Arbetaravtal

Avtalet är tillämpligt för arbetare, vilka är anställda vid företag anslutna till Före- ningen Industriarbetsgivarnas kollektivavtalsområde Gruvindustrin.

Särskild bilaga till detta avtal (Entreprenadbilaga) gäller utöver detta avtal i stadig- varande och/eller återkommande entreprenader, vilka utförs av entreprenörsföretag inom gruvindustrin.

Anmärkning 1

Parterna noterar att det vid införandet av Entreprenadbilagan finns entreprenörs- företag med utvecklade lokala regler. Syftet med bilagan har inte varit att förändra dessa lokala regler.

Entreprenadbilagan kan även vara vägledande för verksamheten vid mindre gru- vor i uppstartsfasen där lokala regelverk inte ännu fullt utvecklats.

Anmärkning 2

Avtalet är inte tillämpligt utomlands. Anställningsvillkoren bör därför i sådana fall regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetare, ge- nom lokal överenskommelse, genom särskilt utlandsreglemente eller liknande vid företaget.

§ 2 Allmänna bestämmelser ‌

Mom 1 ‌

Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Arbetstagare ska iaktta diskretion rörande företagets angelägenheter, såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersök- ningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter o dyl.

Mom 2 ‌

En arbetare får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verk- samhet för ett företag, som konkurrerar med arbetsgivaren. Arbetare får ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på dennes arbete i tjänsten. Om en arbetare avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfat- tande slag, ska denne därför först samråda med arbetsgivaren.‌

Mom 3

Föreskrifter, som till förebyggande av olycksfall och ohälsa eller i övrigt i ordning- ens intresse meddelas genom anslag på arbetsplatsen eller på annat sätt, ska om- sorgsfullt iakttas.

Mom 4 ‌

Av företaget tillhandahållen materiel ska väl vårdas. Materiel och utrustning som tillhandahålls av företaget ska redovisas. Arbetare är skyldig att anmäla förlust eller skada så snart denne erhållit kännedom härom. Ersättningsskyldighet inträder för förlust eller skada som arbetaren uppsåtligen eller genom vårdslöshet vållat.

Mom 5 ‌

Med iakttagande av avtalets bestämmelser i övrigt äger arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet samt att använda arbetare, oavsett om dessa är organiserade eller ej.

§ 3 Ingående och upphörande av anställning ‌

I anslutning till, och i förekommande fall i stället för, vad som stadgas i lagen om anställningsskydd (LAS) är parterna ense om följande.‌

Mom 1

Anställningens ingående

Mom 1:1

Detta moment ersätter LAS regler om anställnings ingående och besked om att tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta i dess helhet.

Anställningar gäller tills vidare såvida arbetsgivaren och arbetaren inte kommer överens om att anställningen ska vara tidsbegränsad i enlighet med detta avtal.

Tidsbegränsande anställningar får ingås som avtalad visstidsanställning eller vika- riat med de begränsningar som regleras i detta avtal.

Avtalad visstidsanställning övergår till tillsvidareanställning när arbetaren varit an- ställd hos arbetsgivaren för avtalad visstidsanställning i sammanlagt mer än tolv månader under en femårsperiod. Avtalad visstidsanställning bör i normalfallet inte vara kortare än en månad.

Anmärkning till stycke 4:

Vid tillämpning av detta stycke ska vid konvertering avseende anställningsavtal om avtalad visstidsanställning som ingåtts den 1 april 2023 eller

senare, anställningstid i allmän visstid från och med den 1 mars 2022,

liksom anställningstid i särskild visstid från och med den 1 oktober 2022 medräk- nas.

Vikariat övergår till tillsvidareanställning när arbetaren varit anställd hos arbetsgi- varen som vikarie i sammanlagt mer än 24 månader under en femårsperiod.

En arbetare som varit anställd i vikariat hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren ska få besked av arbetsgivaren minst en månad före anställningstidens utgång om arbetaren inte kommer att få fortsatt anställning när anställningen upphör. Är anställningstiden så kort att besked inte kan lämnas en månad i förväg, ska beskedet i stället lämnas när anställningen börjar. Arbetsgi- varen ska samtidigt varsla den lokala arbetstagarorganisation (IF Metall) som ar- betaren tillhör.

Arbetsgivare och arbetare kan komma överens om att anställningen ska kunna av- brytas i förtid under de första sex månaderna. Lokal arbetstagarorganisation ska underrättas om sådan överenskommelse. Om arbetsgivaren avser att avbryta an- ställningen under anställningens första sex månader ska arbetsgivaren underrätta arbetaren och den lokala arbetstagarorganisationen minst två veckor i förväg. Om inget avbrytande sker, övergår anställningen per automatik till att gälla tills vidare. Vid synnerliga skäl, exempelvis omfattande frånvaro under provanställningspe- rioden, kan överenskommelse träffas om att förlänga perioden. Sådan förlängning kräver stöd av lokal överenskommelse.

Anmärkningar

1 Parterna är ense om att arbetsgivaren fritt kan anställa skolungdom för ferie- arbete på begränsad tid. Avtalet ska gälla för dessa, såvitt de lokala parterna inte enas om annat.

2 Arbetsgivarintyg

Arbetsgivare ska enligt § 47 i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring efter begäran från den enskilde utfärda ett arbetsgivarintyg. Arbetsgivaren ska i normalfallet lämna intyget inom 14 dagar från begäran.

3 Parterna är överens om att med tolv månader avses i detta moment 360 da- gar.

Moment 1:2 Underrättelse till lokal arbetstagarorganisation (IF Metall)

I syfte att säkerställa efterlevnad av lag och avtal bör arbetsgivaren lämna under- rättelse till lokal arbetstagarorganisation i anslutning till att överenskommelse om anställning har träffats.

Mom 1:3 Introduktion för anställda

Den lokala arbetstagarparten ska ha möjlighet att på lämpligt sätt delta vid intro- duktion av nyanställd arbetare.

Moment 1:4 Timlön

Vid anställning högst tre månader kan arbetsgivare och arbetare komma överens om att arbetaren ska ha timlön och att lönen härvid ökas med aktuell procentsats för GLP och semesterersättning. Dessa ersättningar betalas ut månaden efter det att anställningen upphört. Om anställningen förlängs utöver tre månader utgår GLP och semesterersättning i stället på normalt vis.

Uppsägningstid

Mom 1:5

För tillsvidareanställda från och med den 1 november 2020 gäller att uppsägnings- tid från arbetarens sida är två månader och uppsägningstid vid uppsägning från arbetsgivarens sida är två månader eller den längre uppsägningstid som följer av LAS.

Anmärkning

Parterna är ense om att ovan angivna bestämmelse, § 3 mom 1:1, inte innebär någon förändring av LAS tillämpning i övrigt.

För tillsvidareanställda före den 1 november 2020 gäller de uppsägningstider som följer av LAS.

Mom 1:6

Arbetare, som slutar sin anställning utan iakttagande av bestämd uppsägningstid, går förlustig den del av innestående lön och semesterersättning, som motsvaras av månadslönen för de dagar av uppsägningstiden som ej iakttagits.

Mom 1:7 Tidpunkt för uppsägningstidens början vid uppsägning under ledig tid med graviditetspenning

Om en arbetstagare som är ledig med graviditetspenning på heltid sägs upp på grund av arbetsbrist och arbetstagaren senast vid inledningen av ledighetsperioden har ansökt om föräldraledighet, börjar uppsägningstiden att löpa vid den tidpunkt då arbetstagaren helt eller delvis återgår i arbete eller enligt sin ansökan om föräld- raledighet skulle ha återgått i arbete.

Första stycket gäller ledighet med graviditetspenning från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

Anmärkning

Om arbetstagaren sägs upp på grund av arbetsbrist när den är föräldraledig, in- nehåller 11 § andra stycket LAS regler om när uppsägningstiden börjar löpa.

Mom 2 ‌

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist samt vid företrädesrätt efter sådan åtgärd kan de lokala parterna träffa överenskommelse om turordningen mellan arbetarna. Inför återanställning kan överenskommelse om turordning träffas även efter att uppsägningar verkställts.

Utdrag ur Huvudavtalet Svenskt Näringsliv – LO av den 22 juni 2022 Kap. 3 §§ 8–9:

Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist

”§ 8

I förhållandet mellan LO och Svenskt Näringsliv, samt motsvarande parter som antagit Huvudavtalet på förbundsnivå, ska följande gälla.

De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera före- tagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov enligt par- ternas gemensamma uppfattning inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställandet av turordning ske genom avtalsturlista.

De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de arbetstagare som ska sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna 25–27§§ i anställningsskyddslagen överenskomma om turordning vid återanställ- ning. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla.

Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommel- ser.

Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som här be- rörs tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.

§ 9

Om avtal om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist inte kan träffas får arbetsgivaren vid berörd driftsenhet och avtalsområde undanta tre arbetstagare. De sålunda undantagna har företräde till fortsatt anställning. Arbetsgivare som endast har en driftsenhet kan vid tillämpning av första stycket istället välja att undanta totalt fyra arbetstagare för samtliga avtals- områden.

Vad avser situationen att flera driftsenheter sammanlagts till en gemensam turordning genom tillämpning av § 22 tredje stycket anställningsskyddsla- gen, ska antal vid tillämpning av första stycket vara tre arbetstagare plus en arbetstagare per driftsenhet som omfattas av sammanläggningen utöver den första driftsenheten, per avtalsområde.

Alternativt med regleringen i första, andra och tredje stycket får en arbets- givare vid berörd driftsenhet och avtalsområde undanta 15 procent av de anställda som slutligen får avsluta sin anställning på grund av arbetsbristen, innan lagturlistan fastställs. Undantag enligt detta stycke får högst omfatta tio procent av de anställda vid berörd driftsenhet eller driftsenheter, per av- talsområde.

En arbetsgivare som vid uppsägning på grund av arbetsbrist undantagit en eller flera arbetstagare enligt första, andra, tredje eller fjärde stycket får inte vid berörd driftsenhet och avtalsområde undanta ytterligare arbetstagare vid uppsägning som sker inom tre månader därefter.

Anmärkning

Denna bestämmelse ersätter bestämmelsen i § 22 andra stycket anställ- ningsskyddslagen, dvs det så kallade tvåundantaget.

Med avtalsområde avses i denna bestämmelse kategoriklyvningen mellan arbetare och tjänstemän.

Vad om som utgör driftsenhet regleras inte i denna bestämmelse. Definit- ionen av vad som är en driftsenhet finns i § 22 tredje stycket anställnings- skyddslagen, vilken bestämmelse är dispositiv.

Med begreppet anställda som slutligen får avsluta sin anställning på grund av arbetsbristen avses samtliga anställda vilkas anställning avslu- tas på grund av arbetsbristen. Med detta avses utöver den som sägs upp av arbetsgivaren även den arbetstagare vars anställning på annat vis

upphör på grund av arbetsbristen, t ex där anställning avslutas genom in- dividuell överenskommelse därom, genom tidigare pensionsavgång och dylikt.

Avseende procentsregeln ska avrundning ske matematiskt.

De arbetstagare som undantas ska enligt arbetsgivaren ha särskild bety- delse för den fortsatta verksamheten. Arbetsgivarens bedömning i denna fråga kan inte angripas rättsligt.

Möjligheten att undanta arbetstagare från turordningen gäller enligt para- grafens femte stycke inte i fall där arbetsgivaren tidigare inom en tremåna- dersperiod vid berörd driftsenhet och avtalsområde har sagt upp arbetsta- gare på grund av arbetsbrist och då använt sig av undantagsmöjligheten. En arbetsgivare som har sagt upp en eller flera arbetstagare på grund av arbetsbrist och då undantagit arbetstagare från turordningen får alltså först efter att tre månader har passerat, från det att den första uppsägningen verkställts, undanta arbetstagare från turordningen vid uppsägning på grund av en ”ny” arbetsbrist vid en driftsenhet och avtalsområde som varit berörd. Annars kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig för brott mot tur- ordningsreglerna. Det nu sagda gäller bara i fall där arbetsgivaren vid den tidigare arbetsbristuppsägningen faktiskt använt sig av möjligheten att un- danta arbetstagare från turordningen. Med begreppet berörd driftsenhet och avtalsområde avses i denna bestämmelse driftsenhet och avtalsområde där någon arbetstagare sagts upp på grund av arbetsbrist. Vid samman- läggning innebär det att spärren i paragrafens femte stycke endast träffar driftsenheter och avtalsområden där någon arbetstagare faktiskt sagts upp på grund av arbetsbristen.”‌

Mom 3 Inhyrning/Förstärkt företrädesrätt

Då företag avser anlita bemanningsföretag samtidigt som uppsagda arbetare har företrädesrätt till återanställning gäller särskilda regler enligt bilaga 9 (Kollektiv- avtalad förstärkt företrädesrätt).

Huvudavtalets regler vid längre inhyrning

Utdrag ur Huvudavtalet Svenskt Näringsliv - LO av den 22 juni Kap. 3 § 10:

Om uthyrning

”§ 10

I situationer som omfattas av lag om uthyrning av arbetstagare (2012:854) ska i förhållande till förbund inom LO följande tillämpas istället för vad som föreskrivs i den lagen.

Har en arbetstagare varit placerad hos ett kundföretag på samma driftsenhet under en sammanlagd tid mer än 24 månader under en period om 36 måna- der ska kundföretaget erbjuda arbetstagaren en tillsvidareanställning hos fö- retaget. Har arbetstagaren avböjt ett sådant erbjudande behöver nya erbju- danden inte lämnas till arbetstagaren även om arbetet hos kundföretaget fortsatt.

Har arbetstagare accepterat ett erbjudande enligt andra stycket upphör ar- betstagarens anställning i bemanningsföretaget från och med den tidpunkt som tillsvidareanställningen hos kundföretaget tillträds.

Ett kundföretag kan istället för att lämna erbjudande till arbetstagaren enligt andra stycket välja att utge en ersättning till arbetstagaren motsvarande tre för arbetstagaren aktuella månadslöner. Har sådan ersättning lämnats till ar- betstagaren kan arbetet hos kundföretaget fortsätta utan att nya erbjudanden lämnas till arbetstagaren.”‌

Mom 4 Deltid

Arbetare som efter fyllda sextio år önskar utnyttja GLP för att förkorta arbetstiden, har rätt att arbeta deltid. Sysselsättningsgraden ska då vara 50 % om ej annat över- enskommes. Nyttjande av denna möjlighet får endast ske med beaktande av arbets- givarens berättigade intressen, organisation och driftens behöriga gång.

§ 4 Arbetstid ‌

Mom 1 Arbetstidslagen ‌

Arbetstidslagen ersätts i sin helhet med denna paragraf. För minderåriga gäller även arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Mom 2 ‌

Mom 2:1 Arbetstidens längd/arbetstidsformer

Årsarbetstiden, vilken efter lokal överenskommelse kan genomsnittsberäknas över en längre period än ett kalenderår, ska i medeltal per helgfri vecka motsvara en veckoarbetstid enligt följande.

1 Arbete under jord
	Årsarbetstid ca	Tim/helgfri vecka
a) dagarbete	1804	36
b) diskontinuerligt tvåskiftsarbete	1754	35
c) diskontinuerligt tvåskiftsarbete utökat med ett skift på lördag	1719	34
och ett skift på söndag med storhelgsuppehåll
d) kontinuerligt tvåskiftsarbete med storhelgsuppehåll	1719	34
e) kontinuerligt tvåskiftsarbete utan storhelgsuppehåll	1719	34
f) diskontinuerligt treskiftsarbete	1714	34
g) kontinuerligt treskiftsarbete	1719	34

2 Arbete ovan jord
Årsarbetstid ca	Tim/helgfri vecka
a) dagarbete 2007	40
b) diskontinuerligt tvåskiftsarbete 1905	38
c) diskontinuerligt tvåskiftsarbete utökat med ett skift på lördag och ett 1907	38
skift på söndag med storhelgsuppehåll
d) kontinuerligt tvåskiftsarbete
med storhelgsuppehåll 1910	38
e) kontinuerligt tvåskiftsarbete
utan storhelgsuppehåll 1859	37
f) diskontinuerligt treskiftsarbete 1905	38
g) kontinuerligt treskiftsarbete 1809	36
med storhelgsuppehåll
h) kontinuerligt treskiftsarbete
utan storhelgsuppehåll 1759	35

För att införa andra skiftformer än ovan angivna krävs lokal överenskommelse.

Vid tillämpning av andra arbetstidsformer än ovan angivna beräknas årsarbetstiden med formeln; veckoarbetstiden x 50,18 (exklusive semester).

Veckoarbetstidsmått ska avrundas till närmaste kvarts timme.

Arbetstidsmåtten i detta moment är normerande och kan inte under- eller överskri- das. Detta innebär att vid andra än i detta moment angivna skiftformer ovan jord justeras arbetstidsmåttet i enlighet med de centrala parternas särskilda beräknings- modell. Vid arbetet under jord kan arbetstidsmåttet per helgfri vecka aldrig under- skrida 34 timmar.

Vid diskontinuerligt tvåskift under jord samt vid tvåskiftsarbete ovan jord gäller följande:

Ordinarie arbetstid som förläggs inom tidsramen 22–06 reducerar veckoarbets- tidsmåttet med 10 min för varje halvtimme som förläggs inom ramen per dygn.

Vid förläggning av arbetstid mellan angivna klockslag uppgående till icke full halvtimme ska de 10 minuternas förkortning proportioneras i förhållande därtill.

Då arbetstid förläggs inom tidsramen under några, men ej samtliga dygn under ar- betsveckan medför detta att de 10 minuterna proportioneras med antalet dagar som drift pågår i schemat.

Exempel

Drift upprätthålls i skiftformen under samtliga veckans dagar och pågår mån–fre till kl 23 samt lör–sön till kl 22.

De två halvtimmarna till kl 23 reducerar arbetstidsmåttet med 2x10 min men ef- tersom ordinarie arbetstid under två dygn (lör–sön) endast pågår till 22 sker pro- portionering och beräknas enligt följande:

De tio halvtimmarna i schemat reducerar därmed veckoarbetstidsmåttet med 100 minuter/antalet dagar drift pågår i schemat, dvs 100/7.

Anmärkningar

1 Vid kontinuerlig drift ska årsarbetstidsmåtten divideras med 52,18 (exklusive semester). Det faktiska arbetstidsmåttet blir då t ex vid tillämpning av h) ovan 33,75 timmar (1759/52,18).

2 För det fall de lokala parterna inte enas om annat ska, vid underjordsarbete, följande regler tillämpas.

I den ordinarie arbetstiden inräknas tiden för ned- och uppfart vid arbetspassets början och slut.

Vid rast ovan jord gäller att tiden för förflyttning från arbetsplatsen till schaktet ej ingår i rasttiden. Tiden för upp- och nedfart ingår dock i rasttiden. In- och utfart jämställs med upp- och nedfart. Vid rast under jord gäller att tiden för förflyttning från arbetsplatsen till anvisad raststuga ej ingår i rasttiden.

Mom 2:2 Sammanlagd arbetstid

Under en beräkningsperiod om ett kalenderår får den genomsnittliga arbetstiden per sjudagarsperiod inte överstiga 48 timmar.

Genom lokal överenskommelse kan beräkningsperioden bestämmas till annan fast eller rullande period om 12 månader.

Vid beräkningen av den genomsnittliga arbetstiden ska betald semester och sjuk- frånvaro vara neutrala och ska inte medräknas.

Mom 2:3 Blandat arbete

För beräkning av veckoarbetstiden avseende arbetare som under samma vecka sys- selsatts i skilda arbeten med olika veckoarbetstid, ska veckoarbetstiden genom- snittsberäknas utifrån den andel tid som fullgörs i respektive skiftform - om ej annat följer av lokal överenskommelse.

Anmärkning

Den ordinarie arbetstiden vid blandat arbete beräknas utgöra visst antal timmar i genomsnitt per år. Detta mått avser den ordinarie arbetstid som på grund av upp- rättat arbetstidsschema, förekommande driftsuppehåll och eljest utlagda friskift gäller vid fortlöpande tjänstgöring i en och samma befattning. Arbetstidsmåttet påverkas inte av tillfälliga variationer i förhållandet mellan olika veckoarbetstider. Arbetstiden i det individuella fallet kan således variera på grund av den enskilde arbetarens tjänstgöringsförhållanden.

Mom 3 ‌

Mom 3:1 Arbetstidens förläggning

Ordinarie arbetstid förläggs efter lokal förhandling.

Den ordinarie arbetstidens längd bör i normalfallet inte överstiga 8 timmar per dygn. Kan överenskommelse ej träffas efter lokal eller central förhandling, gäller arbetsgivarens ståndpunkt, varvid nedanstående förläggningsregler ska iakttas.

Arbetstiden förläggs enligt arbetstidsformer angivna i mom 2:1, varvid förläggning ska ske inom följande ramar.

Under jord

dagtid

diskontinuerligt tvåskiftsarbete

diskontinuerligt tvåskiftsarbete utökat med ett skift på lördag och ett skift på söndag

med storhelgsuppehåll kontinuerligt tvåskiftsarbete

med storhelgsuppehåll

kontinuerligt tvåskiftsarbete

utan storhelgsuppehåll

diskontinuerligt treskiftsarbete

06–18 mån–fre

05–24 mån–fre

05–24 mån–fre förutom storhelg 06–18 lör–sön

05–24 samtliga dagar förutom storhelg

05–24 samtliga dagar

g:1) kontinuerligt treskiftsarbete

med storhelgsuppehåll

g:2) kontinuerligt treskiftsarbete

utan storhelgsuppehåll

sön 22 – fre 22 dygnet runt

samtliga dagar dygnet runt förutom storhelg

samtliga dagar dygnet runt

Ovan jord

dagtid

diskontinuerligt tvåskiftsarbete

diskontinuerligt tvåskiftsarbete utökat med ett skift på lördag och ett skift på söndag

med storhelgsuppehåll kontinuerligt tvåskiftsarbete

med storhelgsuppehåll

kontinuerligt tvåskiftsarbete

utan helguppehåll diskontinuerligt treskiftsarbete kontinuerligt treskiftsarbete

med storhelgsuppehåll

kontinuerligt treskiftsarbete utan storhelgsuppehåll

06–18 mån–fre

05–24 mån–fre

05–24 mån–fre förutom storhelg 06–18 lör–sön

05–24 samtliga dagar förutom storhelg

05–24 mån–sön samtliga dagar sön 22 – fre 22 dygnet runt

samtliga dagar dygnet runt förutom storhelg

samtliga dagar dygnet runt

Mom 3:2 Driftsuppehåll

Om lokal överenskommelse inte träffas om annat gäller följande.

Driftsuppehåll görs för arbete under a, b och f enligt följande:

Nyår 48 timmar

Trettondagen 24 timmar

Påsk 107 timmar

1 maj 24 timmar

Kristi himmelsfärds dag 24 timmar

Nationaldagen 24 timmar

Pingst 54 timmar

Midsommar 72 timmar

Alla helgons dag 24 timmar

Jul 72 timmar

Driftsuppehåll görs under storhelger för arbete under c, d, g:1 och g enligt följande:

Nyår 48 timmar

Påsk 107 timmar

Pingst 54 timmar

Midsommar 72 timmar

Jul 72 timmar

Mom 3:3 Rast/Paus/Måltidsuppehåll

De lokala parterna har - i samband med förhandling om arbetstidens förläggning - även att ta hänsyn till hur rast ska förläggas och hur rasttiden ska beräknas.

Raster ska läggas ut under den dagliga arbetstiden om inte de lokala parterna enas om annat eller särskilda hinder föreligger. Xxxxxx räknas inte in i arbetstiden och arbetaren är inte skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen.

Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn till arbets- och produktionsförhållanden. Måltidsuppehåll räknas in i arbets- tiden.

Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetare kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Om arbetsförhållandena kräver det får arbetspauser med i förväg bestämd längd och förläggning läggas ut. Pauser räknas in i arbetstiden.

Mom 3:4 Flextid

Detta avtal hindrar inte att lokala avtal om flexibel arbetstid träffas.

Mom 3:5 Arbetstidsbank

Vid företaget ska en arbetstidsbank finnas.

Till arbetstidsbank förs exempelvis arbetstidsförkortning för dagarbete ovan jord, ej schemalagd kompensationsledighet för nationaldagen och tid som fullgjorts i övertidsarbete som avses uttas som kompensationsledighet samt annan lokalt över- enskommen inarbetad tid.

Mom 4 ‌

Mom 4:1 Dygnsvila

De lokala parterna kan komma överens om att tillämpa andra regler avseende dygnsvila än vad som anges i detta moment.

Arbetare ska erhålla dygnsvila. Dygnsvilan ska uppgå till minst 11 timmars sam- manhängande viloperiod per 24-timmarsperiod. 24-timmarsperiod beräknas från arbetspassets början enligt för arbetaren gällande arbetstidsschema.

Avvikelse från denna skyddsregel kan undantagsvis ske. För att sådant undantag ska kunna göras krävs att det föreligger sakliga driftskäl eller andra skäl som inte kun- nat planeras. Om avvikelse sker gäller följande.

1 I första hand ska arbetsgivaren pröva om arbetaren kan erhålla motsvarande viloperiod genom förskjuten eller därefter förlängd dygnsvila. Med förskjuten dygnsvila avses att viloperioden förlängs in i kommande 24-timmarsperiod så att en sammanlagd viloperiod om 11 timmar uppnås. Med förlängd dygnsvila avses att nästkommande dygnsviloperiod minst uppgår till 11 timmar samt det antal timmar som fattats i föregående dygnsviloperiod.

2 Om det av driftskäl inte varit möjligt att ge arbetare motsvarande viloperiod, ska arbetaren i andra hand under kommande tvåveckorsperiod erhålla minst 120 timmar dygnsvila. Veckovila enligt mom 4:2 ska utgå utöver dessa

120 timmar. Har arbetare under sådan period erhållit färre timmar dygnsvila ska kvarvarande timmar föras till arbetarens tidsbank.

Anmärkning

1 Om beordrat övertidsarbete efter arbetarens begäran delas upp eller förläggs åtskilt från den ordinarie arbetstiden ska reglerna i detta moment inte tilläm- pas.

2 Arbetsgivare som utnyttjar undantagsregeln rörande dygnsvila har att, för lo- kal facklig organisation, månadsvis, eller på annat sätt som de lokala parterna enas om, redovisa vid vilka tillfällen detta gjorts liksom skälen härför.

3 Med anledning av införandet av regler om dygnsvila är parterna överens om att s k dubbelskift enbart får tillgripas vid tillfällen då någon annan lösning inte står till buds.

4 Med ”sakliga driftskäl” eller ”skäl som inte kunnat planeras” avses störningar i drift eller produktion. Arbetsgivaren ska inför varje enskild situation göra en prövning av detta. Ju längre tid som arbetsgivaren känt till förutsättningarna desto mer begränsas möjligheten att kunna göra undantag från huvudregeln.

5 Om arbetsgivare beslutar förlägga förskjuten eller förlängd dygnsvila till ar- betstid erhåller arbetaren bibehållen lön såsom om att arbete har utförts.

Mom 4:2 Veckovila

Arbetare ska ha minst 36 timmars sammanhängande veckovila under varje period om sju dagar om de lokala parterna inte enas om annat.

För varje arbetstidsschema ska anges en fast indelning som visar sjudagarsperioder för beräkning av veckovilan. Periodindelning fastställs av arbetsgivaren efter sam- råd mellan de lokala parterna.

Om arbetare under en sjudagarsperiod ej erhållit veckovila enligt ovan ska arbetaren under nästföljande sjudagarsperiod erhålla 72 timmars sammanhängande ledighet.

Till veckovila räknas inte tid då arbetaren har beredskapstjänst, dvs står till arbets- givarens förfogande för att utföra arbete när behov uppstår.

Undantag från arbetsgivarens skyldighet att bereda veckovila får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren.

Mom 4:3 Nattvila och nattarbete

Arbetare ska ha ledigt för nattvila mellan kl 24 och 05 om inte de lokala parterna enas om annat eller om arbetet med hänsyn till verksamhetens krav eller andra sär- skilda omständigheter måste pågå även nattetid (se mom 2:1 ovan).

Den ordinarie arbetstiden för nattarbetande ska i genomsnitt per kalenderår inte

överstiga åtta timmar per 24-timmarsperiod. Genom lokal överenskommelse kan beräkningsperioden bestämmas till annan fast eller rullande period om 12 månader.

Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental an- strängning ska inte arbeta mer än åtta timmar inom en 24-timmarsperiod när de utför nattarbete.

Mom 4:4 Avsteg från regler om natt-, dygns- och veckovila

Lokal överenskommelse om arbetstidens förläggning innefattar, i förekommande fall, även överenskommelse om avsteg från regler om natt-, dygns- och veckovila.

Mom 4:5 Övertid och ökad arbetstid

Med övertid som berättigar till övertidsersättning enligt § 7 förstås all arbetstid som ligger utanför heltidsanställd arbetares ordinarie arbetstidsschema.

När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får sådan tid tas ut med högst 200 timmar under ett kalenderår och med högst 80 timmar under en period om två kalendermånader. Med ökad arbetstid avses arbetstid som överstiger heltidsan- ställd arbetares ordinarie veckoarbetstid. Då arbetare erhåller kompensationsledig- het enligt § 7 mom 3 ska den lediga tiden återföras till övertidssaldot enligt nedan.

Anmärkning

Denna regel utesluter ej rätten att tillgripa s k nödfallsövertid.

Mom 4:6 Mertid

Med mertid avses arbetstid vid deltidsanställning som förlängs utöver arbetstidsmåt- tet för deltidsarbetet per dygn men är inom ramen för motsvarande heltidsarbete.

Då arbetare erhåller kompensationsledighet enligt § 7 mom 3 ska den lediga tiden återföras till mertidssaldot enligt nedan.

Mertid får tas ut med högst 200 timmar under ett kalenderår.

Anmärkning

Sociala förmåner enligt lag och avtal är i vissa fall beroende av arbetstidens längd, se bilaga 5 ”Överenskommelse om deltidsarbete”.

Mom 4:7 Lokal överenskommelse

Efter lokal överenskommelse kan ytterligare övertid eller mertid medges.

Mom 4:8 Journalföring

Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som krävs för beräkning av ökad arbets-tid och mertid. Anteckningar ska föras så att efterlevnaden av reglerna kan kontrolle- ras. Arbetaren och företrädare för IF Metall har rätt att ta del av dessa anteckningar.

Mom 5 ‌

Mom 5:1 Inarbetning dagtid

Arbetare som fullgjort 40-timmarsperiod (exklusive övertidsarbete) i dagarbete ovan jord äger rätt att tillgodoräkna sig 36 minuters betald ledighet. Med arbetad tid ska likställas tid då arbetaren haft permission, varit permitterad, deltagit i fackligt arbete enligt förtroendemannalagen, haft kompensationsledighet för övertidsarbete samt varit ledig under arbetstidsschemat infallande helgdagar måndag-fredag.

Mom 5:2 Nationaldagen

Om de lokala parterna inte enas om annat gäller att arbetare som är anställd på nationaldagen i arbetstidsbanken eller på annat sätt erhåller 2 timmar och 18 minu- ter. Detta gäller inte arbetare sysselsatta i kontinuerligt treskiftsarbete med eller utan uppehåll vid storhelg, semestervikarier eller feriearbetare. För deltidsanställd arbetare gäller att tiden proportioneras till sysselsättningsgrad.

Mom 6 Gruvindustrins Arbetstidsnämnd ‌

Arbetstidsnämnden består av fyra ledamöter. GAF utser två ledamöter och IF Me- tall utser två ledamöter. En av ledamöterna är ordförande. Ordförande utses växel- vis av GAF respektive IF Metall för ett kalenderår åt gången.

Varje ledamot har en röst.

Arbetstidsnämnden ska enligt förhandlingsordningen förstärkas med en opartisk ordförande i vissa fall. Opartisk ordförande ska godkännas av bägge parter. Opar- tisk ordförande har en röst.

Arbetstidsnämndens beslut ska vara skriftligt och innehålla en motivering.‌

Mom 7 Förhandlingsordning

Tvist om tolkning eller tillämpning av § 4 ska först hänskjutas till lokal förhandling.

Uppnår de lokala parterna ej enighet ska tvisten på begäran av endera parten hän- skjutas till central förhandling.

Tvist kan av part senast inom en månad från avslutad central förhandling för avgö- rande hänskjutas till Arbetstidsnämnden.

Om majoritet uppnåtts i Arbetstidsnämnden, är nämndens beslut bindande för par- terna och tvisten får inte hänskjutas till Arbetsdomstolen.

Om majoritet inte uppnåtts i Arbetstidsnämnden, ska nämnden förstärkas med en opartisk ordförande.

Om majoritet därefter uppnåtts i Arbetstidsnämnden med minst fyra röster mot en röst, är nämndens beslut bindande för parterna och tvisten får inte hänskjutas till Arbetsdomstolen.

Om majoritet uppnåtts i Arbetstidsnämnden med tre röster mot två röster, är nämn- dens beslut bindande för parterna om inte tvisten hänskjuts till Arbetsdomstolen senast inom en månad från dagen för Arbetstidsnämndens beslut.

Vid prövning i nämnden står vardera part för sina egna kostnader. Kostnader för den gemensamt utsedda ordföranden delas lika mellan parterna.

Övertids- och mertidsdispenser kan ej bli föremål för Arbetsdomstolens prövning. I övrigt gäller huvudavtalets förhandlingsordning.

§ 5 Löner ‌

Mom 1 Lönebildning ‌

Produktivitetsutveckling, lönsamhet och internationell konkurrenskraft är grund- läggande förutsättningar för lönebildningen.

De lokala parterna träffar överenskommelse om den eller de löneformer som ska tillämpas i företaget.‌

Mom 2 Månadslön

Månadslöneformen innebär att lönen utges med visst belopp per kalendermånad, oberoende av därunder inträffade helgdagar och avtalsenliga fridagar.

Med månadslön avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.

För heltidsarbetande arbetstagare som fyllt 18 år uppgår lägsta månadslön till 23 439 kr fr o m 1 april 2023 och 24 212 kr fr o m 1 april 2024.

För arbetare ej fyllda 18 år utges lön med belopp uttryckt i procent av lönen för arbetstagare som fyllt 18 år enligt följande:

17 år

16 år

75 %

65 %

Löneberäkning vid frånvaro

Frånvaro på grund av sjukdom - se § 11 A Frånvaro på grund av semester - se § 12 mom 2

Lön för del av löneperiod

Om anställning påbörjas eller avslutas under löpande kalendermånad utgår förutom rörlig premielöneandel lön per arbetad timme.

Xxxxx frånvaro

Om de lokala parterna inte enas om annat gäller vid frånvaro del av dag eller hel dag för en kortare period än en avlöningsperiod/kalendermånad att avdrag görs med lön per timme för varje frånvarotimme.

Avdraget kan inte bli större än månadslönen för avlöningsperioden/kalendermånaden.

Vid frånvaro hel avlöningsperiod/kalendermånad görs - oberoende av om frånva- ron inleds eller avslutas på arbetsfri dag - avdrag med hela månadslönen.

Lön per timme

Lön per timme utgör vid arbetsvecka om 40 timmar Lön per timme utgör vid arbetsvecka om 38 timmar Lön per timme utgör vid arbetsvecka om 37 timmar Lön per timme utgör vid arbetsvecka om 36 timmar Lön per timme utgör vid arbetsvecka om 35 timmar

Lön per timme utgör vid arbetsvecka om 34 timmar

månadslönen 168

månadslönen 159

månadslönen 155

månadslönen 151

månadslönen 147

månadslönen 143

Anmärkning

Vid annan veckoarbetstid görs motsvarande proportionering.

För timavlönade beräknas timlönen enligt ovan eller på annat sätt som fastställts av de lokala parterna.

Vid beräkning av lön per timme medtages ej eventuell rörlig premielöneandel.

Vid frånvaro utan giltig orsak i samband med helg och avtalsenlig fridag görs härut- över avdrag per timme för helg- och avtalsenlig fridag.

Vid frånvaro på grund av tillfällig vård av barn görs avdrag med lön per timme för varje frånvarotimme oavsett frånvarotidens längd.

Mom 3 Löneutbetalning ‌

Beträffande löneutbetalning gäller regler enligt specialbestämmelser i respektive företag.

Mom 4 Regler vid förändring av löneavtal ‌

Om överenskommelse om löneavtal och/eller löneform upphör att gälla eller om endera parten sagt upp sådan överenskommelse och någon ny överenskommelse inte har träffats ska följande gälla:

Från och med att tidigare överenskommelse upphört att gälla tillförsäkras arbetaren

– om inte annat överenskommes – månadslön motsvarande arbetarens genomsnitt- liga grundförtjänst under de sex kalendermånader som föregick uppsägningen. Vid betalning av genomsnittsförtjänst förutsätts samma arbetsprestation som under nämnda sex månader.

Förhandlingar ska snarast inledas om nya lönebestämmelser eller ny löneform.

§ 6 Tillägg vid obekväm arbetstid ‌

Mom 1 ‌

De lokala parterna har möjlighet att överenskomma om regler för arbete vid obe- kväm arbetstid.

För det fall sådan överenskommelse ej kan träffas gäller följande.

Vid arbete som förläggs till följande tider utges tillägg med belopp per timme be- räknat enligt nedan.

1 Helgfria dagar

a. Måndag-fredag mellan kl 18.00 och kl 24.00 (vid LKAB med dotterbolag mel- lan kl 19.00 och kl 24.00) såvida högre belopp inte anges i 2a eller 2b

månadslön 600

b. Måndag-lördag mellan kl 00.00 och kl 06.00 såvida högre belopp inte anges i 2a eller 2b

månadslön 400

2 Helger

a. Från lördag kl 06.00 till måndag kl 06.00 samt från kl 15.00 dag före helgdag till kl 06.00 dag efter helgdag såvida högre belopp inte anges i 2b

månadslön 300

b. Från nyårsafton kl 06.00 till den 2 januari kl 06.00.

Från skärtorsdag kl 19.00 till påföljande vardag kl 06.00. Från pingstafton kl 00.00 till påföljande måndag kl 06.00.

Från midsommarafton kl 06.00 till påföljande måndag kl 06.00. Från julafton kl 06.00 till tredjedag jul kl 06.00.

månadslön 150

Anmärkning

Med månadslön avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per må- nad.

§ 7 Ersättning för övertidsarbete ‌

Mom 1 Definition ‌

De lokala parterna har möjlighet att överenskomma om regler om ersättning för övertidsarbete.

För det fall sådan överenskommelse ej kan träffas gäller följande.

Vid arbete som ligger utanför heltidsanställd arbetstagares ordinarie arbetstids- schema kompenseras arbetaren antingen med ersättning enligt mom 2 eller med kompensationsledighet enligt mom 3. Arbetare är skyldig att utföra sådant arbete som arbetsgivaren finner ej utan olägenhet kan uppskjutas.

Order om sådant arbete bör ges i god tid och om möjligt före sista måltidsrasten. Befrielse från sådant arbete bör ej förvägras, då bärande skäl härför föreligger och framställning om sådan befrielse görs i samband med tillsägelse.‌

Mom 2 Ersättning för övertidsarbete

För arbete på övertid betalas utöver ordinarie lönen och eventuellt tillägg enligt

§ 6 ett tillägg av 39,73 kr/timme fr o m 1 april 2023 och med 41,05 kr/timme fr o m 1 april 2024.

Vid betalning för utfört arbete utges ersättning för faktiskt arbetad tid.

Mom 3 Kompensationsledighet ‌

Efter överenskommelse i det enskilda fallet kan kompensation för utfört arbete lämnas i form av en mot antalet övertidstimmar svarande kompensationsledighet.

Ledigheten bör uttagas snarast möjligt och i regel senast under kalendermånaden efter den under vilken övertidsarbetet utförts. Kompensationsledigheten får inte förläggas så att den ogynnsamt påverkar driften.

Mom 4 Ersättning för extra inställelse/utryckningsersättning ‌

Ersättning utges i kontant form enligt lokalt överenskomna regler.

Mom 5 Ersättning för avbrott i veckovila ‌

För att bereda veckovila enligt § 4 mom 4:2 åt arbetare som inställt sig för tjänst- xxxxxx och utfört arbete under veckoslut, kan erfordras att arbetaren bereds ledighet på ordinarie arbetsdag.

Om arbetaren i sådant fall inställt sig för tjänstgöring och utfört arbete under både lördags- och söndagsdygnet eller mellan lördag klockan 18.00 och söndag klockan 06.00, ska denne erhålla ledighet med bibehållen lön såsom om att arbete har ut- förts.‌

Mom 6 Ersättning vid byte av skiftlag

Då skiftgående arbetare beordras byta skiftlag utges ersättning som för arbete utfört enligt mom 1 för arbetstiden under två skift efter skiftbytet, dock ej vid återgång till ordinarie skiftlag om detta sker inom sju dagar.

Ersättning utges ej då besked om byte av skiftlag lämnats senast sju dagar dessför- innan.

§ 8 Beredskapstjänst ‌

Om de lokala parterna inte enas om annat gäller följande.

Mom 1 Införande av beredskapstjänst ‌

När det på grund av driftförhållanden är erforderligt att införa beredskapstjänst till- lämpas följande regler.

1. Med beredskapstjänst avses att arbetstagaren utanför ordinarie arbetstid är skyl- dig att vara anträffbar och utan dröjsmål efter varsel infinna sig på arbetsplat- sen.

2. Beredskapstjänst ska fördelas så att den inte oskäligt belastar enskild arbetsta- gare. Schema över beredskapen skall delges den enskilde arbetstagaren i god tid innan påbörjad beredskap. Beredskapsperioder ska inte förläggas med tätare intervall än var fjärde vecka för den enskilde arbetstagaren. Undantag från detta får göras tillfälligtvis, exempelvis under semesterperioder eller vid frånvaro, enligt följande.

Förekommer beredskap med tätare intervall än var fjärde vecka utgår ett kom- pletterande tillägg motsvarande 50 procent av gällande beredskapsersättning enligt mom 2. Tillägget utgår för varje beredskapsdygn som arbetaren är i be- redskap. Dock kan beredskap inte förläggas med tätare intervall än var tredje vecka för den enskilde arbetaren.

Vid byte av beredskap på arbetstagares initiativ, så kallade frivilliga byten, ut- går inte något kompletterande tillägg.

Mom 2 Beredskapsersättning ‌

Följande ersättningar gäller.

a) Måndag - fredag med 261 kr fr o m 1 april 2023 och med 270 kr fr o m 1 april 2024, såvida ej högre belopp anges i b eller c.

b) Lördag, söndag och helgdag med 995 kr fr o m 1 april 2023 och med 1 028 kr 1 april 2024, såvida ej högre belopp anges i c.

c) Nyårsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen, annandag påsk, pingstafton, pingstdagen, midsommarafton, midsommardagen, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton med 1 269 kr fr o m 1 april 2023 och med 1 311 kr fr o m 1 april 2024.

d) För utfört arbete vid inställelse betalas lön motsvarande en timmes arbete. Om tidsåtgången är längre än en timme betalas lön för den faktiskt arbetade tiden.

För utfört arbete utan inställelse betalas lön motsvarande en halvtimmes arbete. Om tidsåtgången är längre än en halvtimme betalas lön för den faktiskt arbetade tiden.

Ersättning för inställelse/utryckning utgår med 183 kr fr o m 1 april 2023 och med 189 kr fr o m 1 april 2024.

Reseersättning utges med skäliga kostnader som uppkommer i samband med inställelse.

§ 9 Ersättning för underjordsarbete samt dagbrottsar- bete ‌‌‌

Mom 1 Ersättning för underjordsarbete

Vid arbete under jord utbetalas en ersättning om 2 981 kr fr o m den 1 april 2023 och med 3 091 kr fr o m den 1 april 2024.

Anmärkning

Parterna är överens om att ersättningen för underjordsarbete ska följa löneut- vecklingen i branschen. Tillägget ska över tid uppgå till 8,3 % av den genomsnitt- liga månadslönen F+R (lön 3) enligt mellan parterna gällande statistikavtal. En avstämning kan ske under avtalsperioden eller i samband med riksavtalsförhand- lingar. Detta innebär att en viss variation av tilläggets proportion till genom- snittsförtjänsten kan förekomma.‌

Mom 2 Ersättning för dagbrottsarbete

Vid arbete i dagbrott utbetalas en ersättning uppgående till 50 % av ersättningen för underjordsarbete enligt mom 1.

Anmärkning

Med anledning av införandet av ersättning för dagbrottsarbete i det centrala avta- let i samband med avtalsförhandlingarna 2017, är parterna överens om att detta ska vara kostnadsneutralt. Lokala avtal om dagbrottstillägg som är gällande den 31 mars 2017 äger fortsatt oförändrad giltighet och tillämpning. Vid beräkning av lönepott ska sådana tillägg hanteras på samma sätt som dagbrottstillägg enligt det centrala avtalet.

Utgångspunkten för tillägget är heltidsarbete i dagbrott. I annat fall kan anpass- ning ske.

Vid företag som idag saknar lokala regler om dagbrottstillägg krävs inkoppling genom lokal överenskommelse för att regeln ska bli tillämplig. Kostnaden ska då avräknas från lönepott och/eller på annat sätt som lokalt överenskoms.

Regeln blir direkt tillämplig utan inkoppling vid företag som startar gruvverksam- het från och med den 1 april 2017.

§ 10 Permission ‌

Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i enlighet med lokalt överenskomna regler, om sådan överenskommelse inte träffats gäller följande:

Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag.

Vid nära anhörigs begravning kan permissionen dock också omfatta nödvändiga (högst två) resdagar.

Permission kan beviljas i följande fall:

Eget bröllop Egen 50-årsdag

Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare eller annan av företa- get anvisad läkare

Nära anhörigs frånfälle Nära anhörigs begravning

Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig

Som nära anhörig räknas make/maka, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar och sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden.

Anhållan om permission ska göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permiss- ionen ska på förhand eller – om så inte kan ske – i efterhand styrkas om arbetsgi- varen så begär.

Anmärkning

För LKAB med dotterbolag enligt branschavtal för 1991–1992.

§ 11 Regler i samband med sjukdom ‌

Mom 1 Rätt till sjuklön ‌

Sjuklön utges enligt lagen om sjuklön med iakttagande av följande.‌

Mom 2 Anmälan, försäkran och intyg om sjukdom

När en arbetare blir sjuk och därför inte kan arbeta ska denne omgående underrätta arbetsledningen härom. Vidare ska arbetaren så snart kan ske meddela arbetsled- ningen när denne kan återgå i arbete.

Arbetaren ska också lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att denne varit sjuk och i vilken omfattning dennes arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjuk- domen.

Fr o m 8:e sjukdagen ska frånvaron alltid styrkas med läkarintyg.

Vid sjukdom är arbetare skyldig att på begäran styrka sina uppgifter med intyg från av arbetsgivaren anvisad läkare. Arbetsgivaren betalar styrkt kostnad för sådant läkarintyg samt för resa i anledning av läkarbesöket under förutsättning att arbets- givaren anvisat färdmedlet.

Anmärkning

Parterna är ense om att det sista stycket i detta moment icke, på grund av den nya sjuklönelagen, ska tillämpas på annat sätt än vad som hittills gällt vid respektive företag.

Mom 3 Beräkning av sjuklön dag 1–14 ‌

Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till arbetaren beräknas enligt nedan. Härut- över utges sjuklön på rörliga lönedelar enligt b) nedan.

Löneavdrag

a. För varje timme en arbetare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukav- drag per timme på den fasta kontanta månadslönen inklusive fasta tillägg enligt nedan.

_ månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Karensavdrag

För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid i sjukperioden betalas ingen sjuklön (karensavdrag).

Karensavdrag får inte göras för fler timmar än arbetstagaren faktiskt är frånvarande.

Sjuklön

Om sjukfrånvaron varar längre än 20 % av den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden betalas sjuklön per timme enligt följande.

80 % x månadslönen x 12_

52 x veckoarbetstiden

b. För arbetare med rörliga lönedelar utges sjuklön på dylika ersättningar enligt följande:

Fr o m den andra arbetsdagen t o m 14:e kalenderdagen med sjuklön vid varje sjuk- domstillfälle utges 80 % av den rörliga lönen enligt nedan som arbetaren skulle erhållit om denne varit i arbete.

Med rörliga lönedelar avses

– ersättning för obekväm arbetstid enligt skiftschema

– fast schemalagd beredskapsersättning

– lokalt överenskomna tillägg som skulle utgivits om arbete utförts

– bonus och premielön

Anmärkning

Beräkning av sjuklön för bonus eller premie sker på sätt de lokala parterna enas om.

Mom 4 Sjukdomsfall längre än 14 kalenderdagar ‌

Avdrag fr o m 15:e kalenderdagen

Avdrag görs för varje kalenderdag frånvaron omfattar med

månadslön x 12 365

Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen.

Mom 5 Lön och ersättning vid olycksfall ‌

Vid olycksfall vid färd till och från arbetet görs inget karensavdrag för olycksfalls- dagen.‌

Mom 6 Sjukdom under semester

Då arbetaren blir sjuk under semesterledighet och enligt 15 § Semesterlagen begär att semester ska uttagas senare utges sjuklön som om arbetaren utfört arbete beräk- nad enligt sitt gällande arbetstidsschema.

Mom 7 Inskränkningar i rätt till sjuklön ‌

Om arbetaren har undantagits från sjukförmåner eller dessa har nedsatts enligt la- gen om allmän försäkring, är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön eller har rätt att nedsätta denna i motsvarande mån.

Samma gäller om arbetaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för an- nan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse eller om arbetaren vid anställ- ningen har förtigit att denne lider av viss sjukdom och att arbetsoförmågan beror på sjukdomen ifråga.

§ 12 Semester ‌

Mom 1 Semesterledighet ‌

Kollektivavtalets semesterbestämmelser utgör ej hinder att lokalt träffa kollektiva eller individuella överenskommelser i sådana fall där semesterlagen förutsätter att sådana överenskommelser ska kunna träffas. Exempelvis kan lokal överenskom- melse träffas om avsteg från § 12 semesterlagen innebärande att fyra veckors sam- manhängande semester, eller kortare period som överenskommes, kan förläggas till annan tid än juni–augusti.

Mom 2 Semesterlön och semesterersättning ‌

1 Semesterlön

Semesterlönen utgörs av den, på den betalda semesterledigheten belöpande aktu- ella månadslönen jämte semestertillägg enligt nedan.

Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör

– 0,8 % av den vid semestertillfället aktuella månadslönen.

Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad se punkt 4.

– 0,52 % per betald semesterdag av summan av rörliga lönedelar som har utbeta- lats under intjänandeåret i den mån dessa inte inräknats i månadslönen.

Med rörliga lönedelar avses i detta sammanhang:

– Tillägg för obekväm arbetstid, övertidstillägg och beredskapsersättningar m m.

– Bonus, premie eller liknande rörliga lönedelar.

Till summan av de rörliga lönedelar som har utbetalats under intjänandeåret ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsin- komst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt § 7 Semesterlagen) exklusive se- mesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlöne-grundande från- varo under intjänandeåret.

Anmärkning

Semestertillägget 0,52 % förutsätter att full betald semester intjänats. Om så inte är fallet ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,52 % multipliceras med 25 och divideras med antalet betalda semesterdagar som har intjänats.

2 Semesterersättning

Semesterersättning beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt punkt 1. Semesterersätt- ning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det seme- sterår anställningen upphörde. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad se punkt 4.

3 Obetalda semesterdagar

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från den aktuella månadslönen med 4,6 % av månadslönen. Beträffande begreppet månadslön se punkt l.

4 Ändrad sysselsättningsgrad

Om arbetaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semester- tillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i för- hållande till dennes andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjä- nandeåret.

Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräk- ningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande an- talet kalenderdagar av månaden.

Beträffande begreppet månadslön se punkt 1.

5 Utbetalning av semesterlön

Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:

Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget om 0,52 % utbetalas senast vid semesterårets slut.

6 Sparande av semester

Sparade semesterdagar ska uttas i den ordning de sparats.

Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt punkt 1 (exklusive anmärk- ningen). Vid beräkning av semestertillägget om 0,52 % ska dock gälla att all från- varo under intjänandeåret exklusive ordinarie semester ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.

Semesterlönen för sparad semesterdag ska vidare anpassas till arbetarens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår dagen sparades.

Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid, se punkt 4.

7 Semester för intermittent deltidsarbetande

Om en arbetare är deltidsanställd och det för arbetaren gällande arbetstidsschemat innebär att denne inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följande. Antalet bruttosemesterdagar som ska utläggas under semesteråret ska proportioneras i förhållande till arbetarens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda arbetare i motsvarande befattning. Det antal semesterda- gar som då erhålles (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetaren. Om både betalda semesterdagar (ordi- narie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar ska utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande:

antal arbetsdagar per vecka x antal bruttosemesterdagar 5

som ska utläggas = antal semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar).

Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.

Med ”antalet arbetsdagar per vecka” avses det antal dagar som, enligt för arbetaren gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per fyra veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).

Om arbetaren enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag.

När semester utläggs för sådan arbetare konsumeras en hel semesterdag även för den dag arbetaren endast skulle ha arbetat del av dagen.

Exempel:

Arbetarens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka	Antal nettosemesterdagar
4	20
3,5	18
3	15
2,5	13
2	10

Om arbetarens arbetstidsschema ändras så att ”antalet arbetsdagar per vecka” för- ändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.

Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obe- tald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.

8 Nettoberäkning av semester för skiftarbetare

Vid företag där så kallad nettoberäkning av semesterdagar tillämpas för skiftarbe- tare anpassas procenttalen för semestertillägg, tillägget för rörliga lönedelar, se- mesterersättning respektive avdraget för uttagen obetald semesterdag så att de mot- svarar förhållandet mellan antalet semesterdagar enligt Semesterlagen och antalet nettosemesterdagar.

Mom 3 Tidsbegränsad anställning ‌

Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete som ej avser eller varar längre tid än tre månader berättigar inte till semesterledighet utan i stället till semesterer- sättning.‌

Mom 4 Lön för nyanställd vid semesterstängning

Vid semesterstängning under huvudsemester har nyanställd arbetare som har intjä- nat färre än 10 betalda semesterdagar rätt till ledighet med bibehållen lön (för- skottssemester) upp till 10 dagar. Utnyttjande av sådan rätt kräver skriftlig över- enskommelse.

En sådan överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetaren ska innehålla en

reglering - i enlighet med nedanstående - av hur förskottssemestrarna ska återbeta- las för det fall anställningen upphör inom en femårsperiod.

Upphör anställningen inom fem år från dess början har arbetsgivaren rätt göra av- drag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma regler som gäller för tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under förskottsse- mestern.

Avdrag ska dock ej göras om anställningen upphört på grund av

1. arbetarens sjukdom

2. förhållande som avses i § 4 tredje stycket Lagen (1982:80) om anställningsskydd eller

3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som ej hänför sig till arbetaren personligen

§ 13 Permitteringslön ‌

Rörande permitteringslön gäller överenskommelsen mellan parterna av den

17 december 1984, träffad på grundval av överenskommelsen mellan SAF och LO den 12 april samma år (se bilaga 4).

§ 14 Reseersättningar och traktamenten ‌

Reskostnadsersättning, restidsersättning och traktamente utges enligt lokala be- stämmelser.

§ 15 Arbetsmateriel och skyddskläder ‌

För arbetsmateriel, arbets- och skyddskläder gäller de regler, som finns fastställda i specialbestämmelser för respektive företag.

§ 16 AMF-försäkringar ‌

Arbetsgivare är skyldig teckna följande försäkringar enligt gällande överenskom- melser mellan SAF och LO:

1. Grupplivförsäkring (TGL)

2. Avgångsbidragsförsäkring (AGB)

3. Gruppsjukförsäkring (AGS)

4. Avtalspension SAF-LO

5. Trygghetsförsäkring (TFA)

6. Föräldrapenningtillägg (FPT)

§ 17 Övriga kollektivavtal ‌

Vid tidpunkten för detta avtals tecknande gäller mellan parterna kollektivavtal en- ligt bilaga 1 med giltighetstider som anges i respektive avtal.

§ 18 Förhandlingsordning ‌

Rörande behandling av tvister, preskription och rätt att vidta stridsåtgärder gäller vad som är stadgat i kap II i huvudavtalet mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige.

Även i övrigt gäller huvudavtalet efter de ändringar parterna vidtagit senast år 1974.

Reglerna i kap IV rörande förbud att medverka i däri angivna stridsåtgärder, vilka regler är utan inskränkning gällande för organisationerna å båda sidor, ska icke utanför det verksamhetsområde, inom vilket avtalet gäller, vara bindande för en- skilda till annat område hörande medlemmar av organisationerna.

I anslutning till protokollsanteckningen under kap IV § 9 i huvudavtalet har skyddsarbetsbegreppet bestämts på följande sätt:

Såsom skyddsarbete anses allt sådant arbete, som antingen erfordras för att gruvans och anläggningarnas säkerhet ej ska äventyras eller försämras eller som eljest är nödvändigt för att driften ska kunna återupptagas i full utsträckning omedelbart efter konfliktens slut ävensom arbete, som har till syfte att skydda samhällsviktiga funktioner, såsom väg och renhållning, skötsel och underhåll av belysningsanord- ningar m m.

§ 19 Avtalets giltighetstid ‌

Detta avtal gäller t o m den 31 mars 2025.

Stockholm den 31 mars 2023

INDUSTRIARBETSGIVARNA

Per Widolf Lotta Gahmberg

Christian Rimmerfeldt

INDUSTRIFACKET METALL

Veli-Pekka Säikkälä Tommy Thunberg-Bertolone Håkan Johansson-Jänkänpää

DELEGATION

Anders Elenius Erika Granberg Ola Holmström Sam Davidsson Thomas Larsson Ulf Gustafsson Conny Lundberg Anette Lack Anilla Larsson

Övriga överenskommelser ‌

1 Löneavtal för avtalsperioden 1 november 2020 - 31 mars 2023, bilaga 1

– kompetensutveckling inom gruvindustrin – underbilaga 1:1

– arbetstid – underbilaga 1:2

– lokal lönebildning - några ord på vägen – underbilaga 1:3

2 Anteckningar till förhandlingsprotokollet, bilaga 2

3 Överenskommelse gällande omplaceringsersättning, bilaga 3

4 Överenskommelse om permitteringslön, bilaga 4

5 Överenskommelse angående deltidsarbete, bilaga 5

6 Överenskommelse angående pension för underjordsarbetare (GPplanen) av den 22 maj 1989, bilaga 6

7 Överenskommelse om GruvLivsarbetstidspremie, bilaga 7

8 Överenskommelse angående företagens medverkan vid uppbörd av fackför- enings-avgifter av den 4 december 2006, bilaga 8

9 Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt och inhyrning av bemanningsföretag,

bilaga 9

10 Entreprenadbilaga till Gruvavtalet

11 Överenskommelse av den 14 januari 1977 om antagande av den mellan SAF och LO den 23 december 1976 antagna överenskommelsen om förhandlings- ordning m m enligt huvudavtalet SAF/LO.

12 Jämställdhetsavtal av den 19 oktober 1983.

13 Utvecklingsavtal av den 19 oktober 1983.

14 Avtal om omställningsförsäkring av den 24 februari 2004

Bilaga 1 Löneavtal för avtalsperioden 2023–2025 ‌

1 Avtalets giltighetstid

Överenskommelsen omfattar avtalsperioden 2023–2025, varmed avses avtalsåren 1 april 2023 – 31 mars 2024 och 1 april 2024 – 31 mars 2025.

Fredsplikt gäller under avtalsperioden.

2 Löner med mera

2:1 Grundläggande principer för lönebildning och lönesättning i företagen Parternas gemensamma uppfattning är att lönebildningen i företagen ska främja företagens produktivitetsutveckling, lönsamhet och internationella konkurrens- kraft. Därigenom skapas bättre förutsättningar för en god löneutveckling och goda villkor för de anställda.

Samma principer för lönesättning ska gälla för kvinnor och män liksom för yngre och äldre arbetare och oavsett etnisk tillhörighet.

2:2 Avtalets tillämpning

Lönepotten för respektive avtalsår fördelas genom lokal överenskommelse. Det förutsätts att de lokala parterna gemensamt analyserar lönesituationen vid företaget samt att vid fördelningen en anpassning sker till tillämpade lönesystem och löne- former.

3 Företagsvis lönepott

3:1

Löneavtalet bygger på förutsättningen att det ska tillämpas enbart i enlighet med sitt uttryckliga innehåll.

Beräkning av lönepotten

För avtalsåret beräknas och fördelas en företagsvis lönepott i enlighet med följande bestämmelser.

I varje företag beräknas potten som en procentsats av de vuxna arbetarnas samlade månadslönesumma dagen före lönerevisionsdatum (fast kontant lön, § 5 mom 2 i avtalet om allmänna villkor), jämte eventuella timbaserade befattningsrelaterade lönetillägg. I månadslönesumman ska dock inte ingå ersättning enligt § 9 ”All- männa anställningsvillkor”. Vid beräkningen av potten avtalsår 2 ska dock den lägsta månadslönesumman för heltidsarbetande vuxen arbetare utgöra 28 211 kr.

(Vid deltidsarbete i proportion därtill).

Anmärkning

Innan potten fördelas ska den minskas med det belopp som motsvarar genomslaget av höjda lägstalöner.

Procentsatsen för avtalsåret är 1 april 2023 4,1

1 april 2024 3,1

Fördelning av lönepotten

3:2

Lönepotten fördelas i lokala förhandlingar med giltighet fr o m avtalsårets början såvida inte annat lokalt överenskommes. Vid fördelningen ska löneprinciperna i punkt 2 tillämpas.

Tillämpas i företaget ett mellan de lokala parterna, i kollektivavtal, överenskommet lönesystem, ska lönepotten användas inom ramen för lönesystemet. Exempel på åtgärder med lönepotten är att införa nya komponenter i systemet och att förändra värdet på befintliga komponenter i systemet. Kostnaden för sådana och andra åt- gärder belastar lönepotten och minskar denna. Samma gäller också om parterna överenskommer om ett nytt lönesystem i samband med fördelningen av potten.

Det är parternas uppfattning att lokala lönesystem bör utvecklas så att de stimulerar till dels ökade arbetsinsatser dels till kompetensutveckling som bidrar till ökad pro- duktivitet.

Anmärkningar

1 För att lönepotten ska kunna användas inom ramen för gällande lönesystem, kan överenskommelse träffas om att fördela den vid flera tillfällen under avtals- året.

2 I samband med förhandling om fördelning av den företagsvisa lönepotten bör en genomgång av lönesystem och lönesättning göras, varvid utgångspunkten är att lönebildningen ska utgöra en del av en produktivitets- och intäktsskapande process.

3 Efter lokal överenskommelse kan lönerevisionsdatum flyttas eller vid fleråriga löneavtal sammanläggas inom avtalsperioden.

3:3

I samband med pottens fördelning ska de lokala parterna göra en löneöversyn i syfte att justera lönerna utifrån principerna i punkt 2:1 och följande kriterier: ökat ansvar, ökade krav och befogenheter i arbetet, eller annan övergång till mera kva- lificerade uppgifter.

Övrigt

Lokala tillägg höjs vid samma tidpunkt enligt lokal praxis.

4 Förhandlingsordning

Kan de lokala parterna ej enas i förhandlingar om fördelning av företagsvis löne- pott, äger part att föra frågan till central förhandling. Sådan förhandlingsframställan ska vara motparten tillhanda senast 14 dagar efter att den lokala förhandlingen av- slutats.

Underbilaga 1:1 Kompetensutveckling inom gruvbranschen ‌

Utgångspunkter

I samarbetsavtalet om industriell utveckling och lönebildning framhålls kompe- tensutvecklingens avgörande betydelse.

Gruvbranschen i Sverige, som verkar på en internationell marknad med hård kon- kurrens, kräver en fortsatt snabb teknikutveckling och därmed en flexibel arbetsor- ganisation för att kunna konkurrera. Detta innebär att bl a kompetens-utvecklings- frågor får en allt större betydelse i företagen.

Kompetensutveckling ska bedrivas i realistiska och ändamålsenliga former. Alla medarbetare ska ges möjligheter att utifrån företagens behov och sina egna förut- sättningar utveckla sin kompetens för att möta kraven i nuvarande och kommande arbetsuppgifter. Utveckling av kompetens, arbetsorganisation, löneformer och lö- nesystem ska bedrivas så att företagens konkurrensförmåga stärks.

Med kompetensutveckling avses såväl praktiskt som teoretiskt lärande i arbetet för att förbättra förmågan att genomföra befintliga eller nya arbetsuppgifter inom företaget.

Den långsiktiga kompetensförsörjningen i gruvbranschen är ett viktigt område för samverkan mellan parterna.

Företagens ansvar

Det åvilar respektive företag att utifrån sina specifika behov och förutsättningar bedriva ett fortlöpande, planmässigt och målinriktat kompetensutvecklingsarbete. Detta kan till exempel innebära kartläggning av företagets och individens aktuella och framtida kompetensbehov. Med en sådan utgångspunkt kan individuella ut- vecklingsplaner upprättas.

Medarbetarens ansvar

Varje medarbetare måste aktivt ta ansvar för sin egen kompetensutveckling. Detta förutsätter en medverkan från medarbetarens sida i det planeringsarbete som bed- rivs vad gäller kompetensutvecklingen i företaget.

De lokala parternas roll

De lokala parterna ska utveckla samverkansformer som stöder ett planmässigt och målinriktat kompetensutvecklingsarbete i företaget. Exempel på en sådan samver- kansform är en partsgemensam arbetsgrupp.

De centrala parternas roll

Parterna är överens om att gemensamt arbeta med kompetensförsörjnings- och kompetensutvecklingsfrågor inom branschen. Arbetsforum för detta är Yrkes- nämnden för Gruvindustrin (YGIN), vilket regleras i särskild protokollsanteck- ning.

Underbilaga 1:2 Arbetstid (trevalet)‌

Varje arbetare har årligen, senast den 31 januari varje år, att göra ett av nedanstå- ende val:

– en arbetstidsförkortning motsvarande fyra dagar

– en avsättning till pensionspremie motsvarande 2,4 % av under föregående ka- lenderår utbetald månadslön

– en kontant ersättning i form av ett engångsbelopp motsvarande 2 % av utbetald månadslön under föregående kalenderår, dvs de 12 månaderna som föregick utbetalningen

I avtalsöverenskommelserna 2001 och 2004 fanns möjlighet att vid fyra tillfällen tillföra den lokala potten 0,5 % i stället för att tillämpa ovanstående treval. Vid företag där de lokala parterna då har enats om detta ska ovanstående treval minskas med det antal tillfällen potten tillförts 0,5 %.

I samband med träffandet av överenskommelse om kompletterande avtalspension Gruv-LP (GLP) har parterna överenskommit att det s k trevalet ska upphöra att gälla vid företag som omfattas av GLP, förutom där undantag anges i övergångs- bestämmelserna till GLP.

Anmärkningar

1 Arbetare som väljer arbetstidsförkortning har inte rätt att spara dagar från ett kalenderår till ett annat.

2 Avsättning till pensionspremie, för den som valt sådan, görs som en komplette- ring till premien för Avtalspensionen SAF-LO i samband med ordinarie inbe- talning av denna.

Arbetare som väljer avsättning till pensionspremie behöver därför inte göra något nytt val av försäkringsgivare, utan avsättningen sker i enlighet med tidi- gare gjort val avseende Avtalspensionen SAF-LO.

3 För arbetare som av något skäl inte gör något av de tre valen har arbetsgivaren att göra en komplettering till Avtalspensionen SAF- LO enligt anmärkning 2 ovan.

Detta gäller även dag som ej tagits ut enligt anmärkning punkt 1 ovan.

Underbilaga 1:3 Lokal lönebildning - några ord på vägen ‌

Det är parternas gemensamma uppfattning att lönebildningen i företagen ska stärka svensk gruvindustris konkurrenskraft över tiden. Med lönebildning avses de pro- cesser som leder fram till löneavtal, lönesystem och tillämpningen av dessa.

Vi har goda relationer mellan olika kategorier på arbetsplatsen och det finns en tradition av samarbete och samråd som ger oss unika möjligheter att skapa en bra grund för en bättre och effektivare arbetsorganisation än konkurrenterna.

Den produktionsteknik som vi använder i våra gruvor är inte unik på något sätt. För att svensk gruvindustri ska klara konkurrensen från marknaden krävs det väl- utbildad och väl motiverad personal i företagen. Det är därför viktigt att lönebild- ningen stödjer denna utveckling samt underlättar den framtida rekryteringen till branschen.

I syfte att stödja de lokala parternas arbete genomfördes ett lönebildningssemi- narium i Luleå den 5 december 2002.

Vid seminariet genomfördes gruppdiskussioner. I dessa hade deltagarna till uppgift att definiera tre viktiga egenskaper som ska innehållas i ett lönesystem för att det ska uppfattas som rättvist och vara konkurrensbefrämjande över tiden.

Nedan sammanfattas dessa gruppdiskussioner. Dessa diskussioner blir några tankar kring och några ord på vägen för de lokala parterna vid diskussion om lönebild- ningen i företagen och hur lön ska sättas.

• Lön ska understödja för verksamheten behövlig kompetensutveckling på kort och lång sikt. Det är avgörande att man skapar en gemensam målbild för före- tagets framtida utveckling för att sträva åt samma håll. Det blir därmed tydligt vad som ska åstadkommas och att rätt sak görs vid rätt tidpunkt.

• Ledarskapets utövande är mycket viktigt då det gäller tillämpning av löneavtal och att stimulera till kompetensutveckling. Ledarskapet måste vara synligt. Väl fungerande löneavtal bygger på samverkan och att individer blir uppmärksam- made. Parterna har självfallet ansvar för att tillämpningen av löneavtalet vid företaget styr mot den gemensamma målbilden och att förankringsprocessen sker på ett bra sätt bland de anställda.

• Lönesättningen måste vara enkelt och begripligt och de lokala löneavtalen måste vara aktuella och överskådliga. Flexibilitet är nödvändigt för att undvika att styra mot eller konservera felaktiga beteenden eller icke önskvärda struk- turer.

Sammanfattningen av seminariet visar att det finns tre nyckelord i processen att skapa ett bra lönesystem som måste lyftas fram på ett tydligt sätt: upplevd rättvisa, förankrade och förståeliga.

Löner ska upplevas som rättvisa. De måste vara förankrade och det måste vara för- ståeligt varför man har den lön som man har.

För att uppnå detta menar parterna att det är nödvändigt att engagera de anställda i lönebildningsprocessen som syftar till att skapa lokala löneavtal. Detta engage- mang åstadkommes i dialog mellan människor. En dialog vilken ger en förankring för att skapa ett underlag till de lokala avtalsslutande parterna.

Parterna anser också att det krävs en vidsynthet och ett öppet sinnelag på ett sätt som kanske inte tidigare funnits.

Punkter att beakta:

1. De lokala parterna gör en gemensam analys av vilka behov som företaget och de anställda har på kort och lång sikt, för att skapa en målbild. Detta steg är avgörande i analysen av vad som ska åstadkommas.

2. Beskriv den målbild som parterna kommit fram till och utifrån den identifiera de delar i ett löneavtal som bidrager till målbildens uppfyllande.

3. Upprätta tidplan, projektbeskrivning, beräkna investeringskostnader och vilka intäkter som löneavtalet kommer att generera.

4. Uppföljning av planerade och genomförda aktiviteter, vilket ska framgå av tid- planen, är av största vikt.

5. Analysera och fastställ hur förankring ska ske.

6. Tänk på:

att löneavtalet ska bidra till att uppnå den gemensamma målbilden att löneavtalet ska upplevas som rättvist

att löneavtalet ska vara överskådligt och förståeligt

att löneavtalet ska vara så flexibelt att det går att hålla aktuellt och klara föränd- ringar.

Ett allmänt råd är att undvika att diskutera lönetekniken innan parterna har bestämt sig för vad som ska åstadkommas.

Bilaga 2 ‌

Anteckningar från förhandlingsprotokoll 31 mars 2023 ‌

Direktiv arbetsgrupp GLP

2010 träffade parterna överenskommelse om Gruv-LP (GLP) som en komplette- ring till Avtalspensionen SAF-LO (ASL). GLP ersatte den förmånsbestämda GP- planen. Syftet var bland annat att skapa ett system som stärker tryggheten för alla arbetare och ger förutsättningar för kostnadskontroll för företagen. Systemet möj- liggör vidare för den anställde att gå ner i tid från 60 års ålder.

Parterna är överens om att fortsätta arbetet i den partsgemensamma arbetsgrupp som tillsattes i avtalsförhandlingarna 2020 avseende att utreda möjligheten att in- föra premiebefrielseförsäkring på GLP-premien i samband med sjukdom och för- äldraledighet.

Gruppen kan även diskutera andra GLP-relaterade frågor, som till exempel hur en höjd pensionsålder kan komma att påverka GLP. Arbetsgruppen ska avlämna rap- port och kan lämna förslag på lämpliga förändringar och finansiering av sådana.

Arbetsgruppen består av två personer från arbetsgivarorganisationen, två personer från lokala arbetsgivarföreträdare, två personer från de centrala arbetstagarorgani- sationerna samt två personer från lokala arbetstagarorganisationerna.

Bilaga 3 Överenskommelse gällande omplaceringser- sättning ‌

Om de lokala parterna inte enas om annat gäller följande.‌

A Förutsättningar för omplaceringsersättning

Omplaceringsersättning utgår till anställd som omplaceras efter förhandling eller som av läkare och arbetsledning bedöms inte kunna utföra dittillsvarande arbete och till följd därav stadigvarande omplaceras till lägre betalt arbete. För att kvali- ficera sig till omplaceringsersättning krävs att arbetstagaren har varit anställd vid företaget i sammanlagt minst 24 månader under den senaste femårsperioden.

Med företag förstås den del av företag eller koncern som faller inom avtalsområdet.

Vid omplacering som direkt föranleds av arbetsskada/olycksfall på arbetsplatsen, dock ej färdolycksfall, utgår omplaceringsersättning även om arbetstagaren icke uppnått 24 månaders sammanlagd kvalifikationstid enligt ovan. Sådan omplace- ringsersättning utges dock inte för längre tid än arbetstagaren varit anställd vid fö- retaget.

Vid omplacering som sker på arbetstagarens egen begäran föreligger inte rätt till omplaceringsersättning. Detta gäller dock ej om skälet till omplaceringen är sakligt motiverad av hälsoskäl.

Omplacering som föranleds av arbetstagarens eget förvållande, exempelvis om denne genom vårdslöshet i arbetet orsakat säkerhetsrisker eller i övrigt misskött sig på sådant sätt att en omplacering till andra arbetsuppgifter bedöms som nödvändig, berättigar inte till omplaceringsersättning.‌

B Ersättningens storlek

Ersättningens storlek beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan den tidi- gare befattningens lön sådan den var fastställd månaden före omplaceringen och lönen för det arbete vartill omplaceringen skett. I beräkningsunderlaget ingår till befattningen hörande tillägg exklusive ob- och skiftformstillägg.

Ersättningen avtrappas under tre år med en tredjedel av ursprungligt belopp per år efter datum för omplaceringen.

Om omplacering har samband med arbetsskada som berättigar till ersättning för förlorad arbetsinkomst genom försäkring enligt lag eller avtal, ska vid beräkning av löneskillnaden sådan ersättning läggas till lönen för det arbete vartill omplace- ringen sker.

Vid omplacering som direkt föranleds av hälsoskäl eller arbetsskada/olycksfall på arbetsplatsen, dock ej färdolycksfall, ska omplaceringsersättning även utges för minskat ob-tillägg.‌

C Regel vid förnyad omplacering

Sker ytterligare omplacering medan rätt till ersättning kvarstår förfares på följande sätt:

Ersättningsunderlag, ersättningens storlek och den efter avtrappning enligt ovan återstående delen av ersättning omräknas till de värden de skulle ha haft om den ursprungliga omplaceringen skett direkt till det nya arbetet.‌

D Giltighetstid

Detta regelverk tillämpas för omplaceringar från och med den 1 april 2017.

Avseende omplacering genomförda före 1 april 2017 tillämpas regelverket i sin tidigare lydelse.

Anmärkning

Överenskommelsen upphäver ej lokala överenskommelser som avser omflyttning av kortvarig art.

E Övrigt ‌

Omplaceringsersättningen betraktas som ett personligt tillägg till lönen och be- handlas vid frånvaro, övertidsarbete etc. enligt det vid företaget gällande avtalet. Dock ska tidigare utgivet ob-tillägg, om sådant ingått i beräkningsunderlaget för omplaceringsersättningen, inte ligga till grund för beräkning av ob-tillägg i den nya befattningen.

Som varaktig omplacering betraktas omflyttning som av företagsledningen bedöms komma att omfatta minst sex månader. Visar sig omflyttningen i efterhand omfatta kortare tid än sex månader räknas omflyttningen ej som varaktig och medför sålunda ej rätt till ersättning enligt denna överenskommelse. Därvid ska erforder- liga lönemässiga korrigeringar göras. Dock föreligger ingen återbetalningsskyldig- het.

Bilaga 4 Överenskommelse om permitteringslön ‌

ÖVERENSKOMMELSE

mellan

Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och

Landsorganisationen i Sverige (LO)

om permitteringslön och om inrättande av permitteringslöneanordning SAF/LO.

Permitteringslön

§ 1 ‌

Då arbetsgivare, utan att anställningen upphör, på grund av arbetsbrist, driftstör- ning eller annan sådan omständighet inte tillhandahåller arbetstagaren något arbete samt befriar arbetstagaren från hans närvaroskyldighet (permittering) utges ersätt- ning (permitteringslön) i enlighet med §§ 2-5 nedan.

§ 2 ‌

Permittering kan vidtas oavsett regler om turordning.‌

§ 3

Arbetstagaren är skyldig att inom skälig tid återgå i arbete när det hinder, som för- anledde permitteringen, upphört.

§ 4 ‌

I permitteringsfrågor ska lagstadgad förhandlingsskyldighet iakttas. Vid dessa för- handlingar ska parterna eftersträva enighet om omfattning och förläggning av per- mitteringen. Parterna bör därvid ta hänsyn till företagets produktions- och mark- nadsförhållanden samt eftersträva lösningar som medför minsta möjliga olägenhet för berörda arbetstagare.‌

§ 5

Permitteringstid räknas i hela dagar (arbetsdagar). Permittering som föranleds av oförutsedda driftsavbrott, t ex strömavbrott och som beslutas inom en timme efter ordinarie arbetstidens början räknas som en permitteringsdag enligt detta avtal.

§ 6 ‌

Permittering enligt detta avtal får för en arbetstagare omfatta högst 30 arbetsdagar per kalenderår.

§ 7 ‌

För permitteringstid utbetalar arbetsgivaren permitteringslön. Permitteringslönen motsvarar vad arbetstagaren skulle ha erhållit om han arbetat under permitterings- tiden. Hur permitteringslönen närmare ska beräknas fastställs av förbundsparterna inom respektive avtalsområde.

Permitteringslönen beräknas med hänsyn till det antal timmar på arbetstagarens ordinarie arbetstid, varunder han eljest skulle ha arbetat.

Permitteringslön ingår i underlaget för beräkning av lagstadgade arbetsgivaravgif- ter och semesterlön.

Kompletterande bestämmelse Gruvornas Arbetsgivareförbund/Svenska Gruvin- dustriarbetareförbundet (enligt överenskommelse den 17 december 1984):

Vid permittering erhåller arbetaren den lön och andra anställningsförmåner (ej kostnadsersättningar) han skulle ha erhållit om han inte permitterats. Detta innebär att fasta och rörliga lönedelar såväl månads- som timbaserade utges oförändrade och att av eventuell bonus och ackordslönedelar utges den genomsnittliga förtjäns- ten under senaste sexmånadersperiod.

§ 8 ‌

Permitteringslön utges inte vid permittering som föranleds av:

a. arbetstagarens eget vållande,

b. olovlig konflikt inom LO:s område,

c. semesterstängning i samband med huvudsemestern dock högst under de första 10 permitteringsdagarna,

d. offentlig myndighets beslut som arbetsgivaren inte bort räkna med.

§ 9 ‌

Frågan om huruvida permitteringslön ska utges vid driftsavbrott som är en följd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur och frågan om huruvida permitteringslön ska utges till arbetstagare som utför arbete i sitt hem regleras i avtal mellan berörda förbundsparter.

Därvid ska riktpunkten vara att arbetstagare, som enligt hittills gällande regler vid permittering under pågående säsong eller motsvarande åtnjuter arbetslöshetser- sättning, ges fortsatt skydd.

Bilaga 5 Överenskommelse angående deltidsarbete ‌

Företagen ska tillse, att den deltidsanställdes arbetstid och arbetsförtjänst blir så jämn som möjligt. För stadigvarande deltidsarbete ska arbetstidsschema upprättas, såvida icke arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet omöjliggör detta. På sådant arbetstidsschema ska all regelbundet återkommande arbetstid angivas.

Sociala förmåner enligt lag och avtal är i vissa fall beroende av arbetstidens längd och förläggning. En arbetstid understigande l6 timmar per vecka medför sålunda, att rätten till avgångsbidragsförsäkring och grupplivförsäkring reduceras. Vidare kan de avtalsenliga AGS förmånerna minskas i vissa fall och pensionsförmånerna påverkas om arbetstiden understiger 208 timmar per kalenderkvartal. Den årliga arbetsinkomsten måste överstiga ett visst belopp – basbeloppet - för att arbetstaga- ren ska tillgodoräknas pensionspoäng för ATP.

Den deltidsanställde ska informeras om dessa bestämmelser liksom om de övriga anställningsvillkor som gäller vid deltidsarbete. Där så är praktiskt möjligt och i fall där den anställde så önskar ska arbetstiden för den deltidsanställde bestämmas så att den anställde blir berättigad till de ovan angivna sociala förmånerna.

Vid utökat arbetskraftsbehov ska i första hand deltidsanställda erbjudas ett högre antal timmar.

Parterna är ense om att tvist rörande tillämpning av denna överenskommelse avgörs av SAF och LO.

Bilaga 6 Pensionsplan för arbetare i arbete under jord inom gruvavtalets tillämpningsområde (GP-planen)‌

Anmärkning

Gruvornas Arbetsgivareförbund och Industrifacket Metall har i maj 2009 överens- kommit att den s k GP-planen ska upphöra att gälla den 31 december 2009 och ersättas av den s k Gruv-LP (GLP). Enligt övergångsbestämmelserna till GLP- överenskommelsen (punkt 1) har parterna emellertid enats om att vissa grupper har möjlighet att även framgent omfattas av den gamla GP-planen. Mot denna bakgrund redovisas den gamla GP-planen i sin helhet i denna bilaga.

Mellan Gruvornas Arbetsgivareförbund och Svenska Metallindustriarbetareför- bundet överenskommes härmed följande pensionsplan för arbetare i arbete under jord inom gruvavtalets tillämpningsområde vid i bilaga 1 upptagna företag att gälla fr o m den 1 januari 2001.‌

Rätt till GP

§ 1

Arbetare som omfattas av denna plan har rätt att erhålla GP-pension om följande förutsättningar är uppfyllda:

1. Arbetare har uppnått pensionsåldern enligt § 2 nedan och kan i enlighet med

§§ 3–4 nedan tillgodoräkna sig minst 120 månaders pensionsgrundande tjäns- tetid.

2. Arbetare är vid tidpunkten för pensionsavgången anställd inom tillämpnings- området för gruvavtalet vid företag som anges i bilaga 1.

3. Arbetare är vid tidpunkten för pensionsavgången anställd som arbetare inom tillämpningsområdet för gruvavtalen vid företag, som anges i bilaga 1 eller som arbetsledare eller tjänsteman inom motsvarande verksamhetsområde vid dessa företag.‌

Pensionsålder

§ 2

Arbetare som kan tillgodoräkna sig minst 240 månaders pensionsgrundande tjäns- tetid, ska avgå med GP fr o m ingången av den kalendermånad, under vilken han uppnår 60 års ålder.

Arbetare som vid 60 års ålder kan tillgodoräkna sig 120 men ej 240 månaders pens- ionsgrundande tjänstetid, har rätt att kvarstå i anställning, dock längst t o m 62 års ålder, eller den tidigare tidpunkt då han kan tillgodoräkna sig 240 månaders pens- ionsgrundande tjänstetid. För arbetare som är fortsatt anställd efter 60 års ålder om- räknas pensionsbeloppet efter försäkringstekniska grunder, så kallat uppskjutet uttag.

Sådant uppskjutet uttag får dock inte tillsammans med effekten av eventuellt fort- satt intjänande enligt §§ 3–4 leda till att den därefter utgående pensionen överstiger högsta möjliga pension enligt § 7.

Pensionsgrundande tjänstetid (underjordsmånader)‌

§ 3

Såsom pensionsgrundande tjänstetid (underjordsmånader) äger arbetare fr o m ka- lendermånaden efter den under vilken han uppnått 21 års ålder och längst t o m kalendermånaden före den fr o m vilken han enligt § 2 uppnått pensionsåldern, till- godoräkna varje kalendermånad under vilken han utfört arbete under jord motsva- rande minst 2,1 gånger den för honom gällande avtalsenliga vecko-arbetstiden.

Som pensionsgrundande tjänstetid kan arbetare maximalt tillgodoräkna sig 240 un- derjordsmånader, förutom i fall som anges i § 9 där arbetare maximalt kan tillgo- doräkna sig 360 underjordsmånader.

§ 4

Såsom pensionsgrundande arbetstid räknas även tid då arbetare varit frånvarande från arbetet på grund av semester under förutsättning att han tillgodoräknats såväl kalendermånaden före som kalendermånaden efter semestern såsom pensionsgrun- dande tjänstetid.

Även frånvaro på grund av sjukdom räknas som pensionsgrundande tid under för- utsättning att kalendermånaden före insjuknandemånaden tillgodoräknats som pensionsgrundande tid, dock att dag, som infaller efter det att arbetare till följd av sjukdom varit frånvarande från arbetet under sammanlagt 180 dagar av ett kalen- derår, räknas som pensionsgrundande endast om arbetsoförmågan föranletts av ar- betsskada. Frånvaro p g a arbetsskada kan räknas som pensionsgrundande i högst två kalenderår i en följd, räknat från insjuknandedagen.

Tid då arbetare uppburit föräldrapenning räknas som pensionsgrundande tjänstetid under sammanlagt 120 dagar per barn.

Avbrott i anställning ‌

§ 5

Arbetare äger utöver pensionsgrundande tjänstetid fullgjord i den vid pensionsav- gången pågående anställningen jämväl tillgodoräkna pensionsgrundande tjänstetid i tidigare anställningar vid företag, vilket upptas i bilaga 1, inom tillämpningsom- rådet för gruvavtalen under förutsättning att eventuella avbrott mellan anställning- arna ej överstiger fem år.

För arbetare som i tidigare anställning/ar slutat på egen begäran, gäller att avbrott mellan anställningarna ej får överstiga två år.

Pensionsgrundande inkomst ‌

§ 6

Pensionsgrundande inkomst (PGI) är den skattepliktiga lön som arbetsgivaren un- der pensionsgrundande tjänstetid enligt §§ 3–4, utgett till arbetare under respektive kalenderår.

Pensionsgrundande lön under pensionsgrundande frånvaro enligt § 4, är den lön som skulle ha intjänats under sådan frånvaro.

Som pensionsgrundande lön räknas också ersättning som arbetare under anställ- ning erhållit enligt Lagen om Arbetsskadeförsäkring eller erhållit från YFL, TFA och/eller AGS. Arbetare har skyldighet att till arbetsgivare meddela om han erhållit sådan ersättning samt storleken av sådan ersättning.‌

Pensionens storlek

§ 7

Gruvpensionens storlek bestäms för arbetare utifrån genomsnittet av PGI under de tre bästa åren under vilka arbetare fyllt 50–59 år. Därvid ska PGI för respektive år räknas om med det inkomstindex som används för samma år för intjänade pens- ionsrättigheter enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension. Den genomsnittliga inkomsten benämns PGIG.

Storlek per månad fastställes enligt följande formel;

75 % av

PGIG

Pensionsgrundande tjänstetid enligt §§ 3 och 4

240

Anmärkning

Övergångsbestämmelser finns reglerade i § 18.‌

Bibehållen rätt till GP

§ 8

Arbetare, anställd i företag som omfattas av GP-planen, och som efter uppsägning eller omplacering på grund av arbetsbrist lämnar avtalsområdet och som vid tid- punkten för uppsägningen respektive meddelandet om omplacering till annat av- talsområde, uppnått 57 års ålder, bibehåller sin intjänade rätt till GP från 60 års ålder.

Rätt till pension i annat fall ‌

§ 9

Arbetare, anställd i företag som omfattas av GP-planen, och som efter uppsägning eller omplacering på grund av arbetsbrist lämnar avtalsområdet och som vid tid- punkten för uppsägningen respektive meddelandet om omplacering till annat av- talsområde, ej uppnått 57 års ålder, erhåller rätt till pension om han kan tillgodo- räkna sig minst 120 månaders pensionsgrundande tjänstetid.

Såsom pensionsgrundande tjänstetid för pension i annat fall äger arbetare fr o m kalendermånaden efter den under vilken han uppnått 28 års ålder och längst t o m kalendermånaden före den fr o m vilken han uppnått 57 års ålder, tillgodoräkna sig varje kalendermånad under vilken han utfört arbete under jord motsvarande minst 2,1 x den för honom gällande avtalsenliga veckoarbetstiden samt tid enligt reglerna i §§ 3–4.

Rätten till pension bortfaller om arbetare erbjudits annat arbete inom företaget/ koncernen men inte accepterar det erbjudna arbetet. Sådant erbjudet arbete ska ligga inom en radie av 15 mil från den nuvarande verksamhetsorten.

Samma gäller om annat arbete inte kan erbjudas i företaget/koncernen men arbetare erbjuds annat arbete vid företag som omfattas av GP-planen och inte accepterar erbjudandet.

Pensionens storlek i annat fall ‌

§ 10

Pensionens storlek i annat fall bestäms för arbetare utifrån genomsnittet av PGI under de tre bästa åren under de tio kalenderår vilka föregår uppsägningen. Därvid ska PGI för respektive år räknas om med det inkomstindex som används för samma år för intjänade pensionsrättigheter enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension. Den genomsnittliga inkomsten benämns PGIG.

Storlek per månad fastställes enligt följande formel;

75 % av

PGIG x Pensionsgrundande tjänstetid enligt §§ 3 och 4

12 360

Anmärkning

Övergångsbestämmelser finns reglerade i § 18.

Tid under vilken GP utges ‌

§ 11

GP utges fr o m pensionsåldern t o m kalendermånaden före den under vilken pens- ionären fyller 65 år.

Efter överenskommelse, se § 2, kan GP uppskjutas för senare uttag, men utges längst t o m kalendermånaden före den under vilken pensionären fyller 65 år.

Pension i annat fall enligt § 9 utbetalas mellan 60–65 år.‌

Pension efter fyllda 65 år

§ 12

Arbetare som erhåller gruvpension enligt § 7 erhåller även pension efter fyllda 65 år.

För att erhålla denna förmån gäller kvalifikationsvillkoren i §§ 3 och 8 på sätt som där anges. Förmånens storlek proportioneras med hänsyn till pensionsgrundande tjänstetid på samma sätt som anges i § 7.

Förmånen beräknas med utgångspunkt från inkomstbasbeloppet enligt 1 kap 6 § Lag om inkomstgrundad ålderspension och utges månadsvis fr o m den månad då arbetaren fyller 65 år och längst t o m kalendermånaden före den då arbetaren fyller 70 år.

För den som uppnår 65 års ålder under 2006 är full förmån 0,41 % av inkomstbas- beloppet under den tid förmånen utges, för den som uppnår 65 års ålder under 2007 är full förmån 0,82 % av inkomstbasbeloppet under den tid förmånen utges och för den som uppnår 65 års ålder under 2008 och därefter är full förmån 1,23 % av in- komstbasbeloppet under den tid förmånen utges.

Samordning med annan förmån

§ 13

GP och pension i annat fall minskas med pensions- eller sjukförmåner som arbe- tare för egen del erhåller enligt AFL, lag om delpension, livränta enligt YFL eller lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) eller annan lag. Exempel på sådana för- måner är förtidspension och sjukbidrag, även som ersättning enligt AGS.

GP och pension i annat fall ska också minskas med ersättning som arbetare erhållit för egen del och som ingår i pensionsmedförande lön enligt § 6.

Livränta som grundas på anställning från arbetsgivare som inte omfattats av tidi- gare GP-planer och inte heller omfattas av denna plan ska inte ligga till grund för samordning med GP och pension i annat fall.

Livränta som arbetare erhållit före år 1977 enligt dåvarande regler i TFA, som er- sättning för lyte eller men, ska inte samordnas enligt denna paragraf.

Arbetare är i förekommande fall skyldig söka eller medverka till sökande av ersätt- ningar enligt första stycket samt att om han uppbär sådan till arbetsgivaren meddela erhållet belopp. Arbetsgivare har rätt att, från försäkringsgivare som utbetalar er- sättning enligt första stycket, begära uppgift om utbetalat belopp.

Vid samordning ska hänsyn tagas till värdet av att viss förmån ej är skattepliktig.

För arbetare med GP eller pension i annat fall, och som erhåller förtidspension eller sjukbidrag enligt AFL, och som inte är berättigad till ersättning från AGS, ska hän- syn tas till detta då samordning sker.

Värdet av eventuellt tidigare förvärvad rätt till pension i annat fall enligt § 9 ska ingå i GP-pensionen.

För fordran som kan uppkomma vid samordning med annan förmån enligt ovan sker kvittning på eventuell innestående GP-pension.

Värdesäkring av utgående pension ‌

§ 14

Utgående pension höjs årligen med det procenttal vilket årligen beslutas för höjning av inkomstbasbelopp enligt 1 Kap 6 § Lagen om inkomstgrundad ålderspension.‌

Utbetalning av pensioner

§ 15

Betalningsskyldigheter för utgående pensioner åvilar vart och ett företag hos vilket arbetare vid pensionsavgången tillgodoräknas pensionsgrundande tjänstetid enligt

§§ 3–4, i den relation som sådan tjänstetid hos företaget står till arbetares totala pensionsgrundande tjänstetid enligt §§ 3–4.

Utbetalning av pensioner sker månadsvis i efterskott.‌

Säkerställande av GP-pension

§ 16

Fullgörande av företagens betalningsskyldighet för GP säkerställs genom att de i bilaga 1 angivna företagen tecknar kreditförsäkring hos Försäkringsbolaget Pens- ionsgaranti, ömsesidigt (FPG).

Företag har skyldighet att, för arbetare som utfört arbete under jord, till Pensions- registreringsinstitutet (PRI) årligen rapportera uppgift om antalet fullgjorda under- jordsmånader enligt §§ 3 och 9 samt årslönesumma enligt § 6.

Handläggning av tvister ‌

§ 17

Tvister rörande tolkning och tillämpning av denna pensionsplan ska behandlas en- ligt den förhandlingsordning, som anges i gällande huvudavtal.

Kan rättstvist om tolkning och tillämpning av denna plan ej lösas genom förhand- ling enligt föregående stycke, ska den hänskjutas till avgörande av en särskild skil- jenämnd. Denna ska bestå av en representant utsedd av arbetsgivarparterna och en representant utsedd av arbetarparten. Parterna utser gemensamt opartisk ordfö- rande i nämnden.

Övergångsbestämmelser ‌

§ 18

Arbetare som efter den 1 januari 2001 uppnår pensionsålder enligt § 2 äger rätt att tillgodoräkna sig pensionsgrundande tjänstetid och lön före detta datum enligt då vid varje tidpunkt gällande GP-plan.

Enligt §§ 7 och 10 ska PGI för arbetare fastställas. PGI värdesäkras på så sätt att PGI omräknas med ett fastställt inkomstindex. Detta index fastställes fr o m 2001. För tiden dessförinnan, 1991–2000, fastställs PGI med hjälp av det fastställda bas- beloppet.

Giltighetstid ‌

§ 19

Denna överenskommelse gäller fr o m den 1 januari 2001 t o m den 31 december 2010. Därefter gäller planen tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid om ett år. För det fall part önskar säga upp avtalet till den 31 december 2010 ska uppsäg- ning ske senast den 1 januari 2010.

Ändras förutsättningarna för denna överenskommelse mer väsentligt på grund av ändrad lagstiftning eller andra regelförändringar ska parterna uppta förhandlingar i syfte att åstadkomma nödvändiga förändringar utan föregående uppsägning.

Bilaga 6:1 ‌

Företag vilka omfattas av överenskommelsen om pensionsplan för arbetare i arbete under jord, inom gruvavtalens tillämpningsområden (GP-planen)

1969/70

Överenskommelsens punkt H första stycket

1976

Bastkärns Grufaktiebolag Boliden Aktiebolag Fagersta AB

Gränges AB Idkerbergets Gruf AB

AB Svenska Kullagerfabriken Sandvik AB

Stora Kopparbergs Bergslags AB Stripa Gruv AB

Ställbergs Grufve AB Surahammars Bruks AB Tuolluvaara Gruv AB Uddeholms AB

Vieille Montagnes Svenska Egendomar LKAB

Statsgruvor AB

AB Atomenergi – Ranstadsverket

1982

LKABs Fastighets AB Kimit AB

Viscaria AB Gåsgruvan AB

Norbergs Grufaktiebolag Pershytte Grufaktiebolag SSAB

Stripa Mine Service AB Stripa Mineral AB

1985

Sveriges Geologiska AB Prospekteringsborrning, Stråssa AB AB Sandvik Central Service

AB Sandvik Rock Tools

1989

Dannemora Gruvor AB Grängesbergs Gruvor AB Sandvik AB, Bodås

2000

Boliden Mineral AB Fastighets AB Malmfälten Kimit AB

LKAB

Malmtrafik i Kiruna AB Viscaria AB Zinkgruvan Mining AB

2010

Boliden Mineral AB Fastighets AB Malmfälten Kimit AB

LKAB

Malmtrafik i Kiruna AB Wassara AB Zinkgruvan Mining AB

Bilaga 7 ‌

Protokoll

Ärende: Förhandlingar om införande Gruv-LP (GLP)

Parter: Gruvornas Arbetsgivareförbund (GAF) Industrifacket Metall (IF Metall)

Tid: 9 och 22 november, 17 december 2007

30–31 januari, 11–13 mars, 2 april, 29 april 2008

27–28 maj 2009

Plats: Gruvornas Arbetsgivareförbunds lokaler i Stockholm

Närvarande: Gruvornas Arbetsgivareförbund;

Robert Schön, ordförande Ann-Christin Thunehed

Eva Lindberg (ej 17/12–07 och 28 maj 09) Mats Pettersson (ej 13/3–08 och 27–28 maj 09) Per-Olof Fjällborg

Stefan Romedahl (ej 27–28 maj 09) Margareta Wäster (ej 29/4–08) Martin Eman (endast 27–28 maj 09) Per Widolf, vid protokollet

Industrifacket Metall;

Tommy Andersson

Peter Baltzari (ej 11–13/3–08) Sam Davidsson

Jörgen Ingvarsson

Fredrik Jönsson (endast under 2007) Krister Lundgren (ej 27–28 maj 09) Ronny Marklund

Folke Niemi Peter Falck Tomas Nilsson

Tony Pettersson-Sjölund

Harry Rantakyrö (ej 11/3 - 13/3–08 och 27–28 maj 09) Lars Sundström (ej 27–28 maj 09)

Steve Ärlebrand (ej 28 maj 09)

Ola Holmström (endast 27–28 maj 09)

Peter Viklund (endast 27–28 maj 09)

Kurt Janohls (endast 27–28 maj 09)

Annika Persson (endast 28 maj 09)

Justeras: Robert Schön och Tommy Andersson

§ 1 Parterna har i förhandlingar träffat överenskommelse om GLP enligt bi- laga 1 och om övergångsbestämmelser till denna enligt bilaga 2.

Parterna är överens om att denna överenskommelse och övergångsbestäm- melser endast omfattar företag som den 31 december 2009 omfattas av nu- varande GP-plan.

§ 2 Parterna är med anledning av detta överens om att nu gällande ”Pensions- plan för arbetare under jord inom gruvavtalets tillämpningsområde (GP-pla- nen)” upphör att gälla den 31 december 2009.

Parterna är även överens om att den särskilda överenskommelse rörande ar- betstid (det s k tre-valet) som funnits sedan 2001 upphör att gälla den 31 de- cember 2009, förutom där undantag anges i övergångsbestämmelserna. Utan hinder härav ska förmån som intjänats enligt tre-valet under 2009 ut- ges under 2010.

§ 3 Parterna är överens om att, i det mellan parterna gällande kollektivavtalet om löner och allmänna anställningsvillkor, införa en regel om möjlighet till deltid med utnyttjande av GLP från 60 års ålder. Av denna regel ska vidare framgå att nyttjande av denna möjlighet endast får ske med beaktande av arbetsgivarens berättigade intressen avseende produktion, organisation och driftens behöriga gång.

§ 4 Parterna är överens om att premiebetalning i enlighet med överenskom- melse om GLP (bilaga 1) under tjänstledighet p g a föräldraledighet ska upprätthållas under 4 månader från föräldraledighetens påbörjande. Ledig- heten ska påbörjas senast ett år efter barnets födelse.

§ 5 Parterna är överens om att arbetare anställd den 1 januari 2010 och som om- fattas av GLP, dels den 1 januari 2011, dels den 1 januari 2012, erhåller en extra premieinbetalning om 3 000 kr till sin GLP-pension, under förutsätt- ning att;

– arbetaren är tillsvidareanställd och även var anställd den 1 januari 2009 eller

– arbetaren är visstidsanställd och har varit anställd vid företaget minst 24 månader under perioden 2007–2009.

Om arbetaren vid respektive inbetalningsdag inte längre kvarstår i anställ- ning föreligger ingen rätt till extra premieinbetalning.

Extra premiebetalning enligt ovan ska även tillfalla arbetare som uppfyller dessa villkor men som inte omfattas av GLP under förutsättning att;

– arbetaren uppnått 21 men inte 25 års ålder 1 januari 2010 och,

– arbetaren varit sysselsatt i arbete under jord.

Deltidsanställda samt anställda som uppbär sjukersättning/aktivitetsersätt- ning ska erhålla premieinbetalning enligt denna paragraf i proportion till sysselsättningsgraden.

§ 6 Parterna är överens om att med anledning av denna uppgörelse kan avräk- ning ske från löneutrymmet i de kommande riksavtalsförhandlingarna 2010.

§ 7 Med anledning av att parterna enats om att i dessa förhandlingar avlösa det s k tre-valet har IF Metall i förhandlingarna yrkat att GLP ska kunna kom- pletteras med engångsinsättning. Parterna noterar att denna möjlighet nu- mera finns i Avtalspensionen SAF/LO paragraf 4 a, och att denna möjlighet ersätter den möjlighet att komplettera Avtalspensionen SAF/LO som fanns i tre-valet, och att företagen i grunden är positiva till att arbetarna kan för- stärka sin pension.

§ 8 Med anledning av att parterna träffat överenskommelse om att ersätta nuva- rande GP-plan med denna överenskommelse om GLP, enas man om att i samband med riksavtalsförhandlingarna 2010 tydliggöra att § 3 mom 2 fort- sättningsvis enbart ska gälla för dem som omfattas av punkt 1 i denna över- enskommelses övergångsbestämmelser.

§ 9 Parternas målsättning är att samtliga företag inom gruvbranschen på sikt ska omfattas av GLP. Medlemsföretag i GAF som inte omfattas av nuva- rande GP-plan kan därför efter inrangering omfattas av överenskommelse om GLP istället för vid företaget annan gällande pensionslösning. Vid sådan inrangering ska då hela kostnaden avräknas som sådant företag idag kan ha för annan pensionslösning. Avräkning ska ske mot pensionskostnad och/ eller lönepott.

Samma inrangeringsförfarande ska ske för nytillkomna medlemmar i för- bundet.

Inrangeringsförhandling kan ske med biträde av centrala parter.

§ 10 Parterna är medvetna om det överenskomna regelverkets komplexitet. Par- terna är därför överens om att korrigeringar kan bli nödvändiga utan att för den skull överenskommelsens sakliga innehåll ändras. Sådana korrigeringar ska vara gjorda senast den 30 september 2009.

Vid protokollet:

Per Widolf

Justeras:

Robert Schön Tommy Andersson

Bilaga 7:1 Bestämmelser för kompletterande avtalspension Gruv- LP (GLP)‌

§ 1

Gruvornas Arbetsgivareförbund och Industrifacket Metall är överens om nedanstå- ende regler för premieavsättning som en komplettering till Avtalspension SAF-LO (ASL), GLP.

För denna pension gäller nedanstående bestämmelser.

Skolungdom anställda i feriearbete omfattas inte av dessa bestämmelser.

Denna överenskommelse gäller enbart för företag förtecknade i bilaga A, och fö- retag som efter GLP-planens införande har anslutit sig till denna.

§ 2

Beträffande förmåner enligt dessa bestämmelser gäller i tillämpliga delar §§ 1–3 samt §§ 6–16 i ”Bestämmelser för Avtalspension SAF-LO”, vilka bifogas denna bilaga (se underbilaga 1:1). I värdebeskedet enligt sistnämnda § 9 anges pensions- kapitalet avseende LP-Gruv som en separat post.

Premiebefrielseförsäkringen omfattar ej GLP.

§ 3

Intjänande av GLP sker genom att arbetsgivaren betalar en pensionspremie till den anställdes ålderspension. Premien utgör 4,7 procent av den anställdes pensions- medförande lön enligt § 4 nedan. Ytterligare avsättning för premieintjänande till Gruv-LP (GLP) sker med 0,2 procent till totalt 4,9 procent från och med 1 april 2024.

Premie avsätts vid respektive kalenderårs utgång.

Anmärkning

Regeln äger tillämplighet fr o m intjänandeåret 2013.

Premiebetalning under tjänstledighet p g a föräldraledighet ska upprätthållas under 4 månader från föräldraledighetens påbörjande. Ledigheten ska påbörjas senast ett år efter barnets födelse.

§ 4

Den pensionsmedförande lönen utgörs av under kalenderåret utbetald kontant brut- tolön i enlighet med reglerna i Avtalspensionen SAF-LO.

§ 5

Uttag av GLP kan ske tidigast vid pensionsavgång. Partiellt uttag av GLP är möj- ligt.

Vid uttag av GLP före 65 års ålder och där utbetalning upphör vid 65 års ålder ska kortaste utbetalningstid vara ett år.

§ 6

Arbetsgivare som omfattas av ovannämnda kollektivavtal ska senast två månader efter varje kalenderårs utgång till FORA betala in summa premier för arbetare som omfattas av kollektivavtalet. Uppgifter om varje enskild arbetares premie ska sam- tidigt lämnas till FORA på datamedia enligt anvisningar som meddelas av FORA.

§ 7

FORA vidarebefordrar premierna till den pensionsförvaltare som den anställde valt i Avtalspensionen SAF-LO.

För det fall den anställde inte aktivt har valt förvaltare ska premien föras över till AMF Pension.

FORA företräder de olika pensionsförvaltarna gentemot arbetsgivaren.

§ 8

Den anställdes eventuella val avseende återbetalningsskydd och förmånstagare för Avtalspension SAF-LO ska även gälla GLP.

Anmält val gäller tills nytt val sker.

§ 9

Arbetsgivare eller anställd ska på begäran av FORA eller förvaltare för GLP lämna de uppgifter som påkallas för utredning om rätten till förmåner.

§ 10

Arbetsgivare som försummar att i rätt tid betala premie ska utöver förfallen premie betala ränta på utestående belopp enligt en räntesats motsvarande gällande diskonto ökat med åtta procentenheter samt eventuella indrivningskostnader.

Om arbetsgivare underlåtit att i rätt tid lämna uppgifter om enskilda arbetares pre- mie på sätt som anges i § 6 äger FORA rätt att påföra denne en förseningsavgift om 500 kronor.

§ 11

Tvist om kollektivavtalsenlig skyldighet för arbetsgivare att erlägga GLP-premier samt rörande övriga frågor i dessa bestämmelser ska handläggas enligt gällande förhandlingsordning mellan parterna.

I de delar detta avtal hänvisar till bestämmelserna för Avtalspension SAF-LO sva- rar Pensionsnämnden enligt § 17 ”Gemensamma försäkringsvillkor för AMF-för- säkringar” för tolkning av de bestämmelserna.

§ 12

Om dröjsmål med utredning rörande försäkringsfall eller med utbetalning uppstår genom myndighets åtgärd, krigshandling, strejk, lockout, bojkott, blockad eller lik- nande händelse är varken FORA, pensionsförvaltaren eller arbetsgivaren ansvarig för förlust som härigenom kan uppkomma för den som äger rätt till förmån.

§ 13

Denna överenskommelse gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid om ett år.

Bilaga 7:2 Företag som omfattas av GLP ‌

Boliden Mineral AB Fastighets AB Malmfälten Kimit AB

LKAB

Malmtrafik i Kiruna AB Wassara AB Zinkgruvan Mining AB

Bilaga 8 Överenskommelse angående företagens med- verkan vid uppbörd av fackföreningsavgifter ‌

Inledning

Gruvornas Arbetsgivareförbund och IF Metall har träffat följande överenskom- melse angående företagens medverkan vid uppbörd av fackföreningsavgifter.

Arbetsgivare, som anlitar betalningsförmedlare i sin löneutbetalningsrutin, kan på betalningsförmedlaren överföra sina åligganden enligt denna överenskommelse och efter samråd med den lokala fackliga organisationen låta uppbörden ske via betalningsförmedlaren och via annan bank eller post.

Lokal överenskommelse kan träffas om andra regler för redovisningen än enligt punkt 4.

1 Uppbörd av fackföreningsavgift ‌

Arbetsgivaren skall, på sätt nedan anges, medverka till uppbörden av arbetarnas ordinarie fackföreningsavgifter.

Avdrag av fackföreningsavgift får endast ske för de arbetare, som lämnat skriftlig fullmakt till arbetsgivaren att göra avdrag. Avdrag görs fr o m den avlöningsperiod som börjar närmast en månad efter det att fullmakt överlämnats till arbetsgivaren.

2 Avdrag och inbetalning ‌

Arbetsgivaren gör i samband med ordinarie löneutbetalning avdrag för av arbetar- parten beslutad medlemsavgift.

Medlemsavgift ska anges i krontal och/eller i procent av bruttolönen. Om med- lemsavgiften helt eller till del är angiven som en procentsats av bruttolönen får procentsatsen anges med högst två decimaler.

Eventuell högsta respektive lägsta medlemsavgift ska vara angiven i helt krontal. Med ”bruttolön” avses den inkomst på vilken preliminär A-skatt enligt skattetabell ska beräknas med undantag av naturaförmåner.

Avdrag för fackföreningsavgift görs efter samtliga i lag eller annan författning re- glerade avdrag samt närmast efter samtliga avdrag, som avser av arbetsgivarens fordringar eller sammanhänger med anställningsförhållandet. Det lönebelopp som återstår efter det att arbetsgivaren har gjort de avdrag som ska göras före avdrag för fackföreningsavgift benämns här nettolön.

Arbetsgivaren ska göra avdrag enbart om fullt avdrag kan göras från nettolönen. Det innebär att nettolönen minst måste motsvara fackföreningsavgiften.

Summan av de medel som arbetsgivaren gjort avdrag för inbetalas till förbundet i anslutning till företagets ordinarie löneutbetalning. Arbetsgivarens ekonomiska an- svar är begränsat till redovisning av de avgifter som dragits.‌

3 Arbetarpartens uppgiftsskyldighet

Arbetarparten ska senast under november månad varje år skriftligen eller på mot- svarande sätt underrätta arbetsgivaren om de avdrag för fackföreningsavgifter, som ska tillämpas under kommande kalenderår.

Lämnas inte uppgifter enligt första stycket tillämpas oförändrade avdrag under kommande kalenderår.

Arbetarparten överlämnar till arbetsgivaren en förteckning över de nya medlem- mar, för vilka avgift ska dras. Samtidigt överlämnas erforderliga fullmakter. Av- drag ska ske från och med den avlöningsperiod de lokala parterna enas om.‌

4 Redovisning

Arbetsgivarens uppgifter lämnas på redovisningslista eller enligt lokal överens- kommelse. Förbundet ska till arbetsgivare, som så önskar, överlämna förtryckta redovisningsblanketter.

För redovisning enligt redovisningslista gäller följande.

– På redovisningslistan anges arbetsgivarens namn, arbetsplats och organisat- ionsnummer. Dessutom anges samtliga arbetstagare för vilka avgifter dragits under perioden med angivande av namn och personnummer samt summan av för varje arbetare avdraget belopp.

– Uppgift ska också lämnas om arbetare för vilka avdrag inte gjorts under före- gående månad på grund av att nettolönen inte medgett fullt avdrag samt det inte gjorda avdragets storlek.

– Uppgiftsskyldigheten gäller endast arbetare som lämnat fullmakt. Vid frånvaro som sträcker sig över flera hela redovisningsperioder ska uppgift att lön inte uppburits lämnas endast vid första redovisningstillfället.

– Arbetsgivaren bör informera representant för verkstadsklubben om arbetare som har nyanställts.

– Uppgift ska också lämnas om arbetare som slutat sin anställning eller dragit tillbaka sin fullmakt.‌

5 Giltighetstid

Överenskommelsen gäller med samma giltighetstid som mellanvarande kollektiv- avtal om löner och allmänna villkor och därefter med 14 dagars ömsesidig uppsäg- ningstid.

Stockholm den 4 december 2006

FÖRENINGEN INDUSTRIARBETSGIVARNA INDUSTRIFACKET METALL

Bilaga 9 Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt och inhyrning av bemanningsföretag ‌

1 Kvalificering av Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt ‌

Arbetare som blivit uppsagd från en tillsvidareanställning på grund av arbetsbrist och som har företrädesrätt till återanställning, har en kollektivavtalad förstärkt fö- reträdesrätt under en fast förlagd sammanhängande period om maximalt sex måna- der.

Detsamma gäller visstidsanställda som har företrädesrätt till återanställning, under förutsättning att anställningen upphör till följd av en driftsinskränkning där tillsvi- dareanställda arbetstagare sagts upp. Visstidsanställningen ska vidare antingen ha sagts upp på grund av arbetsbrist orsakad av driftsinskränkningen, eller löpt ut inom en period som börjar två månader före den första uppsägningen till följd av drifts- inskränkningen och slutar när perioden med kollektivavtalad förstärkt företrädes- rätt inleds.

Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt gäller under samma period för samtliga berättigade och räknas från den dag då uppsägningstiden enligt lagen om anställ- ningsskydd löper ut för de arbetare av de uppsagda som har längst uppsägningstid. Genom lokal överenskommelse kan perioden för kollektivavtalad förstärkt företrä- desrätt förläggas till annan fast förlagd sammanhängande period.

En arbetare som hos arbetsgivaren tidigare haft en kollektivavtalad förstärkt före- trädesrätt kan tjäna in ny kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt. Det förutsätter att arbetaren varit anställd sammanlagt 18 månader under 36 månader efter den förra kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten.

Anmärkning

För att undvika missuppfattning konstaterar parterna att kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt på samma sätt som företrädesrätt enligt lagen om anställningsskydd gäller vid driftsenheten och förutsätter att arbetaren har tillräckliga kvalifikationer för det arbete som är i fråga.

Tidpunkten då perioden av kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt inleds bestäms enbart med utgångspunkt i den lagstadgade uppsägningstiden. Eventuella förläng- ningar av uppsägningstiden beaktas inte.

Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt förutsätter företrädesrätt enligt lagen om anställningsskydd och riksavtalet.

2 Inhyrning av bemanningsföretag under tid med Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt ‌

Under den tid då arbetare har kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt kan inhyrning av bemanningsföretag ske av sakligt motiverade skäl under sammanlagt 30 arbets- dagar. Inhyrning under en sammanhängande period i kontinuerligt skiftgående verksamhet kan ske under 40 kalenderdagar. Inhyrning kan också ske för att säker- ställa produktionens behöriga gång under den tid då arbetsgivaren, utan onödigt dröjsmål, löser bemanningsbehovet genom återanställning.

Om företaget fattat beslut om nedläggning av en driftsenhet eller flytt av hela eller delar av verksamheten gäller inte några begränsningar mot inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag under den tid beslutet om nedläggning eller flytt verkställs.

Annan inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag under tid då arbetare har kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt än vad som anges i första och andra stycket, punkt 2, ska föregås av lokal överläggning. För det fall den lokala fackliga organi- sationen vid dessa överläggningar motsätter sig inhyrning, till förmån för att per- sonalbehovet ska tillgodoses genom återanställning, och företaget väljer att återan- ställa gäller bestämmelserna i punkt 3. För det fall företaget väljer att lösa perso- nalbehovet genom inhyrning trots att den lokala fackliga organisationen vid över- läggningarna motsatt sig detta gäller punkt 4.

3 Återanställning ‌

Om den lokala fackliga organisationen vid överläggningar enligt punkt 2 motsatt sig inhyrning har arbetsgivaren rätt att frångå turordningen med det antal arbetare som efter avrundning till närmsta heltal motsvarar en tredjedel av det antal arbetare som återanställs. För det fall överenskommelse tidigare träffats om vilken turord- ning som ska gälla vid återanställning ska dock denna turordning tillämpas. Ytter- ligare undantag från turordningen kräver lokal överenskommelse.

4 Avlösen av Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt ‌

Om arbetsgivare, trots att den lokala fackliga organisationen vid överläggning en- ligt punkt 3 motsatt sig inhyrning, väljer att hyra in arbetskraft från bemanningsfö- retag, ska arbetsgivaren lösa av den kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten för det antal arbetare med kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt som motsvarar an- talet inhyrda. Rätt till avlösen tillfaller arbetare i den turordning de har företrädes- rätt till återanställning. Avlösen utgörs av ett belopp som motsvarar tre månadslö- ner (fast kontant månadslön) beräknat på den lön arbetaren uppbar vid anställning- ens upphörande.

5 Förfarande vid återanställning ‌

För att påskynda återanställningsprocessen kan företaget per post skicka ut återan- ställningserbjudande till hela eller delar av den krets av arbetare som omfattas av turordningen för återanställning. Erbjudandet skickas till senast kända adress med begäran om svar inom viss tid, dock som senast inom fem arbetsdagar från det meddelandet skickades.

I erbjudandet ska arbetsgivaren ange att antalet platser är begränsat och en accept således inte innebär att återanställning är garanterad.

När svar från arbetare inkommit sker urvalet enligt punkt 3 för återanställning bland de arbetare som svarat att är beredda att acceptera återanställningserbjudan- det.

Bilaga 10 Entreprenadbilaga till Gruvavtalet ‌

§ 1 Tillämplighetsområde ‌

Denna bilaga kompletterar Gruvavtalet i enlighet med § 1 stycke 2 i nämnda avtal. Reglerna gäller såsom utfyllnad till Gruvavtalet.

De lokala parterna kan överenskomma om annat i enlighet med vad som stadgas i bilagan. Om inte annat särskilt avtalats gäller att sådan lokal överenskommelse lö- per med tre månaders ömsesidig uppsägningstid.

§ 2 Anställnings ingående och upphörande ‌

Mom 2.1 Löneformer

Tidsbegränsad anställning bör i normalfallet uppgå till minst en månad.

Vid särskilda skäl, exempelvis för ett avgränsat arbete eller vid korttidsfrånvaro, kan en kortvarig tidsbegränsad anställning användas som omfattar minst ett skift. Denna anställningsform ska inte användas för att skapa ett system där arbetare har flera korta återkommande visstidsanställningar för samma arbete.

Lön betalas med timlön enligt § 3 Lön mom 3.7 tabell 1.

Mom 2.2 Utrustning och intyg

I en nära anslutning till att arbetaren slutar sin anställning eller annars så begär det utfärdar arbetsgivaren ett skriftligt anställningsintyg och överlämnar till arbetsta- garen eventuellt inlämnade dokument med omedelbar tillhörighet till yrket, t ex utbildningsböcker och yrkesbevis. Arbetstagaren återlämnar samtidigt utrustning och material tillhörande företaget.

§ 3 Lön ‌

Det är parternas uppfattning att lokalt lönesystem bör träffas. Där så inte sker gäl- ler följande såsom lönesystem.

Mom 3.1 Löneformer

Löneformen för arbetstagare där avtalet tillämpas är månadslön.

Månadslön innebär att lönen utbetalas med visst belopp varje kalendermånad, obe- roende av om det inträffar helgdagar och fridagar.

Månadslön innebär arbetstagarens månadslön plus fasta tillägg.

För kortvarigt arbete utbetalas timlön, dock minst ett skift. Timlönen beräknas en- ligt mom 3.7 Tabell 1 och innehåller semesterersättning.

Mom 3.2 Lönerevision

Lönerevision, höjning av den lön som lastbilsförare, förare av mobila maskiner och dumperförare har den 31 mars, ska ske vid nedan angivna tidpunkter.

Anställd 31 mars 2023 får 2023-04-01 löneökning om 1 452 kr/månad

Anställd 31 mars 2024 får 2024-04-01 löneökning om 1 121 kr/månad

Den nya månadslönen utan tillägg ska efter lönerevision minst uppgå till grundlö- nen enligt 3.3.1 eller 3.3.2.

Lönerevision, höjning av den lön som lärlingar har den 31 mars.

Månader		2023-04-01	2024-04-01
1 – 6 månader	78 %	1 132 kr	875 kr
7 – 12 månader	83 %	1 205 kr	931 kr
13 – 24 månader	90 %	1 307 kr	1 009 kr

Lönerevision, höjning av den lön som övriga arbetare ovan jord i respektive ål- dersgrupp har den 31 mars.

Åldersgrupp	2023-04-01	2024-04-01
Som fyllt 20 år	1 278 kr	987 kr
Som fyllt 19 år	1 214 kr	937 kr
Som fyllt 18 år	1 150 kr	888 kr
Som fyllt 17 år	894 kr	691 kr
Som inte fyllt 17 år	767 kr	592 kr

Lönerevision, höjning av den lön som övriga arbetare under jord i respektive ål- dersgrupp har den 31 mars.

Åldersgrupp	2023-04-01	2024-04-01
Som fyllt 20 år	27 100 kr	28 087 kr
Som fyllt 19 år	25 745 kr	26 683 kr
Som fyllt 18 år	24 390 kr	25 278 kr

Mom 3.3 Grundlön

Grundlön är den lönenivå som lägst utbetalas och som används för all verksamhet inom avtalets område.

Mom 3.3.1 Grundlön för arbete ovan jord

Lastbilsförare, förare av mobila maskiner och dumperförare från och med

2023-04-01 30 796 kr/månad

2024-04-01 31 917 kr/månad

Med dumper avses tung terrängvagn och bergtruck

Mom 3.3.2 Grundlön för arbete under jord Lastbilsförare, förare av mobila maskiner och dumperförare från och med

2023-04-01 30 796 kr/månad

2024-04-01 31 917 kr/månad

Med dumper avses tung terrängvagn och bergtruck

Mom 3.3.2.1 Yrkesgrupper under jord

Arbete under jord delas in i grupper enligt överenskomna principer och ersätts med tillägg, se Tillägg § 4, 4.1.2

Lastmaskinsförare i den direkta produktionen Maskinförare skrotningsarbete

Mom 3.4 Lärling

Förare av mobila maskiner under utbildning med utbildningsbok. För lärling utses en handledare vars uppgift är att ansvara för lärlingens färdigutbildning i enlighet med yrkets förutsättningar.

Beloppen i tabellen beräknas på grundlönen för förare av mobila maskiner med yrkesbevis

Timgränser		2023-04-01	2024-04-01
0 – 6 månader	78 %	24 021 kr	24 895 kr
7 – 12 månader	83 %	25 560 kr	26 491 kr
13 – 24 månader	90 %	27 716 kr	28 725 kr

Mom 3.4.1 Introduktion för nyanställda

I syfte att introducera en ny arbetstagare i för denne nya arbetsuppgifter kan arbets- givare tillämpa introduktion för nyanställda med utsedd handledare under högst 2 månader. Under samma begränsningsperiod utgår lön med 80 % av aktuell grund- lön.

Mom 3.5 Övriga arbetstagare

Arbetstagare i företaget som utför andra arbetsuppgifter än att framföra lastbil, mobila maskiner och dumper.

För ungdomar under 18 år gäller Arbetsmiljöverkets föreskrift om minderåriga.

Document Metadata

Table of Contents

Arbetaravtal

Document Metadata