INFORMATIONSBROSCHYR

för värdepappersfonderna

Penser Dynamic Allocation Penser Sustainable Impact

och för specialfonden

Penser Yield

December 2023

Informationsbroschyren för ovan fonder (”fonderna”) är upprättad i enlighet lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfon- der (”LAIF”), lagen (2004:46) om värdepappersfonder (”LVF”), Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder. Denna informationsbroschyr och fondbe- stämmelserna för respektive fond utgör tillsammans den s.k. informationsbroschyren.

Fonderna förvaltas av FCG Fonder AB, organisationsnummer 556939-1617, (”Bolaget”) som är ett aktiebolag, bildat år 2014, med säte i Stockholm. Bolaget står under tillsyn av Finansinspektionen. Fondernas portföljförvaltning, marknadsföring, och distribution har Bolaget uppdragit åt Xxxx Xxxxxx Bank AB, organisationsnummer 556097-8701, (”Portföljförvaltaren”). Portföljförvaltaren är en bank med säte i Stockholm. Mer information om Bolaget och delegeringen av portföljförvaltningen finns i avsnitt 5.

Informationsbroschyren innehåller viktig information om fonderna. Informationen häri ska inte ses som en rekommendation att teckna andelar i någon av fonderna, utan det ankommer på var och en att göra sin egen bedömning av investeringen och riskerna förknippade därmed. Inför en investering i någon av fonderna rekommenderas du att ta del av denna informationsbroschyr och faktabladet för fonden. Respektive fonds faktablad, fondbestämmelser, årsberättelse, halvårsredogörelse och information om hållbarhet i förvaltningen finner du på Bolagets hemsida xxx.xxxxxxxxx.xx/xx/xxxxx-xxxx-xxxxxx/xxxxxx/.

Utländsk lag kan innebära att en investering inte får göras av vissa investerare. Det åligger envar som är intresserad av att investera medel i fonderna att tillse att sådan investering sker i enlighet med gällande lagar eller andra regleringar.

Riskinformation

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det finns således inga garantier för att en investering i en fond inte kan leda till förlust eller ger en god avkastning, trots en positiv utveckling på de finansiella marknaderna.

Publiceringsdatum: 2023-12-11

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Penser Dynamic Allocation 3

2 Penser Sustainable Impact 9

3 Penser Yield 15

4 Allmänt om fonderna 22

4.1 En fonds rättsliga karaktär 22

4.2 Andelsklasser 22

4.3 Andelsägarregister 22

4.4 Allmänt om teckning och inlösen 22

4.5 Tillåtna investerare 23

4.6 Värdering och tecknings- och inlösenpris 23

4.7 Senareläggning av teckning och inlösen 23

4.8 Allmänt om avgifter och kostnader 23

4.9 Allmänt om risker 24

4.10 Likviditetsriskhantering 24

4.11 Information om risk och likviditetshantering 24

4.12 Allmänt om finansiell hävstång 25

4.13 Allmänt om derivatinstrument 25

4.14 Säkerhetshantering vid OTC-handel 25

4.15 Allmänt om transaktioner för värdepappersfinansiering 25

4.16 Allmänt om totalavkastningsswappar 26

4.17 Primärmäklare 26

4.18 Skattefrågor i Sverige 26

4.19 Årsberättelse och halvårsredogörelse 26

4.20 Ändring av fondbestämmelser 26

4.21 Upphörande av en fond eller överlåtelse av fondverksamheten 27

4.22 Förvaringsinstitut 27

4.23 Ansvarsbegränsningar och skadestånd 27

5 Om FCG Fonder AB 29

Bilaga 1 – Exempel på beräkning av resultatbaserad avgift 31

Bilaga 2 – Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288, Xxxxx XX 32

Bilaga 3 – Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288, Xxxxx XXX 39

1 Penser Dynamic Allocation

Fondtyp: Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder (”LVF”).

Målgrupp: Fonden passar den investerare som har en placerings- horisont på fem år och som eftersträvar en medelhög risk för sin investering.

Startår: Fonden startade år 2019.

Fondförvaltare: Xxxxx Xxxxxxxx samt assisterande förvaltare Hen- ning Xxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxxx hos Portföljförvaltaren (se av- snitt 5.3)

ISIN: SE0012990596

MÅL OCH PLACERINGSINRIKTNING

Fonden är en allokeringsfond som investerar direkt eller indirekt i tillgångsslagen aktier och räntebärande instrument. Fonden inve- sterar även direkt eller indirekt i alternativa tillgångar med mål- sättningen att ha en låg korrelation med aktie- och/eller ränte- marknaden. Fondens målsättning är att över tid generera en ge- nomsnittlig årlig avkastning om 5-7 procent.

Fondens medel får placeras i överlåtbara värdepapper, penning- marknadsinstrument, derivatinstrument, fondandelar och på konto hos kreditinstitut.

Fondens allokering till tillgångsslagen aktier, räntebärande instru- ment och alternativa tillgångar varierar över tid. Fonden har som utgångspunkt en normalallokering till de olika tillgångsslagen en- ligt följande:

• Tillgångsslaget aktier: 45 %

• Tillgångsslaget räntebärande instrument: 35 %

• Tillgångsslaget alternativa tillgångar: 20 %

Fonden har dock möjlighet att avvika från normalallokeringen inom följande intervall:

• Tillgångsslaget aktier: 20 -70 %

• Tillgångsslaget räntebärande instrument: 10-80 %

• Tillgångsslaget alternativa tillgångar: 0-50 %

Exponering mot tillgångsslaget aktier sker normalt genom investe- ringar i överlåtbara värdepapper i form av aktier. Fonden har inga geografiska begränsningar avseende emittenter eller sektorer. Ex- ponering mot tillgångsslaget aktier kan även ske genom investe- ring i fondandelar eller derivatinstrument.

Exponering mot tillgångsslaget räntebärande instrument sker nor- malt genom investeringar i överlåtbara värdepapper i form av svenska stats- och företagsobligationer. Fonden har inte några geografiska begränsningar avseende emittenter eller sektorer. Fonden har möjlighet att placera i överlåtbara värdepapper utan begränsning avseende duration eller kreditvärdighet. Exponering

mot tillgångsslaget räntebärande instrument kan även ske genom investering i fondandelar eller derivatinstrument.

Exponering mot tillgångsslaget alternativa tillgångar sker normalt genom investeringar i fondandelar eller derivatinstrument. Expo- nering mot tillgångsslaget alternativa tillgångar kan även ske ge- nom investering i överlåtbara värdepapper.

Derivatinstrument

Fonden har möjlighet att använda derivatinstrument, inklusive så kallade OTC-derivat, för att effektivisera förvaltningen, i syfte att minska kostnader eller risker. Detta innebär att placeringar i deri- vatinstrument görs i syfte att skydda värdet på fondens underlig- gande tillgångar, upprätthålla önskad risknivå i fondportföljen el- ler för att minimera kostnaderna för förvaltningen. Omfattningen av handeln är i förekommande fall begränsad och förväntas ha marginell inverkan på fondens riskprofil.

Underliggande tillgångar till derivatinstrument som ingår i fonden ska utgöras av eller hänföra sig till tillgångar enligt 5 kap. 1 § andra stycket LVF.

En generell beskrivning av syfte och risker med derivatinstrument samt säkerhetshantering i samband med handel i dessa instru- ment finns i avsnitt 4.13 och 4.14.

Totalavkastningsswappar

Fonden har inte möjlighet att använda totalavkastningsswappar.

Transaktioner för värdepappersfinansiering

Fonden har enligt fondlagstiftningen möjlighet att låna ut värde- papper i en omfattning som motsvarar 20 procent av fondens värde. Fonden använder sig inte av andra typer av transaktioner för värdepappersfinansiering.

En generell beskrivning av syfte och risker med transaktioner för värdepappersfinansiering finns i avsnitt 4.15.

RISKRELATERAD INFORMATION

Riskprofil

Investering i fonder är alltid förenad med risk. Generell information om risker förknippat med investering i en fond finns i avsnitt 4.9 (allmänt om risker) och 4.10 (likviditetsriskhantering).

Fonden är en allokeringsfond som investerar direkt eller indirekt i tillgångsslagen aktier och räntebärande instrument. Fondens hu- vudsakliga risk är normalt hänförlig till svängningarna på aktie- marknaden, vilket innebär högre risk än investeringar på ränte- marknaden, men också en möjlighet till högre avkastning.

Den primära risk som är förenad med en exponering mot aktier marknadsrisk i form av aktiekursrisk, eftersom aktiemarknaderna kan svänga kraftigt i värde vilket kan resultera i en hög volatilitet i fondens värde.

Fonden kan även ta exponering mot ränterelaterade tillgångar, som är förknippade med lägre kurssvängningar, vilket kan

reducera risken. När andelen aktier i portföljen ökar blir mark- nadsrisken högre.

Den primära risk som är förenad exponering mot obligationer och andra räntebärande värdepapper är normalt sett lägre än den av- seende aktierelaterade tillgångar, och påverkas av vilken duration fondens innehav har. Vidare påverkas risken av hur emittenternas kreditvärdighet förändras.

Fondens känslighet till förändringar i ränteläget styrs av durat- ionen, där en längre duration innebär en högre känslighet mot för- ändringar i ränteläget, och en kortare duration innebär en lägre känslighet mot förändringar i ränteläget.

kreditvärdighet hos en emittent generellt innebär en högre värde- ring av obligationen eller det räntebärande värdepappers om emittenten givit ut.

Fonden utsätts för likviditetsrisk vilket avser risken att finansiella instrument inte kan avyttras eller köpas till en rimlig kostnad och inom rimlig tid. Fonden kan komma att placera i tillgångar där lik- viditeten i instrumentet är mindre god. Fonden strävar efter att ha en lämplig mix av innehav för att på detta sätt kunna hantera likvi- ditetsrisken på ett effektivt sätt. Vid stressade marknadsförhållan- den kan likviditeten och efterfrågan på marknaden dock försäm- ras så att fonden kan få svårigheter att sälja innehav till önskat pris, vilket kan innebära att du som kund inte får din likvid inom skälig tid.

Fonden påverkas även av kredit/-motpartsrisk, dvs. risken för minskat fondandelsvärde till följd av att fondens motparter, i form

av exempelvis transaktionsmotparter eller motparter vid place- ring på konto hos kreditinstitut, inte kan fullfölja sina åtaganden.

Till följd av att fonden har möjlighet att placera utanför Sverige kommer fonden att naturligt ha en exponering och därmed valuta- kursrisk mot andra valutor än svenska kronor.

Fondens värde kan variera kraftigt på grund av dess sammansätt- ning, den marknad eller de marknader som fonden är exponerad mot och de förvaltningsmetoder förvaltaren använder sig av.

Riskbedömningsmetod

Bolaget mäter dagligen den sammanlagda exponeringen för fon- den genom åtagandemetoden. Vid beräkning konverteras derivat- exponeringar till motsvarande underliggande tillgångar. Den sam- manlagda exponeringen får uppgå till maximalt 100 procent av fondens värde.

HÅLLBARHETSINFORMATION

Integrering av hållbarhetsrisker

Hållbarhetsrisker integreras i förvaltarens investeringsbeslut. Fon- den främjar miljörelaterade och sociala egenskaper, men har inte hållbara investeringar som mål. För närmare information om fon- dens hållbarhetsinriktning, se bilaga 2.

Identifierade hållbarhetsrisker i fonden är bl.a. omställningsrisker och klimatrisker. Förvaltaren bedömer att fondens främjande av miljörelaterade och sociala egenskaper har positiv inverkan på av- kastningen och reducerar negativ inverkan på avkastningen

UTDELNING

Fonden lämnar ingen utdelning.

MARKNADSFÖRING I ANDRA LÄNDER

Fonden marknadsförs inte utanför Sverige.

OM JÄMFÖRELSEINDEX OCH REFERENSVÄRDE

Fonden förvaltas inte i förhållande till något jämförelseindex. För beräkning av aktiv risk och resultatscenarier har fonden an- vänt sig av ett sammansatt index som består av 45 % MSCI ACWI Net Index (USD, omräknat till SEK), 35% OMRX Total Bond och 20% OMRX Treasury Bill. Det sammansatta indexet är enligt Bola- gets bedömning relevant då det bäst speglar fondens långsiktiga (strategiska) placeringsinriktning) med avseende på tillgångar, branscher och avkastnings- och riskprofil.

Information enligt EU:s förordning om index som används som referensvärden

Från och med den 1 januari 2018 gäller EU:s nya regler om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat. De nya reglerna gäller om man mäter resultatet för en fond genom ett index eller en kombination av index, i syfte att efterlikna avkast- ningen på ett sådant index eller kombinationen av index, eller fast- ställer en portföljs tillgångsallokering eller beräknar de

resultatberoende avgifterna. För fonden används ett referens- värde på så sätt att fondens resultatbaserade avgift relateras till 30 dagar STIBOR (plus 4 procentenheter). Enligt EU-reglerna måste en administratör för ett referensvärde som används av en fond godkännas och registreras hos Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) senast i maj 2020. 30 dagar STIBOR tillhandahålls av en administratör som ännu inte registrerats hos ESMA. Enligt övergångsbestämmelserna i de nya reglerna fick en administratör fortsätta att tillhandahålla ett befintligt kritiskt refe- rensvärde som, redan innan frågan om auktorisation har avgjorts, får användas av företag och verksamheter under tillsyn fram till utgången av 2021. 30 dager STIBOR tillhandhålls av Swedish Fi- nancial Benchmark Facility (SFBF) som den 27 december 2021 lämnade in en ansökan till Finansinspektionen om att få auktorise- ras som administratör enligt EU:s benchmarkförordning. STIBOR fick användas under tiden. Den 21 april 2023 fick SFBF Finansin- spektionens tillstånd att verka som administratör av referensrän- tan STIBOR och därmed registrerades de även hos ESMA.

AKTIVITETSGRAD

En fonds aktivitetsgrad mäts med måttet aktiv risk. Måttet anger hur mycket skillnaden mellan fondens avkastning och avkast- ningen på det sammansatta index som består av 45 % MSCI ACWI Net Index (USD, omräknat till SEK), 35% OMRX Total Bond och 20% OMRX Treasury Bill varierar över tid. Måttet visar på så sätt hur aktiv portföljförvaltningen är i förhållande till ovan nämnda index. En låg risk indikerar att fonden avvikit lite från index och en hög

aktiv risk indikerar det motsatta. Om den aktiva risken är 0 % in- nebär det att fonden har rört sig exakt som index. Aktiv risk säger dock inget om ifall fonden har gått bättre eller sämre än sitt index.

Datum:	2022-12-31	2021-12-31	2020-12-31	2019-12-31	2018-12-31
Aktiv risk:	7,82 %	5,56 %	5,04 %	4,54 %	4,61 %

Förklaring till uppnått aktivitetsmått

Fondens uppnådda aktivitetsmått innebär att fonden avvikit från det sammansatta index som använts för att räkna ut aktiv risk och resultatscenarier, dvs. att fondens avkastning inte har samvarierat med indexet. Detta förklaras av att fonden är aktivt förvaltad och

att fondens förvaltare inte använder något index som utgångs- punkt för investeringsbeslut. Variationerna i fondens aktivitets- grad beror således på portföljförvaltarens analys och bedömning från tid till annan, den eller de marknader fonden placerar på samt likviditeten i tillgångarna som fonden placerar i.

AVGIFTER OCH KOSTNADER

Gällande fast förvaltningsavgift	Högsta fasta förvaltningsavgift	Resultatbaserad förvaltningsavgift	Avgift för teckning	Avgift för inlösen
1,15 %	1,70 %	10 %	Ingen	Ingen

I tabellen visas den gällande och högsta fasta förvaltningsavgiften samt den resultatbaserade avgiften för fonden. Beloppen är ut- tryckta på årsbasis. Gällande förvaltningsavgift är den årliga för- valtningsavgift som faktiskt tas ut ur fonden. Avgifter och kostna- der beskrivs närmare i avsnitt 4.8.

Om resultatbaserad förvaltningsavgift

Utöver den fasta förvaltningsavgiften kan det utgå en resultatba- serad avgift om högst 10 procent på den del av avkastningen som överstiger fondens tröskelvärde. Fondens tröskelvärde är STIBOR

+ 4 procent eller lägst noll.

Vid beräkningen av den resultatbaserade avgiften tillämpas den

s.k. high watermark-principen, som innebär att fonden, förutom att överträffa tröskelvärdet, måste överträffa den historiskt högsta NAV-kursen som fonden har uppnått. Avgiften beräknas kollektivt, vilket innebär att alla andelsägare behandlas lika oavsett tidpunkt för investeringen. Den som investerar efter att fonden erhållit ne- gativ avkastning behöver inte betala resultatbaserad avgift förrän fonden som helhet återtagit den negativa avkastningen. Om en an- delsägare löser in sina fondandelar när andelsägaren har en acku- mulerad underavkastning tillgodo återbetalas inte eventuellt tidi- gare erlagd resultatbaserad avgift.

Den resultatbaserade avgiften beräknas efter avdrag för den fasta förvaltningsavgiften. Avgiften erläggs månadsvis i efterskott den sista bankdagen i månaden. I bilaga 1 finns ett räkneexempel som visar beräkning av resultatbaserad avgift vid olika tidpunkter.

Avgifter i underliggande fonder

Fondens medel kan till en betydande del placeras i andelar i andra fonder eller fondföretag. Avgifter för förvaltningen av underlig- gande fonder och fondföretag kommer att belasta fonden. Dessa avgifter räknas in i fondens årliga avgift. Förvaltningsavgifter i un- derliggande fonder och fondföretag får inte överstiga 1,5 procent i årlig fast förvaltningsavgift. I de fall Xxxxxxx får returprovisioner eller andra rabatter från underliggande fonder tillfaller dessa i sin helhet fonden.

Avgift för teckning och inlösen av fondandelar

För fonden tillämpas inte någon teckningsavgift eller inlösenavgift.

Övriga kostnader

Fonden betalar courtage och andra kostnader för fondens värde- pappershandel som till exempel transaktions-, leverans-, ränte- kostnader och skatt. Dessa övriga kostnader belastas fonden vid den tidpunkt de uppstår.

HISTORISK UTVECKLING

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Tabellen visar fondens avkastning (resultat) efter avdrag för samt- liga avgifter. Hänsyn har inte tagits till eventuella insättnings- och uttagsavgifter, skatt eller inflation. Värdet för samtliga år är beräk- nat i svenska kronor och med utdelningar återinvesterade i fon- den.

Tabellen visar även det index som fonden använder för beräkning av aktiv risk och resultatscenarier. Indexet är ett sammansatt in- dex som består av 45 % MSCI ACWI Net Index (USD, omräknat till SEK), 35% OMRX Total Bond och 20% OMRX Treasury Bill. Mer

information om det sammansatta indexet framgår ovan i avsnittet om jämförelseindex.

T.o.m. 2019 har det tidigare resultatet beräknats baserats på upp- gifter för SEF - Penser Dynamisk Allokering, Klass A, ISIN LU1232458221, en Luxemburgregistrerad UCITS som fusion- erades med fonden den 21 januari 2020. För SEF - Penser Dyna- misk Allokering tillämpades ingen jämförelsenorm.

Fondens tröskelvärde för uttag av resultatbaserat arvode är se- dan den 21 januari 2020 STIBOR + 4 procent. Tröskelvärdet styr inte fondens förvaltning utan det används endast som avkastnings- tröskel för resultatbaserad avgift och i jämförande syfte.

	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016
Penser Dyna- mic Allocation	-20,0 %	12,7 %	7,5 %	16,0 %	-3,7 %	3,8 %	5,4 %
STIBOR + 4 %	5,0 %	3,0 %	3,1 %	3,0 %	2,6 %	2,5 %	2,6 %
Jämförelse- norm	-10,9 %	7,8 %	8,5 %	11,9 %	-4,3 %	10,2 %	4,2 %

TECKNING OCH INLÖSEN I FONDEN

Teckning (andelsägares köp) och inlösen (andelsägares försäljning) kan normalt ske varje bankdag (Handelsdag). I tabellen nedan framgår lägsta teckningsbelopp för fonden samt bryttiderna för

teckning och inlösen. Information om hur du kan teckna och lösa in fondandelar finns i avsnitt 4.4.

Minsta första teckningsbelopp	Minsta efterföljande teckningsbelopp	Bryttid för teckning och inlösen vanlig bankdag	Bryttid för teckning och inlösen bankdag före helgdag (halvdag)
1 000 SEK	Ingen begränsning	Kl. 14:00 på Handelsdagen	Kl. 10:00 på Handelsdagen

FONDBESTÄMMELSER

Gällande från och med den 28 januari 2022.

§ 1 Fondens rättsliga ställning

Fondens namn är Penser Dynamic Allocation. Fonden är en värde- pappersfond enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder (”LVF”).

Fonden riktar sig till allmänheten med den begränsning som följer av § 17.

Fondförmögenheten ägs av fondandelsägarna gemensamt. Varje fondandel medför lika rätt till den egendom som ingår i fonden. Fonden är inte en juridisk person och kan inte förvärva rättigheter eller ta på sig skyldigheter. Fonden kan inte heller föra talan inför domstol eller någon annan myndighet. Egendom som ingår i en fond får inte utmätas och andelsägarna svarar inte för förpliktel- ser som avser en fond. Det bolag som anges i § 2 företräder an- delsägarna i alla frågor som rör fonden, beslutar om den egendom som ingår i fonden samt utövar de rättigheter som härrör ur egen- domen. Verksamheten bedrivs enligt dessa fondbestämmelser, bolagsordningen för det bolag som anges § 2, LVF, Finansinspekt- ionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder och öv- riga tillämpliga författningar.

§ 2 Fondförvaltare

Fonden förvaltas av FCG Fonder AB, med organisationsnummer 556939-1617 (”fondbolaget”).

§ 3 Förvaringsinstitutet och dess uppgifter

Förvaringsinstitut för fondens tillgångar är Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), med organisationsnummer 502032-9081 (”För- varingsinstitutet”).

Förvaringsinstitutet ska verkställa fondbolagets beslut avseende fonden samt ta emot och förvara fondens tillgångar. Förvaringsin- stitutet ska kontrollera att de beslut avseende fonden som fond- bolaget fattat, såsom värdering, inlösen och teckning av fondan- delar, sker i enlighet med lag, föreskrift och dessa fondbestämmel- ser.

§ 4 Fondens karaktär

Fonden är en allokeringsfond som investerar direkt eller indirekt i tillgångsslagen aktier och räntebärande instrument. Fonden inve- sterar även direkt eller indirekt i alternativa tillgångsslag. Med al- ternativa tillgångsslag avses sådana som har, eller har som mål- sättning att ha, en låg korrelation med aktie- och eller räntemark- naden. Ett exempel på investering inom kategorin alternativa till- gångsslag kan vara en investering i en fondandel med målsättning att skapa en positiv avkastning oavsett utveckling på aktiemark- naden. Fondens allokering till tillgångsslagen aktier, räntebärande instrument och alternativa tillgångsslag varierar över tid.

Fondens målsättning är att över tid generera en genomsnittlig årlig avkastning om 5 -7 procent.

En investerare i fonden bör ha en placeringshorisont på minst fem år.

§ 5 Fondens placeringsinriktning

Fondens medel får placeras i överlåtbara värdepapper, penning- marknadsinstrument, derivatinstrument, fondandelar och på konto hos kreditinstitut. Fonden har som utgångspunkt en norma- lallokering till de olika tillgångsslagen enligt följande:

- Tillgångsslaget aktier: 45 procent

- Tillgångsslaget räntebärande instrument: 35 procent

- Tillgångsslaget alternativa tillgångsslag: 20 procent

Fonden har dock möjlighet att avvika från normalallokeringen inom följande intervall:

- Tillgångsslaget aktier: 20-70 procent

- Tillgångsslaget räntebärande instrument: 10-80 procent

- Tillgångsslaget alternativa tillgångsslag: 0-50 procent Exponering mot tillgångsslaget aktier sker normalt genom investe- ringar i överlåtbara värdepapper i form av aktier. Fonden har inga geografiska begränsningar avseende emittenter eller sektorer. Ex- ponering mot tillgångsslaget aktier kan även ske genom investe- ring i fondandelar eller derivatinstrument.

Exponering mot alternativa tillgångsslag sker normalt genom inve- steringar i fondandelar eller derivatinstrument. Exponering mot al- ternativa tillgångsslag kan även ske genom investering i överlåt- bara värdepapper.

Underliggande tillgångar till derivatinstrument som ingår i fonden ska utgöras av eller hänföra sig till tillgångar enligt 5 kap. 1 § andra stycket LVF.

§ 6 Marknadsplatser

Fondens handel med finansiella instrument får ske på reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES samt annan marknad inom eller utom EES som är reglerad och öppen för all- mänheten. Handel med fondandelar kan också ske direkt från re- spektive förvaltande fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag, AIF-förvaltare eller distributör.

§ 7 Särskild placeringsinriktning

Fonden har möjlighet att investera i sådana överlåtbara värdepap- per och penningmarknadsinstrument som avses i 5 kap. 5 § LVF.

Fonden har möjlighet att använda derivatinstrument, inklusive så- dana derivatinstrument som avses i 5 kap. 12 § andra stycket LVF,

s.k. OTC-derivat. Derivatinstrument får endast användas för att ef- fektivisera förvaltningen, i syfte att minska kostnader eller risker. Fonden har möjlighet att till en betydande del placera fondens me- del i andra fondandelar.

§ 8 Värdering

Fondens värde utgörs av fondens tillgångar efter avdrag för skul- der. Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet utestående andelar.

Fondens tillgångar utgörs av:

- Finansiella instrument.

- Likvida medel.

- Upplupna räntor.

- Upplupna utdelningar.

- Ej likviderade försäljningar.

- Övriga tillgångar och fordringar avseende fonden. Fondens skulder utgörs av:

- Ersättning till fondbolaget.

- Ersättning till förvaringsinstitutet.

- Ej likviderade köp.

- Skatteskulder.

- Övriga skulder avseenden fonden.

Finansiella instrument värderas till gällande marknadsvärde, var- med avses senaste betalkurs eller, om sådan inte finns, senaste köpkurs. Om, enligt fondbolagets bedömning, sådana kurser inte är representativa eller om sådana kurser saknas, vilket främst är fallet beträffande överlåtbara värdepapper som avses i 5 kap 5 § LVF, fastställs ett marknadsvärde på objektiva grunder efter en särskild värdering. Till grund för den särskilda värderingen läggs exempelvis marknadspriser från en icke reglerad marknad, obero- ende mäklare eller market-maker, andra externa oberoende käl- lor, annat noterat finansiellt instrument, index, anskaffningsvärdet eller bolagshändelser med påverkan på marknadsvärdet. För fon- dandelar används senast redovisade andelsvärde. Likvida medel och kortfristiga fordringar (placeringar på konto i kreditinstitut, korta placeringar på penningmarknaden samt likvider för sålda värdepapper) värderas till det belopp varmed de beräknas inflyta.

För OTC-derivat fastställs ett marknadsvärde enligt särskild vär- dering. Till grund för den särskilda värderingen läggs i första hand marknadspriser från aktiv marknad eller s.k. market-maker, i andra hand en referensvärdering baserad på ett identiskt derivat upptaget till handel på reglerad marknad, och om någon av dessa metoder inte är tillgängliga eller blir uppenbart missvisande fast- ställs ett marknadsvärde baserat på allmänt vedertagna värde- ringsmodeller (t.ex. Black & Scholes för europeiska optioner).

Värdet av en fondandel beräknas normalt varje bankdag av fond- bolaget. Fondbolaget beräknar dock inte fondandelsvärde om fonden är stängd för teckning och inlösen med hänsyn till förhål- landen som anges i §§ 9 eller 10.

§ 9 Teckning och inlösen av fondandelar

Teckning och inlösen av fondandelar kan normalt ske varje bank- dag (handelsdag). Fonden är dock inte öppen för teckning och in- lösen de handelsdagar när värdering av fondens tillgångar inte kan göras på ett sätt som säkerställer fondandelsägarnas lika rätt, till exempel när en betydande del av fondens tillgångar är placerade på en marknad som helt eller delvis är stängd för handel. Detta gäller även om teckning och inlösen är senarelagd i enlighet med

§ 10.

Begäran om teckning respektive inlösen görs på det sätt som anges i fondens informationsbroschyr eller enligt de anvisningar som kan erhållas av fondbolaget. Begäran om teckning respektive inlösen av fondandelar får återkallas endast om fondbolaget skriftligen medger det. Tecknings- och inlösenorder kan inte limit- eras.

Om medel för inlösen behöver anskaffas genom försäljning av egendom som ingår i fonden, ska försäljning ske och inlösen verk- ställas så snart som möjligt. Fondbolaget får senarelägga teckning och inlösen av fondandelar, om det finns särskilda skäl för åtgär- den och den är motiverad av hänsyn till fondandelsägarnas in- tresse. Fondbolaget ska utan dröjsmål underrätta Finansinspekt- ionen samt berörda investerare och andelsägare om åtgärden. Fondbolaget ska sedan orsakerna till senareläggningen upphört underrätta Finansinspektionen om detta.

Teckning och inlösen av andelar sker alltid till en vid tillfället för begäran okänd kurs. Teckningspris och inlösenpris för en fondan- del ska vara det fondandelsvärde som fondbolaget beräknat en- ligt § 8 den dag som teckning eller inlösen sker. Uppgift om teck- ningspris och inlösenpris publiceras normalt på fondbolagets hem- sida bankdagen efter den dag som fondandelsvärdet fastställts. För en begäran om teckning eller inlösen som kommer in när fon- den är stängd för teckning eller inlösen fastställs fondandelsvär- det normalt till nästkommande handelsdags kurs. Minsta första in- sättning i fonden är 1 000 SEK.

Insättningar utöver detta belopp kan ske utan begränsning avse- ende storlek.

§ 10 Extraordinära förhållanden

Fonden kan stängas för teckning och inlösen om sådana extraor- dinära förhållanden har inträffat som innebär att en värdering av fondens tillgångar inte kan göras på ett sätt som säkerställer an- delsägarnas lika rätt.

§ 11 Avgifter och ersättning

Ur fondens medel ska ersättning betalas till fondbolaget i form av dels fast förvaltningsavgift, dels resultatbaserad avgift.

Utöver ovan belastas fonden av kostnader för köp och försäljning av finansiella instrument. Dessa kostnader kan utgöras av t.ex. courtage, skatter samt övriga kostnader i anledning av fondens köp och försäljning av tillgångar.

Fondförmögenheten kan påverkas av eventuella avgifter som tas ut i de fall fonden placerar i fondandelar. Den högsta fasta årliga respektive rörliga avgift som får tas ut för förvaltningen av de fon- dandelar som fonden placerar i framgår av informationsbroschy- ren.

För fonden tillämpas inte någon tecknings- eller inlösenavgift.

På ersättningarna tillkommer eventuell vid varje tidpunkt gällande mervärdesskatt.

Fast förvaltningsavgift

Maximal fast förvaltningsavgift som kan utgå ur fonden är 1,7 pro- cent av fondens värde per år.

I den fasta förvaltningsavgiften ingår ersättning för förvaltning samt kostnader för förvaring, tillsyn och revisorer. Den fasta för- valtningsavgiften beräknas dagligen och erläggs den sista bankda- gen i månaden.

Resultatbaserad avgift

Utöver den fasta förvaltningsavgiften utgår även en resultatbase- rad avgift om högst 10 procent av den del av avkastningen som överstiger fondens tröskelvärde. Tröskelvärdet för fonden utgörs av STIBOR + 4 procent eller lägst noll.

Vid beräkningen av den resultatbaserade avgiften tillämpas den

s.k. high watermark-principen, som innebär att fonden, förutom att överträffa tröskelvärdet, måste överträffa den historiskt högsta NAV-kursen som fonden har uppnått. Om fonden en dag uppnår en värdeutveckling som understiger tröskelvärdet och om fonden under en senare dag uppnår en värdeutveckling som överstiger tröskelvärdet, tas ingen resultatbaserad avgift ut förrän tidigare perioders underavkastning kompenserats.

Avgiften beräknas kollektivt, vilket innebär att alla andelsägare be- handlas lika oavsett tidpunkt för investeringen. Den som investe- rar efter att fonden erhållit negativ avkastning behöver inte betala resultatbaserad avgift förrän fonden som helhet återtagit den ne- gativa avkastningen. Om en andelsägare löser in sina fondandelar när andelsägaren har en ackumulerad underavkastning tillgodo återbetalas inte eventuellt tidigare erlagd resultatbaserad avgift. Den resultatbaserade avgiften beräknas efter avdrag för den fasta förvaltningsavgiften. Avgiften beräknas och reserveras vid beräk- ningen av fondandelskursen, och dras i efterskott den sista bank- dagen i månaden. I informationsbroschyren finns räkneexempel som visar beräkning av resultatbaserad avgift vid olika tidpunkter.

§ 12 Utdelning

Fonden lämnar ingen utdelning.

§ 13 Fondens räkenskapsår

Fondens räkenskapsår är kalenderår.

§ 14 Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna

Fondbolaget ska för fonden lämna en halvårsredogörelse för rä- kenskapsårets sex första månader inom två månader från halv- årets utgång och en årsberättelse inom fyra månader från räken- skapsårets utgång. Halvårsredogörelsen och årsberättelsen ska finnas tillgängliga hos fondbolaget och förvaringsinstitutet samt skickas kostnadsfritt till de andelsägare som begär detta. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av fondbo- lagets styrelse, och ska underställas Finansinspektionen för god- kännande. Sedan Finansinspektionen godkänt ändring av fondbe- stämmelserna ska de ändrade fondbestämmelserna finnas till- gängliga hos fondbolaget och Förvaringsinstitutet samt, i förekom- mande fall, tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

§ 15 Pantsättning och överlåtelse

En andelsägare kan pantsätta sina fondandelar om fondbolaget så beslutar. Pantsättning sker genom att pantsättaren skriftligen an- mäler pantsättningen till fondbolaget. Anmälan ska ange pantsät- tare, panthavare, vilka andelar som omfattas av pantsättningen och eventuella begränsningar av pantsättningens omfattning. An- delsägaren ska skriftligen underrättas om att fondbolaget gjort en anteckning om pantsättningen i registret över andelsägare. Pant- sättningen upphör när panthavaren skriftligen meddelat fondbola- get härom och fondbolaget tagit bort uppgiften om pantsättningen från andelsägarregistret.

Fondbolaget har rätt att ta ut ersättning av andelsägaren för regi- streringen av pantsättningen. Ersättningen får uppgå till högst 1 procent av pantens värde vid registreringstillfället. Överlåtelse av fondandelar kan endast ske efter medgivande av fondbolaget. Önskemål om överlåtelse av fondandel ska skriftligen anmälas till fondbolaget. Andelsägare ansvarar för att anmälan är behörigen undertecknad. Vid sådan överlåtelse kan fondbolaget ta ut en av- gift om högst 500 SEK.

§ 16 Ansvarsbegränsning

Utan att frångå vad som stadgas i 2 kap. 21 § LVF om fondbolagets ansvar och 3 kap. 14-16 §§ LVF om förvaringsinstitutets ansvar gäller nedanstående. Fondbolaget eller Förvaringsinstitutet är inte ansvarigt för skada orsakad av yttre händelse utanför fondbola- gets respektive Förvaringsinstitutets kontroll såsom skada bero- ende på svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myn- dighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout el- ler annan liknande omständighet. Förbehållet ifråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om Fondbolaget eller Förvaringsinstitutet är föremål för eller själv vidtar sådan kon- fliktåtgärd. För det fall förvaringsinstitutet eller en depåbank har förlorat finansiella instrument som depåförvaras hos förvaringsin- stitutet eller en depåbank, ska förvaringsinstitutet utan onödigt dröjsmål återlämna finansiella instrument av samma slag eller utge

ett belopp motsvarande värdet till fondbolaget för fondens räk- ning. Förvaringsinstitutet är emellertid inte ansvarigt för det fall förlusten av de finansiella instrumenten är orsakad av en yttre händelse utanför förvaringsinstitutets rimliga kontroll, och vars konsekvenser var omöjliga att undvika trots att alla rimliga an- strängningar gjorts, såsom skada som beror av svenskt eller ut- ländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshän- delse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande om- ständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om förvaringsinstitutet är föremål för eller självt vidtar sådan konfliktåtgärd.

Fondbolaget eller Förvaringsinstitutet ansvarar inte för skada som orsakats av svensk eller utländsk börs eller annan marknadsplats, central värdepappersförvaltare eller clearingorganisation. Fond- bolaget eller Förvaringsinstitutet ansvarar inte heller för skada som uppkommer med anledning av förfogandeinskränkning som kan komma att tillämpas mot fondbolaget eller Förvaringsinstitu- tet beträffande finansiella instrument. Fondbolaget eller förva- ringsinstitutet är dock inte i något fall ansvarigt för indirekt skada. Föreligger hinder för fondbolaget eller Förvaringsinstitutet att helt eller delvis verkställa åtgärder på grund av omständighet som anges ovan får åtgärden skjutas upp till dess hindret upphört. I händelse av uppskjuten betalning utgår eventuell ränta endast en- ligt de villkor som gällde på förfallodagen. Dröjsmålsränta ska inte utgå i dessa fall.

§ 17 Tillåtna investerare

Fondbolaget får lösa in andelsägares andelar i fonden – mot an- delsägarens bestridande – om det skulle visa sig att andelsägare tecknat sig för andel i fonden i strid med bestämmelser i svensk eller utländsk lag eller föreskrift eller att fondbolaget på grund av andelsägarens teckning eller innehav i fonden blir skyldigt att vidta registreringsåtgärd eller annan åtgärd för fonden eller fondbola- get som fonden eller fondbolaget inte skulle vara skyldig/skyldigt att vidta om andelsägaren inte skulle inneha andelar i fonden.

2 Penser Sustainable Impact

Fondtyp: Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder (”LVF”).

Målgrupp: Fonden passar investerare som har en placeringshori- sont på 5 år och som eftersträvar en medel till hög risk för sin investering.

Startår: Fonden startade år 2017.

Fondförvaltare: Xxxxx Xxxxxxxx och Xxxxxxx Xxxxxxx hos Port- följförvaltaren (se avsnitt 5.3).

Fonden har följande andelsklasser och startdatum:

• Andelsklass A, ISIN SE0009983729, med start 2017

• Andelsklass B, ISIN SE0009983737, med start 2017

• Andelsklass C, ISIN SE0009983745 med start 2021

• Andelsklass D, ISIN SE0015346259 med start 2021

MÅL OCH PLACERINGSINRIKTNING

Fonden är en aktivt förvaltad värdepappersfond som placerar i globala fonder och aktier som uppfyller förvaltares krav på håll- barhet. Fonden kan placera över 10 procent i fondandelar och därmed anses vara en fondandelsfond. Fondens medel placeras i en diversifierad portfölj och fonden är inte inriktad mot någon sär- skild bransch. Placeringar får ske i svensk eller utländsk valuta. Fondens medel placeras globalt.

Fondens målsättning är att över tid generera en genomsnittlig årlig avkastning som överstiger MSCI World Index (USD, omräknat till SEK). Fondens genomsnittliga årliga avkastning bör mätas över fondens rekommenderade placeringshorisont som är 5 år.

En investering i fonden är förenad med en hög risk och kan jäm- ställas med den risk som är förenad med att placera i andra glo- bala aktiefonder.

Fondens medel får placeras i överlåtbara värdepapper, fondan- delar och på konto hos kreditinstitut. Fonden får använda deriva- tinstrument för att minska valutarisk. Fonden får placera mellan 90 och 100 procent i aktier eller aktiefonder. Fonden får placera mellan 0 och 10 procent på konto hos kreditinstitut.

Aktier, eller underliggande aktier i aktiefonder, som fonden inve- sterar i ska vara utgivna av bolag som uppfyller Portföljförvaltaren krav på hållbarhet. Urvalet görs genom att Portföljförvaltaren dels använder sig av negativt urval i form av olika toleransnivåer avse- ende olika typer av aktiviteter som bolag kan ägna sig åt, dels an- vänder sig av positivt urval i form av att Portföljförvaltaren väljer in bolag som anses ligga långt fram avseende hållbarhet.

Hållbara investeringar som mål

Fonden har hållbar investering som mål. För mer information om fondens hållbarhetsinriktning, se avsnitt ”Hållbarhetsinformation” nedan samt Bilaga 3.

Derivatinstrument

Fonden får använda derivatinstrument, inklusive så kallade OTC- derivat, för att effektivisera förvaltningen, i syfte att minska kost- nader eller risker. Detta innebär att placeringar i derivatinstru- ment görs i syfte att skydda värdet på fondens underliggande till- gångar, upprätthålla önskad risknivå i fondportföljen eller för att minimera kostnaderna för förvaltningen. Fondens riskprofil kan påverkas i begränsad omfattning.

Fonden får endast använda sig av derivatinstrument baserade på valutakurser.

En generell beskrivning av syfte och risker med derivatinstrument samt säkerhetshantering i samband med handel i dessa instru- ment finns i avsnitt 4.13 och 4.14.

Totalavkastningsswappar

Fonden har inte möjlighet att använda totalavkastningsswappar.

Transaktioner för värdepappersfinansiering

En generell beskrivning av syfte och risker med transaktioner för värdepappersfinansiering finns i avsnitt 4.15. För närmare uppgift om fondens faktiska användning av transaktioner för värdepap- persfinansiering hänvisas till fondens årsberättelse och halvårsre- dogörelse.

RISKRELATERAD INFORMATION

Riskprofil

Investering i fonder är alltid förenad med risk. Generell information om risk förknippat med investering i en fond finns i avsnitt 4.9 (all- mänt om risker) och 4.10 (likviditetsriskhantering).

Fonden placerar i bolag på den globala marknaden som uppfyller förvaltares krav på hållbarhet. En investering i fonden är förenad med en hög risk och kan jämställas med den risk som är förenad med att placera i andra globala aktiefonder.

Den primära risk som är förenad med att placera i aktier och akti- erelaterade finansiella instrument är marknadsrisk i form av akti- ekursrisk, eftersom aktiemarknaderna kan svänga kraftigt i värde vilket kan resultera i en hög volatilitet i fondens värde.

Fonden utsätts för likviditetsrisk vilket avser risken att finansiella instrument inte kan avyttras eller köpas till en rimlig kostnad och inom rimlig tid. Fonden strävar efter att ha en lämplig mix av inne- hav för att på detta sätt kunna hantera likviditetsrisken på ett

effektivt sätt. Vid stressade marknadsförhållanden kan likviditeten och efterfrågan på marknaden dock försämras så att fonden kan få svårigheter att sälja innehav till önskat pris, vilket kan innebära att du som kund inte får din likvid inom skälig tid.

Till följd av att fonden har möjlighet att placera utanför Sverige kommer fonden att naturligt ha en exponering och därmed valuta- kursrisk mot andra valutor än svenska kronor.

Fondens värde kan variera kraftigt på grund av dess sammansätt- ning, den marknad eller de marknader som fonden är exponerad mot och de förvaltningsmetoder förvaltaren använder sig av.

Riskbedömningsmetod

Bolaget mäter dagligen den sammanlagda exponeringen för fon- den genom åtagandemetoden. Vid beräkning konverteras derivat- exponeringar till motsvarande underliggande tillgångar. De sam- manlagda exponeringarna får max uppgå till 100 procent av fon- dens värde.

HÅLLBARHETSINFORMATION

Integrering av hållbarhetsrisker

Hållbarhetsrisker integreras i förvaltarens investeringsbeslut. Fon- den har hållbara investeringar som mål. För närmare information om fondens hållbarhetsinriktning, se bilaga 3.

Identifierade hållbarhetsrisker i fonden är bl.a. omställningsrisker och klimatrisker. Förvaltaren bedömer att fondens mål avseende hållbara investeringar har positiv inverkan på avkastningen och re- ducerar negativ inverkan på avkastningen.

UTDELNING

Ur andelsklasserna A och B lämnas varje år utdelning om 1 pro- cent av fondens värde till ideella organisationer, så kallad ideell utdelning. Utdelningen ska göras kvartalsvis och beräknas genom att under kalenderåret kvartalsvis sätta av 0,25 procent av fon- dens värde vid utgången av varje kvartal. Ideell utdelning sker må- naden efter kvartalets utgång. Med ideella organisationer avses organisationer, samfund och stiftelser med huvudsaklig verksam- hetsinriktning inom bistånd, hjälpverksamhet, funktionsvariation och mänskliga rättigheter.

Bolaget har utsett en välgörenhetskommitté som består av repre- sentant från Bolaget, Portföljförvaltaren och en oberoende ordfö- rande. Välgörenhetskommittén ansvarar för att besluta om vilka ideella organisationer som ska erhålla utdelning samt uppföljning av hur medlen har använts. Välgörenhetskommittén ska träffas kvartalsvis i anslutning till utdelningen. Andelsklasserna lämnar inte utdelning till andelsägare.

Andelsklass C och D lämnar inte utdelning.

MARKNADSFÖRING I ANDRA LÄNDER

Fonden marknadsförs inte utanför Sverige.

JÄMFÖRELSEINDEX

Sedan den 28 januari 2022 är fondens jämförelseindex MSCI World Index (USD, omräknat till SEK). Indexet är ett globalt aktie- index.

Fonden är en aktivt förvaltad värdepappersfond som placerar i globala fonder och aktier. Sedan den 28 januari 2022 är fondens målsättning att över tid generera en genomsnittlig årlig avkastning som överstiger jämförelseindexet. Jämförelseindexet är relevant då det speglar fondens placeringsuniversum såsom det är beskri- vet i fondens placeringsinriktning. Eftersom fonden är aktivt för- valtad kommer fondens avkastning sannolikt att över tid avvika från indexet. Jämförelseindexet används endast i jämförande

syfte, t.ex. för beräkning av aktiv risk och vid presentationen av fondens tidigare resultat, och avsikten är inte att fonden ska följa indexet.

Indexet administreras av MSCI som ingår i det register som ESMA håller enligt art. 36 i EU-parlamentets och Rådets förordning (2016/2011) om jämförelseindex etc.

Bolaget har en plan för åtgärder som ska vidtas om ett index upp- hör att tillhandahållas eller väsentligen förändras. I sådant fall kommer fondbestämmelserna behöva ändras, vilket sker efter Fi- nansinspektionens godkännande, och information lämnas på bola- gets hemsida, xxx.xxxxxxxxx.xx.

AKTIVITETSGRAD

Datum:	2022-12-31	2021-12-31	2020-12-31	2019-12-31		2018-12-31
Aktiv risk:	7,77 %	8,0 %	6,28 %			-

Fondens aktivitetsgrad mäts med måttet aktiv risk. Måttet anger hur mycket skillnaden mellan fondens avkastning och avkast- ningen hos fondens jämförelseindex varierar över tiden. Måttet vi- sar på så sätt hur aktiv portföljförvaltningen är i förhållande till jämförelseindexet. Om den aktiva risken är 0 % innebär det att fonden har rört sig exakt som index. Aktiv risk säger dock inget om ifall fonden har gått bättre eller sämre än sitt index. Fondens jämförelseindex är MSCI World Index (USD, omräknat till SEK). Ak- tiv risk beräknas på 24 månaders historik.

Förklaring till det uppnådda aktivitetsmåttet

Fonden är en aktivt förvaltad värdepappersfond som placerar i globala fonder och aktier. Eftersom fonden är aktivt förvaltad för- väntas avkastningen att över tid att avvika från fondens jämförel- seindex och den aktiva risken kommer att vara olika från år till år. Fondens uppnådda aktivitetsmått innebär att fonden avvikit från sitt jämförelseindex, dvs. att fondens avkastning inte har samvari- erat med jämförelseindexet. Detta förklaras av att fonden är ak- tivt förvaltad och att fondens förvaltare inte använder något index som utgångspunkt för investeringsbeslut. Fonden har dessutom en betydligt högre koncentrationsnivå och färre innehav än sitt jämförelseindex och har inte förändrats i sin struktur under året. Aktiv riskmåttet är därför relativt stabilt.

AVGIFTER OCH KOSTNADER

Andelsklass	Gällande fast förvaltningsavgift	Högsta fasta förvaltningsavgift	Avgift för teckning	Avgift för inlösen
A	0,90 %	0,90 %	Ingen	Ingen
B	0,35 %	0,35 %	Ingen	Ingen
C	0,90 %	0,90 %	Ingen	Ingen
D	0,35 %	0,35 %	Ingen	Ingen

I tabellen visas den gällande och högsta fasta förvaltningsavgiften för respektive andelsklass. Beloppen är uttryckta på årsbasis. Gäl- lande förvaltningsavgift är den årliga förvaltningsavgift som fak- tiskt tas ut ur respektive andelsklass. Avgifter och kostnader be- skrivs närmare i avsnitt 4.8.

Avgifter i underliggande fonder

Fonden är en fondandelsfond och avgifter för förvaltningen av un- derliggande fonder och fondföretag kommer belasta fonden. Dessa avgifter räknas in i fondens årliga avgift. Förvaltningsavgif- ter i underliggande fonder och fondföretag får inte överstiga 1,5 procent i årlig fast förvaltningsavgift. I de fall Bolaget får

returprovisioner eller andra rabatter från underliggande fonder tillfaller dessa i sin helhet fonden.

Avgift för teckning och inlösen av fondandelar

För andelsklasserna tillämpas inte någon teckningsavgift eller in- lösenavgift.

Övriga kostnader

HISTORISK UTVECKLING

Tabellen visar fondens avkastning (resultat) efter avdrag för årlig avgift. Hänsyn har inte tagits till eventuella insättnings- och uttags- avgifter. Värdet för samtliga år är beräknat i svenska kronor och med utdelningar återinvesterade i fonden.

Fonden startade 2017. Den 1 maj 2020 bytte fonden till dess nu- varande namn och hållbarhetsinriktningen förändrades. Till följd

av den väsentliga förändring av placeringsinriktningen kan histo- riskt resultat därför vara missvisande i relation till nuvarande pla- ceringsriktning.

Sedan 28 januari 2022 har fonden ett jämförelseindex, MSCI World Index (USD, omräknat till SEK). Mer information om fondens jämfö- relseindex framgår ovan i avsnittet om jämförelseindex.

	2022	2021	2020	2019	2018
Penser Sustainable Impact A	-16,7 %	28,4 %	-15,9 %	28,2 %	0,6 %
Penser Sustainable Impact B	-16,2 %	29,1 %	2,7 %	29,4 %	-
Penser Sustainable Impact C	-15,8 %	29,6 %	-	-	-
Penser Sustainable Impact D	-15,4 %	30,4 %	-	-	-
Jämförelseindex	-6,0 %	35,0 %	1,5 %	34,5 %	-0,9 %

Andelsklass A och B startade 2017 respektive 2018. Andelsklass C och D startade 2021.

TECKNING OCH INLÖSEN I FONDEN

Teckning (andelsägares köp) och inlösen (andelsägares försäljning) kan normalt ske varje bankdag (Handelsdag). I tabellen nedan framgår lägsta teckningsbelopp för respektive andelsklass.

Information om hur du kan teckna och lösa in fondandelar finns i avsnitt 4.4.

Andelsklass

Minsta första teckningsbelopp

Minsta efterföljande teckningsbelopp

Bryttid för teckning och

inlösen vanlig bankdag

Bryttid för teckning och

inlösen bankdag före helgdag (halvdag)

Ingen begränsning

Kl. 14:00 på Handels-

dagen

Kl. 10:00 på Handels-

dagen

5 000 000 SEK

Ingen begränsning

Kl. 14:00 på Handels-

dagen

Kl. 10:00 på Handels-

dagen

Ingen begränsning

Kl. 14:00 på Handels-

dagen

Kl. 10:00 på Handels-

dagen

5 000 000 SEK

Ingen begränsning

Kl. 14:00 på Handels-

dagen

Kl. 10:00 på Handels-

dagen

FONDBESTÄMMELSER

Gällande från och med den 28 januari 2022.

§ 1 Fondens rättsliga ställning

Fondens namn är Penser Sustainable Impact. Fonden är en värde- pappersfond enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder (”LVF”).

Fonden riktar sig till allmänheten med den begränsning som följer av § 17.

Fondförmögenheten ägs av fondandelsägarna gemensamt. Fon- den är inte en juridisk person och kan inte förvärva rättigheter el- ler ta på sig skyldigheter. Fonden kan inte heller föra talan inför domstol eller någon annan myndighet. Egendom som ingår i en fond får inte utmätas och andelsägarna svarar inte för förpliktel- ser som avser en fond. Det bolag som anges i § 2 företräder an- delsägarna i alla frågor som rör fonden, beslutar om den egendom som ingår i fonden samt utövar de rättigheter som härrör ur egen- domen. Verksamheten bedrivs enligt dessa fondbestämmelser, bolagsordningen för det bolag som anges § 2, LVF, Finansinspekt- ionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder och öv- riga tillämpliga författningar.

Fonden består av fyra andelsklasser, ”A”, ”B”, ”C” och ”D”. Inne- hållet i fondbestämmelserna är gemensamt för andelsklasserna, med undantag för förvaltningsavgift, valuta samt villkor för första teckningsbelopp. Eftersom fonden består av andelsklasser inne- bär det att värdet av en fondandel i en andelsklass kan komma att skilja sig från värdet av en fondandel i en annan andelsklass. An- delarna inom respektive andelsklass är lika stora och medför lika rätt till den egendom som ingår i fonden.

§ 2 Fondförvaltare

Fonden förvaltas av FCG Fonder AB, med organisationsnummer 556939-1617 (”fondbolaget”).

§ 3 Förvaringsinstitutet och dess uppgifter

Förvaringsinstitut för fondens tillgångar är Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), med organisationsnummer 502032-9081 (”För- varingsinstitutet”).

§ 4 Fondens karaktär

Fonden är en aktivt förvaltad värdepappersfond som placerar i globala fonder och aktier som uppfyller förvaltares krav på håll- barhet.

Fondens målsättning är att över tid generera en avkastning som överstiger MSCI World Index (USD, omräknat till SEK). Av fondens faktablad framgår fondens rekommenderade placeringshorisont, över vilken fondens genomsnittliga årliga avkastning bör mätas.

En investering i fonden är förenad med en hög risk och kan jäm- ställas med den risk som är förenad med att placera i andra glo- bala aktiefonder.

§ 5 Fondens placeringsinriktning

Fondens medel får placeras i överlåtbara värdepapper, fondan- delar och på konto hos kreditinstitut. Fonden får använda deriva- tinstrument för att minska valutarisk. Derivatinstrumentens under- liggande exponering ska vara begränsad till valuta.

Fondens medel placeras globalt. Placeringar får ske i svensk eller utländsk valuta. Fondens medel placeras i en diversifierad portfölj och fonden är inte inriktad mot någon särskild bransch.

Fonden får placera mellan 90 och 100 procent i aktier eller aktie- fonder. Aktier, eller underliggande aktier i aktiefonder, som fonden investerar i ska vara utgivna av bolag som uppfyller förvaltarens krav på hållbarhet.

Fonden får placera mellan 0 och 10 procent på konto hos kredit- institut.

Urvalet görs genom att förvaltaren dels använder sig av negativt urval i form av olika toleransnivåer avseende olika typer av aktivi- teter som bolag kan ägna sig åt, dels använder sig av positivt urval i form av att förvaltaren väljer in bolag som anses ligga långt fram avseende hållbarhet. En detaljerad beskrivning av förvaltarens metodik för att bedöma bolag finns på fondbolagets hemsida samt i informationsbroschyren.

§ 6 Marknadsplatser

§ 7 Särskild placeringsinriktning

Fonden har inte möjlighet att investera i sådana överlåtbara vär- depapper och penningmarknadsinstrument som avses i 5 kap. 5 § LVF.

Fonden har möjlighet att använda derivatinstrument, inklusive så- dana derivatinstrument som avses i 5 kap. 12 § andra stycket LVF,

s.k. OTC-derivat. Derivatinstrument får endast användas för att ef- fektivisera förvaltningen, i syfte att minska kostnader eller risker. Med derivatinstrument avses både OTC-derivat och börshandlade derivat.

Fonden är en fondandelsfond och kan investera en betydande del av fondförmögenheten i andra tillåtna fonder, inklusive börshand- lade fonder.

§ 8 Värdering

Fondens värde utgörs av fondens tillgångar efter avdrag för skul- der.

Fondens tillgångar utgörs av:

- Finansiella instrument.

- Likvida medel.

- Upplupna räntor.

- Upplupna utdelningar.

- Ej likviderade försäljningar.

- Övriga tillgångar och fordringar avseende fonden. Fondens skulder utgörs av:

- Ersättning till fondbolaget.

- Ersättning till förvaringsinstitutet.

- Ej likviderade köp.

- Skatteskulder.

- Övriga skulder avseenden fonden.

Finansiella instrument värderas till gällande marknadsvärde, var- med avses senaste betalkurs eller, om sådan inte finns, senaste köpkurs. Om, enligt fondbolagets bedömning, sådana kurser inte är representativa eller om sådana kurser saknas fastställs ett marknadsvärde på objektiva grunder efter en särskild värdering. Till grund för den särskilda värderingen läggs exempelvis mark- nadspriser från en icke reglerad marknad, oberoende mäklare el- ler market-maker, andra externa oberoende källor, annat noterat finansiellt instrument, index, anskaffningsvärdet eller bolagshän- delser med påverkan på marknadsvärdet. För fondandelar an- vänds senast redovisade andelsvärde.

Likvida medel och kortfristiga fordringar (placeringar på konto i kreditinstitut, korta placeringar på penningmarknaden samt likvi- der för sålda värdepapper) värderas till det belopp varmed de be- räknas inflyta.

Eftersom fonden består av andelsklasser kommer värdet av en fondandel att bestämmas med beaktande av de villkor som är för- enade med respektive andelsklass. Värdet av en fondandel i en andelsklass i fonden utgörs av andelsklassens värde delat med antalet utestående andelar i den aktuella andelsklassen.

§ 9 Teckning och inlösen av fondandelar

§ 10.

Samtliga andelsklasser handlas i SEK.

I andelsklass A och C finns det ingen nedre gräns för minsta insätt- ning.

I andelsklass B och D är minsta första insättning i fonden 5 000 000 SEK. Insättningar utöver detta belopp kan ske utan begräns- ning avseende storlek.

För andelsklasserna tillämpas inte någon tecknings- eller inlösen- avgift.

§ 10 Extraordinära förhållanden

§ 11 Avgifter och ersättning

Ur fondens medel ska ersättning betalas till fondbolaget i form av en fast förvaltningsavgift. I denna avgift ingår ersättning för förvalt- ning, marknadsföring och administration av fonden samt kostna- der för förvaring, tillsyn och revisorer. Den fasta förvaltningsavgif- ten beräknas dagligen på fondens värde.

Maximal fast förvaltningsavgift som kan utgå ur respektive andels- klass är:

Andelsklasserna A och C: 0,90 procent av fondförmögenheten per år

Andelsklasserna B och D: 0,35 procent av fondförmögenheten per år

Transaktionskostnader, såsom courtage och skatter samt övriga kostnader i anledning av fondens köp och försäljning av tillgångar, belastar fonden.

För andelsklasserna tillämpas inte någon tecknings- eller inlösen- avgift.

På ersättningarna tillkommer eventuell vid varje tidpunkt gällande mervärdesskatt.

§ 12 Utdelning

Utdelning i andelsklasserna A och B

Till organisationer

Ett belopp om 1 procent av fondens värde ska varje år utdelas till ideella organisationer, så kallad ideell utdelning. Utdelningen ska göras kvartalsvis och beräknas genom att under kalenderåret sätta av 1/365-del per dag att utdelas vid utgången av varje kvar- tal.

Ideell utdelning sker månaden efter kvartalets utgång.

De ideella organisationerna ska erhålla utdelning enligt beslut som fattas av Fondbolaget eller den som Fondbolaget utsett. Med ide- ella organisationer avses organisationer, samfund och stiftelser med huvudsaklig verksamhetsinriktning inom bistånd, hjälpverk- samhet, funktionsvariation och mänskliga rättigheter.

Till andelsägarna

Andelsklasserna lämnar inte utdelning till dess andelsägare.

Utdelning i andelsklasserna C och D Andelsklasserna lämnar inte utdelning.

För mer information avseende fondens utdelning i andelsklass A och B hänvisas till informationsbroschyren.

§ 13 Fondens räkenskapsår

Fondens räkenskapsår är kalenderår.

§ 14 Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna

Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av fondbolagets styrelse, och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan Finansinspektionen godkänt ändring av fondbestämmelserna ska de ändrade fondbestämmelserna finnas tillgängliga hos fondbolaget och Förvaringsinstitutet samt, i före- kommande fall, tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvi- sar.

§ 15 Pantsättning och överlåtelse

Pantsättningen upphör när panthavaren skriftligen meddelat fond- bolaget härom och fondbolaget tagit bort uppgiften om pantsätt- ningen från andelsägarregistret.

Fondbolaget har rätt att ta ut ersättning av andelsägaren för regi- streringen av pantsättningen. Ersättningen får uppgå till högst 1 procent av pantens värde vid registreringstillfället.

Överlåtelse av fondandelar kan endast ske efter medgivande av fondbolaget. Önskemål om överlåtelse av fondandel ska skriftli- gen anmälas till fondbolaget. Andelsägare ansvarar för att anmä- lan är behörigen undertecknad. Vid sådan överlåtelse kan fondbo- laget ta ut en avgift om högst 500 SEK.

§ 16 Ansvarsbegränsning

Utan att frångå vad som stadgas i 2 kap. 21 § LVF om fondbolagets ansvar och 3 kap. 14-16 §§ LVF om förvaringsinstitutets ansvar gäller nedanstående.

Fondbolaget eller Förvaringsinstitutet är inte ansvarigt för skada orsakad av yttre händelse utanför fondbolagets respektive Förva- ringsinstitutets kontroll såsom skada beroende på svenskt eller ut- ländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshän- delse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande om- ständighet. Förbehållet ifråga om strejk, blockad, bojkott och lock- out gäller även om fondbolaget eller Förvaringsinstitutet är före- mål för eller själv vidtar sådan konfliktåtgärd.

För det fall förvaringsinstitutet eller en depåbank har förlorat fi- nansiella instrument som depåförvaras hos förvaringsinstitutet el- ler en depåbank, ska förvaringsinstitutet utan onödigt dröjsmål återlämna finansiella instrument av samma slag eller utge ett be- lopp motsvarande värdet till fondbolaget för fondens räkning. För- varingsinstitutet är emellertid inte ansvarigt för det fall förlusten av de finansiella instrumenten är orsakad av en yttre händelse ut- anför förvaringsinstitutets rimliga kontroll, och vars konsekvenser var omöjliga att undvika trots att alla rimliga ansträngningar gjorts, såsom skada som beror av svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om för- varingsinstitutet är föremål för eller självt vidtar sådan konfliktåt- gärd.

Fondbolaget eller Förvaringsinstitutet ansvarar inte för skada som orsakats av svensk eller utländsk börs eller annan marknadsplats, central värdepappersförvaltare eller clearingorganisation.

Fondbolaget eller Förvaringsinstitutet ansvarar inte heller för skada som uppkommer med anledning av förfogandeinskränkning som kan komma att tillämpas mot fondbolaget eller Förvaringsin- stitutet beträffande finansiella instrument. Fondbolaget eller för- varingsinstitutet är dock inte i något fall ansvarigt för indirekt skada.

Föreligger hinder för fondbolaget eller Förvaringsinstitutet att helt eller delvis verkställa åtgärder på grund av omständighet som anges ovan får åtgärden skjutas upp till dess hindret upphört. I händelse av uppskjuten betalning utgår eventuell ränta endast en- ligt de villkor som gällde på förfallodagen. Dröjsmålsränta ska inte utgå i dessa fall.

§ 17 Tillåtna investerare

3 Penser Yield

Fondtyp: Fonden är en specialfond enligt lagen (2013:561) om för- valtare av alternativa investeringsfonder (”LAIF”).

Målgrupp: Fonden passar investerare som har en placeringshori- sont på 5 år och som eftersträvar en medelhög risk för sin inve- stering.

Startår: Fonden startade år 2019.

Fondförvaltare: Xxxxxxx Xxxxxxx hos Portföljförvaltaren (se av- snitt 5.3).

Fonden har följande andelsklasser och startdatum:

• Andelsklass A, ISIN SE0012990570, med start 2019.

• Andelsklass B, ISIN SE0012990588, med start 2019.

MÅL OCH PLACERINGSINRIKTNING

Fonden är en aktivt förvaltad räntefond. Fonden eftersträvar en stabil avkastning genom en ström av kuponger och utdelningar över året från överlåtbara värdepapper kombinerat med en hedgefondstrategi. Fonden eftersträvar en avkastning med låg korrelation mot aktiemarknaden.

Fondens målsättning är att över tid generera en avkastning som överstiger Bloomberg Barclays Pan-European High Yield Total Re- turn Index.

De överlåtbara värdepapper som fonden placerar i kan vara ut- givna av emittenter av såväl bättre som sämre kreditkvalitet, inklu- sive sådana med en kreditrating lägre än motsvarande ”invest- ment grade” eller sådana som saknar kreditrating.

Fonden har en geografisk begränsning som innebär att emittenter av de överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som får ingå i fonden endast får vara baserade i OECD-länder, el- ler att de överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstru- ment är upptagna till handel på en marknad i OECD-länder.

Fondens medel får placeras i överlåtbara värdepapper, penning- marknadsinstrument, derivatinstrument, fondandelar och på konto hos kreditinstitut.

Fonden är en specialfond och har beviljats undantag från vissa be- stämmelser i LVF och FFFS 2013:9. Undantagen framgår av § 5.2 i fondbestämmelserna. Dessa innebär bland annat att fonden får ha högre exponering mot motpart som är bank eller kreditinstitut, får låna in och låna ut värdepapper upp till maximalt 70 procent av fondens värde, samt får ta upp kortfristiga lån upp till 50 procent av fondens värde i syfte att hantera temporära likviditetsbehov.

Finansiell hävstång

Finansiell hävstång uttrycks som förhållandet mellan fondens ex- ponering och dess nettotillgångsvärde.

Fonden har möjlighet att använda derivatinstrument som ett led i placeringsinriktningen, samt in- och utlåning av värdepapper, vil- ket ger en s.k. hävstångseffekt. Fonden får även använda andra tekniker och instrument (som avses i 25 kap. 21 § Finansinspekt- ionens föreskrifter, FFFS 2013:9) för att öka avkastningen och skapa hävstång i fonden. Fonden har därtill en möjlighet att skapa finansiell hävstång genom att följa de regler som gäller enligt till- lämplig fondlagstiftning.

Användande av finansiell hävstång innebär att fondens känslighet för marknadsförändringar kan ökas. Fonden förväntas dock inte använda sig av metoder för att skapa finansiell hävstång.

Den finansiella hävstången får uppgå till 200 procent beräknad en- ligt såväl bruttometoden som åtagandemetoden.

En generell beskrivning av finansiell hävstång och dess inverkan på en fonds riskprofil finns i avsnitt 4.12.

Derivatinstrument

Fonden har möjlighet att använda derivatinstrument, inklusive så kallade OTC-derivat, som ett led i placeringsinriktningen.

Vid placering i derivatinstrument ska underliggande tillgångar ut- göras av eller hänföra sig till sådana tillgångar som anges i 5 kap. 1 § andra stycket LVF.

Underliggande tillgångar till derivatinstrument kan också vara så- dana tillgångar som anges i 12 kap. 13 § andra stycket LAIF. Fon- den får därmed, till skillnad mot värdepappersfonder, använda sig av derivatinstrument vilkas underliggande tillgångar utgörs av ex- empelvis råvaror om instrumenten är föremål för handel på en re- glerad marknad. Fonden får dock aldrig leverera eller ta emot de underliggande råvarorna.

Totalavkastningsswappar

Fonden använder inte totalavkastningsswappar i förvaltningen

Transaktioner för värdepappersfinansiering

Utlåning av värdepapper

Fonden har möjlighet att låna ut värdepapper i en omfattning som motsvarar 70 procent av fondens värde. Fonden förväntas inte ut- nyttja utrymmet för utlåning av överlåtbara värdepapper. Räntein- täkten fördelas mellan fonden som utlånare, och motparten för administration, och i normala fall tillfaller cirka 80 procent av rän- teintäkten fonden. Eftersom intäktsdelningsavtalet inte ökar kost- naderna för fonden har ersättningen till värdepapperslåneagenten inte tagits upp i årlig avgift.

Inlåning av värdepapper

Fonden har möjlighet att låna in aktier från en tredje part för att sedan sälja aktierna på aktiemarknaden. Detta kallas äkta blank- ning. Fonden har även möjlighet att använda sig av så kallad oäkta blankning, vilket innebär att fonden säljer värdepapper som den inte innehar för att i ett senare läge införskaffa dessa, tex. genom inlåning, för leverans till köparen.

Fonden har möjlighet att låna in värdepapper upp till 70 procent av fondens värde. Fonden förväntas inte utnyttja utrymmet för in- låning av överlåtbara värdepapper. Avkastningen på de inlånade aktierna tillfaller fonden, den ränta som utgår vid värdepappers- lån belastar fonden.

RISKRELATERAD INFORMATION

Riskprofil

Investering i fonder är alltid förenad med risk. Generell information om risk förknippat med investering i en fond finns i avsnitt 4.9 (all- mänt om risker) och 4.10 (likviditetsriskhantering).

Fonden är en räntefond som placerar i ränterelaterade finansiella instrument med en global placeringsinriktning. Fonden ska förvän- tas vara förenad med en risk som är lägre än den i en traditionell aktiefond.

Den primära risk som är förenad med att placera i ränterelaterade finansiella instrument är främst förändringar i ränteläget och för- ändringar i kreditvärdighet hos de emittenter som givit ut de obli- gationer och räntebärande värdepapper som fonden har investe- rat i.

Fondens känslighet till förändringar i ränteläget styrs av fondens duration, där en längre duration innebär en högre känslighet mot förändringar i ränteläget, och en kortare duration innebär en lägre känslighet mot förändringar i ränteläget.

Fondens känslighet till förändringar i kreditvärdighet hos de emit- tenter som givit ut de obligationer och räntebärande värdepapper innebär att en försämrad kreditvärdighet hos en emittent generellt innebär en lägre värdering av obligationen eller det räntebärande värdepapper som emittenten givit ut, och en förbättrad kreditvär- dighet hos en emittent generellt innebär en högre värdering av ob- ligationen eller det räntebärande värdepappers om emittenten gi- vit ut.

Fonden får använda sig av flera typer av finansiell hävstång näm- ligen derivatinstrument samt in- och utlåning av värdepapper. Detta innebär att fonden utsätts för marknadsrisk, eftersom fon- dens känslighet för marknadsförändringar såväl kan ökas som

minskas. Fonden utsätts härvid även för motpartsrisk, som hante- ras genom säkerheter. Om värdet av de säkerheter som fonden ställer överstiger värdet på de inlånade aktierna ökar motparts- risken, eftersom det då finns en risk att motparten inte har möjlig- het att lämna tillbaka de ställda säkerheterna.

Fonden kan komma att placera i tillgångar där likviditeten i instru- mentet är mindre god. Det ställer högre krav på likviditets-hante- ring samt att fonden vid var tid har en lämplig mix av tillgångar för att kunna hantera likviditetsrisken effektivt. Vid stressade mark- nadsförhållanden kan likviditeten och efterfrågan på marknaden dock försämras så att fonden kan få svårigheter att sälja innehav till önskat pris, vilket kan innebära att du som kund inte får din likvid inom skälig tid.

Eftersom fonden har möjlighet att placera utanför Sverige kommer fonden att naturligt ha en exponering och därmed valutakursrisk mot andra valutor än svenska kronor.

Eftersträvad risknivå

Fondens risknivå, mätt som årlig standardavvikelse i månatlig av- kastning över en rullande period om 12 månader, förväntas vara inom intervallet 3 procent och 7 procent. Det bör särskilt upp- märksammas att risknivån kan komma att över- eller underskridas vid ovanliga marknadsförhållanden eller extraordinära händelser.

Riskbedömningsmetod

Bolaget mäter dagligen den sammanlagda exponeringen för fon- den genom åtagandemetoden och bruttometoden. Vid beräkning konverteras derivatexponeringar till motsvarande underliggande tillgångar. De sammanlagda exponeringarna får uppgå till högst 250 procent av fondens värde

INTEGRERING AV HÅLLBARHETSRISKER

Hållbarhetsrisker integreras i investeringsbeslut, utan att fonden främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper eller har hållbar investering som mål.

Fonden är en aktivt förvaltad räntefond. Fonden skulle därmed kunna utsättas för olika typer av hållbarhetsrisker som kan på- verka innehaven och baseras på huruvida emittenternas affärs- verksamhet är hållbar. Detta med avseende på kommersiell nytta, miljöpåverkan, effekter av samhällets utveckling, teknisk utveckl- ing, etik samt efterlevnad av lagar och regler.

Hållbarhetsrisker beaktas i fondens investeringsprocess men be- gränsar inte förvaltarens investeringsunivers. Hållbarhetsrisker, i likhet med andra identifierade risker såsom ex. marknadsrisk och likviditetsrisk, integreras i förvaltarens investeringsanalys och pro- cess men är inte bindande för investeringsbesluten. Identifierade hållbarhetsrisker i fonden är bl.a. omställningsrisker och klimatris- ker. Hållbarhetsrisker hanteras i viss utsträckning genom att vissa branscher och sektorer exkluderas.

Förvaltaren bedömer att fondens exkluderingar har reducerat ne- gativ inverkan på avkastningen.

Transparens i fråga om negativa konsekvenser för hållbar utveckling

Förvaltaren beaktar i sin förvaltning inte investeringsbesluts nega- tiva konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, detta mot bakgrund av vad som anförts i föregående stycke.

Information om EU:s taxonomi för miljömässigt hållbara verk- samheter

EU-taxonomin är ett klassifikationssystem som syftar till att eta- blera gemensamma kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Denna fonds underliggande investeringar beaktar inte EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksam- heter.

UTDELNING

Andelsklasserna A lämnar ingen utdelning.

För andelsklass B ska Bolaget i februari varje år fatta beslut om storleken på utdelningen. Utgångspunkten är att utdelningen för ett helt år ska utgöra 4-6 procent av nettovärdet på de fondande- lar som respektive andelsägare äger i andelsklass B. Bolaget har dock möjlighet att fatta beslut om högre eller lägre utdelning.

Avstämningstillfällen för rätt till utdelning är den sista NAV-dagen i februari, maj, augusti och november varje år. Utbetalning av utdel- ning sker i mars, juni, september och december månad. För ande- lar som inlöses på avstämningsdagen utbetalas utdelning för det kvartalet. Utdelningen utbetalas, efter eventuellt avdrag för preli- minär skatt, kontant i SEK.

MARKNADSFÖRING I ANDRA LÄNDER

Fonden marknadsförs inte utanför Sverige.

JÄMFÖRELSEINDEX

Fondens jämförelseindex är Bloomberg Barclays Pan-European High Yield Total Return.

Fonden placerar i överlåtbara värdepapper som kan vara utgivna av emittenter av såväl bättre som sämre kreditkvalité, inklusive sådana med en kreditrating lägre än motsvarande ”investment grade” eller sådana som saknar kreditrating. Jämförelseindexet är relevant eftersom det speglar fondens placeringsinriktning och ef- tersom fondens målsättning är att över tid generera en avkastning som överstiger indexet.

T.o.m. den 30 juni 2020 var fondens jämförelseindex NOMX Credit Index. I tabellen som visar fondens historiska utveckling utgörs

jämförelseindex för 2020 av en sammanviktning av den procentu- ella utvecklingen av det gamla och det nuvarande jämförelsein- dexet. Även beräkningen av fondens aktivitetsgrad är baserad på denna sammanviktning av indexen.

Fonden är aktivt förvaltad och fondens avkastning kommer därför sannolikt att över tid avvika från jämförelseindexet. Jämförelsein- dexet används endast i jämförande syfte, t.ex. för beräkning av aktiv risk, vid presentationen av fondens tidigare resultat och som avkastningströskel vid uttag av den resultatbaserade avgiften, och avsikten är inte att fonden ska följa indexet

AKTIVITETSGRAD

Datum

2022-12-31

2021-12-31

2020-12-31

2019-12-31

2018-12-31

Aktiv risk

9,01 %

11,42 %

Fondens aktivitetsgrad mäts med måttet aktiv risk. Måttet anger hur mycket skillnaden mellan fondens avkastning och avkast- ningen hos fondens jämförelseindex varierar över tiden. Måttet vi- sar på så sätt hur aktiv portföljförvaltningen är i förhållande till jämförelseindexet. En hög aktiv risk anger att fonden avviker mycket från sitt index. Om den aktiva risken är 0 % innebär det att fonden har rört sig exakt som index. Aktiv risk säger dock inget om ifall fonden har gått bättre eller sämre än sitt index. Information om fondens jämförelseindex framgår i avsnittet ovan.

Fonden startade den 15 november 2019. Eftersom måttet beräk- nas på 24 månaders historik redovisas inte siffror för fondens första två år.

Förklaring till det uppnådda aktivitetsmåttet

Fonden är en aktivt förvaltad värdepappersfond som placerar i överlåtbara värdepapper som kan vara utgivna av emittenter av

såväl bättre som sämre kreditkvalitet, och har som målsättning att slå sitt jämförelseindex. Fondens uppnådda aktivitetsmått innebär att fonden avvikit från sitt jämförelseindex, dvs. att fondens av- kastning inte har samvarierat med jämförelseindexet. Detta förkla- ras av att fonden är aktivt förvaltad och att fondens förvaltare inte använder något index som utgångspunkt för investeringsbeslut. Variationerna i fondens aktivitetsgrad beror således på förvalta- rens analys och bedömning från tid till annan, den eller de mark- nader fonden placerar på samt likviditeten i tillgångarna som fon- den placerar i.

Jämfört med indexet har fonden varit något underviktat mot rän- tebärande instrument, samt överviktat mot nordiska instrument in- nehav under året. Såväl fondens som indexets volatilitet har mins- kat under året och ligger i linje med varandra.

AVGIFTER OCH KOSTNADER

Andelsklass

Gällande fast förvaltningsavgift

Högsta fasta förvaltningsavgift

Resultatbaserad förvaltningsavgift

Avgift för teckning

Avgift för inlösen

0,85 %

1,50 %

10 %

Ingen

0,85 %

1,50 %

10 %

Ingen

I tabellen visas den gällande och högsta fasta förvaltningsavgiften för respektive andelsklass. Beloppen är uttryckta på årsbasis. Gäl- lande förvaltningsavgift är den årliga förvaltningsavgift som fak- tiskt tas ut ur respektive andelsklass. Vidare anges eventuella av- gifter vid teckning och inlösen. Avgifter och kostnader beskrivs närmare i avsnitt 4.8.

Om resultatbaserad förvaltningsavgift

Utöver den fasta förvaltningsavgiften kan det för andelsklass A utgå en resultatbaserad avgift om högst 10 procent på den del av avkastningen som överstiger fondens tröskelvärde. Fondens trös- kelvärde är Bloomberg Barclays Pan-European High Yield Total Re- turn Index eller lägst noll.

Vid beräkningen av den resultatbaserade avgiften tillämpas den

s.k. high watermark-principen, som innebär att andelsklasserna,

förutom att överträffa tröskelvärdet, måste överträffa den histo- riskt högsta NAV-kursen som respektive andelsklass har uppnått. Avgiften beräknas kollektivt för respektive andelsklass, vilket in- nebär att alla andelsägare i en andelsklass behandlas lika oavsett tidpunkt för investeringen. Någon som investerar efter att en an- delsklass erhållit negativ avkastning behöver inte betala resultat- baserad avgift förrän andelsklassen som helhet återtagit den ne- gativa avkastningen. Om en andelsägare löser in sina fondandelar när andelsägaren har en ackumulerad underavkastning tillgodo återbetalas inte eventuellt tidigare erlagd resultatbaserad avgift.

Den resultatbaserade avgiften beräknas efter avdrag för den fasta förvaltningsavgiften. Avgiften erläggs månadsvis i efterskott den sista bankdagen i månaden.

I bilaga 1 finns ett räkneexempel som visar beräkning av resultat- baserad avgift vid olika tidpunkter.

Avgifter i underliggande fonder

Fondens medel kan till en betydande del placeras i andelar i andra fonder eller fondföretag. Avgifter för förvaltningen av underlig- gande fonder och fondföretag kommer belasta fonden och dessa avgifter räknas in i fondens årliga avgift. Förvaltningsavgifter i un- derliggande fonder och fondföretag får inte överstiga 1,5 procent i årlig fast förvaltningsavgift. I de fall Xxxxxxx får returprovisioner eller andra rabatter från underliggande fonder tillfaller dessa i sin helhet fonden.

Avgift för teckning och inlösen av fondandelar

För andelsklasserna tillämpas inte någon teckningsavgift eller in- lösenavgift.

Övriga kostnader

HISTORISK UTVECKLING

Tabellen visar fondens avkastning (resultat) efter avdrag för avgif- ter. Hänsyn har inte tagits till eventuella insättnings- och uttagsav- gifter, skatt eller inflation. Värdet för samtliga år är beräknat i svenska kronor och med utdelningar återinvesterade i fonden.

Fonden startade 2019 och tidigare resultat för fonden visas därför från och med 2020.

T.o.m. den 30 juni 2020 var fondens jämförelseindex NOMX Credit Index. I tabellen visas en sammanviktning av den procentuella ut- vecklingen av båda indexen för 2020.

Fonden tog över innehav och andelsägare från en identisk fond registrerad i Luxemburg, ”SEF – Penser Yield”, den 15 november 2019 genom en fusion där den svenska fonden absorberade den luxemburgbaserade fonden. Den Luxemburgbaserade fondens ut- veckling under 2019 t.o.m. den 14 november 2019 var -1,2 %. Pen- ser Yields utveckling under perioden 15 november 2019-31 de- cember 2019 var + 3,46 % för andelsklass A och + 2,2 % för an- delsklass B.

	2022	2021	2020	2019	2018
Penser Yield A	-6,7 %	9,8 %	-14,7 %	-	-
Penser Yield B	-6,7 %	9,8 %	-14,7 %		-
Jämförelseindex	-11,1 %	4,2 %	2,5 %	-	-

TECKNING OCH INLÖSEN I FONDEN

Teckning (andelsägares köp) och inlösen (andelsägares försäljning) kan normalt ske varannan måndag (Handelsdag).

I tabellen nedan framgår lägsta teckningsbelopp för respektive an- delsklass. Information om hur du kan teckna och lösa in fondande- lar finns i avsnitt 4.4.

Bolaget har möjlighet att vid enstaka tillfällen låta andelsägare teckna sig genom betalning med andra tillgångar än likvida medel, exempelvis genom en s.k. apportemission. Bolaget ska dock sä- kerställa att ett sådant förfarande inte står i strid med samtliga andelsägares gemensamma intresse.

An- dels- klass	Minsta första teckningsbelopp	Minsta efterföljande teckningsbelopp	Bryttid för teckning och inlösen vanlig bankdag	Bryttid för teckning och inlösen bankdag före helgdag (halvdag)
A	1 000 SEK	Ingen begränsning	Kl. 14:00 på Handelsdagen	Kl. 10:00 på Handelsdagen
B	1 000 SEK	Ingen begränsning	Kl. 14:00 på Handelsdagen	Kl. 10:00 på Handelsdagen

FONDBESTÄMMELSER

Gällande från och med juni 2020.

§ 1 Fondens rättsliga ställning

Fondens namn är Xxxxxx Xxxxx (“Fonden” eller “fonden”). Fonden är en specialfond enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alterna- tiva investeringsfonder (”LAIF”).

Fonden består av två andelsklasser, ”A” och ”B”, vilket innebär att värdet av en fondandel i en andelsklass kan komma att skilja sig från värdet av en fondandel i en annan andelsklass. Andelsklas- serna skiljer sig åt avseende huruvida de är utdelande. Andelarna inom respektive andelsklass är lika stora och medför lika rätt till den egendom som ingår i fonden.

Fondförmögenheten ägs av fondandelsägarna gemensamt. Fon- den är inte en juridisk person och kan inte förvärva rättigheter el- ler ta på sig skyldigheter eller föra talan inför domstol eller någon annan myndighet. Egendom som ingår i en fond får inte utmätas och andelsägarna svarar inte för förpliktelser som avser en fond. Det bolag som anges i § 2 företräder andelsägarna i alla frågor som rör fonden, beslutar om den egendom som ingår i fonden samt utövar de rättigheter som härrör ur egendomen. Verksam- heten bedrivs enligt dessa fondbestämmelser, bolagsordningen för FCG Fonder AB, LAIF, lagen (2004:46) om värdepappersfonder (”LVF”), Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värde- pappersfonder (”FFFS 2013:9”), Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (”FFFS 2013:10”) och övriga tillämpliga författningar.

Fonden riktar sig till allmänheten.

§ 2 Fondförvaltare

Fonden förvaltas av FCG Fonder AB, med organisationsnummer 556939-1617 (”AIF-förvaltaren”).

§ 3 Förvaringsinstitutet och dess uppgifter

Förvaringsinstitut för fondens tillgångar är Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), med organisationsnummer 502032-9081 (”För- varingsinstitutet”).

Förvaringsinstitutet ska verkställa AIF-förvaltarens beslut avse- ende fonden samt ta emot och förvara fondens tillgångar. Förva- ringsinstitutet ska kontrollera att de beslut avseende fonden som AIF-förvaltaren fattat, såsom värdering, inlösen och teckning av fondandelar, sker i enlighet med lag, föreskrift och dessa fondbe- stämmelser.

§ 4 Fondens karaktär

Fonden eftersträvar en stabil avkastning genom en ström av ku- ponger och utdelningar över året från överlåtbara värdepapper kombinerat med en hedgefondstrategi. Fonden eftersträvar en av- kastning med låg korrelation mot aktiemarknaden.

De överlåtbara värdepapper som fonden placerar i kan vara ut- givna av emittenter av såväl bättre som sämre kreditkvalité, inklu- sive sådana med en kreditrating lägre än motsvarande ”invest- ment grade” eller sådana som saknar kreditrating.

Fondens målsättning är att över tid generera en avkastning som överstiger Bloomberg Barclays Pan-European High Yield Total Re- turn Index.

En investerare i fonden bör ha en placeringshorisont på minst fem år.

§ 5 Fondens placeringsinriktning

5.1 Allmänt

Fondens medel får placeras i överlåtbara värdepapper, penning- marknadsinstrument, derivatinstrument, fondandelar och på konto hos kreditinstitut.

Underliggande tillgångar till derivatinstrument som ingår i fonden ska utgöras av eller hänföra sig till tillgångar enligt 5 kap. 1 § andra stycket LVF. Underliggande tillgångar till derivatinstrument kan också vara sådana tillgångar som anges i 12 kap. 13 § andra stycket LAIF. Fonden får därmed, till skillnad mot värdepappers- fonder, använda sig av derivatinstrument vilkas underliggande till- gångar utgörs av exempelvis råvaror om instrumenten är föremål för handel på en reglerad marknad. Fonden får dock aldrig leve- rera eller ta emot de underliggande råvarorna.

5.2 Undantag från LVF och FFFS 2013:9

Fonden är en specialfond och har beviljats följande undantag från bestämmelserna i LVF och FFFS 2013:9.

Fonden har möjlighet att placera upp till 40 procent av fondens värde hos ett och samma institut om institutet är en bank, eller upp till 30 procent av fondens värde om institutet är ett kreditin- stitut. Fonden har därmed erhållit undantag från 5 kap. 11 § LVF samt 5 kap. 21 § LVF och 5 kap. 22 § LVF.

Fonden har möjlighet att ha en exponering mot en och samma mot- part vid transaktioner med sådana derivatinstrument som avses i 5 kap. 12 § andra stycket LVF om högst 20 procent av fondens värde, när motparten är ett sådant kreditinstitut som anges i 5 kap. 10 § LVF, och högst 10 procent i andra fall. Fonden har därmed erhållit undantag från 5 kap. 14 § LVF 5 kap. 21 § LVF och 5 kap.

22 § LVF.

Fondens sammanlagda exponeringar som hänför sig till derivatin- strument får som högst uppgå till 150 procent av fondens värde. Fonden har därmed erhållit undantag från 5 kap. 13 § andra stycket LVF samt 25 kap. 6 § FFFS 2013:9.

Fonden har möjlighet att låna in och låna ut värdepapper motsva- rande maximalt 70 procent av fondens värde. Fonden har därmed erhållit undantag från 25 kap. 21 § tredje stycket FFFS 2013:9.

Fonden får sälja finansiella instrument som den förfogar över men inte äger vid affärstidpunkten (äkta blankning). Fonden får även sälja finansiella instrument som den varken äger eller förfogar över vid affärstidpunkten (oäkta blankning). Fonden har därmed erhållit undantag från 5 kap 23 § första stycket 3 LVF

Fonden har möjlighet att ta kortfristiga lån till ett belopp motsva- rande 50 % av fondens värde i syfte att hantera temporära likvidi- tetsbehov som kan uppstå. Fonden har dock inte möjlighet att an- vända sådana lån i syfte att skapa hävstång i fonden. Fonden har därmed erhållit undantag från 5 kap. 23 § andra stycket LVF.

5.3 Risknivå

§ 6 Marknadsplatser

Fondens handel med finansiella instrument får ske på reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES samt annan marknad inom eller utom EES som är reglerad och öppen för all- mänheten. Xxxxxx får även ske på MTF:er. Xxxxxx med fondande- lar får ske genom fondbolag.

§ 7 Särskild placeringsinriktning

Fonden har möjlighet att investera i sådana överlåtbara värdepap- per och penningmarknadsinstrument som avses i 5 kap. 5 § LVF.

Fonden får använda derivatinstrument, inklusive så kallade OTC- derivat, som ett led i fondens placeringsinriktning.

Fonden har möjlighet att använda sådana tekniker och instrument som avses i 25 kap 21 § FFFS 2013:9 för att skapa hävstång i fon- den.

Fonden har möjlighet att till en betydande del placera fondens medel i andra fondandelar.

§ 8 Värdering

Fondens värde beräknas genom att de skulder som avser fonden dras från fondens tillgångar. Fondens tillgångar värderas till gäl- lande marknadsvärde, varmed avses senaste betalkurs eller, om sådan inte finns, senaste köpkurs. Om enligt AIF-förvaltarens be- dömning sådana kurser inte är representativa eller om sådana kur- ser saknas fastställs ett marknadsvärde på objektiva grunder ef- ter en särskild värdering. Till grund för den särskilda värderingen läggs exempelvis marknadspriser från en icke reglerad marknad, oberoende mäklare, andra externa oberoende källor, annat note- rat finansiellt instrument, index, anskaffningsvärdet eller bolags- händelser med påverkan på marknadsvärdet.

Sådana överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstru- ment som avses i 5 kap. 5 § lagen om värdepappersfonder värde- ras utifrån ett på objektiva grunder fastställt marknadsvärde ba- serat på uppgifter om senast betalt pris eller indikativ köpkurs från s.k. market maker om sådan finns utsedd för emittenten. Om dessa uppgifter saknas eller inte bedöms som tillförlitliga fast- ställs marknadsvärdet med hjälp av oberoende mäklare eller andra externa oberoende källor.

För OTC-derivat fastställs ett marknadsvärde enligt särskild vär- dering. Till grund för den särskilda värderingen läggs; marknads- priser från icke godkänd reglerad marknad eller s.k. market maker, en referensvärdering baserad på ett identiskt derivat upp- taget till handel på reglerad marknad eller ett marknadsvärde ba- serat på allmänt vedertagna värderingsmodeller (t.ex. Black & Scholes för europeiska optioner).

§ 9 Teckning och inlösen av fondandelar

Teckning (andelsägares köp) och inlösen (andelsägares försäljning) kan normalt ske varannan måndag (handelsdagen). Begäran om teckning görs genom att likvid inbetalas till AIF-förvaltarens bank- konto eller bankgirokonto. Begäran om inlösen skall vara skriftlig och, förutom vid användning av datamedia, egenhändigt under- tecknad av andelsägaren. Begäran om teckning och inlösen som kommit AIF-förvaltaren tillhanda senast klockan 14.00 om han- delsdagen är en hel bankdag, eller klockan 10.00 om handelsda- gen är en halvdag, för att verkställas på handelsdagen. Skulle be- gäran komma AIF-förvaltaren tillhanda efter dessa tidpunkter, ska AIF-förvaltaren verkställa begäran nästkommande handelsdag.

AIF-förvaltaren har också möjlighet att vid enstaka tillfällen låta andelsägare teckna sig genom betalning med andra tillgångar än likvida medel, exempelvis genom en s.k. apportemission. AIF-för- valtaren ska dock säkerställa att ett sådant förfarande inte står i strid med samtliga andelsägares gemensamma intresse.

Om medel för inlösen behöver anskaffas genom försäljning av egendom som ingår i fonden, ska teckning och inlösen verkställas så snart som möjligt. AIF-förvaltaren får senarelägga teckning och inlösen av fondandelar, om det finns särskilda skäl för åtgärden och den är motiverad av hänsyn till fondandelsägarnas intresse. AIF-förvaltaren ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen samt berörda investerare och andelsägare om åtgärden. AIF-för- valtaren ska sedan orsakerna till senareläggningen upphört under- rätta Finansinspektionen om detta.

Teckning och inlösen av andelar sker alltid till en vid tillfället för begäran okänd kurs. Tecknings- och inlösenorder kan inte limiteras utan verkställs till den andelskurs som AIF-förvaltaren beräknat enligt § 8.

Fonden är normalt öppen för teckning och inlösen varje handels- dag, undantaget de handelsdagar då värdering av fondens till- gångar inte kan göras på ett sätt som säkerställer fondandelsägar- nas lika rätt, till exempel då en betydande del av fondens medel är placerade på en marknad som inte är öppen för handel.

Fondens tecknings- och inlösenkurs finns normalt tillgängliga hos AIF-förvaltaren nästkommande bankdag efter handelsdagen.

Begäran om teckning respektive inlösen av fondandelar får åter- kallas endast om AIF-förvaltaren skriftligen medger det.

Minsta första insättning i fonden är 1 000 SEK. Insättningar utöver detta belopp kan ske utan begränsning avseende storlek.

§ 10 Extraordinära förhållanden

§ 11 Avgifter och ersättning

Andelsklasserna belastas med följande avgifter och kostnader:

1. Fast förvaltningsavgift. I denna ingår ersättning för förvaltning, marknadsföring, administration av fonden samt kostnader för förvaring, tillsyn och revisorer.

2. Transaktionskostnader (courtage) vid köp och försäljning av fi- nansiella instrument.

Maximal fast förvaltningsavgift som kan utgå ur andelsklasserna är 1,50 procent av fondens värde per år.

Utöver de fasta avgifter och kostnader som anges ovan utgår en kollektiv prestationsbaserad rörlig ersättning på avkastning över ett tröskelvärde. Den prestationsbaserade ersättningen uppgår för andelsklasserna till högst 10 procent av den avkastning som överstiger ett tröskelvärde. Tröskelvärdet för andelsklasserna ut- görs av Bloomberg Barclays Pan-European High Yield Total Return Index eller lägst noll. Den resultatbaserade ersättningen beräknas efter avdrag för den fasta ersättningen. Ersättningen beräknas och reserveras vid varje NAV-sättning, och utbetalas månadsvis i efter- skott den sista bankdagen i månaden. Avrundning av storleken på arvodet sker med två decimaler. Andelsklasserna tillämpar dess- utom ett s.k. ”high water mark”, som innebär att andelsklasserna, förutom att överträffa tröskelvärdet, måste överträffa den histo- riskt högsta NAV-kursen som respektive andelsklass har uppnått. Detta gäller på kollektiv nivå vilket gör att alla andelsägare be- handlas lika oavsett tidpunkt för investering. Någon som investe- rar efter att en andelsklass erhållit negativ avkastning behöver inte betala resultatbaserad ersättning förrän andelsklassen som hel- het återtagit den negativa avkastningen. Om en andelsägare löser in sina fondandelar när andelsägaren har en ackumulerad under- avkastning tillgodo återbetalas inte eventuellt tidigare erlagd pre- stationsbaserad ersättning.

§ 12 Utdelning

Andelsklass A lämnar ingen utdelning. För andelsklass B ska AIF- förvaltaren i februari varje år fatta beslut om storleken på utdel- ningen. Utgångspunkten är att utdelningen för ett helt år ska utgöra 4 procent till 6 procent av nettovärdet på de fondandelar som re- spektive andelsägare äger i andelsklass B. AIF-förvaltaren har dock möjlighet att fatta beslut om högre eller lägre utdelning. Av- stämningstillfällen för rätt till utdelning är den sista NAV-dagen i februari, maj, augusti och november varje år. Utbetalning av utdel- ning sker i mars, juni, september och december månad. För ande- lar som inlöses på avstämningsdagen utbetalas utdelning för det kvartalet. Utdelningen utbetalas, efter eventuellt avdrag för preli- minär skatt, kontant i SEK.

§ 13 Fondens räkenskapsår

Fondens räkenskapsår är kalenderår.

§ 14 Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna

AIF-förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskaps- årets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räken- skapsårets utgång. Redogörelserna ska finnas tillgängliga för an- delsägare hos AIF-förvaltaren eller Förvaringsinstitutet

Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av AIF-förvaltarens styrelse, och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska de ändrade fond- bestämmelserna finnas tillgängliga hos AIF-förvaltaren och Förva- ringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

§ 15 Pantsättning och överlåtelse

Om AIF-förvaltaren så beslutar kan en andelsägare pantsätta fon- dandel. Pantsättning sker genom att pantsättaren skriftligen anmä- ler pantsättningen till AIF-förvaltaren. Anmälan ska ange pantsät- tare, panthavare, vilka andelar som omfattas av pantsättningen och eventuella begränsningar av pantsättningens omfattning. An- delsägaren ska skriftligen underrättas om att AIF-förvaltaren gjort en anteckning om pantsättningen i registret över andelsägare.

Pantsättningen upphör när panthavaren skriftligen meddelat AIF- förvaltaren därom och då AIF-förvaltaren tagit bort uppgiften om pantsättningen från andelsägarregistret.

AIF-förvaltaren har rätt att ta ut ersättning av andelsägaren för re- gistreringen av pantsättningen. Ersättningen får uppgå till högst 1 procent av pantens värde vid registreringstillfället.

Andelsägare kan överlåta sina fondandelar. Vid sådan överlåtelse kan AIF-förvaltaren ta ut en avgift om högst 500 SEK.

§ 16 Ansvarsbegränsning

Utan att frångå vad som anges i 8 kap 28-31 §§ och 9 kap 22 § LAIF gäller nedanstående beträffande AIF-förvaltarens respektive Förvaringsinstitutets ersättningsskyldighet.

AIF-förvaltaren eller Förvaringsinstitutet är inte ansvarigt för skada orsakad av yttre händelse utanför AIF-förvaltarens respek- tive Förvaringsinstitutets kontroll såsom skada beroende på svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighets- åtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan

liknande omständighet. Förbehållet ifråga om strejk, blockad, boj- kott och lockout gäller även om AIF-förvaltaren eller Förvaringsin- stitutet är föremål för eller själv vidtar sådan konfliktåtgärd.

AIF-förvaltaren eller Förvaringsinstitutet ansvarar inte för skada som orsakats av svensk eller utländsk börs eller annan marknads- plats, central värdepappersförvaltare eller clearingorganisation. AIF-förvaltaren eller Förvaringsinstitutet är inte i något fall ansva- rigt för indirekt skada. AIF-förvaltaren eller Förvaringsinstitutet är inte skyldigt att i andra fall ersätta skada om normal aktsamhet iakttagits.

AIF-förvaltaren eller Förvaringsinstitutet ansvarar inte heller för skada som uppkommer med anledning av förfogandeinskränkning som kan komma att tillämpas mot AIF-förvaltaren eller Förvarings- institutet beträffande finansiella instrument.

Föreligger hinder för AIF-förvaltaren eller Förvaringsinstitutet att helt eller delvis verkställa åtgärder på grund av omständighet som anges i andra stycket får åtgärden skjutas upp till dess hindret upphört. I händelse av uppskjuten betalning utgår eventuell ränta endast enligt de villkor som gällde på förfallodagen. Dröjsmåls- ränta ska inte utgå i dessa fall.

§ 17 Tillåtna investerare

Fonden riktar sig till allmänheten, dock inte till sådana investerare vars teckning av andel i fonden står i strid med bestämmelser i svensk eller utländsk lag eller föreskrift. Fonden riktar sig inte hel- ler till sådana investerare vars teckning eller innehav av andelar i fonden innebär att fonden eller AIF-förvaltaren blir skyldig/skyl- digt att vidta registreringsåtgärd eller annan åtgärd som fonden eller AIF-förvaltaren annars inte skulle vara skyldig/skyldigt att vidta. AIF-förvaltaren har rätt att vägra teckning till sådan investe- rare som avses i detta stycke. AIF-förvaltaren får lösa in andelsä- gares andelar i fonden mot andelsägarens bestridande – om det skulle visa sig att andelsägare tecknat sig för andel i fonden i strid med bestämmelser i svensk eller utländsk lag eller föreskrift eller att AIF-förvaltaren på grund av andelsägarens teckning eller inne- hav i fonden blir skyldigt att vidta registreringsåtgärd eller annan åtgärd för fonden eller AIF-förvaltaren som fonden eller AIF-för- valtaren inte skulle vara skyldig/skyldigt att vidta om andelsägaren inte skulle inneha andelar i fonden.

4 Allmänt om fonderna

Fonderna förvaltas av FCG Fonder AB (”Bolaget”). Fondernas port- följförvaltning, marknadsföring, och distribution har Bolaget upp- dragit åt Xxxx Xxxxxx Bank AB (”Portföljförvaltaren). Se mer inform- ation i avsnitt 5.

4.1 EN FONDS RÄTTSLIGA KARAKTÄR

En fond är inte en juridisk person och kan därmed inte förvärva rättigheter eller ta på sig skyldigheter. En fond kan heller inte föra talan inför domstol eller annan myndighet. Det är istället Bolaget som företräder andelsägarna i alla frågor som rör en fond, beslu- tar om den egendom som ingår i fonden samt utövar de rättigheter som härrör ur egendomen.

Egendom som ingår i en fond får inte utmätas och andelsägarna svarar inte för förpliktelser som avser en fond. Tillgångarna i en fond förvaras av fondens förvaringsinstitut (se avsnitt 4.22). Ge- nom detta säkerställs att en andelsägare inte påverkas negativt om Bolaget skulle hamna i ekonomiska svårigheter.

En investering i en fond innebär att den som investerar pengar i en fond får fondandelar i fonden till ett värde som motsvarar det in- vesterade beloppet. En fonds tillgångar ägs på så vis gemensamt av de andelsägare som tecknat andelar i fonden. Andelarna i en fond utan andelsklasser är lika stora och varje fondandel medför lika rätt till den egendom som ingår i fonden. I en fond som består av andelsklasser gäller att andelar i en andelsklass är lika stora och medför lika rätt till tillgångarna i fonden, vilket innebär att vär- det av fondandelar från olika andelsklasser kan komma att skilja sig åt (se avsnitt 4.2).

De villkor som gäller för andelsägare i en fond regleras i fondens fondbestämmelser (se det fondspecifika avsnittet för respektive fond). Bolaget säkerställer att samma villkor, vilka framgår av fondbestämmelserna, gäller för alla andelsägare och ska alltid agera i andelsägarnas bästa intresse. Ingen andelsägare får någon form av förmånsbehandling vad gäller t.ex. teckning och inlösen av andelar eller avgiftsuttag.

4.2 ANDELSKLASSER

Vissa av fonderna i denna informationsbroschyr består av andels- klasser vilket innebär andelarna i respektive fond är förenade med olika villkor. Andelarna i en andelsklass medför lika rätt till till- gångarna i fonden som andelarna i en annan andelsklass i fonden men med justering för de villkor som gäller för andelsklassen. Det innebär att den ekonomiska rättigheten, värdet av en fondandel, kan skilja sig åt för andelsägare i olika andelsklasser. Bolaget sä- kerställer att andelsägarna inom respektive andelsklass likabe- handlas genom att samma villkor, vilka framgår av fondbestäm- melserna, gäller för alla andelsägare inom respektive andelsklass.

4.3 ANDELSÄGARREGISTER

Registrering av andel är avgörande för rätten till andel i en fond och därmed följande rättigheter. Bolaget ansvarar för registret över samtliga andelsägare och deras innehav. Andelsägarens inne- hav redovisas i årsbesked och halvårsbesked, i vilka även dekla- rationsuppgifter ingår. Fondandelar kan också vara förvaltarregi- strerade hos bank eller värdepappersbolag vilket innebär att ban- ken eller värdepappersbolaget tas upp i andelsägarens ställe i an- delsägarregistret, och att andelsägaren därmed är anonym för Bo- laget. I dessa fall är det den som tecknat andelar i andelsägarens ställe som är ansvarig gentemot andelsägaren för registrering av innehavet samt förmedling av information om investeringen från Bolaget.

4.4 ALLMÄNT OM TECKNING OCH INLÖSEN

I det här avsnittet beskrivs hur teckning och inlösen kan göras i fonderna. I de fondspecifika avsnitten finns uppgift om respektive fonds handelsdagar samt handelsvaluta, minsta teckningsbelopp och vilka bryttider som gäller för teckning och inlösen i respektive fond. Övriga villkor för teckning och inlösen framgår av § 9 i fond- bestämmelserna för respektive fond.

Vid investering i en fond tecknas fondandelar i fonden som mots- varar värdet på det investerade beloppet. Den som har tecknat fondandelar i en fond blir andelsägare i fonden.

Teckning

Fonderna är öppna för teckning på det sätt som framgår i det fondspecifika avsnittet för respektive fond.

Begäran om teckning i någon av fonderna görs genom att blivande andelsägare på särskild blankett anmäler till Bolaget, eller till den som Bolaget anvisar (ombud), att teckning ska ske och med vilket belopp. För att Bolaget ska kunna verkställa en teckningsbegäran ska Bolaget ha tagit emot en sådan begäran (fondorder) och teck- ningsbeloppet ska finnas Bolaget tillhanda på fondens bankkonto.

Andelsägaren ansvarar för att anmälan är behörigt undertecknad, fysiskt eller elektroniskt, och att övriga handlingar som Bolaget vid var tid kräver har bifogats. Därtill ska önskat teckningsbelopp be- talas in till fondens bankkonto eller bankgirokonto. Begäran om teckning kan inte limiteras eller återkallas om inte Bolaget eller den som Bolaget anvisar (ombud) medger det.

Teckningsbeloppet behöver vara Bolaget tillhanda, dvs. på fon- dens bankkonto/bankgirokonto, senast den dag och det klockslag som är bryttiden för teckning för att teckning ska kunna ske per den närmaste handelsdagen. Bryttiden för teckning anges i det fondspecifika avsnittet för respektive fond. Skulle begäran om teckning komma efter bryttiden, eller om teckningsbeloppet inte finns Bolaget tillhanda på fondens bankkonto/banggirokonto innan bryttiden, sker teckning normalt vid nästkommande handelsdag.

Inlösen

Fonderna är öppna för inlösen på det sätt som framgår i det fond- specifika avsnittet för respektive fond.

Begäran om inlösen i någon av fonderna görs genom att andelsä- gare på särskild blankett anmäler till Bolaget, eller till den som Bolaget anvisar (ombud), att inlösen ska ske och med vilket belopp. Andelsägaren ansvarar för att anmälan är behörigt undertecknad, fysiskt eller elektroniskt, att korrekt bankkontonummer har an- getts och att övriga handlingar som Bolaget vid var tid kräver har bifogats. Begäran om inlösen kan inte limiteras eller återkallas om inte Bolaget eller den som Bolaget anvisar (ombud) medger det.

Xxxxxxxxxxx som har sina fondandelar förvaltarregistrerade hos en bank eller annat värdepappersinstitut vänder sig dit för inlösen.

Anmälan om inlösen behöver vara Bolaget tillhanda senast den dag och det klockslag som är bryttiden för inlösen för att inlösen ska kunna ske per den närmaste handelsdagen. Bryttiden för inlö- sen anges i det fondspecifika avsnittet för respektive fond. Skulle begäran om inlösen komma efter bryttiden, sker inlösen normalt vid nästkommande handelsdag.

Vid inlösen i en fond ska Bolaget omedelbart lösa in fondandelar om medel finns tillgängliga i fonden. Om så inte är fallet ska medel anskaffas genom försäljning av fondens finansiella instrument och inlösen ska verkställas så snart som möjligt. Måste medel för inlö- sen anskaffas genom försäljning av fondens finansiella instrument ska sådan försäljning ske och inlösen verkställas så snart som

möjligt. Skulle en försäljning väsentligt kunna missgynna övriga an- delsägare får Bolaget efter anmälan till Finansinspektionen av- vakta med försäljning av finansiella instrument. Bolaget har även möjlighet att tillfälligt skjuta upp teckning eller inlösen.

4.5 TILLÅTNA INVESTERARE

Fonderna riktar sig till allmänheten och andelar får tecknas av svenska och utländska investerare. Det förhållandet att fonderna riktar sig till allmänheten innebär inte att de riktar sig till sådana investerare vars teckning av andel, eller deltagande i övrigt, i nå- gon av fonderna står i strid med bestämmelser i svensk eller ut- ländsk lag eller föreskrift. Inte heller riktar sig fonderna till sådana investerare vars teckning eller innehav av andelar innebär att:

• fonderna eller Bolaget blir skyldig/skyldigt att vidta registre- ringsåtgärd,

• annan åtgärd som fonderna eller Bolaget annars inte skulle vara skyldig/skyldigt att vidta, eller

• fonderna åsamkas skada eller kostnader som inte ligger i an- delsägarnas intresse.

Varken fonderna eller Bolaget är eller avses bli registrerade i en- lighet med vid var tid gällande United States Securities Act 1933, US Investment Companies Act 1940 eller annan motsvarande lag- stiftning i USA, Kanada, Japan, Australien eller annat land.

Den som vill förvärva andelar i någon av fonderna ska till Bolaget uppge nationell hemvist och på Bolagets begäran bekräfta att denne inte omfattas av ovan beskrivna inskränkningar. Andelsä- gare är vidare skyldig att meddela Xxxxxxx eventuella förändringar av nationell hemvist. Om Bolaget bedömer hinder föreligger att er- bjuda, sälja eller på annat sätt distribuera fondandelar enligt ovan får Bolaget dels vägra verkställighet av sådant uppdrag om teck- ning av andelar i någon av fonderna, dels, i förekommande fall, utan förtida samtycke lösa in sådan andelsägares innehav av fon- dandelar för dennes räkning och utbetala tillkommande medel till andelsägaren.

4.6 VÄRDERING OCH TECKNINGS- OCH INLÖSENPRIS En fonds värde beräknas genom att de skulder som avser fonden dras från fondens tillgångar. Egendom som ingår i en fond värde-

xxx med ledning av gällande xxxxxxxxxxxxx. Alla kostnader och

avgifter i en fond, förutom eventuella tecknings eller inlösensavgif- ter, är avdragna vid värderingen av fonden.

Utifrån fondens värde beräknas fondandelsvärdet (NAV, Net Asset Value per unit), genom att dela fondens värde med antalet fondan- delar. Fondandelsvärdet är det pris till vilket teckning och inlösen av fondandelar sker.

Begäran om teckning och inlösen av andelar i en fond görs alltid till ett okänt pris. Tecknings- och inlösenpris är fondandelsvärdet beräknat dagen som begäran om teckning och inlösen verkställs. Antalet fondandelar som det tecknade beloppet resulterat i re- spektive medel som inlösen av fondandelar resulterat i meddelas andelsägaren först när andelarnas värde fastställts.

Om ett beräknat fondandelsvärde visar sig vara felaktigt tillämpar Bolaget Fondbolagens förenings vägledning för hantering av kom- pensation vid felaktigt fondandelsvärde. Det innebär att andelsä- gare som påverkats negativt av ett materiellt fel kompenseras.

Bolaget har möjlighet att tillfälligt skjuta upp beräkningen av teck- nings- och inlösenpriset om en värdering av fondens tillgångar som säkerställer andelsägarnas lika rätt inte är möjlig.

Mer information om de principer som gäller för värdering och hur en fonds värde fastställs finns i § 8 i fondbestämmelserna för fon- den.

Senaste fondandelsvärdet för respektive fond offentliggörs dagli- gen på Bolagets hemsida, xxx.xxxxxxxxx.xx, och kan även offent- liggöras via andra medium.

4.7 SENARELÄGGNING AV TECKNING OCH INLÖSEN Fonderna är normalt öppna för teckning (andelsägares köp) och inlösen (andelsägares försäljning) på det sätt som framgår i det

fondspecifika avsnittet för respektive fond.

Bolaget kan dock stänga en fond för teckning och inlösen (senare- läggning) sådana bankdagar när värdering av fondens tillgångar inte kan göras på ett sätt som säkerställer andelsägarnas lika rätt. Detta avser t.ex. tillfällen när en eller flera av de marknader som fondens handel sker på helt eller delvis är stängda eller att någon av de underliggande fonderna inte är öppna för teckning eller in- lösen. Exempel på detta är när handeln i ett finansiellt instrument, som fondens medel är placerade i, är stoppad på grund av rå- dande extrema marknadsförhållanden eller extraordinära xxxxxx- ser och Bolaget av sådan anledning inte kan fastställa fondandel- svärdet på objektiva grunder, samt att sådant fastställande skulle kunna medföra skada för andelsägarna. Detsamma gäller om fon- dens medel är placerade i instrument som är baserade på finansi- ella instrument, valutor eller index relaterade till finansiella instru- ment där handeln är stoppad. Vid sådana tillfällen får Bolaget, ef- ter anmälan till Finansinspektionen, senarelägga sin försäljning och inlösen av fondandelar till dess att korrekt värdering kan göras.

Begäran om teckning och inlösen kan normalt tas emot av Bolaget under tiden senareläggning gäller. De order som ges in till Bolaget under tiden senareläggning gäller ska, när beslutet om senarelägg- ning hävts, verkställas i den ordning de kom in.

4.8 ALLMÄNT OM AVGIFTER OCH KOSTNADER

Följande är en generell beskrivning av de avgifter och kostnader som en fond kan belastas av, eller som fondsparande annars kan förknippas med, i den mån det är tillåtet enligt gällande regelverk och fondbestämmelserna för fonden. De avgifter som gäller spe- cifikt för respektive fond redovisas i det fondspecifika avsnittet. För uppgift om storleken på de avgifter en fond erlagt under före- gående år hänvisas till respektive fonds årsberättelse.

Fast förvaltningsavgift

Ur en fonds medel betalas en fast förvaltningsavgift till Bolaget. Den fasta förvaltningsavgiften utgör ersättning för de kostnader som Bolaget har för fondens förvaltning samt kostnader för förva- ring, tillsyn och revisorer. Den fasta förvaltningsavgiften tas ut lö- pande med en 365-del per dag (366-del vid skottår). Denna avgift är bestämd i förväg och uttrycks i procent per år. Den högsta möj- liga fasta förvaltningsavgiften som får tas ut regleras i fondbestäm- melserna för fonden. Uppgift om gällande respektive högsta fasta förvaltningsavgiften finns i det fondspecifika avsnittet. Uppgift om storleken på den fasta förvaltningsavgiften som betalats av fon- den för föregående år framgår av respektive fonds årsberättelse.

Resultatbaserad förvaltningsavgift

Ur en fond kan en resultatbaserad avgift utgå. Den resultatbase- rade avgiften är en rörlig avgift som är knuten till fondens avkast- ning och kan endast tas ut om fonden överavkastat. Resultatbase- rad avgift får endast tas ut om det är tillåtet enligt en fonds fond- bestämmelser (§ 11). För den fond eller de fonder där resultatba- serad avgift kan tas ut framgår information om beräkningsgrunder mm. i det fondspecifika avsnittet.

Övriga avgifter och kostnader

Följande övriga avgifter och kostnader kan uppstå i samband med investering i en fond (listan är inte uttömmande):

• Transaktionskostnader, t.ex. courtage och andra kostnader för fondens värdepappershandel som till exempel transaktions-,

leverans-, räntekostnader och skatt. Dessa kostnader belastas fonden vid den tidpunkt de uppstår och är inte kända i förväg.

• Eventuella skattekostnader.

• Avgifter för teckning och inlösen i fonden, i den mån det är tillå- tet enligt fondbestämmelserna.

• Avgifter i underliggande fonder eller fondföretag, t.ex. förvalt- ningsavgifter och eventuella avgifter för teckning och inlösen. För de fonder som till en betydande del placerar i fondandelar i andra fonder eller fondföretag anges de maximala avgifterna som får tas ut i de underliggande fonderna framgår i det fond- specifika avsnittet.

4.9 ALLMÄNT OM RISKER

Följande är en generell beskrivning av de risker som kan uppstå i en fond. Riskerna som är kopplade specifikt till respektive fond beskrivs i avsnittet ”Riskprofil” i det fondspecifika avsnittet för re- spektive fond.

Värdet på en fond bestäms av värdeförändringarna på de till- gångar som fonden placerat i. Det innebär att fonden kan både öka och minska i värde och en investerare kan inte vara säker på att få tillbaka hela det insatta kapitalet.

Att köpa andelar i en fond är alltid förenat med risk. Med risk i placeringssammanhang avses osäker avkastning. Placeringar i fon- der kan bland annat inbegripa risker kopplade till aktie-, ränte-, och valutamarknaderna, exempelvis i form av förändringar i pri- ser, räntor m.m. En fondandelsfond påverkas av risknivån i de fon- der man väljer att investera i.

Olika typer av risker

Kreditrisk: När fonden investerar direkt, eller indirekt, i räntebä- rande instrument, som t.ex. obligationer, så finns det en risk att emittenten av instrumentet inte kommer att betala räntan eller återbetala nominellt belopp vid förfall. Detta innebär att instru- mentet kan komma att förlora delar av eller hela sitt värde.

Motpartsrisk: Risken att en motpart inte fullgör sina åtaganden gentemot fonden, dvs inte betalar ett avtalat belopp eller inte le- vererar värdepapper som överenskommet.

Korrelationsrisk: Detta avser ett statistiskt mått på grad av sam- variation mellan tillgångars kursutveckling. Om korrelationen är in- stabil, eller snabbt föränderlig, kan bolagets förvaltning för att skapa marknadsneutralitet vara felaktigt uppskattade, med oöns- kat utfall som följd.

Likviditetsrisk: Risken att fonden inte kan sälja, inlösa eller stänga en position i önskad tid, och att priset kan vara lägre eller högre än förväntat, som en effekt av den rådande likviditetssituationen i den underliggande marknaden.

Operativ risk: Fonden kan komma att göra förluster beroende på externa händelser, kriminell verksamhet, systemhaveri och fel som begåtts av parter som agerar för fonden, förvaringsinstitutet samt andra externa parter.

Marknadsrisk: Risken för minskat fondandelsvärde till följd av rö- relser på exempelvis aktiemarknaden eller obligationsmarknaden. En blandfond med möjlighet att allokera mellan placeringar i aktier och räntor exponeras därmed för både aktie- och ränterisk base- rat på dess allokering mellan dem.

Valutarisk: Förändring av valutakurser kan negativt påverka fon- dens avkastning.

Koncentrationsrisk: Med koncentrationsrisk avses risken för för- lust till följd av stora enskilda exponeringar eller hög koncentrat- ion av fondens placeringar mot enskilda marknader, länder eller branscher. Koncentrationsrisker återfinns i sådana fonder som en- ligt sin placeringsinriktning ska investera i särskilda länder, reg- ioner eller branscher men kan också uppstå i övriga fonder som

en konsekvens av breda placeringsmandat eller tematiska place- ringsstrategier. För värdepappersfonder finns regler för risksprid- ning som syftar till att minska effekten av sådana risker.

Hållbarhetsrisk: En miljörelaterad, social eller styrningsrelaterad händelse eller förhållande som, om den skulle förverkligas, skulle kunna ha en negativ betydande inverkan på investeringens värde.

Riskklassificering av fonderna

Risk och möjlighet till högre avkastning är normalt sett kopplade till varandra och andelsägaren behöver ta någon form av risk för att kunna få ersättning i form av högre avkastning. Varje fond är klassificerad enligt EU-standarden i en risk/och avkastningsindika- tor med en sjugradig skala. Beräkningen av riskindikatorn (SRI) är standardiserad enligt PRIIP-förordningen 1286/2014/EU. Bolagets samtliga fonder graderas i en sjugradig skala där 1 står för lägst risk och 7 för högst risk. Klassificeringen grundas på marknadsris- ken för fonden och är ett mått på hur avkastningen varierar över tiden. Kategori 1 innebär inte att fonden är riskfri. Fondbolaget klassar fonder som placerar sig inom kategori 1-3 som fonder med låg risk, fonder inom kategori 4-5 som fonder med medelhög risk och fonder inom kategorin 6-7 som fonder med hög risk. Mark- nadsrisken beräknas som VaR-ekvivalent volatilitet och är baserad på fondens historiska avkastning.

Riskklassen framgår av respektive fonds faktablad.

4.10 LIKVIDITETSRISKHANTERING

Bolaget tillämpar etablerade rutiner för att mäta, analysera och korrigera risk i respektive fonds portföljer för att kontrollera att fonden har en lämplig sammansättning av likvida tillgångar samt att fonden är inom de limiter och riskmått som gäller för fonden. På ett generellt plan syftar kontrollerna till att tillförsäkra investe- rarskydd, finansiell stabilitet och välfungerande marknader. Mer specifikt rör det sig om att säkerställa att fondens innehav har en likviditet som möjliggör att fonden kan möta in- och utflöden på ett sätt som är i enlighet med fondens handelscykel och fondens pla- ceringsinriktning, och som tryggar att fonden och därmed fondan- delsägarna inte blir lidande.

För att säkerställa att en fond har en lämplig sammansättning ur likviditetsrisksynpunkt finns dels riskmått som övervakas och eventuellt limiteras, dels rutiner som ska tillämpas före fondens investeringar. För att följa upp att riskmåtten och limiterna är lämpliga genomförs regelbundna tester. Bolaget bedömer härvid bland annat samstämmigheten i fondens likviditetsprofil överens- stämmer med dess likviditetsbehov. Hänsyn tas i samband med detta även till fondens underliggande skyldighet vad gäller inlö- sensvillkor och placeringsinriktning, dvs effekten som inlösen i fon- den kan ha på fondens tillgångar. Testarna utförs i olika scenarier, för att kontrollera att fondens likviditetsprofil även under förut- sättningar som avviker från normala förhållanden överensstäm- mer med fondens underliggande skyldigheter. Om stresstesterna indikerar att det finns behov av nya eller förändrade riskmått eller limiter påbörjas ett arbete med en översyn. Om testerna visar att likviditetsrisken i en fond är avsevärt högre än vad som följer av fondens riskprofil kommer det att tas fram en handlingsplan för hantering av likviditetsrisken.

Bolaget följer i sin hantering av likviditetsrisker, ESMAs riktlinjer och har upprättat en policy för hantering av likviditetsrisker samt ett separat ramverk för respektive fond.

4.11 INFORMATION OM RISK OCH LIKVIDITETSHANTERING Information om aktuell riskprofil och de riskhanteringssystem som tillämpas samt uppgift om eventuell andel icke likvida tillgångar

lämnas i årsberättelse och halvårsredogörelse för respektive fond.

Förändringar av väsentlig betydelse i fondernas likviditetsriskhan- tering kan lämnas på Bolagets hemsida.

4.12 ALLMÄNT OM FINANSIELL HÄVSTÅNG

Följande är en generell beskrivning av finansiell hävstång som till- lämpas för specialfonder. Uppgift om en specialfonds användande av finansiell hävstång framgår i det fondspecifika avsnittet för varje specialfond.

Finansiell hävstång innebär att en fonds värdeutveckling förstärks jämfört med den underliggande marknadens utveckling. Detta uppnås med metoder som ökar placeringsutrymmet, t.ex. använ- dande av derivatinstrument eller in- eller utlåning av kontan- ter/värdepapper. Den finansiella hävstången uttrycks som förhål- landet mellan en fonds exponering och dess nettotillgångsvärde. Det innebär att fonden från tid till annan kan komma att ha en högre exponering än de faktiska tillgångarna i fonden. Om en fonds exponering inte överstiger 100 procent, har inte någon finansiell hävstång skapats.

Finansiell hävstång fungerar på följande sätt för ett derivat. Deri- vatkontraktets konstruktion medför att prisutvecklingen på den underliggande egendomen får genomslag i värdet på derivatkon- traktet. Prisgenomslaget är kraftigare i förhållande till säkerhetens storlek än vad värdeförändringen är på den underliggande egen- domen. Prisgenomslaget kallas därför hävstångseffekt och kan leda till större vinst på insatt kapital än om placeringen gjorts di- rekt i den underliggande egendomen. Hävstångseffekten lika väl medföra större förlust på till exempel terminskontraktet jämfört med värdeförändringen på den underliggande egendomen, om prisutvecklingen på den underliggande egendomen inte blir som förväntat.

Beräkningen av nivån på finansiell hävstång görs enligt åtagande- metoden och bruttometoden vilka beskrivs i kommissionens dele- gerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012. Bruttometoden beräknar absolutbeloppet av alla positioners ex- ponering, vilket för t.ex. terminspositioner blir värdet på den un- derliggande tillgången. Åtagandemetoden gör samma expone- ringsberäkning för varje position, men syftar till att ge en uppfatt- ning om den extra exponering som derivatpositioner innebär jäm- fört med direktinvestering i den underliggande tillgången.

I årsberättelsen och halvårsredogörelsen för en fond som använ- der finansiell hävstång lämnas information om det totala beloppet för den finansiella hävstång som fonden använt, om eventuell för- ändring i den högsta nivån av finansiell hävstång som får användas för fondens räkning, samt om eventuell rätt att förfoga över säker- heter eller andra garantier som har lämnats enligt ordningen för finansiell hävstång. Rätten att förfoga över säkerheter regleras ge- nom avtal med motparten, se mer information i avsnitt 4.14.

Eventuell förfoganderätt över lämnade säkerheter och garantier inom ramen för arrangemangen för finansiell hävstång regleras ge- nom avtal med motparten.

4.13 ALLMÄNT OM DERIVATINSTRUMENT

Följande är en generell beskrivning av derivatinstrument och hur dessa inverkar på en fonds riskprofil. Uppgift om fondernas an- vändande av derivatinstrument framgår i det fondspecifika avsnit- tet för respektive fond.

Derivatinstrument är en form av kontrakt som är knutet till en un- derliggande egendom eller ett underliggande värde, Derivatinstru- ment handlas på värdepappersmarknaden. Terminskontrakt, som är en typ av derivat, är ett avtal där den ena parten, vid en senare tidpunkt, ska köpa den underliggande egendomen (till exempel en obligation) av den andra parten till ett på förhand bestämt pris. På terminens slutdag sker betalning mot leverans eller kontantavräk- ning. Terminskontrakt kan användas för att skapa ett skydd mot en ofördelaktig prisutveckling på den underliggande egendomen. De kan också användas för att uppnå vinst eller avkastning med en mindre kapitalinsats än vad som krävs för att göra en motsva- rande affär direkt i den underliggande egendomen. Den part som

ingår ett terminsavtal ställer en säkerhet för sitt framtida åtagande i samband med att avtalet ingås. Kompletterande säkerhet kan be- höva ställas i ett senare skede om priset på den underliggande egendomen utvecklas ogynnsamt.

4.14 SÄKERHETSHANTERING VID OTC-HANDEL

Om en fond gör transaktioner med OTC-derivat (som avser derivat handlade direkt med enskild motpart) i syfte att effektivisera för- valtningen kan det ge upphov till motpartsrisk. Denna motparts- risk hanteras genom att lämna eller motta säkerheter och regleras genom säkerhetsavtal. Xxxxx säkerheter som accepteras och hur de ska hanteras regleras i Bolagets Instruktioner om godtagbara säkerheter som är upprättade i enlighet med gällande författ- ningar och XXXX:s riktlinjer om börshandlade fonder och andra frågor som rör fondföretag (ESMA 2014/937).

De allmänna kraven på säkerheter är att utgivaren ska ha hög kre- ditvärdighet. Endast motparter godkända av Bolagets Motparts- kommitté godtas. Tillgångarna ska vara likvida och värderas dag- ligen, eller utgöras av likvida medel. Säkerhetsmassan måste också vara diversifierad. Mottagna säkerheter får inte säljas, åter- investeras eller pantsättas.

Uppgift om fondens användande av OTC-derivat finns i det fond- specifika avsnittet.

4.15 ALLMÄNT OM TRANSAKTIONER FÖR VÄRDEPAPPERSFINANSIERING

Följande är en generell beskrivning av inlåning och utlåning av vär- depapper, som är två typer av transaktioner för värdepappersfi- nansiering som en fond kan komma att använda sig av. Närmare uppgift om fondernas användande av olika typer av transaktioner för värdepappersfinansiering framgår i det fondspecifika avsnittet för respektive fond. För uppgift om fondernas faktiska användning av transaktioner för värdepappersfinansiering hänvisas till årsbe- rättelsen och halvårsredogörelsen för respektive fond.

Utlåning av värdepapper

Enligt fondlagstiftningen har en fond under vissa förutsättningar möjlighet att låna ut överlåtbara värdepapper som ingår i fonden till en tredje part (värdepapperslån). Syftet med värdepapperslån är att fonden kan få extra avkastning utan att ta någon extra mark- nadsrisk. Fonden tar betalt för utlåningen genom ränta, efter av- drag för administrativa kostnader, som tillfaller fonden och där- med ökar avkastningen i fonden. Eftersom intäktsdelningsavtalet inte ökar kostnaderna för fonden tas ersättningen till värdepap- perslåneagenten inte upp i årlig avgift.

Utlåning av värdepapper exponerar fonden mot risken för att lån- tagaren inte kan lämna tillbaka de värdepapper som har lånats. Det uppstår även risker vad avser tolkningen av värdepapperslå- neavtalen, samt risker för att fondens principer för aktieägarenga- gemang inte fullt ut kan genomföras eftersom rösträtten går över till låntagaren under utlåningsperioden.

Utlånade värdepapper förs över till motparten och mottagna lik- vida medel förvaras på konto hos fondens förvaringsinstitut. End- ast motparter godkända av Xxxxxxxx Motpartskommitté godtas. Om fonden lånar ut överlåtbara värdepapper begär fonden säker- het från låntagaren för de utlånade värdepappren. Xxxxx säker- heter som accepteras och hur de ska hanteras regleras i Bolagets Instruktioner om godtagbara säkerheter. Den löpande hanteringen av säkerheter ger upphov till operativa risker som övervakas och hanteras.

Inlåning av värdepapper

En försäljning av värdepapper som en fond inte äger men som fon- den förfogar över, s.k. blankning, kan ske efter inlåning av värde- papper. Avsikten är att senare köpa tillbaka aktierna till ett lägre pris och lämna tillbaka aktierna till långivaren. Detta skapar

möjligheter för fonder att skapa avkastning även vid fallande akti- ekurser på aktiemarknaden. Inlånade aktier förvaras hos fondens förvaringsinstitut. Avkastningen på de inlånade aktierna tillfaller fonden, den ränta som utgår vid värdepapperslån belastar fon- den.

De risker som finns med inlåning av överlåtbara värdepapper är marknadsrisk, som är en del av fondens strategi, och motparts- risk. Motpartsrisken hanteras genom att motparten begär att fon- den ställer säkerheter för lånet, vilka regleras i Bolagets Instrukt- ioner om godtagbara säkerheter. Om värdet av de säkerheter som fonden ställer överstiger värdet på de inlånade aktierna ökar mot- partsrisken. Det finns därvid en risk att motparten inte har möjlig- het att lämna tillbaka de ställda säkerheterna. Det är av naturliga skäl viktigt att hanteringen av säkerheter fungerar, varför opera- tiva risker löpande måste hanteras.

4.16 ALLMÄNT OM TOTALAVKASTNINGSSWAPPAR

Följande är en generell beskrivning av totalavkastningsswappar och hur dessa inverkar på en fonds riskprofil. Uppgift om fonder- nas användande av totalavkastningsswappar framgår i det fond- specifika avsnittet för respektive fond.

En totalavkastningsswap är ett avtal mellan två parter om att ut- byta den totala avkastningen i en tillgång mot en ränteersättning. Totalavkastningsswappar kan användas i förvaltningen som ett ka- pitaleffektivt sätt att uppnå önskade exponeringar mot valda ak- tier och index. Detta kan till exempel ske genom att Bolaget väljer att skapa en exponering mot en bransch, region eller enskild aktie på ett sätt som binder mindre kapital än en investering via en aktie eller ett index. Dessa instrument kan även användas för att han- tera flöden i fonden.

Totalavkastningsswappar innebär en förhöjd motpartsrisk. För att motverka detta har Bolaget tillsatt en Motpartskommitté som ut- ser godkända motparter. Vid val av motpart görs en genomlysning av företaget (due diligence) inklusive en granskning av villkoren, förutsättningarna och principerna för genomförandet av uppdra- get. Detta för att försäkra sig om att allmän marknadspraxis iakt- tas. Alla godtagbara motparter genomgår även en utvärdering varje år, senast ett år efter att motparten har godtagits och verk- samheten har påbörjats. Motparten ska vara en bank inom EES.

Säkerheter tas emot för att minska fondens risk och förvaras hos fondens förvaringsinstitut. De ställda säkerheterna marknadsvär- deras och tilläggsmarginalsäkerheter används när det sker värde- förändringar. Bolaget har interna Instruktioner för godtagbara sä- kerheter.

4.17 PRIMÄRMÄKLARE

En s.k. primärmäklare är exempelvis en bank som erbjuder tjäns- ter för att främst finansiera eller som motpart utföra transaktioner med finansiella instrument, och som även kan tillhandahålla andra tjänster, såsom clearing, avveckling, depåtjänster, värdepappers- lån, skräddarsydda tekniska lösningar och stödtjänster. Fonden kan använda sig av SEB som primärmäklare. SEB är samtidigt fon- dens förvaringsinstitut och i samband med detta kan eventuella intressekonflikter identifieras. En lista över eventuella intressekon- flikter som kan uppstå till följd av inköp av primärmäklartjänster kan erhållas från Bolaget. Mer information finns även i avsnitt 4.22.

4.18 SKATTEFRÅGOR I SVERIGE

Följande är en generell beskrivning över vissa svenska skattereg- ler som gäller för en fond och dess andelsägare och vänder sig till andelsägare som är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Informat- ionen är inte avsedd att vara uttömmande och omfattar inte situ- ationer när fondinnehav är knutna till exempelvis investeringsspar- konto, fondförsäkring, IPS eller premiepension. Innehavare av an- delar rekommenderas att inhämta råd från skatterådgivare

avseende de specifika skattekonsekvenser som kan uppkomma i varje enskilt fall.

Beskattning av fonder

Sedan den 1 januari 2012 är svenska värdepappersfonder och specialfonder inte skattskyldiga för tillgångar som ingår i fonden. Fonder betalar dock källskatt på utdelningar som de får på sina utländska aktieinnehav. Källskatten varierar mellan länder. Till följd av bland annat att det råder en rättslig osäkerhet om tillämp- ningen av dubbelbeskattningsavtal och utvecklingen inom EU på skatteområdet kan källskatten både bli högre och lägre än den preliminära källskatt som dras när utdelningen erhålls.

Skatteregler för fysiska personer samt dödsbon

De regler som beskrivs nedan gäller om man sparar direkt i fonder. För ISK eller kapitalförsäkring gäller andra regler.

Svenska andelsägare betalar inkomstskatt dels på en årlig scha- blonintäkt som beräknas på fondandelarnas värde vid ingången av året, dels på vinster och eventuella utdelningar på fondandelarna. Underlaget för schablonskatten – kapitalunderlaget – utgörs av värdet på andelsägarens fondinnehav vid kalenderårets ingång. På kapitalunderlaget beräknas en schablonintäkt om 0,4 procent av underlaget. För fysiska personer och svenska dödsbon tas scha- blonintäkten upp i inkomstslaget kapital och beskattas med 30 procent. Den effektiva skatten blir därmed 0,12 procent (0,4 x 30 procent) av värdet på fondandelarna vid ingången av kalender- året. Den årliga schablonintäkten redovisas på kontrolluppgift till Skatteverket men inget avdrag för preliminärskatt görs. En avytt- ring av fondandelar (normalt genom inlösen) utlöser kapitalvinst- beskattning. Kapitalvinsten eller kapitalförlusten på fondandelar beräknas som skillnaden mellan inlösenpriset eller försäljningspri- set minskat med utgifter för avyttringen och omkostnadsbeloppet, och beskattas med 30 procent. Uppkommer en kapitalförlust är denna avdragsgill till 70 procent. Kapitalvinster och kapitalförlus- ter som uppstår vid avyttring av fondandelar redovisas på kon- trolluppgift till Skatteverket, men det görs inget skatteavdrag.

Skatteverket anser att andelar i olika andelsklasser inom en fond inte är av samma slag och sort. En separat kapitalvinstberäkning ska därför ske separat för de olika andelsklasserna.

Om fonden lämnar utdelning beskattas andelsägaren för utdel- ningen med 30 procent. Vid utdelningen dras 30 procent prelimi- närskatt och utdelningsbeloppet redovisas på kontrolluppgift till Skatteverket. Det framgår av den fondspecifika delen samt i § 12 i fondbestämmelserna i respektive fond om fonden lämnar utdel- ning.

För juridiska personer och utländska andelsägare gäller andra reg- ler.

4.19 ÅRSBERÄTTELSE OCH HALVÅRSREDOGÖRELSE

För varje fond upprättar Bolaget en årsberättelse och halvårsre- dogörelse. Handlingarna ska på begäran kostnadsfritt skickas till andelsägare och finns tillgängliga hos Bolaget och förvaringsinsti- tutet senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång (årsberät- telse) respektive två månader efter halvårsskiftet (halvårsredogö- relse). Handlingarna publiceras även på Bolagets hemsida, fcgfon- xxx.xx/xx/xxxxx-xxxx-xxxxxx/xxxxxx .

4.20 ÄNDRING AV FONDBESTÄMMELSER

Ändring av en fonds fondbestämmelser får endast ske genom be- slut av Bolagets styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Ändringarna kan påverka fondens egenskaper såsom t.ex. placeringsinriktning, avgifter och riskprofil. Sedan änd- ring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos Bolaget och för- varingsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

4.21 UPPHÖRANDE AV EN FOND ELLER ÖVERLÅTELSE AV FONDVERKSAMHETEN

Om Bolaget beslutar att en fond ska upphöra eller att förvalt- ningen av en fond, efter medgivande av Finansinspektionen, ska överlåtas till ett annat fondbolag eller annan AIF-förvaltare, kom- mer samtliga andelsägare i fonden att informeras om detta genom kungörelse i Post- och Inrikes tidningar. Information kommer också att finnas hos Bolaget och förvaringsinstitutet. Finansinspektionen får besluta om undantag från kungörelse om det finns särskilda skäl. En överlåtelse av förvaltningen av en fond får genomföras tidigast tre månader efter kungörelse, om inte Finansinspektionen medgivit annat.

Om Finansinspektionen återkallar Bolagets tillstånd att förvalta fonder, eller om Bolaget trätt i likvidation eller försatts i konkurs, ska förvaltningen av fonden omedelbart tas över av förvaringsin- stitutet. Förvaringsinstitutet ska i sådant fall så snart som möjligt överlåta förvaltningen till annat fondbolag eller annan AIF-förval- tare om Finansinspektionen tillåter det. I annat fall ska berörd fond upplösas genom att tillgångarna i fonden säljs och nettobehåll- ningen av fonden skiftas ut till andelsägarna. Under tiden förva- ringsinstitutet förvaltar fonden är teckning och inlösen inte möjlig.

Bolaget kan slå samman eller dela fonder, om Finansinspektionen gett tillstånd till detta. Information om detta kommer att ges till andelsägarna på det sätt som Finansinspektionen anvisar. En sam- manslagning eller delning får genomföras tidigast tre månader ef- ter Finansinspektionens beslut.

4.22 FÖRVARINGSINSTITUT

Fondernas tillgångar förvaras av Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), med organisationsnummer 502032-9081, en svensk bank som huvudsakligen bedriver bank- och värdepappersrörelse och har sitt säte i Stockholm.

Förvaringsinstitutet ska verkställa Bolagets instruktioner som av- ser fonderna om de inte strider mot bestämmelserna i lag, eller andra bestämmelser, eller mot fondbestämmelserna/bolagsord- ning samt för respektive fond se till att:

• försäljning, inlösen och makulering av andelar i fonden genom- förs enligt lag och fondbestämmelserna,

• värdet av andelarna i fonden beräknas enligt lag och fondbe- stämmelserna,

• ersättningar för transaktioner som berör fondens tillgångar be- talas in till fonden utan dröjsmål, och

• fondens intäkter används enligt bestämmelserna i lag och fond- bestämmelserna.

Utöver det ovanstående ska förvaringsinstitutet övervaka fondens penningflöden, depåförvara finansiella instrument i fonden och föra förteckning över dessa.

Intressekonflikter

Ett förvaringsinstitut ska agera uteslutande i andelsägarnas in- tresse och oberoende från fonden och Bolaget. Institutet bedriver verksamhet för såväl egen räkning som kunders räkning och där- med kan intressekonflikter uppstå. För att detta inte ska påverka förvaringsverksamheten är övrig verksamhet skild från denna verksamhet både funktionellt och organisatoriskt, och ett system för att identifiera, hantera och övervaka eventuella intressekon- flikter finns på plats. Intressekonflikter som kan uppstå mellan för- varingsinstitutet och Bolaget är när institutet även är motpart i andra affärer, såsom handel med finansiella instrument. Aktuella uppgifter om förvaringsinstitutet, dess verksamhet och de intres- sekonflikter som kan uppstå kan erhållas från Bolaget på begäran.

Delegering av förvaringsinstitutets uppgifter

Förvaringsinstitutet kan delegera delar av verksamheten till en el- ler flera externa bolag, däribland andra depåbanker som utses av

institutet från tid till annan. De uppgifter som får delegeras, enligt UCITS-direktivet och tillämplig svensk reglering, är förvaring och förteckning. Förvaringsinstitutet ska handla med vederbörlig skicklighet, aktsamhet och omsorg vid sitt val, fortsatta engage- rande och övervakning av den part till vilken förvaringsinstituts- funktioner har delegerats. En lista över uppdragstagare och upp- dragstagare till vilka vidaredelegering skett och eventuella intres- sekonflikter som kan uppstå till följd av sådan delegering kan er- hållas från Bolaget.

4.23 ANSVARSBEGRÄNSNINGAR OCH SKADESTÅND

Bolaget har skadeståndsansvar enligt 2 kap. 21 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder (LVF) såvitt avser de värdepappersfon- der som bolaget förvaltar och enligt 8 kap. 28-31 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) för de specialfonder och alternativa investeringsfonder som Bola- get förvaltar. Förvaringsinstitutet har ansvar enligt 3 kap. 14-16 §§ LVF respektive 9 kap. 22 § LAIF. Utan att frångå vad som stadgas i dessa bestämmelser gäller nedanstående.

Bolaget eller förvaringsinstitutet är inte ansvarigt för skada som beror av svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myn- dighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout el- ler annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om Bolaget är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd. Skada som uppkommit i andra fall ska inte ersättas av Xxxxxxx eller förvaringsinstitutet, om de varit normalt aktsamma. Bolaget eller förvaringsinstitutet är i intet fall ansvarig för indirekt skada. Inte heller ansvarar Bolaget för skada som orsakats av att andelsägare eller annan bryter mot lag, förordning, föreskrift eller dessa fondbestämmelser. Härvid upp- märksammas andelsägare på att denne ansvarar för att hand- lingar som Bolaget tillställts är riktiga och behörigen underteck- nade samt att Bolaget underrättas om ändringar beträffande läm- nade uppgifter.

Bolaget eller förvaringsinstitutet svarar inte för skada som orsa- kats av, svensk eller utländsk, reglerad marknad eller annan mark- nadsplats, depåbank, central värdepappersförvarare, clearingor- ganisation, eller andra som tillhandahåller motsvarande tjänster, och inte heller av uppdragstagare som Bolaget eller förvaringsin- stitutet med tillbehörlig omsorg anlitat eller som anvisats Bolaget. Detsamma gäller skada som orsakats av att ovan nämnda organi- sationer eller uppdragstagare blivit insolventa. Bolaget ansvarar inte för skada som uppkommer för fonden, andelsägare i fonden eller annan i anledning av förfogandeinskränkning som kan komma att tillämpas mot Bolaget beträffande finansiella instrument.

Föreligger hinder för Bolaget eller förvaringsinstitutet att helt eller delvis verkställa åtgärd enligt avtal på grund av omständighet som anges ovan får åtgärden skjutas upp tills dess hindret upphört. Om Bolaget eller förvaringsinstitutet till följd av en sådan omständig- het är förhindrat att verkställa eller ta emot betalning ska Bolaget eller förvaringsinstitutet respektive andelsägaren inte vara skyl- digt/skyldig att erlägga dröjsmålsränta. Motsvarande befrielse från skyldigheten att erlägga dröjsmålsränta gäller även om Bola- get med tillämpning av § 10 i fondbestämmelserna för respektive fond tillfälligt skjuter upp tidpunkten för värdering, teckning re- spektive inlösen av fondandelar.

Bolaget har en ansvarsförsäkring i enlighet med 7 kap. 5 § LAIF för att täcka eventuella skadeståndsanspråk.

Särskilt om förvaringsinstitutets ansvar

Om förvaringsinstitutet eller en depåbank har förlorat finansiella instrument som depåförvaras hos förvaringsinstitutet eller en de- påbank, ska förvaringsinstitutet utan onödigt dröjsmål återlämna finansiella instrument av samma slag eller utge ett belopp motsva- rande värdet till Bolaget för fondens räkning. Förvaringsinstitutet är emellertid inte ansvarigt om förlusten av de finansiella instru- menten är orsakad av en yttre händelse utanför

förvaringsinstitutets rimliga kontroll, och vars konsekvenser var omöjliga att undvika trots att alla rimliga ansträngningar gjorts.

Föreligger hinder för förvaringsinstitutet att helt eller delvis verk- ställa åtgärd på grund av omständighet som anges i första stycket, får åtgärden uppskjutas till dess hindret har upphört. I händelse av uppskjuten betalning ska förvaringsinstitutet inte erlägga

dröjsmålsränta. Om ränta är utfäst, ska förvaringsinstitutet betala ränta efter den räntesats som gällde på förfallodagen. Är förva- ringsinstitutet till följd av omständighet som anges i första stycket förhindrat att ta emot betalning för fonden, har förvaringsinstitutet för den tid under vilken hindret förelegat rätt till ränta endast en- ligt de villkor som gällde på förfallodagen.

5 Om FCG Fonder AB

5.1 BOLAGSFAKTA

FCG Fonder AB (”Bolaget”), organisationsnummer 556939-1617, är ett aktiebolag med ett aktiekapital på 50 000 SEK. Bolaget bilda- des år 2014 och har sitt säte i Stockholm. Bolaget står under tillsyn av Finansinspektionen och har sedan den 12 juni 2014 tillstånd att bedriva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappers- fonder och att förvalta alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Hemsida: xxx.xxxxxxxxx.xx

Adress: Xxxxxxxxxxxxxx 0, 0 xx., XX-000 00 Xxxxxxxxx Xxxxxxx

E-mail: xxxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx

Telefon: x00 0 00 00 00 (växel)

Klagomålsansvarig: Xxxxx Xxxxxxxxxxxx (VD)

Styrelseledamöter

• Xxxx Xxxxxxxx (Styrelseordförande)

• Xxxxx Xxxxx (Ledamot)

• Xxxx Xxxxxxx (Ledamot)

• Xxxxxx Xxxxxxxxx (Ledamot)

Ledande befattningshavare

• Xxxxx Xxxxxxxxxxxx, verkställande direktör

• Xxxxx Xxxxx, vice verkställande direktör

• Xxxxxx Xxxxxxxx, ansvarig för Outsourcing

• Xxx Xxxxxxx, ansvarig för Förvaltningsfunktionen

• Xxxxx Xxxxxxxxxx, ansvarig för Riskhanteringsfunktionen

• Xxxxxx Xxxxxxxxxxxx, ansvarig för Regelefterlevnadsfunktionen

• Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx, ansvarig för Juristfunktionen

Revisor

Bolagets revisor är Xxxxx Xxxxxxx, auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm.

5.2 ERSÄTTNINGSPOLICY

Bolaget lämnar som regel inte rörlig ersättning. Bolaget har dock antagit en Ersättningspolicy som reglerar hur anställda och andra relevanta personer har möjlighet att erhålla rörliga ersättning. Rör- lig ersättning utvärderas utifrån en anställds prestation i förhål- lande både till kvantitativa och kvalitativa mål, och ska justeras för den risk som den anställdes beteende gett upphov till. Ersätt- ningar beslutas i huvudsak av styrelsen men kan för vissa katego- rier anställda beslutas av verkställande direktör. En anställds er- sättning ska vara baserad på en balanserad avvägning mellan den anställdes fasta ersättning och den rörliga delen. Vid utbetalning ska delar av rörlig ersättning skjutas upp för senare utbetalning och riskjusteras innan utbetalning. Rörlig ersättning kan falla bort bl.a. vid olämpligt beteende eller vid brott mot interna riktlinjer.

Portföljförvaltare erhåller av Bolaget en fast ersättning baserad på storleken av det förvaltade kapitalet, samt i vissa fall rörlig ersätt- ning i form av resultatbaserat arvode. Mot bakgrund av den typ av verksamhet som Bolaget ska bedriva har Bolaget bedömt risken för att Bolagets ersättningssystem skulle kunna påverka risknivån i Bolaget negativt som låg. Ytterligare information om Ersättnings- policyn finns på Bolagets hemsida xxx.xxxxxxxxx.xx under ”om oss/legal information”, och en papperskopia av policyn kan på be- gäran fås kostnadsfritt av Bolaget.

5.3 UPPDRAGSAVTAL OM PORTFÖLJFÖRVALTNING

Fondernas portföljförvaltning, marknadsföring, och distribution har Bolaget uppdragit åt Xxxx Xxxxxx Bank AB, organisationsnum- mer 556097-8701, (”Portföljförvaltaren”). Portföljförvaltaren är en bank med säte i Stockholm.

Det kan förekomma intressekonflikter i relationerna mellan fon- den, andelsägarna, Bolaget och Portföljförvaltaren. Ett exempel på sådan intressekonflikt är att Portföljförvaltaren inte har det for- mella ansvaret för fonden gentemot andelsägarna och övriga in- tressenter och att det därmed finns en ökad risk för att konkurre- rande tjänster minskar fokuset på förvaltningen. Bolaget hanterar denna intressekonflikt främst genom processen för uppföljning av utlagd verksamhet, samt på löpande basis genom uppföljning av den externa förvaltningen av den interna förvaltningsenheten, lö- pande limitkontroller samt oberoende granskningar av funktionen för riskhantering och regelefterlevnad.

Bolaget har en av styrelsen antagen Policy för hantering av intres- sekonflikter. Även hos Portföljförvaltaren finns riktlinjer framtagna gällande intressekonflikter och hur de ska förebyggas och behand- las. Mellan Bolaget och Portföljförvaltaren finns även skrivna avtal som reglerar parternas ansvar och åtaganden. Mer information om delegering och eventuella intressekonflikter kan på begäran erhållas från Bolaget

5.4 ÖVRIGA UPPDRAGSAVTAL

Bolaget har även delegerat följande delar av verksamheten till ut- omstående part:

• Internrevision: BDO Mälardalen AB (556291–8473)

• IT-drift: Fouredge AB (556726-8106)

• Ekonomi: FCG Holding Sverige AB (556753-0273)

Eftersom FCG Holding AB är moderbolag till Bolaget uppstår den potentiella intressekonflikten att Bolaget inte köper tjänster till marknadsmässiga priser från moderbolaget, dvs. ineffektiv upp- handlingsprocess i samband med upphandling av konsulttjänster, vilket kan påverka andelsägarna negativt. Denna konflikt hanteras genom att Bolaget har reglerat upphandlingsprocessen i dess in- terna regler för utläggning av verksamhet. I övrigt har inga intres- sekonflikter identifierats.

5.5 BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER

När du öppnar ett fondkonto och köper andelar i fonder hos Bo- laget eller ett ombud till Bolaget så kommer dina personuppgifter att behandlas i samband med detta. Behandlingen avser förbere- delse och administration av den berörda tjänsten, och därtill kan uppgifterna utgöra underlag för marknads- och kundanalyser, af- färsuppföljning samt affärs- och metodutveckling. De kan också användas för att skicka information till dig som andelsägare och i marknadsföringssyfte.

Behandlingen kan även ske hos Bolagets uppdragstagare och andra företag inom FCG-koncernen där dessa samarbetar kring tjänster. All behandling sker i enlighet med sekretess- och skydds- bestämmelser i lagar och regler. Om du vill veta mer om Bolagets behandling, och dina rättigheter att bland annat få ändra, radera eller begära ut dina personuppgifter, så hittar du Bolagets Data- skyddspolicy på Bolagets hemsida, xxx.xxxxxxxxx.xx under ”om oss/legal information”.

5.6 HÅLLBARHETSINFORMATION

Transparens i fråga om negativa konsekvenser för hållbar utveckling

Bolaget beaktar inte investeringsbesluts negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer på enhetsnivå. Bakgrunden till detta ställ- ningstagande är Bolaget har ett fondutbud som sträcker sig över flera olika investeringsstrategier där hållbarhetsarbetet skiljer sig åt. Det är respektive portföljförvaltares uppgift att integrera

hållbarhet på ett sätt som är relevant och värdeskapande för den fond som förvaltas. I takt med att hållbarhetsregelverket utveck- las kan bolaget komma att ompröva detta ställningstagande.

5.7 PRINCIPER FÖR AKTIEÄGARENGAGEMANG

Bolagets principer för aktieägarengagemang finns publicerade på Bolagets hemsida xxxxxxxxx.xx/xx/xxxxx-xxxx-xxxxxx/xxxxxxxxxxx- ation/.

5.8 FÖRVALTADE FONDER

Nedan följer en uppräkning av de fonder som Bolaget förvaltar vid tidpunkten för informationsbroschyrens publicering. Aktuell lista hittar du på Bolagets hemsida: xxxxxxxxx.xx/xx/xxxxx-xxxx-xxxxxx/xxxxxx

Värdepappersfonder

• Aktiv Portföljförvaltning Balansera

• Aktiv Portföljförvaltning Bygga

• Catella Fastighetsfond Systematisk

• Dynamisk Allokering Ränta

• Dynamisk Allokering Sverige

• FE Småbolag Sverige

• FondNavigator 0-100 Balanserad

• FR Compounder Feeder (SEK)

• FR Compounder Feeder (EUR)

• FR Compounder Feeder (USD)

• FR Short Duration Bond Fund

• Global Assets Dynamic

• Havsfonden

• Investtech Invest

• NorQuant Multi Asset

• Penser Dynamic Allocation

• Penser Sustainable Impact

• Pensum Global Energy

• Pensum Norge

• Placerum Balanserad

• Placerum Dynamisk

• Placerum Optimera

• Placerum Polar

• PLUS Allabolag Sverige Index

• PLUS Fastigheter Sverige Index

• PLUS Hälsovård Sverige Index

• PLUS Mikrobolag Sverige Index

• PLUS Småbolag Sverige Index

• PLUS Teknologi Sverige Index

Specialfonder

• Catella Fastighetsfond Systematisk Select

• Chelonia Market Neutral

• Dynamisk Allokering Alternativa Investeringar

• Dynamisk Allokering Global

• FE Select

• FondNavigator 0-100 Defensiv

• FondNavigator 0-100 Offensiv

• FR Compounder Core Dynamic

• FR Short Duration Bond Fund

• Mercurius Credit Fund

• Pappers

• Penser Yield

• Pensum Global Opportunities

Alternativa investeringsfonder:

• Apikal Fastighetspartner II AB

• Uequity One AB

• Zenith Venture Capital I AB (publ)

BILAGA 1 – EXEMPEL PÅ BERÄKNING AV RESULTATBASERAD AVGIFT

I Penser Dynamic Allocation och Penser Yield (samtliga andelsklas- ser) kan det, utöver den fasta förvaltningsavgiften, även utgå en resultatbaserad rörlig avgift. Avgiften utgörs av högst 10 procent av den avkastning i respektive fond som överstiger respektive fonds tröskelvärde.

Tröskelvärdet för Penser Dynamic Allocation är STIBOR + 4 pro- cent eller lägst noll.

Tröskelvärdet för Penser Yield är Bloomberg Barclays Pan-Euro- pean High Yield Total Return Index eller lägst noll.

Nedan finns beräkningsexempel för den resultatbaserade avgiften där det illustreras hur avgiften kan påverka andelsvärdet.

Vid beräkningen av den resultatbaserade avgiften tillämpas den

s.k. high watermark-principen, som innebär att fonden/andelsklas- serna, förutom att överträffa tröskelvärdet, måste överträffa den historiskt högsta NAV-kursen som respektive andelsklass har upp- nått.

Den resultatbaserade avgiften är en rörlig avgift och avgiftens stor- lek beror på värdeutvecklingen i fonden/en andelsklass jämfört med fondens/andelsklassens tröskelvärde. Den resultatbaserade avgiften beräknas kollektivt efter avdrag för den fasta förvalt- ningsavgiften.

Beräkningsexempel – resultatbaserad avgift om 10 procent på avkastning som överstiger tröskelvärdet

Xxx	Xxxxxxxxxxx efter fast för- valtningsav- gift	Avkastning sedan sen- aste resul- tatbaserad avgift	Tröskel- värde	Tröskel- värde vid senaste HWM-läge	Tröskel- värde se- dan sen- aste HWM- läge i kr	Över/Underav- kastning kr/andel i kr	Resultatba- serad avgift i kr	NAV-kurs ef- ter resultat- baserad av- gift	NAV-kurs vid senaste HWM när resultatba- serad avgift utgick	Tröskel- värde vid HWM-läge
0	100,00		100,00					100,00	100,00	100,00
1	100,30	0,30	100,01	100,00	0,01	0,29	0,03	100,27	100,27	100,01
2	100,20	-0,07	100,02	100,01	0,01	-0,08	0,00	100,20	100,27	100,01
3	100,80	0,53	100,03	100,01	0,02	0,51	0,05	100,75	100,75	100,03
4	100,75	0,00	100,04	100,03	0,01	-0,01	0,00	100,75	100,75	100,03
5	99,50	-1,24	100,05	100,03	0,02	-1,26	0,00	99,50	100,75	100,03

Dag 1 går andelsvärdet upp med 0,3 procent och jämförelseindex går upp med 0,01 procent. Resultatbaserad avgift utgår eftersom över- avkastning förekom med 0,29 kr per andel mot senaste gången resultatbaserad avgift utgick. 10 procent av överavkastningen medför ett ersättningsuttag om 0,03 per andel och andelsvärdet reduceras till 100,3-0,03 = 100,27.

Dag 2 går andelsvärdet ner med -0,07 procent och jämförelseindex går upp med 0,01 procent. Resultatbaserad avgift utgår inte eftersom underavkastning förekom med -0,08 kr per andel mot senaste gången resultatbaserad avgift utgick.

Dag 3 går andelsvärdet upp med 0,53 procent och jämförelseindex går upp med 0,01 procent. Resultatbaserad avgift utgår eftersom överavkastning förekom med 0,51 kr per andel mot senaste gången resultatbaserad avgift utgick. 10 procent av överavkastningen medför ett ersättningsuttag om 0,05 per andel och andelsvärdet reduceras till 100,8-0,05 = 100,75.

Dag 4 går andelsvärdet upp med 0 procent och jämförelseindex går upp med 0,01 procent. Resultatbaserad avgift utgår inte eftersom underavkastning förekom med -0,01 kr per andel mot senaste gången resultatbaserad avgift utgick.

Dag 5 går andelsvärdet ner med -1,24 procent och jämförelseindex går upp med 0,01 procent. Resultatbaserad avgift utgår inte eftersom underavkastning förekom med -1,26 kr per andel mot senaste gången resultatbaserad avgift utgick.

BILAGA 2 – KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/1288, XXXXX XX

BILAGA II

Mall som avser upplysningar som lämnas innan avtal ingås för de finansiella produkter som avses i artikel 8.1, 8.2 och 8.2a i förordning (EU) 2019/2088 och artikel 6 första stycket i förordning (EU) 2020/852

Hållbar investering: en investering I ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål eller so- cialt mål, förutsatt att investeringen inte orsa- kar betydande skada för något annat miljömål eller socialt mål och att investeringsobjekten följer praxis för god styr- ning.

Produktnamn: Penser Dynamic Allocation Identifieringskod för juridiska personer: 549300BJRWTMORJPAM43

Miljörelaterade och / eller sociala egenskaper

Har denna finanisella produkt ett mål för hållbar investering?

Ja

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som läggs fram I för- ordning (EU)

2020/852, där det fastställs en förteck- ning över miljömäss- igt hållbara ekono- miska verksamheter. Förordningen inne- håller inte någon för- teckning över social hållbara ekonomiska verksamheter. Håll- bara investeringar med ett miljömål kan vara förenliga med

kraven i taxonomin.

Den kommer att göra ett minimum av hållbara investeringar med ett miljömål:

i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU-taxonomin

I ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin

Nej

Den främjar miljörelaterade och sociala egenskaper och kommer, även om den inte har en hållbar investering som mål, att ha en minimiandel på 0% hållbara investeringar:

med ett miljömål I ekonomiska verksamheter som anses vara miljlömässiga enligt EU-taxonomin

med ett miljömål I ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU-taxonomin

med ett socialt mål

Den kommer att göra ett minimum av hållbara investeringar med ett socialt mål: %

Den främjar miljörelaterade och sociala egenskaper, men kommer inte att göra några hållbara investeringar

Vilka miljörelaterade och/eller sociala egenskaper främjas av denna finansiella produkt?

Fonden främjar miljörelaterade egenskaper genom att minimera investeringar i bolag med verksamhet kopp- lat till fossila bränslen och GMO samt genom att välja bort bolag som bryter mot internationella normer och konventioner relaterade till miljöfrågor. På detta sätt minimeras investeringar som har en negativ påverkan på miljörelaterade hållbarhetsfaktorer.

Fonden beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbar utveckling kopplade till miljö och klimat (PAI).

Fonden främjar sociala egenskaper genom att minimera investeringar i bolag med verksamhet kopplade till förbjudna vapen, kärnvapen, vapen och krigsmateriel, alkohol, tobak, pornografi och kommersiell spelverk- samhet samt genom att välja bort bolag som bryter mot internationella normer och konventioner relaterade till mänskliga rättigheter, arbetsrätt och arbetsnormer, bekämpning av korruption och mutor, bolagsstyrning,

barnarbete och olyckor på arbetsplatser. På detta sätt minimeras investeringar som har en negativ påverkan på sociala hållbarhetsfaktorer.

Fonden beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer kopplade till mänskliga rättig- heter, arbetsrätt och bekämpning av korruption och mutor.

Hållbarhetsindikatorer

mäter hur hållbarhetsmå- len för denna finansiella produkt uppnås.

Vilka hållbarhetsindikatorer används för att mäta uppnåendet av var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finanisella produkt?

Förvaltarna screenar kontinuerligt fondens underliggande bolag och potentiella investeringar för att tillse att portföljbolaget inte bryter mot internationella normer och konventioner rörande miljö, mänsk- liga rättigheter, arbetsrätt och arbetsnormer, bekämpning av korruption och mutor, bolagsstyrning, barnarbete och olyckor på arbetsplatser. I detta arbete hanteras även kontroverser som bolag kan hamna i, detta för att även inkludera nyheter som kan påverka ett innehav innan de syns i datapunkter hos bolaget. Kontroverserna härleds ur brott mot FN:s Mänskliga Rättigheter, ILO:s konvention om ”Fundamental Principles and Rights at Work” och FN:s Global Compact.

Förvaltarna kontrollerar kontinuerligt nivån av intjäning (max 5 %) som befintliga bolag och potentiella bolag för investering har från kärnvapen, kontroversiella vapen, vapen och krigsmateriel, alkohol, tobak, kommersiell spelverksamhet, pornografi, fossila bränslen (kol, olja, gas)och genetiskt modifierade org- anismer (GMO).

PAI-Indikatorer inom områdena växthusgasutsläpp, arbetsrättsliga frågor, mänskliga rättigheter, miljö, bekämpning av korruption och mutor används för att identifiera och prioritera huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer. För att mäta fondens främjande av miljörelaterade och sociala egenskaper beaktas följande hållbarhetsindikatorer:

Miljömässiga egenskaper	Hållbarhetsindikator	Mått
1) Minskning av växthusgasutsläpp	Utsläpp av Scope 1- växthusgaser	Direkta utsläpp från innehavda bolag, uttryckt som ett vägt genomsnitt
2) Minskning av koldioxidavtryck	Koldioxidavtryck	Totala vägda genomsnittliga växthusgasutsläpp (Scope 1, 2 och 3) dividerat med det totala värdet av alla investeringar
3) Låg växthusgasintensitet	Investeringsobjektets växt- husgasintensitet	𝑐𝑢𝑟𝑟𝑒𝑛𝑡 𝑣𝑎𝑙𝑢𝑒 𝑜𝑓 𝑖𝑛𝑣𝑒𝑠𝑡𝑚𝑒𝑛𝑡𝑖 𝑖 l 𝑐𝑢𝑟𝑟𝑒𝑛𝑡 𝑣𝑎𝑙𝑢𝑒 𝑜𝑓 𝑎𝑙𝑙 𝑖𝑛𝑣𝑒𝑠𝑡𝑚𝑒𝑛𝑡𝑠 (€𝑀) ∑ ⎪ ′ × ⎪ 𝑛 𝑖𝑛𝑣𝑒𝑠𝑡𝑒𝑒 𝑐𝑜𝑚𝑝𝑎𝑛𝑦 𝑠 𝑆𝑐𝑜𝑝𝑒 1, 2 𝑎𝑛𝑑 3 𝐺𝐻𝐺 𝑒𝑚𝑖𝑠𝑠𝑖𝑜𝑛𝑠𝑖 𝗁 𝑖𝑛𝑣𝑒𝑠𝑡𝑒𝑒 𝑐𝑜𝑚𝑝𝑎𝑛𝑦′𝑠 €𝑀 𝑟𝑒𝑣𝑒𝑛𝑢𝑒𝑖 )
4) Låg exponering mot företag som är verksamma inom sektorn för fossila bränslen	Exponering mot investeringar i kol, olje- och gasutvinning.	Andel av investeringar i företag som är verk- samma inom sektorn för fossila bränslen
5) Minskad andel av icke-förnybar energiförbrukning och energipro- duktion	Andel av icke-förnybar ener- giförbrukning och energi- produktion	Investeringsobjektets andel av icke-förnybar energiförbrukning och icke-förnybar energipro- duktion från icke-förnybara energikällor jämfört med förnybara energikällor, uttryckt i procent av totala energikällor
6) Låg energiförbrukningsintensitet	Energiförbrukningsintensitet per sektor med stor klimat- påverkan	Energiförbrukning i GWh per miljon euro i in- täkter från investeringsobjekt, per sektor med stor klimatpåverkan
7) Biologisk mångfald	Verksamhet som negativt påverkar områden med känslig biologisk mångfald (exempelvis genetiskt modifierade organismer, GMO)	Andel av investeringar i investeringsobjekt med platser/projekt belägna i eller i närheten av om- råden med känslig biologisk mångfald där inve- steringsobjektens verksamhet påverkar dessa områden negativt
8) Minskning av förorenat vatten	Utsläpp till vatten	Ton utsläpp till vatten som genereras av inve- steringsobjekt per miljon investerade euro, ut- tryckt som ett vägt genomsnitt

9) Minskning av avfall Farligt avfall och radioaktivt avfall

Ton farligt avfall och radioaktivt avfall som ge- nereras av investeringsobjekt per miljon inve-

sterade euro, uttryckt som ett vägt genomsnitt

Sociala egenskaper	Hållbarhetsindikator	Mått
10) Förbättring av sociala förhållanden och personalfrågor (1)	Inga investeringar i bolag som varit inblandade i brott mot FN:s globala överenskommelser och OECD:s riktlinjer för multinationella företag	Andel av investeringar i bolag som varit inblandade i brott mot FN:s globala överenskommelser och OECD:s riktlinjer för multinationella företag
11) Förbättring av sociala förhållanden och personalfrågor (2)	Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag	Andel av investeringar i investe- ringsobjekt utan strategier för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse eller OECD:s riktlinjer för multination- ella företag eller mekanismer för klagomålshantering av brott mot FN:s globala överenskommelse el- ler OECD:s riktlinjer för multinat- ionella företag
12) Förbättring av sociala förhållanden och personalfrågor (3)	Ojusterad löneklyfta mellan könen	Genomsnittlig ojusterad löneklyfta mellan könen hos investeringsobjekt
13) Förbättring av sociala förhållanden och personalfrågor (4)	Jämnare könsfördelning i styrelserna	Genomsnitt för manlig och kvinnlig representation bland styrelseledamöter i investeringsobjekt, uttryckt i procentandel av samtliga styrelseledamöter
14) Fredliga samhällen	Exponering mot kontroversiella vapen (antipersonella minor, klusterammunition, kemiska- och biologiska vapen) och kärnvapen	Andel av investeringar i investe- ringsobjekt som är involverade i tillverkning eller försäljning av kontroversiella vapen

Vilka är målen med de hållbara investeringarna som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra, och hur bidrar den hållbara investeringen till dessa mål?

Ej tillämplig då fonden inte har mål kring hållbara investeringar.

På vilket sätt orsakar inte de hållbara investeringarna som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra någon betydande skada för några miljörelaterade eller sociala mål för hållbar investering?

Ej tillämplig då fonden inte har mål kring hållbara investeringar.

Xxx har indikatorerna för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktats?

Ej tillämplig.

Hur är de hållbara investeringarna anpassade till OECD:s riktlinjer för mulitnationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter? Beskrivning:

Ej tillämplig.

Huvudsakliga negativa konsekvenser är inve- steringsbesluts mest negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som rör miljö, sociala frågor och personalfrå- gor, respekt för mänsk- liga rättigheter samt frågor rörande be- kämpning av korrupt- ion och mutor.

Investeringsstrategin styr investeringsbeslut på grundval av faktorer

som investeringsmål och risktolerans.

Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer?

Xx, fonden beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer. PAI-Indikatorer inom områdena växthusgasutsläpp, sociala och arbetsrättsliga frågor, mänskliga rättigheter, miljö, bekämpning av korruption och mutor används för att identifiera och prioritera huvudsakliga nega- tiva konsekvenser för hållbarhetsfaktorer. Genom att välja bort bolag som antingen är inblandade i kontroverser eller som har intjäning som inte är i linje med fondens främjande av miljömässiga och sociala egenskaper kan huvudsakliga negativa konsekvenser minskas och begränsas.

Exkluderade bolag inbegriper verksamhet såsom kärnvapen, kontroversiella vapen, vapen och krigsmateriel, alkohol, tobak, kommersiell spelverksamhet, pornografi och fossila bränslen samt företag som bryter mot internationella normer relaterade till miljöfrågor, mäsnkliga rättigheter, arbetsrätt och bekämpning av korruption och mutor.

Mer information om hur fonden beaktar sådana konsekvenser lämnas i fondens årsberättelse.

I EU-taxonomin fastställs en princip om att inte orsaka betydande skada, enligt vilken taxonomiför- enliga investeringar inte får orsaka betydande skada för EU-taxonomins mål, och åtföljs av särskilda EU-kriterier.

Principen om att inte orsaka betydande skada är endast tillämplig på de av den finansiella produk- tens underliggande investeringar som beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Den återstående delen av denna finansiella produkt har underliggande investeringar som inte beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

Inga andra eventuella hållbara investeringar får heller orsaka betydande skada för några miljömål eller sociala mål.

Vilken investeringsstrategi följer denna finansiella produkt?

Fonden är en aktivt förvaltad värdepappersfond som placerar direkt eller indirekt i aktier, räntebärande in- strument och alternativa tillgångsslag.

Fonden väljer bort vissa produkter och tjänster som bedöms löpa stor risk att ha negativa effekter på omvärl- den och som är oförenliga med förvaltarens roll som ansvarsfull investerare. Fonden tillämpar hållbarhetskrav i form av en exkluderingsstrategi vilket innebär att de bolag som inte uppfyller kraven ej får ingå i fondens placeringsuniversum.

Vilka är de bindande delarna i investeringsstrategin som används för att välja de investeringar som uppnår var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna som främjas av denna finansiella produkt?

- Investeringsstyrning

Fonden faller under FCG Fonder AB:s övergripande hållbarhetsramverk. Förvaltaren ska ha en lö- pande dialog med fondbolaget gällande hållbarhet, detta är för att säkerställa att lämpliga proces- ser och rutiner finns på plats. Förvaltaren ska även medverka i hållbarhetsrelaterad due diligence som fondbolaget genomför.

Förvaltaren utför så kallade pre-trade kontroller avseende hållbarhetsrelaterade bindande delar. Investeringsobjekt screenas innan ordern läggs för att säkerställa att objektet är i linje med fondens hållbarhetsinriktning och mål.

- Beaktande av huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer

För att kunna uppfylla fondens främjande av miljömässiga och sociala egenskaper kommer fonden att beakta huvudsakliga negativa konsekvenser genom att välja bort bolag som antingen är

inblandade i kontroverser eller har intjäning som är inte är i linje med fondens främjande av miljö- mässiga och sociala egenskaper.

- Exkludering

Fonden exkluderar bolag inom vissa sektorer och områden som förvaltarna anser har en negativ påverkan på miljömässiga och sociala egenskaper. Fonden kommer inte att placera i följande typer av bolag:

• Bolag med intäkter som överstiger en procentsats från verksamheter som:

o Kärnvapen: nolltolerans mot bolag med koppling

o Kontroversiella vapen: nolltolerans mot bolag med koppling

o Civila vapen: produktion 5%, distribution/sälj/leverans 5%

o Tobak: produktion 5%, distribution/sälj/leverans 5%

o Alkohol: produktion 5%, distribution/sälj/leverans 15%

o Pornografi: produktion 5%, distribution/sälj/leverans 15%

o Konventionella vapen: produktion 5%, distribution/sälj/leverans 15%

o Spel och dobbel: produktion 5%, distribution/sälj/leverans 15%

o Fossila bränslen: produktion 5%, distribution/sälj/leverans 15%

o GMO: produktion 5%, distribution/sälj/leverans 15%

• Bolag med bristande efterlevnad av FN Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag

Hur stor är minimiandelen för att minska omfattningen av de investeringar som beaktades innan investeringsstrategin tillämpades?

N/A

Praxis för god styrning omfattar sunda för- valtningsstrukturer, förhållandet mellan anställda, personaler- sättning och efterlev- nad av skatteregler.

Vad är policyn för att bedöma praxis för god styrning i investeringsobjekten?

Fonden använder en extern dataleverantör (MSCI) för att klassificera bolag utifrån ett bolagsstyrningsperspektiv, där bolag med en rating under BB exkluderas. Metodologin bakom klassificeringen baseras på att bolag får poäng utifrån MSCI:s bedömning av bolagens styrning, skattetransparens och hantering av humankapital, samt en rad andra inputfaktorer som tas med i bedömningen. God bolagsstyrning anses vara bolag som har en bra förmåga att hantera risker och möjligheter kopplade till deras verksamhet. Måttet har som avsikt att ge en helhetssyn på före- tags förmåga att på ett hållbart sätt hantera resurser, inklusive humankapital och bedöma bolagens förvaltnings- praxis och skattetransparens. Ett MSCI betyg inom bolagsstyrning på BB eller högre indikerar generellt ett företag som uppfyller praxis för god styrning. Endast bolag med betyg över BB inom G-klassificering (Governance) får ingå i fondens investeringsuniversum.

Fonden investerar inte i bolag som kränker internationella konventioner, lagar och överenskommelser såsom FN Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag som rör frågor om miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik.

Vilken tillgångsallokering är planerad för den finansiella produkten?

Tillgångsallokering beskriver andelen investeringar i spe- cifika tillgångar.

Fonden är en allokeringsfond som investerar direkt eller indirekt i tillgångsslagen aktier och räntebärande instrument. Fonden investerar även direkt eller indirekt i alternativa tillgångar med målsättningen att ha en låg korrelation med aktie- och/eller räntemarknaden. Minst 70 procent av fondens investeringar kommer att vara anpassade till de miljörelaterade och sociala egenskaper som fonden främjar. Resterande del (30

procent) av fondens investeringar utgörs av kassa, derivat eller investeringar där det inte finns tillgänglig mil- jörelaterad eller sociala data för att styrka fondens främjande.

Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar den finansiella produktens inve- steringar som används för att uppnå de miljörelaterade eller sociala egenskaperna som främjas av den finan- siella produkten.

Nr 2 Annat omfattar den finansiella produktens återstående investeringar som varken är anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaperna eller anses som hållbara investeringar

Nr 2 Annat

Det föväntas att 30% av fondens värde utgörs av kontanter, derivat eller andra investeringar för vilka det inte finns tillgänglig miljörelaterad eller social data

Investeringar

Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper

Det förväntas att 70% av fondens värde utgör investeringar som främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper

Hur uppnår användningen av derivat de miljörelaterade eller sociala egenskaperna som den finansiella produkten främjar?

Fonden har möjlighet att använda derivatinstrument, inklusive så kallade OTC-derivat, för att effekti- visera förvaltningen, i syfte att minska kostnader eller risker. Detta innebär att placeringar i derivatin- strument görs i syfte att skydda värdet på fondens underliggande tillgångar, upprätthålla önskad risk- nivå i fondportföljen eller för att minimera kostnaderna för förvaltningen. Omfattningen av handeln är i förekommande fall begränsad och förväntas ha marginell inverkan på fondens riskprofil.

Derivat används inte för att främja fondens miljörelaterade eller sociala egenskaper och det genom- förs ingen aktiv ESG-screening i investeringsprocessen vad gäller derivat.

Till vilken lägsta nivå är de hållbara investeringarna med ett miljömål förenliga med kraven i EU-taxonomin?

Ej tillämplig då fonden inte har mål kring hållbara investeringar.

Taxonomifören- liga verksam- heter uttrycks som en andel av följande:

- omsättning, vil- ket återspeglar andelen av intäk- terna från inve- steringsobjek- tens gröna verk- samheter

- kapitalutgifter, som visar de gröna investe- ringar som gjorts av investerings- objekten, t.ex. för en omställ- ning till en grön ekonomi

- driftsutgifter, som återspeglar investeringsob- jektens gröna operativa verk- samheter.

De två diagrammen nedan visar i grönt minimiprocentandelen investeringar som är förenliga med EU-taxonomin. Eftersom det inte finns någon lämplig metodik för att avgöra hur taxonomianpassade statliga obligationer är*, visar den första grafen taxonomianpassningen med avseende på alla den finansiella produktens investeringar, inklusive statliga obligationer, medan den andra grafen visar taxonomianpassningen endast med avseende på de investeringar för den finansiella produkten som inte är statliga obligationer.

1. Taxonomiförenlighet hos investeringar, 2. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

inklusive statliga obligationer* exklusive statliga obligationer*

0% 0%

100% 100%

Taxonomiförenlighet - fossilgas (0%) Taxonomiförenlighet - fossilgas (0%) Taxanomiförenlighet - kärnenergi (0%) Taxanomiförenlighet - kärnenergi (0%)

Taxonomiförenlighet - ingen fossilgas eller Taxonomiförenlighet - ingen fossilgas eller kärnenergi (0%) kärnenergi (0%)

Övriga investeringar (100%) Övriga investeringar (100%)

* I dessa grafer avses med “statliga obligationer” samtliga exponeringar i statspapper

Möjliggörande verk- samheter gör det di- rekt möjligt för andra

verksamheter att bidra väsentligt till ett miljö- mål.

Omställningsverk- samheter är verk- samheter som det

ännu inte finns koldi- oxidsnåla alternativ

tillgängliga för och som bland annat har växthusgasutsläpp på nivåer som mots- varar bästa pre- standa.

Vilken är minimiandelen investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter?

Fonden har ingen fastställd målsättning om att investera i omställningsverksamheter.

Vilka investeringar är inkluderade i “Nr 2 Annat”, vad är deras syfte och finns

det några miljörelaterade eller sociala minimiskyddsåtgärder?

Syftet med dessa investeringar är att ha en god likvidhantering i fonden samt att effektivisera fondens förvaltning genom valutasäkring. Därutöver finns i fonden innehav som saknar data för miljörelaterade och sociala egenskaper. Dessa investeringar saknar miljörelaterade eller sociala minimiskyddsåtgärder.

www

Var kan jag hitta mer produktspecifik information på nätet?

Mer produktspecifik information finns på webbplatsen:

Penser Dynamic Allocation - FCG (xxxxxxxxx.xx)

BILAGA 3 – KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/1288, XXXXX XXX

BILAGA III

Mall som avser upplysningar som lämnas innan avtal ingås för de finansiella proukter som avses i artikel 9.1-9-4a i förordning (EU) 2019/2088 och artikel 5 första stycket i förordningen (EU) 2020/852

Hållbar investering: en investering I ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål eller so- cialt mål, förutsatt att investeringen inte orsa- kar betydande skada för något annat miljö- mål eller socialt mål och att investeringsob- jekten följer praxis för god styrning.

Produktnamn: Penser Sustainable Impact Identifieringskod för juridiska personer:254900NRFEV8UJMUOW37

Mål för hållbar investering

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som läggs fram I för-

ordning (EU) 2020/852, där det fastställs en för- teckning över miljö- mässigt hållbara eko- nomiska verksamheter. Förordningen innehål- ler inte någon förteck- ning över social håll- bara ekonomiska verk- samheter. Hållbara in- vesteringar med ett

miljömål kan vara för- enliga med kraven i tax- onomin.

Har denna finansiella proukt ett mål för hållbar utveckling?

Ja Nej

Den kommer att göra ett minimum av hållbara investeringar med ett miljömål: 30 %*

i ekonomiska verksamheter som anses miljömässigt hållbara enligt EU-taxonomin

i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin

Den kommer att göra ett

minimum av hållbara investeringar med ett socialt mål: 30 %*

Den främjar miljörelaterade och sociala egenskaper och kommer, även om den inte har en hållbar investering som sitt mål, att ha en minimiandel på % hållbara investeringar

med ett miljömål I ekonomiksa verksamheter som anses miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin

med ett miljömål I ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU-taxonomin

med ett socialt mål

Den främjar miljörelaterade och sociala egenskaper, men kommer inte att göra några hållbara investeringar

Vad är målet för hållbar investering för denna finansiella produkt?

Fonden har som mål att investera i bolag vars produkter och tjänster bedöms ha ett direkt positivt bidrag till uppfyllelse av något av FN:s globala hållbarhetsmål (SDG:er). Fonden investerar endast i bolag som har neutral eller positiv påverkan på samtliga av FN:s 17 globala hållbarhetsmål, enligt MSCI:s definition av SDG-påverkan. Fonden optimerar även så att den totala positiva påverkan blir så stor som möjligt. Fonden gör ingen skillnad på de olika målen.

Fonden har som mål att investera i bolag som begränsar den global uppvärmningen genom att direkt eller indirekt minska utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser genom hållbara verksamheter. I denna del av förvaltningen tar fonden fram en rad specifika nyckeltal och strategier för koldioxidminskningar.

Som en del av målsättningen att göra hållbara investeringar tillämpar fonden en exkluderingsstrategi. Fonden väljer bland annat bort investeringar i bolag med verksamhet kopplat till fossila bränslen och bolag som bryter mot internationella normer och konventioner relaterade till miljöfrågor.

* 30% är en minimigräns för hållbara investeringar med ett miljömål och socialt mål. Allokeringen mellan målen kan variera över tid, men kommer aldrig vara lägre än 90% på en aggregerad nivå.

Underliggande investeringar bidrar till följande miljömål så som de är definierade i förordning (EU) 2020/85: Be- gränsning och anpassning till klimatförändringarna, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser samt övergång till en cirkulär ekonomi. Underliggande investeringar bidrar till miljömål och socialt mål så som de är definierade i förordning (EU) 2019/2088.

Fonden använder inget index som referensvärde för att uppnå målsättningen med fondens hållbara investeringar. Fonden använder i stället för referensvärde externa dataleverantörer för att mäta växthusgasutsläpp så som de är angivna i förordning (EU) 2020/1818. Data från MSCI och Datia används. Leverantörerna utgår i första hand från företagens årsredovisningar och dess redovisade Scope 1, 2 och 3 växthusgasutsläpp och i andra hand genom estimat baserat på sektor och land.

Hållbarhetsindikatorer

mäter hur hållbarhetsmå- len för denna finansiella produkt uppnås.

Vilka hållbarhetsindikatorer används för att mäta uppnåendet av den finansiella produktens mål för hållbar invsestering?

Fondens hållbara investeringsunivers identifieras genom en systematisk och kvantitativ analys för att klassificera bolag utifrån en ”bäst-i-klassen” strategi på E, S och G. Varje ESG-segment består av en rad tematiska hållbarhets- indikatorer förenade med exempelvis klimatförändring, miljömöjligheter för energi, bolagsstyrning och jämställd- het. Hållbarhetsindikatorerna är kopplade till en ESG-rating som uppfyller fondens hållbarhetskrav. ESG-klassifi- ceringen varierar från ledare (AAA, AA), neutrala (A, BBB, BB) till eftersläntrare (B, CCC). Fondens portfölj ska endast innehålla ledare.

Förvaltaren definierar en hållbar investering enligt följande: en investering i en ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål eller ett socialt mål och där minst 20 % av intäkterna är hänförliga till ett sådant mål, förutsatt att investeringarna inte orsakar betydande skada för något av dessa mål och att investeringsobjekten följer praxis för god bolagsstyrning.

Fonden använder följande indikatorer för att mäta verksamhetens bidrag till de hållbara målen:

- Andel av intäkter hänförliga till verksamhet inom området alternativ energi

- Andel av intäkter hänförliga till verksamhet inom området energieffektivitet

- Andel av intäkter hänförliga till verksamhet inom området hållbart samhällsbyggande

- Andel av intäkter hänförliga till verksamhet inom området förebyggande av föroreningar

- Andel av intäkter hänförliga till verksamhet inom området hållbart jordbruk

- Andel av intäkter hänförliga till verksamhet inom området hållbart vatten

- Andel av intäkter hänförliga till verksamhet inom området social påverkan Fonden använder följande indikatorer för att mäta fondens exkluderingskriterier.

- Andel av intäkter från kontroversiella vapen

- Andel av intäkter från kärnvapen

- Andel av intäkter från vapen / krigsmateriel

- Andel av intäkter från alkohol

- Andel av intäkter från tobak

- Andel av intäkter från kommersiell spelverksamhet

- Andel av intäkter från pornografi

- Andel av intäkter från fossila bränslen

- Brott mot FN Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag

Fonden använder därtill nedanstående PAI-indikatorer för att beakta, mäta och följa upp huvudsakliga negativa konsekvenser av de hållbara investeringarna och säkerställa att de miljömässiga och sociala målen uppnås:

Miljömässiga mål	Hållbarhetsindikator	Mått
1) Minskning av växthusgasutsläpp	Utsläpp av Scope 1- växthusgaser	Direkta utsläpp från innehavda bolag, uttryckt som ett vägt genomsnitt
2) Minskning av koldioxidavtryck	Koldioxidavtryck	Totala vägda genomsnittliga växthusgasutsläpp (Scope 1, 2 och 3) dividerat med det totala värdet av alla investeringar
3) Låg växthusgasintensitet	Investeringsobjektets växt- husgasintensitet
	Investeringsobjektets växt- husgasintensitet	𝑐𝑢𝑟𝑟𝑒𝑛𝑡 𝑣𝑎𝑙𝑢𝑒 𝑜𝑓 𝑖𝑛𝑣𝑒𝑠𝑡𝑚𝑒𝑛𝑡𝑖 𝑖 l 𝑐𝑢𝑟𝑟𝑒𝑛𝑡 𝑣𝑎𝑙𝑢𝑒 𝑜𝑓 𝑎𝑙𝑙 𝑖𝑛𝑣𝑒𝑠𝑡𝑚𝑒𝑛𝑡𝑠 (€𝑀) ∑ ⎪ ′ × ⎪ 𝑛 𝑖𝑛𝑣𝑒𝑠𝑡𝑒𝑒 𝑐𝑜𝑚𝑝𝑎𝑛𝑦 𝑠 𝑆𝑐𝑜𝑝𝑒 1, 2 𝑎𝑛𝑑 3 𝐺𝐻𝐺 𝑒𝑚𝑖𝑠𝑠𝑖𝑜𝑛𝑠𝑖 𝗁 𝑖𝑛𝑣𝑒𝑠𝑡𝑒𝑒 𝑐𝑜𝑚𝑝𝑎𝑛𝑦′𝑠 €𝑀 𝑟𝑒𝑣𝑒𝑛𝑢𝑒𝑖 )

4) Låg exponering mot företag som är verksamma inom sektorn för fossila bränslen	Exponering mot investeringar i kol, olje- och gasutvinning.	Andel av investeringar i bolag som är verk- samma inom sektorn för fossila bränslen
5) Minskad andel av icke- förnybar energiförbrukning och energiproduktion	Andel av icke-förnybar ener- giförbrukning och energi- produktion	Investeringens andel av icke-förnybar energi- förbrukning och icke-förnybar energiproduktion från icke-förnybara energikällor jämfört med förnybara energikällor, uttryckt i procent av to- tala energikällor
6) Låg energiförbrukningsin- tensitet	Energiförbrukningsintensi- tet per sektor med stor kli- matpåverkan	Energiförbrukning i GWh per miljon euro i in- täkter från investeringen, per sektor med stor klimatpåverkan
7) Biologisk mångfald	Verksamhet som negativt påverkar områden med känslig biologisk mångfald (exempelvis genetiskt modifierade organismer, GMO)	Andel av investeringar i bolag med platser/pro- jekt belägna i eller i närheten av områden med känslig biologisk mångfald där investeringsob- jektens verksamhet påverkar dessa områden negativt
8) Minskning av förorenat vatten	Utsläpp till vatten	Ton utsläpp till vatten som genereras av bola- get per miljon investerade euro, uttryckt som ett vägt genomsnitt
9) Minskning av avfall	Farligt avfall och radioaktivt avfall	Ton farligt avfall och radioaktivt avfall som ge- nereras av bolaget per miljon investerade euro, uttryckt som ett vägt genomsnitt

Sociala mål	Hållbarhetsindikator	Mått
10) Förbättrade sociala förhållanden och personalfrågor (1)	Inga investeringar i bolag som varit inblandade i brott mot FN:s globala överenskommelser och OECD:s riktlinjer för multinationella företag	Andel av investeringar i bolag som varit inblandade i brott mot FN:s globala överenskommelser och OECD:s riktlinjer för multinationella företag
11) Förbättrade sociala förhållanden och personalfrågor (2)	Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag	Andel av investeringar i bolag utan strategier för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse eller OECD:s riktlinjer för multinationella före- tag eller mekanismer för kla- gomålshantering av brott mot FN:s globala överenskommelse el- ler OECD:s riktlinjer för multinat- ionella företag
12) Förbättrade sociala förhållanden och personalfrågor (3)	Ojusterad löneklyfta mellan könen	Genomsnittlig ojusterad löneklyfta mellan könen hos bolaget
13) Förbättrade sociala förhållanden och personalfrågor (4)	Jämnare könsfördelning i styrelserna	Genomsnitt för manlig och kvinnlig representation bland styrelseledamöter i bolaget, uttryckt i procentandel av samtliga styrelseledamöter
14) Fredliga samhällen	Exponering mot kontroversiella vapen (antipersonella minor, klusterammunition, kemiska- och biologiska vapen) och kärnvapen	Andel av investeringar i bolag som är involverade i tillverkning eller försäljning av kontroversiella va- pen

Hur orsakar de hållbara investeringarna inte betydande skada för något miljörelaterat eller socialt mål för hållbar investering?

Fonden har nolltolerans mot bolag som har någon som helst koppling till kontroversiella vapen (exempelvis klusterminor, landminor, reducerade uranvapen, biologiska/kemiska vapen, bländande lasrar, osynliga fragment och brandvapen), samt minimal tolerans (max 5 procent av totala intäkter) mot bolag som distribuerar, säljer eller levererar civila vapen och tobak. Fonden har låg tolerans för bolag som producerar, distribuerar, säljer eller levererar alkohol, pornografi, konventionella vapen, spelbolag och fossila bränslen (5 procent av omsättningen för producenter och 15 procent av omsättningen för de som distribuerar, säljer eller levererar).

Inga investeringar får göras i bolag som bryter mot kontroverser relaterade till miljö, mänskliga rättigheter, bolagsstyrning, kundrelaterade- och arbetsrelaterade kontroverser.

För att säkerställa att fonden inte investerar i bolag som bryter mot de exkluderingskriterierna använder förvaltarna en kvalitativ och kvantitativ analysmetod som innebär att förvaltarna dagligen mäter och följer upp data från externa dataleverantörer före såväl som efter handel. Fondbolaget gör därtill löpande kontroller som uppföljning.

Xxx har indikatorerna för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktats?

För alla investeringar i fonden genomförs, vid investeringstillfället och löpande, kontroll mot förvaltarens exkluderingskriterier för att säkerställa att inga bolag är involverade i verksamheter som förvaltaren anser oförenliga med en hållbar utveckling eller orsakar betydande skada för något miljörelaterat eller socialt mål för hållbar investering.

Fonden utvärderar alla bolag löpande utifrån förekomsten av kontroverser. Inga investeringar görs i bolag som bryter mot kontroverser relaterade till miljö, mänskliga rättigheter, bolagsstyrning, kundrelaterade- och arbetsrelaterade kontroverser. Fondens förvaltare agerar så fort misstanke om överträdelse uppkommer.

Utöver exkluderingsstrategin används PAI-indikatorer inom områdena klimatförändring, naturkapital, föroreningar och avfall, miljömöjligheter, humankapital, produktansvar, intressenter, produktansvar, sociala möjligheter, bolagsstyrning och bolagsbeteende för att identifiera och prioritera huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer.

Fonden röstar på valda bolagsstämmor. Förvaltaren använder sitt inflytande för att påverka bolag i hållbarhetsrelaterade frågor. Påverkan kan ske i egen regi eller i samarbete med andra aktörer.

Hur är de hållbara investeringarna anpassade till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter?

Fonden investerar inte i bolag som kränker internationella normer. Fonden använder sig av metodologi från extern dataleverantör för att identifiera företag som är involverade i de allvarligaste och mest utbredda kontroverserna som kan tyda på ett brott mot OECD:s riktlinjer för multinationella företag och/eller FN Global Compact.

Med internationella normer avses internationella konventioner, lagar och överenskommelser såsom FN Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag som rör frågor om miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik.

Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer?

Xx, fonden beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (PAI) genom att välja bort vissa bolag som förvaltaren bedömer har negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, genom att välja in bolag som förvaltaren bedömer har en positiv effekt på hållbarhetsfaktorer och genom att, i samarbete med andra investerare, använda sitt inflytande för att påverka portföljbola- gens hållbarhetsrelaterade arbete. Inga investeringar får göras i bolag som bryter mot kontroverser

relaterade till miljö, mänskliga rättigheter, bolagsstyrning, kundrelaterade- och arbetsrelaterade kon- troverser. PAI-indikatorer inom områdena klimatförändring, naturkapital, föroreningar och avfall, miljömöjligheter, humankapital, produktansvar, intressenter, sociala möjligheter, bolagsstyrning och bolagsbeteende används för att identifiera och prioritera huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer.

Fonden strävar efter att begränsa de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer som portföljbolagens verksamhet orsakar. De indikatorer som används, mäts och följs upp baseras på data från externa dataleverantörer (MSCI och Datia). Mängden tillgänglig data varierar mellan de olika hållbarhetsfaktorerna och datatäckning presenteras i årsberättelsen.

Mer information om hur fonden beaktar negativa konsekvenser lämnas i fondens årsberättelse som årligen publiceras på fondbolagets hemsida.

Inga andra eventuella hållbara investeringar får heller orsaka betydande skada för några miljömål eller sociala mål.

Investeringsstrategin styr investeringsbeslut på grundval av faktorer

som investeringsmål och risktolerans.

Vilken investeringsstrategi följer denna finansiella produkt?

Förvaltningen bygger på ett strikt etiskt och hållbart urval utan att förvaltarna gör avkall på den ekonomiska av- kastningen. Förvaltaren arbetar med positiva och negativa urval av investeringar, transparenta portföljrapporter där hållbarheten redovisas och täcker 100 procent av innehaven. Metodiken inleds med ett så kallat negativt urval där bolag som systematiskt bryter mot internationella normer och konventioner rörande exempelvis mänskliga rättigheter, korruption och miljö exkluderas. I detta arbete hanteras även kontroverser som företag kan hamna i, detta för att även inkludera nyheter som kan påverka fondens strategier innan de syns i datapunkter hos bolaget. Kontroverserna härleds ur brott mot FN:s mänskliga rättigheter, ILO:s konvention om ”Fundamental Principles and Rights at Work” och FN:s Global Compact. De bolag som återstår efter den negativa screeningen rankas utef- ter positiva hållbarhetskriterier för att kunna välja de mest hållbara bolagen. Xxxxxxx aktier optimeras med hänsyn till risk och avkastning. Portföljförvaltaren väljer in bolag som anses ligga långt fram avseende hållbarhet i respek- tive sektor, en så kallad ”bäst-i-klassen metodik”. De företag som slutligen utgör det investerbara universumet har demonstrerat en tydlig förmåga att inkorporera ett kort- och långsiktigt hållbarhetsarbete i sin verksamhet och investeringar är därmed tillåtna. Strategierna appliceras också utefter ett momentum så att de bolag som förbättrar sig relativt snabbare premieras mot de som står stilla.

Därutöver tillämpas hållbarhetskrav i form av en exkluderingsstrategi vilket innebär att de bolag som inte uppfyll- ler kraven för hållbara investeringar inte får ingå i fonden. Fonden har nolltolerans mot bolag som har någon som helst koppling till kontroversiella vapen (exempelvis klusterminor, landminor, reducerade uranvapen, biologiska/kemiska vapen, bländande lasrar, osynliga fragment och brandvapen), samt minimal tolerans (max 5 procent av totala intäkter) mot bolag som distribuerar, säljer eller levererar civila vapen och tobak. Fonden har låg tolerans för bolag som producerar, distribuerar, säljer eller levererar alkohol, pornografi, konventionella vapen och spelbolag (5 procent av omsättningen för producenter och 15 procent av omsättningen för de som distribuerar, säljer eller levererar). Inga investeringar får göras i bolag som bryter mot kontroverser relaterade till miljö, mänskliga rättigheter, bolagsstyrning, kundrelaterade- och arbetsrelaterade kontroverser.

Vilka är de bindande delarna i investeringsstrategin som används för att välja investeringar för att uppnå målet om hållbara investeringar?

- Investeringsstyrning

Fonden faller under FCG Fonder AB:s övergripande hållbarhetsramverk. Förvaltaren ska ha en löpande dialog med fondbolaget gällande hållbarhet, detta är för att säkerställa att lämpliga processer och rutiner finns på plats. För- valtaren ska även medverka i hållbarhetsrelaterad due diligence som fondbolaget genomför.

Fonden utför så kallade pre-trade kontroller avseende hållbarhetsrelaterade bindande delar. Investeringsobjekt screenas innan ordern läggs för att säkerställa att objektet är i linje med fondens hållbarhetsinriktning och mål.

- Hållbara investeringar

Fonden har hållbara investeringar som mål. Samtliga av fondens investeringar ska utgöras av hållbara investe- ringar med ett miljömål eller socialt mål i enlighet med den definition som avses i artikel 2.17 SFDR eller i ekono- miska verksamheter som anses miljömässigt hållbara enligt EU-taxonomin.

• ESG-klassificering

Fonden förbinder sig till att endast investera i företag som har en viss ESG-klassificering för att uppnåendet av fondens mål för hållbara investeringar. ESG-klassificeringen beskriver hur bra ett bolag hanterar de ESG-risker som bolaget är exponerade mot, relativt konkurrenter i samma sektor. Fonden använder sig av MSCI:s metodologi för att göra bedömningen av ESG-riskerna. ESG-klassificeringen varierar från ledare (AAA, AA), neutrala (A, BBB, BB) till eftersläntrare (B, CCC). Ett högt ESG betyg betyder alltså att bolaget hanterar ESG-relaterade risker bättre än dess konkurrenter. Fondens portfölj ska endast innehålla ledare, fonden väljer alltså att endast investera i bolag som är i framkant ur ett ESG-perspektiv inom varje sektor.

• FNs globala hållbarhetsmål

Fonden investerar i bolag vars produkter och tjänster bidrar till att uppnå FN:s globala. Fonden investerar endast i bolag som har neutral eller positiv påverkan på samtliga av FN:s 17 globala hållbarhetsmål, enligt MSCI:s definit- ion av SDG påverkan. Fonden optimerar även så att den totala positiva påverkan blir så stor som möjligt, fonden gör ingen skillnad mellan de olika målen.

• Beaktande av huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (PAI)

I syfte att genomföra hållbara investeringar kommer fonden att beakta huvudsakliga negativa konsekvenser bland annat genom att välja bort bolag som förvaltarna bedömer innebär stora risker för negativa effekter på omvärl- den. Fonden förbinder sig att beakta, mäta och följa upp indikatorer för huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer inom växthusgasutsläpp, energieffektivitet, vatten, avfall, sociala och arbetsrättsliga frågor, mänskliga rättigheter, miljö, bekämpning av korruption och mutor.

- Exkludering

Bolaget exkluderar bolag inom vissa sektorer och områden som Bolaget anser inte uppfyller kraven för ansvars- fulla investeringar. Fonden har nolltolerans mot bolag som har någon som helst koppling till kontroversiella vapen (exempelvis klusterminor, landminor, reducerade uranvapen, biologiska/kemiska vapen, bländande lasrar, osynliga fragment och brandvapen), samt minimal tolerans (max 5 procent av totala intäkter) mot bolag som distribuerar, säljer eller levererar civila vapen och tobak. Fonden har låg tolerans för bolag som producerar, distribuerar, säljer eller levererar alkohol, pornografi, konventionella vapen och spelbolag (5 procent av omsättningen för producenter och 15 procent av omsättningen för de som distribuerar, säljer eller levererar).

Inga investeringar får göras i bolag som bryter mot kontroverser relaterade till miljö, mänskliga rättigheter, bolagsstyrning, kundrelaterade- och arbetsrelaterade kontroverser.

Praxis för god styr- ning omfattar sunda förvaltningsstrukturer, förhållandet mellan anställda, personaler- sättning och efterlev- nad av skatteregler.

Vad är policyn för att bedöma praxis för god styrning i investeringsobjekten?

EU definierar god styrning som ett centralt krav för hållbara investeringar enligt SFDR artikel 2(17). God styrning består av fyra övergripande områden: Sunda ledningsstrukturer, anställdas relationer, ersättning till personal och skatteefterlevnad. Genom att välja bort bolag som bryter mot internationella normer och konventioner kopplade till exempelvis skatt, arbetstagarnas rättigheter samt korruption och mutor tillses att de bolag fonden placerar i lever upp till grundläggande krav vad avser god bolagsstyrning. Relevanta principer och riktlinjer är till exempel FN initiativet Global Compacts principer 1, 3, 6 och 10, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt konvent- ioner såsom FN:s konvention om korruption och ILO:s konvention 111, Diskriminering vid anställning och yrkes- utövning.

Fonden använder uppgifter från extern dataleverantör (MSCI) för att klassificera bolagen utifrån ett bolagsstyr- ningsperspektiv. MSCI:s ESG data innehåller en mängd mätvärden som tillsammans återspeglar de fyra övergri- pande områdena som nämns i SFDR artikel 2(17). Metodologin bakom klassificeringen baseras på att bolag får poäng utifrån MSCI:s bedömning av bolagens styrning, skattetransparens och hantering av humankapital, samt en rad andra inputfaktorer som tas med i bedömningen. God bolagsstyrning anses vara bolag som har en bra förmåga att hantera risker och möjligheter kopplade till deras verksamhet. Måttet har som avsikt att ge en

helhetssyn på företags förmåga att på ett hållbart sätt hantera resurser, inklusive humankapital och bedöma bo- lagens förvaltningspraxis och skattetransparens. Ett MSCI betyg inom bolagsstyrning på BB eller högre indikerar generellt ett företag som uppfyller praxis för god styrning. Endast bolag med betyg över BB inom G-klassificering (Governance) får ingå i fondens investeringsuniversum.

Tillgångsallokering beskriver andelen investeringar i spe- cifika tillgångar.

Vilken är tillgångsallokeringen och minimiandelen hållbara investeringar?

Fonden placerar direkt och indirekt i företag som lever upp till de hållbarhetskrav som uppställs i fonden. Från tid till annan placerar fonden i valutaterminer för att effektivisera fondens förvaltning. Fonden kommer även att hålla kassa för sin likviditetshantering.

Nr 1 Hållbara omfat- tar hållbara investe- ringar med miljömål eller sociala mål.

Nr 2 Inte hållbara omfattar investe- ringar som inte an- ses vara hållbara in- vesteringar invest- ments.

Sociala 30-60%

Investeringar

Nr 1 Hållbara

90 %

Nr 2 Inte hållbara 10 %

Miljörelaterade 30-60 %

Hur uppnår användningen av derivat målet för hållbar investering?

Fonden har möjlighet att använda derivatinstrument, inklusive så kallade OTC-derivat, för att effekti- visera förvaltningen, i syfte att minska kostnader eller risker. Detta innebär att placeringar i derivatin- strument görs i syfte att skydda värdet på fondens underliggande tillgångar, upprätthålla önskad risk- nivå i fondportföljen eller för att minimera kostnaderna för förvaltningen. Omfattningen av handeln är i förekommande fall begränsad men bidrar, genom effektivisering, till fondens mål för hållbar inve- stering.

Till vilken lägsta nivå är de hållbara investeringarna med ett miljömål förenliga med kraven i EU-taxonomin?

Taxonomin håller på att utvecklas och kriterier för samtliga miljömål är ännu inte klara. Det saknas också en fastslagen beräkningsmodell för hur stor andel av fondens investeringar som är förenliga med taxono- min. De bolag som fonden investerar i har ännu inte börjat rapportera i vilken utsträckning som deras verksamhet är förenlig med EU-taxonomin. Därför bedömer fondbolaget att det i dagsläget inte är möjligt att lämna tillförlitliga uppgifter om hur stor andel av fondens investeringar som är förenliga med taxono- min. Mot denna bakgrund redovisas att 0 procent av fondens investeringar är förenliga med EU-taxono- min.

Taxonomifören- liga verksamheter uttrycks som en andel av följande:

- omsättning, vil- ket återspeglar andelen av intäk- terna från inve- steringsobjektens gröna verksam- heter

-kapitalutgifter, som visar de gröna investe- ringar som gjorts av investerings- objekten, t.ex. för en omställning till en grön ekonomi

- driftsutgifter, som återspeglar investeringsob- jektens gröna operativa verk- samheter.

Investerar den finansiella produkten i fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet som uppfyller EU-taxonomin?1

Ja:

I fossilgas I kärnenergi

Nej

De två diagrammen nedan visar i grönt minimiprocentandelen investeringar som är förenliga med EU- taxonomin. Eftersom det inte finns någon lämplig metodik för att avgöra hur taxonomiförenliga statliga obligationer är*, visar den första grafen överensstämmelsen med avseende på alla den finansiella produktens investeringar, inklusive statliga obligationer, meden den andra grafen visar överensstämmelsen endast med avseende på de investeringar för den finanisella produkten som inte är statliga obligationer.

1. Taxonomiförenlighet hos investeringar, 2. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

inklusive statliga obligationer* exklusive statliga obligationer*

0% 0%

100% 100%

Taxonomiförenlighet - fossilgas (0%) Taxonomiförenlighet - fossilgas (0%)

Taxanomiförenlighet - kärnenergi (0%) Taxanomiförenlighet - kärnenergi (0%)

Taxonomiförenlighet - ingen fossilgas eller Taxonomiförenlighet - ingen fossilgas eller kärnenergi (0%) kärnenergi (0%)

Övriga investeringar (100%) Övriga investeringar (100%)

* I dessa grafer avses med ”statliga obligationer” samtliga exponeringar i statspapper

är hållbara in- vesteringar med ett

miljömål som inte be- aktar kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksam-

heter enligt EU-taxono- min.

Möjliggörande verk- samheter gör det di- rekt möjligt för andra

verksamheter att bidra väsentligt till ett miljö- mål.

Omställningsverk- samheter är verk- samheter som det

ännu inte finns koldi- oxidsnåla alternativ

tillgängliga för och som bland annat har växthusgasutsläpp på nivåer som mots- varar bästa pre- standa.

Vilken är minimiandelen investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för investeringar i omställningsverksamheter och möj- liggörande verksamheter.

Vilken är minimiandelen hållbara investeringar med ett miljömål som inte är förenliga med kraven i EU-taxonomin?

1 Fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet kommer endast att uppfylla EU-taxonomin om den bidrar till att begränsa klimatförändringarna (“begränsning av klimatförändringarna”) och inte orsakar betydande skada för något av målen i EU-taxonomin - se förklarande anmärkning i vänstra marginalen. De fullständiga kriterierna för ekonomisk verksamhet för fossilgas och kärnenergi som uppfyller EUtaxonomin fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1214.

Då det i dagsläget saknas tillförlitliga uppgifter om i vilken utsträckning fondens investeringar är förenliga med EU-taxonomin kommer fondens hållbara investeringar att bedömas utifrån den definition som ställs upp i 2019/2088. Detta innebär att minimiandelen investeringar i fonden med ett miljömål som inte är förenliga med kraven i EU-taxonomin uppgår till 30 %. 30% är en minimigräns för hållbara investeringar med ett miljömål och socialt mål. Allokeringen mellan målen kan variera över tid, men kommer aldrig vara lägre än 90% på en aggregerad nivå.

Detta kommer att ändras förändras i takt med att underliggande bolag kommer att rapportera i enlighet med EU- taxonomin.

Vilken är minimiandelen hållbara investeringar med ett socialt mål?

Fonden avser att göra hållbara investeringar med ett socialt mål om minst 30 %. 30% är en minimigräns för hållbara investeringar med ett socialt och miljömässigt mål. Allokeringen mellan målen kan variera över tid, men kommer aldrig vara lägre än 90% på en aggregerad nivå.

Vilka investeringar är inkluderade i “Nr 2 Inte hållbara”, vad är deras syfte

och finns det några miljörelaterade eller sociala minimiskyddsåtgärder?

Syftet med dessa investeringar är att ha en god likvidhantering i fonden samt att effektivisera fondens förvaltning. Andelen investeringar som inte är anpassade till fondens hållbarhetsmål är avgörande för en god likvidhantering och en effektiv exponering mot fondens hållbara investeringar.

www

Var kan jag hitta mer produktspecifik information på nätet?

Mer produktspecifik information finns på webbplatsen:

Penser Sustainable Impact - FCG (xxxxxxxxx.xx)

Document Metadata

Table of Contents

INFORMATIONSBROSCHYR

Document Metadata