brännbart avfall får utnyttjas av två närboende fastighetsinnehavare om följande villkor är uppfyllda:
• Den sammanlagda avfallsmängden bedöms kunna rymmas i den gemensamma avfallsbehållaren.
• Fastigheterna som avses i ansökan gränsar till varandra eller gångavståndet mellan bostadshusen och uppställningsplatsen för avfallsbehållaren är högst 100 m.
• Tekniska förvaltningen givet sitt medgivande.
Varje ingående hushåll ska betala den fasta delen av renhållningstaxan (grundavgift). Delning av kostnad avser enbart den rörliga delen. Om gemensam avfallsbehållare nyttjas av fritidsfastighet och permanent fastighet utgår rörlig avgift och tömning utifrån taxa och hämtningsschema för permanent fastighet.
Anmälan om gemensam behållare ska vara skriftlig och lämnas till Tekniska förvaltningen av respektive fastighetsägare.
Om ägarförhållandena ändras ska ny anmälan göras.
§ 4 Gemensam kompost
Två till varandra gränsande fastighetsinnehavare av villa, radhus och fritidshus kan under förutsättning att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår, samt efter ansökan till Miljöskyddsnämnden, medges tillstånd att använda gemensam kompost om följande villkor är uppfyllda:
• Fastigheterna som avses i ansökan gränsar till varandra eller gångavståndet mellan bostadshusen och uppställningsplatsen för avfallsbehållaren är högst 100 m.
• Varmkomposten ska vara dimensionerad för antalet brukare.
• Berörda fastighetsinnehavare gör en gemensam ansökan.
§ 5 Uppehåll i hämtning av hushållsavfall och slam
Under förutsättning att uppehåll enligt nedan godkänns av Tekniska förvaltningen betalas endast fastadelen av taxan (grundavgift). Om sökanden återkommer till fastigheten utan att meddela detta utgår full rörlig avgift för hela den period som ansökan om uppehåll omfattar.
a. Fastighetsinnehavare av villa, radhus och fritidshus kan efter ansökan till Tekniska förvaltningen medges uppehåll i hämtning av matafall, brännbart avfall och slam. Ansökan om uppehåll ska lämnas senast en månad innan önskad uppehållsperiod. Uppehåll i hämtningen medges endast för ett år i taget, med undantag för obeboeliga fastigheter.
b. Permanentboende kan efter ansökan till Tekniska förvaltning medges uppehåll i hämtning av matavfall, brännbart avfall och slam under förutsättning att fastigheten är outnyttjad under en sammanhängande tid av minst fem månader. Med outnyttjad fastighet avses fastighet som endast besöks för tillsyn och där ingen vistelse som påkallar hämtning sker. Ett skriftligt intyg från fastighetsinnehavare om att fastigheten inte kommer att nyttjas under den tid som ansökan avser ska bifogas ansökan om uppehåll.
c. Fritidsboende kan efter ansökan till Tekniska förvaltningen medges uppehåll i hämtning av matavfall, brännbart avfall och slam under förutsättning att fastigheten är outnyttjad under en sammanhängande tid av minst fem månader. och som omfattar perioden 1 maj – 30 september. Med outnyttjad fastighet avses fastighet som endast besöks för tillsyn och där ingen vistelse som påkallar hämtning sker. Ett skriftligt intyg från fastighetsinnehavare om att fastigheten inte kommer att nyttjas under den tid som ansökan avser ska bifogas ansökan om uppehåll.
d. Fastighetsinnehavare till fastighet som är i sådant skick att den inte är beboelig kan efter ansökan till Tekniska förvaltningen medges uppehåll. Ett skriftligt intyg från fastighetsinnehavaren om att fastigheten är obeboelig ska bifogas ansökan om uppehåll. Uppehåll medges endast för den period som fastigheten beräknas vara obeboelig.
e. Fastighetsinnehavare till dödsbon kan efter ansökan till Tekniska förvaltningen medges uppehåll i hämtningen av matavfall, brännbart avfall och slam. Skäl för uppehållet ska vara att fastigheten står tom och endast besöks för tillsyn och där ingen vistelse som påkallar hämtning förekommer.
f. Innan uppehåll enligt 5 kap 5 § a-e medges ska avloppsanläggning vara tömd. Efter tömningen får anläggningen inte brukas.
§ 6 Förkortat hämtningsintervall
Förkortat hämtningsintervall för matavfall och brännbart avfall kan erbjudas enligt gällande renhållningstaxa.
§ 7 Förlängt hämtningsintervall för brännbart avfall
Förlängt hämtningsintervall för brännbart avfall kan, efter ansökan till Tekniska förvaltningen, medges om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan t.ex. vara att hushållet är litet och man bedömer att ovanligt små mängder brännbart avfall uppkommer. Ekonomiska hänsyn kan inte ligga till grund för medgivande.
§ 8 Eget omhändertagande av matavfall och brännbart avfall
Fastighet som ligger svårtillgängligt till eller på annat sätt inte bedöms kunna utnyttja renhållningsservicen, kan få befrielse från den kommunala sophämtningen. På fastigheten ska den komposterbara delen av köksavfallet och latrin komposteras i enlighet med denna Renhållningsordning. Xxxx komposterbart avfall som inte omfattas av producentansvaret kan lämnas vid återvinningscentralerna.
Fastighetsinnehavare som själv kan ta hand om brännbart avfall från den egna fastigheten på ett sådant sätt att fara eller olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer kan efter ansökan till Miljöskyddsnämnden i undantagsfall medges befrielse från skyldigheten att lämna sitt avfall till kommunen.
I samband med ansökan ska skälen till undantaget noggrant beskrivas samt hur olika typer av avfallsslag kommer att omhändertas. Undantaget omfattar endast ett år i taget. Ansökan om förnyat undantag ska lämnas till Miljöskyddsnämnden senast en månad innan undantagsperioden tagit slut.
Även om fastighetsinnehavare medgivits undantag för eget omhändertagande kvarstår betalningsskyldigheten för den fasta delen av taxan (grundavgiften). Uppgifter om uppkomna avfallsvolymer ska lämnas till Miljöskyddsnämnden och Tekniska förvaltningen senast under mars månad varje år för den volym som uppkom året innan.
§ 9 Eget omhändertagande av slam
Innehavare av jordbruksfastighet får själv tömma och sprida slam från slamavskiljare och sluten tank på den egna fastigheten om följande förutsättningar är uppfyllda:
1. Slammet sprids och myllas ned på brukad åkermark på den egna fastigheten.
2. Fastighetsägaren har tillgång till sug- och spridarutrustning för tömning och spridning av slam.
Innehavare av annan fastighet än jordbruksfastighet får själv tömma och kompostera slam från slamavskiljare om fastighetens avloppsanordning har kompletterats med särskild utrustning för tömning och avvattning av slam samt om man har komposteringsanläggning. Anmälan om eget omhändertagande av slam ska ske till Miljöskyddsnämnden enligt § 45 i Avfallsförordningen.
§ 10 Längre tömningsintervall för avloppsanläggning
Fastighet med godkänd avloppsanordning som uppfyller Naturvårdsverkets allmänna råd och som är godkänd av miljöskyddsnämnden kan få förlängt tömningsintervall för slamavskiljare till en gång vartannat år om:
• antalet boende är litet, eller
• slamavskiljaren är överdimensionerad
Tillstånd är bundet till den person och den fastighet som anmälan gäller, vid ändrade förhållande ska en ny anmälan göras. Förlängt slamtömningsintervall söks hos miljöskyddsnämnden kan vara tidsbegränsat.
§ 11 Avstånd mellan behållares och hämtningsfordons uppställningsplats
För befintliga fastigheter, med särskilda skäl, kan undantag från kraven i kap 3. § 1 h (ovan) medges av Tekniska förvaltningen. Vid om- och nybyggnation ska kraven i ovanstående bestämmelse fullt ut beaktas.
§ 12 Avfallsutrymmets utformning
Undantag angående avfallsutrymmes utformning får medges av Tekniska förvaltningen under förutsättning att reglerna i Boverkets byggregler samt i arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter samt miljöbalken med tillhörande föreskrifter inte åsidosätts.
§ 13 Bilväg
Undantag från kraven på bilvägs bredd och vändmöjlighet enligt 3 kap. 3 § e-h kan medges av Tekniska förvaltningen. En förutsättning för medgivande är att kommunens eller kommunens entreprenörs riskbedömning av arbetsmiljön påvisar att riskerna under sådana omständigheter är acceptabla.
§ 14 Insamling av matavfall och brännbart avfall via säck.
Undantag från kraven om uppsamling av matavfall och brännbart avfall i kärl får av Tekniska förvaltningen medges fastighetsinnehavare som har synnerliga skäl, t.ex. om kärlhantering bedöms vara omöjlig på grund av fastighetens (med tillhörande tomtmark) beskaffenhet och utformning. Säck av den storlek som Tekniska förvaltningen anvisar ska då användas.
§ 15 Felsortering av matavfall
Efter ansökan till Tekniska förvaltningen kan fastighetsinnehavare till flerfamiljsfastighet där sortering av matavfall inte fungerar medges undantag från bestämmelsen i 1 kapitlet 5 § b om felsorteringsavgift.
Undantag medges endast om Fastighetsinnehavare kan visa på att åtgärder har vidtagits för att matavfallet ska sorteras ut men att önskat resultat uteblivit och om miljönämnden anser att det är oskäligt att kräva att fler åtgärder vidtas. Taxan för matavfall läggs över på taxan för brännbart avfall.
§ 16 Övriga undantag
Vid synnerliga skäl kan andra undantag efter ansökan till Miljöskyddsnämnden medges. Tekniska förvaltningen är i sådana frågor remissinstans. Synnerliga skäl kan t.ex. vara åtgärd som främjar återanvändning eller återvinning och inte innebär olägenhet för människors hälsa och miljö.
6. Ikraftträdande, omprövning, uppföljning och överklagande
I detta kapitel beskrivs datum för ikraftträdande, regler för omprövning, uppföljning samt vilken myndighet som handlägger överklaganden.
§ 1 Ikraftträdande
a. Dessa föreskrifter träder, med undantag av bestämmelserna i 3 kap. 17 § c, i kraft 2014-06- 27, då de till dess gällande avfallsföreskrifterna upphör att gälla. Undantag som kommunen har medgivit med stöd av tidigare avfallsföreskrifter gäller tills vidare eller tills nytt beslut meddelas med stöd av dessa föreskrifter.
b. Bestämmelserna i 3 kap. 17 § c träder i kraft den 1 september 2015. Fram till detta datum ska bestämmelserna rörande befintlig avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla ha följande lydelse: ”Avstånd mellan uppställningsplats för hämtningsfordon och avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla bör inte överstiga 30 meter om inte särskilda skäl finns. Enligt gällande renhållningstaxa utgår tilläggsavgift om det fordras mer än 10 meter slang. Sughöjden får inte överstiga 6 meter eller den höjd som anges av kommunens entreprenör.”
§ 2 Omprövning
Medgivna undantag enligt dessa föreskrifter kan omprövas av tillståndsgivaren (Miljöskyddsnämnden eller Tekniska förvaltningen) om olägenhet för människors hälsa och miljö konstateras eller om andra villkor för medgivna undantag inte följs. Omprövning på fastighetsinnehavares begäran när medgivande utgått kräver ny ansökan.
§ 3 Uppföljning
Avfallsplanen ska följas upp årligen före utgången av mars månad av Miljöskyddsnämnden, Tekniska förvaltningen och kommunens miljöstrateg. Tekniska förvaltningen är sammankallande. Skriftlig rapport ska senast före april månads utgång lämnas till kommunstyrelsen.
§ 4 Överklagande
Överklagande av beslut som fattats med stöd av dessa föreskrifter görs hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Överklagandet ska dock skickas till Miljöskyddsnämnden, Alingsås kommun inom tre veckor från det att berörd sakägare fick del av beslutet, för vidare befordran till länsstyrelse.
Bilaga 1: Illustrationer av godkända vändplatser etc.
Eftertext
Enligt miljöbalken ska varje kommun ha en renhållningsordning. Renhållningsordningen består av två dokument; avfallsföreskrifter och avfallsplan.
Av avfallsföreskrifterna framgår vilka skyldigheter och vilket ansvar som vilar på olika aktörer. Av avfallsplanen framgår uppgifter om avfall inom kommunen och kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd, farlighet etc.
Renhållningsordningen är kommunens verktyg för att styra avfallshanteringen och en rättslig grund i det dagliga arbetet samt vid tvister etc.