Ortivus
Ortivus
Ortivus är en ledande leverantör av mobila lösningar för den moderna akutsjukvården. Med 25 års erfarenhet inom kardiologi och från utveckling av mobila övervaknings- och kommunikationslösningar, erbjuder vi våra kunder säkra, patientvänliga och kostnadseffektiva beslutsstödsystem som räddar liv och minskar lidande.
FAKTA OM ORTIVUS
Ortivus är ett noterat bolag på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap-lista, och etablerades 1985. Bolaget är baserat i Danderyd, Sverige. Ortivus har ca 20 anställda i Sverige och Storbritannien. Mer än 1 000 ambulansfordon och 500 vårdplatser på akutsjukhus är utrustade med Ortivus lösningar.
INNEHÅLL
1 Viktiga händelser
2 VD-ord
4 Vision, affärsidé och strategi
6 Ortivus erbjudande
11 Ortivus historia
12 Ledning
13 Aktien
14 Förvaltningsberättelse
20 Bolagsstyrningsrapport
30 Räkenskaper
38 Noter
67 Revisionsberättelse
68 Femårsöversikt
69 Ordlista och definitioner
70 Årsstämma
ÅRET I KORTHET
Viktiga händelser
Nettoomsättningen uppgick till 45,7 (47,7) MSEK.
Resultatet efter skatt uppgick till -37,9 (-32,7) MSEK.
Kassaflödet från den löpande verksamheten blev -8,7 (-26,7) MSEK.
Åtgärdsprogram genomfört. Sänkta kostnader med 20 MSEK, med fullt genomslag för helåret 2012.
MobiMed Smart klart för leverans till nya och gamla kunder.
Strategisk översyn av Ortivus resulterade i ny affärs- plan med fokus på MobiMed Smart, Ortivus nya teknikplattform för kliniska beslutsstöd, i kombination med bolagets övriga erbjudanden inom monitorering.
Xxxx Xxxxxx ny VD för Ortivus.
Ortivus lösningar stödjer tidiga kliniska beslut för ökad kvalitet och effektivitet
”
Sammantaget skapar den nya produkt- plattformen, åtgärds- programmet, affärs- planen och efterfrågan i marknaden robusta fundament för en stabilare utveckling av Ortivus från år 2012.
I slutet av 2011 lanserades Ortivus nya plattform för kliniskt beslutstöd och monitorering i ambulans, MobiMed Smart. Mottagandet har överlag varit mycket positivt och den modulära uppbyggnaden med en öppen arkitektur öppnar för anpassning till en bredare användning inom hela akutsjukvården. Under året påbörjades också implementationen av beslutsstödet Hjärtjournalen i Västra Götaland Regionen.
Hjärtjournalen ökar följsamheten till uppsatta riktlinjer och har även den en stor potential för vidare tillämpning.
Därmed har Ortivus nu tagit ett avgörande steg, från rollen som leverantör av utrustning till en partner som
levererar lösningar som räddar liv, ökar vårdkvaliteten och sänker vårdkostnaden. Således, finns nu förutsättningar att positionera Ortivus som en ledande leverantör av kliniskt beslutsstöd och monitorering för akut- och hjärtsjukvård.
Ortivus har under de senaste åren lagt stora resurser på utveckling av en modern plattform för övervakning och beslutsstöd för den prehospitala vårdkedjan och för kardiologiska avdelningar. Samtidigt har den förväntade tillväxten uteblivit, vilket tillsammans resulterat i ännu ett år med otillfredsställande resultat. För helåret uppgick omsättningen till 45,7 (47,7) MSEK, rörelseförlusten, inklusive omstruktureringskostnader, uppgick till -38,2 (-32,6) MSEK och kassaflödet från den löpande verksamheten blev -8,7 (-26,7) MSEK..
Då det tidigt stod klart att resultatet för 2011 skulle bli under förväntan initierades under våren ett åtgärdsprogram i syfte att sänka kostnaderna med 15 MSEK på årsbasis. Programmets omfattning utökades efterhand och är nu genomfört i sin helhet. För helåret 2012 innebär det sänkta kostnader med 20 MSEK. Mot bakgrund av den förändrade inriktningen mot ökat mjukvaruinnehåll har de redovisade immateriella tillgångarna omvärderats, vilket resulterat i en nedskrivning med 7,5 MSEK under fjärde kvartalet. Detta reducerar avskrivningsunderlaget och medför lägre avskrivningar med 4 MSEK under 2012. Sammantaget resulterar detta i en sänkt kostnadsnivå under 2012 med 24 MSEK.
Under hösten genomfördes även en strategisk översyn där bland annat möjliga strukturaffärer belystes i syfte att skapa synergier eller utökad försäljning. Xxxxxxxxx visade entydigt att störst aktieägarvärde skapas genom att i egen regi fortsätta satsningen mot beslutsstöd och lanseringen av en den nya plattformen, enligt den affärsplan som tagits fram och att detta sker med undertecknad som ny VD.
Med en i stort sett halverad kostnadsmassa får Ortivus förutsättningar för att genomföra den långsiktiga förändringen i riktning mot mer mjukvarubaserat beslutsstöd. Investeringarna i en modern modulariserad teknikplattform sänker samtidigt kostnaderna för installationsprojekten och minskar Ortivus riskexponering. Detta är viktigt i en marknad som kommer att präglas av färre och större projekt där hög funktionalitet måste gå hand i hand med snabb och säker installation och alla komponenter måste vara baserad på öppen och integrerbar arkitektur. De kraven är Ortivus nu redo att möta.
Akutsjukvården i Sverige och i Europa behöver utvecklas när kraven ökar och vårdgivare måste leverera mer i relation till kostnaden. Det är inte bara snabb utryckning som är avgörande utan även tidiga kliniska beslut, väl dokumenterade processer och snabb återföring av vunna
erfarenheter som är avgörande för att rädda liv, höja vårdkvaliteten och hålla nere kostnaderna. Sena och felaktiga beslut leder till stora kostnader och belastar exklusiva vårdresurser helt i onödan. Det är därför en stark och tydlig trend att kvalitetssäkring och effektivisering av vården blir allt mer intressant. Ortivus erbjuder just lösningar som ökar patientsäkerheten, höjer effektiviteten och förbättrar vårdutfallet. I tillägg finns det ett ökande behov och intresse från vårdgivare för beslutsstöd som kan anpassas till verksamhetens förutsättningar och som möjliggör integrering med befintliga system och hårdvaror. Därför utvecklades Ortivus nya plattform med öppen arkitektur, samt med möjlighet för verksamheten att själv på ett enkelt sätt kunna implementera effektiva vårdkedjor.
Sammantaget skapar den nya produktplattformen, åtgärdsprogrammet, affärsplanen och efterfrågan i marknaden robusta fundament för en stabilare utveckling av Ortivus från år 2012. Det är således med tillförsikt jag ser fram emot att få leda Ortivus på vägen mot en position som en ledande leverantör av kliniskt beslutsstöd för akut- och hjärtsjukvård.
I januari 2012 fick Ortivus en glädjande bekräftelse på ovanstående och MobiMed Smarts konkurrensförmåga när South Western Ambulance Service NHS Foundation Trust (SWASFT) UK beslutade att ge Ortivus uppdraget att utrusta ca 200 ambulanser med beslutsstöd och monitorering. Det totala kontraktsvärdet är ca 30 MSEK och installation kommer att ske under de kommande två åren. Affären med SWASFT är en viktig milstolpe i satsningen på den nya plattformen MobiMed Smart och är ett genombrott på den engelska marknaden efter uthållig bearbetning. Vi ser också stort ett stort intresse från de svenska, norska och danska marknaderna, där ett antal intressanta affärer kommer avgöras under 2012.
För att stödja och kvalitetssäkra verksamheten på kardiologiskt inriktade avdelningar samarbetar Ortivus med utvecklingsföretaget Domitor kring Hjärtjournalen. Detta system ligger som ett lager mellan sjukhusets övergripande journalsystem och användaren och bidrar till att säkerställa att protokoll och riktlinjer följs. Beslutsstödet Hjärtjournalen är nu under implementering inom region Västra Götaland och vårt deltagande i projektet löper enligt plan.
2011 har varit ett händelserikt år med kraftfulla besparingsåtgärder och lansering av en ny produktplattform. Nu är Ortivus väl förberett att ta positionen som en ledande leverantör av kliniska beslutsstöd för akut- och hjärtsjukvård som räddar liv, ökar vårdkvaliteten och sänker vårdkostnaderna.
Mars 2012
Xxxx Xxxxxx VD Ortivus AB
Ortivus vision, affärsidé och strategi
Ortivus är en ledande leverantör av mobila lösningar för den moderna akutsjukvården. Med 25 års erfarenhet inom kardiologi och från utveckling av mobila övervaknings- och kommunikationslösningar, erbjuder vi våra kunder säkra, patientvänliga och kostnadseffektiva beslutsstödsystem som räddar liv och minskar lidande.
PRODUKTER
MobiMed Smart – ett beslutsstödsystem där ambulanspersonalen sköter dokumentation och övervakning, men framför allt kan ett strukturerat arbetssätt, prehospitala vårdkedjor och triage enkelt införas.
CoroNet - en mobil övervakningslösning där patienten rör sig fritt under säker övervakning och där personalen tar del av övervakningsinformation när de behöver det, där de behöver det.
Hjärtjournalen
- en IT-lösning som stödjer den dagliga verksamheten, samt säkerställer kvaliteten och följsamheten till fastställda rutiner och protokoll på den kardiologiska avdelningen.
VI UNDERLÄTTAR FÖR ATT RÄTT BESLUT TAS
I RÄTT TID OCH PÅ RÄTT PLATS.
MARKNAD
Ortivus produkter riktar sig mot akutsjukvården, i form av ambulansorganisationer, akutmottagningar och specialistavdelningar som hjärtintensiv- och strokeavdelningar. Vi har en stark position på den svenska hemmamarknaden och tror att förutsättningarna är goda att med en stärkt marknadsorganisation bredda vår hemmamarknad till att omfatta också länder som Norge, Danmark och Storbritannien. På övriga marknader måste vi i stor utsträckning utnyttja samarbetspartners, som kan kombinera Ortivus specialistlösningar inom mobil övervakning och vård, med sina lokala tjänster och produkter och därmed bidra till Ortivus tillväxt.
VÅRA KUNDER
Xxxxxxx mobila och säkra lösningar underlättar arbetet för de sköterskor och läkare som arbetar i ambulans, på akuten och på avdelningar specialiserade mot hjärtrelaterade sjukdomar. Våra lösningar medverkar till att patienter får rätt medicinsk behandling och prioritering genom vårdprocessen, möjliggör kvalitetssäkring och uppföljning, samt säkerställer att de som förmedlar vård vid varje tidpunkt har tillgång till bästa möjliga underlag och
stöd för sina beslut och åtgärder. Vi underlättar för att rätt beslut tas i rätt tid och på rätt plats.
ORTIVUS ÄR EXPERTER
Ortivus består av en grupp kompetenta medarbetare, allt från kliniska specialister till innovatörer, tekniker och affärsmän. Alla besjälade av idén att göra vården bättre och vi känner stor uppskattning för det arbete vi gör för att underlätta för vårdgivare. Vi är specialister inom mobila lösningar, IT och medicinsk teknik i kombination med gedigen klinisk kunskap. Vi har 25 års erfarenhet av avancerad hjärtövervakning.
AFFÄRSMODELL
För vårdgivare är det viktigt att alltid ha tillgång till välutvecklade system och god support. Den tekniska utvecklingen går vidare i allt högre takt och det finns stora vinster att hämta i en kontinuerlig uppgradering av installerade lösningar. Ortivus erbjuder alla kunder att teckna s.k. Software Assurance och Support avtal, som säkerställer funktionalitet och stödtjänster under hela avtalsperioden. Ortivus fortsätter att utveckla Software Assurance konceptet mot licensavtal där kunden får en flexibel prissättning i relation till nyttjande, s.k. software as a service. En ökande andel av sådana återkommande och fasta intäkter ger också ett stabilare intäktsflöde för Ortivus och säkrar en framgångsrik och kunddriven produktutveckling.
MobiMed Smart – diagnos- och beslutsstöd i ambulanssjukvård
Med nya MobiMed Smart sköter ambulanspersonalen dokumentation och övervakning, men framför allt kan ett strukturerat arbetssätt, prehospitala vårdkedjor och triage enkelt införas och anpassas till verksamhetens behov. Detta stödjer redan idag framtidens utveckling av kliniska och operativa processer i prehospital vård.
MOBIMEDS FUNKTIONER
Smart dokumentation
Med MobiMed Smart kan journalen påbörjas i ambulansen och fortsätta via akut- mottagning till vårdavdelning, vilket ger ett bättre informations- och patientflöde.
Journalen är utvecklad i nära samarbete med ambulanspersonal och har ett strukturerat arbetsflöde som är anpassat för ambulanssjukvårdens förutsättningar. Dokumentationen är intuitiv och följer internationell standard för arbetsprocesser i ambulans enligt t.ex. PHTLS (Pre Hospital Trauma Life Support) och AMLS (Advanced Medical Life Support), och den har ett användarvänligt gränssnitt baserat på flervalsalternativ och integrerat beslutsstöd istället för öppna svarsalternativ, vilket ger ökad effektivitet och patientsäkerhet.
Smart triage
Med prehospital triagering ges varje patient rätt prioritering och vård, och införandet ger tydliga tidsvinster och ökad patientsäkerhet. Triageringen påbörjas digitalt på
MobiMed Smart i ambulansen och sjukhuset kan ta del av informationen innan patienten ankommer.
Varför lägga prehospital triagering på MobiMed Smart?
Förbereder akuten – den prehospitala triageringen på MobiMed Smart kan delas med sjukhuset innan patienten ankommer, så att rätt prioritering kan göras.
Enkelt tillgänglig statistik –
för utvärdering och utveckling, samt för kvalitetsuppföljning, forskning och utvärdering av verksamheten.
Smarta vårdkedjor
Vårdkedjor och snabbspår kan enkelt läggas digitalt på MobiMed Smart istället för att det ska göras i pappersform.
Varför lägga vårdkedjor digitalt på MobiMed Smart?
Förenklad implementering av vårdkedjor, snabbspår, patientstyrning och checklistor. Lätt att uppdatera till alla ambulanser.
Enkelt tillgänglig statistik för utvärdering och utveckling, samt för kvalitetsuppföljning, forskning och utvärdering av verksamheten.
Strukturerar arbetsflödet och beslutsstödet i ambulansen.
Smart övervakning
Övervakningen i MobiMed Smart har klinisk bakgrund från hjärtintensivvården med ett antal fördelar:
Säker överföring av EKG till sjukhuset i realtid
Diagnostisk kvalitet på12-kanals EKG
Trendövervakning, t.ex. på ST-värden och EtCO2 Avancerad arytmi-analys i EKG-övervakningen
Övervakningen inkluderar: EKG upp till 12 kanaler, SpO2, NIBP, EtCO2 och respiration.
MOBIMED SMARTS EGENSKAPER
Enkel integration
Integration med, och kommunikation mellan, olika system är en av sjukvårdens stora utma- ningar. Nya MobiMed Smart är anpassningsbart och kan integreras med de flesta system, allt ifrån fordonsdatorer och defibrillatorer i ambulansen, till akutliggare, journaler och informations- system på sjukhus. Detta möjliggör ett sammanhållet informationsflöde från ambulansen och vidare in på sjukhuset, vilket ger ökad effektivitet och patientsäkerhet.
Individuell anpassning
MobiMed Smart är inte ett statiskt system, det är moduluppbyggt, flexibelt, skalbart och konfigu- rerbart. Det är flexibelt avseende installationsomfattning, inriktning och samverkan med andra system och applikationer. Kunden väljer själv vilka delar av MobiMed Smart de vill använda i sin verksamhet, bygger det så stort eller litet som de vill ha det, anpassar dokumentationen till sina behov, implementerar egna prehospitala vårdkedjor, checklistor, riktlinjer m.m.
Framtidssäker plattform
I MobiMed Smart används de senaste utvecklingsspråken och verktygen (C#/.Net, WPF, WCF, XAML, QoC, etc.) i kombination med standardkomponenter. Detta ger en mycket effektiv och säker utveckling både idag och imorgon. Nya funktioner kan lyftas in efterhand och installations- omfattningen kan anpassas utifrån hur verksamheten utvecklas och kraven som ställs på den.
Säker kommunikation
MobiMed Smart:
Stödjer all IP-baserad kommunikation såsom 4G, 3G, GPRS, TETRA (Rakel) och Satellit. Är optimerad för dålig täckning och låga bandbredder, om kommunikation avbryts så sparas informationen lokalt på datorn och sänds när den har täckning igen.
CoroNet – mobilitet för patienter och personal
CoroNet är en mobil övervakningslösning där patienten rör sig fritt under säker övervakning och där personalen tar del av övervakningsinformation när de behöver det, där de behöver det.
CoroNet möter behoven inom modern kvalificerad hjärtsjukvård:
Flexibilitet för patienten
– gränsen mellan traditionell sängövervakning och telemetri raderas ut; en patient kan lämna sjukhussängen och röra sig fritt på avdelningen med bibehållen säkerhet och kvalitet i övervakningen.
Flexibilitet för personalen
– med CoroNets mobila visningsenheter blir patientövervakning tillgänglig när personalen behöver det, där de behöver det.
Obruten övervaknings- och informationskedja
– gränserna mellan olika övervakningstillfällen i behandlingskedjan elimineras, dels från ambulansen (MobiMed) via ankomst till sjukhus och vidare in på avdelningen, och dels när patienten behöver flyttas inom eller mellan avdelningar.
Unik egenutvecklad trådlös teknik
– Ortivus trådlösa lösning är robust och säker med höga prestanda.
Trådlös övervakning
Ortivus unika trådlösa övervakningslösning möter behoven och kraven på ökad flexibilitet i den moderna hjärt- sjukvården. Det är en robust och säker lösning med höga prestanda, som gör det möjligt att sända EKG kontinuerligt med full diagnostisk kvalitet, oavsett övrig trådlös miljö.
Fördelar med Ortivus unika lösning:
Xxxxxx och säkert – förlorar inte data och hanterar interferens, t ex från WLAN.
Hög prestanda
– sänder EKG kontinuerligt med full diagnostisk kvalitet.
Enkelt att införa - kräver inga ändringar eller restriktioner på existerande trådbundna och trådlösa nät.
PCI-FFR
CoroNets PCI-FFR lösning (Percutan Coronar Intervention – Fractional Flow Reserve) används på PCI-labb vid FFR-mätning för att avgöra vilken behandling som skall användas vid förträngningar i hjärtats kranskärl. Vid behandling sammanförs övervakning och FFR-mätning på en skärm som ger läkaren ett objektivt mått – s.k. FFR-värde – på vilken behandling som ska ges patienten. Detta görs med hjälp av Ortivus robusta trådlösa lösning som även används vid sängplatsmonitorering och telemetri. Tekniken innebär att EKG sänds kontinuerligt med full diagnostisk kvalitet.
CoroNet stödjer mätning med katetrar från såväl St. Jude Medical som Volcano.
Varför införa FFR-metoden?
Förbättrat vårdresultat
- rätt kärl behandlas och inga onödiga stentar behöver läggas.
Studier* visar på 34 % lägre risk för dödliga hjärtinfarkter över en två års period när FFR- mätning används.
Lägre kostnader
– färre kostnadskrävande stentar används och operationstiden förlängs inte.
Xxxxxx riktlinjer från ESC,
European Society of Cardiology
atHand
Med CoroNets atHands mobila visningsenheter sätts informationen i händerna på personalen när de behöver det, där de behöver det. Traditionellt levereras övervakningsdata på en central enhet, på skärmar i korridoren eller i sängplatsmonitorer. CoroNet atHand möjliggör säker leverans av övervakningsdata i realtid från patientens bärbara mätmodul till vårdpersonalens portabla visningsenhet, istället för att personalen ska söka upp informationen.
Fördelar med atHands mobila visningsenheter:
Stöd för personalen
- vid högt arbetstryck är möjligheten att ta upp patientspecifik realtidsinformation på skärmen där personalen befinner sig en tidssparare.
Underlättar arbetsprioritering
– personalen tar upp larm på sin skärm där de befinner sig och gör en prioritering direkt, avvärjer ”onödiga” utryckningar.
Anpassad till verksamheten
– övervakningslösningen anpassas till arbetssättet på avdelningen istället för att arbetssättet ska anpassas till övervakningslösningen.
Lägre kostnad
– det är billigare att investera i portabla visningsenheter istället för övervakning vid alla sängplatser.
Mobil övervakning
- patienter flyttas under övervakning utan stora ”mobila” sängplatsövervakningslösningar.
*Fractional Flow Reserve vs Angiography for Multivessel Evaluation, New England Journal of Medicine
Hjärtjournalen
Ortivus har ett exklusivt försäljnings- och marknadssamarbete med Domitor som är ägare till Hjärtjournalen. Hjärtjournalen är en IT-lösning som bl.a. leder till att varje patient erhåller en behandling i enlighet med gällande riktlinjer. Detta ger bättre vårdresultat, effektivare vård, ökad kvalitet och ökad patientsäkerhet. Hjärtjournalen har ett integrerat aktivt beslutsstöd och möjliggör även kontinuerlig uppföljning, kvalitets- och verksamhetsutveckling.
Ortivus har sedan andra halvåret 2011 ett pågående implementations- och utvecklingsprojekt avseende detta beslutsstöd. Förutom förbättrad funktionalitet kommer Hjärtjournalen att anpassas till ytterligare användningsområden vilket ger fler och större patientgrupper kvalitetssäker vård.
Genom att använda Hjärtjournalen får Kardiologiavdelningen:
En enhetlig patientdokumentation och förenklad rapportering
Ökad följsamhet till fastställda vårdplaner och protokoll
Ökad kunskap kring den enskilda patientens behandling
Kraftigt förbättrade möjligheter till uppföljning och verksamhetsutveckling
Automatisk generering av underlag till kvalitetsregister
Extensive Decision Support Healthcare (EDS-H)
Det i Hjärtjournalen integrerade beslutsstödet Extensive Decision Support Healthcare (EDS-H) kan också användas fristående mot godtyckliga databaser t.ex. i journalsystem.
Tjänsten analyserar kontinuerligt t.ex. en aktuell patients sjukdomstillstånd och uppmärksammar användaren direkt då definierade beslutskriterier uppfylls.
OM ORTIVUS
Ortivus historia
Ortivus är en ledande leverantör av mobila lösningar för den moderna akutsjukvården. Med 25 års erfarenhet inom kardiologi och från utveckling av mobila övervaknings- och kommunikationslösningar, erbjuder vi våra kunder säkra, patientvänliga och kostnadseffektiva beslutsstödsystem som räddar liv och minskar lidande.
FAKTA OM ORTIVUS
Ortivus är ett noterat bolag på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap-lista, och etablerades 1985. Bolaget är baserat i Danderyd, Sverige. Ortivus har ca 20 anställda i Sverige och Storbritannien. Mer än 1 000 ambulansfordon och 500 vårdplatser på akutsjukhus är utrustade med Ortivus lösningar.
ORTIVUS HISTORIA
1985
Ortivus grundas för att utveckla, tillverka och marknadsföra ett unikt system för övervakning av patienter med ischemisk hjärtsjukdom - MIDA (Myocardial Ischemia Dynamic Analysis). Inledande utveckling i samarbete med Stiftelsen Medicin & Teknik på Chalmers i Göteborg.
1987-1991
Kliniska prototyper av MIDA testas och utvärderas bland annat på Karolinska sjukhuset och Sahlgrenska sjukhuset.
1992
Kommersiell version av MIDA CoroNet lanseras i Sverige.
1994
Ett OEM-avtal tecknas med Hewlett-Packard (senare Philips Medical Systems) kring MIDA. Ortivus förvärvar Svenska Telemedicin System AB i Göteborg som utvecklar och marknadsför olika telemedicinlösningar, bland annat MobiMed.
1995
MobiMed introduceras i full skala i Sverige.
1997
Ortivus noteras på Stockholmsbörsens O-lista. Ortivus US bildas.
1998
MobiMed PWS-1000 lanseras, troligen världens första bärbara telemedicinterminal för pre-hospitalt bruk. Ortivus UK bildas.
2000
Samarbete inleds med Cardiological Decision Support Uppsala AB (CARDES), som utvecklar ett besluts- stödssystem för riskbedömning av patienter med akut bröstsmärta.
2001
Det amerikanska bolaget Sweet Computer Services Inc. i USA förvärvas. Som första företag i världen erbjuder Ortivus en medicin-teknisk produkt med integrerad Bluetoothteknik – MobiMed 300.
2002
Den första installationen av uppföljningsverktyget MobiMed Information System för ambulanser tas i full drift i Sverige.
2003
Det kanadensiska bolaget AVeL-TECH förvärvas. Ett nytt elektroniskt patientjournalsystem för ambulanser utvecklas.
2004
MobiMed installationer är på väg att rullas ut i Italien och Spanien. Samarbetsavtalet med Philips Medical upphör. Piloten till ett nytt övervakningssystem för hjärtintensiv- avdelningar, CoroNet, installeras hos testkund i Sverige.
2005
Det ”nya” CoroNet lanseras i Sverige, vilket resulterar i beställningar från bland annat Sahlgrenska Universitets- sjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset. Drygt 100 norska ambulanser i en och samma region utrustas med MobiMed. Ortivus nordamerikanska bolag stärker sin position inom Emergency Services. I maj förvärvas Medos AG i Tyskland.
2006
Ortivus erhåller viktiga order för MobiMed i Italien och Kanada. En nyemission om drygt 170 MSEK genomförs.
2007
Strategiändringar och omstrukturering av den svenska verksamheten. Första ordern för MobiMed i Spanien och Schweiz. CoroNet vinner ytterligare upphandlingar på hemmamarknaden.
2008
Medos AG avyttras. Driftsättning av en referensinstallation av MobiMed i Neuss, Tyskland. Första kommersiella MobiMed ordern i Tyskland. Första CoroNet-affärerna i Tyskland och Italien. Samarbete inleds med Excense AB kring bl.a. Hjärtjournalen.
2009
Fokusering fortsätter och olönsamma delar av den nordamerikanska verksamheten läggs ned. Xxxxxxxx- arbetet fokuseras till utvalda europeiska länder. Software Assurance, en avtalsmässig årlig prenumeration på mjukvaru uppgraderingar, introduceras för MobiMed.
Västra Götalands-regionen upphandlar EKG-överföring för alla ambulanser.
2010
Den nordamerikanska verksamheten avyttras. Strategin förflyttas mot hemmamarknaden och sälj- och marknadssidan förstärks med bl.a. klinisk kompetens. PCI/FFR lanseras framgångsrikt och installeras på flera kardiologisjukhus, bl.a. Karolinska Universitetssjukhuset. Första affären av XxxxXxx görs i Danmark. En ny mjukvaruplattform utvecklas.
2011
MobiMed Smart lanseras. Ny strategi med fokus på beslutsstöd för prehospital vård och kardiologi. Västra Götaland upphandlar Hjärtjournalen.
LEDNING
Ledning
Koncernledning fr.o.m. 1 januari 2012. Se not 5 för beskrivning av ledningsförändringar 2011.
XXXX XXXXXX
CEO i Ortivus AB Född: 1967
Anställd: 2009
Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi CTH Göteborg.
Erfarenhet: Mångårig erfarenhet av affärsutveckling och ledning från internationella verksamheter inom telekom och medicinteknik, bland annat på Ericsson och Neoventa Medical.
Aktieinnehav: 0
Teckningsoptioner: 80 000 optioner av
serie B. 150 000 köpoptioner omfattande lika många B aktier i Ortivus AB, utfärdade av Ponderus Invest AB
XXXX XXXXXXXX
CFO i Ortivus AB Född: 1957
Anställd: Inhyrd interim manager Utbildning: Civilekonom, Karlstads universitet
Erfarenhet: Mångårig erfarenhet som CFO i flera börsnoterade företag som WM-data, Karo Bio och SBC Sveriges Bostadsrättscentrum. Stor erfarenhet av att leda strategi och förändringsprojekt i människointensiva företag.
Aktieinnehav: 0
Teckningsoptioner: 0
XXXXX XXXXXX
Leveransansvarig i Ortivus AB Född: 1968
Anställd: Xxxxxx interim manager Utbildning: Magisterexamen, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet
Erfarenhet: Över 10 års erfarenhet i olika projektledarroller, ofta med internationell anknytning, bland annat från Exportrådet och Logica.
Aktieinnehav: 0
Teckningsoptioner: 0
XXXXXX XXXXXXXXX
Utvecklingschef i Ortivus AB Född: 1981
Anställd: 2006
Utbildning: Civilingenjör KTH Stockholm. Erfarenhet: Över tio års erfarenhet av utveckling och utvecklingsprojekt. Jobbat inom branscher med inriktning mot realtidsövervakning på både hård och mjuk sida.
Aktieinnehav: 0
Teckningsoptioner: 0
AKTIEN
Aktien
Aktiekapitalet i Ortivus uppgick den 31 december 2011 till 30,0 (103,5) MSEK, efter det att aktiekapitalet enligt bolagstämmobeslut den 31 maj 2011 har satts ned med 73,5 Mkr under året.
Totalt finns 20,7 miljoner aktier fördelade på 1,1 miljoner A-aktier och 19,6 miljoner B-aktier. En aktie av serie A berättigar till tio röster och en aktie av serie B berättigar till en röst. Samtliga aktier medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.
Under 2011 omsattes totalt 6,6 (25,9) miljoner B-aktier, en minskning med 75%. I snitt omsattes 25 843 (102 353) B-aktier per handelsdag.
Kursen för B-aktien minskade med -46 (-1)%. Bolagets marknadsvärde vid utgången av året uppgick till 52,2 (81,2) MSEK, en förändring med -36 (2)%.
UTDELNING
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2011.
Aktiekapitalets utveckling | Aktiekapital | Xxxxx Xxxxxx |
Aktiekapital dec 31 1992 | 15 198 690 | 1 519 869 |
Nyemission 1993 | 2 000 000 | 000 000 |
Nyemission 1993 | 11 801 310 | 1 180 131 |
Nyemission 1994 | 1 500 000 | 150 000 |
Nyemission 1995 | 15 500 000 | 1 550 000 |
Nyemission 1996 | 4 000 000 | 000 000 |
Nyemission 1996 | 4 000 000 | 000 000 |
Split 1998 | - | 5 580 000 |
Nyemission 2000 | 9 497 250 | 1 899 450 |
Nyemission 2001 | 3 364 420 | 672 884 |
Nyemission 2002 | 365 625 | 73 125 |
Nyemission 2006 | 34 513 645 | 6 902 729 |
Nedsättning av aktiekapitalet | -73 540 940 | - |
Totalt | 30 000 000 | 20 708 188 |
Ortivus aktien | ||
Noterad på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap | ||
Ticker ORTI | ||
Börspost 500 | ||
Marknadsvärde 2011-12-31 SEK B-aktien | A-aktien | |
Högsta betalkurs 2011 5,00 | 28,80 | |
Lägsta betalkurs 2011 1,55 | 7,00 | |
Slutkurs 2011-12-31 1,98 | 12,10 |
Källa:
Förvaltningsberättelse
Ortivus AB (publ)
Organisationsnummer 556259-1205
Styrelsen och verkställande direktören för Ortivus AB (publ) får härmed avge redovisning för räkenskapsåret 2011.
Året i sammanfattning
Nettoomsättningen uppgick till 45,7 (47,7) MSEK.
Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader uppgick till -26,2 (-27,9) MSEK och inklusive omstruktureringskostnader -38,2 (-32,6) MSEK.
Resultatet efter skatt uppgick till -37,9 (-32,7) MSEK.
Resultatet efter skatt per aktie före och efter utspädning uppgick till SEK -1,83 (-1,58). Kassaflödet från den löpande verksamheten blev -8,7 (-26,7) MSEK.
Soliditeten 31 december uppgick till 57 (80) %.
Xxxx Xxxxxx har av styrelsen utsetts till VD för Ortivus per den 20 december 2011.
Verksamhetsåret 2011 har styrningsmässigt präglats av en genomlysning av bolagets verksamhet och strategi vilket ledde till ett omfattande omstruktureringsprogram i syfte att sänka bolagets totala kostnadsnivå och anpassa nivån till rådande verksamhetsomfattning. Det resulterade också i att styrelsen fattade beslut om att anta en ny affärsplan baserad på en ökad satsning på beslutsstöd med fokus på den nya produkten MobiMed Smart i kombination med bolagets övriga erbjudanden inom monitorering.
VERKSAMHETEN
Ortivus är en ledande leverantör av mobila lösningar för den moderna akutsjukvården. Med 25 års erfarenhet inom kardiologi och från utveckling av mobila övervaknings- och kommunikation- lösningar, erbjuder vi våra kunder säkra, patientvänliga och kostnadseffektiva beslutsstödsystem som räddar liv och minskar lidande.
Ortivus är ett noterat bolag på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap-lista, och etablerades 1985. Bolaget är baserat i Danderyd, Sverige. Under 2011 hade Ortivus i medeltal 26 anställda i Sverige och Storbritannien. Mer än 1 000 ambulansfordon och 500 vårdplatser på akutsjukhus är utrustade med Ortivus lösningar.
MARKNAD
Ortivus produkter riktar sig mot akutsjukvården, i form av ambulansorganisationer, akutmottagningar och specialistavdelningar som hjärtintensiv- och strokeavdelningar. Bolaget har en stark position på den svenska hemmamarknaden och tror att förutsättningarna är goda att med en stärkt marknadsorganisation bredda hemmamarknaden till att omfatta också länder som Norge, Danmark och Storbritannien. På övriga marknader måste Ortivus i stor utsträckning utnyttja samarbetspartners, som kan kombinera verksamhetens specialistlösningar inom mobil övervakning och vård, med sina lokala tjänster och produkter och därmed bidra till Ortivus tillväxt.
Ortivus marknadsför sina lösningar dels genom helägda dotterbolag i, Sverige och Storbritannien, och genom partners i Danmark, Norge, Italien, Kanada, Spanien och Tyskland.
HELÅRET 2011
RESULTAT OCH STÄLLNING
Verksamhetsåret har präglats av genomlysning av bolagets verksamhet som ledde till ett omstruktureringsprogram, för att sänka bolagets totala kostnadsnivå och anpassa nivån till rådande verksamhetsomfattning. Utvärderingen av bolagets alternativa strategivägar ledde även till ett beslut om att fokusera på mjukvarulösningar och beslutsstödsystem och begränsa hårdvaruinnehållet i Ortivus erbjudande.
Den nya plattformen är modulärt uppbyggt med en öppen arkitektur som också öppnar för anpassning till en bredare användning inom hela akutsjukvården. Nu finns förutsättningar att positionera Ortivus som en ledande leverantör av kliniskt beslutsstöd och monitorering för akut- och hjärtsjukvård.
Flera av Ortivus kunder har valt att invänta färdigställandet av den nya plattformen MobiMed Smart, vilket medfört att försäljningen utvecklats betydligt långsammare än förväntat och ett antal större affärer tidigast kommer under 2012. Det makroekonomiska klimatet har ytterligare påverkat investeringsviljan negativt. Detta innebär att den förväntade tillväxten för 2011 uteblivit och omsättningen blev något lägre än 2010 och med en betydande förlust.
OMSÄTTNING OCH RESULTAT
Koncernens nettoomsättning för helåret uppgick till 45,7 (47,7) MSEK vilket innebär en minskning med 4 %.
Koncernens bruttoresultat för helåret uppgick till 21,2 (25,6) MSEK. Bruttomarginalen uppgick till 46 (54) % till följd av en högre andel hårdvara i produktmixen jämfört med föregående år. En ökad andel installationstid och anpassningar har också påverkat bruttomarginalen under räkenskapsåret.
Rörelseresultatet för helåret uppgick till -38,2 (-32,6) MSEK Rörelsekostnaderna för helåret uppgick till -59,4 (-58,1) MSEK.
Under året bokfördes omstruktureringskostnader uppgående till 12,0 (4,7) MSEK relaterade till organisationsförändringar för att stödja företagets strategi.
Av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till -13,7 (-7,3) MSEK. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader uppgick till -26,2 (-27,9) MSEK. Koncernens finansnetto uppgick till 0,3 (0,0) MSEK
Resultat efter skatt för året uppgick till -37,9 (-32,7) MSEK, vilket motsvarar ett resultat per aktie före och efter utspädning på -1,83 (-1,58) SEK.
Ledningen och styrelsen har genomfört ett åtgärdsprogram i syfte att sänka bolagets kostnads- nivå. Programmet som initierades under våren 2011, i syfte att sänka kostnaderna med
20 MSEK på helårsbasis, har till fullo genomförts och har sänkt kostnaderna med 5 MSEK under 2011 och får full effekt från 2012 med ytterligare 15 MSEK i sänkta kostnader, den totala kostnadsminskningen blir således 20 MSEK. Mot bakgrund av den förändrade inriktningen mot ökat mjukvaruinnehåll har de redovisade immateriella tillgångarna omvärderats, vilket resulterat i en nedskrivning med ett engångsbelopp om 7,5 MSEK under fjärde kvartalet. Detta reducerar avskrivningsunderlaget och medför lägre avskrivningar med 4 MSEK under 2012. Sammantaget resulterar detta i en sänkt kostnadsnivå under 2012 med 24 MSEK, varav 20 MSEK är kassaflödespåverkande.
Samtliga kostnader knutna till åtgärdsprogrammet är kostnadsförda 2011.
Omstruktureringskostnader:
Belopp i XXXX 0000 0000
Rörelsekostnader totalt -59,4 -58,1
Organisationsförändringar i moderbolaget 12,0 1,7
Omstrukturering av verksamheten i UK - 3,0
Total omstruktureringskostnader 12,0 4,7
Rörelsekostnader exkl omstruktureringskostnader
-47,4
-53,4
KASSAFLÖDE, INVESTERINGAR OCH LIKVIDITET
Koncernens totala kassaflöde för helåret uppgick till -14,4 (-5,5) MSEK.
Den löpande verksamheten gav ett kassaflöde för helåret om -8,7 (-26,7) MSEK.
Kassaflöde från investeringsverksamheten under perioden uppgick till -5,6 (49,5) MSEK, vilket föregående år i huvudsak förklaras av försäljningen av den nordamerikanska verksamheten. Investeringar för året uppgick till 5,6 (5,5) MSEK och utgjordes främst av balanserade utvecklingsutgifter och till resterande del av förvärv av materiella anläggningstillgångar.
Finansieringsverksamheten under perioden gav ett kassaflöde om -0,1 (-28,3) MSEK och var under 2010 främst hänförligt till lösen av banklån på -3,8 MSEK samt aktieägarlån på -
25,0 MSEK. Koncernen är skuldfri med en tillfredsställande likviditet.
BALANSRÄKNING
Balansomslutningen är 51,0 (83,5) MSEK. Minskningen är i huvudsak hänförlig till extra nedskrivning av tidigare aktiverade forsknings- och utvecklingskostnader samt det negativa resultatets effekt.
Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 13,7 (28,1) MSEK. Eget kapital är 29,0 (66,9) MSEK.
Koncernens skuldsättningsgrad uppgick till 0,0 (0,0) MSEK.
Inga underskottsavdrag finns aktiverade i koncernen eller bolagen.
FORSKNING OCH UTVECKLING
FoU-kostnaderna uppgick till -24,8 (-25,0) MSEK, FoU-kostnader exklusive avskrivning om 6,2 (7,3) MSEK och nedskrivning om 7,5 (0,0) MSEK av aktiverade utvecklingskostnader uppgick till -11,1 (-17,7) MSEK. Huvuddelen av FoU-kostnaderna består av produktunderhåll, support och test av olika programvaruversioner samt forskning och vidareutveckling av produkter på ett sådant stadie som inte kvalificerar för aktivering under IAS 38.
MODERBOLAGET
Moderbolagets nettoomsättning för helåret uppgick till 43,1 (44,4) MSEK och resultat före och efter skatt uppgick till -38,0 (-27,7) MSEK. Koncerninterna inköp uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Finansnettot uppgick till 0,3 (1,2) MSEK. Bolaget gjorde under perioden investeringar i immateriella tillgångar avseende balanserade utvecklingskostnader om 5,1 (4,9) MSEK. Av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar har belastat resultatet med 13,7 (7,3) MSEK. Omstruktureringskostnader har påverkat resultatet med -4,5 (-3,0) MSEK. Medeltalet anställda var 24 (27). Kassa och bank uppgick vid periodens utgång till 11,6 (24,0) MSEK.
VÄSENTLIGA RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER
Ortivus är genom sin verksamhet exponerad för många typer av risker. Riskhantering är en del av ledningsansvaret och bolaget har en policy och process för riskhanteringen
som primärt fokuserar på fyra typer av risker; finansiella, operativa, legala/regulativa samt landsrisker.
Ortivus, som alla affärsdrivande företag, har att hantera en stor mängd varierade riskområden.
Utöver mer generella risker som konjunktur, marknadsutveckling och det finansiella läget i de marknader där Ortivus verkar utgörs bolagets mer specifika riskområden av bland annat regulativa risker då Ortivus utvecklar avancerade IT-lösningar för vården vilka är medicin- tekniskt klassade och därmed styrs av ett omfattande regelverk samt det stora beroendet av affärer som avgörs i offentliga upphandlingar. Vidare bör noteras att verksamheten till sin karaktär är beroende av en aktiv utveckling av nya tekniska lösningar inom IT och telekom.
Styrelsens arbete med riskfrågor framgår av Bolagsstyrningsrapporten och en mer detaljerad beskrivning av de finansiella riskerna finns i not 22 i Årsredovisningen. Löpande redovisas risker i kvartalsrapporterna.
MILJÖINFORMATION
Ortivus miljöarbete bygger på ambitionen att framställning och transport av bolagets produkter ska vara så miljövänlig som möjligt. Miljöarbetet omfattar inte bara den egna verksamheten, utan i exempelvis val av underleverantörer är miljöfrågor ett väsentligt beslutskriterium.
Ortivus AB bedriver inte någon miljöfarlig verksamhet med tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken. Koncernens huvudsakliga verksamhet baseras på mjukvaruutveckling, varför miljöpåverkan generellt är marginell.
KVALITET
Ortivus verksamhet fokuserad på kliniska lösningar utgör ett extra viktigt område. Ortivus kvalitetssystem för denna del av verksamheten är certifierat enligt ISO 13485:2003 och uppfyller bilaga II i MDD (Medical Device Directive). Bolagets produkter MobiMed och CoroNet är CE- märkta enligt MDD (klass IIb enligt direktiv 93/42/EEG). Kvalitetssystemet kännetecknas av ett processorienterat synsätt.
Ortivus har en tradition av att arbeta med de processer som krävs för utveckling enligt de regulatoriska krav som styr bl.a. CE-märkning.
PERSONAL
Medelantalet anställda i koncernen uppgick till 26 (30). Som resultat av de åtgärdsprogram som genomfördes i bolaget under 2011, uppgick antalet anställda vid årets slut till 17 st.
Under 2011 fattade styrelsen beslut om ett skifte på VD-positionen vilket innebar att Xxx X. Xxxxxxxxx i samråd med styrelsen, lämnade bolaget och Xxxx Xxxxxx tillträdde per den 14 september först som t.f. VD och sedermera utsågs till ordinarie VD per den 20 december 2011.
SEGMENT
Bolaget har enbart ett segment som i sin helhet återspeglas i koncernens finansiella rapporter.
ORTIVUS-AKTIER
Ortivus emitterade och utestående aktiekapital uppgick per den 31 december 2011 till
30 000 000 SEK, fördelat på 1 108 455 A-aktier och 19 599 733 B-aktier. Alla emitterade aktier har till fullo betalts och ger samma rätt till bolagets tillgångar.
Vid bolagsstämma har aktieägaren rätt att rösta för det antal aktier hon eller han äger eller representerar. En A-aktie ger 10 röster, och en B-aktie ger en röst. Det finns inga begränsningar i svensk lagstiftning eller i Ortivus bolagsordning som skulle begränsa möjligheter att överföra aktier i Ortivus AB.
Under året genomfördes en extra bolagsstämma den 31 maj 2011. Vid denna extra bolagsstämma beslutade stämman, i enlighet med styrelsens förslag, att minska aktiekapitalet med 73 541 KSEK för täckning av förlust. Stämman beslutade att minskningen av aktiekapitalet skulle ske utan indragning av aktier. Vidare beslutade stämman, i enlighet med styrelsens
förslag, att minska reservfonden med 66 358 KSEK för täckning av vid stämmotidpunkten resterande ansamlade förlust.
UTDELNING
Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2011.
HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN
South Western Ambulance Servíce NHS Foundation Trust (SWASFT) UK har för att öka kvaliteten på ambulanssjukvården i regionen valt att upphandla Ortivus nya plattform för beslutsstöd och monitorering, MobiMed Smart.
Den nya produkten MobiMed Smart är byggd med öppen arkitektur, och innehåller avancerade beslutsstödsfunktioner så som triagering, dynamisk journal och plug-in möjligheter. SWASFT har tecknat en order som främst tillgodoser behovet av kraftfull vitalmonitorering, prehospital EKG-hantering och telemedicin. Lösningen levereras på Ortivus nya modulära plattform, MobiMed Smart, vilket ger stora möjligheter till framtida utbyggnad av funktionalitet inom samma kvalitetssäkrade ramverk. Affären omfattar installation på ca 200 ambulanser under drygt två år till ett värde av ca 30 MSEK.
I mars 2012 flaggade Öhmans IT-fond om avyttring av sitt innehav. Av dessa förvärvade Ponderus Invest AB 1 300 000 aktier av serie B.
RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGHAVARE UNDER 2011
Årsstämman 2011 fattade beslut om följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare i Ortivus, att gälla intill slutet av den årsstämma som hålls 2012.
Styrelsen har vidare i enlighet med reglerna i koden för svensk bolagsstyrning genomfört en utvärdering av Ortivus ersättningssystem och en utvärderingsrapport finns separat publicerad på bolagets hemsida.
Allmänt
Ortivus skall ha de ersättningsnivåer och anställningsvillkor som erfordras för att rekrytera, motivera och behålla en ledning med god kompetens och kapacitet för att nå uppställda mål samt med beaktande av den enskilde befattningshavarens kompetens. Marknadsmässighet skall således vara den övergripande principen för lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare i Ortivus.
Fast lön
Utgångspunkten för ersättning till ledande befattningshavare är att ersättning utgår i form av en marknadsmässig fast lön som skall vara individuellt fastställda utifrån ovan angivna kriterier och respektive befattningshavares ansvarsområden, erfarenhet och årliga prestationer.
Rörlig ersättning
Utöver fast lön skall rörliga ersättningar i förekommande fall kunna erbjudas, vilka skall relateras till tydligt uppställda målrelaterade prestationer baserat på enkla och transparenta konstruktioner.
I de fall rörlig ersättning till ledande befattningshavare aktualiseras skall de i dessa fall bestämmas (a) utifrån utfallet i förhållande till specifika verksamhetsmål samt (b) med beaktande av berörd befattningshavares personliga utveckling.
Den rörliga ersättningen skall alltid vara maximerad till ett visst bestämt tak som skall utgöra andel av utgående årslön för aktuell befattningshavare. Målnivån för rörlig ersättning är för
närvarande 30-50% av den fasta lönen och skall ej överstiga 50%. Målsättningar för rörlig ersättning skall revideras årligen.
Styrelsen skall verka för och uppmana de ledande befattningshavarna att där den personliga situationen så medger investera del av rörliga ersättningar som utfaller vid goda resultat i företagets aktier. Något fast regelverk för detta ska dock ej finnas.
Styrelsen skall också kontinuerligt utvärdera huruvida aktierelaterade och långsiktiga incitamentsprogram bör föreslås årsstämman. Andra typer av incitamentsprogram, som ej fordrar stämmans godkännande, kan beslutas av styrelsen när så påkallas.
Pensionsförmåner
De ledande befattningshavarnas pensionsvillkor skall i möjligaste mån vara avgiftsbestämda pensionslösningar (annat än de förmånsbestämda lösningar som följer av anställningsavtal som följer kollektivavtal), vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare samt individuellt anpassade med hänsyn till respektive befattningshavares särskilda kompetens.
Xxxx penningbaserade förmåner
De ledande befattningshavarnas icke penningbaserade förmåner (exempelvis bilförmån och sjukvårdsförsäkring) skall vara av begränsat värde i förhållande till den totala ersättningen samt vara marknadsmässig i förhållande till vad som gäller för motsvarande befattningshavare på de marknader bolaget verkar.
Uppsägningslön och avgångsvederlag
Uppsägningslön och avgångsvederlag skall för VD och övriga ledande befattningshavare sammanlagt ej överstiga 18 månadslöner.
Kretsen av befattningshavare som omfattas
Xxxxxxxxxxxx skall omfatta verkställande direktören samt övriga befattningshavare som ingår i koncernledningen – den av styrelsen utpekade gruppen ledande befattningshavare.
Frångående av riktlinjerna i fall där särskilda skäl föreligger
Styrelsen äger rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för detta.
I det nya VD avtal som tecknades i december 2011 kan den rörliga ersättningen maximalt uppgå till samma belopp som den fasta ersättningen, vilket är en avvikelse från riktlinjerna.
Styrelsens förslag till riktlinjer att gälla från årsstämman 2012
fram till och med årsstämman 2013
Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2012 att godkänna i princip motsvarande riktlinjer som godkändes vid årsstämman 2011, dock med den ändringen att den rörliga ersättningen som ska kunna utgå är maximerad till 100 % av den fasta lön som utbetalats till berörd befattningshavare under den tidsperiod som den rörliga ersättningen omfattar samt att vissa redaktionella ändringar görs.
FRAMTIDA UTVECKLING
Sammantaget skapar den nya produktplattformen, åtgärdsprogrammet, affärsplanen och efterfrågan i marknaden robusta fundament för en stabilare utveckling av Ortivus från år 2012. Ortivus lämnar inga framtida prognoser.
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Denna bolagsstyrningsrapport lämnas i enlighet med svenska aktiebolagslagen, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter inklusive Svensk Kod för bolagsstyrning. För ytterligare information hänvisas till xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx.
Bolagsstyrningsrapporten har granskats av Ortivus revisor.
Bolagsstyrning inom Ortivus
Ortivus AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Danderyd, vars A- och B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm small cap.
Styrning, ledning och kontroll fördelas mellan aktieägarna på årsstämman, styrelsen och VD enligt de regler som ges i den svenska aktiebolagsrätten, Svensk kod för bolagsstyrning, noteringsavtalet, Bolagsordningen och av styrelsen och ledningen beslutade interna regelverk. Samarbetet med Bolagets revisorer, som utses av årsstämman, utgör en viktig del av arbetet med fokus på styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt företagets finansiella rapporter. De viktigaste interna styrinstrumenten för bolagsstyrningen utgörs av de av stämman tagna besluten om t.ex. bolagsordning och ersättningsriktlinjer. Därefter följer Styrelsens Arbetsordning och Styrelsens instruktion för VD och alla de underliggande interna regelverk som finns inom bolaget.
Ortivus AB har genomgått en omfattande förändring de senaste åren.
Verksamhetsåret 2011 har styrningsmässigt präglats av en genomlysning av bolagets verksamhet och strategi vilket ledde till ett omfattande omstruktureringsprogram i syfte att sänka bolagets totala kostnadsnivå och anpassa nivån till rådande verksamhetsomfattning. Ortivus är idag, relativt andra noterade bolag på NASDAQ OMX ett litet bolag såväl i omsättning som antal anställda och bolagets styr- och kontrollsystem har därför anpassats utifrån dessa förutsättningar.
Avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning
Bolaget följer sedan 2008 svensk kod för bolagsstyrning i alla väsentliga delar även om viss anpassning till bolagets mindre storlek bedömts lämpligt. Undantagen som föreligger är:
Styrelsen valde att inte genomföra revisorsgranskning av någon delårsrapport givet bolagets storlek, riskbedömningen och kostnaderna för detta.
Inga överträdelser mot tillämpliga börsregler har förekommit.
Årsstämma
Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sin rösträtt. På årsstämman fattas beslut avseende årsredovisningen, utdelning, val av styrelse och revisorer, ersättning till styrelseledamöter och revisorer samt andra frågor i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Bolagsordningen innehåller inga särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. Bolagsstämman har inte lämnat några allt jämnt gällande bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier. Alla aktieägare som är upptagna i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för sina aktier. Aktieägare kan även företrädas av ombud vid stämman. Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets hemsida. Att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet. Ytterligare information om årsstämman samt fullständiga protokoll finns publicerat på bolagets webbplats xxx.xxxxxxx.xxx.
Ortivus årsstämma 2011
Årsstämma 2011 ägde rum 4 maj 2011 i bolagets lokaler på Karlsrovägen 2D i Danderyd. Datum för årsstämman offentliggjordes i samband med bokslutskommunikén för helåret 2010. På årsstämman var registrerade aktieägare, samtliga stämmovalda styrelseledamöter, verkställande direktören och bolagets revisor närvarande. Utöver årsstämmans beslut att fastställa resultat- och balansräkning för bolaget och koncernen och att ingen utdelning lämnades för 2010, beslutades även om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktören, val av styrelseledamöter och principer för utseende av valberedningen samt styrelse- och revisorsarvoden och riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare. Vid årsstämman redogjorde VD på sedvanligt sätt för verksamhetens utveckling och styrelsens ordförande redogjorde för styrelsens arbete.
Extra Bolagsstämma
Under året genomfördes en extra bolagsstämma den 31 maj 2011 i bolagets lokaler i Danderyd. Vid denna extra bolagsstämma beslutade stämman, i enlighet med styrelsens förslag, att minska aktiekapitalet med 73 541 KSEK för täckning av förlust. Stämman beslutade att minskningen av aktiekapitalet skulle ske utan indragning av aktier. Vidare beslutade stämman, i enlighet med styrelsens förslag, att minska reservfonden med 66 358 KSEK för täckning av vid stämmotidpunkten resterande ansamlade förlust.
Valberedning
Valberedningen inför årsstämman 2011 utgjordes av bolagets största ägare tillsammans med styrelsens ordförande och bestod av Xxxxx Xxxxxxxxxxx (Öhmans IT-fond och valberedningens ordförande), Xxxxxxxx Xxxxxx (Consepio), Xxxxx Xxxxxx (Ponderus Invest samt styrelseledamot), Xxxxxxx Xxxxxxx (Bonit Invest AB) samt Xxx Xxxxxxx (styrelsens ordförande).
I enlighet med beslut vid Ortivus årsstämma den 4 maj 2011 ska ledamöterna i valberedningen inför årsstämman 2012 utses av tre av de röstmässigt direktregistrerade största aktieägarna. Därutöver ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande. Namnen på ledamöterna skall publiceras senast sex (6) månader före årsstämman 2012.
Valberedningen inför årsstämman 2012 konstituerades under hösten 2011 utifrån av årsstämman fastlagda riktlinjer och består av dess ordförande Xxxxx Xxxxxxxxxxx, utsedd av Öhmans IT-fond, Xxxxxxx Xxxxxxxxxx i egenskap av styrelseordförande, Xxxxxxxx Xxxxxx utsedd av Consepio samt Xxxxx Xxxxxx som är utsedd av Ponderus Invest. Förutom Xxxxx Xxxxxx är valberedningens ledamöter oberoende i förhållande till bolaget.
Valberedningens uppgift är att inför årsstämman framlägga förslag om antalet styrelse- ledamöter, styrelsens sammansättning och revisor. Vidare skall valberedningen lägga fram förslag om styrelsens respektive årsstämmans ordförande samt ge förslag till bolagsstämman om arvoden till styrelsen och revisorer. Valberedningen ska i samband med sitt uppdrag i övrigt fullgöra de uppgifter som enligt Svensk kod för bolagsstyrning ankommer på valberedningen.
Val och arvodering av styrelse och revisorer
Styrelsen i Ortivus ska bestå av lägst tre och högst nio ledamöter med högst fem suppleanter som utses av årsstämman. Under 2011 var antalet styrelseledamöter valda av årsstämman fem utan suppleanter. Verkställande direktören ingår inte i styrelsen.
Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes vid årsstämman 2011 Xxxx Xxxxxxxxx, Xxx Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxxx och Xxxxxxxxx Xxxxxxxx. Xxxxxxx Xxxxxxxxxx valdes till ordförande. Alla ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget, förutom Xxxxx Xxxxxx som är huvudägare i Ponderus Invest AB och därmed beroende i förhållande till den största ägaren i bolaget.
Mandattiden för bolagets nuvarande revisor KPMG med Xxxxxx Xxxxxxxx som huvudansvarig löper fram till årsstämman den 3 maj 2012.
Årsstämman 2011 beslutade i enlighet med valberedningens förslag att arvode till styrelsen utgår med 1 040 000 kronor att fördelas med 400 000 kronor till styrelsens ordförande och med 160 000 kronor för övriga av stämman utsedda ledamöter, samt att revisorn ska erhålla skälig ersättning enligt faktura baserad på verklig tid för uppdragets utförande. Stämman beslutade även att i den mån det är kostnadsneutralt för bolaget så skall styrelseledamot ha rätt att fakturera sitt arvode inklusive ett belopp som motsvarar sociala avgifter enligt lag.
Under det gångna verksamhetsåret 2011 gjorde styrelsen ett frivilligt avstående av 30 % av arvodet, som en del av det omfattande åtgärdspaketet för att sänka bolagets kostnader.
Ortivus Bolagsstyrningsstruktur
Styrelsens arbete
I Ortivus, till följd av bolagets situation och storlek, har styrelsen varit mycket aktiv i sitt arbete och arbetat nära VD. Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott.
Verkställande direktören deltar vid varje styrelsemöte och rapporterar bolagets affärsläge, framtidsutsikter, ekonomiska ställning och händelser av väsentlig betydelse och före årsskiftet sitt förslag till budget och handlingsplan för det kommande året. Bolagets CFO deltar också vid styrelsens möten och är styrelsens sekreterare och samordnare. Även andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden som föredragande vid behov och under året har i stort sett samtliga ledande befattningshavare vid något tillfälle presenterat för styrelsen. Samtliga kvartalsrapporter behandlas av styrelsen.
Riktlinjerna för styrelsens arbete utgår från styrelsens arbetsordning, vilken reglerar arbetsfördelningen mellan styrelse, styrelseordförande och verkställande direktör samt vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie styrelsemöten. Styrelsens arbetsordning fastställs årligen vid det konstituerande styrelsemötet och justeras vid behov.
Mot bakgrund av bolagets storlek anser styrelsen det lämpligt att inget separat revisionsutskott skapas utan dessa frågor har hanterats i styrelsen.
Koden stipulerar vidare att för bolag som saknar särskild granskningskontroll (Internrevision) ska styrelsen årligen utvärdera om behov föreligger att skapa en sådan funktion. Ortivus styrelse har behandlat denna fråga och funnit att givet bolagets relativt lilla storlek är det inte motiverat att skapa en separat intern granskningsfunktion.
Styrelsens arbete under året
Styrelsen för Ortivus har genom att utgå från en årsplan för sitt arbete kombinerat behandlingen av alla viktiga och väsentliga formalia och kontrollområden med större strategidiskussioner och genomgångar av viktiga funktioner och verksamhetsområden. Den utan jämförelse viktigaste och för styrelsen mest tidskrävande frågan under 2011 utgjordes av en genomlysning av bolagets verksamhet och strategi som ledde till ett omstruktureringsprogram, för att sänka bolagets totala kostnadsnivå och anpassa nivån till rådande verksamhetsomfattning. Vidare behandlade styrelsen ett flertal stora och för bolaget viktiga områden såsom tillsättande av ny VD, framtida strategi för koncernen, marknadsplaner och kunderbjudandet samt produktutvecklingsplaner. Styrelsen strävar dels efter en väl avvägd balans mellan affärs- och verksamhetsfokus och dels den kontroll- och formalia som följer med att vara noterad, vilket kan vara en stor utmaning för ett litet bolag som Ortivus.
Under året hade styrelsen 14 protokollförda sammanträden samt därutöver ett heldags strategimöte av workshop-karaktär med fokus på koncernens framtida strategi och affärsmodell och en mängd informella kontakter i syfte att stötta ledningen. Samtliga ledamöter var närvarande och aktiva på samtliga möten med endast ett fåtal undantag. Styrelsens ledamöter har också aktivt stöttat ledningen i olika frågor, utifrån uppdrag från styrelsen, samt deltagit i partnermöten och styrelsearbetet kan anses ha varit synnerligen aktivt med en betydande interaktivitet mellan ledningen och styrelsen i viktiga frågor. Styrelsen hade i tillägg till ovanstående också separata möten där såväl styrelsens som VDs arbete utvärderades och förbättringsmöjligheter diskuterades. Resultatet av denna utvärdering har delgivits Valberedningen.
Styrelsen uppfyller kravet på att träffa revisor utan VDs närvaro.
Utvärdering av styrelsen och verkställande direktören
En gång per år initierar styrelseordföranden en utvärdering av styrelsens arbete. Avsikten med utvärderingen är att få en uppfattning om styrelseledamöternas åsikt om hur styrelsearbetet bedrivs och vilka åtgärder som kan vidtas för att effektivisera styrelsearbetet.
Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens arbete genom att följa verksamhetens utveckling mot uppsatta mål. Utifrån denna utvärdering beslöt Styrelsen under 2011 om ett skifte på VD-positionen vilket innebar att Xxx X. Xxxxxxxxx i samråd med styrelsen, lämnade bolaget och Xxxx Xxxxxx tillträdde per den 14 september först som t.f. VD och sedermera utsågs till ordinarie VD per den 20 december 2011.
Ersättningsutskott
Ersättningsutskottet är ett utskott till styrelsen som har en rådgivande och förberedande funktion kring ersättningsfrågor inom bolaget. Under året har utskottet utgjorts av styrelsens ordförande Xxxxxxx Xxxxxxxxxx samt Xxxxx Xxxxxx. Utskottet har haft tre protokollförda sammanträden där hela Ersättningsutskottet varit närvarande och i förekommande fall även bolagets VD samt haft ett antal informella kontakter. Någon separat ersättning har inte utgått för arbetet i Ersättningsutskottet.
Ersättningsutskottet har under året primärt behandlat frågor rörande bolagets ersättningssystem, förändringarna kring rörlig ersättning för säljare och målbilden för företagets ledningsgrupp samt villkor för tillsättande av ny VD.
Ersättningsutskottet, såväl som styrelsen, har dessutom under året, i enlighet med Kodens krav, utvärderat företagets ersättningssystem.
Aktieägare
Antalet aktieägare uppgick till 2 591 (2 692). Ortivus 10 största ägare svarade tillsammans för 64,1 (60,5) procent av kapitalet och 60,6 (55,6) procent av rösterna. Det utländska ägandet inklusive utländska förvaltare svarade för 22,1 (25,2) procent av kapitalet och 28,5 (30,5) procent av rösterna. Största enskilda ägare röstmässigt i Ortivus är Ponderus Invest som kontrolleras av Xxxxx Xxxxxx, ledamot i bolagets styrelse. Andra stora ägare är Bonit Invest SA som kontrolleras av Xxxxxxx Xxxxxxx, samt JPM Chase NA, Consepio, Öhman IT-fond, Omnibus, Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension samt Nordnet Pensionsförsäkrings AB. I mars 2012 flaggade Öhmans IT-fond om avyttring av sitt innehav som till största del förvärvades av Ponderus Invest AB.
Ortivus aktieägare 2011-12-31 | |||||
Namn | A-aktier | B-aktier | Röster | Andel röster % | Andel kapital % |
PONDERUS INVEST AB | - | 4 886 154 | 4 886 154 | 15,9 % | 23,7 % |
BONIT INVEST SA | 335 514 | 150 000 | 3 505 140 | 11,4 % | 2,3 % |
JPM CHASE NA | 29 828 | 2 163 294 | 2 461 574 | 8,0 % | 10,6 % |
CONSEPIO | - | 2 021 776 | 2 021 776 | 6,6 % | 9,8 % |
ÖHMAN IT-FOND | - | 1 500 000 | 1 500 000 | 4,9 % | 7,2 % |
OMNIBUS ACCOUNT W FD: OM80 | 84 472 | 635 544 | 1 480 264 | 4,8 % | 3,5 % |
FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAGET, AVANZA PENSION | 76 518 | 445 220 | 1 210 400 | 3,9 % | 2,5 % |
NORDNET PENSIONSFÖRSÄKRING AB | 20 091 | 356 346 | 557 256 | 1,8 % | 1,8 % |
CMU SEB | - | 500 000 | 500 000 | 1,6 % | 2,4 % |
XXXXXXX, XX | 43 000 | 35 100 | 465 100 | 1,5 % | 0,4 % |
XXXXXXXXXX, XXXX | - | 425 000 | 425 000 | 1,4 % | 2,1 % |
JPM CHASE NA | - | 370 264 | 370 264 | 1,2 % | 1,8 % |
XXXXXXX, XXXX | - | 314 672 | 314 672 | 1,0 % | 1,5 % |
CBNY-XXXXXXX XXXXXX FBO CUSTOMER | - | 243 500 | 243 500 | 0,8 % | 1,2 % |
XXXXXXXXX, PJETER | 15 700 | 44 295 | 201 295 | 0,7 % | 0,3 % |
Övriga | 503 332 | 5 508 568 | 10 541 888 | 34,5 % | 28,9 % |
Summa | 1 108 455 | 19 599 733 | 30 684 283 | 100,0 % | 100,0 % |
Per land | Antal aktie- ägare | Antal aktier | Andel kapital % | Andel röster % | Marknads- värde KSEK |
Sverige | 2 507 | 16 130 985 | 77,9 % | 71,5 % | 37 190 |
Övriga Norden | 21 | 35 050 | 0,2 % | 0,4 % | 145 |
Övriga Europa | 43 | 3 322 473 | 16,0 % | 21,6 % | 10 265 |
USA | 14 | 1 040 820 | 5,0 % | 5,9 % | 2 909 |
Övriga världen | 6 | 178 860 | 0,9 % | 0,6 % | 385 |
Summa | 2 591 | 20 708 188 | 100,0 % | 100,0 % | 50 894 |
Bolagsstämmovalda styrelseledamöter
Ortivus Styrelse består av fem bolagsstämmovalda personer och inga ledamöter utsedda av facklig organisation. VD ingår inte i styrelsen men deltar tillsammans med CFO vid alla relevanta punkter.
XXXXXXX XXXXXXXXXX
Styrelsens ordförande
Född: 1943. Invald 2008
Utbildning: Universitetsstudier i företags- och nationalekonomi.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Xxxx Xxxxxxxxxx AB. Ledamot i Digital Route AB, Oryx AB och Vitec Software Group AB. Aktieinnehav: 210 000 aktier av serie B. Antal styrelsemöten 2011: 14
Oberoende i förhållande till bolaget och dess huvudägare.
XXXXX XXXXXX
Född: 1955. Invald 2008 Huvudägare i Ponderus Invest.
Utbildning: BA, Göteborgs universitet, Företags- och nationalekonomi samt juridik. Övriga uppdrag: Styrelseledamot.
Satpoint AB, Hälsopoolen, Wallstreet AB, Lappland Goldminers.
Aktieinnehav (genom bolag och privat): 6 217 654 aktier av serie B.
Antal styrelsemöten 2011: 14
Oberoende i förhållande till bolaget men ej oberoende till större ägare.
XXXXXXXXX XXXXXXXX
Född: 1967. Invald 2008
Postnord AB Chef för Koncernstrategi och medlem av Koncernledningen.
Utbildning: Civilingenjör Chalmers Universitet Göteborg och Imperial College of Science, London.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Etac AB. Aktieinnehav: 8 520 aktier av serie B.
Antal styrelsemöten 2011: 12 Oberoende i förhållande till bolaget och dess huvudägare.
XXXX XXXXXXXXX
Född: 1963. Invald 2006. Lärare/forskare Handelshögskolan i Stockholm.
Utbildning: Högskoleexamen i Matematik, Lunds Universitet. Ekon Dr, Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Algoryx AB. Ledamot i ReadSoft AB (publ.), Avega Group AB (publ.), SSE Business Lab AB.
Aktieinnehav: 4 000 aktier av serie B. Antal styrelsemöten 2011: 14 Oberoende i förhållande till bolaget och dess huvudägare.
XXX XXXXXXX
Född: 1961. Invald 2007
Utbildning: Civilingenjör Kemiteknologi, KTH.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Cybercom AB och Mawell OY. Ledamot i Bilia AB, Braganza AS med dotter- bolagen Ticket Affärsresor och Ticket Privatresor, Telia Sonera AB
samt Vanna AB.
Aktieinnehav: (tillsammans med familj) 20 000 aktier av serie B.
Antal styrelsemöten 2011: 14 Oberoende i förhållande till bolaget och dess huvudägare.
Styrelsen | Invald i styrelsen | Närvaro | Oberoende1 | Ersättning i SEK |
Xxxxxxx Xxxxxxxxxx, ordförande | 2008 | 14/14 | Ja | 240 000 |
Xxxxx Xxxxxx | 2008 | 14/14 | Nej2 | 128 000 |
Xxxxxxxxx Xxxxxxxx | 2008 | 12/14 | Ja | 128 000 |
Xxxx Xxxxxxxxx | 2006 | 14/14 | Ja | 128 000 |
Xxx Xxxxxxx | 2007 | 14/14 | Ja | 258 000 |
Summa | 882 000 |
1 Avser om ledamoten är att anse som oberoende till bolaget och större aktieägare.
2 Oberoende i förhållande till bolaget men ej oberoende till större ägare. Xxxxxxx av aktier och optioner avser situationen per 22 mars 2012
Styrelseordförande
I styrelseordförandens uppdrag ingår att se till att styrelsens arbete står i överensstämmelse med bestämmelserna i bolagsordningen, aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning och att organisera och leda styrelsens arbete för att skapa bästa möjliga förutsättningar för styrelsens arbete. Styrelseordförandes arbetsuppgifter regleras i Ortivus Arbetsordning för Styrelsen.
Verkställande direktören
Styrelsen har enligt gällande Bolagsstyrningsmodell i Sverige delegerat det operativa ledningsansvaret till VD. Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens instruktion som klargör ansvarsfrågorna kring bolagets löpande förvaltning och verksamhet. VD ska därvid följa de riktlinjer som styrelsen meddelar. VD ska i sitt arbete verka för att verksamheten bedrivs i enlighet med sunda principer och tillse att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt, att bolagets överlevnad på lång sikt säkerställs, att bolaget tillförs nödvändig kompetens, att bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med lagar, författningar och myndighets föreskrifter samt i enlighet med bolagsordningen. Dessutom ska VD se till att Ortivus bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag.
XXXX XXXXXX VD
Född: 1967
Anställd: 2009
VD fr.o.m. 20 december 2011
Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi CTH Göteborg.
Erfarenhet: Mångårig erfarenhet av affärsutveckling och ledning från internationella verksamheter inom telekom och medicinteknik, bland annat på Ericsson och Neoventa Medical.
Aktieinnehav: 0
Teckningsoptioner: 80 000 optioner av serie B.
150 000 köpoptioner omfattande lika många B aktier i Ortivus AB, utfärdade av Ponderus Invest AB.
Xxxx Xxxxxx inklusive familj har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som bolaget har betydande affärsförbindelser med.
Styrelsens rapport kring intern kontroll och riskhantering
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning är primärt begränsad till den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen men för Ortivus som medicintekniskt bolag utgör produktkvalitet och de kliniska och medicinska aspekterna viktiga fokusområden.
För Ortivus styrelse, ledning och medarbetare är styrning, ledning och kontroll något som hela tiden måste balanseras med beaktande av bolagets storlek. Ortivus har en serie processer och kontrollsystem där kontrollbehov har balanserats med riskbedömning och där bolaget storlek och komplexitet har beaktats.
Kontrollmiljö
Ortivus ABs styrelse fastställer årligen en arbetsordning för sitt arbete samt VDs instruktion och policys för viktiga områden inom finans, kvalitet, riskhantering och information.
Ortivus VD och koncernledning har det fulla operativa ansvaret för den interna kontrollen. Ledningen har, på grundval av styrelsens riktlinjer, lagar och regler avseende finansiell rapportering, fastställt roll- och ansvarsfördelningen för anställda som arbetar med den finansiella rapporteringen inom koncernen.
Ortivus policys, riktlinjer, manualer och övriga styrande dokument är tillgängliga för personalen primärt via bolagets ledningssystem/intranät. Ledningen ansvarar för att personalen känner till aktuella policies och riktlinjer. Informationsträffar med de anställda hålls minst en gång per månad. Ortivus är ett litet bolag och hanteringen av dessa frågor sker därför primärt som en del av det dagliga ledningsarbetet och chefsansvaret.
Ortivus verksamhet fokuserad på kliniska lösningar utgör ett extra viktigt område. Ortivus kvalitetssystem för denna del av verksamheten är certifierat enligt ISO 13485:2003 och uppfyller bilaga II i MDD (Medical Device Directive). Bolagets produkter MobiMed och CoroNet är CE- märkta enligt MDD (klass IIb enligt direktiv 93/42/EEG). Kvalitetssystemet kännetecknas av ett processorienterat synsätt.
Riskbedömning
Målsättningen med Ortivus riskbedömning är att säkra koncernens resultatutveckling och finansiella ställning. Xxxxxxx ledning och styrelse arbetar fortlöpande och aktivt med riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras på ett ändamålsenligt sätt inom de ramar som fastställts.
Ledningen gör regelbundet en genomgång och kvantifiering av riskerna vilken avrapporteras till Styrelsen.
Ortivus har också ett nära samarbete med bolagets revisorer för att i ett tidigt skede kunna identifiera risker i den finansiella rapporteringen.
Kontrollaktiviteter
Ortivus har medvetet, givet bolagets storlek, valt att inte inrätta någon separat funktion för internkontroll utan detta arbete hanteras delegerat av olika befattningshavare som en del av det löpande ledningsarbetet. För kvalitetssystemen (ISO och CE-märkning i den Europeiska verksamheten) sker regelbunden extern revision enligt aktuellt regelverk.
Information och kommunikation
Information om Ortivus styrande dokument som koncernpolicys, handböcker och riktlinjer finns samlade på bolagets huvudkontor och koordineras för koncernen via företagets CFO. Ortivus ger fortlöpande marknaden information om koncernens finansiella ställning och utveckling via t.ex. kvartalsrapporter, pressreleaser och hemsida. Styrelsen har valt att, givet bolagets storlek och situation, enbart avge finansiell rapportering på svenska.
Uppföljning
Uppföljning sker löpande av ledningen med avrapportering till styrelsen. Givet bolagets relativt lilla storlek sker uppföljningen primärt genom de normala ledningsforum som vid varje tidpunkt används inom bolaget.
REVISORER
Revisorerna i Ortivus väljs av Årsstämman för en period av fyra år och vid årsstämman 2011 omvaldes enligt denna modell KPMG och Xxxxxx Xxxxxxxx till bolagets revisor vars mandattid löper till årsstämman 2012.
Förutom revisionen av årsbokslutet omfattar revisionen även löpande granskning av årets redovisning och förvaltning, varvid även sker en revision av interna rutiner och kontrollsystem. Vidare utförs granskning av koncernens bolagsstyrningsrapport och en granskning av huruvida årsstämmans riktlinjer om ersättningar till ledande befattningshavare har följts. Konsultation har även utförts. Bolagets revisor är även närvarande på vissa styrelsemöten för att diskutera revisionsplanen, revisionen och iakttagelser från revisionen. Bolagets revisor träffar även styrelsen utan att företrädare från bolaget är närvarande.
Xxxxxx Xxxxxxxx, Revisor.
Född 1967. Auktoriserad revisor, Verkställande direktör, KPMG. Vald revisor i Ortivus sedan 2004.
Övriga uppdrag: Investor AB (Publ), Cloetta AB (Publ), Nobia AB (Publ), Thule AB.
Alla framåtriktade uttalanden i denna årsredovisning och andra finansiella rapporter baseras på bolagets bästa bedömning vid tidpunkten för avlämnandet av rapport. Sådana uttalanden innehåller som alla framtidsbedömningar risker och osäkerheter som kan innebära att verkligt utfall blir annorlunda, i synnerhet i ett läge där det finansiella klimatet är väldigt osäkert. Utöver vad som krävs enligt gällande lagstiftning gäller framåtblickande uttalanden endast den dag de framförs och Ortivus åtar sig inte att uppdatera några av dem mot bakgrund av ny information eller framtida händelser.
FÖRSLAG TILL RESULTATDISPOSITION
Moderbolaget
Till årsstämmans förfogande står (SEK):
Balanserat resultat 4 985 507
Årets förlust -38 004 795
Summa -33 019 288
Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten, SEK -33 019 288 överförs i ny räkning. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar läggs fram för fastställelse på årsstämma den 3 maj 2012.
Styrelsens och VDs intygande
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår nedan, godkänts för utfärdande av styrelsen och VD den 22 mars, 2012. Koncernens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2012.
Danderyd den 22 mars 2012
Xxxxxxx Xxxxxxxxxx | Xxxxx Xxxxxx | Xxxxxxxxx Xxxxxxxx |
Styrelseordförande | Styrelseledamot | Styrelseledamot |
Xxx Xxxxxxx | Xxxx Xxxxxxxxx | Xxxx Xxxxxx |
Styrelseledamot | Styrelseledamot | Verkställande direktör |
Min revisionsberättelse har lämnats den 27 mars 2012
Xxxxxx Xxxxxxxx
Auktoriserad Revisor
Informationen i denna rapport är sådan som Ortivus AB (publ) är skyldigt att offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Informationen har lämnats till media för offentliggörande den 2 april 2012 kl 09.00.
Koncernens rapport över totalresultat
1 januari-31 december | |||
Belopp i KSEK | Not | 2011 | 2010 |
Nettoomsättning | 2, 3 | 45 748 | 47 726 |
Kostnad för sålda varor | -24 519 | -22 175 | |
Bruttoresultat | 21 229 | 25 551 | |
Övriga rörelseintäkter | 4 | 1 331 | 1 292 |
Försäljningskostnader | -14 515 | -15 573 | |
Administrationskostnader | -17 480 | -15 524 | |
Forsknings- och utvecklingskostnader | -24 791 | -25 041 | |
Övriga rörelsekostnader | 4 | -3 952 | -3 299 |
Rörelseresultat | 5, 6, 7, 10, 11 | -38 178 | -32 594 |
Finansiella intäkter | 513 | 235 | |
Finansiella kostnader | -181 | -266 | |
Finansnetto | 8 | 332 | -31 |
Resultat före skatt | -37 846 | -32 625 | |
Skatt | 9 | -14 | -47 |
RESULTAT EFTER SKATT FRÅN KVARVARANDE VERKSAMHET | -37 860 | -32 672 | |
Resultat efter skatt från avvecklade verksamheter | 27 | - | 10 401 |
ÅRETS RESULTAT | -37 860 | -22 271 | |
Övrigt totalresultat | |||
Omräkningsdifferenser | 14 | 4 176 | |
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | 14 | 4 176 | |
Summa totalresultat för perioden | -37 846 | -18 095 | |
Resultat efter skatt hänförligt till: | |||
Moderbolagets aktieägare | -37 860 | -22 271 | |
Periodens totalresultat hänförligt till: | |||
Moderbolagets aktieägare | -37 846 | -18 095 | |
Resultat per aktie | 18 | ||
före och efter utspädning (SEK) | -1,83 | -1,08 | |
före och efter utspädning (SEK) från kvarvarande verksamheter | -1,83 | -1,58 | |
1 januari-31 december | ||
Belopp i XXXX | 0000 | 0000 |
Rörelsekostnader totalt | -59,4 | -58,1 |
Avgångsvederlag till VD i Storbritannien | - | -1,7 |
Omstrukturering av verksamheten i UK | - | -1,3 |
Nedskrivning immateriella tillgångar | -7,5 | - |
Organisationsförändringar i Sverige | -4,5 | -1,7 |
Totala omstruktureringskostnader | -12,0 | -4,7 |
Rörelsekostnader exkl omstruktureringskostnader | -47,4 | -53,4 |
Koncernens rapport över finansiell ställning
Belopp i KSEK | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
TILLGÅNGAR | |||
Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 9 084 | 17 613 |
Materiella anläggningstillgångar | 11 | 1 358 | 2 015 |
Uppskjutna skattefordringar | 9 | 15 | 30 |
Summa anläggningstillgångar | 10 457 | 19 658 | |
Varulager | 12 | 9 216 | 6 299 |
Kundfordringar | 13 | 15 143 | 16 669 |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 14 | 2 469 | 4 377 |
Övriga fordringar | 15 | 72 | 8 370 |
Likvida medel | 16 | 13 676 | 28 135 |
Summa omsättningstillgångar | 40 576 | 63 850 | |
SUMMA TILLGÅNGAR | 51 033 | 83 508 | |
EGET KAPITAL | 17 | ||
Aktiekapital | 30 000 | 103 541 | |
Övrigt tillskjutet kapital | 40 364 | 209 918 | |
Omräkningsreserver | -124 | -359 | |
Balanserat resultat inklusive årets resultat | -41 209 | -246 152 | |
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 29 031 | 66 948 | |
SUMMA EGET KAPITAL | 29 031 | 66 948 | |
SKULDER | |||
Avsättningar | 19 | 536 | 434 |
Summa långfristiga skulder | 536 | 434 | |
Förskott från kunder | 6 497 | - | |
Leverantörsskulder | 4 857 | 8 435 | |
Övriga skulder | 2 531 | 1 837 | |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 7 581 | 5 854 |
Summa kortfristiga skulder | 21 466 | 16 126 | |
SUMMA SKULDER | 22 002 | 16 560 | |
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 24. | 51 033 | 83 508 |
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Belopp i KSEK | Not | Aktie- kapital | Övrigt tillskjutet kapital | Omräk- nings- reserv | Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | Totalt eget kapital |
Ingående eget kapital 2010-01-01 | 103 541 | 209 505 | -4 535 | -223 881 | 84 630 | |
Årets Resultat | - | - | - | -22 271 | -22 271 | |
Övrigt totalresultat | - | - | 4 176 | - | 4 176 | |
Inbetald premie för teckningsoptioner | - | 413 | - | - | 413 | |
Utgående eget kapital 2010-12-31 | 17 | 103 541 | 209 918 | -359 | -246 152 | 66 948 |
Ingående eget kapital 2011-01-01 | 103 541 | 209 918 | -359 | -246 152 | 66 948 | |
Nedsättning av aktiekapital | -73 541 | -169 554 | 221 | 242 874 | - | |
Årets resultat | - | - | - | -37 860 | -37 860 | |
Övrigt totalresultat | - | - | 14 | - | 14 | |
Inlösen av teckningsoptioner | - | - | - | -71 | -71 | |
Utgående eget kapital 2011-12-31 | 17 | 30 000 | 40 364 | -124 | -41 209 | 29 031 |
I övrigt totalresultat 2010 ingår återföring av omräkningsdifferens från avvecklad verksamhet med 4,371 KSEK.
Koncernens rapport över kassaflöden
1 januari-31 december | ||
Belopp i XXXX | 0000 | 0000 |
Den löpande verksamheten | ||
Resultat före skatt | -37 846 | -22 224 |
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 17 597 | 2 046 |
Betald inkomstskatt | - | -333 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital | -20 249 | -20 511 |
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | -2 917 | 3 229 |
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | 11 666 | -10 395 |
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 2 812 | 983 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | -8 688 | -26 694 |
Investeringsverksamheten | ||
Försäljning av dotterföretag, netto likvidpåverkan | - | 55 069 |
Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -492 | -602 |
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -5 164 | -4 930 |
Avyttring av materiella tillgångar | 55 | - |
Kassaflöde från investeringsverksamheten | -5 601 | 49 537 |
Finansieringsverksamheten | ||
Likvid teckningsoptioner | -71 | 413 |
Amortering av lån | - | -28 750 |
Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -71 | -28 337 |
ÅRETS KASSAFLÖDE | -14 360 | -5 494 |
Likvida medel vid årets början | 28 135 | 35 299 |
Valutakursdifferens i likvida medel | -99 | -1 670 |
Likvida medel vid årets slut | 13 676 | 28 135 |
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDESANALYS Räntor | ||
Erhållna räntor | 412 | 235 |
Erlagda räntor | -181 | -266 |
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
Avskrivningar och nedskrivningar | 14 891 | 8 921 |
Valutakursdifferenser | 42 | 849 |
Rearesultat försäljning av rörelse / dotterföretag | - | -10 401 |
Nettoförändring av avsättning till omstruktureringsreserv | 2 577 | - |
Övriga avsättningar | 102 | -192 |
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter | -15 | 2 869 |
17 597 | 2 046 | |
Resultaträkning moderbolaget
1 januari-31 december | |||
Belopp i KSEK | Not | 2011 | 2010 |
Nettoomsättning | 2, 3 | 43 145 | 44 408 |
Kostnad för sålda varor | -22 857 | -21 391 | |
Bruttoresultat | 20 288 | 23 017 | |
Försäljningskostnader | -13 913 | -10 035 | |
Administrationskostnader | -17 480 | -15 524 | |
Forsknings- och utvecklingskostnader | -24 791 | -25 041 | |
Övriga rörelseintäkter | 4 | 1 492 | 1 912 |
Övriga rörelsekostnader | 4 | -3 933 | -3 272 |
Rörelseresultat | 5, 6, 10, 11, 25 | -38 337 | -28 943 |
Resultat från finansiella poster | 8 | ||
Övriga finansiella intäkter | 101 | 1 250 | |
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 412 | 235 | |
Räntekostnader och liknande resultatposter | -181 | -266 | |
Resultat efter finansiella poster och före skatt | -38 005 | -27 724 | |
Skatt | 9 | - | - |
ÅRETS RESULTAT | -38 005 | -27 724 | |
Ortivus AB har inga omräkningsdifferenser och årets resultat sammanfaller med | årets totalresultat. | ||
Balansräkning moderbolaget
Belopp i KSEK | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar | |||
Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 9 084 | 17 613 |
Materiella anläggningstillgångar | 11 | 1 292 | 1 934 |
Andelar i koncernföretag | 26 | 9 713 | 9 713 |
Summa finansiella anläggningstillgångar | 9 713 | 9 713 | |
Summa anläggningstillgångar | 20 089 | 29 260 | |
Omsättningstillgångar | |||
Varulager | 12 | 9 128 | 6 123 |
Kortfristiga fordringar | |||
Kundfordringar | 13 | 14 368 | 16 548 |
Fordringar på koncernföretag | 727 | 2 793 | |
Övriga fordringar | 15 | 32 | 8 332 |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 14 | 2 453 | 4 374 |
Summa kortfristiga fordringar | 17 580 | 32 047 | |
Kassa och bank | 16 | 11 645 | 23 951 |
Summa omsättningstillgångar | 38 353 | 62 121 | |
SUMMA TILLGÅNGAR | 58 442 | 91 381 | |
EGET KAPITAL Bundet eget kapital | 17 | ||
Aktiekapital | 30 000 | 103 541 | |
Reservfond | 40 331 | 106 689 | |
Fritt eget kapital | |||
Överkursfond | - | 127 018 | |
Balanserat resultat | 4 985 | -234 206 | |
Årets resultat | -38 005 | -27 724 | |
SUMMA EGET KAPITAL | 37 311 | 75 318 | |
Avsättningar | |||
Övriga avsättningar | 19 | 536 | 434 |
Kortfristiga skulder | |||
Förskott från kunder | 6 497 | - | |
Leverantörsskulder | 4 779 | 8 339 | |
Skulder till koncernföretag | 35 | 36 | |
Övriga skulder | 2 288 | 1 759 | |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 6 996 | 5 495 |
Summa kortfristiga skulder | 20 595 | 15 629 | |
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 58 442 | 91 381 | |
Ställda säkerheter | 24 | - | 15 000 |
Ansvarsförbindelser | 24 | - | - |
Rapport över förändringar i eget kapital moderbolaget
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Belopp i KSEK | Not | Aktie- kapital | Reserv- fond | Överkurs- fond | Balanserat resultat | Årets resultat | Totalt eget kapital |
Ingående eget kapital 2010–01–01 | 103 541 | 106 689 | 126 605 | -203 643 | -30 563 | 102 629 | |
Disposition av föregående års resultat | - | - | - | -30 563 | 30 563 | - | |
Årets resultat | - | - | - | - | -27 724 | -27 724 | |
Inbetald premie för teckningsoptioner | - | - | 413 | - | - | 413 | |
Utgående eget kapital 2010–12–31 | 17 | 103 541 | 106 689 | 127 018 | -234 206 | -27 724 | 75 318 |
Ingående eget kapital 2011–01–01 | 103 541 | 106 689 | 127 018 | -234 206 | -27 724 | 75 318 | |
Disposition av föregående års resultat | -27 724 | 27 724 | - | ||||
Nedsättning aktiekapital | -73 541 | -66 358 | -127 000 | 000 000 | - | - | |
Årets resultat | - | - | - | - | -38 005 | -38 005 | |
Återlösen av teckningsoptioner | - | - | - | -2 | - | -2 | |
Utgående eget kapital 2011–12–31 | 17 | 30 000 | 40 331 | 0 | 4 985 | -38 005 | 37 311 |
Ortivus AB har inga omräkningsdifferenser och årets resultat sammanfaller med årets totalresultat.
Kassaflödesanalys moderbolaget
1 januari-31 december | ||
Belopp i XXXX | 0000 | 0000 |
Den löpande verksamheten | ||
Resultat före skatt | -38 005 | -27 724 |
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | 17 283 | 8 502 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | -20 722 | -19 222 |
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital | ||
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager | -3 005 | 2 846 |
Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar | 15 433 | -9 173 |
Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder | 1 668 | -4 259 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | -6 626 | -29 808 |
Investeringsverksamheten | ||
Försäljning av aktier i dotterföretag | - | 78 064 |
Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -442 | -602 |
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -5 164 | -4 930 |
Kassaflöde från investeringsverksamheten | -5 606 | 72 532 |
Finansieringsverksamheten | ||
Likvid teckningsoptioner | -2 | 413 |
Amortering av lån | - | -28 750 |
Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -2 | -28 337 |
ÅRETS KASSAFLÖDE | -12 234 | 14 387 |
Likvida medel vid årets början | 23 951 | 10 937 |
Valutakursdifferens i likvida medel | -72 | -1 373 |
Likvida medel vid årets slut | 11 645 | 23 951 |
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS Räntor | ||
Erhållna räntor | 412 | 235 |
Erlagda räntor | -181 | -266 |
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet | ||
Avskrivningar och nedskrivningar | 14 753 | 8 866 |
Kursvinster/-förluster | -173 | 1 078 |
Rearesultat försäljning av rörelse / dotterföretag | - | -1 250 |
Nettoförändring av avsättning till omstruktureringsreserv | 2 577 | - |
Övriga avsättningar | 102 | -192 |
Andra ej likviditetspåverkande poster | 24 | 0 |
17 283 | 8 502 | |
NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER
ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. De finansiella rapporterna omfattar sidorna 14–66 i den tryckta årsredovisningen.
FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet eller finansiella tillgångar som kan säljas.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilken utgör rapporteringsvaluta för moderbolag och koncern. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är avrundade till närmaste tusental kronor om inte annat anges.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 28.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan.
Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moder- och dotterbolag.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och VD den 22 mars 2012. Årsredovisningen och koncernredovisningen blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2012.
ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2011. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2011 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Utformning av de finansiella rapporterna
I IASBs årliga förbättringsprojekt (’annual improvements process’) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificera varje post i övrigt totalresultat. Företaget har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital den tidigare raden för årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Den ändrade presentationen tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret. Ändringarna har inte föranlett några justeringar av belopp i de finansiella rapporterna.
NYA ELLER REVIDERADE IFRS OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU INTE BÖRJAT TILLÄMPAS
Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2015. IASB har publicerat de två första delarna av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s.k. fair value option. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta.
SEGMENTSRAPPORTERING
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.
KLASSIFICERING
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder och avsättningar i moderbolag och koncern består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än 12 månader räknat från balansdagen.
Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolag och koncern består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader räknat från balansdagen.
Eventuell avvikelse från dessa principer i fråga om betalning eller återvinning framgår i förekommande fall i not till berörd balanspost.
KONSOLIDERINGSPRINCIPER
Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Ortivus AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser.
Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnas som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av identifierade förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterföretagens finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvs- tidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
TRANSAKTIONER SOM SKALL ELIMINERAS VID KONSOLIDERING
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen.
UTLÄNDSK VALUTA
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. De bolag som ingår i koncernen är moderbolag och dotterföretag. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas normalt i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
UTLÄNDSKA VERKSAMHETERS FINANSIELLA RAPPORTER
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balans- dagen. Intäkter och kostnader i verksamhet utomlands omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital benämnd omräkningsreserv.
NETTOINVESTERING I UTLANDSVERKSAMHET
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med en omräkning av en utländsk netto- investering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas via övrigt totalresulat. Vinster och förluster på säkringsinstrument vid säkring av nettoinvesteringar
redovisas via övrigt totalresutat. Vid avyttring av utlandsverksamhet redovisas de till verksamheten hänförliga omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i övrigt totalresultat.
INTÄKTER
Försäljning av varor
Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen. Denna typ av resultatavräkning tillämpas för Ortivus AB.
Tjänsteuppdrag
Merparten av dessa uppdrag avser installation och utbildning som debiteras och intäktsförs enligt löpande räkning, samt serviceavtal där intäkterna är avtalsbundna med periodisering utifrån avtalens löptid.
RÖRELSEKOSTNADER OCH FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Leasing
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, valutakursdifferenser, samt derivatinstrument som används i den finansiella verksamheten.
Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, lånefordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder samt finansiella skulder.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de som tillhör kategorierna finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende av hur de klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura skickats. Skuld tas upp när motparten presterat och avtalsmässig skyldighet föreligger att betala även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller, eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs, eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilket är den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företagsledningen bestämmer klassificeringen vid ursprunglig anskaffningstidpunkt.
Kategorierna är följande;
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Lånefordringar och kundfordringar
Investeringar som hålls till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen Andra finansiella skulder
Derivat som används för säkringsredovisning
Finansiella placeringar
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavs- tiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar, om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar.
Räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att innehas till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde och klassificeras som investeringar som hålls till förfall.
Räntebärande värdepapper där avsikten inte är att behålla dem till förfall klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas.
Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.
Långfristiga fordringar och övriga fordringar
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten.
Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar, om den är kortare övriga fordringar. Dessa kategorier tillhör kategorierna låne- och kundfordringar, vilka initialt värderas till verkligt värde och löpande redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Kundfordringar
Kundfordringar klassificeras i kategorin låne- och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som väntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar vilka bedöms individuellt.
Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet.
Skulder
Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.
Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga skulder har en löptid kortare än ett år.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
Derivat och säkringsredovisning
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättas och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning.
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköps- priset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader.
Vinst eller förlust redovisas som rörelseintäkt/-kostnad.
Leasade tillgångar
För redovisningen av leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras antingen som operationell eller finansiell. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och fördelarna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. För operationella leasingavtal kostnadsförs leaseavgiften över leaseavtalets löptid med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som de facto erlagts som leaseavgift under året.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.
Beräknad nyttjandeperiod; Inventarier 3–5 år. Bedömning av avskrivningsprinciper samt tillgångars restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
Goodwill
Xxxxxxxx representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för en rörelse och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan denna dag redovisat värde utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov.
Forskning och utveckling
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer redovisas som tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och tillräckliga resurser finns att fullfölja utvecklingen och därefter använda och sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter; till exempel för material, tjänster och ersättningar till anställda. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingsutgifter är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I den mån utvecklingsprojekt tar lång tid i anspråk och uppgår till väsentliga belopp aktiveras hänförliga låneutgifter i anskaffningsvärdet.
Vid prövning om utgiften ska aktiveras i balansräkningen som en tillgång ska samtliga nedanstående kriterier vara uppfyllda:
Det är tekniskt möjligt för att färdigställa den immateriella tillgången så att den kan användas eller säljas.
Det är företagets avsikt att färdigställa den immateriella tillgången och använda eller sälja den.
Företaget har förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången.
Företaget visar hur den immateriella tillgången kommer att generera sannolika framtida ekonomiska fördelar. Företaget kan bland annat påvisa att det finns en marknad för det som produceras med den immateriella tillgången eller för den immateriella tillgången som sådan, eller, om tillgången är avsedd att användas internt, dess användbarhet.
Det finns adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången.
Företaget kan på ett tillförlitligt sätt beräkna de utgifter som är hänförliga till den immateriella tillgången under dess utveckling.
Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Avskrivningsprinciper
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder. Goodwill och immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga att användas prövas för nedskrivningsbehov minst årligen och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången i fråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för kommersiell användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
Balanserade utvecklingsutgifter 3–5 år VARULAGER
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Netto-
försäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma försäljning. Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in först ut-principen (FIFU).
NEDSKRIVNINGAR
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För andra tillgångar än finansiella tillgångar som prövas enligt
IAS 39, varulager som prövas enligt IAS 2 och uppskjutna skattefordringar som prövas enligt IAS 12, tillämpas IAS 36 avseende redovisning av nedskrivningar.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen, och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången i fråga har minskat i värde.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den kassagenererande enhet där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden. Nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.
Beräkning av återvinningsvärdet
Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålls till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte.
Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljnings- kostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassa- flöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Återföring av nedskrivningar
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffnings- värde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter att nedskrivningen gjordes.
Nedskrivningar på goodwill återförs inte. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.
En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om nedskrivning inte gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
RESULTAT PER AKTIE
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moder- bolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året.
Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från konvertibla skuldebrev och optioner utgivna till anställda.
Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Lösenkursen justeras genom ett tillägg för värdet av framtida tjänster kopplade till de eget kapital-reglerade personaloptionsprogram som redovisas som aktierelaterade ersättningar enligt IFRS 2.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
Avgiftsbestämda planer
Förpliktelser rörande avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i resultaträkningen när de uppstår. Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna)
Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR
Ortivus aktiekursrelaterade bonusprogram redovisas i enlighet med principer för kontant- reglerade optioner. Det ger upphov till ett åtagande gentemot de anställda vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med en motsvarande ökning av skulder. Verkligt värde beräknas initialt vid tilldelningstidpunkten och därefter vid varje balansdag. Kostnaden fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de kontantreglerade optionerna beräknas enligt Black & Scholes-modellen och hänsyn tas till de tilldelade instrumentens villkor och förutsättningar. Alla förändringar i verkligt värde påverkar värdet på den redovisade skulden och den personalkostnad som redovisas i resultaträkningen.
Sociala avgifter hänförliga till nämnda bonusprogram redovisas enligt samma principer som beskrivs i föregående stycke avseende kontantreglerade optioner.
AVSÄTTNINGAR
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och om det är tillämpligt de risker som är förknippade med skulden.
Garantier
En avsättning för garanti redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
Omstrukturering
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Avvecklad verksamhet
En verksamhet klassificeras som avvecklad verksamhet då den har avyttrats eller när den innehas till försäljning och är en självständig och särskiljbar del från övriga verksamheten samt godkänd plan av styrelsen föreligger och avvecklingen är offentliggjord eller ett bindande avtal har träffats om avyttring.
Resultat för avvecklade verksamheter efter skatt redovisas skilt från kvarvarande verksamheter och som ett separat belopp i resultaträkningen.
Förlustkontrakt
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna i kontraktet.
SKATTER
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultatet utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas under innevarande år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade på balansdagen. Under aktuell skatt redovisas även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte:
Temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill
Temporära skillnader som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat
Temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- eller intresseföretag som inte väntas bli återförda inom överskådlig framtid
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade, eller i praktiken beslutade, per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
EVENTUALFÖRPLIKTELSER (ANSVARSFÖRBINDELSER)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser, eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att inträffa.
MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapportering RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även Rådet för Xxxxxxxxxx rapporterings uttalande gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS förordningar och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.
SKILLNADER MELLAN KONCERNENS
OCH MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
KLASSIFICERING OCH UPPSTÄLLNINGSFORMER
För moderbolaget används benämningarna resultaträkning, balansräkning respektive kassaflödesanalys för de rapporter som i koncernen har titlarna rapport över totalresultat, rapport över finansiell ställning respektive rapport över kassaflöden. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
DOTTERFÖRETAG
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden.
ANTECIPERADE UTDELNINGAR
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelnings storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.
LEASADE TILLGÅNGAR
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
LÅNEUTGIFTER
I den mån koncernen kommer att aktivera låneutgifter kommer moderbolaget att ha en valmöjlighet att antingen kostnadsföra direkt eller att aktivera. Moderbolaget har ännu inte behövt göra ett principval.
ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER
Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2011 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.
Fr.o.m. 2011 redovisas erhållna koncernbidrag som utdelning och lämnade koncernbidrag som investering i aktier i dotterbolag. Tidigare redovisades koncernbidrag enligt UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott direkt i eget kapital. Principförändringen har inte haft någon effekt på moderbolagets finansiella rapporter för 2011 eller jämförelsesiffrorna för 2010.
Koncernen
Moderbolaget
Not 2 Intäkternas fördelning
Belopp i XXXX | 0000 | 0000 | 2011 | 2010 |
Varuförsäljning | 33 306 | 42 585 | 33 141 | 41 371 |
Tjänsteuppdrag | 12 442 | 5 141 | 10 004 | 3 037 |
45 748 | 47 726 | 43 145 | 44 408 |
Not 3 Segmentsrapportering
Bolaget betraktar de båda varugrupperna Coronet och Mobimed som en grupp likartade produkter. Bolaget har därför enligt belut föregående verksamhetsår beslutat att följa kvarvarande verksamhet som en enhet. Bolaget har tillsvidare därför enbart ett segment som i sin helhet återspeglas i koncernens finansiella rapporter.
Av bolagets totala omsättning för 2011 utgör en enskild kund 24 (13)% och övriga kunder utgör mindre än 10%.
Koncernen
Moderbolaget
Omsättning per land utgör fakturering till externa kunder i resp land/region. Geografiskt fördelar sig omsättningen enligt följande:
% | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Sverige | 80% | 74% | 84% | 80% |
Norge | 8% | 4% | 8% | 4% |
England | 7% | 12% | 2% | 5% |
Övriga världen | 5% | 10% | 6% | 11% |
100% | 100% | 100% | 100% |
Immateriella anläggningstillgångar är helt hänförliga till Sverige. Av materiella anläggningstillgångar avser 1 292 (1 934) KSEK Sverige och resterande 66 (81) KSEK England.
Not 4 Övriga rörelseintäkter/Övriga rörelsekostnader | ||||
Koncernen | Moderbolaget | |||
XXXX | 0000 | 0000 | 2011 | 2010 |
Övriga rörelseintäkter | ||||
Valutakursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | 1 331 | 1 292 | 1 331 | 1 292 |
Management fee | - | - | 161 | 620 |
Total | 1 331 | 1 292 | 1 492 | 1 912 |
Övriga rörelsekostnader | ||||
Valutakursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | -1 186 | -3 272 | -1 167 | -3 272 |
Omstruktureringskostnader | -2 577 | - | -2 577 | - |
Övrigt | -189 | -27 | -189 | - |
Total | -3 952 | -3 299 | -3 933 | -3 272 |
Av totala omstruktureringskostnader om 4,5 MSEK har 1,9 MSEK fördelats på resp funktion och 2,6 MSEK är ej fördelade omstruktureringskostnader.
Not 5 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar
Medelantalet anställda | ||||||||||
2011 | Varav män | % | Varav kvinnor | % | 2010 | Varav män | % | Varav kvinnor | % | |
Moderbolaget | ||||||||||
Sverige | ||||||||||
Danderyd | 24 | 21 | 88% | 3 | 13% | 27 | 23 | 85% | 4 | 15% |
Dotterföretag | ||||||||||
England | 2 | 2 | 100% | 0 | 0% | 3 | 3 | 100% | 0 | 0% |
Totalt koncernen | 26 | 23 | 88% | 3 | 12% | 30 | 26 | 87% | 4 | 13% |
Könsfördelning i företagsledningen | ||||||||||
% | 2011 Andel män | 2011 Andel kvinnor | 2010 Andel män | 2010 Andel kvinnor | ||||||
Moderbolaget | ||||||||||
Styrelsen | 60% | 40% | 60% | 40% | ||||||
Övriga ledande befattningshavare | 100% | - | 100% | - | ||||||
Koncernen totalt | ||||||||||
Styrelser | 67% | 33% | 67% | 33% | ||||||
Övriga ledande befattningshavare | 100% | - | 100% | - | ||||||
Kostnader för ersättningar till anställda | ||||||||||
Koncernen, KSEK | 2011 | 2010 | ||||||||
Löner och ersättningar m m | 19 056 | 21 837 | ||||||||
Pensionskostnad avgiftsbaserade planer | 2 657 | 2 672 | ||||||||
Sociala avgifter | 5 938 | 9 423 | ||||||||
Total | 27 651 | 33 932 | ||||||||
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader i moderbolaget
2011 | 2010 | |||||
Ledande | Ledande | |||||
befattnings- | befattnings- | |||||
Moderbolaget, KSEK | havare (8 personer) | Övriga anställda | Summa | havare (11 personer) | Övriga anställda | Summa |
Sverige | ||||||
Löner och andra ersättningar | 7 770 | 10 508 | 18 278 | 6 733 | 11 770 | 18 503 |
(varav tantiem o.d.) | (91) | (143) | ||||
Sociala kostnader | 8 512 | 9 113 | ||||
(varav pensionskostnader) | (2 657) | (2 584) | ||||
Moderbolaget totalt | 26 790 | 27 616 | ||||
2011 | 2010 | |||||
Ledande | Ledande | |||||
befattnings- | befattnings- | |||||
Koncernen, KSEK | havare (8 personer) | Övriga anställda | Summa | havare (12 personer) | Övriga anställda | Summa |
Löner och andra ersättningar | 7 770 | 11 286 | 19 056 | 9 147 | 12 690 | 21 837 |
(varav tantiem o.d.) | (91) | (143) | ||||
Pensionskostnader | 1 077 | 1 214 | ||||
Pensionsförpliktelser | - | - | ||||
Gruppen ledande befattningshavare har under 2011 enbart inkluderat moderbolagets ledning samt styrelsen i Ortivus AB. Under 2010 omfattade gruppen ledande befattningshavare även dotterbolagens ledningar.
Ersättningar för avgångsersättning till ledande befattningshavare i koncernen ingår i löner och andra ersättningar med MSEK 2,2 (1,7) och pension MSEK 0,6 (0,0).
Kostnadsförda ersättningar och övriga förmåner till styrelse och koncernledning under året
2011, KSEK | Grundlön/ styrelse- arvode | Rörlig ersättning | Övriga förmåner | Pensions- kostnader | Övrig ersättning | Summa | Pensions- förpliktelse |
Styrelsens ordförande Xxxxxxx Xxxxxxxxxx | 240 | – | – | – | – | 240 | – |
Xxxxxxx Xxx Xxxxxxx | 258 | – | – | – | – | 258 | – |
Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxx | 128 | – | – | – | – | 128 | – |
Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx | 128 | – | – | – | – | 128 | – |
Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx | 128 | – | – | – | – | 128 | – |
VD i Ortivus AB, Xxx X Xxxxxxxxx (t.o.m. 13 september) | 2 281 | 45 | – | 649 | 114 | 3 089 | – |
T.f. VD i Ortivus AB, Xxxx Xxxxxx (fr.o.m. 14 september och VD from 20 december) | 338 | – | – | 63 | – | 401 | – |
vVD Xxxxx Xxxx Xxxxxxxx (t.o.m. maj 2011) | 375 | – | 20 | 96 | – | 491 | – |
Andra ledande befattningshavare (5 personer) | 3 689 | 46 | 60 | 581 | – | 4 376 | – |
7 565 | 91 | 80 | 1 389 | 114 | 9 239 | – | |
Grundlön/ | |||||||
styrelse- | Rörlig | Övriga | Pensions- | Övrig | Pensions- | ||
2010, KSEK | arvode | ersättning | förmåner | kostnader | ersättning | Summa | förpliktelse |
Styrelsens ordförande Xxx Xxxxxxx | 617 | – | – | – | – | 617 | – |
Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxx | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx | 160 | – | – | – | – | 160 | – |
VD i Ortivus AB, Xxx X Xxxxxxxxx | 1 096 | 45 | – | 360 | – | 1 501 | – |
Andra ledande befattningshavare (5 personer) | 4 237 | 98 | 87 | 766 | – | 5 188 | – |
6 590 | 143 | 87 | 1 126 | – | 7 946 | – |
Under 2011 och 2010 har styrelsens ordförande och övriga styrelseledamöter enbart erhållit ersättning från moderbolaget. Verkställande direktörerna Xxx X Xxxxxxxxx och Xxxx Xxxxxx samt andra ledande befattningshavere i moderbolaget har enbart erhållit ersättning från moderbolaget.
Styrelsen
Styrelsearvodet fastställt på 2011 års bolagsstämma för verksamhetsåret 2011 till ordinarie ledamöter uppgick till KSEK 640 (640) och till styrelseordförande uppgick det till KSEK 400 (550), varav KSEK - (150) utgjorde extra ersättning för stöd i det pågående förändringsarbetet. Under det gångna verksamhetsåret gjorde styrelsen ett frivilligt avstående av 30 % av arvodet, som en del av det omfattande åtgärdspaketet för att sänka kostnaderna.
Utöver arvode har ersättningar till styrelseledamöter utgått för utlägg för resekostnader i samband med styrelsemöten.
VD
Xxxx Xxxxxx, tillträdde per den 14 september först som t.f. VD och sedermera utsågs till ordinarie VD per den 20 december 2011, har för perioden därefter erhållit en grundlön med KSEK 338. Någon rörlig del utgår ej för 2011. Pensionspremier har utbetalats med KSEK 63 för motsvarande period.
Xxxx Xxxxxx kan säga upp sitt avtal med iakttagande av nio månaders uppsägningsttid, bolaget äger rätt att säga upp anställningsavtal med iakttagande av tolv månaders uppsägningstid.
Xxxx Xxx X Xxxxxxxxx (VD t.o.m. den 13 september) har utgått lön med KSEK 2 439 (1 096). Utöver fast lön utgår en rörlig del om upp till 50 procent av fast lön hänförlig till graden av måluppfyllelse för den av styrelsen fastställda budgeten.
Under 2011 har bonus utgått med KSEK 45 (45). Pensionspremier för Xxx X Xxxxxxxxx har under året utbetalats till ett belopp av KSEK 649 (360). För VD utgår premier för pension- och sjukvårdsförsäkring om 30% av den fasta lönen.
Styrelsen beslöt i september 2011 om ett skifte på VD-positionen vilket innebar att Xxx X. Xxxxxxxxx i samråd med styrelsen, lämnade bolaget. Räkenskapsåret 2011 har till följd av detta att belastas med ett engångsbelopp på ca 1,9 MSEK, exklusive sociala avgifter, vilket utgör den totala kostnadsbelastningen.
Andra ledande befattningshavare i koncernledningen
Koncernledningen inkluderade under 2011 VD, vVD och chef för affärsutveckling, CFO, Marknads- och försäljningschef, Utvecklings- och produktionschef samt Affärsområdeschef CoroNet. Under hösten 2011 genomfördes en strategisk översyn varvid ledningen begränsades till VD och CFO. Fr.o.m. 2012 har styrelsen utsett ny ledning se sid 12 i denna årsredovisning.
Till koncernledningen exklusive VD har utgått lön om sammanlagt KSEK 3 689 (4 237). Rörlig bonus har utgått till andra ledande befattningshavare med KSEK 46 (98). För övriga personer i koncernledningen gäller varierande uppsägningstider om 3–12 månader vid uppsägning från den anställdes sida.
Pensioner, sjukförsäkring
För moderbolagets anställda, exklusive VD, betalas en premie om 5 procent på lön upp till 7,5 basbelopp, 25 procent i intervallet 7,5–20 basbelopp och 15 procent på lön i intervallet 20–30 basbelopp.
Alla anställda i Sverige med en ålder överstigande 28 år omfattas av pensionsvillkoren. Pensionering sker för samtliga anställda vid en ålder av 65 år. Därtill har bolaget tecknat sjukförsäkring vilken inklusive ersättning från försäkringskassan ger den anställde fortsatt inkomst efter 90 dagars sjukdom motsvarande reglerna inom det så kallade ITP-systemet.
Koncernen har uteslutande avgiftsbestämda pensionsplaner. Betalning till dessa pensionsplaner sker löpande enligt reglerna i respektive plan. För 2011 har premier erlagts med 2 141 KSEK vilket utgör de totala kostnaderna för avgiftsbestämda planer.
Incitamentsprogram
Incitamentsprogram finns i koncernen av följande slag. Säljpersonal erhåller provisioner baserat på försäljning samt resultat jämfört med budget. Dessa incitamentsprogram revideras årligen och godkänns av VD för moderbolaget.
För koncernledningen finns ett separat incitamentsprogram fastställt av styrelsen och i enlighet med av stämman fastlagda riktlinjer.
Teckningsoptionsprogram ledande befattningshavare i Ortivus AB
Vid extra bolagsstämma 27 juni 2008 beslutades att godkänna styrelsens förslag från 12 juni 2008 att ge ut 500 000 st teckningsoptioner samt att dessa överläts på marknadsmässiga villkor till bolagets VD och andra ledande befattningshavare inom Ortivus AB. Vid ordinarie bolagsstämma i juni 2010 beslutades att utsläcka 350 000 st teckningsoptioner ur detta program och ersätta detta med ett nytt program. Detta innebar att bolaget gav ut 350 000 st teckningsoptioner med samma villkor som det tidigare programmet, men med en förlängd teckningstid. Varje teckningsoption medför då rätten att teckna 1 (en) ny B-aktie i Ortivus AB under perioden 1 juli–30 december 2013 till en teckningskurs om 8,85 SEK per aktie. Resterande 150 000 optioner från detta optionsprogram har nu förfallit då inlösenperioden passerats.
Vid den ordinarie bolagsstämman 2010 beslutades att godkänna styrelsens förslag från april 2010 att ge ut ett nytt teckningsoptionsprogram om 400 000 st teckningsoptioner samt att dessa överläts på marknadsmässiga villkor till bolagets VD och andra ledande befattningshavare. Varje teckningsoption medför då rätten att teckna 1 (en) ny B-aktie i Ortivus AB under perioden 1 juli–30 december 2013 till en teckningskurs om 6,50 SEK per aktie.
Samtliga program har blivit fulltecknade. De teckningsoptioner som förvärvats av tidigare VD Xxx X Xxxxxxxxx och tidigare CFO Xxxxxx Xxxxxxxx har återköpts av koncernen i samband med att deras anställningar upphörde.
Bolagets huvudägare Ponderus Invest AB har den 27 december 2011 utfärdat 150 000 st köpoptioner omfattande lika många B aktier i Ortivus till bolagets VD Xxxx Xxxxxx. Köpoptionerna löper till den 31 december 2014 och lösenpriset uppgår till 2,60 kr per aktie. Xxxx Xxxxxx har betalt marknadsmässig ersättning för köpoptionerna. Några kostnader för bolaget i anledning av de utfärdade köpoptionerna förväntas inte uppkomma.
Xxxxx utestående teckningsoptioner per 31 december 2011
2010/2013 B | 2010/2013 A | |
VD | 80 000 | - |
Ledande befattningshavare | - | - |
F.d. ledande befattningshavare | 120 000 | 150 000 |
200 000 | 150 000 | |
Teckningskurs SEK | 6,50 | 8,85 |
Teckningsperiod | ||
1 juli–30 december 2013 | X | X |
Övriga aktierelaterade ersättningar
Ortivus styrelse beslutade per 20 augusti 2008 om ett aktiekursrelaterat bonusprogram för samtliga anställda i moderbolaget som inte omfattas av teckningsoptionsprogrammet enligt beslut av extra bolagsstämma den 27 juni 2008.
Bonusprogrammet baseras på bolagets framtida värdeutveckling relaterat till börskursen och den anställdes kvarblivande i sin anställning. Programmet löper över tre år, uppdelat på två mätperioder; 2008-07-01–2010-06-30 respektive 2010-07-01–2011-06-30. Förutsatt att den anställde är kvar i sin anställning utgår bonus med skillnaden mellan start- och slutkurs för respektive period, multiplicerat med 10 000.
Startkursen för period 1 är satt till 8,85 SEK. Slutkurserna för respektive period är snittkursen 5 börsdagar innan periodens slut. För period 1 blev slutkursen 4,52 SEK, vilket innebar att ingen bonus utföll för denna period. Denna kurs blev också begynnelsekurs för andra perioden. Slutkursen för andra perioden blev 3,11, och någon bonus utföll inte heller för denna period.
Not 6 Arvode och kostnadsersättning till revisorer | ||||
Koncernen | Moderbolaget | |||
XXXX | 0000 | 0000 | 2011 | 2010 |
KPMG | ||||
Revisionsuppdrag | 318 | 400 | 318 | 400 |
Skatterådgivning | - | 136 | - | 136 |
Övriga uppdrag | 406 | 339 | 406 | 339 |
724 | 875 | 724 | 875 | |
Övriga revisorer | ||||
Revisionsuppdrag | 70 | 68 | - | - |
Total | 794 | 943 | 724 | 875 |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Med övriga tjänster avses rådgivning avseende redovisningsfrågor, rådgivning vid avyttring och förvärv av verksamheter samt rådgivning kring processer och intern kontroll.
Not 7 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag | ||
Koncernen | ||
XXXX | 0000 | 0000 |
Personalkostnader | -23 258 | -27 208 |
Av- och nedskrivningar | -14 890 | -8 921 |
Övrigt | -22 590 | -23 308 |
-60 738 | -59 437 | |
Not 8 Finansnetto/Resultat från finansiella poster | ||
Koncernen | ||
XXXX | 0000 | 0000 |
Finansnetto Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 412 | 235 |
Övriga finansiella intäkter | 101 | - |
Finansiella intäkter | 513 | 235 |
Räntekostnader | -181 | -266 |
Finansiella kostnader | -181 | -266 |
Finansnetto | 332 | -31 |
Resultat från finansiella poster | ||
Moderbolaget | ||
Resultat från andelar i koncernföretag | 2011 | 2010 |
Övriga finansiella intäkter | 101 | 1 250 |
101 | 1 250 | |
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | 2011 | 2010 |
Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 412 | 235 |
412 | 235 | |
Övriga räntekostnader och liknande resultatposter | 2011 | 2010 |
Räntekostnader | -181 | -266 |
-181 | -266 | |
Finansnetto | 332 | 1 219 |
Not 9 Skatter | ||||
Koncernen | Moderbolaget | |||
XXXX | 0000 | 0000 | 2011 | 2010 |
Redovisad i resultaträkningen | ||||
Aktuell skattekostnad (–) / skatteintäkt (+) | ||||
Periodens skattekostnad/intäkt | - | - | - | - |
- | - | - | - | |
Uppskjuten skattekostnad (–) /skatteintäkt (+) | ||||
Övrigt | -14 | -47 | - | - |
-14 | -47 | - | - | |
Totalt redovisad skattekostnad | -14 | -47 | - | - |
Avstämning av effektiv skatt | ||||
Resultat före skatt | -37 846 | -32 625 | -38 005 | -27 724 |
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 26,3% | 9 953 | 8 580 | 9 995 | 7 291 |
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag | -8 | -169 | - | - |
Ej avdragsgilla kostnader | -157 | -144 | -157 | -141 |
Ej skattepliktiga intäkter | 114 | 501 | 114 | 501 |
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt | -9 916 | -8 847 | -9 952 | -7 651 |
Övrigt | - | 32 | - | - |
Redovisad effektiv skatt | -14 | -47 | - | - |
Skattesatserna i de länder där koncernen har verksamhet var under räkenskapsåret 26,3 procent i Sverige och 21 procent i UK.
Koncernen | Moderbolaget | |||
Specifikation av uppskjutna skattefordringar och skulder | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Övrigt | 15 | 30 | - | - |
Uppskjuten skattefordran | 15 | 30 | - | - |
Koncernens ansamlade underskottsavdrag uppgår till MSEK 347,6 (309,5), varav moderbolaget MSEK 316,5 (278,7). Inga tidsmässiga begränsningar föreligger i nyttjandet av koncernens underskottsavdrag.
Not 10 Immateriella anläggningstillgångar
Koncernen Moderbolaget
KSEK Ackumulerade anskaffningsvärden | Goodwill | Balanserade utvecklings- kostnader | Licenser | Totalt | Balanserade utvecklings- kostnader | Licenser | Totalt |
Ingående balans 2010-01-01 | 48 000 | 000 000 | 27 713 | 213 052 | 113 691 | 27 713 | 141 404 |
Internt utvecklade tillgångar | - | 4 930 | - | 4 930 | 4 930 | - | 4 930 |
Avyttringar och utrangeringar | -48 166 | -17 554 | -27 713 | -93 433 | - | -27 713 | -27 713 |
Utgående balans 2010-12-31 | - | 124 549 | - | 124 549 | 118 621 | - | 118 621 |
Ingående balans 2011-01-01 | - | 124 549 | - | 124 549 | 118 621 | - | 118 621 |
Internt utvecklade tillgångar | - | 5 164 | - | 5 164 | 5 164 | - | 5 164 |
Avyttringar och utrangeringar | - | -94 745 | - | -94 745 | -94 745 | - | -94 745 |
Utgående balans 2011-12-31 | - | 34 968 | - | 34 968 | 29 040 | - | 29 040 |
Ackumulerade av– och nedskrivningar | |||||||
Ingående balans 2010-01-01 | - | -117 141 | -27 713 | -144 854 | -93 659 | -27 713 | -121 372 |
Årets avskrivningar | - | -7 349 | - | -7 349 | -7 349 | - | -7 349 |
Avyttringar och utrangeringar | - | 17 554 | 27 713 | 45 267 | - | 27 713 | 27 713 |
Utgående balans 2010-12-31 | - | -106 936 | - | -106 936 | -101 008 | - | -101 008 |
Ingående balans 2011-01-01 | - | -106 936 | - | -106 936 | -101 008 | - | -101 008 |
Årets avskrivningar | - | -6 183 | - | -6 183 | -6 183 | - | -6 183 |
Årets nedskrivning | - | -7 510 | -7 510 | -7 510 | - | -7 510 | |
Avyttringar och utrangeringar | - | 94 745 | - | 94 745 | 94 745 | - | 94 745 |
Utgående balans 2011-12-31 | - | -25 884 | - | -25 884 | -19 956 | - | -19 956 |
Redovisat värde | |||||||
Per 2010-01-01 | 48 166 | 20 032 | - | 68 198 | 20 032 | - | 20 032 |
Per 2010-12-31 | - | 17 613 | - | 17 613 | 17 613 | - | 17 613 |
Per 2011-01-01 | - | 17 613 | - | 17 613 | 17 613 | - | 17 613 |
Per 2011-12-31 | - | 9 084 | - | 9 084 | 9 084 | - | 9 084 |
Av- och nedskrivningar ingår i följande | |||||||
rader i resultaträkningen 2010 | |||||||
Forsknings- och utvecklingskostnader | - | -7 349 | - | -7 349 | -7 349 | - | -7 349 |
Totalt | - | -7 349 | - | -7 349 | -7 349 | - | -7 349 |
Av- och nedskrivningar ingår i följande | |||||||
rader i resultaträkningen 2011 | |||||||
Forsknings- och utvecklingskostnader | - | -13 693 | - | -13 693 | -13 693 | - | -13 693 |
Totalt | - | -13 693 | - | -13 693 | -13 693 | - | -13 693 |
Nedskrivning av utvecklingsutgifter och licenser
Mot bakgrund av den förändrade inriktningen mot ökat mjukvaruinnehåll har de redovisade immateriella tillgångarna omvärderats, vilket resulterat i en nedskrivning med ett engångsbelopp om 7 510 (-) KSEK.
Not 11 Materiella anläggningstillgångar
Anskaffningsvärde, KSEK | Koncernen Inventarier | Moderbolaget Inventarier |
Ingående balans 2010-01-01 | 29 788 | 16 519 |
Övriga förvärv | 697 | 602 |
Avyttringar och utrangeringar | -12 001 | - |
Årets valutakursdifferenser | - | - |
Utgående balans 2010-12-31 | 18 484 | 17 121 |
Ingående balans 2011-01-01 | 18 484 | 17 121 |
Övriga förvärv | 492 | 442 |
Avyttringar och utrangeringar | -1 404 | -1 404 |
Årets valutakursdifferenser | 17 | - |
Utgående balans 2011-12-31 | 17 589 | 16 159 |
Av- och nedskrivningar | ||
Ingående balans 2010-01-01 | -22 179 | -13 670 |
Årets avskrivningar | -1 572 | -1 517 |
Avyttringar och utrangeringar | 7 282 | - |
Årets valutakursdifferenser | - | - |
Utgående balans 2010-12-31 | -16 469 | -15 187 |
Ingående balans 2011-01-01 | -16 469 | -15 187 |
Årets avskrivningar | -1 126 | -1 060 |
Avyttringar och utrangeringar | 1 380 | 1 380 |
Årets valutakursdifferenser | -16 | - |
Utgående balans 2011-12-31 | -16 231 | -14 867 |
Redovisat värde | ||
Per 2010-01-01 | 7 609 | 2 849 |
Per 2010-12-31 | 2 015 | 1 934 |
Per 2011-01-01 | 2 015 | 1 934 |
Per 2011-12-31 | 1 358 | 1 292 |
Avskrivningar ingår i följande | ||
rader i resultaträkningen 2010 | ||
Kostnad sålda varor | -178 | -178 |
Försäljningskostnader | -719 | -664 |
Administrationskostnader | -360 | -360 |
Forsknings- och utvecklingskostnader | -315 | -315 |
Totalt | -1 572 | -1 517 |
Avskrivningar ingår i följande rader i resultaträkningen 2011 | ||
Kostnad sålda varor | 147 | 81 |
Försäljningskostnader | 552 | 552 |
Administrationskostnader | 260 | 260 |
Forsknings- och utvecklingskostnader | 167 | 167 |
Totalt | 1 126 | 1 060 |
Not 12 Varulager | ||||
Koncernen | Moderbolaget | |||
KSEK | 11-12-31 | 10-12-31 | 11-12-31 | 10-12-31 |
Komponenter | 9 076 | 6 111 | 9 077 | 6 111 |
Produkter i arbete | 51 | 12 | 51 | 12 |
Färdigvarulager | 89 | 176 | - | - |
9 216 | 6 299 | 9 128 | 6 123 | |
Not 13 Kundfordringar | ||||
Koncernen | Moderbolaget | |||
KSEK | 11-12-31 | 10-12-31 | 11-12-31 | 10-12-31 |
Kundfordringar | 15 916 | 16 669 | 15 141 | 16 548 |
Reservering osäkra kundfordringar | -773 | - | -773 | - |
15 143 | 16 669 | 14 368 | 16 548 | |
En individuell genomgång av samtliga kundfordringar per balansdagen genomförs. Betalningsförmåga, betalningshistorik och åldersanalys utgör grund för reservering av osäker fordran.
Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Koncernen | Moderbolaget | |||
KSEK | 11-12-31 | 10-12-31 | 11-12-31 | 10-12-31 |
Upplupna intäkter | 998 | 3 055 | 998 | 3 055 |
Förutbetalda IT-kostnader | 10 | 1 | - | - |
Förutbetalda hyror | 372 | 681 | 372 | 681 |
Försäkringar | 000 | 000 | 000 | 000 |
Övrigt | 585 | 470 | 579 | 468 |
2 469 | 4 377 | 2 453 | 4 374 | |
Upplupna intäkter hänförs till finansiella tillgångar i not 21. | ||||
Not 15 Övriga fordringar | ||||
Koncernen | Moderbolaget | |||
KSEK | 11-12-31 | 10-12-31 | 11-12-31 | 10-12-31 |
Momsfordran | - | 786 | - | 786 |
Övriga kortfristiga ej räntebärande fordringar | 72 | 7 584 | 32 | 7 546 |
72 | 8 370 | 32 | 8 332 | |
Övriga kortfristiga fordringar 2010 avsåg främst MUSD 1,1 avsatt på deponeringskonto avseende försäljningen av de nordamerikanska verksamheterna (KSEK 7 483). Denna fordran hänförs till finansiella fordringar.
Not 16 Likvida medel | ||||
Koncernen | Moderbolaget | |||
KSEK | 11-12-31 | 10-12-31 | 11-12-31 | 10-12-31 |
Kassa och bank | 13 676 | 28 135 | 11 645 | 23 951 |
Summa enligt balansräkningen | 13 676 | 28 135 | 11 645 | 23 951 |
Summa enligt kassaflödesanalysen | 13 676 | 28 135 | 11 645 | 23 951 |
Not 17 Eget kapital
KONCERNEN
Aktiekapital
Per den 31 december 2011 och 2010 omfattade det registrerade och utestående aktiekapitalet 20 708 188 stamaktier
fördelade på 1 108 455 aktier av serie A och 19 599 733 aktier av serie B. Efter stämmobeslut i juni 2011 avseende nedsättning av aktiekapital uppgår kvotvärdet till 1,45 (5,00) SEK. Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand och innehavare av aktier av serie A är berättigade till 10 röster per aktie medan innehavare av aktier av serie B är berättigade till 1 röst per aktie. Alla aktier har samma rätt till bolagets nettotillgångar och resultat.
Övrigt tillskjutet kapital
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framöver redovisas också som tillskjutet kapital.
Omräkningreserv
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.
Kapitalhantering
Koncernens externa finansiering skall huvudsakligen bestå av eget kapital, då verksamhetens värde till största delen är immateriella. Finansieringspolicyn ger dock utrymme för en mindre del långsiktig lånefinansiering och vid likviditetsbehov för ytterliggare kortfristig lånefinansiering. Någon lägsta eller högsta nivå för soliditeten har inte kvantifierats. Framtida former för anpassning av storleken på eget kapital är beroende av den kortsiktiga resultattillväxten. På kort och medellång sikt skall eventuella vinstmedel i första hand investeras i verksamheten.
Styrelsen har inte föreslagit någon utdelning till årsstämman 2012 och under de senaste åtta åren har någon utdelning inte lämnats.
MODERBOLAGET
Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.
Reservfond
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Överkursfonder som förelåg till 31 december 2005 ingår i denna post.
Fritt eget kapital
Överkursfond
När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna skall betalas mer än aktiernas kvotvärde, skall ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, föras till överkursfonden. Vid emittering från 1 januari 2006 ingår överkurser i överkursfonder i fritt eget kapital.
Balanserade vinstmedel
Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års balanserade vinstmedel och resultat och, i förekommande fall, efter avdrag för utdelning.
Not 18 Resultat per aktie
Resultat per aktie
Resultat per aktie före och efter utspädning uppgår till SEK -1,83 (-1,08) resp. -1,83 (-1,58) från kvarvarande verksamhet. Beräkningen för kvarvarande verksamhet baseras på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till KSEK -37 860 (-32 672) och på ett vägt antal utestående aktier uppgående till 20 708 188 (20 708 188).
Optioner som för närvarande inte är utspädande:
I not 5 finns beskrivet de optionsprogram som bolaget gett ut. Dessa optioner var inte utspädande under 2010 och 2011, då lösenkurserna för respektive program är högre än periodens börskurs. Det totala presumtiva utspädningseffekten uppgår till 1,66 (4,17)%.
Not 19 Avsättningar | ||||
Koncernen | Moderbolaget | |||
KSEK | 11-12-31 | 10-12-31 | 11-12-31 | 10-12-31 |
Garantiåtaganden | 536 | 434 | 536 | 434 |
536 | 434 | 536 | 434 | |
Koncernen | Moderbolaget | |||
KSEK | Garanti- åtaganden | Totalt | Garanti- åtaganden | Totalt |
Redovisat värde 2010-01-01 | 626 | 626 | 626 | 626 |
Avsättningar som gjorts under perioden | 392 | 392 | 392 | 392 |
Xxxxxx som tagits i anspråk under perioden | -164 | -164 | -164 | -164 |
Outnyttjade belopp som har återförts under perioden | -420 | -420 | -420 | -420 |
Redovisat värde 2010-12-31 | 434 | 434 | 434 | 434 |
Koncernen | Moderbolaget | |||
KSEK | Garanti- åtaganden | Totalt | Garanti- åtaganden | Totalt |
Redovisat värde 2011-01-01 | 434 | 434 | 434 | 434 |
Avsättningar som gjorts under perioden | 525 | 525 | 525 | 525 |
Xxxxxx som tagits i anspråk under perioden | -57 | -57 | -57 | -57 |
Outnyttjade belopp som har återförts under perioden | -366 | -366 | -366 | -366 |
Redovisat värde 2011-12-31 | 536 | 536 | 536 | 536 |
Avsättningar för garantiåtaganden i koncernen avser Ortivus ABs projektförsäljning och normalt lämnas 12–24 månaders garanti.
Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Koncernen | Moderbolaget | |||
KSEK | 11-12-31 | 10-12-31 | 11-12-31 | 10-12-31 |
Semesterlöneskuld | 916 | 1 617 | 916 | 1 617 |
Löner | 13 | - | 13 | - |
Sociala avgifter | 610 | 1 043 | 610 | 1 043 |
Förutbetalda intäkter | 1 819 | 714 | 1 314 | 435 |
Avsättning för omstruktureringskostnader | 2 577 | - | 2 577 | - |
Övriga upplupna kostnader | 1 646 | 2 480 | 1 566 | 2 400 |
7 581 | 5 854 | 6 996 | 5 495 | |
Förutbetalda intäkter består av intäkter för service och supportavtal.
Posterna förutbetalda intäkter, avsättning till omstruktureringsreserver samt övriga upplupna kostnader hänförs till finansiella skulder i not 21.
Not 21 Värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde
Verkligt värde
Verkligt värde och redovisat värde har inventerats för samtliga finansiella tillgångar och skulder. Nedan framgår att redovisat värde överensstämmer med verkligt värde. Koncernens innehav av finansiella instrument utgörs av innehav för handelsändamål, lånefordringar och kundfordringar och övriga finansiella skulder med kort kvarvarande löptid vilka värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Innehav för handelsändamål
Finansiella tillgångar värderade till
Lånefordringar och
Övriga
Summa
Verkligt
Koncernen 2011
KSEK | verkligt värde via resultaträkningen | kundfordringar | skulder | redovisat värde | värde |
Kundfordringar | - | 15 143 | - | 15 143 | 15 143 |
Finansiella tillgångar | - | 998 | - | 998 | 998 |
Likvida medel | - | 13 676 | - | 13 676 | 13 676 |
- | 29 817 | - | 29 817 | 29 817 | |
Leverantörsskulder | - | - | 4 857 | 4 857 | 4 857 |
Finansiella skulder | - | - | 6 042 | 6 042 | 6 042 |
- | - | 10 899 | 10 899 | 10 899 | |
Koncernen 2010 | |||||
Innehav för handelsändamål | |||||
KSEK | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | Lånefordringar och kundfordringar | Övriga skulder | Summa redovisat värde | Verkligt värde |
Kundfordringar | - | 16 669 | - | 16 669 | 16 669 |
Övriga fordringar | - | 7 483 | - | 7 483 | 7 483 |
Finansiella tillgångar | 731 | 2 324 | - | 3 055 | 3 055 |
Likvida medel | - | 28 135 | - | 28 135 | 28 135 |
731 | 54 611 | - | 55 342 | 55 342 | |
Leverantörsskulder | - | - | 8 435 | 8 435 | 8 435 |
Finansiella skulder | - | - | 3 194 | 3 194 | 3 194 |
- | - | 11 629 | 11 629 | 11 629 | |
Moderbolag 2011 | |||||
KSEK | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | Lånefordringar och kundfordringar | Övriga skulder | Summa redovisat värde | Verkligt värde |
Kundfordringar | - | 14 368 | - | 14 368 | 14 368 |
Kortfristiga fordringar på koncernföretag | - | 727 | - | 727 | 727 |
Finansiella tillgångar | - | 998 | - | 998 | 998 |
Kassa bank | - | 11 645 | - | 11 645 | 11 645 |
- | 27 738 | - | 27 738 | 27 738 | |
Leverantörsskulder | - | - | 4 779 | 4 779 | 4 779 |
Kortfristiga skulder till koncernföretag | - | - | 35 | 35 | 35 |
Finansiella skulder | - | - | 5 457 | 5 457 | 5 457 |
- | - | 10 271 | 10 271 | 10 271 | |
Moderbolag 2010 | |||||
KSEK | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | Lånefordringar och kundfordringar | Övriga skulder | Summa redovisat värde | Verkligt värde |
Kundfordringar | - | 16 548 | - | 16 548 | 16 548 |
Kortfristiga fordringar på koncernföretag | - | 2 793 | - | 2 793 | 2 793 |
Övriga fordringar | - | 7 483 | - | 7 483 | 7 483 |
Finansiella tillgångar | 731 | 2 324 | - | 3 055 | 3 055 |
Kassa bank | - | 23 951 | - | 23 951 | 23 951 |
731 | 53 099 | - | 53 830 | 53 830 | |
Leverantörsskulder | - | - | 8 339 | 8 339 | 8 339 |
Kortfristiga skulder till koncernföretag | - | - | 36 | 36 | 36 |
Finansiella skulder | - | - | 2 835 | 2 835 | 2 835 |
- | - | 11 210 | 11 210 | 11 210 |
Upplysningar om finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen
Ortivus finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår enligt upplysningskraven i IFRS 7 i nivå 2, det vill säga verkligt värde bestäms utifrån antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från priser) observerbar marknadsdata.
Kundfordringar och leverantörsskulder
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kundfordringar och leverantörsskulder med en löptid överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.
Finansiella tillgångar och finansiella skulder
Finansiella tillgångar och finansiella skulder framgår av not 14, 15 resp. 20.
Not 22 Risker och riskhantering
Riskhantering
Ortivus är genom sin verksamhet exponerad för många typer av risker. Riskhantering är en integrerad del av ledningsansvaret och bolaget har en policy och process för riskhanteringen som primärt fokuserar på fyra typer av risker; finansiella, operativa, legala/regulativa samt landsrisker.
Företaget utvecklar avancerade IT-lösningar för den pre-hospitala vårdprocessen vilka är medicintekniskt klassade och styrs av omfattande regelverk med därtill hörande risker. Bolagets produkter kräver myndighetstillstånd för att kunna säljas och sådana tillstånd kan dras in eller begränsas vilket utgör en väsentlig regulativ, verksamhetsmässig och finansiell risk. Företagets utveckling strävar efter att tillgodose verkliga kundbehov men det finns ingen garanti för att Ortivus produkt- och tjänsteutveckling resulterar i kommersiella framgångar.
Ortivus har genomgått en omfattande omstrukturering under de senaste åren för att idag fokusera på tillhandahållande av lösningar för den pre-hospitala processen för i huvudsak den nordiska marknaden samt för vissa övriga utvalda europeiska regioner. Bolaget är inte kassaflödespositivt i nuläget, vilket i sig utgör en väsentlig osäkerhet och där en långsiktigt lönsam utveckling förutsätter en kraftig försäljningsökning. Bolaget strävar efter att öka försäljningen på de utvalda marknaderna, men som med all försäljningsverksamhet finns det väsentliga risker att denna ambition drar ut på tiden eller inte kan nås. Bolaget påverkas härvidlag av såväl interna riskfaktorer kopplade till t.ex. produktutveckling och kompetensfrågor som av externa risker förknippade med t.ex. den allmänna finansiella konjunkturen, konkurrens, valutor eller förändringar i regulativa frågor. Ortivus kundgrupp utgörs primärt av landsting, sjukhus och liknande kunder inom den publika sektorn vilkas upphandlingsprocesser präglas av hög grad av formalism och med väsentliga risker för förseningar kopplat till bland annat politiska beslut, budget- och finanseringsutmaningar och även legala överklagandeprocesser vilket gör Ortivus satsning på en kraftig försäljningsökning extra sårbar. Givet detta kan i dagsläget inte uteslutas att ytterligare strukturgrepp eller åtgärdsprogram kan komma att behövas. Det kan heller inte uteslutas att bolaget kan komma att behöva tillföras ytterligare kapital via aktiemarknaden eller på annat sätt. Såväl storleken som tidpunkten för ett eventuellt kapitaltillskott beror på ett antal faktorer, däribland ovan nämnda riskfaktorer. Det finns inga garantier för att erforderlig finansiering av verksamheten finns tillgänglig i rätt tid och till rimlig kostnad.
Finansiella risker
Ortivuskoncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses oönskade förändringar i företagets resultat- och balansräkning till följd av fluktuationer på de finansiella marknaderna. Koncernens Finanspolicy för hantering av finansiella risker bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten avseende nedanstående risker;
• Likviditetsrisker
• Valutarisker
• Ränterisker
• Finansieringsrisker
• Motpartsrisker
Likviditetsrisker
Likviditetsrisken definieras som risken för att koncernen inte ska ha tillgång till likvida medel för att tidsenligt betala förutsedda och oförutsedda åtaganden, eller att finansiering bara kan erhållas till en avsevärd eller oacceptabel kostnad. Koncernen har som helhet haft ett negativt kassaflöde under flera års tid, främst på grund av bristande försäljning. För att nå ett positivt kassaflöde behövs en kraftigt ökad försäljning och likviditetsrisken måste därmed anses utgöra en väsentlig och betydande risk då försäljningsökningar är svåra att prognostisera och kontrollera, både vad gäller volym och i fråga om tidsperspektiv.
Redovisat värde | ||
KSEK | 11-12-31 | 10-12-31 |
Förfallostruktur leverantörsskulder - odiskonterade kassaflöden | ||
Ej förfallna leverantörsskulder | 3 542 | 7 318 |
Förfallna leverantörsskulder sedan mindre än 30 dagar | 540 | 1 045 |
Förfallna leverantörsskulder > 30 dagar–60 dagar | 17 | 6 |
Förfallna leverantörsskulder > 60 dagar–90 dagar | - | - |
Förfallna leverantörsskulder > 90 dagar–180 dagar | 744 | - |
Förfallna leverantörsskulder > 180 dagar | 14 | 66 |
Summa | 4 857 | 8 435 |
Löptidsanalys för finansiella skulder
Finansiella skulder består av upplupna kostnader, såsom omstruktureringsreserv, upplupna konsultkostnader och som i allt väsentligt förfaller till betalning inom sex månader.
Aktiekapital
Totalt eget kapital i moderbolaget uppgick vid årsskiftet 2011 till MSEK 37.
Valutarisker
Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Exponeringen avser främst köp och försäljning i utländska valutor där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan eller kund-/leverantörsfakturan.
Valutafluktuationer återfinns också i omräkningen av det utländska dotterföretagens tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta, så kallad omräkningsexponering. Denna risk minskade väsentligt sedan 2010 då koncernen efter avyttringen av den Nordamerikanska verksamheten enbart inkluderar ett utländskt dotterbolag.
Mycket sannolika prognosticerade flöden säkras framåt i tiden. Enligt policyn får standardiserade valutaterminer användas. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när behov finns. I koncernens resultaträkning ingår i finansnettot valutakursdifferenser med KSEK 0 (0).
För att minska riskerna i samband med affärer i utländska valutor kan terminssäkring ske enligt de riktlinjer som anges nedan.
All terminssäkring ska vara kommersiellt motiverad det vill säga att det ska finnas en bakomliggande försäljning eller inköp av varor eller tjänster som motiverar säkringen. Ingen terminssäkring får ske på spekulation. Terminssäkringar ska baseras på bedömda in- och utflöden per valuta dvs. förväntat inflöde ska matchas med förväntat utflöde i samma valuta. Det är nettobehovet mellan in- och utflöde som ska terminssäkras.
Transaktionsexponering
Koncernens transaktionsexponering uttryckt i motvärde i MSEK fördelar sig på följande valutor:
2011 | 2010 | |
Valuta | ||
EUR | 3 | 3 |
USD | 1 | 1 |
Summa | 4 | 4 |
Transaktionsexponeringen i koncernen är begränsad och på balansdagen osäkrad.
Omräkningsexponering
Utländska nettotillgångar i koncernen uttryckta i motvärde i MSEK fördelar sig på följande valutor:
2011 | 2010 | |
Valuta GBP | 2 | 2 |
Summa | 2 | 2 |
Koncernens finanspolicy anger som huvudregel att inte skydda omräkningsexponeringen i utländska valutor. Policyn medger emellertid avsteg från denna huvudregel.
Ränterisk
Ränterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk.
Eftersom Ortivuskoncernen är så gott som helt egenkapitalfinansierad så är ränterisken marginell. Per balansdagen finns inga placeringar i räntebärande finansiella instrument.
Hanteringen av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att finansfunktionen i moderbolaget ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Kreditrisker i kundfordringar
Risken för att koncernföretagens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s. att betalning inte erhålls för kundfordringar utgör kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom äganderättsförbehåll.
Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik.
Ortivus AB har en kundkrets huvudsakligen bestående av Landsting eller deras motsvarigheter främst i Europa. I de fall där en otillräcklig historik finns och kunden inte är en statlig organisation säljs utrustningen med ägarförbehåll, förskottsbetalning eller bankgaranti.
Redovisat värde | ||
KSEK | 11-12-31 | 10-12-31 |
Åldersanalys kundfordringar, förfallna ej | ||
nedskrivna samt ej förfallna | ||
Ej förfallna kundfordringar | 12 070 | 14 264 |
Förfallna kundfordringar < 30 dagar | 1 929 | 84 |
Förfallna kundfordringar > 30 dagar–60 dagar | 249 | 1 227 |
Förfallna kundfordringar > 60 dagar–90 dagar | 240 | 166 |
Förfallna kundfordringar > 90 dagar–180 dagar | 452 | 459 |
Förfallna kundfordringar > 180 dagar | 203 | 469 |
Summa | 15 143 | 16 669 |
Kapitalplacering
Företaget strävar efter en god förräntning av överskottslikviditet. Baserat på kvartalsvis reviderade likviditetsprognoser sker placering av överskottslikvider. Företagets policy är att enbart tillåta placering av bolagets likvida medel så att risken minimeras för värdeförsämring av dessa tillgångar. Placering får därför bara ske i förutbestämda kapitalplaceringsinstrument om inte annat anges av bolagets styrelse. Exempel på godkända kapitalplaceringsinstrument är;
Statsskuldväxlar eller andra säkra räntebärande papper med rating enligt Moodys Aaa till och med A 3 eller Standard & Poor AAA till lägst AA-
.
På balansdagen finns inga finansiella placeringar. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen för respektive finansiell tillgång.
Känslighetsanalys
För att hantera ränte- och valutarisk har koncernen som intention att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer av koncernens resultat. På längre sikt kommer emellertid varaktiga förändringar av valutakurser och räntor att få påverkan på det konsoliderade resultatet.
Per den 31 december 2011 hade en generell höjning av räntan med 1 procent beräknats minska koncernens resultat före skatt med approximativt KSEK 0 (0).
En generell höjning med 1 procent av växelkursen för SEK gentemot koncernens transaktionsvalutor USD, EUR, CAD och NOK hade beräknats öka koncernens resultat före skatt med approximativt KSEK 14 (-32) för räkenskapsåret 2011.
Not 23 Operationell leasing | ||||
Leasingavtal där företaget är leasetagare | ||||
Koncernen | Moderbolaget | |||
KSEK | 11-12-31 | 10-12-31 | 11-12-31 | 10-12-31 |
Under året betalda leasingavgifter uppgår till: | 3 350 | 3 081 | 3 350 | 3 081 |
Icke uppsägningsbara framtida leasingbetalningar uppgår till: Inom ett år | 1 570 | 3 253 | 1 570 | 3 253 |
Xxxxxx ett år och fem år | 7 879 | 465 | 7 879 | 465 |
Längre än fem år | - | - | - | - |
Totalt | 9 449 | 3 718 | 9 449 | 3 718 |
Koncernen hyr sina kontorslokaler enligt operationella hyresavtal. Löptiden för dessa avtal uppgår till 5 år.
Not 24 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser
Koncernen | Moderbolaget | |||
KSEK | 11-12-31 | 10-12-31 | 11-12-31 | 10-12-31 |
Ställda säkerheter | ||||
I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar | - | 15 000 | - | 15 000 |
- | 15 000 | - | 15 000 | |
Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser | - | - | - | - |
- | - | - | - | |
Ställda säkerheter avser en företagsinteckning om MSEK - (15,0). | ||||
Not 25 Närstående
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. I syfte att stärka likviditeten ingick bolaget den 15 april 2008 ett syndikerat låneavtal om MSEK 25,0 med Ponderus Invest (Xxxxx Xxxxxx), Bonit Invest AB, fonden Consepio samt Nizina AB mot säkerhet i bolagets tillgångar. Lånet löpte med ränta motsvarande STIBOR 180d + 5% och räntan uppgick 2010 till KSEK 276 (1 876). Lånet förföll till betalning den 30 april 2010 men löstes i förtid i mars 2010 då den Nordamerikanska verksamheten avyttrades.
Av moderbolagets övriga rörelseintäkter avser KSEK 161 (620) konsulttjänster sålda till koncernföretag.
I moderbolagets övriga rörelsekostnader ingår konsulttjänster köpta från koncernföretag med KSEK 0 (0).
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Företagets styrelseledamöter och dess familjemedlemmar kontrollerar 21,1 (10,8) procent av rösterna i företaget.
Några lån, ställda panter, andra säkerheter eller ansvarsförbindelser har inte lämnats till förmån för styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare i moder- eller dotterföretag.
De sammanlagda ersättningarna ingår i personalkostnader se not 5.
Bolagets huvudägare Ponderus Invest AB har den 27 december 2011 utfärdat 150 000 st köpoptioner omfattande lika många
B-aktier i bolaget till bolagets VD Xxxx Xxxxxx. Köpoptionerna löper till den 31 december 2014 och lösenpriset uppgår till 2,60 kr per aktie. Xxxx Xxxxxx har betalt marknadsmässig ersättning för köpoptionerna. Några kostnader för bolaget med anledning av de utfärdade köpoptionerna förväntas inte uppkomma.
Not 26 Koncernföretag | |||
Xxxxxxx i dotterföretag | Dotterföretagets säte/land | 2011 | Ägarandel i % 2010 |
Ortivus UK Ltd | Southampton, Storbritannien | 100% | 100% |
Elementanalys Analytica AB | Danderyd, Sverige | 100% | 100% |
Biohome AB | Danderyd, Sverige | 100% | 100% |
Cardiological Decision Support AB | Danderyd, Sverige | 100% | 100% |
Moderbolaget | |||
KSEK | 11-12-31 | 10-12-31 | |
Ackumulerade anskaffningsvärden | |||
Vid årets början | 127 344 | 226 343 | |
Försäljningar | - | -98 999 | |
Utgående balans 31 december | 127 344 | 127 344 | |
Ackumulerade nedskrivningar | |||
Vid årets början | -117 631 | -139 818 | |
Försäljningar | - | 22 187 | |
Utgående balans 31 december | -117 631 | -117 631 | |
Redovisat värde | 9 713 | 9 713 | |
Redovisat värde
Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag
Dotterföretag/Registreringsnummer | Antal aktier | Andel % | 11-12-31 | 10-12-31 |
Ortivus UK Ltd/3558696 | 50 000 | 100% | 9 258 | 9 258 |
Elementanalys Analytica AB/556265-4771 | 5 100 | 100% | 255 | 255 |
Biosys AB/556364-0464 | 100 000 | 100% | 100 | 100 |
Cardiological Decision Support Uppsala AB/556593-0707 | 1 000 | 100% | 100 | 100 |
9 713 | 9 713 |
Per 31 december 2011 resp 2010 är Ortivus UK Ltd aktivt medan övriga dotterbolag är vilande.
Not 27 Avvecklade verksamheter
I mars 2010 avyttrades, efter godkännande på extra bolagsstämma, de helägda dotterbolagen Ortivus Inc USA och Ortivus Inc Kanada till det amerikanska bolaget TriTech Software Systems Inc.
Köpeskillingen uppgick till MUSD 11,5 (MSEK 85,6). Justeringar av köpeskillingen uppgående till MSEK 3,6 erhölls under det tredje kvartalet 2010. Direkta försäljningskostnader uppgick till MSEK 11,1.
Företaget hade föreg. årsbokslut MUSD 1,1 (valutasäkrat till 7,55 SEK/USD) avsatt på deponeringskonto avseende försäljningen. Inlåsningsperioden gick ut i september 2011, varvid innehölls c:a KUSD 50 avseende troliga återkrav på skatt. Detta belopp har kostnadsförts i årets resultat.
Analys av resultatet från de avvecklade verksamheterna | ||
XXXX | 0000 | 0000 |
Resultat från rörelsen i de avvecklade verksamheterna | ||
Intäkter | - | 10 152 |
Kostnader | - | -8 505 |
Resultat före skatt | - | 1 647 |
Inkomstskatt | - | 417 |
Resultat efter skatt | - | 2 064 |
Resultat vid avyttring av de avvecklade verksamheterna | ||
Realisationsresultat vid avyttring av de avvecklade verksamheterna | - | 12 705 |
Återförda omräkningsdifferenser | - | -4 368 |
Skatt hänförligt till ovanstående realisationsresultat | - | - |
Resultat från avyttring efter skatt | - | 8 337 |
Resultat från avvecklad verksamhet efter skatt | - | 10 401 |
Nettokassaflöde från avvecklad verksamhet | ||
XXXX | 0000 | 0000 |
Kassaflöde från löpande verksamhet | - | 1 973 |
Kassaflöde från investeringsverksamheten | - | 8 170 |
Kassaflöde från finansieringsverksamheten | - | - |
Nettokassaflöde från de avvecklade verksamheterna | - | 10 143 |
Effekten på enskilda tillgångar och skulder i koncernen av avyttringen | ||
XXXX | 0000 | 0000 |
Immateriella anläggningstillgångar | - | 2 357 |
Materiella anläggningstillgångar | - | 4 602 |
Uppskjutna skattefordringar | - | 11 445 |
Kundfordringar | - | 2 256 |
Övriga fordringar | - | 4 597 |
Kortfristiga placeringar | - | 1 284 |
Likvida medel | - | 22 666 |
Leverantörsskulder | - | -873 |
Xxxxxx xxxxxxx | - | -31 954 |
Avyttrade tillgångar och skulder, netto | - | 16 380 |
Erhållen köpeskilling | - | 85 568 |
Avgår: Likvida medel i de avyttrade verksamheterna | - | -22 666 |
Påverkan på likvida medel | - | 62 902 |
Not 28 Viktiga uppskattningar och bedömningar
Ortivus är inte medvetet om några uppskattningar i aktuellt bokslut som är associerade med en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade beloppen för tillgångar och skulder under det kommande året. I det följande beskrivs några uppskattningar som är associerade med risk för ändringar av de redovisade värdena, men där risken inte är betydande eller där den möjliga justeringen inte är väsentlig eller där den inte förväntas påverka redovisade värden redan under det kommande året.
Återvinning av värdet av utvecklingsutgifter
På balansdagen fanns i koncernen balanserade utvecklingsutgifter om totalt MSEK 9,1 (17,6) för följande inom koncernföretagen bedrivna utvecklingsprojekt:
• CoroNet
• MobiMed
Risken för att balanserade utgifter för utveckling inte skulle återvinnas är beroende av framtida avsättningsmöjligheter för de utvecklade produkterna på marknaden och till de priser och tillverkningskostnader som utgör bas för de uppskattningar och beräkningar som görs innan varje utvecklingsprojekt initieras. Skulle dessa förutsättningar inte i huvudsak infrias kan detta ha en väsentlig inverkan på det redovisade värdet för de projekt som aktiverats i koncernens balansräkning.
Not 29 Uppgifter om moderbolaget
Ortivus AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med organisationsnummer (556259-1205) med säte i Danderyd. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap. Adressen till huvudkontoret är Xxxxxxxxxxxx 0X, 000 00 Xxxxxxxx.
Koncernredovisningen för år 2011 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen.
REVISIONSBERÄTTELSE
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Ortivus AB (publ). Org. Nr 556259-1205
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Jag har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Ortivus AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i detta dokument på sidorna 14–66.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncern- redovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i års- redovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt
internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrnings- rapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver min revision av årsredovisningen och koncern- redovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Ortivus AB (publ) för år 2011.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolags- lagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
Jag tillstyrker att årsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 27 mars 2012
Xxxxxx Xxxxxxxx Auktoriserad revisor
FEMÅRSÖVERSIKT
Femårsöversikt
Belopp i XXXX 0000 0000 2009 2008 2007
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
Nettoomsättning 45 748 47 726 37 748 83 113 101 937
Kostnad för sålda varor -24 519 -22 175 -17 293 -22 541 -25 819
Bruttoresultat 21 229 25 551 20 455 60 572 76 118
Rörelsekostnader -59 407 -58 145 -57 422 -102 428 -126 865
Rörelseresultat -38 178 -32 594 -36 967 -41 856 -50 747
Finansnetto 332 -31 -1 209 -1 977 -391
Resultat före skatt -37 846 -32 625 -38 176 -43 833 -51 138
Skatt -14 -47 20 94 -9 004
Resultat efter skatt från kvarvarande verksamhet -37 860 -32 672 -38 156 -43 739 -60 142
Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet - 10 401 19 676 -25 207 -1 147
Resultat efter skatt -37 860 -22 271 -18 480 -68 946 -61 289
RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING
Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar
10 457 19 658 87 074 96 233 149 455
40 576 63 850 77 056 85 044 103 992
51 033 83 508 164 130 181 277 253 447
Eget kapital 29 031 66 948 84 630 106 515 163 022
Långfristiga skulder 536 434 227 29 372 22 298
Kortfristiga skulder 21 466 16 126 79 273 45 390 68 127
Summa eget kapital och skulder 51 033 83 508 164 130 181 277 253 447
NYCKELTAL
Resultatmarginal, % 1) -83 -68 -101 -53 -50
Rörelsemarginal, % 1) -84 -68 -98 -50 -50
Eget kapital 29 031 66 948 84 630 106 515 163 022
Räntabilitet på eget kapital, % neg neg neg neg neg
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % neg neg neg neg neg
Soliditet, % 57 80 52 59 64
Skuldsättningsgrad, ggr 0,00 0,00 0,34 0,27 0,13
Räntetäckningsgrad, ggr 1) -208 -122 -18 -16 -20
Eget kapital per aktie, SEK 1,40 3,23 4,09 5,14 7,87
Medelantal anställda 1) 26 30 40 98 111
Investeringar, inventarier 492 697 1 747 4 522 5 350
Investeringar aktiverade utvecklingskostnader och licenser 5 164 4 930 1 739 8 165 18 330
Resultat per aktie, SEK 1,83 -1,08 -0,89 -3,33 -2,96
Resultat per aktie kvarvarande verksamheter 1) 1,83 -1,58 -1,84 -2,11 -2,90
1) Exkluderar för år 2009 och framåt de avyttrade dotterbolagen i Nordamerika.
ORDLISTA OCH DEFINITIONER
Ordlista och definitioner
DEFINITIONER
Resultatmarginal
ORDLISTA
Kardiologi
Läran om hjärtat och dess funktioner.
Resultat före skatt i procent av nettoomsättning.
Monitorering
Övervakning, med fokus på olika typer av mätningar på patienter och larm i det fall att onormala värden upptäcks.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.
Modulär uppbyggnad
Räntabilitet på eget kapital
flexibelt, xxxxxxxx och konfigurerbart. Flexibelt avseende installationsomfattning, inriktning och samverkan med andra system och applikationer.
Triage
en process för att sortera och prioritera patienter med utgångspunkt från symptom och ibland parametrar såsom andnings- frekvens, puls och kroppstemperatur. Syftet är att de mest allvarliga eller brådskande fallen ska behandlas först. Triage används både på akutmottagningar och på katastrofplatser.
Årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital (rullande 12 mån).
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Resultat före skatt plus finansiella kostnader dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital (rullande 12 mån).
Soliditet
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Skuldsättningsgrad
Räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Stent
Ett cylindriskt metallnät vilken träs på en ballongkateter för att kunna föras in och vidgas. Den används, när en kärlvidgning inte lyckas eller om kärlet spricker, för att armera kärlet inifrån så att blodet kan passera fritt.
MDD: Medical Device Directive
EUs medicintekniska produktdirektiv.
Räntetäckningsgrad
Resultat före skatt plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Eget kapital per aktie
Eget kapital vid periodens slut dividerat med antal aktier vid periodens slut.
MIDA: Myocardial Ishemia
Dynamic Analysis
Registrerat varumärke för Ortivus AB.
OEM: Original Equipment Manufacturing
Innebär att ett företag köper en produkt från en tillverkare och säljer den under eget namn.
Fou
Forskning och utveckling.
ÅRSSTÄMMA
Välkommen till årsstämma
i Ortivus AB (publ) den 3 maj 2012
Årsstämma i Ortivus AB (publ), 556259-1205, äger rum i bolagets lokaler på Xxxxxxxxxxxx 0 X x Xxxxxxxx torsdagen den 3 maj 2012 kl. 15.00.
Registrering och anmälan
Aktieägare som önskar delta på årsstämman skall:
dels vara införd som ägare i den utskrift av aktieboken som Euroclear Sweden AB gör per torsdagen den 26 april 2012, och
dels ha anmält sig hos bolaget under adress Ortivus AB, Box 713, 182 17 Danderyd, per telefon 00-000 00 00 till Xxxx-Xxxx Xxxxxxxx eller per e-post till xxxx@xxxxxxx.xxx senast onsdagen den 2 maj 2012 kl. 16.00. Vid anmälan bör namn, person- eller organisationsnummer, registrerat aktieinnehav, eventuellt ombud eller biträden (högst två) samt kontaktuppgifter uppges.
Förvaltarregistrerade aktier
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att delta på årsstämman. Aktieägare som önskar sådan registrering måste underrätta förvaltaren härom i god tid före torsdagen den 26 april 2012 för att kunna beaktas i den utskrift som Euroclear Sweden AB gör per denna dag.
Kallelse
Kallelse har skett genom införande i Post- och Inrikes Tidningar och genom att kallelsen hålls tillgänglig på bolagets hemsida xxx.xxxxxxx.xxx. Xxxxxxxxx skickas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress. Sådan begäran kan framställas på samma sätt som anmälan till stämman skall göras enligt ovan.
Stockholm i april 2012 Ortivus AB (publ) Styrelsen