Kollektivavtal för AVAINTA Arbetsgivarna rf

Kollektivavtal för AVAINTA Arbetsgivarna rf

2014–2017

Kollektivavtal för AVAINTA Arbetsgivarna rf

2014–2017

Underteckningsprotokoll

KAPITEL 1 Allmän del

KAPITEL 2 Avlöning

KAPITEL 3 Arbetstid

KAPITEL 4 Semester

KAPITEL 5 Arbetsledighet

KAPITEL 6 Förtroendemän

KAPITEL 7 Permittering och anställningens upphörande

KAPITEL 8 Förhandlingsförfarande

BILAGA 1 Lönegrupper

BILAGA 2 Ersättningar för resekostnader

BILAGA 3 Kontinuerligt treskiftsarbete

Lag om samarbete inom företag

Arbetstidslag

Arbetsavtalslag

Första upplagen

Tryckt publikation ISBN 978-952-293-189-4 Nätpublikation ISBN 978-952-293-190-0

¤ Kollektivavtal för AVAINTA Arbetsgivarna rf Otavas Tryckeri Ab

Keuruu 2014

441 037

Painotuote

FÖRSÄLJNING

Publikationsförsäljningen vid Finlands Kommunförbund Beställningsnummer 3-0857

Kollektivavtal för AVAINTA Arbetsgivarna rf ANDRA LINJEN 14

00530 HELSINGFORS

tfn (09) 7711

fax (00) 000 0000

Kollektivavtal för AVAINTA Arbetsgivarna rf 2014 - 2017

Ű Underteckningsprotokoll 13

Ű KAPITEL 1 ALLMÄN DEL

§ 1 Kollektivavtal för AVAINTA:s tillämpningsområde 17

mom. 1 Kollektivavtalets tillämpningsområde 17

mom. 2 Bilagornas tillämpningsområde 17

§ 2 Begränsningar som gäller tillämpningsområdet 17

§ 3 Lokala avtal 17

§ 4 Arbetsgivarens allmänna rättigheter 18

§ 5 Anställningsförhållande 18

mom. 1 Arbetsavtalets form 18

mom. 2 Prövotid 18

mom. 3 Uppvisande av läkarintyg innan anställningen börjar 18

mom. 4 Tidpunkten då ett anställningsförhållande och

medföljande rättigheter börjar 18

§ 6 Arbetstagarens uppgifter och skyldigheter 19

mom. 1 Omplacering i annat arbete 19

mom. 2 Läkarundersökningar medan anställningen varar 19

§ 7 Hänvisningsbestämmelse 19

§ 8 Kollektivavtalets giltighetstid 19

§ 9 Arbetsfred 19

Ű KAPITEL 2 LÖNER

§ 10 Lönens beståndsdelar 20

mom. 1 Ordinarie lön 20

mom. 2 Eventuella lönedelar som inte hör till den ordinarie lönen 20

§ 11 Lönegrupper, sysselsättningsarbete och minimilön 20

§ 12 Dagslön och timlön 20

mom. 1 Dagslön för en ofullständig kalendermånad 20

mom. 2 Timlön 21

A ARBETSTAGARES GRUNDLÖN

§ 13 Grundlön 22

mom. 1 Inplacering i lönegrupp 22

mom. 2 Bestämning av arbetstagarens grundlön 23

mom. 3 Jämförbar lönegrupp och anställda utanför lönegrupperna 27

mom. 4 Helhetslön 28

mom. 5 Arbetstagares grundlön vid kombinerade uppgifter 28

§ 14 Avsaknad av kompetens 28

§ 15 Lön för deltidsanställd 29

§ 16 Omplacering 29

mom. 1 Omplacering i högre avlönade uppgifter 29

mom. 2 Omplacering i lägre avlönade uppgifter 30

§ 17 Hur nedsatt arbetsförmåga inverkar på lönen 30

mom. 1 Olycksfall i arbete eller yrkessjukdom 30

mom. 2 Nedsatt arbetsförmåga 30

B ERFARENHETSTILLÄGG OCH ÖVRIGA LÖNETILLÄGG

§ 18 Erfarenhetstillägg 31

mom. 1 Intjäning av erfarenhetstillägg 31

mom. 2 Betalning av erfarenhetstillägg 31

mom. 3 Ansökan om erfarenhetstillägg och utredning över anställning

hos en annan arbetsgivare 31

mom. 4 Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg 31

mom. 5 Erfarenhetstillägg, avdrag från anställningstid 32

mom. 6 Erfarenhetstillägg, tid som inte avdras 33

§ 19 Årstillägg 33

§ 20 Tidbegränsat könetillägg 34

§ 21 Fjärrortstillägg 34

C RESULTATBONUS

§ 22 Resultatbonus 35

mom. 1 Rätt till resultatbonus 35

mom. 2 Resultatmål 35

mom. 3 Resultatbonusens storlek 35

mom. 4 Betalning av resultatbonus 35

mom. 5 Tillägg med karaktär av resultatbonus 35

D ARVODE TILL ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG

§ 23 Arbetarskyddsfullmäktig och ersättare 36

E SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

§ 24 Lönebetalning 37

mom. 1 Lönebetalning vid anställningens början 37

mom. 2 Lönebetalning vid frånvaro utan orsak 37

mom. 3 Sänkt lön, tillfällig frånvaro 37

mom. 4 Lönebetalningen när anställningsförhållandet upphör 37

§ 25 Lönebetalningstid 37

mom. 1 Lönebetalningsdag 37

mom. 2 Lönebetalning xxx xxxx 00

mom. 3 Lönespecifikation 38

§ 26 Kvittningsrätt, arbetsgivarens fordran 38

Ű KAPITEL 3 ARBETSTID

A GEMENSAMMA BESTÄMMELSER SOM TILLÄMPAS PÅ ALLA ARBETSTIDSFORMER

§ 27 Tillämpning av arbetstidslagen. 39

mom. 1 Anställda som omfattas av arbetstidslagen 39

mom. 2 Unga arbetstagare 39

A1 ARBETSTID OCH FÖRLÄGGNING AV ARBETSTIDEN

§ 28 Arbetstid 40

mom. 1 Tid som räknas in i arbetstiden, definition 40

mom. 2 Inräknande av vilotid i arbetstiden 40

mom. 3 Restid som räknas in i arbetstiden 40

mom. 4 Restid som inte räknas in i arbetstiden 41

mom. 5 Inräknande av utbildning i arbetstiden 41

mom. 6 Inräknande i arbetstiden av hälsoundersökningar och

hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter 42

mom. 7 Hälsoundersökningar under arbetstid, på remiss av läkare 42

§ 29 Hur arbetstiden förläggs 43

mom. 1 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början 43

mom. 2 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd 43

mom. 3 Arbetsskiftets längd i periodarbete 43

mom. 4 Fem dagars arbetsvecka 44

A2 VILOTIDER

§ 30 Ledighet per vecka och per dygn 45

mom. 1 Ledighet per vecka 45

mom. 2 Undantag från ledigheten per vecka. 45

mom. 3 Ersättning när ledighet per vecka inte ges. 46

mom. 4 Vilotider i kontinuerligt skiftarbete 46

mom. 5 Dygnsvila 46

§ 31 Daglig vilotid 47

mom. 1 Daglig vilotid (måltidsrast) 47

mom. 2 Undantagsbestämmelse om måltid 47

mom. 3 Daglig vilotid i periodarbete vid vissa inrättningar 47

mom. 4 Rast (kafferast) 48

A3 ARBETSTIDSHANDLINGAR

§ 32 Utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod 49

mom. 1 Utjämning av arbetstiden 49

mom. 2 Ändring av arbetsperiodens längd 49

§ 33 Arbetsskiftsförteckning 49

mom. 1 Hur en arbetsskiftsförteckning görs upp 49

mom. 2 Delgivning av arbetsskiftsförteckningen 50

A4 ERSÄTTNING FÖR OBEKVÄM ARBETSTID

§ 34 Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning 51

mom. 1 Söndagsersättning 51

mom. 2 Lördagsersättning 51

mom. 3 Helgaftonsersättning 52

§ 35 Ersättning för kvälls- och nattarbete 52

mom. 1 Kvällsersättning 52

mom. 2 Nattersättning 52

mom. 3 Kompensationsledighet som ersättning för nattarbete 52

§ 36 Skiftarbete 53

mom. 1 Definition av skiftarbete 53

mom. 2 Hur arbetsskift avlöser varandra 53

mom. 3 Skifttillägg 53

A5 NÖDARBETE, UTRYCKNINGSBETONAT ARBETE OCH BEREDSKAP

§ 37 Nödarbete 54

§ 38 Utryckningsbetonat arbete 54

mom. 1 Definition av utryckningsbetonat arbete 54

mom. 2 Utryckningspenning och ersättning för resekostnader 54

§ 39 Beredskap 55

mom. 1 Definition av beredskap 55

mom. 2 Ersättning för bostadsberedskap 55

mom. 3 Ersättning för fri beredskap 56

mom. 4 Förutsättningar för och betalning av beredskapsersättning 56

mom. 5 Beredskap, ersättning för resekostnader 56

A6 ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR

§ 40 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning 57

mom. 1 Allmänna förutsättningar 57

mom. 2 Arbetstidsersättningar till personer som inte omfattas av arbets- tidslagen och som är i ledande eller självständig ställning 57

mom. 3 Flyttning av kompensationsledighet 57

§ 41 Uträkning av arbetstidsersättningar 58

mom. 1 Uträkning av timlön vid full arbetstid 58

mom. 2 Uträkning av timlön vid deltidsarbetstid 58

mom. 3 Uträkning av timlön för övertids- och söndagsarbete i skiftarbete 58

§ 42 Hur arbetstidsersättningar ges 59

mom. 1 Tidpunkten för arbetstidsersättningar 59

mom. 1 Överenskommelse om kompensationsledighet 59

A7 AVTAL OM ORDINARIE ARBETSTID

§ 43 Avvikelser från allmänna arbetstidsarrangemang. 60

mom. 1 Avtal om arbetstidsarrangemang 60

mom. 2 Avtal om arbetstidsarrangemang upphör 60

A8 ORDINARIE ARBETSTIDER

§ 44 Hur arbetstiden bestäms 61

§ 45 Arbetstidsformer 61

mom. 1 Allmän arbetstid, byråarbetstid, periodarbetstid,

kontinuerligt treskiftsarbete 61

mom. 2 Flexibel arbetstid 61

§ 46 Ordinarie arbetstid 61

mom. 1 Full ordinarie arbetstid. 61

mom. 2 Ordinarie arbetstid i deltidsarbete 62

mom. 3 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor och

söckenhelgsperioder 62

§ 47 Söckenhelger 62

mom. 1 Definition av söckenhelg 62

mom. 2 Söckenhelgsförkortning 62

B SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR DE OLIKA ARBETSTIDS- FORMERNA

B1 ALLMÄN ARBETSTID

§ 48 Tillämpning av allmän arbetstid. 65

§ 49 Allmän arbetstid, full ordinarie arbetstid 65

§ 50 Allmän arbetstid, definition av mertidsarbete 66

§ 51 Allmän arbetstid, ersättning för mertidsarbete 66

§ 52 Allmän arbetstid, övertidsarbete 67

mom. 1 Allmän arbetstid, definition av övertidsarbete 67

mom. 2 Allmän arbetstid, övertidsgräns under söckenhelgsvecka,

full arbetstid 68

mom. 3 Allmän arbetstid, övertidsgräns vid deltidsarbete 70

§ 53 Allmän arbetstid, ersättning för övertidsarbete 70

B2 BYRÅARBETSTID

§ 54 Tillämpning av byråarbetstid 71

§ 55 Ordinarie byråarbetstid, arbetstidens längd. 71

§ 56 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete 71

mom. 1 Byråarbetstid, mertidsarbete 71

mom. 2 Byråarbetstid, övertidsarbete 72

mom. 3 Byråarbetstid, övertidsgräns under söckenhelgsvecka 72

mom. 4 Byråarbetstid, övertidsgräns under söckenhelgsperiod 72

§ 57 Byråarbetstid, ersättning för mertidsarbete 73

§ 58 Byråarbetstid, ersättning för övertidsarbete. 73

B3 PERIODARBETSTID

§ 59 Tillämpning av periodarbetstid 74

§ 60 Periodarbete, full arbetsperiod, full arbetstid 74

§ 61 Periodarbetstid, avbruten period 75

mom. 1 Periodarbetstid, avbruten arbetsperiod 75

mom. 2 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand och

överraskande avbrott 75

§ 62 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand 76

mom. 1 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand,

full ordinarie arbetstid 76

mom. 2 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand,

deltidsarbete 76

§ 63 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand under

en söckenhelgsperiod 77

§ 64 Periodarbetstid, överraskande avbrott 77

mom. 1 Periodarbetstid, övertidsgräns 77

mom. 2 Periodarbetstid, ofullständig arbetstid enligt arbetsskifts-

förteckningen vid full arbetstid 77

§ 65 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsperiod 78

mom. 1 Periodarbetstid, mertidsgräns och övertidsarbete

vid full arbetstid 78

mom. 2 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsvecka, ofullständig arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen,

övertids- och mertidsgräns 78

§ 66 Periodarbetstid, mertidsersättning 79

mom. 1 Periodarbetstid, definition av mertidsarbete 79

mom. 2 Periodarbetstid, mertidsersättningens storlek 79

§ 67 Periodarbetstid, övertidsersättning 79

mom. 1 Periodarbetstid, definition av övertidsarbete 79

mom. 2 Periodarbetstid, övertidsersättningens storlek 79

§ 68 Periodarbetstid, kort anställning 80

mom. 1 Periodarbetstid, övertidsgräns vid kort anställning 80

mom. 2 Periodarbetstid, kort anställning, tabell för övertidsgränser 80

mom. 3 Periodarbetstid, övertidsersättning vid kort anställning 80

Ű KAPITEL 4 SEMESTER

A ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

§ 69 Semesterkapitlets tillämpningsområde och rätt till semester 82

mom. 1 Rätt till semester 82

mom. 2 Tillämpning av semesterlagen 82

mom. 3 Rätt till semester vid omedelbar övergång från en anställning

till en annan 82

mom. 4 Överföring av semesterförmånerna till följande anställning 83

mom. 5 Semester för arbetstagare som arbetar söm lärare 83

§ 70 Grundläggande semesterbegrepp 84

§ 71 Full kvalifikationsmånad 84

§ 72 Tid som likställs med arbetad tid 85

B SEMESTERNS LÄNGD

§ 73 Semesterns längd

mom. 1 87

mom. 2 Hur semestertabellerna används 87

mom. 3 Semestertabeller (Tabell 1: 89, Tabell 2: 90, Tabell 3: 91) 89

mom. 4 Semesterns minimilängd 91

C HUR SEMESTERDAGAR ÅTGÅR

§ 74 Hur semesterdagar åtgår 95

mom. 1 Huvudregel (i genomsnitt 5 arbetsdagar per vecka) 95

mom. 2 Arbetstidsarrangemang som avviker från det vanliga 96

mom. 3 Söckenhelger 97

mom. 4 Avrundning av semesterdagar 97

D TIDPUNKTEN FÖR OCH UPPDELNING AV SEMESTER

§ 75 Tidpunkten för semestern 98

mom. 1 Bestämning av semestertidpunkten 98

mom. 2 Semester vid säsongsbetonat arbete 98

mom. 3 Sammanhängande semester 98

mom. 4 Överenskommelse om uppdelning av semestern 98

mom. 5 Hur moderskaps- och faderskapsledighet och annan

tjänstledighet inverkar på förläggningen av semester 99

mom. 6 Arbetstagarnas åsikt om semestertidpunkten 100

mom. 7 Semestern börjar en ledig dag 100

§ 76 Meddelande om tidpunkten för semester 100

E SPARA OCH FLYTTA SEMESTER

§ 77 Sparande av semester 101

§ 78 Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga 101

mom. 1 Arbetsoförmåga näär semestern börjar eller under semestern 101

mom. 2 Utredning om arbetsoförmåga 101

mom. 3 Flyttad semester 102

mom. 4 Semesterersättning för flyttad semester 102

mom. 5 Meddelande om tidpunkten för flyttad semester 102

F SEMESTERLÖN NÄR ANSTÄLLNINGEN FORTGÅR

§ 79 Semesterlön 103

mom. 1 Lön för semestertid 103

mom. 2 Semesterlön när arbetstiden och lönen ändras 103

mom. 3 Lön för semestertid för arbetstagara som inkallas vid behov 104

mom. 4 Tillägg till semesterlönen 104

mom. 5 Semesterlönetillägg i semesterersättningen 105

G SEMESTERERSÄTTNING NÄR ANSTÄLLNINGEN FORTGÅR

§ 80 Semesterersättning när anställningen fortgår 107

mom. 1 Procentuell semesterlön för dem som arbetar sällan 107

mom. 2 Kalkylerade korrigeringar av semesterlönen 108

mom. 3 Uträkning av lön för frånvarotid 109

mom. 4 Semesterlön och semesterersättning av olika slag 109

H SEMESTERERSÄTTNING NÄR ANSTÄLLNINGEN UPPHÖR

§ 81 Semesterersättning när anställningen upphör 110

mom. 1 Semesterersättning för outtagna semesterdagar 110

mom. 2 Sammanräkning vid betalning av semesterersättning 111

mom. 3 Semesterersättning när anställningsförhållandet upphör,

procentuell semesterlön 112

I RÄTT TILL LEDIGHET OCH SEMESTERERSÄTTNING

§ 82 Intjäning av ledighet 113

mom. 1 Rätt till ledighet 113

mom. 2 Beviljande av ledighet 113

mom. 3 Uträkning av semesterersättning för den som är berättigad

till ledighet 113

mom. 4 Betalning av semesterersättning 113

mom. 5 Semesterersättning när anställningen upphör till den

som är berättigad till ledighet 113

J SEMESTERPENNING

§ 83 Semesterpenning 114

mom. 1 Semesterpenningens storlek 114

mom. 2 Uträkning av semesterpenning 115

mom. 3 Förvägrad semesterpenning 115

mom. 4 Semesterpenning vid övergång från timavlönad till månadsavlönad 115

K BETALNINGSTIDPUNKTER

§ 84 Betalning av semesterlön, semesterpenning och semesterersättning 117

mom. 1 Betalning av semesterlön 117

mom. 2 Betalning av semesterpenning 117

mom. 3 Semesterlön och semesterersättning vid dödsfall 117

Ű KAPITEL 5 TJÄNSTLEDIGHET

§ 85 Tjänst-/sjukledighet 118

mom. 1 Rätt till tjänst-/sjukledighet. 118

mom. 2 Intyg över arbetsoförmåga 118

mom. 3 Beviljande av sjukledighet 118

§ 86 Sjuklön 119

mom. 1 Avlönad sjukledighet 119

mom. 2 Förutsättningar för sjuklön 119

mom. 3 Lönebetalningen upphör, sjukledighet 120

mom. 4 Förhöjning av dagslönen under sjukledighet 120

mom. 5 Arbetsoförmåga, avsiktlighet 120

mom. 6 Förlust av arbetsinkomst vid sjukledighet 120

mom. 7 Smittsamma sjukdomar 121

§ 87 Personskada som förorsakats av brott 121

§ 88 Olycksfall i arbete och yrkessjukdom 121

mom. 1 Olycksfall i arbete och yrkessjukdom, sjukledighet med lön 121

mom. 2 122

mom. 3 Löneförskott vid olycksfall i arbete 122

mom. 4 Kvittningsrätt vid olycksfall i arbete. 122

§ 89 Sjukdom som leder till pensionsfall eller rehabiliteringsstöd 123

mom. 1 Pensionsfall och rehabiliteringsstöd 123

mom. 2 Avlönad sjukledighet upphör 123

mom. 3 Delinvalidpension 124

§ 90 Moderskapsledighet 124

mom. 1 Rätt till moderskapsledighet 124

mom. 2 Lön under moderskapsledighet 124

mom. 3 Lönepåslag under moderskapsledighet 124

mom. 4 Helhetsplan för moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet 124

§ 91 Moderskaps- och faderskapspenning samt sjukdagpenning 125

mom. 1 Arbetsgivarens rätt till dagpenning 125

mom. 2 Underlåtelse att ansöka om dagpenning 125

§ 92 Särskild moderskapsledighet, faderskaps- och föräldraledighet 125

mom. 1 Rätt till ledighet 125

mom. 2 Lön under faderskapsledighet 126

mom. 3 Lönepåslag under faderskapsledighet 126

§ 93 Vårdledighet 126

mom. 1 Rätt till vårdledighet 126

mom. 2 Avbrytande av vårdledighet på grund av ny moderskapsledighet 127

§ 94 Partiell vårdledighet 127

§ 95 Tillfällig vårdledighet 127

mom. 1 Tillfällig vårdledighet, rätt till tjänstledighet 127

mom. 2 Lön under tillfällig vårdledighet 128

mom. 3 Meddelande om tillfällig vårdledighet 130

§ 96 Frånvaro av familjeskäl 130

mom. 1 Frånvaro av tvingande familjeskäl 130

mom. 2 Frånvaro för vård av familjemedlem 130

§ 97 Tjänstledighet enligt lagen om studieledighet 130

§ 98 Kompletterande utbildning 131

§ 99 Avlönade tjänstledigheter 131

mom. 1 Tjänstledighet för repetitionsövningar i reserven 131

mom. 2 Tjänstledighet vid jubileer och bemärkelsedagar 131

mom. 3 Tjänstledighet, prövningsbaserad 131

mom. 4 Deltagande i beslutande organens möten 132

§ 100 Tjänstledighet utan lön 132

Ű KAPITEL 6 FÖRTROENDEMÄN

§ 101 Förtroendemannasystemet, allmänt 134

mom. 1 Förtroendemannaverksamhet, tillämpningsområde 134

mom. 2 Förtroendemannasystemets syfte 134

§ 102 Förtroendemän 134

mom. 1 Huvudförtroendeman och förtroendeman 134

mom. 2 Huvudförtroendeman och förtroendemännens ersättare 134

mom. 3 Krav på förtroendemannen 134

§ 103 Rätt att välja förtroendeman 135

mom. 1 Minimantalet representerade arbetstagare 135

mom. 2 Förtroendemannens anställningsförhållande 135

mom. 3 Antalet förtroendemän 135

§ 104 Val av förtroendeman 135

mom. 1 Förtroendemannaval 135

mom. 2 Meddelande om val av förtroendeman 135

§ 105 Förtroendemannens rättigheter och skyldigheter 136

§ 106 Förtroendemannens och huvudförtroendemannens uppgifter 136

mom. 1 Förtroendemannens uppgifter 136

mom. 2 Fördelningen av uppgifter mellan huvudförtroendeman och förtroendeman 136

§ 107 Förtroendemannens rätt att få och skyldighet att ge uppgifter 136

mom. 1 Förtroendemannens rätt att få uppgifter 136

mom. 2 Arbetsavtal 137

mom. 3 Skyldighet att ge uppgifter 137

§ 108 Förtroendemannens ställning. 137

mom. 1 Förtroendemannens skyldigheter 137

mom. 2 Förtroendemannens anställningsskydd 137

§ 109 Förtroendemannens tidsanvändning 138

§ 110 Utrymme för förtroendemannen 138

§ 111 Ersättning för förlorade inkomster 138

§ 112 Förtroendemannaersättning 139

mom. 1 Förtroendemannaersättningens storlek 139

mom. 2 Ersättning till förtroendemannens ersättare 139

mom. 3 Lokalt avtal om förtroendemannaersättning 139

§ 113 Förtroendemannautbildning 140

mom. 1 Utbildningens syfte 140

mom. 2 Facklig utbildning 140

§ 114 Godkännande av förtroendemannautbildning 140

mom. 1 Förtroendemannautbildningens innehåll 140

mom. 2 Arbetsgivarföreningens rätt att delta i förtroendemannautbildning 140

mom. 3 Deltagarintyg från förtroendemannautbildningen 140

Ű KAPITEL 7 PERMITTERING OCH ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE

§ 115 Permittering av arbetstagare 141

§ 116 Arbetsavtalets upphörande 141

mom. 1 Arbetsavtalets upphörande och förfarande vid upphävande

av arbetsavtal 141

mom. 2 Beslut om invalidpension 141

mom. 3 Avgångsålder 141

Ű KAPITEL 8 FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE

A LÖSNING AV MENINGSSKILJAKTIGHETER SOM GÄLLER TOLKNINGEN ELLER TILLÄMPNINGEN AV KOLLEKTIVAVTALET

§ 117 Direkta överläggningar 142

mom. 1 Förhandlingar på arbetsplatsen 142

mom. 2 Fortsatt behandling av meningsskiljaktigheten 142

mom. 3 Protokoll över arbetsplatsförhandlingar 142

§ 118 Lokala förhandlingar 142

mom. 1 Parter 142

mom. 2 Inledande av lokala förhandlingar och förhandlingskravets

innehåll 143

§ 119 Centrala förhandlingar 143

mom. 1 Parter vid centrala förhandlingar 143

mom. 2 Tidsfrist för inledande av centrala förhandlingar 143

mom. 3 Inledande av centrala förhandlingar och förhandlingskravets innehåll 143

mom. 4 Centrala förhandlingar i särskilda fall 143

§ 120 Avslutande av förhandlingar, protokoll 143

mom. 1 Förhandlingarna avslutas 143

mom. 2 Protokoll över lokala och centrala förhandlingar 143

§ 121 Preskription av talerätt 144

§ 122 Väckande av talan i arbetsdomstolen 144

mom. 1 Krav på centrala förhandlingar 144

B LOKALA AVTAL

§ 123 Lokala avtal 145

mom. 1 Rätt att ingå avtal 145

mom. 2 Ovillkorliga avtalsbestämmelser 145

mom. 3 Avtalsparter 145

mom. 4 Uppsägning av avtalet. 146

mom. 5 Avtalets rättsverkningar 146

Ű BILAGA 1 Lönegrupper 147

Ű BILAGA 2 Ersättningar för resekostnader 163

Ű BILAGA 3 Kontinuerligt treskiftsarbete 175

Ű Lag om samarbete inom företag 30.3.2007/334 183

Ű Arbetstidslag 9.8.1996/605 201

Ű Arbetsavtalslag 26.1.2001/55 215

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING (SIAFKA) 2014–2017

1. Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet

De centrala arbetsmarknadsorganisationerna har 30.8.2013 avtalat om ett sysselsättnings- och tillväxtavtal för att trygga sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i Finland. De undertecknade kollektiv- avtalsparterna avtalar i enlighet med förhandlingsresultatet om föl- jande kollektivavtal för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening (SIAFKA).

2. Avtalets giltighetstid

Detta kollektivavtal gäller 1.4.2014–31.1.2017. Avtalsperioden består av två delperioder, av vilka den första infaller 1.4.2014–31.1.2016 (22 mån.) och den andra 1.2.2016–31.1.2017 (12 mån.).

Efter 31.1.2017 fortsätter kollektivavtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligen sägs upp minst sex (6) veckor innan avtalet löper ut.

Även om kollektivavtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller tills någon av avtalsparterna skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.

3. Löneförhöjningar under den första delperioden 1.4.2014–31.1.2016

3.1 Allmän förhöjning 1.8.2014

Arbetstagarnas grundlöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2014 genom en allmän förhöjning på 20 euro.

I deltidsarbete är löneförhöjningen lägre i samma proportion som ar- betstagarens arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet.

3.2 Minimigrundlönerna i lönegrupperna

Minimigrundlönerna i lönegruppsbilagan (bilaga 1) höjs 1.8.2014 och 1.8.2015 i enlighet med de allmänna förhöjningarna.

3.3 Minimilön

Minimigrundlönen enligt SIAFKA bilaga 1 § 2 mom. 1 är 1 538,61 eu-

ro fr.o.m. 1.8.2014 och 1 542,92 euro fr.o.m. 1.8.2015.

3.4 Allmän förhöjning 1.8.2015

Arbetstagarnas grundlöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2015 genom en allmän förhöjning på 0,28 procent.

Den allmänna förhöjningen är 0,28 procent och resterande 0,12 pro- cent har i enlighet med punkt 2.2. i sysselsättnings- och tillväxtavtalet använts för de kostnadseffekter som textändringarna medför.

4. Löneförhöjningar under den andra delperioden 1.2.2016–31.1.2017

4.1 Avtalsenlig förhöjning under andra delperioden

De centrala arbetsmarknadsorganisationerna sammanträder i juni 2015 för att förhandla om kostnadseffekten för löneuppgörelsen för den andra delperioden och när den ska genomföras.

Om de centrala arbetsmarknadsorganisationerna inte senast 15.6.2015 når enighet i förhandlingarna om löneuppgörelsen för den andra delperioden förhandlar parterna i detta kollektivavtal om den avtalsenliga förhöjningen för den andra delperioden och när den ska genomföras.

Om avtalsparterna inte når enighet i förhandlingarna kan detta kollek- tivavtal sägas upp senast 30.9.2015 med fyra (4) månaders uppsägn- ingstid så att avtalet upphör vid utgången av den första delperioden 31.1.2016.

5. Lönejusteringar för timavlönade 2014 och 2015

För de arbetstagare i SIAF:s medlemsorganisationer vars lön enligt §

2 punkt 3 i SIAFKA bestäms enligt det kommunala arbetskollek- tivavtalet för timavlönade (TIM-AKA) genomförs lönejusteringarna 2014 och 2015 enligt följande:

5.1 Lönejusteringar 1.8.2014 och 1.8.2015

Lönejusteringarna följer det kommunala arbetskollektivavtalet för ti- mavlönade (TIM-AKA), men så att löneförhöjningarna 2014 med av- vikelse från TIM-AKA träder i kraft 1.8.2014 eller från ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast efter detta datum och löneförhöjningarna 2015 träder i kraft 1.8.2015 eller från ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast efter detta datum.

För att justera medelinkomsten enligt TIM-AKA § 35 mom. 1 enligt den allmänna förhöjningen har man avtalat om att medeltiminkomster som räknats ut på IV kvartalet år 2013 och på I och II kvartalet år 2014 höjs med 1 procent och de medeltiminkomster som räknas ut på III kvartalet 2014 höjs med 0,3 procent.

6. Betalning av justerade löner

De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. I stora medlemsorganisa- tioner där dessa tidsfrister av uträkningstekniska skäl inte kan iakttas i fråga om arvoden och tillägg betalas de första justeringsbeloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast in- om fyra månader efter ikraftträdandet.

Till periodarbetare betalas de justerade förhöjningar som baserar sig på arbetstiden fr.o.m. det datum då justeringarna träder i kraft eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast efter detta da- tum.

7. Ersättningar för resekostnader

Utöver vad som särskilt bestäms i bilaga 2 justeras ersättningarna för resekostnader under avtalsperioden i tillämpliga delar enligt Skatteförvaltningens beslut om justeringar av resekost- nadsersättningar. De maximala beloppen för hotellersättningar justeras så att justeringarna av de maximala beloppen för statstjänstemännens hotellersättningar iakttas i tillämpliga delar.

8. Fortlöpande förhandlingar

Avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.

9. Arbetsgrupper

Parterna tillsätter följande arbetsgrupper för avtalsperioden:

1) En lönearbetsgrupp med uppgift att utveckla och förtydliga löne- bestämmelserna och lönegruppsbilagan i kollektivavtalet med tanke på de nya sektorerna.

2) En arbetshälsogrupp med uppgift att utreda möjligheterna att främja arbetshälsan och upprätthålla arbetstagarnas arbetsförmåga i syfte att förlänga arbetskarriärerna och minska sjukfrånvaron.

10. Avtalets ikraftträdande

En förutsättning för att detta kollektivavtal ska träda i kraft är att ar- betsmarknadens centralorganisationer konstaterar att förhandlingsre- sultatet om sysselsättnings- och tillväxtavtalet 30.8.2013 för tryggan- de av konkurrenskraften och sysselsättningen i Finland har en tillräck- lig täckningsgrad och att centralorganisationerna undertecknar ramavtalet.

Helsingfors den 11 november 2013 SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING RF

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE

FOSU RF

OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS FUNKTIONÄRSFÖR- BUND JYTY RF

FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRD- SOMRÅDENA JHL RF

UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION OAJ RF

TEKNIK OCH HÄLSA FKT RF

      KAPITEL    1       ALLMÄN    DEL                    

§ 1 Kollektinavtal för AVAINTA tillämpningsområde mom. 1 Kollektivavtalets tillämpningsområde

Detta kollektivavtal tillämpas på arbetstagare som är anställda hos Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening rf:s medlemsor- ganisationer, om inte något annat bestäms i detta kollektivavtal.

mom. 2 Bilagornas tillämpningsområde

Tillämpningsområdet för bilagorna till detta kollektivavtal framgår av respektive bilaga.

§ 2 Begränsningar som gäller tillämpningsområdet Detta kollektivavtal tillämpas inte på

1) medlemsorganisationernas ledning eller andra personer i motsvarande chefsställning vilka representerar arbetsgivaren, om inte något annat framgår av respektive avtalspunkt

2) arbetstagare inom de medlemsorganisationer som har ett arbets- givarspecifikt kollektivavtal eller ett separat kollektivavtal för en viss grupp, om inte något annat framgår av dessa avtal

Detta kollektivavtal tillämpas på sådana arbetstagare från Seure Henkilöstöpalvelut Oy som anställts med minst 16 kalenderdagars uthyrningsavtal, om inget annat avtalats i Seure Henkilöstöpalvelut Oy:s arbetsgivarspecifika kollek- tivavtal.

3) de timavlönade arbetstagare i medlemsorganisationerna på vilka det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade tillämpas (TIM-AKA).

§ 3 Lokala avtal

Detta kollektivavtal tillämpas inte när man på det sätt som anges i kap. 8 (förhandlingsförfarande) genom ett lokalt avtal har kommit överens om att avvika från bestämmelserna i detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

De allmänna bestämmelserna om lokala avtal i kap. 8 § 123 i detta kollektivavtal tillämpas inte i de fall för vilkas vidkommande man ge- nom särskilda bestämmelser i detta kollektivavtal har avtalat om loka- la avtal. Sådana särskilda bestämmelser ingår bl.a. i § 43 i kollek- tivavtalet.

KAPITEL 1 ❙ ALLMÄN DEL

§ 4 Arbetsgivarens allmänna rättigheter

Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda arbetstagare och att leda och övervaka arbetet. Det är arbetstagarens skyldighet att följa bestämmelser och anvisningar som arbetsgivaren eller dennes repre- sentant ger, såvida de inte står i strid med gällande lagstiftning, detta kollektivavtal, arbetsreglementen eller motsvarande instruktioner.

§ 5 Anställningsförhållande mom. 1 Arbetsavtalets form

Ett arbetsavtal ska i allmänhet göras upp skriftligt och så detaljerat att alla faktorer som inverkar på hur anställningsförhållandet definieras framgår.

Tillämpningsanvisning

Ett arbetsavtal kan ingås muntligt när det finns grundad anledning till detta, t.ex. om arbetsavtalet är kortvarigt. Bestämmelser om arbetsavta- lets form och avtalstiden finns i 1 kap. 3 § i arbetsavtalslagen och bestäm- melser om skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet finns i 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

mom. 2 Prövotid

I arbetsavtalet kan man komma överens om en prövotid enligt 1 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

mom. 3 Uppvisande av läkarintyg innan anställningen börjar

En arbetstagare ska innan anställningen börjar på begäran visa upp ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Läkarintyg krävs inte, om en arbetstagare som redan tidigare är anställd hos arbetsgivaren övergår till en ny, likartad uppgift och om arbetstagaren när an- ställningen tillträddes visade upp ett godtagbart läkarintyg.

mom. 4 Tidpunkten då ett anställningsförhållande och medföljande rättigheter börjar

Anställningsförhållandet och de rättigheter som det medför anses bör- ja då arbetstagaren de facto börjar arbeta. Om en månadsavlönad arbetstagare enligt arbetsavtalet har anställts från och med den första dagen i en månad och kalendermånadens första dag är en sådan helgdag eller annan dag som inte är en ordinarie arbetsdag, anses arbetstagarens rättigheter gälla från månadens början, förutsatt att arbetstagaren har börjat arbeta den första ordinarie arbetsdagen efter de ovan nämnda dagarna.

§ 6 Arbetstagarens uppgifter och skyldigheter mom. 1 Omplacering i annat arbete

Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om arbetstagarens uppgifter genom ett arbetsavtal, men arbetstagaren är skyldig att vid behov tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet. En tillfällig omplacering får vara högst 8 veckor åt gången.

Tillämpningsanvisning

Lönen under en tillfällig omplacering bestäms enligt § 16 i detta kollektivavtal.

En arbetstagare kan tillfälligt omplaceras i andra uppgifter oberoende av vad som i arbetsavtalet har överenskommits om arbetsuppgifterna eller stället för utförande av arbetet.

Om omplaceringen varar över åtta veckor och de nya ar- betsuppgifterna avviker väsentligt från de uppgifter som anges i ar- betsavtalet, förutsätter omplaceringen samtycke av arbetstagaren eller att arbetsgivaren har en uppsägningsgrund. Med arbetstagaren ingås ett nytt arbetsavtal om de ändrade arbetsuppgifterna.

mom. 2 Läkarundersökningar medan anställningen varar

Arbetstagaren är skyldig att på arbetsgivarens begäran lämna up- plysningar om sina hälsomässiga förutsättningar att sköta en uppgift och på uppmaning av arbetsgivaren genomgå hälsokontroll eller hälsoundersökning, om det är nödvändigt för att utreda förutsättningarna för skötseln av en uppgift. Innan uppmaningen ges ska arbetstagaren ges tillfälle att bli hörd. Arbetsgivaren svarar för kostnaderna för dessa undersökningar.

§ 7 Hänvisningsbestämmelse

De bestämmelser i arbetsavtalslagen (ArbAvtL), arbetstidslagen (Ar- bTidsL), semesterlagen (SemesterL), lagen om samarbete inom företag, lagen om studieledighet och förordningen om studieledighet eller de bestämmelser i någon annan lag eller förordning som det hänvisas till i detta kollektivavtal har inte tagits med som en del av detta avtal.

§ 8 Kollektivavtalets giltighetstid

Detta kollektivavtal är i kraft med de begränsningar som anges i § 1 i underteckningsprotokollet.

§ 9 Arbetsfred

Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lagen om kollektivavtal (7.6.1946/436).

KAPITEL 2 ❙ LÖNER ❙ Lönens beståndsdelar

         KAPITEL      2         LÖNER                      

§ 10 Lönens beståndsdelar

Lönen för en arbetstagare bestäms enligt detta kollektivavtal på följande sätt:

mom. 1 Ordinarie lön

Med en arbetstagares ordinarie lön avses grundlönen jämte even- tuellt erfarenhetstillägg eller annan av arbetsgivaren betald lön av grundlönekaraktär eller motsvarande lönetillägg av grundlönekarak- tär:

1) arbetstagarens grundlön (§ 13–14 och bilaga 1)

2) erfarenhetstillägg (§ 18)

3) eventuellt årstillägg (§ 19)

4) eventuellt fjärrortstillägg (§ 21)

5) eventuell förtroendemannaersättning (§ 112)

6) eventuell ersättning till arbetarskyddsfullmäktig (§ 23)

7) eventuella övriga tillägg av grundlönekaraktär mom. 2 Eventuella lönedelar som inte hör till den ordinarie lönen

8) tidsbegränsat lönetillägg (20 §)

9) resultatbonus och tillägg av liknande karaktär (§ 22) Tillämpningsanvisning

Tillägg till dagslönen under semester och sjukledighet och arbetstid- sersättningar hör inte till den ordinarie lönen.

§ 11 Lönegrupper, sysselsättningsarbete och minimilön

Anvisningar om hur arbetstagare placeras in i lönegrupper och bestämmelser om lönegrupper inklusive minimigrundlöner samt om minimilön och sysselsättningsarbete anges i bilaga 1 i detta kollek- tivavtal.

§ 12 Dagslön och timlön

mom. 1 Dagslön för en ofullständig kalendermånad

När lön betalas för en del av en månad, beräknas för varje kalen- derdag som ingår i den ofullständiga månaden en dagslön som man får genom att dividera den ordinarie månadslönen med antalet kalen- derdagar i månaden. Lönen för den ofullständiga månaden får man genom att multiplicera dagslönen med antalet kalenderdagar som ingår i den ifrågavarande delen av månaden.

KAPITEL 2 ❙ LÖNER ❙ Lönens beståndsdelar

Exempel 1

▪ Arbetstagarens fasta anställning börjar 17.1. Lönen för januari får man genom att dividera den ordinarie lönen med 31 och sedan multiplicera kvoten med 15.

mom. 2 Timlön

1) Anställning som varar högst 12 kalenderdagar

Om anställningen varar högst 12 kalenderdagar beräknas den lön som betalas för tiden i arbete som timlön med hjälp av divisorerna i

§ 41 mom. 1 i detta kollektivavtal.

2) Arbetstagare som inkallas vid behov

Till en arbetstagare som har en tillsvidareanställning eller en tillfällig anställning som varar längre än 12 dagar men vars arbetstid avtalas separat för varje arbetspass, kan grundlönen betalas som timlön räknad enligt punkt 1 ovan.

Tillämpningsanvisning

Grundlönen för en arbetstagare som inkallas vid behov fastställs som deltidslön om det är möjligt att uppskatta medeltalet för arbetstiden per vecka. Om detta inte är möjligt, betalas grundlönen som timlön enligt detta moment.

A ARBETSTAGARES GRUNDLÖN

§ 13 Grundlön

mom. 1 Inplacering i lönegrupp

En arbetstagare placeras in i rätt lönegrupp på det sätt som närmare framgår av § 1 i lönegruppsbilagan (bilaga 1). För varje lönegrupp anges endast en minimigrundlön.

Tillämpningsanvisning

Grundlönen för en arbetstagare som står utanför lönesättningen bestäms enligt mom. 3 i denna paragraf.

Bakgrund till lönesystemet: Arbetsvärdering som lönegrund

Till en arbetstagare ska betalas minst den lägsta grundlön som an- getts för lönegruppen, om inte något annat har avtalats i kollektivavta- let. En adekvat lönedifferentiering inom lönegruppen innebär att varje arbetstagares grundlönenivå motsvarar uppgifternas svårighetsgrad och arbetstagarens yrkesskicklighet och arbetsprestation som bedömts med hjälp av ändamålsenliga kriterier. Lönegruppens lägsta grundlön kan betalas till en arbetstagare vars uppgifter, yrkesskick- lighet och prestationsnivå motsvarar den grundläggande nivå som gäller för lönegruppen.

Inom varje lönegrupp iakttas en ändamålsenlig lönedifferentiering. Arbetstagarnas individuella grundlöner bestäms enligt hur krävande uppgifter de utför, vilken yrkesskicklighet de har och vilket resultat de når i arbetet. För att arbetstagarna ska få rätt grundlön måste dessa faktorer värderas i deras arbete.

Centralt i lönesystemet är att arbetstagaren själv kan påverka lönen genom sitt kunnande och sin arbetsprestation. Det är viktigt att ar- betstagaren på förhand känner till grunderna för hur arbetet värderas. De faktorer som bedöms ska vara centrala i arbetet och på ett avgörande sätt inverka på hur organisationens mål uppfylls, eftersom värderingen styr de anställda i rätt riktning, så att deras arbete stöder målen.

Som kriterier för bestämningen av grundlönen inom en lönegrupp bör man använda de faktorer och egenskaper som är viktigast och mest relevanta i arbetet. Kriterierna måste därför övervägas särskilt för var- je yrkesgrupp. Vissa uppgifter förutsätter egna speciella kriterier. Till exempel i utvecklingsarbete betonas innovationsförmåga och ge- nomdrivande av projekt. Noggrannhet och omsorgsfullhet är faktorer

som kan vara viktiga i många arbeten såsom bokföring och pa- tientvård, fastän de tar sig olika uttryck.

Utöver de nämnda faktorerna kan utgångsnivån på grundlönen påverkas bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom branschen och av arbetsgivarens lönepolicy. Till exempel på orter där det råder brist på arbetstagare inom en viss yrkeskategori kan mini- milönenivån överstiga minimilönen i en lönegrupp. Den utgångsnivå som arbetsgivaren tillämpar kan då vara högre än minimigrundlönen också helt oberoende av arbetstagarens individuella prestanda vilket ska beaktas när arbetstagarens individuella grundlön ställs i relation till den rådande lönenivån.

Även om alla eller de flesta arbetstagarna utgående från värderingen skulle befinna sig på samma nivå innebär det inte att de alla ska beta- las bara minimigrundlön. Om till exempel alla arbetstagare enligt värderingsfaktorerna når en utmärkt nivå borde allas löner också lig- ga klart över minimigrundlönen. Detta stöder också arbetstagarens mål att anställa och behålla så kvalificerad arbetskraft som möjligt. Nivådifferentieringen betyder ändå inte att det absolut måste uppstå löneskillnader, om inte arbetsvärderingen utvisar och förutsätter det.

Faktorerna bedöms enligt kollektivavtalet genom en helhetsbedömn- ing. Med helhetsbedömning avses att faktorerna inte kopplas till vissa lönedelar. Den övergripande bedömningen på basis av uppgifter, yrkesskicklighet och prestation bestämmer arbetstagarens placering inom lönegruppen. I helhetsbedömningen bör det ändå framgå hur olika faktorer bedömts.

Bedömningen ska motiveras för arbetstagaren. Arbetstagaren har rätt att få veta grunderna för och innehållet i sin egen arbetsvärdering och hur bedömningen påverkar lönen.

Ju större roll de anställda eller deras representanter har i utformning- en och utvecklingen av systemet och ju bättre personalen informeras om principerna och förfaringssätten desto bättre fungerar införandet av det nya lönesystemet. Systemet blir då mer transparent, och det blir lättare för personalen att godkänna det.

mom. 2 Bestämning av arbetstagarens grundlön

Inom varje lönegrupp iakttas en ändamålsenlig lönedifferentiering. Nivån på arbetstagarens grundlön påverkas av uppgifternas svårighetsgrad och arbetstagarens yrkesskicklighet och arbetspresta- tion. Ju högre nivån på uppgifternas svårighetsgrad, yrkesskick- ligheten och arbetsprestationen är desto högre är arbetstagarens in- dividuella grundlön. Värderingen av faktorerna görs i form av en helhetsbedömning.

Tillämpningsanvisning

Lönegruppens minimigrundlön betalas för grundläggande uppgifter inom yrket, grundläggande yrkesskicklighet och en grundläggande prestationsnivå. Faktorer som överstiger den grundläggande nivån höjer arbetstagarens grundlön. Tillfälliga eller kortvariga förändringar beaktas inte i värderingarna och därmed inte heller i den individuella grundlönen. De faktorer som beaktas i värderingen ska vara relativt bestående. Vid tillfälligt ändrade uppgifter eller förändrade omstän- digheter betalas vid behov tidsbegränsat lönetillägg enligt § 20 i detta kollektivavtal eller lön enligt § 16 när arbetstagaren omplaceras i an- nat arbete för högst 8 veckor.

Utöver de nämnda faktorerna påverkas nivån på arbetstagarens grundlön bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom branschen eller behovet av att trygga tillgången på arbetskraft.

På alla organisationsnivåer och i alla lönegrupper finns arbetstagare vars arbetsuppgifter i fråga om svårighetsgrad skiljer sig från andra arbetstagares i samma lönegrupp och som i sitt arbete visar större yrkesskicklighet och bättre arbetsprestationer. Värderingen kan därmed inte begränsas endast till vissa personal- eller lönegrupper. Om det vid värderingen inte framkommer några skillnader mellan ar- betstagarna betyder detta inte att lönen måste bestämmas som min- imigrundlön. Det är möjligt att alla arbetstagare i enheten har uppgifter, yrkesskicklighet och arbetsprestationer som överstiger den grundläggande nivån.

Innehållet i värderingen

Vilka faktorer som ska värderas väljs enligt vad som är viktigt i det ar- bete som bedöms. Värderingen görs inom lönegruppen. Utöver jä- mförelsen inom lönegruppen bör man se till att chefernas och ar- betstagarnas löner står i rätt proportion till varandra. En person i chefsställning bör ha betydligt högre grundlön än de underställda, om det inte finns en särskild grundad anledning att avvika från detta.

Värderingssystemet bör vara objektivt, klart och rättvist. Arbetstagar- na bör på förhand få information om kriterierna, eventuell poäng- sättning och/eller viktning.

1) Arbetstagarens arbetsuppgifter bedöms i förhållande till andra ar- betstagares arbetsuppgifter inom samma lönegrupp. Om det inte finns andra arbetstagare i samma lönegrupp görs värderingen i förhållande till de arbetsuppgifter som generellt hör till yrket. Ar- betsuppgifterna kan värderas bland annat utgående från hur omfat- tande eller varierande uppgifterna är och om extra uppgifter eller sär- skilt ansvar, beslutsfattande eller chefsuppgifter ingår i arbetet. Också extra stor fysisk eller psykisk belastning, särskilt stor arbetsbörda eller varaktigt obekväma arbetsförhållanden kan beaktas i bedömningen.

Vid värdering av chefsuppgifter inverkar enhetens storlek, ansvaret och verksamhetsområdets omfattning.

2) Arbetstagarens yrkesskicklighet värderas i förhållande till den grundläggande nivå som förutsätts i yrket. I fråga om yrkesskicklighet bedöms både yrkeskunskap och individuella färdigheter.

När det gäller yrkeskunskap kan faktorer som bedöms utöver den grundläggande nivån vara till exempel särskilt god förmåga att han- tera valsituationer som gäller arbetsmetoder eller mångkunnighet eller särskilt kunnande på något delområde inom yrket. Lämpligare utbildning och tilläggs- eller vidareutbildning som ökar yrkesskick- ligheten kan beaktas om utbildningen ger kunskaper som arbetsta- garen har nytta av i sitt arbete.

Utöver den arbetserfarenhet som beaktats i erfarenhetstillägget kan sådan arbetserfarenhet som i betydande grad ökar arbetstagarens yrkesskicklighet beaktas när arbetstagarens yrkeskunskap bedöms.

Färdigheter som tas upp i bedömningen är, beroende på yrke och ar- betsuppgifter, till exempel noggrannhet, pålitlighet, flexibilitet, samar- betsförmåga, social kompetens, förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation, chefskompetens, initiativrikedom, utvecklingska- pacitet, organisationsförmåga, förmåga till självständigt arbete och problemlösning, kreativitet och villighet att lära sig och tillämpa nytt kunnande och nya färdigheter.

3) Arbetstagarens arbetsprestation bedöms i förhållande till den grundläggande prestationsnivå som krävs i uppgiften och i förhållande till de prestationsmål som utgående från medlemsorgani- sationens mål och uppgifter ställts upp för arbetstagaren. Syftet med värderingen av arbetsprestationerna är att bedöma hur arbetstagaren tillämpar sina yrkeskunskaper och färdigheter för att nå resultat i ar- betet. Beroende på arbetsuppgifter och särdrag i yrket bedöms prestationsnivån i form av effektivitet och uppnående av kvalitativa, kvantitativa eller andra mål som ställts för arbetet.

Hur ett värderingssystem görs upp

På varje arbetsplats måste utarbetas ett system för arbetsvärdering på basis av vilket arbetstagarens individuella grundlön bestäms. Kriterierna enligt vilka värderingen inom lönegruppen görs varierar mellan lönegrupperna. Om arbetsuppgifter som skiljer sig mycket från varandra hör till samma lönegrupp kan kriterierna variera även inom lönegruppen.

De kriterier arbetet förutsätter förändras med tiden och med uppgifterna. Värderingssystemet bör hållas uppdaterat. Representan- terna för arbetsgivaren och arbetstagarna bör årligen innan utveck- lingssamtalen eller motsvarande utvärderingar inleds även diskutera behovet av att utveckla värderingssystemet. När värderingssystemet förnyas används samma förfarande som när det skapas.

Förfarande

Förhandlingsskyldighet

Innan värderingssystemet börjar tillämpas ska arbetsgivaren förhand- la med personalens representant om grunderna för värderingen, såsom mål, förfaringssätt, bedömningskriterier och deras inverkan på lönen. Vid förhandlingarna ska samförstånd eftersträvas. Xxxxxxxxxx- ren ska ge personalrepresentanten den information som behövs vid förhandlingarna. Förhandlingarna protokollförs på det sätt som parterna kommer överens om. Samma förfarande tillämpas när sys- temet ändras.

Personalrepresentanter

Förtroendemannen representerar personalen i de medlemsorganisa- tioner som valt förtroendeman. I de medlemsorganisationer som inte har någon förtroendeman förs förhandlingarna om grunderna för värderingen med en representant som personalen utsett och i övriga, främst små medlemsorganisationer, direkt med personalen.

Hur värderingen utförs

Arbetsvärderingarna utförs minst en gång per år, i allmänhet i sam- band med utvecklingssamtal eller liknande. Lönen för en ny arbetsta- gare bestäms enligt det arbetsavtal som ingås. Om en arbetstagare genom ett nytt arbetsavtal permanent övergår till en annan lönegrupp avtalas grundlönenivån i arbetsavtalet i tillämpliga delar med iaktta- gande av vad som anges om arbetsvärdering.

Arbetstagarnas rätt att få information

En arbetstagare har rätt att få en kopia av sin skriftliga arbetsvärder- ing.

Personalrepresentanternas rätt att få information

Arbetsgivaren ska årligen ge en redogörelse till förtroendeman- nen/personalrepresentanten/personalen om värderingsgrunderna och fördelningen av kostnaderna för de lönebeslut som baserar sig på ar- betsvärderingarna.

Av utredningen ska framgå hur stor lönesumma som fördelas, hur många anställda som får del av höjningen och hur stor löneökningen är i snitt. För grupper med minst 5 arbetstagare ges uppgifterna per lönegrupp. Lönegrupper med färre än 5 personer slås ihop och uppgifterna ges så att löneuppgifterna för en enskild anställd inte kan identifieras.

Tystnadsplikt

En arbetstagares arbetsvärdering kan ges till den förtroendeman eller personalrepresentant som representerar arbetstagaren om arbetsta- garen i varje enskild situation gett sitt uttryckliga samtycke till detta.

Arbetsgivaren och förtroendemannen/personalrepresentanten har tystnadsplikt när det gäller de uppgifter om arbetstagarna som fram- kommer i samband med arbetsvärderingen (Personuppgiftslagen 523/1999, 33 §).

mom. 3 Jämförbar lönegrupp och anställda utanför lönegrupperna

Om en arbetstagares beteckning eller lönegrupp inte ingår i lö- nesättningen eller om uppgiften klart avviker från de uppgifter som normalt hör till beteckningen, bestäms grundlönen enligt den lö- negrupp som arbetstagaren på basis av sina uppgifter och sin utbild- ning kan jämföras med. Om det inte finns någon jämförbar beteck- ning, står arbetstagaren utanför lönesättningen och lönen avtalas ge- nom arbetsavtal.

Tillämpningsanvisning

När en jämförbar lönegrupp tillämpas iakttas värderingsförfarandet enligt mom. 2 ovan vid bestämningen av arbetstagarens grundlön. Också när det gäller arbetstagare utanför lönegrupperna följs en ändamålsenlig lönedifferentiering och i tillämpliga delar ovan nämnda värderingsförfarande.

mom. 4 Helhetslön

För en arbetstagare vars lön inte fastställts i lönegruppsbilagan och för vilken det inte heller finns någon jämförbar lönegrupp enligt mom.

3 ovan kan man komma överens om en helhetslön som också inkluderar erfarenhetstillägg enligt § 18 i detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Den tid som berättigar till erfarenhetstillägg bör ändå fastställas för att rätten till semester ska kunna konstateras. I arbetstagarens ar- betsavtal är det skäl att nämna vilka lönedelar som ingår i helhetslönen.

De allmänna förhöjningarna enligt kollektivavtalet räknas på helhetslönen om erfarenhetstilläggens andel av lönen inte specificer- ats i arbetsavtalet.

mom. 5 Arbetstagares grundlön vid kombinerade uppgifter

Om en arbetstagare enligt sitt arbetsavtal sköter uppgifter som hör till olika lönegrupper, bestäms grundlönen enligt lönegruppen för det ar- bete som arbetstagaren huvudsakligen utför.

Tillämpningsanvisning

Om den huvudsakliga uppgiften för en arbetstagare som utför kom- binerade uppgifter hör till en lägre eller högre avlönad lönegrupp beaktas de uppgifter som utförs i den andra lönegruppen vid ar- betsvärderingen enligt § 13 mom. 2.

§ 14 Avsaknad av kompetens

Om en arbetstagare inte har den utbildning eller övriga kompetens som krävs i lönegruppen är grundlönen högst 15 procent lägre än vad lönebestämmelsen förutsätter. Av särskilda skäl kan man låta bli att sänka lönen.

Tillämpningsanvisning

Sänkningen kan användas endast i de lönegrupper där det i lönebes- tämmelserna förutsätts en viss utbildning eller utbildningsnivå. Om arbetstagaren uppnår den kompetens som förutsätts i den lönesätt- ningspunkt som tillämpas på arbetstagarens uppgifter, höjs grundlö- nen till den nivå lönebestämmelsen förutsätter fr.o.m. ingången av den månad som följer efter att arbetstagaren visat upp ett intyg över kompetensen.

§ 15 Lön för deltidsanställd

Om en arbetstagares ordinarie arbetstid är kortare än full arbetstid enligt kollektivavtalet är arbetstagarens ordinarie lön lägre i samma proportion som deltidsarbetstiden är kortare än den fulla ordinarie ar- betstiden enligt kollektivavtalet (deltidsprocent).

Tillämpningsanvisning

Om heltidsarbete ändras till deltid eller tvärtom, ändras den ordinarie lönen, med undantag av förtroendemannaersättningen, i samma pro- portion, såvida man inte har kommit överens om något annat i arbet- savtalet.

Exempel 2

▪ En arbetstagare har en ordinarie arbetstid på 20 timmar per vecka, medan full ordinarie arbetstid är 38 timmar 15 minuter per vecka. Eft- ersom arbetstiden utgör 52,29 procent av full arbetstid, är också lö- nen 52,29 procent av den ordinarie lönen för full arbetstid.

§ 16 Omplacering

mom. 1 Omplacering i högre avlönade uppgifter

Om arbetsgivaren med stöd av § 6 mom. 1 i detta kollektivavtal tillfäl- ligt omplacerar en arbetstagare för minst 6 arbetsdagar och högst 8 veckor i sänder i ett arbete som hör till en annan lönegrupp och är högre avlönat, betalas grundlön enligt den lönegruppen från om- placeringens början, vid behov nedsatt i enlighet med § 14. Arbetsta- garen bör dock få minst den grundlön som motsvarar det tidigare ar- betet.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen gäller tillfällig omplacering som gjorts på arbetsgiva- rens initiativ och som varar högst 8 veckor. Vid omplacering som varar mindre än 6 arbetsdagar betalas lön i enlighet med det tidigare arbetet.

Väsentliga ändringar av arbetsuppgifterna för mer än 8 veckor avtalas med arbetstagaren genom arbetsavtal.

När arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om en väsentlig ändring av villkoren i arbetsavtalet för viss tid eller varaktigt ska man i ar- betsavtalet också komma överens om lönen för uppgiften. När ar- betstagarens grundlön i den nya uppgiften bestäms iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i § 13 mom. 2 ovan om bestämning av den individuella grundlönen.

mom. 2 Omplacering i lägre avlönade uppgifter

Om en arbetstagare omplaceras tillfälligt, för högst 8 veckor, i ett lägre avlönat arbete, betalas för denna tid den grundlön som motsvarar arbetstagarens tidigare arbete.

§ 17 Hur nedsatt arbetsförmåga inverkar på lönen mom. 1 Olycksfall i arbete eller yrkessjukdom

Om en arbetstagare i sitt arbete hos en arbetsgivare som är bunden av detta kollektivavtal råkar ut för ett olycksfall i arbetet eller ådrar sig en yrkessjukdom som leder till oförmåga att sköta det tidigare arbetet, och arbetstagaren därför på basis av läkarutlåtande omplaceras i ett väsentligt lägre avlönat arbete som motsvarar arbetstagarens ar- betsförmåga, betalas för detta arbete en lön som motsvarar arbetsta- garens tidigare inkomst minskad med ett belopp som motsvarar den fyllnadsränta för livränta som bekostas av arbetsgivaren eller med ett belopp som motsvarar olycksfallspension.

mom. 2 Nedsatt arbetsförmåga

Om en annan arbetstagare än en sådan som avses i mom. 1 får väs- entligt nedsatt arbetsförmåga sänks grundlönen i motsvarande grad, såvida man inte kommit överens om en annan lönegrund med ar- betstagaren genom arbetsavtal.

B ERFARENHETSTILLÄGG OCH ÖVRIGA LÖNETILLÄGG

§ 18 Erfarenhetstillägg

mom. 1 Intjäning av erfarenhetstillägg

Till en arbetstagare betalas erfarenhetstillägg efter 5 och 10 års an- ställning som berättigar till erfarenhetstillägg. Vartdera erfarenhetstil- lägget utgör 5 procent av arbetstagarens grundlön.

Exempel 3

▪ Lön med erfarenhetstillägg räknas ut så att den individuella grun- dlönen multipliceras med 1,05 för det första erfarenhetstillägget och med 1,10 för det andra erfarenhetstillägget.

mom. 2 Betalning av erfarenhetstillägg

Erfarenhetstillägg betalas från början av den kalendermånad som föl- jer på att anställningstiden som berättigar till erfarenhetstillägg upp- fyllts.

mom. 3 Ansökan om erfarenhetstillägg och utredning över anställning hos en an- nan arbetsgivare

Man behöver inte ansöka om erfarenhetstillägg. En tillförlitlig skriftlig utredning över anställning hos andra arbetsgivare ska ändå visas upp. Om arbetsgivaren när arbetsavtalet ingås ber arbetstagaren lämna ett intyg över anställning hos andra arbetsgivare inom överenskommen rimlig tid och arbetstagaren inte följer uppmaningen betalas erfarenhetstillägg först sedan utredningen visats upp. Om in- gen tidsfrist angetts och utredningen över anställning hos någon an- nan arbetsgivare visas upp i efterhand betalas på anställningen bas- erat erfarenhetstillägg retroaktivt för högst två år från det att utred- ningen visades upp.

Tillämpningsanvisning

Med tillförlitlig utredning avses i allmänhet arbetsintyg eller någon an- nan skriftlig utredning över anställningens längd som en annan ar- betsgivare gett.

mom. 4 Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg

Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg är all sådan an- ställning hos den egna arbetsgivaren eller någon annan arbetsgivare som medför väsentlig nytta för den nuvarande uppgiften. Anställning inom samma yrkesområde bör alltid anses medföra väsentlig nytta.

Det ska vara fråga om en anställning som grundar sig på arbetsavtal. Till exempel är enbart ägande eller delägande i bolaget inte nog och inte heller verksamhet som privat näringsidkare.

Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga. Arbetsgivaren avgör från fall till fall när tidigare anställning medför väsentlig nytta i den nuvarande uppgiften. I likartade fall bör arbetsgivaren eftersträva en så enhetlig praxis som möjligt.

Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas också en an- ställning som varat en enda dag. Kalenderdagar som berättigar till er- farenhetstillägg eller minskar detta omvandlas vid behov till månader genom att talet 30 används som divisor och till år genom att talet 365 används som divisor.

Om en arbetstagare under en tid har haft parallella anställningar som var för sig berättigar till erfarenhetstillägg, beaktas endast en an- ställning när anställningstiden räknas ut.

Deltidsarbete ger erfarenhetstillägg på samma sätt som heltidsarbete. mom. 5 Erfarenhetstillägg, avdrag från anställningstid

Vid uträkning av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg avdras de kalenderdagar då tiden i arbete varit avbruten eller under vilka arbetet ännu inte börjat efter att personen i fråga anställts.

Tillämpningsanvisning

Tiden i arbete kan avbrytas exempelvis på grund av sjukledighet, an- nan tjänstledighet eller studieledighet. I fråga om tider som inte av- dras från anställningstiden, se § 18 mom. 6 nedan.

Avdragen räknas i kalenderdagar, varvid 30 dagar utgör en månad. Den tid som avdras skjuter i motsvarande mån upp datumet för när den tid som berättigar till erfarenhetstillägg blir uppfylld. Om den tid som avdras är t.ex. två dagar, uppfylls den till tillägg berättigande tiden två dagar senare än vad som annars vore fallet. Avdraget görs genom att man räknar ihop de dagar som ska avdras för olika an- ställningsförhållanden.

Exempel 4

▪ När anställningen inleddes 1.8.2009 var arbetstagarens anställning- stid som berättigar till erfarenhetstillägg 8 år 11 månader och

2 dagar. Vid anställningens början betalades det första erfaren- hetstillägget till arbetstagaren på basis av 5 års anställning som berättigar till erfarenhetstillägg.

▪ 10 års anställningstid som berättigar till det andra erfarenhetstilläg- get skulle ha uppfyllts 1.9.2010. Arbetstagaren hade ändå under samma kalenderår först oavlönad tjänstledighet 1.6–30.6.2010 totalt 30 kalenderdagar och sjukledigt 25.11–30.12.2010 totalt 36 kalen- derdagar.

▪ Tiden som berättigar till erfarenhetstillägg förkortades inte av den högst 30 kalenderdagar långa tjänstledigheten utan lön enligt § 18 mom. 6 punkt 5 eller den 30 kalenderdagar långa sjukledigheten en- ligt § 18 mom. 6 punkt 4.

▪ Däremot minskade de 6 sjukledighetsdagar som överskrider max- imiantalet (30) tiden som berättigar till erfarenhetstillägg, eftersom den maximala tjänstledigheten på 30 kalenderdagar under kalen- deråret enligt punkt 5 uppfylldes redan i samband med den oavlönade arbetsledigheten.

▪ Den anställningstid på 10 år som berättigar till det andra erfaren- hetstillägget uppfylldes 6 dagar senare, dvs. 7.9.2010 och tillägget betalades ut från början av därpå följande kalendermånad 1.10.2010.

mom. 6 Erfarenhetstillägg, tid som inte avdras

Från anställningstiden avdras dock inte

1) semester

2) avlönad moderskapsledighet

3) moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrale- dighet , om arbetstagaren under ledigheten har fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning

4) totalt högst 30 kalenderdagars sjukledighet under kalenderåret

5) högst 30 kalenderdagar annan tjänstledighet eller tillåten frånvaro under kalenderåret.

Som annan tjänstledighet eller tillåten frånvaro enligt denna punkt betraktas också frånvaro som överskrider den tid som avses i punkt 4 (sjukledighet).

§ 19 Årstillägg

Årstillägg betalas fortsättningsvis till dem som 31.12.1999 har varit berättigade till det enligt § 19 mom. 6 i kollektivavtalet för Ser- viceinrättningarnas arbetsgivarförening 2000, till samma belopp som det var 31.12.1999.

Nya årstillägg har inte längre beviljats efter 31.12.1999. Tillägget betalas till arbetstagaren så länge som anställningsförhållandet hos den arbetsgivare som beviljat tillägget fortgår utan avbrott.

§ 20 Tidbegränsat lönetillägg

Till en arbetstagare kan betalas ett separat tidsbegränsat lönetillägg som grundar sig på en tillfällig ändring i arbetsuppgifterna eller ar- betsförhållandena.

Tillämpningsanvisning

Tidsbegränsat lönetillägg kan betalas för en tillfällig ändring av ar- betsuppgifterna som inte beaktas i grundlönen. Tillägget kan också användas till exempel när arbetstagarens uppgifter blir mer krävande, tillfälligt eller för viss tid, i syfte att uppmuntra arbetstagaren att skaffa sig nya färdigheter eller när ny verksamhet inleds eller den pågående verksamheten utvecklas (exempelvis projekt). Bestående ändringar i en persons uppgifter, yrkesskicklighet och arbetsprestation beaktas vid bedömningen av grundlönenivån.

§ 21 Fjärrortstillägg

Till en arbetstagare som 30.4.1995 betalats fjärrortstillägg enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet eller kal- lortstillägg enligt funktionärskollektivavtalet, betalas fortsättningsvis ett motsvarande tillägg i euro så länge som arbetstagarens an- ställning hos arbetsgivaren i fråga fortsätter utan avbrott. Arbetsgiva- ren kan enligt eget avgörande betala ett motsvarande tillägg i euro till en arbetstagare.

KAPITEL 2 ❙ LÖNER ❙ Resultatbonus

C RESULTATBONUS

§ 22 Resultatbonus

mom. 1 Rätt till resultatbonus

Till en arbetstagare eller grupp av arbetstagare kan betalas resultat- bonus på det sätt som arbetsgivaren beslutar, om uppställda resul- tatmål nås.

mom. 2 Resultatmål

Resultatmålen ställs gemensamt upp av arbetsgivaren och arbetsta- garen, en grupp av arbetstagare eller den förtroendeman som repre- senterar arbetstagarna.

Resultatmålen följs upp under en bonusperiod och när bonusperioden har löpt ut noteras huruvida målen har uppnåtts.

mom. 3 Resultatbonusens storlek

Resultatbonusen är beroende av att resultat uppnås. Bonusen utgör en av arbetsgivaren fastställd andel av en ökning i produktiviteten, en förbättring i lönsamheten eller en uppnådd besparing.

mom. 4 Betalning av resultatbonus

Resultatbonusen är inte sådan ordinarie lön som avses i § 10 och den betalas fristående från den ordinarie månadslönen.

mom. 5 Tillägg med karaktär av resultatbonus

Arbetsgivaren kan enligt egen bedömning betala tillägg med karaktär av resultatbonus också på andra grunder än de som anges i mom.1– 3.

KAPITEL 2 ❙ LÖNER ❙ Arvode till arbetarskyddsfullmäktig

D ARVODE TILL ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG

§ 23 Arbetarskyddsfullmäktig och ersättare

Till den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen betalas en ersättning som hör till den egentliga lönen och som bestäms enligt antalet ans- tällda som arbetarskyddsfullmäktigen representerar:

Antal representerade personer	Ersättning €/mån.
10–19	30,00
20–39	44,00
40–69	53,00
70–	63,00

Ersättningen betalas till arbetarskyddsfullmäktigens ersättare i stället för till arbetarskyddsfullmäktigen, om ersättaren enligt ett meddelande till arbetsgivaren sköter arbetarskyddsfullmäktigens uppdrag minst två veckor utan avbrott då arbetarskyddsfullmäktigen har förhinder.

Tillämpningsanvisning

Arbetarskyddsfullmäktiges rätt till utbildning, tidsanvändning och er- sättning för inkomstbortfall regleras i lagen om tillsynen över arbe- tarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006).

KAPITEL 2 ❙ LÖNER ❙ Särskilda bestämmelser

E SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

§ 24 Lönebetalning

mom. 1 Lönebetalning vid anställningens början

En arbetstagare som anställts i en medlemsorganisation har rätt att få lön från och med den dag då arbetstagaren börjat sköta sina uppgif- ter.

Tillämpningsanvisning

Se Kollektivavtal för AVAINTA § 5 mom. 4. mom. 2 Lönebetalning vid frånvaro utan orsak

Om en arbetstagare utan giltig orsak har uteblivit från arbetet, betalas ingen lön för denna tid.

mom. 3 Sänkt lön, tillfällig frånvaro

Från månadslönen avdras timlönen enligt § 41 mom. 1 för varje från- varotimme, om en arbetsdag på begäran av arbetstagaren eller av någon annan orsak som beror på arbetstagaren själv tillfälligt blir ofullständig och underskottet inte har arbetats in under någon annan tid. För en motsvarande frånvaro som varar en hel dag eller längre avdras dagslön enligt § 12 mom. 1 för varje kalenderdag som från- varon varar.

mom. 4 Lönebetalning när anställningen upphör

När en anställning upphör betalas lönen, om inte något annat följer av detta kollektivavtal,

1) ända till den dag då anställningen upphör, denna dag medräknad.

2) till arbetstagarens dödsdag, denna dag medräknad, varvid månadslön som eventuellt har betalats i förskott för den åter- stående delen av månaden inte återkrävs.

§ 25 Lönebetalningstid

mom. 1 Lönebetalningsdag

Till en arbetstagare betalas lön för varje kalendermånad senast den sista dagen i månaden, om inte något annat bestäms i detta kollek- tivavtal eller följer av lönebetalningsgrunderna.

KAPITEL 2 ❙ LÖNER ❙ Särskilda bestämmelser

Om lönebetalningen förutsätter att en utredning över vidtagna åtgärder visas i form av en räkning eller att det görs en uppföljning av att arbetstiden fullgjorts, betalas lönen senast under den kalender- månad som följer efter att räkningen lämnades in.

Tillämpningsanvisning

När en anställning upphör ska lönen enligt arbetsavtalslagen betalas den dag då anställningen upphör, om inte något annat har avtalats med arbetstagaren. Till följd av fördröjd lönebetalning kan arbetsgiva- ren bli skyldig att betala lön för väntedagarna enligt 2 kap. 14 § i ar- betsavtalslagen. I fråga om lön som förfaller till betalning på en helgdag och vissa andra dagar tillämpas 2 kap. 15 § i arbetsavtalsla- gen.

mom. 2 Lönebetalning via bank

I enlighet med 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen betalas lönen på det bankkonto i ett penninginstitut i Finland som arbetstagaren uppgett.

mom. 3 Lönespecifikation

I samband med lönebetalningen ska löntagaren ges en lönespecifika- tion och vid behov en utredning över lönens storlek och innehållningar på lönen för olika ändamål.

§ 26 Kvittningsrätt, arbetsgivarens fordran

Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att kvitta arbetstagarens lö- nefordran med motfordran finns i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen.

Tillämpningsanvisning

Kvittningsrätten begränsas av bestämmelserna om skyddat belopp vid utmätning av lön i 4 kap. 48 § i utsökningsbalken (705/2007).

Justitieministeriet publicerar på rättsväsendets webbplats xxx.xxxxxx.xx anvisningar om gäldenärens skyddade belopp vid utmätning av lön, pension och andra periodiska inkomster. De skyddade beloppen justeras årligen genom justitieministeriets förordning enligt bestäm- melserna i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

KAPITEL 3 ❙ ARBETSTID ❙ Tillämpning av arbetstidslagen

       KAPITEL      3         ARBETSTID                     

A GEMENSAMMA BESTÄMMELSER SOM TILLÄMPAS PÅ ALLA

                     ARBETSTIDSFORMER                 

§ 27 Tillämpning av arbetstidslagen

mom. 1 Anställda som omfattas av arbetstidslagen

På arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen (605/1996) tillämpas utöver bestämmelserna i detta kapitel följande bestäm- melser

i arbetstidslagen, om inte något annat avtalats i detta kollektivavtal eller i bilaga 3 eller 4:

– 8 § (arbetstiden för motorfordonsförare)

– 9 § 2 mom. (på kollektivavtal baserad ordinarie arbetstid)

– 13 § (flextid)

– 14 § 1 och 3 mom. (exceptionell ordinarie arbetstid)

– 15 § (förkortad arbetstid)

– 18 § (arbetstagarens samtycke till mertids- och övertidsarbete)

– 19 § (maximiantalet övertidstimmar)

– 20 § (inledande och avslutande arbete)

– 21 § (nödarbete)

– 24 § (arbetsavtals upphörande under en utjämningsperiod)

– 26 § (nattarbete)

– 27 § (skiftarbete och nattskift i periodarbete)

– 28 § 3 mom. (paus för motorfordonsförare)

– 29 § (dygnsvila)

– 30 § (dygnsvila för motorfordonsförare)

– 33 § 1 mom. (söndagsarbete)

– 34 § (utjämningsschema för arbetstiden)

– 36 § (dispens)

– 37 § (arbetstidsbokföring)

– 37a § (körjournal)

– särskilda bestämmelser i 8 kap. (tid för väckande av talan, bestämmelsernas tvingande natur, straffbestämmelser m.m.).

mom. 2 Unga arbetstagare

På arbetstagare under 18 år tillämpas lagen om unga arbetstagare (998/1993).

A1 ARBETSTID OCH FÖRLÄGGNING AV ARBETSTIDEN

§ 28 Arbetstid

mom. 1 Tid som räknas in i arbetstiden, definition

I arbetstiden inräknas den tid som används till arbete samt den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens för- fogande på arbetsplatsen.

mom. 2 Inräknande av vilotid i arbetstiden

Dagliga vilotider räknas inte som arbetstid, om arbetstagaren under dessa tider fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen.

mom. 3 Restid som räknas in i arbetstiden Restid räknas in i arbetstiden om

1) resan är att betrakta som en arbetsprestation eller

2) det är fråga om en resa från ett arbetsställe till ett annat under arbetsdagen eller

3) det är fråga om färd eller transport från en avfärdsplats som che- fen har bestämt till den plats där arbetsuppgiften ska utföras och därifrån tillbaka till avfärdsplatsen.

Om restiden räknas som arbetstid, beaktas den i fullgörandet av den ordinarie arbetstiden och den kan också ge upphov till mertids- och övertidsarbete.

Exempel 5

▪ Resor för beledsagande av en patient räknas som arbetstid för den som utsetts till ledsagare, eftersom beledsagandet utgör fullgörande av arbetsuppgifter. Återresan räknas däremot inte in i arbetstiden.

▪ Om återresan har skett under ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

Exempel 6

▪ Om arbetstagaren vid arbetsdagens början anländer till avgång- splats A som arbetsgivaren bestämt, och gemensam transport ordnas därifrån till plats B där arbetet utförs, räknas restiden från A till B och tillbaka som arbetstid.

mom. 4 Restid som inte räknas in i arbetstiden

Den tid som använts för en resa som arbetsuppgifterna förutsätter räknas inte som arbetstid, om inget annat följer av mom. 3.

Tillämpningsanvisning

Arbetsresor från bostaden till arbetsplatsen eller verksamhetsstället och tillbaka samt restiderna vid resor som arbetsuppgifterna förutsät- ter räknas inte in i arbetstiden.

Om arbetstagaren har använt arbetstid till resor som arbetsuppgifter- na förutsätter räknas restiden inte som arbetstid, men arbetstagarens dagliga arbetstid förlängs inte på grund av resan. Den ordinarie ar- betstiden får bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

Exempel 7

▪ En arbetstagare åker på morgonen på arbetsresa från sin bostad till en annan stad för att delta i en kundträff som arbetsuppgifterna förutsätter.

▪ Resor från bostaden till kundträffen och tillbaka till bostaden räknas

inte in i arbetstiden. Den ordinarie arbetstiden får ändå bli ofullständig i

fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

mom. 5 Inräknande av utbildning i arbetstiden

Tid som används till utbildning räknas inte som arbetstid, såvida det inte är fråga om utbildning

– som ordnats av arbetsgivaren själv och

– som anknyter direkt till arbetstagarens arbetsuppgifter och

– som är nödvändig med tanke på skötseln av dessa uppgifter och

– som är jämställbar med inskolning på arbetsplatsen och

– som arbetstagaren inte kan vägra delta i utan att försumma sina arbetsskyldigheter.

Tillämpningsanvisning

Utbildning räknas in i arbetstiden bara om alla de villkor som anges i detta moment uppfylls samtidigt. Beroende på utbildningens art kan arbetstagaren delta i utbildning på arbetstid eller beviljas oavlönad eller avlönad tjänstledighet för deltagande i utbildningen. När utbild- ningen inte sker på arbetstid på arbetsplatsen är det fråga om en avbrottsdag för vilken ingen arbetstid antecknas i arbetsskiftsförteck- ningen. I periodarbete används en tabell för avbruten period. Den ordinarie arbetstiden kan då bli ofullständig.

Kompletterande utbildning, se § 98.

mom. 6 Inräknande i arbetstiden av hälsoundersökningar och hälsokontroller som

arbetsgivaren förutsätter

Den tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter, eller till lagstadgade kontroller som arbetet kräver, räknas in i arbetstiden också när undersökningarna eller kontrollerna utförs under arbetstagarens lediga tid. Eventuell restid i anknytning till dem räknas inte in i arbetstiden. Om restiden infaller på arbetstagarens ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

Tillämpningsanvisning

Arbetstagaren bör vid behov visa ett intyg över vilken tid som åtgått till den egentliga undersökningen eller kontrollen. Intyget ska ha utfärdats av den person eller inrättning som utfört undersökningen eller kontrollen.

mom. 7 Hälsoundersökningar under arbetstid, på remiss av läkare

En arbetstagare får under arbetstid gå på undersökningar på remiss av läkare, såsom besök hos specialist eller en laboratorie- eller rönt- genundersökning, om undersökningen inte går att ordna utanför ar- betstiden. Den tid som åtgått till undersökningen räknas inte som ar- betstid. Detsamma gäller medicinska undersökningar som föregår för- lossning, om dessa måste utföras under arbetstid. Om undersökning- en inklusive restiden infaller på arbetstagarens ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig till denna del och tiden behöver inte ar- betas in.

Tillämpningsanvisning

Undersökningar bör i första hand ske utanför arbetstiden. Om detta inte är möjligt, till exempel för att undersökningen utförs endast vissa tider eller det är fråga om ett akut behov av undersökning, kan en un- dersökning tillåtas under arbetstid.

Avtalsbestämmelsen gäller inte läkar-, tandläkar- eller vårdbesök som företagits på eget initiativ, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som utförts i samband med ett sådant läkarbesök som arbetstagaren företagit på eget initiativ. Om arbetstagaren tillåts ett sådant besök på arbetstid ska arbetsgivaren i varje enskilt fall överväga huruvida arbetstagaren ska beviljas ledighet utan lön för tiden för undersökning eller behandling eller om den förlorade arbetstiden ska arbetas in.

Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning eller utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar

sig på en sådan undersökning, om provet bottnar i ett medicinskt be- hov att utreda den gravida arbetstagarens eller fostrets hälsotillstånd.

Om en gravid arbetstagare måste gå på undersökningar under ar- betstid, bör arbetsgivaren underrättas om detta så snart det är möjligt. Arbetsgivaren kan då anvisa arbetstagaren en annan tidpunkt för un- dersökningen med beaktande av hur brådskande undersökningen är och under vilken tid sådana undersökningar utförs. Underrättelse i god tid möjliggör också att man i arbetsskiftsarrangemangen kan beakta behovet av undersökningar på förhand så att dessa i regel kan ske utom arbetstid. Arbetstagaren ska på begäran visa en utred- ning där det framgår att undersökningen anknyter till graviditeten och att det är nödvändigt att utföra den under arbetstid. Hon bör också undvika onödig förlust av arbetstid i samband med besöket.

Se även tillämpningsanvisningen om sjukledighet på grund av plötslig tandsjukdom i § 85 mom. 3.

§ 29 Hur arbetstiden förläggs

mom. 1 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början

Ett dygn anses börja kl. 00.00 och en arbetsvecka och en arbetsperi- od vid midnatt mellan söndag och måndag, om det inte lokalt har bestämts att dygnet börjar när arbetsskiftet inleds.

mom. 2 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd

Det anses allmänt vara eftersträvansvärd praxis att arbetstagarens arbetsdag eller arbetsskift är sammanhängande, utom i de arbeten där det finns någon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på något annat sätt. Arbetsskift kortare än 4 timmar ska inte tillämpas om inte arbetstagarens behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.

mom. 3 Arbetsskiftets längd i periodarbete

Vid periodarbete arrangeras arbetsskiften om möjligt så att ett dag- skift är högst 10 timmar långt och ett nattskift högst 12 timmar.

mom. 4 Fem dagars arbetsvecka

Om inte verksamhetens art kräver något annat, ska arbetstagarens ordinarie arbetstid förläggas till 5 arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att arbetstagaren i mån av möjlighet ges 2 på varan- dra följande lediga dagar under veckan.

Tillämpningsanvisning

Arbetsskiften bör planeras så att söndag och lördag i mån av möjlighet är lediga dagar.

I periodarbete bör man på varje arbetsställe gå in för att ge arbetsta- garna samma mängd lediga dagar under veckoslut inom en viss tid- speriod.

A2 VILOTIDER

§ 30 Ledighet per vecka och per dygn mom. 1 Ledighet per vecka

Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Ledigheten per vecka kan ord- nas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en 14- dygnsperiod. Ledigheten ska dock uppgå till minst 24 timmar i veckan.

Tillämpningsanvisning

En i arbetsskiftsförteckningen antecknad ledighet per vecka kan vid behov ändras. Om en arbetstagare inte har arbetat hela veckan, t.ex. på grund av semester, oväntad sjukledighet eller någon annan tjänstledighet, och ledigheten har varat minst den tid som anges i det- ta moment (35 eller 24 timmar) i en följd, anses ledigheten per vecka ha uppfyllts.

Den genomsnittliga ledigheten per vecka ska förläggas så att ar- betstagaren under vardera veckan i en två veckors period får en oavbruten ledighet.

Exempel 8

▪ Ledigheten per vecka ska vara minst 24 timmar lång och de båda ledigheterna under två veckor ska totalt uppgå till 70 timmar. Om alltså ledigheten per vecka den ena veckan har varit minimitiden 24 timmar ska den sammanhängande ledigheten den andra veckan un- der en sådan period vara minst 46 timmar (24 + 46 = 70). Om ledigheten den ena veckan varit till exempel 30 timmar ska minst 40 timmar oavbruten ledighet ges den andra veckan.

mom. 2 Undantag från ledigheten per vecka Ledigheten per vecka behöver inte ges om

– arbetstagarens ordinarie arbetstid per dygn är högst 3 timmar

– arbetstagaren utför nödarbete som avses i 21 § i arbetstidslagen

– arbetets tekniska karaktär inte medger att arbetstagaren helt befrias från arbetet

– arbetstagaren tillfälligt behövs i arbetet under sin ledighet för att arbetet på arbetsplatsen ska kunna hållas i gång

– arbetstagaren samtycker till beredskap under sin veckoledighet.

mom. 3 Ersättning när ledighet per vecka inte ges

När en arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen tillfälligt behövs i arbetet under sin fritid eller beredskapstid eller under sin ledighet per vecka ska arbetstagarens ordinarie arbetstid senast inom 3 månader från det att arbetet utfördes förkortas med lika lång tid som den ledighet per vecka enligt mom. 1 och 2 som inte har kunnat ges, al- ternativt betalas med arbetstagarens samtycke en oförhöjd timlön för det tillfälliga arbetet.

Tillämpningsanvisning

De som inte omfattas av arbetstidslagen behöver inte ersättas för sådan ledighet per vecka som eventuellt inte har erhållits.

Exempel 9

▪ I arbetstagarens arbetsskiftsförteckning finns ledighet antecknad från lördag klockan 18.00 till måndag klockan 8.00. Arbetstagaren kallas till arbetet på söndagen kl. 12.00–18.00.

▪ Ersättning för outtagen veckoledighet betalas för de arbetstimmar

som utförts på söndagen, dvs. för 6 timmar.

Exempel 10

▪ Om ledigheten per vecka blir kortare än vad som anges i arbets- tidslagen betalas ersättning till den del ledigheten per vecka inte uppfyllts.

▪ Om den planerade lediga tiden är 37 timmar, men den på grund av ett extra arbetsskift blir bara 33 timmar, betalas ersättning för de två timmar som fattas för att 35 timmar ska uppnås.

mom. 4 Vilotider i kontinuerligt skiftarbete

I kontinuerligt skiftarbete kan ledigheten ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en tid av högst 12 veckor. Ledigheten ska dock uppgå till minst 24 timmar i veckan. Om de tekniska om- ständigheterna eller arbetsarrangemangen kräver det, kan motsvarande förfarande tillämpas med arbetstagarens samtycke.

mom. 5 Dygnsvila

Bestämmelser om dygnsvila finns i 29 § i arbetstidslagen. Tillämpningsanvisning

Om det är nödvändigt för att arbetstiden ska kunna arrangeras på ett ändamålsenligt sätt kan man avtala i enlighet med § 43 i detta kollek- tivavtal om att dygnsvilan ges på annat sätt.

§ 31 Daglig vilotid

mom. 1 Daglig vilotid (måltidsrast)

En arbetstagare vars arbetstid per dygn är längre än 6 timmar och vars närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för arbetets fortgång, ska under arbetsskiftet ges en rast (måltidsrast) på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden och under vilken arbetstagaren fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten kan på arbetsta- garens begäran ges även under arbetsskift som är kortare än vad som sägs ovan, såvida inte arbetsarrangemangen utgör ett hinder för detta. Rasten får inte förläggas omedelbart till början eller slutet av arbetsdagen. Om arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn har ar- betstagaren om han eller hon önskar det rätt att efter 8 timmars ar- bete hålla en sådan rast på högst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden.

Tillämpningsanvisning

Tidpunkten för rasten behöver inte nödvändigtvis anges exakt, utan rasten kan till exempel hållas inom vissa klockslag, när det är mest ändamålsenligt med tanke på arbetsuppgifterna. Den exakta tid- punkten bestäms då av chefen eller arbetstagaren själv. Rasten ska alltid ges, såvida det inte är fråga om undantag som avses i mom. 2 eller 3.

mom. 2 Undantagsbestämmelse om måltid

Om rasten på grund av arbetsuppgifternas karaktär inte kan ordnas i enlighet med mom. 1, ska arbetstagaren ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Syftet med den dagliga vilotiden är att skydda arbetstagaren från orimligt långa oavbrutna arbetspass. Undantagsbestämmelsen om måltider under arbetstid blir alltså tillämplig endast i de särskilda fall då arbetsuppgifterna kräver oavbruten närvaro och det med hänsyn till arbetsuppgifternas art inte är möjligt att ordna en måltidsrast. I dessa fall intas måltiden vid sidan av arbetet utan att arbetstagaren avlägsnar sig från arbetsplatsen.

mom. 3 Daglig vilotid i periodarbete vid vissa inrättningar

Vid sjukhus samt vård- och omsorgsinrättningar ska arbetstagare i periodarbete ges en sådan rast som avses i mom. 1 eller, om ar- betstagaren önskar det, möjlighet att raskt inta en måltid under ar- betstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal vid inrättningen eller på motsvarande måltidsställe, förutsatt att arrange- manget inte medför störningar i arbetets gång eller i de tjänster som

ska tillhandahållas och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

mom. 4 Rast (kafferast)

Arbetstagarna ska dagligen ges en 10 minuter lång rast (kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken arbetstagaren inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten ordnas vid behov i turer och även i övrigt så att arbetets gång eller de tjänster som ska tillhan- dahållas inte störs av rasten. Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen.

KAPITEL 3 ❙ ARBETSTID ❙ Arbetstidshandlingar

A3 ARBETSTIDSHANDLINGAR

§ 32 Utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod mom. 1 Utjämning av arbetstiden

Om den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittlig arbetstid un- der en arbetsperiod, ska en arbetsskiftsförteckning på förhand göras upp för perioden.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om utjämningsscheman för arbetstiden finns i 34 § i arbetstidslagen. Utjämningsschemat är en plan över arbetstidsar- rangemangen. För en arbetsperiod görs en arbetsskiftsförteckning upp och bestämmelser om denna finns i § 33 nedan.

mom. 2 Ändring av arbetsperiodens längd

När arbetsperiodens längd ändras ska de arbetstagare ändringen gäller eller deras förtroendeman på begäran få uttrycka sin åsikt. Ar- betstagarna ska i god tid före arbetsperiodens början underrättas om ändringen.

§ 33 Arbetsskiftsförteckning

mom. 1 Hur en arbetsskiftsförteckning görs upp

För de arbeten som omfattas av arbetstidslagen ska arbetsgivaren göra upp en arbetsskiftsförteckning, av vilken framgår när arbetsta- garens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de dagliga vilotiderna. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för sam- ma tidsperiod som utjämningsschemat för arbetstiden, om det inte är synnerligen svårt på grund av utjämningsperiodens längd eller ar- betets oregelbundenhet. Arbetsskiftsförteckningen ska dock göras upp för en hel arbetsperiod åt gången. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska förtroendemannen på arbetstagarens begäran ges tillfälle att framföra sin åsikt.

Tillämpningsanvisning

Enligt 35 § i arbetstidslagen ska en arbetsskiftsförteckning göras upp för varje arbetsplats. Arbetstiden planeras i regel som ordinarie ar- betstid i arbetsskiftsförteckningen dvs. upp till mertids- eller över- tidsgränsen (planeringsgränsen). Endast i undantagsfall och med ar- betstagarens samtycke antecknas övertid på förhand i arbetsskiftsför- teckningen. Då ska tidpunkten för övertidsarbetet och dess mängd antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Däremot kan timantalet plan- eras som ofullständigt i arbetsskiftsförteckningen när kompensa- tionsledighet ges (till exempel kompensation för nattarbete).

KAPITEL 3 ❙ ARBETSTID ❙ Arbetstidshandlingar

Tidpunkterna då arbetstiden börjar och slutar samt de dagliga vi- lotiderna ska anges med exakta klockslag. Vid allmän arbetstid och byråarbetstid är det ändå möjligt att komma överens om flexibel ar- betstid enligt 13 § i arbetstidslagen. Arbetstagaren får då själv inom vissa gränser bestämma de ovan nämnda tidpunkterna. Exempelvis kan man ange att den dagliga vilotiden hålls mellan kl. 11.00 och 13.00.

Vid rekreationsresor, läger o.d. för kunder ska arbetsskiftsförteck- ningar göras upp för de arbetstagare som följer med. Som arbetstid räknas bara den tid då arbetstagaren åläggs utföra arbetsuppgifter under resan eller lägret. Också beredskapstid planeras in i ar- betsskiftsförteckningen.

mom. 2 Delgivning av arbetsskiftsförteckningen

Arbetsskiftsförteckningen ska delges arbetstagarna skriftligt och i god tid, senast en vecka innan arbetsperioden börjar. Därefter får ar- betsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fastställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör i sig inget vägande skäl.

Tillämpningsanvisning

Med arbetstagarens samtycke kan arbetsskiftsförteckningen alltid än- dras. Nås inte enighet om ändringen, bör i arbetsskiftsförteckningen göras endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på inrättningens verksamhet. Förekomsten av vägande skäl prövas från fall till fall.

Vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen kan anses vara bl.a. verksamhetsbetingade skäl som gäller arbetsplatsens produktion, övriga service eller verksamhet och som man inte vet om när arbetsskiftsförteckningen görs upp, exempelvis underbemanning, som ofta uppstår t.ex. vid sjukdomsfall eller någon annan oförutsedd frånvaro.

Om arbetsskiften måste ändras på grund av att en arbetstagare insjuknat, kan det vara motiverat att arbetsskiftsförteckningen ändras efter sjukledigheten eller annan frånvaro också för den arbetstagare som förorsakat omställningen av arbetsskiften. Arbetsskiftsförteck- ningen ska i sistnämnda fall ändras så fort som möjligt efter att man fått veta att arbetstagaren kommer att vara sjukledig.

Ett vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen föreligger bl.a. när en arbetstagare på grund av sjukdom eller någon liknande orsak inte arbetar nattskift som man planerat att ge tidskompensation för. Ändringen av arbetsskiftsförteckningen måste då göras senast under den period i vilken tidskompensationen planerats in. Ett vägan- de skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen föreligger alltid när förteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. Den som berörs av en ändring bör alltid underrättas om ändringen så snart som möjligt.

A4 ERSÄTTNING FÖR OBEKVÄM ARBETSTID

§ 34 Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning mom. 1 Söndagsersättning

För arbete som utförs på söndag, nyårsdagen, trettondagen, lång- fredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, mid- sommardagen, alla helgons dag, självständighetsdagen, juldagen och annandag jul samt kl. 18.00–24.00 på lördag och motsvarande tid dagen före dessa helgdagar betalas utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller ges i motsvarande grad för- längd ledighet under ordinarie arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Timlönen räknas ut i enlighet med § 41 i detta kollektivavtal. Om ar- betet samtidigt är övertidsarbete betalas dessutom övertidsersättning som räknas ut på den oförhöjda timlönen.

mom. 2 Lördagsersättning

För arbete som utförts kl. 6.00–18.00 på helgfri lördag, med undantag av påsklördagen eller julafton som infaller på en lördag, betalas lörd- agsersättning

– i periodarbete som en penningersättning på 20 %, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

– i andra arbetstidsformer betalas en lördagsersättning på 20 % bara för arbetstimmar som ingår i den ordinarie arbetstiden.

Tillämpningsanvisning

I planeringen av arbetsskiftsförteckningen är ordinarie arbetstid den tid som arbetstagaren enligt kollektivavtalet är skyldig att arbeta utan mertids- eller övertidsersättning (se definitionen av ordinarie arbetstid i § 46). För mertids- eller övertidsarbete som utförs på en lördag inom allmän arbetstid eller byråarbetstid betalas ingen lördagsersättning.

Exempel 11

▪ På ett arbetsställe som i allmänhet hade femdagarsvecka (mån-fre) planerades inom allmän arbetstid ett arbetsskift på lördag, som in- gick i den ordinarie arbetstiden, varvid veckans övriga dagar var i motsvarande mån kortare. Eftersom lördagsarbetet utgjorde en del av veckans ordinarie arbetstid betalades för denna tid lördags- ersättning på 20 % enligt detta moment.

KAPITEL 3 ❙ ARBETSTID ❙ Ersättning för obekväm arbetstid

▪ Vid byråarbetstid går man till väga på motsvarande sätt. Om lörd- agsarbetet hade utförts utöver den ordinarie arbetstiden (som mer- tids- eller övertidsarbete) hade lördagsersättning inte betalats inom allmän arbetstid eller byråarbetstid.

mom. 3 Helgaftonsersättning

För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påsklördagen, mid- sommarafton och på julafton som infaller på någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges i motsvarande grad förlängd kompensa- tionsledighet under ordinarie arbetstid.

§ 35 Ersättning för kvälls- och nattarbete mom. 1 Kvällsersättning

Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl. 18.00–22.00. För kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 %, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

mom. 2 Nattersättning

Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För nat- tarbete betalas en penningersättning på 30 %, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid. I periodarbete är kompensationsledigheten 20 minuter per nattarbetstimme och penningersättningen 40 %.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om nattarbete finns i 26 § i arbetstidslagen. mom. 3 Kompensationsledighet som ersättning för nattarbete

Kompensationsledighet för nattarbete ges tidigast under följande ar- betsperiod efter att nattarbetet utförts och senast inom den tid som anges i § 42 i detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Om man har planerat att ge en 8 timmar lång kompensation för nat- tarbete som intjänats under tidigare perioder men det i perioden uppkommer 4 extra faktiska arbetstimmar, ska de 4 timmar av kompensationen för nattarbete som arbetstagaren gått miste om flyt- tas till en senare tidpunkt, alternativt betalas penningersättning för dem.

§ 36 Skiftarbete

mom. 1 Definition av skiftarbete

Med skiftarbete avses tvåskiftsarbete som ordnats i enlighet med 27 § i arbetstidslagen eller treskiftsarbete enligt bilaga 3 i detta avtal.

mom. 2 Hur arbetsskift avlöser varandra

I skiftarbete ska skiften avlösa varandra regelbundet och växla vid på förhand överenskomna tidpunkter, och arbetstagarna ska utföra likartat arbete. En arbetstagare kan tillfälligt hållas i samma skift, om man kommer överens om det med arbetstagaren eller arbetstagarens förtroendeman.

Tillämpningsanvisning

Att arbetsskiften avlöser varandra innebär att det andra skiftet börjar omedelbart efter att första skiftet upphört och på motsvarande sätt i treskiftsarbete att det tredje skiftet börjar omedelbart när det andra upphört. Skiften får inte ens delvis överlappa varandra och mellan skiften får inte uppstå någon paus. Undantag är idrottsplatser och avfallsanläggningar eller motsvarande, där skiften delvis får överlap- pa varandra med högst en timme, om verksamheten förutsätter det. Att skiften växlar innebär att ingen fortgående hålls i samma skift utan att de personer som haft morgonskift övergår till att ha kvälls- eller nattskift osv.

Om arbetet t.ex. under fem dagar i veckan (mån–fre) har ordnats som skiftarbete som motsvarar de ovan angivna förutsättningarna, men på grund av inrättningens driftstider har ordnats som ett enda skift under veckosluten (lör–sön), dvs. är dagarbete, betalas skifttillägg enligt mom. 3 endast för de dagar då skiftarbete utförs (mån–fre).

mom. 3 Skifttillägg

I tvåskiftsarbete och i sådant treskiftsarbete som avses i bilaga 3 betalas för kvällsskift en penningersättning på 15 % och för nattskift 30 %.

Tillämpningsanvisning

Skifttillägg och kvälls- eller nattersättning betalas inte samtidigt. Be- talningen av kvällsskifts- eller nattskiftstillägg är inte bunden till vissa klockslag, vilket är fallet med kvälls- och nattersättningarna, utan tillägget betalas för alla timmar i kvälls- och nattskift. Skifttillägg beta- las inte i periodarbete.

A5 NÖDARBETE, UTRYCKNINGSBETONAT ARBETE OCH BEREDSKAP

§ 37 Nödarbete

I de situationer och under de förutsättningar som anges i 21 § i ar- betstidslagen kan de ordinarie arbetstiderna förlängas. Nödarbete som utförs som övertidsarbete ersätts i enlighet med bestämmelserna om övertidsersättning i detta avtal.

§ 38 Utryckningsbetonat arbete

mom. 1 Definition av utryckningsbetonat arbete

Med utryckningsbetonat arbete avses sådant arbete till vilket ar- betstagaren inkallas (larmas) under sin fritid efter att redan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen utan att ha beordrats beredskap eller på förhand har fått meddelande om detta arbete. Xxxxxxxxx ska förutsätta att arbetstagaren infinner sig i arbetet omedelbart eller inom en kort tid (högst fem timmar). Om arbetstagaren inkallas till arbetet högst en timme tidigare än vad arbetsskiftsförteckningen förutsätter, är det inte fråga om utryckningsbetonat arbete.

Tillämpningsanvisning

Till arbetstagaren betalas lön inklusive eventuella övertidsersättningar och övriga arbetstidsersättningar för den arbetade tiden. Utrycknings- betonat arbete kan även vara nödarbete som avses i 21 § i arbets- tidslagen.

mom. 2 Utryckningspenning och ersättning för resekostnader

För olägenhet som förorsakas av inkallande till utryckningsbetonat arbete och ankomsten till arbetet betalas en utryckningspenning på 7,57 euro, som inte hör till den ordinarie lönen. Till en arbetstagare som i en beredskapssituation eller vid ankomst till utryckningsbetonat arbete förorsakas kostnader för resan till eller från arbetsplatsen beta- las ersättning för minimikostnaderna.

Tillämpningsanvisning

För att utryckningspenning ska betalas krävs det att arbetsgivaren (och inte t.ex. en kund) inkallar arbetstagaren eller samtycker till inkallandet. Om arbetstagaren stannar kvar på arbetsplatsen för att påbörja sitt arbetsskift, betalas ingen reseersättning för återresan.

KAPITEL 3 ❙ ARBETSTID ❙ Nödarbete, utryckningsbetonat arbete, beredskap

§ 39 Beredskap

mom. 1 Definition av beredskap

Med beredskap avses att man på arbetsgivarens initiativ kommit överens om att arbetstagaren ska vara anträffbar i sin bostad (bos- tadsberedskap) eller någon annanstans (fri beredskap) för att vid be- hov kunna inkallas till arbete. Som beredskap betraktas inte skyldighet att vara i arbetsberedskap på arbetsplatsen, utom i det fall att arbetstagaren har fått tillstånd till att välja själv om han eller hon vill fullgöra beredskapsskyldigheten på arbetsplatsen eller, på vissa villkor, någon annanstans. Beredskapstiden räknas inte in i arbets- tiden. Beredskapen får inte vara så lång eller förekomma så ofta att den oskäligt försvårar arbetstagarens möjligheter att disponera sin fritid. Med bostad avses arbetstagarens egentliga bostad och hem.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren ska besluta om en arbetstagare är skyldig att vara i bostadsberedskap eller fri beredskap. Vid fri beredskap bör sådana skriftliga anvisningar ges att arbetstagaren blir medveten om de rät- tigheter och skyldigheter som hör till beredskapen (t.ex. inom vilken tid arbetstagaren senast ska infinna sig på arbetsplatsen).

Om arbetstagaren inkallas till arbetet under beredskap, räknas den tid som åtgått till att utföra arbetet in i arbetstiden, och för denna tid ges inte beredskapsersättning. Tid som använts för resor till och från ar- betsplatsen under beredskap räknas inte in i arbetstiden.

Om arbetsgivaren har ordnat en bostad som inte kan anses vara ar- betstagarens egentliga bostad, men där arbetsgivaren har förpliktat arbetstagaren att vara i beredskap, räknas skyldigheten att vistas i denna bostad in i arbetstiden, och det är då inte fråga om beredskap.

mom. 2 Ersättning för bostadsberedskap

För varje timme i bostadsberedskap betalas en penningersättning på

50 % uträknad på den oförhöjda timlönen, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet.

Tillämpningsanvisning

Ersättningen för bostadsberedskap ges enligt arbetsgivarens prövning antingen helt i form av kompensationsledighet eller helt i form av penningersättning, eller också ersätts en del genom i motsvarande grad förlängd ledighet under ordinarie arbetstid och en del i pengar.

mom. 3 Ersättning för fri beredskap

För beredskap någon annanstans än i bostaden betalas för varje beredskapstimme en penningersättning på 20–30 % av den oförhöjda timlönen eller ges i motsvarande grad förlängd kompensa- tionsledighet. När ersättningen bestäms beaktas de begränsningar som beredskapen medfört för arbetstagaren, t.ex. hur långt arbetsta- garen kan röra sig och den tid som maximalt får åtgå för ankomst till arbetsplatsen.

mom. 4 Förutsättningar för och betalning av beredskapsersättning

En förutsättning för beredskapsersättning är att arbetstagaren har varit i beredskap på grundval av en skriftlig beordran som arbetsgiva- ren utfärdat för viss tid eller på grundval av en arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren upprättat.

mom. 5 Beredskap, ersättning för resekostnader

Till en arbetstagare som vid beredskap förorsakas kostnader för att ta sig till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostnad- erna.

Tillämpningsanvisning

Om arbetstagaren stannar kvar på arbetsplatsen för att påbörja sitt arbetsskift, betalas ingen reseersättning för återresan.

A6 ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR

§ 40 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning mom. 1 Allmänna förusättningar

Förutsättningar för mertids-, övertids-, lördags-, söndags- och helgaf- tonsersättning samt kvälls- och nattersättning är att

1) arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, av särskilda skäl, på en annan plats som chefen har bestämt

2) den tid som använts för arbetet eller mängden utfört arbete har utretts på ett tillförlitligt sätt

3) arbetet har utförts på grundval av en skriftlig beordran av arbets- givaren utom då det är fråga om regelbundet skiftarbete eller pe- riodarbete.

Tillämpningsanvisning

Om övertidsarbete har planerats in i arbetsskiftsförteckningen, behövs ingen separat beordran om övertid.

Om en arbetstagare utför övertidsarbete hemma, förutsätter ersättan- det av övertidsarbetet förutom en skriftlig beordran om övertidsarbete också tillstånd av chefen. Att utföra övertidsarbete hemma kommer i fråga endast i undantagsfall.

mom. 2 Arbetstidsersättningar till personer som inte omfattas av arbetstidsla- gen och som är i ledande eller självständig ställning

De bestämmelser i detta avtal som gäller ersättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och skiftarbete samt beredskap tillämpas på personer i ledande och självständig ställning som inte omfattas av arbetstidslagen, om betalningen av ersättningarna har avtalats separat i arbetstagarens arbetsavtal eller man under anställningen kommer överens om det särskilt för någon situation.

Tillämpningsanvisning

Se 2 § 1 mom. 1 punkten i arbetstidslagen och Kollektivavtal för AVAINTA § 2 punkt 1.

mom. 3 Flyttning av kompensationsledighet

Om det i den fastställda arbetsskiftsförteckningen har antecknats att en arbetstagare ges kompensationsledighet och arbetstagaren insjuknar under ledigheten flyttas den kompensation som antecknats

KAPITEL 3 ❙ ARBETSTID ❙ Arbetstidsersättningar

under sjukledigheten till en senare tidpunkt enligt § 42 i detta kollek- tivavtal. Alternativt kan arbetsgivaren enligt prövning betala en motsvarande ersättning i pengar.

§ 41 Uträkning av arbetstidsersättningar mom. 1 Uträkning av timlön vid full arbetstid

Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mer- tids-, övertids-, söndags-, lördags-, helgaftons-, kvälls-, natt- och skif- tarbete samt beredskap för en arbetstagare som arbetar full arbetstid får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön för full arbetstid med

– 163 vid allmän arbetstid, periodarbete (arbetstiden per vecka i snitt 38,25 timmar)

– 158 vid kontinuerligt treskiftsarbete (arbetstiden per vecka i snitt 36 timmar)

– 152 vid byråarbetstid, om arbetstiden per vecka är 36,25 timmar eller kortare.

mom. 2 Uträkning av timlön vid deltidsarbetstid

Timlönen vid deltidsarbete fås genom att den ordinarie lönen för hel- tidsarbete som motsvarar deltidsarbetet divideras med divisorn enligt moment 1 för det arbetstidssystem som tillämpas.

Exempel 12

▪ Arbetstagaren utför deltidsarbete där den ordinarie lönen för en

heltidsanställd i allmän arbetstid är 2 700 euro i månaden.

▪ Timlönen i detta arbete får man genom att dividera 2 700 euro med timlönedivisorn för allmän arbetstid, 163. Timlönen är då 16,56 euro.

▪ Lönedelar som hör till den ordinarie lönen, se § 10 i detta kollek- tivavtal.

mom. 3 Uträkning av timlön för övertids- och söndagsarbete i skiftarbete

Om övertids- och söndagsarbete utförs under en tid för vilken det betalas skifttillägg, räknas skifttillägget enligt § 36 mom. 3 i detta kollektivavtal med i den timlön som höjs med 50 eller 100 %.

Tillämpningsanvisning

I timlönen beaktas inte andra arbetstidsersättningar, t.ex. kvälls-, natt-, lördags- eller helgaftonsersättningar.

§ 42 Hur arbetstidsersättningar ges

mom. 1 Tidpunkten för arbetstidsersättningar

Penningersättningar ska betalas och kompensationsledigheter ges senast under den kalendermånad som följer efter att det arbete som berättigar till ersättning har utförts. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen dock ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut. En- ligt överenskommelse med arbetstagaren kan kompensa- tionsledigheten dock ges ännu under de 4 följande kalendermånad- erna. En penningersättning får också betalas senare än vad som sägs ovan, om kompensationsledighet inte har kunnat ges inom den utsatta tiden på grund av avbrott i arbetet.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller ledighet).

I bilaga 3 finns bestämmelser om betalning av penningersättning för outtagna skiftledigheter i treskiftsarbete.

mom. 2 Överenskommelse om kompensationsledighet

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan i avvikelse från mom. 1 komma överens om en längre period än 4 månader under vilken kompensa- tionsledigheter tjänas in och tas ut. Avtalet ska ingås skriftligt. Avtalet kan sägas upp i enlighet med § 43 mom. 2.

Tillämpningsanvisning

Med stöd av denna bestämmelse kan arbetsgivaren och arbetsta- garen komma överens om att arbetstidsersättningar kan sparas och tas ut som längre sammanhängande ledigheter (arbetstidsbank). Av det skriftliga avtalet ska framgå principerna för hur kompensa- tionsledigheter sparas och tas ut. Ledigheterna ska om möjligt bestå av hela arbetsdagar.

Bestämmelser om sparad ledighet finns i § 77.

KAPITEL 3 ❙ ARBETSTID ❙ Avtal om ordinarie arbetstid

A7 AVTAL OM ORDINARIE ARBETSTID

§ 43 Avvikelser från allmänna arbetstidsarrangemang mom. 1 Avtal om arbetstidsarrangemang

Om det är nödvändigt att ordna den ordinarie arbetstiden på ett sätt som avviker från de allmänna arbetstiderna enligt detta avtal, ska ar- betsgivaren på förhand komma överens om detta med arbetstagaren eller förtroendemannen i fråga. I ett avvikande arbetstidsarrange- mang ska den ordinarie arbetstiden inom högst ett år utjämnas så att den i genomsnitt överensstämmer med detta avtal. Om syftet med ar- rangemanget är att arbeta in en arbetsdag under någon annan tid, kan man avtala om att eventuella arbetstidsersättningar inte betalas för inarbetningstiden.

Tillämpningsanvisning

Avtalet ingås skriftligt och där ska avtalas om alla de kollek- tivavtalsbestämmelser från vilka man avviker på grund av arrange- manget. Det kan till exempel vara fråga om att avtala om arbetstiden per dygn, övertidsgränsen per dygn, övertidsgränsen per vecka samt ändringar i arbetstidsersättningarna och i utjämningsperioden.

Se också § 32 om utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod, § 46 om ordinarie arbetstid och § 123 om lokala avtal.

mom. 2 Avtal om arbetstidsarrangemang upphör

I fråga om arbetstidsarrangemangen kan man avtala om avvikelser som antingen är tidsbegränsade eller gäller tills vidare. Ett tillsvidare gällande avtal om avvikande arbetstidsarrangemang enligt denna paragraf kan när som helst sägas upp med tre månaders varsel, varefter bestämmelserna i detta kollektivavtal iakttas. Ett avtal som ingåtts för viss tid upphör att gälla när den avtalade tiden löper ut.

   A8             ORDINARIE   ARBETSTIDER                 

§ 44 Hur arbetstiden bestäms

En arbetstagares arbetstid fastställs enligt detta kollektivavtal med beaktande av arbetsuppgifternas art och mängd och enligt vad som avtalats när arbetsavtalet slöts.

§ 45 Arbetstidsformer

mom. 1 Allmän arbetstid, byråarbetstid, periodarbetstid, kontinuerligt treskiftsarbete

Den ordinarie arbetstiden bestäms enligt den arbetstidsform som tillämpas på arbetstagaren på det sätt som närmare bestäms i detta kapitel om arbetstid eller i särskilda bestämmelser i bilagorna. Arbets- tidsformer enligt detta kollektivavtal är

1) allmän arbetstid

2) byråarbetstid

3) periodarbetstid

4) kontinuerligt treskiftsarbete (bilaga 3), Tillämpningsanvisning

Även på deltidsarbetande arbetstagare tillämpas arbetstidsbestäm- melserna i detta kapitel som sådana, om inget annat bestäms nedan.

mom. 2 Flexibel arbetstid

Lokalt kan man avtala om tillämpning av flexibel arbetstid inom allmän arbetstid och byråarbetstid i enlighet med 13 § i arbetstidsla- gen.

§ 46 Ordinarie arbetstid

mom. 1 Full ordinarie arbetstid

Med full ordinarie arbetstid avses i detta kollektivavtal den fulla ar- betstid som gäller för arbetstidsformerna enligt detta avtal och som tillämpas på arbetet i fråga.

Tillämpningsanvisning

Full arbetstid vid allmän arbetstid och periodarbetstid är 38 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta antal timmar under en ar- betsperiod. Full arbetstid vid byråarbetstid är 36 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta antal timmar under en arbetsperiod. Bestämmelser om kontinuerligt treskiftsarbete finns i bilaga 3.

I planeringen av arbetsskiftsförteckningen är ordinarie arbetstid den tid som arbetstagaren enligt kollektivavtalet är skyldig att arbeta utan särskild ersättning (mertids- eller övertidsgränsen).

mom. 2 Ordinarie arbetstid i deltidsarbete

Ordinarie deltidsarbetstid är en kortare arbetstid än full ordinarie ar- betstid enligt den arbetstidsform som tillämpas på arbetet och den fastställs som arbetstid eller genomsnittlig arbetstid per vecka.

Exempel 13

▪ En arbetstagare har en genomsnittlig arbetstid på 20 timmar per vecka (52,29 procent) i ett arbete där den fulla ordinarie arbetstiden är 38 timmar 15 minuter per vecka.

▪ I arbetet tillämpas arbetsperioder på 3 veckor. I ett sådant arbete med treveckorsperioder är den ordinarie deltidsarbetstiden 60 tim- mar (planeringsgräns, mertidsgräns) och övertidsgränsen den sam- ma som vid full arbetstid.

mom. 3 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder

Den ordinarie arbetstiden under en söckenhelgsvecka eller en söckenhelgsperiod är den fulla ordinarie arbetstiden eller den ordinar- ie deltidsarbetstiden förkortad med den söckenhelgsförkortning som anges i nästa paragraf (§ 47).

Tillämpningsanvisning

Den förkortade arbetstiden under en söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod anger mertidsgränsen (planeringsgränsen). Den tid som överskrider mertidsgränsen utgör mertidsarbete upp till över- tidsgränsen vid full arbetstid.

§ 47 Söckenhelger

mom. 1 Definition av söckenhelg

Söckenhelgerna är

– långfredagen, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och mid- sommarafton

– nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul när de infaller någon annan dag än lördag eller söndag.

mom. 2 Söckenhelgsförkortning

Ovan nämnda söckenhelger är extra lediga dagar. Om dessa söckenhelger inte kan vara lediga dagar förkortas veckans eller ar-

betsperiodens ordinarie arbetstid för varje söckenhelg med en femtedel av den fulla ordinarie arbetstiden eller deltidsarbetstiden per vecka. Förkortningen avrundas till närmaste fem (5) minuter. Förkort- ningen görs inte på anställningar som inte varar en enda full arbets- period.

Tillämpningsanvisning

Söckenhelgsförkortningen ska göras den vecka eller arbetsperiod då söckenhelgen infaller.

Om nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en lördag eller söndag förkortar de inte arbetstiden.

Vid deltidsarbete som ordnats så att vissa veckor är arbetsveckor och andra är lediga veckor förkortas arbetstiden på grund av söckenhelg, oberoende av om den infaller under en ledig vecka eller en ar- betsvecka. I deltidsarbete är söckenhelgsförkortningen kortare i samma proportion som den ordinarie deltidsarbetstiden är kortare än full arbetstid.

För söckenhelg som infaller under semester eller tjänstledighet görs ingen arbetstidsförkortning.

Exempel 14

▪ Allmän arbetstid, full arbetstid, 1 söckenhelg

▪ Vid full arbetstid på 38,25 timmar är arbetstiden under

söckenhelgsveckor 7 timmar 40 minuter kortare per söckenhelg.

▪ Mertidsgränsen är 30 timmar 35 minuter (38,25 tim. - 7,65 tim.

= 30,6 tim. = 30 tim. 36 min.).

▪ Övertidsgränsen på 38 timmar 15 minuter ändras inte under söckenhelgsveckor.

▪ Om arbetstiden under perioden överskrider mertidsgränsen 30 timmar 35 minuter, blir det fråga om mertid upp till 38 timmar 15 minuter och därefter övertid.

Exempel 15

▪ Allmän arbetstid, deltidsarbete, 1 söckenhelg

▪ Om den genomsnittliga ordinarie deltidsarbetstiden är 21 timmar per vecka, utgör den avrundade söckenhelgsförkortningen 4 timmar 10 minuter per söckenhelg (21 tim. : 5 = 4,2 tim. = 4 tim. 12 min.).

▪ Mertidsgränsen är 16 timmar 50 minuter. (21 tim. - 4 tim. 10 min. = 16 tim. 50 min.).

▪ Övertidsgränsen är den samma som vid full allmän arbetstid, dvs.

38 tim. 15 min.

▪ Om arbetstiden under perioden överskrider 16 timmar 50 minuter, blir det fråga om mertid upp till övertidsgränsen 38 timmar 15 minuter och därefter övertid: övertidsgränsen är den samma som i full allmän arbetstid.

Exempel 16

▪ Byråarbetstid, full arbetstid, 1 söckenhelg

▪ Vid full arbetstid på 36,25 timmar är arbetstiden under

söckenhelgsveckor 7 timmar 15 minuter kortare (36,25 : 5 = 7,25 tim.

= 7 tim. 15 min.).

▪ Mertidsgränsen är 29 timmar (36,25 tim. - 7,25 tim. = 29 tim.).

▪ Övertidsgränsen är 38 timmar 15 minuter.

Exempel 17

▪ Byråarbetstid, deltidsarbete, 1 söckenhelg

▪ Om den genomsnittliga ordinarie deltidsarbetstiden är 18 timmar per vecka, utgör den avrundade söckenhelgsförkortningen 3 timmar 35 minuter per söckenhelg (18 : 5 = 3,6 tim. = 3 tim. 36 min.).

▪ Mertidsgränsen är 14 tim. 25 min. (18 tim. - 3 tim. 35 min.).

▪ Övertidsgränsen är den samma som vid full byråarbetstid,

dvs. 38 timmar 15 minuter.

Exempel 18

▪ Periodarbetstid, full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod, 4 söckenhelger

▪ I en 3 veckors arbetsperiod (3 x 38,25 = 114,75 tim.) i vilken ingår

4 söckenhelger som förkortar arbetstiden (julafton, juldagen, annandag jul och nyårsdagen) förkortas den ordinarie fulla arbetstiden med

30 timmar 40 minuter (4 x 7 tim. 40 min. = 30 tim. 40 min.).

▪ Mertidsgränsen är 84 tim. 5 min. (114,75 tim. - 30 tim. 40 min.).

▪ Om arbetstiden under perioden överskrider 84 timmar 5 minuter,

blir det fråga om xxxxxx upp till övertidsgränsen 114 timmar 45 minuter och därefter övertid.

Exempel 19

▪ Periodarbetstid, deltidsarbete, 3 veckors arbetsperiod, 4

söckenhelger

▪ Om den genomsnittliga ordinarie deltidsarbetstiden är 19 timmar per vecka (full arbetstid 38,25 tim.), utgör den avrundade söckenhelgs- förkortningen 3 timmar 50 minuter per söckenhelg

(1 : 5 x 19 tim. = 3,8 tim. = 3 tim. 48 min.).

▪ I en 3 veckors arbetstidsperiod (3 x 19 = 57 tim.) i vilken ingår

4 söckenhelger som förkortar arbetstiden (julafton, juldagen, annandag jul och nyårsdagen) förkortas den ordinarie deltidsarbetstiden med

15 timmar 10 minuter (4 x 3 tim. 50 min.).

▪ Mertidsgränsen är 41 timmar 50 minuter.

▪ Om arbetstiden under perioden överskrider 41 timmar 50 minuter, blir det fråga om mertid upp till övertidsgränsen 114 timmar 45 minuter och därefter övertid.

▪ Övertidsgränsen är den samma som vid full periodarbetstid.

B SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR DE OLIKA ARBETSTIDS-

       FORMERNA                                B1 ALLMÄN ARBETSTID

§ 48 Tillämpning av allmän arbetstid

Allmän arbetstid tillämpas på alla anställda som inte har byråarbets- tid, periodarbetstid eller kontinuerligt treskiftsarbete.

§ 49 Allmän arbetstid, full ordinarie arbetstid

Vid allmän arbetstid är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka (full ordinarie arbets- tid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en arbetsperiod på högst 6 veckor.

Tillämpningsanvisning

Det är motiverat att använda en arbetsperiod som överstiger en vecka endast när det behövs med tanke på verksamheten. Även då räcker det i allmänhet att perioden är 2–4 veckor. Arbetsskiftsförteck- ningen ska göras upp för hela arbetsperioden och den ska följas i en- lighet med vad som bestäms närmare i § 33.

Vid deltidsarrangemang kan utjämningsperioden vara längre, men högst 12 veckor.

Under en söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod förkortas arbets- tiden i enlighet med § 46 mom. 3 i detta kapitel (planeringsgräns, mertidsgräns).

Protokollsanteckning

Särskilda bestämmelser för fostrande daghemspersonal

För de arbetstagare som arbetar som daghemsföreståndare, barnträdgårdslärare eller specialbarnträdgårdslärare och som uppfyller behörighetsvillkoren bestäms arbetstiden enligt denna par- agraf. Dessutom tillämpas följande särskilda bestämmelser:

1) Av denna arbetstid ska alltjämt en tillräcklig del användas enligt daghemmets anvisningar till föräldrakvällar, föräldraträffar och ge- mensam verksamhetsplanering på arbetsplatsen samt, utanför ar- betsplatsen, bl.a. till planering av och förberedelser för annan verksamhet samt hembesök. Det har allmänt ansetts att ca 8 % av den fostrande personalens arbetstid går till uppgifter av detta slag, vilket bör beaktas när daghemmen planerar arbetstidsanvändningen och arbetsskiftsförteckningen.

2) Arbetstagaren ska årligen ges 5 extra lediga dagar. Om anställningen inte har varat ett helt år eller om tiden i arbete har varit avbruten un- der året, ges för varje två i § 71 i detta kollektivavtal avsedda fulla kvalifikationsmånader en extra ledig dag, dock högst 5 dagar. Som likställda med arbetade dagar betraktas då också semesterdagar.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på vikarier som inte uppfyller behö- righetsvillkoren.

§ 50 Allmän arbetstid, definition av mertidsarbete

Med mertidsarbete avses sådant arbete som på arbetsgivarens initia- tiv utförs utöver arbetstagarens ordinarie arbetstid, men som inte är övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

För anställda med full allmän arbetstid kan mertidsarbete uppstå en- dast under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder.

Vid deltidsarbete utgör tiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen mertidsarbete. Övertidsgränsen sänks inte under söckenhelgsveckor eller söckenhelgsperioder.

§ 51 Allmän arbetstid, ersättning för mertidsarbete

Varje timme mertidsarbete ersätts i form av oförhöjd timlön eller en timme kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

§ 52 Allmän arbetstid, övertidsarbete

mom. 1 Allmän arbetstid, definition av övertidsarbete

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande övertidsgränser:

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller den ordinar- ie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka i arbetsperioden.

Tillämpningsanvisning

Vid allmän arbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsar- bete per vecka. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller som övertidsarbete per vecka, men inte som båda. Från den totala arbetade tiden under en kalendervecka avdras först arbetstimmar som ersätts som övertid per dygn. Om de återstående arbetstimmarna överskrider övertidsgränsen per vecka ersätts den överskjutande arbetstiden som övertid per vecka.

Övertid per dygn uppstår när ett arbetsskift på minst 8 och högst 9 timmar som planerats in i arbetsskiftsförteckningen överskrids, även om övertidsgränsen per vecka inte överskrids.

Exempel 20 ▪ Under veckan har det uppstått både övertid per dygn och övertid per vecka. ▪ Arbetsskiftsförteckningen innehåller en 30 minuters måltidsrast.
Kalendervecka	mån	tis	ons	tor	fre	lör	sön	totalt
Fastställd ar- betstid	8-17.30 9 tim.	8-15.30 7 tim.	8-15.45 7 tim. 15	8-16.30 8 tim.	8-15.30 7 tim.	–	–	38 tim. 15
Arbetad tid	12 tim.	7 tim.	7 tim. 15	8 tim.	7 tim.	11 tim	–	52 tim. 15
Övertid per dygn	3 tim.	–	–	–	–	3 tim.	–	6
Ersättning	2x50 % och 1x100 %					2x50 % och 1x100 %
Övertid per vecka		52 tim. 15 min. - 6 tim. - 38 tim. 15 min. = 8 tim.
Ersättning		5x50 % och 3x100 %

mom. 2 Allmän arbetstid, övertidsgräns under söckenhelgsvecka, full arbetstid

Om det i en kalendervecka ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt § 47, utgör övertidsgränsen den i arbetsskiftsförteckningen an- tecknade arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) utökad med 7 tim- mar 40 minuter för varje söckenhelg.

Tillämpningsanvisning

Tiden mellan mertidsgränsen (planerad arbetstid) och övertidsgrän- sen utgör mertidsarbete.

Exempel 21 ▪ I arbetsskiftsförteckningen för en treveckorsperiod (114 tim. 45 min.) ingår fyra söckenhelger (à 7 tim. 40 min.) varav tre infaller under den första och en under den andra veckan. ▪ Arbetsskiftsförteckningen har planerats så att det inte uppstår mertids- eller övertidsarbete (ordinarie arbetstid) och sådant arbete har inte heller utförts.
Vecka	Fastställd arbetstid Arbetad tid Mertidsgräns	Höjning p.g.a. söckenhelg	Övertidsgränsen per vecka
1	16 tim.	+ 23 tim.(3 x 7 tim 40)	= 39 tim.
2	32 tim.	+ 7 tim. 40	= 39 tim. 40
3	36 tim. 05		= 36 tim. 05
Totalt	84 tim. 05	30 tim. 40	114 tim. 45

Arbetsskiftsförteckning									ersättning %:
									0	50	100
Vecka 1	mån sh	tis sh	ons sh	tor	fre	lör	sön	tot.	–	–	–
fastställd arbetstid	0	0	0	8	8	–	–	16 tim.
arbetad tid	0	0	0	8	8	–	–	16 tim.
Vecka 2				sh					–	–	–
fastställd arbetstid	8	8	8	0	8	–	–	32 tim.
arbetad tid	8	8	8	0	8	–	–	32 tim.
Vecka 3									–	–	–
fastställd arbetstid	8	7	7	7	7 tim. 05	–	–	36 tim. 05
arbetad tid	8	7	7	7	7 tim. 05	–	–	36 tim. 05

Exempel 22 ▪ I arbetsskiftsförteckningen för en treveckorsperiod (114 tim. 45 min.) ingår fyra söckenhelger (à 7 tim. 40 min.). ▪ Under den första veckan i perioden har övertid per dygn uppstått. ▪ Under den andra veckan i perioden har övertid per vecka uppstått. ▪ Under den första och andra veckan i perioden har mertidsarbete uppstått.
Vecka	Fastställd arbetstid Mertidsgräns	Höjning p.g.a. söckenhelg	Övertidsgränsen per vecka	Arbetad tid
1	16 tim.	+ 23 tim. (3 x 7 tim. 40)	= 39 tim.	41 tim.
2	32 tim.	+ 7 tim. 40	= 39 tim. 40	40 tim.
3	36 tim. 05		= 36 tim. 05	36 tim. 05
Totalt	84 tim. 05	30 tim. 40	114 tim. 45	117 tim. 05

Arbetsskiftsförteckning									oförhöjd timlön	timlön förhöjd med 50 %	timlön förhöjd med 100 %
Vecka 1	mån sh	tis sh	ons sh	tor	fre	lö r	s ö n	tot.
fastställd arbetstid	0	0	0	8	8	–	–	16 tim.
arbetad tid	8	8	8	9	8	–	–	41 tim.
övertid per dygn	0	0	0	1	0	–	–	1 tim.		1 tim.
övertid per vecka	41 tim. - 1 tim. - 39 tim. = 1 tim.									1 tim.
mertidsarbete	39 tim. - 16 tim. = 23 tim.								23 tim.
Vecka 2		sh
fastställd arbetstid	8	0	8	8	8	–	–	32 tim.
arbetad tid	8	8	8	8	8	–	–	40 tim.
övertid per vecka	40 tim.- 39 tim. 40 min. = 0 tim. 20 min.									0 tim. 20
mertidsarbete	39 tim. 40 min. - 32 tim. = 7 tim. 40 min.								7 tim. 40
Xxxxx 0
fastställd arbetstid	7	7 tim. 05	7	7	8	–	–	36 tim. 05
arbetad tid	7	7 tim. 05	7	7	8	–	–	36 tim. 05
▪ För mertid betalas oförhöjd timlön. Se § 51 om ersättning för mertidsarbete vid allmän arbetstid ▪ För övertid betalas timlönen förhöjd med 50 eller 100 %. Se § 53 om ersättning för övertidsarbete vid allmän arbetstid

mom. 3 Allmän arbetstid, övertidsgräns vid deltidsarbete

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller en längre arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter, för arbetsperi- oder 38 timmar 15 minuter multiplicerat med antalet veckor i perio- den.

Tillämpningsanvisning

I deltidsarbete vid periodarbete finns ingen gräns för övertidsarbete per vecka, utan endast för övertid per arbetsperiod som anges i detta moment. Detta gäller också övertidsgränsen under söckenhelgs- veckor eller söckenhelgsperioder.

Exempel 23

▪ En arbetstagares ordinarie deltidsarbetstid är i snitt 20 timmar per vecka. Arbetstiden fastställs i fyraveckorsperioder så att arbetstagaren arbetar 80 timmar under två veckor och är ledig två veckor.

▪ De planerade timmarna är 43 för den första veckan och 37 för den andra.

▪ Övertidsgränsen är 153 timmar (4 x 38,25 tim. = 153 tim.).

Den planerade arbetstiden under

den första veckan (43 timmar) är 8 8 9 9 9 tim. vilket anger övertidsgränserna per dygn

Den planerade arbetstiden under den andra veckan (37 timmar) är	8	8	7	7	7 tim.
och övertidsgränserna per dygn är	8	8	8	8	8 tim.

▪ Om arbetstagaren under den andra veckan arbetar 8 timmar varje dag uppstår ingen övertid per dygn eftersom arbetstiden per dygn aldrig överskrider 8 timmar. Däremot uppstår det 3 timmar mertidsarbete som ersätts med en oförhöjd timlön eller motsvarande kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

▪ Om arbetstagaren också arbetar under de lediga veckorna utgör detta arbete mertidsarbete till den del det överstiger den ordinarie deltidsarbets- tiden (80 tim.) under arbetsperioden upp till 153 timmar, varefter det räknas som övertid.

§ 53 Allmän arbetstid, ersättning för övertidsarbete

För övertidsarbete betalas i penningersättning

– en med 50 % förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsar- bete per dygn och en med 100 % förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per dygn

– en med 50 % förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsar- bete per vecka och en med 100 % förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per vecka.

Alternativt ges kompensationsledighet under ordinarie arbetstid utökad på motsvarande sätt.

B2 BYRÅARBETSTID

§ 54 Tillämpning av byråarbetstid

Byråarbetstid tillämpas huvudsakligen på anställda med förvaltnings- och kontorsuppgifter.

Tillämpningsanvisning

När förutsättningarna för att tillämpa byråarbetstid prövas är det inte avgörande hur stor del av arbetet som sker i kontorsförhållanden, utan hurdana arbetsuppgifter den anställde sköter. Byråarbetstid tillämpas på egentligt kontorsarbete, men också på anställda som sköter administration, planering och redovisning.

§ 55 Ordinarie byråarbetstid, arbetstidens längd

oförhöjd timlön

timlön förhöjd med 50 %

timlön förhöjd med 100 %

Vid byråarbetstid är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 15 minuter per vecka (full ordinarie arbets- tid) eller i genomsnitt denna tid under en högst 6 veckor lång arbets- period.

Protokollsanteckning

Medlemsorganisationerna kan fortsättningsvis iaktta den byråarbets- tid som tillämpades före 1.5.1995. I så fall iakttas inte detta kollek- tivavtals bestämmelser om byråarbetstid.

Tillämpningsanvisning

I fråga om byråarbetstid under söckenhelgsveckor, se § 47 med tillämpningsanvisningar.

§ 56 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete mom. 1 Byråarbetstid, mertidsarbete

Med mertidsarbete avses sådant arbete som på arbetsgivarens initia- tiv utförs utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertid- sarbete.

Tillämpningsanvisning

Vid byråarbetstid är mertidsarbete de två första arbetstimmar under en vecka som utförs utöver den ordinarie arbetstiden. Mertidsarbete kan också uppstå vid deltidsarbete och utgörs då av tiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen.

Om mertidsgränsen för en arbetstagare med full arbetstid underskrid- er en deltidsarbetandes ordinarie arbetstid är den deltidsarbetandes mertidsgräns den samma som mertidsgränsen vid full arbetstid.

KAPITEL 3 ❙ ARBETSTID ❙ Byråarbetstid

mom. 2 Byråarbetstid, övertidsarbete

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande övertidsgränser:

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller den ordinar- ie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka i arbetsperioden utökad med 2 timmar.

Tillämpningsanvisning

Vid byråarbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka överskrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka. Övertid per vecka uppstår i allmänhet då arbete utförs minst sex dagar under en vecka. Den fulla ordinarie arbetstiden är 36 tim- mar 15 minuter och övertidsgränsen är 38 timmar 15 minuter. Av de timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka utgör 2 timmar mertidsarbete.

mom. 3 Byråarbetstid, övertidsgräns under söckenhelgsvecka

Vid byråarbetstid är övertidsgränsen under en söckenhelgsvecka den arbetstid per vecka som antecknats i arbetsskiftsförteckningen (mer- tidsgränsen) utökad med 2 timmar och med 7 timmar 15 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg.

Exempel 24

▪ Under veckan infaller en söckenhelg och arbetstiden minskas

därför med 7 timmar 15 minuter.

▪ För veckan har 29 timmar antecknas som arbetstid i arbetsskiftsför- teckningen. Detta timantal anger mertidsgränsen.

▪ Övertidsgränsen är 38 timmar 15 minuter

(29 tim. + 2 tim. + 7,25 tim. = 38,25 tim. = 38 tim. 15 min.).

mom. 4 Byråarbetstid, övertidsgräns under söckenhelgsperiod

Om arbetstiden vid byråarbetstid har arrangerats i perioder på två el- ler flera veckor är arbetstiden under en period där det ingår en eller flera söckenhelger den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteck- ningen utökad med 2 timmar för varje vecka i arbetsperioden och med 7 timmar 15 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg.

Exempel 25

▪ Fyraveckorsperioder tillämpas.

▪ Den ordinarie arbetstiden är 145 timmar.

▪ Övertidsgränsen under perioden är 153 timmar (4 x 38,25 tim.).

▪ Under arbetsperioden infaller 2 söckenhelger under den andra veckan och 1 söckenhelg under den tredje veckan. Under perioden infaller alltså sammanlagt 3 söckenhelger.

▪ Den ordinarie arbetstiden (planeringsgränsen, mertidsgränsen) är

123 timmar 15 minuter (4 x 36,25 - 3 x 7,25 = 145 - 21,75

= 123,25 tim. = 123 timmar 15 minuter).

▪ Övertidsgränsen är den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsför- teckningen utökad med 29,75 timmar (den ordinarie arbetstiden per vecka utökad med två timmar = 4 x 2 tim. + söckenhelgsförkortningar 3 x 7,25 tim. = 8 + 21,75 tim. = 29,75 tim.).

§ 57 Byråarbetstid, ersättning för mertidsarbete

Varje timme mertidsarbete ersätts i form av oförhöjd timlön eller en timme kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

§ 58 Byråarbetstid, ersättning för övertidsarbete

För övertidsarbete betalas i penningersättning

– en med 50 % förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsar- bete per dygn och en med 100 % förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per dygn

– en med 50 % förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsar- bete per vecka och en med 100 % förhöjd lön för varje följande timme övertidsarbete per vecka. Alternativt ges kompensa- tionsledighet under ordinarie arbetstid utökad på motsvarande sätt.

B3 PERIODARBETSTID

§ 59 Tillämpning av periodarbetstid

Bestämmelserna om periodarbetstid kan tillämpas på arbeten och verksamhetsenheter som nämns i 7 § i arbetstidslagen samt i hamnar och tvätterier.

Tillämpningsanvisning

Arbeten och verksamhetsenheter enligt 7 § i arbetstidslagen är bl.a. sjukhus, vårdinrättningar, barndaghem som håller öppet dygnet runt, boendeenheter för handikappade som håller öppet dygnet runt samt servicehem för äldre och liknande enheter.

Om nattarbete inte är nödvändigt i ett arbete som i sig hör till tillämp- ningsområdet för 7 § i arbetstidslagen kan arbetsgivaren avgöra om allmän arbetstid eller periodarbetstid ska tillämpas. Arbetsgivaren väl- jer det arbetstidssystem som är mest ändamålsenligt för verksamhe- ten och arbetet. Vid övergång från ett avtalsenligt system till ett annat ska de arbetstagare som ändringen berör höras innan beslut fattas.

§ 60 Periodarbete, full arbetsperiod, full arbetstid

När en arbetstagares arbetstid har ordnats som periodarbete enligt 7 § i arbetstidslagen bestäms den fulla ordinarie arbetstiden beroende på arbetsperiodens längd enligt följande:

Arbetsperiodens längd, veckor	Full ordinarie arbetstid i arbetsperioden
2	76 tim. 30 min.
3	114 tim. 45 min.
4	153 tim.
5	191 tim. 15 min.
6	229 tim. 30 min.

Tillämpningsanvisning

I fråga om söckenhelgers inverkan på arbetstiden i periodarbete, se § 47 med exempel.

Arbetsgivaren avgör arbetsperiodernas längd. Arbetsskiftsförteck- ningen ska göras upp för hela arbetsperioden och delges arbetsta- garna före periodens början i enlighet med § 33 i detta kapitel.

I periodarbete bestäms ingen arbetstid per vecka eller per dygn, men när arbetstiden planeras ska man beakta arbetstidslagens bestäm- melser om dygnsvila (29 §) och detta kollektivavtals bestämmelser

om ledighet per vecka och ledighetens inverkan på planeringen av arbetsskift (§ 30).

I arbetstidsarrangemangen för en deltidsanställd i periodarbete kan utjämningsperioden vara högst 12 veckor. Också i sådana fall ska ar- betsskiftsförteckningen i regel göras upp för hela utjämningsperioden.

Exempel 26

▪ Arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om en ge- nomsnittlig arbetstid på 20 timmar per vecka (52,29 %) i ett arbete där den fulla ordinarie arbetstiden är 38 timmar 15 minuter per vecka.

▪ Om man i arbetet till exempel iakttar arbetsperioder på tre veckor är arbetstagarens ordinarie deltidsarbetstid under arbetsperioden 60 timmar (planeringsgräns, mertidsgräns).

§ 61 Periodarbetstid, avbruten period

mom. 1 Periodarbetstid, avbruten arbetsperiod

Om arbetsperioden avbryts på grund av att anställningen börjar eller slutar eller på grund av semester, tjänstledighet eller permittering, tillämpas dessa bestämmelser för mertids- och övertidsarbete under en avbruten arbetsperiod.

mom. 2 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand och överraskande avbrott

Om man redan när arbetsskiftsförteckningen görs upp vet om ett avbrott som avses i detta moment, planeras arbetstiden i ar- betsskiftsförteckningen enligt § 62 i detta kollektivavtal (planeringsgräns, mertidsgräns).

Om avbrottet framgår efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgetts arbetstagarna (§ 33) men minst 5 dagar innan arbets- perioden börjar, ändras den planerade arbetsskiftsförteckningen i överensstämmelse med § 62. Om avbrottet framgår senare betraktas det som ett överraskande avbrott.

Tillämpningsanvisning

Avbrott är antingen avbrott man vet om på förhand och då iakttas § 62, eller överraskande avbrott och då iakttas § 64 i detta kollek- tivavtal.

Om avbrottet framgår senare än 5 dagar innan arbetsperioden börjar betraktas det som ett överraskande avbrott. I så fall följs den ar- betsskiftsförteckning som delgetts arbetstagarna med iakttagande av

§ 64 och 65.

Utjämningsdagar räknas inte till de avbrottsdagar som avses här.

§ 62 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand

mom. 1 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand, full ordinarie arbetstid

Om det under en av arbetsveckorna i arbetsperioden ingår ett avbrott som man vet om på förhand, enligt definitionen i § 61, planeras ar- betstiden för den veckan i arbetsperioden på följande sätt:

Antalet avbrottsdagar under veckan	Periodens arbetstid för den avbrutna veckan
1	32
2	24
3	16
4	8
5–7	–

Exempel 27

▪ För en arbetstagare fastställs två semesterdagar under en av

veckorna i en treveckorsperiod. För den veckan antecknas 24 timmar som arbetstid.

▪ För de två andra veckorna är arbetstiden 76 timmar 30 minuter (2 x 38,25 = 76,5 tim. = 76 tim. 30 min).

▪ Arbetstiden under hela perioden är alltså 100 timmar 30 minuter (76,5 tim. + 24 tim. = 100,5 tim. = 100 tim. 30 min.), vilket samtidigt är övertidsgränsen under perioden.

▪ I § 99 mom. 3 finns bestämmelser om beviljande av prövnings- baserad tjänstledighet.

mom. 2 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand, deltidsarbete

Vid deltidsarbete är arbetstiden under en avbruten period kortare än arbetstiden enligt mom. 1 i samma proportion som den ordinarie del- tidsarbetstiden är kortare än full arbetstid.

Exempel 28

▪ En arbetstagares ordinarie deltidsarbetstid är i snitt 20 timmar per

vecka, dvs. 52,29 procent av full arbetstid.

▪ Arbetstiden under en vecka med 3 avbrottsdagar är 52,29 procent av 16 timmar = 8,36 timmar.

▪ Om arbetstiden är ordnad i treveckorsperioder är arbetstiden under den avbrutna perioden 48 timmar 22 minuter

(2 x 20 tim. + 8,36 tim.) = 48,36 tim. = 48 tim. 22 min).

§ 63 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand under en söckenhelgsperiod

Om det i en avbruten arbetsperiod ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt § 47 ovan, görs en söckenhelgsförkortning i den arbetstid som anges i § 62 mom. 1 i detta kapitel, förutsatt att söckenhelgen inte infaller under avbrottet. Deltidsarbetstiden minskas på motsvarande sätt under samma förutsättningar.

Arbetstidsersättningar, se § 34.

§ 64 Periodarbetstid, överraskande avbrott mom. 1 Periodarbetstid, övertidsgräns

Om det uppstår ett avbrott man inte har vetat om vid den tidpunkt då arbetsskiftsförteckningen gjordes upp eller senast 5 dagar före ar- betsperiodens början, iakttas den fastställda arbetsskiftsförteckningen trots avbrottet, och arbetstid som förlagts utanför avbrottet anger övertidsgränsen vid full arbetstid. Också i deltidsarbete är över- tidsgränsen den samma som vid full arbetstid under en full arbets- period.

Exempel 29

▪ I deltidsarbete som utförs i fyraveckorsperioder är övertidsgränsen 153 timmar (4 x 38,25 tim. = 153 tim.) också under en period med överraskande avbrott.

▪ Tiden mellan den arbetstid som planerats i arbetsskiftsförteckning- en och övertidsgränsen utgör mertidsarbete.

mom. 2 Periodarbetstid, ofullständig arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen vid full arbetstid

Om kompensationsledighet har planerats in i arbetsskiftsförteckning- en under en arbetsperiod som överraskande avbryts är övertidsgrän- sen den arbetstid som markerats utanför avbrottet i arbetsskiftsför- teckningen utökad med den planerade ledigheten. Vid deltidsarbete är detta gränsen för mertidsarbete.

Exempel 30

▪ För en arbetstagare har 8 timmar kompensationsledighet planerats

under arbetsperioden.

▪ Under perioden inträffar ett överraskande avbrott, och över- tidsgränsen är då den arbetstid som planerats in utanför avbrottet utökad med 8 timmar.

▪ Under arbetsperioden fullgör arbetstagaren en extra, 10 timmar lång arbetsdag. Av denna tid är 2 timmar övertidsarbete (överskrider övertidsgränsen) som ersätts med 50 procents förhöjning. Kompen- sationsledigheten (8 tim.) förblir outtagen och en motsvarande ledig- het ges under följande arbetsperiod eller ersätts i pengar enligt § 42 i detta kollektivavtal.

§ 65 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsperiod mom. 1 Periodarbetstid, mertidsgräns och övertidsarbete vid full arbetstid

När det inträffar ett överraskande avbrott i full ordinarie arbetstid un- der en söckenhelgsperiod, är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför avbrottet. Övertidsgränsen får man genom att till gränsen för mertidsarbete lägga en söckenhelgsförkortning på 7 tim- mar 40 minuter för varje söckenhelg.

Också i deltidsarbete är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför avbrottet.

Tillämpningsanvisning

Övertidsgränsen är den samma som för full arbetstid under en full ar- betsperiod.

Exempel 31

▪ Under en treveckorsperiod med full arbetstid och en söckenhelg

inträffar ett 3 dagar långt överraskande avbrott.

▪ Utanför avbrottet har 92 arbetstimmar planerats in.

▪ Den planerade arbetstiden, 92 timmar, anger mertidsgränsen; över- tidsgränsen är 99 timmar 40 minuter

(92 tim. + 7,66 tim. = 99,66 tim. = 99 tim 40 min.).

mom. 2 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsvecka, ofullständig arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen,

övertids- och mertidsgräns

Om kompensationsledighet har planerats in i arbetstiden i arbetss- kiftsförteckningen är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in i arbetsskiftsförteckningen utanför avbrottet utökad med den planerade kompensationsledigheten. Övertidsgränsen får man genom att till gränsen för mertidsarbete lägga en söckenhelgsförkortning på 7 tim- mar 40 minuter för varje söckenhelg i arbetsperioden som infaller utanför avbrottet. Kompensationsledighet som inte har kunnat tas ut ersätts enligt § 40 mom. 3 i detta kollektivavtal.

§ 66 Periodarbetstid, mertidsersättning

mom. 1 Periodarbetstid, definition av mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.

mom. 2 Periodarbetstid, mertidsersättningens storlek

Mertidsarbete kan ersättas med oförhöjd timlön för varje mertidstim- me eller kompenseras med motsvarande ledighet under ordinarie ar- betstid.

Tillämpningsanvisning

För anställda med full arbetstid kan mertidsarbete vid periodarbete uppstå endast under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder.

Vid deltidsarbete utgör tiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen mertidsarbete. Övertidsgränsen sänks inte under söckenhelgsveckor eller söckenhelgsperioder.

§ 67 Periodarbetstid, övertidsersättning

mom. 1 Periodarbetstid, definition av övertidsarbete

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider de gränser för övertidsarbete som anges ovan för periodarbete.

Tillämpningsanvisning

Vid periodarbetstid finns ingen övertidsgräns per dygn eller per vecka, utan endast övertid och övertidsgräns per arbetsperiod.

mom. 2 Periodarbetstid, övertidsersättningens storlek Som övertidsersättning betalas

– timlönen förhöjd med 50 procent

– för de 12 första övertidstimmarna i en tvåveckorsperiod

– för de 18 första övertidstimmarna i en treveckorsperiod

– för de 24 första övertidstimmarna i en fyraveckorsperiod

– för de 30 första övertidstimmarna i en femveckorsperiod

– för de 36 första övertidstimmarna i en sexveckorsperiod

– timlönen förhöjd med 100 procent för tid som överskrider detta.

Alternativt ges ledighet under ordinarie arbetstid utökad på motsvarande sätt.

§ 68 Periodarbetstid, kort anställning

mom. 1 Periodarbetstid, övertidsgräns vid kort anställning

Denna paragraf iakttas vid korta anställningar som inte varar en enda hel arbetsperiod.

Tillämpningsanvisning

Vid korta anställningar som varar en hel arbetsperiod iakttas bestämmelserna om periodarbete i § 60–67 ovan.

mom. 2 Periodarbetstid, kort anställning, tabell för övertidsgränser

Övertidsarbete är arbetstid som överskrider följande övertidsgränser per kalendervecka:

Anställningens längd, dagar per vecka	Övertidsgränsen
1	8 tim.
2	16 tim.
3	24 tim.
4	32 tim.
5 eller fler	38 tim. 15 min.

mom. 3 Periodarbetstid, övertidsersättning vid kort anställning

Som övertidsersättning betalas timlönen förhöjd med 50 procent för de 6 första övertidstimmarna varje kalendervecka och därefter tim- lönen förhöjd med 100 procent för de överskridande timmarna.

Exempel 32

▪ Fyraveckorsperioder tillämpas.

▪ En arbetstagares vikariat varar 2 fulla kalenderveckor och 3 dagar

under en period.

▪ Övertidsgränsen (planeringsgränsen) är 38 timmar 15 minuter per

vecka och för den ofullständiga veckan 24 timmar.

▪ Under vikariatet kan man alltså planera in 100 timmar 30 minuter arbete (38,25 tim. + 38,25 tim. + 24 tim. = 100,5 tim. = 100 tim. 30 min.).

▪ Arbetstagaren har arbetat 113 timmar, varav 2 timmar övertid under den första fulla veckan, 4 timmar under den andra fulla veckan och 6 timmar 30 minuter under den tredje ofullständiga veckan.

▪ Under den första och den andra veckan är övertidstimmarna färre än 6 och övertidsarbetet ersätts alltså med 50 procents förhöjning. Under den tredje (ofullständiga) veckan är övertidsarbetet 6 timmar 30 minuter. Då ersätts 6 timmar med 50 procents förhöjning och 30 minuter med 100 procents förhöjning.

Exempel 33

▪ Treveckorsperioder används.

▪ En arbetstagares vikariat varar från torsdag den första veckan till

onsdag den andra veckan.

▪ Övertidsgränsen den första veckan är 32 timmar och den andra veckan 24 timmar.

▪ Den första veckan har arbetstagaren arbetat 40 timmar och den

andra veckan 26 timmar.

▪ Därmed uppstår 8 timmar övertid den första veckan och av dem ersätts de 6 första med 50 procents förhöjning och de 2 återstående med 100 procents förhöjning. De 2 övertidstimmarna den andra veckan ersätts med 50 procents förhöjning.

KAPITEL 4 SEMESTER                                A ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

§ 69 Semesterkapitlets tillämpningsområde och rätt till semester mom. 1 Rätt till semester

Arbetstagare har rätt till semester enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Protokollsanteckning

På semester och semesterersättningar som hänför sig till tiden före 1.10.2007 tillämpas de bestämmelser som gällde t.o.m. 30.9.2007.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i detta kapitel ersätter semesterlagens bestäm- melser, om inte något annat uttryckligen bestäms nedan. Till skillnad från semesterlagen baserar sig semesterbestämmelserna i detta kollektivavtal på 5-dagarsvecka.

mom. 2 Tillämpning av semesterlagen

Utöver bestämmelserna i detta kapitel tillämpas följande bestäm- melser i semesterlagen (162/2005):

1 § (tillämpningsområde), 2 § (begränsningar av tillämpningsom- rådet), 3 § (bestämmelsernas tvingande natur), 5 § 2 mom. (fall där intjänandet av semester inte avbryts), 8 § 2 mom. (arbetstagarens rätt till ledighet på basis av flera på varandra följande arbetsavtal för viss tid), 28 § (semesterlönespecifikation), 29 § (semesterbokföring), 30 § (avvikelse genom kollektivavtal), 35 § (framläggande), 36 § (ar- betsrådets utlåtande), 37 § (tillsyn), 38 § (straffbestämmelser), 39 § (ikraftträdande) och 40 § (övergångsbestämmelser).

mom. 3 Rätt till semester vid omedelbar övergång från en anställning till en annan

Om en arbetstagare under sin anställning hos samma arbetsgivare omedelbart övergår från en anställning till en annan, har arbetsta- garen rätt till semester enligt detta kapitel också för den del av det pågående kvalifikationsåret som inföll före övergången.

Tillämpningsanvisning

Om en arbetstagare som omfattas av arbetskollektivavtalet för ti- mavlönade (TIM-AKA) mitt under kvalifikationsåret omedelbart (utan en enda kalenderdags avbrott) övergår till att bli arbetstagare med månadslön, har arbetstagaren rätt till semester eller semester-

ersättning enligt detta kapitel också för den del av kvalifikationsåret som inföll före övergången. På motsvarande sätt gäller att om en ar- betstagare omedelbart övergår till att omfattas av arbetskollektivavta- let för timavlönade, bestäms semestern och semesterersättningen enligt arbetskollektivavtalet för timavlönade. Från semestern avdras den semester för kvalifikationsåret som eventuellt tagits ut före övergången. Semesterersättning enligt avtalet för timavlönade (TIM- AKA) innehåller också semesterpenning. Se § 83 mom. 4.

mom. 4 Överföring av semesterförmåner till följande anställning

Om arbetsgivaren och arbetstagaren innan anställningen upphör avtalar om ett nytt anställningsförhållande, kan de samtidigt avtala om att de semesterförmåner, med undantag av semesterpenningen, som arbetstagaren intjänat innan det första anställningsförhållandet up- phör överförs till följande anställning. Avtalet ska ingås skriftligt.

Tillämpningsanvisning

Avtalet kan även gälla överföring av semesterförmåner från flera an- ställningar förutsatt att man har kommit överens om den nya an- ställningen innan den pågående anställningen upphört. Avtalet om överföring av semester ingås skriftligt och bifogas semesterbokfö- ringen. Intjänade förmåner överförs oförändrade.

Om man kommit överens om överföring av den semesterersättning som avses i § 81 mom. 3, betalas den överförda semesterersättning- en till samma belopp som den hade betalats på basis av den an- ställning som den överförts från. Semesterpenning kan inte överföras, utan eventuell semesterpenning betalas vid varje anställnings up- phörande.

Om det efter att avtalet om överföring av semesterförmånerna ingåtts och anställningen upphört står klart att arbetsavtalet förfaller och det inte blir något nytt anställningsförhållande, ska de intjänade semes- terförmånerna betalas på arbetstagarens begäran.

mom. 5 Semester för arbetstagare som arbetar som lärare

Om en arbetstagare som har rätt till semester övergår till att i an- ställning hos samma arbetsgivare sköta en läraruppgift till vilken det inte hör rätt till semester, avdras den kalkylerade semestertid som ingår i tiden för lärararbetet från den semester som arbetstagaren har tjänat in under föregående kvalifikationsår.

Tillämpningsanvisning

När en lärare övergår till att sköta uppgifter där rätt till semester ingår tillämpas § 19 i den allmänna delen i kollektivavtal för AVAINTA ar- betsgivarna rf undervisningssektorn (AVAINOTES).

§ 70 Grundläggande semesterbegrepp

Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3.

Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret tar slut.

Sommarsemester är den del av semestern som ska tas ut under se- mesterperioden (2.5–30.9).

Vintersemester är den del av semestern som ska tas ut utanför semes- terperioden (1.10–30.4).

Full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad som enligt § 71 i detta kapitel berättigar till semester.

Semesterdagar är sådana semesterdagar som intjänats enligt § 73 i detta kapitel och som åtgår enligt § 74.

Semestertid är den period som fastställts som semestertid; i den kan utöver semesterdagarna också ingå andra dagar.

§ 71 Full kvalifikationsmånad

En full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad under kvalif- ikationsåret under vilken anställningen fortgått utan avbrott i minst 16 kalenderdagar och under vilken arbetstagaren arbetat minst 35 tim- mar eller 14 dagar.

Tillämpningsanvisning

Även tid som likställs med arbetad tid enligt § 72 räknas med vid uppskattningen av den kontinuerliga anställningens längd. Varje dag som är likställd med en arbetad dag anses omfatta det antal ar- betstimmar som den skulle ha omfattat om arbetstagaren hade ar- betat den dagen.

Exempel 34

▪ 14-dagarsregeln behövs bara i de sällsynta fall då anställningen fortgår minst 16 kalenderdagar under en kalendermånad och i den ingår 14 arbetsdagar men inte 35 arbetstimmar.

▪ Om arbetstagaren t.ex. arbetar bara 2 timmar om dagen 14 dagar i månaden dvs. sammanlagt 28 timmar, är månaden en full kvalifikat på basis av 14-dagarsregeln, även om kravet på 35 arbetstimmar inte uppfylls.

§ 72 Tid som likställs med arbetad tid

När man räknar ut antalet kalendermånader som berättigar till semes- ter enligt § 71 ovan likställs med arbetad tid den tid då arbetstagaren varit förhindrad att utföra sitt arbete på grund av:

1) semester eller ledighet enligt § 82 mom. 1 i detta kollektivavtal eller 8 § 2 mom. i semesterlagen

2) sjukledighet under vilken arbetstagaren har eller skulle ha haft ovillkorlig rätt till lön

Tillämpningsanvisning

Denna punkt tillämpas också då arbetstagaren i stället för sjuklön har fått olycksfallsersättning eller någon annan ersättning för den tid av arbetsoförmåga för vilken arbetstagaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön.

3) moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrale- dighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 § eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § i ar- betsavtalslagen (55/2001)

4) permittering under högst 30 kalenderdagar åt gången

5) sådan studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/1979), under sammanlagt 30 kalenderdagar under kvalifika- tionsåret

6) tjänstledighet som beviljats för deltagande i sådan utbildning som arbetet förutsätter, under högst 30 kalenderdagar åt gången

7) deltagande i sådan teoretisk utbildning som överensstämmer med 16 § i lagen om yrkesutbildning (630/1998) och som ett gällande läroavtal förutsätter

8) annan tillåten frånvaro under sammanlagt högst 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret, förutsatt att arbetstagaren under kvalifika- tionsåret arbetat hos medlemsorganisationen minst 22 ar- betsdagar.

Som annan tillåten frånvaro enligt punkt 8 betraktas ock- så frånvarotid som överskrider de tider som avses i punkt

2 (sjukledighet), punkt 5 (studieledighet) och punkt 6 (utbildning som arbetet förutsätter). Om arbetstagaren får semester eller semesterersättning för frånvarotiden på basis av ett anställningsförhållande hos en annan ar- betsgivare, kan man låta bli att räkna en sådan frånvarot- id som likställd med arbetade dagar.

Tillämpningsanvisning

Annan tillåten frånvaro är bl.a. vårdledighet, alterneringsledighet, studieledighet och oavlönad tjänstledighet som arbetsgivaren beviljat. Om arbetstagaren t.ex. har studieledigt, räknas såsom tid som likställs med arbetad tid 30 dagar på basis av punkt 5 och yt- terligare 30 dagar på basis av punkt 8, i de fall då stud- ieledigheten räcker mer än 30 dagar eller arbetstagaren av någon annan orsak är frånvarande med arbetsgivarens tillstånd. För att punkt 8 ska kunna tillämpas förutsätts dock att arbetstagaren inte varit frånvarande under hela kvalifikationsåret, utan arbetat minst 22 arbetsdagar.

9) kompensationsledighet som tagits ur en arbetstidsbank enligt § 42 mom. 2 i detta kollektivavtal.

KAPITEL 4 ❙ SEMESTER ❙ Semesterns längd

B SEMESTERNS LÄNGD

§ 73 Semesterns längd

mom. 1 Semesterns längd bestäms utgående från antalet fulla kvalifikations- månader enligt § 71, den till erfarenhetstillägg berättigande anställ- ningstid som inverkar på semestern samt anställningens längd.

Tillämpningsanvisning

Semestern bestäms och semesterersättningen och semesterpen- ningen betalas separat för varje kvalifikationsår.

mom. 2 Hur semestertabellerna används

Semesterns längd bestäms enligt tabell 1, 2 eller 3 i mom. 3. Den ta- bell som ska användas väljs utgående från den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg och den nuvarande anställningens längd. Antalet semesterdagar eller dagar för vilka betalas semester- ersättning bestäms enligt

1) rad A i semestertabellen om semestern i sin helhet tas ut som ledighet och arbetstagaren har arbetat minst 6 dagar under se- mesterårets semesterperiod (2.5–30.9)

2) rad B i tabellerna om semestern eller en del av den tas ut som semesterersättning eller om arbetstagaren inte arbetar alls eller arbetar mindre än 6 dagar under semesterårets semesterperiod (2.5–30.9).

Tillämpningsanvisning

Tid som likställs med arbetad tid är också moderskapsledighet som avses i sjukförsäkringslagen (en period som omfattar 105 vardagar) när man kontrollerar om arbetstagaren arbetat minst 6 dagar under semesterårets semesterperiod.

KAPITEL 4 ❙ SEMESTER ❙ Semesterns längd

Exempel 35

▪ Användning av tabellerna 1, 2 eller 3, rad B

▪ En arbetstagare är sjukledig 4.5–30.9.

▪ Semestern bestäms enligt rad B, eftersom arbetstagaren inte har arbetat minst 6 arbetsdagar under semesterårets semesterperiod (2.5–30.9).

Exempel 36

▪ Användning av tabellerna 1, 2 eller 3, rad A eller B:

Semesterersättning

▪ En arbetstagares anställning varar 1.9.2012–31.5.2013.

▪ Anställningen sträcker sig över två kvalifikationsår: 2012–2013 (semesterperiod 2.5–30.9.2012) och 2013–2014

(semesterperiod 2.5–30.9.2014). Kvalifikationsåren följs upp separat.

▪ För kvalifikationsåret 2012-2013 betalas semesterersättning enligt rad B för sju månader när anställningen upphör.

Om arbetstagaren tar ut den intjänade semestern innan anställningen upphör används rad A, under förutsättning att arbetstagaren arbetar minst sex dagar under tiden 2.5–30.9.2013.

▪ För kvalifikationsåret 2013–2014 betalas semesterersättning enligt rad B för 2 månader. Rad B används även om den intjänade semes- tern också för detta kvalifikationsår tas ut innan anställningen upphör, eftersom arbetstagaren inte längre arbetar under semesterårets se- mesterperiod (2.5–30.9.2014).

mom. 3 Semestertabeller

Tabell 1

Fulla kvalifikationsmånader→		1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Rad A→	Semesterdagar (arbetsdagar)	3	6	9	12	15	18	21	24	27	30	33	38
Rad B→	Semesterdagar (ar- betsdagar)	3	5	8	10	13	15	18	20	23	25	28	30

Semesterns längd bestäms enligt tabell 1 om arbetstagaren varit anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har haft

– minst 15 år av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställningstid som arbetsgivaren godkänner som berätti- gande till erfarenhetstillägg och

– arbetstagarens nuvarande anställning hos den egna arbetsgivaren

dessutom har fortgått omedelbart och utan avbrott i minst

6 månader.

Om anställningen för en arbetstagare som omfattas av intjänings- regeln i tabell 1 upphör under kvalifikationsåret tjänar arbetstagaren in semester enligt denna tabell för det sista kvalifikationsåret.

Se exemplen 37–39.

KAPITEL 4 ❙ SEMESTER ❙ Semestertabeller

Tabell 2

Fulla kvalifikationsmånader→		1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Rad A→	Semesterdagar (arbetsda- gar)	3	5	7	9	12	15	18	20	22	24	26	28
Rad B →	Semesterdagar (arbetsda- gar)	3	5	7	9	11	13	15	17	20	21	24	25
10 års anställning Fulla kvalifikationsmånader→													12
Semesterdagar (arbetsdagar) →													30

1) Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 från början av det kvalifikationsår under vilket arbetstagaren uppnår ett år av oavbruten anställning.

I denna oavbrutna anställning på ett år beaktas inte tid då ar- betstagaren utfört aktiv tjänst enligt värnpliktslagen (452/1950), frivillig militärtjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller civiltjänst enligt civiltjänstlagen (1723/1991).

2) Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 om arbetstagaren varit anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har minst 5 år av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställningstid som arbetsgivaren godkänner som berättigande till erfarenhetstillägg och den nuvarande anställningen omedelbart och utan avbrott har fortgått minst 6 månader hos den egna arbetsgivaren.

3) Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 enligt 10 års anställning om arbetstagaren varit anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har minst 10 år av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställningstid som arbetsgivaren godkänner som berättigande till erfa- renhetstillägg och dessutom har tjänat in semester för 12 fulla kvalifi- kationsmånader.

Om anställningen för en arbetstagare som omfattas av intjäningsregeln i tabell 2 upphör under kvalifikationsåret tjänar arbetstagaren in semester enligt denna tabell för det sista kvalifikationsåret.

Se exemplen 40–41.

Tabell 3

Fulla kvalifikationsmånader →		1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Rad A →	Semesterdagar (arbetsda- gar)	2	4	5	7	9	10	13	15	17	19	21	23
Rad B →	Semesterdagar (arbetsda- gar)	2	4	5	7	9	10	12	14	15	17	19	20

Semesterns längd bestäms enligt tabell 3 i situationer där tabell 1–2 inte är tillämpliga.

Tillämpningsanvisning

Tabell 3 tillämpas oftast på under ett år långa anställningar. Undantag från detta utgör bara anställningar som börjat senast 1.10, som fort- farande gäller vid kvalifikationsårets slut 31.3 och i vilka arbetsta- garen har 15 års (tabell 1) eller 5 års (tabell 2 punkt 2) anställning som berättigar till erfarenhetstillägg.

Se exemplen 39–42.

mom. 4 Semesterns minimilängd

En arbetstagares semester är alltid minst så lång som semesterlagen anger.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på semesterersättningar. Jä- mförelseperiod är hela kvalifikationsåret och inte t.ex. någon enskild kvalifikationsmånad.

    Exempel   på   hur   semestertabellerna   används             

Exempel 37

Tabell 1, användning av rad A: Villkoret om femton (15) års anställning uppfylls under kvalifikationsåret.

▪ En arbetstagares anställning börjar 1.10.2012 och fortgår.

▪ Den nuvarande arbetsgivaren godkänner 14 år och 6 månaders anställning hos en annan arbetsgivare som berättigande till erfarenhetstillägg, varvid 15 års anställning uppfylls 31.3.2013.

▪ Under kvalifikationsåret 1.4.2012–31.3.2013 tjänar arbetstagaren för 6 fulla kvalifikationsmånader in 18 semesterdagar enligt tabell 1 rad A.

Tabell 1 används, eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets slut (31.3.2013) har 15 år av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg och den nuvarande anställningen då har fortgått omedelbart och utan avbrott i minst 6 månader.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter och semestern tas ut som ledighet.

Exempel 38

▪ Tabell 1, användning av rad B: Anställningen upphör, arbetstagaren arbetar inte under semesterårets semesterperiod.

▪ En arbetstagare går i pension 1.6.2012 (över 15 års anställning).

▪ Två kvalifikationsår följs upp: 2011–2012 och 2012–2013.

▪ För kvalifikationsåret 2011–2012 tjänar arbetstagaren in semester för 12 fulla kvalifikationsmånader enligt tabell 1.

▪ Arbetsgivaren förlägger den intjänade semestern till tiden 19.4–31.5.2012 före pensioneringen.

▪ Eftersom arbetstagaren inte alls skulle arbeta (enbart ha semester) under

semesterårets semesterperiod 2.5–30.9.2012, bestäms antalet semesterdagar

(30) enligt rad B i tabellen.

▪ Under kvalifikationsåret 2012–2013 tjänar arbetstagaren in semester för april–maj, dvs. för två månader vilket enligt tabell 1 rad B blir 5 dagar.

▪ Rad B används eftersom arbetstagaren inte längre arbetar under semester- årets semesterperiod 2.5–30.9.2013. Denna semester betalas som semeste- rersättning när anställningen upphör.

KAPITEL 4 ❙ SEMESTER ❙ Exempel på hur semestertabellerna används

Exempel 39

Tabellerna 3 och 1: Villkoret om sex månaders oavbruten anställning vid kvalif- ikationsårets slut uppfylls inte.

▪ En arbetstagares anställning börjar 1.11.2012 och fortgår.

▪ Arbetstagaren har över 15 år av tidigare anställningstid som arbetsgivaren

godkänner som berättigande till erfarenhetstillägg.

▪ För kvalifikationsåret 2012–2013 tjänar arbetstagaren för fem fulla kvalifika- tionsmånader in 9 semesterdagar enligt tabell 3 rad A.

▪ Tabell 3 används eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets slut inte har

varit anställd utan avbrott i sex månaders tid hos sin nuvarande arbetsgivare.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter och semestern tas ut som

ledighet.

▪ Om anställningen fortsätter utan avbrott tjänar arbetstagaren in semester

enligt tabell 1 under kvalifikationsåret 2013–2014 och följande år.

Exempel 40

Tabellerna 3 och 2: Villkoret om ett års anställning uppfylls under det andra kvalifikationsåret, under vilket anställningen upphör.

▪ En arbetstagares anställning varar 1.10.2012–30.9.2013.

▪ Anställningen sträcker sig över två kvalifikationsår: 2012–2013 och 2013–2014.

▪ Tabell 3 används för kvalifikationsåret 2012–2013 eftersom den pågående anställningen vid slutet av kvalifikationsåret (31.3.2013) har varat utan avbrott kortare tid än ett år och arbetstagaren inte har tidigare anställningar på minst 5 år som berättigar till erfarenhetstillägg.

▪ Enligt tabell 3 rad A tjänar arbetstagaren för sex fulla kvalifikationsmånader

in 10 semesterdagar.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter under semesterperioden

2012 och semestern tas ut som ledighet.

▪ För kvalifikationsåret 2013–2014 tjänar arbetstagaren för sex fulla kvalifika- tionsmånader in 13 semesterdagar enligt tabell 2 rad B.

▪ Tabell 2 används eftersom anställningen under detta kvalifikationsår

(30.9.2013) har varat ett år.

▪ Rad B används eftersom arbetstagaren inte längre arbetar under semester- årets (2014) semesterperiod på grund av att anställningen upphör.

Exempel 41

Tabellerna 3 och 2: Villkoret om ett års anställning uppfylls, anställningen upphör, semestern har delvis tagits ut som ledighet, återstoden betalas som semesterersättning.

▪ Anställningen pågår 1.7.2010–31.3.2013 och arbetstagaren har 2 år av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg.

▪ Anställningen sträcker sig över tre kvalifikationsår: 2010–2011, 2011–2012 och 2012–2013.

▪ För kvalifikationsåret 2010–2011 tjänar arbetstagaren för 9 fulla kvalifikationsmånader in 17 semesterdagar enligt tabell 3 rad A. Tabell 3 används eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets slut (31.3.2011) inte hade ett helt års oavbruten anställning.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter och semestern tas ut som

ledighet.

▪ För kvalifikationsåret 2011–2012 tjänar arbetstagaren för 12 fulla kvalifika- tionsmånader in 28 semesterdagar enligt tabell 2 rad A.

▪ Tabell 2 används eftersom anställningen under detta kvalifikationsår har varat ett år.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter och hela semestern tas ut

som ledighet.

▪ För kvalifikationsåret 2012–2013 tjänar arbetstagaren in semester för 12 fulla kvalifikationsmånader.

▪ Intjänad semester betalas helt och hållet som semesterersättning enligt tabell

2 rad B (25 ersättningsdagar).

▪ Om en del av semestern betalas som semesterersättning bestäms antalet

dagar som ska ersättas enligt rad B.

Exempel 42

Tabell 3: Mindre än ett års anställning upphör, semesterersättning betalas eller semester tas ut

▪ Anställningen pågår 1.6.2012–20.2.2013 och infaller under ett enda kvalifikationsår (2012–2013).

▪ För kvalifikationsåret tjänar arbetstagaren för 9 fulla kvalifikationsmånader in 15 semesterdagar enligt tabell 3 rad B.

▪ Tabell 3 används eftersom anställningen vid kvalifikationsårets slut

varat kortare tid än ett år.

▪ Rad B används eftersom semesterersättning betalas i stället för

semesterdagar.

▪ Rad B skulle användas även om arbetstagaren tog ut sina semesterdagar under pågående anställning, eftersom arbetstagaren till följd av att anställning- en upphör inte arbetar minst sex dagar under semesterperioden (2.5–30.9.2013).

C HUR SEMESTERDAGAR ÅTGÅR

§ 74 Hur semesterdagar åtgår

mom. 1 Huvudregel (i genomsnitt 5 arbetsdagar per vecka)

När semestern bestäms räknas som semesterdagar alla de i semes- tertiden ingående dagar vilka utan semestern skulle vara arbetsdagar som hör till den ordinarie arbetstiden, om inte något annat följer av mom. 3 och 5. I semestertiden kan, beroende på semesterns längd, utöver arbetsdagar ingå också lediga dagar. Om alla arbetsdagar i en kalendervecka är semesterdagar bestäms hela kalenderveckan från måndag till söndag som semestertid.

Tillämpningsanvisning

Semester tjänas in och åtgår enligt femdagars arbetsvecka. För en arbetstagare som inom allmän arbetstid eller byråarbetstid arbetar normal femdagarsvecka åtgår som regel semesterdagar från måndag till fredag. Vid semester som pågår en kalendervecka åtgår alltså 5 semesterdagar, med undantag av söckenhelgsveckor. Vid perio- darbete åtgår semester alla veckodagar (även lördag och söndag), men ändå högst 5 semesterdagar under veckor då ingen söckenhelg infaller.

Vid allmän arbetstid och byråarbetstid åtgår under ofullständiga veck- or semesterdagar för alla dagar som antecknats som semesterdagar från måndag till fredag och vid periodarbete alla kalenderdagar som antecknats som semesterdagar, dock högst 5 dagar per kalen- dervecka. Vid söckenhelg åtgår ingen semesterdag.

Om arbetstagarens ordinarie arbetstid har ordnats så att den ge- nomsnittliga arbetstiden är mer eller mindre än 5 dagar i veckan (t.ex. deltidsarrangemang), iakttas bestämmelsen i mom. 2 i denna par- agraf om avvikande arbetstidsarrangemang. Förutsättningarna för tillämpning av mom. 1 och 3 i denna paragraf avgörs vid den tidpunkt då semestern eller en del av den ges.

Exempel 43

▪ Vid periodarbetstid ska åtgången av semesterdagar under ofullständig

veckor och tabellen för avbrutna arbetsperioder alltid följas upp parallellt

▪ För en anställd med periodarbetstid fastställs semester under tiden 29.3–1.4.2010 (måndag–torsdag i påskveckan). Antalet semesterdagar som åtgår är 4. Eftersom 4 avbrottsdagar ingår i veckan blir den åter- stående arbetstiden under veckan 8 timmar enligt tabellen för avbruten period. Under veckan infaller dock en arbetstidsförkortande söckenhelg (långfredag) som minskar arbetstiden med 7 timmar 40 minuter. Åter- stående arbetstid för denna vecka i perioden är därmed 20 minuter. Eft- ersom fredag till söndag inte är semesterdagar kan de antecknas som

                           arbetsdagar.              

KAPITEL 4 ❙ SEMESTER ❙ Hur semesterdagar åtgår

mom. 2 Arbetstidsarrangemang som avviker från det vanliga

Om det i genomsnitt ingår fler eller färre än 5 arbetsdagar per kalen- dervecka i den ordinarie arbetstiden, inkluderas i semestertiden ar- betsdagar och lediga dagar i samma proportion som annars, och se- mesterdagar åtgår under semestertiden enligt följande:

1) Under fulla kalenderveckor utan söckenhelg åtgår 5 semes- terdagar.

2) Under ofullständiga kalenderveckor åtgår semesterdagar för varje vardag som ingår i semestertiden, med undantag av lördag och söckenhelger. Om en lördag, söndag eller söckenhelg som ingår i semestertiden hade varit arbetsdag, åtgår semester också för den dagen. Under en ofullständig kalendervecka kan dock högst 4 semesterdagar åtgå.

Tillämpningsanvisning

En full kalendervecka är en vecka som räcker från måndag till söndag och som helt antecknats som semester. En ofullständig kalen- dervecka är en vecka där endast en del av dagarna antecknats som semesterdagar.

Avvikande arbetstidsarrangemang förekommer oftast i deltidsarbete. Om arbetstagaren t.ex. arbetar varannan vecka 2 dagar och varan- nan vecka 3 dagar, är antalet arbetsdagar i genomsnitt 2,5 per vecka. Om arbetstagaren arbetar 5 dagar varannan vecka, och varannan vecka är ledig, är antalet arbetsdagar likaså 2,5 under en tvåveckorsperiod.

Bestämmelserna i detta moment tillämpas också när ingen ordinarie arbetstid har bestämts eller när den ordinarie arbetstiden varierar från vecka till vecka.

När det genomsnittliga antalet arbetsdagar i en vecka räknas ut anses söckenhelger som förkortar arbetstiden och dagar som utgör ersättning i form av ledighet vara arbetsdagar. Ett nattskift anses ut- göra en arbetsdag.

Förutsättningarna för tillämpning av mom. 1 och 2 avgörs vid den tid- punkt då semestern ges. Om det alltså under den kalendervecka eller den utjämningsperiod i vilken semestern ingår eller under vilken se- mestern börjar eller slutar, utan semestern skulle ingå i genomsnitt fler eller färre än 5 i den ordinarie arbetstiden ingående arbetsdagar per kalendervecka, tillämpas bestämmelserna i mom. 2.

Semestern fördelas på arbetsdagar och lediga dagar i samma propor- tion som under arbetsveckor. Hur många semesterdagar som ska för- läggas till arbetsdagar räknas ut med hjälp av följande formel:

Arbetsdagar i genomsnitt under en kal-

xxxxxxxxxx               0

x antalet semesterdagar

Exempel 44

▪ En deltidspensionerad arbetstagare har rätt till 38 dagars

semester.

▪ Arbetstagaren har en arbetstid på 19 timmar i veckan, och arbetar

varje vecka tre (3) arbetsdagar av fem (5).

▪ Uträkning 3 : 5 x 38 = 22,8 dvs. 23 dagar

▪ Eftersom semestern ska innehålla arbetsdagar och lediga dagar

i samma proportion som när man arbetar (38 - 23 = 15), ska 23 se- mesterdagar förläggas till arbetsdagar och 15 semesterdagar till dagar som även utan semester skulle vara lediga.

mom. 3 Söckenhelger

Semesterdagar åtgår inte för söckenhelger som anges i § 47 i arbets- tidskapitlet, även om de infaller under semestern.

mom. 4 Avrundning av semesterdagar

Ofullständiga dagar avrundas till närmaste heltal, varvid 0,5 avrundas uppåt. Om man i fråga om semestrar som hör till samma kvalifika- tionsår blir tvungen att avrunda semesterdelar två gånger eller fler, ska resultatet bli detsamma som om semesterdelarna hade adderats ihop och avrundningen gjorts på ovan nämnda sätt.

KAPITEL 4 ❙ SEMESTER ❙ Tidpunkten för och uppdelning av semester

D TIDPUNKTEN FÖR OCH UPPDELNING AV SEMESTER

§ 75 Tidpunkten för semestern

mom. 1 Bestämning av semestertidpunkten

Semestern förläggs till en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om tidpunkten i enlighet med mom. 4 eller 5 nedan. När arbetsgivaren bestämmer semestertidpunkten ska 20 semesterdagar (sommarsemester) förläg- gas till semesterårets semesterperiod (2.5–30.9). Återstoden av se- mestern (vintersemester) ska tas ut senast innan följande semes- terperiod börjar (30.4). Av en semester på mer än 20 dagar ska den överskjutande delen och av en semester på minst 25 dagar ska minst 5 dagar tas ut som vintersemester.

Tillämpningsanvisning

Vid användning av utjämningsschema för arbetstiden får semestern inte bestämmas så att arbetstagarens ordinarie arbetstid under den tid han eller hon arbetar förändras väsentligt på grund av semestern.

mom. 2 Semester i säsongbetonat arbete

Om det i säsongbetonat arbete med tanke på arbetsgivarens verksamhet är mycket svårt att förlägga semestern till semesterperio- den kan semestern förläggas utanför semesterperioden under sam- ma kalenderår.

mom. 3 Sammanhängande semester

Både sommarsemestern och vintersemestern ska vara samman- hängande, om det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 10 se- mesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden (2.5–30.9) i en eller flera delar.

mom. 4 Överenskommelse om uppdelning av semestern

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan under pågående anställning komma överens om

1) att den del av semestern som överskrider 10 semesterdagar tas ut i en eller flera delar

2) att semestern förläggs till en period som börjar vid ingången av det kalenderår (1.1) under vilket semesterperioden (2.5–30.9) in- faller och upphör före semesterperiodens början (30.4) följande år