Avtalsperiod

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR AVTALSPE- RIODEN 2023–2025

§ 1 Avtalsperiod

Avtalsperioden för detta avtal är 1.3.2023–28.2.2025.

§ 2 Tillämpningsområde

Detta avtal tillämpas på anställningsvillkoren för tjänstemän och arbetstagare vid statens ämbetsverk, om inte något annat föreskrivs, bestäms eller avtalas.

En särskild överenskommelse om iakttagandet av detta avtal kan träffas inom de kollektivavtalsom- råden där man har kommit överens om att arbetskollektivavtalets lönegrunder och andra anställnings- villkor helt eller till största delen ska bestämmas på något annat sätt än enligt statens allmänna kol- lektivavtalsbestämmelser.

§ 3 Övriga tjänste- och arbetskollektivavtal på central nivå

Utöver detta avtal har, för den avtalsperiod som avses i § 1, statens allmänna tjänste- och arbetskol- lektivavtal och statens tjänste- och arbetskollektivavtal om arbetstider, semestrar och ersättning för resekostnader förnyats på central nivå, med de ändringar som framgår av dessa avtal.

Giltigheten för tjänste- och arbetskollektivavtalet om förmån som motsvarar grupplivförsäkring, tjänstekollektivavtalet om sysselsättningsledighet och avtalet om statistiksamarbete i fråga om an- ställda inom statens centralförvaltning fortsätter på det sätt som avtalats i dessa avtal.

4 §

Förnyande på central nivå av tjänste- och arbetskollektivavtalen för ämbetsverken

Genom detta tjänste- och arbetskollektivavtal på central nivå förnyas de tjänste- och arbetskollektiv- avtal för enskilda avtalsområden som gällde under avtalsperioden och som löpte ut den 28 februari 2023. De avtal som har förnyats på detta sätt har samma rättsverkningar som de skulle ha haft om avtalen hade förnyats på lokal nivå.

§ 5 Allmänna förhöjningar

Lönerna höjs från och med den 1 maj 2023 med en allmän höjning på 3,50 procent och från och med den 1 mars 2024 med en allmän höjning på 2,00 procent.

Tabeller för uppgiftsrelaterade lönedelar (motsv.) och motsvarande samt individuella lönedelar, erfa- renhetsdelar och andra lönedelar som bestäms i förhållande till tabellönesättningen granskas på ett sätt som motsvarar den allmänna lönehöjning som fastställs enligt § 5.

6 § Ämbetsverkspott

En branschspecifik ämbetsverkspott på 0,50 procent ska införas från och med den 1 mars 2024. Om förhållandet mellan den allmänna förhöjning som betalas den 1 mars 2024 enligt § 5 och ämbets- verkspotten kan avtalas på något annat sätt på en branschspecifik nivå. Förhållandet mellan den all- männa förhöjningen och ämbetsverkspotten kan ändras så att ämbetsverkspotten är högst 1,50 pro- cent.

Potten ska användas så att lönerna främjar effektiviteten inom statsförvaltningen och dess verksam- hetsenheter, förbättrar konkurrenskraften när det gäller att få och hålla kvar kunnig personal samt förbättrar lönejämställdheten mellan kvinnor och män.

Potten används i första hand och huvudsakligen till att utveckla statens lönesystem enligt målen i mom. 2. Fördelningen av potten sker på det sätt som fastställts i mom. 4, men potten kan också för- delas på annat sätt som främjar målen. Den allmänt sporrande effekten av lönesystemet bör bevaras.

Då potten används för att utveckla statens lönesystem riktas den i synnerhet till de strukturella åtgär- der för statens lönesystem som avses i punkterna a) och b).

a) Utvecklingen av den uppgiftsrelaterade lönedelen används för att gradera uppgifter- nas svårighetsgrad och de uppgiftsrelaterade lönedelarna på ett sporrande och konse- kvent sätt samt för att lönedelen bättre ska reagera på förändringar i svårighetsgraden.

b) Den individuella lönedelen utvecklas så att lönedelen är tillräckligt stor samt graderas så att den sporrar till en god prestation och till att förbättra prestationen. Den individu- ella lönedelens belopp och tabellerna för den individuella lönedelen ändras och höjs enligt detta.

Statens lönesystem kan också utvecklas så att man kommer överens om att vidta utvecklingsåtgärder stegvis genom att förfarandet med en övergångsperiod tillämpas och finansieringen täcks med äm- betsverkspotten och eventuella senare potter som fördelas på lokal nivå så att tidpunkten då de olika faserna genomförs och potterna används kopplas samman med de ekonomiska effekterna.

Potten kan också användas för att finansiera resultatpremiesystem. Potten kan användas för avtals- områdesspecifika effektivitetsfrämjande arbetstidsarrangemang om vilka förhandlas på ämbetsverks- nivå och om vilka det finns närmare bestämmelser i § 13 i underteckningsprotokollet för statens tjänste- och arbetskollektivavtal för avtalsperioden 2023–2025.

Innan de andra användningssätt som anges i denna paragraf tillämpas ska potten dock alltid användas till finansieringen av det stegvisa införandet av statens lönesystem eller utvecklandet av statens löne- system (för att täcka den s.k. växeln) enligt vad som har överenskommits i de tidigare avtalen om införande eller utvecklande av statens lönesystem.

7 § Engångspott

Till tjänstemän och arbetstagare betalas i samband med löneutbetalningen i april 2023 en separat engångspott. Engångspotten uppgår till 12,20 procent av månadslönen enligt § 7 i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet, dock minst 500 euro.

En förutsättning för betalningen av engångspotten är att tjänstemannens eller arbetstagarens anställ- ningsförhållande är giltigt i februari 2023. Ingen engångspott betalas om tjänstemannen eller arbets- tagaren under perioden 1–28.2.2023 har tjänstledighet utan lön som är beroende av prövning eller är befriad från arbetet utan lön.

Om tjänstemannen eller arbetstagaren har arbetat deltid under perioden 1–28.2.2023, fördelas en- gångspottens belopp enligt samma förhållande. Om tjänstemannens eller arbetstagarens anställnings- förhållande har varit giltigt en del av februari 2023 betalas engångspotten enligt anställningsförhål- landets längd i förhållande till antalet kalenderdagar. Förfarandet är detsamma, om tjänstemannen eller arbetstagaren under en del av februari har haft tjänstledighet utan lön som är beroende av pröv- ning eller har varit befriad från arbetet utan lön.

8 § Förhandlingsföreskrifter gällande ämbetsverkspotter

För att fördela ämbetsverkspotten genom preciserade tjänste- och arbetskollektivavtal förhandlas mellan förvaltningsområdets förhandlingsmyndigheter och arbetskollektivavtalsämbetsverken samt vederbörande personalorganisationer.

Förhandlingar om den pott som fördelas från och med 1 mars 2024 ska föras senast den 15 december 2023. Tidsfristen för förhandlingarna kan av grundad anledning genom ett gemensamt protokoll mel- lan de parter som nämns i 1 mom. uppskjutas, dock med högst två månader.

Om förhandlingarna inte leder till ett tjänste- och arbetskollektivavtal om fördelningen av ämbets- verkspotten inom den tidsfrist som nämns i mom. 2, fördelas potten i form av en procentuell allmän höjning.

§ 9 Beredningen av lönesystemen vid kommande organisationsförändringar

Vid kommande organisationsförändringar ska beredningen av statens lönesystem för det nya ämbetsverket inledas mellan respektive arbetsgivarmyndigheter och löntagarorganisationer som en del av de övriga förberedelserna inför omställningen så snart som möjligt efter det att organisationsförändringen har slagits fast på regeringsnivå.

Beredningen av statens lönesystem och de förhandlings- och avtalsprocesser som har anknytning till den ordnas och förläggs tidsmässigt så att ett förhandlingsresultat kan nås om ett avtal om statens lönesystem innan organisationsförändringen träder i kraft. Avtalsparterna ska överväga om de kan sluta ett avtal redan innan organisationsförändringen träder i kraft eller om förhandlingsresultatet ska utarbetas till ett avtal med tillämpning av den så kallade lantmäteriklausulen under de första månaderna av det nya ämbetsverkets verksamhet. Avsikten är att man i bägge fall vid behov kommer överens om att statens nya lönesystem tillämpas retroaktivt.

I syfte att säkerställa att beredningen av statens lönesystem sker på ett tillräckligt tidigt stadium ska man i början av beredningen av lönesystemet för det nya ämbetsverket i stället för att granska alla tänkbara alternativ överväga om något av de statliga lönesystem som tillämpas vid de ämbetsverk som läggs ned kan tas som grund för utvecklandet av ett statligt lönesystem för det nya ämbetsverket. Detta alternativ ska övervägas i första hand.

§ 10 Bestämmelser om överenskommelser på ämbetsverksnivå och lokal nivå genom tjänste- och arbetskollektivavtal

I fråga om förhandlings- och avtalsverksamhet på ämbetsverksnivå iakttas principen om kontinuer- liga förhandlingar, enligt vilken parterna under avtalsperioden på ett ändamålsenligt sätt kan granska behoven av att utveckla avtalen och förhandla om dem. Detta avtal fastställer förutsättningarna och begränsningarna för ingående av tjänste- och arbetskollektivavtal på ämbetsverksnivå och lokal nivå.

Bestämmelser om överenskommelser genom tjänste- och arbetskollektivavtal på ämbetsverksnivå och lokal nivå finns också i huvudavtalet om ärenden som gäller statens tjänstekollektivavtal och i andra tjänste- och arbetskollektivavtal på central nivå.

Genom de preciserande tjänstekollektivavtal som ingås av förvaltningsområdets förhandlingsmyn- digheter och de arbetskollektivavtal som ingås av ett ämbetsverk kan det avtalas om ärenden för vilka denna möjlighet har avtalats på central nivå eller som grundar sig direkt på en bestämmelse i lag och för vilka det har utfärdats förhandlingsföreskrifter.

Sålunda kan man i fråga om löne- och andra anställningsvillkor förhandla och avtala om samma ärenden som man inom respektive avtalsområde sedan tidigare har avtalat om genom tjänste- och

arbetskollektivavtal. Centrala mål för sådana avtal är utveckling av statens lönesystem samt arbets- tidslösningar som omfattas av förhandlingarna på ämbetsverksnivå och främjar en effektiv verksam- het.

Statens lönesystem kan också utvecklas så att man avtalar om utvecklingsåtgärder stegvis, genom att övergångsförfarandet och att finansieringen täcks med senare ämbetsverkspotter eller med andra pot- ter så att tidpunkten då de olika faserna genomförs och potterna används kopplas samman med de ekonomiska effekterna.

Ämbetsverkens preciserande tjänstekollektivavtal och arbetskollektivavtal får inte ingås så att avtalen orsakar staten merkostnader. Finansieringen av tjänste- och arbetskollektivavtalen täcks med lokala avtalspotter för respektive avtalsområde.

Bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd och sjukledig- hets- och familjeledighetsförmåner får inte frångås genom de preciserande tjänstekollektivavtal som ingås av förvaltningsområdets förhandlingsmyndigheter eller de arbetskollektivavtal som ingås av ett ämbetsverk.

§ 11 Lönepolitiken vid den praktiska tillämpningen av statens lönesystem

Inom statens lönesystem baserar sig lönen på uppgifternas svårighetsgrad och på den individuella arbetsinsatsen. Lönepolitiken enligt statens lönesystem är avsedd att vara sporrande och rättvis på ett sätt som främjar en effektiv verksamhet. Målet är att uppmuntra personalen att söka sig till mer krä- vande uppgifter och förbättra sin arbetsinsats, och även i övrigt stödja personalens utveckling samt utveckla chefsarbetet, förbättra ledarskapet och förmågan att konkurrera som arbetsgivare.

För att personalpolitiken ska vara sporrande är det viktigt att utnyttja personalens kompetens och dess utveckling på bästa sätt. Detta gör man genom att enligt situationen och för att stödja en effektiv verksamhet ge de anställda möjligheter att få mer krävande uppgifter eller åtminstone lika krävande uppgifter som för närvarande. Anslagssituationen inom avtalsområdet får inte påverka bedömningen av den individuella arbetsinsatsen.

För att ovan nämnda grunder och mål ska beaktas och för att lönesystemet allmänt ska vara sporrande betonar parterna på central nivå att tjänstemän och arbetstagare på grundval av och i enlighet med avtal om statens lönesystem har rätt till lön enligt statens lönesystem och att arbetsgivaren, i enlighet med avtalen och enligt de bestämmelser om att trygga lönenivån som ingår i dem, även har möjlighet att ändra lönen när krav- och prestationsnivån sjunker.

§ 12 Ersättning för resekostnader

Bestämmelserna om resekostnadsersättningar ändras den 1 januari 2024 och den 1 januari 2025 enligt tidigare praxis.

§ 13 Underteckningsprotokoll

Bestämmelserna i underteckningsprotokollet till detta avtal gäller som tjänste- och arbetskollektivav- tal i fråga om ärenden om vilka avtal kan ingås.

§ 14 Arbetsfred

Systemet med tjänstekollektivavtal

Den som är bunden av detta avtal får inte under avtalets giltighetstid vidta stridsåtgärder för avgö- rande av en tvist om avtalets giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller på avtalet grundat anspråk, för ändring av det gällande avtalet eller för åstadkommande av nytt avtal.

En förening som är bunden av detta avtal är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänstemän som omfattas av avtalet inte bryter mot den i föregående moment nämnda förpliktel- sen till arbetsfred eller överträder bestämmelser i avtalet. Denna skyldighet som en förening har in- nebär också att föreningen inte får stödja eller bistå vid en förbjuden stridsåtgärd eller på något annat sätt medverka till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka avveckla dem.

Systemet med arbetskollektivavtal

Medan detta kollektivavtal är i kraft får man inte vidta strejk, lockout eller någon annan jämförbar åtgärd som riktar sig mot bestämmelserna i detta avtal eller dess bilagor eller syftar till en ändring av detta avtal eller dess bilagor.

§ 15 Avtalets giltighetstid

Detta avtal gäller till och med den 28 februari 2025. Därefter fortsätter avtalsperioden ett år i taget, till den del det inte sägs upp av någon av avtalsparterna minst sex veckor före avtalsperiodens eller förlängningsårets utgång.

Helsingfors den 24 februari 2023 FINANSMINISTERIET

FACKFÖRBUNDET PRO RF

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF

24.2.2023 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL STATENS TJÄNSTE- OCH AR- BETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR AVTALSPERIODEN 2023–2025

§ 1 Utvecklingssamtal

Varje tjänsteman och arbetstagare har rätt till årliga utvecklingssamtal som en del av ett gott ledarskap och ett gott chefsarbete.

Parterna rekommenderar att det i samband med utvecklingssamtal och andra samarbetssamtal fästs särskilt vikt vid hela personalens kompetensbehov, möjligheter att utvecklas i sina uppgifter och för- utsägbara förändringar i ämbetsverkets verksamhet.

När det gäller äldre anställda bör man senast fem år före den beräknade pensioneringen eller när de har fyllt 58 år vid utvecklingssamtalen också diskutera åtgärder som stöder en förlängning av tiden i arbetslivet. Utifrån de åtgärder som har kommit upp vid utvecklingssamtalet kan det vid behov utar- betas en individuell modell för hur man ska gå till väga (arbetslivsplan) som beaktar utvecklingsbehov i anslutning till arbetet (arbetsuppgifter, arbetsförhållanden, arbetstider etcetera) och en fortsättning i arbetslivet samt kompetensöverföring.

§ 2 Arbetsgruppen för ett föränderligt arbetsliv och arbetshälsa

Arbetsgruppen har i uppdrag att under avtalsperioden granska hurudan inverkan multilokaliteten och de vid Avdelningen för utveckling av statsförvaltningen anhängiga utvecklingsprojekten som gäller ett föränderligt arbetsliv har på personalen och arbetshälsan.

Dessutom har arbetsgruppen i uppdrag att granska behoven att utveckla lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar.

Arbetsgruppens mandatperiod sträcker sig från den 1 mars 2023 till den 28 februari 2025.

§ 3 Researbetsgruppen

Researbetsgruppen har i uppdrag att under avtalsperioden bereda och förhandla om de årliga juste- ringarna av ersättningarna för resekostnader. Researbetsgruppen har också i uppdrag att granska och utreda grunderna för betalning av dagtraktamente, avtalsbestämmelserna om resedagsersättning för tjänstemän samt begreppet tjänsteställe. Utifrån utredningen kan arbetsgruppen lägga fram gemen- samma förslag till revidering av avtalsbestämmelserna.

Arbetsgruppens mandatperiod sträcker sig från den 1 mars 2023 till den 28 februari 2025.

§ 4 Statistikarbetsgruppen

Statistikarbetsgruppen fortsätter sin verksamhet genom att i enlighet med sitt permanenta årliga upp- drag följa löne-, inkomst- och kostnadsutvecklingen på arbetsmarknaden samt de statliga löntagarnas köpkraft och lönenivå och dess utveckling inklusive löneglidning.

Arbetsgruppens mandatperiod sträcker sig från den 1 mars 2023 till den 28 februari 2025.

§ 5 Arbetsgrupp för arbetstider

Arbetstidsarbetsgruppen fortsätter sitt arbete med att behandla helheter som gäller arbetstider. Ar- betsgruppen sätter sig in i den reviderade arbetstidsregleringen och den rättspraxis som gäller arbets- tider samt utreder eventuella behov att utveckla arbetstidsavtalet till följd av dessa.

Arbetsgruppen granskar och utreder definitionen av och tillämpningsanvisningen för den tid som rä- knas som arbetstid i § 3 i statens arbetstidsavtal och deras förhållande till den förändrade arbetstids- lagstiftningen genom att speciellt ta hänsyn till platsoberoende och multilokalt arbete samt det förän- derliga arbetslivets behov.

I arbetsgruppen granskas, på det sätt som avtalas särskilt i gruppen, aktualiteten och utvecklingsbe- hoven för bestämmelserna i bilaga 6 till statens allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal.

Arbetsgruppen dryftar behovet av bestämmelser om fältarbete i arbetstidsavtalet och deras innehåll utifrån den utredning som gjorts under den föregående avtalsperioden.

Arbetsgruppens mandatperiod sträcker sig från den 1 mars 2023 till den 28 februari 2025.

§ 6 Utvecklingsgruppen för statens lönesystem

Arbetsgruppens uppgift är att lägga fram förslag för att utveckla statens lönesystem. Arbetsgruppen granskar möjligheterna att samordna och utveckla systemen för utvärdering av den individuella ar- betsinsatsen för statens lönesystem så att de uppmuntrar till och bättre reagerar på resultatorienterat utförande av uppgifter. Möjligheterna att utveckla utvärderingsfaktorerna för systemen för utvärde- ring av den individuella arbetsinsatsen är också föremål för granskning och storleken på den indivi- duella lönedelen i förhållande till den lönedel som baserar sig på uppgiftens svårighetsgrad. Även aktualiteten och meningsfullheten för andra lönedelar, såsom systemen med erfarenhets- eller tjäns- teårstillägg kan granskas.

Arbetsgruppen granskar uppnåendet av målen för statens lönesystemsavtal enligt följande: Statens personals löneutveckling baserar sig, förutom på allmänna avtalade löneförhöjningar, främst på till- lämpning av lönesystemet och ändringar i strukturen på arbetsuppgifterna. Arbetsgruppen granskar den statliga arbetsgivarens externa lönekonkurrenskraft samt behovet av och grunderna för att på

central nivå utreda de behov av löneutveckling som uppdagats vid tillämpningen av lönesystemen vid statliga ämbetsverk. På basis av granskningen kan arbetsgruppen inleda en utredning om de utveckl- ingsbehov som hänför sig till tillämpningen av de statliga ämbetsverkens lönesystem och parterna avtalar om vilka åtgärder som behövs i samband med förhandlingarna om arbets- och tjänstekollek- tivavtalen för 2025.

Arbetsgruppen följer upp arbetet i den arbetsgrupp som social- och hälsovårdsministeriet tillsatt för att granska kollektivavtalens könskonsekvenser och lägger utgående från arbetsgruppens arbete fram ett förslag om utveckling av utvärderingen av lönesystemens könskonsekvenser.

Arbetsgruppens mandatperiod sträcker sig från den 1 mars 2023 till den 28 februari 2025.

§ 7 Allmän arbetsgrupp

Arbetsgruppen granskar hur aktuella bestämmelserna i statens allmänna tjänste- och arbetskollektiv- avtal är, möjligheterna att utveckla och skapa klarhet i dem samt bestämmelsernas förhållande till den utveckling som skett inom lagstiftningen, rättspraxis och andra avtalsområden.

Arbetsgruppens mandatperiod sträcker sig från den 1 mars 2023 till den 28 februari 2025.

§ 8 Vissa tekniska justeringar av avtalsbestämmelserna

Till följd av ändringar i lagstiftningen har det gjorts vissa tekniska ändringar i statens allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal. Ändringarna ändrar inte på innehållet i eller tolkningen av avtalet.

§ 9 Allmän höjning av lönerna och tilläggen i euro

Tjänstemännens och arbetstagarnas fastställda eller avtalade månadslöner i euro och timavlönade tjänstemäns timlöner justeras med 3,50 procent från och med den 1 maj 2023 och med 2,00 procent från och med 1 mars 2024.

De lönetillägg och tilläggsarvoden i euro som enligt tjänste- och arbetskollektivavtal som gäller sedan tidigare eller enligt vedertagen praxis ska justeras genom allmänna höjningar höjs med 3,50 procent från och med den 1 maj 2023 och med 2,00 procent från och med den 1 mars 2024.

Om parterna på ämbetsverksnivå inom Försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet gemensamt ge- nom ett tjänstekollektivavtal kommer överens, kan de lönetillägg och tilläggsarvoden som nämns ovan i mom. 2 lämnas utan justering genom allmänna höjningar eller så kan de granskas med all- männa höjningar till ett lägre procenttal. Då kan man genom tjänstekollektivavtal komma överens om andra avtalsändringar som motsvarar de allmänna höjningar eller delar av dem som inte har genom- förts i fråga om kostnadsverkningar och tidpunkter.

§ 10 Arvoden till personalföreträdare

Månadsarvodena för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige i heltids- eller bisyssla höjs med 6,00 procent från och med den 1 maj 2023. Månadsarvodenas minimibelopp är 100 euro.

§ 11 Lönen i praktikuppgifter

Lönen för statsanställda i praktikuppgifter bestäms särskilt. Därtill höjs månadslönerna för personer i praktikuppgifter med 3,50 procent från och med den 1 maj 2023 och med 2,00 procent från och med den 1 mars 2024.

§ 12 Vissa bestämmelser för tryggande av lönenivån

Bestämmelser för tryggandet av lönenivån i olika situationer finns som bilaga till detta underteck- ningsprotokoll.

§ 13 Effektivitetsfrämjande arbetstidsarrangemang och arbetstidslösningar samt arbetstidsbanker vid ämbetsverken

Ämbetsverken ska se över sina egna avtalsbestämmelser om arbetstiderna och sina arbetstidsarrange- mang i syfte att nå arbetstidslösningar som främjar en effektiv verksamhet. Genom dessa arbetstids- lösningar förläggs och inriktas arbetstiden på det sätt som verksamheten och personalstrategin förut- sätter. Arbetet ska inriktas enligt verksamhetens prioriteringar så att det anpassas till att möta sådana förutsägbara eller oväntade variationer i arbetsmängden som beror på till exempel säsongsvariationer och belastningstoppar, servicebehov eller andra krav som gäller tidtabellerna. Målet är en effektivare användning av arbetstiden med hjälp av flexibla arbetstidsarrangemang som grundar sig på verksam- heten.

Arbetstidsarrangemangen och arbetstidslösningarna kan till exempel hänföra sig till införandet av arrangemang för utjämning av arbetstiden, arbetspass och förläggningen av dem, tillämpningen av olika arbetstidsformer samt uppluckring och upphävande av beredskapsarrangemang. Dessa lös- ningar kan genomföras med hjälp av arbetstidsarrangemang i enlighet med samarbetsförfarandet. Ar- betstidslösningar som förutsätter ändringar i tjänste- och arbetskollektivavtalet ska genomföras under de förutsättningar och inom de ramar som anges för avtal på ämbetsverksnivå i § 6 i avtalet, i tjänste- och arbetskollektivavtalet om arbetstider och i arbetstidslagen.

Parterna på central nivå har som gemensamt mål att främja användningen av arbetstidsbanker vid ämbetsverken. Ämbetsverksparterna ska utreda möjligheterna att använda arbetstidsbanker och för- handla om hur de kan införas.

§ 14 Kostnader för köp av tjänstedräkt

Trots det som föreskrivs i 4 § i förordningen om statens uniformsbidrag (850/1969) ska arbetsgivaren svara för kostnaderna för köp av tjänstedräkter för sina anställda till fullt belopp.

§ 15 Nivåbeskrivningar vid bedömningen av arbetsuppgifternas svårighetsgrad

Inom de avtalsområden med ett statligt lönesystem där man inte sedan tidigare som en del av avtalet, till stöd för en tydlig tillämpning av systemet för bedömning av arbetsuppgifternas svårighetsgrad, har nivåbeskrivningar i ord av uppgifterna på de olika kravnivåerna eller någon annan enkel karakte- risering av svårighetsgraden som tjänar samma syfte, ska parterna på ämbetsverksnivå gemensamt undersöka möjligheten att införa sådana beskrivningar eller karakteriseringar samt sträva efter att bereda och förhandla om ändringar som behöver göras i avtalshandlingarna till följd av detta.

Vid beredningen och förhandlingarna ska särskild vikt fästas vid att nivåbeskrivningarna och bedöm- ningen av nivåernas svårighetsgrad stämmer överens med avtalsområdets system för bedömning av arbetsuppgifternas svårighetsgrad och baserar sig på att parternas, förtroendemännens och bedöm- ningsgruppens tillgång till information och möjligheter att påverka inte får försämras på grund av ändringen. Behövliga bestämmelser om detta ska införas i avtalshandlingarna.

§ 16 Uppföljning av gamla löner

I de avtal om statens lönesystem som under de senaste åren har ingåtts vid fusionerade ämbetsverk finns det bestämmelser om tryggande av lönen (så kallade gamla löner) med stöd av vilka en del av de anställda betalas en högre lön än lönen enligt statens lönesystem.

Avtalen om statens lönesystem för dessa ämbetsverk och för de ämbetsverk som inrättas i fortsätt- ningen ska innehålla bestämmelser om uppföljning och utveckling av statens lönesystem. I samband med denna uppföljning ska man även följa och granska utvecklingen av de gamla löner som avses i mom. 1 och av antalet sådana löntagare samt orsakerna till utvecklingen. Vid denna granskning upp- märksammas dels den lönemässiga ställningen för dem som får gammal lön och utvecklingen av denna ställning, dels mer generellt hur löneutvecklingen vid ett ämbetsverk påverkas när gamla löner inte längre betalas.

§ 17 Den individuella lönedelen för nyanställda vid ämbetsverk

I modellavtalet från 2003 sägs det att när en ny person anställs vid ett ämbetsverk betalas den indivi- duella lönedelen till en början enligt den prestationsnivå som enligt arbetsgivarens bedömning mots- varar personens kompetens och arbetserfarenhet samt hans eller hennes förmåga att sköta sina upp- gifter tidigare. Prestationsnivån bedöms senast sex månader efter att anställningsförhållandet har in- letts, och den individuella lönedelen fastställs då enligt prestationsnivån. Motsvarande bestämmelse finns i regel i ämbetsverkens avtal om statens lönesystem.

Parterna understryker att det vid tillämpningen av en sådan bestämmelse handlar om en faktisk be- dömning som grundar sig på personens kompetens, kunskaper, arbetserfarenhet och tidigare prestat- ioner samt på uppgifter om dessa omständigheter. Vid bedömningen ska de faktorer för bedömning av arbetsinsatsen som anges i avtalet om statens lönesystem tillämpas och bedömningen samordnas med den bedömningspraxis som har tillämpats i fråga om den övriga personalen. Också i dessa fall fastställs den individuella lönedelen enligt tabellen för den individuella lönedelen.

§ 18 Ersättning till bedömningsgrupper

Inom avtalsområden där ett statligt lönesystem har införts betalas ordföranden och medlemmarna i en bedömningsgrupp en årlig ersättning på 360 euro för medlemmar och 720 euro för ordföranden. Ersättningen betalas för en 12 månaders period i efterskott. Om ordföranden eller en medlem inte har deltagit i gruppens arbete under en kalendermånad betalas ersättningen till den som varit ställföreträ- dare, och beräknas som en tolftedel per kalendermånad. Denna ersättning betalas på samma grunder även till ordföranden och medlemmar i arbetsgivar- och löntagarparternas gemensamma grupper som har ett annat namn, när gruppernas uppdrag omfattar uppgifter som hör till bedömningsgruppen.

Om en person innehar ett sådant uppdrag som avses i mom. 1 i två grupper, ska ersättningen betalas särskilt för vardera gruppen. Om en person innehar detta uppdrag i fler än två grupper, ska ersätt- ningen dock betalas enligt ersättningen för två grupper.

§ 19 Uppföljning och utveckling av lönesystemet vid ämbetsverken

För uppföljning och utveckling av ämbetsverkens avtal om statens lönesystem har det i avtalen avta- lats om utvärderings- och utvecklingsgrupper för lönesystemet eller om motsvarande grupper. I de grupper som nämns ovan granskas möjligheterna att öka personalens lönekunskaper. För att öka lö- nekunskaperna publiceras årligen för personalen lönestatistik på ett sätt som konstaterats vara ända- målsenligt vid ämbetsverket.

Den ömsesidiga sakkunskapen om ämbetsverkets lönesystem som samlats i de grupper som nämns ovan utnyttjas också vid sammanställningen och behandlingen av lönekartläggningen som hänför sig till jämställdhetsplanen.

§ 20 Krisklausul

Samarbete och anpassningsmetoder då ett statligt ämbetsverk drabbas av ekonomiska svårigheter

Om ett statligt ämbetsverk har drabbats eller håller på att drabbas av sådana ekonomiska svårigheter som skulle leda till att anlitandet av arbetskraft minskas kan parterna på ämbetsverksnivå inleda en granskning av de ekonomiska svårigheterna och möjliga anpassningsmetoder. Initiativ till granskning kan tas av en avtalspart på ämbetsverksnivå. Granskningsparterna kan vid behov begära stöd av par- terna på central nivå i behandlingen av ärendet. Om de ekonomiska svårigheter som avses här rör

hela statsförvaltningen eller en betydande del av den kan en motsvarande granskning på central nivå göras på initiativ av Statens arbetsmarknadsverk eller statens huvudavtalsorganisation.

Användningen av krisavtal

Om parterna anser att man klarar av de ekonomiska svårigheterna utan permitteringar eller uppsäg- ningar utöver andra tryggande åtgärder genom att tillfälligt anpassa villkoren för anställningsförhål- landet kan anpassningsåtgärderna och preciseringen och genomförandet av dem fastställas genom ämbetsverksspecifika preciserande tjänste- och arbetskollektivavtal för högst ett år i sänder. Parterna ska informera parterna på central nivå (samordningsgruppen) innan avtalsförhandlingarna inleds.

Ändringarna i anställningsvillkoren är temporära, och inga anställda som omfattas av det ämbets- verksspecifika avtalet sägs upp eller permitteras under avtalsperioden. Om arbetsgivaren ändå blir tvungen att permittera eller säga upp anställda medan det ämbetsverksspecifika avtalet är i kraft kom- penseras de anställda retroaktivt och utan obefogat dröjsmål till fullt belopp för de förmånsrelaterade ändringar i anställningsvillkoren som överenskommits i avtalet.

Förtroendemännens ställning vid tillämpning av krisklausulen

I bilaga 2 till statens allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal kommer parterna överens om princi- perna för förtroendemännens tidsanvändning och tillgång till information. Innan krisklausulen börjar tillämpas ska arbetsgivaren komma överens med förtroendemannen om den tid som behövs och de- taljerna kring erhållande av information.

Varje part vid ämbetsverket har rätt att utnämna en förtroendeman för ämbetsverket som har närvaro- och yttranderätt i ämbetsverkets ledningsgrupp (motsv.) då denna behandlar de ekonomiska svårig- heter som ligger till grund för anpassningsåtgärderna och de åtgärder som behöver vidtas med anled- ning av dessa.

§ 21 Byte av semesterpenning mot ledighet

Arbetsgivaren och en tjänsteman eller arbetstagare kan avtala om utbyte av semesterpenning mot ledighet före utgången av april månad det år som semesterpenningen ska betalas ut. Betald ledighet beviljas så att 4,4 procent av månadslönen dras av från semesterpenningen för varje arbetsdag som tas ut som ledighet. Ledigheten ska tas ut under det år då semesterpenningen betalas ut eller kalen- deråret därpå. En beviljad ledighet kan återkallas eller avbrytas, om den av vägande skäl inte kan utnyttjas, till exempel om en tjänsteman eller arbetstagare begär det på grund av sjukdom. Då ska den förmån som motsvarar den ledighet som återkallats på nytt betalas som semesterpenning. Utbytesle- dighet ska vid beräkningen av rätt till semester räknas som dagar likställda med tjänstgöringsdagar och arbetade dagar. En tjänsteman eller arbetstagare som övergår i ett annat statligt ämbetsverks tjänst kan ta med sig sin utbytesledighet till det nya ämbetsverket.

§ 22 Byte av semester mot pengar

Ämbetsverket och tjänstemannen eller arbetstagaren kan avtala om utbyte av semester som intjänats under kvalifikationsåret mot pengar. Beloppets storlek bestäms enligt § 23 i statens tjänste- och ar- betskollektivavtal om semestrar. För varje kvalifikationsår får avtal upprättas om utbyte av högst 5 semesterdagar av den intjänade semester som överskrider 25 semesterdagar.

Avtalet upprättas skriftligt och ersättningen betalas senast på den sedvanliga lönebetalningsdagen månaden efter att avtalet undertecknades.

Byte är möjligt från och med de semestrar som intjänats för kvalifikationsåret 1.4.2021–31.3.2022.

BILAGA

Vissa bestämmelser för tryggande av lönenivån (§ 12 i underteckningsprotokollet)

1. Den individuella lönedelen om uppgifternas svårig- hetsgrad sjunker

1.1. Arbetsgivaren beslutar om uppgifterna och ändring av dem. För att personalpolitiken ska vara sporrande är det viktigt att utnyttja personalens kompetens och dess utveckling på bästa sätt. Detta gör man genom att man enligt situationen och för att stödja en effektiv verksamhet erbjuder de an- ställda möjligheter att få mer krävande uppgifter eller åtminstone lika krävande uppgifter som för närvarande.

1.2. Om arbetsgivaren ändå tar initiativ till en sådan ändring av uppgifterna för en person i ett ordi- narie anställningsförhållande att kravnivån sjunker och om den berörda personen inte går med på ändringen, ska arbetsgivaren utreda möjligheten att ordna uppgifter för honom eller henne som mot- svarar den nuvarande kravnivån. Arbetsgivaren eller personen själv eller en förtroendeman som fö- reträder honom eller henne kan kräva att frågan behandlas av bedömningsgruppen. Gruppen ska ange sin ståndpunkt om ändringen av uppgifterna, om grunderna för den och om den nämnda möjligheten. Behandlingen i gruppen ska ske före ändringen av uppgifterna, om det inte är nödvändigt att ändra uppgifterna före den behandlingen.

1.3. Den uppgiftsrelaterade lönedelen får inte sänkas med anledning av en sådan ändring av uppgif- terna som avses i 1.2 under 24 kalendermånader efter ändringen. Under denna tid ska arbetsgivaren fortsätta att utreda möjligheten att erbjuda uppgifter som motsvarar den tidigare kravnivån.

1.4. Bestämmelserna i 1.2 och 1.3 gäller i tillämpliga delar också uppgifter som har tilldelats och anställningsförhållanden som har ingåtts för viss tid eller i övrigt för en begränsad tid, men dock inte situationer där kravnivån för uppgifterna sjunker när uppgifter som har tilldelats och anställningsför- hållanden som har ingåtts för viss tid eller i övrigt för en begränsad tid upphör eller ett nytt anställ- ningsförhållande börjar. De avsnitten gäller inte heller om kravnivån sänks och den berörda personen i ett ärende som gäller avslutande av anställningsförhållandet har getts tillfälle att bli hörd på det sätt som avses i 66 § 2 mom. i statstjänstemannalagen eller 9 kap. 2 § i arbetsavtalslagen.

1.5. Avtal för enskilda avtalsområden om begränsning av lönesänkningar i samband med sänkning av svårighetsgraden ska tillämpas i stället för 1.1–1.4.

1.6. Bestämmelserna i 1.1, 1.2 och 1.4 ska tillämpas i stället för vad som har överenskommits på ämbetsverksnivå med stöd av 4 § 8 mom. i modellavtalet och anmärkningarna till momentet eller senare ändringar av dem.

1.7. I avsnitt 2 och 3 eller, med stöd av dem, i ett avtal på ämbetsverksnivå har det avtalats om tryg- gande av lönen vid vissa organisationsförändringar och avtalssituationer. Om det som anges i avsnitt 1 ska tillämpas samtidigt med de avtalsbestämmelser som nämns i den föregående meningen, ska de bestämmelser som är fördelaktigare för löntagaren tillämpas. En person som har rätt till sin gamla lön

eller ett lönetillägg enligt de avtalsbestämmelser som nämns i den första meningen har trots en sänk- ning av xxxxxxxxx fortfarande denna rätt även under den tid som den uppgiftsrelaterade lönedelen förblir oförändrad med stöd av 1.3.

2. Lönen när personal förflyttas direkt med stöd av la- gen vid en organisationsförändring

2.1. Avsnitt 2 tillämpas i de fall då anställda i samband med en organisationsförändring övergår från ett ämbetsverk inom statsförvaltningen till ett annat direkt med stöd av lagen och ämbetsverken till- lämpar olika lönesystem, om inte något annat avtalas eller har avtalats genom ett tjänste- eller ar- betskollektivavtal på ämbetsverksnivå.

2.2. I fråga om en person som har förflyttats på detta sätt ska följande iakttas så länge som personen från och med tidpunkten för övergången oavbrutet innehar en tjänst eller är anställd i ett arbetsavtals- förhållande som gäller tills vidare vid det mottagande ämbetsverket.

2.3. Anställda som förflyttas behåller den lön i euro som de hade vid övergångstidpunkten enligt vad som anges i 2.4 och 2.5.

2.4. Om ett lönesystem redan har införts vid det mottagande ämbetsverket och personens månadslön i euro vid övergången är högre än den månadslön som betalas till honom eller henne vid det motta- gande ämbetsverket, har personen rätt till ett lönetillägg som motsvarar skillnaden i lönerna. Om uppgifternas svårighetsgrad förändras vid övergången, ska lönetillägget räknas ut som skillnaden mellan den månadslön som skulle ha betalats för motsvarande uppgifter med lägre svårighetsgrad vid det överlåtande ämbetsverket och den månadslön som det mottagande ämbetsverket betalar. En höj- ning av personens månadslön efter övergången minskar lönetilläggets belopp i euro med ett belopp som motsvarar höjningen. Lönetillägget upphör när månadslönen når upp till den månadslön som avses ovan i detta stycke och som utgjort grunden för beräkningen av lönetillägget. I annat fall betalas lönetillägg så länge som arbetsuppgifterna utan avbrott har minst samma kravnivå som de hade vid det mottagande ämbetsverket vid övergångstidpunkten.

2.5. Så länge som ett lönesystem inte har införts vid det mottagande ämbetsverket kan arbetsgivaren ändra lönen i euro vid övergångstidpunkten med iakttagande av allmänna arbetsrättsliga bestämmel- ser och principer.

2.6. I syfte att uppmuntra personalövergångar ska de riktlinjer som anges i 2.1 –2.5 tillämpas även när anställda på frivillig grund övergår från en verksamhetsenhet till en annan i samband med att funktioner omlokaliseras, om man inte särskilt avtalar om något annat lönearrangemang.

2.7. Rätten till allmänna höjningar för den som får lönetillägg med stöd av detta avsnitt ska bestämmas utifrån den sammanlagda månadslönen, som innefattar tillägget.

2.8. Anställda som förflyttas direkt med stöd av lagen har rätt att under 24 månader efter övergången få minst den månadslön som de då hade rätt till vid det överlåtande ämbetsverket. I fråga om denna lön gäller på motsvarande sätt vad som i allmänhet gäller för garantilöner inom statens lönesystem.

2.9. Om en anställd som förflyttas direkt med stöd av lagen eller en anställd som avses i 2.6 vid övergångstidpunkten har rätt till en garantidel eller garantilön inom det överlåtande ämbetsverkets lönesystem på det sätt som avtalades i samband med att statens lönesystem infördes, kvarstår denna rätt på samma sätt som den skulle ha gjort vid det överlåtande ämbetsverket.

2.10. Beräkningen av lönetillägget enligt andra meningen i 2.4 ska grunda sig på det statliga lönesy- stemet vid det överlåtande ämbetsverket. Om ett sådant lönesystem inte har införts, ska beräkningen grunda sig på en helhetsbedömning, med beaktande av den anställdes månadslön vid övergångstid- punkten samt uppgifterna och uppgiftsnivåerna vid det överlåtande och det mottagande ämbetsverket.

2.11. Om en anställd vid övergångstidpunkten är utnämnd till en tjänst eller ett tjänsteförhållande för viss tid eller för en på annat sätt begränsad tid eller till ett arbetsavtalsförhållande för viss tid, eller om den anställde under en viss tid utför uppgifter på en högre kravnivå, har han eller hon under denna tid rätt till den lön som bestäms enligt denna anställning eller dessa uppgifter, med iakttagande av de villkor och grunder som anges ovan. När den angivna tiden har gått ut ska lönen i euro tryggas på det sätt som anges ovan i detta avsnitt enligt den lönenivå som fastställts för den tjänst eller den uppgift som den anställde har varit utnämnd till tills vidare vid den tidpunkt då lönesystemet infördes.

3. Tryggande av lönenivån vid fusioner

3.1. Som utgångspunkt för de nya avtalsbestämmelserna om ett statligt lönesystem vid fusioner an- vänds i tillämpliga delar det så kallade modellavtalet från 2003, med de ändringar som gjorts på cen- tral nivå (inklusive tillgången till information och preciseringar av bedömningsgruppens uppgifter) samt med de bestämmelser om tryggande av lönenivån som framgår av avsnitt 3 i denna bilaga och som tas in i avtalet om statens lönesystem i stället för bestämmelserna om garantilön (§ 8 i modell- avtalet). I stället för bestämmelserna om övergångsperioder i modellavtalet (§ 7 och andra bestäm- melser i modellavtalet) tillämpas det som i § 6 mom. 5 i avtalet på central nivå har avtalats om förfa- randet med övergångsperioder.

3.2. Avsikten är att lönen inte ska sjunka till följd av att ett nytt statligt lönesystem införs vid fusioner. I detta syfte ska följande iakttas om en person vid den tidpunkt då det nya lönesystemet tas i bruk och från och med den tidpunkten utan avbrott har varit anställd i ett anställningsförhållande som gäller tills vidare vid det nya ämbetsverket.

3.3. Tillämpningen av punkterna 3.4. – 6. förutsätter att den lön som betalas till personen vid den tidpunkt då systemet införs (gammal lön) är högre än månadslönen enligt det nya systemet. De nämnda avsnitten tillämpas bara fram till dess att personens lön enligt detta nya system når upp till eller överstiger den gamla lönen justerad med allmänna höjningar efter den tidpunkt då det nya sy- stemet infördes eller till dess att kravnivån för personens uppgifter sjunker. Tillämpningen fortsätter dock även om kravnivån tillfälligt har varit lägre före utgången av den tidsfrist på 18 månader som anges i 3.4 eller utgången av den tidsfrist på 24 månader som avses i 2.8, om kravnivån återgår till samma nivå inom dessa tidsfrister. Tillämpningen upphör inte heller om löneökningen enligt det nya systemet beror på visstidsuppgifter.

3.4. En person har på ovan angivna villkor och grunder rätt till sin gamla lön, som ska justeras i samma förhållande som personens lön enligt det nya systemet ändras, dock högst till beloppet av den gamla lönen justerad med de allmänna höjningarna. Personens gamla lön ska dock i 18 månader från

införandet av statens lönesystem motsvara minst lönebeloppet vid tidpunkten för införandet av det nya lönesystemet, justerat enligt de allmänna höjningar som görs efter det.

3.5. Rätten till den gamla lönen kvarstår även efter 18 månader i enlighet med de andra villkor och grunder som anges ovan. Även i de fall då kravnivån har sjunkit men återgått till samma nivå på det sätt som anges i 3 mom. inom de nämnda tidsfristerna, kvarstår rätten till den gamla lönen på mot- svarande sätt. I 1.7 finns särskilda bestämmelser om rätten att behålla den gamla lönen i vissa fall. I andra fall än de som särskilt anges i 3.3 –3.5 upphör rätten att tillämpa detta avsnitt när kravnivån sjunker.

3.6. Dessutom har en person som vid tidpunkten för införandet är utnämnd till en tjänst, ett tjänste- förhållande eller en uppgift för viss tid eller för en på annat sätt begränsad tid eller som under en viss tid utför uppgifter med en högre kravnivå under denna tid rätt att få den gamla lönen enligt denna anställning eller dessa uppgifter tryggad med iakttagande av de villkor och grunder som anges i 3.4

–3.6. – 6. I sådana fall tryggas lönenivån efter att denna tid gått ut på det sätt som anges i 3.4–3.6, men enligt de ordinarie uppgifter som gällde för den uppgift som personen vid tidpunkten för infö- randet var utnämnd till tills vidare.

3.7. Utöver det som sägs i denna bilaga ska en person som har varit anställd vid ett ämbetsverk som lagts ner i samband med en organisationsförändring, dagen innan omställningen trädde i kraft och som då övergått till det ämbetsverk som inrättades vid organisationsförändringen och efter det utan avbrott har varit anställd vid detta ämbetsverk, ha rätt till garantilön enligt lönesystemet vid det ned- lagda ämbetsverket. Rätten till denna garantilön bestäms vidare enligt vad som har överenskommits om detta i det tjänste- eller arbetskollektivavtal som gällde införande av statens lönesystem vid äm- betsverket i fråga.

STATENS ALLMÄNNA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL

Statens allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal förnyas, med följande ändringar

upphävs 55 § 2 mom. samt 60 § 3 mom.

ändras 23 § 1 och 2 mom., 29 § 1 mom., 37 § 2 mom., 38 § 4 mom., 47 §, 60 § 1 och 2 mom. samt

rubrikerna för 5, 6, 8 och 9 § i bilaga 1,

läggs till en ny 58 §

Dessutom utfärdar finansministeriet tillämpningsanvisningar så som de anges i samband med de en- skilda avtalsbestämmelserna, med följande ändringar:

läggs till 47 § en tillämpningsanvisning Dessutom läggs till 47 § en anmärkning.

§ 23 Lön vid familjeledighet

Till en tjänsteman betalas lön enligt § 6, § 7 och § 12 och till en arbetstagare enligt § 6 och § 16 från början av den graviditetspenningsperiod som avses i 9 kap. 2 § i sjukförsäkringslagen för en sam- manhängande period om högst 40 vardagar.

Tjänstemän och arbetstagare betalas lön för högst 32 vardagar från början av den föräldrapennings- period som avses i 9 kap. 5 § 1–3 mom. i sjukförsäkringslagen enligt principerna i mom. 1 ovan.

§ 29 Tillfällig vårdledighet

Om en tjänstemans eller arbetstagares eget barn eller något annat i hans eller hennes hushåll varakt- igt boende barn som inte har fyllt tolv år eller som är handikappat eller långtidssjukt plötsligt in- sjuknar, har tjänstemannen eller arbetstagaren rätt till tillfällig vårdledighet under högst fyra arbets- dagar åt gången för att ordna vård eller för att vårda barnet. Också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet har samma rätt. De som har rätt till tillfällig vårdledighet får hålla tillfällig vård- ledighet under samma kalenderperiod men inte samtidigt.

§ 37 Personalutbildning

Om en tjänsteman i undervisningsuppgifter som inte har rätt till semester deltar i kompletterande utbildning på förordnande av arbetsgivaren ska inget avdrag göras i lönen på grund av övertimmar som inte hållits eller i fråga om arvode för rektor eller biträdande rektor. Timlärare i huvudsyssla ska för denna tid betalas lön enligt det faktiska timantalet (på läsordningen).

§ 38 Försvar och krisberedskap

En tjänsteman i undervisningsuppgifter som inte har rätt till semester har dock rätt till att få lönen oavkortad för tiden för avbrott i skolverksamheten. I lönen för en tjänsteman i undervisningsuppgifter som inte har rätt till semester ska inget avdrag göras på grund av övertimmar som inte hållits eller i fråga om arvode för rektor eller biträdande rektor. Timlärare i huvudsyssla som inte har rätt till se- mester ska för denna tid betalas lön enligt det faktiska timantalet (på läsordningen).

§ 47 Särskilda bestämmelser som gäller lärare

Denna avtalsbestämmelse gäller sådana tjänstemän i undervisningsuppgifter som inte har rätt till se- mester.

I fråga om en lärare ska från och med den 16 juni i de perioder på 60 och 180 dagar som nämns i § 9 inte räknas med den tid som motsvarar tjänstemannens ordinarie semester, sådan som denna skulle fastställas enligt statens tjänste- och arbetskollektivavtal om semestrar (kalkylerad semester). Förfa- ringssättet är detsamma i fråga om de perioder på 90 och 180 dagar som avses i § 10.

I fråga om en lärare ska rätten till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller till dagpenning eller olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar inte övergå till staten för tiden för kalkylerad semester.

Om en lärare får dagpenning enligt sjukförsäkringslagen under tiden för avbrott i skolverksamheten, trots att läraren inte har beviljats tjänstledighet för denna tid, har läraren för den aktuella tiden endast rätt till lön från vilken dagpenningen i fråga har dragits av. Något avdrag görs dock inte under den kalkylerade semestern.

Avbrott i skolverksamheten eller kalkylerad semester avbryter inte det antal sammanhängande tjänst- ledighetsdagar som nämns i § 9.

Till den del lärarens betalda graviditetspenningsperiod infaller under den kalkylerade semestern, be- talar arbetsgivaren en separat ersättning till läraren. Ersättningen är beloppet av den dagpenning som

i enlighet med sjukförsäkringslagen betalas till arbetsgivaren för lärarens graviditetsledighet. Ersätt- ningen betraktas inte som lön enligt § 7 och den beaktas inte i beloppet av semesterpenning, lön för sjukdomstid eller sjukledighetstillägg. Ersättning betalas inte för den tid för vilken arbetsgivaren inte får graviditetspenning.

Till en lärare betalas inte lön under tiden för avbrott av skolverksamheten, om det är fråga om avbrott i skolverksamheten under läroanstaltens arbetsperiod och graviditets- eller föräldraledigheten för lä- raren upphör omedelbart innan skolverksamheten avbryts och läraren inte återvänder till arbetet ome- delbart efter avbrottet. Ett betalt avbrott i skolverksamheten under arbetsperioden förutsätter arbete i sammanlagt 15 arbetsdagar före eller efter avbrottet i skolverksamheten.

Tillämpningsanvisning: Med avbrott i skolverksamheten under läroanstaltens arbetspe- riod avses till exempel höst-, jul- och sportlov.

När de 15 arbetsdagarna beräknas är sjukledighet och graviditetsledighet på grund av ny graviditet likställda med arbetsdagar.

Sjukledighetsintyget ska utfärdas från och med den första sjukdagen.

Anmärkning: Ersättning enligt mom. 6 är inte inkomst som utgör grund för pension.

§ 58 Arbetsgivarens allmänna rättigheter

Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda arbetstagare och att leda och övervaka arbetet.

§ 60 Avtalets giltighetstid

Detta avtal träder i kraft den 1 mars 2023 och gäller till och med den 28 februari 2025. Efter det fortsätter avtalsperioden ett år i sänder, om inte avtalet sägs upp av någon av avtalsparterna minst sex veckor före avtalsperiodens eller förlängningsårets utgång.

På en tjänsteman eller arbetstagare tillämpas det kapitel 3.2 Familjeledigheter som var gällande den 31 juli 2022 och § 46, om tjänstemannens eller arbetstagarens rätt till moderskaps-, särskild moder- skaps-, faderskaps- eller föräldrapenning grundar sig på bestämmelserna i sjukförsäkringslagen (1224/2004) som var gällande den 31 juli 2022.

BILAGA 1

Avtalsbestämmelser om ersättning för tjänstemäns flyttningskostnader

§ 5 Logiersättning

§ 6 Ersättning för kostnader för besittning av en ny bostad

§ 8 Transport som staten ordnar

§ 9 Ansökan om ersättning

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM ARBETSTIDER

Statens tjänste- och arbetskollektivavtal om arbetstider förnyas, med följande ändringar:

ändras 1 § 1 mom. a punkten, 17 § 2 mom., 18 § 6 mom., 22 § 3 mom., 25 och 34 §

upphävs 2 § 2 mom. samt 22 § 2 mom.

Finansministeriet utfärdar tillämpningsanvisningar för statens tjänste- och arbetskollektivavtal om arbetstider så som de anges i samband med de enskilda avtalsbestämmelserna, med följande änd- ringar:

ändras 2 mom. i tillämpningsanvisningen för 1 §, 4 mom. i tillämpningsanvisningen för 6 a § och 5 mom. i tillämpningsanvisningen för 17 §

upphävs tillämpningsanvisningen för 22 §

läggs till 6 § 3 mom. en tillämpningsanvisning

§ 1 Tillämpningsområde och arbetstidsformer

a) i arbete vid ämbetsverk

Tillämpningsanvisning:

Avtalsbestämmelserna om arbete vid ämbetsverk som arbetstidsform tillämpas på de ämbetsverk på vilkas verksamhet lagen om grunderna för tillgången till statliga tjänster och placeringen av funktioner (728/2021) och den förordning om statliga myndigheters minimiöppethållning (1203/2022) som utfärdats med stöd av den tillämpas. Arbete vid ämbetsverk som arbetstidsform kan också tillämpas vid andra ämbetsverk vars verk- samhet, uppgifter och tjänster motsvarar det som föreskrivs i den ovannämnda lagstift- ningen. Personer som arbetar vid ämbetsverk är dock inte till exempel domare och fö- redragande vid domstolar, tingsfiskaler och tingsnotarier, stämningsmän samt åklagare, offentliga rättsbiträden, utmätningsmän och tjänstemän inom utrikesrepresentationen och inte heller andra personalgrupper som står utanför arbetstidsregleringen eller som på arbetsgivarens förordnande iakttar arbetstid som avviker från det som anges ovan.

§ 6 a

Vissa flexibla arbetstidsarrangemang

Tillämpningsanvisning:

Vid den individuella arbetstid som avses ovan i § 6 a punkt b följer och övervakar ar- betsgivaren inte hur den tid som används till arbete disponeras, och personen i fråga ser själv till att arbetstiden jämnas ut. Därför finns det inte några grunder för att mertids- eller övertidsarbete ska uppkomma eller ersättas. Om antalet arbetsuppgifter på förord- nande av en chef dock ändras så att de konstateras kräva överskridningar av den ordi- narie arbetstiden, ska arrangemanget med individuell arbetstid avlutas eller tillfälligt avbrytas. Utgångspunkten för individuell arbetstid är att man avtalar om att arbetsda- garna är vardagar från måndag till fredag, vilket säkerställer att veckovilan förläggs och förverkligas på det sätt som anges i § 12 i avtalet. Alternativt ska man komma överens om att veckovilan ska förläggas till exempel alltid på söndagar. Om arbetsdagarna inte har begränsats eller om det inte har avtalats om tidpunkten för veckovilan, ska arbets- givaren följa upp hur veckovilan förverkligas i den arbetstidsbokföring som tjänsteman- nen eller arbetstagaren för.

§ 17 Fastställande av mertids- och övertidsersättning för avbruten arbetsperiod eller arbetsvecka

Om det avbrott som nämns i mom. 1 beror på tjänstemannens sjukdom och den inte varit känd innan arbetsperioden började (överraskande avbrott), eller på en tillfällig vårdledighet i enlighet med § 29 i statens allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas inte tabellerna över de relativa arbets- timnormerna vid beräkningen av mertids- och övertidsersättningar under denna treveckorsperiod. Vid beräkningen av mertids- och övertidsersättningar under avbrottet beaktas då arbetstiden enligt det fastställda arbetstidsschemat som jämställd med arbetad tid.

Tillämpningsanvisning:

Med ett överraskande avbrott som beror på tjänstemannens sjukdom avses en situation där tjänstemannen överraskande insjuknar under arbetsperioden på grund av en plötslig och oförutsedd sjukdom, olycksfall eller olycksfall i arbetet. När ett överraskande av- brott inträffar på den sista arbetsdagen under en arbetsperiod och det arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen under den dagen fortsätter till den första kalen- derdagen i den period som följer på avbrottet, beaktas vid beräkningen av mertids- och

övertidsersättningen då hela arbetsskiftets tid fram till planerad avslutning.

§ 18 Särskilda arbetstidsersättningar till vissa tjänstemän och arbetstagare som arbetar på äm- betsverk

Som ersättning för arbete på en lördag ges 15 minuter motsvarande fritid utan förhöjning för varje hel timme lördagsarbete eller, om tjänstemannen eller arbetstagaren så önskar, kontant ersättning som uppgår till 25% av den enkla timlönen. Ersättning i form av motsvarande fritid ges inte och kontant ersättning betalas inte, om de timmar som utgör lördagsarbete är sådana timmar som ersätts enligt mom. 5. I söndagsersättning betalas för de tider som nämns i § 23 enkel timlön förhöjd med 50 pro- cent.

§ 22 Ersättning för lördagsarbete

Lördagsersättning betalas dock inte för den tid för vilken söndagsersättning eller helgaftonstillägg betalas. Vid arbete vid ämbetsverk och vid veckoarbete betalas ersättning för lördagsarbete inte för de timmar i mertids- eller övertidsarbete som infaller under ovan nämnda tider.

§ 25 Ersättning för arbete av utryckningsnatur i vecko- och periodarbete och avtal om ersätt- ningen i arbete vid ämbetsverk

Som ersättning för olägenheter med anledning av kallelse och inställelse till arbete av utryckningsna- tur betalas tjänstemän vid vecko- och periodarbete en utryckningspenning om 70 euro.

§ 34 Avtalets giltighet

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTRAR

Statens tjänste- och arbetskollektivavtal om semestrar förnyas, med följande ändringar:

upphävs 27 § 3 mom.

ändras 5 § 2 mom. 3 punkten, 10 § 5 mom. samt 27 § 1 och 2 mom.

läggs till 17 § 4 mom.

Dessutom utfärdar finansministeriet tillämpningsanvisningar för statens tjänste- och arbetskollektiv- avtal om semestrar så som de anges i samband med de enskilda avtalsbestämmelserna, med följande ändringar:

läggs till en tillämpningsanvisning för 17 § 4 mom.

§ 5 Dagar likställda med tjänstgöringsdagar och arbetade dagar

3) På grund av rehabilitering till den del lön har betalats för denna tid. Om en tjänsteman eller arbetstagare har fått rehabiliteringspenning på grund av omskolning, räknas då högst 75 arbetsdagar per oavbruten rehabiliteringsperiod som tid som likställs med ar- betade dagar. En tjänsteman eller arbetstagare ska omedelbart efter rehabiliteringen återgå i anställning hos staten.

§ 10 Förfarande för givande av semester vid ämbetsverk

---------------

En tjänstemans semester kan genom beslut av ämbetsverket flyttas fram och avbrytas, om det är på- kallat att flytta fram eller avbryta den av vägande skäl som hör samman med utövandet av offentlig makt eller är nödvändigt för skötseln av ett offentligt samfunds lagstadgade uppgifter som hör sam- man med hälsa eller säkerhet. Anmälan om att semestern avbryts eller flyttas fram ska göras senast tre dagar innan semestern avbryts eller börjar.

§ 17 Semesterlön för månadsavlönade

Om tjänstemannens eller arbetstagarens semesterlön bestäms enligt mom. 2 och han eller hon tar ut semester under en kalendervecka som har en på vardagen infallande kyrklig högtid, julafton, mid- sommarafton, självständighetsdag eller första maj, betalas till honom eller henne dessutom som kom- plettering till semesterlönen för dessa dagar en lön för en kalenderdag som bestäms enligt månadslö- nen vid den tidpunkt då semestern tas ut.

Tillämpningsanvisning: Dagslönen betalas endast i de fall då tjänstemannen har anhållit om och tar ut semester från måndag till söndag under en hel kalendervecka. Komplet- tering av semesterlönen kan betalas ut senast den sista dagen i den kalendermånad som följer efter den tidpunkt då semestern tas ut.

§ 27 Avtalets giltighet

På en tjänsteman eller arbetstagare tillämpas de § 5, § 6, § 10 och § 12 som varit gällande den 31 juli 2022, om tjänstemannens eller arbetstagarens rätt till moderskaps-, särskild moderskaps-, fader- skaps- eller föräldrapenning grundar sig på bestämmelserna i sjukförsäkringslagen (1224/2004) som var gällande den 31 juli 2022.

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM ERSÄTTNING FÖR RESEKOSTNADER

Statens tjänste- och arbetskollektivavtal om ersättning för resekostnader förnyas, med följande änd- ringar:

ändras § 24

läggs till 19 § 2 mom.

Dessutom utfärdar finansministeriet tillämpningsanvisningar för statens tjänste- och arbetskollektiv- avtal om ersättning för resekostnader så som de anges i samband med de enskilda avtalsbestämmel- serna.

§ 19 Resdagsersättning till tjänstemän

Om en tjänsteman har förordnats att resa utomlands på en vardag eller en arbetsdag enligt arbets- skiftsförteckningen så att minst tre timmar av den tid som använts uteslutande för resan infaller utan- för den ordinarie arbetstiden under dygnet i fråga, xxxxxxx tjänstemannen en ersättning för resdagarna på 55 euro.

Document Metadata

Table of Contents

Avtalsperiod

Document Metadata