H A N D B O K
H A N D B O K
RUTINER FÖR HJÄLPMEDELS- HANTERING
Regionservice Hjälpmedel
Innehållsförteckning
50 Mobila personlyftar – utprovning och besiktning 68
51 Taklyftar – projektering, förskrivning, besiktning och nedmontering 69
52 Utprovning och användning av lyftselar och lyftbyglar 70
54 Utprovning och förskrivning av säng/sänglyft/sängtillbehör 73
54 Utprovning och förskrivning av säng/sänglyft/sängtillbehör 73
55 Rutiner kring sänghantering, förskrivning 74
56 Utprovning/förskrivning av bygel/uppresningsstöd på standardsäng 75
57 Sänggrind som tillbehör till säng 76
59 Utprovning/förskrivning kommunikationshjälpmedel 78
60 Utprovning/förskrivning kognitionshjälpmedel 79
61 Anpassning av egen bil, bedömning/förskrivning 80
62 Kompressionsstrumpor, utprovning, förskrivning, distribution 81
63 TENS, utprovning, förskrivning, uppföljning 82
64 Brukarinformation, tillbehör till TENS 83
65 Hållare till syrgasutrustning – tillbehör 84
66 Kostnad för byte av batterier som inte laddats regelbundet 85
67 Förskrivning/beställning/utprovning av hårersättning 86
68 Information till brukare och förskrivare om dataregister 88
69 Brukarinformation om återlämningsställen 89
70 Brukarinformation om service, underhåll, anpassning, ändring 90
71 Förfarande vid brukarens egna åtgärder på förskrivet hjälpmedel 91
Adress och telefonlista till hjälpmedelsverksamheten 92
Förord
Rutinhandboken beskriver den del av hjälpmedelshanteringen inom Kalmar län som förmedlas via Landstingsservice - hjälpmedel.
Handboken utarbetas i samverkan mellan hjälpmedelscentralerna, hjälpmedelsförrådet samt berörda verksamheter inom landstinget och länets kommuner. Rutinerna i Handboken fastställs av Hjälpmedelskommittén.
Handboken nås via Kund- och Förskrivarportalen enligt följande:
- Inloggning
- Öppna Övrigt i vänstermenyn
- Öppna Dokument, där finns handbok, förskrivningsanvisningar och vägledningar
För att komma direkt till aktuell rutin från innehållsförteckningen, eller för att komma direkt till aktuell blankett/aktuellt informationsblad från rutinen, använd Ctrl + klick (håll ner knappen Ctrl och klicka sedan på den markerade länken).
Alla blanketter och informationsblad tillhörande denna handbok får kopieras, alternativt i förekommande fall skrivas ut via Navet eller beställas via Centralförrådet.
VIKTIG INFORMATION!
I handbokens rutiner finns länkar till aktuella blanketter, checklistor och informationsblad. Dessa blanketter/blad återfinns i slutet av handboksdokumentet. Vill Du skriva ut en specifik blankett direkt från handboken, måste du ange korrekt sidintervall vid utskrift, se bild nedan. Gör Xx inte detta skrivs hela handboken ut. Blanketter och informationsblad kan med fördel i stället skrivas ut från mappen ”Rutinhandbok, blanketter och information” i Kund- och Förskrivarportalen.
Reviderings- och ändringshistorik
Datum | Ansvarig | Anmärkning |
2015-11 | Xxx-Xxxxx Xxxxxxxx | Ändring i Xxxxxxx förskrivning/beställning |
2012-04 | Xxxxxx Xxxxxxx | Xxxxxxxxxxx av Handboken |
2007-06 | Xxxx Xxxxxxxxxx | Samtliga rutiner reviderade |
1.1 Förskrivningsförfarande
Hjälpmedel kan förskrivas av behörig landstings-anställd personal enligt anvisningar fastställda för Kalmar län. Anvisningarna ses över kontinuerligt och sammanställs enligt nedanstående efter beslut i landstingsfullmäktige:
Del 1 = Hjälpmedel vid rörelsehinder, talskador, kognitiva och medicinska funktionshinder.
Del 2 = Synhjälpmedel Del 3 = Hörselhjälpmedel
Del 4 = Ortopedtekniska hjälpmedel
De rutinbeskrivningar som denna Handbok omfattar, rör endast de hjälpmedel som beskrivs i ”Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel - Del 1”.
Landstingsservice Hjälpmedel tilldelas en investeringsbudget för inköp av hjälpmedel till hjälpmedelsförrådet. Inköp, lagerhantering, distribution och rekonditionering sker via hjälpmedelsförrådet.
▪ Hjälpmedel som är mer avancerade och kräver teknisk service, inventarienummermärks och hyrs ut till kunden (förskrivande enhet) mot en månatlig, fallande hyra. Dessa hjälpmedel benämns A-hjälpmedel.
▪ Övriga hjälpmedel, däribland hjälpmedel av förbrukningskaraktär, benämns B-hjälpmedel. Dessa säljs till kunden och om de efter rekonditionering kan återanvändas återköps de till 75 % av anskaffningsvärdet.
De förskrivare som är anslutna till datasystemet för hjälpmedel använder systemet för registrering av förskrivningar, beställning till buffertförråd, återlämning, arbetsorder, tillbudsanmälan, byte av kostnadsbärare och verksamhetsuppföljning. Då önskad produkt inte finns upplagd i datasystemet för hjälpmedel används manuell förskrivning se rutin 3.
Vid byte av kostnadsbärare är det upp till förskrivaren att kontakta den vårdgivare som ska ta över ansvaret respektive kostnadsansvaret för hjälpmedlet.
Byte av kostnadsbärare görs i kund och förskrivarportalen genom menyn Byte – Kostnadsbärare – byt. Hjälpguide finns att tillgå i Kund- och förskrivarportalen.
I de fall brukaren har skyddad identitet ska förskrivning inte registreras i datasystem för hjälpmedel, utan förskrivaren får göra registrering i brukarens journal och hjälpmedelsförrådet registrerar förskriven produkt på aktuellt buffertförråd.
I samband med förskrivning av hjälpmedel, skall en avtalsförbindelse tecknas med brukaren. Checklista vid information till brukare om förskrivet hjälpmedel kan användas.
Förutsättningarna för att ett hjälpmedel förskrivits och finns hos en brukare kan förändras över tid och det kan därför finnas skäl (ändrade behov eller ändrade förskrivningsanvisningar) att omprövning av förskrivning sker. En omprövning kan innebära att hjälpmedlet återtas eller att hjälpmedlet övergår till/köps av brukaren och att såväl medicinskt ansvar som huvudmannens serviceansvar blir brukarens ansvar. All omprövning ska dokumenteras.
1.2 Checklista för brukarinformation
Vid utprovning och förskrivning av hjälpmedel ingår många delmoment. Såväl förskrivare som brukare kan vara betjänta av att en checklista följs, prickas av och skrivs under av dem båda.
Brukaren ska då erhålla ett exemplar och notering av förskrivare om vilken information brukaren erhållit görs i journal.
Checklistan blir en dokumentation av att brukaren erhållit information om samt instruktion om hur det aktuella hjälpmedlet ska användas.
Checklistan ersätter inte avtalsförbindelsen.
2 Guider/utprovningsprotokoll vid beställning av vissa produkter
Vid beställning av vissa produkter krävs en guide/ett utprovningsprotokoll för en korrekt beställning.
Det gäller de hjälpmedel till vilka det finns ett flertal tillbehör att välja mellan och/eller som kan ha olika utföranden.
Observera att det, på grund av avtal med vissa leverantörer, finns lokala guider speciellt framtagna för Landstinget i Kalmar Län. Vid beställning av dessa hjälpmedel ska därför inte leverantörens guider användas.
De guider som är aktuella finns att hämta i Kund- och Förskrivarportalen enligt följande:
- Inloggning
- Öppna Order i vänstermenyn
- Öppna Förskrivning
- Öppna Dokument
3 Manuell förskrivning/beställning
Den som inte är uppkopplad till datasystemet för hjälpmedel gör en manuell förskrivning på blankett. Förskrivningsblanketten ”Förskrivning av medicinteknisk produkt” nås via handboken.
Manuell beställning används även för produkt som inte är registrerad i datasystemet för hjälpmedel.
Observera att det måste framgå på blanketten om hjälpmedlet redan lämnats ut till brukaren. Notera detta i kolumn ”Utl dag” och ”Utl fr”.
Hjälpmedelscentralen registrerar förskrivningen på brukaren. Blanketten märks med det förskrivningsnummer den erhållit i datasystemet för hjälpmedel. Om produkten inte finns i lager på hjälpmedelsförrådet eller inte är registrerad i datasystemet för hjälpmedel görs en beställning via hjälpmedelscentralen.
Hjälpmedlet kommer sedan att levereras till den leveransadress som angivits och blanketten sänds tillbaka till förskrivaren. Om inget angivits sänds hjälpmedlet till respektive buffertförråd.
Faxning av förskrivningshandling får endast ske i yttersta nödfall då handlingen innehåller patientuppgifter. Kontrollera ALLTID att faxmottagaren personligen kan ta emot samt att de fått faxet.
4 Avtal med brukare rörande ansvar vid lån av hjälpmedel
Vid lån av hjälpmedel tar brukaren på sig ansvaret för hjälpmedlets handhavande, skötsel och förvaring, samt skyldighet att återlämna det då behovet upphört.
I samband med utlämnande av hjälpmedel är förskrivare skyldig att ge den information som den enskilde brukaren är i behov av. Eventuella restriktioner för användandet av det förskrivna hjälpmedlet skall anges på avtalsförbindelsen.
Brukaren ska rekommenderas att se över sitt försäkringsskydd, så att det innefattar förlust eller åverkan gällande hjälpmedel. Om en brukare på eget bevåg förändrar/anpassar sitt hjälpmedel räknas detta som åverkan. Om brukaren bedöms vara ersättningsskyldig.
Skriftlig avtalsförbindelse ska tecknas för att förtydliga brukarens åtagande.
Om det vid förskrivnings- och utlämningstillfället framkommer att brukaren inte kan ta eget ansvar för hjälpmedlet, ska förskrivare försäkra sig om att ansvaret tas av närstående, anhörig eller vårdare där han/hon ska underteckna avtalsförbindelsen.
När behovet av hjälpmedlet upphör eller när lånetiden gått ut ska det återlämnas i väl rengjort skick. Xxxxxxxx ansvarar själv för transporten till närmsta återlämningsställe enligt lokala rutiner.
Se även Förskrivningsanvisningarnas inledningskapitel xxx XX, brukarens ansvar:
”brukare eller närstående, anhörig, vårdare ansvarar för transporten utom i de fall hjälpmedlet kräver varsam hantering och/eller nedmontering.”
Förskrivande enhet ansvarar för avtalsförbindelsens original och brukaren erhåller en kopia. Vid överföring av ansvar/kostnad till annan vårdgivare ska avtalsförbindelsens original sändas till den nye vårdgivaren/kostnadsbäraren.
Avtalsförbindelsen är likställd med en ekonomisk förbindelse vilket innebär att det är avtalsförbindelsen som är det juridiska underlaget när verksamheten åberopar en eventuell förlust av hjälpmedel. Det är varje enskild verksamhetschefs ansvar att skapa rutiner för hur administration/arkivering av avtalsförbindelsen ska hanteras.
5 Arbetsorder
Förskrivare registrerar arbetsorder för beställning av reparation, service eller anpassning av förskrivet hjälpmedel. Förskrivaren har det medicinska ansvaret för sin arbetsorder.
Hjälpmedelstekniker ansvarar för den tekniska lösningen.
Förskrivare som är ansluten till datasystemet för hjälpmedel ska göra sin arbetsorder via Kund- och förskrivarportalen. I akuta situationer kan arbetsorder förmedlas per telefon direkt till hjälpmedelstekniker.
Ansvarig tekniker registrerar arbetsordern endast om brukaren tar direktkontakt med teknikerenhet för reparations- eller servicebehov.
Om åtgärden kommer att innebära en specialanpassning, ska en riskanalys utföras.
Servicearbetet ska så långt som möjligt utföras på teknikerenheten i Kalmar eller Västervik. Teknikerenheten avgör om inkomna arbetsorder ska åtgärdas hos brukaren eller i teknikerverkstad. Hjälpmedel utan inventarie- och produktnummer har lägsta prioritet.
Förskrivaren ansvarar för att hjälpmedlet kommer till teknikerenheten om inte annat är bestämt. Teknikerenheten ansvarar för att hjälpmedlet återsänds. Extratransport direkt från/till brukare kan vid behov beställas av transportentreprenör.
Serviceåtgärd hemma hos brukare kan komma i fråga efter överenskommelse mellan tekniker/förskrivare.
Viktig information som behöver finnas på arbetsorder:
• Inventarienummer
• Eventuella tillfälliga telefonnummer
• Tider för bäst tillgänglighet (av förskrivare/brukare/anhörig)
Kontrollera att adressuppgifter och telefonnummer är rätt innan arbetsorder skickas till teknikerenhet.
6 Anpassning av förskrivet hjälpmedel
Det är förskrivarens bedömning av brukarens medicinska behov som styr och det är förskrivaren som har det medicinska ansvaret. Hjälpmedelsteknikern ansvarar för den tekniska lösningen och vilken produktanpassning som är medicintekniskt genomförbar. Anpassning av förskrivet hjälpmedel beställs av förskrivare via arbetsorder i Kund- och Förskrivarportalen. Vid anpassning ska förskrivare delta.
Arbetsordern ska innehålla följande:
1) En utförlig problembeskrivning som på ett konkret sätt beskriver det/de kompletterande stöd, som krävs utöver det ursprungliga hjälpmedlets möjligheter. Detta ska beskrivas i fri text på arbetsordern i datasystemet för hjälpmedel samt eventuellt bifogas en kompletterande ritning.
Exempel:
-Fotplattan behöver höjas 5 cm
-Har idag en rygg på rullstolen som är 25 cm, behöver en rygg som är 35 cm.
-Mät befintligt och tala om hur många cm något ska ändras.
2) Om anpassningen innebär att nya tillbehör krävs, ska dessa beställas i förväg och skickas till teknikerenheten innan arbetsordern kan påbörjas. (Vid frågor/tveksamheter, kontakta tekniker.) På beställningen av dessa produkter ska det anges att leverans ska ske till berörd teknikerenhet.
3) På arbetsordern ska det anges varifrån hjälpmedlet skickas till teknikerenheten. T ex om det är ifrån hjälpmedelsförrådet i Västervik, från brukaren eller från förskrivaren.
4) Om åtgärden kommer att innebära en special- eller en sittanpassning ska detta föregås av en riskanalys och/eller en sittanalys.
De tillbehör som används för anpassningen debiteras kunden. De produkter som används vid anpassning och som inte kan återställas vid returtagning, kommer att kasseras.
Anpassning av hjälpmedel regleras i svensk lagstiftning. För mer information, läs sid 1-3 i ”Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel”
7 Service och reparation av förskrivna hjälpmedel
Tekniska enheter vid hjälpmedelscentralerna i Kalmar och Västervik svarar för service och reparation av förskrivna hjälpmedel. Vardaglig skötsel är brukarens ansvar.
Om ett hjälpmedel kräver underhåll av tekniker, har brukaren fått information om detta, det bör noteras på avtalsförbindelsen.
Vissa hjälpmedel kräver förebyggande underhåll. Detta finns registrerat i hjälpmedelsverksamhetens datasystem.
Företrädare för vården kan kontakta respektive teknikerenhet för serviceåtgärd. Information om vart en brukare ska vända sig vid behov av service ska ges vid varje förskrivningstillfälle. Lokala rutiner kan förekomma.
I vissa fall kan enskild brukare hänvisas till att ta direktkontakt med teknikerenhet till exempel brukare med förskriven elrullstol.
Varje åtgärd på förskrivet hjälpmedel ska resultera i och följas av en arbetsorder.
Teknikern registrerar vidtagen åtgärd i arbetsordersystemet och bär det tekniska ansvaret för denna. Förskrivaren/kunden kan via datasystemet för hjälpmedel läsa när arbetet är slutfört.
Hjälpmedelscentralerna debiterar inte arbetstid, resor och material för service, reparation eller förebyggande underhåll, för uthyrt hjälpmedel. Däremot debiteras kunden nytillkomna tillbehör.
Anlitas annan servicepersonal (t ex vaktmästare, intern reparatör o s v) får förskrivaren eller kunden själv stå för ev. kostnader som denna personal kan komma att debitera. Kunden är i dessa fall dessutom ansvarig för att den anlitade har erforderlig teknisk kompetens och att reglerna för hantering av medicintekniska produkter efterföljs.
SFS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter
SFS 1993:876 Förordning om medicintekniska produkter
8 Tillverkning eller anpassning av produkter som inte är hjälpmedel enligt förskrivningsanvisningarna
Detta gäller uppdrag/produkter från privatpersoner eller från andra vårdgivare.
De hjälpmedelstekniska enheterna kan, mot debitering och i mån av tid, åta sig att tillverka eller anpassa produkter som inte är hjälpmedel enligt förskrivningsanvisningarna. Hänvisning till extern verkstad blir därför vanligt förekommande.
Innan uppdrag/produkt kan åtgärdas måste den först aktualiseras och initieras av enskild förskrivare. Xxxxxxx som vänder sig direkt till hjälpmedelstekniker ska därför hänvisas till berörd förskrivare.
Förskrivare som bedömt behovet gör en arbetsorder med utförlig beskrivning av uppdraget.
Kunden ska informeras om de preliminära kostnaderna innan ev. arbete påbörjas. Kostnaden belastar kunden/förskrivarenheten. Kostnaden omfattar timersättning inklusive eventuell restid och materialkostnader.
Denna blankett ej längre aktuell from 2012-01-01 (brukare hänvisas till resp kommun)/20120909/IT
9 Uthyrning vid tillfälliga behov
Rutinen gäller boende utanför Kalmar län.
När en funktionshindrad brukare, boende utanför Kalmar län, önskar hyra hjälpmedel, har denne möjlighet att vända sig till buffertförråd eller direkt till hjälpmedelsförrådet. Om de hjälpmedel som önskas hyra, hyrs ut från ett bufferförråd, administreras lånet och debitering på brukaren där. Om hjälpmedlen hyrs ur från hjälpmedelsförrådet, administreras lånet och debitering på brukaren där.
Utomlänsbo/brukare ansvarar själv för att hjälpmedlet används på rätt sätt eftersom utlåningen inte sker enligt sedvanliga bedömnings-, utprovnings- och uppföljningsrutiner.
I dagsläget kan erbjudande om hyra endast gälla produkterna
• rullstol
• rollator
• personlyft
• säng
• hygienstol på hjul
• fristående toaförhöjning
• duschstol.
Uthyrning kan ske under förutsättning att produkten finns i befintligt lager på HMF. Om brukaren önskar hyra ett hjälpmedel som inte finns inom ramen för befintliga produkter och/eller som innebär en nyinvestering för hjälpmedelsförrådet, är inte detta möjligt inom ramen för hälso- och sjukvårdens uppdrag. Brukaren ska istället hänvisas att själva kontakta det företag som tillhandahåller den aktuella produkten.
För mer information om kostnader och leverans, se aktuell blankett
10 Förskrivning av icke upphandlad/avtalad produkt
När en brukares behov inte kan tillgodoses av upphandlad/avtalad produkt finns möjligheten att förskriva produkt utanför ordinarie sortiment, se ”Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel”.
Brukaren ska muntligen och skriftligen informeras om vilka behov gällande service eller komplettering av hjälpmedlet som kommer att bli aktuella. Uppgifterna kan även skrivas in på avtalsförbindelsen.
Vid dessa tillfällen ska förskrivning av produkt utanför ordinarie sortiment diskuteras med hjälpmedelskonsulent. När servicefrågorna diskuteras ska en hjälpmedelstekniker konsulteras för att kunna avgöra säkerheten gällande service.
När det gäller beställning till leverantör, som görs direkt av förskrivande enhet, blir ansvaret beträffande inköp, fakturahantering och administration helt och hållet den förskrivande enhetens ansvar. Produkten kan inte servas/anpassas av hjälpmedelstekniker och inte heller återlämnas till HMF när behovet upphör.
11 Brukarens motivering till efterfrågat hjälpmedel
Inför bedömning och utprovning av efterfrågat hjälpmedel kan det ibland vara bra att inhämta brukarens skäl till att begära bedömning av hjälpmedelsbehov.
Det kan vara lämpligt att före själva bedömningen och den eventuella utprovningen låta brukaren tänka över och skriftligt formulera sitt behov. Ibland kan efterfrågan ha väckts av anhörig/vårdare eller annan person och även i dessa fall kan förskrivaren ha nytta av hur de beskriver den aktuella situationen.
12 Synpunkter på förskrivet hjälpmedel
Då en brukare förskrivits och använt hjälpmedlet en tid, ska förskrivningen följas upp. Detta kan göras via en telefonkontakt eller att brukaren och förskrivaren träffas på nytt, det enskilda fallets karaktär är avgörande.
Ibland kan det vara önskvärt att få en skriftlig redogörelse för hur hjälpmedlet fungerat för brukaren. Det är särskilt angeläget om förskrivningen föregåtts av omfattande utrednings- och bedömningsarbete eller om brukaren har synpunkter på det förskrivna hjälpmedlet.
Ex. vid förskrivning av elektriska rullstolar.
Dessa förskrivs först på lån (max 4 månader) varefter ny bedömning görs för eventuellt fastställande av förskrivningen.
13 Provhjälpmedel från leverantör
Med provhjälpmedel avses här en produkt som kund önskar prova på brukare, men som inte finns i lager på hjälpmedelsförrådet utan måste beställas från leverantör. Hjälpmedel som ska provas i samband med utprovning på hjälpmedelscentral, avses inte i denna rutin.
Möjligheterna att få låna hjälpmedel på prov varierar från leverantör till leverantör. Provtiden är ofta kort.
Provbeställningar från leverantör kan inte göras under perioden 15 maj -1 augusti.
▪ Åverkan eller anpassning får inte göras på provhjälpmedel
▪ Om hjälpmedlet inte ska behållas, ska det återsändas i ursprungligt skick i originalkartong
▪ Kunden debiteras fraktkostnad
▪ Om provtiden överskrids kan leverantören debitera hjälpmedlet och kostnaden debiteras då kunden
När det är aktuellt med provhjälpmedel från leverantör kontaktar kunden/förskrivaren hjälpmedelskonsulent och skickar in en manuell förskrivning med rutan ” Lån för utprovning via hjälpmedelskonsulent” ifylld.
Assistent på HMC beställer hjälpmedlet från leverantören. Hjälpmedelskonsulent meddelar kunden när hjälpmedlet skickas till kunden från HMC. En blankett ”Korttidslån från provrum” bifogas hjälpmedlet där lånetiden är angiven.
Förskrivaren meddelar konsulent på HMC innan provtidens utgång om provhjälpmedlet ska behållas eller återlämnas.
När hjälpmedlet ska behållas används den manuella förskrivningen som underlag. Registrering på brukare görs på HMC.
Förskrivaren ansvarar för att A-hjälpmedel märks upp med inventarienummerlapp som skickas från HMC.
När hjälpmedlet ska återlämnas till leverantören skickar förskrivaren tillbaka det till HMC adresserad ”Hjälpmedelskonsulent”.
Om en kund väljer att själv beställa provhjälpmedel eller behålla ett hjälpmedel som en leverantör varit ute och visat, blir kunden helt och hållet ansvarig för detta hjälpmedel. Kunden får då stå för inköpet, fakturabehandling och framtida service och underhåll.
14 Processtöd inför val av hjälpmedel vid förskrivning
Vid varje förskrivning av hjälpmedel ska förskrivaren i första hand välja produkt ur det befintliga, begagnade sortimentet, därnäst ur avtalat, upphandlat sortiment. Endast i de fall brukarens behov inte kan tillgodoses ur dessa sortiment finns möjlighet att förskriva annan produkt. En förskrivning utanför tillgängligt sortiment innebär alltid en fördyrad hjälpmedelskostnad och bör därför förankras hos verksamhetsansvarig före förskrivning och beställning.
Se vidare vad som beskrivs i inledningskapitlet ”Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel”
För att underlätta för förskrivaren vid val av produkt finns hjälpmedelskonsulenterna som stöd. Produktinformation och vägledningar kan även hämtas via Kund- och Förskrivarportalen.
Vid behov av hjälpmedelskonferens ska alltid en skriftlig anmälan göras.
15 Egenavgifter
Egenavgifter för hjälpmedel fastställs av sjukvårdshuvudmannen. För landstinget i Kalmar län anges dessa avgifter i ”Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel, del 1-4”. Där finns en sammanställning av de egenavgifter som gäller för närvarande.
Politiska beslut står bakom att ett hjälpmedel har belagts med en egenavgift. I många fall baseras egenavgiften på en kostnad som även en inte funktionshindrad har kostnad för, som exempel kostnad för skor, hårvård eller barnvagn.
▪ Informationen till brukare om att en egenavgift ska tas ut ansvarar den enskilde förskrivaren för.
▪ Egenavgiften är fastställd, men om den faktiska kostnaden är lägre än egenavgiften, är det den faktiska kostnaden patienten ska betala.
▪ Egenavgift ingår inte i högkostnadsskyddet.
▪ Egenavgifter återbetalas inte, således inte heller i de fall hjälpmedlet återlämnas eller där behovet upphör.
▪ Egenavgiften tas även ut av patienter från andra län och i dessa fall gäller Kalmar läns landstings egenavgifter.
Under slutenvårdstiden kan dessa hjälpmedel förskrivas av en behandlingsenhet, men då tas ingen egenavgift ut initialt. Om brukaren vid hemgång har kvarstående behov av hjälpmedlet, som är belagt med egenavgift, ska den nya kostnadsbäraren inkassera egenavgiften. Det är således den kostnadsbärande enheten som har ansvar för att egenavgift tas ut.
Underlag för fakturering skickas till berörd ekonomienhet som fakturerar aktuellt belopp och bevakar att avgiften betalas in. Det gäller både i de fall produkt lämnas ut från eget buffertförråd, via hjälpmedelsförråd eller kommer att beställas från leverantör.
Undantag: När det gäller kompressionsstrumpor och peruker ansvarar respektive hjälpmedelscentral för att fakturaunderlag skickas till berörd ekonomienhet.
Avgiften konteras sedan på förskrivande enhet.
16 Merkostnad vid val av dyrare produkt
Brukare som efter medicinsk bedömning blivit förskriven hjälpmedel får som grundprincip låna de hjälpmedel som fyller behovet och som finns inom det avtalade sortimentet.
Om brukaren därutöver önskar välja en annan produkt, som innebär en merkostnad och som normalt inte kan förskrivas, kan brukare i undantagsfall få det förskrivet mot att brukaren själv bekostar mellanskillnaden. I mellanskillnaden inräknas samtliga till köpet hänförliga kostnader.
Följande punkter ska beaktas vid dessa förskrivningar
▪ Möjligheten till dyrare produkt finns endast om förskrivare och hjälpmedelskonsulent är ense om att lämplighet och återanvändbarhet av föreslagen produkt finns.
▪ Landstinget behåller äganderätten till hjälpmedlet och står för erforderlig service.
▪ Brukaren ska informeras om att han vid val av hjälpmedel utanför avtalat sortiment riskerar att få längre väntetid vid behov av reservdelar och service.
▪ Skriftlig överenskommelse ska träffas i varje enskilt fall mellan förskrivaren och brukaren.
▪ Förskrivande enhet fakturerar mellanskillnaden.
17 Egenvårdsprodukter
Landstingsstyrelsen beslutade 99-02-03 att vissa produkter som dittills varit hjälpmedel from årsskiftet 1999/2000 ska beaktas som egenvårdsprodukter som den enskilde själv bär kostnaden för.
Förskrivaren har skyldighet att informera om produkter som kan vara lämpliga för brukaren och om vilka inköpsställen som finns.
Varje enskild verksamhetschef och verksamhetsområde har möjlighet att göra undantag i det enskilda fallet:
▪ Under en avgränsad behandlingsperiod kan egenvårdsprodukter lånas ut från förskrivande enhet som då bär kostnaden för produkterna.
▪ Efter utlåningstidens slut kan brukaren erbjudas köpa de produkter man anser sig vilja behålla. Förskrivarenheten ansvarar då för fakturering av gällande produkter.
18 Transporter från hjälpmedelsförrådet till kund eller brukare
Serviceförvaltningen - Hjälpmedel upphandlar och avtalar transporter för det gods som hanteras via enheten. Avtal med extern entreprenör finns.
För leveranser till buffertförråd gäller fasta leveransturer, om inget annat överenskommits. Restnoteringar och förskrivningar levereras löpande. För leverans på fastställd leveransdag ska beställning finnas hos hjälpmedelsförrådet senast två dagar innan.
Vid behov av akut leverans ska alltid telefonkontakt tas med hjälpmedelsförrådet. Under förutsättning att produkten finns i förråd och att telefonkontakt tagits med förrådet före kl 12.00, kan hjälpmedlet levereras nästkommande dag.
Vid akut leverans samma dag debiteras kunden en extra kostnad.
Förskrivaren ansvarar för att brukaren inte använder hjälpmedlet innan leveranskontroll utförts. Förskrivaren ansvarar för leveranskontroll och för att brukaren får erforderlig information och träning innan hjälpmedlet tas i bruk. För leverans till enskild brukare debiteras kunden en extrakostnad enligt fastställd taxa.
Blanketten ”Extratransport, beställning” ska skickas eller faxas till hjälpmedelsförrådet som vidarebefordrar den till extern entreprenör.
Vid problem med transporter ska hjälpmedelsförrådet omgående kontaktas! För anmälan av transportskada.
19 Transporter från brukare till närmaste återlämningsställe
Vid förskrivning av hjälpmedel är det förskrivarens ansvar att informera brukaren om ansvaret att återlämna hjälpmedlet till närmaste återlämningsställe. I de fall brukaren får hjälpmedlen hämtade av förskrivarenheten eller av annan extern entreprenör ska brukaren informeras om detta vid förskrivningstillfället.
Återlämning ska ske när behovet av hjälpmedlet upphört.
Om den enskilde inte själv kan utföra transporten och därmed inte återlämna hjälpmedlet, är det den anhörige eller ombudets ansvar att ombesörja detta. Brukaren/ombudet kan också själv anlita valfritt transportföretag.
Förskrivande enhet får själv avgöra om eventuella undantagsfall
Om förskrivarenhet anlitar extern entreprenör tillfaller kostnaden förskrivarenheten.
Ska transporten i sin tur debiteras brukare/dödsboet, ansvarar förskrivarenheten för faktureringen.
20 Transportskada
Transportskada måste omgående och skriftligen anmälas till hjälpmedelsförrådet. Anmälan görs av den kund som tagit emot hjälpmedlet eller som bevittnat att skadan uppstått i samband med återsändning av hjälpmedel till hjälpmedelsförråd.
Hjälpmedlet ska omgående skickas/returneras till hjälpmedelsförrådet. De buffertförråd som inte har daglig hämtning kan ringa hjälpmedelsförrådet kundtjänst för vidare råd tel. 0490 – 861 70.
Merparten av leveranserna från hjälpmedelsförrådet går via avtalad transportentreprenör.
I avtalet står inskrivet att entreprenören står för skador som uppkommit under entreprenörens transport av godset.
21 Reklamation
Produkt som uppvisar brister i samband med ankomstkontroll eller under hjälpmedlets garantitid, ska omgående reklameras till hjälpmedelsförrådet.
Produkten ska återsändas till hjälpmedelsförrådet tillsammans med blankett Reklamation, anmälan.
Hjälpmedelsförrådet ansvarar för reklamation till leverantören.
Svar gällande vidtagen åtgärd meddelas via den insända reklamationsblanketten, som sänds i retur till berörd kund efter det att hjälpmedelsförrådet har fått information från leverantören. Information om en produkts garantitid kan fås via datasystemet för hjälpmedel, gäller dock endast för A-hjälpmedel.
22 Tillbud
Enligt svensk lagstiftning SFS 1993:584, definieras hjälpmedel som medicinteknisk produkt. Inträffat tillbud måste därför anmälas av förskrivare.
Ur SOSFS 2008:1, kap 6, § 3
"Anmälan ska göras vid funktionsfel och försämring av en produkts egenskaper eller prestanda samt vid felaktigheter och brister i märkningen eller bruksanvisningen som kan leda till eller har lett till
1. en patients, en användares eller någon annan persons död, eller
2. en allvarlig försämring av en patients, en användares eller någon annan persons hälsotillstånd. ”
Tillbud förorsakade av hjälpmedel ska anmälas till Landstingsservice Hjälpmedelsverksamheten. Hjälpmedelskonsulenten anmäler ärendet till leverantören och tillsynsmyndigheten.
Anmälan om tillbud anmäls i Kund- och Förskrivarportalen via digitalt ifylld blankett. Om digital anmälan inte är möjlig, används blankett Tillbud, anmälan
För att inte riskera att produkten kasseras är det viktigt att den tydligt märks upp med TILLBUD när den skickas till hjälpmedelsförrådet.
Förskrivaren ansvarar för anmälan av uppkomna personskador enligt Xxx Xxxxx. Anmälan handläggs av verksamhetschef/MAS enligt lokala rutiner.
23 Anmälan av saknad inventarie
När ett inventariemärkt hjälpmedel saknas ska detta omgående anmälas av aktuell kund till hjälpmedelsförrådet.
Innan anmälan, kontrollera att följande åtgärder är vidtagna:
1. Rätt registrering i datasystemet för hjälpmedel?
Förskrivare hos den aktuella kunden kan ha glömt att registrera förskrivning i datasystemet för hjälpmedel, men hjälpmedlet är utlämnat till en brukare.
2. Hjälpmedlet har eller skulle ha omkonterats?
När registrering på brukare saknas, kan överföring till ny kostnadsbärare inte ske och således debiteras hyra fortfarande den ursprungliga kunden, trots att man inte längre har det aktuella inventariet.
3. Hjälpmedlet följde inte brukaren?
Dvs. förskrivning har registrerats men inventariet följde aldrig med brukaren. Den nya vårdgivaren/kunden debiteras hyra för inventariet man inte har.
4. Inventariet nådde aldrig sin destination?
Logistik mellan kund/brukare, hjälpmedelsförråd eller transportorganisationen fungerade inte.
Då ett inventarium förkommit i transport måste detta påtalas omgående och efterforskning påbörjas. Efterforskning görs av alla parter dvs. den person som ansvarat för att inventariet skickats iväg samt av transportören och av mottagaren.
Om inventariet inte dyker upp inom 6 månader görs administrativ återlämning i datasystemet för hjälpmedel. Den ”administrativa kassationen” utförs av personal på hjälpmedelsförrådet.
24 Förrådshållning och beställning till buffertförråd
På hjälpmedelsförrådet förrådshålls
1. Det avtalade sortiment som fastställts av sortimentsgrupperna och som upphandlats enligt gällande lagar och rutiner. Sortimentsgrupperna fastställer även alternativa produkter till det upphandlade sortimentet.
Enligt fastställda förskrivningsanvisningar gäller att:
”…..Förskrivaren måste i första hand välja ur det återlämnade sortimentet och därnäst ur det upphandlade sortimentet…..”
Sortimentet i hjälpmedelsförrådet förrådshålls i sitt standardutförande.
2. Lågfrekventa livsuppehållande produkter. Medicinteknisk behandlingsutrustning såsom slemsugar, respiratorer och liknande som kräver omgående leverans, finns alltid i lager på hjälpmedelsförrådet.
De buffertförråd som finns ute hos verksamheterna ska i sortimentshänseende betraktas som miniförråd av hjälpmedelsförrådet. Detta innebär att buffertförrådsbeställningar i första hand ska avse lagerhållna, avtalade varor.
Vid beställning till buffertförråd kan alternativ produkt ersätta beställd produkt.
Om behov finns av en produkt som inte finns i sortimentet, ska den beställas via manuell förskrivning.
Vid förskrivning till brukare, levereras alternativ produkt, om inte förskrivaren har valt bort denna möjlighet i samband med förskrivningen i Kund- och Förskrivarportalen.
25 Fastställande av avtalat sortiment – sortimentsgruppsarbete
Det avtalade sortimentet upphandlas enligt LoU, lagen om offentlig upphandling. Underlag för upphandlingen tas fram av sortimentsgrupperna. Då det avtalade sortimentet ska tillgodose de flesta brukarnas behov, är arbetet i sortimentsgrupperna av stor vikt.
I sortimentsgrupperna ska det finnas representanter från berörda verksamheter som kunder/förskrivare, hjälpmedelsverksamhet och upphandlingsenhet. Sammankallande och ansvarig är hjälpmedelskonsulenterna. Sortimentsgruppens representanter är ansvariga för att ta fram och förmedla beslutet om upphandlingen på det lokala planet.
Endast i undantagsfall kan förskrivaren, efter beslut av kostnadsansvarig verksamhetschef, välja sortiment som inte är upphandlat.
Mer om sortimentsgruppsarbete, samt sammanställning av sortimentsgruppernas representanter, finns under Övrigt/Dokument/Sortimentsgrupper i Kund- och Förskrivarportalen.
Avtalsinformation finns att hämta via landstingets intranät Navet.
26 Märkning av hjälpmedel
Samtliga hjälpmedel som köps in via hjälpmedelscentralerna/hjälpmedelsförrådet ska om möjligt märkas upp med en röd produktnummerlapp med handskrivna siffror. Detta för att möjliggöra identifiering av produkten, undantaget de hjälpmedel som är för små eller av sådant material att märklapp inte kan fästas på dem.
Hjälpmedelsförrådets personal ansvarar för att nyinköpta hjälpmedel märks upp och registreras i datasystemet för hjälpmedel
De hjälpmedel som hyrs ut (A-hjälpmedel) märks dessutom med en inventarienummerlapp. From maj 2000 är lappen vit och försedd med streckkod.
Inventarielappar som tidigare använts är gröna och saknar streckkod, men gäller tills dess hjälpmedlet tas ur drift.
A-hjälpmedlen ägs av Landstingsservice - Hjälpmedel. Märklapparna får därför endast avlägsnas efter kontakt med hjälpmedelsförrådet.
Med CE-märkning anger tillverkaren att produkten uppfyller de krav leverantören ställt och att de tar ansvar för att kraven följs. Tillverkarens ansvar gäller bara då produkten används på det sätt som anges i produktinformationen som medföljer produkten. SFS 1995:1534 Lag om CE-märkning.
FROM den 13 juni 1998 får endast CE-märkta produkter släppas ut på marknaden och tas i bruk.
CE-märkta komponenter får inte kombineras för t ex en anpassning om de inte är avsedda att fungera ihop.
Det är alltid tillverkaren som svarar för bedömningen av sina egna produkters kompatibilitet. Om komponenter från flera olika tillverkare väljs måste alla tillverkarna vara överens om att komponenterna passar för varandra.
Lagen om medicintekniska produkter förbjuder användning av olämpliga eller osäkra produkter. Ansvaret för detta, liksom ansvaret för underhåll, ligger på vårdgivaren. Den grundläggande ansvarsfördelningen framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 1994:21.
28 Specialanpassad produkt
Specialanpassade produkter definieras i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 1994:20. Se även ”Anvisning för förskrivning av hjälpmedel” inledningskapitlet xxx X-III.
Produkt som specialanpassats märks upp med en särskild etikett.
Specialanpassad produkt
Märkningen görs av ansvarig hjälpmedelstekniker som även registrerar i datasystemet för hjälpmedel.
När en specialanpassning utförts erhåller förskrivaren en deklaration från teknikerenheten. Deklarationen ska undertecknas av förskrivaren och är en bekräftelse på att anpassningen fungerar så som det var tänkt för brukaren.
Specialanpassad produkt ska alltid återlämnas till respektive hjälpmedelsteknisk enhet. Hjälpmedlet ska då vara i komplett anpassat skick, dvs så som den förskrivits med eventuella tillbehör och med den aktuella specialanpassningen intakt.
Vid specialanpassning debiteras kund för material och arbetstid enligt fastställd taxa.
Återlämnande kund kan debiteras restvärde för specialanpassat hjälpmedel som inte kan återställas till standardutförande.
28.1 Specialanpassning/tillverkning och riskanalys
Denna rutin beskriver beställning, ställningstagande, utförande, uppföljning samt dokumentation av specialanpassning/tillverkning inkl riskanalys.
Rutinen omfattar hela HMC: s verksamhet med specialanpassade produkter inom samtliga produktområden
Innan uppstart av specialanpassning
Innan specialanpassning av en produkt påbörjas ska förskrivaren utreda om brukarens behov kan tillgodoses med hjälpmedel både inom eller utanför befintligt sortiment. Hänsyn ska tas till funktionella, medicinska, ekonomiska och eventuellt andra överväganden. Förskrivare ska också göra en första övergripande riskanalys.
Förskrivare tar kontakt med hjälpmedelskonsulent för rådgivning. Om förskrivare och hjälpmedelskonsulent inte ser att någon alternativ lösning finns, kontaktar hjälpmedelskonsulent en hjälpmedelstekniker för en tekniks rådgivning. Tekniker kontaktar förskrivare för en gemensam utprovning för bedömning. Vid behov tillsammans med hjälpmedelskonsulent.
Om en specialanpassning bedöms som aktuell fyller förskrivare tillsammans med tekniker i bilaga: Specialanpassningsprocess beställning Förskrivare gör en riskanalys tillsammans med hjälpmedelstekniker/hjälpmedelskonsulent.
Om man under arbetets gång kommer fram till att specialanpassningen medför stor medicinsk/funktionell eller teknisk risk avbryts ärendet.
För spårbarhet kommer den specialanpassade produkten att märkas med en etikett ”Specialanpassad produkt” och visas som specialanpassad i dataregister.
När den specialanpassade produkten är klar, kontaktar tekniker förskrivare för godkännande. Utprovning sker på HMC där förskrivare, tekniker samt hjälpmedelskonsulent deltar.
Dokumentation ska ske både av hjälpmedelskonsulent och av förskrivare.
Förskrivare ansvarar för komplettering till den ursprungliga bruksanvisningen över de förändringar som utförts på produkten.
Dokumentation Specialanpassningsprocess beställning sparas på hjälpmedelsverksamheten.
Slutlig utprovning och utlämning utförs av förskrivaren och som oftast tillsammans med tekniker/konsulent.
Information ges till förskrivare, brukare och berörda vårdare. Dokumentation ska ske både av hjälpmedelskonsulent och av förskrivare.
Förskrivare ansvarar för uppföljning
28.2 Flödesschema för specialanpassning
Bedömning av risker.
Identifiering av riskkällor.
Riskanalys enligt Specialanpassningsprocess beställning påbörjas av förskrivare, hjälpmedelstekniker och hjälpmedelskonsulent
Nej
Gemensam utprovning och bedömning, förskrivare, hjälpmedelstekniker och hjälpmedelskonsulent
Samråd med brukaren särskilt viktigt
Hela processen förutsätter samråd med brukaren
Förskrivare uppmärksammar behov.
Finns alternativt hjälpmedel som eliminerar behovet av specialanpassning?
Konsultation med hjälpmedelskonsulent/tekniker
Ja
Förskriv detta hjälpmedel.
Ja
Nej
Avsluta projektet.
Ansvaret för den färdiga specialanpassade produkten/hjälpmedlet ligger hos förskrivaren. För det tekniska utförandet ansvarar HMT.
Förskrivaren tränar med och följer upp hjälpmedlet.
Specialanpassningen utförs.
Dokumentera
riskanalysen.
Kan risken reduceras?
Ja
Nej
Finns risken kvar?
Nej
Är risken acceptabel?
Ja
Reducera risken.
Förskrivaren förvissar sig om att anpassningen fungerar för brukaren och kompletterar ursprunglig bruksanvisning. Skriver avtalsförbindelse specialanpassning med patient
Förskrivaren och hjälpmedelstekniker undertecknar ”Specialanpassningsprocess beställning”
29 Rengöring och rekonditionering av hjälpmedel
Förskrivaren ansvarar för att brukaren eller hans/hennes ersättare får instruktion om hur det erhållna hjälpmedlet ska skötas, vårdas och rengöras, se förskrivningsanvisningarnas inledningskapitel.
Hjälpmedlet ska återlämnas till hjälpmedelsförrådet i väl rengjort skick. Den grundliga rengöringen sker sedan på hjälpmedelsförrådet före rekonditionering.
Om ett returtaget hjälpmedel visar sig vara så smutsigt att vanlig rutintvätt inte räcker utan proceduren måste upprepas för att hjälpmedlet ska kunna återställas, debiteras kunden.
Ett hjälpmedel ska vara rengjort även innan service och anpassning.
Ett återlämnat hjälpmedel ska före återutlämning till kund vara väl rengjort och dess tekniska egenskaper ska kontrolleras och vid behov åtgärdas, så att de uppfyller kraven enligt lagen om medicintekniska produkter.
Hjälpmedelsförrådets rekonditioneringsenhet ansvarar för att hjälpmedlen uppfyller kraven innan de på nytt går in i lagret. Kan dessa krav ej uppnås demonteras hjälpmedlet och funktionella delar behålls som reservdelar, övrigt material kasseras.
Om en kund/enskild förskrivare själv väljer att rekonditionera återlämnade hjälpmedel påtar sig kunden själv hela ansvaret för att hjälpmedlet därefter är fullt funktionsdugligt, enligt leverantörens norm och enligt lagen om medicintekniska produkter.
30 Rengöring av hjälpmedel som varit i kontakt med smittämnen
Allmänt
För att förhindra indirekt kontaktsmitta är rätt utförd rengöring och desinfektion av hjälpmedel viktigt. Rengöring ska ske så snart som möjligt efter att patienten/brukaren använt färdigt hjälpmedlet och före det skickas tillbaka till hjälpmedelsförrådet.
Exempel på hjälpmedel: säng, vändhjälpmedel i säng, rullstol, rollator, gåbord, lyfthjälpmedel, hygienstol och inhalationshjälpmedel.
Arbeta alltid utifrån basala hygienrutiner och använd skyddsutrustning såsom handskar, plastförkläde och stänkskydd vid behov.
Det är den förskrivande enhetens ansvar att säkerhetsställa att smittämnen inte förs vidare.
Blankett ska användas vid återlämning av hjälpmedel till hjälpmedelsförråd respektive sängförråd.
Blanketten ska vara gul och fästas synligt på hjälpmedlet. Blanketten ska vara som ett extra stöd för den personal som på hjälpmedels/sängförrådet ansvarar för hjälpmedlets slutliga rekonditionering. (se rutin 29)
**För de hjälpmedel som inte kan rengöras/ återställas, utan istället omgående ska kasseras, räcker som regel dubbla plastpåsar samt att de lämnas till avfallshantering brännbart avfall. Kontakta alltid hygiensjuksköterska vid osäkerhet.
Vid tillfällen när rengöring i hem eller på vårdavdelning inte är möjlig att genomföra finns möjlighet att beställa rengöring via Hjälpmedelsverksamheten. HMC:s personal gör även bedömning om rengöring eller kassation är relevant, utifrån återanvändningsbarhet och restvärde. Åtgärden utförs av upphandlad leverantör och kostnaden debiteras förskrivande enhet.
*För information om hur den faktiska rengöringen ska utföras se nedanstående länk till Vårdhygien på xxxxxxxx.xx:
Tillägg för A-hjälpmedel (t ex rullstol) med textilier som kan tvättas i minst 60 grader. (Tex överdrag till dynor eller ryggklädsel):
• Försäkra er om att förorening inte har läckt igenom till innerdyna, om det har hänt, kassera enligt text ovan**.
• Förorenade textilierna läggs i en rumsbunden vattenlöslig tvättsäck. (beställs via CF)
• Tvättsäcken försluts i patientrummet och läggs därefter i en gul ytterplastsäck vid uttag från rummet.
• Yttersäcken märks med kundnummer för Hjälpmedelsverksamheten = 1467, innan den skickas till tvätteriet.
• Textilierna skickas efter tvätt vidare till Hjälpmedelsverksamheten-Västervik.
• Resten av hjälpmedlet rengörs enligt ovan*, återlämnas till Hjälpmedelsverksamheten med Blankett ”Återlämning av hjälpmedel som varit i kontakt med smittämnen”.
31 Återlämning av hjälpmedel
Vid återlämning av hjälpmedel till hjälpmedelsförrådet ska återlämningsblankett medfölja godset.
De verksamheter som arbetar i datasystemet för hjälpmedel, kan vid återlämning från brukare ta fram retursedel och använda den som återlämningsblankett.
Retursedel eller återlämningsblankett ska användas såväl för återlämning av gods från en brukare som för återlämning av gods från buffertförråd.
Blanketten/sedeln ska vara fäst på det återlämnade godset. Avregistrering från brukare sker på två skilda sätt
Vid återlämning av A-hjälpmedel till hjälpmedelsförrådet upphör hyran på A-hjälpmedel och avregistrering på brukaren sker.
Vid återlämning av B-hjälpmedel sker ingen avregistrering på brukaren utan endast en kreditering till kund. B-hjälpmedel krediteras när godset går in i lagret igen efter rekonditioneringen. B-hjälpmedel som ska avregistreras från brukarens registeruppgifter, får enskild förskrivare själv ansvara för.
Varje verksamhet är skyldig att ta emot de hjälpmedel en brukare önskar återlämna även om man bedömer att hjälpmedlet inte kommer att kunna återanvändas eller om hjälpmedlet enligt förskrivningsanvisningarna tillfallit brukaren.
Om brukaren inte har möjlighet att återbörda hjälpmedlet till den berörda verksamheten är alla återlämningsställen skyldiga att ta emot även de hjälpmedel som lämnats ut från andra enheter, t ex syn- eller hörcentral.
Vid mottagande av andra verksamheters hjälpmedel ska utlämningsstället kontaktas för att klargöra fortsatt returförfarande.
Bedömning om hjälpmedlet ska kasseras eller inte görs på hjälpmedelsförrådet.
32 Påminnelse om återlämning av utlånat hjälpmedel
Förskrivande enhet har ansvar för att informera brukaren om att hjälpmedlet ska återlämnas när behovet upphör eller när fastställd lånetid gått ut.
Om hjälpmedlet ändå inte återlämnas ansvarar enheten eller den enhet som övertagit ansvaret för förskrivningen om att påminnelse om återlämning sker.
Om hjälpmedlet ändå inte återlämnas ska brukaren debiteras.
33 Debitering av utlånat hjälpmedel
Förskrivande enhet har ansvaret för att informera brukaren om att hjälpmedel ska återlämnas när behovet upphör eller när fastställd lånetid gått ut. Förskrivaren ska även upplysa brukaren om att hjälpmedlet kan komma att debiteras om återlämning inte sker.
Som första åtgärd ska brukaren erhålla en påminnelse om att återlämning ska ske.
Om hjälpmedlet ändå inte återlämnas ska brukaren debiteras. Förskrivaren kontaktar hjälpmedelsförrådet för att få den faktiska kostnaden gällande aktuell inventarie
Om återlämning inte skett inom 30 dagar skickas kopia på blankett ”debitering av ej återlämnat hjälpmedel” till hjälpmedelsförrådet gällande aktuell inventarie
Hjälpmedelsförrådet debiterar brukaren och kasserar inventarien. Samtidigt upphör hyresdebiteringen på kunden.
34 Förstörda eller stulna hjälpmedel
A-hjälpmedel som blivit stulna eller förstörda och därmed kasserade ute hos brukare eller kund ska anmälas till hjälpmedelsförrådet på återlämningsblankett med uppgift om det inträffade.
Hjälpmedelsförrådet gör kassation i datasystemet för hjälpmedel så att hyran upphör.
Restvärdet på det kasserade hjälpmedlet debiteras kunden. Kunden och dess verksamhetschef får i sin tur avgöra om brukare ska debiteras. Vidare debitering utförs av kunden.
Se även vad som står beträffande försäkring, självrisk och brukarens/kundens ansvar under rubriken ”Brukarens ansvar” i Förskrivningsanvisningarnas inledningskapitel.
Ersättningskrav på stulna eller förstörda B-hjälpmedel hanteras av kunden. Hjälpmedelsförrådet kan dock bistå med prisunderlag gällande de xxxxxxxx X-xxxxxxxxxxx.
35 Anmodan om återlämning av hjälpmedel efter dödsfall
När en brukare avlidit kan det ibland inträffa att anhöriga/närstående behöver påminnas om att den avlidnes hjälpmedel ska återlämnas och hur detta ska ske.
Om möjligt bör personlig kontakt eller telefonkontakt tas med anhöriga. Om detta inte låter sig göras kan en framtagen blankett användas
Skulle det visa sig vid återtagandet att ett hjälpmedel vanvårdats/misskötts så att det inte går att återställa eller då återställningskostnaden kommer att bli hög bör ett samtal med anhöriga tas. Samtalet ska då innefatta fakta utifrån skriven Avtalsförbindelse och därefter klargöra tänkbar ersättning från dödsboet.
Möjlighet att överlämna en fordran på dödsboet finns. I dessa fall ska verksamhetschefen vara informerad och avgöra om enskild förskrivare själv ska kontakta dödsboet eller om det ska skötas av ansvarig verksamhetschef.
Har ingen Avtalsförbindelse tecknats kan givetvis ingen sådan diskussion föras och förskrivande enhet får då stå för alla återställningskostnader dvs. samtliga materialkostnader.
36.1 Betalning av hjälpmedel som medtages vid flytt in/ut ur länet
1. Syfte | Denna rutin styr regler om övertagande och betalning för hjälpmedel som medtas vid flytt inom Sverige. Det landsting från vilket personen flyttat, initierar ärendet. Hjälpmedelschefer/motsvarande i de landsting och/eller kommuner som enligt listan sagt ja, har anslutit sig till rutinen. |
2. Omfattning | Rutinen omfattar hjälpmedel som hanteras inom hjälpmedelscentral eller motsvarande. |
3. Ansvar | Samtliga medarbetare som är delaktiga i rutinen ansvarar för att upprättad rutin följs. |
Det åligger samtliga medarbetare delaktiga i rutinen att påtala eventuellt behov av revidering. | |
Hjälpmedelschef i respektive landsting ansvar för att denna rutin förankras i verksamheten, är ändamålsenlig och att den hålls aktuell. | |
4. Arbetsgång | För den ekonomiska ersättningen per hjälpmedel gäller: 1. Hjälpmedlets restvärde inklusive tillbehör, ska överstiga 2 000 kr. 2. Fast installerade hjälpmedel omfattas inte då det förutsätts att dessa ej medtages vid flytt. Specialanpassade hjälpmedel bör i möjligaste mån medtas. 3. Landstingen skall eftersträva att patienten/brukaren ej blir utan hjälpmedel. 4. Det landsting från vilket patienten/brukaren flyttat skickar en förfrågan till mottagande landsting (blankett 1, blankett 2). 5. Mottagande landsting avgör om man vill överta hjälpmedlet/-en (blankett 3). Xxxx inte landstinget överta hjälpmedlet/-en skickas dessa tillbaka. Frakten betalas av det landsting som äger hjälpmedlet. 6. Det är en fördel om flyttärende är grundade på överrapportering och kontakt mellan förskrivare på respektive ort där det är överenskommet vad som är nödvändigt att personen tar med sig vid flytt. 6. Kroppsburna hjälpmedel (proteser, etc.) medtages vid flytt över länsgränserna utan betalning. 7. Den nya landstinget, regionen eller kommunen övertar ägandeansvaret och ansvarar för att hjälpmedlet underhålls. |
36.2 Anslutning län för län till rutin för betalning av hjälpmedel som medtages vid flytt in/ut ur länet
Förslaget till bifogad rutin har skickats ut till samtliga hjälpmedelschefer inom landstingen och till ansvarig för hjälpmedelsverksamheten inom de gemensamma verksamheterna i kommunerna i Skåne och i Uppsala. Listan har uppdaterats i maj 2011 inklusive kommentarer.
Landsting/region/kommun | Ja | Nej | Kommentar |
Stockholms läns landsting, Hjälpmedel Stockholm (syd) | X | X | Grundprincip är att inte sälja hjälpmedel som kan återanvändas om det inte medför betydande svårigheter för brukaren att byta ut vid flytt |
Stockholms läns landsting, Sodexho hjälpmedelsservice (nord) | X | Viktigt att ta hänsyn till olika regler i olika landsting. Sodexo köper inte något hjälpmedel som inte är godkänt att förskriva i Stockholms läns landsting | |
Uppsala läns landsting, barnhjälpmedel | X | ||
Uppsala län, samtliga kommuner | X | ||
Östergötlands läns landsting | X | Gäller för de hjälpmedel som landstinget äger | |
Södermanlands läns landsting | X | ||
Jönköpings läns landsting | X | ||
Kronobergs läns landsting | X | ||
Kommunerna i Kronobergs län | X | ||
Kalmar läns landsting | X | ||
Kommunerna i Kalmar län | X | ||
Region Gotland | X | ||
Blekinge | X | ||
Region Skåne | X | ||
Kommuner inom Medelpunkten | X | ||
Kommuner inom Kristianstad | X | ||
Malmö Kommun | X | ||
Hallands läns landsting | X | ||
Västra Götalandsregionen | X | Gäller för de hjälpmedel som hjälpmedelscentralen i VGR äger | |
Värmlands läns landsting | X | ||
Örebro läns landsting | X | ||
Västmanlands läns landsting | X | ||
Landstinget Dalarna | X | ||
Gävleborgs läns landsting | X | ||
Västernorrlands läns landsting | X | ||
Jämtlands läns landsting | X |
Landsting/region/kommun | Ja | Nej | Kommentar |
Västerbottens läns landsting | X | ||
Norrbottens läns landsting | X |
37 Debitering av service på ej hyrd eller personligt förskriven produkt
Vid service, utförd av hjälpmedelstekniker, på produkt som ej är personligt förskriven och ej hyrd debiteras kund/kostnadsbäraren. Det kan vara en institutionsägd eller privatägd produkt. Hjälpmedelsteknikerna kan endast hjälpa till i mån av tid och efter särskild överenskommelse
Debitering sker enligt fastställd taxa och innefattar
▪ Timkostnad
▪ Materialkostnad
▪ Reseersättning
▪ Om hjälpmedelstekniker utför ordinarie arbete vid samma resa delas resekostnaden.
Kunden debiteras enligt fastställd taxa och debiterar sedan i sin tur brukaren.
38 Service på produkt pga oaktsamhet/skada där brukaren ska stå för kostnaden
Om ett förskrivet hjälpmedel är i behov av service som kräver insatser från hjälpmedelstekniker ska detta utföras via arbetsorder.
I de fall hjälpmedlet utsatts för oaktsamhet eller skada är brukaren skyldig att stå för den faktiska kostnaden. Brukare under 15 år kan aldrig lastas för förlust eller skada.
Se inledningskapitlet i Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel.
Vid skada på hyrd inventarie ska anmälan göras till ansvarig hjälpmedelsverksamhet.
Det åligger kunden/förskrivaren att bedöma om brukaren varit oaktsam och därmed ska stå för reparationskostnaden.
39 Debitering till externa kunder som inte har hjälpmedelsavtal
Med externa kunder menas annan vårdgivare än landstinget.
Externa kunder med hjälpmedelsavtal är exempelvis länets 12 kommuner.
Externa kunder som inte har hjälpmedelsavtal är exempelvis privata vårdgivare, försäkringskassa eller arbetsgivare.
När en annan vårdgivare vill använda sig av Serviceförvaltningens hjälpmedel, förråd och därtill övrig service ska enskilda avtal upprättas.
Vänd er till hjälpmedelsförrådet 0490 – 864 05 för vidare information.
Privata vårdgivare har avtal med vårdtagarens hemkommun eller hemlandsting. Dessa avtal är som regel heltäckande dvs. hemkommunen respektive hemlandstinget betalar för all vård vilket innebär sjukvård, hjälpmedel etc.
Tänk på att du som enskild förskrivare har förankrat dina besök och insatser hos dessa privata vårdgivare. Det är viktigt med korrekt patientregistrering för att debitering ska fungera.
40 Beställning av extratransport
Extratransport beställs då transport av förekommen anledning inte kan ske med reguljär transport dvs med de turer som går mellan avtalade adresser.
Beställningen kan dessutom utföras via telefonkontakt med hjälpmedelsförrådet. Det är viktigt att uppgiften kundnummer anges för rätt debitering.
Om en brukare/anhörig/vårdare ringer till hjälpmedelsförrådet angående hämtning av hjälpmedel ska han/hon uppmanas att ta kontakt med den lokala förskrivaren. Detta då brukaren är skyldig att själv ombesörja och bekosta återtransporten förutom i de fall där förskrivare avtalat annat. Vid eventuella andra uppgörelser ska det skrivas på avtalsförbindelse.
41 Hyra/köp av hjälpmedel som dubbelutrustning
Rutinen gäller boende i Kalmar län.
Med dubbelutrustning menas ytterligare ett exemplar av en specifik, redan förskriven produkt.
Dubbelutrustning av produkt kan förskrivas, men endast i undantagsfall och efter godkännande av verksamhetschef. Det är alltid förskrivarens ansvar att avgöra om dubbelutrustning är medicinskt befogad och därmed möjlig att förskriva.
När en funktionshindrad brukare i Kalmar län redan förskrivits hjälpmedel, och av andra skäl än medicinska önskar dubbelutrustning, kan denne i mån av tillgång själv hyra/köpa vissa hjälpmedel som finns i hjälpmedelsförrådets befintliga lager.
I dagsläget kan erbjudande om hyra endast gälla produkterna
▪ Rullstol ▪ Rollator ▪ Toaförhöjning fristående ▪ Duschstol utan hjul
▪ Personlyft ▪ Hygienstol ▪ Säng
I de fall dubbelutrustning önskas hyra/köpas direkt av brukare är det förskrivaren som ansvarar för kontakt med och information till brukaren. Detta för att förvissa sig om att efterfrågad produkt finns tillgänglig, vilken kostnad det innebär för brukaren samt på vilket sätt produkten ska levereras. I hyresavtalet ska även återlämningsförfarandet klargöras.
Brukaren ska aldrig vända sig direkt till hjälpmedelsförrådet.
Landstingets/kommunens förskrivare har ingen skyldighet att erbjuda brukare den här typen av service. Alternativet är att hänvisa brukaren att på egen hand kontakta olika firmor på öppna marknaden.
Förskrivaren ansvarar för att erforderliga uppgifter på aktuell blankett fylls i och sänds till hjälpmedelsförrådet.
Hjälpmedelsförrådet ansvarar därefter för debitering till brukaren.
Köp av hjälpmedel kan också bli aktuellt, om lån av förskrivet hjälpmedel upphör till exempel på grund av förändringar i regelverk. Brukaren kan då erbjudas att köpa hjälpmedlet i befintligt skick. Förskrivaren ansvarar för information till brukaren om denna möjlighet, samt hantering av ärendet. Ansvaret för hjälpmedlets skötsel och handhavande övergår i sin helhet till brukaren. Landstingets etiketter ska avlägsnas från hjälpmedlet.
42.1 Utomlänspatient, debitering annat landsting
Denna rutin är under revidering och kommer att uppdateras
När patient kommer från annat län och söker hälso- och sjukvård gällande bedömning/förskrivning av hjälpmedel ska debitering av insatsen och hjälpmedel ske till patientens hemlandsting. Idag finns fyra alternativa patienter där detta berörs – se nedan.
I samtliga fall är det en korrekt patientregistrering och en avtalsförbindelse, som krävs när debitering till patientens hemlandsting ska ske. Båda agerar juridiskt underlag.
Enligt gällande riksavtal krävs kontakt med hemlandstinget när hjälpmedlets restvärde överstiger 10000 kronor, alternativt att krav på avancerad service och underhåll finns. Förtydligande om vad som innebär krav på service är under utveckling nationellt varpå följande text kommer att uppdateras efter hand.
1) Patient Fritt vårdsökande hemlandstinget ska kontaktas innan (patientens val) förskrivning av hjälpmedel ska aktualiseras
(riksavtal)
2) Patient Vårdgaranti hemlandstinget ska kontaktas innan förskrivning av hjälpmedel ska aktualiseras (riksavtal)
3) Patient på Remiss hemlandstinget ska kontaktas innan
(vård efter initiativ från hemlandstinget) förskrivning av hjälpmedel ska aktualiseras
(riksavtal)
4) Patient Akut vård hemlandstinget behöver inte kontaktas innan förskrivning, men väl efteråt om förskrivare bedömer att hjälpmedlets tänkta varaktighet medför medtagning till hemlandstinget.
Faktureringen av kostnaderna för hjälpmedel hanteras via hjälpmedelsförrådet Serviceförvaltningen Hjälpmedel. Förskrivare kontaktar hjälpmedelsförrådet när det mottagande hemlandstinget har godkänt förskrivning. Observera att följande rutin är under utveckling varav arbetsrutinerna steg för steg kommer att preciseras ytterligare över tid.
För utomlänsbo som inte söker vård utan önskar extrautrustning pga. tillfällig vistelse i länet gäller
Följande är utdrag från; Patienthandboken - Avgifter och regler för sjukvården i Landstinget i Kalmar Län
FLIK F
Hemlandstinget svarar för kostnaderna i de fall en patient från annat län vårdas på remiss. Det är viktigt att patienten har remiss med sig från hemlandstinget, då remissen i dessa fall agerar som en betalningsförbindelse. Person som under vistelse i länet blir i behov av akut sjukvård och blir aktuell för förskrivning av hjälpmedel, får det förskrivet och låna det på samma villkor som länets egna invånare
För patient hemmahörande i något av de landsting som landstinget i Kalmar län har avtal med gäller ”fritt vårdsökande” annars gäller ”utomlänsförskrivning” efter samråd med hemlandstinget.
FLIK G
För Landstinget i Kalmar län gäller följande:
Landstinget i Kalmar län har träffat avtal med landstingen i Östergötland, Jönköping, Blekinge och Kronobergs län om fritt vårdsökande.
I övriga fall gäller riksavtalet se flik G8 och G19.
(Kommentarer till riksavtalet kap 8.3)
Följande uppgifter skall redovisas på fakturan:
∗ Avtal och avtalspunkt enligt vilken vården lämnats
∗ Patientens namn, personnummer och postadress
∗ Vårdenhet där vården lämnats
∗ Tidpunkt när vården ägt rum
∗ Antal vårddagar och uppgifter om öppen, respektive slutenvård, besök, transport eller dylikt samt pris per tjänst och summa ersättning
Observera att både fakturerande och betalande landsting har att beakta gällande sekretessbestämmelser.
42.2 Fakturaadresser till landstingen/regionerna vid RIKSAVTAL
Denna rutin är under revidering och kommer att uppdateras
Län | Landsting | E-postadress |
AB | Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 STOCKHOLM tfn 00-000 00 00 fax 00-000 00 00 | |
C | Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA tfn 000-000 00 00 fax 000-00 00 00 | |
D | Landstinget Xxxxxxxx 000 00 XXXXXXXX tfn 0000-00 00 00 fax 0000-00 00 00 | |
E | Landstinget i Östergötland 581 91 LINKÖPING tfn 000-00 00 00 fax 000-00 00 00 | |
F | Landstinget i Jönköpings län Box 1024 551 11 JÖNKÖPING tfn 000-00 00 00 fax 000-00 00 00 | |
G | Landstinget Kronoberg 351 88 VÄXJÖ tfn 0000-00 00 00 fax 0000-00 00 00 | |
H | Landstinget i Kalmar län Box 601 |
Län | Landsting | E-postadress |
391 26 KALMAR tfn 0000-000 00 fax 0000-000 00 | ||
K | Landstinget Blekinge 371 81 KARLSKRONA tfn 0000-00 00 00 fax 0000-000 00 | |
M | 291 89 KRISTIANSTAD tfn 000-000 00 00 fax 000-00 00 00 | |
N | Landstinget Halland Box 517 301 80 HALMSTAD tfn 000-00 00 00 fax 000-00 00 00 | |
O | Västra Götalandsregionen 462 80 Vänersborg tfn 0000-00 00 00 fax 0000-00 00 00 | |
S | Landstinget i Värmland 000 00 XXXXXXXX xxx 000-00 00 00 fax 000-00 00 00 | |
T | Örebro läns landsting Box 1613 701 16 ÖREBRO tfn 000-000 00 00 fax 000-000 00 00 | |
U | Landstinget Västmanland 721 51 VÄSTERÅS |
Län | Landsting | E-postadress |
tfn 000-00 00 00 fax 000-00 00 00 | ||
W | Landstinget Dalarna Box 712 791 29 FALUN tfn 000-00 00 00 fax 000-00 00 00 | |
X | Landstinget Gävleborg 801 88 GÄVLE tfn 000-00 00 00 fax 000-00 00 00 | |
Y | Landstinget Västernorrland 871 85 HÄRNÖSAND tfn 0000-000 00 fax 0000-000 00 | |
Z | Jämtlands läns landsting Box 602 832 23 FRÖSÖN tfn 000-00 00 00 fax 000-00 00 00 | |
AC | Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ tfn 000-000 00 00 fax 000-00 00 00 | |
BD | Norrbottens läns landsting 971 89 LULEÅ tfn 0000-00 00 00 fax 0000-000 00 | |
I | Gotlands kommun* 621 81 VISBY tfn 0000-00 00 00 |
Län | Landsting | E-postadress |
fax 0000-00 00 00 | ||
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Gotlands kommun S:t Xxxxxxxxxxx 0 000 84 VISBY tfn 0000-00 00 00 fax 0000-00 00 00 |
43 Registrering av förskrivaruppgifter i datasystemet för hjälpmedel
Verksamhetschefen fastställer om och i vilken omfattning en medarbetare får förskriva hjälpmedel utifrån den kompetens vederbörande har.
Förskrivningsanvisningarna ger stöd för vilka yrkeskategorier som är vanligt förekommande, men verksamhetschefens möjlighet att gå utanför det förslaget finns i varje enskilt fall.
Läs inledningskapitlet sid 5 i Förskrivningsanvisningarna.
För att enskild förskrivare ska kunna registrera i datasystemet för hjälpmedel måste en anmälan göras av verksamhetschefen. Anmälan skickas till hjälpmedelsförrådet. Detta gäller såväl nytillkomna förskrivare, som en förskrivare med ändrad arbetsplats.
Inregistreringen av förskrivaren kan endast utföras av den registervårdsansvariga personalen inom Serviceförvaltningen-Hjälpmedel.
Blankett att fylla i digitalt finns på Navet och ltkalmar.
44 Delegering av förskrivaruppgifter
All delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård finns formulerade i SOSFS 1997:14. Föreskriften gäller oavsett om delegeringen sker inom den egna organisationen eller över en verksamhets- eller vårdgivargräns. Nedan följer utdrag ur författningen:
Med delegering avses i denna författning att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften. Uppgiftsmottagaren ska vara reellt kompetent för den aktuella uppgiften.
Ytterst ansvarig för att delegering sker på korrekt sätt inom ett verksamhetsområde är verksamhetschefen eller motsvarande.
Den arbetsuppgift som ska delegeras ska vara klart definierad.
Ett beslut om delegering är personligt och kan inte delegeras vidare till annan person.
Ett delegeringsbeslut ska utfärdas att gälla för viss tid, högst ett år eller för ett bestämt tillfälle.
Varje delegeringsbeslut ska dokumenteras. Den som delegerar och den som mottar en arbetsuppgift ska underteckna delegeringsbeslutet. Beslut om ändrade delegeringar och återkallelser av delegeringsbeslut ska också dokumenteras.
Det åligger den som meddelat ett delegeringsbeslut att bevaka att den arbetsuppgift som delegerats fullgörs på ett sätt som är förenligt med god och säker vård.
Inom hjälpmedelsverksamheten kan det ibland vara aktuellt med delegering av förskrivningsrätt, som i vanliga fall inte åligger förskrivaren.
Det kan innebära att vissa förskrivare erhåller en utökad förskrivningsrätt, men en begränsad sådan. Det kan gälla för vissa hjälpmedel/produktgrupper eller avse utförande av arbetsorder för utvalda serviceåtgärder.
Eftersom båda dessa åtgärder ska registreras i datasystemet för hjälpmedel måste information om delegering bifogas uppgiften om ”Förordnande av förskrivare till datasystemet för hjälpmedel” och skickas till registervårdsansvarig inom Serviceförvaltningen – Hjälpmedel
45 Förskrivning av rullstolar med tillbehör
Vid beställning av allroundrullstol, komfortrullstol och aktivrullstol skall guide/utprovningsprotokoll bifogas beställningen. Se även ”Vägledning manuella rullstolar”. Aktuella guider och vägledningar finns i Kund- och Förskrivarportalen, under Order/Förskrivning/Dokument (guider)
Övrigt/Dokument/Vägledningar (vägledningar)
▪ Förskrivning via datasystemet för hjälpmedel.
Vid förskrivning i datasystemet erhålls ett webordernummer, som ska noteras på samtliga sidor på guiden. Guiden faxas direkt till HMF för fortsatt registrering.
▪ Xxxxxxx förskrivning, skriven på ”Förskrivning – medicinteknisk produkt”. Vid förskrivning av rullstolar som inte finns registrerade i datasystemet för hjälpmedel, skickas blanketten ”Förskrivning – medicinteknisk produkt” tillsammans med ifylld guide till respektive HMC.
▪ Anpassning.
Vid behov av anpassning före utleverans ska arbetsorder utfärdas samtidigt med förskrivningen. Det ska framgå på förskrivningen att rullstolen ska sändas till hjälpmedelstekniker före utleveransen.
Massiva däck är standard. Luftfyllda däck kan endast förskrivas om det finns medicinska skäl. I annat fall får brukaren själv bekosta och anskaffa de luftfyllda däcken samt bekosta montering av dem och eventuella framtida däckreparationer.
46.1 Utprovning och förskrivning av elektrisk rullstol
Förutsättningarna för förskrivning av elektrisk rullstol finns utförligt beskrivna i ”Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel del 1.”
Som stöd för förskrivaren finns en checklista som följer hela processen
Anmälan om elrullstolsutprovning lämnas till hjälpmedelskonsulent på resp. HMC efter godkännande från verksamhetens budgetansvarige. Val av lämplig elrullstol görs i samråd mellan hjälpmedelskonsulent, hjälpmedelstekniker och förskrivare. Hjälpmedelskonsulent bokar in utprovningstid i samråd med förskrivaren. Ibland bokas också leverantör in.
Vid utprovningstillfället ska förskrivaren lämna en manuell förskrivning till hjälpmedels- konsulenten. Beställningsguide skrivs i samband med utprovningen.
Om elrullstolen lämnas ut vid utprovningstillfället registreras förskrivningen i datasystemet för hjälpmedel av assistenten på HMC.
Om elrullstolen behöver beställas från leverantör gör assistenten på HMC det utifrån beställningsguide och den manuella förskrivningen. I detta fall sker utlämningen av förskrivaren tillsammans med hjälpmedelstekniker, efter det att elrullstolen inlevererats och märkts upp. Hjälpmedelsteknikern ansvarar för att boka utlämningstid med förskrivaren.
I samband med utlämningen av elrullstolen fyller förskrivaren i avtalsförbindelse – lån av elrullstol för att förtydliga ansvaret för skötsel och handhavande av elrullstolen.
Patienten får häftet Elrullstolsinformation till brukaren vid utlämningstillfället. (Finns att hämta under KFP/Övrigt/Information
Förskrivaren ansvarar för att brukaren får lämplig körträning och gör uppföljning under den 4 månader långa provperioden. Förskrivaren ansvarar sedan för uppföljning av sin förskrivning.
Information om batteriskötsel ska lämnas såväl vid utprovningstillfället som vid utlämnings- tillfället. Om det trots detta inträffar att batterierna inte laddas regelbundet, slutar att fungera och därför måste bytas ut kommer förskrivande enhet att få stå för åtgärden och för de nya batterierna.
Förskrivande enhet får i sin tur ta ställning till om brukaren ska debiteras utifrån omständig- heterna till misskötseln.
Hyran som debiteras kunden omfattar den kompletta elrullstolen. Tillbehör hanteras som B- hjälpmedel.
När en elrullstol ska återlämnas gör förskrivaren en arbetsorder för hämtning till berörd teknikerenhet, skriver ut den retursedel som ska följa med stolen samt registrerar återlämning på de B-hjälpmedel som finns registrerade på stolen i datasystemet för hjälpmedel.
Samma rutiner gäller även då hjälpmedlet ska kasseras.
Återlämningssedel ska alltså lämnas på både elrullstolen och på de tillbehör man satt på stolen för att hyran ska upphöra och tillbehören krediteras.
Vid utlämning, reparation och återlämning av elrullstol sker transport av berörd teknikerenhet.
46.2 Regler om klassificering av elrullstol och trafikförsäkring
Hänvisning till Fordonskungörelsen (1972: 595)
Trafiksäkerhetsverkets författningssamling TSVFS 1983: 31
Trafikskadelag (1975:1410)
47 Höftbälten/selar till rullstolar/specialstolar
Bälten som förskrivs som tillbehör till förskrivna rullstolar/specialstolar ska förskrivas i samråd med brukare samt anhörig och/eller vårdare. Detta för att ge den funktionshindrade säkerhet mot ex. fall ur stol, bättre sittställning eller bättre funktionsmöjlighet vid sittandet.
Den 15 juni 2010 upphörde Socialstyrelsens föreskrifter om skydds- och tvångsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) att gälla. Detta innebär att rutiner som kommuner och enskilda verksamheter har fastställt utifrån dessa föreskrifter inte längre kommer att ha det stödet. Detsamma gäller också för individuella beslut i den mån dessa fattats med stöd av nu nämnda föreskrifter och allmänna råd och fortfarande tillämpas.
Upphörandet av dessa föreskrifter innebär att bälten inte får användas i syfte att frihetsberöva en person, men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med till exempel demenssjukdom har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte.
Till exempel kan ett grenbälte vara ett hjälpmedel om det bidrar till att den enskilde känner sig trygg och säker, men en tvångsåtgärd om den enskilde visar att han eller hon inte vill vara fastspänd utan upplever det som obehagligt.
48 Säkerhetsselar vid transport i fordon
Förskrivaren ansvarar för att brukare erhåller en för dennes behov väl fungerande rullstol och att eventuellt tillbehör förskrivs för att uppnå största möjliga säkerhet och funktionalitet i olika användningssituationer i enlighet med vad tillverkaren angivit.
Rullstolar generellt, är inte avsedda att vara ersättning för säte i fordon. Om osäkerhet råder ska tillverkaren konsulteras.
Vid transport i bil/buss ska om möjligt den funktionshindrade flyttas över till fordonets säte och använda fordonets trepunktsbälte.
I de fall detta inte är möjligt måste fordonet, av fordonsägaren, förses med såväl fastspänningsanordningar för själva rullstolen som med lämpliga bälten för den funktionshindrade resenären. Ansvaret för denna lösning åligger fordonsägaren.
Vid upphandling av färdtjänst ska ovanstående krav särskilt framhållas.
Ett positioneringsbälte/midjebälte som applicerats på en rullstol kan inte jämföras med ett traditionellt bilbälte eftersom de inte kan hålla fast en rullstolsbrukare vid en plötslig inbromsning, inte ens vid hastigheter runt 50 km/tim.
Brukaren ska därför utöver eventuellt positioneringsbälte använda fordonets trepunktsbälte eller midjebälte.
49 Ortoser, prissättning av egentillverkade
▪ En egenavgift tas ut per uppsättning förskriven ortos/er gällande samma diagnos/skada/symtom.
▪ Det ankommer på förskrivande enhet att informera om och inkassera egenavgiften.
▪ Egenavgiften tillfaller den förskrivande enheten.
När fabrikstillverkade ortoser inte kan användas utan egentillverkade är enda alternativet har dessa indelats i fem prisgrupper som underlag för egenavgift.
Nivå | material/arbetskostnad | egenavgift |
1 | 40 - 149 kronor | 100 kronor |
2 | 150 - 249 kronor | 200 kronor |
3 | 250 – 349 kronor | 300 kronor |
4 | 350 – 449 kronor | 400 kronor |
5 | 450 – 500 kronor | 500 kronor |
Då material- och arbetskostnad understiger 40 kronor debiteras ingen egenavgift.
Prislista över egentillverkade ortoser, materialkostnad+arbetskostnad, fastställs av verksamhetsansvariga. 25 % moms tillkommer.
50 Mobila personlyftar - utprovning och besiktning
Utprovning av mobil personlyft ska i första hand ske i den miljö där lyften är avsedd att användas.
Om personlyft provas ut i provrum på HMC ska förskrivaren närvara vid den första användningen efter leveransen till brukaren. Vid hembesöket ska förskrivaren förvissa sig om att alla som kommer att bistå brukaren i användandet kommer att erhålla erforderlig instruktion i handhavandet.
Kontrollbesiktning av mobila personlyftar görs årligen. Detta är HMC:s ansvar.
Vid behov av service eller reparation skall hjälpmedelsteknisk enhet kontaktas via arbetsorder.
Merparten av de incidenter med personlyftar/lyftselar som anmäls till Läkemedelsverket beror på handhavandefel, framför allt urglidnings- och urkrokningsolyckor.
Se även rutin 52 angående lyftselar.
51 Taklyftar – projektering, förskrivning, besiktning och nedmontering
För att ge brukaren och vårdare en uppfattning om hur lyft med taklyft fungerar kan en första utprovning ske i provrum på HMC.
1. Förskrivaren kontaktar fastighetsägaren för medgivande och skriftlig överenskommelse angående montering av taklyft.
2. Förskrivaren kontaktar hjälpmedelskonsulent för bokning av tid för projektering hos brukaren. Entreprenör behöver medverka för mätning, val av lämplig skenkonstruktion mm. Hjälpmedelskonsulent samordnar utprovningar och har kontakt med entreprenören.
3. Efter projekteringen skickar entreprenören en offert till hjälpmedelskonsulent och förskrivare.
4. Förskrivaren gör en manuell förskrivning och skickar den till hjälpmedelskonsulent. OBS! På förskrivningen behöver aktuellt xxx.xx. finnas till brukaren/vårdare för att entreprenören ska kunna nå personen under dagtid.
5. Hjälpmedelskonsulent/tekniker bedömer om produkter som finns på lager på HMC kan användas utifrån offerten. Därefter gör assistent på HMC en beställning enligt offerten/delar av offerten.
6. Assistent på HMC meddelar leveransdag till förskrivaren när ordererkännande kommit. Entreprenören ansvarar för montering och förstagångsbesiktning av taklyften.
OBS! Taklyften får inte tas i bruk innan besiktning utförts.
7. Entreprenören kontaktar hjälpmedelskonsulent för besked om datum för montering. Hjälpmedelskonsulent meddelar förskrivaren.
8. HMC ansvarar för att lyftmotorn märks upp med inventarienummer. Övriga delar inventariemärks inte.
9. Förskrivaren ska närvara vid första användningstillfället för att instruera brukare och vårdare runt handhavande och säkerhet i lyftsituation.
10. Förskrivaren skriver en arbetsorder i KFP till hjälpmedelstekniker, vid behov av service.
Kontrollbesiktning enligt gällande lagstiftning görs årligen. Detta är HMC:s ansvar.
1. Förskrivaren skriver en arbetsorder till hjälpmedelstekniker i KFP när nedmontering av taklyft är aktuell.
2. Förskrivaren registrerar ”Återlämning från brukare” i KFP för det aktuella hjälpmedlet.
3. HMC registrerar returen i datasystemet för hjälpmedel och skickar returnota till kund.
4. Förskrivande enhet ansvarar för återställande efter nedmontering om inte annat överenskommits.
52 Utprovning, användning och inspektion av lyftselar och lyftbyglar
Lyft och förflyttning av en patient med personlyft/lyftsele medför alltid en potentiell risk. Den som ska använda personlyft/lyftsele måste vara väl insatt i produktens bruksanvisning för både personlyft och lyftsele. Som medhjälpare är man alltid ansvarig för patientens säkerhet vid varje enskilt förflyttningstillfälle. Det är viktigt att funktionskontroll av lyftselen görs inför varje lyftsituation.
En särskild ansvarsförbindelse avsedd för medhjälpare/vårdare har tagits fram.
Förskrivaren ansvarar för att information ges till någon av patientens berörda medhjälpare och att ansvarsförbindelsen undertecknas. Kopia skickas till arbetsledare/ verksamhetsansvarig/anhörig. Det är viktigt att betona att lyftselen är individuellt utprovad till patienten och därför inte får användas till någon annan.
Anpassning av lyftsele får endast utföras av leverantören. En trasig eller sliten lyftsele får inte användas.
När behovet upphört ska selen kasseras.
Via ett samarbetsavtal mellan leverantörerna har dessa godkänt olika kombinationer av lyftselar – lyftbyglar/personlyftar. Samarbetsavtalet finns sammanställt av HjälpmedelsCenter Sverige, i en s k kombinationslista, som kan laddas ner från deras hemsida, xxx.xxxxxxxxxx.xx
De har dessutom tagit fram en text/bildinstruktion för ”Placering av lyftsele” Se Handbok, blanketter och informationsblad
Periodisk inspektion av lyftselar
ISO-standard 10535:2006 (svensk version SS EN ISO 10535:2007) anger att lyftselar bör genomgå periodiskt återkommande inspektion med det intervall som tillverkaren anger, dock minst var sjätte månad.
Med periodisk inspektion menas en praktisk och visuell kontroll av lyftselens olika delar och en bedömning av dess status utifrån säker användning. Inspektionen bör genomföras av en person som är lämplig, väl kvalificerad och har god kännedom om konstruktion, användning och skötseln av lyftselar. Alla observationer av vikt för säkerheten ska dokumenteras, företrädesvis i ett protokoll som bör bevaras på ett säkert sätt av den person som är ansvarig. Inspektion av lyftselar ska i första hand ske enligt rutiner utgivna av lyftselsleverantören.
53 Sittanpassning
Härmed avses individuellt anpassad sits, sittskal och formgjuten sits som monteras på stolstativ, rullstol eller annat förflyttningshjälpmedel eller som används separat för att möjliggöra sittande.
Utredning, utprovning och handläggning av dessa ärenden sker i samråd med hjälpmedelskonsulent. Anmälan till sittkonferens görs till respektive hjälpmedelscentral.
Kostnaden för sittanpassningen bärs av den enhet som bekostat t ex rullstolen eller behandlande enhet då anpassningen används separat.
När anpassningen ska utföras av hjälpmedelsteknisk enhet, ska sittkonferensanmälan kompletteras med en arbetsorder, som utfärdas på sedvanligt sätt.
Sittanpassningar kan delas in i tre nivåer.
Nivå 1 – Enklare sittanpassningsärenden
• Handläggs av förskrivaren. Hjälpmedelskonsulent kan fungera som bollplank.
• Den primära målsättningen klargörs.
• Brukarens förutsättningar för ett optimalt sittande undersöks.
• Erforderliga mått tas.
• Lämplig rullstol och dyna väljs.
Nivå 2 – Bedömningsärenden
Riktlinjer för sittanpassningsärende/rullstolsutprovning med förskrivare, hjälpmedelskonsulent och tekniker:
• Formuläret ”Sittanalys” skickas till hjälpmedelscentralen.
• Vid första mötet på HMC klargörs målsättningen så att alla inblandade kan enas vad det gäller syfte och mål med sittanpassningen.
• Undersökning och måttagning genomförs. Därefter görs en gemensam bedömning om tänkt åtgärd. Eventuell utprovning.
• Nytt möte bokas för utprovning eller för formgjutning.
Xxxxxxxxxx för avancerade sittanpassningsärenden då ortopedingenjör konsulteras:
• Formuläret SITTANALYS skickas till hjälpmedelscentralen.
• En bedömning på nivå 2 ska alltid ha skett innan tid för formgjutning bokas.
• Dessa ärenden kräver ofta flera besök på HMC.
• Analysera problem och förutsättningar. Fyll i sittanalys.
• Xxxxx mål med vad man vill uppnå.
• Fotografi av brukaren i befintlig sittenhet/rullstol, framifrån och från sidan. Använd digitalkamera, lättast att göra papperskopia av dessa bilder.
• Prova, dokumentera med nya kort.
• Uppföljningsansvaret ligger hos förskrivaren. Viktigt med återkoppling till hjälpmedelskonsulenten, hur fungerar anpassningen/rullstolen, används den.
54 Utprovning och förskrivning av säng/sänglyft/sängtillbehör
I första hand ska befintlig standardsäng utrustas med enklare hjälpmedel som t ex sängklotsar, ställbart ryggstöd, fristående dävert. Med tanke på säkerheten ska dock inte turistsäng anpassas. Anpassning av sockelsäng, bäddsoffa eller dubbelsäng bör endast ske i undantagsfall. Säng med medar bör förses med ben som bekostas av brukaren.
Om ovannämnd lösning inte bedöms fungera kan förskrivning av säng ske. Välj sängmodell med ställbar sängbotten om brukaren av medicinska skäl behöver förändring av ryggläge och/eller fot/ben. Sortimentsgruppen för sängar gör kontinuerligt en sammanställning av de sängmodeller som upphandlas. Kontakta hjälpmedelskonsulenten vid osäkerhet beträffande val av lämplig utrustning.
Säng/sänglyft förskrivs via datasystemet för hjälpmedel och sängförrådets förrådsnummer ”3” ska anges vid registreringen. Beställningsguiden märkt med webordernummer skickas alt faxas till sängentreprenören. Eventuell anmärkning ska anges på guiden.
Den aktuella guiden finns att hämta i Kund- och Förskrivarportalen, sökväg: Order/Förskrivning/Dokument/Guider till avtalade produkter.
I avtalet med entreprenören ingår såväl transporter som service.
Vissa sängtillbehör lagerförs även av HMF. Förskrivaren ansvarar för att dessa monteras på ett tillförlitligt sätt.
Standardmadrass kan inte förskrivas som hjälpmedel, lokala beslut kan dock fattas. En madrass bör ha den tjocklek och stabilitet som sängleverantören rekommenderar för att risken för klämning mellan madrass och sänggrind/sängsida ska elimineras. Skillnaden mellan madrassens bredd och sängbottnens bredd bör vara högst 5 cm.
55 Rutiner kring sänghantering, förskrivning
Vid förskrivning av säng och/eller sängtillbehör som ingår i sängavtalet ska förskrivaren själv lägga in sin förskrivning i Kund- och Förskrivarportalen med produktnummer 57924, dvs sängbeställning enligt guide. En ifylld sängguide ska skickas/faxas till sängförrådet. I stället för personnummer måste webordernumret antecknas på sängguiden.
Anmärkningstext får inte skrivas in i Kund- och Förskrivarportalen eftersom plocklista inte går ner till sängförrådet utan kommer ut på HMF. Alla anmärkningar måste anges på guiden. Service av säng/sängtillbehör inom sängavtalet beställs via sängguide och skickas/faxas till aktuell sängentreprenör.
Vid hämtning av säng/sängutrustning gör förskrivaren återlämning från brukare i Kund- och Förskrivarportalen. En sängguide fylls i och faxas/skickas till sängförrådet så att de får veta exakt vad det är som ska hämtas. Detta för att underlätta planering av sängförrådspersonalens körningar. Om både hämtning och leverans sker samtidigt ska två sängguider fyllas i, en för hämtningen och en för leveransen.
OBS! HMF avregistrerar inte några B-hjälpmedel från brukaren.
Kördagar för leverans och hämtning av sängutrustning:
Skriftlig beställning skall vara Sängförrådet tillhanda senast två arbetsdagar före leveransdag (fax räknas som skriftlig beställning)
Akutleverans: Vid behov av akut leverans av säng (senast nästkommande dag) ska detta anges på guiden och telefonkontakt ska alltid tas med sängförrådspersonalen. Akuttillägg kommer att debiteras. Som akutleverans betraktas även leverans på annan dag än ordinarie leveransdag.
Övrigt: Sängförrådspersonalen kan även vid behov hjälpa till med hämtning av andra, personligt ordinerade, produkter till en kostnad enligt avtal för vidare transport till HMF. Om ni önskar en sådan extratransport anges dessa produkter under ”anmärkning” på guiden.
56 Utprovning/förskrivning av bygel/uppresningsstöd på standardsäng
Sängtillbehör, sängbyglar och uppresningsstöd, som inte är tillbehör till upphandlade, reglerbara sängar, lagerförs i hjälpmedelsförrådet och kan inte beställas från sänghanteringsentreprenören.
För bedömning och förskrivning av dessa hjälpmedel måste hänsyn tas till material, standard och kondition hos den säng som tillbehören ska monteras på och vilken rekommendation tillverkaren av tillbehören givit samt om de är CE-märkta.
En del av de på marknaden befintliga tillbehören är enkla att montera, andra kan kräva tekniska resurser och arbetsorder till hjälpmedelstekniker måste utfärdas.
Anlitas hjälpmedelstekniker för monteringen ska förskrivaren närvara vid åtgärden då förskrivaren är ansvarig för placeringen av stödet och för att det fungerar för brukaren. Xxxxxxxxx som utförs av hjälpmedelstekniker debiteras kunden.
Monteringen klassas inte som specialanpassning eftersom en standardsäng inte räknas som hjälpmedel.
57 Sänggrind som tillbehör till säng
Sänggrindar kan förskrivas som tillbehör till förskriven säng enligt förskrivnings- anvisningarna.
Förskrivning ska ske i samråd med brukaren samt anhörig och/eller vårdare för att ge den funktionshindrade säkerhet mot utrullning eller fall ur säng.
Den 15 juni 2010 upphörde Socialstyrelsens föreskrifter om skydds- och tvångsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) att gälla. Detta innebär att rutiner som kommuner och enskilda verksamheter har fastställt utifrån dessa föreskrifter inte längre kommer att ha det stödet. Detsamma gäller också för individuella beslut i den mån dessa fattats med stöd av nu nämnda föreskrifter och allmänna råd och fortfarande tillämpas.
Upphörandet av dessa föreskrifter innebär att sänggrindar inte får användas i syfte att frihetsberöva en person, men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med till exempel demenssjukdom har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte.
Användandet av sänggrindar kan vara ett hjälpmedel om det bidrar till att den enskilde känner sig trygg och säker men en tvångsåtgärd om den enskilde visar att han eller hon inte vill ha sänggrinden uppfälld utan upplever det som obehagligt.
Enligt sängstandard SSEN 1970 ska avståndet från överkanten på en obelastad madrass till grindens överkant vara minst 22 cm. Detta avstånd måste kontrolleras i samband med förskrivning av antidecubitusmadrass då dessa i vissa fall placeras ovanpå en standardmadrass.
58 Förskrivning av ramper
Endast portabla ramper, vik- eller teleskopramper, kan förskrivas som hjälpmedel enligt de av landstinget och länets kommuner fastställda förskrivningsanvisningarna.
Därmed menas att vid ett permanent behov av ramp t ex in till stadigvarande bostad kan portabel ramp inte förskrivas utan ansökan om bostadsanpassning ska göras.
Undantag kan göras i de fall där patientens prognos är så dålig att man bedömer att en bostadsanpassning inte kommer att komma patienten tillgodo.
59 Utprovning/förskrivning kommunikationshjälpmedel
Kommunikationshjälpmedelssortimentet omfattar såväl enkla som mycket avancerade produkter. Vilken lösning som kan vara lämplig i ett aktuellt fall bör därför noga analyseras. Samråd mellan förskrivaren, hjälpmedelskonsulent och tekniker bör därför ske.
En blankett för anmälan till ”Kommunikationskonferens” ska användas.
För avancerade bedömningar finns en checklista att ta stöd av vid förskrivningen.
60 Utprovning/förskrivning kognitionshjälpmedel
Kognitionshjälpmedelssortimentet omfattar såväl enkla som mycket avancerade produkter. Vilken lösning som kan vara lämplig i ett aktuellt fall bör därför noga analyseras. Samråd mellan förskrivaren, hjälpmedelskonsulent och tekniker bör därför ske.
En blankett för anmälan till ”Kognitionskonferens” ska användas.
För avancerade bedömningar finns en checklista att ta stöd av vid förskrivningen.
OBS! Regionen anpassar inte bilar längre, rutinen är ej aktuell
61 Anpassning av egen bil, bedömning/förskrivning
Förutsättningarna för förskrivning av anpassning av egen bil finns utförligt beskrivna i
”Anvisning för förskrivning av hjälpmedel del 1”.
Utredning och bedömning av en brukares behov av anpassning av egen bil ska ske i samråd mellan förskrivare, hjälpmedelskonsulent och medicinskt ansvarig läkare.
För den tekniska lösningen i det aktuella fallet kan särskild, sakkunnig expertis behöva anlitas.
När förskrivning skett sker beställning av åtgärd och eventuell utrustning på sedvanligt sätt av hjälpmedelscentralens assistent.
62 Kompressionsstrumpor, utprovning, förskrivning, distribution
Förskrivningsrätt för måttbeställda kompressionsstrumpor med kompressionsklass II har Dl, Sl och Öl vid sjukhusklinik.
Utprovning av kompressionsstrumpor ska göras av särskilt utbildad personal.
Beställning och distribution av förskriven och utprovad strumpa/strumpbyxa sker via hjälpmedelscentral/hjälpmedelsförråd.
Förskriven strumpa/strumpbyxa är belagd med egenavgift.
63 TENS, utprovning, förskrivning, uppföljning
Förskrivning av TENS-utrustning ska registreras i datasystemet för hjälpmedel. TENS- utrustningen förskrivs som ett tidsbegränsat lån.
Utlåning ska i första hand ske ur det lagerhållna/befintliga sortimentet.
En arbetsgrupp har utarbetat gemensamma utprovnings- och uppföljningsrutiner samt instruktioner till brukaren
64 Brukarinformation, tillbehör till TENS
Enligt gällande förskrivningsanvisningar erhåller brukaren självhäftande elektrodplattor och batterier kostnadsfritt under utprovningstiden.
Förskrivaren är skyldig att informera brukaren om detta samt om servicemöjligheterna för utrustningen.
Tillbehören kan rekvireras från hjälpmedelsförrådet i Västervik Kundtjänst 0490-861 70
Om TENS-apparaten går sönder sker service av hjälpmedelstekniker vid respektive hjälpmedelscentral.
Hjälpmedelscentral Västervik 0490-86 770
Hjälpmedelscentral Kalmar 0480-81 632
OBS! Endast laddningsbara batterier får användas i apparaten
65 Hållare till syrgasutrustning – tillbehör
För hjälp med utprovning och beställning av rollator eller rullstol får förskrivaren av syrgasutrustningen kontakta personal inom arbetsterapi- eller sjukgymnastikenhet.
Syrgaskärra/väska/rollator/rullstol blir i detta sammanhang ett tillbehör till syrgasen och kostnaden för vald utrustning belastar den enhet som förskriver syrgasen.
I de fall där det är lämpligt kan rollator förskrivas och valet av rollator begränsar sig då till de modeller som i sitt tillbehörssortiment har korg/hållare för syrgas.
Observera att en korg från en leverantör inte får monteras på en annan leverantörs rollator utan leverantörernas medgivande. Om så måste ske ska arbetsorder om specialanpassning sändas till hjälpmedelstekniker. Det är alltså inte givet att en sedan tidigare förskriven rollator kan förses med korg utan ett utbyte av rollator kan bli aktuellt.
Korg för syrgas finns till vissa rullstolstyper. Kombinationsavtal finns för tillbehöret till rullstolen.
Arbetsorder skickas till hjälpmedelstekniker om rullstolen redan är förskriven på brukaren i annat fall monteras korgen av reparatör på hjälpmedelsförrådet före utleveransen därifrån.
Vid transport i egen bil, taxi, färdtjänst eller kommunalt kollektivt fordon ska syrgastub vara fastspänd i upprätt läge.
Fordonet behöver inte ha märkning angående transport av syrgas.
66 Kostnad för byte av batterier som inte laddats regelbundet
En brukare ska alltid få information om att hjälpmedel med laddningsbara batterier måste laddas. Kan inte brukaren själv ta emot instruktionen eller utföra laddningen måste förskrivaren försäkra sig om att någon annan informeras och tar ansvar för laddningen i brukarens ställe.
Information ges också vid utprovningstillfället och vid utlämningstillfället. Vid förskrivning av elrullstol erhåller brukaren dessutom ett häfte ”Din elrullstol” där det påpekas att laddning måste ske även om rullstolen inte används.
Det är alltså synnerligen viktigt att det på avtalsförbindelsen skrivs in att information givits och att det även journalförs så att ord inte kommer att stå mot ord vid ev framtida ansvarsdiskussion.
Det händer ändå att service måste göras för byte av batterier p g a att dessa inte laddats regelbundet. En hjälpmedelstekniker gör bedömningen att detta är orsaken till att batterierna slutat fungera.
I dessa fall faktureras förskrivande enhet för åtgärden. Det är sedan upp till förskrivande enhet att ta ställning till om brukaren ska stå för kostnaden eller inte. Bedömning måste göras från fall till fall, omständigheterna kan ju vara sådana att brukaren inte haft möjlighet att sköta sitt hjälpmedel enligt överenskommelse.
67 Förskrivning/beställning/utprovning av hårersättning
Förskrivning av hårersättning (peruk, toupé eller postisch) till brukare är en process som innefattar samverkan mellan flera parter. Parterna är
brukare (= patient)
förskrivare (= förskrivande läkare)
administratör ( = administrativ personal vid hjälpmedelscentralerna)
leverantör (= frisör som provar ut och levererar hårersättning)
- Rekommendation från förskrivare är att om fler än en hårersättning så bör de tas ut vid samma tillfälle, detta för att få identiska hårersättningar (i färg/nyans).
- Brukaren väljer vilken frisersalong som ska utföra utprovningen. De kan endast välja någon av dem som landstinget har slutit avtal med. De aktuella salongerna har upphandlats enligt Lagen Om Valfrihetssystem LOV, vilket innebär att möjligheten för nya ansökande frisersalonger ständigt kan bli aktuell. Landstingets upphandlingsenhet ansvarar för avtalstecknande.
- Läs mer i brukarens informationsbrev
- Nytt från jan 2012 är att brukaren kan begära bedömning av att få tillämpa ”fritt val hjälpmedel”.
- Om förskrivare bedömer att brukaren kan hantera processen helt på egen hand beviljas fritt val hjälpmedel, detta egenansvarsåtagande ska noteras i brukarens journal.
- Vid beviljat fritt val ska brukaren erhållit såväl skriftlig som muntlig information om vad egenansvarsåtagandet innefattar – se Informationsbrev ”Fritt val hjälpmedel”.
- Förskrivningsrätt för hårersättning har hudläkare, specialistläkare eller person som av verksamhetschef är utsedd via delegation.
- Förskrivaren ansvarar för att brukare informeras såväl skriftligt som muntligt om de regler som gäller.
- Förskrivaren ska informera brukare om vilket bidragsbelopp som beviljas. Brukarens ska skriftligen delges detta via en ifylld rekvisition i två exemplar varav ett ges till brukaren.
- Brukare ska också delges en aktuell lista på upphandlade frisörer.
- Vid förskrivning utgör exemplar 2 av rekvisitionen beställningsunderlag/remiss och ska sändas till landstingets hjälpmedelscentral för fortsatt bevakning/hantering.
- Beviljat bidragsbelopp (arbetsinsats och hårersättning) debiteras förskrivande klinik.
- Nytt från jan 2012 är att brukaren kan begära bedömning av att få tillämpa ”fritt val hjälpmedel”.
- Förskrivare bedömer om brukare kan hantera processen helt på egen hand om så är fallet beviljas fritt val hjälpmedel. Om brukaren inte bedöms kunna hantera detta ska denne hänvisas till någon av våra upphandlade frisörer. Vilken bedömning som görs och vilket utfall det får ska dokumenteras i brukarens journal.
- Vid beviljat fritt val ska brukaren erhållit såväl skriftlig som muntlig information om vad egenansvarsåtagandet innefattar – se Informationsbrev ”Fritt val hjälpmedel”.
- Förskrivaren ska informera brukare om vilket bidragsbelopp som beviljas och lämna en kopia på rekvisitionen, som brukaren har som underlag vid sin fortsatta hantering.
- Vid förskrivning utgör exemplar 2 av rekvisitionen beställningsunderlag/remiss och ska sändas till landstingets hjälpmedelscentral för fortsatt bevakning/hantering.
- Beviljat bidragsbelopp (avseende hårersättning och ev. arbetsinsats) debiteras förskrivande klinik.
- OBSERVERA att bidragsbelopp inte täcker eventuella fraktkostnader.
Avtal med de aktuella salongerna har slutits enligt Lagen Om Valfrihetssystem LOV, vilket innebär att nya godkända frisersalonger ständigt kan tillkomma. Följ länk för information om aktuella – godkända leverantörer
- Aktuell leverantör är skyldig att följa landstingets administrativa rutiner.
- Leverantörer ska under utprovningsprocessen informera brukaren om vilken kostnad utprovningen omfattar dvs. frisörens arbetsinsats och hårersättningens pris.
- Om kostnaden överstiger beviljat bidrag ska brukare informeras om att det överstigande beloppet ska betalas av brukaren.
- Eventuellt överstigande belopp betalas direkt till frisören.
- Vid utlämning av hårersättning ska brukaren kvittera sitt mottagande på rekvisitionen, som bifogas fakturan till landstinget.
- Faktura motsvarande på rekvisitionen angivet bidragsbelopp skickas till landstinget.
Av fakturan ska tydligt framgå kostnaden för avtalad arbetsinsats.
Administratör Hjälpmedelscentral
Landstinget i Kalmar län administrerar fakturahanteringen av hårersättning med stöd av hjälpmedelscentralerna.
- När en rekvisition av hårersättning kommer till hjälpmedelscentralen ska administratören bevaka rekvisitionen och invänta fakturaunderlag.
- Hjälpmedelscentralen ansvarar för att rekvisition och fakturaunderlag arkiveras och att betalning av faktura sker till anlitad leverantör.
- Hjälpmedelscentralen ansvarar för att kostnaden debiteras förskrivande klinik.
68 Information till brukare och förskrivare om dataregister
När personuppgifter finns registrerade i ett dataregister ska den registrerade erhålla information om detta och om vilka uppgifter som registreras. Detta enligt Datainspektionens krav.
Varje förskrivare måste därför upplysa brukaren om detta förhållande och i de fall den registrerade så önskar även ge honom/henne en skriftlig information
Om vårdtagare/brukare önskar så ska hon/han även kunna få en utskrift/printbild av hjälpmedelsförskrivningen.
Hjälpmedelsverksamheten informerar i Kund- och Förskrivarportalen om sortimentsgruppsarbete och dess medlemmar, det innebär alltså att förskrivare finns i ett internt dataregister.
De förskrivare som ingår i sortimentsgrupper får muntlig information om detta. Registret innehåller uppgift om namn, arbetsplats, telefon till arbetsplatsen och mailadress. Ansvarig för registreringen är den hjälpmedelskonsulent som är samordningsansvarig för samtliga sortimentsgrupper.
69 Brukarinformation om återlämningsställen
De hjälpmedel som landstinget och kommunen förmedlar är till största delen lån till brukaren.
Endast hjälpmedel av förbrukningskaraktär eller de hjälpmedel som enligt förskrivnings- anvisningarna övergår i brukarens ägo kan behållas av brukaren, detta ska framgå av ”Avtalsförbindelsen”.
För information om återlämningsställen, kontakta aktuell kommunväxel eller kundtjänst på hjälpmedelsförråd eller hjälpmedelscentral.
70 Brukarinformation om service, underhåll, anpassning, ändring
Förskrivaren ska vid varje hjälpmedelsförskrivning informera om vart en brukare ska vända sig vid behov av service/reparation av det erhållna hjälpmedlet.
Hjälpmedelscentralens tekniska enhet svarar för service, reparation och underhåll av förskrivna hjälpmedel. Förebyggande underhåll som inte är ett leverantörskrav utförs endast i mån av tid.
Anpassning/ändring måste alltid initieras av ansvarig förskrivare som efter bedömning av behovet utfärdar en arbetsorder. Brukaren ska därför informeras om att vid dessa behov kontakta den som förskrivit hjälpmedlet. Kontaktar brukaren hjälpmedelstekniker direkt kommer denne att hänvisa brukaren till förskrivaren.
71 Förfarande vid brukarens egna åtgärder på förskrivet hjälpmedel
Vid varje hjälpmedelsförskrivning är det viktigt att brukaren/anhörig/vårdare informeras om vilket ansvar det innebär att få ett hjälpmedel. En avtalsförbindelse ska upprättas.
Det är särskilt viktigt att påtala att varje förändring, egen reparation eller åverkan på hjälpmedlet räknas som skadegörelse och egenmäktigt förfarande. Om så ändå skett kan förskrivaren kräva att hjälpmedlet återlämnas och brukaren debiteras för skadegörelsen.
Om brukaren inte vill lämna ifrån sig hjälpmedlet debiteras brukaren.
Hjälpmedlet debiteras då brukaren och landstingets etikettmärkning av hjälpmedlet ska avlägsnas. Hjälpmedlet ska kasseras i och därmed avföras ur dataregistret. Åtgärden ska journalföras.
Brukaren ska skriva på en förbindelse om övertagande av hjälpmedlet och förbindelsen ska även klarlägga att brukaren fortsättningsvis helt bär eget ansvar för hjälpmedlet och sin egen säkerhet vid användandet.
Brukaren kan i fortsättningen inte räkna med att få service av sitt hjälpmedel hos hjälpmedelstekniker.
Landstingsservice Hjälpmedel
(145)
Adress och telefonlista till hjälpmedelsverksamheten
BYGG-OCH FÖRVALTARENHETEN LANDSTINGSSERVICE
Hjälpmedelsstrateg Basenhetschef Logistik
Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx
tfn 0480-837 28 tfn 0480-842 14
xxxxx.xxxxxxx@xxxxxxxx.xx xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx
LANDSTINGSSERVICE Basenhet Logistik 1-linjenchef Hjälpmedelsverksamheten
Kalmar-Västervik, xxxxxxxxxxxxxxxx
Xxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Hjälpmedelscentral Kalmar Xxxxxxxxxxxxxx 00
392 39 KALMAR
tfn 0490 – 872 20 fax 0480 – 44 89 56
kundtjänstmail: xxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx
Hjälpmedelscentral + Hjälpmedelsförråd Xxxxxxxxxxx 0
593 62 VÄSTERVIK
tfn 0490 – 872 20 fax 0490 – 863 50
kundtjänstmail: xxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx
Hjälpmedelskonsulent Hjälpmedelskonsulent
Xxxx Xxxxxxxxx tfn 0480- 815 96 Xxxxxx Xxxxxxx Xxx 0490-874 60
Hjälpmedelskonsulent Hjälpmedelskonsulent
Xxxxxxxx Xxxxxxxxx tfn 0480- 841 35 Xxxxxxxxx Xxxxx tfn 0490-862 36 xxxxxxxxx.xxxxx@xxxxxxxx.xx
Kansli
Xxxxxxxx Xxxxxxx tfn 0490-872 20 xxxxxxxx.xxxxxx@xxxxxxxx.xx
Kundtjänst
Xxxxx Xxxxx xxx 0490–872 20 xxxxx.xxxxx@xxxxxxxx.xx
Teknisk service fax 0000-00 00 00 Teknisk service fax 0000-000 00
Xxxxxxxxxx Xxxxxxx tfn 0000-00 00 00 Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx tfn 0490-860 68
xxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx xxxxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx
Xxxxx Xxxxxxxx tfn 0480-812 69 Xxxxxxxxx Xxxxxx tfn 0490-867 58 xxxxx.xxxxxxx@xxxxxxxx.xx
Förrådspersonal
Xxxxxxx Xxxxxxxx tfn 0490-861 38 xxxxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx
Xxxxx Xxxxxxxxx tfn 0490-866 89 xxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx
Sängförrådet - placerat i Kalmar
tfn 0480 - 36 22 50 fax 0480 – 264 10
Sängleverantör som enligt nuvarande avtal innehas av NettoTaxi AB Kalmar
Blanketter och
informationsblad
Regionservice Hjälpmedel
Blankett – avtal rörande lån av tekniska hjälpmedel Sida 1 av 1
EJ AKTUELL
AVTAL RÖRANDE LÅN AV TEKNISKA HJÄLPMEDEL
personnr:
bostadsadr:
namn:
postadr:
telefon:
Jag har av kommunen fått följande hjälpmedel:
på lån tillsvidare alt. som kortvarigt lån, avser tiden……………-……………
Jag förbinder mig härmed att sköta och använda mitt/mina hjälpmedel enligt de instruktioner jag fått.
▪ Erhållna hjälpmedel får ej lånas ut till annan person.
▪ När behovet av hjälpmedel upphör eller då lånetiden gått ut skall återlämning ske.
▪ Hjälpmedlen ska återlämnas väl rengjorda.
▪ Du ansvarar själv för transporten.
▪ I de fall ovanstående krav inte uppfylls debiteras du för icke utförd insats.
▪ Egen åverkan, skadegörelse eller förändring av hjälpmedlet är inte tillåtet och kan föranleda att brukaren blir ersättningsskyldig.
▪ Debitering sker dessutom när hjälpmedlen inte återlämnas efter lånetidens utgång eller när ett hjälpmedel tappas bort eller blir förstört.
Debiteringskostnaden utgör restvärdet på hjälpmedlet dock minimum 20% av nyanskaffningspriset. Hemförsäkring eller motsvarande rekommenderas.
Observera att klassificering av hjälpmedel/produkter som förskrivs kan ändras över tid varpå de senaste förskrivningsanvisningarna alltid gäller vid ny förskrivning
ort datum
låntagarens underskrift
ansvarig förskrivare kontakt / verksamhet och telefon
Som undertecknande ombud har jag tagit emot informationen och ansvarar för att denna förs vidare till berörda. Jag ska medverka till att hjälpmedlet endast används i sådana situationer och på ett sådant sätt att brukarens säkerhet inte hotas.
…………………………………………….
Ombudets underskrift
AVTAL RÖRANDE LÅN AV TEKNISKA HJÄLPMEDEL
personnr:
bostadsadr:
namn:
postadr:
telefon:
Jag har av landstinget fått följande hjälpmedel:
på lån tillsvidare alt. som kortvarigt lån, avser tiden……………-……………
Jag förbinder mig härmed att sköta och använda mitt/mina hjälpmedel enligt de instruktioner jag fått.
▪ Erhållna hjälpmedel får ej lånas ut till annan person.
▪ När behovet av hjälpmedel upphör eller då lånetiden gått ut skall återlämning ske.
▪ Hjälpmedlen ska återlämnas väl rengjorda.
▪ Du ansvarar själv för transporten.
▪ I de fall ovanstående krav inte uppfylls debiteras du för icke utförd insats.
▪ Egen åverkan, skadegörelse eller förändring av hjälpmedlet är inte tillåtet och kan föranleda att brukaren blir ersättningsskyldig.
▪ Debitering sker dessutom när hjälpmedlen inte återlämnas efter lånetidens utgång eller när ett hjälpmedel tappas bort eller blir förstört.
Debiteringskostnaden utgör restvärdet på hjälpmedlet dock minimum 20% av nyanskaffningspriset. Hemförsäkring eller motsvarande rekommenderas.
Observera att klassificering av hjälpmedel/produkter som förskrivs kan ändras över tid varpå de senaste förskrivningsanvisningarna alltid gäller vid ny förskrivning
ort datum
låntagarens underskrift
ansvarig förskrivare kontakt / verksamhet och telefon
Som undertecknande ombud har jag tagit emot informationen och ansvarar för att denna förs vidare till berörda. Jag ska medverka till att hjälpmedlet endast används i sådana situationer och på ett sådant sätt att brukarens säkerhet inte hotas. ………………………………………………………
Ombudets underskrift
Checklista vid information till brukare om förskrivet hjälpmedel
Förskrivet hjälpmedel:
benämning enligt produktförteckning
produktnummer ev inventarienummer
Brukaren har tränats att använda hjälpmedlet
JA Anm
Brukaren har fått information om skötsel och
- avtalsförbindelse har utväxlats
Brukaren har fått information om
- hjälpmedlets konstruktion
- säkerhetsmoment
- bruksanvisning
- rengöring
Xxxxxxxx har informerats om ev egenavgift Brukaren har informerats om rutiner för
- service/reparation
- återlämningsskyldighet
- återlämningsställe
Xxxxxxxx har informerats om vem som ska kontaktas vid problem med hjälpmedlet
ort och datum underskrift av förskrivaren
ort och datum underskrift av brukaren/ombud
Förskrivning av medicinteknisk produkt
Personnummer: | Kostnadsställe: | |
Namn: | Kundnr: | |
Bostadsadress: | Leveransadress (om annan än förskrivande enhet): | |
Postadress: | ||
Hjälpmedelscentralen, datum och sign. | Förskrivningsnummer: | |
Telefon: | ||
Information: | |||||||
Lån för utprovning via hjälpmedelskonsulent (från provrum) | |||||||
Produktnr enl datasystem för hjälpmedel | Antal | Benämning, leverantör och leverantörens artikelnummer | Inventarienr | Utl dag + sign | Utl från förråd | Ifylles av HMC | |
Best. datum | Pris | ||||||
Förskrivet | Datum: | Utprovat | Datum: | |
Namnteckning: | Namnteckning: | |||
Namnförtydligande och befattning: | Namnförtydligande och befattning: | |||
Klinik tel nr/ankn: | Förskrivarenr: | Klinik tel nr/ankn: | ||
Blanketten skickas till: | ||||
Hjälpmedelscentralen Länssjukhuset 391 85 Kalmar Telefon: 0000-000 00 | Hjälpmedelscentralen Xxxxxxxxxxx 0 000 00 Xxxxxxxxx Telefon: 0000-000 00 | |||
RISKANALYS
Arbetsorder/löpnr:
Riskanalys
ja
nej
S * K = Riskklass
Har anpassningen medfört att tyngdpunkten i produkten förändrats?
Har anpassningen medfört ökad tipprisk?
Har anpassningen medfört ökad klämrisk?
Övrigt
Uppfyller de i anpassningen använda materialen samma nivå som originalprodukten avseende
ja nej ja nej
a) hållfasthet b) brandtålighet
c) livslängd d) allergi
Har anpassningen påverkat produktens ursprungliga prestanda?
Innebär den miljö produkten kommer att användas i några särskilda risker?
Hur stor är sannolikheten för att ovan identifierade risk skall uppstå %
Riskklasser: I = ingen skada uppkommer
II = liten eller ringa skada uppkommer III = allvarlig skada kan uppkomma IV =livshotande eller mycket allvarlig
skada kan uppkomma
ja nej
Behöver bruksanvisningen kompletteras eller omarbetas p g a anpassning Vid riskklass III varningsmarkering/försiktighet (13:13)
Om Risknivå III (varningsmarkering/försiktighet 13:13) eller IV förekommer och sannolikheten för att en skada skall uppstå är >50% så får inte produkten användas.
datum ort
Riskanalysen utförd av:
Ansvarig förskrivare:
Ansvarig hjälpmedelstekniker:
Xxxxx teknisk dokumentation/foto:
Uppföljning datum:
Ansvarig för uppföljning:
Produkten utlämnad den:
Underskrift: