ABVA

Tilläggsbestämmelser till

ABVA

-då den allmänna anläggningen för vatten och avlopp nyttjas av verksamheter eller industrier

I Mörbylånga kommun är det Mörbylånga kommun och ytterst Kommunfullmäktige som är VA-huvudman, dvs den aktör som i tätbebyggelse producerar och distribuerar dricksvatten till samt samlar in och renar avloppsvatten i den allmänna VA-anläggningen.

VA-huvudmannen får ställa krav på vilket vatten och innehållet i det avloppsvatten som tas emot för att renas i avloppsreningsverket. Krav på vatten som tas emot för att renas i avloppsreningsverket måste ställas för att reningsprocesserna ska fungera så bra som möjligt. Dessa krav beskrivs i Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen och förkortas ABVA. ABVA och detta tillägg till ABVA är beslutade av Kommunfullmäktige.

Mörbylånga kommun bestämmer ensidigt ABVA, dvs. det krävs inte något avtal med fastighetsägaren för att bestämmelserna skall bli bindande. Det är alltså Mörbylånga kommun som reglerar under vilka förutsättningar avloppsvattnet kan tas emot och till vilken kostnad.

Allt utom hushållsspillvatten (det vatten som används i det privata hushållet) måste anmälas. En verksamhet måste därför alltid anmäla sin verksamhet till VA-huvudmannen så att huvudmannen kan göra en bedömning om och till vilket pris som vattnet kan tas emot och renas.

Lagen säger att det är privata hushåll som den allmänna anläggningen ska vara till för, inte verksamheter. När det gäller industrier och annan näringsverksamhet, tex livsmedelsverksamhet, kan VA-huvudmannen (kommunens VA-verksamhet) neka att leverera vatten och/eller neka att ta emot avloppsvatten från verksamheten. Därefter skrivs ett avtal mellan verksamheten och VA-huvudmannen som reglerar vad som får släppas till reningsverket och till vilken kostnad.

Att VA-huvudmannen vet om vad som kommer till avloppsvattnet och var i ledningsnätet detta sker är en förutsättning för att anläggningen ska fungera så bra som möjligt.

Kommunala avloppsreningsverk är byggda för att i första hand ta emot och rena hushållsspillvatten. Därför kommer vatten som skiljer sig från hushållsspillvatten att störa reningen så att den blir sämre.

Reningsverken kan ta emot avloppsvatten från industrier och andra verksamheter om det inte skiljer sig alltför mycket från hushållsspillvatten.

Det finns också begränsningar för vad som kan släppas till

spillvattennätet utan att det orsakar bekymmer under ’transporten’ på väg till reningsverket.

Metaller, salter, fett och miljöfarliga organiska ämnen eller lägre eller högre pH-värde än avloppsvatten från hushåll är exempel på när vatten från verksamheter kan skada ledningsnät och/eller reningsprocesser i reningsverket.

Följden blir att reningsverken släpper ut mer närsalter och farliga ämnen i miljön, det går åt mer energi eller att det blir ett stopp på vägen till verket som gör att orenat avloppsvatten rinner direkt ut i miljön eller in i människors hem.

Även dagvatten kan behöva renas innan det kan släppas till det kommunala dagvattennätet. Dagvattnet rinner nämligen ut i vattendrag och i havet utan att först passera ett reningsverk.

Det är alltså mycket viktigt att dagvattnet inte tillförs miljögifter, metaller och närsalter, så att vi kan lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta.

Vatten som släpps till den allmänna avloppsanläggningen anses inte väsentligt skilja sig från hushållsspillvatten om begränsningsvärdena i tabellerna 1 och 2 inte överskrids. Om dessa värden överskrids ställs vanligtvis krav på intern rening före utsläpp till det allmänna avloppsnätet.

För parametrar som inte tas upp i tabellerna görs bedömningar i varje enskilt fall. Detsamma gäller för volymer som avviker från ett normalt hushåll. Om en parameter inte återfinns i tabellerna så medför det INTE att det får släppas fritt till det allmänna avloppsnätet.

I TABELL 1 anges parametrar som i första hand påverkar ledningsnätet. Dessa gäller som momentanvärden (tex tillfällig topp från kontinuerlig mätning eller stickprov) på avloppsvattnet vid aktuell process eller verksamhet. Värdena bör inte överskridas ens under kort tid.

I TABELL 2 anges parametrar som påverkar reningsprocesserna, slammet eller recipienten. Vattenprov tas som samlingsprover för dygn, vecka eller månad vid aktuell process eller verksamhet. Avsiktlig utspädning av avloppsvattnet för att uppnå lägre halter är inte tillåten.

Tabell 1, krav på ledningspåverkande parametrar

Parameter	Begränsningsvärde	Typ av olägenhet
pH	min 6,5	Materialskador
pH	max 10	Materialskador
Temperatur	max 45°C	Materialskador
Konduktivitet	500 mS/m	Materialskador
Klorid	2 500 mg/l	Materialskador
Sulfat	400 mg/l	Materialskador
(summa sulfat, sulfit och tiosulfat)
Magnesium	300 mg/l	Materialskador
Ammonium	50 mg/l	Materialskador
Fett, avskiljbart	50 mg/l	Igensättning

Tabell 2, parametrar som kan påverka reningsprocesserna och/eller slamkvaliteten på avloppsreningsverken, prover tagna i förbindelsepunkten

För oljeindex eller opolära alifatiska kolväten och cyanid gäller stickprovsvärden tagna under faktiska förhållanden i förbindelsepunkten.

Parameter Begränsningsvärde

Bly 25 μg/l

Kadmium* 0,15 μg/l

Koppar 200 μg/l

Kvicksilver* 0,15 μg/l

Krom total 25 μg/l

Krom, 6-värt 10 μg/l

Nickel 25 μg/l

Silver 10 μg/l

Tenn 10 μg/l

Zink 200 μg/l

Oljeindex (petroleumkolväten), eller opolära alifatiska kolväten (mineralolja), stickprov 50 mg/l

Cyanid, total** 0,5 mg/l Nitrifikationshämning vid inblandning av

20 % processavloppsvatten 20% hämning

*Kadmium och kvicksilver förekommer i låga halter i normalt hushållsspillvatten men ska inte förekomma

i processavloppsvatten som släpps till allmänna avloppsnätet.

**Oxidation av cyanid skall drivas maximalt så att lättillgänglig (fri) cyanid inte släpps till allmänna avloppsnätet.