Giltighetstid: 2023-04-01 - 2025-03-31
2023-2025
Giltighetstid: 2023-04-01 - 2025-03-31
Avtal som ej medtagits i avtalstrycket
Avtalen återfinns där annat inte anges i särskilda avtalstryck.
Avtal om Industrins och handelns tilläggspension (ITP) Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)
Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL) Huvudavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK Utvecklingsavtal
Avtal om förslagsverksamhet
Avtal om rätt till arbetstagarens uppfinningar Avtal om konkurrensklausuler
Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring Skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausultvister
Beredskapsavtal SAF - LO/PTK
Vissa särskilda åtgärder för arebtstagare som utsatts för asbetsexponering
Härutöver föreligger ytterligare ett antal överenskommelser bl a av samarbets- och rekommendationskaraktär.
Innehållsförteckning
Avtal om allmänna anställningsvillkor 3
3 Allmänna förhållningsregler 6
6 Ersättning obekväm arbetstid 9
11 Föräldraledighetstillägg samt avdrag vid tillfällig vård av barn 23
Bilaga 2 Avtal om avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag 38
Bilaga 3 Överenskommelse om deltid i pensioneringssyfte 47
Bilaga 4 Avtal om förhandlingsordning vid rättstvister 49
Avtal om allmänna anställningsvillkor
1 Omfattning
Avtalet gäller för samtliga anställda i företag anslutna till Almega Tjänsteförbunden avtal Utbildningsföretag med nedanstående avvikelser.
För företagsledare samt personer i företagsledande ställning gäller inte detta avtal.
1.2 Utlandsresa och utlandstjänstgöring
Vid resa eller arbete utomlands ska villkoren regleras i särskild överens- kommelse eller reglemente. Saknas överenskommelse eller reglemente gäller reglerna i detta avtal i tillämpliga delar.
För social trygghet vid utlandstjänstgöring gäller särskilt avtal.
2 Anställning
Avtalet skiljer mellan två olika huvudtyper av anställningar, tillsvidarean- ställning och tidsbegränsad anställning. Grundregeln är att varje anställning gäller tillsvidare om inte annat avtalats med tjänstemannen.
De anställningsformer som anges nedan är en uttömmande reglering av de anställningsformer som är tillgängliga på avtalsområdet. Vad det avser företrädesrätt till återanställning gäller lagen om anställningsskydd så vida inte annat anges.
En anställning gäller tillsvidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har kommit överens om att anställningen ska vara tidsbegränsad eller på prov.
2.2 Villkor för tidsbegränsade anställningar
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om tidsbegränsad anställning:
− Vid vikariat för att ersätta en tjänsteman vid dennes ledighet eller frånvaro eller för att upprätthålla en ledigförklarad befattning
− För avtalad visstid
Ett avtal om avtalad visstid ska omfatta en minsta anställningstid om sju dagar om arbetsgivaren och tjänstemannen inte kommer överens om kortare anställningstid.
Anmärkning 1
Om den fackliga organisationen anser att möjligheten att genom individuell överenskommelse visstidsanställa på kortare tid än sju dagar missbrukas kan organisationen efter lokal och central förhandling i saken återkalla möjligheten för arbetsgivaren att fortsättningsvis träffa dylika individuella överenskommelser. Möjligheten att återkalla gäller inte då lokal överenskommelse träffats. Med missbruk avses att arbetsgivaren återkommande anställer för kort tid trots att verksamhetens behov kunnat tillgodoses genom längre visstidsanställning eller tillsvidareanställning. Vid misstanke om missbruk har den fackliga organisationen rätt att få del av samtliga anställningsavtal där individuell överenskommelse träffats om kortare anställningstid än sju dagar avseende den senaste sexmånadersperioden.
Lokala parter kan också träffa överenskommelse om kortare anställningstid.
Anmärkning 2
Avsikten med en lokal överenskommelse är att arbetsgivaren och tjänstemannaparten tillsammans ser över i vilka typsituationer ett sådant korttidsanställningsbehov, periodiskt eller återkommande, förekommer i verksamheten och på förhand överenskommer om undantag avseende dessa alternativt i en enskild situation träffar lokal överenskommelse.
Studerande som är inskrivna vid universitet eller högskola kan alltid anställas för avtalad visstid utan krav på minsta anställningstid.
− För tjänsteman som uppnått den ordinarie pensionsåldern enligt ITP- planen (fn. 65 år)
− För säsongsarbete
Anmärkning 3
Parterna är överens om att definitionen av säsongsarbete följer av lagen om anställningsskydd.
− Doktorandtjänst, då arbete med doktorsavhandling sker helt eller delvis vid företag
− För skolungdom samt vid praktikarbete
− Anställning avseende viss tid enligt skollagen. Sådan anställning ger inte tjänstemannen företrädesrätt till tjänster för vilka tjänstemannen inte uppfyller skollagens behörighetskrav.
Till en tidsbegränsad anställning som bedöms få en varaktighet av högst en månad gäller inte företrädesrätt till återanställning.
2.3 Omvandlingsregel för vikariat och avtalad visstid
Ett vikariat eller en avtalad visstid övergår i en tillsvidareanställning när en tjänsteman har varit anställd hos arbetsgivaren i vikariat och/eller avtalad visstid sammanlagt mer än i 36 månader under en femårsperiod.
Anmärkning
Tjänsteman kan efter det att tidpunkten för omvandling till tillsvidareanställning inträtt träffa skriftlig överenskommelse med arbetsgivaren om att avstå den aktualiserade omvandlingen. Sådan överenskommelse gäller i sex månader. Tjänsteman kan härefter på nytt avstå från tillsvidare-anställning enligt denna regel. För den som uppnått den ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen (fn. 65 år) övergår inte en avtalad visstidsanställning eller ett vikariat till en tillsvidareanställning.
I huvudregel gäller, likt gällande rätt avseende särskild visstidsanställning och vikariat, vid omvandling att anställningsvillkoren kvarstår oförändrade om inte arbetsgivaren och tjänstemannen kommer överens om annat. För det fall parterna inte kommit överens och sysselsättningsgraden kort före omvandlingstidpunkten i väsentlig mån avviker från en genomsnittligt beräknad sysselsättningsgrad under de senaste tolv månaderna ska denna i tillsvidareanställningen bestämmas till den genomsnittliga.
Avtal om provanställning får träffas när syftet är att anställningen efter prövotiden ska övergå i en tillsvidareanställning. Något särskilt krav på prövobehov uppställs inte. Avtalet får dock omfatta högst sex månader. Har tjänstemannen varit frånvarande under prövoperioden, kan anställningen efter överenskommelse förlängas med tid som motsvarar frånvarotiden.
Har tjänstemannen direkt före provanställningen varit anställd i liknande befattning i företaget, i avtalad visstid eller vikariat, minskas provanställningstiden i motsvarande grad.
Arbetsgivaren bör underrätta berörd tjänstemannaklubb innan anställning på prov sker.
Om detta inte är möjligt ska dock underrättelse alltid lämnas inom en vecka efter det att anställning skett.
3 Allmänna förhållningsregler
3.1 Tjänstemannens och arbetsgivarens skyldigheter
Arbetsgivaren och tjänstemannen ska visa varandra respekt, lojalitet och förtroende. Tjänstemannen ska iaktta diskretion med uppgifter som gäller företaget. Det är inte tillåtet att för egen eller någon annans räkning utföra arbete som konkurrerar med företaget. Tjänstemannen får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som kan inverka negativt på arbetet. Den som tänker åta sig bisyssla av mer ofattande slag ska först rådgöra med arbetsgivaren.
Tjänstemannen har rätt att åta sig statligt, kommunalt och fackligt förtroen- deuppdrag
4 Definitioner
Nedanstående definitioner används genomgående i detta avtal. Månadslön = fast kontant månadslön + eventuella fasta tillägg
Rörliga lönedelar = ersättningar som beror på den personliga arbetsinsatsen
Veckoarbetstid = antal arbetstimmar i genomsnitt per helgfri vecka Dagslön = månadslön x 12
365
Timlön = månadslön x 12
52 x veckoarbetstiden
Anmärkning
Vid kortare veckoarbetstid än 40 timmar omräknas timlönen i motsvarande mån.
Exempel vid heltid = 38 timmars veckoarbetstid
38 timmar motsvarar 95% av 40 timmar. Framräknad timlön x 95% = timlön vid 38 timmars veckoarbetstid.
5 Övertidskompensation
Regler om ordinarie arbetstid och övertidsutrymme med mera finns i Bilaga 1 Arbetstidsavtal.
5.1 Definition övertids- och mertidsarbete
För arbete utöver tjänstemannens ordinarie arbetstid utges ersättning enligt
5.2 – 5.4 om den beordrats i förhand eller godkänns i efterhand av arbets- givaren.
Ersättning utges endast för fulla halvtimmar.
Ersättning utges i pengar eller, om tjänstemannen vill och arbetsgivaren efter samråd finner att så kan ske med hänsyn till verksamheten, som ledighet. Vid samrådet bör största möjliga hänsyn tas till tjänstemannens önskemål om när ledigheten ska tas ut.
Ersättning i pengar:
Kl 06 - 20 helgfri måndag - fredag | 1,84 x timlönen |
Under annan tid | 2,41 x timlönen |
Ersättning i ledighet:
Kl 06 - 20 helgfri måndag - fredag | 1,5 timmar för varje övertidstimme |
Under annan tid | 2 timmar för varje övertidstimme |
(Vid kortare veckoarbetstid än 40 timmar se punkt 4)
För övertidsarbete utan samband med ordinarie arbetstid utges kompen- sation för minst tre timmar om uppehållet inte enbart är ett måltidsuppehåll. I sådana fall ska arbetsgivaren ersätta de reskostnader som uppstår, även för dem som enligt 5.4 inte har rätt till särskild övertidsersättning.
5.3 Ersättning för överskjutande timmar vid deltid (mertid)
Den deltidsanställde som arbetat fler timmar än sitt ordinarie arbetstidsmått, men ändå inte fler timmar än ordinarie arbetstiden som gäller för heltids- anställda, ersätts för varje överskjutande timme med:
1,24 x timlönen
(Vid kortare veckoarbetstid än 40 timmar se punkt 4)
Vid mertidsarbete utanför klockslagen för ordinarie arbetstid utges dock övertidskompensation.
5.4 Ersättning för chefer med flera
Arbetsgivaren och tjänsteman i chefsställning eller sådan tjänsteman vars arbetstid är svår att kontrollera eller som har frihet att själva förlägga sin arbetstid kan komma överens om att tjänstemannen istället för pengar eller ledighet får högre lön och/eller fem semesterdagar utöver lagstadgad semester. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och bör innehålla uppgift om den kompensation som erhålls istället.
Överenskommelsen gäller tillsvidare och kan sägas upp till nästkommande semesterår.
Den part som vill att en enskild överenskommelse ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader före nästkommande semesterår.
När arbetsgivaren aktualiserar överenskommelse med tjänstemannen enligt detta moment ska anmälan samtidigt göras till tjänstemannens lokala fackliga organisation. Vid sådan underrättelse ska arbetsgivaren om lokal facklig organisation begär det uppge motiv som ligger till grund för över- enskommelsen.
Anmärkning 1
När en individuell överenskommelse upphör betalas inte längre den avtalade ersättning eller kompensation som överenskommits. Ersättning utgår istället enligt 5.2 Ersättning för övertid.
Anmärkning 2
Det är viktigt att den chef som har tjänsteman som omfattas av en individuell överenskommelse har en kontinuerlig dialog med sina tjänstemän om verksamhetens krav, arbetstider och återhämtning.
6 Ersättning obekväm arbetstid
Regler om ordinarie arbetstid med mera finns i Bilaga 1 Arbetstidsavtal.
Med obekväm tid avses all tid utom den som infaller kl 7 – 18 helgfri måndag – fredag. Om flextid tillämpas vid företaget betraktas inte tid inom flextidsramen som obekväm.
Vill arbetsgivaren införa arbete på obekväm tid ska denne före införandet förhandla med den lokala tjänstemannaparten.
Meddelande om arbete på obekväm tid bör lämnas till tjänstemannen senast fjorton dagar i förväg.
Ersättning för obekväm arbetstid utges inte samtidigt som övertids- ersättning.
Obekväm arbetstid ersätts per timme med:
Måndag – fredag kl 18 – 24 | 0,29 x timlönen |
Måndag – fredag kl 00 – 07 | 0,43 x timlönen |
Från kl 00 lördag till kl 24 söndag | 0,58 x timlönen |
Från kl 07 trettondagen, Kristi Himmelsfärds dag, 1 maj, national- dagen och alla helgons dag till kl 00 första dagen efter varje helg | 0,58 x timlönen |
Från kl 18 på skärtorsdagen samt från kl 07 på pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton till kl 00 första vardagen efter varje helg | 1,16 x timlönen |
(Vid kortare veckoarbetstid än 40 timmar se punkt 4)
6.3 Lokala avtal
De lokala parterna kan träffa överenskommelse om annan skälig ersättning för obekväm arbetstid.
6.4 Ersättning för chefer med flera
Arbetsgivaren och tjänsteman i chefsställning eller sådan tjänsteman vars arbetstid är svår att kontrollera eller som har frihet att själva förlägga sin arbetstid kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte
ska gälla utan att tjänstemannen istället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och bör innehålla uppgift om den kompensation som erhålls istället.
Överenskommelsen gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision.
Den part som vill att en enskild överenskommelse ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan.
7 Beredskap
Regler om ordinarie arbetstid med mera finns i Bilaga 1 Arbetstidsavtal.
Vill arbetsgivaren införa beredskap ska arbetsgivaren före införandet förhandla med den lokala tjänstemannaparten.
Med beredskap avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men måste vara anträffbar för att kunna utföra arbete när det uppstår ett behov.
De lokala parterna kan träffa överenskommelse om beredskap där till exempel beredskapstjänster och ersättningsformer anpassas efter lokala förutsättningar.
Som underlag för sådana överenskommelser kan nedanstående tabell, där beredskapspass, beredskapsersättning samt ersättning för arbetad tid under beredskapstjänst definieras, tjäna som utgångspunkt.
Beredskap 1 | Beredskap 2 | |||
Ersättning för beredskap | Xxxxxxxxxx för arbetad tid | Ersättning för beredskap | Ersättning för arbetad tid | |
Tid 1 | ||||
Tid 2 | ||||
Beredskapstjänst A innebär att tjänstemannen via ett mobilt verktyg eller liknande ska vara anträffbar för att inställa sig i arbete. Beredskapstjänst A kräver inte att tjänstemannen behöver inställa sig på någon angiven plats.
Beredskapstjänst B innebär att tjänstemannen ska inställa sig på arbetsstället eller av arbetsgivaren annan angiven plats för att utföra arbete.
Beredskapstjänst C innebär att tjänstemannen ska inställa sig i hemmet för att utföra arbete.
Anmärkning 1
För de fall arbetsgivaren vill tillämpa Beredskapstjänst C, men tjänstemannen inte anser att hemmet är en önskvärd arbetsplats ska inställelse i arbete ske på arbetsstället eller på annan angiven plats. Ersättning utgår dock enligt beredskapstjänst C.
Anmärkning 2
Vid beredskapstjänst ska arbetsgivaren ta hänsyn till skäliga inställelsetider med beaktande av tjänstemannens typ av beredskap samt andra praktiska och objektiva relevanta förutsättningar. En (1) timme för inställelsetid vid Beredskapstjänst B respektive dagtid vid Beredskapstjänst C kan tjäna som utgångspunkt. Inställelsetid kan vara både kortare och längre.
Beredskap ska schemaläggas så att den inte oskäligt belastar enskild tjänsteman. Schema bör upprättas och kommuniceras i god tid. Ändringar av schemaläggning meddelas senast två veckor i förväg. Tillfälliga avvikelser som inte kunnat förutses vid schemaläggning räknas inte som en schemaändring.
Anmärkning 1
Med oskäligt belastar avses som exempel att beredskap inte ska schemaläggas på för få tjänstemän eller att beredskap schemaläggs i flera beredskapspass under samma dygn utan samband med ordinarie arbetstid.
Anmärkning 2
Lokal överenskommelse förutsetts vid behov träffas om nattarbete och viloregler i samband med beredskapstjänst.
Om lokal överenskommelse inte träffats om annat ersätts Beredskapstjänst A, B respektive C enligt följande:
Förläggningspunkt | Ersättning per timme | ||
A | B | C | |
Måndag kl 00 – fredag kl 18 | månadslön 1750 | månadslön 1400 | månadslön 1650 |
Fredag kl 18 - lördag kl 07, samt från kl 18 dagen före till kl 07 trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx, alla helgons dag och nationaldagen | månadslön 1100 | månadslön 900 | månadslön 1050 |
Lördag kl 07 – söndag kl 24 samt från kl 07 trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds- dag, alla helgons dag och nationaldagen till kl 00 första vardagen efter respektive helg | månadslön 750 | månadslön 600 | månadslön 700 |
från kl 18 på skärtorsdagen samt från kl 07 på pingst-, midsommar-, jul-, och nyårsafton till kl 00 första vardagen efter respektive helg | månadslön 450 | månadslön 350 | månadslön 400 |
För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. Ersättning för att tjänstemannen har beredskap betalas per pass för lägst 1 timme avseende Beredskapstjänst A, 4 timmar för Beredskapstjänst B och
2 timmar för Beredskapstjänst C, i förekommande fall minskad med den tid som tjänstemannen har fått ersättning för vid beordrad inställelse i arbete enligt X. X nedan.
Beredskapsersättning utges inte samtidigt som övertidsersättning.
7.6 Ersättning för arbetad tid under beredskapstjänst
Om lokal överenskommelse inte träffats om annan ersättning per timme ersätts arbetad tid enligt följande:
Vid beordrad inställelse i arbete betalas övertidsersättning för faktiskt arbetad tid dock;
1. minst 30 minuter vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst A,
2. minst för tre timmar vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst B respektive,
3. minst för 2 timmar vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst C.
Tjänsteman som har Beredskapstjänst B, men utför arbete enligt Beredskapstjänst A, ska ersättas för minst en timme.
För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.
Ersättning för resekostnader i anslutning till Beredskapstjänst B betalas ut.
Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemannen i stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och bör innehålla uppgift om den ersättning som erhålls istället för ersättning för beredskapstjänst.
Överenskommelsen gäller tillsvidare och kan revideras vid nästa lönerevision.
Den part som vill att en enskild överenskommelse ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan.
Anmärkning 1
Finns lokal klubb/förening är det lämpligt att parterna har diskuterat utformning av enskilda överenskommelser. Det kan även vara lämpligt att
diskutera enskilda överenskommelser om beredskap i samband med lönerevisionen.
Anmärkning 2
När en enskild överenskommelse upphör betalas inte längre den avtalade ersättning eller annan kompensation som överenskommits. Ersättning utgår istället enligt kollektivavtalets huvudregel.
8 Restidsersättning
Regler om ordinarie arbetstid med mera finns i Bilaga 1 Arbetstidsavtal.
Restidsersättning utges inte till den som avses i 5.4 och som dessutom kommit överens med arbetsgivaren om att vara undantagen från rätt till restidsersättning.
Undantagen är även den i vars arbete ingår tjänsteresor av betydande om- fattning som resande försäljare, servicetekniker eller motsvarande och som inte särskilt kommit överens om att reseersättning ska utges.
8.1 Förutsättningar för ersättning
För restid under ordinarie arbetstid utges ordinarie lön. För restid utanför ordinarie arbetstid utges restidsersättning. Om arbetsgivaren betalat sovplats på tåg eller båt ska tid mellan 22 och 08 inte medräknas. Endast fulla halvtimmar ersätts.
8.2 Restidsersättningens storlek
Kl 18 dag före arbetsfri dag – kl 6 dag efter arbetsfri dag | 0,91 x timlönen |
Övrig tid | 0,72 x timlönen |
(Vid kortare veckoarbetstid än 40 timmar se punkt 4)
9 Semester
Semester intjänas och läggs ut enligt lag och detta avtal.
Enligt huvudregeln i semesterlagen har tjänstemannen rätt till 25 semesterdagar. Därtill kommer eventuellt ytterligare semesterdagar enligt avtal.
Semesterledighet för tjänsteman med tidsbegränsad anställning, vars anställning inte avses pågå längre än tre månader och som inte varar längre, ska inte läggas ut såvida inte detta överenskommits. Semesterersättning ska dock utbetalas.
Vid sådan anställning beräknas semesterersättning med 12,5 % på den uppburna lönen.
Anmärkning
I 30 b § semesterlagen finns bestämmelser om sammanläggning av semesterförmåner vid flera anställningar.
Semesterlagen skiljer på semester- och intjänandeår. Intjänandeåret löper 1 april – 31 mars. Semesterår, det år då tjänstemannen kan ta ut sin intjänade semester, infaller under samma period året efter intjänandeåret.
Överenskommelse om annat semester- och intjänandeår kan träffas med den lokala tjänstemannaparten eller med tjänstemannen.
Lön under semester är aktuell månadslön. Därutöver utges semestertillägg med 0,8 % av månadslönen per semesterdag (för intermittent deltidsar- betande beräknat på antalet bruttodagar se 9.5)
Semestertillägget utbetalas senast månaden efter semestern.
För rörliga lönedelar (se punkt 4) utges semesterlön med 0,5 % av det utbetalda beloppet gånger antalet semesterdagar (även obetalda). Sådan semesterlön utbetalas senast en månad efter intjänandeårets utgång.
Semesterlönegrundande belopp beräknas med hänsyn till semesterlönegrundande frånvaro enligt semesterlagen.
Övertids-, mertids- och restidsersättning inkluderar semesterlön.
9.3 Ändrad sysselsättningsgrad
Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än då semestern tas ut ska månadslönen vid semestern proportioneras med hänsyn till detta. Detta gäller även vid uttag av sparade semesterdagar.
9.4 Semester för nyanställda m fl
Om den intjänade semestern inte räcker till full semester kan tjänstemannen och arbetsgivaren komma överens om ledighet utan löneavdrag. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.
Om anställningen upphör inom fem år görs avdrag på innestående lön och/eller semesterersättning som för tjänstledighet räknat på den lön som gällde vid ledigheten.
Avdrag ska ej ske om anställningen upphör på grund av arbetsbrist, sjukdom eller hävs av tjänstemannen enligt 4 § lagen om anställningsskydd.
Om tjänstemannen fått ut mer semester än som tjänats in och överens- kommelse enligt ovan inte träffats gäller 29 a § semesterlagen.
9.5 Semester för intermittent deltidsanställd
För den som arbetar endast vissa av veckans dagar beräknas antalet netto- dagar som genomsnittligt antal veckoarbetsdagar x antal semesterdagar / 5 avrundat uppåt till hel dag.
Exempel
Vid 25 dagars bruttosemester och 3 arbetsdagar/vecka blir nettosemestern 15 dagar.
Vid semester förbrukas en hel nettodag för varje dag tjänstemannen annars skulle ha arbetat.
Den betalda semester som överstiger 20 dagar kan sparas i högst fem år.
Arbetsgivaren och tjänstemannen ska komma överens om hur sparad semester ska tas ut.
De sparade semesterdagarna ska tas ut i den ordning de sparades. Det går inte att ta ut sparade semesterdagar och samma år spara nya.
9.7 Outtagen semester - semesterersättning
Outtagen semester som finns kvar när anställningen upphör ersätts med 5,4 % av den aktuella månadslönen per semesterdag.
9.8 Sammanfallande intjänande- och semesterår
Arbetsgivaren kan komma överens med en enskild tjänsteman eller med den lokala tjänstemannaparten om att intjänandeåret och semesteråret ska sammanfalla.
När intjänandeår och semesterår sammanfaller ska erhållen semesterlön betraktas som à-contoutbetalning och avräknas från såväl semesterersättning som lön. Tjänsteman som erhållit fler betalda semesterdagar än intjänade ska återbetala för mycket utbetald semesterlön/tillägg. Motsvarande lönekorrigering görs om sysselsättningsgraden ändrats under semesteråret.
Vid sammanfallande intjänande- och semesterår gäller att om rörliga lönedelar som beror på den personliga insatsen utgör en stor del av inkomsten ska ett à contobelopp som motsvarar den beräknade semesterlönen utbetalas i samband med semestern och avräkning ske senast en månad efter intjänandeårets utgång.
Löneavräkning ska inte göras vid anställningens upphörande om det sker på grund av:
1) tjänstemannens sjukdom eller
2) tjänsteman som frånträder sin anställning under förhållanden som avses i 4 § tredje stycket första meningen i lagen om anställningsskydd eller
3) uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som inte hänför sig till tjänstemannen personligen.
Anmärkning
Det är viktigt att arbetsgivaren är tydlig med vilket intjänande- och semesterår som tillämpas.
10 Sjukdom
Tjänstemannen har under de första 14 dagarna av en sjukperiod en lagstad- gad rätt till sjuklön från arbetsgivaren. För sjukfrånvaro som pågår längre
tid än 14 kalenderdagar betalas sjukpenning från Försäkringskassan fr o m dag 15 enligt C 24 – 28 kap. i Socialförsäkringsbalken. För dag 15 - 90/45 tillkommer i normalfallet kompletterande ersättning från arbetsgivaren enligt detta avtal. Efter dag 90/45 i sjukdomsperioden utges ingen sjuklön. (Efter dag 90 utges normalt ersättning enligt ITP-planen.)
Om tjänsteman enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden ska arbetsgivaren utge sådan till honom/henne.
för grupp 1: t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden för grupp 2: t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden
Grupp 1 = tjänsteman som varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd eller har kommit direkt från en anställning i vilken han/hon har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar.
Grupp 2 = övriga tjänstemän
Sjuklön som från 15:e dagen utges dock för högst 105 kalenderdagar per 12- månadersperiod.
För den som får sjukpension enligt ITP-planen upphör rätten till sjuklön.
Den som blir sjuk eller smittbärare ska underrätta arbetsgivaren snarast möjligt, eller om laga förfall hindrar anmälan, så snart hindret upphört. Sjuklön utges endast för dagar då anmälan gjorts enligt ovan. Arbetsgivaren ska snarast underrättas om när tjänstemannen kan återgå i arbete.
10.3 Sjukförsäkran och läkarintyg
Tjänstemannen ska lämna sjukförsäkran som anger tid och omfattning av frånvaron till arbetsgivaren. Arbetsgivaren eller Försäkringskassan kan begära att tjänstemannen lämnar läkarintyg som visar graden av arbets- oförmåga och sjukdomstidens längd. Från 8:e sjukdagen ska läkarintyg alltid lämnas. Arbetsgivaren behöver inte betala sjuklön om försäkran och intyg inte lämnats eller om uppgifterna är oriktiga och av betydelse för rätten till sjuklön.
Det är av ömsesidigt intresse - i rehabiliteringssyfte – att sjukdomsorsaken klarläggs så tidigt som möjligt, särskilt vid återkommande sjukdom.
Den sjuklön arbetsgivaren ska betala beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan (definition av timlön, dagslön, månadslön m m se punkt 4). Avdraget får inte överstiga en dagslön per sjukdag.
10.4.1 Sjukdom till och med 14:e kalenderdagen per sjukperiod
För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt följande:
För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden | månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden |
För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden | 20 % x månadslönen x 12 52 x veckobetstiden |
Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges efter karenstid dessutom sjuklön med 80 procent av den skift- eller ob- ersättning som tjänstemannen gått miste om.
Anmärkning 1
Av 10.4.3 framgår att en sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden.
Anmärkning 2
Med tjänstemannens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För tjänsteman med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period.
10.4.2 Sjukdom från och med den 15:e kalenderdagen
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar, sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande:
Sjukavdraget beräknas olika beroende på om tjänstemannens månadslön över- eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som
10 x prisbasbeloppet
12
Prisbasbeloppet 2023 52 500 kr. Lönegränsen 2023 blir därför
10 x 52 500 = 43 750 kr
12
För tjänsteman med månadslön som uppgår till högst lönegränsen: Sjukavdrag görs med
90 % x månadslönen x 12
365
För tjänsteman med månadslön över lönegränsen: Sjukavdrag görs med
90 % x 10 x prisbasbeloppet + 10 % x (månadslönen x 12 - 10 x prisbasbeloppet)
365 365
Anmärkning
Lönegränsen 10 prisbasbelopp gäller fr o m den 1 januari 2022.
10.4.3 Återinsjuknande
Återinsjuknar tjänstemannen inom fem kalenderdagar efter en tidigare sjukperiod räknas perioderna som en.
10.4.4 När tio karensavdrag gjorts
Antalet karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att tjänsteman fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.
Anmärkning
Alla karensavdrag som görs enligt 10.4.1 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av 10.4.3 framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod.
10.4.5 Sjuklön utan beaktande av xxxxxx
För en tjänsteman som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.
När lönen ändras görs avdrag utifrån den gamla månadslönen till den dag tjänstemannen får reda på den nya lönen.
10.5 Inskränkningar i rätten till sjuklön
Om tjänstemannen får ersättning från staten, från försäkring eller från skadevållande tredje man, får arbetsgivaren besluta om minskning helt eller delvis av sjuklön för att undvika överkompensation i förhållande till de sjuklönenivåer som följer av detta avtal. Det sagda gäller inte ersättning från allmän Försäkringskassan eller ersättning enligt kollektivavtal.
Om tjänstemannen helt eller delvis har undantagits från sjukförsäkrings- förmåner enligt avdelning C i Socialförsäkringsbalken reduceras sjuklönen i motsvarande mån.
Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för någon annan arbetsgivare, i samband med egen rörelse eller är själv- förvållad ska arbetsgivaren betala sjuklön fr o m 15:e dagen endast om arbetsgivaren särskilt åtagit sig detta.
11 Föräldraledighetstillägg samt avdrag vid tillfällig vård av barn
Under förutsättning att tjänstemannen haft en oavbruten anställning hos arbetsgivaren under minst ett år före den första dagen av föräldraledighet utges ersättning enligt följande.
Föräldraledighetstillägget beräknas enligt nedan:
- På lönedelar under 10 prisbasbelopp dras 0,9 x dagslönen per kalenderdag
- På lönedelar över 10 prisbasbelopp dras 0,1 x dagslönen per kalenderdag Föräldraledighetstillägg utges ej för lönedelar över 15 prisbasbelopp.
Föräldraledighetstillägget utges för högst två ledighetsperioder om sammanlagt högst 180 kalenderdagar. Om tjänstledigheten skulle bli kortare än 180 kalenderdagar utges föräldraledighetstillägg inte för längre tid än ledigheten omfattar. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om annan förläggning av ledigheten.
Ersättning utges för ledighet som infaller inom 24 månader räknat från barnets födelse eller vid erhållande av vårdnad i samband med adoption.
Har föräldrapenning nedsatts/indragits enligt avdelning H 110 kap. §§ 52-54 i Socialförsäkringsbalken ska ersättning enligt ovan reduceras i motsvarande mån.
Anmärkning
Ansökan om föräldraledighet som avses infalla någon gång i perioden 1 juni till 31 augusti respektive år bör inges till arbetsgivaren i samband med semesteransökan, det vill säga normalt den 1 mars.
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning dras en timlön för varje frånva- rotimme.
12 Annan ledighet
Permission är ledighet utan löneavdrag och beviljas av arbetsgivaren. Tjänsteman har rätt till permission vid hastigt påkommande sjukdom i familjen samt i samband med nära anhörigs död.
När nationaldagen infaller på en lördag eller söndag erhåller tjänstemannen ledighet med lön motsvarande det dagliga genomsnittliga heltidsarbets- måttet. För deltidsanställd proportioneras ledigheten i förhållande till sysselsättingsgraden. Tiden läggs ut i samråd mellan arbetsgivaren och tjänstemannen.
Tjänstledighet är ledighet med löneavdrag och utges efter överenskommelse eller enligt lag.
Tjänstledighet får ej påbörjas eller avslutas med sön- eller helgdag. Avdraget är:
- Om tjänstledigheten varar högst 5 arbetsdagar är avdraget en timlön per timme
- Vid längre tjänstledighet är avdraget per kalenderdag (även arbetsfri) en dagslön.
- Om tjänstledigheten varar en hel kalendermånad eller löneperiod dras hela månadslönen av.
13 Uppsägning
Om en tjänsteman eller en arbetsgivare vill bryta en tillsvidareanställning gäller vissa uppsägningstider och regler. Vid en visstidsanställning är huvudregeln att anställningen upphör när den avtalade tiden gått till ända, när arbetet har slutförts eller när säsongen är slut om tjänstemannen och arbetsgivaren inte kommit överens om annat. Under uppsägningstid har
tjänstemannen rätt till lön och andra anställningsförmåner. Xxxxxxxxxxxxx är också skyldig att arbeta under uppsägnignstid.
Uppsägningstiden för tillsvidareanställda framgår av följande tabeller. Arbetsgivaren och tjänstemannen får komma överens om längre uppsäg- ningstider.
13.1 Uppsägningstid från tjänstemannen:
Tjänstemannens anställningstid och uppsägningstid i månader
Anställningstid vid företaget (se 3 § LAS) | < 2 år | 2 - 6 år | > 6 år |
Uppsägningstid månader | 1 | 2 | 3 |
13.2 Uppsägningstid från arbetsgivaren.
Tjänstemannens anställningstid och uppsägningstid i månader
Anställningstid vid företaget (se 3 § LAS) | < 2 år | 2-4 år | 4-6 år | 6-8 år | 8-10 år | >10 år |
Uppsägningstid månader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
För tjänsteman som fyllt 55 år, dock längst till 65 års ålder, och har en sammanhängande anställningstid vid företaget av minst 10 år är uppsäg- ningstiden vid arbetsbrist 1 år.
13.3 Tjänsteman som fyllt 69 år
Oberoende av tidigare avtalad uppsägningstid gäller följande för tjänsteman som fyllt 69 år.
Anställningen kan bringas att upphöra vid utgången av den månad tjänstemannen fyllt 69 år genom skriftlig underrättelse två månader innan från arbetsgivaren eller tjänstemannen.
Anställningar som fortsätter efter att tjänstemannen uppnått den ålder som anges i första stycket kan bringas att upphöra genom att arbetsgivaren eller tjänstemannen lämnar skriftlig underrättelse därom. Anställningen upphör då en månad efter det att någondera parten skriftligen underrättat motparten om sin avsikt att avbryta anställningen.
Varsel till facklig organisation behöver inte lämnas med anledning av avbrytandet.
Det är möjligt att komma överens om längre avbrytandetid än en månad efter det att tjänstemannen uppnått ålder som anges i första stycket. Det ska uttryckligen framgå av överenskommelsen.
Anmärkning
32 a § lagen om anställningsskydd ger för närvarande anställda rätten att kvarstanna i tjänst till 69 år.
13.4 Avbrytande av provanställning
Provanställningen kan avbrytas av både arbetsgivaren och tjänstemannen före prövotidens utgång genom skriftligt besked senast två veckor i förväg.
Vill inte arbetsgivaren eller tjänstemannen att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden löpt ut, ska skriftligt besked om detta lämnas senast två veckor före prövotidens utgång. Har inte underrättelse lämnats senast vid prövotidens utgång övergår provanställningen till en tillsvidareanställning.
Om provanställningen inte övergår till en tillsvidareanställning, ska arbetsgivaren motivera sitt ställningstagande, om tjänstemannen begär det.
13.5 Prövotid vid vikariat och avtalad visstidsanställning
Ett vikariat eller en avtalad visstid kan bringas att upphöra genom att arbetsgivaren eller tjänstemannen lämnar underrättelse därom.
Anställningen upphör då en månad efter det att någondera parten skriftligen underrättat motparten om sin avsikt att avbryta anställningen. Möjligheten att genom underrättelse bringa anställningen att upphöra gäller endast fram till den tidpunkt då tjänstemannen har en sammanlagd anställningstid om sex månader vid företaget. När ett avtal om en avtalad visstid eller ett vikariat har föregåtts av en provanställning i liknande befattning i företaget minskas prövotiden i motsvarande grad.
Om vikariatet eller den avtalade visstidsanställningen upphör att gälla genom underrättelse från arbetsgivaren, ska arbetsgivaren motivera sitt ställningstagande om tjänstemannen begär det.
Anmärkning
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan skriftligen överenskomma om att ett vikariat eller en avtalad visstid inte av någondera parten kan bringas att upphöra genom underrättelse.
13.6 Uppsägning av tidsbegränsad anställning
Om arbetsgivare och tjänsteman kommit överens om att en tidsbegränsad anställning kan sägas upp i förtid även efter de sex första månaderna kan parterna inte komma överens om kortare uppsägningstid än vad som framgår av kollektivavtalets uppsägningstider.
En överenskommelse om uppsägningsmöjlighet i förtid äger tillämpning först efter att eventuell prövotid enligt mom 13.5 löpt ut.
Den som inte kan ges arbete under uppsägningstid ska ändå få lön. För den som har rörliga lönedelar eller tillägg beräknas lönen för sådana lönedelar till:
1/365 av sådan inkomst under närmast föregående tolvmånadersperiod per kalenderdag.
Den som börjar eller slutar sin anställning under löpande månad ersätts med en dagslön (se punkt 4) för varje kalenderdag som anställningen omfattar.
13.9 Skadestånd för den som inte iakttar uppsägningstid
Den som lämnar anställningen före uppsägningstidens utgång ska betala skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som vållas därav, lägst med ett belopp som motsvarar lönen under den del av uppsägningstiden som inte iakttagits.
Efter uppsägning ska arbetsgivaren lämna betyg som visar anställningstid, arbetsuppgifter och om tjänstemannen så önskar vitsord och uppsägnings- anledning.
Betyget ska lämnas inom en vecka efter att det begärts.
13.11 Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist
Anmärkning 1
Parterna noterar att berörda PTK-förbund enats om att i företag befintliga tjänstemannaklubbar respektive av de anställda utsedda representanter beträffande Huvudavtalet och frågor om personalinskränkning enligt det här avtalet gentemot arbetsgivaren företräds av ett gemensamt organ, PTK- L, som är den i dessa avtal och lagen om anställningsskydd omnämnda ”lokala tjänstemannaparten”.
Xxx tjänstemannaparten inte uppträda genom PTK-L kan arbetsgivaren träffa överenskommelse med varje organisation för sig.
Anmärkning 2
Texten i 13.11.1 och 13.11.2 härrör från Huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd. Om regleringen i Huvudavtalet ändras eller upphör att gälla för detta avtalsområde, gäller detsamma avseende likalydande regler i 13.11.1 och 13.11.2.
13.11.1
De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera arbetsgivarens krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställande av turordning ske med avsteg från bestämmelserna i anställningsskyddslagen.
De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att arbetsgivarens behov av kompetens särskilt beaktas liksom arbetsgivarens möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därvid bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna på endera partens begäran träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § anställningsskyddslagen och de avsteg från lagen som erfordras.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna från 25 - 27 §§ anställningsskyddslagen överenskomma om turordningen vid återanställning. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla.
Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycke liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.
Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsätts att företaget inför behandling av frågorna som berörs i denna paragraf tillhandahåller den lokala respektive förbundsavtalsparten relevant faktaunderlag.
Anmärkning
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsäg- ning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.
Svenskt Näringsliv och PTK noterar att samtliga berörda PTK-förbund enats om att i företag befintliga tjänstemannaklubbar respektive av tjänstemännen utsedda representanter inom PTK-området kan beträffande detta avtal och beträffande frågor om personalinskränkning enligt avtalen om allmänna anställningsvillkor gentemot arbetsgivaren företrädas av ett gemensamt organ, PTK-L. Detta organ ska anses vara "den lokala arbetstagarparten" i de nämnda avtalen. PTK-L ska även anses vara "den lokala arbetstagarorganisationen" enligt anställningsskyddslagen.
13.11.2
Om avtal om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist inte kan träffas får arbetsgivaren vid berörd driftsenhet och avtalsområde undanta tre arbetstagare. De sålunda undantagna har företräde till fortsatt anställning.
Arbetsgivare som endast har en driftsenhet kan vid tillämpning av första stycket istället välja att undanta totalt fyra arbetstagare för samtliga avtalsområden.
Vad avser situationen att flera driftsenheter sammanlagts till en gemensam turordning genom tillämpning av 22 § tredje stycket anställningsskyddslagen, ska antal vid tillämpning av första stycket vara tre arbetstagare plus en arbetstagare per driftsenhet som omfattas av sammanläggningen utöver den första driftsenheten, per avtalsområde.
Alternativt med regleringen i första, andra och tredje stycket får en arbetsgivare vid berörd driftsenhet och avtalsområde undanta 15 procent av de anställda som slutligen får avsluta sin anställning på grund av arbetsbristen, innan lagturlistan fastställs. Undantag enligt detta stycke får högst omfatta tio procent av de anställda vid berörd driftsenhet eller driftsenheter, per avtalsområde.
En arbetsgivare som vid uppsägning på grund av arbetsbrist undantagit en eller flera arbetstagare enligt första, andra, tredje eller fjärde stycket får inte vid berörd driftsenhet och avtalsområde undanta ytterligare arbetstagare vid uppsägning som sker inom tre månader därefter.
Anmärkning
Denna bestämmelse ersätter bestämmelsen i 22 § andra stycket anställningsskyddslagen, dvs. det s.k. tvåundantaget.
Med avtalsområde avses i denna bestämmelse kategoriklyvningen mellan arbetare och tjänstemän.
Vad som utgör driftsenhet regleras inte i denna bestämmelse. Definitionen av vad som är en driftsenhet finns i 22 § tredje stycket anställningsskyddslagen, vilken bestämmelse är dispositiv.
Med begreppet anställda som slutligen får avsluta sin anställning på grund av arbetsbristen avses samtliga anställda vilkas anställning avslutas på grund av arbetsbristen. Med detta avses utöver den som sägs upp av arbetsgivaren även den arbetstagare vars anställning på annat vis upphör på grund av arbetsbristen, t.ex. där anställning avslutas genom individuell överenskommelse därom, genom tidigare pensionsavgång och dylikt.
Avseende procentregeln ska avrundning ske matematiskt.
De arbetstagare som undantas ska enligt arbetsgivaren ha särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Arbetsgivarens bedömning i denna fråga kan inte angripas rättsligt.
Möjligheten att undanta arbetstagare från turordningen gäller enligt paragrafens femte stycke inte i fall där arbetsgivaren tidigare inom en tremånadersperiod vid berörd driftsenhet och avtalsområde har sagt
upp arbetstagare på grund av arbetsbrist och då använt sig av undantagsmöjligheten. En arbetsgivare som har sagt upp en eller flera arbetstagare på grund av arbetsbrist och då undantagit arbetstagare från turordningen får alltså först efter att tre månader har passerat, från det att den första uppsägningen verkställts, undanta arbetstagare från turordningen vid uppsägning på grund av en ”ny” arbetsbrist vid en driftsenhet och avtalsområde som varit berörd.
Annars kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig för brott mot turordningsreglerna. Det nu sagda gäller bara i fall där arbetsgivaren vid den tidigare arbetsbristuppsägningen faktiskt använt sig av möjligheten att undanta arbetstagare från turordningen. Med begreppet berörd driftsenhet och avtalsområde avses i denna bestämmelse driftsenhet och avtalsområde där någon arbetstagare sagts upp på grund av arbetsbrist. Vid sammanläggning innebär det att spärren i paragrafens femte stycke endast träffar driftsenheter och avtalsområden där någon arbetstagare faktiskt sagts upp på grund av arbetsbristen.
14 Giltighetstid
Detta avtal gäller under perioden 1 april 2023 till och med 31 mars 2025. Därefter gäller avtalet tillsvidare med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.
Bilaga 1 till allmänna anställningsvillkor
Arbetstidsavtal
§ 1 Avtalets omfattning
Mom 1 Tillämpningsområde
Avtalet gäller för samtliga medarbetare i företag anslutna till Almega Tjänsteförbunden avtal Utbildningsföretag. Dessa tjänstemän undantas från tillämpningen av arbetstidslagen.
Mom 2 Undantag
Bestämmelserna i §§ 2-5 gäller ej beträffande
- tjänsteman i företagsledande ställning
- arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest under sådana för- hållanden att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.
Mom 3
Arbetsgivare och tjänsteman som träffar överenskommelse om att rätten till särskild övertidskompensation ska ersättas med längre semester eller kompenseras på annat sätt enligt 5.4 i avtalet om allmänna anställningsvillkor kan träffa överenskommelse om att tjänstemannen ska vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-5.
Anmärkning till mom 2 och 3
Enligt mom 2 och 3 ovan omfattas vissa tjänstemän inte av bestämmelserna i §§ 2-5. Det är dock ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidens omfattning för dessa tjänsteman. För vissa av dem sker tidsregistrering genom tidstämpling eller på annat sätt, t ex när flexibel arbetstid tillämpas vid företaget. I dessa fall finns alltså underlag för en bedömning av arbetstidssituationen. I andra fall kan registrering inte ske på samma sätt som för övriga tjänstemän. Om tjänstemannaklubben så begär ska arbetsgivaren och tjänstemannaklubben gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för dessa medarbetare.
Vissa tjänstemän som är undantagna från bestämmelserna i §§ 2-5 har enligt hittills gällande praxis också haft en viss frihet i fråga om förlägg- ningen av sin arbetstid. Denna frihet påverkas inte genom det nu träffade avtalet.
Mom 4
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan skriftlig överens- kommelse träffas om att utöver undantagen enligt mom 2 och 3 viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän ska vara undantagna från bestämmel- serna i §§ 2-5 i de fall tjänstemännen med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende eller eljest särskilda omständigheter föreligger.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse se § 6 mom 2.
§ 2 Ordinarie arbetstid
Mom 1
Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per en begräsningsperiod om fyra veckor. Om företagets redovisning är så ordnad får dock begränsningsperiod i stället tillämpas kalendermånad.
Midsommar- jul- och nyårsafton jämställs med helgdag
För tjänsteman i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden ej överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden ej överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
Anmärkning
Treskiftsarbete kan bedrivas med tre eller flera skiftlag.
Mom 2
Där särskilda omständigheter föreligger kan mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben träffas skriftlig lokal överenskommelse om annan begränsningsperiod eller omfattning av ordinarie arbetstid för viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän. Om sådan överenskommelse träffas ska parterna lokalt göra en avstämning av arbetstiden fyra gånger per år.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 6 mom 2.
Anmärkning
SAF och PTK är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året ska kunna tillämpas.
§ 3 Övertid
Mom 1
Med övertid avses i detta avtal arbete som tjänstemannen har utfört utöver för denne gällande dagliga arbetstidens längd eller inom den begränsnings- period, som avtalats mellan de lokala parterna om
- övertidsarbete har beordrats på förhand eller
- där beordran på förhand ej kunnat ske, övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
Tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten upptas inte som övertid enligt mom 2 nedan.
Vid beräkning av fullgjord övertid medtas endast fulla halvtimmar.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.
Anmärkning
Beträffande deltidsanställda tjänstemän ska arbete som ersätts enligt 5.3 i avtalet om allmänna anställningsvillkor avräknas från övertidsutrymmet i mom 2 nedan.
Mom 2
När särskilda skäl föreligger får allmän övertid uttagas med högst 150 timmar per kalenderår.
Mom 3
Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Dessa timtal får endast
överskridas om synnerliga skäl föreligger, t ex när det är nödvändigt för att ett arbete som inte kan avbrytas utan avsevärda olägenheter för verksam- heten, ska kunna slutföras.
Mom 4
Allmän övertid, oavsett kompensationsform, ska avräknas från övertidsut- rymmet enligt mom 2 ovan.
Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) enligt 5.2 i avtalet om allmänna anställningsvillkor återförs det antal "övertidstimmar" som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt mom 2 ovan.
Exempel
En tjänsteman utför övertidsarbete en vardagskväll under fyra timmar. Dessa övertidstimmar avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 2.
Överenskommelse träffas om att tjänstemannen ska kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under sex timmar (fyra övertidstimmar x 1,5 tim
= sex kompensationsledighetstimmar). När kompensationsledigheten har uttagits tillförs övertidsutrymmet enligt mom 2 de fyra övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten.
Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertids- utrymmet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enas om annat.
Anmärkning
Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa överenskommelse om att övertid som ersatts med kompensationsledighet ska, för att kunna återföras till övertidsutrymmet enligt den teknik som beskrivs ovan, utläggas inom viss bestämd tidsperiod, t ex räknat från tidpunkten för övertidsarbetets utförande eller före visst bestämt datum.
Beträffande giltighetstid se § 6 mom 2.
Mom 5
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss med- arbetare eller grupp av medarbetare skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid. Överenskommelse om
annan omfattning av allmän övertid ska underställas förbundsparten för godkännande.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse se § 6 mom 2.
Mom 6
Utöver vad som ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, överens- kommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben om uttag av extra övertid om högst 150 timmar per kalenderår.
Mom 7
Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav ej beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 2 ovan.
§ 4 Jourtid
Mom 1
Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänstemannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov upp- kommer utföra arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken tjänstemannen utför arbete för arbetsgivarens räkning.
Mom 2
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av jourtid.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse se § 6 mom 2.
§ 5 Anteckning av övertid och jourtid
Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt § 3 och jourtid enligt § 4. Tjänstemannen, tjänstemanna- klubben eller central representant för tjänstemannaförbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar.
§ 6 Giltighetstid
Mom 1
Avtalet har samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor, dvs 1 november 2020 – 31 mars 2023.
Mom 2
Lokal överenskommelse som träffas med stöd av § 1 mom 4, § 2 mom 2, § 3 mom 4-6, § 4 mom 2 och rätten för arbetsgivaren och tjänstemanna- klubben att träffa överenskommelse om uttag av extra övertid enligt § 3 mom 6 ska gälla tills vidare med tre månaders uppsägningstid.
Uppsägning kan ske av arbetsgivaren, tjänstemannaklubben eller av PTK- förbund.
Om endera parten önskar att den lokala överenskommelsen respektive nämnda rätt till lokal överenskommelsemöjlighet ska bestå, ska han skynd- samt begära att förhandlingar härom förs under uppsägningstiden. För- bundsparterna kan förlänga det lokala avtalets uppsägningstid för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan avtalet upphör. I sista hand kan frågan huruvida avtalet ska bestå eller ej tas upp till överläggningar i Tjänstemarknadsnämnden SAF-PTK.
Bilaga 2 till allmänna anställningsvillkor Avtal om avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag Generella regler
§ 1
Parterna har träffat överenskommelse om Flexpension i Tjänsteföretag på avtalsområdet. Denna överenskommelse gäller samtliga tjänstemän som omfattas av allmänna villkorsavtalet och som ITP-avtalets ålderspensionsbestämmelser är eller hade kunnat vara tillämpligt för och innebär en kollektiv avsättning till flexpensionsystemet. Det innebär att arbetsgivaren från och med den 1 november 2017 för tjänsteman som fyllt 25 men inte 65 år ska betala en kompletterande premie till ITP-planen, i enlighet med punkt 7.2 i avdelning 1 respektive punkt 6.4 i avdelning 2 av ITP-planen. Från och med den 1 januari 2023 betalas kompletterade permier till 66 år för tjänsteman som omfattas av ITP 1.
§ 2
Den kompletterande premien ska inbetalas till Collectum från och med 1 november 2017 och därefter månatligen. Höjning av den kompletterande premien sker därefter i samband med kommande lönerevisionstidpunkter i branschavtalet och enligt de rutiner som gäller för kompletterande premier till ITP 1 respektive ITPK inom ITP 2. Premien ska komplettera den försäkring för ITP 1 eller ITPK som tjänstemannen har i anställningen hos arbetsgivaren.
Anmärkning
Om branschavtalets lönerevisionsdatum under uppbyggnadsfasen är tidigare än de märkessättande avtalens lönerevisionsdatum, ska höjningen av den kompletterande premien ske vid tidpunkten för de märkessättande avtalens lönerevision.
Collectum ska, så långt det är möjligt, bistås av parterna med uppgifter om vilka arbetsgivare som ska göra avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag.
§ 3
Premien till Flexpension i Tjänsteföretag ska från och med 2017 års avtalsförhandlingar successivt byggas ut med ett års eftersläpning i förhållande till märkessättande förbunds avtal inom Svenskt Näringsliv.
Det innebär att det 2017 görs en avsättning i Flexpension i Tjänsteföretag som motsvarar 2016 års nivå om 0,2 %. Parterna är vidare överens om att Flexpension för tjänsteföretag byggs ut till samma nivå som gäller för märkessättande förbund inom Svenskt Näringsliv med tre års fördröjning, dock totalt max 2 %. Det betyder att när märkessättande förbund upphör med avsättningar, eller uppnått 2 %, till Flexpension ska ytterligare avsättningar göras till Flexpension i Tjänsteföretag under de tre efterföljande åren så att premienivåerna blir lika, dock högst till en premienivå om 2 procent. Parterna konstaterar att premieskillnaden vid införandet av Flexpension i Tjänsteföretag är 0,7 procent.
Skulle löneökningsutrymmet framgent bli väsentligt lägre än det föregående årets löneökningsutrymme ska parterna ta upp förhandlingar om att helt eller delvis skjuta på det aktuella årets fastställda avsättning.
Anmärkning
Varje år som premienivån i Flexpension i Tjänsteföretag byggs ut minskar löneökningsutrymmet i förhållande till märkessättande förbunds kostnadsmärke med motsvarande nivå.
Kostnader för premiebefrielseförsäkring i Alecta respektive premie- överföringen till Collectum och försäkringsbolagen samt förvaltnings- kostnader, ska belasta de avsatta premierna.
Ersättning från premiebefrielseförsäkringen utbetalas enligt Collectums och Alectas villkor för kompletterande premier till ITP 1 respektive ITPK.
§ 4
Arbetsgivare som omfattas av Flexpension i Tjänsteföretag kan ta ställning till om tjänstemännen vid företaget ska ha möjligheten att avstå från avsättning till Flexpension. Tjänstemannens fasta kontanta lön höjs vid avståendetidpunkten med motsvarande vid den tidpunkten aktuell kollektiv
premienivå. Med avståendetidpunkt menas den tidpunkt då lämnat besked om avstående får verkan. Sådant avstående gäller för den aktuella anställningen hos arbetsgivaren, d.v.s. den juridiska personen. Ett avstående påverkar inte tidigare inbetalda premier till Flexpension i Tjänsteföretag.
Om arbetsgivaren tagit ställning till att tjänstemännen vid företaget får välja att avstå kan den tjänsteman som så önskar meddela sin arbetsgivare om att denne vill avstå från avsättning till Flexpension vid följande tillfällen:
- Nyanställd tjänsteman vid företaget kan lämna besked om avstående tidigast vid tillträdesdagen i anställningen och senast två månader därefter.
- Tjänsteman anställd vid företag som genom verksamhetsöverlåtelse inträder i systemet för Flexpension i Tjänsteföretag kan lämna besked om avstående tidigast efter det att regleringen avseende avsättning börjar gälla och senast två månader därefter.
- Tjänsteman anställd vid företag som genom kollektivavtalsbundenhet inträder i systemet för Flexpension i Tjänsteföretag, enligt § 7 första stycket, kan lämna besked om avstående senast två månader efter bundenheten.
- Tjänsteman anställd vid företag som genom kollektivavtalsbundenhet inträder i systemet för Flexpension i Tjänsteföretag, enligt § 7 andra stycket, kan lämna besked om avstående tidigast efter det att regleringen avseende avsättning börjar gälla och senast två månader därefter.
Anmärkning 1
I samband med anställningens ingående är det möjligt för arbetsgivaren att i anställningsavtalet ange vad som är den överenskomna lönen respektive Flexpension i Tjänsteföretag samt vad lönen i sådant fall skulle bli vid ett avstående av Flexpension. Xxxxxx tjänstemannen att avstå från avsättning till Flexpension kan sådant besked lämnas först fr o m att anställningen tillträtts.
Anmärkning 2
För det fall nyanställd tjänsteman beviljas semester, under perioden juni till och med augusti, och denna period helt eller delvis faller inom ramen för de
två månader vilka utgör möjlighet för tjänstemannen att välja att avstå avsättning till Flexpension ska avståendemöjlighet förlängas med motsvarande antal kalenderdagar.
Anmärkning 3
När tjänsteman lämnat besked om avstående får avståendet verkan från den 1:a dagen i den första kalendermånaden i den tvåmånadersperiod under vilken avståendet kan göras. Det innebär som exempel att tjänsteman som inträder i kollektivavtalet den 15 mars, kan lämna besked om avstående under perioden 15 mars – 15 maj vilket får verkan den 1 mars.
Tjänstemannens lön höjs från avståendetidpunkten med den då aktuella kollektiva premienivån.
Undantag från ovanstående punkter gäller för tjänsteman som ej fyllt 25 år då möjligheten att lämna besked om avstående från avsättning till Flexpension tidigast inträder då tjänstemannen fyller 25 år och senast två månader därefter.
Arbetsgivaren ska dokumentera att tjänstemannen valt att avstå från avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag i enlighet med dessa regler, samt därefter anmäla detta till Collectum. För det fall fråga uppkommer har arbetsgivaren att visa att tjänstemannen valt att avstå.
Anmärkning 4
Arbetsgivaren kan ändra sitt ställningstagande enligt denna paragraf genom att fatta ett nytt beslut. Om så sker, och arbetsgivarens beslut innebär att tjänstemännen får möjlighet att avstå från avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag, gäller detta under förutsättning att tidsfrist/er ovan medger detta. Om arbetsgivarens beslut innebär att tjänstemännen inte längre får möjlighet att avstå, gäller tidigare medgivna avståenden såvida inte annat överenskommes enligt § 5 nedan.
Anmärkning 5
Parterna är överens om att ett avstående ska vara tjänstemannens egna beslut och får således ej vara villkorad i förhållande till förmåner i anställningen utöver vad som regleras i detta avtal. Arbetsgivaren kan inte
heller på annat sätt generellt förutsätta individuella avståenden på företaget.
§ 5
Tjänsteman som har avstått från avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag och därmed erhållit den vid avståendetidpunkten aktuella kollektiva premienivån till Flexpension i Tjänsteföretag som lön kan, om arbetsgivaren medger det, återta avståendet och få den aktuella kollektiva premienivån som pensionspremie istället. Huruvida pensionspremien enligt den kollektiva nivån ska avräknas mot lön bestäms efter överenskommelse mellan tjänstemannen och arbetsgivaren.
§ 6
Tjänsteman som valt att inte avstå avsättning till Flexpension i tjänsteföretag kan träffa individuell överenskommelse med arbetsgivaren om ytterligare avsättningar än vad som anges i avtalet för Flexpension i Tjänsteföretag. Sådan individuell överenskommelse gäller under så lång tid och på sätt tjänstemannen och arbetsgivaren kommit överens om.
Om individuell överenskommelse som träffats enligt vad som anges i första stycket upphör, ska den individuellt överenskomna ytterligare avsättningen utges som lön till tjänstemannen.
Anmärkning 1
Avtalsparterna i denna överenskommelse om Flexpension i Tjänsteföretag ska verka för att sådana ytterligare avsättningar ska göras inom ramen för pensionsplanen ITP till ITP 1 eller ITPK.
Anmärkning 2
Löneväxlingssystem som tillämpas utan samband med Flexpension i Tjänsteföretag påverkas inte av denna reglering.
§ 7
Företag som när bundenhet av kollektivavtalet uppstår redan omfattas av annat flexpensionssystem ska fortsätta bygga ut företagets premienivå,
oavsett hur denna byggts upp inom ramen för centrla avtalsuppgöresler om Flexpension/deltidspension, med de avsättningar som görs enligt Flexpension i Tjänsteföretag till dess företaget når den fullt utbyggda premien nivån för Flexpension i Tjänsteföretag om 2 %, så som anges i § 3.
Anmärkning
När det av respektive centralt kollektivavtal framgår att del av löneutrymmet används för ytterligare avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag ska sådan avsättning i stället utges som lön när den fullt ytbyggda permienivån om 2% har uppnåtts i företaget.
Företag som när bundenhet av kollektivavtalet uppstår inte tidigare omfattats av flexpensionssystem gäller utöver vad som anges i § 3 följande:
- 12 månader efter att företaget anslutits till kollektivavtalet ska företaget betala 10 % av den premienivå som var aktuell vid anslutningstillfället.
- 24 månader efter att företaget anslutits till kollektivavtalet ska företaget betala ytterligare 20 %, totalt 30 %, av den premienivå som var aktuell vid anslutningstillfället.
- 36 månader efter att företaget anslutits till kollektivavtalet ska företaget betala ytterligare 20 %, totalt 50 %, av den premienivå som var aktuell vid anslutningstillfället.
- 48 månader efter att företaget anslutits till kollektivavtalet ska företaget betala ytterligare 25 %, totalt 75 %, av den premienivå som var aktuell vid anslutningstillfället.
- 60 månader efter att företaget anslutits till kollektivavtalet ska företaget betala ytterligare 25 %, totalt 100 %, av den premienivå som var aktuell vid anslutningstillfället.
Utöver ovanstående infasning av premienivån kopplat till anslutningstillfället har företaget även att utge löneökningsutrymme enligt gällande löneavtal samt de eventuella ytterligare premieavsättningar till Flexpension i Tjänsteföretag som regleras i gällande avtal.
Företaget kan välja att för samtliga tjänstemän vid företaget införa avsättning till Flexpension i Tjänsteföretag i en snabbare takt än vad som anges i denna paragraf, vilket inte får medföra någon avräkning från
löneökningsutrymmet i gällande löneavtal. En sådan förtida uppbyggnad av premienivån betraktas inte heller som individuell överenskommelse om ytterligare avsättning inom ramen för flexpensionsavtalet.
Anmärkning
Beträffande verksamhet eller del av verksamhet som övergår från en arbetsgivare till en annan genom en sådan verksamhetsövergång som avses i 6b § anställningsskyddslagen gäller följande när förvärvaren är bunden av kollektivavtal om Flexpension i Tjänsteföretag och överlåtare och förvärvare har byggt ut respektive premienivå olika: När förvärvarens kollektivavtal blir tillämpligt på de övertagna tjänstemännen gäller den premienivå till Flexpension i Tjänsteföretag som framgår av förvärvarens kollektivavtal.
Kompletterande premier till ITP 1
§ 8
Den kompletterande premien ska tidigast betalas fr.o.m. den månad tjänstemannen fyller 25 år och längst t.o.m. månaden före den under vilken tjänstemannen uppnår 66 års ålder.
§ 9
Den kompletterande premien ska beräknas på den pensionsmedförande lönen för pensionsförmåner enligt ITP 1, punkten 6.
Den kompletterande premien debiteras arbetsgivaren av Collectum på samma underlag som ligger till grund för premien för ITP 1. Från den 1 januari 2023 debiteras inte kompletterade premier för lönedelar som för viss månad överstiger 30 inkomstbasbelopp/12.
Kompletterande premier till ITPK inom ITP 2
§ 10
Den kompletterande premien ska betalas för tjänsteman som är född 1978 eller tidigare och längst t.o.m. månaden före den under vilken tjänstemannen uppnår 65 års ålder.
§ 11
Den kompletterande premien ska beräknas på den pensionsmedförande lönen för pensionsförmåner enligt ITP 2, punkten 3.
För tjänsteman som beviljats deltid i pensioneringssyfte ska arbetsgivaren även under sådan tid fortsatt anmäla inkomst utifrån tidigare sysselsättningsgrad.
Anmärkning
Avseende rörliga lönedelar förutsätts att överenskommelse träffas hur dessa ska anmälas. Överenskommelse träffas med utgångspunkt från tidigare sysselsättningsgrad med beaktande av faktisk förtjänst, ny sysselsättningsgrad och eventuellt förändrat lönesystem.
§ 12
Arbetsgivaren har rätt att avanmäla tjänsteman som är föräldraledig. Då sådan tid med föräldrapenning är pensionsgrundande rekommenderar Svenskt Näringsliv och PTK arbetsgivaren att fortsätta betala premierna till ITP 2 under de första elva månaderna av föräldraledigheten. Avtalsparterna är därför överens om att denna rekommendation även ska gälla kompletterande premier till ITPK.
§ 13
Uttag av pensionsförsäkring som baseras på de kompletterande premierna för Flexpension i Tjänsteföretag sker i enlighet med de villkor som gäller för uttag av ITP 1 respektive ITPK.
§ 14
Tolkning och tillämpning av dessa villkor sker i ITP-nämnden när det gäller frågor där tillämpningen följer av ITP-planens regler. Övriga frågor avseende tolkning och tillämpning av detta avtal ska hanteras i enlighet med branschavtalets förhandlingsordning.
Anställda som inte har ITP 1 eller ITPK
§ 15
För tjänstemän som är mellan 25 och 66 år (ITP 1) respektive 65 år (ITP 2) och som ITP avtalet är eller hade kunnat vara tillämpligt för men som inte har något pågående intjänande av ITP 1 eller ITPK hos arbetsgivaren gäller att arbetsgivaren träffar enskild överenskommelse med den anställde om hur avsättningen till Flexpension i Tjänsteföretag ska hanteras utifrån gällande förutsättningar. Sådan överenskommelse kan också träffas mellan arbetsgivaren och lokal facklig organisation.
Även för tjänsteman som inte har något pågående intjänande av ITP 1 eller ITPK hos arbetsgivaren gäller §§ 4 och 5.
Gemensam information
§ 16
För att ge stöd kring hanteringen av Flexpension i Tjänsteföretag ska de kollektivavtalsslutande parterna ta fram gemensamt informationsmaterial. Informationsmaterialet ska spridas till företagen, de förtroendevalda och företagens tjänstemän.
Bilaga 3 till allmänna anställningsvillkor
Överenskommelse om deltid i pensioneringssyfte
Tjänsteman har en förstärkt möjlighet att hos arbetsgivaren ansöka om att gå ner i arbetstid från 62 års ålder (tjänsteman som omfattas av ITP 2) respektive 63 års ålder (tjänsteman som omfattas av ITP 1) för att möjliggöra Flexpension. En förutsättning för att överenskommelse ska kunna träffas är att så kan ske med skäligt hänsynstagande till verksamhetens krav och behov.
Tjänsteman som vill utnyttja rätten att ansöka ska göra detta skriftligen. Arbetsgivaren ska skyndsamt pröva ansökan och göra en bedömning av möjligheterna att träffa överenskommelse om deltid.
Kommer arbetsgivare och tjänstemannen överens om att tjänstemannen ska går ner i arbetstid är anställningen från det att överenskommelsen börjar gälla en deltidstjänst med den sysselsättningsgrad som följer av överenskommelsen.
Träffas inte överenskommelse om nedgång i arbetstid ska arbetsgivaren underrätta tjänstemannen och dennes fackliga organisation (om det finns en lokal klubb/förening vid företaget) därom och om skälen till varför överenskommelse inte kan träffas. Såväl lokal som central förhandling i intressefrågan kan därefter påkallas av den fackliga organisationen kring ansökan och förutsättningarna för denna. Vid förhandling anses tjänstemannens ansökan om att gå ned i tid avse en minskning till 80 %.
Träffas inte överenskommelse i förhandlingen gäller företagets bedömning även fortsättningsvis. Det förhållandet att överenskommelse inte träffas kan inte prövas rättsligt förutsatt att arbetsgivaren prövat ansökan och motiverat sin bedömning med hänvisning till verksamhetens krav och behov.
För tjänsteman som träffat överenskommelse enligt ovanstående reglering och tillhör ITP 2 ska arbetsgivaren fortsatt till Collectum anmäla inkomst utifrån tjänstemannens tidigare sysselsättningsgrad. Denna skyldighet upphör dock om tjänstemannen tar anställning hos annat företag eller på annat sätt bedriver verksamhet av ekonomisk natur som kan ge tjänstemannen inkomst.
Företrädesrätt till anställning med högre sysselsättningsgrad enligt 25 a § anställningsskyddslagen gäller inte för tjänstemän som har gått ner i arbetstid i pensioneringssyfte.
Anmärkning 1
Parterna är överens om att avtalet ska anpassas till vid var tid gällande författnings-regler rörande pension.
Anmärkning 2
Avseende rörliga lönedelar förutsätts att överenskommelse träffas hur dessa ska anmälas. Överenskommelse träffas med utgångspunkt från tidigare sysselsättningsgrad med beaktande av faktisk förtjänst, ny sysselsättningsgrad och eventuellt förändrat lönesystem.
Bilaga 4
Avtal om förhandlingsordning vid rättstvister
Omfattning
Förhandlingsordningen omfattar samtliga tjänstemän som är anställda i företag som är bundna av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med undantag för tjänstemän som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning.
Förhandlingspreskription
Om en part vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt lag, kollektivavtal eller enligt enskilt avtal, ska parten, om inte annan ordning anges i det aktuella kollektiv-avtalet, begära förhandling inom fyra månader från det parten fått kännedom om den omständighet som anspråket grundas på. Förhandlingen måste dock begäras senast två år efter det att denna om- ständighet inträffat.
Om en part inte begär förhandling inom föreskriven tid, förlorar parten rätten till förhandling.
Anmärkning
Parterna är överens om att samtliga tvister där anställningsförhållandet ingår som en nödvändig förutsättning för ett rättsanspråk omfattas av förhandlingsordningen.
Arbetsgivare som avser att rikta rättsliga anspråk på kollektivavtalsbunden organisation eller medlem där anställningsförhållandet utgjort en nödvändig förutsättning måste först iaktta förhandlingsordningen.
Enskild tjänsteman har möjlighet att välja att väcka talan utan föregående förhandling enligt förhandlingsordning eller utan att fullfölja i central förhandling enligt förhandlingsordningen.
Om en tvistefråga grundar sig på lagen om anställningsskydd, eller grundar sig på fråga enligt kollektivavtalad anställningsform, ska lagen om anställningsskydds tidsfrister gälla i stället för fristerna i denna
förhandlingsordning med de tillägg som framkommer i det följande avseende frister som skall iakttas mellan lokal och central förhandling.
Lokal förhandling
En förhandling ska i första hand fullgöras mellan de lokala parterna (arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen).
Förhandlingen ska påbörjas snarast möjligt och senast inom två veckor från den dag då förhandlingsbegäran bekräftats, om inte parterna har kommit överens om annat.
Central förhandling
Efter avslutad lokal förhandling ska den part som påkallat den lokala förhandlingen och som vill fullfölja ärendet hänskjuta frågan till central förhandling.
Begäran om central förhandling ska vara skriftlig och göras hos motpartens organisation inom följande tider från den dag då den lokala förhandlingen avslutats;
- inom två veckor vid tvisteförhandling som gäller rättstvist om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande eller förklaring att visstidsanställning är otillåten och att anställningen ska gälla tills vidare och
- inom två månader i övriga rättstvister
Försummas detta förlorar parten rätten till förhandling.
Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom två veckor från den dag då förhandlingsbegäran bekräftats, om inte parterna har kommit överens om annat.
Anmärkning
Förhandlingen är i normalfallet avslutad samtidigt med sammanträdet för förhandlingen. Om det ska ske vid senare tidpunkt ska det uttryckligen vara överenskommet mellan parterna. Ytterst kan förhandling avslutas genom att part skriftligen frånträder förhandlingen.
Rättsligt avgörande
Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit före- mål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten till rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till talan.
Giltighetstid
Förhandlingsordningen gäller tills vidare med en uppsägningstid av sex månader. Uppsägning kan dock tidigast ske till den tidpunkt då mellanvarande kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor löper ut.
Anmärkning
Denna förhandlingsordning påverkar inte reglerna om frister och skyldig- heter för arbetsgivaren att begära förhandling enligt 34, 35 och 37 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet.
Avtalet finns för nedladdning på xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx
Best nr: 6084 2305
Frågor om innehåll: Tel: 00-000 00 00