Projekt för att bygga ett nytt kärnkraftverk
Projekt för att bygga ett nytt kärnkraftverk
Allmänt hållen utredning
Utredning om Fennovoimas kärnkraftverksprojekt enligt 13 § i kärnenergilagen, kontrollerad och godkänd av arbets- och näringsministeriet.
Delas ut till hushållen och kommunalkontoren på följande orter: Alavieska, Artsjö, Askola, Borgå, Brahestad, Ii, Kalajoki, Kemi, Keminmaa, Kotka, inom nya Kouvola-området Elimäki och Anjalankoski, Lappträsk, Xxxxxxxxx, Xxxxxx, Merijärvi, Mörskom, Oulainen, Pernå, Pyttis, Pyhäjoki, Ranua, Strömfors, Siikajoki, Simo, Tervola, Torneå, Vihanti, Ylivieska.
Den allmänt hållna utredningen kan beställas från Fennovoima (xxxx@xxxxxxxxxx.xx). Den elektroniska versionen finns publicerad på Fennovoimas webbsida (xxxxxxxxxx.xx).
Innehåll
Arbets- och näringsministeriets utlåtande om den allmänt hållna utredningen 3
Förord 4
Inledning 5
Fennovoima. 6
Den allmänna betydelsen och nyttan av Fennovoimas kärnkraftverksprojekt 8
Projektets genomförande 14
Miljö 16
Kärnkraftverkets alternativa förläggningsorter 18
Teknik 20
Hantering av kärnbränsle och kärnavfall 21
Säkerhet 22
Samråd och kontaktuppgifter 23
Svar på vanliga frågor
Vad betyder ett kärnkraftverk för hela Finland och för förläggningsorten? s. 11-12
Hur väljer man förläggningsplats? s. 18
Var ska det utbrända kärnbränslet förvaras? s. 21 Xxx säkerställs kärnkraftverkets säkerhet? s. 22 Hur kan man påverka projektet? s. 23
Denna skrift innehåller en allmänt hållen utredning om Fennovoimas kärnkraftverks- projekt som förutsätts enligt kärnenergilagen. Utredningen grundas på Fennovoimas ansökan om principbeslut och de utredningar som den innehåller. Den allmänt hållna utredningen har granskats och godkänts av arbets- och näringsministeriet.
Faserna i behandlingen av ansökan, framläggning av synpunkter och tidplanen beskrivs på skriftens sista sida.
Fennovoimas ansökan om principbeslut finns tillgängligt på finska, svenska och engelska på bolagets webbplats (xxxxxxxxxx.xx).
2
Förord
Ärade läsare,
Xxxxxxxxxx lämnade in en ansökan om prin- cipbeslut för att bygga ett nytt kärnkraRverk till statsrådet i januari 200y. Statsrådet förväntas fatta principbeslutet år 2010.
Fennovoimas alternativ för placering av kraRver- ket är Pyhäjoki, Strömfors och Simo. Fram till va- let av slutlig förläggningsort förbereder Fennovoi- ma projektet på alla tre orterna. En central del av förberedelserna är en samverkan med kommunin- vånarna. Under projektets gång har Fennovoima ordnat flera öppna möten för allmänheten i alla tre kommunerna. Arbets- och näringsministeriets offentliga samrådsmöten angående ansökan om principbeslut hålls i maj.
Som en del av samrådet på de alternativa förlägg- ningsorterna och den omgivande regionen delar vi till hushållen ut denna skriR som är en allmänt hållen utredning om Fennovoimas projekt.
I denna skriR redogörs för hur handläggningen av ansökan framskrider, i vilka skeden och hur inne- vånarna kan delta och var det finns mer informa- tion. Information kan fås från arbets- och närings- ministeriet (TEM) och Strålsäkerhetscentralen (STUK) samt från Fennovoima. På vår webbplats finns ansökan om principbeslut samt miljökon- sekvensbedömningen i sin helhet.
Våra lokalkontor finns i Pyhäjoki, Strömfors och Simo. Vi önskar alla kommuninvånare hjärtligt välkomna till våra kontor för att få mer informa- tion om Fennovoima. KontaktuppgiRerna finns i denna skriR.
Fennovoimas delägare utgörs av 63 finska företag och elbolag samt E.ON Nordic.
Fennovoimas delägare behöver den el som kraR- verket producerar för att säkerställa sina förut- sättningar för verksamheten och arbetstillfällen i Finland. För närvarande har delägarna låg själv- försörjningsgrad och måste köpa el från börsen. Genom tillkomsten av Fennovoima har konkur- rensen på den finska elmarknaden ökat, vilket är till nytta för de finska elkonsumenterna.
Till den slutliga förläggningsorten tillför Fennovoima arbetsplatser och livskraR under flera årtionden. Hela den omgivande ekonomiska regio- nen drar nytta av skatteintäkterna.
Vi hoppas att denna skriR ger svar på dina frågor. Ta gärna kontakt om du vill veta mer.
Vänliga hälsningar,
Xxxxx Xxxxxxxxx Verkställande direktör Xxxxxxxxxx Ab
Inledning
Strömfors
Alternativa förläggnings- orter för Fennovoimas kärnkraftverk.
Fennovoima Ab ansöker hos statsrådet om prin- cipbeslut enligt kärnenergilagen för uppföran- det av ett nytt kärnkraRverk i Finland.
Simo Pyhäjoki
Det finns tre alternativa förläggningsorter för kärnkraRverket: Hanhikivi i Pyhäjoki, Gädd- bergsö i Strömfors och Karsikko i Simo. Av de alternativa förläggningsorterna väljs en ort för genomförandet. På den valda orten byggs ett kärnkraRverk som kan få eleffekten 1500–2500 MW och som består av en eller två kärnkraR- verksenheter med lättvattenreaktorer. Enligt pla- nerna ska elproduktionen inledas senast år 2020. KärnkraRverkets planerade driRtid är 60 år.
Fennovoima överlämnade sin ansökan om prin- cipbeslut till arbets- och näringsministeriet i januari 200y. Ministeriet tar in utlåtanden från andra ministerier, myndigheter och från de al- ternativa förläggningskommunerna. Medbor- garna och samfunden har möjlighet att framföra synpunkter skriRligen till arbets- och närings- ministeriet. Under våren ordnar ministeriet sam- rådsmöten på alla alternativa förläggningsorter (mer information se s. 23). SkriRliga synpunkter på ansökan om principbeslut ska skickas per post före 15.6.200y till adressen:
Arbets- och näringsministeriet, PL 23, 00023 Statsrådet eller per e-post
till adressen xxxxxxxxxx@xxx.xx.
I de avgivna åsikterna och utlåtandena ombe- des man referera till ärendets diarenummer 4y/815/200y och meddela personens eller sam- manslutningens namn- och adressuppgiRer. Stadsrådet avgör om Fennovoimas ansökan är förenlig med samhällets helhetsintresse. En förutsättning för ett positivt beslut är att för- läggningskommunen i sitt utlåtande förordar byggandet. Det krävs en preliminär säkerhets- bedömning från Strålskyddscentralen för att projektet kan genomföras säkert. Om stadsrå- det fattar ett positivt principbeslut ska beslutet behandlas i riksdagen. Riksdagen antingen godkänner eller avvisar beslutet.
Denna skriR innehåller en allmänt hållen ut- redning om Fennovoimas kärnkraRsprojekt som förutsätts enligt kärnenergilagen. Utred- ningen grundas på Fennovoimas ansökan om principbeslut och de utredningar som den innehåller. Den allmänt hållna utredningen har granskats och godkänts av ministeriet.
Fennovoimas ansökan om principbeslut finns tillgänglig på finska, svenska och engelska på bolagets webbplats (fennovoima.fi). Ansökan om principbeslut inklusive dokumentation finns också på arbets- och näringsministeriets webbplats (tem.fi).
Fennovoima
Ett nytt finskt kärnkraftsbolag
Fennovoima är ett finländskt aktiebolag som grundades år 2007. Fennovoima har som syRe att bygga ett nytt kärnkraRverk i Finland. Bo- lagets ägare tilldelas el från kärnkraRverket till självkostnadspris i förhållande till sina ägaran- delar. Delägarna finansierar projektet och ansva- rar för sin del av de kostnader som produktio- nen orsakar. Fennovoima som bolag strävar inte eRer att skapa vinst.
Voimaosakeyhtiö SF är Fennovoimas moder- bolag och äger 66 procent av bolagets aktier. E.ON Nordic äger 34 procent av aktierna.
Voimaosakeyhtiö SF ägs av företag med verk- samhet inom industri och handel i Finland, t.ex. Boliden, Kesko, Outokumpu, Ovako, Rautaruukki och SOK, samt lokala energibolag, t.ex. Imatran Seudun Sähkö, Jyväskylän Energia, Kuopion Energia, Lahti Energia, Åbo Energi och Vanda Energi.
Verksamhetsområden för Fennovoimas delägare:
Livsmedelsindustri
Energiproduktion Handel och tjänster
Kemisk industri
Metallindustri Byggmaterialindustri
Energibolagsdelägarnas hemorter
66%
34%
Voimaosakeyhtiö SF
E.ON Nordic
Företag inom industri, handel och service
45%
55%
Regionala och lokala energibolag
Fennovoimas ägarstruktur
Fennovoima har 64 delägarföretag
AGA
Alajärven Sähkö Atria
Boliden Harjavalta Boliden Kokkola Borgå Energi Componenta Ekenäs Energi E.ON Nordic
Esse Elektro-Kraft Etelä-Savon Energia Finnfoam
Haminan Energia Herrfors Hiirikosken Energia
Imatran Seudun Sähkö Itä-Lapin Energia Jakobstads Energiverk Jylhän Sähköosuuskunta Jyväskylän Energia Kemin Energia
Kervo Energi
Kesko
Koillis-Satakunnan Sähkö Kokemäen Sähkö
Kotkan Energia Kronoby Elverk KSS Energia Kuopion Energia Kuoreveden Sähkö
Köyliön-Säkylän Sähkö Lahti Energia Lankosken Sähkö Lehtimäen Sähkö Leppäkosken Sähkö Mondo Minerals Myllyn Paras Mäntsälän Sähkö Nurmijärven Sähkö Nykarleby Kraftverk Omya
Oulun Seudun Sähkö Outokummun Energia Outokumpu
Ovako Bar Paneliankosken Voima Parikkalan Valo Rantakairan Sähkö Rauman Energia Rautaruukki Rovakairan Tuotanto Sallila Energia Seinäjoen Energia SOK
Valio
Valkeakosken Energia Vanda Energi Vatajankosken Sähkö Vetelin Sähkölaitos Vimpelin Voima
Vakka-Suomen Voima Åbo Energi
Ålands Elandelslag Ääneseudun Energia
Den allmänna betydelsen och nyttan av Fennovoimas kärnkraftverksprojekt
Delägarna har ett reellt elbehov
Fennovoima har 64 delägare. Fennovoimas delä- gare har ett verkligt behov av och en äkta vilja att investera i en egen elproduktion som är fri från koldioxidutsläpp.
Delägarna förbrukar nästan 30 procent av elen i Finland. El förbrukas av industrin, handeln, tjänstesektorn, lantbruket och hushållen.
Fennovoimas delägare har endast mycket lite egen elproduktion. Delägarna har låg självför- sörjningsgrad och måste köpa större delen av sin el på börsen. Börselen är dyr och prissväng- ningarna är stora och svåra att förutse. För att säkra sin internationella konkurrenskraR och sina inhemska investerings- och sysselsättnings- förutsättningar behöver Fennovoimas delägare säker tillgång till el till ett rimligt och stabilt pris. Fennovoima har grundats för att uppfylla detta behov.
Den el som produceras genom kärnkraft är konkurrenskraftig vad gäller produktionskostnader samt stabil och förutsebar. Den goda leveranssäkerheten för kärnkraftsel och den stabila produktionskostnaden bidrar till projektets lönsamhet.
Ett nytt eget kärnkraRverk säkerställer en långsiktigt rimlig självförsörjning av el till Fennovoimas delägare. Fennovoimas delägare investerar även i kraR från bioenergi, vindenergi och småskalig vattenkraR.
Delägarna i Fennovoima
ca 30 %
Övriga
Finlands elbehov 2007 Uppfyllandet av Fennovoimas delägares elbehov 2007
Inköpt el
Egen produktion
0 5 10 15 20
TWh/år
Fennovoimas delägares andel av hela Finlands elförbrukning och fördel- ningen av Fennovoimas delägares elanskaffning år 2007.
26 %
42 %
32 %
Fennovoimas delägares elbehov per användargrupp 2007
Finlands elbehov per användargrupp 2007
Fennovoimas delägares elbehov samt hela Finlands elbehov fördelat på an- vändargrupper år 2007.
26 %
54 %
20 %
Industri
Lantbruk och hushåll
Handel, tjänster och offentlig sektor
Konkurrens på elmarknaderna
Utredningar utförda av de nordiska konkurrens- myndigheterna och flera andra expertbedöm- ningar har konstaterat att det finns problem med elmarknadernas funktion. Ett centraliserat ägarskap inom elproduktionen har betraktats som en betydande faktor bakom konkurrens- problemen. En fjärdedel av den finska elen produceras med kärnkraR men produktio-
nen är koncentrerad till ett fåtal ägare. De fem största kärnkraRsägarnas sammanlagda andel av Finlands hela kärnkraRsproduktion är hela 85 procent.
Fennovoimas kärnkraRverk ökar utbudet av el och antalet aktörer på partimarknaderna.
På minutmarknaderna i Finland har Fennovoi- mas delägare ca y00 000 små elkunder. En andel i Fennovoima stärker konkurrenskraRen hos små och medelstora energibolag. Det är till konsumenternas fördel att flera lokala elbolag prissätter sin minutförsäljning enligt de faktiska produktionskostnaderna och inte enligt börs- priset på el.
40
Övriga
35 M-real
30 Stora Enso
TWh/år
25 Helsingfors Energi
UPM-Kymmene
20
Fortum
15
Elproduktionens fördelning i Finland per produktions- form fördelat på de största leverantörerna, när det pågående byggandet av det femte kärnkraftverket blir färdigt.
10
5
0
Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft Samproduktion av
el och värme
Övrig kondenskraft
Projektets inverkan på den stabila utvecklingen i Finland
Att bygga ett kärnkraRverk är till sin storlek, varaktighet och kravnivå en mycket stor inves- tering. I byggnadsskedet sysselsätter projektet tusentals människor i Finland. Investeringens bestående ekonomiska inverkan på förlägg- ningsorten och hela den omgivande regionen är avsevärd.
På den nya förläggningsorten skapar kärnkraR- verket en långsiktig industriell verksamhet samt stabiliserar näringsstrukturen och ekonomin i regionen. Vid det nya kärnkraRsbolaget skapas hundratals bestående arbetsplatser under tiotals år. KärnkraRproduktionens långsiktighet skapar goda förutsättningar för att diversifiera den lo- kala tjänsteproduktionen.
Alla alternativa förläggningsorter för Fennovoi- mas kärnkraRverk, Pyhäjoki, Strömfors och Simo, ligger inom utvecklingsområden enligt statsrådets beslut. Projektet är ett exempel på samarbete där delägarbolagen långsiktigt kan utveckla sin verksamhet i Finland och sin kon- centration på den egna lokala styrkan.
Fennovoimas projekt bidrar till att skapa en balanserad utveckling i Finland utan att belasta statens budgetmedel.
Inverkan på kommunernas ekonomi och näringslivsstrukturen
Byggande och driR av kärnkraRverk har en be- tydande inverkan på företagandet, utbudet av tjänster och arbetsmarknaden på förläggnings- orten och den omgivande ekonomiska regionen. Skatteintäkterna inom den region där förlägg- ningsorten finns ökar genom fastighets-, kom- munal- och företagsskatter.
Kommunen kan använda de ökade skattein- täkterna för att öka antalet tjänster och deras kvalitet. Den förbättrade tjänstenivån lockar nya invånare. Regionen måste dock även ha en beredskap för att utveckla och investera i bland annat produktion av tjänster och byggande av infrastruktur.
Inverkan på regionens ekonomi
Bestående arbetstillfällen
• Fennovoimas personal 300–400 personer
• Personal vid externa tjänsteföretag ungefär 100 personer
• Årsunderhåll ungefär 500 personer (1 månad per år)
Arbetstillfällen under byggtiden
• På bygget som mest 3 500–5 000 personer
• Lokal underleverantörsverksamhet mer än 3 000 årsverken
• Underleverantörer i Finland 20 000–40 000 årsverken
Skatteintäkter
• Fastighetsskatt när kraftverket är färdigt 3,5–5,0 miljoner €/år
• Kommunalskatt i driftfasen ungefär 2,0 miljoner €/år
• Även övriga skatteintäkter ökar
Uppskattning av hur Fennovoimas projekt bedöms inverka på regio- nens ekonomi och arbets- marknad. Effekterna beror inte väsentligt på vilken av de alternativa förlägg- ningsorterna som väljs.1
1) Pöyry Energy Oy 2008. Bakgrundsbedömning av de regionekonomiska effekterna. Fennovoima Ab, kärnkraft- verksprojektet. Förfarande vid miljökonsekvensbedömning.
Utveckling av försörjningsberedskapen
Elen har en stor betydelse för försörjningsbe- redskapen i hela samhället. Under förra året importerade Finland 15 procent av elbehovet. Det nuvarande exportberoendet och koncentra- tionen av produktionen är riskfaktorer, som bör bedömas när man utvärderar nya investeringar i elproduktion. KärnkraRverken har typiskt en mycket hög tillgänglighetsgrad. Anläggning- arna körs kontinuerligt med undantag för de årliga avställningarna för underhåll. För bräns- lenas del garanteras försörjningsberedskapen genom beredskapsförråd.
En utbyggnad av kärnkraRen förbättrar försörj- ningsberedskapen genom att Finland blir min- dre beroende av elimport och bränslen som or- sakar växthusgasutsläpp. ERersom kärnkraRen produceras i stora kraRverksenheter är det vet- tigt att ha en tillräcklig spridning av kärnkraRs- produktionen. Om Fennovoimas projekt skulle genomföras, så skulle kärnkraRsproduktionen
i Finland spridas geografiskt, ägarmässigt och organisatoriskt. Detta skulle förbättra försörj- ningsberedskapen i Finland.
Genomförande av klimat- och energistrategin
Genom att öka utbudet av el till rimligt och stabilt pris i Finland stödjer Fennovoimas pro- jekt landets energiförsörjning enligt de mål för klimat- och energistrategin som statsrådet har angivit. Fennovoimas kärnkraRsproduktion tillgodoser uttryckligen elbehovet hos de före- tag som har verksamhet i Finland samt hos de finländska hushållen och lantbruken. Finlands regering har i sin långsiktiga klimat- och ener- gistrategi satt som mål energiförsörjningens le- veranssäkerhet och konkurrenskraR kombinerat med varaktiga miljölösningar.
Det viktigaste i strategin är elproduktion som inte orsakar utsläpp av växthusgaser. Fennovoi- mas kärnkraRverk ökar elproduktionen i Fin- land med minst 12 TWh utan att orsaka utsläpp av växthusgaser. Ökningen av den egna kärn- kraRen minskar Finlands beroende av fossila importerade bränslen som orsakar växthusga- ser: stenkol, naturgas och olja.
1000
g CO2-ekv/kWh
800
600
Jämförelse grundad på livscykelbetraktelse av utsläppen av växthusgaser som orsakas av olika elpro- duktionsformer. 2
400
200
0
Kol
Naturgas
Maximalt
Solenergi
Vattenkraft Bioenergi
(skog)
Vindkraft Kärnkraft
2) Livscykelbetraktelser för el och värme i beslutsfattandet: World Energy Council, Energi- forum rf.
Minimalt
Projektets genomförande
Projektets planerade tidtabell och framskridande
Miljökon- sekvensbeskriv- ningen blev klar i oktober 2008.
2008
Statsrådet fattar beslutet. Riksdagen behand- lar saken år 2010. Riksdagen kan godkänna eller förkasta statsrådets beslut. Kraftverkets slutliga förläggningsort och anläggningstyp väljer Fennovoima först då riksdagen fastställt principbeslutet.
2010
Kärnkraftverket producerar
el senast år 2020.
2020
2007
Fennovoima grun- dades i juni 2007.
2009
Fennovoima överlämnade en ansökan om principbeslut
till stadsrådet i januari 2009. Arbets- och näringsministeriet tillfrågar kommunfullmäktige på de alternativa förläggnings- orterna om deras inställning till Fennovoimas ansökan under år 2009. En förutsättning för
projektets genomförande är ett positivt utlåtande från kom- munen.
2012
Licensierings- och byggnads- fasen inleds år 2012
Beredning
Anskaffning Licensiering
Byggande och driftsättning
Drift
Planläggning
Val av anläggningsplats
Beredning av anläggningsplatsen
Förplanering/Projektplanering
Grundläggande planering
Detaljerad planering
Anläggningsavtal
Byggnadsarbeten
*)
Inledning av gjutning
Installering
*)
Principbeslut
Driftsättning
*)
Bygglov
Byggnadstillstånd
Miljö- och vattentillstånd
Drifttillstånd
Kommersiell drift
*)
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019 2020
*) Beror på anläggningstyp och leverantör
Projektstyrning
Fennovoima strävar eRer att påbörja elpro- duktionen i kärnkraRverket senast år 2020. Viktiga faktorer för projektets fortskridande är de tillståndsprocesser som förutsätts i kärnen- ergi-, byggnads- och miljölagstiRningen samt styrningen av planeringen och byggandet av kärnkraRverket.
Fennovoima uppmärksammar särskilt projekt- och kvalitetsstyrningen. Bolaget har valt tre alternativa kärnkraRverksenheter: Areva NP:s EPR och SWR 1000 samt Toshibas ABWR. Fennovoima har tillsammans med anläggnings- leverantörerna gjort lämplighetsutredningar för varje alternativ. Strålsäkerhetscentralen (STUK) bedömer att alla anläggningsalternati- ven kan genomföras säkert och enligt de finska bestämmelserna.
Fennovoima ansvarar för projektets säkerhet i alla dess faser. Kärnenergilagen förutsätter att kärnkraRverket är säkert och att det inte utgör en fara för människor, egendom eller miljö. I alla beslut som Fennovoima fattar prioriteras alltid säkerheten.
Expertkunskap
Fennovoima förfogar över en tillräcklig sak- kunskap om hur man förverkligar kärnkraR- verk i enlighet med säkerhetskrav och övriga fastställda mål. Under projektets anskaffnings- och licensieringsfaser omfattar Fennovoimas projektorganisation 150–200 personer, medan den kommer att bestå av ca 300 personer under byggnads- och driRsättningsfasen.
Fennovoima har under projektets beredningsfas påbörjat arbetet med att ta fram en projektorga- nisation och ett ledningssystem. Bolaget har för de viktiga uppgiRerna under beredningsskedet rekryterat experter med gedigen erfarenhet av kärnkraRsplanering och -byggande samt av han- tering av stora och krävande projekt.
E.ON är knutet till genomförandet av Fennovoimas projekt och till stärkandet av den nödvändiga sakkunskapen. E.ON:s exper- tis står till Fennovoimas förfogande inom alla delområden som behövs för genomförandet av projektet.
För närvarande arbetar cirka hundra personer i Fennovoimas projekt. Under våren 200y ökar personalen.
Miljö
Fennovoima genomförde en miljökonsekvens- bedömning (MKB) under år 2008 på tre alter- nativa förläggningsorter: Pyhäjoki, Strömfors och Simo.
Miljökonsekvensbeskrivningen överlämnades till arbets- och näringsministeriet i oktober 2008. Arbets- och näringsministeriet gav sitt slututlåtande 20.2.200y, vilket avslutade bedöm- ningsarbetet. I sitt utlåtande konstaterade mi- nisteriet att Fennovoimas MKB-rapport uppfyl- ler kravet på innehållet enligt lag och att den är upprättad på det sätt som förordningarna anger. De tilläggsutredningar som begärs i slututlåtan- det ska Fennovoima överlämna till ministeriet enligt en överenskommen tidplan i olika faser. Tilläggsutredningarna ingår i handläggningen av ansökan om principbeslut.
MKB-rapporten krävs som bilaga till ansökan om principbeslut hos stadsrådet. För genom- förandet av kärnkraRsprojektet behövs senare statsrådets byggnadstillstånd och innan anlägg- ningen tas i driR krävs ett separat driRtillstånd. Dessutom behövs för byggandet bland annat tillstånd enligt miljöskyddslagen och vattenla-
gen samt ett kommunalt bygglov. Planläggning- en ska möjliggöra att anläggningen byggs. Upp- giRerna ur MKB-rapporten används vid ansökan om tillstånd.
Resultat av miljökonsekvens- bedömningen
I resultatet av miljökonsekvensbedömningen har inget av genomförandealternativen för pro- jektet konstaterats ha sådana skadliga konse- kvenser för miljön att dessa inte skulle kunna accepteras eller lindras till en godtagbar nivå.
KärnkraRsbygget begränsar markanvändningen inom anläggningens skyddszon, men möjlig- gör nytt byggande i tätorter och byar samt längs vägförbindelserna. I den första fasen av byg- gandet av kärnkraRverket görs väg- och mark- byggnadsarbeten för kraRverksbyggnader och övriga byggnader. Verksamheten på byggarbets- platsen skapar damm, buller, landskapsinver- kan, inverkan på växt- och djurliv, inverkan på mark- och berggrunden samt på grundvattnet. Det damm som skapas på byggarbetsplatsen är
lokalt. Trafiken är speciellt livlig enbart under det fjärde eller femte byggnadsåret. Utsläppen från kärnkraRverkets trafik försämrar inte luR- kvaliteten i så väsentlig grad att det skulle ha skadliga effekter på människorna eller naturen. Byggandet av kraRledningarna orsakar bland annat begränsningar i markanvändningen vid kraRledningsgatan.
Genom planering av arbetet kan markbygg- nads- och sprängningsarbetena tidsplaneras så att de orsakar så lite störningar som möjligt.
Vattentemperaturen i närheten av utlopps- platsen höjs när det kylvatten som används i kraRverket leds ut i havet. Effekterna på tempe- raturen inom havsområdet samt skillnaderna mellan de olika intags- och utloppsalternativen granskades med hjälp av en tredimensionell strömningsmodell på varje ort. Storleken av det havsområde som värms upp beror på kärnkraR- verkets storlek och i viss mån på vilket intags- och utloppsalternativ som väljs.
Vintertid försvagar kylvattnet isen. Produktio- nen av vattenvegetation och växtplankton ökar
inom det område som påverkas av kylvattnet. Fisket kan störas av att fångstredskapen blir slemmiga och att fångsten av vissa fiskarter för- svåras. Byggandet av kärnkraRverket inverkar även på växt- och djurlivet. En del av livsmiljön förändras bestående. Den lokala inverkan som kylvattnet orsakar i vattensystemet kan lindras med olika tekniska lösningar. Projektets genom- förande i Strömfors förutsätter kompletterande utredningar av kylvattnets inverkan ifall Fortum genomför projektet Lovisa 3.
KraRverkets normala driR orsakar inte strålef- fekter som inverkar negativt på hälsan, levnads- förhållandena eller rekreationsmöjligheterna. Vistelse och fritidsverksamhet inom kraRver- kets anläggningsområde (inhägnat område) är dock förbjudet. Inverkan på naturen och djurli- vet under driRen av kärnkraRverket kan lindras genom att särskilt uppmärksamma områdets fågelliv under verksamheten. Miljökonsekven- serna ska följas upp enligt de anvisningar som myndigheterna godkänt.
Mer information och MKB-rapporten finns att få från Fennovoima (fennovoima.fi/yva/).
Kärnkraftverkets alternativa förläggningsorter
Det finns tre alternativa förläggningsorter för Fennovoimas kärnkraRverk: udden Hanhikivi i Pyhäjoki kommun, Gäddbergsö i Strömfors kommun och Karsikko i Simo kommun. I an- sökan om principbeslut stannade man för tre alternativa lokaliseringsplatser eRer en urval- sprocedur i flera faser. Under proceduren klar- lade man bland annat mark- och berggrundens egenskaper, tillgången på kylvatten, transport- förbindelser samt möjligheter att ansluta till
stamnätet. Vid val av förläggningsorter har man tillämpat Strålsäkerhetscentralens allmänna principer vars mål är att skydda anläggningen mot yttre hotfaktorer samt att minimera de störningar och risker som anläggningen orsakar på miljön.
De tre valda förläggningsorterna uppfyller kraven på kärnkraRverkets förläggning och är lämpliga för ändamålet. Fennovoima väljer en av de alternativa platserna för projektets ge- nomförande och bygger kärnkraRverket på den valda platsen. Fennovoima förfogar över sam- manhängande markområden som behövs för
genomförandet av projektet i Pyhäjoki, Ström- fors och Simo. Planläggningen har påbörjats på alla de tre alternativa förläggningsorterna.
Pyhäjoki
Hanhikivi i Pyhäjoki finns i norra delen av Pyhäjoki kommun på udden Hanhi- kivi. Man planerar att bygga kärnkraft- verket i den mellersta och norra delen av udden.
Simo
0 10 20 km
Brahestad
Pyhäjoki
Siikajoki
Hanhikivi
Pyhäjoki
Vihanti
Merijärvi
Kalajoki Oulainen Alavieska
Ylivieska
Strömfors
Tillsammans med det rikstäckande stamnätsbo- laget Xxxxxxx har man säkerställt att anläggning- en kan kopplas in på rikets elnät på de tre valda förläggningsorterna.
Bildmontage av EPR-anläggningen i Hanhikivi i Pyhäjoki. Betraktelseriktningen är från havet österut.
Simo
Pyhäjoki
0 10 20 km
Mörskom
Strömfors
Gäddbergsö i Strömfors finns på udden på ön Gäddbergsö i södra delen av Strömfors kom- mun. Man planerar att bygga kärnkraftverket i mitten av Gäddbergsö udde.
Artsjö
Anjalankoski
Lappträsk
Elimäki
Askola
Liljendal
Strömfors
Kotka
Pyttis
Borgå
Xxxxxx
Xxxxxxxxx
Pernå
Gäddbergsö
Bildmontage av SWR 1000-anläggningen på Gäddbergsö i Strömfors. Betraktelseriktningen är från havet från söder och norrut.
0 10 20 km
Tervola
Torneå
Simo
Keminmaa
Xxxx
Xxxx
Xxxxxxxx
Karsikko
Ii
Strömfors
Xxxx
Xxxxxxxx i Simo kommun finns på Karsikkoniemi i västra delen av kom- munen. Kärnkraftverket planeras att byggas på uddens södra och sydväs- tra del.
Bildmontage av ABWR-anläggningen i Karsikko i Simo. Betraktelseriktningen är från havet åt nordost.
Teknik
Fennovoima har tre anläggningsalternativ: Areva NP:s EPR och SWR 1000 samt Toshibas ABWR. Anläggningsalternativen motsvarar beprövad teknik och är till sina centrala funk- tionsprinciper motsvarande de kärnkraRverk som nu finns i driR i Finland. Anläggningarnas säkerhetslösningar representerar den mest avan- cerade tillgängliga tekniken.
Alla anläggningsalternativen kan byggas en- ligt de finska bestämmelserna. Oberoende av vilket anläggningsalternativ som realiseras är Fennovoimas kärnkraRverk tekniskt möjligt att genomföra så att anläggningens spillvärme tas tillvara eller att en del av anläggningens producerade energi används för produktion av
fjärrvärme. Om kraRverket till exempel produce- rar 1000 MW fjärrvärme skulle elproduktionen samtidigt minska med 200–250 MW. Produktion av fjärrvärme vid kärnkraRverket påverkar inte säkerhetsegenskaperna. Under alla förhållanden uppfylls alla säkerhetskrav.
Fennovoima har som mål att bygga ett kärnkraftverk som innehåller en eller två kärnkraftverksenheter försedda med lättvattenreaktorer med en total eleffekt på 1 500–2 500 MW.
Areva NP:s EPR
Toshiba ABWR | EPR | SWR 1000 | |
Tillverkare, land | Toshiba Japan | Areva NP Frankrike, Tyskland | Areva NP Frankrike, Tyskland |
Värmeeffekt MW | 4 300 | 4 590 | 3 370 |
Eleffekt MW | cirka 1 600 | cirka 1 700 | cirka 1 250 |
Reaktortyp | Kokvattenreaktor | Tryckvattenreaktor | Kokvattenreaktor |
Primära säkerhets- system | Aktiva | Aktiva | Självverkande (passiva) |
Referensanläggning, land | Hamaoka 5 Japan | Olkiluoto 3 Finland | Gundremmingen C Tyskland |
Toshibas ABWR
Areva NP:s SWR 1000
Hantering av kärnbränsle och kärnavfall
Fennovoima planerar att slutförvara det utbrända kärnbränslet från kärnkraftverkets verksamhet i det slutförvar som byggs i Euraåmin- ne i Olkiluoto. Statsrådet ställde år 1983 upp målet att man i Finland ska välja en plats för slutförvaring av använt kärnbränsle som uppkommer i Finland. År 2000 tog stadsrådet och riksdagen ett prin- cipbeslut om att välja Euraåminne i Olkiluoto som slutförvarsplats för utbränt kärnbränsle från Finlands nuvarande kärnkraftsverk.
Tillförseln av kärnbränsle till Fennovoima ord- nas så att projektering, tillverkning, transport och lagring övervakas på lämpligt sätt för att ga- rantera kvalitet och säkerhet.
Fennovoimas projekt förutsätter inte uranbryt- ning i Finland. Inget kärnbränsle tillverkas i Finland. Xxxx produceras ansvarsfullt och enligt bestämmelserna i ett stort antal länder, bland annat i Canada och Australien. Uran finns till- gängligt på råvarumarknaden på samma sätt som många andra basmetaller, till exempel järn, koppar eller guld. Tillgången på kärnbränsle är säkerställd under anläggningens hela livstid.
Fennovoima har för avsikt att anskaffa kärn- bränsle till kärnkraRverket i samarbete med E.ON-koncernen. De företag som blir godkända som leverantörer av kärnbränsle förutsätts för- binda sig till Fennovoimas och E.ON:s miljö- och kvalitetsmål.
Fennovoima har tillgång till sådana ändamålsen- liga metoder som lagen förutsätter för att ordna kärnkraRverkets kärnavfallshantering. Kärnav- fallshanteringen vid Fennovoimas kärnkraRverk realiseras på samma sätt som vid de redan verk- samma kärnkraRverken i Finland.
Fennovoimas plan är att utveckla och realisera slutförvaringen av använt kärnbränsle tillsam- mans med andra finska kärnavfallshanterings-
skyldiga. Enligt 2y § i kärnenergilagen kan ar- bets- och näringsministeriet besluta att de som är ansvariga för utbränt kärnbränsle gemensamt ska sköta hanteringen av utbränt kärnbränsle om det ökar säkerheten, om det avsevärt mins- kar kostnaderna eller om det finns andra starka skäl för detta.
Systemet för slutförvar är utvecklat för att fler- faldigt säkerställa att det radioaktiva avfallet inte orsakar någon skada på miljön eller på männis- kor. Slutförvaringen av det utbrända kärnbräns- let från Fennovoimas kärnkraRverk uppskattas kunna påbörjas tidigast år 2050. Det utbrända kärnbränslet mellanlagras inom kärnkraRverkets område i särskilda förrådsbyggnader. Förutom använt kärnbränsle uppkommer också låg- och medelaktivt kraRverksavfall vid kärnkraRverkets verksamhet. Detta låg- och medelaktiva kraR- verksavfall som uppkommer vid normal driR är avsett at behandlas, lagras och slutförvaras på an- läggningsområdet. Det innebär samma rutiner som vid andra kärnkraRverk i Finland.
Säkerhet
Enligt kärnenergilagen (yy0/1y87) ska användning- en av kärnenergi vara säker och får inte orsaka ska- dor på människor, miljö eller egendom. Fennovoi- mas kärnkraRverk byggs och drivs enligt lagens krav. Fennovoima ansvarar för kärnkraRverkets och kärnavfallets säkerhet.
Säkerheten upprätthålls genom att tillämpa sä- kerhetsprincipen försvar på djupet vilket innebär på varandra följande och av varandra oberoende skyddsåtgärder. Skyddsbarriärerna omfattar anlägg- ningens konstruktionsmässiga och funktionsmäs- siga säkerhet. Säkerhetsfunktionerna är parallella. Om en funktion ger eRer uppkommer ingen fara för människor eller miljö.
De maximivärden som fastställts för den strål- ningsdos eller de utsläpp av radioaktiva ämnen som en individ utsätts för under anläggningens normala driR eller vid eventuella driRstörningar eller olyckssituationer överskrids inte. Detta säker- ställs genom teknisk planering och visas i samband med anläggningens bygg- och driRtillstånd. Innan anläggningen tas i driR upprättar Fennovoima ett program för övervakning av strålning i miljön som innehåller en kontinuerlig övervakning samt regel- bunden provtagning.
Projektering och åtgärder för säkerhetsarrang- emang i risksituationer tas fram tillsammans med säkerhets- och räddningsmyndigheterna. Säkerhe- ten i kärnkraRverkets planeringslösningar bedöms som helhet i anslutning till ansökan om byggtill- stånd. Säkerheten bedöms först av Fennovoima med hänsyn till finländska bestämmelser och bola- gets egna säkerhetsrelaterade krav. DäreRer lämnas projektunderlaget till Strålsäkerhetscentralen för granskning och godkännande.
En kompromisslös säkerhetskultur är grunden för planeringen, byggandet och driRen av anläggning- en. Anläggningen planeras, byggs och drivs så att den uppfyller alla bestämmelser om säkerhet för kärnenergi och strålning.
Säkerhetsfunktionerna planeras så att säkerheten tillförlitligt kan säkerställas även i situationer där det förekommer fel i systemen, när underhållsåt- gärder utförs i anläggningen eller om ett mänsk-
Skyddsnivåer enligt principen om djupförsvar.
Som miniminivå för säkerheten gäller lagreglerna, stadsrådets allmänna säkerhetsbestämmelser samt övriga bestämmelser som berör verksamheten. Fennovoima eftersträvar dock en säkerhets- nivå som är avsevärt högre än miniminivån.
Mer information om säkerheten och övervakningen fås från Strålsäkerhetscentralen: xxxx.xx.
Yttre reaktor-
inneslutning
Inre reaktorinneslutning
Kärnreaktorns kylkrets
Kärnbränsle
Lindring av konsekvenserna
Reaktorinneslutningen ger efter
Bemästrande av allvarliga olyckor
Flera oberoende säkerhetssystem ger efter
Bemästrande av olyckor
Ett helt säkerhets- system ger efter
Bemästrande av driftstörningar
En enskild anordning ger efter
Normaldrift
Kärnkraftverkets tekniska hinder för spridning av radioaktiva ämnen.
ligt fel inträffar. Utöver hantering av anläggningens interna risker finns beredskap för yttre hotfaktorer till exempel olyckor med olje- och kemikalietran- sporter samt extrema väderförhållanden. Det måste också finnas beredskap för olagliga handlingar. An- läggningen är konstruerad för att klara även en kol- lision med passagerarflygplan.
Samråd och kontaktuppgifter
Utlåtanden | Arbets- och näringsministeriet begär utlåtanden från bland annat olika ministerier, myndigheter och de kommuner där kraftverket kan komma att placeras, Pyhäjoki, Strömfors och Simo samt från deras grannkommuner. Strömfors kommun sammanslås 1.1.2010 med kommunerna Xxxxxxxxx, Xxxxxx och Pyttis till en ny stad, vars styrelse väljs i de val som hålls i oktober 2009. På grund av kommunsammanslagningen har arbets- och näringsministeriet begärt ett utlåtande om Fennovoimas ansökan om principbeslut från Strömfors kommun och dessutom från den kommitté som förbereder kommunsammanslagningen samt i stor utsträck- ning från Strömfors grannkommuner. |
Tillkännagivanden | Arbets- och näringsministeriet publicerade ett tillkännagivande om Fennovoimas kärnkraftprojekt 15.4.2009 i tidningar och på webbplatsen xxx.xx. |
Ansökan finns framlagd på kommunalkontoret | En kopia av ansökan om principbeslut framläggs 15.4.–15.6.2009 på kommunkonto- ren i Pyhäjoki (Kuntatie 1), Strömfors (Sockenvägen 7 A) och Simo (Ratatie 6) samt i deras grannkommuner. |
Ett offentligt samråds- möte öppet för alla | Arbets- och näringsministeriet ordnar öppna samrådsmöten på de alternativa för- läggningsorterna enligt följande: I Simo tisdag 26.5.2009 klockan 18 (motionssalen i Simo skola, Simontie 3), Pyhäjoki onsdag 27.5.2009 klockan 18 (motionssalen i Pyhä- joki Allaktivitetshus, Koulutie 7) och i Strömfors torsdag 28.5.2009 klockan 18 (i Arbetarföreningshuset i Strömfors, Xxxxxxxxxxxxxx 0). Det offentliga samrådet är inte ett diskussionsmöte, utan en del av samrådsprocessen enligt 13 § i kärnenergilagen. |
Anförande av synpunkter | Synpunkter på projektet kan anföras till arbets- och näringsministeriet antingen per post (Arbets- och näringsministeriet, PL 32, 00023 Statsrådet) eller per e-post (xxxxxxxxxx@xxx.xx). Synpunkterna ska lämnas till ministeriet senast 15.6.2009. I de avgivna åsikterna och utlåtandena och ombedes man referera till ärendets diarenummer 49/815/2009 och meddela personens eller sammanslutningens namn- och adressuppgifter. |
Mer information om arbets- och näringsminis- teriet | Mer information om handläggningen av ansökan fås från TEM, kontaktpersoner är överingenjör Xxxxx Xxxxxx, telefon 000 000 0000 och överinspektör Xxxxxx Xxxxxx, telefon 000 000 0000. |
Kompletterande data om Fennovoima | Fennovoimas webbplats: xxxxxxxxxx.xx, e-post: xxxx@xxxxxxxxxx.xx Fennovoimas lokalkontor står till tjänst på tre orter: |
Kontoret i Pyhäjoki Vanhatie 48, 86100 Pyhäjoki öppet mån och tors 10–16.30, tis och fred 9–15.30 Kommunikationsassistent Xxxx Xxxxxxx Telefon 000 000 0000 | |
Kontoret i Xxxx Xxxxxxxxxxxxx 28, 95230 Maksniemi öppet mån och tors 10–16.30, tis och fred 9–15.30 Kommunikationsassistent Xxxxx Xxxxxxxxx Telefon 000 000 0000 | |
Kontoret i Strömfors Besöksadress: Postadress: Xxxxxxxxxxxxxxxxxx 00, 00000 Xxxxxx Xxxxxxxxxx Xx xxxxx xxxx 00–18 och fre 9–13 PL 59, 07901 Lovisa Kontaktchef Xxxxxx Xxxxxxx Telefon 000 000 0000 | |
E-postadresserna för Fennovoimas personal anges i formen xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx. |
Xxxxxxxxxxxxxxxx 0, 00000 Xxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxx.xx, 020 757 9200