Contract

Agresso	Universitetets ekonomisystem.
AKO	AKO är en modul inom stödsystemet för kontraktsregistering och diarieföring, EKO. AKO används för registrering, arkivering och uppföljning av ansökningar och offerter. Jfr EKO.
ALF-anslag	ALF=Avtal om läkarutbildning och forskning. I ett särskilt avtal mellan staten och regionala sjukvårdshuvudmän regleras klinisk utbildning och forskning som ska finansieras genom anslaget till utbildning och forskning.
Anläggningsgrupp	En anläggningsgrupp är en grupp av likartade konton med en sammanfattande benämning som anger anläggningsgruppens innehåll.
Anläggningstillgångar - finansiella	Xxxxxxx i dotterbolag (universitetets ägande i GU Holding AB) samt andra långfristiga värdepappers- innehav och fordringar.
Anläggningstillgångar - immateriella	Utvecklingskostnader för större administrativa system, min 100 000 SEK.
Anläggningstillgångar - materiella	Maskiner och inventarier med anskaffningsvärde över 20 000 SEK och med en ekonomisk livslängd längre än tre år.
Anskaffningsvärde/anskaffnings- utgift	Inköpspris inkl ev kringkostnader för en anläggningstillgång. Anskaffningsvärdet skrivs av under fastställd avskrivningstid.
Anslag	Medel som universitetet erhåller för att finansiera utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå. Beslutad anslagstilldelning framgår av regleringsbrev för universitetet som helhet och internt genom universitetsstyrelsens beslut om anslagstilldelning till fakulteterna. Fakultetsstyrelserna beslutar om tilldelning till sina tillhörande institutioner och enheter. (Även statsanslag)
Ansvar/ansvarsställe	Är ett obligatoriskt fält i konteringssträngen och består av fyra positioner. De tre första positionerna i fältet betecknar vanligtvis institutionen. Den fjärde positionen kan t ex beteckna en avdelning inom institutionen.
Ansökan	Se bidragsansökan
Arbetsordning	En arbetsordning är en skriftlig handling som beskriver ansvarsfördelningen i organisationen.
Attest	Godkännande. Att attestera en verifikation innebär att godkänna den ekonomiska händelsen, t ex att en leverantörsfaktura överensstämmer med avtalade villkor och lämnas för betalning.
Attestordning	En attestordning fastställer vem eller vilka som ska/kan skriva under handlingar, attestera fakturor etc.
Avgifter och ersättningar	Ersättning för sålda varor och tjänster, t ex kompendier, uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Om institutionen bedriver

	uppdragsutbildning och/eller uppdragsforskning ska avtal upprättas mellan säljare och köpare. Avgiftsfinansierad verksamhet ingår i begreppet externfinansierad verksamhet.
Avräkning	Vid verksamhetsårets slut sker en uppföljning av verksamhetens produktion av helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR), en s k avräkning. Verkligt utfall av HST och HPR jämförs med årets uppdrag och räknas av mot tilldelade anslag.
Avskrivningar	Avskrivningar varje månad fördelar kostnaden för en anläggningstillgång över den ekonomiska livslängden.
Avskrivningstid	Den tid som anskaffningsutgiften fördelas över, se även ekonomisk livslängd.
Avtal	Skriftligt avtal/kontrakt/gåvohandling ska finnas för externfinansierad verksamhet.
Balanserad kapitalförändring	Den del av universitetets myndighetskapital i balansräkningen som överförts från tidigare år (och som inte särredovisats under annan post).
Balanserat kapital	Ett annat begrepp för Balanserad kapitalförändring.
Balanskonto	Konto i Balansräkningen. Tillgångar (kkl 1). Skulder (kkl 2). Se Kontoplan.
Balansräkning	Xxxxxxxxxxxxxxx över tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt, t ex på bokslutsdagen. Saldo på varje konto ska värderas inför bokslutet. Inga tillgångar får vara övervärderade - inga skulder undervärderade.
Basbelopp	Se prisbasbelopp.
Bidragsansökan	För få finansiering från externa bidragsgivare, t ex Vetenskapsrådet, Wallenbergstiftelsen m fl, skrivs en bidragsansökan som omfattar såväl en beskrivning av den planerade verksamheten som en ekonomisk kalkyl.
Bidrag/bidragsintäkt	Vanligen intäkt från extern finansiär till forskning. Bidrag erhålls utan krav på motprestation i form av t ex äganderätt till forskningsresultatet. Kontrakt eller beslut om bidrag ska godkännas av prefekt eller i vissa fall universitetsledningen. Bidragsfinansierad verksamhet ingår i begreppet externfinansierad verksamhet.
Bokslut	Resultaträkningen avslutas mot balansräkningen och årets kapitalförändring fastställs. Bokslut görs per tertial 30 april, 31 augusti och 31 december. Centralt vid universitetet görs även halvårsbokslut.
Debet	Bokföringsbegrepp. Intäkter minskar och kostnader ökar i debet. Tillgångar ökar och skulder minskar i debet. Jfr Kredit.
Dekan/dekanus	Xxxxxxx är underställd och rapporterar till rektor. Xxxxx är chef för prodekan, ev vicedekaner, prefekter och kanslichefen. Xxxxxxx är ordförande i fakultetsstyrelsen.
Delegation	Delegation är överlämnande av beslutsrätt. För delegering måste det finnas en delegationsordning av

	vilken det framgår vilken typ av beslut den/de delegerade kan fatta självständigt.
Deposition	En depositionsavgift är en bestämd summa pengar som inlämnas i pant vid ingående avtal eller lån/hyra av egendom. Depositionsavgiften återfås när åtagandet enligt avtal fullgjort eller när egendomen återlämnas i tid och i oskadat skick.
Direkta kostnader	Kostnader som direkt kan hänföras till en viss verksamhet. Jfr indirekta kostnader.
Dubbla bokföringens princip	Varje transaktion bokförs på minst två olika konton, den ena delen är debet och står för dit verksamheten tillför resurser och den andra kredit var verksamheten tar resurser ifrån. Skillnaden mellan debet och kredit för varje transaktion ska alltid bli noll, vilket gör metoden i viss grad självkontrollerande.
Eget kapital	Skillnaden mellan tillgångar och skulder och kan sägas utgöra organisations egna medel. Eget kapital uppstår antingen genom att intressenter, som ägare eller medlemmar, skjuter till medel, eller genom att organisationen samlar på sig driftsöverskott (vinst). Ett driftsunderskott (förlust) leder på motsvarande sätt till att det egna kapitalet blir mindre eller negativt. Eget kapital klassificeras i huvudsak i bundet eget kapital och fritt eget kapital.
EKO	EKO är ett webbaserat stödsystem för kontraktshantering och diarieföring av bidrags- och uppdragsmedel från externa givare.
Ekonomi	Hushållning med begränsade resurser.
Ekonomisk livslängd	Den tid en anskaffad resurs har ett ekonomiskt värde. Tre års ekonomisk livslängd krävs för att en anskaffning ska betraktas som en anläggningstillgång.
Externa medel	Inkomster från bidrags- och uppdragsgivare. Jfr Statsanslag.
Faktura	En faktura eller en räkning är ett skriftligt krav på betalning från fordringsägaren (den som tillhandahållit en köpt tjänst/vara och vill ha betalt).
Fakultetsanslag	Fakultetsanslag är medel som regeringen fördelar till forskning på och utbildning på forskarnivå. Jfr anslag.
Fakultetsstyrelsen	Fakultetsstyrelsen har ansvar för styrning och kvalitetssäkring av utbildning, forskning och samverkan och dess arbete sker inom ramen för universitetets mål och strategier samt de uppdrag universitetsstyrelsen lämnat.
Finansiella intäkter/- kostnader	Ränteintäkter, räntekostnader samt räntekostnader för utrustningslån.
Finansiär	Ger information om vem som finansierar ett bidrag och är i vanligen lika med motpart och endast aktuell vid kontering av bidragsintäkter. Det avviker dock när utbetalare inte är samma som finansiär, t ex när utbetalaren är koordinator för vissa medel. Information

	om vem som är finansiär, dvs. vem som är ursprunglig givare av t ex mottaget transfererat bidrag, behövs i flera sammanhang. (Jfr Motpart.)
Full kostnadstäckning	Krav på full kostnadstäckning föreligger vid all externt finansierad verksamhet, med undantag för medel från EU-finansiärer samt från andra överstatliga organ där Sverige godkänt avtal med sådana undantag. Med full kostnadstäckning avses att samtliga kostnader, såväl direkta som indirekta, ska täckas av de intäkter verksamheten erhåller. Universitetet kan dock inte kräva att icke-statliga finansiärer ska finansiera alla de indirekta kostnader som uppstår i en verksamhet som finansieras av sådana finansiärer. När inte full finansiering erhålls av de indirekta kostnaderna behövs en intern medfinansiering för att täcka de totala kostnaderna.
Försäljning	Dessa inkomster ska vara av tillfällig natur eller av mindre omfattning. De inkomster som redovisas som försäljning avser avgifter för tidskrifter och andra publikationer, informations- och kursmaterial, konferenser och kurser, rådgivning, uthyrning av lokaler/utrustning och personal, offentlig inköps- och resurssamordning, tjänsteexport samt upptagning av automatisk databehandling som utgör allmän handling. Med mindre omfattning avses maximalt ett basbelopp till samma kund under ett år. Försäljningsinkomster bokförs alltid i kontogrupp 31.
Förutbetalda intäkter/upplupna kostnader	Periodiseringsposter på balansräkningens skuldsida. Inkomster och utgifter hänförs till rätt period genom periodisering. Oförbrukade bidrag är ett exempel på en förutbetald intäkt och personalens övertid exempel på en upplupen kostnad.
Förutbetalda kostnader/ upplupna intäkter	Periodiseringsposter på balansräkningens tillgångssida. Utgifter och inkomster hänförs till rätt period genom periodisering. Förskottsbetalda hyror är exempel på förutbetalda kostnader och nedlagt, ännu ej fakturerat, arbete inom t ex uppdragsforskning exempel på en upplupen intäkt.
Gemensamma kostnader	Universitets-, Fakultets- och Biblioteksgemensamma kostnader benämns även indirekta kostnader, fördelas med fasta belopp till underliggande nivåer m h a pålägg. Påläggens storlek varierar mellan institutionerna.
God redovisningssed	En norm som bokföringsskyldiga ska följa. En ofta använd definition är hämtad ur förarbetena till Bokföringslagen: "en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga." Vad som är god redovisningssed kan variera mellan olika branscher och beroende på företagens storlek.
GU Holding AB	GU Holding är ett av universitetet helägt dotterbolag

	som tillhandahåller start- och utvecklingskapital samt affärskompetens till projekt och företag sprungna ur Göteborgs universitet. Affärsidén är att finansiera, starta upp, utveckla och avyttra tillgångar och företag baserade på forskningsresultat och kompetens med kommersiell potential från Göteborgs universitet.
Gåvobrev/gåvohandling	Stiftelsers och fonders beslut om forskningsbidrag uttrycks ofta i ett gåvobrev. Av gåvobrevet ska framgå att givaren ställer medel till universitetets förfogande utan krav på motprestation i form av ägande av resultat.
HST/HPR	Helårsstudenter/helårsprestationer. Mål respektive mått för regeringens tilldelning av anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Inbetalning	Pengar betalas in.
Indirekta kostnader	Kostnader som inte direkt kan hänföras till en viss verksamhet som t ex kopiator, fax, institutionens ledningsfunktion och administration. Indirekta kostnader fördelas varje månad till kärnverksamheten som ett beräknat påslag på direkta kostnader. Jfr Gemensamma kostnader.
Ingående balans	Saldo på ett konto i balansräkningen vid en periods början. Balansräkningens ingående balanser förs över från föregående år. Jämför med resultaträkningen som alltid är tom vid årets början.
Ingående moms	Momsregistrerade leverantörer av varor och tjänster debiterar moms. Universitetet är momsregistrerat och har därmed rätt att räkna av den ingående momsen från fakturor. Fakturans belopp exkl moms blir en kostnad i resultaträkningen. Xxxxxx bokförs på balans- räkningens tillgångssida och redovisas till Skatteverket varje månad.
Inkasso	Inkasso är en åtgärd från en borgenär (den som har en fordran) mot en gäldenär (den som är skyldig) för att driva in en obetald skuld. Skulle gäldenären vägra betala kan borgenären vända sig till exempelvis Kronofogden för att på så sätt med rättsliga åtgärder driva in sin skuld. Om en skuld går till ett inkassoföretag är även gäldenären skyldig att betala den lagstadgade inkassoavgiften på f n 160 kr (regleras i Inkassolagen). Därför blir gäldenären skyldig att betala ett högre belopp än det som ursprungligen avsågs. Oftast ska även gäldenären ersätta borgenären för dröjsmålsränta.
Inkomst	Ersättning för utförda prestationer.
Institutionsråd	Från och med 1 juli 2012 ska varje institution vid Göteborgs universitet ha ett institutionsråd. Rådet ska fungera rådgivande åt prefekten och ska utgöra forum för dialog och diskussion av institutionens verksamhet.
Intern handel	Köp och försäljning mellan institutioner inom

	universitetet. Regleras i ett särskilt internt regelverk.
Internränta	Räntesats som fastställs av styrelsen för intern fördelning av ränteintäkter/-kostnader.
Intäkt	Periodiserad inkomst.
Inventarie	Se anläggningstillgång – materiell
Kalkyl	En beräkning eller uppskattning av vad något kommer att kosta i förväg.
Kalkylmall	Kalkylmallar finns under verktyg i Medarbetar- portalen. De utgör stöd vid beräkning av kostnader i samband med bidragsansökan, offert vid uppdragsverksamhet, vid försäljning vid intern handel och vid försäljning mellan GU och Chalmers. Kalkyl- mallarna säkerställer en hög kvalitet på beräkningarna genom att aktuell LOP används och att framtida lönekostnadsökningar är enhetligt prognostiserade. Kalkylerna bör betraktas som interna underlag och inte vara en del av offerten eller ansökan till uppdrags- givaren eller bidragsgivaren.
Kapitalförändring	Intäkter minus kostnader utgör periodens kapitalförändring och framgår av resultaträkningen. Benämns även resultat eller över-/underskott.
Konsortialavtal	Begrepp inom EU-finansieringen som avser ett samarbetsavtal. Xxxxxxxxx och tecknas åt Rektor av FOI (Forsknings- och innovationsservice).
Kontera	Alla ekonomiska händelser måste kodas (konteras) för att kunna bokföras. Kontering sker enligt redovisningsplanen.
Kontoplan	Förteckning över konton. Koder i redovisningsplanens kodfält 1. Åtta kontoklasser. Balansräkning = Tillgångar (1). Skulder (2). Resultaträkning = Intäkter (3). Kostnader (4-8).
Kontrakt	Det avtal universitetet har med en motpart. Ett projekt kan utgöras av flera kontrakt, och ett kontrakt kan utgöra flera projekt. Se även avtal.
Kostnad	Periodiserad utgift. Värdet av periodens förbrukade resurser.
Kostnadsbärare	Kalkylobjekt inom produktkalkylering, t ex en produkt, en kundorder eller något annat objekt som kostnaderna registreras för i kalkylen. Hos oss är det vanligen en institution eller ett ansvarsställe.
Kredit	Bokföringsbegrepp. Intäkter ökar och kostnader minskar i kredit. Tillgångar minskar och skulder ökar i kredit. Jfr Debet.
Kreditgivning	Universitetets policy innebär att kredit bara ska lämnas när kundens betalningsförmåga är prövad och god- känd. Kunder med dålig betalningsförmåga eller vanskötta betalningar ska betala i förväg eller kontant vid leverans. Kreditprövning ska ge uppgift om betalningsförmåga, och ge signal om ytterligare information behövs för att avgöra om kredit ska

	beviljas. Kreditprövning görs inte för statliga myndigheter eller kommunala bolag.
Kundfordringar	Balansräkningens tillgångssida. Fakturerade belopp för utfört arbete, som ännu inte betalats av uppdragsgivare/kund. 30 dagars kredittid lämnas som regel. Jfr Leverantörsskulder.
Kärnverksamhet	All verksamhet inom utbildning och forskning som syftar till att uppnå universitetets övergripande mål.
Leverantörsskulder	Balansräkningens skuldsida. Utgifter som inte är betalda utgör leverantörsskulder. 30 dagars kredittid ska avtalas. Jfr Kundfordringar.
Lokalkostnader	Hyra, lokalvård, bevakning, larm, el, värme, avfallshantering och reparationer ingår i begreppet lokalkostnader.
LOP – löneomkostnadspåslag	I LOP ingår lagstadgade arbetsgivaravgifter, avtalsenliga pensionspremier, avgifter till Arbetsgivarverket m fl samt kostnader för pensioner. Ligger vanligen runt drygt 50 %.
LUN – Lärarutbildningsnämnden	Lärarutbildningsnämnden (LUN) är ett särskilt inrättat organ med uppgift att ha det samlade ansvaret för lärarutbildningen och för behörighetsgivande fortbildning. I nämndens ansvar ingår att ge uppdrag och fördela medel till berörda institutioner, att årligen göra avräkning av institutionernas prestationer mot tilldelade medel.
Medfinansiering	Se samfinansiering
Moms – mervärdesskatt	Momsen, eller mervärdesskatten, är den viktigaste indirekta skatten. Den tas ut på produktion, försäljning eller användning av vissa varor eller tjänster. Varje momspliktig betalar endast moms på det värde som den egna verksamheten tillför varan/tjänsten, det vill säga förädlingsvärdet. Det finns tre olika momssatser: 6, 12 och 25 procent.
Motpart	Motpart är den institutionen köpt från eller levererat till. Används bl a för den regelbundna motparts- avstämningen mellan statliga myndigheter. Jfr Finansiär.
Nyckeltal	Relativa tal som används för analys av verksamhetsutfallet, t ex kostnad/helårsstudieplats.
Objektplan	Kontofält 2-7 i redovisningsplanen anger inom vilken organisatorisk enhet, verksamhetsgren och verksamhet en händelse ägt rum. Vem som är motpart och finansiär. Möjlighet finns att även ange fritt fält.
Offert	En offert är ett affärserbjudande från en part till en annan, med syftet att få/ge ett skriftligt underlag från leverantörer/köpare både prismässigt och innehållsmässigt.
Oförbrukade bidrag	Periodavgränsningspost på balansräkningens skuldsida. Erhållna bidragsinkomster som inte förbrukats periodiseras automatiskt så länge arbetet

	pågår. Benämns även Förskott från bidragsgivare.
OH-verktyg	OH-verktyget är ett webbaserat verktyg för beräkning av pålägg för indirekta kostnader, lokalkostnader och IT-kostnader. Påläggen används i ekonomisystemet för bokföring av indirekta kostnader, lokalkostnader och IT-kostnader på kärnverksamhetens kostnadsbärare.
Omföring	Registrering av en huvudbokstransaktion.
Omslutning	Med balansräkningens omslutning avses totala Tillgångar respektive Kapital och Skulder.
Omsättning	Summa intäkter i resultaträkningen. Jfr Omslutning.
Omsättningstillgång	En tillgång avsedd att omsättas (förbrukas) i verksamheten. Motsatsen är anläggningstillgångar.
Periodisering	Inkomster och utgifter periodiseras för att fastställa periodens intäkter och kostnader, d v s resurstilldelning/-förbrukning under perioden.
Prefekt	Prefekten är chef för en institution.
Prefektintyg	Utfärdas av prefekt för att godkänna att en ansökan om EU-finansieringen får skickas in.
Prisbasbelopp	Räknas fram utifrån ändringarna i det allmänna prisläget, anges av utvecklingen av konsumentprisindex och fastställs för helt kalenderår (kallades tidigare basbelopp).
Prognos	Prognos betecknar ett förutspått framtida händelseförlopp. På Göteborgs universitet lämnas prognoser avseende det ekonomiska utfallet för räkenskapsåret två gånger per år, i rapporteringen tertial 1 och 2.
Projekt	I den generella definitionen enligt Projekt i staten (RRV 1997:20) och som Göteborgs universitet tillämpar, avses en samling aktiviteter för vilka man behöver en sammanhållen redovisning.
Pågående projekt	För att ett projekt ska betraktas som pågående krävs att underliggande avtal finns och att finansiering är ordnad. Det ekonomiska resultatet periodiseras (upplupna eller oförbrukade medel) under projekttiden. Projekt ska avslutas i redovisningen, resultatavräknas, när det slutförts eller när finansiering inte längre är ordnad.
Redovisningsplan	Universitetets redovisningsplan består av sju kodfält. Vissa kodfält är obligatoriska, t ex fälten för konto och organisatorisk enhet. Ett annat begrepp för redovisningsplan är kodplan.
Regleringsbrev	Regeringens direktiv för att operativt styra myndigheters verksamhet i syfte att verkställa Regeringens politik. Kommer ut i december och gäller påföljande år.
Rektor	Rektor är den högsta administrativa och pedagogiska ledaren för ett universitet eller annan läroanstalt. I Sverige utses rektorer för statliga högskolor och universitet av regeringen.

Rekvirera/rekvisition	Skriftlig begäran om att få medel utbetalade. När vi rekvirerar medel bokförs inte inkomsten förrän medel betalats in.
Restvärde	Skillnaden mellan anskaffningsvärde och bokförda avskrivningar på en anläggningstillgång.
Resultat	Intäkter – kostnader. Jfr Kapitalförändring.
Resultatkonto	Konto i resultaträkningen.
Resultatredovisning	Resultatredovisningen utgör en viktig del av årsredovisningen och beskriver i såväl kvantitativa, kvalitativa som ekonomiska termer uppnådda mål och prestationer inom utbildning och forskning.
Resultaträkning	En sammanställning av intäkter och kostnader för en period i olika delposter och med ett visat resultat samt ev transfereringar. Skillnaden mellan intäkter och kostnader utgör periodens kapitalförändring/resultat.
Rättvisande resultat	Ett rättvisande resultat erhålls om intäkter och kostnader bokförs på den period som de hör till och om man generellt följt de regler och principer som hör till god redovisningssed.
Saldo	På en verksamhet är saldot det belopp som disponeras alternativt det underskott som finns. Beloppet utgörs av ackumulerade intäkter och kostnader.
Samfinansiering	Medel som tillförs ett projekt utöver den finansiering som bidragsgivaren svarat för.
Semesterlönekostnad	Kostnad för intjänade och icke uttagna semesterdagar. Bokförs på det ansvar och den verksamhet där den anställdes lön är konterad.
Semesterskuld	Värdet av intjänad men icke uttagen semester är universitetets semesterskuld till den anställde. Bokförs löpande per månad och redovisas per ansvarsställe.
Skulder	Definieras som ett åtagande som betyder att ekonomiska resurser krävs för att reglera detta. Exempel på skulder är leverantörsskulder, oförbrukade bidrag och semesterlöneskuld.
Statsanslag	Anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt till forskning och utbildning på forskarnivå enligt tilldelning i regleringsbrevet.
Studentpeng	Ersättning enligt regleringsbrev för varje HST/HPR. Beloppen är olika stora för olika utbildningsområden.
Styrelsen	Se universitetsstyrelsen.
Stödverksamhet	Aktiviteter som bedrivs av stöd- och ledningsfunk- tioner på alla nivåer.
Takbelopp	Maximerad tilldelning av anslag till universitetet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Produceras fler HST/HPR än takbeloppet utgår ingen ersättning för dessa.
Tillgångar	En tillgång är en resurs som kontrolleras av universitetet och som förväntas ge ekonomiska fördelar. Exempel på tillgångar är anläggningstillgångar (maskiner, inventarier,

	immateriella tillgångar) och omsättningstillgångar (kundfordringar, banktillgodohavanden, kontanter).
Transfereringar	Med transfereringar menas ersättningar utan krav på motprestation från mottagaren, t ex stipendier och vidareförmedling av erhållna bidrag.
TUA-anslag	TUA=Tandläkarutbildningsavtal. I ett särskilt avtal mellan staten och regionala tandvårdshuvudmän regleras klinisk utbildning och forskning som ska finansieras genom anslaget till utbildning och forskning.
Universitetsstyrelsen	Ansvarar ytterst för universitetets verksamhet. Styrelsen tillsätts av Regeringen på förslag av lärosätet.
Upplupna intäkter	Ännu inte inbetalda bidragsinkomster från en finansiär och övriga upplupna intäkter är motsvarande fordringar på uppdragsgivare.
Uppdrag	Styrelsens beslut om verksamheten kommande år. Varje fakultet tilldelas uppdrag och resurser i form av statsanslag till utbildning och forskning.
Uppdragsoffert	Se offert.
Uppdragsverksamhet/uppdragsintäkt	Karaktäriseras av att det föreligger ett uppdrag från en kund, av att tjänst eller vara köps från universitetet och att resultatet tillfaller kunden med äganderätt. Avtal som reglerar uppdragets omfattning ska slutas med uppdragsgivaren. Ersättning för utfört arbete (avgiften) faktureras kund/uppdragsgivare.
Utbetalning	Pengar betalas ut.
Utfall	Ackumulerade saldon i ekonomiska rapporter på exempelvis ett konto. Kan också avse det verkliga resultatet jämfört med vad som förväntats (budget, prognos).
Utgift	En utgift uppstår i samband med resursanskaffning, exempelvis vid materialinköp eller beställning av en resa.
Utgående balans	Saldo på ett konto i balansräkningen vid periodskifte. Utgående balans förs alltid över till nästa period. Jfr ingående balans.
Utgående moms	Universitetet är momsregistrerat och debiterar därför utgående moms vid försäljning av varor och tjänster. Momsbeloppet är ett pålägg på den begärda ersättningen för varan/tjänsten.
Valutakursdifferens	Uppstår om kursen ändrats mellan tiden för bokföring av utgiften för en vara som inköpts från utlandet och då betalning av fakturan sker. Om den svenska valutan blivit starkare under tiden mot den valuta betalning ska ske i, har en valutakursvinst uppstått.
Varulager	Varulagret är de varor som köpts in, men ännu inte använts. I affärsmässiga organisationer redovisas varor som en kostnad först när de tas i bruk. Varulagret är innan dess en tillgång på balansräkningen.

Verifikation	Dokument som verifierar (dokumenterar) att en ekonomisk händelse inträffat.
Verksamhetsgren/verksamhetsgrupp	Den ekonomiska redovisningen är indelad i två verksamhetsgrenar: utbildning och forskning. Inom varje gren finns uppdelning i olika grupper efter hur verksamheterna finansieras (anslags- eller externfinansiering).
Verksamhetskod/verksamhet	Varje verksamhet har en kodsträng i ekonomisystemet där inkomster och utgifter förs samman.
Verksamhetsutfall	Intäkter – kostnader = verksamhetsutfall. I verksamhetsutfallet ingår inte transfereringar.
Vidarefakturering	En utgift som inte ska vara en kostnad i universitetets redovisning ska vidarefaktureras till den som ska stå för kostnaden. Utgiften har gjorts för annans räkning.
Värdeliggare	Bunden bok med förhandspaginering för notering av ankommande värdehandlingar (checkar).
Årets kapitalförändring	Intäkter minus kostnader utgör periodens kapitalförändring och framgår av resultaträkningen. Benämns även resultat eller över-/underskott.
Årsredovisning	Alla statliga myndigheter ska upprätta en årsredovisning av sin verksamhet under det gångna året.
Över-/underskott	I vissa sammanhang benämns kapitalförändringen över-/underskott.