Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslös- hetsersättning under uppsägningstid

2015:3

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslös- hetsersättning under uppsägningstid

Kartläggning initierad av IAF

Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Dnr: 2013/816

Till samtliga arbetslöshetskassor

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid

Kartläggning initierad av IAF

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har kartlagt arbetslöshets- kassornas hantering av arbetslöshetsförsäkringen under uppsägningstid.

Arbetslöshetskassorna har fått möjlighet att faktagranska rapporten.

Beslut i detta ärende har fattats av Xxx-Xxxx Xxxxxxxx, generaldirektör. Beställare har varit Xxxxxxxx Xxxxxxxxx, biträdande chef för granskningsenheten. Rapporten har utarbetats inom IAF av utredaren Xxxxxx Xxxxxxxxx, uppdrags-

ansvarig till och med 23 maj 2014 och Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx, uppdragsansvarig från och med 24 maj 2014, granskningsenheten. I arbetet har även utredarna Xxxx Xxxxxxxxxx, granskningsenheten, Xxxxxxx Xxxxxxxx, analysenheten och juristen Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx och verksjuristen Xxxxxx Xxxxxxxx, rättsenheten deltagit. I den slutliga beredningen har Xxxxx Xxxxxxxx, t.f. enhets- chef för granskningsenheten, deltagit.

Katrineholm den 5 mars 2015

Xxx-Xxxx Xxxxxxxx

Generaldirektör Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx

Innehållsförteckning

Sammanfattning 4

1 Inledning 7

1.1 Uppdraget 7

1.2 Bakgrund 7

1.3 Syfte och genomförande 9

2 IAF:s kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshets- ersättning under uppsägningstid 11

2.1 Arbetslöshetskassornas rutiner för att hantera arbetslöshetsersättning

under uppsägningstid 11

2.2 Arbetslöshetskassor med rutiner 11

2.3 Arbetslöshetskassor som utredde om en sökande har rätt till

uppsägningstid från sin tidigare arbetsgivare 13

2.4 Arbetslöshetskassor som utredde om en sökande har rätt till ytterligare uppsägningstid enligt kollektivavtal 14

2.5 Tillämpning av regelverket för sökande som har pågående

uppsägningstid 18

2.6 Arbetslöshetskassornas rutinbeskrivningar 20

3 Slutdiskussion 21

4 Käll- och litteraturförteckning 26

5 Bilagor 27

Sammanfattning

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) redovisar i denna rapport kartläggningen av hur arbetslöshetskassorna hanterar arbetslöshetsersättning under uppsägningstid. Syftet med uppdraget har varit att kartlägga arbetslöshets- kassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid.

Av grundvillkoren i 9 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) framgår att den sökande ska vara arbetslös och oförhindrad att ta ett arbete för arbetsgivares räkning för att vara berättigad till arbetslöshetsersättning. En person som sägs upp från sin anställning har rätt till uppsägningstid enligt kollektivavtal eller lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). En arbetstagare som väljer att avstå från sin rätt till uppsägningstid enligt LAS eller kollektivavtal, sedan uppsägningen verkställts kan, enligt ett avgörande från Försäkringsöver- domstolen (FÖD) 1, anses vara arbetslös och uppfylla villkoren enligt 9 § ALF för rätt till arbetslöshetsersättning.

I maj 2014 genomförde IAF en webbenkät bland samtliga 28 arbetslöshetskassor om hur de hanterade arbetslöshetsersättning under uppsägningstid. Enkätsvaren visade bland annat att:

• 25 arbetslöshetskassor hade någon form av rutin (skriftlig eller muntlig) för hanteringen av ärenden där sökande ansöker om ersättning under pågående uppsägningstid.

• Det var vanligast att arbetslöshetskassorna använde SO:s rutiner.

• Av de 25 arbetslöshetskassor som uppgav att de hade någon form av rutin, utredde 17 om den sökande hade rätt till uppsägningstid från sin tidigare arbetsgivare.

• 11 av 182 arbetslöshetskassor hade som xxxxx att utreda om den sökande hade rätt till ytterligare uppsägningstid enligt till exempel kollektivavtal.

• Det var 18 av 18 arbetslöshetskassor som inte gjorde någon skillnad på om de sökande hade rätt till ytterligare uppsägningstid enligt kollektivavtal eller LAS.

När arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om förkortad uppsägningstid

• 1 av 18 arbetslöshetskassor fattade beslut om avslag vid ansökan om ersättning.

• 11 av 18 arbetslöshetskassor fattade beslut om avstängning från rätt till ersättning.

1 FÖD 1992:20.

2 Det var totalt 18 arbetslöshetskassor som besvarade denna fråga.

• 6 av 18 arbetslöshetskassor fattade beslut om att tillerkänna ersättning om arbetsgivaren och den sökande hade kommit överens om förkortad uppsägningstid.

När arbetsgivaren inte har beaktat den sökandes rätt till uppsägningstid

• 5 arbetslöshetskassor fattade beslut om avslag i ärenden där en sökande ansökte om ersättning under uppsägningstid och arbetsgivaren inte hade beaktat en sökandes rätt till uppsägningstid. Arbetslöshetskassorna fattade beslut om avslag enligt 9 § ALF.

• 1 arbetslöshetskassa fattade beslut om avstängning från rätt till ersättning i ärenden där en sökande ansökte om ersättning under uppsägningstid och arbetsgivaren inte hade beaktat en sökandes rätt till uppsägningstid.

• 3 arbetslöshetskassor fattade beslut om att tillerkänna ersättning.

• 9 arbetslöshetskassor svarade annat. Det framkom exempelvis att de i första hand utredde om det fanns något separat avtal som reglerade att den sökande fått förkortad uppsägningstid, och att de utredde varje enskilt ärende för sig.

Tillämpning av regelverket för sökande som har pågående uppsägningstid

De flesta arbetslöshetskassorna ansåg inte att regelverket var svårt att tillämpa för sökande som har pågående uppsägningstid. Arbetslöshetskassorna uppgav dock bland annat följande:

• Det är svårt att utreda ärenden när den sökande har fått förkortad uppsägningstid.

• Det uppstår svårighet i ärenden där uppsägningstid löper, men där uppsägningslön inte betalades ut.

• Regelverket är svårt när det finns uppsägningstid i kollektivavtal.

• Det skulle vara önskvärt med en närmare reglering av ersättning av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid.

Slutsatser

IAF kan konstatera att det finns skillnader i hur arbetslöshetskassorna upplever regelverket och i hur de hanterar ersättningsanspråk under pågående eller förkortad uppsägningstid. Arbetslöshetskassorna bedömer rätten till ersättning under uppsägningstid på olika sätt. En del arbetslöshetskassor fattar beslut om att tillerkänna ersättning om arbetsgivaren och den sökande har kommit överens om förkortad uppsägningstid. Vissa arbetslöshetskassor avslår ansökan om ersättning under löpande uppsägningstid och vissa arbetslöshetskassor stänger av medlemmen från rätt till ersättning, när han eller hon har avtalat bort

uppsägningstiden. Vidare noterar IAF att arbetslöshetskassorna har haft svårt att uppskatta antalet ersättningsärenden under pågående uppsägningstid.

IAF konstaterar att rättsläget framstår som oklart när det gäller ersättningsrätt främst under uppsägningstid som avtalats bort helt eller delvis. IAF anser att det kan finnas skäl att överväga om regelverket ger arbetslöshetskassorna tillräckligt stöd för en enhetlig tillämpning av regelverket kring uppsägningstid.

1 Inledning

1.1 Uppdraget

Av IAF:s plan för tillsyn och uppföljning 2013 framgår att arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid ska kartläggas.

Uppdraget är initierat som ett resultat av interna riskanalysarbetet.

1.2 Bakgrund

Av grundvillkoren i 9 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) framgår att den sökande ska vara arbetslös och oförhindrad att ta ett arbete för arbetsgivares räkning för att vara berättigad till arbetslöshetsersättning. En person som sägs upp från sin anställning har rätt till uppsägningstid enligt kollektivavtal eller lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS).

1.2.1 Uppsägningstid i lagen om anställningsskydd

Enligt 11 § första stycket LAS är uppsägningstiden för både arbetsgivare och arbetstagare minst en månad. Andra stycket utökar den rätten beroende på hur länge man varit anställd. Det finns i 2 § LAS en möjlighet att genom kollektivavtal göra avsteg från bestämmelserna. I 2 § andra stycket framgår att ett avtal är ogiltigt om det upphäver eller inskränker arbetstagarens rättigheter enligt LAS. Det innebär att det inte är möjligt att i ett enskilt anställningsavtal avtala om något som skulle innebära kortare uppsägningstid än en månad3.

1.2.2 Arbetslös och berättigad till ersättning i samband med ersättningsansökan

När uppsägningen har aktualiserats, det vill säga när uppsägningstiden redan börjat löpa, kan arbetstagare och arbetsgivare komma överens om kortare uppsägningstid än en månad. Det innebär att arbetstagaren helt eller delvis, som ett aktivt val, väljer att avstå från sin lagstadgade rätt till uppsägningstid och lön under uppsägningstiden. En arbetstagare som väljer att avstå från den rätt till uppsägningstid som man har enligt LAS eller kollektivavtal, sedan uppsägningen verkställts, har enligt ett avgörande från Försäkringsöverdomstolen4 1992 ansetts vara arbetslös och uppfylla villkoren enligt 9 § ALF för rätt till arbetslöshets- ersättning. Domstolen ansåg att när en uppsägning väl har aktualiserats får

3 Enligt 2 § fjärde stycket LAS kan man däremot i ett kollektivavtal som slutits eller godkänts på central nivå inskränka rättigheterna i 11 § LAS.

4 Försäkringsöverdomstolens (FÖD) dom 1992:20.

arbetstagaren anses kunna träffa de avtal som bäst gagnar hans eller hennes intressen i den uppkomna situationen. Det kan till exempel innebära att arbetstagaren kommer överens med arbetsgivaren om en kortare uppsägningstid än vad han eller hon har rätt till enligt lagen. En arbetstagare kan således med bindande verkan avstå från en rättighet enligt lagen, när rättigheten väl aktualiserats.

SOU 1996:150 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring, den så kallade Arbomutredningen, ansåg att den praxis som accepterade att den enskilde avtalar bort delar av eller hela uppsägningstiden och i stället får arbets- löshetsersättning under motsvarade tid, borde ändras. Om en arbetslös har avtalat bort uppsägningstiden borde arbetslöshetskassan lägga ut en fiktiv uppsägningstid under vilken den arbetslöse inte skulle kunna få arbetslöshets- ersättning.5 I proposition 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring sades inte något speciellt om rätten till arbetslöshets- ersättning under uppsägningstid. Däremot ansåg regeringen, i likhet med Arbomutredningen, att den som av arbetsgivaren permitterats utan lön inte skulle ha rätt till arbetslöshetsersättning. Regeringen ansåg att det under vissa perioder i en marknadsekonomi ska kunna gå att minska arbetskraftskostnaderna utan att för den skull behöva säga upp personal. Regeringen bedömde dock att det inte är arbetslöshetsförsäkringen som ska gå in och betala för arbetskraftskost- naderna under tillfälliga stillestånd6.

Arbomutredningen förordade den princip i arbetslöshetsförsäkringen som får anses vara att så länge en ersättningssökande har en anställning med eller utan lön anses inte han eller hon som arbetslös i lagens mening och kvalificerar sig inte för rätt till ersättning. I praxis har den ovan nämnda principen kommit till uttryck i mål om ferielön7, avgångsvederlag8, suspension9 och även uppsägnings- tid när det gäller underrättsavgörande10. Enligt denna princip bör en ersättningssökande som genom en frivillig överenskommelse försätter sig i arbetslöshet från och med ett tidigare datum än som annars skulle kunna vara fallet, stängas av från sin ersättning enligt 43 b § första stycket 1 ALF. Av den paragrafen framgår också att en sökande ska stängas av från sin rätt till ersättning i 45 ersättningsdagar om han eller hon utan giltig anledning lämnat sitt arbete. I proposition 2012/13:12 Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m ansåg regeringen att det måste avgöras från fall till fall vad som kan anses utgöra

5 SOU 1996:150 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring s 103.

6 Prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring s 95.

7 Kammarrätten i Göteborgs dom den 15 mars 2010 i mål nr 5918-09.

8 Kammarrätten i Stockholms dom den 9 oktober 2007 i mål nr 231-07.

9 RÅ 2004 not 188.

10 Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 22 mars 2012 i mål nr 4476-11.

giltig anledning att lämna sitt arbete. Det måste finnas starka skäl för att giltig anledning ska kunna föreligga. En giltig anledning kan vara att en sökande lämnat sin anställning på grund av att han eller hon har utsatts för kränkande särbehandling.11 Även hälsoskäl kan utgöra giltig anledning.12

Enligt senare praxis finns det avgöranden som talar för att arbetslöshets- försäkringen inte ska kompensera ett inkomstbortfall som en arbetsgivare enligt lag är skyldig att betala ut eller som den enskilde frivilligt avstått ifrån13. Det finns även andra avgöranden som fortfarande stöder sig på 1992 års avgörande från Försäkringsöverdomstolen14.

1.3 Syfte och genomförande

1.3.1 Syfte

Syftet med uppdraget är att kartlägga hur arbetslöshetskassorna hanterar arbetslöshetsersättning under sökandes uppsägningstid. Kartläggningen omfattar därmed:

• arbetslöshetskassornas rutiner för att hantera ersättningsansökan vid förkortad uppsägningstid, och

• eventuella skillnader i hanteringen som finns mellan arbetslöshets- kassorna.

Utifrån uppdragets syfte har följande frågeställningar formulerats om arbetslös- hetskassornas rutiner:

1. Har arbetslöshetskassorna några rutiner för att hantera ansökan om arbetslöshetsersättning under uppsägningstid och hur ser de i så fall ut?

2. Hur gör arbetslöshetskassorna i situationer där en ersättningssökande själv har valt att förkorta sin uppsägningstid helt eller delvis?

3. Hur gör arbetslöshetskassorna i situationer där arbetsgivaren inte har beaktat den ersättningssökandes rätt till uppsägningstid?

4. Finns det någon skillnad i arbetslöshetskassornas hantering vid ansökan om arbetslöshetsersättning när det gäller uppsägningstid enligt LAS eller kollektivavtal?

11 Prop. 2012/13:12 Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m. s 42-43.

12 19 c § Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring.

13 Jfr Kammarrätten i Stockholms dom den 6 december 2005 i mål nr 7681-04 och Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 20 november 2012 i mål nr 10712-11.

14 Försäkringsöverdomstolens (FÖD) dom 1992:20.

1.3.2 Genomförande

Uppdragets syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av en webbenkät riktad till samtliga 28 arbetslöshetskassor. I samband med enkäten begärde IAF att arbetslöshetskassorna skulle skicka in eventuella rutindokument för hur de ska hantera arbetslöshetsersättning under uppsägningstid.

Enkäten (se bilaga 2) bestod av nio frågor och skickades ut till samtliga arbets- löshetskassor den 8 maj 2014. Samtliga 28 arbetslöshetskassor har besvarat enkäten. Enkäten innehöll frågor om hur arbetslöshetskassorna normalt hanterar ersättningsanspråk under en sökandes uppsägningstid. Där fanns också frågor om bland annat arbetslöshetskassornas rutiner i handläggningen, om de fattade beslut om avslag på ersättningsansökan och avstängning från rätt till ersättning, eller om de tillerkände ersättning. Andra frågor var om arbetslöshetskassan utredde om en sökande har rätt till uppsägningstid från tidigare arbetsgivare eller enligt kollektivavtal.

Kartläggningen har skett på en övergripande nivå och IAF har valt att inte göra någon bedömning i enskilda fall.

1.3.3 Disposition av rapporten

Rapporten inleds med en resultatsammanställning i kapitel 2 baserad på enkäten till arbetslöshetskassorna. Kapitlet redogör för arbetslöshetskassornas rutiner för hanteringen av arbetslöshetsersättning i ärenden där en sökande ansöker om ersättning under pågående uppsägningstid.

Kapitlet beskriver om arbetslöshetskassorna utreder om en sökande har rätt till uppsägningstid från sin tidigare arbetsgivare eller ytterligare uppsägningstid enligt kollektivavtal.

Kapitlet fortsätter med en redogörelse för om arbetslöshetskassorna har en rutin för ärenden där en sökande ansöker om ersättning under uppsägningstiden och har kommit överens om förkortad uppsägningstid, och om de har en rutin för ärenden där en sökande ansöker om ersättning under uppsägningstiden och arbetsgivaren inte har beaktat en sökandes rätt till uppsägningstid.

Kapitlet avslutas med en redogörelse över vad arbetslöshetskassorna anser om tillämpningen av regelverket vid uppsägning.

Efter den enkätbaserade resultatsammanställningen följer en slutdiskussion i kapitel 3 där IAF analyserar resultatet från enkätsammanställningen.

Bilaga 1 innehåller en förteckning över regelverket om uppsägning. I bilaga 2 finns den enkät som IAF skickat till arbetslöshetskassorna.

2 IAF:s kartläggning av arbetslöshets- kassornas hantering av arbetslöshets- ersättning under uppsägningstid

Redovisningen i detta kapitel är baserad på de svar som arbetslöshetskassorna har lämnat på den webbenkät som genomfördes i maj 2014. Till grund för redogörelsen ligger även de kompletterande rutinbeskrivningar som två av arbetslöshetskassorna skickade in. Enkäten finns i bilaga 2.

2.1 Arbetslöshetskassornas rutiner för att hantera arbetslöshetsersättning under uppsägningstid

I enkäten ställde IAF ett antal frågor om arbetslöshetskassornas rutiner för hanteringen av ärenden under uppsägningstid.

2.1.1 Arbetslöshetskassornas skriftliga och muntliga rutiner

På frågan om de hade någon rutin (skriftlig eller muntlig) för att hantera ärenden där sökande ansöker om ersättning under pågående uppsägningstid svarade 2515 av 28 arbetslöshetskassor att de hade antingen skriftliga eller muntliga rutiner, medan 3 arbetslöshetskassor svarade att de inte hade det.

2.2 Arbetslöshetskassor med rutiner

Detta avsnitt redogör för de 25 arbetslöshetskassor som uppgav att de hade rutiner för hanteringen av ärenden under uppsägningstid.

2.2.1 Xxxxx xxxxxxx använde arbetslöshetskassorna?

Av de 25 arbetslöshetskassor som svarade att de hade någon form av rutin framgår att det är vanligast att de använder SO:s rutiner,16 vilket framgår av tabell 1.

15 Två av arbetslöshetskassorna svarade annat. Av svaren framkom att en arbetslöshetskassa använde sig av SO:s rutin och den andra arbetslöshetskassan svarade att de, utöver lagtext, saknade skriftlig rutin för samtliga situationer. Det tolkar IAF som att de ändå har muntlig rutin och således någon form av rutin.

16 Arbetslöshetsersättning och uppsägningstid. Ett handläggarstöd för arbetslöshetskassorna. Mars 2010.

En av arbetslöshetskassorna som tyckte att regelverket var svårt att tillämpa sa exempelvis att det är svårt att klargöra när en person är ofrivilligt arbetslös. I vissa situationer kan tvistefrågor inte ens lösas med hjälp av den fackliga organisationen. Med den avtalsfrihet som finns kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om kortare uppsägningstid. Den anställde är dock i underläge mot en arbetsgivare som inte vill ha honom eller henne kvar, och det kan vara svårt att inte gå med på överenskommelser när ett samarbete inte fungerat.

En annan arbetslöshetskassa menade också att i situationer där en sökande har avtalat bort eller förkortat sin uppsägningstid eller uppsägningslön, eller av annan anledning inte har fått sin berättigade uppsägningstid eller uppsägningslön, är regelverket svårt att tillämpa. Arbetslöshetskassan ansåg att det då är svårt att utreda om det är aktuellt med avstängning eller inte enligt 43 b § ALF, eftersom det utöver kunskap om reglerna om uppsägningstid även krävs kunskaper om kollektivavtalen.

Enligt arbetslöshetskassan borde arbetslöshetskassornas handläggning kunna ske på uppgifter som lämnats i blankett arbetsgivarintyg, det vill säga angivelser om anställningstid och anledningen till att anställningen har upphört. Arbetslös- hetskassan anser att blanketten borde uppdateras med frågor om uppsägningstiden löpt enligt kollektivavtal eller LAS. Arbetslöshetskassan menade även att det är komplicerade utredningar för att få vetskap om vad som verkligen hänt i uppsägningssituationen. Ytterst handlar det om att utreda om arbetstagaren har accepterat ett uppsägningsdatum med insikt om att han eller hon har avstått eller förkortat sin uppsägningstid eller uppsägningslön eller inte.

2.5.2 Arbetslöshetskassor som inte ansåg att regelverket var svårt att tillämpa

Av de 24 arbetslöshetskassor som svarade att de inte ansåg att regelverket var svårt att tillämpa för sökande som har pågående uppsägningstid valde 17 stycken att motivera sitt svar. Av svaren framkom att de flesta arbetslöshets- kassorna inte såg ett problem av tillämpningen av regelverket. Vissa arbetslös- hetskassor ansåg att det är en okomplicerad utredning och handläggning vid uppsägning.

Vidare framkom bland annat att vissa arbetslöshetskassor inte utredde om de ersättningssökande har uppsägningstid. En arbetslöshetskassa förklarade att det var en anledning till att de inte behövde någon rutin för den typen av ärenden.

Andra arbetslöshetskassor uppgav att den här typen av ärenden förekommer sällan och det var anledningen till att de inte hade någon tydlig rutin.

Några arbetslöshetskassor uppgav också att de inte gör bedömningar i arbetsrättsliga frågor. Däremot uppgav en arbetslöshetskassa att de kunde utreda om en sökande som hade accepterat en kortare uppsägningstid ska

stängas av när han eller hon själv orsakat sin arbetslöshet. Detta kan vara en komplicerad bedömning eftersom man inte vet hur mycket arbetsgivaren har påverkat arbetstagaren.

Av svaren framkom dock bland annat att arbetslöshetskassorna ansåg att det är svårt att handlägga och utreda ärenden när den sökande har uppsägningstid utan rätt till lön, fått förkortad uppsägningstid och där det finns uppsägningstid reglerad i kollektivavtal.

2.6 Arbetslöshetskassornas rutinbeskrivningar

Av de 25 arbetslöshetskassor som uppgav att de hade rutiner för att hantera ärenden under uppsägningstid var det två arbetslöshetskassor som lämnade in rutinbeskrivningar. Av den ena rutinen framgick, att om en arbetstagare som blir uppsagd gör en skriftlig överenskommelse med sin arbetsgivare vid uppsägningstillfället, kan personen avtala sig till en kortare uppsägningstid. När den förkortade uppsägningstiden är slut kan personen få arbetslöshetsersättning. Xxxxx det inget skriftligt avtal om förkortad uppsägningstid beviljar arbetslöshetskassan ersättning från det datum när uppsägningstiden enligt kollektivavtal eller LAS löpt ut. Den obetalda uppsägningstiden ska då ses som diversetid.

Arbetslöshetskassan uppgav att den inte kunde fatta beslut om avslag på att en sökande har rätt till uppsägningslön utan att först ha utrett ärendet eftersom kollektivavtal ofta ersätter LAS och kollektivavtal kan ha både längre och kortare uppsägningstid än LAS. Dessutom kan uppsägningstid enligt kollektivavtal ersättas av en överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Av den andra rutinen framgick bland annat, att om en arbetstagare blir uppsagd gäller de minsta uppsägningstider som följer av lag eller kollektivavtal. Om arbetsgivaren lämnar ett besked om för kort uppsägningstid betraktas beskedet som ogiltigt i den delen det avviker från lagstadgad eller kollektivavtalad minimitid. Medlemmen ska då betraktas som fortsatt anställd och kan inte ses som arbetslös. Arbetslöshetsersättning kan dock lämnas i vissa undantagssituationer som i vissa konkurs- och hälsoskälssituationer. Om en arbetstagare på egen begäran lämnar arbetet under uppsägningstiden prövar arbetslöshetkassan om det funnits giltig anledning att lämna arbetet i förtid.

3 Slutdiskussion

Syftet med uppdraget har varit att kartlägga hur arbetslöshetskassorna hanterar arbetslöshetsersättning under sökandes uppsägningstid. IAF har kartlagt arbets- löshetskassornas rutiner för hanteringen av ersättningsansökan under uppsägningstid och de skillnader som finns mellan arbetslöshetskassorna.

Inledning

Av grundvillkoren i 9 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) framgår att den sökande ska vara arbetslös och oförhindrad att ta ett arbete för arbetsgivares räkning för att vara berättigad till arbetslöshetsersättning. En person som sägs upp från sin anställning har rätt till uppsägningstid enligt kollektivavtal eller lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Enligt LAS är uppsägningstiden för både arbetsgivare och arbetstagare minst en månad, men rätten kan utökas beroende på hur länge man har varit anställd. Genom kollektivavtal går det att göra avsteg från bestämmelserna. Avtalet är dock ogiltigt om det upphäver eller inskränker de rättigheter som arbetstagaren har enligt LAS. Det innebär att det inte är möjligt att i ett enskilt anställningsavtal avtala om något som skulle innebära kortare uppsägningstid än en månad24.

När uppsägningstiden har börjat löpa kan dock arbetstagare och arbetsgivare komma överens om kortare uppsägningstid än en månad. Det innebär att arbetstagaren helt eller delvis väljer att avstå från sin lagstadgade rätt till uppsägningstid och lön under uppsägningstiden. En arbetstagare som väljer att avstå från sin rätt till uppsägningstid enligt LAS eller kollektivavtal, sedan uppsägningen verkställts, anses enligt ett avgörande från Försäkringsöver- domstolen25 vara arbetslös och uppfylla villkoren enligt 9 § ALF för rätt till arbetslöshetsersättning.

En princip i arbetslöshetsförsäkringen säger att så länge en ersättningssökande har en anställning med eller utan lön anses han eller hon inte som arbetslös i lagens mening och kvalificerar sig inte för rätt till ersättning. Enligt denna princip bör en ersättningssökande som genom en frivillig överenskommelse försätter sig i arbetslöshet från och med ett tidigare datum än som annars skulle kunna vara fallet, stängas av från sin ersättning enligt 43 b § första stycket 1 ALF. Av den paragrafen framgår att en sökande ska stängas av från sin rätt till ersättning i 45 ersättningsdagar om han eller hon utan giltig anledning lämnat sitt arbete.

Enligt senare praxis finns det avgöranden som talar för att arbetslöshets- försäkringen inte ska kompensera ett inkomstbortfall som en arbetsgivare enligt

24 Enligt 2 § fjärde stycket LAS kan man däremot i ett kollektivavtal som slutits eller godkänts på central nivå inskränka rättigheterna i 11 § LAS.

25 FÖD 1992:20.

lag är skyldig att betala ut eller som den enskilde frivilligt avstått ifrån26. Det finns även andra avgöranden som fortfarande stöder sig på 1992 års avgörande från Försäkringsöverdomstolen.

Arbetslöshetskassornas rutiner för hanteringen av ersättningsansökan vid uppsägningstid

IAF:s kartläggning visar bland annat att 25 av 28 arbetslöshetskassor hade antingen skriftliga eller muntliga rutiner för att hantera ärenden där sökande ansöker om ersättning under pågående uppsägningstid. Det var vanligast att arbetslöshetskassorna använde sig av antingen SO:s rutiner eller en kombination av SO:s och egna rutiner.

Kartläggningen visar även att 17 av de som 25 arbetslöshetskassor som uppgav att de hade någon form av rutin, utredde om den sökande hade rätt till uppsägningstid från sin tidigare arbetsgivare. Av 18 arbetslöshetskassor som svarade på frågan om de hade som rutin att utreda om en sökande hade rätt till ytterligare uppsägningstid var det 11 som svarade att de utredde om en sökande hade rätt till ytterligare uppsägningstid enligt till exempel kollektivavtal.

Skillnader mellan arbetslöshetskassorna vid hanteringen vid ansökan om arbetslöshetsersättning

IAF:s kartläggning visar att arbetslöshetskassorna27 i sina rutiner inte gjorde skillnad på om en sökande hade rätt till ytterligare uppsägningstid enligt kollektivavtal eller LAS.

När arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om förkortad uppsägningstid svarade

• 1 arbetslöshetskassa att de fattade beslut om avslag vid ansökan om arbetslöshetsersättning under uppsägningstid.

• 11 arbetslöshetskassor att de fattade beslut om avstängning från rätt till ersättning.

• 6 arbetslöshetskassor att de tillerkände ersättning om arbetsgivaren och den sökande kommit överens om förkortad uppsägningstid.

När arbetsgivaren inte har beaktat den sökandes rätt till uppsägningstid uppgav

26 Jfr Kammarrätten i Stockholms dom den 6 december 2005 i mål nr 7681-04 och Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 20 november 2012 i mål nr 10712-11.

27 18 arbetslöshetskassor svarade på frågan om de i sina rutiner gör skillnad på om en sökande har rätt till ytterligare uppsägningstid.

• 5 arbetslöshetskassor att de hade som rutin att fatta beslut om avslag enligt 9 § ALF i ärenden där en sökande ansöker om ersättning under uppsägningstid.

• 5 arbetslöshetskassor att de fattade beslut om avstängning från rätt till ersättning.

• 3 arbetslöshetskassor att de tillerkände ersättning.

Nio arbetslöshetskassor svarade annat. Det framkom exempelvis att de i första hand utreder om det finns något separat avtal som reglerar att den sökande fått förkortad uppsägningstid och att de utreder varje enskilt ärende för sig.

Tillämpning av regelverket för sökande som har pågående uppsägningstid

Majoriteten av arbetslöshetskassorna ansåg inte att regelverket var svårt att tillämpa för sökande som har pågående uppsägningstid. Kartläggningen visar däremot att de fyra arbetslöshetskassor som ansåg att regelverket var svårt att tillämpa bland annat upplevde svårigheter i ärenden där uppsägningstid löper, men där uppsägningslön inte betalas ut. Regelverket upplevdes även svårt när det finns uppsägningstid i kollektivavtal. Dessa arbetslöshetskassor önskade därför en närmare reglering av ersättning av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid.

Av de arbetslöshetskassor som inte ansåg att regelverket var svårt att tillämpa tyckte vissa arbetslöshetskassor att det är en okomplicerad utredning och hand- läggning vid uppsägningstid.

Vidare framkom bland annat att vissa arbetslöshetskassor inte utredde om de ersättningssökande har uppsägningstid. En arbetslöshetskassa förklarade att det var en anledning till att de inte behövde någon rutin för den typen av ärenden.

Andra arbetslöshetskassor uppgav att den här typen av ärenden förekommer sällan och att det var anledningen till att de inte hade någon tydlig rutin.

Några arbetslöshetskassor uppgav också att de inte gör bedömningar i arbets- rättsliga frågor. Däremot sa en arbetslöshetskassa att de kan utreda om en sökande som har accepterat en kortare uppsägningstid ska avstängas när han eller hon själv orsakat sin arbetslöshet. Detta kan vara en komplicerad bedömning eftersom man inte vet hur mycket arbetsgivaren har påverkat arbetstagaren.

Av svaren framkom dock att arbetslöshetskassorna ansåg att det är svårt att handlägga och utreda ärenden när den sökande har uppsägningstid utan rätt till lön, fått förkortad uppsägningstid och där det finns uppsägningstid reglerat i kollektivavtal.

Slutsats

Sammanfattningsvis kan IAF utifrån kartläggningen konstatera att arbetslöshets- kassorna har lämnat varierande svar på frågorna kring en sökandes ersättnings- rätt under uppsägningstid. Det finns skillnader dels i hur arbetslöshetskassorna upplever regelverket, dels i hur de hanterar ersättningsanspråk under pågående eller förkortad uppsägningstid.

En del stora arbetslöshetskassor med flera verksamhetsområden verkar tycka att det är komplicerat att utreda när en ersättningssökande är arbetslös i arbetslös- hetsförsäkringens mening och när han eller hon är att betrakta som ofrivilligt arbetslös. De tycker också att regelverket är svårt i situationer där en sökande har avtalat bort eller förkortat sin uppsägningstid eller uppsägningslön helt eller delvis eller av annan anledning inte fått sin berättigade uppsägningstid eller uppsägningslön. Vissa arbetslöshetskassor tycker att det är svårt att utreda om det är aktuellt med avstängning eller inte enligt 43 b § ALF eftersom det utöver kunskap om reglerna om uppsägningstid även krävs kunskaper om kollektiv- avtalen. Det verkar även finnas oklarheter bland arbetslöshetskassorna när det gäller i vilka situationer de ska avslå en ersättningsansökan. Vidare noterar IAF att arbetslöshetskassorna har haft svårt att uppskatta antalet ersättningsärenden under pågående uppsägningstid. Det kan finnas skäl att anta att det finns ett mörkertal eftersom flera arbetslöshetskassor uppger att de inte utreder frågan fullt ut på grund av att det exempelvis handlar om arbetsrättsliga frågor eller privata överenskommelser som inte finns angivet på arbetsgivarintyget.

Detta visar på att det är inte är rättssäkert för den ersättningssökande om vissa arbetslöshetskassor dessutom inte har som rutin att utreda frågan fullt ut vilket de borde ha. Arbetslöshetskassorna behandlar inte heller alla ersättningssökande lika. Detta får konsekvenser för den sökande och för trovärdigheten för arbets- löshetsförsäkringen. Det finns en risk att vissa arbetslöshetskassor tillerkänner ersättning under tid då de sökande enligt LAS egentligen skulle ha haft rätt till uppsägningstid och lön under tiden, medan vissa arbetslöshetskassor inte beviljar ersättning i dessa situationer. Det föreligger även en risk att det utgår felaktig ersättning. IAF noterar även att av de som inte tycker att regelverket är svårt att tillämpa finns det vissa arbetslöshetskassor som uppger att de inte utreder om de ersättningssökande har uppsägningstid. Andra uppger att den här typen av ärenden förekommer sällan och det är anledningen till att de inte har eller behöver någon tydlig rutin.

IAF kan sammantaget konstatera att rättsläget framstår som oklart när det gäller ersättningsrätt främst under uppsägningstid som avtalats bort helt eller delvis.

Vidare verkar det som om arbetslöshetskassorna bedömer rätten till ersättning under uppsägningstid på varierande sätt. En del arbetslöshetskassor fattar beslut om att tillerkänna ersättning om arbetsgivaren och den sökande har kommit överens om förkortad uppsägningstid. Vissa arbetslöshetskassor avslår ansökan om ersättning under löpande uppsägningstid medan vissa arbetslöshetskassor

stänger av medlemmen från rätt till ersättning, när han eller hon avtalat bort uppsägningstiden. IAF anser att det kan finnas skäl att överväga om regelverket ger arbetslöshetskassorna tillräckligt stöd för en enhetlig tillämpning av regelverket.

4 Käll- och litteraturförteckning

Författningar

Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Rättsfall

Förvaltningsöverdomstolens dom FÖD 1992:20 från den 18 juni 1992

RÅ 2004 not 188

Kammarrätten i Stockholms dom den 6 december 2005 i mål nr 7681-04 Kammarrätten i Stockholms dom den 9 oktober 2007 i mål nr 231-07 Kammarrätten i Göteborgs dom den 15 mars 2010 i mål nr 5918-09 Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 22 mars 2012 i mål nr 4476-11 Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 20 november 2012 i mål nr 10712-11

Offentligt tryck

Prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring Prop. 2012/13:12 Åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen m.m

SOU 1996:150 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring

Övriga källor

Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO): Arbetslöshetsersättning och uppsägningstid. Ett handläggarstöd för arbetslöshetskassorna Mars 2010

5 Bilagor

Bilaga 1 Förteckning över lagrum

Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Allmänna villkor för rätt till ersättning

9 § Rätt till ersättning vid arbetslöshet har en sökande som

1. är arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,

2. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, och

3. även i övrigt står till arbetsmarknadens förfogande. Lag (2013:152)

Varning och avstängning från rätt till ersättning

43 b § 1st En sökande ska stängas av från rätt till ersättning i 45 ersättnings- dagar, om han eller hon

1. utan giltig anledning lämnat sitt arbete,

2. på grund av otillbörligt uppförande skilts från sitt arbete,

3. utan giltig anledning lämnat ett arbetsmarknadspolitiskt program för vilket aktivitetsstöd lämnas, eller

4. uppträtt på ett sådant sätt att den offentliga arbetsförmedlingen återkallat en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program för vilket aktivitetsstöd lämnas.

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Inledande bestämmelser

2 § Om det i en annan lag eller i en förordning som har meddelats med stöd av en lag finns särskilda föreskrifter som avviker från denna lag, skall dessa föreskrifter gälla.

Ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker arbetstagarnas rättigheter enligt denna lag.

Genom ett kollektivavtal får det göras avvikelser från 5, 6, 22 och 25-27 §§. Har avtalet inte slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, krävs dock att det mellan parterna i andra frågor gäller ett kollektivavtal som har slutits

eller godkänts av en sådan organisation eller att ett sådant kollektivavtal tillfälligt inte gäller. Under samma förutsättning är det också tillåtet att genom ett kollektivavtal bestämma den närmare beräkningen av förmåner som avses i 12 §.

Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagar- organisation får det även göras avvikelser från 11, 15, 21, 28, 32, 33, 40 och 41

§§. Det är också tillåtet att genom ett sådant kollektivavtal göra avvikelser

1. från 6 b-6 e §§ under förutsättning att avtalet inte innebär att mindre förmånliga regler skall tillämpas för arbetstagarna än som följer av

- rådets direktiv 77/187/EEG av den 14 februari 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av verksamheter, eller

- rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet,

2. från 30 a §, såvitt gäller besked enligt 15 §, och

3. från 30, 30 a och 31 §§, såvitt gäller den lokala arbetstagarorganisationens rättigheter.

Uppsägning

11 § För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad.

Bilaga 2: IAF:s enkätundersökning – Arbetslöshets- kassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid

Enkäten består av 9 frågor om arbetslöshetskassans arbetssätt vid situationer där en arbetssökande söker arbetslöshetsersättning under uppsägningstid. Välj för varje fråga det alternativ som bäst stämmer överens med arbetssättet på din arbetslöshetskassa. Välj endast ett svarsalternativ om inte något annat anges.

Det går när som helst att spara enkäten för att fortsätta senare. Enkäten sparas automatiskt när du stänger dokumentet. För att sedan fortsätta svara på enkäten, öppnar du den igen via den länk som finns med i e-postmeddelandet. När du har besvarat enkäten sänder du dina svar till IAF genom att klicka på Skicka-knappen på sista sidan.

När du har skickat enkäten till IAF kan du inte gå tillbaka och se den. Om du vill spara ett exemplar av enkäten måste du skriva ut den innan du skickar den till IAF.

1. Har arbetslöshetskassan någon rutin (skriftlig eller muntlig) för hanteringen av ärenden där sökande ansöker om ersättning under pågående uppsägningstid?

• Ja

• Nej (gå vidare till fråga 8)

• Annat:   

2. Vilken rutin använder arbetslöshetskassan?

• Egen rutin

• SO:s rutin

• Kombination av SO:s och egen rutin

• Xxxxx xxxxx, vänligen ange:  

3. Är det arbetslöshetskassans rutin att utreda om en sökande har rätt till uppsägningstid från sin tidigare arbetsgivare?

• Ja

• Nej (gå vidare till fråga 8)

• Annat:   

4. Är det kassans rutin att utreda om en sökande har rätt till ytterligare uppsägningstid enligt kollektivavtal?

• Ja

• Nej

• Annat:  

5. Gör arbetslöshetskassan i sina rutiner någon skillnad på om den sökande har rätt till ytterligare uppsägningstid enligt kollektivavtal eller enligt LAS? (Till exempel, gör arbetslöshetskassan en annan bedömning i ett ärende där en sökande har rätt till uppsägningstid enligt kollektivavtal, än i ett ärende där den sökande har rätt till uppsägningstid enligt LAS?)

Vänligen ge en kort redogörelse för kassans rutiner i detta avseende:

6. I ärenden där en sökande ansöker om ersättning under uppsägningstid och den sökande och arbetsgivaren har kommit överens om förkortad uppsägningstid, vilken är då kassans rutin?

• Fattar beslut om avslag på ersättningsansökan

• Fattar beslut om avstängning från rätt till ersättning

• Tillerkänner ersättning

• Annat:  

a. Om kassan fattar beslut om avslag, vänligen ange enligt vilket lagrum kassan fattar sitt beslut:  

• Övriga kommentarer:  

7. I ärenden där en sökande ansöker om ersättning under uppsägningstid och arbetsgivaren inte har beaktat en sökandes rätt till uppsägningstid, vilken är då kassans rutin?

• Fattar beslut om avslag på ersättningsansökan

• Fattar beslut om avstängning från rätt till ersättning

• Tillerkänner ersättning

• Annat:

a. Om kassan fattar beslut om avslag, vänligen ange enligt vilket lagrum kassan fattar sitt beslut:  

• Övriga kommentarer:  

8. Försök att uppskatta antalet ärenden under 2013 där arbetslöshetskassan tagit ställning till ersättningsrätten under sökandes pågående uppsägningstid.

Ange ungefärligt antal:

9. Anser arbetslöshetskassan att regelverket är svårt att tillämpa för sökande som har pågående uppsägningstid?

Vänligen försök att förklara på vilket sätt: