Affärsplan - Socialt företag
Affärsplan - Socialt företag
Helsingborgs Pingstförsamling
Innehåll
Upphandling från socialt företag 4
Socialt företagande definition 4
Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) 5
Marknadsföring/försäljning/Konkurrens 6
Q & A - Socialt företag, frågor och svar 13
Helsingborgs Pingstförsamling har sedan många år tillbaka haft ett omfattande socialt arbete, där tron får ta sig praktiska uttryck i handling, och där vi genom omsorgen om våra medmänniskor får visa på vem ▇▇▇▇▇ är och vad evangeliet står för. I den riktning som församlingens sociala arbete rör sig finns det ett tydligt fokus på att inte bara möta människors akuta behov, utan att även verka för att långsiktigt förändra människors situationer och utrusta dem med de verktyg som behövs för att de både ska växa som personer och för att de ska kunna bryta med sitt utanförskap.
Sedan några år tillbaka har församlingen därför drivit sysselsättningsverksamheten Corner, som syftar till att hjälpa människor i utanförskap med beroendeproblematik in på arbetsmarknaden och bort från beroendet. Vi har sett hur denna verksamhet fått bli en viktig del i att stötta människor och hjälpa dem vidare, och vi har på flera sätt fått se människors liv bli förvandlade. Vi ser att det finns ett behov av att utöka detta arbete vidare, både för att kunna ta emot fler människor, men också för att kunna erbjuda nästa steg för de personer som kommit igång och är redo att gå vidare. Detta i en miljö med mycket kärlek, omtanke och framför allt mycket Jesus.
Utöver arbetet med Corner driver församlingen sedan många år tillbaka också en Secondhand-butik. Denna butik drivs utifrån en ambition om att sysselsätta och arbetsträna personer och att samtidigt generera vinst som kan användas för biståndsinsatser och sociala projekt såväl på hemmaplan som i andra delar av världen.
Församlingen har därför förhållandevis omfattande insatser vad gäller arbetsträning och sysselsättning. Det finns en kompetens inom organisationen kring detta, men det finns också goda förutsättningar att fortsätta utveckla detta arbete.
I dagsläget finns inom Corner idag utmaningar med att hjälpa de personer som uppnått en stabilare situation att komma vidare. Det saknas meningsfulla platser för sysselsättning att tillgå och många företag inom den privata sfären är inte beredda att ta en chans för att hjälpa dessa personer att komma vidare. En liknande utmaning finns också kring secondhandbutiken, där personer efter viss tid av praktik på många sätt har kvalificerat sig för att kunna anställas med lönebidrag. Inom butikens ekonomiska ramar finns dock inte förutsättningar för att anställa dessa personer, och de behöver därför se sig om efter anställningar på annat håll. Båda dessa utmaningar skulle kunna lösas genom en ny verksamhet med ett större fokus på att sälja olika typer av tjänster eller uppdrag, där deltagarnas insats i en större utsträckning också genererar en vinst som kan bära både deras egna löner men också kostnaden för handledare och verksamhet.
I den aktuella lägesbilden behöver det också nämnas att det inom myndigheter och kommunala förvaltningar sedan en tid tillbaka har börjat röra sig i en riktning av att hellre vilja upphandla och köpa sociala tjänster än att ge bidrag till dessa. Man ser hellre ett avtalsreglerat förhållande än hur man tidigare jobbat, där mer schablonmässiga och i viss utsträckning godtyckliga bidrag som har betalats ut. För att säkerställa att församlingens sociala arbete ej står utan finansiering framöver behöver vi aktivt jobba i en riktning som
säkerställer detta. Ett sätt att tillgodose detta behov kan vara genom att delta i upphandlingar och liknande i formen av ett företag.
Utifrån denna sammanfattande lägesbeskrivning föreslår vi därför att Helsingborgs Pingstförsamling bildar ett socialt företag med möjlighet att erbjuda anställning för människor som av olika anledningar står långt från arbetsmarknaden.
Helsingborgs kommun har utryckt en önskan att kunna köpa tjänster genom upphandling. Det rörde sig från början främst om exempelvis trädgårdstjänster, grönytor, med mera men har vid vidare kontakter visat sig kunna omfatta många tjänster.
Kommunen kan utforma upphandling av dessa tjänster som så kallade anpassade upphandlingar riktade specifikt till sociala företag.
Upphandling från socialt företag
I lagen om offentlig upphandling, LOU (4 kap. 3 §) står det:
”En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta."
Målsättningen med skrivningen är att uppmuntra upphandlande organisationer att ta miljö-, sociala och arbetsrättsliga hänsyn när upphandlingsföremålet ska specificeras och när de överväger vilka krav som ska ställas.
För att visa social hänsyn kan den upphandlande organisationen i ett anbud ställa krav på till exempel:
- att leverantören prioriterar brukarmedverkan och därför gärna ser sociala företag som utförare
- att leverantören vid utförandet anställer arbetslösa, särskilt långtidsarbetslösa, eller anordnar utbildning för arbetslösa
- att leverantören vid utförandet gör något för att främja jämställdhet eller mångfald i fråga om bakgrund eller etniskt ursprung.
Socialt företagande definition
Socialt företagande är inte regelmässigt annorlunda än annat företagande.
Enligt Tillväxtverket och regeringens strategi för sociala företag 2018, omfattar begreppet socialt företagande en heterogen grupp aktörer och verksamheter som ofta verkar i gränslandet mellan det offentliga, det privata och det civila samhället.
Socialt inriktade företag har dock ett antal egenskaper som definierar dessa:
- Det är företag, oberoende av företagsform, där den affärsmässiga verksamheten är ett medel för att uppnå ett eller flera specifika samhällsnyttiga mål, exempelvis minska utanförskap, förbättra klimat och miljö eller bidra till en tryggare livsmiljö.
- Företagets resultat mäts i relation till hur de samhällsnyttiga mål som angetts som dess syfte att uppnå verkligen har uppnåtts.
- Företagets ekonomiska överskott återinvesteras huvudsakligen i verksamheten, alternativt investeras det i ett nytt samhällsnyttigt projekt istället för att främst tas ut som vinst genom avkastning till ägarna.
Arbetsintegrerande sociala företag (ASF)
Arbetsintegrerande sociala företag är företag som bedriver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster) och som
1. har ett övergripande mål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle
2. skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på något annat väl dokumenterat sätt
3. i huvudsak återinvesterar vinsterna i den egna eller liknade verksamheter
4. är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Det innebär att företaget inte har ägare som är kommuner eller andra offentligt ägda organisationer.
Det finns inte något särskilt regelverk eller någon särskild företagsform för arbetsintegrerande sociala företag. Regeringen använde definitionen i punkten ovan i en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag 2010 samt i ett regeringsuppdrag för stöd till företagen som pågår 2016–2018.
Vår affärsidé är att genom att tillhandahålla tjänster till offentlig och privat verksamhet, erbjuda människor som av olika anledningar står långt ifrån arbetsmarknaden en chans att komma igång med meningsfulla arbetsuppgifter.
De kan vara lämpliga för personer som söker en första arbetslivserfarenhet, personer med funktionsnedsättningar som vill delta på arbetsmarknaden, personer som på grund av psykisk ohälsa och/eller beroende har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden eller för personer som behöver enklare och mer repetitiva arbetsuppgifter.
Våra kunder skall känna att de får tjänster utförda på ett bra och pålitligt sätt. Vi kompenserar lägre arbetskapacitet med fler personer.
Bolaget skalla vara ett aktiebolag som ägs av Pingstförsamlingen i Helsingborg.
Pingstförsamlingen har mångårig erfarenhet av socialt arbete. Inom församlingen finns det både kunskap om kommersiellt företagande och om professionellt socialt arbete som kan nyttjas.
Företagets målsättning är att utöka verksamheten till att kunna omfatta både offentlig förvaltning och företag och privata företag.
Samarbete med andra kringliggande kommuner kring människor som behöver hjälp ut på arbetsmarknaden.
Även tjänster till privatpersoner kan vara aktuellt.
Primärt har vi tänkt att täcka det behov som finns inom Helsingborg kommun, men några begränsningar kring vilka tjänster som kan vara aktuella finns egentligen inte.
Marknadsföring/försäljning/Konkurrens
På den kommunala sidan så skall upphandlande organisationer känna till att vi finns. Kommunen kan utforma så kallade reserverade upphandlingar.
För privata företag når vi genom företagsbesök, informationsträffar, sociala medier etc.
I Helsingborg finns få aktörer som erbjuder motsvarande verksamhet som sysslar med likartad verksamhet.
Verksamheten består huvudsakligen av externa tjänster som skall utföras krävs det egentligen inga speciella lokaler.
Personalutrymmen kontor, omklädningsrum hyrs av Pingstförsamlingen, alternativt i andra lämpliga lokaler om det finns behov av större utrymme framöver.
För budget, se rubrik ekonomi.
Församlingsledningen utser en representant för församlingen, i egenskap av aktieägare som skall representera församlingen på bolagsstämman.
Styrelsen tillsätts av bolagstämman.
Styrelsen utser en VD som skall ha det operativa dagliga ansvaret för bolagets ledning. För den löpande ledningen av bolkaget har VD:n en ledningsgrupp som stöd.
Ledningsgruppen består av VD:n samt församlingens ansvarige för den sociala verksamheten och andra som kan bidra med olika kompentenser som är till nytta för företaget.
Rent organisatoriskt agerar företaget som en egen verksamhetsgren under församlingens sociala verksamhet, ett hjärta för andra.
Genom församlingens mångåriga arbete med social verksamhet finns det ett betydande kontaktnät framför allt inom Helsingborgs Stad. Detta kontaktnät kan användas för att rekrytera lämpliga deltagare till verksamheten men också för att hitta nya lämpliga arbetsuppgifter.
Företaget kommer jobba i tät samverkan med församlingens övriga sociala verksamheter, som exempelvis PMU och Corner. Där det både kan finnas samverkan kring innehållet och genom att deltagare beroende på behov eller förutsättningar kan slussas vidare mellan verksamheterna. Exempelvis skulle en deltagare som under en tid på Corner gjort sig redo för att ta nästa steg kunna få plats för sysselsättning inom det sociala företaget, som i mycket större utsträckning liknar en ”vanlig” arbetsgivare.
I en del av definitionen av ett Arbetsintegrerande socialt företag (ASF) finns krav på delägarskap eller på annat sätt säkerställa medbestämmande.
Att blanda in medarbetarna i ägande eller styrelse bedömer vi blir svårt utifrån organisationsformen aktiebolag och riskerar dessutom att försvåra målsättningen för medarbetarna.
Ovanstående är testat med Helsingborgs stad som inte har några krav på medbestämmande för att ett socialt företag som leverantör till staden. En sådan leverantör behöver inte heller uppfylla kriterierna för ASF.
De arbetsuppgifter som kan utföras inom ramen för det sociala företaget är oftast förhållandevis lätta att lära sig och kräver inte avancerade färdigheter eller utbildning.
Det är viktigt att notera att även om dessa uppgifter kan vara enkla, kan de fortfarande vara värdefulla och meningsfulla för många människor och organisationer.
Monteringsarbete: Arbetsuppgifter som innebär att montera komponenter, sätta ihop produkter eller utföra enklare tillverkningsprocesser kan vara lämpliga för personer med olika förmågor.
Paketering och logistik: Uppgifter som innebär att packa varor, ordna och skicka ut beställningar eller hantera lager kan vara passande och även utgöra en strukturerad tillvaro för personer som behöver detta.
Trädgårdsarbete: Trädgårdsarbete inkluderar underhåll av grönområden, plantering och skötsel av växter, vilket kan vara fysiskt meningsfullt och terapeutiskt.
Kundtjänst och service: Att erbjuda kundtjänst, t.ex. i form av telefon- eller e-postsupport, kan vara en passande arbetsuppgift för personer som är bra på att kommunicera.
Återvinning och återbruk: Arbete med att sortera, återvinna eller återanvända material kan vara både meningsfullt och miljövänligt.
Personlig service: Vissa SIF erbjuder personlig service som stödjer människor med funktionsnedsättningar i deras dagliga liv, t.ex. stöd med personlig hygien eller matlagning.
Sopåtkomst: Att tömma sopbehållare och sophantering på en arbetsplats eller offentlig plats.
Förpackning: Att packa produkter i lådor eller förpackningar, märka dem och förbereda dem för transport.
Grönområdesskötsel: Att klippa gräs, beskära buskar, rensa ogräs och underhålla grönområden.
Lagerarbete: Att ta emot, lagra och hantera inventarier eller produkter på en lagerplats.
Varuplockning: Att plocka produkter från lagerhyllor för att fylla order eller förbereda för leverans.
Underhåll: Enklare underhåll av bilar, husbilar och båtar
Fixartjänster till privatpersoner: Uppackning och montering av nyinköpta möbler, uppsättning av lampor, tavlor, köra skräp till tippen.
Nedanstående är ett förslag på budget för de fyra första månaderna av bolaget.
Definitioner
Ägare Helsingborg Pingstförsamling Bolaget [Sociala företaget AB]
Aktiekapital
Aktiekapital skall vara minst 25 000 kr. 50 000 kr skulle vara lämpligt i det aktuella fallet.
Aktiekapitalet tillhör det egna kapitalet som inte får understiga hälften av aktiekapitalet.
Efterhand som bolaget genererar vinst stiger det egna kapitalet. På samma sätt förbrukas det vid förlust.
Aktieägartillskott
För att höja bolagets egna kapital under en period då bolaget går med förlust kan ägaren gå en med ett aktieägartillskott. Detta kan vara villkorat så att bolaget betalar tillbaka detta till ägaren när det finns möjlighet.
Aktieägarlån
Ägaren kan låna ut pengar till bolaget. Detta är det mest flexibla sättet för ägaren att finansiera bolaget men stärker inte bolagets egna kapital.
[Sociala företaget AB]
Bolaget skapas med ett aktiekapital och ett tillskott av kapital från ägaren samt aktieägarlån. Ägaren måste tillse att det alltid finns så mycket eget kapital att det överstiger mer än halva aktiekapitalet.
Kapitalbehov
Månadskostnaden på 70 000 kr x 6 månader = 420 000 kr. Med mindre investeringar innebär detta att vi på 6 månaders sikt har behov av cirka 500 000 kr.
Finansiering
Gåvor Riktade mot bolagsbildningen utan återbetalningskrav
Lån Från medlemmar med återbetalning. Erfarenhet har visat att många väljer skriva av sina fordringar vilket då leder till en gåva.
Lån Från annan verksamhet (SH).
Säkerhet Som säkerhet för återbetalning av lånen – borgen för enskilda medlemmar.
Intäkter & vinst
Målsättningen är att bolaget snarast skall generera intäkter. Finansieringsmodellen bygger på ett värsta scenario där verksamheten drivs i 6 månader utan att några intäkter genereras överhuvudtaget.
Den huvudsakliga fasta kostnaden är lön med tillhörande kostnader.
Skulle det visa sig att bolaget inte kommer att få några uppdrag så kommer anställningen att avbrytas. Det kommer alltså i praktiken ske innan de 6 månaderna har gått.
Beroende på försäljningspris till uppdragsgivare och lönebidrag till anställda kräva det 5-10 heltidstjänster för att nå lönsamhet.
Q & A- Socialt företag, frågor och svar
1. Hur vet vi att vi vinner upphandlingar?
Det vet vi inte. Därför skall inte verksamheten enbart baseras på kommunala upphandlingar utan även rikta sig mot företag vilka staden redan har upphandlat tjänster från samt helt privata företag.
Staden kommer dock att göra reserverade upphandlingar som är direkt riktade mot sociala företag. Här bör vi ligga mycket bra till.
2. Vad händer om vi inte vinner upphandlingar?
Vi får söka uppdrag på annat håll (Se svar på frågan "Hur vet vi att vi vinner upphandlingar”).
3. Vilka ekonomiska risker finns?
Såsom modellen ser ut just nu inbär det att vi projektanställer en verksamhetsledare, vars lönekostnad under projekttiden utgör risken.
Intäkter och lönsamhet kommer dock att förändras redan betydligt tidigare än så, varför åtgärder kan vidtas på betydligt tidigare stadium.
4. Hur stor är exponeringen för klåfingrigheten från politiker?
Den finns, men vår bild är att risken är avlägsen då socialt ansvar kommer att bli mer eller mindre krav.
5. Vem säljer vi till om vi inte säljer till kommunen?
Privata företag som levererar tjänster till kommunen samt helt privata företag. I en framtida situation kan privata personer också komma att stå som kunder.
6. Jag ser bara kostnader i budgeten, var finns intäkterna?
Budgeten är framtagen för att åskådliggöra de fasta kostnader som vi kommer att binda oss vid enligt nuvarande modell.
Med varje tjänst uppstår nya rörliga kostnader men givetvis också intäkter.
Vår bedömning för att 5 - 10 tjänster krävs för att nå lönsamhet. I detta kan inkluderas både arbetstränande och personer med lönebidragsanställningar.
7. Är förslag på verksamhetsledare klart och är det någon som enbart kommer jobba med detta, eller kombinera med annat inom församlingen?
En person arbetar heltid med detta projekt.
8. Om hela kostnaden för verksamhetsledare tas av nya bolaget är det ju en investering med viss risk innan bolaget kommit igång med sina tjänster. Det kräver då lite högre aktiekapital, eller någon form av lån.
Ja det kräver finansiering med cirka 500 tkr. Förslaget är ett villkorat aktieägartillskott utöver aktiekapital.
9. Finns någon uppskattning på hur stora upphandlingar och/eller omsättning på andra tjänster som bolaget kan hoppas få? Det är svårt att veta förstår jag, men storleksordningen är rätt viktig för att bedöma om uppstartkostnaden är rimlig, eller för riskabel.
Inriktningen till att börja med kommer att vara att bemanna de företag som Helsingborg stad just nu bedriver affärer med.
Detta för att skapa en intäktsgrund. Nästa steg blir att vara med i upphandlingar direkt med staden och även gentemot privata företag utan koppling till Helsingborg stad.
Projektet är inte utan risk, men med anledning av att vi har möjlighet att anställa en person med lång erfarenhet och stort kontaktnät kring dessa frågor, bedömer vi att uppsidan är större än risken.
10. I budgeten saknas en intäktssida. Det framgår med andra ord inte om planen är att verksamheten skall gå med vinst eller förlust under denna period.
Den kommer gå med förlust men skall ha uppnått lönsamhet inom 6 månader. Det är riktigt att intäktssidan saknas och vi söker mer data för denna budget.
Kalkylen ligger på 5 - 10 tjänster för att uppnå lönsamhet beroende på prisnivå och lönebidragsprocent.
11. ▇▇▇ är det tänkt att säkra kassaflödet under den första tiden? Det är ju stor sannolikhet att de första utgifterna kommer tidigare än de första intäkterna.
Helt korrekt. Finansieringen skall vara säkrad för 6 månader med den aktuella kostnaden.
12. ▇▇▇ finansieras nödvändigt bolagskapital i samband med bolagsbildningen? Riktade gåvor, medlemslån, bidrag från annan verksamhet
13. Om jag förstått det rätt är det tänkt att anställa en person för att leda arbetet. Vilken anställningsform i så fall tillsvidareanställning, projektanställning?
Tidsbegränsad anställning för att övergå i tillsvidareanställning när vi ser utfallet.
14. Hur skiljer sig den nuvarande planen i jämförelse med den som presenterades på församlingsdialogen i november förra året?
Vid församlingsdialogen diskuterade vi en smygande start där intäkter och kostnader skulle gå hand i hand.
Men den nuvarande modellen projektanställer vi en person med lång och bred erfarenhet av exakt dessa frågeställningar. Detta innebär en högre risk då vi binder oss till kostnader som vi behöver finansiera med tillskjutna medel.
Vi gör dock bedömningen att den nya lösningen kommer att innebära betydande fördelar för oss och korta startsträckan till att vi har en stabil verksamhet.
15. Vad händer med verksamhetsledaren om projektet avbryts?
Personen i fråga är helt medveten om att anställningen i så fall kan komma att avslutas.
16. Vad händer med församlingens insatta pengar om projektet avbryts? Målsättningen är att minimera (eliminera) församlingens riskexponering genom:
- Riktade gåvor
- Medlemslån
- Borgen från medlemmar