PM 2009:55 RI (Dnr 317-211/2009)

PM 2009:55 RI (Dnr 317-211/2009)

Avrop av mjukvarulicenser genom tecknande av stadsövergri- pande licensavtal (Enterprise Agreement)

Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande

1. Stadsövergripande avtal avseende mjukvarulicenser godkänns och tecknas i enlighet med promemorian.

2. Stadsdirektören ska avropa mjukvarulicenser i enlighet med promemorian samt fatta beslut om förändringar, kompletteringar eller tillägg till detta avtal samt besluta om eventuellt nyttjande av avtalets förlängningsoption.

3. Stadsdirektören ska fullfölja köp av Microsoft-produkter som levererats och nyttjats av staden innan utgången av år 2008.

4. Finansiering av det nya Enterprise-avtalet sker inom ramen för stadslednings- kontorets budget avseende 2009.

5. Kostnader för det nya avtalet avseende perioden 2010 och framåt får beaktas i samband med nämnders och bolagsstyrelsers ordinarie budgetarbete.

6. Protokollet i detta ärende förklaras omedelbart justerat.

Föredragande borgarrådet Xxxx Xxxxxx anför följande.

Ärendet

Inom ramen för ramavtalet med licensåterförsäljare har staden idag ett grundavtal med Microsoft som gör det möjligt att via återförsäljare licensiera Microsofts pro- dukter. Avtalet, som kallas Select-avtal, är avsett för kunder som gör spridda enstaka inköp och medför inga nämnvärda rabatter utöver dem som Microsoft erbjuder alla kunder inom svensk offentlig sektor. Avtalet ger staden rätt att installera produkter utan att först anskaffa en licens, under förutsättning att staden inom 30 dagar från installationen säkerställer att stadens samlade licensinnehav motsvarar stadens sam- lade nyttjande. Ansvaret för korrekta beställningar ligger hos respektive nämnd och bolag, även om en licensrevision alltid skulle innebära att staden granskas som en enhet.

Beredning

Ärendet har beretts av stadsledningskontoret.

Mina synpunkter

Stockholms stad använder kontinuerligt ett stort antal standardiserade programvaror i sin IT-miljö. För att få använda dessa programvaror krävs att staden innehar licenser från tillverkaren. Stadens licenser köps på ramavtal av en centralupphandlad så kal- lad licensåterförsäljare. Exempel på tillverkare av licensprodukter som staden köper i stora volymer är mjukvara från Microsoft, Novell, Oracle, McAfee och Symantec.

Jag föreslår att borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar föl- jande

1. Stadsövergripande avtal avseende mjukvarulicenser godkänns och tecknas i enlighet med promemorian.

2. Stadsdirektören ska avropa mjukvarulicenser i enlighet med promemorian samt fatta beslut om förändringar, kompletteringar eller tillägg till detta avtal samt besluta om eventuellt nyttjande av avtalets förlängningsoption.

3. Stadsdirektören ska fullfölja köp av Microsoft-produkter som levererats och nyttjats av staden innan utgången av år 2008.

4. Finansiering av det nya Enterprise-avtalet sker inom ramen för stadslednings- kontorets budget avseende 2009.

5. Kostnader för det nya avtalet avseende perioden 2010 och framåt får beaktas i samband med nämnders och bolagsstyrelsers ordinarie budgetarbete.

6. Protokollet i detta ärende förklaras omedelbart justerat.

Stockholm den 26 mars 2009 XXXX XXXXXX

Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.

ÄRENDET

Inom ramen för ramavtalet med licensåterförsäljare har staden idag ett grundavtal med Microsoft som gör det möjligt att via återförsäljare licensiera Microsofts pro- dukter. Avtalet, som kallas Select-avtal, är avsett för kunder som gör spridda enstaka inköp och medför inga nämnvärda rabatter utöver dem som Microsoft erbjuder alla kunder inom svensk offentlig sektor. Avtalet ger staden rätt att installera produkter utan att först anskaffa en licens, under förutsättning att staden inom 30 dagar från installationen säkerställer att stadens samlade licensinnehav motsvarar stadens sam- lade nyttjande. Ansvaret för korrekta beställningar ligger hos respektive nämnd och bolag, även om en licensrevision alltid skulle innebära att staden granskas som en enhet.

BEREDNING

Ärendet har beretts av stadsledningskontoret.

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 2 februari 2009 har i huvudsak följande lydelse.

Sammanfattning

Ärendet innehåller en redogörelse för olika sätt att avropa licenser för Microsofts programva- ror genom avtal med stadens centralupphandlade licensåterförsäljare samt med Microsoft.

Två huvudtyper av avtal finns: Microsoft Select Agreement (Select-avtal) och Microsoft Enterprise Agreement (Enterprise-avtal). Det tidigare innebär att licenser köps löpande och att ett nytt avtal ingås varje gång någon i organisationen ser ett behov av att utöka stadens innehav av licenser. Enterprise-avtal är en form av stadsövergripande avtal som innebär att kommunstyrelsen avropar licenser för hela stadens behov och fördelar kostnaderna till för- valtningar och bolag. Eventuellt ökat innehav justeras sedan vid en årlig licensgenomgång.

Stadsledningskontoret förespråkar tecknande av ett Enterprise-avtal eftersom det ger sta- den möjlighet till rabatter i storleksordningen 10-15 %. Det ger också möjlighet till förtyd- liganden och anpassningar av Microsofts licensvillkor för att bättre passa stadens behov.

Detta är inte möjligt att uppnå med Select-avtal.

Det avrop som föreslås har ett sammanlagt värde av 244 mnkr och beräknas täcka stadens behov av kontorsprogramvara, e-postprogramvara, server-programvara för stadens drift av verksamhetssystem samt avgifter för förväntat antal användare av plattformen. I samband med tecknandet fullföljs också köp av Microsoft-licenser som levererats och nyttjats av sta- den under 2008. Lärare och elever ingår ej i detta antal, dessa licensieras via ett så kallat

”Academic Agreement” som är särskilt avsett för barn- och ungdomsverksamheter samt kul- turverksamhet.

Bakgrund

Stockholms stad använder kontinuerligt ett stort antal standardiserade programvaror i sin IT- miljö. För att få använda dessa programvaror krävs att staden innehar licenser från tillverka- ren. Stadens licenser köps på ramavtal av en centralupphandlad så kallad licensåterförsäljare. Exempel på tillverkare av licensprodukter som staden köper i stora volymer är mjukvara från Microsoft, Novell, Oracle, McAfee och Symantec. Stadsledningskontoret har inom ramen för

sitt arbete med förbättring av stadens rutiner för licenshantering undersökt stadens hantering av Microsoft-licenser.

Priserna på de licenser som krävs för att ge staden rätt att nyttja programvaror avgörs inte bara av ramavtalet med licensåterförsäljaren utan också av om det finns någon form av rabatt- eller volymavtal direkt med tillverkaren. Licensavtal för företag och organisationer kan näm- ligen vanligen endast tecknas genom ett trepartsavtal mellan kunden, licensåterförsäljaren och utgivaren (till skillnad från t.ex. konsumenter som vanligen endast tecknar avtal med återför- säljaren). För samtliga ovan nämnda tillverkare utom Microsoft har staden därför sedan tidi- gare stadsövergripande avtal som ger mer fördelaktiga priser än de återförsäljaren annars skulle kunna erbjuda.

Frågan om ett nytt avtal med Microsoft aktualiseras också av att licenser måste anskaffas för inrättandet av gemensam IT-service och att stadens nuvarande avtal med Novell i det sammanhanget minskar i betydelse i samma takt som staden rör sig mot en mer standardise- rad Microsoft-miljö.

Detta ärende redogör för vilka anskaffningsalternativ som finns och vad de innebär för staden. Ärendet innehåller också förslag om tecknande av stadsövergripande avtal avseende mjukvarulicenser för Microsofts programvaror. Enterprise-avtal kan tecknas av stadsdirektö- ren genom att stadsledningskontoret inhämtat fullmakt från kommunens bolag.

Ärendet

Inom ramen för ramavtalet med licensåterförsäljare har staden idag ett grundavtal med Mic- rosoft som gör det möjligt att via återförsäljare licensiera Microsofts produkter. Avtalet, som kallas Select-avtal, är avsett för kunder som gör spridda enstaka inköp och medför inga nämnvärda rabatter utöver de som Microsoft erbjuder alla kunder inom svensk offentlig sek- tor. Avtalet ger staden rätt att installera produkter utan att först anskaffa en licens, under för- utsättning att staden inom 30 dagar från installationen säkerställer att stadens samlade licens- innehav motsvarar stadens samlade nyttjande. Ansvaret för korrekta beställningar ligger hos respektive nämnd och bolag, även om en licensrevision alltid skulle innebära att staden granskas som en enhet.

Alternativet till Select-avtal är ett så kallat Microsoft Enterprise Agreement (nedan Enter- prise-avtal, EA). Ett Enterprise-avtal skiljer sig från Select-avtalet genom att avtalsformen är avsedd för kunder som använder större volymer av produkter och behöver en enklare licens- hantering. Avtalsformen motsvarar den som staden idag har rörande Novell-produkter.

Enterprise-avtalet innebär att samtliga datorer i stadens verksamheter ges rätt att använda de produkter som ingår i ett grundläggande licenspaket som staden själv definierar i samband med avropet. Istället för Select-avtalets månadsavstämning sker volymavstämning på Enter- prise-avtalet en gång per år. Däremellan tillåts stadens innehav av de avtalade licensproduk- terna variera fritt. Enterprise-avtalet innebär också möjlighet för staden att nyttja extra rabat- ter i storleksordningen 10-15 % samt att få tillgång till vissa särskilda undantagsbestämmelser från Microsofts ordinarie licensregler.

En utmaning med ett Enterprise-avtal är dock – i likhet med stadens övriga koncernavtal på programvaror – att kommunstyrelsen vid tecknandet måste uppskatta stadens totala behov av licenser. Stadsledningskontoret har dock genomfört flera stadsövergripande IT- inventeringar som kan ligga till grund för en sådan uppskattning.

Behov av licenser

Den licensform staden idag till största delen använder ger inte någon rätt att uppgradera pro- gramvaror till nyare versioner. De versioner som staden använder för tillfället är något äldre och behöver uppgraderas inom en någorlunda snar framtid. Det gäller bland annat kontors- programvaran Office 2003 som behöver uppgraderas till Office 2007 och operativsystemet Windows XP som behöver uppgraderas till Windows Vista alternativt kommande Windows

7. Avsaknaden av rätt till uppgradering medför att staden kommer att behöva köpa helt nya licenser för att ersätta dessa äldre produkter.

De produkter som staden står inför att köpa är i huvudsak Microsoft Windows och Micro- soft Office, men för att bygga samman dessa till kompletta system krävs en kombination av olika kategorier av mjukvara. De licenser staden är i behov av kan delas in i följande tre kate- gorier:

1) Klientlicenser:

De vanliga programvaror som en användare normalt ser och arbetar i, exempelvis Microsoft Outlook (jämför Novell Groupwise) för e-post.

2) Serverlicenser:

De bakomliggande programvaror som finns centralt i nätverket och som används för att tillgängliggöra en viss funktion för många användare, exempelvis Microsoft Ex- change (postkontorsprogram för e-post).

3) Client Access Licenses (CAL):

En särskild licenstyp som ger en klientprogramvara rätt att ansluta till en serverpro- gramvara, exempelvis Exchange Standard CAL, som ger Microsoft Outlook rätt att ansluta till Microsoft Exchange för att kontrollera och skicka e-post.

Införandet av gemensam IT-service innebär bland annat att en ny IT-infrastruktur kommer att byggas upp. Produkter från stadens nuvarande leverantör av nätverksoperativsystem, Novell, kommer att fasas ut inför det att avtalet på dessa produkter löper ut sommaren 2010. För att korrekt licensiera den infrastruktur som behövs i den nya miljön och för att uppnå den funk- tionalitet som eftersträvas måste staden vara licenserad för nedanstående produkter.

Office Professional Plus	Windows Rights Management Services
Office SharePoint Server CAL	Exchange Server CAL
Office SharePoint Server	Exchange Server
Office Communications Server	Office Communications Server CAL
Office Visio	System Center Configurations Manager
Office Publisher	System Center Operations Manager
Windows Upgrade	System Center Enterprise Suite
Windows Server CAL	Identity Lifecycle Manager CAL
Windows Server	Identity Lifecycle Manager Server
SQL Server	Internet Security and Acceleration Server
BizTalk Server	Customer Relationship Manager Enterprise Server
Terminal Server CAL	Customer Relationship Manager External Connector
	Customer Relationship Manager CAL

Tabell 1: Produkter som ingår i den tekniska plattformen

Avtalstid och funktionell livslängd

Vid anskaffning av licenser kan staden välja mellan engångsköp (enbart licens, L) eller en- gångsköp med uppgraderingsrätter (licens+software assurance, L/SA). Köp av enbart licens

(L) innebär en i tiden obegränsad rätt att använda den version av programvaran som finns vid tidpunkten för anskaffningen, men utan rätt till framtida uppgraderingar. Köp av licens med uppgraderingsskydd (L/SA) ger däremot en rätt att använda alla kommande versioner av programvaran som släpps under uppgraderingsskyddsavtalets löptid samt en bestående rätt att efter avtalsperioden nyttja programvaran i den version som fanns tillgänglig hos tillverkaren när uppgraderingsskyddet löpte ut. L/SA kostar därför mer än L.

Även om nyttjanderätten vid köp av enbart licens inte är begränsad i tiden så har staden ett behov av att återkommande byta ut licensprodukter av en äldre version mot licenser för en nyare. Detta behov drivs av den tekniska utvecklingen, både i form av att användare succes- sivt efterfrågar den funktionalitet som erbjuds på marknaden och i form av integrationssvå- righeter som uppstår när en äldre programvara ska fungera i en integrerad miljö som domine- ras av nyare produkter. Därmed kan det bli svårt eller omöjligt att fortsätta nyttja samma programversion utan att väsentligt förlora funktionalitet och effektivitet. En licens (L) utan uppgraderingsskydd har alltså en i tiden begränsad funktionell livslängd, även om den juri- diska nyttjanderätten är tidsmässigt obegränsad.

Den funktionella livslängden hos en programvara går normalt inte att fastställa. Microsoft arbetar med en produktlivscykel som innebär att en gammal produkt ersätts med en ny pro- gramversion vart tredje år. Det är dock möjligt att vara något trögare med uppgraderingar än vad Microsoft är med publicering av nya programversioner. Samtidigt bör inte gapet bli för stort, eftersom samverkan med aktörer utanför staden kompliceras om staden ligger kvar för länge i gamla versioner. Utvecklingen mot allt mer integrerade system på teknisk nivå bidrar till att förstärka denna effekt. För bilden av Stockholms stad som modern IT-huvudstad är det också av vikt att den grundläggande IT-arbetsplatsen inte upplevs som allt för omodern.

Stadsledningskontoret bedömer att produkters livslängd i staden historiskt har varierat kraftigt för olika produkter, men att uppgraderingar förefaller vara nödvändiga vart fjärde till sjätte år. För att kunna göra rimliga beräkningar och bedömningar har stadsledningskontoret i detta ärende utgått från en genomsnittlig funktionell livslängd om fem år per programversion, vilket bör ligga i överensstämmelse med stadens behov framgent.

För att undvika att regelbundet få stora engångskostnader på grund av köp av nya licenser köper många organisationer alla sina licenser med uppgraderingsskydd (L+SA). Uppgrade- ringsskyddet kan förnyas upp till 30 dagar efter att avtalet löpt ut, men efter det är det inte möjligt att åter köpa uppgraderingsskydd för en existerande licensprodukt utan att på nytt investera i en licens (L).

Normalt tecknas uppgraderingsskydd för Microsoft-produkter för en period av tre år från inköpstillfället. Om köp sker genom Select-avtal betyder det att organisationen har varierande rättigheter för olika installationer av programvaran eftersom enskilda klienters/användares licenser anskaffas vid olika tillfällen.

Köp genom ett Enterprise-avtal innebär alltid köp av licens inklusive uppgraderingsskydd. Här löper dock organisationens samtliga uppgraderingsskydd i enlighet med avtalets löptid. När avtalet upphör kan uppgraderingsperioden utökas genom förlängning av avtalet (ofta till en något reducerad kostnad) eller så upphör uppgraderingsrätten medan nyttjanderätten kvar- står på samma sätt som för L/SA.

I figuren nedan beskrivs vad de olika inköpsscenarierna innebär i termer av livslängd för den licensierade plattformen.

Planeringshoristont för plattformslicensiering

Avtalsmodell

Licensköp 2009

Plattformslivslängd ca 5 år

2018

Nyttjanderätt

Nyttjande och uppgraderingsrätt

Drift i gammal version, nytt licensköp eller plattformsbyte

Nyttjanderätt

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

Drift i gammal version, ny..

EA 3 år (som L/SA)

Förlängningsavtal

Optionsperiod

Nyttjande och uppgraderingsrätt

Optionsperiod

Nyttjande och uppgraderingsrätt

Plattformslivslängd ca 8 år

EA 3+2 år

Plattformslivslängd ca 10 år

EA 3+2 år + 3 år

Nyttjanderätt

Nyttjanderätt (>2021)

Plattformslivslängd ca 13 år

Beslutspunkter vid EA

* Beslut om tecknande av EA (2009)

* Beslut om nyttjande av option (2011)

* Beslut om ev. förlängt uppgraderingsavtal (2013)

* Beslut om e

g (2016)

v.ny förlängnin

Figur 1 Funktionell livslängd för olika former av licensavtal, baserat på att licenserna kan nyttjas cirka fem år efter det att uppgraderingsskyddsavtalet går ut. De scenarier som redovi- sas är köp av licens utan uppgraderingsskydd (L), köp av EA eller L/SA med 3 års uppgrade- ringsrätt, köp av EA 3 år och nyttjande av option 2 år, samt köp av EA + option + ytterligare

ett treårigt förlängningsavtal. Under strecket i figuren visas de beslutspunkter som innebär att staden har att ta ställning till tecknande av nya avtal eller nyttjande av optioner.

Som framgår av figuren ovan beror behovet av uppgraderingsskydd i princip på bedömningen av hur lång livslängd den plattform som licensieras förväntas ha. Med en mycket kort livs- längd för plattformen krävs endast ett inköp av L, medan en mycket lång livslängd kräver flera inköp av L, alternativt ett inköp av L med långa uppgraderingsskyddsavtal.

Om plattformens livslängd bedöms vara identisk med den maximala livslängden på det kommande avtalet avseende gemensam IT-service innebär det en plattformslivslängd på nio år. Med en bibehållen uppgraderingstakt och ett femårigt (3+2) Enterprise-avtal så kan licen- siering av plattformen för gemensam IT-serviceavtalets fulla längd sannolikt ske utan att ytterligare licensavtal behöver tecknas på de produkter som ingår i Enterprise-avtalet.

Om plattformens livslängd däremot bedöms överstiga de nio år som avtalet avseende gemensam IT-service beräknas löpa, kan staden i framtiden behöva förlänga licensavtalet ytterligare. Detta måste i så fall göras redan då den inledande kontraktsperioden på fem (3+2) år löper mot sitt slut, dvs år 2013, eftersom uppgraderingsskyddsavtal förutsätter en obruten kedja av år med uppgraderingsrätt. Årsavgiften i ett sådant eventuellt förlängningsavtal är normalt ca 70 % av årsavgiften för det Enterprise-avtal som förlängningen avser (i detta fall alltså ca 39 mnkr per år).

Utöver de överväganden om avtalslängd som görs ovan kan utveckling av stadens verk- samhet naturligtvis leda till en förändrad kravbild som gör att staden måste utöka licensvoly- men eller teckna avtal på andra produkter än de som idag föreslås omfattas av Enterprise- avtalet. Den tekniska utvecklingen kan också innebära att nya produkter behöver licensieras på motsvarande sätt.

Kostnader

Nedan redovisas genomsnittliga årskostnader för möjliga inköpsalternativ av de licenser sta- den behöver. Kostnaderna är baserade på 27 000 användare och 15 000 klienter, vilket svarar mot stadens uppskattade behov i dagsläget. Beräkningen utgår också från att aktuella produk- ter uppgraderas vart femte år enligt ovan fört resonemang. Om antalet användare, klienter eller servrar under avtalstiden ökar utöver de volymer som stadsledningskontoret kunnat förutse tillåter avtalet att licenser anskaffas i efterhand vid den årliga avstämningen. För Se- lect-avtalet innebär det sannolikt att nya licenser måste köpas efter fem respektive åtta år, och för Enterprise-avtalet att licenserna är användbara i tio år. Tabellen nedan visar genomsnittlig årskostnad baserat på detta anskaffningsmönster.

	Rätt till uppgraderingar	Anskaffnings- kostnad	Beräknad funktionell livslängd	Genomsnittlig årskostnad för nyttjandet
Select L Select L/SA MSEA 3 + 2 år	ingen 3 år 5 år	158 mnkr 253 mnkr 244 mnkr	5 år 8 år 10 år	31,6 mnkr 31,6 mnkr 24,4 mnkr

Tabell 2 Tabellen visar olika licensieringsalternativ och genomsnittlig årskostnad för respek- tive avtalstyp utifrån rekommendationen att uppgradera produkter i genomsnitt vart femte år.

Vid köp av endast licens på Select-avtalet betalas hela beloppet vid beställningstillfället, me- dan Enterprise-avtalets prisstruktur innebär att licenskostnaden fördelas under hela avtalspe- rioden, i detta fall fem år. Detta innebär också att staden inte äger licenserna förrän de är helt betalda efter avtalsperioden. Om staden väljer att endast nyttja avtalet de första tre åren har staden rätt och skyldighet att köpa licenserna genom att betala resterande del av licenskostna- den 2012. Ett sådant köp kostar cirka 49 miljoner kr och betalas år fyra. Sammantaget får

staden betala ca 177 mnkr för den första avtalsperioden om tre år, eller 244 mnkr för nyttjan- de av hela avtalsperioden om fem år.

Eftersom ett Enterprise-avtal innebär att staden binder sig för viss tid framåt är avtalet mer värt för leverantören, som därför ger staden en rabatt som gör priset per licens lägre vid teck- nande av ett Enterprise-avtal än vid köp på Select-avtal.

Ärendets beredning

Ärendet har beretts inom stadsledningskontorets IT-avdelning. Stadsledningskontorets synpunkter och förslag Rekommendation

Fördelarna med ett Select-avtal är att staden köper de licenser som behövs för tillfället och att inga större prognostiseringar för framtida behov behöver göras. Avtalsformen kräver heller ingen samordning av stadens inköp. Vid köp av endast licens (L) binder inte staden upp sig för framtida betalningar utan dessa tas framöver när behoven förändras eller en ny version av programvaror behöver köpas in.

Fördelarna med ett Enterprise-avtal är av både ekonomisk och administrativ karaktär. När det gäller de ekonomiska fördelarna så består dessa av att priset per licens blir lägre jämfört med ett Select-avtal och att den genomsnittliga årskostnaden blir lägre, vilket framgår av tabell 2 ovan. Staden får också ett jämnare betalningsflöde eftersom kostnaden fördelas över hela avtalsperioden.

Även de administrativa fördelarna är påtagliga. Staden kan med Enterprise-avtalet hantera hela stadens licensinnehav på årsbasis och tillfälliga volymvariationer innebär normalt inte ökade kostnader. Större projekt kan därmed bedrivas mellan de årliga avstämningarna utan att det påverkar licenskostnaden. Risken för att staden är felaktigt licensierad minskar därmed kraftigt. Enterprise-avtalet innebär också att staden kan fördela licenser mellan förvaltningar och bolag på ett helt annat sätt än idag, vilket innebär att staden enklare kan dra nytta av sam- ordningsfördelar över organisationsgränserna.

Ytterligare en fördel med ett Enterprise-avtal är att de användare som har en korrekt licen- sierad dator på arbetet också blir korrekt licensierade för fjärranvändning, som till exempel e- skrivbordet. Vid ett Select-avtal är staden ansvarig för att den dator användaren använder för fjärråtkomst är licensierad i enlighet med den normala arbetsdatorn. Staden slipper alltså i och med ett Enterprise-avtal ansvara för en licensiering som är svår att beräkna och åtgärda.

Licensernas livslängd vid tecknandet av ett Enterprise-avtal måste också ställas i relation till avtalslängden för gemensam IT-service som är mellan fem och nio år. Eftersom den upp- skattade funktionella produktlivslängden, vid ett femårigt Enterprise-avtal är ca tio år bör därför ett sådant avtal lösa stadens licensiering avseende avtalade programvaror under hela avtalsperioden för gemensam IT-service.

Vid längre nyttjande av plattformen än tio år krävs förlängning av Enterprise-avtalet även för perioden 2013-2016. Stadsledningskontoret bedömer dock att det för det första inte är nödvändigt att ta ställning till en sådan förlängning förrän beslutspunkten närmar sig, för det andra att det finns alltför många osäkerhetsfaktorer i utvecklingen för att det ska vara me- ningsfullt att inkludera detta scenario i föreliggande beslutsunderlag. Exempel på sådana osäkerhetsfaktorer är prisutveckling, teknisk utveckling, utveckling av nya licensformer etc.

Mot bakgrund av ovanstående anser stadsledningskontoret att staden bör teckna ett fem- årigt Microsoft Enterprise Agreement (3+2 år) som täcker behoven för gemensam IT-service och övriga idag förutsebara uppgraderingar av operativsystem och kontorsprogram. I det fall staden om några år bedömer att plattformens livslängd blir ännu längre finns möjlighet att då teckna ytterligare förlängningsavtal.

Finansiering

I stadens bokslut för år 2008 har stadsledningskontoret beaktat kostnader om cirka 58 miljo- ner för köp av Microsoft-produkter som levererats och nyttjats av staden innan utgången av 2008. Tecknandet av ett Enterprise Agreement kommer innebära att de licenser som staden tagit i anspråk under 2008 regleras med Microsoft.

Finansiering av det nya Enterprise-avtalet sker inom ramen för stadsledningskontorets budget för 2009. Stadsledningskontoret föreslår därutöver att kostnader för det nya avtalet avseende perioden 2010 och framåt beaktas i samband med respektive nämnd och bolags ordinarie budgetarbete.

Stadsdirektören förslås få i uppdrag att avropa mjukvarulicenser i enlighet med vad som anförts ovan.