Ledarredaktör: Uno Käärik uno.kaarik@lakartidningen.se
ledare
Ledarredaktör: Xxx Xxxxxx xxx.xxxxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xx
L
äkemedelsföretag och lä- kare har under många år haft ett nära och viktigt samarbete. För att garan-
tera parternas oberoende ställning finns ett regelverk kring formerna för dessa samarbeten. Sedan den 1 april 2007 gäller en ny, reviderad överenskommelse mellan Läkeme- delsindustriföreningen, LIF, och Sveriges Kommuner och Lands- ting (SKL). Läkarförbundet och
Illustration: Xxxxxx Xxxxx
vänds på sjukhusen. Hälso- och sjukvården måste i sin tur säker- ställa rapporteringen tillbaka till företagen om eventuella problem som är relaterade till produkterna.
För läkare är det särskilt viktigt att i sitt agerande hålla en betryg- gande säkerhetsmarginal till det som är oacceptabelt i omgivning- ens ögon, eller juridiskt otillåtet – att man aldrig tangerar de gråzo- ner som ofta uppstår. Läkarför-
»Relatio- nen måste fungera på sådant sätt att läkarens oberoende i förhållan- de till in- dustrin inte
LIF har därefter träffat ett avtal som gör att reglerna gäller för alla medlemmar i Läkarförbundet.
Sveriges läkarförbund har nu också, för första gång- en, tecknat ett motsvarande avtal på det medicintek- niska området med branschorganisationerna Swedish Medtech och Swedish Labtech. Avtalet, som trädde i kraft den 1 september, bygger på en överenskom- melse som förra året slöts mellan SKL och organisa- tionerna.
Därmed är Läkarförbundet faktiskt först i Europa med att teckna ett sådant avtal på nationell nivå. På Europanivå finns sedan i somras ett övergripande avtal mellan läkarnas Europaorganisation CPME och branschorganisationen Eucomed. Frågan ligger alltså rätt i tiden, med aktiviteter på flera nivåer.
Swedish Medtech företräder företag inom det me- dicintekniska området och Swedish Labtech organi- serar laboratorieleverantörerna. Syftet med avtalen är att stärka samverkan mellan vården och industrin.
I
bundet har därför kompletterat avtalen med etiska riktlinjer som framför allt är en vägledning i hur man tryggar denna säkerhetsmarginal, se ‹xxx.xxx.xx› under länken Etik & Ansvar.
R
elationen måste fungera på sådant sätt att läkarens oberoende i förhållande till in- dustrin inte kan ifrågasättas. Vikten av oberoende förstärks av att industrins pro-
dukter finansieras med allmänna medel och att lä- kares beslut ofta är kostnadsdrivande. Samtliga lä- kare som är anslutna till Läkarförbundet omfattas av avtalen, oavsett anställningsform.
I det enskilda fallet måste man som läkare xxxx till sitt eget omdöme för en korrekt bedömning av rela- tionen med företaget och hur den kan uppfattas av omvärlden. Läkaren måste alltid handla så att han/ hon med hedern i behåll och utan tveksamhet kan be- rätta om sina företagsrelationer. Öppenhet och dialog är en del i strävan efter att upprätthålla en god etik.
kan ifråga- sättas.«
XXX XXXXXX
ledarredaktör
dagens hälso- och sjukvård sker ett fortlö- pande kunskapsutbyte mellan läkare och läke- medelsföretag och andra företag som riktar sig till sjukvården. Det gäller allt från forsknings-
Arbetstiderna måste regleras lokalt!
samverkan till information och utbildning om läke- medel och medicintekniska produkter. Båda parter – liksom patienterna – har nytta av denna samverkan, som är väsentlig för utvecklingen och spridningen av ny kunskap i sjukvården.
Sverige har länge varit ett föregångsland vad gäller medicinteknik. Den främsta orsaken till framgång- arna har varit en god samverkan mellan de medicin- tekniska företagen och hälso- och sjukvården. Resul- tatet har gett oss många goda innovationer såsom dia- lysen och pacemakern.
Samverkan är viktig då bland annat industrin, enligt lagstiftningen om medicintekniska produkter och god affärssed, har en skyldighet att informera om sina pro- dukter under hela deras livslängd. Det måste även fin- nas en naturlig kanal för vårdpersonal att ställa frågor till företagen och få utbildning i den teknik som an-
Kontaktuppgifter Sveriges läkarförbund: xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx, E-post: xxxx@xxx.xx Telefon: 00-000 00 00, Fax: 00-00 00 00
Postadress: Xxx 0000, 000 00 Xxxxxxxxx Besök: Xxxxxxxxxx 0, Xxxxxxxxx
Årets avtalsrörelse för läkarna är åter i gång efter sommaruppe- hållet. Frågan gäller alltjämt om hur avsteg från Arbetstidslagens regler för dygnsvila ska hanteras i läkarnas kollektivavtal .
SKL har gjort flera försök att hantera frågan på central nivå. Försöken har främst stupat på att det är omöjligt att i en central reglering bedöma effekter i alla tusentals berörda verksamheter.
Det senaste försöket till cen- tral hantering innebar att SKL krävde att Läkarförbundet skulle omfattas av den nya regeln i All- männa bestämmelser § 13, som medger att arbetstagares dygns- vila vid tillfällig avvikelse kan understiga lagens elva timmar.
Det är inte tänkbart att gene- rellt utgå från att alla avbrott i dygnsvilan är tillfälliga och att ar-
betsgivaren helt disponerar frå- gan. Enligt lagen måste då kollek- tivavtal träffas som tillåter att en kombinerad beredskap/dygnsvila bryts för arbete. Avtalet måste också reglera hur den uteblivna dygnsvilan ska kompenseras.
Vi kommer nu att lägga myck- et kraft på att få till stånd lokala avstegsavtal. Det kräver dock att landstingen visar intresse och vågar agera som den part de är. Det är destruktivt om de tror att de gemensamt med SKL kan tvinga Läkarförbundet att hante- ra frågan centralt.
Frågan kan inte ligga olöst hur länge som helst. Förr eller senare kan den tvinga fram åtgärder som varken är önskvärda eller borde behövas för att få den löst.
Xxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx
läkartidningen nr 37 2007 volym 104 2567