VAD VILL RIKSDAGSPARTIERNA MED SJÖFARTSPOLITIKEN?

	sjöbefälen
TIDSKRIFT EN	FÖR SJÖBEFÄL	UTGIVEN AV SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN NR 5 SEPT EMBER 2 014	ÅRGÅNG 3

LEDARNA

har sagt upp anslutningsöverenskommelsen

FARTYGSKATASTROFEN I SYDKOREA

Befälen ombord anklagades för mord

CAPTAIN XXXXXXXX

One of 40 000 Syrian refugees in Sweden

VALET

VAD VILL RIKSDAGSPARTIERNA MED SJÖFARTSPOLITIKEN?

SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN MARITIME OFFICERS’ ASSOCIATION XXXXXXXXXXXXXXXXXXX.XX

LEDARE

Ledarna säger upp ensidigt

SEPTEMBER

Ledarna sade den 23 juni ensidigt upp anslutningsöverenskommelsen med Sjö- befälsföreningen att upphöra den 1 janu- ari 2016. Ledarna presenterade inget för-

inte passar fullt ut i alla branscher.

Den andra punkten innebär att sjöfarts- frågorna inte längre ska hanteras i en sammanhållen enhet inom Ledarnas

befälsföreningen välkomnades som en självständig, kollektivt ansluten förening. På den tiden fanns en stor flexibilitet och en öppenhet för bland annat Sjöbefäls-

slag till ny anslutningsöverenskommelse.

Sjöbefälsföreningen sade samtidigt upp den särskilda överenskommelsen om inbetalning av medlemsavgifter.

I ett särskilt beslut har Xxxxxxxx styrelse givit Xxxxxx Xxxxx (ordförande i Ledarna) och Xxx Xxxxxxx (vd i Ledarna) i uppdrag att inleda förhandlingar med Sjöbefäls- föreningen.

Ledarnas styrelse har angivit tre villkor för att Sjöbefälsföreningen ska kunna stanna inom Ledarna:

⚫att föreningen står bakom Ledarnas

VI HOPPAS ATT VI I DE KOMMANDE FÖR-

HANDLINGARNA LYCKAS HITTA EN LÖSNING SOM BÅDA PARTER KAN LEVA MED. DET SKULLE KÄNNAS TUNGT ATT EFTER 35 ÅRS GEMENSKAP BEHÖVA LÄMNA LEDARNA, SOM VI UNDER ALLA ÅR HAFT ETT MYCKET GOTT SAMARBETE MED.

värderingar så som de uttrycks i de av Xxxxxxxx kongress tagna policydoku- menten;

⚫att Sjöbefälsföreningen på samtliga områden måste jämställas med övriga branschföreningar inom Ledarna;

⚫att Ledarna i fortsättningen ska äga avtalen och mandatet i förhandlingarna på branschområdet.

Den första punkten kan tyckas något för- vånande, eftersom ett vägande skäl till att vi en gång i tiden valde att ansluta oss till Xxxxxxx var att vi hade gemensamma värderingar med fokus på chefsfrågor.

Förmodligen är det debatten om tariff- löner kontra individuella löner som ligger bakom detta krav. Det här är en av Ledar- nas viktigaste frågor, och uppenbarligen tål man inga avsteg från sin lönepolitiska linje om individuella löner, även om detta

kansli på det sätt som sker idag. De olika funktionerna såsom till exempel förhand- lingar, ekonomi, medlemsregister, informa- tion, sjöfartspolitik ska läggas ut på Ledar- nas olika avdelningar. Det är svårt att se hur en sådan åtgärd skulle ge en effekti- vare verksamhet.

Den tredje punkten innebär att Sjöbe- fälsföreningen inte längre ska vara avtals- bärare.Ansvaret för avtalet ska ytterst vila på Ledarnas styrelse, och Sjöbefälsfören- ingens egen konflikträtt skulle tas bort. Den självständiga ställningen och rätten att teckna egna kollektivavtal var grund- läggande när Sjöbefälsföreningen träffa- de anslutningsöverenskommelsen med Ledarna.Vår självständighet garanterades av dåvarande ledningen i Ledarna i elva särskilda punkter.

En allmän reflektion är att Ledarna genomgått en stor förändring sedan Sjö-

föreningen att forma sin egen bransch- politik och sina egna kollektivavtal. Sjö- befälsföreningen ansågs veta bäst vad som var bra för medlemmarna (cheferna) inom sjöfarten.

Denna vidsynthet finns inte kvar. Det verkar nu som om alla ska mallas in i samma form, oavsett om det är lämpligt för medlemmarna eller inte.

Vi hoppas att vi i de kommande för- handlingarna lyckas hitta en lösning

som båda parter kan leva med. Det skulle kännas tungt att efter 35 års gemenskap behöva lämna Ledarna, som vi under alla år haft ett mycket gott samarbete xxx.Xx måste dock med anledning av de krav som Xxxxxxxx styrelse nu ställer på Sjö- befälsföreningen förbereda våra medlem- mar på möjligheten att vi tvingas bort från Ledarna.

2 SJÖBEFÄlEN NR 5 2 0 14

10

sjöbefälen Nr 5

04 EU-rätt även under bekvämlighetsflagg

Norskt rederi kan åberopa EU/EES fria rörlighet

05 President kriminaliserade sjöbefäl

16

Kommentar till färjekatastrofen i Sydkorea

06 Den ”rigida” arbetsrätten är en myt

Arbetsgivare som åberopar arbetsbrist får nästan alltid rätt

08 Höststämning i det fackliga arbetet

Xxxxxx Xxxxx skriver om hårda lokala förhandlingar

08 Befälhavaransvar och fylleri

Referat av ett par uppmärksammade sjörättsfall

10 Tragedin i Syrien drabbar även sjöfarten

Syrisk kapten flykting i Sverige

12 Välfärdstjänster kan slopas i Norge

Föreslås tas bort helt under en tvåårsperiod

14 Kväveoxidutsläpp borde regleras hårdare

Katalysatormetoden SCR är en effektiv metod

16 Maskinbefäl i örtagård

Xxxxxx Xxxxxx är fartygsingenjör och medicinalväxtodlare

18 Enkät inför riksdagsvalet

Vad vill riksdagspartierna med sjöfarten?

20 Sjöbefäl i Trinidad Tobago

Brist på inhemska befäl

23 Drucken sjöman en vacker blomma

Bakgrunden till ett märkligt botaniskt namn

24 Tidig källa om Xxxx Xxxxxxxx

Munk från Bremen utförligaste källan om vikingatiden

Utkommer med åtta nummer per år Prenumeration 350 kr/år inkl moms

Årgång 3 Utgivningsdag 2 september 2014

Ansvarig utgivare Xxxxxxxx Xxxxxxx

Redaktör Xxxxx Xxxxxxxx, 08-598 99 121, 0000-00 00 00

Layout Trydells Tryckeri AB

Adress Box 12100, 102 23 Stockholm

20

Besöksadress Xxxxxxxxxxxxxx 0

Telefon 00-000 00 000 vx

Telefax 00-000 00 00

E-post xxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx

Bankgiro 332-1478

XXXX 0000-0000

Tryck Trydells Tryckeri AB, Laholm 2014

Annonser Display i Umeå AB, 090-71 15 00 xxxx@xxxxxxx-xxxx.xx

Framsidesbild Xxxxxx Xxxxxx – maskinbefäl i Stena Vision och medicinalväxtodlare i Kvilla i Småland. Foto Xxxxxxxx Xxxxx.

TS-kontrollerad upplaga 8 600 ex

MEDLEM AV

MANUSSTOPP 2014

Nr 6 – 23/9 Nr 7 – 21/10 Nr 8 – 25/11

FA CK L IGT

Besvärliga lokala avtal

Sjöbefälsföreningens styrelse sammanträdde den 11–12 juni 2014 och behandlade bland annat följande.

⚫ Tonnageskatt inom ett och ett halvt år? SBF:s t f vd Xxxxxxxx Xxxxxxx, expert i regeringens tonnageskatteutred- ning, rapporterade att betänkandet ska vara klart i november. Innehållet är ännu sekretessbelagt, men han avslöjade att enigheten är stor, och ett tonnageskattesystem beräknas kunna träda i kraft 1/1 2016.

⚫ Ändrade villkor under fredsplikt. Destination Gotland har ändrat anställningsvillkoren för befälhavare, tekniska chefer och intendenter, trots att dessa inte omfattas av färjeavtalet.

⚫ Arbetsbrist i Stena line. Ett antal intendenturbefäl i Stena Line har blivit övertaliga, även om SBF-klubben i förhand- lingar räddat jobben för ett 15-tal. Driftbefälen får en utökad arbetstid och lönekompensation för detta.

⚫ Topsningsresultats användande. Topsningsmetoden vid

drogtestning inom Stena Line är ackrediterad, men SBF ska avtala om begränsningar i hur resultaten får användas.

⚫ Avtalstvist i Utö. Rederi AB Utö anser sig ha övertagit ett avtal på lägre nivå. SB återkommer i nästa nummer med en utförligare text om ärendet.

⚫ Elektroniskt kongressval. Kansliet har kommit långt i att hitta en metod att låta medlemmarna välja kongressombud elektroniskt. Den stora fördelen med metoden är att röst- sammanräkningen går betydligt snabbare.

Xxxxxxxx Xxxxxxxx deltog som gäst på detta sammanträde. Han mottog Patriotiska säll- skapets Emmery-medalj i första storleken för långvarigt och uppskattat arbete för svenskt sjöbefäl, svensk sjöfart samt internationell sjösäker- het.

EU-rätten tillämplig i Panamaflagg

Under sommaren kom ett uppmärksammat utslag i EU-dom- stolen om en långdragen facklig strid mot det norska rederiet Fonnship och deras Panamaflaggade fartyg Sava Star.

Efter blockader från både Transport och Seko tecknade Fonn- ship ITF-avtal för besättningen, fyra polska befäl och två ryska matroser. Men rederiet har fortsatt hävda att stridsåtgärderna var olagliga, eftersom de strider mot EU:s fria rörlighet. Denna gäller genom EES-avtalet även i Norge. De har därför anmält ärendet till Arbetsdomstolen (AD), som 2012 beslöt inhämta ett för- handsavgörande från EU-domstolen om EU-rätten över huvud taget är tillämplig på ett Panamaflaggat fartyg.

I somras kom EU-domstolens beslut, som kort konstaterar att ett företag som är etablerat inom EES-området kan åberopa den fria rörligheten. Domstolen har dock inte tagit ställning till strids- åtgärderna eller det avtal de ledde fram till, utan frågan förs nu tillbaka till AD.

Rättigheter utan skyldigheter

Xxx Xxxxx, chefsjurist vid LO-TCO Rättsskydd, uttalade sig efter domstolsbeslutet till nättidningen xxxxxxx.xx:

– Företaget har valt att flagga båten i Panama för att dra nytta av landets dåliga arbetsrättsregler och skattevillkor och slippa undan EU:s lagstiftning. Ändå har man tydligen kvar möjligheten att åberopa den fria rörligheten. Det är märkligt att man kan ha kvar alla rättigheter utan skyldigheter.

Men den enda formella innebörden av domstolsbeslutet är alltså att AD måste beakta den fria rörligheten inom EU/EES. Detta behöver inte alls betyda att domstolen finner stridsåtgär- derna olagliga. Det ska noteras att den beryktade Lavaldomen

från 2008 inte innebar att EU-domstolen ogiltigförklarade Bygg- nads blockad bara för att den stred mot den fria rörligheten. ”Felet” var att Byggnads avtal ansågs alltför komplicerat och att det var för oklart vilken minimilön företaget skulle betala. Jäm- fört med detta är ITF-avtalen tämligen enkla med klara löne- tariffer.

Fonnships advokat jublar dock över domen i Sjöfartstidning- ens nyhetsbrev och anser den ”mycket väsentlig för den interna- tionella sjöfarten”. Men som sagt, varken AD eller EU-domstolen har ännu behandlat sakfrågan, det träffade ITF-avtalet. B L

Xxxxxxxx Xxxxxxx tillförordnad vd

Sjöbefälsföreningens verkställande direktör Xxxxxx Xxxxxxxxx lämnade sitt uppdrag i början av sommaren. Förre vd:n Xxxxxxxx Xxxxxxx fungerar som tillförordnad vd.

Nordiskt styre i IFSMA

Vid generalförsamlingen för International Federation of Ship- masters’ Associations (Ifsma) i Sandefjord avgick Xxxxxxxx Xxxx- vall som president efter 16 år. Han efterträddes av Xxxx Xxxxx, Norge. Bland de sju vicepresidenterna kan nämnas Xxxxxx Xxxxx, Sverige, och Xxxxx Xxxxxxxx, Danmark.

SÄ K ERHE T S F RÅ G OR

VAD ORSAKADE FÄRJEKATASTR OFEN I S y DK OREA ?

”Reglerna måste gälla även i nationell färjetrafik”

Den svåra färjekatastrofen i Sydkorea i april, då cirka 300 människor omkom, huvudsakli­ gen ungdomar, måste bidra till att all färje­ trafik, nationell som internationell, omfattas av samma regelverk. Det är huvudfrågan, anser Xxxxxxxx Xxxxxxxx, f d seniorrådgivare i SBF och mångårig internationell auktoritet i sjösäkerhetsfrågor. TEXT XXXXX XXXXXXXX

SYD KOREA APRIL 2014

Debatten efter katastrofen måste delas upp i två åtskilda frågor, anser Xxxxxxxx Xxxxxxxx när SB ringer upp honom. Den ena är vad som orsakade haveriet, den andra hur räddningsarbetet hanterades när olyckan var ett faktum.

– Att på en gång kalla ansvariga befäl för ”mördare”, innan man ens börjat utreda olyckan är oacceptabelt, anser Lindvall. Xxxxxxxx syftar på att Sydkoreas president Xxxx Xxxx-Xxx på ett tidigt stadium fördömde besättningen och sa att deras age-

rande ”var att likställa med mord”. En dryg vecka senare avgick premiärminister Xxxxx Xxxx-Xxx på grund av regeringens hantering.

– Faktum är att färjan Sewol var ombyggd, så att stabiliteten hade ändrats, påpekar Lindvall. Det måste utredas om detta bidrog till haveriet.

– En helt annan sak är när olyckan väl har skett. Då hävdas det att befälet på ett tidigt stadium lämnat färjan och uppmanat passagerarna att stanna kvar i hytterna. Är detta sant är det givet- vis djupt olyckligt.

– Men detta var den 100:e färjeolyckan i nationell fart. Det är huvudfrågan. Reglerna för färjetrafik i olika länder skiljer sig

helt vad gäller krav på konstruktion, utbildning och kontroller. De omfattas varken av Solas-, Marpol- eller STCW-konventioner- na. Detta måste ändras. Om du åker med i en färja mellan Hel- singborg och Helsingör, så gäller helt andra regler än om du

Sjömanskyrkan i Stockholm

Vi finns lokaliserade i Frihamnen i Stockholm.

Våra verksamheter är

• Fartygsbesök i Stockholm, Södertälje och Nynäshamn.

• Läsrumsverksamhet

• Gudstjänstliv

• Diakoni

• Pensionärs och föreningsverksamhet

Besöksadress: Xxxxx Xxxxxxxxx 00 Telefon: 00-000 000 00

Mobil: 000-000 00 00

E-post: xxxx@xxxxxxxxxxxxx.xxx Hemsida: xxx.xxxxxxxxxxxxx.xxx

åker mellan två öar i Filippinerna eller Indonesien. Men samma ➤

SCAVANGE AIRCOOLERS and HEAT EXCHANGERS

for all major makes of diesel engines.

Oxelgrenvägen 34, S-152 42 SÖDERTÄLJE, Sverige • Tel: 00-000 000 00

Fax: 00-000 000 00 • E-mail: xxxx@xxxxxxxx.xx • xxx.xxxxxxxx.xx

Scandinavian Cooler is since 2013 a part of

Boas Industriservice AB

ARBE T SRÄ TT

Å BER OPAR ARBETSGIVAREN ARBETSBRIST KAN EN UPPSÄGNING NÄSTAN ALDRIG ST OPPAS

Facket maktlöst vid arbetsbrist

När Svenskt näringsliv kritiserar den ”rigida” arbets­ rätten glömmer man – medvetet förstås – att arbets­ givaren ändå är tämligen allsmäktig när det gäller uppsägning på grund av arbetsbrist. Det enda facket kan göra i den situationen är att se till att turordningen följs – arbetsgivarens bedömning att det föreligger arbetsbrist kan inte angripas. TEXT XXXX XXXXXXXXXX

sina gamla jobb har förutsättningar att sköta det nya arbetet.

AD har i flera rättsfall slagit fast att dom- stolen i princip inte kan överpröva de bedömningar som har gjorts av arbetsgi- xxxxx.XX anser sig inte heller i princip ha någon rättslig möjlighet att i arbetsbrist- fall ifrågasätta de beslut eller de bedöm- ningar som arbetsgivaren gjort i enskilda fall. Men samtidigt har AD sagt att arbets- givaren inte får ta för lätt på uppsägnings-

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist måste arbetsgivaren först försöka ompla- cera arbetstagaren.Bestämmelsen om detta finns i 7 § Lagen om anställningsskydd:

En uppsägning är inte sakligt grun­ dad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstaga­ ren annat arbete hos sig.

Arbetsdomstolen (AD) har ofta något sådant fall uppe för bedömning. Inte säl- lan gäller tvisten hur genomgripande för- ändringar av verksamheten som skäligen kan krävas av arbetsgivaren för att ompla- ceringsskyldigheten ska anses fullgjord. I ett fall gällde tvisten frågan om ett företag underlåtit att fullgöra sin omplacerings- skyldighet och om uppsägningarna av två arbetstagare av det skälet inte hade saklig grund.

Kan omorganisation krävas? Fackförbundet hävdade att det hade varit möjligt att ha kvar de två arbetstagarna

➤ säkerhetskrav måste gälla för all passage- rartrafik, oavsett om den är nationell eller internationell, fastslår Xxxxxxxx Xxxxxxxx.

Befälhavarorganisationen Ifsma antog vid sin generalförsamling i Sandefjord en resolution i frågan. Där uttrycktes djupt beklagande över de många dödsoffren, samtidigt som världens regeringar upp- manades att avhålla sig från att på lösa grunder uttala grova anklagelser mot sjö- befäl. B L

om företagets verksamhet omorganiserats och arbetsrotation införts. De skulle efter skälig inlärningstid ha haft tillräckliga kvalifikationer för att utföra det arbete som då hade kunnat tillskapas.

Företaget å sin sida gjorde gällande att det hade fullgjort sin omplaceringsskyl- dighet och att det inte kunde krävas att man skulle organisera om verksamheten genom arbetsrotation. Dessutom hävdade företaget att de två arbetstagarna även efter en sådan omorganisation inte skulle ha haft tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna.

Den rättsliga utgångspunkten när det gäller omplaceringsskyldigheten åter- finns som redan framhållits i 7 § Las. Enligt fast praxis i AD ska arbetsgivaren göra en noggrann utredning av omplace- ringsfrågan och ta tillvara de möjligheter till omplacering som kan finnas innan uppsägning sker.

Arbetsgivarens bedömning står fast AD har i flera rättsfall framhållit att omplaceringsskyldigheten i första hand är tillämplig när det någonstans inom verksamheten finns lediga arbeten att erbjuda de som uppsagts på grund av arbetsbrist. Om sådana lediga arbeten inte finns tillgängliga kan det krävas att arbetsgivaren ändå vidtar särskilda åtgär- der för att arbetstagare ska kunna bere- das fortsatt anställning.

En förutsättning är dock givetvis att detta inte medför att andra arbetstagare friställs. Dessutom krävs att de arbets- tagare som inte längre kan sysselsättas i

frågan utan verkligen göra en noggrann och seriös bedömning av hur övertalig- hetsproblemet på arbetsplatsen ska lösas.

I det nu aktuella fallet ansåg AD att det inte fanns anledning att ifrågasätta arbets- givarens uppgifter. Med hänsyn till att det också var en liten arbetsplats med bara ett 10-tal anställda var det enligt AD:s mening tydligt att det inte behövdes någ- ra mera ingående undersökningar för att få klarhet i frågan om vilka alternativ som xxxxxxx.XX fann mot denna bakgrund att företaget inte hade åsidosatt sin omplace- ringsskyldighet och konstaterade att upp- sägningarna varit sakligt grundade.

Tre undantag på 20 år

Detta rättsfall visar liksom flera andra att det är väldigt lite facket och den enskilde arbetstagaren kan göra när arbetsgivaren hävdar arbetsbrist som skäl för en upp- sägning. I en doktorsavhandling om tur- ordning vid uppsägningar som för några år sedan publicerades framgår att facket lyckats slå hål på fingerad arbetsbrist i bara tre av de 19 fall som varit uppe i AD under en 20-års period. S G

Verksamhets- berättelsen 2013

SBF:s verksamhetsberättelse för 2013 i digital version kan beställas från kansliet. Ring 08-598 99 085 eller skriv till xxx@xxxxxxx.xx

HUMAN XXXX XXX

S y RIAN CAPTAIN ONE OF TENS OF THOUSANDS OF REFUGEES FR OM THE CIVIL WAR

Captain Xxxxxxxx one of 40 000 destinies

Captain Xxxxx Xxxxxxxx sits in a cottage in the asylum accommodation Björkgården in Tvååker and waits to regain a normal life. He is one of 40 000 Syrians, who have fled to Sweden during the civil war.

tract abroad and even a visa.

– We were seen as security risks. So it was for me, a conscientious human being, who at first always have thought of the security for my crew, my ship and my cargo and never made any mistakes, says Xxxxx and looks down at the table.

A bed and a few personal belongings. Unknown human beings of different nationalities to cooperate with in a small area.An everlasting longing for the family and the homeland far away.

The life in an asylum accommodation in a way reminds of the life on board.yet it is different like night and day.

Xxxxx Xxxxxxxx was once a captain with a good income and good living conditions. His wife xxxxxxxx waited for him at home in the house in Syria, and their children crowded with daddy in the double bed to be able to come as close as possible.

Life was comfortable and safe, but not free. From 1971 Syria has been ruled by the dictator Xxxxx xx-Xxxxx and after him the son Xxxxxx, with an increasing corrup- tion and control over the citizens.

– There was a fear to talk about politics. Not even if we just were two on the bridge at night we dared to talk about the regime, says Xxxxx.

Driven to death by informer

A member of a crew heard what his mas- ter said about the situation in the country, and when the ship anchored in a Syrian port the police came on board and arrested the master.When he had been in custody for a month the master succeed- ed to bribe himself out, but his physical and mental health was seriously wound- ed after the captivity and the beatings. He was dead three months later.

Everywhere there was a fear to be monitored.

– To sit and chat with a friend in a res- taurant or a café could for example be dangerous if you talked about wrong things. Someone at the next table could report the conversation to the secret ser- vice. No normal, legal rights as the right to defend yourself or to talk to a lawyer were valid in such a situation, says Xxxxx.

– There are many cases, when people have been beaten and tortured. Every visit in a port implied controls, where you didn’t know if you would be approved. If

you had listened to the “wrong” TV-news or liked the wrong updating on Facebook, this could be enough for an arrest.

The Arab Spring started in Syria in 2011. Some of the demonstrators demanded democracy, others wanted to change socialism to Islamic Law.The protest actions were at first peaceful, but the government soldiers started to use sharp ammunition, and soon the civil war was a fact.

– I thought that this would go on for two, three months. Not three years. Or 30… It will take time to rebuild our coun- try, says Xxxxx.

He grew up in a seafarer family on the Syrian coast of the Mediterranean. Here is the seaport Latakia, as a doorway to the world.

Wide sea experience

After more than 15 years as a captain Xxxxx has a very long record. He has worked for big shipping companies and under different flags, both national and flags of convenience (which is most com- mon if the shipping company is Syrian).

Many years ago Xxxxx was hurt in Hel- singborg in an accident on board, and he had to stay in a hospital in Sweden for a month.

In the middle of the 2000s the condi- tions deteriorated.The doors were closed to Syrians who were disloyal to the gov- ernment. It was no longer possible to search for a job unofficially. People with no experience from the merchant fleet were employed, often not even English speaking, both at sea and as administra- tors and as port managers.

– And Syrian seamen have always worked under tough conditions, often inhuman. No insurances, no trade union, no pension. Seamen are totally in the hands of unlicensed brokers, and the contracts are not approved in court.

When the civil war started the situation became much xxxxx.Xx a Syrian it was suddenly difficult for him to get a con-

Children might be kidnapped Furthermore Xxxxx had a constant fear for what could happen his wife and children, while he was out at sea. Even if the hostili- ties in Syria had not reached the seaports, where the governmental authority is strong, kidnappings are common.

– When you send your children to school, you don’t know if they will come home again. I feared for my neighbours, who are Alawites and loyal to the govern- ment.Always fear.

He tells how he installed surveillance cameras both on the balcony and at the entrance door.

Therefore he rented a house in Egypt, where his wife and children were accom- modated, while he started to work on short contracts in the region.This winter Xxxxx scraped together money and took contact with refugee smugglers to be able to get to Europe.

Sweden gives permanent residence permits to those who have fled from the civil war and a possibility to reunite with the family.This together with the earlier acquaintance with Sweden were the rea- sons why he fled here.

Xxxxx arrived a bleak February day, and after just a month he got his residence permit. Now he waits that yasemine and the four children will come after.

Xxxxx still lives in the asylum accommo- dation outside Varberg. It is hard to get a dwelling and work without contacts. Now the first and main goal is to reunite with the family and after that get a work.

Life has been on a low heat too long now. Captain Xxxxxxxx wants to come out again.

The names in the text are fictitious.The interviewed person is afraid of what might happen the relatives in Syria if he speaks openly.

This is a translation of the article on the pages 10–11.

K OLUMN

F Ö RSTE VICE ORDF Ö RANDEN HAR ORDET

FÅ POSITIVA NYHETER

K ATT E G ATT A UGUSTI 2014

Nu är sommaren slut på riktigt. Under föregående vecka var jag i Estland med Sjömanshusstiftelsen och reste med färja mellan Stockholm och Tallinn.Vädret var inte det bästa tänkbara, och tyvärr får man känslan av att hösten anländer tidigt i år. Inte bara vädret är höstligt, även kring mitt fackliga värv infinner sig höstkänslor, där regnmolnen drar in med full xxxxx.Xx har under sommaren kunnat läsa i in- formationsbrev, att Ledarna sagt upp Sjö- befälsföreningens anslutningsöverens- kommelse, att Tallink Silja förbereder ton- nageförflyttningar samt de förhandlingar som förts mellan SBF och Stena Line Scandinavia AB och givetvis diskussioner- na om svaveldirektivet som förts i sjöfarts- media över tid.

Det är många anställda i rederier som seglar i vårt närområde, som känner stor oro, vilket jag förstår eftersom väldigt få nyheter är xxxxxxxx.Xx som arbetar fackligt inom SBF försöker att på bästa sätt skapa förutsättningar för en framtid inom sjöfar- ten för våra medlemmar. De förhandling- ar som förts i Stena Line har handlat i hög grad om hur vi kan skapa en förutsättning för just detta, att det finns en anställnings- barhet även med tuffare villkor inför framtiden. Givetvis finns en risk när man

rationaliserar hårt i en organisation, och

just nu har vi nått den absoluta botten när det gäller organisationen ombord för intendenturbefäl. Där är jag övertygad om att vi måste reglera så att vi får en bättre balans, eftersom vi alla känner att reduk- tionen av antal tjänster blivit allt för snäv, vilket kommer innebära synnerligen dålig psykosocial arbetsmiljö samt sämre ser vice gentemot kund. Föreningen kommer att tillsammans med företaget utvärdera hur organisationsförändringarna fungerat efter en inkörningsperiod, för att på så vis få till en optimal organisation.

Bra relationer underlättar lösningar När det gäller de förhandlingar som före- varit gällande byte av avlösningssystem, kan vi i föreningen konstatera att avtalen inom de svenskflaggade färjorna harmo- niserats med få undantag. Givetvis finns skillnader, men nu liknar de allt mer var- andra vilket en gång i tiden var idén med s k färjeavtal. I Stena Line har föreningen också drivit på anställningsbarheten, där Stenakoncernen nu erbjuder övertaliga att börja tjänstgöra inom koncernens roro- och ropax-fartyg, som är flaggade i det danska internationella registret. För föreningen är det viktigt att driva denna fråga, för det innebär att de anställda inom koncernen kommer att kunna få fler alternativ för en framtid och karriär i sjöfartsklustret.Tyvärr måste konstateras

att detta låter sig inte göras över en dag. Många frågeställningar kommer oss till- handa som ingen tänkt på, och de som får erbjudandet måste givetvis planera för andra förutsättningar vad gäller av- lösningssystem och lönesättning som kan bli nog så besvärande för den enskildes sociala liv.Trots detta är jag övertygad om att med en bra relation mellan arbets- tagarorganisation och företag, så kommer de negationer som uppstår att lösa sig över tid, och vi kommer att få en större möjlighet för svenskt befäl att få anställ- ning med bra villkor gällande löner, avlösningssystem och arbetsmiljö.

Till sist när det gäller anslutningsöver- enskommelsen med Ledarna, så är detta i sig oroligt, men föreningens viktigaste uppgift är att värna medlemmarnas in- tressen gällande löne- och yrkesrelatera- de frågor, och vilka är bättre på detta än

vi, när det gäller den komplexa bransch vi arbetar i? Som jag ser det är det Sjöbefäls- föreningen som har kunskapen gällande dessa spörsmål, och vår främsta utmaning är att värna och vidmakthålla kunskaps- basen inom föreningen. Det gör vi bäst genom att äga frågeställningen själva.

Med önskan om förliga vindar

XXXXXX XXXXX 1:E VICE ORDFÖRANDE SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN

Befälhavares ansvar måste klart uttalas

S TO CK HOLM FEBR UARI 2014

När befälhavaren kom upp på bryggan övertog han inte automatiskt ansvaret. Därför fastställs domen mot lotsstyrmannen för brott mot hastighets­ bestämmelserna.

TEXT XXX XXXXXXXX

För snart tre år sedan var tre fartyg sam- tidigt på väg in till Stockholm. Först kom kryssningsfartyget Celebrity Constella- tion, sedan Silja Festival och sist Silja Symphony.

För att få bättre manöverutrymme i hamn bad lotsen på Constellation de båda Siljafartygen att gå förbi. Det gjorde de och översked då med råge fartbe-

gränsningen på 8 knop. Svallet skadade en flytbrygga.

Därför dömdes befälhavaren på Festival och lotsstyrmannen på Symphony för brott mot sjölagen till vardera 1 500 kronor i penningböter. Domen beskrevs i Sjö- befälen nr 4/2013.

Båda erkände fartöverträdelsen.Trots det överklagade lotsstyrmannen tings- rättens dom. Hans försvar: Befälhavaren hade kommit upp på bryggan och där-

SÄ K ERHE T S F RÅ G OR

RÄTTSFALL OM BEFÄLHAVARANSVAR OCH F y LLERI P Å BR y GGAN

med tagit över ansvaret. Själv framförde han då bara fartyget under befälhavarens ledning.

Men han får inget gehör i hovrätten, som säger att ”vakthavan- de befäl ska ansvara för fartygets säkra framförande, oberoende av befälhavarens närvaro på bryggan, ända till dess befälhavaren uttryckligen meddelar att han har övertagit detta ansvar och detta är ömsesidigt uppfattat”.

Hade inte kontaktat befälhavaren

När befälhavaren kom upp på bryggan hade lotsstyrmannen dessutom, utan att kontakta honom, redan kommit överens med lotsen på Constellation om att Symphony skulle gå förbi.Att befäl- havaren gav utkiken order att gå ner och förbereda förtöjning innebar heller inte, enligt hovrätten, att han tagit över ansvaret.

Alltså fastställs tingsrättsdomen mot lotsstyrmannen. Domen har vunnit laga kraft. P T

Full på bryggan

– grovt brott?

Sjöfylleri bedöms olika strängt av olika åklagare. Det visar ett aktuellt fall med ännu ett bekvämlighetsflaggat fartyg med ännu en berusad rysk kapten i Öresund. TEXT XXX XXXXXXXX

ÖRESUND APRIL 2014/ NOV 2013

Torrlastaren San Remo, registrerad på St Vincent & the Grenadi- nes, gick den 5 april på lätten från Falkenberg till Swinoujscie och var på kvällen i trafikseparationen i norra Öresund. Där missade kaptenen, som hade vakten, en styrbordsgir och fort- satte i stället snett emot nordgående trafik – just där Öresund och separationen är som smalast och trafiken som allra tätast.

Sound VTS såg vad som hände och kallade upprepade gånger upp San Remo men fick inget svar.

Befälhavaren på HH-färjan Xxxxxxxxx XX, som just lämnat Helsingborg, såg samma sak och gick upp akter om San Remo och försökte med tyfonsignaler påkalla uppmärksamhet.

San Remos stäv pekade då rakt mot Oceanhamnens södra pirnock. Men i sista minuten, bara mellan 90 och 150 meter från piren, ändrade San Remo kurs och fortsatte söderut.

Åklagaren mildrade rubriceringen

Kustbevakningen gick snabbt ut med sin RIB-båt, bordade farty- get och beordrade ankring utanför Råå. Kaptenen fördes iland. Alkoholprov visade att han hade 0,58 promille.

Från början bedömde Kustbevakningen hans framfart som grov vårdslöshet i sjötrafik men fick inget gehör hos jouråklaga- re Xxxxxx Xxxxxxxx, som valde att bara ge kaptenen ett straff- föreläggande på 80 dagsböter för sjöfylleri av normalgraden.

– Den bedömningen gjorde jag utifrån Kustbevakningens före-

Fortsättning på sidan 13 ➤

Workshop Foreman/ Senior Service Engineer

MAN Diesel & Turbo in Sweden is expanding

and we are looking for a new member for our team of excellence at PrimeServ Gothenburg, Sweden.

Job Responsibilities

• Be a key member in the service team in the workshop and onboard the vessels

• Plan, coordinate and lead the daily service and workshop activities in close cooperation with our Service Manager

• Administrate service orders, projects and service reports

• Provide technical support to our customers as well as within the internal organization

• Travel may be required to various unanticipated locations on short notice

Please send your application in English to: Xxxxxxxxx-xx@xxxxxxxxxxxxxx.xxx Deadline: 2014-09-30

For more information: Service Manager Xxxx Xxxxxxxx Direct x00 (0)00-0000000 mail: xxxx.xxxxxxxxx@xxx.xx

Qualifications

• > 5 years experience from the marine industry including trouble-shooting, overhauling, maintenance and repair of marine diesel engines, gensets and turbochargers

• Customer focus

• Leadership experience

• Fluent in English

Personal Qualities

We believe you are an energetic, structured person with leadership skills who possess the ability to network, solve problems and work independently. The position will require good communication skills both verbally and in

written. Your working environment is -international and English is the official language within MAN Diesel & Turbo

MAN Diesel & Turbo is the world´s leading provider of large-bore diesel engines and turbomachinery for marine and stationary applications. It designs two-stroke and four-stroke engines,

gas and steam turbines as well as compressors.

The product range is rounded off by turbochargers, propellers, gas engines and chemical reactors. The company employs around 15,000 staff at more than 100 international sites.

Xxxxxx

Xxxxxxxxxxx 00X • 422 46 Hisings Backa

xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xxx/xxxxxx

SjÖMANSPOR T RÄ TT

S y RISK KAPTEN EN AV TIO TUSENTALS FLy KTINGAR FR Å N INB Ö RDESKRIGETS HEL VETE

Kapten Xxxxxxxx ett av 40 000 öden

I en stuga på asylboendet Björkgården i Tvååker sitter sjökapten Xxxxx Xxxxxxxx och väntar på att återuppta ett normalt liv. Han är en av de 40 000 syrier som har sökt sin tillflykt till Sverige undan inbördeskriget.

TEXT OCH FOTO XXXXX XXXXXXXX

XXX X EN/ T vÅÅ K ER JUNI 2014

Från kuststad till kuststad. Tarik tycker om miljön i Varbergs lilla men livfulla hamn. Som befälhavare har han sett andra svenska hamnstäder: Gävle, Göteborg, Falkenberg och Helsingborg.

En slaf och några få personliga tillhörig- heter. Obekanta människor av allsköns nationaliteter som ska samspela på liten yta. En ständig längtan till familjen och hemlandet långt borta.

På sätt och vis påminner livet på en flyktingförläggning om det ombord. Ändå är det som dag och natt.

En gång var Xxxxx Xxxxxxxx befälhavare med goda inkomster och livsbetingelser. Hemma i huset i Syrien fanns hustrun yasemine och barnen, som efter varje långresa trängdes med pappa i dubbel- sängen för att få ligga nära. Umgänge med släkten, en tur med bilen till stranden eller glasskiosken med ungarna, restau- rangbesök och lite småfix i huset. Sedan en ny båt och en ny resa.

Livet var bekvämt och tryggt, om än inte fritt. Sedan 1971 har Syrien letts av först diktatorn Xxxxx xx-Xxxxx och sedan sonen Xxxxxx med en tilltagande korrup- tion och kontroll av medborgarna.

– Det fanns en rädsla för att tala politik. Inte ens om vi bara var två, på bryggan om natten, vågade vi tala om regimen, säger Xxxxx.

Xxxxx i döden av angivare

Precis det – att vara avlyssnad på bryggan

– råkade en vän och kollega till Tarik ut för. En besättningsman hörde vad hans kapten sa om situationen i landet och när fartyget la till i den syriska hamnen kom polis ombord och tog kaptenen med sig. Efter att ha varit frihetsberövad en månad lyckades denne befälhavare muta sig ut men hans fysiska och psykiska hälsa hade inte klarat misshandeln och fången- skapen.Tre månader senare var han död.

Rädslan för att vara övervakad fanns överallt.

– Att till exempel sitta och småprata med en vän på en restaurang eller ett café kunde vara farligt om man talade om fel saker. Någon vid bordet bredvid

SjÖMANSPOR T RÄ TT

S y RISK KAPTEN EN AV TIO TUSENTALS FLy KTINGAR FR Å N INB Ö RDESKRIGETS HEL VETE

kunde rapportera samtalet till underrät- telsetjänsten, som sedan kunde komma hem till en och göra en husrannsakan. Inga normala, juridiska rättigheter som rätten att försvara sig eller tala med en advokat gällde i det läget, säger Xxxxx.

– Det finns många fall där människor har gått ett okänt öde till mötes med miss- handel och tortyr.Varje hamnbesök inne- bar kontroller, där man inte visste om man skulle passera. En sådan sak som att ha lyssnat på ”fel” tv-nyheter eller att ha gillat ”fel” uppdateringar på facebook kan räcka för ett gripande.

Den arabiska våren nådde Syrien 2011. En del av demonstranterna ställde krav på demokrati, andra ville byta socialismen mot islamistisk lag. Protestaktionerna var till en början fredliga men regeringssolda- terna tog till skarp ammunition och snart var inbördeskriget ett faktum.

– Jag trodde att det skulle vara ett par- tre månader. Inte tre år. Eller 30… Det kommer att ta lång tid att bygga upp vårt land, säger Xxxxx.

Han växte upp i en sjöfararfamilj på Syriens medelhavskust. Här ligger hamn- staden Lattika, som en port mot världen.

Xxxxxx far dog tidigt men storebror Xxxxx såg till att småsyskonen fick utbild- ning. Xxxxx hade själv tagit sig igenom ”Arab Academy for Science and Techno- logy and Maritime Transport” i Alexandria

– den vanliga vägen till sjöbefälsyrket för syrier – och börjat jobba när han erbjöd sig att stötta Xxxxx med samma utbildning efter några år som jungman och matros. Xxxxx var inte sen att tacka ja.

Bred sjöerfarenhet

Efter mer än 15 år som kapten är Xxxxxx meritlista lång som en resa från Stilla

havet till Östersjön. Båda vattnen har han befarit, liksom Biscaya och Svarta havet, Adenviken, Kinesiska sjön, Medelhavet och Panamakanalen.

Ibland har han gått på regionala trader men även fört befäl över bulkfartyg på över 50 000 dödviktston i oceanfart. Han har arbetat för stora rederier och under skiftande flagg, både nationella och be- kvämlighetsflagg (vilket är det vanligaste om rederiet är syriskt), med indoneser, filippinier, ukrainare, rumäner, egyptier och syrier i manskapet. Han har gått med timmer, containerlast, styckegods och spannmål på hamnar som Antwerpen, Lima, Murmansk,Vancouver, Seattle och Jakarta.

Och till Göteborg, Falkenberg, Gävle och Helsingborg. I den sistnämnda hamnen var Xxxxx för många år sedan med om en olycka ombord, som ledde till en månads- lång sjukhusvistelse i Sverige.

Krävdes ofta mutor

Under 1990-talet och 2000-talets första år var det lätt att få arbete för lägre befäl.Vis- serligen kunde det ta tid att få papperen i ordning om man inte betalade under bor- det, men Xxxxxx karriär gick stadigt uppåt.

I mitten av 00-talet, när Xxxxx hade fått sitt DPA, blev villkoren sämre. Dörrarna stängdes för syrier som inte var regerings- trogna. Det gick inte längre att söka jobb på inofficiell väg. Istället för kvalificerat folk anställdes människor utan erfarenhet från handelsflottan, ofta inte ens engelsk- talande, både till sjöss och som adminis- tratörer och hamnchefer.

– Och syriska sjömän har alltid haft tuf- fa villkor, ofta omänskliga. Inga försäkring- ar, inga fackförbund, ingen pension. Folk är helt utlämnade till olicensierade mäk-

lare, och kontrakten håller inte i domstol. När inbördeskriget bröt ut blev situa-

En svensk björkdunge. Xxxxx Xxxxxxxx har gjort många resor under sitt liv. Den mest genom­ gripande är den som har fört honom till asylboendet Björkgården utanför Varberg.

tionen etter värre. Som syrier hade han plötsligt svårt att få kontrakt utomlands och även visum för att kunna resa och mönstra på.

– Vi började ses som säkerhetsrisker. Även sådana som jag, en samvetsgrann människa som alltid har satt säkerheten för min besättning, mitt fartyg och min last i första rummet och aldrig begått något misstag, säger Xxxxx och tittar ner i bordet.

Dessutom bar Tarik på en ständig oro för vad som skulle kunna hända frun och barnen medan han var ute. Även om stridigheterna i Syrien inte nått hamn- städerna, där regeringsmakten är stark, är det vanligt med kidnappningar.

– När man skickar sina barn till skolan vet man inte om de kommer hem igen. Jag kände en rädsla för mina grannar, som är regeringstrogna alawiter. Rädsla om natten. Rädsla jämt och ständigt, säger Xxxxx och berättar hur han monterade upp övervakningskameror både på bal- kongen och vid entrédörren.

Han hyrde därför ett hus i Egypten, där frun och barnen inkvarterades medan Xxxxx började gå på kortare kontrakt i regionen. I vintras blev det tydligt att det inte var en hållbar lösning.Tarik skrapade ihop pengar och tog kontakt med flykting- smugglare för att kunna ta sig till Europa.

Det var den tidigare bekantskapen med Sverige, som avgjorde vart flykten skulle gå. Den, tillsammans med det faktum som gör att så många syrier söker sig just hit: Sverige ger permanenta uppehållstillstånd till dem som flytt inbördeskriget och en möjlighet att återförenas med familjen.

Tarik anlände en gråkall dag i februari och hade tur. Efter bara en månad hade han uppehållstillståndet i sin hand. Nu väntar han på att yasemine och de fyra barnen ska komma efter. De har fått en tid på svenska ambassaden i Ankara för att ordna sina papper.

Men trots uppehållstillståndet bor Tarik kvar på asylboendet utanför Varberg. Det är svårt att få bostad och arbete utan kon- takter, hur skötsam och välmeriterad man än är. Nu är det första och största målet att återförenas med familjen och därefter få ett arbete igen.

Livet har varit satt på vänt länge nog. Kapten Xxxxxxxx vill ut igen. K H

FOTNOT: Namnen i texten är fingerade och bilderna arrangerade på grund av intervjuperso- nens rädsla för vad som kan hända släkten hemma i Syrien, om han går ut öppet med sin berättelse.

FA CK L IGT

RIKA NORGE KANSKE LÄGGER NED VÄLFÄRDSTJÄNSTERN A F Ö R SJ Ö FOLK

SKA NORGE SLOPA VÄLFÄRDEN?

Välfärdstjänsten för norska sjöfolk riskerar att försvinna. Det är Sjøfartsdirektoratet som föreslår att denna mång­ åriga tjänst läggs ned. Både sjömansorganisationerna och Norges Rederiforbund vill att servicen bibehålls.

TEXT XXXXXXXX XXXXXXXXX

NOR G E J ANUARI 2014

Direktoratets förslag står helt i strid med de anbefallningar som görs i rapporten

av nättillgång i hamnar och ombord på fartygen.

”Vi uppmanar departementet att inte gå vidare med Sjøfartsdirektoratets förslag, utan att näringens behov och önskemål blir bättre tillvaratagna”, heter det i brevet.

Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx har de senaste fem åren arbetat på Wilhelmsen-fartyg. Men i dag står han utan arbete på grund av att Wilhelmsen vill göra sig av med de nordiska befälen. Han säger så här om

Även i Sverige och Danmark har det varit diskussion om behovet av välfärdstjäns- ten för sjöfolk. Men de båda länderna har valt att behålla denna service.

I Norge vill Sjøfartsdirektoratet (mot- svarar Sjöfartsverket i Sverige) dock ta bort tidnings-, film- och bibliotekstjänsten samt välfärdsstationerna för sjöfolken.

Direktoratet menar att myndigheternas roll ska vara överordnad, med fokus på information och upplysning genom ökad användning av internet. Den tidigare pådrivarroll som det offentliga har haft för att främja sjöfolkens hälsa och välfärd bör, enligt direktoratet, avvecklas under en tvåårsperiod.

”Utvikling av Xxxxxxxxx fra 2013”, som de tre sjömansorganisationerna utarbetat till- sammans med Norges Rederiforbund – och Sjøfartsdirektoratet.

Nu är det den norska näringsministern Xxxxxx Xxxxxx, som ska ta ställning till direktoratets förslag. I ett gemensamt brev till ministern pekar sjömansorganisatio- nerna och rederierna på välfärdstjänstens betydelse. En nedläggning av tjänsten skulle också betyda ett brott mot ILO- konventionen om sjöfolks arbets- och levnadsvillkor (MLC).

Brevskrivarna håller med om att tjäns- ten har behov av en modernisering, men att denna ska ske i takt med utbyggnaden

välfärdstjänsten:

– Den har en mycket stor betydelse för oss sjöfolk. Eftersom jag har seglat utanför Europa har tillgången till internet inte all- tid varit lika bra. Men när vi kommit i hamn i exempelvis USA och Singapore har sjömanskyrkan i samarbete med väl- färdstjänsten skrivit ut digitala tidningar från våra hemorter.Tidningarna har sedan delats ut till oss på fartygen. Nu riskerar denna service att försvinna.

– Tidigare har vi kunnat ladda ner ny- heter, program och mycket av innehållet på NRK, vilket varit mycket populärt. För det är viktigt att veta vad som sker där hemma också. Men nu har NRK reducerat denna podcast-tjänst.

– Jag tycker det är dåligt att ett så rikt land som Norge, där sjöfarten spelar en så stor roll, inte har råd att behålla välfärdstjänsten, säger Xxxxx Xxxxxxx.

Ny teknik kan inte helt ersätta

Xxxxx Xxxxxxx tror att den digitala utbygg- naden i framtiden i viss mån kan komma att ersätta den nuvarande välfärdstjäns- ten.

– Men inte helt, det tror jag inte. Dess- utom vet vi inte hur det går med välfärds- stationerna och samarbetet med sjömans- kyrkan. Om stationerna läggs ned, så är frågan om kyrkorna kan erbjuda samma service. Och kyrkorna spelar också en stor roll för sjöfolken ute i världen.

– Jag tycker det är dåligt att ett så rikt land som Norge, där sjöfarten spelar en så stor roll, inte har råd att behålla väl- färdstjänsten. Norge ger härmed ett snålt intryck ute i världen.Tjänsten ger mycket välfärd för lite pengar, avslutar Xxxxx Xxxxxxx.

Frågan om välfärdstjänsten debatteras nu livligt bland norskt sjöfolk, och miss- nöjet är stort bland dem. Den 25 septem- ber möter vd i Norges Sjøoffisersforbund Xxxx Xxxxx, som representant för de tre sjömansorganisationerna, och Norges Rederiforbund näringsministern för att diskutera tjänsten. C K

Fortsättning från sidan 9 ➤

dragning under natten, säger han kort.

En helt annan bedömning gjorde en annan åklagare i ett liknande fall som Sjöbefälen berättade om i nr 2/14. Det gällde Ran, vars kapten i november förra året missade en waypoint söder om sam- ma trafikseparering och därför gick på grund. Han hade druckit och somnat på

bryggan. Men han hade mindre alkohol i blodet, bara 0,4 promille, och framför allt långt under 1,0 promille, där det automa- tiskt blir fråga om grovt sjöfylleri. Ändå dömdes han till en månads fängelse för just grovt brott. Enligt Malmö tingsrätt var hans uppgift ”särskilt krävande med hän- syn till fartygets egenskaper och omstän- digheterna i övrigt”. Framförandet inne-

bar ”en påtaglig fara för säkerheten till sjöss”. Brottet var, enligt tingsrätten, allvar- ligt även eftersom passagen genom Öresund är trång och trafikerad.

Å andra sidan kom Ran ur kurs utanför separationen, där trafiken inte är lika tät som längre norrut. San Remo gick däre- mot i motsatt, och smala, separationsstråk där trafiken är ännu intensivare. P T

Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell

med Sjöfartshotellet och Xxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxx

Erbjuder bra och billigt boende samt en mötesplats för sjöfolk

Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon 00-000 00 00

E-mail xxxxxxxx.xxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx - xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxx Du hittar oss även på xxxxxxxx.xxx/Xxxxxxxx.Xxxxxxxxxxxxx

Besöksadress Xxxxxxxxxxxxxx 0, Porten ovanför Sjöfartshotellets entré - Hotellbokning 08-517 349 80

UTBILDNING INFÖR EXAMINERING PRAKTISK KYLTEKNIK FÖR MASKINBEFÄL

KYLUTBILDNINGEN I GÖTEBORG AB

AV INCERT GODKÄNT EXAMINATIONSCENTRA

Praktisk kylteknik Nyexaminering Omexaminering

Dagens skärpta miljökrav på hantering av Enligt miljökrav ifrån köldmedieförordning- Omexaminering skall ske vart femte år och typen HFC köldmedier innebär ett markant en SFS 2007:846 och F-gasförordningen utbildningen är på två dagar och omfattar ökat ansvar på ombordanställd personal. skall all ombordanställd personal som köldmedieförordningen SFS 2007:846 och F- Därmed ökar kraven på kunskaper inom utför arbete på kylaggregat ombord ha gasförordningen.

praktiskt handhavande, avancerad kyltek- certifierad kompetens.

nologi samt kraven på energibesparing och Kurs & Tider År 2014 Vecka

optimering. Utbildning inför nyexaminering omfattar Omexaminering 34, 38, 42, 46, 50

tre dagar, två dagar teori (F-gasförord- Kategori 1

Praktisk kylteknik för maskinbefäl ning/köldmedieförordning) och en dag för

omfattar fem dagars kylutbildning. Utbild- praktiskt och teoretiskt prov. Plats:

ningen baseras på praktiska övningar på Kylutbildningen Göteborg AB

en avancerad nivå. Man inriktar sig på Certifikat Kategori 1 är högsta certifi- Södra Xxxxxxxxxxxxxx 0 de vanligast förekommande kylarbetena kat (omfattar alla typer av aggregat och 417 05 Göteborg ombord, t.ex. på kyl/frysanläggningar, fyllnadsmängder).

luftkonditionering o.s.v. Kursledare:

Kurs & Tider År 2014 Xxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx/Xxxxxx Xxxxxxxx

Kurs & Tider År 2014 Vecka Nyexaminering 35, 38, 42, 46, 50 Kursanmälan: Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxx

Praktisk kylteknik 37, 41, 45 Kategori 1 e-mail: xxx-xxxxx@xxxxxxxxxx.xx

Tfn: 000-00 00 00, Fax 000-00 00 00

M I LjÖ F RÅ G OR

H Å RD ARE REGLERING AV KVÄVEUTSLÄPPEN

SCR minskar kvävet

Alla alternativa bränslen är bättre än tjockolja ur miljö­ synpunkt. Och för miljöns skull borde utsläppen av NOX regleras hårdare för sjöfarten. SCR är en fungerande teknik för reduktion av NOX. Det framgår av ett par nya doktors­ avhandlingar vid Chalmers. TEXT XXXXXX XXXXXXXX ILLUSTRATION XXXX XXXXXXX

G Ö T EBOR G JUNI 2014

nadseffektiva för sjöfarten. De är det bara vid hårda klimatkrav och god tillgång till

fungerar för sjöfarten.

Tekniken har funnits i 10–15 år i Sverige, och kunskapen har byggts upp i de rede- rier som använt SCR.Till svårigheterna hör att svavel i bränslet tenderar att för- störa katalysatorn. Dessutom fungerar katalysatorn inte så bra vid låg last, då avgastemperaturen är låg.

– Om avgastemperaturen är under 275 grader efter turbon, så kan man få problem, säger Xxxxxxx Xxxxxxxxx.

Xxxxx Xxxxxxx har utfört livscykelanalyser på tjockolja, marin gasolja, LNG, syntetisk diesel av naturgas, metanol av naturgas, flytande biogas, biodiesel av raps, synte- tisk biodiesel av skogsavfall samt metanol av skogsavfall.

– Alla bränslen bidrar till att minska mil- jöpåverkan jämfört med tjockolja, även i livscykelperspektiv, säger Xxxxx Xxxxxxx, som disputerat på detta vid Chalmers.

Livscykelanalys innebär att hon har undersökt miljöpåverkan inte bara när bränslet används utan hela vägen från vaggan till graven, alltså även under produktion och transporter.

Men ett byte av bränsle ger inte alltid minskad klimatpåverkan. För att inte ge en negativ påverkan på klimatet bör bio- bränslen användas. Problemet är att dessa kanske inte finns tillgängliga i stor skala.

Xxxxx Xxxxxxx undersökte också vilka bränsleval som är kostnadseffektiva, och det visade sig att biobränslen inte är kost-

biomassa. Det senare är alltså osäkert.

Hon fann att LNG är ett bra bränsle, om man vill minska lokal och regional miljö- påverkan. Ur klimatsynpunkt är dock LNG inte bättre än tjockolja. LNG är bättre än metanol framställd av naturgas eftersom det går åt mindre energi vid produktionen.

– Därmed blir klimatpåverkan mindre än för metanol, säger hon.

En stor fördel med LNG är att utsläppen av kväveoxider, NOX, sänks radikalt jämfört med tjockolja och marin gasolja. Xxxxx

Xxxxxxx anser att IMO borde reglera ut- släppen av NOX från sjöfarten hårdare.

– NOX bidrar till flera olika typer av

miljö påverkan. Det ger stort utslag i mina

analyser, säger hon.

NOX-utsläpp bidrar till försurning, över- gödning och bildning av marknära xxxx. Ett sätt att komma åt NOX-utsläpp är att montera SCR, Selective Catalytic Reduc- tion, på avgasröret. Xxxxxxx Xxxxxxxxx har disputerat vid Chalmers på hur SCR

Enligt honom jobbar motorleverantör- erna på att hålla uppe temperaturen vid låg last, så om man köper en ny maskin med SCR ska det troligen inte vara några problem.

Med en maskin optimerad för hög för- bränningstemperatur får man stor NOX- bildning, men denna tas effektivt omhand

av SCR. Därför bidrar inte SCR generellt till en försämrad bränsleeffektivitet.

Få kontrollområden ännu Reduktionen i SCR kräver tillsats av urea blandat med vatten.Urealösningens tank- volym bör vara cirka tio procent av bräns- letankens volym. Urealösningen tillsätts i avgasröret och bildar ammoniak. I kataly- satorn reagerar NO, kväveoxid, med

ammoniak, NH3 och syre O2 till kväve, N2 och vatten, H2O. Denna reaktion kallas standard-SCR.

I en snabb-SCR reagerar NO och NO2, kvävedioxid, med NH3 till N2 och H2O. I dieselavgaserna består NOX till 90 procent av NO och till 10 procent av NO2, så van- ligtvis är det endast standard-SCR-reak- tion som sker.

Utsläppen av NOX är idag hårdast regle- rade i Eca-områden, Emission Control Area, via IMO:s NOX-regel Tier III som kräver en reduktion av NOX om cirka 80 procent. Men de enda Eca-områden som finns i dagsläget är längs USA:s och Kana- das kuster och i ett område i Karibien.

Diskussioner har förts om att inrätta nya Neca-områden, NOX Emission Control Areas, i Östersjön och Medelhavet men

detta har inte lyckats ännu. EU-kommissi- onen har dock varit pådrivande.

– Jag skulle inte bli helt förvånad om EU driver egna regler om motsvarande Tier III på europeisk nivå från 2016, säger Xxxxxxx Xxxxxxxxx. A O

Söker en medarbetare som biträdande föreståndare

Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell bedriver hotellrörelse för sjömän i Sjöfartshotellet på Xxxxxxxxxxxxx 00 x Xxxxxxxxx. Vidare skall Stiftelsen ge service till sjömän i land, allt i syfte att skapa så goda förhållande som möjligt vid vistelse i Stockholm.

Hotellverksamheten drivs genom Scandic Hotels. Stiftelsens serviceverksamhet bedrivs inom ramen för Xxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxx.

Xxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxx är en mötesplats för sjömän, där följande service ges. Utflykter, föredrag samt kvällsaktiviteter, mm. En lika viktig del i verksamheten är den vardagliga sjöfolksservicen på klubben med t ex tidningar, böcker, fika, gym, bastu och Internet.

Vi söker nu en ny medarbetare till Klubben i och med att en av de nuvarande medarbetarna går i pension. Anställningen tillträds den 1 december 2014 eller efter överenskommelse.

Anställning

Heltid (38,5 t/vecka) Provanställning tillämpas.

Arbetsuppgifter

Arbetsuppgifterna består bl.a. av att ge en meningsfull fritid och god service till gästerna. En viktig del i arbetet är att planera och administrera olika arrangemang på klubben.

Stiftelsen har vidare som målsättning att i samarbete med andra organisationer ge service till sjöfolk ombord i fartyg som angör Stockholms hamn. Fartygsbesök är en därmed

en del av arbetet. Besök på skolor och olika organisationer förekommer också.

Krav

Körkort.

Engelska i tal och skrift.

Baskunskaper i Office paketet (Word, Excel)

Kvalifikationer

En fördel är att du är eller har varit aktivt seglande sjöman.

Du måste vara öppen och utåtriktad och ha lätt för sociala kontakter. Vidare ingår att vara allmänt serviceinriktad, initiativrik och ha lätt för att samarbeta.

Intresse/erfarenhet av matlagning är bra då vi till stor del själva lagar mat i samband med aktiviteter.

Vi strävar efter en jämn könsfördelning, varför det är en fördel om du är man.

Upplysningar

För ytterligare information om anställningen kan du ringa Xxxxx Xxxxx, tel. 000-000 00 00

eller Xxxxxxx Xxxxxxxxx, tel. 000-000 00 00. Mer information om Xxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx verksamhet hittar du på vår hemsida, xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxx

Ansökan

Din ansökan med löneanspråk vill vi ha senast den 15 oktober 2014 på mail xxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxx

VÄLKOMMEN

POR T RÄ TTI N T ER vjU

XXXXXX XXXXXX – FAR T y GSINGENJ Ö R OCH MEDICIN AL VÄXT ODLARE

Fartygsingenjören Xxxxxx i örtagården

Xxxxxx Xxxxxx varvar arbetet som fartygsingenjör till havs med att driva örtagård på land. Att berätta för kollegorna på båten om odlingslivet var lite som att komma ut ur garderoben. TEXT XXXX XXXXXXXX FOTO XXXXXXXX XXXXX

K v I LLA, SMÅLAND A UGUSTI 2014

När Xxxxxx Xxxxxx kliver i land från jobbet som fartygsingenjör på Stena Line mellan Karlskrona och Gdynia i Polen driver hon sitt företag Kvillahäxan, ett företagsnamn som är kontroversiellt och väcker känslor.

– En del blandar ihop saker och ting. Jag håller inte på med galenskaper. Jag odlar medicinalväxter och använder mina örter för att hjälpa andra. Man ska ge av det man kan och hjälpa andra, det borde alla göra, säger Xxxxxx Xxxxxx.

Hon odlar och förädlar örter i sin träd-

Xxxxxx har haft med sin dotter Xxxxxx som praktikant på båten.

gård i småländska Kvilla. Örterna ordine- rar hon för olika åkommor.

– Häxa är egentligen bara en historisk benämning på skogsvidja som hjälpte och läkte människor med naturens hjälp och kraft. I modern tid är häxa inte lika kontroversiellt längre. En häxa är någon som använder hela sin kapacitet, inre kraft och lever med naturen, säger Xxxxxx.

Ut ur garderoben

Hon har länge odlat örter, som hon delat med sig av. När Xxxxxx blev erbjuden att vara med i ett lokalt projekt med sina växter, startade hon företaget. Fram tills för några år sedan höll hon en strikt fasad och berättade aldrig för kollegorna om- bord om Kvillahäxan. För att marknads- föra sitt företag blev hon mer offentlig med sitt företag.

– Jag tänkte att vad spelar det för roll egentligen? Inte blir jag en sämre fartygs- ingenjör, mamma eller egen företagare, för det. Det var lite som att komma ut ur garderoben. Mest av allt har jag fått posi- tiva reaktioner. Jag tycker att det är nästan egoistiskt att hålla på kunskap som jag har och inte dela med mig av den.

För Xxxxxx var det ett stort steg att ta. Hon tycker att hon tidigare varit folkskygg.

– Men i företagandet har jag blivit tvungen att möta alla dessa fantastiska människor, vilket har varit jätteberikande. De har utmanat mig till att växa, och i dag håller jag även föredrag för grupper, vilket hade verkat omöjligt för några år sedan.

Motorfascinerad som barn

Xxxxxx har varit tillbakadragen sedan hon var barn. Xxxxxxxx passade henne bättre än umgänge med människor. Hon är upp-

Xxxxxx Xxxxxx kombinerar arbetet till sjöss med att odla medicinalväxter.

vuxen i Karlsborg, ett hamnsamhälle utanför Kalix. Dit kom ryska och finska fraktfartyg som fångade den unga Xxxxxxx uppmärksamhet.

Hon fick sin första motor, en tvåcylind- rig Volvo Penta, som barn. När hon gick i sjätte klass övertalade hon föräldrarna att få gå en kvällskurs i maskinteknik.

– Pappa följde med mig på ”spakryckar- na”. Det var jag och en massa gamla gub- bar. Jag fick åka ända till Luleå för att göra en muntlig examination och fick alla rätt, jag var stolt, och farbrorn som höll förhöret var nog mest konfunderad.

Det är inte bara själva maskinen som intresserar Xxxxxx, utan hela systemen.

– Jag har aldrig varit speciellt intresse- rad av att köra fordon, men att laga och köra motorer är fascinerande. En motor fungerar dessutom som en människa.

POR T RÄ TTI N T ER vjU

XXXXXX XXXXXX – FAR T y GSINGENJ Ö R OCH MEDICIN AL VÄXT ODLARE

Den behöver syre och bränsle och produ- cerar arbete.

Tjatade till sig jobb

Efter två år på musikgymnasium ville Xxxxxx arbeta med motorer.

– Jag tjatade mig in på Sjöfartsverket för att renovera lotsbåtar. Jag jobbade där i nio månader och bodde på lotsstationen i Luleå.

Under tiden pluggade hon energipro- grammet på distans i Härnösand.Att ta sig in i branschen som kvinna var kämpigt.

– Det var ett ständigt övertalande för att folk ens skulle våga prova. När jag sökte jobb på varvet i Göteborg på 90-talet, be- klagade de sig över att det inte var möjligt för att det inte fanns något omklädnings- rum för kvinnor. Själv hade jag inte ens tänkt på att det skulle vara ett problem. Jag tjatade då in mig på ett lyxjaktsvarv i Stockholm där jag renoverade båtmotorer.

Spännande för 18-åring

Ett tag hade hon lärlingsplats och sedan jobb på Honduras/Maltaflaggade torr- lastare, som gick på Medelhavet mellan Europa och Nordafrika.

– Det var spännande år och otroligt lärorikt på många sätt. Fördelen var att det var mindre fartyg som kunde gå in i inre hamnar. Där ute i världen fanns mycket att upptäcka för en 18-årig, säger Xxxxxx och ler.

Hennes föräldrar stöttade henne i valet att arbeta i maskin på fartyg.

– De har alltid sagt att man klarar allt bara man vill och vågar prova.

Efter att ha arbetat på flera olika fartyg, rederier och gått en svetsutbildning ville Xxxxxx lära sig mer. Hon utbildade sig till sjöingenjör vid Sjöfartshögskolan i Kalmar och fortsatte att arbeta på olika fartyg efter skolan.

Xxxxxx och förälder

När hon skaffade barn hamnade hon i ett dilemma.Valet stod mellan att gå i land eller att söka sig till färjetrafiken. Efter första mammaledigheten var det en job- big tid, att både vara sjöman och förälder.

– Första året var nog det värsta i mitt liv, att åka ifrån sitt barn var det mest hjärte- krossande jag upplevt. Jag grät nog mest på frivakten och kände mig som världens sämsta mor. Jag var nog ingen speciellt bra arbetare under den tiden.

Hon började på Gotlandsbolaget, men lösningen kom när hon bytte till Stena Line mellan Göteborg och Fredrikshamn

med ett avtal som ger henne mer tid hemma.

– Jag gick från Gotlandsbolaget 1-1- system till 1-2-system på Stena Line. Det var det bästa som kunde hänt familjen, utan det hade jag aldrig klarat av att vara en bra mamma och en bra arbetare.Att jobba mer när jag är ute och att få längre tid med familjen hemma är ett fantastiskt sätt att få leva på. Man kan satsa på hela livet utan att varken familj eller arbete blir lidande.

Bra folk

Sedan två år tillbaka arbetar hon på Ste- na Vision mellan Karlskrona och Gdynia.

– Jag har alltid älskat mitt jobb i maskin. Det finns alltid något nytt att lära sig.Alla dagar är olika och jag arbetar tillsam- mans med en massa bra folk.

Xxxxxx Xxxxxx har även fått utvecklings- stipendium på 30 000 kronor av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus för ett datorprogram hon utvecklat för att doseringen av kyl- vatten ska bli korrekt i motorer och system på stora fartyg.

– Jag har fått förfrågan från ett stort rederi om jag kunde komplettera pro- grammet, så att det funkar på flera olika kemikalieleverantörer, vilket jag nappade på. Det arbetar jag med idag.

Växa som människa

Hon gillar balansen mellan arbetet till sjöss och odlandet hemma.

– I maskinarbetet får jag använda min tekniska hjärnhalva, den som problem- löser, analyserar och effektiviserar. När jag odlar är det min andra hjärnhalva som

Xxxxxx Xxxxxx har sedan barnsben gillat djur och natur.

får arbeta. Det är en mer skapande pro- cess, det är färggrant och melodiskt.

Båda behövs och får mig att växa som människa.

Xxxxxx är tämligen ensam kvinna i far- tygsmaskineriet vilket hon tycker är synd.

– Kvinnor och flickor blir uppskrämda med att man måste vara stark, att det är tungt och skitigt, men det handlar lika mycket om problemlösning och logiskt tänkande. Det spelar ingen roll vilket kön man är, de hänger bara på viljan att lära sig. Ja, man klarar allt bara man vill, säger Xxxxxx. A S

SjÖ FAR T SPOL ITIK

RIKSD A GSPAR TIERN AS S y NPUNKTER INF Ö R VALET

Vad vill partierna med sjöfarten?

C Fp Kd

Den sjöfartspolitik som gällt i 13 år innebär att rederierna får behålla preliminärskatten och de sociala avgifterna, förutsatt bl a att de i huvudsak går i ut­ rikes trafik. Vill ert parti ändra något i denna sjöfartspolitik?

En utredning föreslog 2006 in­ förande av ett tonnageskatte­ system, men betänkandet ansågs ogenomförbart av regeringen. Nu utreds frågan på nytt, och ett betänkande ska läggas i november i år. Hur ställer ni er till ett tonnage­ skattesystem?

Svenska sjömän med svensk ar­ betsgivare under utländsk flagg kan under vissa omständigheter skattebefrias, det s k interna­ tionaliseringsavtalet. SBF vill behålla systemet och att villko­ ren förenklas, så att begreppet oceanfart ersätts med fjärrfart. Har ert parti några synpunkter på detta system?

Ser ni det som önskvärt med en större svensk handelsflotta? Om svaret är ja, har ni någon idé om hur detta ska uppnås som inte framgår av tidigare svar?

Detta är en del av sjö- fartsstödet och skulle kunna ses som en latent skatteskuld som ska regleras i händelse av att vi inför tonnage- skatt. Så länge vi inte har det ser vi ingen anledning att ändra i nuvarande system.

Utan sjöfart skulle vi inte kunna försörja stora delar av världens befolkning med mat och bränslen. För att Sverige ska stärkas som sjöfartsnation är det därför viktigt att interna- tionella regler och regis- ter tillämpas här och att en tonnageskatt liknan- de den som finns i andra EU-länder införs.

Nej, Centerpartiet har i nuläget inga synpunk- ter på detta system.

Ja, vi har bl a öppnat upp för en utveckling av svensk inlandssjöfart. Inlandssjöfarten är en möjlighet att avlasta stora mängder av gods från landtransporter, vil- ket i sin tur skulle mins- ka koldioxidutsläppen.

Vi har inga sådana pla- ner. Sverige är ett av världens mest handels- beroende länder och utan sjöfarten skulle inte handeln fungera. Det Sverigebygge som Alliansen enats om innehåller bland annat en stor satsning på att modernisera hamnen i Göteborg som en av Europas viktigare.

Skattevillkoren för svensk rederinäring måste bli konkurrens- kraftiga. Därför bör det införas ett system med tonnageskatt, där rederi- ernas inkomst bestäms schablonmässigt med utgångspunkt i fartygets storlek. På så sätt kan redarna bygga upp ett kapital som kan utnytt- jas vid lågkonjunktur.

Folkpartiets utgångs- punkt är att sjöfarten är global, och konkurren- sen är xxxxxxxxxxxxxx.Xx vill därför att regelverket utformas så att fartyg ska konkurrera även under svensk flagg, men vi är också helt öppna för att diskutera andra regel- förändringar, exempel- vis det föreslagna, för att anpassa till internatio- nella förhållanden.

Bland annat genom att skapa samma förutsätt- ningar för sjötransporter som för landtransporter och att underlätta för sjöfarten på Sveriges inre vattenvägar utan onödiga särkrav.

Sjöfartsstödet utvidga- des nyligen på initiativ av regeringen och omfattar nu inte bara last- och passagerarfar- tyg utan även bland annat forskningsfartyg, mätfartyg och kabel- xxxxxxxxxxxxxxx.Xx har inga ytterligare förslag till justeringar av stödet utan anser att det i grunden ska vara kvar.

Kristdemokraterna anser att en tonnage- skatt bör införas som alternativ till de i dag gällande beskattnings- reglerna för sjöfarts- näringen.

Lagstiftningen ska ta hänsyn till IT-avtalet, som uppfyller kraven i 2006 års sjöarbetskon- xxxxxxx.Xx ser positivt på förslaget att utvidga omfattningen av fartyg som kan skattebefrias med hänvisning till internationaliserings- avtalet med fartyg i fjärrfart.

Ja. Det finns en stor potential för bland annat de inre vatten- lederna. Centralt är att vår sjöfartsnäring ska ha samma villkor och regelverk som andra EU-länder.

SjÖ FAR T SPOL ITIK

RIKSD A GSPAR TIERN AS S y NPUNKTER INF Ö R VALET

Mp M S Sd V

Vi vill införa en tonna-	Vi vill införa tonnage-	Socialdemokraterna	Tonnageskattefrågan är	Vi vill införa tonnage-
geskatt med omställ-	skatt och utreder för	har aktivt drivit införan-	dock ett undantag, då	beskattning för att ge
ningsfond för klimat	närvarande hur det	det av tonnageskatt i	alla partier engagerat	bättre förutsättningar
och miljö. I dag ser vi	skulle kunna genom-	riksdagen, det är oro-	sig i frågan i många år.	för rederierna att lång-
en utflaggning av svens- ka fartyg till bland annat våra grannländer Finland och Danmark, som har förmånliga tonnageskatteregler. En svensk tonnageskatt skulle stärka konkur- renskraften för den svenska sjöfarten.	föras.	väckande för den svenska sjöfartens fram- tid att den moderat- ledda regeringen efter åtta år vid makten inte kommit till beslut om tonnageskatten.	Sverigedemokraterna har alltsedan 2010 plä- derat och röstat för infö- randet av tonnageskatt. Därmed har vi en majo- ritet i riksdagen. Enda problemet är regering- en som skyfflat ärendet framför sig med nya utredningar.	siktigt planera sin ekonomi.
Miljöpartiet har i dags-	Regelförenklingar är	Förutsatt att begrepps-	Frågan har ännu inte	Vi har i dagsläget inga
läget inga synpunkter	bra och lagstiftningen	förändringen till ocean-	diskuterats i mitt parti,	förslag på förändrade
på systemet och är	behöver kontinuerligt	fart inte leder till annat	men jag kan se en	xxxxxxx.Xx är öppna för
öppna för en dialog i frågan.	ses över, för den svens- ka konkurrenskraftens xxxxx.Xx utesluter inte regelförändringar.	än marginella skatte- intäktsförluster, så kan vi tänka oss att titta mer på detta. Frågan behö- ver dock beredas i sed- vanlig ordning med hörande av berörda myndigheter och sjö- fartens parter.	poäng i SBF:s förslag.	att lyssna på förslag på förenklingar som stär- ker rättstrygghet och samtidigt är stabila ur skattesynpunkt.

Miljöpartiet har inga sådana planer i nuläget.

Det är av största vikt att Sverige får en större handelsflotta. Svensk sjöfart har stor potential att ta över en del av det gods som idag går med lastbil och därmed bidra till minskad klimatpåverkan.

Vi har nyligen förändrat reglerna för sjöfartsstöd, för att möjliggöra för fler fartygskategorier att omfattas av dessa regler.

Ja. Sverige är helt bero- ende av sjöfarten.Alli- ansregeringen har som första regering tagit fram en handlingsplan med en rad åtgärder för att stärka den svenska sjöfartsnäringens kon- kurrenskraft.

Om vi får väljarnas för- troende att regera lan- det måste vi givetvis se över mer detaljerade skattefrågor som denna utifrån en avvägning mellan behovet av skatteintäkter och sjö- fartens konkurrens- situation.

Den svenska sjöfarten är ytterst viktig för Sverige som export- och industriland.Våra sats- ningar på ett kraftigt för- bättrat järnvägsunder- håll gynnar sjöfarten, genom att godstrans- porter kommer fram i tid till hamnarna.

De frågor som rör skatteförhållandena beslutas inte i trafik- utskottet, varför jag (Xxxx Xxxxxxxxx, riks- dagsledamot i trafikut- skottet) är osäker om teknikaliteterna.

Självklart vill vi återfå en svensk handelsflotta. Vi tror inte att ett inter- nationellt register löser problemen utan satsar för närvarande på sänkta farledsavgifter samt, som nämnts ovan, tonnageskatten.

Vi har i dagsläget inget förslag på ändringar men är öppna för att diskutera förändringar som stärker socialt för- säkringsskydd och arbetsmarknaden för sjömän.

Vi vill säkra tillgången på sjöfartskompetens med stark miljö- och säkerhetsmedvetenhet. Man bör utreda förut- sättningarna att finan- siera Sjöfartsverkets verksamhet över stats- budgeten.

U T LANDSREPOR TA G E

SJ Ö BEFÄL I KARIBIENS S Ö DRA Ö VÄRLD

Importerade befäl i Trinidads färjor

Det är långa dagar för befälen på passagerarfärjorna mellan Trinidad och Tobago. Atlantströmmarna utmanar manövreringen, och de skulle gärna se fler inhemska befäl ombord. TEXT OCH FOTO XXXX XXXXX

T R I N I DAD/ TOBAG O MAJ 2014

örsnibben mellan två fingrar. Efter 16 år till sjöss på färjan, varav sex som chief, vet

Befälhavarna tycker att för få inhemska sjömän får chansen. Xxxxx det en fråga som varit uppe på agendan under flera år. Men inget händer. Politiska hinder och privata personliga intressen sätter hinder

i vägen.

– Vår lag måste ändras, så vi får samma kvotering som finns i andra länder, säger Xxxxxxx Powder.

I Port of Spains hamnterminal råder livlig aktivitet. Mannen i vaktkuren låter lite lojt, men ändå uppmärksamt, bilen passera grinden ut på kajen. Rampen är hal efter regnet. Från färjans tak breder sig en fan- tastisk utsikt över huvudstaden.

I den kombinerade styrhytten och mässen är stämningen uppsluppen och avslappnad en timme före dagens andra tur till Tobago. Befälen sitter lugnt ned- sjunkna i soffan runt ett bord fyllt av vattenflaskor, mat och bröd. Jag frågar vilka väderförhållanden de kommer att mötas av där ute.

När de rundat öns nordvästra udde kommer en kraftig motström från Atlan- ten. Då vill kapten Xxxxxx Xxxxxxx dra på.

– Strömmarna är en utmaning ibland. Jag försöker dra på mer styrka, men då kommer chiefen och biter mig i örat, säger han med glimten i ögat.

Chiefen Xxxxxxx Xxxxxx, 33, ser på honom med slug blick och kniper ena

han vad motorerna tål.

– Det gäller att hitta en balans mellan att klara sjön och motorerna, säger kap- ten Kerron Brebnor.

Mäss och mäss förresten. Lunchutrym- met utgörs av en stor hörnsoffa bakom bryggan. Soffan är också det enda stället där de kan vila sig.

– Om det är något vi saknar så är det någonstans att kunna gå undan en stund. Det har vi inte nu. Ingen hytt eller så, säger Xxxxxx Xxxxxxx, 30, som mönstrade på som kapten i januari förra året.

Dyrt med för låga löner

Han är den första inhemska kaptenen på dessa färjor. Det har inte utbildats tillräck- ligt med befälhavare, plus att många för- svunnit utomlands och till privata redare. Kadettskolans svårigheter att hitta praktik- platser har också bromsat rekryteringen, ett problem som funnits här i flera år, men som man inte gjort något åt.

Om staten vill kunna attrahera manskap till sina fartyg behöver de höja lönerna. Passagerarfärjorna tvingas flyga in befäl från Europa. Det blir dyrt med högre löner, hotell och reskostnader.

– Hinner de inte hit blir det problem. Dessutom blir kommunikationen och säkerheten bättre med fast inhemsk personal ombord, säger kapten Xxxxxx Xxxxxxx.

Chiefen Xxxxxxx Xxxxxx tjänar ungefär 40 000 kronor i månaden, har en bra pen- sion och fri sjukvård. Övertiden vid de långa dagarna från tidig morgon till sen kväll är inräknad i lönen. Han jobbar fyra veckor i stöten och är sedan ledig lika länge.

Maskinentusiast

Han visar ned i maskinrummet. Han tycker om den lilla ytan, att det är hanter- bart, att maskineriet inte är så stort och att de inte har så stora tankar.

Port of Spain

U T LANDSREPOR TA G E

SJ Ö BEFÄL I KARIBIENS S Ö DRA Ö VÄRLD

Xxxxxxx Xxxxxx, teknisk chef Xxxxxx Xxxxxxx, befälhavare

– Här gillar jag att vara.Att fixa med motorerna är, förutom kamratskapen, det bästa med jobbet.

Halv sex på morgonen ser han över att nattens tekniker gjort sitt jobb, startar och värmer upp motorerna, kontrollerar växlar och styrning för att kunna lämna kaj halv sju. Han har med sig två fartygs-

ingenjörer och alternerar själv mellan att vara på bryggan och nere i maskin när det behövs.

Tar ett år i taget

Dagar när de gör två turer är de inte färdiga förrän fram emot åtta på kvällen. Om det gått bra.

– Xxxxxx blir det mycket senare, säger Xxxxxxx Powder.

Då och då tar han utlandsjobb för att dryga ut kassan.

Trinidad & Tobago

Antal invånare 1,3 miljoner

Statsskick Republik

Yta 5 128 km2 (Sverige 450 300 km2)

Huvudstad Port of Spain

Folkgrupper Indier 40%, svarta 37,5%, av

blandat ursprung 20,5%, övriga 2%

Läs- & skrivkunnighet 99 %

Språk Engelska är det officiella språket. Spanska, franska, hindi och blandspråk talas också.

Viktigaste exportvaror Olja, gas

Religion En dryg fjärdedel katoliker, en fjärdedel protestanter och en dryg femtedel hinduer. Det finns också en grupp muslimer. På Tobago finns ett stort antal små religioner.

Källa Svenska utrikespolitiska Institutet

– Det värsta är att vara borta från famil- jen och barnen. Det funkar när jag jobbar här hemma, även om barnen ibland somnat när jag kommer hem. Är jag utom- lands pratar jag på skype, men det känns inte bra.

Han skulle kunna ta ett jobb i land, men tänker sig segla länge än. Kapten Xxxxxx Xxxxxxx ser endast det närmaste året framför sig.

– Då tror jag att jag seglar här. Men jag kan inte se så långt som tre år framför xxx.Xx får se vad som händer. Det pågår en diskussion om villkoren. L S

Passionerad kapten blev lots

Längtan efter stabil ekonomi har fått Xxxxx Xxxxxxxx

att lämna drömjobbet som sjö- kapten. Nu lotsar han i stället fartyg i Trinidad & Tobagos hamnar. TEXT OCH FOTO XXXX XXXXX

Efter flera soliga dagar har molnen lagt sig tunga över övärlden. Xxxxx Xxxxxxxx går tillsammans med sin kollega Xxxxxx Xxxxxxxx ombord på lotsbåten som ska ta oss ut i Point Xxxxx hamnbassäng. Vi befinner oss på Trinidads västra kust inte långt från Venezuela. Från Point Lisa exporteras i huvudsak ammoniak, metanol samt

stål- och järnprodukter.

Xxxxxx har precis upphört när lots- båten skjuter fart, och ute på fördäck griper det varma vinddraget tag i kinderna.

– Det var inget lätt beslut att lämna kaptenskarriären. Men jag börjar gilla det här mer och mer, säger Xxxxx Xxxxxxxx.

Problem med banken

Sjöbefälen har följt hans karriär. För fyra år sedan mötte vi en passionerad navigatör, utbildad i South Shields i England, som såg en lång karriär fram- för sig på bryggan.

Han seglade då färjorna mellan

Trinidad och Tobago, färjor där han tillbringade mycket tid som liten till- sammans med sin far. 2011 tog han chansen att bli kapten på taxifärjorna mellan huvudstaden Port of Spain och andra större städer på Trinidad. Han hade en bra lön och en bra pension men trivdes inte med de korta ettårs- kontrakten.

– Jag fick nej av banken för att låna till bostad. De tyckte inte att ettårs- kontrakt var tillräckligt.

När han på våren året därpå fick frågan om ett fast jobb som lots kunde han inte tacka nej. Hans plan är att skapa förut- sättningar för att bilda familj. Han har nu bra lön och pension, tjänstebil och

U T LANDSREPOR TA G E

SJ Ö BEFÄL I KARIBIENS S Ö DRA Ö VÄRLD

Xxxxx Xxxxxxxx, kapten i hjärtat men nu lots för bättre anställningsvillkor.

Lotsföreningen

Trinidad och Tobagos lotsförening är en privat förening, som arbetar på uppdrag av staten. Föreningen har hand om all lotsning i landet, vilket gör staten beroende av föreningen och jobben som lots trygga. Lotsservicen räknas som en av samhällets femte viktigaste allmänna uppdrag efter sjukvård, brandkår, polis, militär och skola.

Föreningen startades 1939 och firar alltså 75-årsjubileum i år. Men den smygstartade redan 1934, då även kajbefälen var med. Xxxxx Xxxxxxxx invaldes som medlem i februari i år.

Xxxxxx Xxxxxxxx, lots sedan åtta år.

framför allt, en tillsvidareanställning.

– Kaptensjobbet är min passion som jag känner stark kärlek till. Kanske går jag tillbaka en dag. Men jag måste se om mitt liv först.

I juni 2012 påbörjade han sin utbild- ning. Efter 600 förflyttningar under sex månader upp till 2 500 nettoton stegra- des kraven, och efter ett år fick han sin licens för obegränsad fartygsvikt.

En bit ut siktas en bogserbåt på väg in i hamnbassängen. Xxxxx Xxxxx- med diskuterar lotsyrket med sin kolle- ga Xxxxxx Xxxxxxxx, som är inne på

sitt åttonde år som lots hemma i Trini- dad & Tobago efter en karriär som kapten i Europa och jorden runt. Han menar att de mest aktuella frågorna för lotsarna är behovet av fler bogserbåtar och förbättrat underhåll av kajerna.

I början av april befinner vi oss i slutet av torrperioden. Under förmiddagen är vindarna snälla, men de stegras fram emot eftermiddagen. Då ökar behovet av bogserbåtarna, eftersom det också är mycket trångt i hamnen.

– Det finns inte en chans att vi skulle kunna få ut eller in något av dessa stora fartyg utan hjälp av bogserbåtarna.

Men den utmaningen är det roliga, att manövrera på små ytor, säger Xxxxxx Xxxxxxxx.

Det glimtar till i Xxxxx Xxxxxxxxx ögon när han hör sin kollega prata om jobbet.

– Ja, det är roligt och spännande. Vi är ute mycket och jag får träffa många olika typer av befälhavare. Jag börjar mer och mer få in känslan för det här, säger Xxxxx Xxxxxxxx.

Regnet försvårar lotsningen

Vågorna är oftast inget problem under torrperioden, de blir sällan högre än en och en halv till två meter. Däremot kan strömmarna göra det svårare att hålla kurs med mindre fartyg. Under regnpe- rioden, maj–oktober, händer det att man varken ser farledsmarkeringar eller radarn. Då får fartygen avvakta till havs.

Lotsarna är privatanställda av lotsföre- ningen, som i sin tur har ett kontrakt med staten för att sköta all lotsning.

Lotsarna kan snabbt och enkelt anmäla förslag och förbättringar via en mobil- applikation som lotsföreningen tagit fram.

– I xxxx xxxxxxx en av oss ned från lejdaren. Men som tur var föll han i vattnet och repade sig snabbt igen, säger Xxxxxx Xxxxxxxx.

Point Lisa är en av nio hamnar som lotsarna ambulerar mellan. De arbetar en vecka i en hamn, men kan få rycka in i andra hamnar.

– Det bästa med lotsjobbet är den uppskattning man får av kapten och de andra befälen, säger Xxxxx Xx- hammed.

En vanlig dag gör han fem-sex för- flyttningar, men det kan bli fler. Inför ett uppdrag brukar han fundera över fartygstypen och vilken kultur han kan tänkas möta på bryggan. De första mi-

SjÖMANS K UL T UR

VILKEN ÄR LIKHETEN MELLAN EN VA CKER TR OPISK BLOMMA OCH EN BER USAD SJ Ö MAN ?

Drucken sjöman i finrummet

angenäm doft, något som en berusad persons andedräkt och kroppsodör knappast brukar förknippas med. Dess- utom är ”druckne sjömannen” en mycket elegant uppenbarelse, som snarare borde associera till en vacker kvinna.

Tro’t eller ej, men det finns en exotisk blomma som på svenska inte kallas något annat än ”druckne sjömannen”. Undertecknad vän av ordning, som är stolt över sin egen sjömansbakgrund, undrade naturligtvis vad som förärar oss denna koppling till fylleri och en vacker blomma.

TEXT XXXXXXXX XXXXXX ILLUSTRATION XXXX XXXXXXX

Redlös och rödbrusig

Desto troligare kan två andra teorier vara. ”Druckne sjömannen” sägs hänga redlöst över andra buskar i stället för att stå upp av egen kraft.Vidare skiftar blomman färg från vitt till skärt och rött, som ljushyllta europeer och deras ättlingar på andra kontinenter när de blir rödmosiga av alkoholförtäring.

Men varför peka ut just sjömän? Giss- ningsvis för att de förr dominerade bland ljushyade främlingar i Indiska oceanens hamnar.Xxxxxx även leder tanken till ett malajiskt öknamn på västerlänningar, mat salleh. Det anses vara en förvrängning av engelska mad sailor (xxxxx xxxxxx) och syfta på deras i lokalbefolkningens ögon underliga sedvänjor.

I Asien är ”druckne sjömannen” en upp- skattad medicinalväxt. Det är även den vackra stenbräckeväxten aronsskägg, som av okänd anledning brukar kallas creep- ing (krypande) eller roving (kringflackan- de) sailor på engelska. I sina japanska

Fenomenet finns inte enbart på svenska, visar det sig. De engelsktalande kan säga drunken sailor, de tysktalande besoffener Xxxxxxx och de spansktalande marinero borracho, med samma besynnerliga inne- börd. Skillnaden är att de även har andra, vanligare namn på plantan, exempelvis Rangoon creeper, Rangunschlinger och

arbusto milagroso (mirakelbuske). Det rör sig om tropikmandelväxten

Quisqualis indica, som ursprungligen kommer från Syd- och Sydostasien samt det östafrikanska kustlandet.

Någon har föreslagit att ”smeknamnet” kan ha med blommans starka doft att göra. Men här rör det sig om en omvittnat

hemtrakter heter den helt enkelt xxxxxx- xxxxx (under snön).

En stilig nordamerikansk vallmoblom- ma har fått det för yrkeskåren mera smickrande namnet ”sjömanshjärta”, obe- kant av vilken anledning. På engelska bär den det opoetiska namnet Dutchman’s breeches (holländarens knäbrallor). T D

nuterna på bryggan försöker han fram- stå som lugn och förtroendeingivande och etablera ett bra samarbete.

Oftast går det bra, men om de har olika åsikter kan han behöva stoppa fartyget. Samtidigt som kapten har det yttersta ansvaret så är Trinidad & Toba- gos lotsar ansvariga i hamnen. Därför viker de inte från sina krav på hur far- tyget ska manövreras, om kaptenens planer äventyrar säkerheten eller miljön i hamnen. Då stoppar de fartyget tills de är överens.

– Det är roligt och lärorikt att lära känna så många fartyg och kulturer. Det har jag glädje av om jag går tillbaka till kaptensjobbet, säger Xxxxx Xxxxx- med som hemma i lägenheten har ett stort fartygsbibliotek.

Arbetstid Lotsar

Lotsar i Trinidad & Tobago utför fem till sex förflyttningar om dagen, ibland fler. De arbetar tre veckor och är lediga en, plus sex veckors semester.

Under de tre arbetsveckorna ambulerar de mellan hamnarna och jobbar en vecka i varje hamn. Skiften ser lite olika ut i hamnarna och kan variera mellan 12 och 24 timmars tjänst- xxxxxx eller jour och 24 eller 30 timmars vila.

Lotsyrket ger honom ökad förståelse för befälhavarnas situation.

– De kanske har arbetat i tolv timmar, är trötta och stressas av pressade tids- marginaler. Även om han är på dåligt humör är det mitt jobb att hjälpa honom. L S

SjÖ FAR T SH I S T OR I A

K y RK OMAN FR Å N BREMEN DEN F Ö RSTE ATT SKILDRA XXXX XXXXXXXXX FÄRD

Första källan om Xxxx Xxxxxxxx

Den kanske utförligaste källskriften om vikingarna är en krönika av munken Xxxx av Bremen. Han är också den förste som skriver om Xxxx Xxxxxxxx och dennes ”upptäckt” av Vinland, som säkerligen var Nordamerikas fastland. TEXT XXX XXXXXX

LUND APRIL 2014

Hur uppfattade samtiden vikingatidens Norden, och hur levde människorna där under detta dramatiska, nästan 300-åriga skede av vår historia? Vikingarna själva lämnar ytterst knapphändiga skriftliga

Xxxx xx Xxxxxx var den första i världslitteraturen som kunde berätta om Xxxx Xxxxxxxxx ”upptäckt” av Amerika. Målning av Xxxxxxxxx Xxxxx från 1893.

upplysningar om den saken. Men det finns några enstaka utländska historie- skrivare som i fragmentariska ”resehand- böcker” ger glimtar från Norden för 1 000 år sedan. Den främsta av dessa källskrifter är Xxxx xx Xxxxxxx krönika över ärke- stiftet Hamburg-Bremens historia från

500-talet fram till 1070-talet.

Krönikan innehåller mängder av geo- grafiskt-historiska notiser om de då nästan helt okända nordiska länderna.Xxxx, som var föreståndare för domkyrkoskolan i Bremen, bygger sin krönika på ögonvitt- nesskildringar och egna resor i Danmark; han var i detta avseende århundraden före sin tid, och hans ”resehandbok” användes långt in på 1400-talet.

Adams geografi

Kartor i modern bemärkelse existerade inte på Xxxxx tid. Man utgick då från en primitiv bild av jorden som en cirkelrund, platt skiva med oceanen som en ring runtom. Det är tydligt att Xxxx

inte accepterade denna världsbild och hade också klart för sig att jorden var klot- formad.

Xxxx har alltså samlat en mängd geo- grafiska och andra upplysningar om Nor- den, men hans text åtföljs inte av någon karta. Hans framställning är emellertid så detaljerad – beträffande ländernas form, storlek, inbördes läge och avstånd – att

man med ganska stor exakthet borde kunna konstruera en Nordenkarta med utgångspunkt från krönikan. Och det är också just vad som har gjorts av den danske arkeologen A A Björnbo och den tyske forskaren Xxxxxxx Xxxxxx, obero- ende av varandra.

”Världens ände”

Man skulle annars kunna vänta sig att det geografiska innehållet i Xxxxx bok – xxxx Xxxxxx-atlas i ord – satt sina spår

i de närmast följande århundradenas kartografi; medeltidens lärde borde ju haft samma möjlighet som nutida forska- re att översätta Xxxxx upplysningar till en tecknad karta. Men så skedde inte. Den gamla föreställningen om Norden som ”världens ände” levde envist kvar långt efter den bremenske korherrens död.

Man finner att Xxxx i åtminstone grova drag har klart för sig hur Norden ser ut.

Hans information kommer bland annat från Bremen-kyrkans rika arkiv. Dessutom har han personligen träffat den danske vikingakungen Xxxx Xxxxxxxxxx (som han kallar ”den namnkunnigaste av barbarer- na”) och biskop Xxxxxxxx x x, en kristen missionär i Sverige, som fördrevs efter sitt misslyckade försök att förstöra hedna- templet i Uppsala.

Xxxx har, i motsats till sin samtid, klart för sig hur länderna runt Östersjön grup-

perar sig, och det är tydligt att han hört

talas om de svenska vikingarnas långfär- der längs de ryska floderna till Orienten. Han noterar att Jylland mäter tre dags- resor från söder till norr, han beskriver den nu raserade vikingastaden Hedeby i Schleswig-Holstein, han nämner de jyl-

ländska städerna Ribe, Århus,Viborg och Ålborg, han tecknar konturerna av Fyn (med Odense), Själland (med Roskilde – Köpenhamn existerar inte ännu) och de andra danska öarna.

I sin beskrivning av Skåne omtalar Xxxx Xxxxxxxxxxx, Lund och Dalby

(den sistnämnda nu en rätt obetydlig ort). Skåne är, skriver han, ”den skönaste delen av Danmark”, bördig, folkrik och rik på kyrkor.

Om Norge och Sverige skriver han att det tar en månad att genomfara Norge, två månader att ta sig igenom Sverige.

De svenska städer Adam nämner är Birka, Skara, Sigtuna,Tälje och naturligtvis Upp- sala. Beträffande Norge omtalas bara Tronhjem och Vig (som låg vid Oslofjor- den). Island, eller Thule, känner han till, liksom Grönland, ”som man seglar till från Norge på fem eller sju dagar.”

Måttlösa på kvinnor

Sin uppräkning av Oceanens öar avslutar Xxxx med att – för första gången i världs- litteraturen – omtala Xxxx Xxxxxxxxx upp-

SjÖ FAR T SH I S T OR I A

BOK OM STRAPATSER I SIBIRIEN K OR T EFTER NORDENSKI Ö LDS RESA

täckt av Vinland, det vill säga Nordameri- ka, omkring 75 år tidigare; uppgiften har han fått från Xxxx Xxxxxxxxxx.

Xxxx var även en framstående etno- graf och lämnar en rad intressanta och ofta drastiska uppgifter om Nordens folk, om seder, religion, lagstiftning etc. Svensk- arna är till exempel ”ypperliga krigare såväl till land som till sjöss”. De bryr sig inte särskilt mycket om guld eller silver, men är måttlösa när det gäller kvinnor. Många män har upp till tre hustrur. Det sägs också att de svenska vikingakungar- nas makt bestäms av folkets vilja. Den demokratiska traditionen skulle alltså ha djupa rötter i vårt land.

Danskarna kategoriseras som ”tappra men trolösa”. Norrmännen är de an- språkslösaste av de nordiska folken. Även ”finnlapparna” omnämns, bland annat sägs de att de ”i mycket djup snö kan för- flytta sig snabbare än de snabbaste djur”.

När Xxxx däremot ger sig till att beskriva vad som finns ännu längre österut ham- nar han i rena mytologin. Han talar om de märkligaste folkslag som cykloper, ”de enbenta”, ”människoätarna”, ”amasoner- na”, ”hundhuvederna” etc.

Det hedniska Sverige

Det som ligger Adam varmast om hjärtat att naturligtvis de religiösa förhållandena. När han skrev sin krönika pågick ännu striden mellan kristendomen och heden- domen i Norden, och missionen i de nordiska länderna var Bremen-kyrkans huvuduppgift. Danmark och Sydnorge hade antagit den kristna läran (enbart i Skåne fanns enligt Xxxx vid denna tid inte mindre än 300 kyrkor!) men i Sverige förekom ännu ”avgudadyrkan”. Xxxx gör en initierad skildring av Sveriges religiösa centrum Uppsala, som han tydligen byg- ger på ögonvittnesskildringar.

”Detta folk”, skriver han, ”har en mycket berömd helgedom som heter Uppsala och som inte ligger långt från städerna Sigtuna och Birka. I detta tempel, som helt och hållet är beklätt med guld, finns det tre gudastoder som folket tillber, så att

Tor, som den mäktigaste, har sin tron mitt i salen, medan Xxxx och Xxxx har sina platser på vardera sida om honom.”

Människooffer

Så berättar Xxxx om den blotfest som hålls vart nionde år i Uppsala och dit gåvor sänds från alla delar av Sverige. I en lund vid templet, intill de ännu intakta Uppsala högar, slaktas offerdjuren och även människor för att blidka gudarna. Xxxx nämner med avsky ”att en kristen berättat för mig att han sett 72 sådana kroppar hänga i lunden”. Under hela blo- tet sjunger de församlade, skrämmande, entoniga sånger. U N

Äventyrligare än Vega

Alla med någorlunda allmänbildning känner till A E Xxxxxxxxxxxx och hans pionjärresa med Xxxx genom Nordost- passagen 1878–1879. Men några månader efter Xxxxx hemkomst 1880 gav sig ång- fartyget Xxxxx Xxxxxxx i väg till samma farvatten på en färd som kom att bli minst lika äventyrlig och besvärlig som Vegas. Xxxx Xxxxxxx fick personliga dagböcker om resan, när han gick i sjätte klass, efter- som hans farfars far Xxxxxxx Xxxxxxxxx var eldare ombord. Swens lärarinna hade nämligen bett eleverna skriva en uppsats om något som hänt i släkten. Ändå blev det ingen uppsats om Xxxxx Xxxxxxx

utan om Vega. För som han urskuldande skriver i förordet till den aktuella boken: ”Vem vill läsa eller höra om en miss- lyckad resa?”.

Kommit på bättre tankar

Ja, man får ursäkta den 13-årige Xxxx Xxxxxxx för den tanken. I dag, 54 år sena- re, har han alltså kommit på bättre tankar och skrivit en bok om Xxxxx Xxxxxxxx öde.Att anfadern och hans kamrater kla- rade umbärandena i svinkalla Sibirien är en beundransvärd prestation. Ett år efter avfärden skruvades nämligen Xxxxx Xxxx- son ner i isen och förliste. Först efterföl- jande vår, 1882, kunde de via hästskjuts

Xxxx Xxxxxxx: Xxxxx Xxxxx, Breakwater Publishing, ca-pris 195:-

och tåg ta sig hem till Sverige. En av många dråpliga detaljer är att denna besättnings uppfattning om folkgruppen samojedernas kultur och levnadssätt är ungefär lika nedlåtande som Norden- skiölds, samtidigt som de är tacksamma mot samojederna för den hjälp de fick.

Xxxx Xxxxxxx har gjort en gedigen bok av anfaderns dagböcker och andra

dokument. Den ger även en gripande bild av de sorgliga livsöden som var så vanliga ännu på 1800-talet. Samtidigt som Xxxxxxx Xxxxxxxxx anträder den långa resan är både han och hustrun Xxxxxx tyngda av sorgen över dottern Xxxxxxx,

som gått bort i scharlakansfeber. Det fram- går av den kärleksfulla brevväxlingen mellan makarna – dåtidens postgång fungerade tydligen bra mellan Sverige och Sibirien – hur svårt det känns särskilt för Xxxxxxx att tvingas bort och inte kunna gå igenom sorgearbetet tillsam- mans med hustrun och treårige sonen Xxxxxx.Tyvärr räckte det inte med det.

Strax efter avfärden kan han glädjas åt beskedet om den nyfödda dottern Xxxxxx. Henne fick han alltså inte se förrän hon var cirka ett och ett halvt år. Några måna- der senare kommer ett nytt dråpslag. Den lilla flickan insjuknar i mässlingen och avlider även hon.

Samtidigt måste de klara livhanken i denna hårda tid utan några som helst samhälleliga skyddsnät. Efter en usel skörd sommaren 1883 fann Xxxxxxx det för gott att söka en ny eldartjänst på ånga- ren Sverige, som avgick i januari 1884.

Med denna information avrundas boken. Makarnas och Gustafs vidare öden är en annan historia. B L

Aktiviteter i Sjöfartsmontern

B05:02 • Svenska Mässan i Göteborg

Fredag 26 september 9–19 Lördag 27 september 9–18

12.00 Sveriges Maritima Index

Xxxxxxx Xxxxxxxxxx från Breakwater Publishing presenterar årets utgåva av skeppslistan Sveriges Maritima Index.

13.00 Länspumpen, en annorlunda sjöfartstidning

Presenteras av redaktören Xxxxxxx Xxxx.

14.00 Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek

Den nautiska klubben presenteras av Xxx-Xxxxxx Xxxxxxxxx från Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek.

15.00 Sjöfartsklubben Katarina – en kulturell oas för Stockholms sjöfolk

Samtal mellan tidigare föreståndaren Xxx Xxxxxxx och dagens team på klubben, Kicki och Torbjörn.

16.00 Sailor’s Grave

Sjömannen Xxxxxx Xxxxxx presenterar sin nya dramatiska roman om dagens sjöfart tillsammans med bokens lektör Xxxxxx Xxxxx.

17.00 Sjöfacket under 100 år

En diskussion mellan de tidigare sjöfolksordförandena Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxxxx och dagens ordförande Xxxxx Xxxxxxxx. Samtalsledare Xxxxxxx Xxxxxxxx.

Årets tema i Sjöfartsmontern Det svenska manskapsfacket 100 år.

18.00 Stiftelsen Sveriges Sjömanshus litteraturpris

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus delar ut årets litteraturpris.

11.00 Jag söker en människa Författaren Xxxxxx Xxxxxxx presenterar sin nya bok om sjömannen, skådespelaren, författaren och göteborgaren Xxxx Xxxxxxxxx. Anders presentation lägger tonvikten vid Xxxx Xxxxxxxxxx tid till sjöss och hur detta påverkade hans senare yrkesliv.

12.00 Sjömän II, en unik fotodokumentation

Ett samtal mellan fotograf Xxxxxx X Xxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxxx och Xxxxxxx Xxxxxxxx om det unika projektet. Under presentationen

visas ett bildspel med Xxxxxxx bilder i sjöfartsmontern under bokmässan.

13.00 Segling i förbjudna farvatten Författaren Pär-Xxxx Xxxxxxxx berättar om sin nya bok Segling i förbjudna farvatten. Utfrågare

Kultursällskapets vice ordförande Xxxxxxx Xxxxxxxxxx.

14.00 Isens fånge

Författaren Xxxx Xxxxxxx berättar om sin nya bok Xxxxx fånge.

Utfrågare Kultursällskapets vice ordförande Xxxxxxx Xxxxxxxxxx.

14.30 Göteborgsshippingbilder Författaren Xxxx Xxxxxxxxxx berättar om sin nyuppdaterade bok med göteborgsshippingbilder.

15.00 Mellan kaos och kontroll – social ordning i den svenska flottan 1670–1716

XxxxXxxx Xxxxxx berättar om sin nya doktorsavhandling.

16.00 Sjöfolkets bildkonstnärer

Varje dag utlottning av tre exemplar av Xxxxxx X Xxxxxxxxx bok Sjömän II till de som i montern passar på att teckna medlemskap i Sjöfartens Kultursällskap för perioden oktober 2014 och hela 2015.

Från Xxxxxxx Xxxxxxx till Xxxx Xxxxxx Xxxxxxxx. Ett samtal mellan

bildkonstnären Xxxxxx Xxxxxxxx och fotojournalisten Xxxxxx X Xxxxxxxx om bildens betydelse för att skildra arbetet till sjöss. Samtalsledare Xxxxxxx Xxxxxxxx.

Årets tema i Sjöfartsmontern Det svenska manskapsfacket 100 år.

17.00 Därför stöder Stiftelsen Sveriges Sjömanshus sjöfartskulturen Xxxxxxxx Xxxxxxxx, kanslichef

på Stiftelsen samtalar om verksamheten tillsammans med Xxxxx Xxxxxxxxx.

Söndag 28 september 9–17

11.00 Sjömansbiblioteket på Rosenhill Bibliotekarie Xxxx Xxxxx presenterar Sjömansbiblioteket och ny sjöfartslitteratur.

12.00 Att sänka fartyg från luften – Ju 87 Stuka och störtbombning mot marina mål

Föreläsning av Xxxxx Xxxxxxx. Ett program av Svenskt Militärhistoriskt bibliotek.

13.00 Havets ord

Författaren Xxxxxxxx Xxxxxx kåserar om sjöfolkets kärnfulla språk.

14.00 I Skåne blomstrar sjöfartskulturen

Exchiefen Xxxx-Xxxx Xxxxxxx och exbåsen Xxx Xxxxxxx berättar om den livaktiga sjöfartskulturella Marthaföreningen i Helsingborg.

15.00 Antwerpenseglaren som aldrig kom ”hem”

Xxxxxxx Xxxxxxxx berättar om Antwerpenseglaren Xxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx som skrev dagbok hela livet från första påmönstringen 1948 fram till att han avled 2012. Årets tema i Sjöfartsmontern Det svenska manskapsfacket 100 år.

VÄLKO M N A !

Sjöfartens Kultursällskap samt medarrangörer:

SEKO, Sjöfartsverket, Sjöbefälsföreningen, Xxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxx, Breakwater Publishing, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus samt Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek.

Eventuella ändringar i bokmässeprogrammet 2014 publiceras löpande på vår hemsida: xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xxx

Sänkt bogserbåt

Resurserna till bogserhjälp åt stora kryssningsfartyg i avlägsna hamnar be- höver granskas ordentligt. Det konsta- terar utredningen av en incident utan- för norska Kirkenes i juni i fjol. 15 m långa North Tug skulle hjälpa Ocean Princess på drygt 30 000 gt från kaj.

Men den stora kryssaren drog i stället bogserbåten akterut, så att North Tug tog in vatten, kantrade och sjönk. De två i besättningen lyckades hoppa över bord och simma i land.

Enligt norska haverikommissionen var North Tug inte en certifierad bogser- båt, och besättningen hade ingen erfa- renhet av att bogsera så stora fartyg som Ocean Princess. Ändå betraktade de uppdraget som ett ”rutinärende”. Det är anmärkningsvärt att ingen certi- fierad bogserbåt fanns på plats, trots att Ocean Princess anlöp var anmält långt i förväg. Den bristfälliga riskbe- dömningen av North Tugs besättning förvärrades av dålig kommunikation mellan de båda fartygen under arbetet. North Tugs befälhavare bad kryssaren att slå av maskin alldeles för sent, när haveriet var oundvikligt. (TELEGRAPH)

194 000 i böter för oljespill

Operatören för brittiskflaggade contai- nerlastaren Ever Sigma på 7 024 teu dömdes till sammanlagt 17 000 pund (194 000 kronor) i böter för ett oljespill på grekiskt vatten i januari i fjol. Teknis- ke chefen försökte göra en intern över- föring av tjockolja genom att pumpa den kall genom två pumpar. Det skapa- de övertryck i tanken, och oljan trängde ut genom ett draghål. En del spillde ut i havet. Först 27 timmar senare anmäl- des detta – till italienska myndigheter, som beordrade fartyget att anmäla till Grekland.

– Vid rutinmässiga interna överföring- ar ska SMS följas, och om spill inträffar ska det anmälas omgående till lokala myndigheter, sa kustbevakningens miljöansvarige Xxxxxxxx Xxxxxxx.

– Bötessumman är löjligt låg och ingenting som bidrar till säkrare sjöfart, anser Nautilus seniorsekreterare Xxxxx Xxxxxxxx. (TELEGRAPH)

Minister irriterad på svavellobbyn

Brittiska redare har i likhet med kolle- ger i andra länder, bland annat Sverige, lobbat intensivt beträffande svaveldi- rektivet som träder i kraft vid årsskiftet. Exempelvis har Chamber of Shipping (CoS) hotat med uppemot 2 000 för- lorade jobb och nedlagda färjelinjer.

Vissa politiker har instämt, till exempel xxxxxxxxxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxx (lab) från Hull, som pekat på DFDS’ nedlag- da linje mellan Harwich och danska Esbjerg.

Men brittiska sjöfartsministern Ste- phen Xxxxxxx reagerade kallsinnigt och uttryckte till och med besvikelse över redarnas hållning.

– CoS fortsätter att reagera som om gränsvärdena för svavel var en fullkom- lig nyhet, som är ovälkommen, sa Ham- mond vid underhusdebatten. Faktum är att det handlar om skydd för hälsa och miljö. Redarna har haft sex år på sig att planera för de nya reglerna.

Xxxxxxx framhöll dock att möjlig- heterna till EU-bidrag för ökade kostna- der håller på att undersökas.

Sverige, Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Nederländerna, Belgien och Frankrike har enats om att sam- arbeta för att bland annat utveckla metoder att kontrollera att de nya gränsvärdena efterföljs. (TELEGRAPH)

Nonchalanta raffinaderier

Sjöfarten är orolig för kraftiga prishöj- ningar på bränslet nästa år, när nya och strängare regler om svavelhalt träder i kraft. Det gäller särskilt i kontrollområ- dena som Östersjön och Nordsjön, där högst 0,1 procent svavel tillåts.

Enligt internationella bunkerindustrins organisation Ibia handlar det delvis om osäkerhet om tillgången på det låg- svavliga bränslet. Om de stora raffina- derierna ger bättre information om det- ta, kan enbart det bromsa den befarade prishöjningen. Men som parter på en global kommersiell marknad är oljein- dustrin ovillig att kommentera, även på direkt uppmaning av massmedia.

(LLOYD’S LIST)

NO TI SER

Gisslan i 3½ år

11 sjömän från Bangladesh, Sri Lanka, Indien och Iran släpptes fria den 7 juni i Kenya efter 1 288 dagar som gisslan hos somaliska pirater. De kom från Malaysia-flaggade Albedo, och två år tidigare släpptes sju pakistanier ur be- sättningen fria.

– Det är en lättnad att de släppts ef- ter en chockerande lång tid i fången- skap, säger Xxxxxxxx generalsekreterare Xxxx Xxxxxxxxx. Men glöm inte att uppemot 40 sjömän alltjämt hålls som gisslan i Somalia. (TELEGRAPH)

Undantag från kod – en omkom

Fartyg klassade som ”lustjakter” behö- ver inte strikt följa säkerhetskoden för jakter (LY Code), och de undantas från lotsplikt. Det framgår av utredningen av en dödsolycka i Sydneys hamn i fjol. En besättningsman i Cayman Island- flaggade Xxxxxxxx omkom, när han kastades över bord från en fender.

I rapporten uppmanas myndigheter att överväga riskerna med att lustjakter undantas från lotsplikten i till exempel Sydneys hamnområde. (TELEGRAPH)

Befälsbrist ger sämre lönsamhet

Enligt en rapport från konsultföretaget Drewry kommer bristen på sjöbefäl att öka till 21 700 på fyra år. Det försämrar lönsamheten för rederierna, eftersom befälslönerna är tämligen marknads- styrda.

Sedan den ekonomiska världskrisen bröt ut 2008 har rederiernas besparing- ar helt riktats mot bemanningen, och befälsrekryteringen har i ökad utsträck- ning gjorts från de ”billigaste” länderna.

Bristen på sjöbefäl är särskilt stor för tekniska seniorbefäl och på specialfar- tyg som LNG-tanker.

– Det här har vi varnat för länge, sä- ger Nautilus generalsekreterare Xxxx Xxxxxxxxx. Kortsiktiga besparingar för- värrar problemen på lång sikt. Reger- ingarna måste bidra till bättre utbild- ning och befälskompetens. (TELEGRAPH)

SjÖBE F ÄLS F ÖREN I N G ENS F R ITI DSHUS

Sjöbefälsföreningen erbjuder våra medlemmar att hyra föreningens fritidshus i Idre Fjäll, Sälenfjällen, Tegefjäll eller Torrevieja i Spanien.

TEGEFJÄLL

Huset ligger mitt emellan Åre och Duved, har två lägenheter med plats för 8 personer i varje. I Tegefjäll finns fem liftar och fem preparerade nedfarter. Systemet är ihopbyggt med Duveds liftsystem.

Vecka

1–16

17– 49

50–52

Pris

5 000 kr

2 000 kr

5 000 kr

SÄLEN

Huset är i två plan med två sovrum plus inrett loft med dubbelsäng, allrum, kök med matplats och fullständig utrustning, storstuga, altan i söder, två WC, dusch och bastu. Huset är fullt möblerat, och sängutrustning (ej sänglinne och handdukar) finns för åtta personer.

Vecka

1– 16

17–49

50– 52

Pris

2 500 kr

1 000 kr

2 500 kr

TORREVIEJA				IDRE
Fritidshuset ligger 5 mil söder om	Säsong	Övervå-	Under-	Huset har två stora lägenheter med	Vecka	Vån B	Vån A

Alicante, har två lägenheter – den övre i två etage med plats för

6 personer och den undre med plats för 4 personer. Till Alicantes internationella flygplats kan man ta sig med reguljär­ eller charterflyg.

Låg Hög*

*15 april-30 sep

ning

2 500 kr

4 000 kr

våning

2 200 kr

3 500 kr

fullt möblemang, sängutrustning, två WC, dusch och bastu. Sängutrymme finns för sex–åtta personer i den ena lägenheten (våning B) och åtta–tolv personer i den andra (våning A).

Sänglinne och handdukar medföres av den som hyr huset.

1– 16

17–49

50– 52

3 500 kr

2 000 kr

3 500 kr

5 000 kr

3 000 kr

5 000 kr

MEDLEMS I N F ORMATI ON

För bokning och upplysningar om fritidshusen och lägenheten i Stockholm, kontakta Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx via e­post: xxx.xxxxxx@xxxxxxx.xx. För fjällstugorna lottas veckorna 50–52 och 1–16, sista anmälningsdatum 15/9. För huset i Torrevieja lottas veckorna 16–40, sista anmälningsdatum 31/1.

STOCKHOLM, HÄGERSTEN

I en av Sjöbefälsföreningen ägd fastighet på Xxxxxxxxxxxxx 00–00 i Hägersten i sydvästra Stockholm finns en lägenhet inredd och möblerad för korttidsuthyrning. Totalt finns fem sängplatser.

Kompletta sängkläder plus två handdukar per person ingår men debiteras med 75 kr per person (100 kr om ingen är medlem).

	Rabatt	Ej rabatt
Weekend 2 nätter	500 kr	750 kr
Dygn söndag–torsdag	300 kr	500 kr
Vecka max 7 nätter	1 200 kr	2 000 kr

Rabatten erhålles om minst en hyresgäst är medlem.

Planerar du att arbeta utomlands?

Rådgör alltid med Sjöbefälsföreningen!

Frågor om arbetslöshet?

Akademikernas a-kassa (AEA) 00-000 00 00

Telefontid mån–tors 9 –16, fre 13 –16

Ledarnas a-kassa 0000-00 00 00

Telefontid mån–fre 9 –11

Talsvar dygnet runt på 00-000 00 00

Ska du söka inträde, byta arbetsgivare, studera, påbörja eller avsluta annan tjänstledighet, byta medlemsform

– kontakta Xxxxxxx Xxxxxxxx, 08-598 99 095 eller använd blanketten på sidan 35.

Sjöbefälsföreningen förening inom Ledarna

T f Verkställande direktör

Xxxxxxxx Xxxxxxx

– 08­598 99 110

Vice verkställande direktör

XxxxxXxxxxx Xxxxx

Ombudsmän i Stockholm

Xxxxxx Xxxx – 08­598 99 109

Xxxx Xxxxxxxxx – 08­598 99 092 Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx

– 08­598 99 143

Allmän e-postadress: xxx@xxxxxxx.xx

Den adressen kan användas av alla som vill kontakta någon på kansliet, oavsett ärende, alltifrån medlemmar som söker en ombudsman till prenumeranter som ändrat adress. (Observera dock specialadressen för stug-och lägenhetshyrning längst upp

på denna sida.) Sådan post läses samma dag eller nästkomman- de vardag och vidarebefordras till berörd handläggare.

Vill du komma med på sändlistan

för föreningens nyhetsbrev och annan information? Skicka din egen e-postadress till xxx@xxxxxxx.xx och meddela detta! Med- lemmar i Ledarna får det automatiskt, om e-postadressen finns i medlemsregistret. Om inte: Logga in dig på xxx.xxxxxxx.xx och lägg in e-postadressen. Korrigera ev. felaktigheter också!

Xxxxxxx Xxxxxxx – 08­598 99 583 Ombudsman i Göteborg Xxxxx Xxxxxxxxx – 031­12 80 50

08­598 99 097

Informationschef

Xxxxx Xxxxxxxxxx – 08­598 99 288

Medlemsservice & Administration

Xxxxxxx Xxxxxxxx – 08­598 99 095

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx – 08­598 99 090

Human Resources

Xxxxxxxxx Xxxxxxxx – 08­598 99 111

Xxxxxxxxxx Xxxxxxx – 08­598 99 161

Xxxxxxxx Xxxxxxx – 010­510 06 32

Sjöbefälsföreningen – O

Verkställande direktör

XxxxxXxxxxx Xxxxx

– 08­598 99 478

T f Vice verkställande direktör

Xxxxxxxx Xxxxxxx

Ekonomi

Xxxx Xxxxxxxxxx – 08­598 99 149

Xxxxxxxx Xxxxxxxx – 08­598 99 030

Xxxxxx Xxxxxx – 08­598 99 031

Xxxxxxxxx Xxxxxx – 08­598 99 605 (tjl)

Xxxxxx Xxxxxxx Moura – 08­598 99 061

Expeditionen i Stockholm

Box 12100, 102 23 Stockholm

Besöksadress Xxxxxxxxxxxxxx 0

Telefon 08­000 00 000

Telefax 08­651 08 48 E­post xxx@xxxxxxx.xx Internetadress

xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx Bankgiro 332­1478

Expeditionstid 8.00–16.10

Expeditionen i Göteborg

Xxxxxxxxxx 00, 0 tr

413 05 Göteborg

Telefon 031­12 80 50

Telefax 031­704 95 20

MEDLEMS I N F ORMATI ON

Sjökaptensring

Sjöbefälsföreningen kan i samarbete med Svenskt Guld- smide AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter:

18 K rödguld à 7 300:- (+ postförskott)

18 K rödguld/vitguld à 7 725:- (+ postförskott)

I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas ett års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrika- tionsfel, räknat från leveransdagen.

För ytterligare information och beställning kontakta Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx, Sjöbefälsföreningen,

tel 00-000 00 000, e-post xxx@xxxxxxx.xx.

Sjöingenjörsring och sjökaptensring

Sjöbefälsföreningen kan i samarbete med AB Sporrong erbjuda ringar av högsta guldsmedskvalitet:

Sjökaptensringen, bredd 6 mm, 18 K rödguld à 5 796:-

Sjöingenjörsringen, bredd 5 mm, 18 K guld à 4 840:-

I priserna ingår moms, valfri gravyr och etui. Frakt/porto tillkommer.

Ringarna levereras inom fem veckor efter beställning.

För ytterligare information och beställning kontakta Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx, Sjöbefälsföreningen,

tel 00-000 00 000, e-post xxx@xxxxxxx.xx.

Fler pirater i Västafrika

Sett över hela världen har piratproblemet minskats till sin lägsta nivå sedan 2007, konstaterar International Maritime Bureau (IMB). Under första kvartalet i år rapporterades 49 in- cidenter. 37 fartyg bordades, fem besköts, fem utsattes för bordningsförsök och två togs i beslag. Sammanlagt 46 sjö- män togs som gisslan, och två kidnappades.

Det enskilt mest drabbade landet var Indonesien med 18 incidenter, men det område där problemet bedöms som all- varligast och växande är utanför Västafrika. Båda kidnapp- ningsfallen och nästan alla gisslantagningar gjordes där. I maj dödades en indisk sjöman ombord i SP Brussels under en strid mellan pirater och beväpnade säkerhetsvakter. Även två av piraterna dödades. (TELEGRAPH)

Hot om total utflaggning

Tyska storrederiet Reederei NSB hotar flagga ut sina 42 tysk- flaggade containerfartyg med 500 europeiska sjömän, om inte facken under året kommer med ett acceptabelt förslag.

Rederiet hävdar att ekonomin i tysk sjöfart omöjliggör an- ställning av europeer på rådande villkor. För första gången på decennier finns det färre än 400 handelsfartyg i det tyska registret. (LLOYD’S LIST)

Margareta & Xxxxxxx Xxxxxxxx fond

Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav, och vars män varit medlemmar i föreningen.

För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom, eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person.

Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar.

Ansökningsblankett kan laddas ner

från hemsidan xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx eller beställas från Sjöbefälsföreningens kansli: Xxxx Xxxxxxxxxx, tel 00-000 00 000, e-post xxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx.

Propellersmycke

Jag har med hjälp av en guldsmed tagit fram en propellermodell i röd- guld, vitguld och silver för de som arbetar i maskin till sjöss. Ingraverat namn enligt vad beställaren vill ha, på det ena bladets baksida, och personnumret ingraverat på ett annat blad. I mitten på hubben blir

ett löpnummer ingraverat. Guldpriset är väldigt varierande i dag, så priserna nedan är flytande.

Stor propeller i rödguld ca 4,8 gram 4 755:-

Stor propeller i vitguld ca 5,2 gram 5 725:-

Stor propeller i silver 750:-

Liten propeller i rödguld ca 2,8 gram 2 775:-

Liten propeller i vitguld ca 3,4 gram 3 745:-

Liten propeller i silver 550:-

För vidare info och beställning se xxx.xxxx.x.xx Jan-Xxx Xxxx, 1:e fartygsingenjör, Stena Line

K ORSORD

KOM- PANJON

SÖKA UPP

RÖKARE ÄR FARTYG

NÄRA MÅL

ÄR NÖD- VÄNDIGA FÖR INDU- STRIN

FÖRAS TILL ALTARET

GÅR ATT GÖRA VISST HÅL I

GÅ PÅ TÅ

VETEN- SKAPEN OM VIDA VATTEN

AN- SPRÅKS- LÖS

HANDBOLLS- POSITION

MÄSK- EXTRAKT

RUS REPLIK SOM OCH

TRÄGET

BETALAS

SLASK

DESS DESTINA- TIONER GÅR BÅT- AR TILL

PU-

NG- SLÅ

TRAN- SYSSLA PÅ VÅREN

KORT MÅTT IHOP

OM- GÅNG- ARNA

MÄST- ER- SKAP

XXXX XXXXX- EN I

SJÖFÅGEL, STENSTOD OCH SOLGUD

SKRÖNAN I TID- NINGEN

STOR FEST

SKÅDIS- OPSAHL

LANT- GÅRDS- FÖRVALT- AREN

PLIKT- TROGEN OCH NATRIUM

HAR EN SMAK SOM PÅMINNER OM LAKRITS

BAND

ORD I BÖN

SMÅ SOM ALDRIG FÖRR REDDING

STÖDJER GAFFEL- BANDET

LANDS- DEL

IRLANDS PUBLIC SERVICE

SENSITIV

SYMBOL- KULLE

HELIGT LÖFTE

KÄNSEL- TRÅDS- VÄGAR

GÅR I LED- NINGEN

DESS FÄRD GÅR GENOM RYMDEN

MONOTON

KAN BEDRA

KÄNSLO- LADDAD

AN- KOM- MIT

GUANO- SINDI- FOSFAT

DATAFEL

INOM

REÁ- XXXX

XXXX- XXXX

TAPPAT SUGEN

PERSON

PLU- TON- IUM

SEGEL- SKEPP

90-14

FLYG- PLANSTYP MED 80

FÄSTE IHÅLIGT STRÅ

MORS- GRIS ÖSTAFRI- KASTAT

IVRIG MAJS- GRYNS- GRÖT I US

TORKAR

PÅ FUTU- NAS Ö:A DEL

SKYDD

KORT VARDAG

ÖVER- TAGIT

TIGGA

PUH- KOMPIS

TUR- ORDNING INLEDER

ÄVENTYR

GRAN- NEN

DÅLIGT TILL- STÅND

DESS HÄLSA ÄR INTE SÅ BRA

KONSTRUKTION OXUDDE MEDIA

Skicka in korsordslösningarna till Sjöbefälen, Box 00000, 000 00 Xxxxxxxxx. Märk kuvertet ”Septemberkrysset”.

Tre vinnare lottas ut bland de rätta lösningar som inkommit senast den 23/9 2014. Vinnarna belönas med en penninglott vardera. Anställda på Sjöbefälsföreningen/Ledarna eller Xxxxxxxx Tryckeri får ej delta i denna tävling.

Namn                                  Gatuadress                                Postadress                     

BRANDS K YDDSU T B I LDN I N G

Halva böterna till visselblåsare

Fyra ombordanställda i tyskägda, Mar- shall Island-flaggade containerlastaren Bellavia får dela på en halv miljon dol- lar (3,3 miljoner kronor) i belöning en- ligt beslut av USA:s kustbevakning. De har slagit larm om att fartyget anlöpt hamnen i Long Beach med skrovskador

som kunnat orsaka oljeläckage. Rede-

riet Herm. Xxxxxxxxxx ådömdes en miljon dollar i böter plus ytterligare en kvarts miljon till en miljöfond för att de underlåtit att själva rapportera skadan, som tidigare medfört utsläpp av olje- förorenat vatten i havet. (TELEGRAPH)

Brandskydds­ föreningens kurser höstterminen 2014

Grundkurs

V 46 10–14 nov Helsingborg

Fortbildningskurser

V 37 8–10 sep Göteborg

V 38 15–17 sep Helsingborg

V 40	29 sep–1 okt		Kalmar
V 41	6–8	okt	Göteborg
V 42	13–15	okt	Helsingborg
V 45	3–5	nov	Göteborg
V 47	17–19	nov	Göteborg
V 49	1–3	dec	Göteborg

Advanced Fire Fighting

Befäl kritiseras efter roderfel

Besättningen på Bermudaflaggade Norfolk Express kritiseras av den tyska haverikommissionen BSU efter ett roderfel utanför Bremerhaven förra året. Rodret låste sig bara några minu- ter efter avgång, men användning av rorkulten gjorde att man åter fick kon- troll över navigeringen. Tekniske chefen och elektroingenjören undersökte ald- rig vad som orsakat roderfelet.Mindre än en halvtimme senare hade fartyget accelererat till 18 knop, och rodret låste sig åter i sju grader babord. Denna gång hjälpte inte rorkulten. Maskin stoppades och ankaret släpptes ned, vilket inte hindrade kollision med en vågbrytare. BSU anser att trippen skulle ha uppskjutits tills felet lokaliserats och lagats. Senare undersökningar av spe- cialister tog fyra dagar att hitta felet i en strömventil i styrbords kontrollenhet.

”Ett fartyg ska inte tillåtas avgå, när ett okänt fel som försvårar navigeringen och därmed säkerheten har upptäckts”, anser BSU. De rekommenderar rederiet Anglo Eastern att bättre utbilda sina befäl i ISM-koden. (TELEGRAPH)

Kritik mot usel brandutrustning

Danska haverikommissionen har gran- skat en svårsläckt brand i Xxxxx Xxxxx förra året. De kommer till slutsatsen att besättningen agerade föredömligt, men brandskyddsutrustningen ombord var usel.

Fartyget är på 170 794 gt med en lastkapacitet på 15 550 teu. Branden bröt ut i två containrar på huvuddäck under en färd från Malaysia till Rotter- dam. Haverikommissionen berömmer såväl besättningens lugna, beslutsam- ma agerande som hamnmyndigheten i Djibouti för att fartyget beviljades nöd- hamn, där specialister kom ombord för att bekämpa branden.

Men brandutrustningen ombord ”visade sig ha ringa eller ingen nytta”, konstateras också. ”Om en brand skul- le bryta ut högre upp bland containrar- na, skulle besättningen knappast kunna bekämpa branden med denna utrust- ning.”

Eventuellt överskred en del container- staplar maximivikten, eftersom contain- rarna inte regelmässigt vägs före last- ning. (TELEGRAPH)

V 40 29 sep–1 okt Helsingborg

Bland de inkomna rätta lösningarna har tre vinnare lottats ut:

Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxxx

Xxxx Xxxxxxxx Nyhamnsläge

Xxxxx Xxxxx Xxxxxxx

Dessa har belönats med en penninglott.

Sjöbefälen gratulerar!

LÖSNING TILL SOMMARKRYSSET I SJÖBEFÄLEN NR 4/2014

V 43 21–23 okt Kalmar

V 48 24–26 nov Helsingborg

Fortbildning Advanced Fire Fighting

V 44 27–28 okt Göteborg

V 50 8–9 dec Helsingborg

För anmälan och ytterligare information kontakta:

Xxxxxxx Xxxxxxx

Svenska Brandskyddsföreningen 115 87 Stockholm

Telefon 00-000 000 00

Fax 00-000 00 00

E-post xxxxxxxxxx@xxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

SjÖBE F ÄLS F ÖREN I N G ENS K LUBBORD F ÖRANDEN ELLER K ON TA KT PERSONER I REDER I ERN A

AFFÄRSVERKEN KARLSKRONA

Xxxxx Xxxxxxxx (kont p), Xxxxxxxxxxxxx 00, 000 00 XXXXXXXXXX

tel 0000-000 00, 0000-00 00 00

e-post xxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx

ALLANDIA

Xxxxx Xxxxxxxx (kont p), M/S Xxxxxx Xxxx, Rederi Allandia AB, Box 1151, 118 81 STOCKHOLM, tel 0000-00 00 00,

e-post xxxxxxxxx.xx00@xxxxx.xxx

A P MØLLER-MÆRSK

Xxxxx Xxxxxx (kont p), Kungs Husby 65, 745 99 ENKÖPING tel 0000-000 00, 0000-00 00 00, e-post xxxxx.xxxxxx@xxxx.xx

AURORAKLUBBEN I STENA LINE ÖRESUND

Xxxx Xxxxxxx, Xxxxxxxxxxxxx 00, 256 54 RAMLÖSA

tel 0000-00 00 00, e-post xxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx

BLIDÖSUNDSBOLAGET

Xxxxx Xxxxxxxxx,

tel 0000-00 00 00, e-post xxxxx_xxxxxxxxx@xxxxx.xx

DESTINATION GOTLAND

Xxxxxxx Xxxxxxx, tel 0000-00 00 00

e-post XXX.Xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

DFDS SEAWAYS

Xxxxx Xxxxxxx (kont p), Rostock 230, 442 91 ROMELANDA

tel 0000-00 00 00, e-post xxxxxxxx@xxxxx.xxx

Xxxxxx Xxxx (kont p), Xxxxxx Xxxxxx väg 9, 271 57 YSTAD

tel 0000-000 00, 0000-00 00 00, e-post xxxx.xxxx@xxxxx.xxx

DJURGÅRDENS FÄRJETRAFIK

Xxx Xxxxxxxxxx, Fatburs Kvarngata 7, 4tr, 118 64 STOCKHOLM

tel 00-000 00 00, 0000-00 00 00, e-post xxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx

ECKERÖLINJEN

Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxxx 000, XX-00000 XXXXX, Xxxxx tel 00000 000 000 000, e-post Xxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx

EUROVIK SHIPPING

Xxxx Xxxxxxxxx (kont p), Xxxxxxxxxxxxxx 00, 000 00 ADELSÖ

tel 00-00 00 00, 0000-00 00 00, e-post xxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xxx Xxx Xxxxxxx (kont p), Fleringe Hau 647, 624 60 LÄRBRO

tel 0000-00 00 00, 0000-00 00 00, e-post xxxxxxxx@xxxxxxx.xxx

FINNLINES

Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx, tel 0000-00 00 00, 0000-00 00 00 e-post xx@xxxx.xx

FÄRJEREDERIET/TRAFIKVERKET

Xxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxxxxxxx 00, 000 00 HÖNÖ

tel 000-00 00 00, 0000-00 00 00, e-post xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx

KUNGÄLVS KOMMUN MARSTRANDSFÄRJAN

Xxxx Xxxxxx (kont p), Xxxxxxxxxxxx 00 X, 000 00 XXXXXXXXX tel 0000-000 00, 0000-00 00 00, e-post Xxxx.Xxxxxx@xxxxx.xxx

LULEÅ BOGSERBÅT

Xxxxx Xxxxxxxxx (kont p), tel 0000-00 00 00 e-post xxxxx.xxxxxxxxx@xxxx.xxxxx.xx

NMM RORO

Xxxxx Xxxxxxxx (kont p), Bäckäng, Aplagården, 519 97 ÖXNEVALLA tel 0000-00 00 00, e-post xxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxx.xx

ORNÖ SJÖTRAFIK

Xxxxxx Xxxxxxxx (kont p), Xxxxxxxxxxxxxx 00, 000 00 XXXXXXX-XXX,

tel 00-000 00 00, e-post xxxxxxxx@xxxxx.xxx

ORUST MARINE RECRUITMENT

Xxxxxxxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxxxxxxxxx 0, 000 00 XXXXXXXXX,

tel 0000-00 00 00, e-post xxxxxxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxx.xxx

RESSEL

Xxxxxx Xxxxxxx (kont p), Snödroppsgränd 6, 194 68 UPPLANDS

VÄSBY, tel 0000-00 00 00, e-post xxxxxx.xxxxxxxx@xxxxxx.xx

SAND & GRUS AB JEHANDER

Xxxxxx Xxxxxxxxx (kont p),

tel 0000-00 00 00, e-post xxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxx.xxx

SEA WIND

Xxxxxx Xxxxxxxxx (kont p), tel 0000-000 00, 0000-00 00 00 e-post xx.xxxx@xxxx.xx

SJÖFARTSVERKETS REDERI

Xxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxxxxx 0, 000 00 XXXXXX

tel 0000-00 00 00, 0000-00 00 00

SJÖFARTSVERKET/LOTSAR

Xxxxx Xxxxx (kont p),

tel 0000-00 00 00, e-post xxxxx.xxxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xx

STENA LINE

Xxxxxx Xxxxx, Stena Line AB, 405 19 GÖTEBORG

tel 0000-00 00 00, e-post xxxxxx.xxxxx@xxxxxxxxx.xxx

STOCKHOLMS SJÖTRAFIK

Xxxxxx Xxxxx, Bäckalidsvägen 48, 138 36 ÄLTA

tel 00-000 00 00, 0000-00 00 00, e-post xxxxx.xxxxx@xxxxx.xxx

STOCKHOLMS SKÄRGÅRD

Xxx Xxxxxxxxxx, Fatburs Kvarngata 7, 4tr, 118 64 STOCKHOLM

tel 00-000 00 00, 0000-00 00 00, e-post xxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx

STRÖMMA

Xxxxxx Xxxxxx (kont p), Ervallakroken 23 n b, 124 66 BANDHAGEN tel 0000-00 00 00, e-post xxxxxx.xxxxxx@xxxxxxx.xxx

STYRSÖBOLAGET

Xxxxx Xxxxxxxxxxx, Vildkaprifolen 9, 423 33 TORSLANDA

tel 000-00 00 00, 0000-00 00 00, epost xxxxx.xx@xxxxx.xx

SVITZER SVERIGE

Xxxxxx Xxxxxxxxx

tel 0000-00 00 00, e-post xxxxxxxxxx.xxxxxxx@xxxxx.xxx

TALLINK SILJA – xxx.xxxxx-xxx-xxxxxxx.xxx Xxxxxx Xxxxxxxx, tel 0000-00 00 00,

e-post xxxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xxx

TRANSATLANTIC

Xxx-Xxxxx Xxxxxxx (kont p), Xxxxxxxxxxxxx 0, 000 00 DALSJÖFORS

tel 000-00 00 00, 0000-00 00 00, e-post xxxxxxxxxxxx00@xxxxx.xxx

TT-LINE

Xxxx Xxxxx, tel 0000-00 00 00 e-post xxxx.xxxxx@xxxx.xx

TÄRNTANK

Xxxx Xxxxxxxx (kont p), Box 4120, 227 22 LUND

tel 000-00 00 00, 0000-00 00 00, e-post xxxx.xxxxxxxx@xxxxxx.xx

WALLENIUS

Xxxxx Xxxxxx, Xxxxxxxxxx 00, 000 51 DALBY

tel 000-00 00 00, e-post xxxxx.xxxxx@xxxxx.xxx

VIKING LINE

Xxxx Xxxxxxxx (kont p), Tvärgränd 1, AX-221 00 MARIEHAMN, Åland e-post xxxxx@xxxxx.xxx

ÖRNSKÖLDSVIKS HAMN & LOGISTIK

Xxxxxx Xxxxxxx (kont p), Fjären, 893 99 ULVÖHAMN tel 0000-00 00 00

ÖCKERÖ BÅTTRAFIK

Xxx Xxxxx (kont p), tel 0000-00 00 00 e-post xxxxxxx@xxxxxxx.xxx

SJÖFARTSHÖGSKOLAN CHALMERS-LINDHOLMEN

Xxxxx Xxxxxx, Volrat Xxxxxxxxxx 00 xxx 0000, 412 60 GÖTEBORG

tel 0000-00 00 00, e-post xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xxx

SJÖFARTSHÖGSKOLAN KALMAR

Xxxxx Xxxxxxx, Jungs väg 6P, 392 43 KALMAR

Hjälp oss att rädda dig.

Vi är en ideell förening utan bidrag från staten.

Ditt stöd behövs för att vi ska kunna rädda liv till sjöss. Ge ett bidrag eller bli medlem på xxxxxxxxxxx.xx.

Du kan också ringa 000-000 00 00.

tel 0000-00 00 00, e-post xxxxx.xxxxxxx@xxxxxxx.xx

Lärobok i teknisk engelska

för maskinbefäl

Modul Pris SEK

Antal

inkl moms och frakt

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

The Scania Engine (Function Description) Successful Test of the First K98MC Engine at Hyundai Heavy Industries

Overhaul of Exhaust Valve

The Loss of the OBO-carrier Derbyshire Building the Largest Common-Rail Engines Shuttle Tanker Navion Britannia

Shuttle Tanker Propulsion

Overhaul of Piston with Rod and Stuffing Box Common Rail at Sea: The Sulzer RT-flex Engine The Intelligent Engine: Development Status and

Prospects (MAN B&W)

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

Paketpris Modul 1-10

800

Grammar Adjectives and Adverbs Grammar Prepositions

Grammar Subject-Verb Agreement

80

80

80

Paketpris Grammar modul

200

Formal Letters, Resumés and Curricula Vitae One Hundred and Eighty-Seven Illustrated Tools

50

150

Hel pärm

950

Sj här beställer du

Privatperson

sätt in beloppet på bg 5236-0351. Glöm inte att skriva vilka moduler du vill ha samt namn och adress.

Företag

skicka beställningen till SMBF Service AB, se adress nedan, så fakturerar vi.

Företag Namn Avdelning Gatuadress

Postnr

Ort

Land

E-post

SMBF Service AB Box 12100, 102 23 Stockholm

Telefon 00-000 00 000 eller 00-000 00 000, Fax 00-000 00 00

E-post XXXX-Xxxxxxx@xxxxxxx.xx Bankgiro 5236-0351

FYRA OLIKA MEDLEMSFORMER

Technical English

Marine Engineers

Xxx Xxxxxxxx

Observera att alla kopplingar mellan förbunds- medlemskapet och arbetslöshetskassan är borta. A-kassorna sköter i fortsättningen själva aviseringen av medlemsavgiften dit.

Aktivt medlemskap

– man är medlem även i Ledarna. Detta alter- nativ är det naturliga för sjöbefäl eller annan chef inom sjöfarten med svensk arbetsgivare och som är bosatt i Sverige eller annat EU/

EES-land. Som aktiv medlem har man självfallet fullständiga medlemsrättigheter som stöd gent- emot motparten, rösträtt och valbarhet till kon- gress, rätt att teckna förmånliga försäkringar genom Ledarna, söka medlemslån m m. Avgift fr o m 1 januari 2009 är 274 kronor per månad.

Interaktivt medlemskap

– man är endast medlem i Sjöbefälsföreningen. Det är ett alternativ för svenskt befäl med utländsk arbetsgivare. Man har begränsat

stöd mot motparten men i övrigt fullständiga medlemsrättigheter, inklusive rätten att teckna försäkringar genom Ledarna och söka med- lemslån. Avgift för närvarande 67 kronor per månad.

Passivt medlemskap

– man är endast medlem i Sjöbefälsföreningen och inte yrkesaktiv till sjöss, därför att man är

f d sjöfartsanställd som gått i land permanent eller pensionerats. Man har ej rösträtt i val till kongress och är heller inte valbar som kongress- ombud. Avgift 180 kronor per år.

Studerandemedlemskap

– man studerar vid sjöfartshögskola och är bara med i Sjöbefälsföreningen. Man har ej rösträtt i val till kongress och är heller inte valbar som kongressombud. Man har rätt att teckna försäkringar genom Ledarna. Ingen medlems- avgift erläggs.

Alla medlemmar, oavsett medlemsform, har dessutom följande rättigheter:

■ Delta på medlemsmöten med yttrande- och förslagsrätt

■ Tidskriften Sjöbefälen med åtta nummer per år

■ Xxxxx skriftlig medlemsinformation; dock sänds viss information, som endast berör yrkesaktiva, ej hem till passiva och studerandemedlemmar.

som:

❑ Aktiv medlem

❑ Interaktiv medlem

❑ Passiv medlem

❑ Studerandemedlem

Önskar inträde fr o m:

Sjöbefälsföreningen

Befälskategori:

❑ Nautiskt befäl

❑ Tekniskt befäl

❑ Intendenturbefäl

Box 12100

10223 STOCKHOLM

08-598 99 085

Inträdesansökan

(Observera att ansökan om inträde i a-kassan görs på separat blankett)

Personalia
Efternamn	Förnamn (tilltalsnamnet understruket)	Personnummer
Bostadsadress	Postadress	Telefon
Nuvarande medborgarskap	E-postadress	Mobil

Nuvarande anställning
Fartyg	Arbetsgivare	Befattning

Utbildning och behörighet
Senast avlagd examen/yrkesutbildning	Sjöfartshögskolan i	År
Annan utbildning	Läroanstalt och ort	År
Är f n elev vid sjöfartshögskolan i	Beräknar avlägga examen som	Den
Svenskt behörighetsbevis		Utländskt behörighetsbevis

Medlemskap i facklig organisation

Ev utträde ur annat fackförbund fr o m                

Är för närvarande passiv/interaktiv medlem i Sjöbefälsföreningen

❑ Ja ❑ Nej

Samtycke

❑ Jag har tagit del av och godkänt Ledarnas personuppgiftspolicy (PUL)

Personuppgiftslagen, PUL

För att administrera Ditt medlemskap i Sjöbefälsföreningen och Ledarna behandlar vi Dina personuppgifter i våra register. Sjöbefälsför- eningen och Ledarna ansvarar för de personuppgifter som registreras om Dig som medlem. Vi lagrar de personuppgifter som behövs för att vi ska kunna fullgöra våra åtaganden gentemot Dig. För dessa ändamål kan uppgifter även lämnas ut för behandling, såsom exem- pelvis vid administration av kollektivavtalade försäkringar och för att kunna erbjuda Dig övriga tjänster och produkter som är kopplade till Ditt medlemskap. Specificering av Xxx avgift skickas separat.

VÄLJ BETALNINGSSÄTT (GÄLLER EJ STUDERANDEMEDLEM)

❑ Löneavdrag ❑ Inbetalningskort

Jag ansöker härmed om medlemskap i Sjöbefälsföreningen

Datum Namnteckning

POSTTIDNING B

Avs Sjöbefälen Box 12100

102 23 STOCKHOLM

Annons från Stiftelsen Sveriges Sjömanshus

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus belönar

Många prisade förslag gav Stena Line hedersomnämnande

– Jättekul! Jag är verkligen stolt å våra anställdas vägnar och att vi har en företagskultur som uppmuntrar till innovation. Stenas Lines vd, Xxxx-Xxxxx Xxxxxx, gladdes åt rederiets hedersomnämnande vid Stiftelsen Sveriges Sjömanshus belöningsdag i maj.

Specialverktyg för byte av glödlampor i lejdarhus, självgående ureatvätt och system för dokumentation av arbetsmiljöarbete. Det är några av de totalt sex belöningar som delades ut till ombordanställda i Stena Line under vårens belöningsdag. Att så många av rederiets anställda prisades ledde till att Xxxxxxxxxx- stiftelsen beslutade att ge Stena Line ett hedersomnämnande. Xxxx-Xxxxx Xxxxxx säger att det betyder mycket för hela sfären.

– Innovation är en av företagets grundbultar och det är tack vare duktiga medarbetare och nytänkande som vi kan bedriva sjöfart i Sverige idag. Inom Stena jobbar vi hela tiden för att skapa en miljö som gynnar kreativitet och den här utmärkelsen är ett bevis på att vi lyckas, säger han.

En platt organisation där såväl fartyg som drift, bemanning och teknik finns samlat inom samma familjeägda företag, tror Xxxx-Xxxxx Xxxxxx bidrar till att skapa det gynnsamma inno- vationsklimatet.

– Tycker man att medarbetarna är den viktigaste tillgången måste man också visa det. Alla på våra fartyg är anställda av Stena vilket skapar ett djup och en långsiktighet i det vi gör. Och den som är professionell och trygg i sin yrkesroll vågar också komma med egna idéer och till och med föreslå att andra ska pröva att göra på samma sätt, säger han.

”Det är inte de enskilda, stora förändringarna som driver företaget framåt utan de många små brillianta idéerna”

Goda idéer uppmuntras bland annat genom ett internt innova- tionssystem. Xxxx-Xxxxx Xxxxxx berättar att det kommit tusen- tals förslag från de anställda ute på fartygen. Av dessa har cirka

Xxxx-Xxxxx Xxxxxx gläds åt personalens kreativitet. Foto: Xxxx Xxxxxxxxxx

1 500 införts ombord. Man är också långt framme när det gäller att sprida uppfinningar mellan fartygen.

– Inom roro och ropax har vi ett 60-tal fartyg, men det finns ju inte 60 best practice. Därför ser vi till att förmedla de bästa idéerna mellan fartygen och arbetar för att vi ska vara tillräckligt stolta och ödmjuka för att ta till oss det kollegorna gör, säger han.

Stena Line är en del av Stenasfären, Sveriges största rederigrupp med runt 20 500 anställda världen över.

– Vi vill att alla våra anställda ska bli bekräftade, hörda och sedda, inte minst för att skapa en kreativ kultur. För det är inte de enskilda, stora förändringarna som driver företaget framåt utan de många små brillianta idéerna, säger Xxxx-Xxxxx Xxxxxx.

STIFTELSEN SVERIGES SJÖMANSHUS

Belöning 2015

Sjömän är utmärkta problemlösare och gör ständiga förbättringar för att underlätta arbetet, höja säkerheten och öka trivseln ombord. Det är något vi gärna premierar. Har du gjort en förbättring eller känner du någon som gjort det? I så fall vill vi veta det.

Förslaget skall vara oss tillhanda senast 30 oktober.

Läs mer om vår belöningsverksamhet på xxx.xxxxxxxxxx.xx.