BESLUT
Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till djurhållning och biogasanläggning på fastigheten Skottorp 2:1 i Laholms kommun
BESLUT
Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation meddelar med stöd av 9 kap. 6 och 8 §§ miljö- balken Nya Skottorps Gris (organisationsnummer 934009-8541) tillstånd till djurhåll- ning och biogasproduktion vid Nya Skottorp på fastigheten Skottorp 2:1 i Laholms kommun, se karta i bilaga. Tillståndet omfattar högst 2 000 platser för suggor, högst
10 800 platser för slaktsvin samt produktion av maximalt 14 GWh biogas per år genom rötning av stallgödsel och vegetabiliska restprodukter.
Miljöprövningsdelegationen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen.
Miljöprövningsdelegationen beslutar att en statusrapport inte krävs för den verksamhet som omfattas av tillståndet.
Återkallelse av tidigare beslut
Miljöprövningsdelegationen återkallar, med stöd av 24 kap. 3 § första stycket 6. miljö- balken tidigare meddelat tillstånd från den 2 mars 2011, dnr. 000-0000-00, vad gäller verksamheten på Nya Skottorp. Tillståndet återkallas således vad gäller 383 djurenheter i byggnader med plats för cirka 968 suggor och 600 gyltor samt biogasanläggning för produktion av högst 300 000 m3 rågas per år. Tillståndet för 7 000 platser för slaktsvin på Värestorp, fastigheten Värestorp 6:100, i Laholms kommun kvarstår oförändrat.
Beslutet om återkallelse träder i kraft när det nu meddelade tillståndet tas i anspråk.
Villkor
För tillståndet gäller följande villkor:
1. Om inte annat framgår av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet.
2. Vid anläggningen får endast substrat enligt tabellen under rubriken ”Planerad verk- samhet” tas emot och behandlas. Andra liknande organiska substrat får dock tas emot om tillsynsmyndigheten godkänner det.
3. Lagring av flytgödsel och rötrester ska ske i behållare med fast eller flytande tak som minimerar ammoniakavgång och växthusgaser samt förebygger och begränsar luktstörningar.
4. Anläggningen ska vara försedd med täta efterrötkammare med gasuppsamling och avledning till gashanteringssystemet. Efterrötkammare ska utformas och
Postadress | Besöksadress | E-post | Telefon |
301 86 HALMSTAD | Xxxxxxxxxxx 0 | 000-000 00 00 |
Kontakta i detta ärende: Xxxxx Xxxxxxxxxx, xxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx, 000-000 00 00
dimensioneras så att det säkerställs att gasproduktionen avstannar innan rötresten leds till rötrestlagret.
5. Vid överproduktion av gas eller driftstörning ska gasen facklas av så att emission- erna blir så låga som möjligt. Fackla ska ha kapacitet att förbränna hela den producerade mängden gas.
6. Verksamheten ska bedrivas så att metanläckage från anläggningen förebyggs och minimeras. Verksamhetsutövaren ska genomföra systematisk läcksökning av metan och åtgärda påträffade läckor. Intervall och utförande av läcksökning ska fastställas i kontrollprogram.
7. Djupströgödsel ska tas omhand i tät behållare och därefter utnyttjas för framställ- ande av biogas eller läggas i flytgödselbrunn.
8. Hantering av gödsel, rötrester och fodermedel inom anläggningen ska ske på sådant sätt att spill och läckage till omgivningen förebyggs och begränsas och så att oläg- enheter inte uppkommer. Om spill ändå uppstår ska detta tas om hand omedelbart.
9. Tvätt- och spolvatten från rengöring av stallbyggnaderna ska ledas till biogaspro- duktion, flytgödselbrunn eller uppsamlingsbehållare och därefter omhändertas så att det inte medför förorening av yt- eller grundvatten.
10. Avtal med mottagare av gödsel ska finnas för den under året beräknade gödsel- och rötrestproduktionen. Ändringar av mottagare för gödsel och rötrester ska i förväg godkännas av tillsynsmyndigheten.
11. Den årliga levererade mängden gödsel och rötrester ska redovisas i miljörapporten. I redovisningen ska minst framgå leveransdatum, mottagare och transportör.
12. Innehållet av växtnäring (kväve, fosfor och kalium) samt torrsubstanshalt i gödsel och rötrester som lämnas till växtodlare eller gödselförmedlare ska bestämmas gen- om analys eller balansberäkning och resultaten ska redovisas för och överlämnas till mottagaren vid avyttring av gödsel eller rötrester. Analysen eller balansberäk- ningen ska ske minst en gång per år och vid förändringar i produktionen, så som ändrad utfodring, förändrad stallteknik eller annat som kan påverka näringsinne- hållet i gödseln eller rötresten.
13. Ljud från verksamheten ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överstiger;
50 dBA vardagar måndag-fredag kl. 07-18,
40 dBA kl. 22-07 och 45 dBA övrig tid.
Momentana ljud nattetid, kl. 22-07, får inte överstiga 55 dBA utomhus vid bostad.
Begränsningsvärdena ska kontrolleras genom immissionsmätningar eller genom närfältsmätningar och beräkningar för de tider när verksamheten pågår. Kontroll ska ske senast inom ett år från det att den utökade verksamheten tagits i drift, så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller på tillsynsmyndighetens begäran samt i övrigt regleras i kontrollprogrammet med angivande av mätfrekvens.
14. Ett år efter det att tillståndet har tagits i anspråk får sanitärt avloppsvatten från toalett inte längre ledas till stallgödselbehållare.
15. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras väl uppmärkt och på sådant sätt att förorening av mark, vatten och luft inte riskeras. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras nederbördsskyddat och vid behov ska förvaringsplatsen vara för- sedd med påkörningsskydd. Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska förvaras inom invallat område som är ogenomsläppligt för det som förvaras där. Invallningar ska dimensioneras så att de minst rymmer den största behållarens volym plus 10 % av övriga behållares volym. Hantering ska ske så att spill och läckage till omgivningen förebyggs och begränsas.
16. När tillståndet tagits i anspråk får eldning i den befintliga fastbränslepannan inte längre ske.
17. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram, som utöver vad som föreskrivits i villkoren ovan, möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I förslaget till kon- trollprogram ska även ingå vilka åtgärder som vidtas för att minska verksamhetens utsläpp av ammoniak och metan. Ett förslag på kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att tillståndet tagits i anspråk.
Delegation
Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att föreskriva ytterligare villkor angående;
D1 vilka liknande substrat som får hanteras utöver regleringen i villkor 2, D2 hur spolvatten ska omhändertas,
D3 åtgärder för att minimera lukt,
D4 placering av gasollager och skyddsåtgärder förknippade med gasolhantering, D5 hanteringen av avlopp från personaltoalett samt
D6 placering av nya brunnar för organiska gödselmedel.
Verkställighet
Miljöprövningsdelegationen avslår sökandens begäran om verkställighetsförordnande. Tillståndet börjar därför gälla först när beslutet har vunnit laga kraft.
Igångsättningstid
Den med tillståndet utökade verksamheten ska ha satts igång senast fem år efter det att detta beslut vunnit laga kraft, annars förfaller tillståndet i de delar verksamheten som inte satts igång Sökanden ska skriftligen meddela tillsynsmyndigheten när tillståndet tas i anspråk samt när verksamheten har satts igång.
Kungörelsedelgivning samt hur man överklagar
Länsstyrelsen förordnar med stöd av 49 § delgivningslagen (2010:1932), att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelse. Kungörelsen ska inom tio dagar införas i Hallandsposten, Laholms Tidning samt Post- och Inrikes Tidningar.
Beslutet hålls tillgängligt hos aktförvararen på Medborgarservice i Laholms kommun samt hos Länsstyrelsen, Xxxxxxxxxxx 0, Xxxxxxxx.
Eventuellt överklagande skickas till Länsstyrelsen, 301 86 Halmstad. Ange vilket beslut som överklagandet gäller t.ex. genom att ange diarienumret. Skriv också vilken ändring som begärs. För att överklagandet ska kunna prövas, måste det ha kommit in till Länsstyrelsen senast den 24 juli 2018.
IED-kod och tillståndsplikt
Anläggningens IED-koder är 6.6 b och 6.6 c. Verksamheten är tillståndspliktig enligt 2 kap 1 § (verksamhetskod 1.10-i) och 21 kap. 2 § (verksamhetskod 40.01) miljöpröv- ningsförordningen.
Upplysningar
Enligt Lantmäteriets fastighetsdata framgår att en lantmäteriförrättning pågår för fastig- heterna Värestorp 6:100 och Skottorp 2:1. Eftersom förrättningen inte är avslutad till- ståndsprövas verksamheten utifrån gällande fastighetsbeteckningar/gränser. Verksam- hetens tillåtlighet eller omfattning påverkas inte av den planerade fastighetsregleringen. Geografiskt sett omfattar tillståndet verksamhetsområdet enligt beslutsbilagan.
Prövningen i detta beslut avser den miljöfarliga verksamheten enligt 9 kap. och omfattar inte ev. tillståndsprövning eller anmälan enligt 11 kap. miljöbalken och inte heller nå- gon prövning av en mötesplats i allén väster om anläggningen.
TIDIGARE PRÖVNING
Miljöprövningsdelegationen har i beslut enligt miljöbalken den 2 mars 2011,
dnr 000-0000-00, meddelat tillstånd till smågris- och slaktsvinsproduktion i byggnader med plats för högst 1 083 djurenheter på fastigheterna Skottorp 2:1 och Värestorp 6:100 samt till uppförande av en biogasanläggning för produktion av högst 300 000 m³ rågas per år på fastigheten Skottorp 2:1 i Laholms kommun. Tillståndet omfattar åtta villkor avseende bl.a. hantering av stallgödsel, buller samt kemiska produkter och avfall. Fast- ställande av villkor för utsläpp av kväveoxider från gasmotorn sköts upp under en prövotid.
Mark- och miljödomstolen i Vänersborg har i dom den 31 augusti 2011 (mål nr
M 1186-11) upphävt villkor 3 i Miljöprövningsdelegationens beslut gällande rötrester- nas temperatur.
Miljöprövningsdelegationen har i beslut den 12 mars 2014, dnr 000-0000-00, avslutat prövotiden om kväveoxider från gasmotorn utan att fastställa något slutligt villkor i denna del.
ANSÖKAN OCH YRKANDEN
Nya Skottorps Gris ansöker om ett nytt tillstånd för att utöka djurhållningen på Nya Skottorp till att omfatta 2 000 platser för suggor och 10 800 platser för slaktgrisar samt att utöka biogasproduktionen till 14 GWh genom rötning av stallgödsel och vegetabili- ska restprodukter upp till 499 ton per år. Verksamheten bedrivs på fastigheten Väre- storp 6:100 (nuvarande Skottorp 2:1) i Laholms kommun.
Nya Skottorps Xxxx xxxxx att det gällande tillståndet som meddelades den 2 mars 2011 ska minskas till att omfatta högst 7 000 platser för slaktsvin, motsvarande 700 djur- enheter på Värestorp.
Sökanden har begärt verkställighetsförordnande och yrkar undantag från kravet på att upprätta statusrapport.
Åtaganden
Sökanden åtar sig bl.a. att;
• säkerställa en uppehållstid i rötkammaren om minst 25 dygn för att säker- ställa en god utrötningsgrad av substratet i biogasanläggningen,
• analysera rötresten med avseende på N, P och K minst en gång per år,
• förse nybyggda lagringsbehållare för gödsel/rötrest med tak,
• årligen genomföra en metanläckagesökning för att upptäcka och åtgärda metanläckage på biogasanläggningen,
• föra journal över tillförda substrat till biogasanläggningen,
• Gödsel kommer huvudsakligen att transporteras med lastbil till väg 585,
• Gödsel transporteras dagtid,
• Möjligheten att pumpa gödsel från stall till en satellitbrunn kommer att utredas,
• tala med sina transportörer och be dem köra i max 30 km/t förbi grannen,
• en mötesplats kommer att iordningställas i allén för att bilarna inte ska be- höva använda grannens gårdsplan,
• anlägga en jordvall med buskar på eller plantera träd kring anläggningen för att minska risken för lukt,
• om tillstånd meddelas kommer fastbränslepannan att skrotas och enbart gas användas för uppvärmning.
Förslag till villkor
1. Uppehållstiden för substratet i rötkammaren ska i genomsnitt vara minst 25 dygn för att säkerställa en god utrötningsgrad.
2. Ett utrötningsprov på den flytande rötresten ska genomföras minst en gång vart femte år.
3. Buller från anläggningen ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överstiger:
50 dBA dagtid vardagar (kl. 06-18)
45 dBA dagtid lördagar, söndag och helgdag (kl. 06-18) 45 dBA kvällstid (kl. 18-22)
40 dBA nattetid (kl. 22-06).
ÄRENDETS HANDLÄGGNING
Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning kom in till Miljöprövningsdelegationen den 9 juni 2017. Ansökan kungjordes, efter kompletteringar, i Laholms tidning och Hall- andsposten den 1 respektive 2 februari 2018. Ansökningshandlingarna har skickats på remiss till Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun samt Länsstyrelsen. Ytt- randen har inkommit. Sökanden har lämnat synpunkter på yttrandena.
SÖKANDENS BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
Av ansökningshandlingarna och vad sökanden i övrigt angett framgår bl.a. följande.
Befintlig verksamhet
Verksamheten omfattar grisproduktion på de två gårdarna Nya Skottorp och Värestorp. På Nya Skottorp produceras även biogas. Produktionen på Nya Skottorp uppgår till 968 suggor som producerar ungefär 25 000 smågrisar varje år. När smågrisarna väger cirka 30 kilo flyttas de till Värestorp där de föds upp till slakt.
På Nya Skottorp finns några äldre, renoverade stallar men huvuddelen av anläggningen är byggd 2002 eller senare. Biogasanläggningen byggdes 2011. Ingen egen växtodling bedrivs eftersom den egna arealen arrenderas ut och gödseln levereras till växtodlare i området. Avtal om förmedling av gödsel finns upprättat.
I smågrisproduktionen är djuren uppdelade i grisningsavdelningar, tillväxtavdelningar, en betäckningsavdelning, sinsuggestallar samt ett rekryteringsstall. Alla stallar är isoler- ade och har mekanisk ventilation. I fyra av stallarna finns vakuumutgödsling medan övriga stallar har skraputgödsling, utom i betäckningsavdelningen som har djupströ- bäddar. All utfodring sker med blötfoder d.v.s. vatten eller vassle som blandas med färdigfoder.
I den befintliga produktion uppkommer 9 776 ton flytgödsel och 593 ton fastgödsel vilket motsvarar ungefär 10 400 m3 per år. För flytgödsel finns det dels brunnar och dels kontrakterad lagringskapacitet. Volymen tillgängliga gödselbrunnar uppgår till
10 210 m³. Djupströgödseln lastas på vagn och matas därifrån in i biogasreaktorn vilket innebär att det inte behövs någon fastgödselplatta.
Enligt växtnäringsbalansen som har upprättats finns det ett överskott om 685 kilo kväve och ett underskott om 300 kilo fosfor.
Biogasanläggningen består av en rötkammare med en volym av 1 400 m³ och en efter- rötkammare. Gödseln tillförs rötkammaren från en blandningsbrunn om 150 m³. Göd- seln förvärms med hjälp av värmeväxling med utgående rötrest. Därutöver finns en mix- ervagn för fasta substrat som blandas in i blandningsbrunnen, en pumpbrunn för gödseln samt en teknikbod för elektrisk utrustning, mätinstrument, motor och gaspanna.
Rötkammaren beskickas varje timme med grisflytgödsel som blandats med djupströ- gödsel. Den genomsnittliga uppehållstiden i rötkammaren är ungefär 25 dygn. Efter röt- kammaren pumpas rötresten över till en oisolerad efterrötkammare med en uppehållstid om cirka sex dygn. I efterrötkammaren fångas restgas upp samtidigt som rötresten sval- nar. Den totala uppehållstiden är således ungefär 31 dagar. Biogasprocessen är mesofil
vilket innebär att den håller cirka 38°C. Huvudsakligen rötas gödsel och potatismjöl. På årsbasis producerar biogasanläggningen cirka 619 MWh el och 1 150 MWh värme.
Planerad verksamhet
De nya grisningsavdelningarna kommer att ha en annan utformning som innebär att risken för smågrisar att klämmas ihjäl minskar jämfört med befintlig verksamhet. Ut- ökningen av smågrisproduktionen kommer att ske genom att ett äldre stall rivs och två nya stallar uppförs. De nya stallarna kommer att vara isolerade, ha mekanisk ventilation och vakuumutgödsling. Utfodringen kommer att ske med blötfoder som består av vatten eller vassle liksom färdigfoder. Det befintliga foderköket kommer att användas.
De nya stallarna för slaktgrisar kommer att vara isolerade och ha mekanisk ventilation. Utgödsling görs med vakuumutgödsling och utfodring med blötfoder bestående av vassle, drank och färdigfoder. Under två månader på året levereras ingen vassle eller drank beroende på att mejeriet och bränneriet har produktionsuppehåll och under den perioden används istället vatten till slaktgrisarnas foder. Ett nytt foderkök och nya fodersilos kommer att byggas vid de nya stallarna. Energianvändningen per gris är lägre än i befintlig verksamhet.
Gödselmängderna uppgår till 51 607 ton flytgödsel samt 1 057 ton fastgödsel. Det totala lagringsbehovet för rötresten där flytgödsel, fastgödsel samt övriga substrat ingår, kom- mer att uppgå till ungefär 46 800 m³. Det är inte möjligt att skriva kontrakt för lagring i brunnar hos växtodlare innan tillstånd är meddelat och leveranser av organiska gödsel- medel kan garanteras. I det fall att det inte går att teckna lagringsavtal med växtodlare kommer lagringskapaciteten som krävs enligt Jordbruksverkets föreskrift att byggas in- om verksamhetsområdet. Näringseffektiviteten kommer att öka eftersom fler smågrisar förväntas överleva i det nya stallsystemet samt att den kylda gödseln minskar ammon- iakavgången.
Djupströgödseln i betäckningsavdelningen tas ut från en gruppbox per vecka. Gödseln lastas på tät vagn och matas därifrån in i biogasreaktorn. När det är dags att tömma nästa box så är vagnen tom, vilket innebär att någon fastgödselplatta inte behövs.
Den spridningsareal som krävs uppgår till 1 570 hektar. Avtal finns med företag som kommer att förmedla rötresten.
För att öka biogasproduktionen kommer ytterligare rötkammare att installeras. Volymen kommer att vara cirka 2 300 m³. Tillsammans med den befintliga gaskammaren uppgår den sammanlagda rötkammarvolymen till cirka 3 500 m³. Utöver gödsel och potatismjöl kan även substrat enligt nedanstående tabell komma att rötas. Inga substrat kräver hygienisering.
Avfallskod | Exempel på substrat |
02 01 01 | Tvättvatten från rengöring i stallar. |
02 01 03 | Växtdelar. |
02 01 06 | Gödsel från Nya Skottorp och Värestorp och ev. från en till två andra gårdar, t.ex. hästgödsel. |
02 03 04 | Vegetabiliskt avfall, dålig potatis, frukt och grönt, avrens, gammalt ensilage, ärthalm, sockerbetsblast, kasserade frukt eller grönsaker, kasserad chipspotatis, sockerbetor m.m. |
19 08 09 | Fett- och oljeblandningar från oljeavskiljare som endast inne- håller ätliga oljor och fetter, fett från storkök. |
19 09 06 | Vattenverkshumus. |
20 01 25 | Ätliga oljor. |
02 05 01 | Mejeriprodukter som inte är lämpliga för konsumtion t.ex. vassle. |
02 06 01 | Bageri- eller konfektyrprodukter. |
02 07 01 | Avfall från produktion av drycker. |
Det kommer att säkerställas att rötresten är godkänd att användas inom ekologisk pro- duktion, eftersom det ökar värdet på rötresten och underlättar avsättningen. Därför rötas endast gödseln från suggor och så kommer det att fortsätta så länge det finns en mark- nad för ekologisk godkänd rötrest. Rötrester som härstammar från slaktsvin är däremot inte godkänd att användas i ekologisk odling. Eftersom det kan bli mer lönsamt att även röta gödsel från slaktsvin, kan rötning av sådan gödsel bli aktuell i framtiden. Gödsel från slaktsvin hämtas av annan biogasanläggning för rötning och rötresten lämnas sedan till växtodlare.
Det fasta materialet förs in i blandningsbrunnen genom en stationär mixervagn och där- efter pumpas det in i rötkammaren. Kraftvärmeenheten, d.v.s. gasmotorn, kommer att få ökad kapacitet från nuvarande 130 kW till cirka 800 kW. Rötresten som lämnar rötkam- maren värmeväxlas mot den inkommande gödseln. Rötkammarens värmebehov täcks framförallt av kylvärmen från motorn och vid behov kan gaspannan användas för att stödja upp värmeproduktionen. Från efterrötkammaren pumpas rötresten till en lagrings- brunn som rymmer ungefär 2 000 m³, vilken ligger intill rötkamrarna. Rötresten lagras under ett stabilt svämtäcke. Det tar det cirka 15 dygn att fylla brunnen, vilket innebär att brunnen kommer att tömmas två gånger per månad. Rötresten pumpas till andra lager på anläggningen eller körs med lastbil till kontrakterade gödselmottagare. Ungefär samma mängd rötrester kommer att lagras i brunnen under året. Att förse lagringsbrunnen med ett flytande tak beräknas kosta cirka 300 000 kr.
En extra gaspanna eller fackla kommer att installeras, liksom en extra motor. Uppehålls- tiden kommer att uppgå till mellan 26 och 30 dagar. Produktionen beräknas till drygt 700 000 Nm³ metangas, vilket motsvarar 7 000 MWh per år. Ansökan avser dubbelt så stor energiproduktion därför att det kan;
• tillkomma nya substrat som medför en högre gasproduktion och som ger en sam- rötningseffekt vilket resulterar i en högre energiproduktion,
• tekniken kan komma att utvecklas så att gasutbytet från gödseln och ev. andra substrat ökar jämfört med idag,
• processen i sig kan bli effektivare genom att mikrofloran i anläggningen utvecklas och
• att marginal behövs för att inte riskera att överskrida produktionstaket ifall gas- produktionen blir större än beräknat.
Statusrapport
De miljö- och hälsofarliga ämnen som hanteras i verksamheten är diesel, rengörings- och desinfektionsmedel, mediciner, råttgift och smörjoljor. Xxxxxx förvaras i en cistern, men i samband med utökningen av verksamheten kommer cisternen att placeras inom- hus. Xxxxxxxxxx och rengöringsmedel förvaras inomhus. Mediciner hanteras enbart inomhus. Råttgift finns i betesstationer och inget gift lagras på gården. Med hänvisning till de små mängder miljö- och hälsofarliga ämnen som hanteras, ämnenas låga toxicitet och de skyddsåtgärder som vidtas så bedöms det inte föreligga någon signifikant föro- reningsrisk och någon statusrapport behöver därmed inte upprättas.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår bl.a. följande.
Lokalisering
Verksamheten bedrivs på landsbygden cirka 1 500 meter söder om Vallberga i en utprä- glad jordbruksbygd. Området nämns inte i översiktsplanen och det finns ingen detalj- plan för området. Inom 500 meter finns en boende och avståndet till bostadshuset upp- går till ungefär 400 meter från djurstallarna. Drygt två kilometer från anläggningen finns den kommunala vattentäkten för Skottorp. Vattentäkten för anläggningen är be- lägen 1 600 meter från den kommunala vattentäkten.
Alternativ lokalisering
De nya suggstallarna kan byggas utanför gårdscentrum, på åkermark sydöst om den befintliga anläggningen. Placeringen medför dock att avståndet till närboende blir kortare, logistiken blir sämre samt att mer åkermark tas i anspråk. För slaktsvinstallen är alternativet en utbyggnad öster om gården vilket innebär att även dessa skulle hamna närmare närboende öster- och söderut. Risken för smittspridning mellan stallarna ökar. För den utökade biogasanläggningen finns inget lokaliseringsalternativ eftersom en ny rötkammare måste placeras i anslutning till den befintliga.
Nollalternativ
Nollalternativet innebär att dagens produktion fortsätter oförändrad. Det innebär högre dödlighet bland smågrisarna och ett sämre hälsoläge hos slaktgrisarna. Om utökningen av biogasproduktionen inte kan genomföras finns risk för att all gödsel inte kommer att rötas, vilket medför lägre miljö- och klimatnytta.
Vattenanvändning
Vatten används till grisarnas blötfoder och som dricksvatten, liksom till att rengöra stallar mellan uppfödningsomgångarna. En viss mängd vatten behövs också till perso- nalutrymmen. Dagens behov av vatten är cirka 9 000 m³ per år, vilket i snitt motsvarar tre deciliter per sekund. Efter utökningen förväntas den årliga vattenförbrukningen
uppgå till cirka 27 000 m³, motsvarande nio deciliter per sekund. Vattenförbrukningen beräknas bli 140 m³ per dygn sommartid och 63 m³ per dygn på vintern. Uttagsmöjlig- heterna uppgår till mellan en och fem liter per sekund, vilket överstiger behovet. Områ- det som påverkas av vattenuttaget uppgår till knappt 130 meter från platsen för uttaget. Den närmsta brunnen finns minst 300 meter från uttagspunkten. Vattenuttaget bedöms därför inte påverka allmänna eller enskilda intressen.
BAT-slutsatser
Anläggningen är en industriutsläppsverksamhet enligt industriutsläppsförordningen. För denna verksamhet gäller 30 BAT-slutsatser. Verksamheten kommer att kunna bedrivas i enlighet med vad som anges som bästa tillgängliga teknik.
Utsläpp till luft och lukt
Rötresten kommer att lagras i mellan två och sex dagar i en gastät efterrötkammare. Metanen hinner under lagringen samlas upp samtidigt som rötresten kyls ned, vilket minskar metanproduktionen. Rötresten kommer därefter, efter värmeväxling mot ingå- ende gödsel, att lagras under antingen svämtäcke eller fast tak. Den viktigaste åtgärden för att minimera metanläckage från rötresten är att hålla gödselbrunnarna så tomma som möjligt under den varmaste tiden på året och detta sker automatiskt eftersom mottagarna av rötresten sprider gödseln i vårbruket och under växtodlingssäsongen. Metanläckage- sökningar på biogasanläggningen kommer att genomföras årligen för att upptäcka och åtgärda eventuella läckage.
Ammoniakavgången från stallar och lagringsbrunnar på anläggningen kommer att öka från 6 100 kg vid befintlig produktion till cirka 25 500 kg efter utökning. Golven i de nya stallarna kommer att utformas så att mindre ytor exponeras för gödsel, vilket bidrar till att minska ammoniakavgången. Gödseln kommer att kylas inne i stallarna. Det är möjligt att reducera utsläppen av kväve i ventilationsluften med ungefär 85 % genom att installera rening. Kostnaden uppgår till cirka 25 Mkr. Med en ränta på fem procent och en avskrivningstid på tio år uppgår kostnaden till cirka 200 kr per kilo avskilt kväve, vilket är orimligt.
Ingen djupströgödsel lagras eftersom den rötas direkt. De nya gödselbrunnar som byggs kommer att förses med fast eller flytande tak. Att förse brunnen som tar emot rötrest från efterrötkammaren med flytande tak kostar cirka 300 kr per kilo avskilt kväve, vilket inte är rimligt. Rötresten lagras under ett stabilt svämtäcke. I svämtäcket finns metan- reducerare som kan ”äta upp” restmetan som bildas under lagring. Forskning visar att släta svämtäcken inte orsakar någon avgång av lustgas. Lagring under tak innebär att temperaturen är ett par grader högre under sensommar och höst jämfört med svämtäcke. Högre temperatur innebär högre avgång av metan, varför lagring under tak kan ge högre utsläpp av metan än vad lagring under svämtäcke ger. Foderstaterna optimeras så att kväveutsöndringen i gödseln blir så liten som möjligt. En gödselseparator som separerar gödseln innan den rötas kan komma att installeras. Gödselvätskan pumpas i så fall direkt till en lagun med tak.
Det som kan orsaka lukt på anläggningen är stallventilationen samt omrörning i gödsel- brunnarna inför spridning eller flytt av gödsel. I nyare stallar medför golvutformning, utgödslings- och ventilationssystem en lägre ammoniakavgång jämfört med äldre stallar
vilket minskar risken för lukt. Rötning minskar lukten vid omrörning av gödseln. Alla nya gödselbrunnar kommer att förses med tak, vilket medför att lukten från brunnarna minimeras. Antingen kommer en jordvall med buskar eller en trädridå att anläggas kring delar av anläggningen för att minska risken för luktspridning.
Utsläpp till vatten
Närmaste vattenförekomst enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är Smedje- ån som rinner cirka 200 meter från anläggningen. Det utsläpp som sker till vatten är via dagvatten från tak och dräneringsvatten från byggnader. De hårdgjorda ytorna runt stallarna är grusade och dagvatten från dessa infiltrerar i mark. Dräneringsvattnet leds till Smedjeån via våtmarker som har en yta på mellan fyra och fem hektar. Stallarna tvättas efter avslutad omgång med högtryckstvätt. Tvättvattnet leds till biogasanlägg- ningen. Avloppsvattnet från foderkök och personaltoalett leds till flytgödselbrunn.
Buller och transporter
Det som främst orsakar ljud i verksamheten är kraftvärmeenheten vid biogasanlägg- ningen och transporterna. För att minska risken för buller kommer kraftvärmeenheterna att vara placerade i slutna containrar. Fler stallar innebär fler ventilationsfläktar, men nya fläktar är tystare än de äldre befintliga och bullerökningen från ventilationen beräk- nas därför bli marginell. Det foderkök som tillkommer förväntar inte heller orsaka buller hos närboende. Den största förändringen vad gäller ljud beror på de ökade tran- sporterna.
Utökningen kommer att innebära en ökning av transporterna inom gården vid flytt av halm till stallarna. Transporterna av foder, vassle, drank, gödsel och grisar till slakt kommer att öka enligt vad som framgår av nedanstående tabell.
Typ av transport | Frekvens (antal per vecka) | Tid | |
Befintlig verksamhet | Planerad verksamhet | ||
Vassle | 1 | 4 | Dag |
Färdigfoder | 3 | 12 | Dag |
Smågrisar | 1 | 1 | Dag |
Slakttransport | 0 | 3 | Dag |
Kadaverhämtning | 1 - 2 | 1 - 2 | Dag |
Halm | - | - | |
Gödsel | Varierar under året | Dag | |
Summa | Cirka 3 650 stycken transporter per år | ||
Den ökade gödselmängden kommer framförallt att transporteras ut till väg 585. Tran- sporterna kommer att ske under hela året med i första hand lastbil, men även en del med traktor och gödseltunna. På vägen mellan Nya Skottorp och Värestorp kör personal mellan gårdarna och vid skörd kommer halm att transporteras för inlagring på resp. gård. Xxxxxx flyttas via den vägen till en mottagare. Gödseltransporterna sker dagtid och möjligheten att lägga en pumpledning från anläggningen till en satellitbrunn österut för
att minska transporterna på vägen kommer att utredas. En mötesplats kommer att an- läggas i allén för att underlätta trafikflödet och körhastigheten förbi närboende kommer att hållas låg för att minimera buller och damning.
Energianvändning
Elbehovet kommer att öka eftersom antalet djur ökar, men per producerat djur kommer elförbrukningen att minska. Alla nya fläktar blir energieffektiva s.k. EC-fläktar. De nya stallen kommer att ha vakuumutgödsling, vilket är energieffektivt eftersom inga motorer behövs för att få ut gödseln ur stallen. All belysning i de nya stallarna blir LED-arma- turer. Elförbrukningen beräknas öka från 300 till 500 MWh per år. Elbehovet kommer helt eller delvis att täckas av den el som biogasen producerar. Värmebehovet kommer att täckas av biogasen och som reserv kommer gasol att användas.
Kemikalie- och avfallshantering
Användningen av diesel uppgår till cirka sex kubikmeter per år i den befintliga verk- samheten och beräknas öka till ungefär tio kubikmeter per år i den planerade verksam- heten. Mängden desinfektionsmedel som lagras på gården uppgår till mellan 100 och 200 liter. I nedanstående tabell redovisas det avfall som beräknas uppkomma.
Avfall | Avfallskod | Mängd (kg) |
Lysrör | 20 01 21 | 50 |
Batterier | 16 06 01*, 16 06 02*, 16 06 04 | 30 |
Färgrester | 20 01 27* | 5 |
Värmelampor | 20 01 99 | 20 |
Sprayburkar | 16 05 05 | 300 |
Medicinrester | 18 02 08 | 200 |
Xxxxxxx | 18 02 01, 18 02 02* | 20 |
Kadaver | 02 01 02 | 75 000 |
Metallskrot | 02 01 10 | 5 000 |
*farligt avfall
Det farliga avfallet lagras i en container som hämtas av företag som har behörighet för sådana transporter. Kadaver hämtas och tas omhand av externt företag.
Miljömål
Verksamheten kommer främst att beröra miljömålen frisk luft, begränsad klimatpå- verkan, myllrande våtmarker, bara naturlig försurning, ingen övergödning och giftfri miljö. Rötning av stallgödsel är positivt ur klimatsynpunkt och minskar användningen av mineralgödsel och därmed även lustgasavgången. Verksamheten medför nedfall av kväve i Smedjeån, men i jämförelse med läckaget från omgivande mark kommer det inte att påverka miljön i vattendraget. Gödsel från suggor är godkänd att användas i eko- logisk produktion varför det bidrar till en giftfri miljö.
INKOMNA YTTRANDEN
I de yttranden som kommit in framförs sammanfattningsvis bl.a. följande.
Vallberga byalag
Byalaget anser att;
• ansökan om dubblering av produktionsnivån ska avslås,
• begäran om att omedelbart få ta tillståndet i anspråk under överklagandetiden ska avvisas,
• xxxxxxxx ska åläggas att vidta åtgärder så att luktproblemen från befintlig förbrän- ningsanläggning omedelbart åtgärdas,
• sökanden ska kartlägga hur trafiken kommer att påverka och ev. förvärra den nu- varande trafiksituationen i Vallberga,
• sökanden i detalj ska beskriva effekterna på grundvattennivån under perioder av torka och på vilket sätt man planerar att tillgodose vattenbehovet samt
• ge garantier för att vattenkvaliteten i Smedjeån inte kommer att påverkas negativt genom t.ex. försurning och övergödning.
Ränneslövs Byalag
Byalaget vill se vad det ökade transportbehovet kommer att få för konsekvenser vad gäller säkerhet, damm, buller och påverkan på vattentäkter. Vägarna i området är inte utformade för ökade transporter. Byalaget driver, tillsammans med bl.a. Vallberga skola och förskolan, det av Länsstyrelsen beviljade LONA projektet "Naturstig i Ränneslöv". Hur detta påverkas har projektet inte haft möjlighet att bemöta. Projektet syftar till att göra naturen kring Smedjeån tillgänglig för allmänheten i syfte att öka samverkan mellan allmänhet och skolan. Både den västra och östra entrén av detta projekt skulle markant påverkas av ökade transporter där den östra entrén är byggd till stor del som en anslutning mellan den framtida förskolan och naturstigen.
Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun
Nämnden har inget att erinra mot att tillstånd meddelas och anser att tillståndet bör förenas med följande villkor:
1. Om inget annat framgår av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i överens- stämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet.
2. Lagringskapaciteten för gödsel ska utökas i takt med att djurhållningen ökar.
3. Gödsel och rötad gödsel ska hos den enskilde mottagaren återföras nära lagringsbe- hållarens botten och så att svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusten inte skadas.
4. Länsstyrelsen bör villkora täckning av gödsel och biogasgödsel.
5. Länsstyrelsen bör villkora tiden i efterrötkammaren.
6. Två säkerhetsventiler i form av antingen fackla eller pannan med möjlighet till för- bränning ska installeras vid biogasanläggningen.
7. Journal ska föras över djurhållning och utförda gödselleveranser. Journalen ska hållas tillgänglig för tillsynsmyndigheten.
8. Bullervillkoret bör ha följande tillägg; Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 dBA.
9. Kemiska produkter och farligt avfall ska lagras invallat på ogenomsläpplig yta utan golvavlopp. Vid förvaring av dieselolja utomhus ska tank med invallning vara för- sedd med påkörningsskydd och tak eller regnskydd.
10. Senast tre månader efter att tillståndet tagits i anspråk ska ett förslag till kontroll- program för verksamheten lämnas till tillsynsmyndigheten.
11. Schaktmassor och rivningsavfall från byggnation ska tas omhand på ett sätt som godkänns av tillsynsmyndigheten.
Värestorp 6:100 kan kvarstå på tillståndet med dnr 000-0000-00. Ändring av tillståndet bör sökas så att det bara beskriver den verksamheten med 7 000 slaktsvinsplatser som finns på Värestorp 6:100, vad gäller lagringsutrymme och spridningsareal. Sökanden har inte begärt ändring av villkoren för Värestorp 6:100 och villkoren i detta tillstånd bör kvarstå.
m.fl.
De som yttrat sig anser att;
• ansökan om utökning av befintlig verksamhet ska avslås,
• begäran om att omedelbart få ta tillståndet i anspråk under överklagandetiden ska avvisas,
• en analys av röken från befintlig halmpanna ska genomföras,
• xxxxxxxx ska åläggas att vidta åtgärder så att luktproblemen från befintlig verksamhet omedelbart åtgärdas,
• problemen med den nuvarande trafiksituationen i området ska beaktas,
• sökanden ska i detalj beskriva effekterna på grundvattennivån under perioder av torka samt
• mer detaljerat beskriva dagvattnets påverkan på Smedjeåns vattenkvalitet vad gäller risken för t.ex. försurning.
Naturskyddsföreningen i Södra Halland
Naturskyddsföreningen anser att det är olämpligt att ha så många grisar koncentrerade på samma plats, eftersom det medför stora utsläpp av bl.a. ammoniak, kväveoxider och metan. Det finns åtskillig bebyggelse i området som kommer att påverkas negativt av utsläppen. Smedjeån har ett stort värde för bl.a. fritidsfiske och vatten tas även för infiltration av kommunens vattentäkt. En anläggning av denna storlek bör placeras där det är glesbefolkat och där anläggningen är omgiven av skog. Samtliga gödselbehållare bör vara täckta med tak eftersom det ger lägre utsläpp av metan och ammoniak. Fast- bränslepannan måste skötas väl och inte eldas med olämpliga ämnen. Riskerna ökar för utbrott av smittsamma sjukdomar vid stora anläggningar, vilket kan göra behovet av att använda antibiotika större. Vägen mellan Ränneslöv och Vrångarp är smal och i dåligt skick, varför den inte är lämplig för utökad och tung trafik.
SÖKANDENS BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN
Sökanden har i bemötande av yttrandena bl.a. lämnat följande synpunkter.
Lukt
Om tillstånd meddelas för utökningen så kommer fastbränslepannan att skrotas och en- bart gas användas för uppvärmning.
Trafik
Trafiken kommer att öka med ungefär sex transporter per dag av foder, grisar och gödsel. De allra flesta transporterna kommer att gå på väg 585 som har en trafikmängd på i genomsnitt 2 000–4 000 fordon per dygn, varav 200–400 fordon är tung trafik.
Ökningen motsvarar alltså 0,15–0,30 % av dagens trafik.
På den enskilda vägen mellan Nya Skottorp och Ränneslöv kommer trafiken inte att förändras. Det är huvudsakligen personal som kör mellan gårdarna, normalt två gånger per dag. En eller två gödselmottagare hämtar gödsel via den enskilda vägen, resten av gödseltransporterna kommer att gå ut till väg 585.
Vatten
Vatten kommer inte att tas ur Smedjeån för att vattna djuren eller tvätta stallarna.
Smittskydd
Djuren har en normal hälsostatus idag. Syftet med en sanering är att uppnå en extra bra smittstatus och därmed kunna minska användningen av mediciner som t.ex. antibiotika.
Biogasanläggningen
Det är den totala uppehållstiden i reaktor och efterrötkammare som är avgörande för metanutsläppen och inte bara tiden i efterrötkammaren.
MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONENS BEDÖMNING
Miljökonsekvensbeskrivningen
Någon alternativ plats för verksamheten finns inte redovisad. Miljöprövningsdelega- tionen anser att den alternativredovisning som sökanden redogjort för snarare är alter- nativa utformningar av anläggningen, eftersom samtliga alternativ är i anslutning till befintliga stallar. Det framstår dock som orimligt att genomföra utökningen på en annan plats. Delegationen konstaterar därmed att sökanden har genomfört samråd och upp- rättat en miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken. Efter gjorda kompletteringar uppfyller inlämnad miljökonsekvensbeskrivning kraven och kan godkännas.
Lokalisering och tillåtlighet
Verksamheten innebär ingen ändrad markanvändning, varför 3 och 4 kap. miljöbalken inte ska tillämpas i lokaliseringsprövningen.
Omgivande bebyggelse
För verksamheten ska enligt 2 kap. 6 § första stycket miljöbalken väljas en sådan plats att ändamålet uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Enligt tredje stycket får tillstånd inte meddelas i strid med gällande detaljplan
eller områdesbestämmelser. Området omfattas inte av någon detaljplan eller några om- rådesbestämmelser. Av gällande översiktsplan, antagen av Kommunfullmäktige den
28 januari 2014, framgår att området inte omfattas av några speciella bestämmelser vad gäller markanvändningen. Verksamheten bedrivs i ett utpräglat jordbrukslandskap.
Inom 500 meter från anläggningen finns en bostad och avståndet till denna uppgår till cirka 350 meter. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den planerade djurhållningen är av sådan omfattning att störande lukt kan uppkomma vid speciella väder- och vind- förhållanden, men att avståndet till närmaste bostad är så långt att någon oacceptabel störning inte bör uppkomma, särskilt som fastbränslepannan inte kommer att användas längre. Transporter kommer att utföras dagtid, varför dessa inte bedöms ge upphov till sådana störningar att tillstånd inte kan meddelas. Den föreslagna lokaliseringen av tillkommande stallbyggnad och gödsellagring kan godtas, men tillståndet bör förenas med särskilda villkor avseende hantering av foder, rötrester och gödsel samt buller, för att motverka störningar för boende i området.
Gödselhantering
Den producerade gödseln och rötrester används inte i egen växtodling, utan överlåts till växtodlare och gödselförmedlare. En viss del av lagring sker via kontrakt hos växtod- lare. Det totala lagringsbehovet för rötrester och flytgödsel, där fastgödsel samt övriga substrat ingår, kommer att uppgå till ungefär 46 800 m³. Av ansökan framgår att lag- ringsvolymen kommer att säkerställas på gården om växtodlare som tar emot gödsel och rötrester inte har tillräcklig lagringskapacitet.
Sökanden har beräknat behovet av spridningsareal enligt schablon i Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket. Den beräknade spridningsarealen kommer maximalt att uppgå till 1 570 hektar. Stallgödsel och rötrester är eftertraktade inom växtodling och några avsättningssvårigheter inom rimliga transportavstånd bedöms inte uppstå. Resultaten från analyser av gödseln och rötrester samt stallbalansberäkningarna ger vägledning för bestämning av arealbehov och lämpliga gödselgivor. Den ökade mängden stallgödsel och rötrester innebär också att större arealer kan gödslas med organiska gödselmedel istället för handelsgödsel. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den planerade avsättningen för gödsel är tillräcklig för den sökta djurhållningen.
Miljökvalitetsnormer
Verksamheten är belägen i ett avrinningsområde till vattenförekomsten Smedjeån (SE625946-133588). Vattenförekomsten har måttlig ekologisk status med en tidsfrist till år 2027 för att uppnå god ekologisk status. Förekomsten är bl.a. påverkad av för höga halter av näringsämnen samt försurning. Verksamhetens utsläpp till vatten består av dagvatten. I villkor regleras bl.a. hantering av stallgödsel och foder samt utsläpp av tvätt- och spolvatten. Utsläppen till vatten kommer enligt Miljöprövningsdelegationens bedömning därför inte att leda till någon påverkan på möjligheterna att uppfylla miljö- kvalitetsnormerna eller någon påverkan på enskilda påverkansfaktorer som ingår i statusklassificeringen.
Miljömål
Verksamheten påverkar bl. a. miljömålen ingen övergödning, begränsad klimatpå- verkan, bara naturlig försurning, frisk luft, giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag samt god bebyggd miljö.
Verksamheten ska bedrivas i moderna anläggningar med god effektivitet per djurplats. Uppvärmning kommer till största del att ske med biogas liksom elanvändningen, vilket innebär låg klimatpåverkan. Proteininnehållet i fodret optimeras vilket innebär att ammoniakavgången begränsas.
Boendemiljön påverkas genom bl.a. transporter och lukt. Med föreskrivna villkor och övriga begränsningar, såsom att fastbränslepannan tas ur drift, bedöms inte miljömålet god bebyggd miljö påverkas i högre grad än att verksamheten kan tillåtas.
Verksamheten bedrivs i ett område som är klassificerat som känsligt område enligt Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket, vilket innebär att det är särskilt angeläget att minska växtnäringstillförseln till yt- och grundvatten. Vid hante- ring av gödsel och foder måste försiktighetsåtgärder vidtas som minimerar risken för läckage av näringsämnen till vattendrag.
Det är viktigt att djurproduktionen har ett högt foderutnyttjande och minimalt med spill samt att stallgödseln hanteras på ett sådant sätt att onödig avgång av växthusgaser och ammoniak undviks. Verksamheten bedöms vara förenlig med miljömålen.
Motivering av villkor
Villkor 1 – allmänna villkoret
Verksamhetsutövaren bör åläggas att följa de åtaganden som gjorts i ansökan och under ärendets handläggning och som inte kan kopplas till ett specifikt villkor. Några av de åtaganden som gjorts redovisas under rubriken ”Åtaganden” ovan.
Villkor 2 – substrat
Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår konsekvenserna för vissa typer av substrat. Användandet av andra typer av substrat kan ge andra miljökonsekvenser och följd- effekter när det t.ex. gäller lagring, transporter, utsläpp till luft och vatten samt lukt.
Det är därför motiverat att i villkor reglera vilka substrat som får användas. Vilka substrat som kan används är dock en sak som kan förändras över tid varför tillsyns- myndigheten bör kunna besluta om att även andra substrat kan användas under förut- sättning att de har likartade egenskaper som de substrat som regleras i villkoret.
Villkor 3-6 – lagring av flytgödsel och rötrester samt läckage av metan m.m.
Minimering av ammoniak- och metanutsläpp från lagring av gödsel är en viktig del för att nå de nationella miljömålen ingen övergödning, begränsad klimatpåverkan samt för att minimera risken för störningar p.g.a. lukt. Stallgödsel och rötrester bör därför lagras under tak som ger de minsta utsläppen och dessutom begränsar lukt. Det framgår bl.a. av Xxxx- och miljööverdomstolens (dåvarande Miljööverdomstolen) dom den 22 dec- ember 2009 i mål nr M 8945-08 att tak betraktas som bästa möjliga teknik för att mini- mera utsläpp av ammoniak och att kostnaderna är rimliga. Miljöprövningsdelegationen
bedömer att tak på brunnar med flytande organiska gödselmedel fortfarande är att be- trakta som bästa möjliga teknik och av ansökan framgår inte att kostnaderna är orimliga med hänsyn till verksamhetens storlek och de utsläpp som verksamheten medför.
Utsläpp av metan har en stor påverkan på klimatet eftersom påverkan på växthuseffekt- en är 25 gånger större per viktenhet än koldioxid. Det är därför viktigt att minimera risken för utsläpp av metan genom att anläggningen byggs så tät som möjligt och att metangasen nyttiggörs eller, vid driftstörningar och överproduktion, förbränns. Verk- samhetsutövaren bör även systematiskt kontrollera anläggningen och åtgärda ev. läckage för att minimera risken för utsläpp, vilket man åtagit sig.
Xxxxxxx 0 – djupströgödsel
Hantering av djupströgödsel kan innebära utsläpp till såväl luft som till mark och vatten och därigenom påverka miljön negativt. Av ansökan framgår att djupströgödsel lastas i en tät behållare för vidare hantering i biogasanläggningen eller, vid stopp i biogaspro- cessen, läggs i flytgödselbrunn. Villkoret överensstämmer således med det som sökan- den har beskrivit i ansökningshandlingarna.
Villkor 8 – hantering av gödsel och foder
Spill av gödsel och foder kan innebära att det uppstår en negativ påverkan på miljön eller människors hälsa och bör därför minimeras.
Villkor 9 – tvätt- och spolvatten
Tvätt- och spolvatten som innehåller föroreningar, gödsel och foder kan bidra till över- gödning samt orsaka såväl akuta gifteffekter som långsiktiga effekter i både yt- och grundvatten. Sådant vatten bör därför samlas upp, ledas till behållare och hanteras så att inte yt- eller grundvatten förorenas.
Villkor 10–11 – överlåtelse och lagring av stallgödsel
Verksamhetsutövaren bör försäkra sig om att mottagaren av gödsel har avsättning för gödseln. För att underlätta tillsynsarbetet bör verksamhetsutövaren underrätta tillsyns- myndigheten ifall mottagare av stallgödseln förändras samt i sin årliga miljörapport ange till vilka den uppkomna gödseln har lämnats.
Villkor 12 – näringsämnen i stallgödsel och rötrester
För att hushålla med växtnäringsämnen och minska risken för övergödning är det befo- gat att innehållet av växtnäring i stallgödseln och rötrester undersöks. Med balansbe- räkning avses en balans som upprättas mellan tillförsel och bortförsel av växtnärings- ämnen. Den är ett verktyg för analys av anläggningens växtnäringshushållning. Genom att utföra balansberäkningar eller analyser fås en kunskap om näringsinnehållet i göd- seln och rötresten. Det är särskilt viktigt att göra beräkningar eller analyser vid föränd- ringar som kan påverka näringsinnehållet i gödseln eller rötresten. Eftersom gödsel och rötrester som uppstår i verksamheten kommer att spridas av andra verksamhetsutövare, är det viktigt att resultaten av undersökningarna förmedlas till mottagare av rötrester, gödsel och gödselförmedlare. Det ger förutsättningar för att optimera växtnäringen till
aktuella grödor och minska risken för läckage till vattendrag hos de som tar emot gödsel.
Villkor 13 - buller
Omgivningsbuller påverkar hälsa och välbefinnande på flera sätt. Buller kan allmänt upplevas som obehagligt och indirekt försvåra sömn, vila, talförståelse, koncentration och inlärning. Sömnstörningar är en av de allvarligaste effekterna av buller. Ostörd sömn är en förutsättning för att människan ska fungera bra både fysiologiskt och men- talt. Ljudnivån har en avgörande betydelse för uppkomsten av sömnstörningar. Olika människor är olika känsliga för bullerexponering. Personer med hörselnedsättning eller barn som håller på att lära sig språk och att läsa kan få en minskad förmåga att uppfatta och förstå tal i miljöer där buller förekommer. Långvarig exponering av buller kan öka risken att drabbas av högt blodtryck eller hjärtinfarkt.
Sökanden har inte framfört några skäl till varför tiden som utgör natt ska ändras jämfört med villkoret i befintligt tillstånd. Av ansökan framgår att transporterna, vilka medför de högsta ljudnivåerna för närboende, utförs dagtid. Eftersom sökanden inte framfört några skäl för att inskränka tiden som räknas som natt, bör tiden mellan kl. 22 och 07 räknas som natt, vilket får anses vara gällande praxis även om Naturvårdsverkets väg- ledning om industri- och annat verksamhetsbuller anger andra tider. Det finns inget i ansökan som indikerar att begränsningsvärdena inte kan innehållas. Kontrollen av vill- koret överensstämmer med praxis.
Villkor 14 – avlopp från personaltoalett
Obehandlat avloppsvatten från toalett som blandas i gödselbehållare innebär risk för smittspridning. Om avloppsvatten innehåller smittämnen, t.ex. salmonella, finns risk för tillväxt i den näringsrika gödseln i stallgödselbehållare. Vid spridning av stallgödseln kan smittan hamna på gröda eller i mark och vatten. Hanteringen innebär risk för vidare smittspridning till både människor och djur. Ur smittspridningshänseende finns därför skäl att vara restriktiv till inblandning av humanavlopp som inte är hygieniserat i stall- gödsel. Stallgödseln kommer att lämnas till växtodlare vilket innebär att den vidare han- teringen ligger utanför sökandens kontroll. Villkoret överensstämmer med rättspraxis, se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 6 oktober 2014 i mål nr M 8408-14.
Villkor 15 – kemiska produkter och farligt avfall
Vid hantering och lagring av kemiska produkter och farligt avfall finns det en risk att mark samt yt- och grundvatten förorenas, liksom att människors hälsa påverkas. Vill- koret formuleras enligt praxis för den här typen av verksamhet, vilket minimerar risken för att mark och vatten förorenas.
Villkor 16 – fastbränslepanna
Eldning av halm i fastbränslepannan har upplevts som störande av boende i området kring verksamheten. Sökanden har åtagit sig att inte längre använda pannan om tillstånd för djurhållningen meddelas. Villkoret överensstämmer därför med sökandens åtagande.
Villkor 17 – kontrollprogram
För att kunna kontrollera efterlevnaden av detta tillstånd samt de effekter och konse- kvenser av verksamheten som beskrivits i miljökonsekvensbeskrivningen bör verksam- hetsutövaren åläggas att inge förslag till kontrollprogram. Programmet behöver minst ange hur villkoren och verksamhetens miljöpåverkan ska kontrolleras. Ammoniak- och metanavgången har stor miljöpåverkan från verksamheten, varför verksamhetsutövaren i sitt kontrollprogram bör ange åtgärder för ständiga förbättringar avseende utsläpp av metan och ammoniak. För att vara ändamålsenligt behöver ett program för kontroll av verksamheten uppdateras regelbundet. Utformning av kontrollprogrammet och fort- löpande revideringar av detta sker lämpligen i dialog med tillsynsmyndigheten.
Delegation till tillsynsmyndigheten
Miljöprövningsdelegationen bedömer att tillsynsmyndigheten är bäst lämpad att i detta fall reglera användningen av andra substrat än vad som framgår av ansökan under för- utsättning att de har liknande egenskaper, hanteringen av stallgödsel och hur spolvatten ska omhändertas utöver det som framgår av fastställda villkor. Dessutom bör tillsyns- myndigheten ges möjlighet att reglera hur avlopp från personaltoalett ska tas omhand samt reglera placeringen av nya brunnar för organiska gödselmedel eftersom det är oklart om sådana behövs inom verksamhetsområdet eller som satellitbrunnar.
Statusrapport
En statusrapport tas fram i ett stegvis förfarande och sökanden har utrett steg 1–3 som anges i Naturvårdsverkets vägledning om statusrapporter. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den utredning som gjorts visar att risken är liten för att verksamheten med- för föroreningsskada inom det område där den avses bedrivas och att det därför inte krävs någon statusrapport enligt 1 kap. 23 § andra stycket industriutsläppsförordningen.
Verkställighetsförordnande
I yttranden över ansökan har enskilda och föreningar uttryckt oro för att de ska uppleva olägenheter på grund av verksamheten. Beslutet bör därför inte gälla förrän det vunnit laga kraft och sökandens yrkande om verkställighetsförordnande bör således avslås.
Återkallelse av tidigare beslut
Sökanden har yrkat att tillståndet gällande suggor, xxxxxx och biogasanläggningen ska återkallas för den del av tidigare meddelat tillstånd (dnr 551-3348-10) som bedrivs vid Nya Skottorp på fastigheten Skottorp 2:1. Sökanden har vidare yrkat att tillståndet ska ändras så att tidigare meddelat tillstånd endast omfattar 7 000 slaktsvinsplatser på Väre- storp, fastigheten Värestorp 6:100, anläggningsnummer 0000-00-000.
Miljöprövningsdelegationen anser att yrkandet kan bifallas. För att inte riskera att verk- samhet bedrivs på Nya Skottorp utan gällande tillstånd, bör återkallelsen träda i kraft när det nu meddelade tillståndet tas i anspråk.
Igångsättningstid
Sökanden har inte föreslagit någon igångsättningstid. Med hänsyn till vad som normalt brukar fastställas i liknande beslut får fem år anses vara en väl tilltagen tid. Eftersom
tillståndet avser såväl befintlig som utökad verksamhet behöver sökanden meddela till- synsmyndigheten både när tillståndet tas i anspråk och när den utökade verksamheten tas i drift, för att tillsyn enligt vid var tid gällande tillstånd ska kunna bedrivas ända- målsenligt.
Sammanfattning
Genom de åtaganden som sökanden gjort och de försiktighetsmått som föreskrivs i vill- koren till detta beslut finner Miljöprövningsdelegationen att hinder inte föreligger enligt miljöbalkens hänsyns- och tillåtlighetsregler mot att meddela sökanden tillstånd till den verksamhet som avses bedrivas.
Beslut i detta ärende har fattats i Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation av chefsjurist Xxxxx Xxxxx, ordförande och miljöhandläggare Xxxx-Xxxx Xxxxxx, miljösakkunnig.
Miljöhandläggare Xxxxx Xxxxxxxxxx har varit föredragande, men inte deltagit i beslutet.
Xxxxx Xxxxx Xxxx-Xxxx Xxxxxx
Xxxxx Xxxxxxxxxx
Detta beslut har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrifter.
Bilaga
Karta
Kopia
Vallberga byalag,
Ränneslövs Byalag, xxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xxx Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun, xxxxx.xxx.xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxx.xx
Naturskyddsföreningen i Södra Halland, xxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx Naturvårdsverket, xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxx.xx
Jordbruksverket, xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxx.xx
Havs- och vattenmyndigheten, xxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx Aktförvararen, Medborgarservice i Laholms kommun
Så här hanterar vi dina personuppgifter
Information om hur vi hanterar dessa hittar du på xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx.
Bilaga