KOMMUNAL | AKV | AKADEMIKERALLIANSEN 2020-11-01 - 2021-12-31

AVTAL 2020|2021

TRAFIK

1

KOMMUNAL | AKV | AKADEMIKERALLIANSEN 2020-11-01 - 2021-12-31

INNEHÅLL

Definitioner och förkortningar 3

Förkortningar i avtalstexten 4

§ 1 Avtalets omfattning 5

Annan reglering av avtalsinnehåll 5

§ 2 Anställningsform med mera 6

§ 3 Arbetstid 8

Övertidsersättning 10

Färdtidsersättning 13

Tillägg för obekväm arbetstid 14

Jour och beredskap 16

Tillägg vid förskjuten arbetstid med mera 18

§ 4 Föreskrifter och instruktioner 20

Avstängning och skriftlig varning 20

§ 5 Anställningens upphörande och uppsägningstid 24

§ 6 Lönebestämmelser 26

Beräkning av avdrag vid ledighet del av månad 28

§ 7 Semester 31

§ 8 Ledighet 35

Ledighet och förmåner vid sjukdom med mera 35

Ledighet för vård av barn med mera 41

Permission och tjänsteledighet för semesteravlösen 42

Ledighet och förmåner vid utbildning 43

§ 9 Pensionsförmåner, avtalsförsäkringar och trygghetsavtal 45

§ 10 Korrigering av preliminär lön 46

Bilaga 1 Kompetensutveckling och utbildning 48

Bilaga 2 Utdrag ur Europaparlamentets och rådets förordning 561/2006 50

Bilaga 3 Särskilda regler för trafik i Stockholm 66

Bilaga 4 Göteborgstillägg 68

Bilaga 5 Förteckning över övriga avtal inom KFS-området 69

Bilaga 6 Särskilda bestämmelser för buss- och spårvagnsförare 70

Definitioner för förare 78

Bilaga Avtal för studentmedarbetaranställning 79

Protokollsanteckningar 82

Bilaga över vissa tabeller m.m 83

Tabell över kalenderdagsfaktorer 84

Tabell över semesterkoefficienter 87

Bilersättningsavtal Bil-12 91

Traktamentsavtal Trakt-13 95

Förhandlingsprotokoll Kommunal 102

Förhandlingsprotokoll AkademikerAlliansen 107

Förhandlingsprotokoll Vision 114

DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR‌

ARBETSGIVARORGANISATION Kommunala Företagens Samorganisation (KFS)

ARBETSGIVARE Företag/organisation som tillhör KFS

CENTRAL ARBETSTAGARORGANISATION

LOKAL ARBETSTAGARORGANISATION

Facklig riksorganisation

Lokal arbetstagarorganisation tillhörande central organisation

CENTRAL PART KFS samt facklig riksorganisation

LOKAL PART Arbetsgivare och arbetstagarorganisation. För Vision avser ”Lokal part” arbetstagarorganisa- tion vid företaget

CENTRAL FÖRHANDLING Förhandling mellan centrala parter

LOKAL FÖRHANDLING Förhandling mellan lokala parter

KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtal som tecknas av central arbets- tagarpart, eller av lokal arbetstagarpart med fullmakt från den centrala arbetstagarparten

LOKALT KOLLEKTIVAVTAL Lokalt kollektivavtal, som kan tecknas mellan

lokala parter, i frågor reglerade i detta avtal. Hur lokala kollektivavtal kan tecknas med de olika fackliga organisationerna, framgår av § 1 moment 2

INDIVIDUELL ÖVERENSKOMMELSE

/AVTAL

Överenskommelse som kan tecknas med tjänsteman om frågor reglerade i detta avtal. Sådant avtal gäller 1 år, om inte annat anges i avtalstexten

FASTSTÄLLELSE Då avtal eller överenskommelse inte träffas och reglerna styrs av avtal, lag, förordning eller föreskrift. Fastställelse avser ensidigt beslut av arbetsgivaren

FÖRKORTNINGAR I AVTALSTEXTEN‌

AGF-T Avtal om avgångsförmåner

AGS – KL/AGS Avtalsgruppsjukförsäkring

ATL Arbetstidslag

BIL 12 – KFS Avtal om bilersättning

FO – F 03 Förhandlingsordning för företag inom KFS-området

LAS Lag om anställningsskydd

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

PA – KFS Pensionsavtal inom KFS

SEML Semesterlag

SJLL Lag om sjuklön

TFA – KL/TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

TGL – KL/TGL Tjänstegrupplivförsäkring

TRAKT 13 – KFS Avtal om traktamentsersättning

§ 1 AVTALETS OMFATTNING‌‌

TILLÄMPNINGS- OMRÅDE

MOMENT 1 Avtalet gäller arbetstagare, som är anställd vid företag anslutet till Kommunala Företagens Samorganisation (KFS), om inte annat avtal gäller.

Arbetstagares anställning avser i företaget förekommande arbete.

§ 1 MOMENT 2 ANNAN REGLERING AV AVTALSINNEHÅLL

LOKALT KOLLEKTIVAVTAL

ENSKILDA ÖVERENS- KOMMELSER

MOMENT 2A Allmänna anställningsvillkoren är dispositiva för lokala parter. Parterna ska komma överens om uppsägningstid för lokala avtal.

Om delar av löneutrymmet används för andra åtgärder än lönepåslag i enlighet med detta moment upphör det lokala avtalet att gälla när det centrala avtalet löper ut.

MOMENT 2B (Gäller inte Kommunal och Unionen) Arbetsgi- vare och arbetstagare får träffa överenskommelse/avtal om av- vikelser avseende branschavtalets allmänna anställningsvillkor. Sådan överenskommelse ska ha en ömsesidig uppsägningstid om tre månader.

§ 2 ANSTÄLLNINGSFORM MED MERA‌

ANSTÄLLNINGS- FORM MED MERA

ANSTÄLLNINGS- FORM MED TIMLÖN

PROVANSTÄLL- NING

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller med följande avvi- kelser.

Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1 Arbetstagare anställs tillsvidare eller tidsbegränsat med följande avvikelser.

MOMENT 1A Anställning med timlön kan ske bland annat genom anställning vid varje tillfälle då arbete erbjuds och arbetstagaren har möjlighet att utföra arbete, intermittent anställning utan arbetsåtagande, som en form av allmän visstidsanställning. Vid regelbundenhet ska tjänstetillsättning eftersträvas.

MOMENT 1B Av anställningsuppgifter ska framgå om arbetsta- gare, anställd med timlön, är anställd för allmän visstidsanställ- ning eller vikarierar för annan arbetstagare. Uppgifterna ska kunna avläsas för varje anställd och arbetstillfälle.

MOMENT 1C Bilaga 6 punkt 18, moment 2 respektive bilaga 7 punkt 19, moment 2 gäller anställningssökande som genomgår första utbildning för förare.

MOMENT 2 Provanställning föregås av förhandling enligt MBL 11 § och sker enligt LAS 6 §. Provanställning kan förlängas motsvarande tid arbetstagaren inte kunnat fullgöra arbetet på grund av giltig frånvaro.

VIKARIE MOMENT 3 Vikarie är också arbetstagare som, efter det att annan arbetstagare slutat, anställts för att helt eller delvis sköta dennes arbetsuppgifter intill dess att efterträdare utsetts. För vikariatsanställning överstigande tre månader gäller en ömsesi- dig uppsägningstid av en månad.

FERIEANSTÄLL- NING OCH STUDENT- MEDARBETAR- ANSTÄLLNING

MOMENT 4 Skolungdom och andra studerande får under ferier anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete, under en sammanhängande tid av högst tre månader. Studerande enligt 6 kap 2 § högskoleförordningen får anställas för viss tid (gäller inte Kommunal).

Anmärkning

För villkor kring studentmedarbetaranställning se bilaga Avtal om studentmedarbetaranställning.

FÖRETRÄDESRÄTT MOMENT 5 Prov-, ferie- och studentmedarbetaranställning kvalificerar inte till företrädesrätt till återanställning.‌

MOMENT 6 Företrädesrätt till återanställning gäller inte till anställning som bedöms bli högst 14 dagar.

MOMENT 7 Företrädesrätt till återanställning gäller inte till anställning som behöver disponeras för omplacering.

SKRIFTLIGT AN- SPRÅK

MOMENT 8 För att behålla sin företrädesrätt ska arbetstagare skriftligt anmäla anspråk på företrädesrätten senast inom en månad efter anställningen sagts upp.

MOMENT 9 Arbetstagare får efter skriftlig överenskommelse med arbetsgivaren avstå sin intjänade tillsvidareanställning för en period om högst sex månader. Anställningen kan därefter ånyo övergå till en tillsvidareanställning om kravet på anställ- ningstid enligt LAS är uppfyllt. Arbetstagaren kan på nytt avstå tillsvidareanställning enligt denna regel.

MOMENT 10 Vid byte av entreprenör i samband med upphand- ling av trafik som ej omfattas av 6b § LAS gäller följande:

Det mottagande företaget ska i god tid före trafikstart uppta förhandling enligt 11 § MBL.

I dessa förhandlingar ska bland annat följande frågor diskute- ras:

– Företagets behov av att nyanställa

– Möjligheten att anställa från överlämnande företag

– Behovet av att provanställa personal från det överlämnande företaget

– Information om hur rekryteringsprocessen ska gå till.

Där det finns ett behov av att nyanställa ska det mottagande företaget verka för att i första hand erbjuda anställning till berörda medarbetare från det överlämnande företaget.

Anmärkning

Vid nyanställning i samband med entreprenörsbyte är det vik- tigt att beakta gällande diskrimineringslagstiftning, exempelvis att det inte är tillåtet att missgynna på grund av ålder, eller att en medarbetare är eller har varit fackligt aktiv.

§ 3 ARBETSTID

GENOMSNITTLIG ARBETSTID

ARBETSTID FÖRLAGD TILL HELGER

VERKSTADS- ARBETE OCH HALLPERSONAL

Arbetstidslagen (ATL), och i förekommande fall Vägarbets- tidslagen (VägATL) samt EG:s förordning 561/2006 gäller med nedan angivna avvikelser.

Arbetstidens förläggning anpassas till verksamhetens förut- sättningar och därigenom ökas möjligheterna till flexiblare arbetstider för respektive anställd.

Årsarbetstid, arbetstidsutrymme inom olika begränsningspe- rioder och flexiblare arbetstider, som möjliggör andra anställ- ningsvillkor är aktiva verktyg i arbetstidsanpassningen.

Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1:1 Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka. Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod om högst fyra månader. Om helgdag in- faller på någon av dagarna måndag-lördag (så kallad lätthelg- dag) minskas arbetstiden sådan vecka med antalet ordinarie arbetstimmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag.

Helgdag enligt ovan är också påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.

År då den 6 juni inträffar en lördag eller söndag har heltidsan- ställd arbetstagare med arbetstid förlagd till dagtid mån-

dag-fredag rätt till en dags ledighet (deltidsanställd i propor- tion). Som förutsättning gäller att arbetstagaren är anställd den 6 juni det året och inte är sjuk- eller tjänstledig.

MOMENT 1:2 Ordinarie arbetstid som är förlagd till veckans alla dagar, med växlande fridagar, oberoende av helgdagar, är för heltidsanställd i genomsnitt 38 timmar och 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod. Omfattar den or- dinarie arbetstiden inte samtliga lätthelger, ska denna faststäl- las i proportion till antalet sådana dagar under kalenderåret.

MOMENT 1:3 Finns behov av att tillfälligt förskjuta den ordina- rie arbetstiden under högst en vecka kan detta ske utan upp- rättande av nytt schema. Meddelande om sådan förskjutning ska lämnas den anställde senast vid arbetstidens slut dagen före.

SKIFTARBETE MOMENT 1:3:1 Vid kontinuerligt treskiftsarbete är arbetstiden i genomsnitt 34 timmar och 20 minuter per vecka och vid intermittent treskiftsarbete 36 timmar och 20 minuter.

Om den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd hall- och verkstadspersonal vid trafikföretagen förläggs motsvarande treskift och följande villkor uppfylls

a) minst 25% av arbetstiden under begränsningsperioden infaller på tid mellan klockan 22.00-06.00

b) minst 50% av söndagarna under begränsningsperioden är arbetsdagar

om a) och b) uppfylls är arbetstiden 34 timmar 20 minuter, om enbart a) uppfylls är arbetstiden 36 timmar 20 minuter.

Ändring med ikraftträdande 2015-06-01

Om den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd hall- och verkstadspersonal vid trafikföretagen förläggs motsvarande treskift och följande villkor uppfylls

a) minst 25% av arbetstiden under begränsningsperioden infaller på tid mellan klockan 22.00-06.00

b) minst 50% av söndagarna under begränsningsperioden är arbetsdagar

om a) och b) uppfylls är arbetstiden 34 timmar 20 minuter, om enbart a) uppfylls är arbetstiden 36 timmar 20 minuter.

Ovanstående gäller även när arbetstiden är förlagd enbart till natt.

ARBETSTIDSFÖR- LÄGGNING

MOMENT 1:4 Förläggning av ordinarie arbetstid, jour och beredskap bör vid behov anges i schema eller dylikt, som över- enskommes med företrädare för lokal arbetstagarorganisation.

Innan arbetet med aktuell tjänstgöringslista påbörjas ska över- läggningar med företrädare för lokal arbetstagarorganisation ske angående grunderna för uppläggningen av tjänsterna i schemat.

Anmärkning

Är arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation inte över- ens, kan schemat behandlas vid lokal förhandling. Skriftlig begäran om lokal förhandling ska ske hos arbetsgivaren inom tio dagar. Om detta inte sker eller den lokala förhandlingen avslutas utan att parterna är överens fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden.

Förhandling om arbetstid, enligt moment 1:4, kan endast föras som lokal förhandling.

AVVIKELSE MOMENT 1:5 Oavsett vad som sägs i ATL gäller följande:

a) rast får under nattjänstgöring utbytas mot måltidsuppehåll,

b) studieledighet anses inte som arbetad tid,

c) förlängd arbetstid på grund av vikariat anses inte som mertid,

d) förskjuten arbetstid eller byte av schema anses inte som mer- eller övertid,

e) ordinarie arbets-, jour-, över- och mertid kan beräknas per kalendermånad.

AVVIKELSE GENOM KOLLEK- TIVAVTAL

ANNAN REGLE- RING

MOMENT 1:6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal om avvikelse

a) om annat uttag av övertid och annan begränsningsperiod för övertid, 8 § ATL,

b) om annat uttag av mertid, 10 § andra stycket ATL,

c) om undantag från reglerna om nattvila, 13 § andra stycket ATL,

d) om annan reglering av bestämmelserna om veckovila, 14 § första stycket ATL.

MOMENT 1:7 Annan reglering enligt § 1 moment 2a-c kan göras

a) om annat än att likställa kompensationsledighet med arbe- tad tid, 7 § andra stycket ATL,

b) om annan förläggning av raster, 15 § tredje stycket ATL,

c) om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än ovan, 16 § ATL.

§ 3 MOMENT 2 ÖVERTIDSERSÄTTNING

ÖVERTIDSARBETE MOMENT 2:1 Heltidsanställd arbetstagare, som enligt detta av- tal har fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, äger rätt till ersättning för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbetet beordrats på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan ersätt- ning utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.

ENSKILD ÖVER- ENSKOMMELSE‌

BERÄKNING AV TID

Anmärkning

Beordran att utföra övertidsarbete ska så långt möjligt lämnas senast fyra timmar före den ordinarie arbetstidens slut.

Övertidsersättning för deltidsanställd regleras enligt moment 2:5.

MOMENT 2:2 Enskild överenskommelse, om att ersättning för övertidsarbete inte utges, kan träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare. Sådan överenskommelse ska främst gälla arbets- tagare i chefsställning eller arbetstagare som har okontroller- bar arbetstid och förtroendet att själv disponera sin arbetstid.

Sådan överenskommelse ska vara skriftlig med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader och ses över årligen. Över- enskommelsen bör också innehålla ett förtydligande av hur och till vilken volym ersättning för övertidsarbete avlösts. Överenskommelsen ska klargöra om enbart avlösen av över- tidsersättning avses och/ eller om även regleringen avser att arbetstagaren har oreglerad, okontrollerad arbetstid som inte omfattas av arbetstidsregistrering och flextid.

MOMENT 2:3 Övertidsersättning utges endast för faktisk arbe- tad tid.

För övertidsarbete enligt ovan utges kompensation för varje övertidstimme med 1,5 timmes ledighet eller med ersättning enligt nedan. Avstämning av övertidsarbete sker månadsvis och ersättning utbetalas efter inlämnad rapport vid nästa möjliga löneutbetalning.

Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid.

Om arbetstagare beordras arbeta över utan att det sker i omedelbar anslutning till den ordinarie arbetstiden eller till en omedelbart följd rast på högst en timme gäller:

Arbetstagare som inkallas till tjänstgöring på tid som inte ansluter till ordinarie arbetstid enligt schemat, får vid instäl- lelse löneersättning för minst fyra timmar, minskad med tid för faktisk arbetad övertid där övertidsersättning utges. Med uttrycket ”inte ansluter till” avses ett uppehåll på mer än en timme.

KOMPENSA- TIONSLEDIGHET

DELTIDSAN- STÄLLD

MOMENT 2:4 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verksamhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna utnyttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekreation.

Om arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att övertidskompensation ska tas ut i form av ledig tid, ska arbets- givaren, efter skälig varseltid, särskilt beakta även arbetstaga- rens önskemål om tidpunkt för ledigheten.

Kompensationsledighet ska tas ut i så nära anslutning till övertidsarbetet som möjligt. Kompensationsledighet får sparas med högst 40 timmar.

Vid anställningens avslutande betalas sparad kompensations- ledighet ut med motsvarande mertidslön per sparad timme.

MOMENT 2:5 Deltidsanställda arbetstagare, som arbetar mer än den avtalade tjänstgöringstiden, får med nedan angivet undantag, mertidslön enligt bestämmelserna nedan. Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan mertidstjänstgöring i stället ersättas med ledighet av motsva- rande längd. Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar mer än tjänstgöringsmåttet för motsvarande heltidsanställning, får kompensation för detta under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd.

Oberoende av om den fastställda tjänstgöringstiden fullgjorts eller inte ska följande gälla:

a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som övertid samt

b) arbetstid som överstiger åtta timmar per dag eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid utgör arbete på övertid.

KOMPENSATION FÖR ÖVERTIDS- ARBETE OCH MERTIDSTJÄNST- XXXXXX

Mertidslön och övertidskompensation utges, för faktisk tid, per timme enligt nedan:

Mertidslön

Övertid

115 procent av grundlön

165 procent av grundlön

Anmärkning

Med grundlön per timme avses månadslön för heltidsanställd delad med 165, vilket betyder att deltidsanställds lön först ska uppräknas till heltid.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 3 MOMENT 3 FÄRDTIDSERSÄTTNING

FÄRDTIDSERSÄTT- NING

ORDINARIE ARBETSTID

MOMENT 3:1 Arbetstagare som under inrikes tjänsteresa utom den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte utgör ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt vad som nedan anges och med belopp som framgår nedan. Arbetsta- gare får inte färdtidsersättning för tid, för vilken mertidslön, ersättning för övertidsarbete eller annan ersättning än trakta- mentsersättning utges.

Med tjänsteresa och den vanliga verksamhetsorten avses det- samma som i traktamentsavtalet (Trakt-13).

MOMENT 3:2 Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan klockan

08.00 och 17.00 måndag-fredag, såvida tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.

NATTRESA MOMENT 3:3 Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan 22.00 och 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.

VÄNTETID MOMENT 3:4 Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.

OMFATTNING MOMENT 3:5 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar minst 30 minuter.‌

Färdtidsersättning utges för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekost- naden och kommunikationsmöjligheterna.

FÄRDTIDSERSÄTTNING (§ 3 MOMENT 3)
För de första 10 timmarna under en kalendervecka, för vilka ersättningen ska utges	Fr o m 2021-01-01 Fr o m 2021-10-01	75,30 kr/tim 76,80 kr/tim
För tid därutöver under kalen- derveckan	Fr o m 2021-01-01 Fr o m 2021-10-01	150,20 kr/tim 153,20 kr/tim
RESTID Restidsersättning utges för varje påbörjad tiondels timme tillgodoräkningsbar restid per tjänst med	Fr o m 2021-01-01 Fr o m 2021-10-01	15,40 kr/tim 15,70 kr/tim

Färd- och väntetiden summeras per kalendervecka.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 3 MOMENT 4 TILLÄGG FÖR OBEKVÄM ARBETSTID

OBEKVÄM ARBETSTID VID SCHEMALAGT ARBETE

ORDINARIE ARBETSTID UTAN OBEKVÄM TID

MOMENT 4:1 Arbetstagare med fastställd ordinarie arbetstid i schema 1) får tillägg enligt bilaga nedan, för sådan arbetad tid.

För arbetstagare med sådan arbetstidsförläggning utges tillägg för obekväm arbetstid även när arbetet är arbete på övertid.

Deltidsanställd arbetstagare, vars arbetstid förläggs enligt schema och/eller utgör mertidstjänst under obekväm arbets- tid, får tillägg för obekväm arbetstid även när arbetet utförs som mertidstjänst.

MOMENT 4:2 Till arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är för- lagd till arbetstid utan obekväm tid, utges inte tillägg för obe- kväm arbetstid för arbete på övertid med övertidsersättning.

TILLÄGG FÖR OBEKVÄM ARBETSTID O-TILLÄGGSTID A (STORHELG)‌ (gäller även vid beställningstrafik)
Tid från kl 00.00 på långfreda- gen till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk Tid från kl 00.00 på midsommar-, jul- eller nyårs- afton till kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen. Tid då annandag jul eller nyårsdagen infaller på fredag, från kl 06.00 på efterföljande lördag till och med kl 07.00 på vardag närmast efter efter- följande söndag.	Fr o m 2021-01-01 Fr o m 2021-10-01	81,30 kr/tim 82,90 kr/tim

O-TILLÄGGSTID B (HELG)
Tid från kl 16.00 på dag före sön- eller helgdag till kl 06.00 dag efter sön- eller helgdag, lördag kl 00.00 till kl 16.00 samt fredag kl 19.00-24.00	Fr o m 2021-01-01 Fr o m 2021-10-01	40,60 kr/tim 41,40 kr/tim

O-TILLÄGGSTID C
Tid från kl 19.00 till kl 06.00 måndag till torsdag samt fredag kl 00.00-06.00	Fr o m 2021-01-01 Fr o m 2021-10-01	21,40 kr/tim 21,80 kr/tim

O-TILLÄGGSTID D (VID BESTÄLLNINGSTRAFIK)
(Måndag-torsdag kl 19.00- 06.00 samt fredag kl 00.00- 06.00	Fr o m 2021-01-01 Fr o m 2021-10-01	27,90 kr/tim 28,50 kr/tim

1) Med fastställd ordinarie arbetstid enligt schema, avses i detta fall att normalarbetstiden omfattar arbetstid även förlagd till obekväm tid enligt tidsgränserna i lönebilaga. Arbete med fast arbetstid, dagtid 08.00 -17.00, eller i lokal överenskommelse fastställd normalarbetstid, med flextid är inte schemalagd.

O-TILLÄGGSTID E (VID BESTÄLLNINGSTRAFIK)‌
	Fr o m 2021-01-01 Fr o m 2021-10-01	41,70 kr/tim 42,50 kr/tim

Med helgdag avses i almanackan infallande röd dag, som inte medfört rätt till ob-ersättning A

Fredag Lördag

Övrig dag före helgdag Sön- och helgdag

Dag efter sön- och helgdag

19.00-24.00

00.00-24.00

16.00-24.00

00.00-24.00

00.00-06.00

O-tilläggstid, faktisk tid, inom respektive kategori (A-E) sum- meras per avlöningsperiod.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 3 MOMENT 5 JOUR OCH BEREDSKAP

JOUR OCH BEREDSKAP

Ersättning utges inte samtidigt som övertidsersättning

(Bestämmelserna om jour gäller inte förare.)

MOMENT 5:1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivares förfogande på arbets- ställlet för att vid behov omedelbart utföra arbete.

Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordi- narie arbetstid står till arbetsgivares förfogande i bostaden eller på annan godkänd plats, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.

Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är nödvändig. Valet mellan jour och beredskap ska av arbetsgivare göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver.

ERSÄTTNING FÖR JOUR OCH BEREDSKAP‌
JOUR
Där arbetstagare ålagts jour: För tid som uppgår till högst 50 timmar under kalendermå- naden	Fr o m 2021-01-01 Fr o m 2021-10-01	40,60 kr/tim 41,40 kr/tim
För tid därutöver under kalen- dermånaden	Fr o m 2021-01-01 Fr o m 2021-10-01	81,30 kr/tim 82,90 kr/tim
BEREDSKAP
Där arbetstagare ålagts beredskap: För tid som uppgår till högst 150 timmar under kalender- månaden	Fr o m 2021-01-01 Fr o m 2021-10-01	20,40 kr/tim 20,80 kr/tim
För tid därutöver under kalen- dermånaden	Fr o m 2021-01-01 Fr o m 2021-10-01	40,60 kr/tim 41,40 kr/tim

Anmärkningar till jour och beredskap:

För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som nedan anges, ska ersättningen enligt ovan förhöjas med 100 %

Tid från kl 18.00 på dag före långfredagen till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk

Tid från kl 18.00 på dag före midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen

Tid från kl 00.00 till kl 24.00 på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag

Tid från kl 16.00 till kl 24.00 vardag – inte lördag – närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärds dag eller alla helgons dag

Tid från kl 00.00 till kl 07.00 vardag närmast efter sön- eller helgdag

Tid från kl 19.00 till kl 24.00 vardag närmast före lördag

För jour och beredskap, som fullgöres mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsva- rande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst åtta timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap.

Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, arbetat under jour eller beredskap får arbets- tagaren behålla jour- eller beredskapsersättningen.

Vid arbete under ålagd beredskap får arbetstagare ersättning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grun- der som anges i bilersättningsavtalet (Bil 12).

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 3 MOMENT 6 TILLÄGG VID FÖRSKJUTEN ARBETSTID MED MERA

Bestämmelserna om förskjuten arbetstid gäller inte förare.

TILLÄGG MOMENT 6:1 Beordras arbetstagare, som tjänstgör enligt visst schema, att tjänstgöra enligt annat schema, ska den i sistnämnda schema fastställda arbetstiden utgöra ordinarie

arbetstid. Detsamma gäller då arbetstiden i schemat förskjuts genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsförläggning.

Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen.

LÖNETILLÄGG MOMENT 6:2 Tillägg till lönen utges under tio dagar från till- sägelsen– för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle ha varit fritid– med belopp som framgår nedan. Avser ändringen av den ordinarie arbetstiden att gälla för viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst föregående schema.

Anmärkning

Tillägget utges inte samtidigt med mertidslön, övertidskom- pensation eller om olika lång ordinarie arbetstid avtalas för olika delar av året.

TILLÄGG VID FÖRSKJUTEN ARBETSTID Tillägg vid förskjuten arbetstid utges per fullgjord timme enligt nedan.
För dag som enligt näst föregå- ende schema skulle varit fridag	Fr o m 2021-01-01 Fr o m 2021-10-01	84,50 kr/tim 86,20 kr/tim
För övrig tid	Fr o m 2021-01-01 Fr o m 2021-10-01	41,70 kr/tim 42,50 kr/tim

Under de två första kalenderdagarna ska tillägget förhöjas med 50 %.

Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per avlöningsperiod.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning som förutsätts i SemL.

AVSTÄNGNING OCH SKRIFTLIG VARNING‌

§ 4 FÖRESKRIFTER OCH INSTRUKTIONER

HANDHAVANDE AV KASSA

MOMENT 1 Arbetstagaren ska noga följa de regler som gäller på arbetsplatsen för hantering, förvaring och redovisning av biljetter, kassor med mera.

Arbetsgivaren ska instruera och tillse att arbetstagaren får kännedom och om så behövs, utbildning i gällande regler och instruktioner.

Vid upphandlad linjetrafik ska arbetstagaren beredas möjlig- het till inlåsning av kassa vid arbetstidens slut.

BISYSSLOR MOMENT 2 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs, för att bedöma bisysslan. Arbetsgivaren får förbjuda bisysslan om arbetsgivaren bedömer att bisysslan antingen hindrar eller påverkar arbetstagarens sätt att utföra sitt arbete eller konkur- rerar med arbetsgivarens verksamhet.

För förare avser detta också arbets-, kör- och vilotider som kan påverka möjligheterna att utföra arbete i förhållande till arbetstids- och säkerhetsaspekter.

Förtroendeuppdrag i fackliga, politiska eller ideella organisa- tioner är inte bisyssla.

FEL ELLER FÖR- SUMMELSE

MOMENT 3:1 Arbetstagare kan på grund av fel eller försum- melse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.

MOMENT 3:2 Är arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i

arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen, har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på att ärendet avgörs avstänga arbetstagaren från arbete.

Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyn- dighet, gäller dock avstängningen intill dess beslut i åtalsfrå- gan meddelats eller domen vunnit laga kraft.

SKRIFTLIG VARNING‌

MOMENT 3:3 Om avstängning inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren få innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbetsinkomst som ar- betstagaren eventuellt har förvärvat under avstängningstiden.

MOMENT 3:4 Finns annars vägande skäl att avstänga arbets- tagare har arbetsgivaren rätt att besluta om detta för högst 30 kalenderdagar i sänder. Under en sådan avstängning behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna.

MOMENT 3:5 Arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan tilldelas skriftlig varning.

Innan varning meddelas ska den lokala arbetstagarorganisa- tionen varslas och berörd arbetstagare underrättas, om den tilltänkta åtgärden.

Organisationen har rätt till överläggning, som ska påkallas senast sju kalenderdagar efter underrättelsens mottagande.

Beslut om skriftlig varning ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledning till och innebörd av åtgärden.

SKADEANSVAR MOMENT 3:6 Förare är inte ansvarig för under färd uppkomna skador på fordon, materiel eller på annan person eller egen- dom, vilka inte bevisligen förorsakats av uppsåt, grov vårdslös- het, onykterhet eller annan drogpåverkan.

I övrigt gäller skadeståndslagen.

BITRÄDE I ÄRENDE OM SKADESTÅNDS- ANSVAR

MOMENT 3:7 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möjligt.

Arbetstagaren ska, om arbetsgivaren kräver detta, bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I sådant fall har arbets- tagaren rätt att i sin tur överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sistnämnda fall ska arbetsgi- varen svara för samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet.

Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket, första meningen får arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhand- lingar minskas med skäligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren.

INTYG OM ARBETSTIDS- FÖRMÅGA OCH HÄLSOUNDER- SÖKNINGAR

ANMÄLAN AV FÖRÄNDRINGAR SOM PÅVERKAR ARBETSSKYLDIG- HETEN

PERIODISKA HÄLSOUNDER- SÖKNINGAR

Riktar tredje man skadeståndstalan vid domstol mot arbets- tagare för händelse som inträffat under tid arbetstagaren utfört arbete åt arbetsgivaren, har arbetsgivaren både rätt och skyldighet att biträda denne i ärendet.

Lämnar arbetsgivaren sådant biträde svarar arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i ärendet.

Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det före- ligger motstridande intressen mellan arbetstagaren och arbets- givaren eller annan arbetstagare.

Arbetsgivare är inte skyldig att biträda arbetstagaren om den- ne, utan arbetsgivarens medgivande, fullföljer talan i domstol till högre instans.

Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av händelse eller skada som avses ovan, behåller lönen för den del av ordinarie arbetstid som krävs för inställelsen i domstol. Detta gäller dock inte för tid under vilken arbetstagaren är avstängd från tjänstgöring.

MOMENT 3:8 I samband med anställning får arbetsgivare kräva att en arbetssökande ska lämna av läkare utfärdat intyg om arbetsförmågan. Kostnaden för sådant intyg ersätts av arbetsgi- varen.

Intyg om arbetsförmåga ska vara utformat enligt fastställt formulär och, om det krävs, utfärdat av anvisad läkare.

MOMENT 3:9 Arbetstagaren är utan dröjsmål skyldig att till arbetsgivaren anmäla förändringar i arbetsförmågan som påverkar skyldigheterna i anställningsavtalet. Till sådana för- ändringar hör exempelvis sjukdomar och indraget körkort.

För förare avser detta också arbets-, kör- och vilotider som kan påverka möjligheterna att utföra arbete i förhållande till arbets- tids- och säkerhetsaspekter.

MOMENT 3:10 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för männ- iskors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd.

ÖVRIGA HÄL- SOUNDERSÖK- NINGAR‌

Anmärkning

Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anställning- ar/arbetsuppgifter som är av sådan natur som anges ovan.

Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad förteckning.

MOMENT 3:11 Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren.

§ 5 ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE OCH UPPSÄGNINGSTID

UPPSÄGNINGS- TID

SÄRSKILD UPP- SÄGNINGSTID

UPPSÄGNINGS- TID VID TIDS- BEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller, med följande avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

MOMENT 1A Uppsägningstider följer av LAS, om inte annat anges.

MOMENT 1B Arbetstagare kan medges förkortad uppsägnings- tid.

Anmärkning

I samband med uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt 47 § Lagen om arbetslöshetsförsäkring på begäran utfärda s k arbetsgivarintyg.

MOMENT 2:1 För Kommunal gäller, att arbetstagare, som 1993-12-31 var anställd enligt CAK och var berättigad till längre uppsägningstid från arbetsgivaren, bibehåller denna.

MOMENT 2:2 För Saco, Vision och Unionen gäller, att arbets- tagare med anställningsavtal, ingångna enligt detta avtal, som ingåtts före 2003-04-01 och som gäller fortlöpande eller för- längs utan avbrott, som varit anställd hos arbetsgivaren under minst 15 år, eller fyllt 40 år och varit anställd under minst 10 år, har 12 månaders uppsägningstid, om uppsägningen beror på ändrad arbetsorganisation eller att arbetsuppgifterna har upphört.

För tillsvidareanställd, anställd före 2003-04-01, med sam- manhängande anställning sedan minst 12 månader, enligt detta avtal, är uppsägningstiden:

a) vid uppsägning från arbetsgivarens sida: 6 månader,

b) vid uppsägning från arbetstagarens sida: 3 månader.

MOMENT 2:3 Om tidsbegränsad anställning som vikariat eller allmän visstidsanställning, som varar längre än 12 månader, utan saklig grund skall bringas att upphöra före den tid som av- setts vid anställningstillfället gäller en ömsesidig uppsägnings- tid om två veckor från arbetsgivarens och den anställdes sida.

LÄMNAD AN- STÄLLNING

PENSIONSAV- GÅNG

OMREGLERING AV ANSTÄLL- NINGEN

ANSTÄLLNINGS- FÖRMÅNER UNDER UPPSÄG- NINGSTID

En sådan underrättelse får dock ej lämnas efter det att tre månader förflutit från anställningens tillträdande. Om det är arbetsgivaren som önskar avbryta vikariat eller den allmänna visstidsanställningen i förtid ska lokal, eller om sådan saknas, central facklig organisation kontaktas.

MOMENT 2:4 (Gäller inte Kommunal)

För studentmedarbetaranställning gäller en ömsesidig uppsäg- ningstid av en månad. Uppsägningen kräver inte saklig grund enligt LAS.

MOMENT 3 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att iaktta stadgad uppsägningstid, samt arbetstagare som bryter sin visstidsanställning, mister innestående anställningsförmåner, högst med belopp motsvarande lönen för 14 kalenderdagar.

MOMENT 4 Om inte annat följer av pensionsbestämmelser är ar- betstagaren skyldig att utan uppsägning lämna sin anställning vid utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 68 år.

MOMENT 5 Får arbetstagaren rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad, kan arbetsgivaren besluta om omreglering av anställningen i förhållande till graden av sjukersättning.

Omregleringen ska ske utifrån verksamhetens krav och arbets- tagarens arbetsförmåga. Om sjukersättning helt upphör genom att arbetsoförmågan inte längre är nedsatt ska arbetsgivaren pröva om ny omreglering av anställningsvillkoren är möjlig.

MOMENT 6 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden beräknas anställningsförmåner enligt följan- de:

Till ”lön och andra anställningsförmåner” enligt 12 § LAS ska räknas samtliga i kollektivavtal eller enskilda överenskommel- ser upptagna löne- och anställningsförmåner, varvid:

a) jour- och beredskapsersättning samt tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad arbetstagare enligt gällande arbets- tidsschema eller jour- och beredskapslista skulle ha erhållit,

b) ackordslön beräknas till vad arbetstagare genom utförande av sitt ordinarie arbete skulle ha fått,

c) tantiem beräknas till genomsnittligt tantiem per timme och individ.

§ 6 LÖNEBESTÄMMELSER

Inledande löneprinciper

Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

LÖNEPRINCIPER MOMENT 1:1A Lönesättning är individuell och differentierad, i syfte att genom individuella lönejusteringar – baserade på den anställdes utveckling i fråga om kompetens och arbetsuppgif- ter – bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur eller tillämpa lokalt överenskomna lönesystem. Lönen bestäms med hänsyn till ansvar och svårighetsgrad i arbetsuppgifter och den enskildes sätt att uppfylla dessa. Ledningsförmåga, omdöme, initiativförmåga, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft beaktas vid lönesättning- en. Lönen ökar med stigande ansvar och svårighetsgrad och med arbetstagarens prestation och duglighet. Även mark- nadskrafterna påverkar löneavvägningen. Samma principer för lönesättningen ska gälla för kvinnor och män, liksom för yngre och äldre arbetstagare. Det är ett gemensamt ansvar för arbetsgivare, arbetstagare och arbetstagarorganisation att få bort könsrelaterade orättvisor på arbetsplatserna.

Det finns ett naturligt samband mellan arbetstagarens kompe- tensutveckling och löneutveckling.

LOKALA GRUNDER FÖR LÖNEBILDNING

AVLÖNINGS- FÖRMÅNER

FAST

KONTANT LÖN/ MÅNADSLÖN

MOMENT 1:1B Parterna utgår från att alla arbetstagare bidrar till tillväxten i ett företag. En förutsättning för en framgångs- rik verksamhet i företaget är en värdefull och engagerad insats av arbetstagare på alla nivåer i företaget.

MOMENT 1:2 Avlöningsförmåner är de ersättningar som arbets- givare har att utge enligt kollektivavtal och enskilda överens- kommelser.

MOMENT 1:3 Arbetstagare, anställd för tre månader eller mer, får lön för kalendermånad (månadslön) som fast kontant lön som beräknas efter arbetstagarens verkliga arbetstid. Som fast kontant lön avses även eventuella fasta lönetillägg som utges för kalendermånad.

Övertidsersättning och särskilda ersättningar utbetalas när- mast möjliga löneutbetalningsdag efter att godkänd lönerap- port lämnats.

LÖN TILL AN- STÄLLD DEL AV MÅNAD‌‌

LÖN VID PARTIELL LEDIGHET ELLER FÖR DELTIDSAN- STÄLLD

MOMENT 1:4 Vid daglöneberäkning, Alternativ A, § 6 moment 2:2: Lön för del av kalendermånad beräknas för månadsavlö- nad arbetstagare per kalenderdag och är månadslönen delad med antalet kalenderdagar i månaden.

Vid timlöneberäkning, Alternativ B, § 6 moment 2:3: Lön för del av kalendermånad beräknas för månadsavlönad per kalenderdag enligt formeln:

månadslönen x 12 365

MOMENT 1:5 Månadslön till arbetstagare som är partiellt ledig hel kalendermånad, eller har deltidsanställning, utges med

så stor del av lönen som svarar mot arbetstidens omfattning i förhållande till normalarbetstiden för heltidsanställd.

TIMLÖN MOMENT 1:6 Arbetstagare med kortare anställningstid än tre månader får lön per timme, om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lönen per timme är

månadslönen 165

UTBETALNING MOMENT 1:7 Avräkningsperiod för avlöningsförmåner är ka- lendermånad. Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista fem dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar avtalas lokalt.

MOMENT 1:7:1 Månadslön utbetalas eller ska vara tillgänglig för lyftning den 25:e i den månad den intjänas. Infaller den 25:e på lör-, sön- eller helgdag ska lönen finnas tillgänglig sista bankdagen före angivna dagar.

Företag som vid detta avtals ikraftträdande tillämpar annan utbetalningsdag äger rätt att fortsätta med detta.

Avdrag för frånvaro respektive utbetalning av tillägg verkställs vid slutliga löneutbetalningstillfället månaden efter beräk- ningsperioden för avdrag av respektive tillägg.

Timavlönad får lön månadsvis i efterskott.

§ 6 MOMENT 2 BERÄKNING AV AVDRAG VID LEDIGHET DEL AV MÅNAD

BERÄKNING AV LÖN I VISSA FALL

ALTERNATIV A: DAGLÖNE- BERÄKNING

MOMENT 2:1 Beräkning av lön och/eller löneavdrag vid ledig- het del av månad sker antingen genom ”daglöneberäkning” (Alternativ A) eller efter lokalt avtal ”timlöneberäkning” (Alternativ B).

MOMENT 2:2:1 Löneavdrag enligt så kallade 1,4-regeln görs för samtliga arbetsdagar i frånvaroperioden, enligt nedan:

Sammanlagd ledighet utan rätt till lön under del av månad- en omfattar det antal kalenderdagar som motsvarar antalet arbetsdagar under ledigheten. Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålles genom att multiplicera antalet arbetsdagar med:

1) 1,4 för arbetstagare vars ordinarie arbetstid är förlagd till fem dagar per vecka eller vid annan begränsningsperiod – till genomsnittligt fem dagar per vecka.

2) För annan arbetstagare den faktor som framräknas genom att dividera antalet kalenderdagar i begränsningsperioden med antalet arbetsdagar. Kalenderdagsfaktorer framgår i Bilaga över vissa tabeller m.m. Avrundning görs inte.

månadslönen x 1,4 (eller annan kalenderdagsfaktor) kalenderdagar

i månaden

Reglerna enligt ovan gäller vid:

a) ledighet utan rätt till lön om inte annat gäller,

b)ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada enligt § 8 moment 2:1 första stycket för tid som ingår i en sjuklöneperiod då arbetsgivaren ska betala sjuklön enligt sjuklönelagen,

c) då dagberäknad sjukpenning utges.

MOMENT 2:2:2 Löneavdrag enligt den så kallade 1,0-regeln görs för samtliga kalenderdagar i frånvaroperioden i följande fall:

a) då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliterings- penning utges,

ALTERNATIV B: TIMLÖNEBERÄK- NING

b) vid ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret då dagpenning utges enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga eller motsvarande regler. Sammanlagd sådan ledighet under del av månaden ska omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning enligt formeln:

månadslönen x 1,0 kalenderdagar

i månaden

MOMENT 2:2:3 Löneavdrag för ledighet del av enstaka dag görs per timme enligt formeln:

månadslönen

som heltidslön 165

Vid ledighet del av enstaka dag på grund av sjukdom eller

tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag enligt moment 2:2:1 (1,4-regeln).

MOMENT 2:3 Månadslönen= den fasta kontanta lönen (för arbetstagare avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen).

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för arbetstagare. Om arbetstagare har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

MOMENT 2:3:1 Löneavdrag görs för varje frånvarotimme enligt formeln:

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Reglerna enligt ovan gäller i fallen a-c enligt moment 2:2:1.

MOMENT 2:3:2 Löneavdrag görs för varje kalenderdag enligt formeln:

månadslönen x 12 365

Reglerna enligt ovan gäller i fallen d-e enligt moment 2:2:2.

MOMENT 2:3:3 Löneavdrag för ledighet del av enstaka dag görs per timme enligt formeln:

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Regeln ovan gäller i fall motsvarande moment 2:2:3.

§ 7 SEMESTER

UNDANTAG FRÅN SEMESTER- LEDIGHET

Semesterförmåner utges enligt SemL och lag om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete, med nedan angivna avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2 a och 2b kan göras.

MOMENT 1 Arbetstagare som anställts för en tid av högst tre månader och som inte tidigare under semesteråret haft an- ställning hos arbetsgivaren, har inte rätt till semesterledighet.

INTJÄNANDEÅR MOMENT 2 Som intjänandeår/semesterår räknas löpande kalenderår.

AVBRUTEN SEMESTER

FÖRLÄGGNING AV LEDIGHET

ARBETSGIVA- RENS ANSVAR

ANNAN SEMES- TERFÖRLÄGG- NING

MOMENT 3 Momentet har utgått.

MOMENT 4 Om inte annat överenskommes mellan arbetsgiva- re och arbetstagare ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.

För nattpersonal ska första arbetspass efter semester om minst en vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut.

MOMENT 4:1 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verksamhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna utnyttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekreation.

Arbetsgivaren ska avseende semesteruttag särskilt beakta behovet av planering för hela semesteråret, då arbetstagare kan vara berättigad till fler semesterdagar än huvudsemester eller riskera överskridande av antalet tillåtna sparade dagar.

Vid utläggning av semesterledighet, bör arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt för ledigheten.

MOMENT 5 Lokalt kollektivavtal träffas om period för huvud- semester och kompensation för semesterledighet, på arbets- gi- varens begäran förlagd utanför perioden för huvudsemester.

Överenskommelse om annan kompensation kan träffas mel- lan arbetsgivare och arbetstagare.

SEMESTERLÖ- NEGRUNDANDE FRÅNVARO‌

ANTAL SEMES- TERDAGAR MED LÖN

VÄXLING TILL HÖGRE LÖN

SÄRSKILD ER- SÄTTNING FÖR AVLÖSTA DAGAR

>30 DAGAR

SPARANDE AV SEMESTERDAGAR

OUTTAGNA SE- MESTERDAGAR

MOMENT 6 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande då frånvaron grundas på:

a) ledighet med anledning och omfattning som sägs i 17 §, 17a

§ och17 b § SemL,

b) ledighet med lön eller del av lön enligt § 8 moment 3:1 och

§ 8 moment 4:1,

c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag.

MOMENT 7:1 Antalet semesterdagar med semesterlön utgör så stor del av årssemestern som svarar mot den del av intjänande- året som arbetstagaren har anställning hos arbetsgivaren eller är frånvarande av anledning och omfattning enligt moment 6.

MOMENT 7:2 Arbetstagare med semesterrätt för helt år har 30 dagar, inkluderande 3 dagars arbetstidsförkortning.

MOMENT 7:3 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överens- kommelse om att byta ut betald semesterdag som överstiger vad som följer enligt lag mot lön. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

MOMENT 7:4 Ersättning för avlösta semesterdagar utges som ett särskilt tillägg, med 0,5 % för en, respektive 1,0 % för två avlösta dagar, till vid varje tidpunkt gällande månadslön till berörda arbetstagare. Detta tillägg inräknas inte i underlag för lönerevision.

MOMENT 8 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara fem dagar till ett senare semesterår.

Antalet sparade semesterdagar får sammanlagt inte överstiga

25. Sparade semesterdagar överstigande 25 bör tas ut i ledig- het, senast under första halvåret kommande kalenderår.

MOMENT 9 Om det beror på arbetsgivaren att betald semester- dag inte kunnat utläggas under semesteråret, överförs sådan dag till nästa semesterår som sparad semesterdag.

BERÄKNING AV SEMESTERDAGAR‌

BERÄKNING AV SEMESTERLÖN

SEMESTER- TILLÄGG

MOMENT 10 För heltidsanställd arbetstagare med ordina- rie arbetstid enbart vardagar måndag-fredag är varje under

semestertiden infallande ordinarie arbetsdag en semesterdag. För övriga arbetstagare beräknas antalet semesterdagar, som ingår i semesterledigheten enligt formeln:

5 x b = c varvid a

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagare enligt fastställt tjänstgöringsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka,

b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledighe- ten,

c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semester- ledigheten.

Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske vid semesterårets slut till närmast lägre dagantal. Semesterkoefficienter framgår i Bilaga över vissa tabeller m.m.

Anmärkning

För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till så kallad lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag-fredag under semesterledigheten minskas semesterle- digheten med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsaf- ton, under förutsättning av att ledigheten omfattar minst en vecka. Denna minskning av semesterledigheten ska inte göras för buss- och spårvagnsförare.

MOMENT 11 Semesterlön för månadsavlönad arbetstagare under semestern är den fasta kontanta lönen.

MOMENT 12A Semestertillägg för varje betald semesterdag är 0,8 % av arbetstagarens fasta kontanta månadslön vid utbetal- ningstillfället. Semestertillägg för intjänandeårets betalda se- mester utbetalas till huvudsemestern eller vid annan tidpunkt som lokalt överenskommes.

För annan arbetstagare än med fast kontant månadslön utges semesterlön/-tillägg med 15 % av semesterlöneunderlaget.

MOMENT 12B Semesterersättning för de särskilda ersättningar- na - de rörliga lönedelarna obekväm arbetstid, jour, beredskap, restid och färdtid – utges med 15 % enligt detta avtal. Tilläg- get ingår i angivna belopp.

MOMENT 12C Semesterersättning för mertidslöne- och övertids- ersättning ingår i utbetalning av respektive ersättning som utges med 115 respektive 165 % av timlönen.

ÅTERBETALNING MOMENT 13 Arbetstagare som tagit ut fler betalda semester- dagar än arbetstagaren är berättigad till under året, eller för hög ersättning som avses i moment 7, 11 och 12, ska återbetala för mycket utbetald semesterlön.

Avliden arbetstagares dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.

SEMESTERER- SÄTTNING

OBETALD SEMESTER

MOMENT 14:1 Semesterersättning – för innestående semester- dagar vid anställningens upphörande – utgörs av semesterlön (4,6 %) och semestertillägg som ännu inte utbetalats (0,8 %) av den aktuella fasta kontanta månadslönen per semesterdag, som inte utgivits i samband med semesterledighet. Semeste- rersättningen för sparad semesterdag beräknas på detta sätt oberoende av när semesterdagen intjänades.

MOMENT 14:2 (Gäller ej Kommunal) Arbetsgivare och arbets- tagare kan, för ett år i taget, genom skriftlig enskild överens- kommelse växla semestertillägget mot extra lediga dagar. För arbetstagare med en semesterrätt på upp till 29 dagar semester ersätts semestertillägget med 5 ytterligare lediga dagar. För arbetstagare med en semesterrätt på 30 eller fler dagar semester ersätts semestertillägget med 6 ytterligare lediga dagar. Annan överenskommelse är möjlig enligt § 1 moment 2a och 2b.

Tillämpningsregler för bytet följer av partsgemensamma riktlinjer.

MOMENT 15 För varje uttagen semesterdag utan semesterlön görs löneavdrag, med beräkning enligt § 6 moment 2:1.

§ 8 MOMENT 1 LEDIGHET OCH FÖRMÅNER VID SJUKDOM MED MERA

§ 8 LEDIGHET

LEDIGHET MOMENT 1:1 Arbetstagare, som till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada inte kan arbeta, är ledig så länge arbetsoför- mågan kvarstår, enligt grunderna i Sjuklönelagen/Socialför- säkringsbalken. Arbetstagare, som på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering inte kan arbeta, är ledig då sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

ANMÄLAN MOMENT 1:2:1 Arbetstagare ska, för att vara berättigad till sjuklön enligt SjLL/detta avtal, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagare ska även meddela arbetsgivaren datum då sjukfallet inträffade.

Sjuklön utges som huvudregel inte för tid innan arbetsgiva- ren fått anmälan om sjukdomsfallet. Om arbetstagare varit förhindrad att göra sjukanmälan, men sådan görs omedelbart efter det att hindret upphört ska sjuklön utbetalas även för tid före sjukanmälan.

MOMENT 1:2:2 Arbetstagare – som inte har sjuklönerätt enligt SjLL– ska meddela arbetsgivaren datum för sjukanmälan till allmän försäkringskassa samt uppgift om arbetstagaren får dagberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning.

MOMENT 1:2:3 Arbetstagare som får beslut från försäkrings- kassan enligt SjLL eller Socialförsäkringsbalken, som kan på- verka arbetsgivarens hantering enligt detta avtal, ska meddela arbetsgivaren om sådant beslut snarast möjligt.

INTYG MOMENT 1:3 Från och med sjunde dagen efter sjukanmälan utges sjuklön endast om arbetstagare styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd genom läkarintyg.

Sådant intyg ska inlämnas till arbetsgivaren snarast möjligt.

Arbetsgivaren kan alltid begära att arbetstagare styrker nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg från läkare, som anvisas av arbetsgivaren. Sådant intyg kan begäras även vid kortare ledighet. Arbetsgivaren ersätter då kostnaden för intyget till den del av kostnaden som inte ersätts eller borde ha ersatts av försäkringskassa eller av försäkring som arbetsgiva- ren bekostar.

Arbetstagare ska snarast möjligt meddela arbetsledningen när han eller hon beräknas kunna återgå i arbete.

Arbetstagare är skyldig att på begäran av arbetsgivaren styrka frånvaro genom att för arbetsledningen uppvisa utbetalnings- besked från försäkringskassan.

Om arbetsgivaren begär detta ska arbetstagare lämna skriftlig försäkran om sjukdomen och i vilken omfattning arbets- förmågan varit nedsatt. Försäkran behöver inte innehålla närmare uppgift om sjukdomen. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklönen innan arbetstagare har lämnat försäkran.

DAG- ELLER TIMLÖNEBERÄKNAD FRÅNVARO PÅ GRUND AV SJUK- DOM MED MERA

Alternativ A: Daglöneberäkning

SJUKAVDRAG MOMENT 1:4 Sjukavdrag för 1:a till 14:e dagen i sjuklöne- peri- oden görs för varje arbetsdag enligt § 6 moment 2:2:1.

Sjukavdrag från och med 15:e dagen i sjukperioden görs för samtliga kalenderdagar enligt § 6 moment 2:2:2.

SJUKLÖN För dag 1-14 i sjuklöneperioden utges sjuklön med 80 % av lönebortfallet. Från och med 15:e dagen i sjukperioden utges kompletterande sjuklön enligt moment 1:5.

Vid tillämpning av 7 § SjLL– sjuklöneperiod – ska utlagd jour och beredskap anses utgöra ”arbete åt arbetsgivaren”.

KARENSAVDRAG Xxxxxxxxxxxx görs på sjuklön för sjuklöneperioden och beräk- nas enligt följande:

a) För tillsvidareanställd arbetstagare samt arbetstagare med tidsbegränsad anställning och fastställd schemalagd tid under minst en hel kalendermånad beräknas karensavdraget enligt följande formel

kalenderdagslön x 1,4 x 80 %.

För de fall sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget och beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden.

b) Karensavdrag för övriga arbetstagare beräknas på sjuklönen för de första 8 timmarna under första dagen i sjuklöneperio- den. För de fall antal schemalagda timmar är färre än 8 görs karensavdrag på sjuklönen endast för dessa timmar.

SJUKPENNING- TILLÄGG

KOMPLETTERAN- DE SJUKPEN- NING

När sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget. Avdraget beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden och kan som högst uppgå till 8 timmar.

Anmärkning

1. Karensavdraget kan inte överstiga belopp för sjuklön under sjuklöneperioden.

MOMENT 1:5:1 Arbetstagare får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 eller § 8 moment 1:12– under tid då sjukpenning eller rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges – sjuklön med belopp motsvarande 10 % av lönebort- fallet, längst för tid till och med den 90:e kalenderdagen i sjukperioden.

MOMENT 1:5:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 8 prisbasbelopp, får dessutom kompletterande sjukpenning med belopp motsva- rande 77,6 % av den del av lönebortfallet som överstiger 8 prisbasbelopp. Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av sjukpenning enligt Soci- alförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad sjukpenning:

månadslönen x 12 365

Vid beviljad förlängd sjukpenning utges kompletterande

sjukpenning med belopp motsvarande 72,75 % av den del av lönebortfallet som överstiger 8 prisbasbelopp.

Anmärkning

Bestämmelsen är tillämplig från och med att KFS Trygghets- fond fullt ut omfattar även anställda som sagts upp på grund av sjukdom. Dessförinnan gäller momentets tidigare lydelse från 2016-10-01.

Alternativ B: Timlöneberäkning

SJUKAVDRAG MOMENT 1:6 Efter lokalt avtal kan frånvaroavdrag göras ge- nom timlöneberäkning.

Sjukavdrag 1:a till 14:e dagen i sjuklöneperioden görs för varje arbetstimme enligt § 6 moment 2:3:1.

Sjukavdrag från och med 15:e dagen i sjukperioden görs för varje kalenderdag enligt § 6 moment 2:3:2.

SJUKLÖN För dag 1-14 i sjuklöneperioden utges sjuklön med 80 % av lönebortfallet. Från och med 15:e dagen i sjukperioden utges kompletterande sjuklön enligt moment 1:5.

KARENSAVDRAG Karensavdrag beräknas på sjuklönen för de första timmarna under sjuklöneperiodens första dag och motsvarar 20 % av den genomsnittliga veckoarbetstiden.

För de fall sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget och beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden.

Anmärkning

1. Karensavdraget kan inte överstiga belopp för sjuklön under sjuklöneperioden.

Moment 1:7-1:12 gäller såväl daglöneberäknat som timlö- neberäknat avdrag.

MOMENT 1:7 Vid beräkning av sjuklön enligt XxXX gäller följande:

Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”lön och andra an- ställningsförmåner” räknas endast följande anställningsförmå- ner, nämligen lön enligt § 6 samt de särskilda ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid, jour- och beredskapsersättning.

Till vad som arbetstagare gått miste om till följd av nedsätt- ningen av arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, räknas:

a) timlön; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

b) har upphört att gälla,

c) har upphört att gälla,

d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

f) ackordslön; till vad arbetstagare för perioden genom utfö- rande av sitt ordinarie arbete skulle ha erhållit, om arbetstaga- ren inte varit ledig från arbete åt arbetsgivaren, samt

g) tantiem; till genomsnittligt tantiem per timme och individ.

Om en arbetstagares arbetspass sträcker sig över dygnsgränsen (midnatt) ska, vid beräkning av sjuklön enligt SjLL, ett sådant arbetspass jämställas med en dag, samt för fastställande av sjuklöneperiodens startdatum hänföras till det dygn som den övervägande delen av arbetspasset infaller.

UNDANTAG MOMENT 1:8 Kompletterande sjuklön enligt moment 1:5 utges inte:

a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken arbetsgi- varen har att svara för sjuklön enligt SjLL,

b) för tid då arbetstagare undantas från sjukpenning eller reha- biliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken,

c) för tid då arbetstagare uppbär sjukbidrag eller förtidspension enligt Socialförsäkringsbalken.

Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller utbetalning upphör enligt Socialförsäkringsbalken ska sjuklönen enligt § 8 moment 1:5 reduceras i motsvarande grad.

UTBETALNING UPPHÖR

MOMENT 1:9 Arbetstagare med månadslön, vars utbetalning av sjukpenning upphör enligt Socialförsäkringsbalken på grund av försäkringskassans bedömning av arbetstagarens arbets- förmåga, får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 eller § 8 moment 1:12 då sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken eller rehabiliteringsersättning annars skulle ha utgetts sjuklön för tid i sjukperioden med belopp motsvarande:

80 % av lönebortfallet för arbetsdag 2-14,

90 % av lönebortfallet för tid därefter t o m dag 90 samt 80 % av lönebortfallet för tid därefter.

Anmärkning

Bestämmelsen är ej tillämplig från och med att motsvarande ersättning omfattas av AGS-KL.

HEL DAG ELLER HALV DAG

BESÖK HOS LÄKARE

MOMENT 1:10 Arbetstagare med månadslön, får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 sjuklön beräknad enligt moment 1:9 ovan, för sådan del av dagen som allmän försäkringskassa inte ersätter på grund av att bestämmelserna i Socialförsäk- ringsbalken medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges.

Sjuklön utges för tid i sjukperioden dock högst under 180 kalenderdagar.

MOMENT 1:11 Om läkar- eller tandläkarbesök med mera måste förläggas till ordinarie arbetstid får en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag under den tid som nödvändigtvis måste tas

i anspråk för sammanlagt högst tio tillfällen per kalenderår i följande fall:

a) För förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall,

b) För besök hos läkare, sjukgymnast/motsvarande eller sjuk- hus vid behandling efter remiss av läkare,

c) Vid högst två tillfällen under ett havandeskap för besök vid mödravårdscentral i egenskap av blivande förälder.

Anmärkning

Vid behandling av allvarlig sjukdom kan arbetstagare få vara ledig utan löneavdrag vid fler än tio tillfällen. Bestämmelserna ska inte tillämpas för tid då sjuklön utges enligt SjLL/detta avtal eller sjukpenning utges enligt Socialförsäkringsbalken.

REHABILITERING MOMENT 1:12 Arbetstagare, som på grund av arbetslivsinrik- tad rehabilitering är förhindrad att arbeta, är ledig då rehabili- teringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 8 prisbasbelopp, får dessutom rehabi- literingstillägg med belopp motsvarande 80 % av den del av lönebortfallet som överstiger 8 prisbasbelopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av rehabiliteringsersättning enligt Socialför- säkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad rehabi- literingsersättning:

månadslönen x 12 365

Har rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska rehabiliteringstillägget reduceras i motsvarande grad.

Rehabiliteringstillägget inbegriper semesterlön och semester- ersättning med belopp som förutsätts i SemL.

Anmärkning

Där Socialförsäkringsbalken anges avses, beträffande skador som inträffat före 1977-07-01, motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.

SMITTORISK MOMENT 1:13 Arbetstagare kan för att förhindra att smitta sprids förbjudas att arbeta i väntan på resultatet av beordrad läkarundersökning eller efter läkares utlåtande. Arbetstagare behåller samtliga sina avlöningsförmåner under förbudet.

§ 8 MOMENT 2 LEDIGHET FÖR VÅRD AV BARN MED MERA

KVALIFIKATIONS- KRAV

FÖRÄLDRAPEN- NINGTILLÄGG

KOMPLETTERAN- DE FÖRÄLDRA- PENNING

MOMENT 2 Arbetstagare, som under den senaste treårspe- rioden varit anställd hos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning får föräldra- penningtillägg vid föräldraledighet enligt nedan. Vid beräk- ningen ingår all anställningstid, oavsett anställningsform.

Föräldrapenningtillägg utges endast till arbetstagare, som enligt Socialförsäkringsbalken är berättigad till föräldrapen- ning över lägstanivån. Om föräldrapenning har nedsatts eller indragits ska föräldrapenningtillägget minskas med motsva- rande belopp.

Föräldrapenningtillägg utges för maximalt tre ledighetsperi- oder, under förutsättning att föräldraledigheten tas ut i minst 30 dagar i följd. Föräldrapenningtillägget betalas inte för ledighet som tas efter att barnet är 24 månader, vid adoption 24 månader efter adoptionen eller mottagandet.

MOMENT 2:1 Föräldrapenningtillägget är 10 % av lönebortfal- let. Föräldrapenningtillägget utges för så många kalenderda- gar som föräldraledigheten omfattar, maximalt 180 dagar för barn födda 2013-04-01 och senare.

MOMENT 2:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 10 prisbasbelopp enligt Socialförsäkringsbalken, och som uppfyller kvalifikationskra- ven i § 8 moment 2, får ersättning enligt detta moment då föräldrapenning utges.

UTBETALNING/ ERSÄTTNING

Ersättningen utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Beloppet som utbetalas motsvarar 80 % av den del av lönebortfallet som överstiger 10 prisbasbelopp – beräknat per kalenderdag. Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter

samma grunder som beräkning av föräldrapenning enligt So- cialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad föräldrapenning:

månadslönen x 12 365

MOMENT 2:3 Föräldrapenningtillägg enligt moment 2:1 utges en gång per födsel, utbetalas vid respektive ledighets början och inbegriper semesterlön och semesterersättning med be- lopp som förutsätts i SemL. Överenskommelse kan träffas om att föräldrapenningtillägget i stället kan utbetalas månadsvis. Föräldrapenningtillägget kan delas mellan föräldrar på sam- ma arbetsplats.

Kompletterande föräldrapenning enligt moment 2:2 utges månadsvis och inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 8 MOMENT 3 PERMISSION OCH TJÄNSTLEDIGHET FÖR SEMES- TERAVLÖSEN

ENSKILD ANGE- LÄGENHET

MOMENT 3:1 Med permission avses kort ledighet med bibehål- len lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permission också omfatta nödvändiga, högst två, resdagar.

Permission inklusive nödvändiga resdagar kan inte uttas mer än högst tio dagar per kalenderår.

I fall där nedanstående händelser måste förläggas till arbetstid ska permission beviljas:

• Vid eget bröllop

• Vid egen 50-årsdag

• Vid av företaget anordnad hälsokontroll eller vid lagstad- gad hälsoundersökning för vidmakthållande av körkortets giltighet

• Under tid då arbetstagare som arbetat del av dag och däref- ter måste lämna arbetsplatsen under återstoden av arbetsdagen på grund av arbetsskada

• Vid nära anhörigs frånfälle

TJÄNSTLEDIGHET UTAN LÖN

• Vid nära anhörigs begravning och gravsättning

• Vid akut, svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhö- rig.

Som nära anhörig räknas make/maka, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar.

Anmärkning

Orsaken till permissionen ska i förhand eller om så inte kan ske i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.

Med bibehållen lön avses att arbetsgivaren inte gör avdrag på utgående lön. Såsom make/maka räknas också den som lever tillsammans med arbetstagaren under äktenskapsliknande förhållanden på samma mantalsskrivningsadress.

MOMENT 3:2 Arbetstagare som tidigare haft mer än 30 semes- terdagar, anställd 2003-12-31 med fortlöpande anställning, har därefter rätt att, sedan semesterårets betalda semester- dagar tagits ut som semesterledighet, ta ut en respektive två dagar med tjänstledighet utan lön. Löneavdrag görs med kalenderdagsberäknat avdrag från den fasta kontanta månads- lönen enligt formeln:

månadslönen x 12 365

Anmärkning

Begäran om permission och tjänstledighet ska göras i så god tid som möjligt.

§ 8 MOMENT 4 LEDIGHET OCH FÖRMÅNER VID UTBILDNING

LÖN VID UTBE- TALNING

BIBEHÅLLNA LÖ- NEFÖRMÅNER

MOMENT 4:1 Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare medges rätt till att behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan även medges rätt till hel eller del av mertidslön. Arbetsgivare kan föreskriva särskilda villkor för att arbetstagare ska uppbära och behålla lön, som beviljats för ledighet för utbildning.

MOMENT 4:2 Vid deltagande i utbildning, kurser, konferen- ser och dylikt, som fullgörs i anställningen, får arbetstagare förutom bibehållen lön – om utbildningen pågår högst sju kalenderdagar – behålla vad som skulle ha utgetts i tillägg för obekväm arbets- tid om arbetstagaren fullgjort sina ordinarie arbetsuppgifter.

TIMME FÖR TIMME

MOMENT 4:3 Kompensation för övertidsarbete enligt § 3 utges inte i fall som avses i detta moment. Istället får arbetstagare för varje fullgjord utbildningstimme på dag som enligt ordi- narie arbetstidsförläggning skulle ha varit fridag eller på del av dag som inte utgör ordinarie arbetstid kompensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges ersättning per timme med mertidslön.

§ 9 PENSIONSFÖRMÅNER, AVTALSFÖRSÄKRINGAR OCH TRYGGHETSAVTAL

PENSIONSPLAN PA-KFS 09

ARBETSSKADE- FÖRSÄKRING

AVTALSGRUPP- SJUKFÖRSÄK- RING

TJÄNSTEGRUPP- LIVFÖRSÄKRING OCH BEGRAV- NINGSHJÄLP

TRYGGHETS- AVTAL

MOMENT 1A Parterna har på KFS-området tecknat centralt kollektivavtal om pensioner PA-KFS. För nytillkommande medlemsföretag gäller PA-KFS 09 och i förekommande fall Gamla PA-KFS.

MOMENT 1B För försäkring av efterlevandeskyddet fordras att hälsodeklaration lämnas, i vissa fall individuellt. Arbetsgiva- ren tillhandahåller blankett för sådan individuell deklaration.

Blanketten ska undertecknas av arbetstagaren.

MOMENT 2 Arbetsgivare ska teckna TFA-KL.

Arbetstagare äger inte rätt att föra talan mot arbetsgivare eller hos denne anställd om skadestånd i anledning av personskada som utgör arbetsskada.

MOMENT 3 Arbetsgivare ska teckna AGS-KL.

MOMENT 4 Arbetsgivare ska teckna TGL-KL eller annan Tjänstegrupplivförsäkring. Underlåter arbetsgivare detta gäller vad som sägs i försäkringsbestämmelser TGL-KL § 28 angående vite med mera. Avlider arbetstagare och utges inte försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställ- ning gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall), ska till dödsboet utges begravningshjälp med belopp motsvarande hälften av det prisbasbelopp som, enligt AFL, gäller för det år dödsfallet inträffar.

MOMENT 5 Arbetsgivare, som omfattas av det centralt teck- nade kollektivavtalet Trygghetsavtal KFS, ska följa centralt kollektivavtal om årlig avsättning till kollektivavtalsstiftelsen KFS- företagens Trygghetsfond.

Arbetsgivare kan som undantag istället omfattas av AGF-T. Sådant undantag finns angivet i centralt avtal.

§ 10 KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN

PARTERNA KONSTATERAR

Parterna konstaterar att lön och andra avlöningsförmåner för avräkningsperioden beräknas preliminärt och utbetalas utan att arbetstagares frånvaro eller annan omständighet under perioden helt beaktas. Slutlig beräkning av avtalsenli- ga avlöningsförmåner görs vid ett senare avlöningstillfälle (i normalfallet nästkommande), när samtliga därpå inverkande

omständigheter under perioden är kända. I anslutning härtill avtalar parterna, att följande bestämmelser ska gälla:

PRELIMINÄR LÖN MOMENT 1 Vad arbetstagare i preliminär lön enligt § 1 har erhållit för mycket i förhållande till vad som avtalsenligt ska utges för avräkningsperioden, är han skyldig att låta avräknas genom avdrag vid senare avlöningstillfälle från de innestående avlöningsförmånerna (korrigering av preliminär lön), eller att återbetala.

MOMENT 2:2 Om korrigering av preliminär lön inte har gjorts senast under fjärde kalendermånaden efter den under vilken den preliminärt beräknade lönen utbetalades, meddelar ar- betsgivare inom ytterligare en månad därefter arbetstagare om skulden och söker nå överenskommelse med honom om hur återbetalning ska ske.

Sådan överenskommelse kan även träffas före utgången av nämnda fjärde kalendermånad.

MOMENT 2:3 Om arbetsgivare och arbetstagare inte har enats om hur återbetalning av skulden ska ske, underrättas arbets- tagare i skriftligt återbetalningskrav att hans lokala fackliga organisation har rätt till förhandling. Har organisationen inte påkallat förhandling inom två månader efter det att arbetsta- gare mottog det skriftliga kravet har organisationen förlorat rätten till förhandling.

Påkallas förhandling i fråga som avses i föregående stycke, kan sådan– oavsett vad som eljest följer av lag eller annat avtal– endast föras som lokal förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutförande av den lokala förhandlingen eller genom förlust av rätten därtill.

FÖRHANDLINGS- ORDNING MED MERA VID FELAK- TIGT UTBETALAD LÖN

MOMENT 2:4 Har arbetsgivare inte iakttagit vad som sägs i moment 2:2 och 2:3 ovan, ska fråga om skyldighet att återbe- tala skulden behandlas enligt reglerna i moment 3 nedan.

MOMENT 3 Har arbetstagare, i annat fall än som avses i mo- ment 1 första stycket, erhållit högre lön eller annan avlönings- förmån än som avtalsenligt tillkommer honom, meddelar arbetsgivare arbetstagare om förhållandet.

Om arbetsgivare och arbetstagare inte har enats om återbe- talning av skulden och om arbetsgivare vill kräva sådan, un- derrättas arbetstagare i skriftligt återbetalningskrav att hans lokala fackliga organisation har rätt till rättstvisteförhandling i frågan. Har organisationen inte påkallat förhandling inom två månader, efter det att arbetstagare mottog det skriftliga kravet, har organisationen förlorat rätten till förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutförande av för- handlingen eller genom förlust av rätten därtill. För rättstvis- teförhandlingen och för fortsatt tvisteförfarande gäller i övrigt bestämmelserna i parternas förhandlingsordning/huvudavtal och i MBL.

BILAGA 1‌

KOMPETENSUTVECKLING OCH UTBILDNING

Kompetensutveckling och utbildning i företaget

Vid anställning idag ställs ofta krav på grundläggande gymnasiekompetens. Detta är en grund för medarbetar- nas möjligheter att utvecklas inom företaget. En fortlö- pande kompetensutveckling är nödvändig i ett modernt transportföretag, bland annat för att stärka individen, höja statusen, öka konkurrenskraften och behålla perso- nalen.

Kompetenskrav vid anställningens ingående

Parternas gemensamma uppfattning är att det för en anställning i branschen bör krävas yrkeskunskaper eller annan utbildning som är relevant för aktuell befattning. Dessa krav bör även gälla inhyrd personal. Kravet på kompetens kan uppnås på flera sätt, till exempel vuxen- utbildning eller dokumenterad praktisk yrkeserfarenhet inom branschen.

Kompetensutveckling i företaget

De lokala parterna ska gemensamt medverka till goda förutsättningar för de anställda att klara verksamhetens nya kunskaps- och kvalifikationskrav. En grund är ett fortlöpande, systematiskt och målinriktat utvecklingsar- bete, som syftar till vidareutbildning av redan yrkesverk- samma i företaget. Exempel på lämplig vidareutbildning är:

• trafiksäkerhet

• ergonomi

• datafrågor

• företagsekonomi

• kundhantering

• miljökörning

• miljö- och kvalitetsfrågor

Företagen ska erbjuda varje enskild arbetstagare kompe- tensutveckling under betald arbetstid motsvarande totalt ett genomsnitt om åtta timmar årligen under en fem- årsperiod. Med kompetensutveckling avses här utbild- ningsinsatser externt eller inom företaget, oavsett om de följer av lag eller inte.

Verkstadsarbetare ska erbjudas kompetensutveckling under betald arbetstid motsvarande totalt ett genomsnitt om sexton timmar årligen under en femårsperiod.

Utbildning som enligt företagets bedömning är nöd- vändig för arbetsuppgifterna ska ske på betald arbetstid. Lokal överenskommelse kan träffas om annan förlägg- ning och ersättning.

Införs lagstiftning eller annan bindande reglering på området ska ovan angiven tid avräknas.

Allmän icke yrkesanknuten utbildning

Företag bör främja och stödja en anställd som önskar höja sin kompetens i allmänna ämnen. Sådan utbildning kan ske på obetald arbetstid.

BILAGA 2‌

UTDRAG UR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 561/2006

Nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallag- stiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85

KAPITEL I INLEDANDE BESTÄMMELSER

ARTIKEL 1 I syfte att harmonisera konkurrensvillkoren mellan olika landtransportsätt, i synnerhet inom vägtransportsektorn, och förbättra arbetsförhållandena och trafiksäkerheten, fastställs i denna förordning bestämmelser om körtider, raster och viloperioder för förare som utför person-

och godstransporter på väg. Denna förordning syftar dessutom till att främja bättre övervakning och tillsyn i medlemsstaterna samt förbättrade arbetsmetoder inom vägtransportsektorn.

ARTIKEL 2 1. Denna förordning skall tillämpas på vägtransporter av

a) gods, om fordonens högsta tillåtna vikt, inklusive släp- vagn eller påhängsvagn, överstiger 3,5 ton, eller

b) passagerare med fordon som är konstruerade eller per- manent inrättade för transport av mer än nio personer, inbegripet föraren, och avsedda för detta ändamål.

2. Denna förordning skall tillämpas, oberoende av fordo- nets registreringsland, på vägtransporter som utförs

a) enbart inom gemenskapen, eller

b) mellan gemenskapen, Schweiz och de länder som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbets- området.

3. I stället för denna förordning skall AETR tillämpas på internationella vägtransporter som delvis genomförs utanför de områden som anges i punkt 2, för

a) fordon som är registrerade i gemenskapen eller i länder som är parter i AETR, för hela resan,

b) fordon som är registrerade i ett tredjeland som inte är part i AETR, endast för den del av resan som äger rum i gemenskapen eller i länder som är parter i AETR.

Bestämmelserna i AETR bör anpassas till bestämmel- serna i denna förordning så att huvudbestämmelserna i förordningen, genom AETR, tillämpas på sådana fordon för varje del av resan som görs inom gemenskapen.‌

ARTIKEL 3 Denna förordning skall inte tillämpas på vägtransporter med

a) fordon som används för persontransporter i linjetrafik, om linjens längd inte överstiger 50 kilometer,

b) fordon vars högsta tillåtna hastighet inte överstiger 40 kilometer i timmen,

c) fordon som ägs eller hyrs, utan förare, av försvarsmak- ten, räddningstjänsten, brandförsvaret och styrkor som är ansvariga för upprätthållande av allmän ordning, om transporten utförs till följd av de uppgifter som ålagts dessa yrkeskårer och genomförs under deras kontroll,

d) fordon som används i nödsituationer eller för räddningsarbete, inbegripet fordon som används för icke-kommersiella transporter av humanitärt bistånd,

f) specialfordon som används för sjukvårdsändamål,

g) specialfordon för bärgning som används inom en radie av 100 km från den ort där fordonet är stationerat,

h) fordon som provas på väg i samband med tekniskt utvecklingsarbete, reparation eller underhåll och nya eller ombyggda fordon som ännu inte tagits i drift,

i) fordon eller en kombination av fordon med en högsta tillåtna vikt som inte överstiger 7,5 ton, vilka används för icke-kommersiell transport av gods,

j) kommersiella fordon som betraktas som veteranfordon enligt lagstiftningen i den medlemsstat där de körs och som används för icke-kommersiell transport av personer eller gods.

ARTIKEL 4 I denna förordning gäller följande definitioner:

a) vägtransport: all körning helt eller delvis på en för all- män trafik upplåten väg med ett lastat eller olastat fordon som används för transport av personer eller gods.

b) fordon: motorfordon, dragfordon, släpvagn och på- hängsvagn eller en kombination av dessa fordon, enligt följande definitioner:

– motorfordon: fordon som kör på väg av egen kraft, som inte permanent går på räls och som normalt används för transport av personer eller gods.

– dragfordon: fordon som kör på väg av egen kraft, som inte permanent går på räls och som är speciellt konstrue- rat för att dra, skjuta eller på annat sätt förflytta släpvag- nar, påhängsvagnar, anordningar eller maskiner.

– släpvagn: fordon konstruerat för att kopplas till motor- eller dragfordon.

– påhängsvagn: släpvagn utan framaxel, kopplad på så- dant sätt att en avsevärd del av dess egen vikt och lastens vikt bärs av motor- eller dragfordonet.

c) förare: person som kör fordonet, även under kort tid, eller som i tjänsten medföljer i ett fordon för att vid behov vara tillgänglig för körning.

d) rast: tidsperiod under vilken föraren inte får köra eller utföra något annat arbete och som endast skall utnyttjas för återhämtning.

e) annat arbete: all verksamhet som definieras som arbetstid i artikel 3a i direktiv 2002/15/EG utom ”kör- ning”, inbegripet arbete för samma eller annan arbetsgi- vare inom eller utanför transportsektorn.

f) vila: sammanhängande tidsperiod under vilken föraren fritt kan förfoga över sin tid.

g) dygnsvila: tidsperiod under dygnet under vilken föraren fritt kan förfoga över sin tid och som består av normal dygnsvila eller reducerad dygnsvila.

– normal dygnsvila: en viloperiod om minst elva timmar. Alternativt kan den normala dygnsvilan tas ut i två perioder, den första bestående av minst tre timmars sam- manhängande vila och den andra perioden av minst nio timmars sammanhängande vila.

– reducerad dygnsvila: en viloperiod om minst nio men mindre än elva timmar.

h) veckovila: tidsperiod under veckan under vilken föra- ren fritt kan förfoga över sin tid, vilken består av normal veckovila eller reducerad veckovila.

– normal veckovila: en viloperiod om minst 45 timmar.

– reducerad veckovila: en viloperiod om mindre än 45 timmar, vilken kan förkortas till minst 24 sammanhäng- ande timmar, under förutsättning att villkoren i artikel

8.6 är uppfyllda.

i) vecka: tidsperiod mellan 00.00 på måndag och 24.00 på söndag.

j) körtid: tid som registrerats som körning

– automatiskt eller halvautomatiskt av färdskrivaren enligt bilaga I och bilaga I B i förordning (EEG) nr 3821/85, eller

– manuellt i enlighet med kravet i artikel 16.2 i förord- ning (EEG) nr 3821/85.

k) daglig körtid: sammanlagd körtid mellan slutet på en dygnsvila och början på nästa dygnsvila eller mellan en period av dygnsvila och en period av veckovila.

l) körtid per vecka: sammanlagd körtid under en vecka.

m) högsta tillåtna vikt: högsta tillåtna vikt för ett kör- klart och fullt lastat fordon.

n) linjetrafik för persontransporter: nationell och inter- nationell trafik enligt definitionen i artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 684/92 av den 16 mars 1992 om gemensamma regler för internationell persontransport med buss.

o) multibemanning: bemanning av ett fordon där minst två förare medföljer fordonet för att köra det under varje körperiod mellan två på varandra följande perioder av dygnsvila eller mellan en period av xxxxxxxxx och en period av veckovila. Närvaron av minst två förare är fri- villig under den första timmen av multibemanning, men obligatorisk för den återstående perioden.

p) transportföretag: fysiska och juridiska personer, sammanslutningar eller grupper av personer som inte är juridiska personer med eller utan vinstdrivande syfte samt offentliga organ, antingen med egen ställning som juridisk person eller underställda en myndighet med

sådan ställning, vilka utför vägtransporter, oberoende av om detta sker för egen räkning eller mot betalning eller annan ersättning.

q) körperiod: den sammanlagda körtiden från det att föraren börjar köra efter en viloperiod eller en rast till dess att han tar en viloperiod eller en rast. Körperioden får vara oavbruten eller avbruten.

KAPITEL II BESÄTTNING, KÖRTIDER, RASTER OCH VILOPERIODER

ARTIKEL 5 1. Lägsta ålder för konduktörer skall vara 18 år.

2. Lägsta ålder för förarbiträden skall vara 18 år. Medlemssta- terna får emellertid sänka förarbiträdenas lägsta ålder till 16 år

a) vid vägtransporter som utförs inom en medlemsstat inom en radie av 50 km från den ort där fordonet är stationerat, inbegripet kommuner vars centrum är belägna inom denna radie,

b) om det sker i yrkesutbildningssyfte, och

c) om det står i överensstämmelse med nationella arbetsrätts- liga regler.

ARTIKEL 6 1. Den dagliga körtiden får inte överstiga nio timmar. Den dagliga körtiden får emellertid utsträckas till tio timmar högst två gånger under en vecka.

2. Körtiden under en vecka får inte överstiga 56 timmar och får inte leda till att den maximala veckoarbetstiden enligt direktiv 2002/15/EG överskrids.

3. Den sammanlagda körtiden under två på varandra följande veckor får inte överstiga 90 timmar.

4. Till daglig körtid och körtid per vecka skall räknas all kör- tid på gemenskapens territorium eller i ett tredjeland.

5. En förare skall som ”annat arbete” registrera all tid enligt beskrivningen i artikel 4e och all tid som han kör ett fordon som används för kommersiella transporter vilka inte omfattas av denna förordning samt registrera alla perioder av ”tillgäng- lighet” enligt definitionen i artikel 15.3c i förordning (EEG) nr 3821/85 sedan sin senaste dygns- eller veckovila. Denna registrering skall göras antingen för hand på ett diagramblad, eller på en utskrift, eller genom att med användning av funk- tionen manuell inmatning föra in uppgifter i färdskrivaren.

ARTIKEL 7 Efter en körperiod på fyra och en halv timme skall fö- raren ta en sammanhängande rast på minst fyrtiofem mi- nuter, såvida han eller hon inte tar en viloperiod. Denna rast får bytas ut mot en rast om minst 15 minuter, följt av en rast om minst 30 minuter, fördelade över körtiden, så att bestämmelserna i första stycket iakttas.

ARTIKEL 8 1. En förare skall ta ut dygns- och veckovila.

2. Efter slutet på föregående dygnsvila eller veckovila skall föraren under varje 24-timmarsperiod ha tagit en ny dygnsvila. Om den dygnsvila som ingår i 24-timmarspe- rioden uppgår till minst nio men färre än elva timmar, skall dygnsvilan i fråga betraktas som reducerad dygns- vila.

3. En dygnsvila får förlängas till en normal veckovila eller en reducerad veckovila.

4. En förare får ha högst tre perioder av reducerad dygns- vila mellan två veckovilor.

5. Trots vad som föreskrivs i punkt 2 skall förare av fordon med multibemanning ta en ny dygnsvila på minst nio timmar senast 30 timmar efter den föregående dygns- eller veckovilan.

6. Under två på varandra följande veckor skall en förare ta minst

– två normala veckovilor, eller

– en normal veckovila och en reducerad veckovila om minst 24 timmar, minskningen skall dock kompenseras genom en motsvarande sammanhängande vila som skall tas ut före utgången av den tredje veckan efter veckan i fråga. En veckovila skall inledas senast efter sex 24-tim- marsperioder räknat från slutet av föregående veckovila.

7. Varje vila som tas ut som kompensation för en redu- cerad veckovila skall tas ut i samband med en annan viloperiod på minst nio timmar.

8. När en förare väljer att göra detta får dygnsvila och re- ducerad veckovila som tas annat än på stationeringsorten tillbringas i ett fordon, om detta är utrustat med ända- målsenliga sovmöjligheter för varje förare och fordonet står stilla.

9. En veckovila som börjar under en vecka och fortsätter in på följande vecka får hänföras till endera av dessa veckor, men inte till båda.

ARTIKEL 9 1. Utan hinder av artikel 8 får en förare som medföljer ett fordon som transporteras med färja eller järnväg och som tar ut sin normala dygnsvila avbryta viloperioden högst två gång- er och ägna sig åt andra aktiviteter i totalt högst en timme.

Under den normala dygnsvilan skall föraren ha tillgång till en sovbrits eller liggplats.

2. Den tid som går åt för att resa till en plats för att ta över ett fordon som omfattas av denna förordning, eller för att åter- vända från denna plats, när fordonet varken står vid förarens hem eller vid arbetsstället där föraren normalt är stationerad, skall inte räknas som vila eller rast om föraren inte befinner sig på en färja eller ett tåg och har tillgång till en sovbrits eller liggplats.

3. Den tid som går åt för en förare för att köra ett fordon som inte omfattas av denna förordning till eller från ett fordon som omfattas av denna förordning, som inte står vid förarens hem eller vid arbetsstället där föraren normalt är stationerad, skall räknas som ”annat arbete”.

KAPITEL III TRANSPORTFÖRETAGENS ANSVAR

ARTIKEL 10 1. Transportföretagets betalning till förare som är anställda eller som står till företagets förfogande får inte, även om det sker i form av bonus eller lönetillägg, beräknas på grundval av tillryggalagda sträckor och/eller transporterad godsmängd, om betalningen är av sådan art att den utgör en fara för tra- fiksäkerheten och/eller uppmuntrar till överträdelse av denna förordning.

2. Transportföretaget skall organisera det arbete som avses i punkt 1 så att föraren kan följa förordning (EEG) nr 3821/85 och kapitel II i den här förordningen. Transportföretaget skall informera föraren på lämpligt sätt och regelbundet kon- troll- era att förordning (EEG) nr 3821/85 och kapitel II i den här förordningen följs.

3. Ett transportföretag skall vara ansvarigt för överträ- delser som begåtts av företagets förare, även om överträ- delsen har begåtts i en annan medlemsstat eller i ett tred- jeland. Utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att hålla transportföretag fullt ansvariga får medlemsstaterna göra detta ansvar avhängigt av företagets överträdelse av punkterna 1 och 2. Medlemsstaterna får ta i beaktande alla bevis för att transportföretaget inte rimligtvis kan hållas ansvarigt för den överträdelse som begåtts.

4. Företag, befraktare, speditörer, researrangörer, huvu- dentreprenörer, underentreprenörer och uthyrningsföre- tag för förare skall se till att avtalade transporttidssche- man är förenliga med denna förordning.

5. a) Transportföretag som använder fordon utrustade med färdskrivare i överensstämmelse med bilaga IB till förordning (EEG) nr 3821/85 och som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde skall

i) se till att alla uppgifter överförs från fordonsenhe- ten och förarkortet så regelbundet som det föreskrivs av medlemsstaten och överföra relevanta uppgifter oftare för att garantera att alla uppgifter om aktivite- ter som genomförts av eller för det berörda företaget överförs,

ii) se till att alla uppgifter som överförs, både från fordonsenheten och från förarkortet, bevaras under minst tolv månader från och med registreringsdagen; sådana uppgifter skall på begäran av en kontroll- tjänsteman vara tillgängliga, antingen direkt eller på distans, från företagets lokaler.

b) I denna punkt skall ”överföring” tolkas i enlighet med definitionen i avsnitt I (definitioner) led s i bilaga IB i förordning (EEG) nr 3821/85.

c) Den maximala längden på perioden för vilken relevan- ta uppgifter skall överföras enligt led a i skall fastställas av kommissionen i överensstämmelse med det rådgivande förfarande som avses i artikel 24.2.

KAPITEL IV UNDANTAG

ARTIKEL 11 En medlemsstat får föreskriva högre minimigränser för raster och viloperioder och lägre maximigränser för körtid än dem som anges i artiklarna 6 till 9 för vägtransporter som utförs helt på dess territorium. I detta fall skall medlemsstaten ta hänsyn till tillämpliga kollektivavtal eller andra avtal mellan arbetsmarknadens parter. Bestämmelserna i denna förordning skall emellertid vara fortsatt tillämpliga på förare i internatio- nell trafik.

ARTIKEL 12 Om det är förenligt med trafiksäkerheten och det behövs för att fordonet skall nå fram till en lämplig plats att stanna på, får föraren avvika från artiklarna 6 till 9 i den utsträckning som krävs för att tillgodose personers, fordonets och lastens säkerhet. Föraren skall ange skälen för en sådan avvikelse för hand på ett färdskrivardiagramblad eller på en utskrift från färdskrivaren eller i sin tjänstgöringslista senast då han når fram till en lämplig plats att stanna på.

ARTIKEL 13 1. Om det är förenligt med de mål som fastställs i artikel 1, får varje medlemsstat inom sitt eget territorium, eller efter överenskommelse med en annan medlemsstat inom dess terri- torium, medge undantag från föreskrifterna i artiklarna 5

till 9, och förena sådana undantag med särskilda villkor, för transporter enligt följande:

a) Fordon som ägs eller hyrs, utan förare, av statliga myndig- heter för att utföra vägtransporter som inte konkurrerar med privata transportföretag.

b) Fordon som används eller hyrs, utan förare, av jordbruks-, trädgårds-, skogs-, uppfödnings- eller fiskeriföretag för godstransporter inom ramen för företagets egen verksamhet inom en radie av högst 100 km från den plats där företaget är beläget.

c) Jordbrukstraktorer och skogsbrukstraktorer som används i jordbruks- och skogsbruksverksamhet, inom en radie av upp till 100 km från den plats där företaget som äger, hyr eller leasar fordonet är beläget.

d) Fordon eller en kombination av fordon med en högsta tillåtna vikt som inte överstiger 7,5 ton

– vilka används av personer som tillhandahåller sam- hälls- omfattande tjänster i enlighet med definitionen i artikel 2.13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad

för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjäns- terna för leveranser inom ramen för den samhällsomfat- tande tjänsten, eller

– för transport av material, utrustning eller maskiner som föraren använder i sitt arbete. Sådana fordon får endast användas inom en radie av 50 km från den plats där före- taget är beläget och på villkor att körningen av fordonen inte utgör förarens huvudsakliga uppgift.

e) Fordon som uteslutande används på öar med en areal av högst 2 300 km2 vilka inte är förenade med landet

i övrigt med broar, vadställen eller tunnlar öppna för motorfordon.

f) Fordon som används för godstransporter inom en radie av 50 km från den plats där företaget är beläget och som drivs med hjälp av naturgas, flytande gas eller el vars högsta tillåtna vikt, inklusive släp eller påhängsvagn, inte överstiger 7,5 ton.

g) Fordon som används för övningskörning och förarprov för erhållande av körkort eller yrkeskompetensbevis, för- utsatt att fordonet inte används för kommersiell transport av gods eller passagerare.

h) Fordon som används i samband med underhåll av avlopps-, översvämningsskydds-, vatten-, gas- och elan- läggningar, underhåll och kontroll av vägar, insamling och bortskaffande av hushållsavfall, telekommunika- tionstjänster, radio- och TV-sändningar och pejling efter radio- och TV- sändare eller -mottagare.

i) Fordon med mellan 10 och 17 sittplatser vilka uteslu- tande används för icke-kommersiell persontransport.

j) Specialfordon som transporterar cirkus- och nöjesfälts- utrustning.

k) Särskilt utrustade fordon för mobila projekt, vars främsta syfte är att användas som undervisningshjälpmedel när de är stationära.

l) Fordon som används för uppsamling av mjölk från bond- gårdar och för återlämning till bondgårdar av mjölkbehållare eller mjölkprodukter avsedda för djurfoder.

m) Specialfordon för transport av pengar och/eller värdeföre- mål.

n) Fordon som används för transport av djuravfall eller djur- kadaver som inte är avsedda som människoföda.

o) Fordon som uteslutande används på vägar inom knut- punktsanläggningar som hamnar, intermodala terminaler och järnvägsterminaler.

p) Fordon som används för transport av levande djur från lantgårdar till lokala marknader och omvänt eller från mark- nader till lokala slakterier inom en radie på 50 km.

2. Medlemsstaterna skall informera kommissionen om undan- tag som har medgivits enligt punkt 1 och kommissionen skall informera de övriga medlemsstaterna om detta.

3. Under förutsättning att de mål som anges i artikel 1 inte äventyras och att adekvat skydd för förarna tillhandahålls får en medlemsstat med kommissionens förhandsgodkännande inom sitt eget territorium medge mindre betydande undantag från denna förordning för fordon som används i på förhand fast- ställda områden med en befolkningstäthet under fem personer per kvadratkilometer, i följande fall:

– Nationell linjetrafik för persontransporter, där tidtabellen bekräftats av myndigheterna (i vilket fall endast undantag som avser raster får medges).

– Nationell godstrafik på väg, för egen räkning eller för uthyr- ning eller mot ersättning, som inte påverkar den inre mark- naden och som behövs för att bibehålla vissa industrisektorer på det berörda territoriet och där det i bestämmelserna om undantag i denna förordning fastställs en begränsad körradie på högst 100 km. En vägtransport får med detta undantag omfatta en körning till ett område med en befolkningstäthet på fem personer eller fler per kvadratkilometer i enda syfte

att inleda eller avsluta körningen. Sådana åtgärder skall vara proportionerliga till sin art och sitt omfång.

ARTIKEL 14 1. Under förutsättning att de mål som anges i artikel 1 inte äventyras får medlemsstaterna, efter tillstånd från kommissionen, medge undantag från tillämpningen av artiklarna 6 till 9 i denna förordning för transporter som genomförs under extraordinära omständigheter.

2. I brådskande fall får medlemsstaterna medge tillfälligt undantag under högst 30 dagar, vilket omgående skall meddelas kommissionen.

3. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemssta- terna om undantag som medgivits enligt denna artikel.

ARTIKEL 15 Medlemsstaterna skall se till att förarna till de fordon som anges i artikel 3a omfattas av nationella regler som ger tillräckligt skydd vad gäller tillåtna körtider, obligato- riska raster och viloperioder.

KAPITEL V KONTROLLFÖRFARANDEN OCH PÅFÖLJDER

ARTIKEL 16 1. Om fordonet inte är utrustat med färdskrivare i enlig- het med förordning (EEG) nr 3821/85, skall punkterna 2 och 3 i den här artikeln gälla

a) i nationell linjetrafik för persontransporter, och

b) i internationell linjetrafik för persontransporter, där linjelängden är högst 100 km och slutstationerna är belägna högst 50 km fågelvägen från en gräns mellan två medlemsstater.

2. Transportföretaget skall upprätta en tidtabell och en tjänstgöringslista för varje enskild förare med namn, tjänstgöringsort och i förväg fastställt schema för olika perioder av körning, annat arbete samt raster och till- gänglighet. Varje förare av sådan trafik som avses i punkt 1 skall medföra ett utdrag ur tjänstgöringslistan och en kopia av tidtabellen.

3. Tjänstgöringslistan skall

a) innehålla samtliga uppgifter i punkt 2 för en period som minst omfattar de närmast 28 föregående dagarna; dessa uppgifter skall uppdateras regelbundet, dock minst en gång i månaden,

b) vara undertecknad av transportföretagets chef eller dennes företrädare,

c) bevaras av transportföretaget i ett år efter utgången av den period som den omfattar; företaget skall, om en förare begär det, lämna ett utdrag ur hans tjänstgöringslista, och

d) på begäran uppvisas för och överlämnas till behörig kon- trolltjänsteman.

ARTIKEL 17 1. För att kommissionen vartannat år skall kunna utarbe- ta en rapport om tillämpningen av denna förordning och

förordning (EEG) nr 3821/85 och om utvecklingen inom de aktuella verksamhetsområdena, skall medlemsstaterna till- ställa kommissionen nödvändig information på den enhetliga blankett som finns i beslut 93/173/EEG.

2. Denna information skall överlämnas till kommissionen senast den 30 september efter utgången av den tvåårsperiod som rapporten omfattar.

3. Av rapporten skall det framgå hur undantagsbestämmelser- na i artikel 13 utnyttjats.

4. Kommissionen skall lägga fram rapporten för Europapar- lamentet och rådet senast 13 månader efter utgången av den tvåårsperiod som rapporten omfattar.

ARTIKEL 18 Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning.

ARTIKEL 19 1. Medlemsstaterna skall fastställa sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och förordning (EEG) nr 3821/85 och skall vidta alla de åtgärder som är nödvändiga för att se till att de genomförs. Dessa sanktioner skall vara effektiva, proportionella, avskräckande och icke-diskrimine- rande.

Ingen överträdelse av denna förordning eller förordning (EEG) nr 3821/85 skall bli föremål för mer än en sanktion el- ler mer än ett förfarande. Medlemsstaterna skall anmäla dessa åtgärder och bestämmelser om sanktioner till kommissionen senast det datum som fastställs i artikel 29. Kommissionen skall därefter underrätta medlemsstaterna om detta.

2. En medlemsstat skall göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att besluta om sanktioner för företag och/ eller förare för sådana överträdelser av denna förord-

ning som upptäcks inom den berörda medlemsstatens territorium, om ingen sanktion tidigare har beslutats för överträdelsen, även om överträdelsen har begåtts i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland. Om en överträ- delse som upptäcks

– inte begicks på den berörda medlemsstatens territori- um, och

– har begåtts av ett företag som är etablerat i, eller en förare vars anställningsort ligger i en annan medlems- stat eller ett tredjeland, får medlemsstaten fram till den 1 januari 2009, i stället för att besluta om en sanktion, rapportera omständigheterna kring överträdelsen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat eller det tredjeland där företaget är etablerat, eller där föraren har sin anställningsort.

3. När en medlemsstat inleder ett förfarande eller be- slutar om sanktioner för en viss överträdelse, skall den skriftligen lägga fram vederbörliga bevis om detta för föraren.

4. Medlemsstaterna skall se till att ett system med pro- portionella sanktioner, som kan inbegripa ekonomiska sanktioner, är i kraft om överträdelser av denna förord- ning eller förordning (EEG) nr 3821/85 har konstaterats hos ett företag eller med företaget samverkande godsan- vändare, speditörer, researrangörer, huvudentreprenörer, underentreprenörer eller företag som hyr ut förare.

ARTIKEL 20 1. Föraren skall bevara alla bevis på sanktioner eller inledda förfaranden som lagts fram av en medlemsstat, till dess att samma överträdelse av denna förordning inte längre kan leda till ett andra förfarande eller en andra sanktion i enlighet med bestämmelserna i denna förord- ning.

2. Föraren skall på begäran kunna lägga fram de bevis som avses i punkt 1.

3. En förare som är anställd av eller står till förfogande för mer än ett transportföretag skall lämna tillräcklig information till vart och ett av företagen, så att de kan följa föreskrifterna i kapitel II.

ARTIKEL 21 För att ta itu med fall där en medlemsstat anser att denna förordning har överträtts på ett sätt som uppenbart kan utgöra ett hot mot trafiksäkerheten, skall den ge den lämpliga behöriga myndigheten rätt att hindra fortsatt färd med det berörda fordonet fram till dess att orsaken till överträdelsen har åtgärdats. Medlemsstaterna kan tvinga föraren att ta ut en dygnsvila. En medlemsstat kan vid behov också tillämpa defi- nitiv eller tillfällig återkallelse eller begränsning av ett företags trafiktillstånd om företaget är etablerat i den medlemsstaten, eller definitiv eller tillfällig återkallelse eller begränsning av en förares körkort. Kommissionen skall i enlighet med förfaran- det i artikel 24.2 utarbeta riktlinjer för att främja en harmoni- serad tillämpning av denna artikel.

ARTIKEL 22 1. Medlemsstaterna skall bistå varandra vid denna förordnings tillämpning och vid kontrollen av efterlevnaden.

2. Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall regelbundet översända till varandra all tillgänglig information om

a) överträdelser av föreskrifterna i kapitel II som begåtts av personer som inte är bosatta i den ifrågavarande medlemssta- ten och de påföljder som dessa överträdelser medfört,

b) sanktioner beslutade av en medlemsstat mot personer som är bosatta i staten för överträdelser som begåtts i andra med- lemsstater.

3. Medlemsstaterna skall regelbundet översända relevanta uppgifter om sin nationella tolkning och tillämpning av för- ordningens bestämmelser till kommissionen, som skall göra denna information tillgänglig i elektronisk form för andra medlemsstater.

4. Kommissionen skall underlätta dialogen mellan medlems- staterna när det gäller nationell tolkning och tillämpning

av denna förordning med stöd av den kommitté som avses i artikel 24.1.

ARTIKEL 23 Gemenskapen skall inleda de förhandlingar med tredjeländer som kan visa sig nödvändiga för att genomföra denna förord- ning.

ARTIKEL 24 1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrät- tats med stöd av artikel 18.1 i förordning (EEG) nr 3821/85.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

ARTIKEL 25 1. Kommissionen skall på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ

a) granska ärenden där tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning skiljer sig åt, särskilt i fråga om körti- der, raster och viloperioder,

b) förtydliga bestämmelserna i denna förordning för att de skall kunna tillämpas enhetligt.

2. I de ärenden som avses i punkt 1 skall kommissionen fatta beslut om en rekommenderad tillämpning i enlighet med förfarandet i artikel 24.2. Kommissionen skall meddela Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna sitt beslut.

BILAGA 3

SÄRSKILDA REGLER FÖR TRAFIK I STOCKHOLM

Överenskommelse rörande separat lönetillägg avseende de anställda vid till arbetsgivarförbundet anslutna bussföretag och busstationer, vilka utför lin- jetrafik för AB Storstockholms Lokaltrafik.

Överenskommelsen gäller endast den tid de anställda utför linjetrafik för AB Storstockholms Lokaltrafik.

LÖNETILLÄGG

Bussförare

Till bussförare som omfattas av detta avtal utges ett särskilt tillägg om 1 675 kr/månad fr o m 2020-10-01, 1 705 kr/månad fr o m 2021-10-01. För deltidsanställd

proportioneras beloppet i motsvarande mån. För visstids- anställd avlönad med timlön uppgår beloppet till 10:10 kr/timme fr o m 2020-10-01 och 10:30 kr/timme fr o m 2021-10-01.

Verkstadsarbetare

Till verkstadsarbetare som omfattas av detta avtal utges ett särskilt tillägg om 3 298 kr/månad fr o m 2020-10-01 och 3 357 kr/månad fr o m 2021-10-01. För deltidsan- ställd proportioneras beloppet i motsvarande mån. Till visstidsanställd avlönad med timlön utges ett belopp om 20:00 kr/tim fr o m 2020-10-01 och 20:40 kr/timme fr o m 2021-10-01.

Garagearbetare

Till garagearbetare som omfattas av detta avtal utgår ett särskilt tillägg om 2 946 kr/månad fr o m 2020-10-01 och 2 999 kr/månad fr o m 2021-10-01. För deltidsan- ställd proportioneras beloppet i motsvarande mån. För visstidsanställd arbetstagare avlönad med timlön utges ett belopp om 17:90 kr/tim fr o m 2020-10-01 och 18:20 kr/timme fr o m 2021-10-01.

Omloppstillägg

Till bussförare som omfattas av detta avtal utges om- loppstillägg enligt följande:

Måndag-fredag över 10 timmar, men under 12 timmar fr o m 2021-01-01 64:20 kr/dag

fr o m 2021-10-01 65:50 kr/dag

Måndag-fredag över 12 timmar samt lör-, sön- och helg- dag över 10 tim

fr o m 2021-01-01 84:70 kr/dag

fr o m 2021-10-01 86:40 kr/dag

Arbetstid för förare i Stockholms innerstad

För personal tjänstgörande på AB Storstockholms Lokaltrafiks innerstadslinjer gäller under avtalsperioden att veckoarbetstiden utgör 36 timmar 36 minuter vid veckoslutsledighet och 35 timmar vid växlande fridagar. Avvikelse från detta moment får göras om arbetsgivaren sluter annat avtal med de anställda.

Passreglering för förare i Stockholm

Under en tjänst får bara en rast/ett obetalt uppehåll förläggas.

BILAGA 4 GÖTEBORGSTILLÄGG

En särskild timersättning om 8:35 kr fr o m 2021-01-01 och 8:50 kr fr o m 2021-10-01, utbetalas till bussförare på samtliga linjer som börjar och slutar inom kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille, samt de genomgående linjer som till merparten trafikeras inom dessa kommungränser.

Beloppet inkluderar semesterlön/semesterersättning.

BILAGA 5

FÖRTECKNING ÖVER ÖVRIGA AVTAL INOM KFS-OMRÅDET

Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) Vision

Unionen samt

Förtecknade Saco-förbund genom Jusek

• Förhandlingsordning för företag inom KFS-området (FO-F 03)

• Avtal om tillämpning av pensionsplan (PA-KFS 09)

• Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) eller motsvarande försäkring

• Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA- KL) eller motsvarande försäkring

• Avtal om avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) eller motsvarande försäkring

• Avtal om bilersättning (Bil 12-KFS)

• Avtal om traktamentsersättning (Trakt 13-KFS)

• Trygghetsavtal KFS

• Avtal om kollektivavtalsstiftelsen KFS-företagens Trygghetsfond, samt avtal om avsättning till KFS-företa- gens Trygghetsavtal (gäller inte Göteborgs Spårvägar AB)

• Avtal om avgångsförmåner (AGF-T) (gäller Göteborgs Spårvägar AB)

BILAGA 6

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR BUSS- OCH SPÅRVAGNS- FÖRARE

1 VIKARE

Vikarie är också arbetstagare som, efter det att annan arbetstagare slutat, anställts för att helt eller delvis sköta dennes arbetsuppgifter intill dess att efterträdare utsetts. För vikariatsanställning 1-3 månader gäller en ömsesidig uppsägningstid av 14 dagar.

2 ARBETSTIDSBERÄKNING DAGKOMMENDERAD PERSONAL

Utförd ordinarie arbetstid per begränsningsperiod beräk- nas så att individuellt utförd ordinarie arbetstid sam- manräknas per period. Arbetstiden räknas i timmar och minuter alternativt i timmar med två decimaler.

3 ARBETSTID VID KÖRNING I LINJETRAFIK INOM NORDEN OCH VID BESTÄLLNINGSTRAFIK INOM RIKET

Som arbetstid räknas:

a) I arbetstid inräknas även ledig tid understigande 30 minuter om inte annat följer av lokal överenskommelse enligt punkt 8 moment 7.

b) 75 % av uppehållstid på bortaort som inte utgör rast, klockan 22.00-06.00 (se punkt 4b).

c) 25 % av uppehållstid på bortaort, klockan 06.00- 22.00, som inte utgör rast, då arbetsgivaren tillhandahål- ler dagrum eller överliggningsrum.

d) Vid körning med dygnsvila på bortaort beräknas arbetstid enligt punkt a ovan. Som arbetstid räknas dock alltid minst åtta timmar per 24-timmarsperiod.

e) OB-tillägg utges inte för uppehållstid som omräknas till arbetstid.

4 UPPRÄKNING AV ARBETSTID VID LINJETRAFIK (GÄLLER ÄVEN TRAFIKLEDNING)

Xxxxx tjänst har uppehållstid överstigande 90 minuter.

a) Xxxxxx xxxxxxx 06.00-22.00 vid delad tjänst på hem- maort ska 17% av uppehållstiden räknas som arbetad tid.

b) Xxxxxx xxxxxxx 22.00-06.00 får inte delad tjänst förläggas. Varje arbetad timme räknas upp med 1,17 vid fastställande av den ordinarie arbetstiden (utgår från att den ordinarie arbetstiden är 40 respektive 38,25 timmar per vecka).

5 Uppehållstid betraktad som arbetstid inräknas inte i den enligt punkt 8 moment 6 maximalt tillåtna ordinarie arbetstiden per dag.

Raster på annan ort beräknas sammanlagt för tjänst (dag) med arbetstid inklusive uppehållstid – på annan ort – understigande 7,5 timmar till högst 1 timme och för tjänst överstigande 7,5 timmar till högst 1,5 timme.

Vid påkallad/beordrad övernattning utom hemorten ersätter arbetsgivaren kostnader för logi (Trakt 13). För arbetstagare anställda kortare tid än tre månader ska vid anställningens början ungefärlig ram anges för arbetsti- dens längd och förläggning.

6 TRAFIK UTOM NORDEN

Tjänstgöringsplanerna ska upprättas så, att arbetstiden inte beräknas överstiga i genomsnitt 40 timmar per vecka under respektive tjänstgöringssäsong.

Som arbetstid räknas minst åtta timmar per hel 24-tim- marsperiod. Särskilda ersättningar utges enligt lönebila- ga.

7 ARBETSTIDSFÖRLÄGGNING HELGFRI VECKA

Vid utläggning av arbetstiden med 40 timmar per helgfri vecka ska arbetstiden reduceras med åtta timmar för varje i schemaperioden infallande helgdag måndag-fredag.

Helgdagar som ska reducera arbetstiden inom schema- perioden är i almanackan röda dagar infallande mån- dag-fredag. Midsommar-, jul- och nyårsafton betraktas i detta avseende som helgdagar.

Vid förläggning av reducerad arbetstid är arbetstagaren arbetsfri på den aktuella helgdagen. Behöver arbete ut- föras på helgdagen, kan arbetstid utöver den nya ordi- narie arbetstiden förläggas denna dag. Arbetstagare som fullgör arbetstid på sådan helgdag får ersättning med motsvarande antal timmar i kompensationsledighet.

8 ARBETSTIDSFÖRLÄGGNING FÖR FÖRARE MED FASTA TJÄNSTER

MOMENT 1 Vid utläggning av arbetstiden med 38,25 timmar per vecka sker ingen reduktion av arbetstiden för infallande helgdagar. När så påkallas av förhållanden över vilka trafikföretaget inte kan råda, kan arbetstiden minskas under den ordinarie.

MOMENT 2 För arbetstagare placerad på fast lista, dvs vars hela ordinarie arbetstid består av kända och fastlagda uppdrag, kan arbetstidsschemat omfatta en schemape- riod om högst tidtabellsperiod. Arbetstidsschemat ska innehålla tjänstgöringsdagar och fridagar. För tjänst- göringsdagarna ska anges arbetstidens början och slut samt raster. Timmar som vid periodens utgång över- eller understiger ordinarie arbetstidsmått förs över till följande period.

Arbetstidsschemat ska finnas tillgängligt för de anställda senast 14 dagar innan det träder i kraft. Om av särskilda skäl denna tid inte kan hållas ska lokal facklig organisa- tion snarast underrättas.

MOMENT 3 Den ordinarie arbetstiden per dag (tjänst) ska inte delas upp i mer än två arbetspass. Rast delar inte arbetspass. Rast omfattar högst 90 minuter (gäller inte företagets landsortslinjer).

MOMENT 4 Arbetspass ska omfatta minst tre timmar. MOMENT 5 Den maximalt tillåtna ordinarie arbetstiden per arbetsdag (tjänst) är tio xxxxxx.

MOMENT 6 Tidsramen för den ordinarie arbetstidens förläggning ska vara högst 13 timmar eller enligt lokal överenskommelse.

MOMENT 7 Rast ska omfatta minst 30 minuter. Lokal överenskommelse kan träffas att särskilt angivna pass kan överskrida fem timmar utan rast.

Den sammanlagda rasttiden under en tjänstgöringsdag får inte överstiga 90 minuter. Rast får inte utläggas tidi- gare än två timmar efter tjänstgöringens början och inte heller mindre än två timmar från arbetstidens slut, andra raster eller obetalda uppehåll. Rast delar inte arbetspass. Lokal överenskommelse kan träffas om att rast får un- derstiga 30 minuter.

9 ARBETSTIDSFÖRLÄGGNING FÖR DAGKOMMENDERAD PERSONAL

Tjänstgöringslista för kommande trafikdygn anslås i regel klockan 17.00 dagen före. För personal, som dagen före aktuellt trafikdygn har fridag anslås tjänstgöringslistan

i regel klockan 17.00 dagen före fridagen. Sådan tjänst- göringsdags längd är inte fastställd förrän arbetstagaren meddelats. Arbetstagare är skyldig att före varje tjänstgö- ringsdag skaffa sig kännedom om tilldelad tjänst.

Begränsningsperiodens längd ska för dagkommenderad personal omfatta längst tio veckor. Lokal överenskom- melse kan träffas om annan period.

Anmärkning

Sådan tjänstgöring som i förväg är känd och möjlig att förplanera anslås i förkommenderingslista minst sju kalenderdagar före tillämpningen.

10 SÄRSKILDA REGLER OM FÖRLÄGGNING AV PAUS VID LINJETRAFIK

För linjetrafik, där linjens längd understiger 50 kilome- ter, ska följande pausregler gälla:

Arbetstagarna ska ges möjlighet till paus. Körning får pågå i högst 2,5 timmar utan avbrott för paus eller rast. Varje paus ska vara minst tio minuter.

Pauserna ska vara schemalagda och ska normalt förläggas till plats med tillgång till toalett.

För linjetrafik där linjens längd överstiger 50 kilometer ska överenskommelse om pausreglering träffas lokalt.

Avvikelse från pausreglerna kan ske efter lokal överens- kommelse.

11 VILOTID MELLAN ARBETSDAGAR

Den sammanhängande tidsrymden (vilotiden) från den ordinarie arbetstidens slut på arbetsdagen till den ordi- narie arbetstidens början påföljande arbetsdag ska inte understiga elva timmar. Denna tidsrymd kan högst tre gånger i veckan minskas till nio timmar i följd för trafik där linjens längd överstiger 50 km.

För linjetrafik, där linjens längd understiger 50 kilome- ter, gäller dock att minskad eller uppdelad vilotid endast kan förekomma i samband med övertidsarbete och vid schemabyte eller byte av tjänstgöringslista.

Föraren ska då kompenseras med motsvarande vilotid före följande veckas slut. Avvikelse från detta kan ske efter lokal överenskommelse.

12 FÖRARKORT

Arbetsgivaren tillhandahåller ett förarkort per tillsvida- reanställd och period. Om arbetstagarens anställning avslutas på egen begäran eller till följd av uppsägning/ avsked på grund av personliga skäl ska återbetalning ske med belopp som motsvarar en avskrivning med 1/5 per år.

Om förarkort anskaffas av arbetstagaren inför en prov- anställning, ersätter arbetsgivaren denna kostnad om anställningen övergår till tillsvidareanställning.

13 BERÄKNING AV ÖVERTID FÖR FÖRARE

Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden blir ordina- rie arbetstid.

Arbete utöver ordinarie arbetstid vid förkortad arbetstid ska inte betraktas som övertid.

Arbetstagare som har förkortad arbetstid på grund av reglerna om uppräkning av tid, har rätt att frivilligt arbeta upp till i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. Ersättning för sådant arbete utges med fyllnadslön.

14 BERÄKNING AV ÖVERTID FÖR DAGKOMMENDERAD FÖRARE

Tid som ligger inom tio arbetstimmar vid arbete på arbetsdag, då arbetstiden förlängs utöver i tjänstgörings- listan angiven tid ska inte betraktas som övertid.

Undantag

• Deltidsanställd förare, som tjänstgör på fastställd fridag, eller utför övertidsarbete på arbetsdag, sedan den för heltidsanställd gällande maximalt tillåtna ordinarie arbetstiden per arbetsdag fullgjorts, får övertidslön.

• För dagkommenderad arbetstagare utges ersättning för periodövertid. Med sådan tid avses den del av den sammanlagda arbetstiden under begränsningsperioden

som, utan att vara övertid per arbetad dag, överstiger den tillåtna ordinarie arbetstiden per period.

• Trafikpersonalen ska avlämna skriftlig rapport om an- ledning till trafikförsening, för vilken övertidslön begärs.

15 BERÄKNING AV AVDRAG VID LEDIGHET DEL AV MÅNAD

MOMENT 1 Arbetstagare, anställd enligt avtalets § 2 moment 1, anställning med timlön, eller anställd kortare än tre månader får lön per timme (timlön) eller enligt överenskommelse.

Timlön utges för faktisk arbetad tid. Ordinarie arbetstid räknas i timmar och minuter per avlöningsperiod.

MOMENT 2 När tjänstgöring inte fullgjorts under samtli- ga arbetsdagar i kalendermånaden utges lön per arbets- dag med dagbelopp motsvarande månadslönen dividerad med antalet arbetsdagar i kalendermånaden.

16 LEDIGHET FÖR ANSTÄLLD MED MÅNADSLÖN

Då arbetstagare med månadslön tjänstgör under del av arbetsdag utges lön med så stor del av dagbeloppet som den arbetade tiden utgör av den ordinarie arbetstid som skulle ha fullgjorts sådan dag. I det fall den ordinarie arbetstiden inte är förutbestämd anses denna motsvara den genomsnittliga ordinarie (minimi) arbetstiden per arbetsdag.

17 LEDIGHET FÖR ANSTÄLLD MED TIMLÖN

MOMENT 1 Då arbetstagare med timlön får lön eller del av lön under ledighet hel arbetsdag utges denna för en tid som motsvarar den genomsnittliga ordinarie arbets- tiden per dag under de tre närmast föregående fullgjorda arbetsdagarna.

Vid ledighet del av arbetsdag utges lön efter den tid under vilken arbetstagaren annars skulle ha varit i arbete sagda dag. I det fall den ordinarie arbetstiden inte är förutbestämd anses denna motsvara den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per dag under de tre närmast före- gående fullgjorda arbetsdagarna.

MOMENT 2 Vad i punkt 15 moment 2 anges, ska också gälla tillägg som utges per månad eller per arbetsdag. MOMENT 3 Vid ledighet från arbetet enligt avtalets § 8

utges lön beräknad enligt punkt 16 och punkt 17 mo-

ment 1.

18 SJUKLÖN

För dagkommenderad personal gäller att vid beräkning av sjuklön enligt avtalets § 8 moment 1:7, i det fall arbetstid som berättigar till tillägg för obekväm arbets- tid inte är förutbestämd, ska denna anses motsvara den genomsnittliga arbetstiden per dag under den föregående fullgjorda kalendermånaden.

19 LEDIGHET OCH FÖRMÅNER VID UTBILDNING

MOMENT 1 Under utbildning – instruktion och vidareut- bildning – får arbetstagaren under den tid utbildningen pågår lön enligt avtalets § 8 moment 4:3. Ersättning för obekväm arbetstid erhålls inte.

Av kursplan betingat övertidsarbete kompenseras med motsvarande tid åter inom loppet av tre veckor. För even- tuellt inte kompenserad övertid utges övertidslön.

MOMENT 2 Arbetstagare, som på trafikföretagets bekost- nad erhållit bussförarutbildning (körkortsutbildning), är återbetalningsskyldig för utbildningskostnaderna om arbetstagare på egen begäran slutar sin anställning vid trafikföretaget inom ett år efter godkänd utbildning.

Återbetalning ska ske

a) med 2/3 av utbildningskostnaderna, om avgång enligt ovan sker inom sex månader efter godkänd utbildning, eller

b) med 1/3 av utbildningskostnaderna, om avgång enligt ovan sker efter sex men inom tolv månader.

Vid avgång på egen begäran under pågående bussförarut- bildning ska återbetalning ske med samtliga utbildnings- kostnader för den del av kursen arbetstagaren genomgått.

I utbildningskostnaderna ska inte anses ingå den lön vederbörande uppburit under utbildningstiden.

Innan sådan utbildning, som här avses, påbörjas ska förbindelse undertecknas av arbetstagaren.

20 ARBETSTAGARE SOM GENOMGÅR FÖRSTA UTBILDNING FÖR FÖRARPERSONAL

MOMENT 1 Bestämmelserna äger tillämpning för arbets-

tagare som antagits till första utbildning för blivande förarpersonal.

Med första utbildning avses för anställning som förare erforderlig grundutbildning, vilken ombesörjs av trafik- företaget.

Med grundutbildning avses dels utbildning för busskort och dels företagsanpassad utbildning.

I utbildningssyfte får arbetstagaren under instruktörs ledning tjänstgöra i ordinarie arbetsuppgifter.

MOMENT 2 Arbetstagarens anställning är tidsbegränsad till utbildningstidens varaktighet (visstidsanställning).

Anställningen kvalificerar inte till företrädesrätt till återanställning.

Om någondera parten önskar häva anställningen före den överenskomna utbildningens slut gäller en ömsesidig uppsägningstid av sju kalenderdagar.

Trafikföretaget kan medge att arbetstagaren lämnar anställningen med kortare uppsägningstid eller utan iakttagande av sådan uppsägningstid.

Uppsägning ska vara skriftlig.

MOMENT 3 Semesterförmåner utges enligt bestämmelser- na i gällande semesterlag.

Under utbildningen infallande semester får tas ut efter utbildningens slut.

MOMENT 4 Utbildningslön utges med lägst 1/165 av lägst- lön för vuxen arbetstagare. Lön utges för arbetad tid.

MOMENT 5 Till arbetstagare enligt detta avtal utges inga andra förmåner än vad i dessa bestämmelser eller

annars är överenskommet mellan parterna eller enligt lag stadgas.

DEFINITIONER FÖR FÖRARE

ARBETAD DAG Dag – arbetsdag eller fridag – då arbete utförts oberoen- de av arbetstidens längd.

ARBETSDAG Dag – trafikdygn – på vilken ordinarie arbetstid (tjänst) är utlagd och kan vara förlagd till två på varandra följan- de kalenderdygn.

ARBETSPASS Tidsrymd, inkl eventuell rast omfattande högst 90 minuter, under vilken arbete utförs utan annat obetalt uppehåll än rast.

DAGKOMMENDERAD Sådan förare, som antingen tjänstgör på tjänster, som inte ingår i den fasta placeringen eller som vikarie vid se- mester, sjukdom, annan ledighet och på vakanta tjänster för fast placerade.

FASTPLACERADE Sådan förarpersonal som kontinuerligt uppehåller tjänst inom tjänstgöringslista med fasta tjänster och inbördes skiftar på tjänsterna inom listan.

FRIDAG Dag – trafikdygn – på vilken ordinarie arbetstid inte är utlagd och kan vara förlagd till två på varandra följande kalenderdygn samt omfattar minst 24 timmar i följd.

LINJETRAFIK Därmed avses persontransporter vid regelbundna tider längs bestämda färdvägar varvid passagerare (allmänhet- en) får stiga på och av vid förutbestämda hållplatser.

PASS Tidsrymd inom arbetspass under vilket arbete utförs.

PERIODÖVERTID Med sådan tid avses en del av den sammanlagda arbets- tiden under begränsningsperioden, som – utan att vara övertid per arbetad dag – överstiger den tillåtna ordinarie arbetstiden per period.

TRAFIKDYGN Räknas från och med tidpunkten för dagtrafikens början ena kalenderdygnet till tidpunkter för dagtrafikens bör- jan påföljande kalenderdygn.

UPPEHÅLLSTID Uppehållstid är sådan tid under arbetsdagen då betald arbetstid inte är förlagd. Rast är uppehållstid.

UNIFORM Uniformsklädsel tillhandahålls av arbetsgivaren. Arbets- tagaren ska under tjänsteutövning bära uniform. Frågor om beklädnad regleras genom lokal överenskommelse.

BILAGA

AVTAL OM STUDENTMEDARBETARANSTÄLLNING

mellan KFS och Civilekonomerna, Förtecknade

Saco-förbund, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Vision och Unionen.

Parterna är överens om att på KFS-branschområden infö- ra en möjlighet till studentmedarbetaranställning enligt nedanstående regler.

SYFTE Parternas syfte med detta avtal är att underlätta för studerande på universitets- och högskolenivå att under terminerna få anställning inom KFS-branschområden, parallellt med att de bedriver studier.

Det är parternas uppfattning att genom detta avtal ska- pas det förutsättningar att förena arbete och studier, där arbetsuppgifterna är kvalificerade och har en koppling till de pågående studierna. En sådan koppling bidrar till att ge den studerande praktisk arbetserfarenhet och en inblick i branschen. Det underlättar i sin tur övergången mellan studier och yrkesliv samtidigt som berörda verk- samheter tillförs aktuell kunskap.

Genom detta avtal underlättas framtida rekryteringar av färdigutbildade akademiker till KFS avtalsområden.

FÖRUTSÄTTNINGAR Studentmedarbetaranställning är tillämpligt under föl- jande förutsättningar:

• Arbetsgivaren är medlem i KFS.

• Arbetstagaren är inskriven och bedriver studier på högskolenivå (6 kap 2 § högskoleförordningen).

• En anställning kan som längst sammanfalla med höst- och vårterminen i följd. Det finns dock ingen begräns- ning i antalet anställningar för samma person.

• Anställning löper under terminstid och omfattar i genomsnitt högst 15 timmar per vecka under anställ- ningstiden.

Anställningar som inte faller under ovanstående fyra punkter får ske i enlighet med annan anställningsform och där gällande regler.

XXXXXXX FÖR STUDENT MEDARBETARE

Anställning enligt studentmedarbetaravtalet kan ske även om det hos arbetsgivaren finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning, under förutsätt- ning att dessa arbetstagare inte uppfyller kraven för studentmedarbetaranställning. Om det finns tidigare an- ställda med återanställningsrätt och de uppfyller kraven för studentmedarbetaranställning är parterna ense om att sådan arbetstagare kan tacka nej till en studentmedarbe- taranställning utan att förverka sin återanställningsrätt.

För anställningen gäller i tillämpliga delar de allmänna villkoren i KFS branschavtal mellan undertecknande parter, förutom i detta avtal angivna undantag.

Reglerna kring utrymme för arbetstidsåtgärder gäller inte för studentmedarbetare.

ANSTÄLLNING Studentmedarbetaranställning är en särskild anställ- ningsform.

Studentmedarbetaranställning enligt detta avtal ger inte och tillgodoräknas inte heller tidsmässigt för företrädesrätt till ny anställning (återanställning) som avses i 25 § LAS.

LÖN För studentmedarbetaranställning enligt detta avtal utges timlön. Lönen fastställs individuellt enligt respektive branschavtal.

Anmärkning:

Timlön är en 1/165-del av aktuell månadslön vid heltids- anställning.

KARENSAVDRAG Xxxxxxxxxxxx görs på sjuklön för sjuklöneperioden och beräknas enligt följande:

a) För arbetstagare med fastställd schemalagd tid under minst en hel kalendermånad beräknas karensavdraget enligt följande formel

kalenderdagslön x 1,4 x 80 %.

För de fall sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget och beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden.

b) Karensavdrag för övriga arbetstagare beräknas på sjuklönen för de första 8 timmarna under första dagen i sjuklöneperioden. För de fall antal schemalagda timmar är färre än 8 görs karensavdrag på sjuklönen endast för dessa timmar.

När sjuklön även innefattar särskilda ersättningar ska dessa ingå i karensavdraget. Avdraget beräknas endast på första dagen i sjuklöneperioden och kan som högst uppgå till 8 timmar.

Anmärkningar:

1. Karensavdraget kan inte överstiga belopp för sjuklön under sjuklöneperioden.

2. Med kalenderdagslön avses intjänad lön under månad- en delat med antalet kalenderdagar i månaden.

ARBETSTID Arbetstiden ska förläggas och villkoren i övrigt bestäm- mas på ett sätt som medverkar till att det grundläggande syftet med anställningen uppnås. Arbetsgivaren förlägger arbetstiden efter samråd med studentmedarbetaren. Vid förläggningen ska hänsyn tas till studentmedarbetarens behov av att delta i obligatoriska moment, till exempel examination inom ramen för pågående utbildning.

ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE

Arbetsgivare eller studentmedarbetare som vill att an- ställningen ska avbrytas i förtid ska underrätta varandra om detta senast en månad i förväg. Underrättelsen ska ske skriftligen.

Att avbryta anställningen kräver inte saklig grund.

TJÄNSTGÖRINGSBETYG När anställning upphör har studentmedarbetaren rätt att få tjänstgöringsbetyg som anger:

– den tid som studentmedarbetaren varit anställd

– de arbetsuppgifter studentmedarbetaren har haft att utföra samt

– om studentmedarbetaren så begär, vitsord beträffande hur arbetet har utförts.

PROTOKOLLSANTECKNINGAR‌

LÄKARINTYG OCH DROGTEST

FÖRÄNDRAD LAGSTIFTNING

INKOMSTBORTFALL VID VÅLD/MISSHANDEL I ARBETET

1. Det ligger inom ramen för det enskilda anställnings- avtalet att arbetstagare är skyldig att uppvisa intyg av läkare om tjänstbarhet, genomgå läkarundersökning om arbetstagare har visat sig inte kunna utföra sina arbetsuppgifter och detta kan antas bero på droger eller sjukdom. Arbetsgivare är skyldig att göra reha- biliteringsutredning, rehabilitera och/eller omplacera arbetstagare.

Arbetsgivaren har inom ramen för sin arbetslednings- rätt möjlighet att tillfälligt försätta arbetstagare ur tjänstgöring.

Arbetstagare som blivit försatt ur tjänstgöring (av- stängts) på grund av påverkan av alkohol eller annan drog och därför har utgjort säkerhetsrisk, ska avstå samtliga avlöningsförmåner under avstängningen.

Regler om drogfri arbetsmiljö och hantering av drog- frågor anknyter till arbetsmiljölagens regler om säker arbetsmiljö och kan hanteras/beslutas i skyddskommit- té eller motsvarande eller i lokalt avtal.

2. De centrala parterna är ense om att uppta förhandling- ar om ändringar görs i socialförsäkringslagstiftningen eller annan lagstiftning. Förhandlingarna ska resultera i att ändringar i ersättningsnivån eller villkoren för so- cialförsäkringen ska medföra att motsvarande anpass- ningar görs i branschavtalen.

3. Arbetsgivare kan ersätta arbetstagare för inkomst- bortfall, i form av lön och andra anställningsförmåner enligt § 8 moment 1:7, som medfört sjukfrånvaro, beroende på personskada genom våld och/eller miss- handel i arbetet. Ersättning utges endast för den del av lönebortfallet som inte ersätts på annat sätt. Ersätt- ningen inbegriper semesterlön och semesterersättning enligt avtalet och semesterlagen.

HOT OCH VÅLD 4. Parterna är överens om att ett förebyggande arbeta för att undvika situationer av hot och/eller våld vid vise- ring eller annan biljettkontroll ska vara ett prioriterat område för arbetsgivare och arbetstagare.

BILAGA ÖVER VISSA TABELLER M.M.

1. ERSÄTTNINGAR VID KÖRNING UTOM NORDEN

Då buss är enmansbetjänad utges för merarbete och längre arbetstid utöver körtiden, som en förare ska utföra, en särskild ersättning per kördag

fr o m 2021-01-01 88:60 kr/tim

fr o m 2021-10-01 90:40 kr/tim

Som ersättning för oregelbundna arbetstids- och fridags- förhållanden i trafiken får bussförare särskild ersättning per tjänstgöringsdag utom riket

fr o m 2021-01-01 88:60 kr/tim

fr o m 2021-10-01 90:40 kr/tim

2. LÖNEUTRYMME

Löneutrymmet tillförs 649 kronor per månad per antal heltidsanställda, deltidsanställda i proportion, för löne- revision att fördela vid lokala förhandlingar, vid trafik- start av ny avtalad trafik som inte tidigare tillförts detta utrymme.

3. LÖNEUTRYMME FÖR FÖRARE MED 8 ÅR I YRKET

Löneutrymmet – för lokala baslöner som inte reglerar nivå med åtta år i yrket – tillförs för dessa 509 kronor per månad per antal hel-tidsanställda, deltidsanställda i pro- portion, för lönerevision, att fördela vid lokala förhand- lingar, vid trafikstart av nyavtalad trafik.

TABELL ÖVER KALENDERDAGSFAKTORER‌

Med kalenderdagsfaktor avses faktor för beräkning av det antal kalenderda- gar som ledigheten ska anses omfatta, vid ledighet utan rätt till lön under del av månad.
1-VECKASSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	2-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	3-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor
1	7,00
2	3,50	2	7,00
3	2,33	3	4,66	3	7,00
4	1,75	4	3,50	4	5,25
5	1,40	5	2,80	5	4,20
6	1,16	6	2,33	6	3,50
		7	2,00	7	3,00
		8	1,75	8	2,62
		9	1,55	9	2,33
		10	1,40	10	2,10
		11	1,27	11	1,90
		12	1,16	12	1,75
				13	1,61
				14	1,50
				15	1,40
				16	1,31
				17	1,23
				18	1,16

4-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	5-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	6-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor
4	7,00
5	5,60	5	7,00
6	4,66	6	5,83	6	7,00
7	4,00	7	5,00	7	6,00
8	3,50	8	4,37	8	5,25
9	3,11	9	3,88	9	4,66
10	2,80	10	3,50	10	4,20
11	2,54	11	3,18	11	3,81
12	2,33	12	2,91	12	3,50
13	2,15	13	2,69	13	3,23
14	2,00	14	2,50	14	3,00
15	1,86	15	2,33	15	2,80
16	1,75	16	2,18	16	2,62
17	1,64	17	2,05	17	2,47
18	1,55	18	1,94	18	2,33
19	1,47	19	1,84	19	2,21
20	1,40	20	1,75	20	2,10
21	1,33	21	1,66	21	2,00
22	1,27	22	1,59	22	1,90
23	1,21	23	1,52	23	1,82
24	1,16	24	1,45	24	1,75
		25	1,40	25	1,68
		26	1,34	26	1,61
		27	1,29	27	1,55
		28	1,25	28	1,50
		29	1,20	29	1,44
		30	1,16	30	1,40
				31	1,35
				32	1,31
				33	1,27
				34	1,23
				35	1,20
				36	1,16

7-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor	8-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Faktor
7	7,00
8	6,12	8	7,00
9	5,44	9	6,22
10	4,90	10	5,60
11	4,45	11	5,09
12	4,08	12	4,66
13	3,76	13	4,30
14	3,50	14	4,00
15	3,26	15	3,73
16	3,06	16	3,50
17	2,88	17	3,29
18	2,72	18	3,11
19	2,57	19	2,94
20	2,45	20	2,80
21	2,33	21	2,66
22	2,22	22	2,54
23	2,13	23	2,43
24	2,04	24	2,33
25	1,96	25	2,24
26	1,88	26	2,15
27	1,81	27	2,07
28	1,75	28	2,00
29	1,68	29	1,93
30	1,63	30	1,86
31	1,58	31	1,80
32	1,53	32	1,75
33	1,48	33	1,69
34	1,44	34	1,64
35	1,40	35	1,60
36	1,36	36	1,55
37	1,32	37	1,51
38	1,28	38	1,47
39	1,25	39	1,43
40	1,22	40	1,40
41	1,19	41	1,36
42	1,16	42	1,33
		43	1,30
		44	1,27
		45	1,24
		46	1,21
		47	1,19
		48	1,16

TABELL ÖVER SEMESTERKOEFFICIENTER‌

Med semesterkoefficient avses koefficient för beräkning av antalet semesterdagar som ska anses ingå i semesterledig- heten.
1-VECKASSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	2-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
1	5,00
2	2,50	2	5,00
3	1,66	3	3,33
4	1,25	4	2,50
5	1,00	5	2,00
6	0,83	6	1,66
		7	1,42
		8	1,25
		9	1,11
		10	1,00
		11	0,90
		12	0,83

3-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	4-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
3	5,00
4	3,75	4	5,00
5	3,00	5	4,00
6	2,50	6	3,33
7	2,14	7	2,85
8	1,87	8	2,50
9	1,66	9	2,22
10	1,50	10	2,00
11	1,36	11	1,81
12	1,25	12	1,66
13	1,15	13	1,53
14	1,07	14	1,42
15	1,00	15	1,33
16	0,93	16	1,25
17	0,88	17	1,17
18	0,83	18	1,11
		19	1,05
		20	1,00
		21	0,95
		22	0,90
		23	0,86
		24	0,83

5-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	6-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
5	5,00
6	4,16	6	5,00
7	3,57	7	4,28
8	3,12	8	3,75
9	2,77	9	3,33
10	2,50	10	3,00
11	2,27	11	2,72
12	2,08	12	2,50
13	1,92	13	2,30
14	1,78	14	2,14
15	1,66	15	2,00
16	1,56	16	1,87
17	1,47	17	1,76
18	1,38	18	1,66
19	1,31	19	1,57
20	1,25	20	1,50
21	1,19	21	1,42
22	1,13	22	1,36
23	1,08	23	1,30
24	1,04	24	1,25
25	1,00	25	1,20
26	0,96	26	1,15
27	0,92	27	1,11
28	0,89	28	1,07
29	0,86	29	1,03
30	0,83	30	1,00
		31	0,96
		32	0,93
		33	0,90
		34	0,88
		35	0,85
		36	0,83

7-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient	8-VECKORSSCHEMA Xxxxx arbetsdagar under perioden	Semester- koefficient
7	5,00
8	4,37	8	5,00
9	3,89	9	4,44
10	3,50	10	4,00
11	3,18	11	3,63
12	2,91	12	3,33
13	2,69	13	3,07
14	2,50	14	2,85
15	2,33	15	2,66
16	2,18	16	2,50
17	2,05	17	2,35
18	1,94	18	2,22
19	1,84	19	2,10
20	1,75	20	2,00
21	1,66	21	1,90
22	1,59	22	1,81
23	1,52	23	1,73
24	1,45	24	1,66
25	1,40	25	1,60
26	1,34	26	1,53
27	1,29	27	1,48
28	1,25	28	1,42
29	1,20	29	1,37
30	1,16	30	1,33
31	1,12	31	1,29
32	1,09	32	1,25
33	1,06	33	1,21
34	1,02	34	1,17
35	1,00	35	1,14
36	0,97	36	1,11
37	0,94	37	1,08
38	0,92	38	1,05
39	0,89	39	1,02
40	0,87	40	1,00
41	0,85	41	0,97
42	0,83	42	0,95
		44	0,90
		45	0,88
		46	0,86
		47	0,83
		48	0,83

BILERSÄTTNINGSAVTAL – BIL 12‌

1 Allmänna bestämmelser

§ 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE MM

MOM 1

Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, gäller dessa bestämmelser.

Bilersättningsavtalet - BIL 12 - är dispositivt för lokala parter.

MOM 2

Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa avtal om att arbetstagaren ska an- vända egen bil i det normala dagliga arbetet. Arbetstagaren får då ersättning enligt dessa bestämmelser eller annan ersättning efter lokalt eller enskilt avtal. Avtalet ska gälla tills vidare och med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader.

MOM 3

Arbetstagare som i övriga fall med arbetsgivarens medgivande använder egen bil för resor i arbetet får ersättning enligt bilaga 2 tabell 1a om inte lokalt eller enskilt avtal träffas om annan ersättning.

§ 2 SKYLDIGHETER

Har avtal träffats enligt § 1 mom 2 är arbetstagaren skyldig att iaktta det som sägs i punkterna a-d. Arbetsgivaren är skyldig att ersätta arbetstagaren enligt §§ 3-7.

Arbetstagaren ska

a) under avtalstiden använda bilen för resor i det normala dagliga arbetet, om det inte uppstår hinder på grund av omständigheter, som arbetstagaren inte kan råda över,

b) låta annan arbetstagare eller förtroendevald, som i arbetet eller på upp- drag färdas samma väg, följa med i bilen,

c) transportera den utrustning som krävs för arbetsutövningen, om det kan ske utan större olägenhet,

d) för visst fall enligt beslut av arbetsgivaren använda annan bil.

2. Ersättningar till arbetstagare som med eller utan avtal använder egen bil

§ 3 KÖRLÄNGDSERSÄTTNING FÖR BIL

Körlängdsersättning utges med belopp som anges i bilaga 2 tabell 1a, om inte annat följer av § 4.

§ 4 KOMBINERAD FAST ERSÄTTNING OCH KÖRLÄNGDSERSÄTTNING FÖR BIL

Arbetstagare, som i det normala dagliga arbetet gör många och korta bilre- sor, kan – om de lokala parterna enas om detta eller enskilt avtal träffas - få ersättning enligt bilaga 2 tabell 1b.

Anmärkningar

1. Sådan överenskommelse förutsätter att arbetstagaren är skyldig att använ- da egen bil i det dagliga arbetet.

2. Under semester eller annan frånvaro som är kortare än en månad får ar- betstagaren behålla den fasta delen av ersättningen enligt bilaga 2 tabell 1b.

3. De lokala parterna kan enas om att den fasta delen av ersättningen ska minskas för arbetstagare som har lägre sysselsättningsgrad än heltid.

4. De lokala parterna kan komma överens om annat belopp för den fasta delen än den i bilaga 2 tabell 1b. Även enskild överenskommelse om annat belopp kan träffas.

§ 5 ERSÄTTNING FÖR TRANSPORT AV ARBETSUTRUSTNING PÅ SÄRSKILT INSTALLERAD ANORDNING

Den som behöver ha tillgång till arbetsutrustning och måste transportera denna på takräcke eller annan särskild installera anordning på eller i bilen, ersätts med ett tillägg då arbetstagaren transporterar arbetsutrustning på detta sätt. Tillägget utbetalas med belopp som anges i bilaga 2 tabell 1c.

Personlig utrustning räknas inte som arbetsutrustning.

§ 6 ERSÄTTNING FÖR PARKERINGSAVGIFT MM

Om avgiftsbelagd parkeringsplats måste användas får arbetstagare tillbaka erlagd avgift. Detsamma gäller för erlagd biltull, trängselskatt eller av myn- dighet beslutade andra avgifter.

§ 7 ADMINISTRATIVA ANVISNINGAR

Arbetsgivaren utformar efter samråd med berörda lokala arbetstagarorga- nisationer de administrativa anvisningar som behövs för tillämpning av bestämmelserna i detta avtal.

BILAGA 2 – BELOPPSBILAGA

I samtliga ersättningar i denna bilaga ingår semesterlön och semesterersätt- ning med belopp som förutsätts i semesterlagen.

Tabell 1 Ersättningsbelopp vid användning av egen bil i det dagliga arbetet (bilav- tal) eller då arbetstagare i övriga fall med arbetsgivarens medgivande använder egen bil för resor i arbetet

A) ERSÄTTNING ENLIGT § 1 MOM 2, MOM 3 OCH § 3

Ersättning öre/km

Av Skatteverket beslutad skattefri bilersättning samt utöver detta 115 ÖRE/KM

(f.n. totalt 300 öre/km)

B) ERSÄTTNING ENLIGT § 1 MOM 2 OCH § 4

Fast del kr/mån 770 KR/MÅN

Rörlig del öre/km

Av skatteverket beslutad skattefri bilersättning samt utöver detta 30 ÖRE/KM

(f.n. totalt 215 öre/km)

C) ERSÄTTNING ENLIGT § 1 MOM 2 OCH § 4

Öre/km i transportersättning

ARBETSUTRUSTNING- ENS VIKT I KG	I/ELLER PÅ BILEN ELLER PÅ SLÄPVAGN
35–149	18
150–249	25
250–349	30
>350	35

BILAGA 3 – BILAVTAL

Härmed träffar (företaget) och (anställds namn) så kallat bilavtal, innebä- rande att undertecknad arbetstagare förbinder sig att använda egen bil i det normala dagliga arbetet på de villkor som följer av Bil 12.

Detta avtal gäller från och med den (datum) och tillsvidare med en ömsesi- dig uppsägningstid av tre månader.

Ort och datum

Namn Namn

Företagets namn

ENLIGT BILAGA 1 TILL BIL 12, § 2 GÄLLER FÖLJANDE:

Arbetstagaren ska:

1. under avtalsperioden använda bilen för resor i det normala dagliga arbetet om det inte uppstår hinder på grund av omständigheter som arbetstagaren inte kan råda över,

2. låta annan arbetstagare eller förtroendevald, som i arbetet eller på grund av uppdrag färdas samma väg, följa med i bilen,

3. transportera den utrustning som krävs för arbetsutövningen, om det kan ske utan större olägenhet, samt

4. för visst fall enligt beslut av arbetsgivaren använda annan bil.

TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13

FÖRHANDLINGAR OM TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13 3

PARTER 3

§ 1 DEFINITIONER 3

- Resetillägg 4

§ 2 UTLANDSRESOR 4

§ 3 RIKTLINJER FÖR LOKALA BESTÄMMELSER 4

§ 4 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG 4

§ 5 TVISTER 5

§ 6 UPPSÄGNINGSTID 5

§ 7 FÖRHANDLINGENS AVSLUTANDE 5

BILAGA 1 TRAKTAMENTSBELOPP VID FLERDYGNSFÖRRÄTTNING UTOM DEN VANLIGA VERKSAMHETSORTEN 6

BILAGA 2 RIKTLINJER (LOKALT FASTSTÄLLDA) 7

REDOGÖRELSE FÖR TRAKTAMENTSAVTALET 8

- Skillnaden mellan traktamente och lön 8

- Definitioner 8

- Minskat traktamente vid fria måltider 9

- Nattraktamente 9

- Tjänsteresa till utlandet 10

- Reseräkning 10

FÖRHANDLINGAR OM TRAKTAMENTSAVTAL - TRAKT 13

PARTER

Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) å ena sidan samt Svenska Kom- munalarbetareförbundet (Kommunal), Facket för service och kommunikation (SEKO), Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets), Svenska Transportarbetare- förbundet (Transport), Vision, Ledarna, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarförbundet, Vårdförbundet, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna och förtecknade SACO-förbund.

§ 1

Parterna enades om att detta traktamentsavtal (TRAKT 13) att gälla fr.o.m. den 1 januari 2013.

Parterna enades vidare om följande att gälla även lokalt:

1. Traktamentsavtalet (TRAKT 13) ersätter TRAKT 91 som upphör att gälla.

2. Nya lokala överenskommelser som träffas på grundval av TRAKT 13 ska an- sluta till Inkomstskattelagen och Skatteverkets anvisningar för avdrag för ökade levnadskostnader m.m.

3. Vissa definitioner

FÖRRÄTTNING

• tjänstgöring som arbetstagare beordrats fullgöra på annat ställe än tjänste- stället

FLERDYGNSFÖRRÄTTNING

• förrättning som medför övernattning utom bostaden

TJÄNSTESTÄLLE

• enligt definition i Inkomstskattelagen. För arbetstagare som regelmässigt tjänstgör på flera arbetsplatser kan vid förhandlingar mellan de lokala par- terna fastställas att arbetstagaren skall ha flera tjänsteställen

Anmärkning

Parterna är ense om att bestämmelserna om tjänsteställe inte innebär annat än att nuvarande praxis skall tillämpas även i fortsättningen. Detta gäller även när ett geografiskt område är tjänsteställe.

VANLIGA VERKSAMHETSORTEN

• enligt definition i Inkomstskattelagen.

TJÄNSTERESA

• av förrättning direkt föranledd resa.

4. Traktamenten mm

Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten betalar arbetsgi- varen ersättning för logikostnad och traktamenten enligt de bestämmelser som anges i Inkomstskattelagen med belopp som anges i bilaga 1 till detta avtal.

Xxxxxxxx för traktamente vid tjänsteresa i Sverige enligt detta avtal förändras vid samma tidpunkt som maximibeloppet för avdrag för förhöjda levnadskost- nader enligt Inkomstskattelagen ändras.

Anmärkning

Det är endast ökningen av levnadskostnaderna som ska beaktas. Exempel på ökade levnadskostnader är utgift för logi, ökad kostnad för mat och dryck samt diverse småutgifter såsom telefonsamtal och tidningar.

5. Resetillägg utges, såvida de lokala parterna inte enas om annat, när trakta- mente enligt bilaga 1 erhållits och under nedan angivna förutsättningar.

Gäller från och med 2013-01-01

HALV DAG HEL DAG

Resa som påbörjas efter kl 12.00 Resa som påbörjas före kl 12.00 (avresedag) (avresedag)

respektive avslutas före kl 19.00 respektive avslutas efter kl 19.00 (hemresedag) (hemresedag)

50 % av det skattefria beloppet 50 % av det skattefria beloppet för halvdagstraktamente enligt för heldagstraktamente

enligt Skatteverkets regler enligt Skatteverkets regler

Resetillägg utges inte då den anställde erhåller lunch och/eller middag.

Resetillägget inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i Semesterlagen.

6. Lokalt kollektivavtal kan träffas om ersättning vid tjänsteresor utan övernatt- ning.

§ 2

Parterna är överens om att arbetsgivaren vid utlandsresor ska tillämpa bestäm- melserna i Inkomstskattelagen och Skatteverkets anvisningar i tillämpliga delar.

§ 3

Riktlinjer (mall) för lokala bestämmelser om färdsätt, reseräkning mm enligt bilaga 2.

§ 4

I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestäm- melser som parterna träffar överenskommelse om under tid då avtalet gäller.

§ 5

Tvist rörande tolkningen och tillämpningen av TRAKT 13 och av överenskom- melse som slutits med stöd därav handläggs enligt bestämmelserna i FO-F03 (förhandlingsordning för företag).

§ 6

Det centrala kollektivavtalet om TRAKT 13 gäller tills vidare med en ömsesi- dig uppsägningstid av tre månader.

Uppsägning ska ske skriftligen för att vara giltig och vara åtföljd av förslag till ny överenskommelse.

§ 7

Förhandlingarna förklarades avslutade.

Vid protokollet Xxxxx Xxxxxxxx

Justeras

För Kommunala Företagens Samorganisation Xxxxx Xxxxxxxx

För Kommunal För Vision

Xxxx xx Xxxxx-Xxxxxxxx Xxx-Xxxx Xxxxxx

För Ledarna För Lärarförbundet

Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx

För Lärarnas Riksförbund För Skolledarförbundet

Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx

För Vårdförbundet För SEKO

Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx

För Fastighets För Ledarna

Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx

För Transport För Sveriges Ingenjörer

Xxxxxx Xxxxxxx Xxxx X Xxxxxxxx

För Förtecknade Saco-förbund För Civilekonomerna

Per-Xxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxxx