FAS 2021)

Försvarsmaktens avtalssamling 2021

(FAS 2021)

FAS är en samling av de flesta kollektivavtal som gäller i Försvarsmakten. I de fall Försvarsmakten tecknat separata avtal med de olika arbetstagar- organisationerna återges avtalen med OFR/O FM och OFR/S i FAS. Eventuella skillnader mellan avtalen finns markerade i aktuellt kapitel.

Kapitel 1-17 i denna FAS utgörs av Villkorsavtal och Villkorsavtal-T. Texter med grå bakgrund i dessa kapitel är Försvarsmaktens egna avtal, som antingen har ersatt eller kompletterar Villkorsavtal och Villkorsavtal-T.

Observera att de hänvisningar som finns i vissa försvarsmaktsavtal är till de tidigare avtalen Alfa och Alfa-T, innan de ändrades till Villkorsavtal och Villkorsavtal-T. För att kunna ändra hänvisningarna till motsvarande bestämmelser i villkorsavtalen krävs att parterna på försvarsmaktsnivå genom kollektivavtal ändrar dessa försvarsmaktsavtal.

Kapitel 28 i denna FAS består av länkar till alla avtal som ingår i avtalssamlingen. Avtalen ligger sparade i sin originalform i FMAP.

Återkoppling eller frågor på Försvarsmaktens avtalssamling skickas till xx-xxxxxx@xxx.xx.

Innehållsförteckning

0. Ändringshistorik 5

1. Inledande bestämmelser 6

2. Förhandlingsordningar 9

3. Lön 12

4. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar 19

BILAGA A Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar 23

1. Allmänna bestämmelser 23

2. Listplanering och förläggning av arbetstid 26

3. Arbete under ordinarie arbetstid 30

4.FM-dygn och stödinsats 41

5. Regler tillämpliga vid stöd till civil verksamhet 46

6.Regler tillämpliga vid särskilda operationer, ÖB Aktivering, samt Givakt 47

7.Regler tillämpliga vid höjd beredskap 48

Bilaga 1 TSFE 49

Bilaga 2 Transport 51

5. Semester 53

Bilaga 1 Försvarsmaktens avtal om semester för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar 60

6. Löneavdrag 65

7. Lön under sjukfrånvaro m.m 70

8. Lön under föräldraledighet 75

Bilaga 1 Försvarsmaktens avtal om lön under föräldraledighet för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar 77

9. Lön under ledighet i övrigt 81

10. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning 84

Inledande bestämmelser 84

Resekostnadsersättning 85

Traktamente m.m 86

Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S, Seko FM samt Saco-S FM 88

Partsgemensamma råd för tillämpning av Försvarsmaktens avtal om rörlighets- och kostnadsersättningar 95

11. Flyttersättning och ersättning vid annan resa än tjänsteresa 100

Bilaga till 11 kap 102

12. Ersättning för sjukvårdskostnader 104

13. Särskilda villkor, innehav av flera anställningar 106

14. Uppsägning m.m 110

15. Utbetalning 112

16. Giltighetstid 114

17. Bilagor till villkorsavtalet 115

Bilaga 1 Myndighetsområden i vissa fall 115

Bilaga 2 Förhandlingsordningar för lokala avtal om arbetstidsvillkor 116

Bilaga 3 Flyttersättning 118

Bilaga 4 Sjuklön under sjuklöneperioden (dag 1-14) vid oregelbunden arbetstid eller koncentrerad tjänstgöring 119

Bilaga 4a Sjukavdrag för arbetstagare som omfattas av övergångsbestämmelsen till 6 kap. 5 § 125

Bilaga 5 Specialbestämmelser för vissa arbetstagare vid universitet och högskolor 126

Bilaga 6 Specialbestämmelser för lärare i statligskolverksamhet 130

Underbilaga 1 till bilaga 6 132

Bilaga 7 Kvotberäknad semester 133

Bilaga 8 Specialbestämmelser för läkare 134

Bilaga 9 Lagtexter i arbetstidslagen som avses i 4 kap. 5 § 136

18. Befälsförstärkningsavtal (BFA) 138

19. Avtal om anställningsvillkor för reservofficerare 140

20. Chefsavtal 145

Arbetsgivarnyckel till chefsavtalet 149

Avtal om regeringsbeslut om avlöningsförmåner m.m. för vissa högre anställningar m.fl 150

Lokal överenskommelse om fastställande av Försvarsmaktens chefskrets 151

21. Avtal om villkor för särskilda befattningshavare vid Försvarsmakten 152

22. Förvarsmaktsavtal om vissa villkor för Kungahusets adjutanter 154

23. Försvarsmaktens avtal om villkor vid idrottsverksamhet inom Försvarsmakten 155

24. Avtal om löner för flygförare inom Försvarsmakten (ALFF) 156

25. Utlandsavtal 159

Bilaga 1 Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en internationell militär insats för arbetstagare tillhörande OFR/O FM eller OFR/S 161

Underbilaga 1 169

Underbilaga 2 170

26 Förhandlingsordningsavtal för Försvarsmakten FHA-FM 172

Bilaga 1 Arbetsgivarnyckel 175

Bilaga 2 Handlingsregler för tillämpningen av FHAFM 176

27 Avtal om samverkan för utveckling inom Försvarsmakten, ASU-FM 185

Temporär lösning avseende centrala och taktiska nivån för samverkan och skyddsorganisationens delaktighet intill nytt Försvarsmakts samverkansavtal är framtaget och giltigt. 185

Avtal om samverkan för utveckling inom Försvarsmakten, ASU-FM 192

Bilaga A 196

Bilaga B 197

Bilaga C 198

Bilaga D 199

Bilaga E 200

Bilaga F 201

Bilaga 1 Arbetsgivarnyckel 202

Bilaga 2 Parternas gemensamma handlingsråd för tillämpningen av avtalet om samverkan för utveckling inom Försvarsmakten, ASU-FM 203

28 Huvudavtal (OBS! Länkar till emilia) – under uppdatering 209

0. Ändringshistorik

2016-02-11

FM2015-18314.1 Protokoll enskilda överenskommelser Saco-S inlagt under kapitel 28.

2016-02-29

FM2016-3283:1 Ändring i Avtal om löner för Flygförare inom Försvarsmakten (ALFF) mellan Försvarsmakten och OFR/O FM är inarbetat i kapitel 24, samt originalet upplagd under kapitel 28.

FM2016-4330:1 Tillägg och ändringar av 4 § i protokollet till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och OFR/S är inarbetat i kapitel 4.Originalet, samt originalen från Saco och SEKO är upplagda under kapitel 27.

2017-06-20

Förhandlingsprotokoll omreglering utlandsavtalet angående jämkning av 1 § 5 stycket, Utlandsavtalet

2018-12-04

- Kap 4 uppdaterad med 2017-03-30 FM2017-8633 Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar Bilaga A, samt tillägg till förhandlingsprotokoll FM2017-8633 3, inklusive bilaga 1

- Kap 10 uppdaterad med 2017-03-30 FM2017-8633 Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar Bilaga B

- Kap 22 ÖVA ersatt med inrangeringsavtal vid verksamhetsövergång från FMV

- Kap 1-17 är uppdaterade utifrån respektive Villkorsavtal

- Kap 20 Chefsavtal är uppdaterad utifrån ändringarna i det centrala Chefsavtalet

2021-04-12

- Kap 1, 5 och 14 är uppdaterade i enlighet med respektive Villkorsavtal

- Kap 4 ny bilaga 2 transport, FM20178633

- Kap 10 inarbetat förändrade lydelser enligt bilaga 1 FM2017-8635:8 samt nya partsgemensamma råd för tillämpning av FM avtal om rörlighet och kostnadsersättningar FM 2017-8633

- Kap 19 Avtal om anställningsvillkor för reservofficerare, ersatt tidigare avtal

- Kap 20 Chefsavtal uppdaterad med ny Lokal överenskommelse om fastställande av Försvarsmaktens chefskrets samt utifrån ändringarna i det centrala Chefsavtalet.

- Ny kap 21 Avtal om villkor för särskilda befattningshavare

- Ny kap 22 Förvarsmaktsavtal om vissa villkor för Kungahusets adjutanter samt borttag av tidigare kap 22 Avtal om anställnings- och arbetsvillkor för vissa arbetstagare i Försvarsmakten, inrangering.

- Kap 27 ny underbilaga kap Avtal om temporär lösning samverkan, FM2018-5911:2

Tillämpningsområde

1 § (För OFRO FM, OFR/S och SACO-S gäller:)

Verksamhetens uppdrag, syfte, karaktär och mål ska utgöra grund för utformningen av innehållet i anställningsvillkoren. Vidare ska beaktas verksamhetens ekonomiska förutsättningar och kompetensförsörjningsbehov samt medarbetarnas individuella behov och önskemål. Utifrån nämnda förutsättningar bidrar anställningsvillkoren till verksamhetens effektivitet, resultat och utveckling.

För att kunna attrahera och behålla medarbetare som representerar den mångfald av erfarenheter och kompetenser, som har betydelse för verksamhetens mål, behövs en möjlighet till anpassning av villkoren på individuell nivå. Detta kan bland annat ske genom enskilda överenskommelser.

Enligt vad som framgår av detta avtal förfogar lokala parter över villkoren så att dessa ska kunna bidra till effektivare verksamheter. Verksamhetens krav och medarbetarens behov ligger till grund för att parternas intentioner med avtalet kan uppnås. Lokala parter tar gemensamt ansvar för att lokala avtal utformas och över tid förändras utifrån dessa intentioner. Lokala parter ska beakta att lokala avtal inte ska innebära oproportionerlig administration eller oproportionerliga kostnader.

1 a §

Detta avtal gäller arbetstagare inom det statliga avtalsområdet.

Avtalet gäller dock inte

arbetstagare som omfattas av ett annat centralt eller lokalt villkorsavtal eller andra bestämmelser med motsvarande innehåll,

arbetstagare som får ålderspension enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser eller (Gäller ej OFRO FM och OFR S).

anställningar som utöver förtjänst och skicklighet ingåtts med särskilt beaktande av arbetsmarknads-, social- och sysselsättningspolitiska mål enligt 4 § Anställnings-förordningen (1994:373).

arbetstagare som anställts före den 1 oktober 2013, för vilka arbetsgivaren får arbetsmarknads- politiskt stöd i form av så kallad lönebidrags- eller trygghetsanställning, omfattas från och med den 1 oktober av Villkorsavtal Arbetsgivarverket – OFR/S, P, O tillämpningsområde.

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

I bilagorna 5,6 och 8 finns bestämmelser som för vissa områden innebär tillägg till eller avvikelser från vad som annars gäller enligt avtalet.

För vissa arbetstagare finns tillägg till och avvikelser från detta avtal i chefsavtalet och i avtalet om regeringsbeslut om avlöningsförmåner m.m. för vissa högre anställningar m.fl.

För arbetstagare med stationering utomlands finns särskilda avtal.

En arbetsgivare får dock, med avvikelse från vad som i övrigt sagts i denna paragraf, i enskilda fall träffa överenskommelse med arbetstagare om att inte tillämpa avtalsbestämmelser helt eller delvis om arbetstagaren får ålderspension enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser. Motsvarande gäller även frångående av tillämpning av bestämmelser i lokalt avtal som är slutet med stöd av detta avtal.

1 b §

Inför att överenskommelse om anställning träffas ska arbetsgivaren och den sökande, på arbetsgivarens initiativ, klarlägga vad som gäller i frågor av betydelse för anställningen såsom t.ex. lön, anställningsform, omfattning, tillämpliga kollektivavtal och geografisk arbetsskyldighet.

Anmärkning

Klarläggande som gjorts bör dokumenteras skriftligt.

Arbetsgivaren	Arbetsgivarverket eller den arbetsgivare som Arbetsgivarverket bestämmer, om inte regeringen föreskriver något annat1
Myndighetsområde	Område som anges i bilaga 1.
Arbetstagarorganisation	I detta avtal avses med central arbetstagarorganisation: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna och SEKO. Lokal arbetstagarorganisation: den del av en central arbetstagarorganisation som denna bestämmer, i förekommande fall enligt av 2 kap. 2 och 3 §§ Huvudavtalet
Deltidsanställd arbetstagare	Arbetstagare med deltidsanställning samt vid tillämpning av avtalet även delpensionsledig arbetstagare
Deltidsarbetande arbetstagare	Deltidsanställd arbetstagare, delpensionsledig arbetstagare och heltidsanställd arbetstagare vars arbetstid är nedsatt genom partiell ledighet utan lön under minst fyra hela kalenderveckor i följd.
Delpensionsledig arbetstagare	Arbetstagare med arbetstidsminskning i samband med delpension enligt avtalet 2002-02-01 om delpension för arbetstagare hos staten m.fl.
Koncentrerad tjänstgöring	Avser arbetstagare med arbetstid enligt 4 kap. avsnitt A. Koncentrerad tjänstgöring innebär att en arbetstagares (oavsett heltids- eller deltids- arbetande) arbetstid är förlagd så att antalet arbetsdagar i en vecka eller i genomsnitt för en vecka normalt understiger fem.
Oregelbunden arbetstid	Arbetstid som fastställs i lokalt kollektivavtal enligt 4 kap. 26 §.

Vissa definitioner 2§

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

1 Med arbetsgivaren avses i avtalet vederbörande myndighet eller frivillig medlem i Arbetsgivarverket (se Arbetsgivarverkets arbetsgivarnyckel), om inte annat anges i särskild not.

För Försvarsmakten gäller:

Vissa definitioner i FAS
2 a §
Arbetsgivaren	Försvarsmakten eller den organisation som Försvarsmakten bestämmer om inte Arbetsgivarverket eller regeringen föreskriver annat
Deltidsanställd arbetstagare	Arbetstagare med deltidsanställning
Deltidsarbetande arbetstagare	Arbetstagare med deltidsanställning, delpensionsledig arbetstagare och heltidsanställd arbetstagare vars arbetstid är nedsatt genom partiell ledighet utan lön under minst 4 hela kalenderveckor i följd
Delpensionsledig arbetstagare	Arbetstagare med arbetstidsminskning i samband med delpension
Fast lön	Individuell lön, tarifflön och fasta lönetillägg
Central arbetstagarorganisation	OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, Saco-S samt SEKO
Lokal arbetstagarorganisation	Den del av en central arbetstagarorganisation som denna bestämmer, i förkommande fall med stöd av 5 § II huvudavtalet
Myndighet	Försvarsmakten
Myndighetsområde	Försvarsmakten samt, såvitt gäller militära arbetstagare, även Regeringskansliet (försvarsdepartementet), Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets pliktverk och Inspektionen för strategiska produkter
Förband/skola	Organisationsenhet inom Försvarsmakten enligt gällande föreskrifter om verksamheten vid Försvarsmakten (Verksamhetsordning)

2. Förhandlingsordningar

Arbetsgivarbeslut

1§

Arbetsgivaren får besluta om avvikelser från avtalets bestämmelser i de fall som särskilt anges i avtalet (skälighetsbeslut enligt s.k. arbetsgivarventiler).

Innan arbetsgivaren fattar ett sådant beslut ska den lokala arbetstagarorganisationen informeras om det tilltänkta beslutet.

Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhandling med arbetsgivaren om det tilltänkta beslutet. En sådan begäran ska göras skyndsamt, dock senast inom fem arbetsdagar räknat från den dag då organisationen fick information om beslutet.

Om parterna inte enas vid en sådan förhandling eller om förhandlingen inte begärs inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.

Bestämmelserna i andra – fjärde styckena ersätter bestämmelserna om arbetsgivarens skyldighet enligt MBL i den utsträckning dessa är dispositiva.

Protokollsanteckningar:

• De centrala parterna är ense om att bestämmelserna i 1 § ska ha motsvarande tillämpning på tjänstledighetsbeslut enligt tjänstledighetsförordningen.

• De centrala parterna är vidare ense om att följa tillämpningen av bestämmelserna i 1 § och på någon central parts begäran uppta överläggningar om tillämpningen.

Lokala avtal

2 §

Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna får sluta kollektivavtal i frågor om sådana typer av anställningsvillkor som behandlas i avtalet (lokalt kollektivavtal).

Utöver det som sägs i första stycket får lokalt kollektivavtal slutas om kostnadsersättningar och om naturaförmåner.

För Försvarsmakten gäller:

Lokala avtal2

4 a §

Inom Försvarsmakten träffas lokala avtal (Försvarsmaktsavtal) mellan Försvarsmakten (Försvarsmaktsnivå) och lokal arbetstagarorganisation.

Vid förband och skolor m.m. träffas lokala avtal (Förbandsavtal) med stöd av Försvarsmaktsavtal mellan förband och skolor m.m. (Förbandsnivå) och den del av arbetstagarorganisationen som denne bestämmer.

2 FM Avtal om komplettering till ALFA 2003-02-20

2a §

Lokalt kollektivavtal ska slutas om förläggning av den ordinarie veckoarbetstiden enligt 4 kap. 13 - 15

§ § och för arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning enligt 4 kap. 26 §. Speciella regler om förhandlingsordningar gäller för vissa arbetstagare enligt 4 kap. 25-26 § § och bilaga 2. Speciella regler gäller även för arbetstagare enligt 5 kap. 11 §.

Anmärkning

Lokala kollektivavtal som slutits med stöd av ALFA eller Avtal om ersättning mm vid tjänsteresa och förrättning utomlands fram till och med 2013-05-31 anses ha slutits med stöd av Villkorsavtalet.

Enskilda överenskommelser som slutits och arbetsgivarbeslut som fattats med stöd av ALFA anses ha slutits resp. fattats med stöd av Villkorsavtalet.

Centrala avtalsbestämmelser som upphörde vid ALFA:s ikraftträdande den 1 januari 1997 men som efter ikraftträdandet tillämpas till följd av övergångsbestämmelse till någon regel i ALFA, gäller som lokalt kollektivavtal om inte centrala eller lokala parter har enats om något annat.

3 §

När en ny myndighet under regeringen inrättas ska central arbetstagarorganisation ges tillfälle till förhandling om anställningsvillkoren. Arbetsgivaren och den centrala arbetstagarorganisationen kan komma överens om att förhandlingen ska föras lokalt. Om parterna inte enas vid förhandlingen, beslutar arbetsgivaren i frågan.

4 §

En förhandling om lokalt kollektivavtal påkallas skriftligt.

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

Om en förhandling om lokalt kollektivavtal på arbetsgivarsidan för av en regional eller lokal arbetsgivare (enhet hos en arbetsgivare) efter överlämnande från en överordnad arbetsgivare gäller följande.

Om parterna inte enas vid förhandlingen, kan frågan göras till föremål för förhandling mellan den överordnade arbetsgivaren och dess motparter, om någon av parterna i den sistnämnda förhandlingen begär det hos motpart. Framställning om en sådan förhandling görs skriftligt inom tio arbetsdagar från det att förhandlingen enligt andra stycket avslutats.

Om parterna inte enas vid en förhandling om lokalt kollektivavtal eller om part inte gör framställning om förhandling enligt tredje stycket inom angiven tid, ska de dittills tillämpade bestämmelserna gälla, om inte något annat framgår av detta avtal.

För Försvarsmakten gäller:

Om en förhandling om lokalt avtal på arbetsgivarsidan förs av ett förband eller skola m.m. efter överlämnande från Försvarsmakten gäller följande:

Om parterna inte enas vid förhandlingen, kan frågan göras till föremål för förhandling på Försvarsmaktsnivå, om någon av parterna begär det hos motpart. Framställning om en sådan förhandling görs skriftligt inom tio arbetsdagar från det att förhandlingen enligt andra stycket avslutats.

5 §

Ett lokalt kollektivavtal enligt 2 § har samma giltighetstid och uppsägningstid som Villkorsavtalet, om inte parterna enas om kortare tid.

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

Undantag

Ett lokalt kollektivavtal enligt 4 kap. 13 § eller enligt bilaga 2 och bilaga 5 gäller tills vidare under Villkorsavtalets giltighetstid med tre månaders uppsägningstid.

Fredsplikt m.m.

6 §

Förhandlingar enligt avtalet förs under fredsplikt.

En arbetstagare som strejkar eller är lockoutad ska vid tillämpningen av avtalet behandlas som om han inte var anställd enligt avtalet.

Enligt 10 kap. 9 § tredje stycket gäller dock vissa särskilda regler om tillämpning av bestämmelserna om ersättning vid tjänsteresa och förrättning i samband med lockout.

Enskilda överenskommelser

7 §

Arbetsgivaren och en arbetstagare får i de fall som anges i avtalet träffa överenskommelse om andra villkor än vad som framgår av avtalet.

En sådan överenskommelse (enskild överenskommelse) ska vara skriftlig och gälla tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid som regleras i den enskilda överenskommelsen, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat med hänsyn till överenskommelsens karaktär.

Innan överenskommelsen träffas ska berörd lokal arbetstagarorganisation informeras.

Arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation får sluta kollektivavtal om att enskilda överenskommelser får träffas i andra fall än som framgår av avtalet.

För Seko gäller:

Enskilda överenskommelser

7 §

Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa överenskommelse om avvikelser från avtalets bestämmelser endast om detta anges i avtalet (enskild överenskommelse). En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och ska, med undantag för 4 kap. 19 § och 9 kap. 6 §, avse en period om högst ett år.

Innan överenskommelsen träffas, ska berörd lokal arbetstagarorganisation informeras.

3. Lön

Rätten till lön

1 §

Varje arbetstagare har rätt till lön från och med den dag då anställningen börjar till och med den dag då anställningen upphör, om inte något annat följer av avtalet. Lönen består av individuell lön3 och i förekommande fall lönetillägg. Lönen betalas normalt ut per kalendermånad.

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

Bestämmelser om hur lönen fastställs m.m. finns i Ramavtal om löner för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS).

För Försvarsmakten gäller:

Lönerevidering enligt RALS sker enligt aktuellt kollektivavtal mellan Försvarsmakten och OFR/O FM, OFR/S, SEKO och Saco-S FM.

3 Enligt lokalt avtal kan annat lönesystem (t.ex. tarifflön) förekomma.

Definitioner

2§

Individuell lön	Lön i anställningen, motsvarande anställningens omfattning, fastställd för månad.
Lönetillägg	Lönetillägg är antingen fasta eller rörliga. Med fasta lönetillägg avses sådana lönetillägg som anges med ett i förväg fastställt belopp per månad. Övriga lönetillägg är rörliga.
Fast löneavdrag	Månadsavdrag enligt 6 kap. 2 § på grund av ledighet eller löneväxling.
Rörliga löneavdrag	Arbetsdagsavdrag, kalenderdagsavdrag och timavdrag enligt 6 kap. 2 §.
Fast lön	Individuell lön samt fasta lönetillägg.
Fast kalenderdagslön	3,3 procent av fast lön.
Fast arbetsdagslön	4,6 procent av fast lön.
Aktuell lön	Individuell lön samt fasta lönetillägg och fasta löneavdrag.
Aktuell kalenderdagslön	3,3 procent av aktuell lön.
Aktuell arbetsdagslön	4,6 procent av aktuell lön.
Timlön för arbetstagare med arbetstid enligt 4 kap. avsnitt A	Individuell lön som motsvarar heltid, dividerad med 165.
Timlön för arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 §	Individuell lön som motsvarar heltid, dividerad med 175. I förekommande fall kvotberäknad.

Upplysning

Timlönebegreppet innebär inte att timanställning är en anställningsform

Beräkning av lön under del av månad

3 §

Om lönen ska betalas ut endast för en del av en kalendermånad betalas den i stället ut som aktuell kalenderdagslön.

Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl får han besluta att utbetalning av lön för del av februari månad ska göras enligt andra grunder än som anges ovan.

För Försvarsmakten gäller:

3 a §

Förbandsavtal får slutas om ordning och riktlinjer för fastställande av lön vid nyanställning. Om ett sådant avtal ej har slutits gäller följande.

a) Vid beslutet ska beaktas vad som gäller för andra anställda inom förbandet.

b) Innan arbetsgivaren fattar sitt beslut ska arbetsgivaren informera den lokala arbetstagarorganisationen om det tilltänkte beslutet.

c) Om det finns särskilda skäl får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut före informationen.

Anmärkning:

Särskilda skäl avser bl.a. fall där ett iakttagande av informationsskyldigheten innebär dröjsmål som kan leda till att anställningen av en viss person hindras.

d) Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhandling inom fem arbetsdagar räknat från den dag då organisationen fick information om beslutet. Förhandling om ett beslut som redan fattats får endast avse frågan om lönen ska sättas högre än vadarbetsgivaren beslutat. I förekommande fall tillämpas bestämmelserna i 6 § femte och sjätte styckena.

Högre lön under pågående anställning

6 a §

Om en arbetstagare redan har en anställning får arbetsgivaren besluta att arbetstagaren ska ha högre lön än den som hittills gällt, om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för det.

Innan arbetsgivaren fattar ett sådant beslut ska den lokala arbetstagarorganisationen informeras om det tilltänkta beslutet.

Förbandsavtal får slutas om formerna för informationen och om att arbetsgivaren får fatta beslut utan att först informera arbetstagarorganisationen.

Arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhandling med arbetsgivaren om det tilltänkta beslutet. En sådan begäran ska göras inom fem arbetsdagar räknat från den dag då organisationen fick information om det tilltänkta beslutet.

Om en förhandling förs på arbetsgivarsidan av ett förband eller skola med stöd av befogenhet i Försvarsmaktsavtal, gäller följande:

Om parterna inte enas vid förhandlingen, kan frågan göras till föremål för förhandling mellan parterna på Försvarsmaktsnivå, om någon av parterna begär det. Framställningen om en sådan förhandling görs skriftligen inom tio arbetsdagar från det att förhandlingen på förbandsnivå avslutats.

Om parterna inte enas vid en förhandling enligt denna paragraf eller om förhandling inte begärs inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.

Lönen ska bestämmas med iakttagande av löneprinciperna i gällande XXXX och förbandets lönepolitik.

Tidsbegränsad lön

6 b §

Förbandsavtal kan träffas om i vilka situationer beslut om tidsbegränsad lön får fattas. Detta gäller vid placering på befattning som är tidsbegränsad till sin natur eller då arbetsuppgifterna är tidsbegränsade eller då särskilda skäl föreligger.

Beslutet om tidsbegränsad lön får fattas för befattningsplaceringar som har en varaktighet under högst tre år.

Anmärkning:

Vid återgång till tidigare befattning eller till annan befattning ska lönevärderingen göras för eventuell höjning av den individuella lönen som gällde i den befattning som föregick den tidsbegränsade befattningsplaceringen. Hänsyn ska tas till mellanliggande lönerevisioner.

Organisationsförändring

10 a §

Vid en organisationsförändring på förbandsnivå, ska berörda arbetstagarorganisationer ges tillfälle till förhandling om anställningsvillkoren. Vid förhandlingen ska beaktas vad som gäller för andra anställda inom förbandet/skolan.

Om parterna inte enas vid förhandlingen beslutar arbetsgivaren i frågan.

Fast lönetillägg

3 a §

Dyktillägg

En arbetstagare som fullgör dykeriverksamhet och har vederbörlig dykkompetens eller dykledarkompetens enligt Försvarsmaktens krav erhåller ett månatligt tillägg på 1 600 kronor.

Dyktillägget dras in vid tjänstledighet utan lön.

Arbetsgivaren får besluta om annan ersättning under tid då arbetstagare deltager i prov och försök enligt Dyk R:säk, kap 9 eller vid särskild beordrad verksamhet.

En dykare, som har rätt till dyktillägg, men enligt dykläkare av medicinska skäl inte kan fullgöra dyktjänstgöring inom Försvarsmakten behåller dyktillägget så länge som anställningen i Försvarsmakten kvarstår.

Rörliga lönetillägg

Ammunitionsröjningstillägg

En arbetstagare har ammunitionsröjningstillägg enligt följande:

Ammunitionsslag	Arbete	B
1 Med tändanordning och sprängladdning försedd OXA (Oexploderad ammunition)/sjöfynd av inom Försvarsmakten känd konstruktion.	Friläggning och/eller oskadliggörande genom sprängning.	215 kronor per dag
2:1 Med tändanordning och sprängladdning försedd OXA/sjöfynd av inom Försvarsmakten okänd konstruktion.	Friläggning och/eller oskadliggörande genom sprängning.	740 kronor per dag
2:2 OXA/sjöfynd enligt pkt 1, belägen på sådant vattendjup att dykutrustning krävs vid arbete.	Friläggning och/eller oskadliggörande genom sprängning.	740 kronor per dag.
3 OXA/sjöfynd enligt pkt 2:1, belägen på sådant vattendjup att dykutrustning krävs vid arbete.	Friläggning och/eller oskadliggörande genom sprängning.	1270 kronor per objekt.
4 Ammunition av under 1-3 angivet slag.	Desarmering, desaptering, tömning eller partiell sprängning med spränglist eller sprängform som har utförts efter godkännande av HKV Säkerhetsinspektionen.	1270 kronor per objekt, i förekommande fall utöver det tillägg som kan utgå enligt 1-3

Anmärkningar:

A) Med sjöfynd avses detsamma som i SäkI Xxxxx.

B) Ersättning enligt punkt 4 för partiell sprängning med spränglist eller sprängform utgår ej om andra metoder, t ex sprängplatta eller röjningsladdning kan användas.

C) Vid omfattande ammunitionsröjningsuppdrag utöver vad som följer av SäkI Amröj eller vidammunitionsröjningsuppdrag som på grund av särskilda omständigheter måste utföras under förhållanden som innebär onormalt stor risk, får arbetsgivaren bestämma att tillägg ska utgå med annat belopp än som följer av bestämmelserna i ovanstående tabell. Xxxxxxxx ska normalt bestämmas före uppdragets påbörjande och bestämmas efter överläggning mellan arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganisation på förbandsnivå.

D) En arbetstagare som utför beordrad ammunitionsröjning ska vara behörig att utföra xxxxxxxxx.Xxx behörig arbetstagare avses:

1.Arbetstagare som genomgått av Försvarsmakten anordnad utbildning i ammunitionsröjningeller röjning av sjöfynd.

2.Övrig personal som enligt SäkI Xxxxx får röja särskilt angiven svensk OXA.

E) Arbete med/hantering av skarp ammunition av okänd status anses i detta avseende hamotsvarande riskbild som vid arbete enligt punkt 2:1, och ska ersättas med 740 kronor per dag som sådant arbete utförs. Exempel på sådan verksamhet är arbete och vistelse i, och i anslutning till (inom riskområdet), utländska ammunitionsupplag där statusen för ammunitionen är okänd.

Tillfälligt hopptillägg

Den arbetstagare som genomför hopputbildning eller den som fullgör tillfälligt fallskärmstjänst erhåller 100 kronor per dygn under den tid som utbildningen eller den tillfälliga fallskärmstjänsten pågår.

Anmärkning:

Med arbetstagare som utför ”tillfällig fallskärmstjänst” avses inte den arbetstagare som i sin ordinarie befattning är placerad i fallskärmstjänst.

Flygrisktillägg

En arbetstagare, som inte är upptagen på flygtjänstorder eller inte har flygtjänst som sin dagliga gärning, har flygrisktillägg med 70 kronor per dygn, då han enligt föreskrift eller på order deltager i flygning.

Flygrisktillägg utbetalas dock inte till arbetstagare som har flygtillägg eller tillfälligt hopptillägg. Flygrisktillägg erhålls inte heller vid färd med flygplan i reguljär linjetrafik eller under därmed likartade förhållanden.

Arbetstidsberoende tillägg

Jourtillägg, mertidsersättning, obekvämtidstillägg, omplaneringstillägg, övningsdygnsersättning, restidsersättning, tjänstgöringstillägg och övertidsersättning.

Övertidsersättning ger ej underlag till semestertillägg.

4. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar

Försvarsmakten har ersatt 4 kap. Villkorsavtalet med tre egna avtal om arbetstid. Nedan återges avtalet mellan Försvarsmakten och OFR/O FM och OFR/S. De skillnader som finns i avtalen mellan Försvarsmakten och Saco-S FM respektive SEKO Försvar anges på aktuell plats i texten.

Förhandlingsprotokoll arbetstidsavtal och rörlighetsavtal med OFR/O FM och OFR/S

§1 Bakgrund

Parterna har under en längre tid suttit i förhandlingar om ett nytt Arbetstidsavtal, respektive ett nytt Rörlighetsavtal. Detta arbete intensifierades under hösten 2016.

Som ett led i förhandlingarna träffade parterna den 24 februari 2017 en delöverenskommelse då samsyn förelåg rörande ett antal för samtliga parter viktiga frågor.

Förhandlingarna fortsatte därefter med utgångspunkt i delöverenskommelsen. Under första halvan av mars ägde två förhandlingsträffar per vecka rum, för att därefter övergå till löpande heldagsförhandlingar under de två sista veckorna i mars.

§2 Nya avtal

Parterna träffar överenskommelse om nytt Arbetstidsavtal (bilaga A) och nytt Rörlighetsavtal (bilaga B), båda med ikraftträdande den 1 januari 2018. Dessa avtal ersätter nu gällande Arbetstidsavtal och Rörlighetsavtal från och med datum för ikraftträdande.

Parterna konstaterar att Avtal om övningsverksamhet m.m. inom Försvarsmakten (ÖVA) upphör i samband med att det nya arbetstidsavtalet och det nya rörlighetsavtalet träder i kraft (sista giltighetsdatum för ÖVA är den 31 december 2017).

Parterna är överens om att samtliga förbandsavtal som slutits med stöd av nuvarande arbetstidsavtal upphör att gälla per den 1 januari 2018, utom arbetstidsavtal som slutits vid sjöförbanden samt avtal om lokala arbetstidsbestämmelser vid tjänstgöring ombord på marinens segelfartyg under segelfartygsexpedition slutet vid Sjöstridsskolan.

Parterna är medvetna om att delar av Försvarsmaktens verksamhet har särskilda kollektivavtal utifrån dessa verksamheters särart, vilka fortsätter att gälla.

§3 TSFE

Parterna är överens om att prolongera Försvarsmaktens avtal om arbetstidsberäkning för transport- och specialflygverksamhet med bilagor (FM2016-9874:1) att gälla till och med 2017-12-31, då de nya regler som tagits in i bilaga A börjar gälla.

Reglerna om TSFE omfattas av den uppföljning som ska ske enligt § 11. Parterna är överens om att på organisationsenhetsnivå föra diskussion om innehållet i de delar som rör TSFE separat. Ändringar i bilagan föreslås av parter på organisationsenhetsnivå, och förs in efter godkännande av parterna på Försvarsmaktsnivå. Om parterna på organisationsenhetsnivå inte kan enas lyfts frågan till Försvarsmaktsnivå.

Parterna har en ömsesidig rätt att med sex månaders varsel säga upp bilagan kopplad till TSFE till upphörande.

§4 Regelverk av betydelse för det nya arbetstidsavtalet

Parterna är i grunden bundna av det centrala Villkorsavtalet (Villkorsavtal mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O).

Parterna ges i det centrala Villkorsavtalet möjligheten att i många avseenden överenskomma om verksamhetsanpassade regleringar på Försvarsmaktsnivå. Parterna har i stor utsträckning nyttjat denna möjlighet. I den mån särreglering inte återfinns i det Arbetstidsavtal som parterna träffat enligt bilaga A, eller i det Rörlighetsavtal som återfinns i bilaga B, gäller vad som reglerats på central nivå.

De avvikelser och i förekommande fall undantag från vad som annars är stadgat om bland annat dygnsvila och veckovila och som är intagna i Arbetstidsavtalet härleds dels från Villkorsavtalet, dels från regelverket i Rådets direktiv 89/391/EEG samt Europaparlamentets och Rådets direktiv 2003/88/EG.

Parterna noterar avslutningsvis att vissa angivna delar av Arbetstidslagen har gjorts till kollektivavtalsinnehåll, på samma sätt som skett på central nivå, varför även denna lag har betydelse för Arbetstidsavtalet.

§5 Omhändertagande av utmönstringen av ÖVA

Som nämndes ovan under § 2 är parterna överens om att ÖVA upphör att gälla vid årsskiftet 2017/2018. Detta har föranlett förändringar av bland annat Rörlighetsavtalet.

Parterna är även överens om att de individer som idag erhåller det tjänstgöringstillägg som regleras i ÖVA, utan att vara ombordmönstrad personal på något av Försvarsmaktens fartyg, inte ska ha fortsatt rätt till ett sådant tillägg, men istället ska få i-lönen höjd med 1900 kr.

Parterna har i Rörlighetsavtalet kommit överens om ett tjänstgöringstillägg för ombordmönstrad personal på Försvarsmaktens fartyg. Nedanstående grupper ska likställas med ombordmönstrad personal i detta avseende:

– Anställda vid (särskilda) sjötransportenheten tillhörande 1.UBFLJ.,

– Underhållsenheterna vid 3.SJÖSTRIFLJ, 4.SJÖSTRIFLJ samt 1.UBFLJ.

– Röjdyksdivisionen i Skredsvik

– Ekipagekompaniet vid MarinB

– Divisionschefer (DC) samt divisionsadjutanter (DA)

§6 Utmönstring av vissa regler

Parterna har strukit en del av de regler som funnits intagna i tidigare gällande arbetstidsavtal. Bland annat mot bakgrund av att Försvarsmakten numera tillämpar timberäkning av semester och oregelbundet förlagd arbetstid gäller detta exempelvis reglerna om koncentrerad arbetstid, som nu alltså strukits ur avtalet. Om parterna har förbisett ett behov av dessa regler, ska parterna gemensamt verka för att finna en lösning på uppstådd situation och överväga ett eventuellt återinförande av reglerna om koncentrerad arbetstid i parterna arbetstidsavtal.

§7 Gemensamma utbildningsinsatser

Arbetstidsavtalet innehåller många regleringar som är helt nya, såväl till sitt innehåll som till sina begrepp.

Det är av stor vikt att såväl arbetsgivarföreträdare som arbetstagare får god kännedom om de nya reglerna. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att avtalet får ett bra genomslag och tillämpas på ett korrekt sätt, har parterna för avsikt att ta fram ett gemensamt utbildningsmaterial. Parterna ska i detta arbete bland annat utgå från de samlade kommentarer som gjordes i anslutning till slutförhandlingarna under andra halvan av mars månad 2017.

Parterna är överens om att genomföra partsgemensamma utbildningsinsatser. Detta har tidigare genomförts med goda erfarenheter.

§8 Förändringar i systemuppsättningen

Parterna är även medvetna om att arbetstidsavtalet kräver omfattande förändringar av systemteknisk karaktär. I den mån någon av de avtalade lösningarna av någon anledning inte går att genomföra, ska detta omhändertas av parterna på ett sätt som medför minsta möjliga avvikelse från vad som ursprungligen har avtalats.

Parterna ska fortlöpande hållas uppdaterade om arbetets fortskridande.

§9 Tillämpning av nuvarande arbetstidsavtal i vissa särskilt angivna delar under tiden fram till dess att de nya avtalen träder ikraft

Parterna konstaterar att nuvarande avtal är föremål för upprepade tvister, särskilt vad avser tolkningen och tillämpningen av reglerna om insatsarbetstid. En genomgång av ett flertal vilandeförklarade tvister visar att det nu träffade arbetstidsavtalet bättre omhändertar dessa frågor, och tydligare anvisar en tillämpning där samsyn föreligger.

I syfte att minska antalet tvister hänförliga till nuvarande arbetstidsavtal har parterna för avsikt att i närtid försöka enas om ett förhållningssätt under perioden fram till och med ikraftträdandet av de nya avtalen.

§10 Förändringar i systemuppsättningen

I samband med tecknande av det nya Rörlighetsavtal återkallar OFR/O FM de vilandeförklarade tvister som är kopplade till ÖVA och tjänstgöringstillägget.

Parterna har, i enlighet med vad som angavs i delöverenskommelsen, alltjämt för avsikt att lösa ett antal öppna tvister kopplade till nu gällande arbetstidsavtal, i enlighet med vad som där anges.

§11 Uppföljning

Parterna ska utvärdera de nya reglerna under första halvåret 2019.

Parterna har under förhandlingarna uppmärksammat en problematik i förhållande till personell beredskap och ett förbands beredduppgift, och ska mot bakgrund av detta särskilt adressera frågan om hanteringen och tillämpningen av reglerna om beredskap och insatsberedskap, samt vid behov se över den reglering som nu finns intagen i Arbetstidsavtalet.

§12 Tolkning av avtalet

Parterna konstaterar att tolkningsfrågor som uppstår vid tillämpningen av de nya avtalen hanteras inom ramen för avtalsrådets arbete. Parterna enades om att synnerlig tyngd ligger i de partsgemensamma anteckningar som fördes under förhandlingarnas slutskede i mars. Dessa utgör inte avtalstext men ska utgöra grunden för tolkningar i avtalsrådet eller motsvarande. Parterna

tillställs varsitt exemplar av nämnda anteckningar, märkta ”170330 Arbetstidsavtal med kommentarer version 1”, samt ”170330 Rörlighetsavtal med kommentarer version 1.

§13 Giltighetstid och uppsägningstid

Parterna noterar att Arbetstidsavtalets giltighetstid och uppsägningstid regleras i Villkorsavtalet 2 kap 5 §. Parterna är överens om att den ömsesidiga uppsägningstiden ska vara sex månader.

Uppsägningstid och giltighetstid för Rörlighetsavtalet regleras i Rörlighetsavtalet.

§14 Redaktionellt arbete

Parterna är överens om att kontrollera avtalstexter ur ett redaktionellt hänseende och därefter träffas för att underteckna nya, redaktionellt granskade, versioner av förhandlingsprotokollet, arbetstidsavtalet och rörlighetsavtalet, torsdagen den 6 april 2017.

BILAGA A Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar

1. Allmänna bestämmelser

1.1 Allmänt

Detta avtal är träffat med stöd av 2 kap 2 § och 2a § i Villkorsavtal mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O (”Villkorsavtalet”), Villkorsavtal-T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S FM, samt Villkorsavtal mellan Arbetsgivarverket och Seko. Avtalet kompletteras med en bilaga som omfattar gällande bestämmelser i Villkorsavtalet kap 4.

1.2 Arbetstidavtalets förhållande till Villkorsavtalet

Detta avtal ersätter Villkorsavtalet 4 kap 5 – 8 §§, 13 –15§§, 17 §, 18 § första stycket, 19 §, 21 § tredje stycke (kvalificerad övertid), samt 22 § sista stycket.

Villkorsavtalet 4 kap 29 § sista strecksatsen ska tillämpas för tillsyningsmän.

1.3 Giltighetstid och uppsägningstid

Parterna noterar att Arbetstidsavtalets giltighetstid och uppsägningstid regleras i Villkorsavtalet 2 kap 5 §.

Parterna är däremot överens om att den ömsesidiga uppsägningstiden ska vara sex månader.

1.4 Kollektivavtalsreglerade delar av arbetstidslagen

I nedanstående frågor ska arbetstidslagens (ATL) regler tillämpas.

– Undantag från viss offentlig verksamhet (2 § 3 st. ATL)

– Nödfallsövertid (9 § 1 och 2 st. ATL)

– Nödfallsmertid (10 § 2 st. andra meningen ATL)

– Arbetsgivarens skyldighet att föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid (11 § ATL)

– Rast (15 § ATL)

– Paus (17 § ATL)

Ovanstående regler i ATL är härmed kollektivavtalsreglerade. Om dessa bestämmelser i ATL ändras ska parterna i detta avtal ta upp förhandling i frågan.

1.5 Tillämpningsområde

Detta avtal gäller för arbetstagare anställda i Försvarsmakten. Avtalet gäller dock inte:

– arbetstagare enligt 1 kap 1 § Villkorsavtalet (1 kap 1 a § Villkorsavtal T),

– arbetstagare med förtroendearbetstid,

– arbetstagare som genomgår viss utbildning enligt 2.3.4.2,

– arbetstagare vid sjöförbanden så länge som förbandsavtal gäller, samt

– vid tjänstgöring ombord på marinens segelfartyg under segelfartygsexpedition enligt avtal slutet vid Sjöstridsskolan

1.6 Disposition av arbetstidsavtalet

Del 1 innehåller allmänna bestämmelser

Del 2 innehåller regler för listplanering och förläggning av arbetstid Del 3 innehåller regler tillämpliga vid arbete under ordinarie arbetstid Del 4 innehåller regler tillämpliga vid FM-dygn och stödinsats

Del 5 innehåller regler tillämpliga vid stöd till civil verksamhet

Del 6 innehåller regler tillämpliga vid särskilda operationer, ÖB Aktivering och Givakt Del 7 innehåller regler tillämpliga vid höjd beredskap

1.7 Definitioner

Arbetspass	Sammanhängande period av arbetstid
Arbetsperiod	En arbetsperiod består av ett eller flera arbetspass. Arbetspassen bör inte vara fler än två.
Arbetsplats	Plats där arbete utförs.
Arbetsställe	Den plats där arbetstagaren utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i regel den plats där arbetstagaren hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som arbetsställe.
Arbetstid	Tid då arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning, har paus eller måltidsuppehåll.
Beredskap	Skyldighet för arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid vara nåbar för att vid behov och inom angiven tid infinna sig på platsen för tjänstgöringen och utföra arbete.
Beräkningsperiod	Den tidsperiod för vilken genomsnittlig ordinarie arbetstid, beredskap, jourtid, övertid och nödfallsövertid ska beräknas. En beräkningsperiod uppgår till ett kalenderår och kan bestå av en eller flera listperioder
Dygn	Tidsperiod om 24 timmar, t.ex. 07.30-07.30, eller annan angiven 24-timmarsperiod.
Dygnsvila	Sammanhängande ledighet om minst elva timmar under varje dygn.
Flexibel arbetstid	Ordinarie arbetstid för vilken arbetstagaren inom givna tidsramar bestämmer när han eller hon börjar respektive slutar sitt arbete med hänsyn till verksamhetens krav och behov (Flextid).

Flexram	De tidsramar inom vilka en arbetstagare får flexa. Flexramarna följer den i lista förlagda arbetstiden.
Försvarsmaktsdygn	Schabloniserad enhet för fastställande av arbetstid och ersättning. Kan vara planerat eller uppkommet. Förkortas ”FM- dygn”.
Fristående extra arbetspass	Arbetspass som, utan arbetstagares egen begäran, förläggs till annan tid än enligt lista eller omplaneringslista.
Genomsnittlig ordinarie arbetstid	Normalt 40 timmar per vecka under beräkningsperioden.
Insatsberedskap	Tidskrav inom vilket en arbetstagare ska kunna övergå till den verksamhet arbetstagaren ställts i insatsberedskap till.
Jour	Skyldighet för arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att vid behov utföra arbete.
Lista	En fastställd förteckning över arbetstiden och de arbetspass, FM-dygn, stödinsats, jour, beredskap, insatsberedskap samt rast(er) som en eller flera arbetstagare ska fullgöra.
Listperiod	Den tidsperiod under vilken arbetstiden anges och arbetspassen fördelas.
Mertid	Tid för arbete som, efter beslut av arbetsgivaren, fullgörs av en deltidsarbetande arbetstagare utöver den arbetstid som är fastställd i lista eller omplaneringslista.
Måltidsuppehåll	Uppehåll (i stället för rast) för intagande av måltid då arbetsförhållandena inte medger att rast läggs in. Måltidsuppehåll inräknas i arbetstiden.
Normalarbetstid	Normalarbetstiden motsvarar det arbetstidsmått en arbetstagare skulle ha utfört per dag om arbetstagarens arbetstidsmått hade varit jämnt fördelat över beräkningsperiodens samtliga arbetsdagar (i normalfallet 5 dagar per vecka).
Omplaneringslista	En fastställd omplanerad lista.
Ordinarie arbetstid	Den i lista fastställda arbetstiden.
Rast	Avbrott i den dagliga arbetstiden då arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. En rast ska omfatta minst 30 minuter och inräknas inte i arbetstiden. (Se även arbetstidslagen 15 §.)
Uppkommen beredskap/Insatsberedskap	Sådan beredskap eller insatsberedskap som uppkommer på grund av händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren och som inte är planerad i lista eller omplaneringslista.
Uppkommen jour	Sådan jour som uppkommer på grund av händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren och som inte är planerad i lista.
Vecka	En sammanhängande period av sju dygn, t.ex. måndag 05.30 vecka 1 – måndag 05.30 vecka 2
Veckovila	Sammanhängande ledighet om 36 timmar under varje vecka.
Övertid	Arbetstid som, efter beslut av arbetsgivaren, fullgörs utöver den arbetstid som är fastställd i lista eller omplaneringslista och som inte utgör mertid.

2. Listplanering och förläggning av arbetstid

2.1 Arbetstidens längd

2.1.1 Genomsnittlig ordinarie arbetstid för heltidsarbetande

Under ett kalenderår är, för heltidsarbetande arbetstagare, den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden en vecka, som utöver söndag är helgfri, 40 timmar. För helgdag som infaller på måndag – fredag minskas årsarbetstiden med åtta (8) timmar. Detta gäller inte de arbetstagare som gör omräkning enligt 2.1.5 c.

Som helgdagar vilka inträffar på måndag – fredag räknas även midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Beräkningsperioden avser ett kalenderår.

2.1.2 Genomsnittlig ordinarie arbetstid för deltidsarbetande

Den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden för deltidsarbetande arbetstagare är proportionell i förhållande till veckoarbetstiden för heltidsarbetande enligt 2.1.1.

2.1.3 Övriga tidsmått

Samtliga tidsmått i avtalet avser heltidsarbetande arbetstagare. För deltidsarbetande ska de tidsmått som anges i 2.1.4, 2.1.5, 3.3.2, 3.3.3 (avseende flexsaldo) samt 3.8 (avseende beredskapsskyldighetens omfattning) vara proportionella i förhållande till det som gäller för heltidsarbetande.

2.1.4 Förkortade arbetsdagar

Den ordinarie arbetstiden ska minskas med fyra timmar för följande dagar:

– trettondagsafton,

– skärtorsdagen,

– den 30 april som infaller på en måndag-fredag

– dagen före Sveriges nationaldag,

– dagen före alla helgons dag, samt

– den 23 december som infaller på en fredag.

Ovanstående gäller inte de arbetstagare som gör omräkning enligt 2.1.5 punkt c.

2.1.5 Omräkning av arbetstid

För arbetstagare med oregelbunden förläggning av arbete avräknas veckoarbetstiden med:

a) 2 timmar om arbetstiden till någon del under berörd vecka är förlagd mellan klockan 23.00 och 06.00.

b) 4 timmar om arbetstiden till någon del under berörd vecka är förlagd mellan klockan 23.00 och 06.00 samt dessutom till någon del på lördag, söndag eller helgdag.

c) 5 timmar om arbetstiden, i grunden, är förlagd enligt rullande system, dvs. arbetstiden förläggs enligt en återkommande lista där inga eller små förändringar görs över tid och medarbetaren har begränsade möjligheter att påverka arbetstidens förläggning. Arbetstiden är förlagd på dagar oavsett om dessa är vardagar, lör-, sön- eller helgdagar. Dessutom ska minst en arbetsdag under varje 9-veckorsperiod infalla på dag som inte är vardag.

2.2 Arbetstidens förläggning

Arbetstid får förläggas till veckans alla dagar utifrån verksamhetens behov.

Om arbetsförhållandena inte medger att rast läggs in kan den bytas ut mot måltidsuppehåll.

En deltidsarbetande arbetstagares arbetstid ska förläggas, oavsett form av deltid och i före- kommande fall med beaktande av skälen till nedsättning av arbetstiden, i enlighet med bestämmelserna i 2.2-2.4, samt 3.1.

Anmärkning:

Parterna erinrar om att hänsyn ska tas till arbetsmiljöverkets regler kopplade till arbetstidsförläggning och ohälsofrågor.

2.3 Fastställande av lista

2.3.1 Listans innehåll

Förläggningen av den ordinarie arbetstiden, FM-dygn, stödinsats, jour, beredskap samt insatsberedskap bestäms i förväg genom att en lista upprättas.

2.3.2 Listperiodens längd

Arbetsgivaren beslutar om listperiodens längd, vilken dock ska vara minst fyra (4) veckor och högst ett (1) kalenderår. Dock ska en listperiod alltid ta slut vid ett kalenderårsskifte. Detta innebär att denna listperiod kan bli kortare än fyra (4) veckor.

2.3.3 Metod för fastställande av lista

Parterna på organisationsenhetsnivå har möjlighet att komma överens om hur fastställande av lista skall ske genom att teckna kollektivavtal.

För det fall någon överenskommelse om hur fastställande av lista ska ske inte träffas, beslutar arbetsgivaren om arbetstidens förläggning i lista efter förhandling med berörd(a) arbetstagarorganisation(er), enligt nedan.

Senast 30 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla ska arbetstidsplanerande chef förhandla med berörd(a) listförhandlare och därvid presentera sitt förslag till beslut avseende lista. Parterna har ett gemensamt ansvar för att listförhandlingen är avslutad alternativt ajournerad senast då den nya listan ska vara fastställd enligt angiven tid nedan.

Om parterna inte enas om lista i förhandling gäller följande:

1. Förhandlingen ajourneras och parterna på försvarsmaktsnivå förhandlar om riktlinjer för listans utformning.

2. Arbetsgivaren på organisationsenhetsnivå får – när det krävs av verksamhetsskäl – besluta om en provisorisk lista (utifrån normalarbetstidsmåttet) över förläggning av arbetstiden, jour och beredskap med beaktande av de delar som parterna var överens om i listförhandlingen.

3. Den ajournerade förhandlingen om lista mellan parterna på organisationsenhetsnivå återupptas snarast efter att parterna på försvarsmaktsnivå avslutat förhandling om riktlinjerför listans utformning. Förhandlingen ska bedrivas skyndsamt och parterna på organisationsenhetsnivå ska beakta eventuella riktlinjer från försvarsmaktsnivå.

4. Om parterna på organisationsenhetsnivå enas i den återupptagna förhandlingen fastställer arbetsgivaren lista i enlighet med detta. Den nya listan ersätter den provisoriska listan.

5. Om parterna på organisationsenhetsnivå inte enas inom ramen för den återupptagna förhandlingen, fastställer arbetsgivaren listans utformning utifrån de riktlinjer som parterna på försvarsmaktsnivå gemensamt gett ut.

Om representant för Saco-S saknas på organisationsenhet gäller följande:

Senast 30 dagar före den tidpunkt då en arbetstagares lista är avsedd att börja gälla ska arbetsgivaren för arbetstagaren presentera verksamhetens behov av bemanning samt övriga omständigheter som ska tas hänsyn till under den tid listan är avsedd att gälla. Senast 21 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla ska arbetstagaren lämna förslag till lista i vilken han eller hon själv har förlagt sin arbetstid samt i förekommande fall FM-dygn och insatsberedskap.

Förslaget ska även uppta av arbetsgivaren angiven tid för FM-dygn och insatsberedskap.

Arbetsgivaren fastställer listan efter eventuella justeringar som diskuterats med de berörda arbetstagarna. Senast 14 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla ska den nya överenskomna listan skriftligen föreligga.

Om arbetsgivare och arbetstagare inte kan komma överens beslutar arbetsgivaren om arbetstidens förläggning.

2.3.4 Särskilt om arbetstidsplanering av utbildningar

2.3.4.1 Arbetstidsreglerade utbildningar som arbetstidsplaneras

Utbildning som inte omfattas av 2.3.4.2 planeras i lista. Av listan ska framgå vilka dagar utbildningen genomförs och den totala arbetstid som utbildningen omfattar, samt vid Försvarsmaktsinterna utbildningar även hur arbetstiden är förlagd. Vid externa utbildningar följer den preciserade arbetstidsförläggningen av utbildningens kursplan eller motsvarande och medför inte omplaneringstillägg även om kursplan eller motsvarande kommuniceras senare än 30 dagar före utbildningens genomförande.

En förutsättning för arbetstidsplaneringen vid externa utbildningar enligt stycke ett är att antalet kurstimmar inte överstiger det antal timmar som planerats in i lista. Skulle fler timmar tillkomma hanteras dessa överskjutande timmar enligt reglerna om omplaneringslista i 2.4, alternativt enligt reglerna om övertid i 3.4.

2.3.4.2 Utbildningar som är undantagna från arbetstidsreglering

Deltagare vid nedanstående sammanhållna utbildningar är undantagna arbetstidsreglering, vilket bland annat innebär att den period/de perioder som utbildningen avser inte arbetstidsplaneras utifrån reglerna i detta avtal.

- Högre officersprogram (HOP)

- Taktisk stabskurs (TSK)

- Stabsutbildning (SU)

- Högre stabsofficersutbildning (HSU)

- Militärteknisk påbyggnadskurs (MPU)

- Förberedande metodutbildning/självständigt arbete inför Högre officersprogram

- Högre specialistofficersutbildning (HSOU)

- Grundläggande officersutbildning med central antagning till officer för anställd (specialistofficer eller GSS) i FM (OFFU, ROU eller OP)

- Grundläggande officersutbildning med central antagning till specialistofficer för anställd (GSS) i FM (OFFU, AROU eller SOU)

- Grundläggande officersutbildning med central antagning till officer eller specialistofficer för civilt anställda i FM (MGU, FOK, SOU, ASOU, OFFU eller OP)

- Särskild officersutbildning med central antagning för anställd (yrkes- eller reservofficer) med särskild kompetens (SOFU)

Anmärkning:

Fastställande av genomsnittlig ordinarie arbetstid för återstoden av beräkningsperioden sker enligt 2.1.

Stabsutbildning och Xxxxx stabsofficersutbildning genomförs sista gången 2017-2018 (SU), respektive 2016-2018 (HSU).

Semester under ovan angivna utbildningar får, i förekommande fall, endast förläggas under sommarmånaderna (jun-aug).

2.4 Fastställande av omplaneringslista

Arbetsgivaren får vid behov omplanera gällande fastställd lista vad avser arbetstid. För ny arbetstidsförläggning under en pågående listperiod ska bestämmelserna nedan gälla. Om nästa lista är fastställd kan en omplanering ske in i den listperioden. Det ska av lista framgå när beräkningsperioden börjar respektive slutar.

Innan arbetsgivaren beslutar om arbetstidens förläggning i omplaneringslista ska arbetstidsplanerande chef förhandla med berörd(a) listförhandlare på organisationsenhetsnivå.

Om parterna enas om omplaneringslista beslutar arbetsgivaren om den nya listan senast 14 dagar före den tidpunkt då ändringen(arna) är avsedd(a) att börja gälla.

Om parterna inte enas om den nya listan i förhandlingen gäller vad som regleras i 2.3.3.

Vid omplanering av lista utbetalas ett omplaneringstillägg om 800 kronor för den vecka där arbetsgivaren gör en förändring av listan som inskränker arbetstagarens fritid. Om en arbetstagare vill förändra sin lista och detta godtas av arbetsgivaren utbetalas inget omplaneringstillägg.

Förändringen i listan sker senast 14 dagar före den tidpunkt då ändringen(arna) är avsedd(a) att börja gälla.

3. Arbete under ordinarie arbetstid

3.1 Dygns- och veckovila

3.1.1 Dygnsvila

En arbetstagare ska i lista eller omplaneringslista planeras med minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje dygn.

I dygnsvilan ska tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå. Avvikelse från detta får göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas under nämnda tid. Vid nattarbete gäller dock inte detta stycke.

Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.

Uppstår ett behov av att ta ut övertid som medför att dygnsvila inte erhålls, ska berörd arbetstagare ges lämpligt skydd i form av att en bedömning sker av tjänstbarhet.

3.1.2 Veckovila

En arbetstagare ska ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje vecka. Veckovilan ska så långt möjligt förläggas till kalenderveckosluten.

Xxxxxxxxx för två på varandra följande sjudagarsperioder får slås samman till en sammanhängande ledighet om minst 72 timmar, som ska förläggas efter den verksamhet som föranledde sammanslagningen.

Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.

Uppstår ett behov av att ta ut övertid som medför att veckovila inte erhålls, ska berörd arbetstagare ges lämpligt skydd i form av att en bedömning sker av tjänstbarhet.

3.2 Särskilda regler tillämpliga vid längre sammanhållen arbetsperiod

Om en arbetstagare utför arbete enligt denna del (och/eller del 4.3 samt 4.4) i fler än 11 dygn i följd utan sammanhängande veckovila ska arbetstagaren tillförsäkras ledighet och erhålla ersättning enligt nedan.

Tjänstgöring	Ersättning	Tillförsäkrad ledighet
12 – 15	1000 kr/dygn	96 timmar (4 dygn)
16 – 19	1000 kr/dygn	120 timmar (5 dygn)
20 – 22	1000 kr/dygn	144 timmar (6 dygn)
23 -	1000 kr/dygn	168 timmar (7 dygn)

Den tillförsäkrade ledigheten ska förläggas i direkt anslutning till genomförd verksamhet. Undantagsvis får efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare en till två arbetsdagar inplaneras för arbete efter genomförd verksamhet om det krävs ur rapporteringssynpunkt, inlämning av utrustning eller annat skäl.

Ovanstående trappa är emellertid inte tillämplig i de fall då tjänstgöringen överstiger 11 dygn utan sammanhängande veckovila om detta beror på att övertidsarbete utförts under ordinarie veckovila så att 36 timmars sammanhängande ledighet inte uppnås. I förekommande fall tillämpas istället enbart reglerna i 3.1.

3.3 Flexibel arbetstid

3.3.1 Allmänt

Inom ramen för den planerade arbetstiden får en arbetstagare utnyttja flexibel arbetstid om verksamheten så tillåter.

3.3.2 Förläggning av flexibel arbetstid och uttag av ledighet m.m.

Flexramen följer den planerade arbetstidens förläggning på så sätt att arbetstagaren får flexa

- en och en halv (1,5) timme före och en och en halv (1,5) timme efter den planerade arbetsperiodens början,

- en och en halv (1,5) timme före och tre (3) timmar efter den planerade arbetsperiodens slut,

- vid lunch/middag gäller en flexram på totalt två (2) timmar inom vilken en obligatorisk rast på minst 30 minuter ska förläggas.

Om arbetstagaren så önskar får arbetsgivaren medge att arbetstid förläggs till tid utanför flex-ramen. I sådant fall utbetalas inte ob-tillägg.

Ledighet får tas ut som del av dag eller hel dag (t.ex. klämdag) då arbetstagaren önskar och verksamheten så medger. Den del av sådan ledighet som inte ryms inom flexramen ska ha beviljats av arbetsgivaren och regleras i flexsaldot.

3.3.3 Avstämning och flexsaldo

Avstämningstidpunkter är 31 januari, 31 maj och 31 oktober.

Plussaldot får vid varje avstämningstidpunkt uppgå till högst 40 timmar. Vid varje avstämningstidpunkt regleras en arbetstagares plussaldo på så sätt att tid utöver tillåtna 40 timmar stryks ur saldot.

Minussaldot får vid varje avstämningstidpunkt uppgå till högst 10 timmar. Minustid därutöver regleras genom löneavdrag senast före nästkommande avstämningstidpunkt. Avdraget motsvarar 1/175 av den fasta lönen per månad för varje timme som överstiger det tillåtna negativa saldot. Innan sådan åtgärd vidtas ska arbetsgivaren informera berörd arbetstagarorganisation.

3.3.4 Undantag från tillämpning av flexibel arbetstid

Vid särskilda skäl, t.ex. misskötsel av flexibel arbetstid eller tidregistrering, får arbetsgivaren besluta att en enskild arbetstagare inte får utnyttja flexibel arbetstid. Arbetstiden för den berörda arbetstagaren är därmed den i lista angivna tiden. Ett sådant beslut ska vara skriftligt och avse en period om högst ett år. Innan ett sådant beslut fattas ska samråd ske med berörd arbetstagarorganisation.

Då den berörda arbetstagaren undantas från flexibel arbetstid ska hans eller hennes flexsaldo regleras på så sätt att plustid förfaller och för minustid görs avdrag motsvarande 1/175 av den fasta lönen per månad för varje sådan timme.

3.4 Övertid

3.4.1 Allmänt om övertid

Utöver de bestämmelser i Villkorsavtalet som äger giltighet enligt detta avtal (se 1.2), gäller följande.

Med övertidsarbete avses sådant arbete som, efter beslut av arbetsgivaren, utförs

- av heltidsarbetande arbetstagare på tid utöver den arbetstid som är fastställd i lista eller omplaneringslista,

- av deltidsarbetande arbetstagare såväl på tid utöver det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande (8 timmar) som på tid utöver mertid.

Övertidsarbete på vardag ska om möjligt förläggas i anslutning till den ordinarie arbetstiden och på så sätt att arbetstagaren får rast.

För arbete på övertid ska i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från övertidsarbete bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl och framställning av befrielse görs i samband med arbetsgivarens begäran om övertidsarbete.

Arbetsgivaren får inte begära övertidsarbete av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn. Av en delpensionsledig arbetstagare får arbetsgivaren begära övertidsarbete under högst 25 timmar per kalenderår.

Gränser för tillgängligt utrymme för uttag av övertid, se 3.9.

3.4.2 Beräkning av övertidstillägg

Övertidstillägg per timme betalas enligt följande. Enkel övertid: den individuella lönen per månad/94

Kvalificerad övertid: den individuella lönen per månad/72 Vid beräkning av övertidsersättning gäller följande:

Enkel övertid är övertid som inte enligt nedan är kvalificerad övertid.

Kvalificerad övertid är övertid

- mellan klockan 19.00 på fredag och klockan 07.00 på måndag,

- mellan klockan 19.00 på dag före tjänstgöringsfritt (-fria) kalenderdygn och klockan 07.00 dagen efter det (de) tjänstgöringsfria kalenderdygnet (-n),

- mellan klockan 19.00 på dag före trettondedag jul, 1:a maj, kristi himmelsfärds dag eller Sveriges nationaldag och klockan 07.00 närmast följande vardag,

- mellan klockan 19.00 på skärtorsdagen och klockan 07.00 närmast följande vardag,

- mellan klockan 19.00 på dag före midsommarafton, julafton eller nyårsafton och klockan

07.00 närmast följande vardag,

- samt i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00.

Styrkta merkostnader som uppkommer för arbetstagaren på grund av beordrat övertidsarbete ska bestridas av arbetsgivaren. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren vilka merkostnader som kommer att uppstå i samband med att denne blir beordrad.

3.4.3 Kompensationsledighet

Kompensationsledighet ska ges under förutsättning att arbetstagaren önskar det och arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till verksamhetens krav.

Kompensationsledighet per övertidstimme omfattar:

- Vid enkel övertid en och en halv gång så lång tid som övertidsarbetet,

- Vid kvalificerad övertid dubbelt så lång tid som övertidsarbetet

3.5 Fristående extra arbetspass

Ett fristående extra arbetspass är ett sådant arbetspass som börjar mer än 30 minuter efter arbetstagarens föregående i lista eller omplaneringslista upptagna arbetspass och slutar mer än 30 minuter före hans eller hennes närmast efterföljande i lista eller omplaneringslista upptagna arbetspass.

Vid tjänstgöring under ett fristående extra arbetspass får arbetstagaren övertidsersättning för den faktiska tiden för arbete, dock minst tre (3) timmar. Dock utgör endast den faktiska arbetstiden underlag vid beräkning av extra arbetstid.

Ett fristående extra arbetspass som avbryts av rast om 30 minuter utgör endast ett sådant arbetspass. Detsamma gäller då rasten på grund av arbetstagarens önskan är längre än 30 minuter.

3.6 Obekväm arbetstid

En arbetstagare som tjänstgör på obekväm tid får ob-tillägg enligt nedanstående tabell. Tillägget utbetalas endast för ordinarie arbetstid enligt lista eller omplaneringslista.

Tillägget utbetalas inte när en arbetstagare har ersättning för schablonarbetstid vid utrikes tjänsteresa.

Enkel ob-tid

- mellan kl. 19.00 och kl. 22.00, i den mån det inte är fråga om tid enligt nedan:

20 kr/timme

Kvalificerad ob-tid (I)

- mellan kl. 19.00 på fredag och kl. 07.00 på måndagar,

- mellan kl. 19.00 på dag före trettondag jul, första maj, kristi himmelsfärds dag eller Sveriges nationaldag och kl. 07.00 närmast följande vardag,

- all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag,

- tid i övrigt mellan kl 22.00-06.00:

60 kr/timme

Kvalificerad ob-tid (II)

- mellan kl. 19.00 på skärtorsdagen och kl. 07.00 närmast följande vardag,

- mellan kl. 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och kl. 07.00 närmast följandevardag.

90 kr/timme

3.7 Jour

3.7.1 Allmänt om jour

Med jour avses skyldighet för en arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att vid behov utföra arbete. Under jouren ska arbetstagaren befinna sig på arbetsplatsen eller, beroende på inställelsetid och efter arbetsgivarens anvisning, i anslutning till arbetsplatsen.

Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour. Jourtjänstgöring ska i första hand begäras av arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från jour innan lista eller omplaneringslista är fastställd bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl. Arbetsgivaren får även begära uppkommen jour av en arbetstagare.

Arbetsgivaren får inte begära jourtjänstgöring av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn enligt tjänstledighetsförordningen.

Tid för jourtjänstgöring ska framgå av lista eller omplaneringslista.

3.7.2 Ersättning vid ingripande under jour

Vid ingripande under jourtjänstgöring får arbetstagaren ersättning enligt bestämmelserna för övertid, dock inte enligt fristående extra arbetspass. Tillfälligt ingripande under jourtjänstgöring i form av mottagande av enstaka kortare telefon-samtal/e-post anses inte bryta jouren och medför därför inte heller någon rätt till ytterligare ersättning.

3.7.3 Jourtillägg

Vardagar från måndag kl 07.00 till fredag kl 19.00	60 kr/timme
Mellan kl 19.00 på fredag och kl 07.00 på måndagar	120 kr/timme
Mellan kl 19.00 på dag före trettondag jul, första maj, kristi himmelsfärds dag eller Sveriges nationaldag och kl 07.00 närmast följande vardag	120 kr/timme
Mellan kl 19.00 skärtorsdagen och kl 07.00 närmast följande vardag	180 kr/timme
Mellan kl 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton, eller nyårsafton och kl 07.00 närmast följande vardag	180 kr/timme
Extra tillägg för beordrad uppkommen jour	400 kr/påbörjad 24-timmarsperiod

Jourtillägg erhålls för fullgjord jourtid, dock erhålls jourtillägg för minst 13 timmar då jour fullgörs:

- mellan tidpunkten för den ordinarie arbetstidens slut en arbetsdag och arbetstidens början påföljande arbetsdag, eller

- som sammanhängande jourpass under tjänstgöringsfritt dygn under tiden mellan kl 06.00 och kl 22.00.

Dock utgör endast den faktiska jourtiden underlag vid beräkningen av såväl begränsningen enligt

3.9.2 som vid extra arbetstid.

3.7.4 Särskilt om jour kopplat till visst säkerhets- och övervakningsarbete

Bestämmelserna i denna punkt gäller för jour och koncenterarad arbetstid kopplad till sådant säkerhets- och övervakningsarbete som kräver permanent närvaro för att:

- skydda territoriell integritet, egendom eller person, varmed avses

1. Insatsberedskap för skyddsstyrkor. Med insatsberedda styrkor avses de styrkor som bland annat har till uppgift att ingripa vid kränkningar och angrepp på Sveriges territorium och svenska intressen i närområdet i tid av fred och kris. Här avses även TPSS.

2. Verksamhet som bedrivs med specialutbildad personal som snabbt ska kunna analysera uppgifter om och agera på misstänkta kränkningar av Sveriges territorium och initiera avvärjning av en sådan misstänkt kränkning, exempelvis incidentberedskap, sjö-och luftbevakning.

3. Vakthavande befäl med uppgift i enlighet med andra punkten ovan.

4. Räddningstjänst, fälthållningsledare samt METOCC.

Om endera parten vill att detta ska gälla ytterligare verksamhet ska detta regleras i kollektivavtal mellan parterna på Försvarsmaktsnivå.

Vid ingripande under jourtjänstgöring enligt denna punkt, tillämpas reglerna om uppkommet FM- dygn.

Tillfälligt ingripande under jourtjänstgöring i form av mottagande av enstaka kortare telefon- samtal/e-post anses inte bryta jouren och medför därför inte heller någon rätt till ytterligare ersättning enligt reglerna om uppkommet FM-dygn.

Tid för jourtjänstgöring ska framgå av lista eller omplaneringslista. Till dygns- och veckovila räknas jourtid enligt denna paragraf, dvs. den tid då arbetstagaren inte tas i anspråk för arbete.

Då jour fullgörs enligt denna punkt erhålls jourtillägg enligt 3.7.3. Tillägget utbetalas inte när en arbetstagare har ersättning för FM-dygn, men för hela tiden fram till dess att ersättningen för uppkommet FM-dygn börjar utges.

Vid arbete under planerad koncentrerad arbetstid enligt punkterna 1-4 ovan får avvikelser göras vad gäller bestämmelserna om rast, dygnsvila samt veckovila, dock gäller reglerna i 3.2. För berörda arbetstagare skall en bedömning av tjänstbarheten alltid göras i samband med detta. En sådan koncentrerad arbetstidsförläggning får i normalfallet planeras att pågå under maximalt 4 dygn och individen skall därefter tillförsäkras en arbetsfri period om 11 timmar för varje påbörjat dygn innan ny arbetstidsförläggning kan planeras. Om den tillförsäkrade ledigheten av något skäl inte faller ut, skall anledningen till detta åtminstone utgöras av att en åtgärd måste vidtas för att undvika risk för hälsa eller säkerhet eller att stora ekonomiska värden riskeras. I detta fall skall individen erbjudas annat lämpligt skydd i form av samtal hos företagshälsovården. Denna förläggning av arbetstid bör vara föremål för kontinuerlig utvärdering.

Anmärkning:

En arbetstagare som har deltagit i verksamhet enligt del 4-6 under mer än två månader i följd gäller en skyddstid innan skyldigheten att fullgöra jour inträffar. Skyddstiden omfattar hälften av den tid som arbetstagaren har tjänstgjort i verksamheten enligt del 4-6, dock högst två månader. Berörda parter vid förband får i det enskilda fallet överenskomma om kortare skyddstid. Om endera parten vill att detta ska gälla ytterligare verksamhet ska detta regleras i kollektivavtal mellan parterna.

3.8 Beredskap

3.8.1 Allmänt om beredskap

Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra beredskap. För beredskapstjänstgöring ska i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från beredskap innan lista eller omplaneringslista är fastställd bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl. Arbetsgivaren får även begära uppkommen beredskap av en arbetstagare.

Arbetsgivaren får inte begära beredskapstjänstgöring av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn enligt tjänstledighetsförordningen.

Tid för beredskapstjänstgöring ska framgå av lista eller omplaneringslista men utgör inte arbetstid.

Till dygns- och veckovila räknas beredskapstid, dvs. den tid då arbetstagaren inte tas i anspråk för arbete.

Anmärkning:

Med beredskap avses skyldighet för en arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande och vara nåbar för att vid behov och inom angiven tid infinna sig på platsen för tjänstgöringen och utföra arbete.

Kravet på att vara nåbar är alltså kopplat till att arbetstagaren är satt i beredskap och erhåller beredskapsersättning. Om detta inte är fallet, är arbetstagaren inte heller skyldig att varken vara nåbar eller att inställa sig tidigare än vad som är planerat i lista.

Att vara på arbetsplatsen är inte heller samma sak som att formellt vara personellt beredskapssatt i arbetstidsavtalets bemärkelse då dessa regler tar avstamp i just kravet på nåbarhet under tjänstgöringsfri tid. För det fall en händelse uppstår under arbetstid som kräver att arbete utförs i annan omfattning än vad som framgår av planerad lista har arbetsgivaren att ta hänsyn till de övriga regler som finns i detta avtal (bland annat reglerna om uppkommet FM-dygn).

Bruket av insatsberedskap garanterar en personell tillgänglighet givet den tidsram som gäller för den personella inställelsetiden, exempelvis 1-3 dygn. För varje dygn som detta personella krav på inställelsetid föreligger, ska också motsvarande ersättning utbetalas. Föreligger inte personell beredskap med krav på inställelsetid är arbetsgivaren hänvisad till övriga regler som finns i detta avtal. Att organisationsenheterna själva har en beredduppgift som ställer krav på att kunna leverera viss förmåga inom viss angiven tid är en annan sak. Organisationsenheterna kan å sin sida behöva använda personell beredskap för att leverera i enlighet med de krav som ställs på organisationsenhetens tillgänglighet. Organisationsenheterna ska vara tydliga i att kommunicera till arbetstagarna skillnaden mellan den personella beredskapen med krav på inställelsetid och organisationsenhetens beredduppgift.

3.8.2 Beordrad inställelse

När arbetstagare fullgör beredskap och beordras att inställa sig för tjänstgöring påbörjas respektive avslutas arbetstiden vid avresa från respektive återkomst till hemmet eller annan plats som överenskommits med arbetsgivaren.

Tillfälligt ingripande under beredskapstjänstgöring i form av mottagande av enstaka kortare telefonsamtal/e-post anses inte bryta beredskapen och medför därför inte heller någon rätt till ytterligare ersättning.

3.8.3 Beredskapstillägg

För beredskapstjänstgöring utbetalas beredskapstillägg enligt nedanstående tabell. Tillägget utbetalas inte när en arbetstagare har ersättning för FM-dygn.

Vardagar från måndag kl. 07.00 till fredag kl. 19.00:	30:-/tim
Mellan kl. 19.00 på fredag och kl.07.00 på måndagar:	60:-/tim
Mellan kl.19.00 på dag före trettondedag jul, första maj, kristi himmelsfärds dag eller Sveriges nationaldag och kl. 07.00 närmast följande vardag:	60:-/tim
Mellan kl. 19.00 på skärtorsdagen och kl. 07.00 närmast följande vardag:	90:-/tim
Mellan kl.19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton, eller nyårsafton och kl. 07.00 närmast följande vardag	90:-/tim
Extra tillägg för beordrad uppkommen beredskap	300:-/påbörjad 24-timmarsperiod

3.8.4 Insatsberedskap

Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra insatsberedskap. Arbetsgivaren får även begära uppkommen insatsberedskap av en arbetstagare.

Under insatsberedskap ska arbetstagaren vara nåbar. Arbetstagaren ska infinna sig på den av arbetsgivaren angivna platsen och tiden enligt besked om inställelse.

Arbetsgivaren får inte begära insatsberedskap av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn enligt tjänstledighetsförordningen.

Tid för insatsberedskap utgör inte arbetstid. Till dygns- och veckovila räknas insatsberedskapstid, dvs. den tid då arbetstagaren inte tas i anspråk för arbete.

Inställelsetid:

a) Inställelsetid inom 1 – 3 dygn (24-72 tim)

Insatsberedskap omfattar hela dygn.

b) Inställelsetid inom 4 – 10 dygn (73-240 tim)

Insatsberedskap omfattar hela dygn.

För inställelsetid inom 24 timmar gäller vad som regleras i 3.8.3.

För tjänstgöring i insatsberedskap utbetalas insatsberedskapstillägg enligt nedanstående tabell.

Ersättning för	Insatsberedskap	Uppkommen insatsberedskap
Inställelse inom
*1-3 dygn	181:-/dygn eller 5 500:-/mån.	27:-/dygn eller 7 500:-/mån.
*4-10 dygn	69:-/dygn eller 2084:-/mån.	116:-/dygn eller 3500:-/mån.
Under insatsberedskap med inställelse 1-3 dygn eller 4-10 dygn kan en arbetstagare även ha jour- tjänstgöring eller tillfälligtvis vara beordrad beredskap med inställelse inom högst 24 timmar. I sådant fall utbetalas även jourtillägg (3.7.3) resp. beredskapstillägg (3.8.3).

3.9 Tillgängligt utrymme för övertid, jour, beredskap m.m.

3.9.1 Övertid

Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl, får arbetsgivaren begära att en arbetstagare ska arbeta på övertid högst 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 200 timmar under ett kalenderår.

Övertid som har kompenserats med ledighet ska inte räknas in i de 200 timmarna. Sådan ledighet ska förläggas under det berörda kalenderåret.

3.9.2 Jour

Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour högst 50 timmar under en kalendermånad. Jour får sammanläggas till en period för tre på varandra följande kalendermånader, dock högst 150 timmar sammanlagt. Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour högst 416 timmar under ett kalenderår. I detta utrymme om 416 timmar ska i förekommande fall även ingå fullgjorda övertidstimmar.

3.9.3 Jour kopplad till visst säkerhets- och övervakningsarbete

Jour reglerad i 3.7.4 får tas ut med ytterligare 484 timmar under ett kalenderår. I denna tillkommande kvot ska i förekommande fall även ingå fullgjorda övertidstimmar.

Då arbetsgivaren begär att en arbetstagare ska fullgöra jour enligt denna paragraf ska fullgjord tjänstgöring avräknas de 484 timmarna så länge sådana finns att tillgå.

3.9.4 Nödfallsövertid

Nödfallsövertid får tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver. Lokal arbetstagarorganisation inom vars avtalsområde arbetet faller ska snarast underrättas om att nödfallsövertid tas ut.

3.9.5 Beredskap

En heltidsarbetande arbetstagare är skyldig att fullgöra beredskap i högst 1000 timmar under ett kalenderår.

3.9.6 Insatsberedskap

Beredskapstiderna för insatsberedskap löper normal sett under längre perioder, varför denna beredskapstyp löper utan rambegränsning.

3.9.7 Överenskommelse om utökad ram

För ytterligare övertid, jourtid eller beredskapstid krävs ett kollektivavtal mellan parterna på organisationsenhetsnivå. När parterna på organisationsenhetsnivå avser träffa överenskommelse om utökad ram ska parterna på försvarsmaktsnivå informeras innan sådan överenskommelse träffas. En överenskommelse om ytterligare övertid får utsträckas till sammanlagt högst 416 timmar.

3.10 Byte av organisationsenhet eller anställningens upphörande

3.10.1 Hantering av saldon m.m.

För en arbetstagare som slutar sin anställning hos Försvarsmakten eller byter organisationsenhet gäller följande.

Vid byte av organisationsenhet eller anställning inom Försvarsmakten följer samtliga saldon med till den nya organisationsenheten. För medarbetare som byter till tidvis tjänstgörande anställning eller vid övergång till chefsavtalet följer saldon inte med.

Vid anställningens upphörande eller byte till tidvis tjänstgörande anställning ersätts fullgjord arbetstid enligt lista utöver ordinarie arbetstid – för varje sådan timme utbetalas 1/165 av den individuella lönen – eller görs avdrag för tid som inte motsvarar fullgjord ordinarie arbetstid – för varje sådan timme görs avdrag motsvarande 1/175 av den fasta lönen per månad eller, om sådant avdrag inte kan göras, faktureras arbetstagaren aktuellt belopp. Ersättning eller avdrag enligt sista strecksatsen görs i samband med den slutliga regleringen av lön och andra ersättningar.

Sådan kompensationsledighet som intjänats under FM-dygnsverksamhet men inte kunnat läggas ut i direkt samband med ledighetens intjänande ska tas ut i ledighet innan anställningen upphör. Om det finns särskilda verksamhetsskäl till att detta inte kunnat ske, ersätts innestående kompensationsledighet i pengar. För varje sådan timme utbetalas 1/165 av den individuella lönen.

3.10.2 Särskilt om flexsaldo

Innan byte av organisationsenhet ska en arbetstagare reglera sitt flexsaldo på så sätt att detta vid organisationsenhetsbytet uppgår till högst + 40 respektive -10 (för heltidsarbetande). Härvid ska arbetsgivaren medverka till denna reglering.

Innan en arbetstagare slutar sin anställning hos Försvarsmakten ska han eller hon reglera tidssaldot genom ledighet eller inarbetning. Om arbetstagaren önskar och verksamheten så tillåter får sådan ledighet omfatta mer än en dag i följd. En arbetstagare som har ett plussaldo och inte har tagit ut ledighet ersätts inte för plustiden. Om arbetstagaren inte har inarbetat minustid ska detta regleras genom avdrag motsvarande 1/175 av den fasta lönen per månad för varje sådan timme eller, om sådant avdrag inte kan göras, faktureras arbetstagaren aktuellt belopp. Innan sådant avdrag/åtgärd görs ska berörd arbetstagarorganisation informeras.

3.11 Arbetstid under utrikes tjänsteresa m.m.

Denna punkt gäller utrikes tjänsteresa, dock inte vid förrättning i planerat eller beslutat insatsområde.

Arbetstiden ska om möjligt planeras och fastställas i lista eller omplaneringslista. I annat fall gäller att en schablonarbetstid inplaneras om tretton (13) timmar per kalenderdygn.

Ersättning för schablonarbetstid: 200 kr/dygn.

4.FM-dygn och stödinsats

4.1 Förutsättningar

I den mån arbetsgivaren anser att Försvarsmaktens verksamhet inte kan bedrivas på ett ändamålsenligt sätt enligt vad som framgår av del 3 får verksamheten planeras och genomföras under FM-dygn eller stödinsats. Reglerna i del 3 tillämpas inte i dessa fall.

Den verksamhet som kan hanteras inom ramen för FM-dygn ska typiskt sett vara sådan att den på grund av verksamhetens art inte kan tidsplaneras enligt reglerna i del 3.

Reglerna om FM-dygn kan även tillämpas vid viss verksamhet som kan tidsplaneras, då syftet med verksamheten är att på ett mer oförutsägbart eller utdraget sätt träna, validera, kontrollera eller nyttja stabs-/ organisationsenhetsdelar i lösandet av Försvarsmaktens uppgifter.

Dygnsvilan får under FM-dygn och stödinsats underskrida elva sammanhängande timmar under varje dygn och förläggas under dygnets alla timmar.

Xxxxxxxxxx får under FM-dygn och stödinsats underskrida 36 sammanhängande timmar under varje period om sju dagar.

4.2 Skyddsregler

Arbetstagarnas säkerhet och hälsa ska så långt som det är möjligt tryggas mot bakgrund av gällande arbetsmiljöregler och Försvarsmaktens säkerhetsinstruktioner.

Arbetsgivaren ska ur ett arbetsmiljöperspektiv löpande följa upp uttaget av antal FM-dygn.

4.3 Planerat FM-dygn

4.3.1 Ersättning m.m.

Totalt under året genomförda FM- dygn/uppkomna FM-dygn	Ersättning	Tillägg FM-dygn	Kompensationsledighet
1 – 10	1050 kr/dygn		8 timmar
11 -	1050 kr/dygn	0,023xI-lön	4 timmar

Arbetsgivaren har att planera verksamheten så att den genomsnittliga arbetstiden under listperioden hanteras på ett korrekt sätt.

Intjänad ledighet bör förläggas snarast efter ledighetens intjänande.

Ändringar av planerad kompensationsledighet hanteras inom ramen för reglerna om listplanering. Om arbetsgivaren vill göra ändringar av planerad kompensationsledighet senare än vad som är möjligt att omhänderta genom omplanering av lista, ersätts arbetstagaren såsom för övertid.

Överenskommelse om att flytta på kompensationsledigheten kan vid denna senare tidpunkt också träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare.

4.3.2 Ersättning m.m. vid kortare tjänstgöring

För arbetstagare som tjänstgör mindre än 30 dagar i följd gäller nedanstående tabell.

Totalt under året genomförda FM- dygn/uppkomna FM-dygn	Ersättning	Tillägg FM-dygn	Kompensationsledighet
1 – 10	1050 kr/dygn	0,046 x I-lön
11 -	1050 kr/dygn	0,046 x I-lön

Anställningsperioder om vardera 29 dagar i följd ska åtskiljas av minst en vecka. Om undantagsvis så inte kan ske av verksamhetsskäl, har arbetstagaren rätt till ersättning motsvarande de som tjänstgör 30 dagar eller mer i följd.

4.3.3 Avbrutet eller inställt FM-dygn

Avbryter arbetsgivaren ett planerat FM-dygn ska den i lista angivna arbetstiden anses fullgjord. Utför arbetstagaren istället annan arbetsuppgift under denna tid betalas ingen ytterligare ersättning ut under det påbörjade dygnet.

Om arbetsgivaren ställer in ett FM-dygn innan det påbörjats, bör den för berörd vecka planerade och återstående arbetstiden snarast läggas ut på ett för arbetstagaren normalt sätt inom arbetsområdet.

Avbryter en arbetstagare ett planerat FM-dygn på grund av beviljad semester, sjukdom eller tjänstledighet ska det FM-dygn som avbryts anses som fullgjort om arbetstagaren deltagit under minst 12 timmar.

4.3.4 Arbetstidsberäkning vid planerat FM-dygn

Varje planerat FM-dygn anses i listplaneringshänseende motsvara 8 timmar fullgjord arbetstid. Dessa timmar planeras in i lista eller omplaneringslista.

4.3.5 Särskilda regler tillämpliga vid längre sammanhållen arbetsperiod

Om en arbetstagare utför arbete (som regleras i del 3 och/eller del 4.3 samt 4.4) i fler än 11 dygn i följd utan sammanhängande veckovila ska arbetstagaren tillförsäkras ledighet och erhålla ersättning enligt nedan.

Tjänstgöring	Kompensation för utebliven veckovila	Tillförsäkrad ledighet
12 – 15	1000 kr/dygn	96 timmar (dygn)
16 – 19	1000 kr/dygn	120 timmar (dygn)
20 – 22	1000 kr/dygn	144 timmar (dygn)
23 -	1000 kr/dygn	168 timmar (dygn)

4.4 Uppkommet FM-dygn

4.4.1 Allmänt om uppkommet FM-dygn

Behov kan uppstå av att tillämpa FM-dygn även om detta inte planerats i lista eller omplaneringslista,

s.k. uppkommet FM-dygn.

Uppkommet FM-dygn ska i första hand begäras av en arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från uppkommet FM-dygn bör inte nekas då en arbetstagare är förhindrad och har godtagbara skäl.

4.4.2 Ersättning m.m.

Vid uppkommet FM-dygn utgår ersättning för timme 1-6 i enlighet med beräkning av övertidstillägg (se 3.4). Fortgår verksamheten längre än 6 timmar startar dygnskonstruktionen från och med timme 7, och efterföljande dygn ersätts enligt tabellen nedan fram till dess att verksamheten avbryts.

Totalt under året genomförda FM- dygn/uppkomna FM-dygn	Ersättning vardag	Ersättning lör-, sön- eller helgdag	Tillägg FM- dygn	Kompensations- ledighet
1 – 10	1350 kr/dygn	1650 kr/dygn		8 timmar
11 -	1350 kr/dygn	1650 kr/dygn	0,023xI-lön	4 timmar

Om uppkommet FM-dygn inträffar på kalenderdygn som enligt tidigare fastställd lista är tjänstgöringsfritt ligger inga timmar i listan som kan anses fullgjorda. För varje sådant fullgjort FM- dygn ska istället 8 timmars ytterligare kompensationsledighet erhållas, utöver vad som framgår av tabellen ovan.

Intjänad ledighet bör förläggas så snart efter ledighetens intjänande som omständigheterna medger. Anmärkning:

Parterna är överens om att det är möjligt att gå direkt in på ersättningskonstruktionen för

uppkommet helt FM-dygn enligt tabellen ovan efter beslut av Överbefälhavaren eller C Insats. Fattas beslut om uppkommet FM-dygn på annat sätt, tillämpas alltid först ersättningsmodellen för 1-6 timmar innan tabellen ovan tillämpas.

Om arbetstagare kallas in som ersättare vid planerat FM-dygn går denne direkt in på dygnskonstruktionen utan att först tillämpa ersättningsreglerna för 1-6 timmar.

Arbetsgivaren ska ur ett arbetsmiljöperspektiv löpande följa upp uttaget av antal timmar under uppkommet FM-dygn.

4.4.3 Arbetstidsberäkning vid uppkommet FM-dygn

Vid uppkommet FM-dygn då detta har gått över gränsen till dygnskonstruktionen ska den arbetstid som ligger i lista anses som fullgjord. Avräkningen sker på det dygn där övervägande andel timmar av FM-dygnet hänförs till.

I den mån tid i lista överstiger, alternativt underskrider, åtta timmar, ska kompensationsledigheten justeras upp eller ner så att totalt antal timmar de aktuella dygnen blir 16 timmar alternativt 12 timmar, beroende på vilket ledighetsintjänande som är aktuellt (8 eller 4 timmar).

4.4.4 Särskilda regler tillämpliga vid längre sammanhållen arbetsperiod

Tjänstgöring	Kompensation för utebliven veckovila	Tillförsäkrad ledighet
12 – 15	1000 kr/dygn	96 timmar (4 dygn)
16 – 19	1000 kr/dygn	120 timmar (5 dygn)
20 – 22	1000 kr/dygn	144 timmar (6 dygn)
23 -	1000 kr/dygn	168 timmar (7 dygn)

4.5 Stödinsats vid internationell insats

4.5.1 Planerad stödinsats

Varje dygn under en planerad stödinsats anses i listplaneringshänseende motsvara 8 timmars fullgjord arbetstid.

En planerad stödinsats inom eller utom ett insatsområde får omfatta högst 16 sammanhängande kalenderdygn på plats inom eller utom det aktuella insatsområdet. Resa till och från stödinsatsen inräknas således inte in i angiven tid.

4.5.2 Uppkommen stödinsats

Om stödinsatsen inte är fastställd i lista eller omplaneringslista så är den uppkommen. Vid uppkommen stödinsats anses den arbetstid som ligger planerad i lista eller omplaneringslista för den aktuella tiden vara fullgjord.

Vid en stödinsats som är kortare än sju kalenderdygn avräknas ändå sju kalenderdygn.

Uppkommen stödinsats får på individnivå omfatta högst 56 kalenderdygn per kalenderår, dock högst 16 sammanhängande kalenderdygn. Tidsbegränsningen åsyftar tid på plats inom eller utom insatsområdet. Resa till och från den uppkomna stödinsatsen räknas således inte in i angiven tid.

4.5.3 Kombination av uppkommen och planerad stödinsats

En planerad stödinsats om högst 16 sammanhängande kalenderdygn på plats inom eller utom insatsområdet får direkt efterföljas av en uppkommen stödinsats med insatsarbetstid om högst 16 sammanhängande kalenderdygn på plats inom eller utom insatsområdet, och detta gäller även det omvända.

4.5.4 Överenskommelse om längre stödinsats

Parterna får på organisationsenhetsnivå i kollektivavtal komma överens om längre planerad eller uppkommen stödinsats än 16 sammanhängande kalenderdygn på plats inom eller utom insatsområdet.

4.5.5 Ersättning vid planerad stödinsats

Tjänstgöring under:

Månadslön = 1,3*I-lön + 8000:-

-minst en kalendermånad:

-mindre än en kalendermånad:

Lönetillägg per påbörjat dygn = 0,0099*I-lön + 264:-

Anmärkning:

Vid stödinsats finns även tillämpliga regler om ersättning i bland annat Försvarsmaktens avtal om villkor vid tjänstgöring i en internationell militär insats.

4.5.6 Ersättning vid uppkommen stödinsats

Tjänstgöring under
- minst en kalendermånad:	Månadslön = 1,3*I-lön + 8000:-
- mindre än en kalendermånad:	Lönetillägg per påbörjat dygn = 0,0099*I-lön + 264:-
- extratillägg om 66kr/fullgjord 24-timmarsperiod
- ledighet om en (1) dag för tjänstgöring på dag som är tjänstgöringsfri enligt planerad lista eller omplaneringslista
Ytterligare ledighet om en dag erhålls för tjänstgöring på varje dag som är tjänstgöringsfri enligt planerad lista eller omplaneringslista. Under tid denna bestämmelse tillämpas ska inte 11 § Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en internationell militär insats för arbetstagare tillhörande OFR/O FM eller OFR/S, respektive SACO Försvar och SEKO Försvar, tillämpas.

Anmärkning:

Vid stödinsats finns även tillämpliga regler om ersättning i bland annat Försvarsmaktens avtal om villkor vid tjänstgöring i en internationell militär insats.

4.5.7 Arbetstidsplanering vid hemkomst efter stödinsats

Enligt 4.5.1 ska varje dygn under en planerad stödinsats i listplaneringshänseende anses motsvara 8 timmars fullgjord arbetstid. En konsekvens av detta är att det tas mer arbetstid i anspråk under en stödinsats, än vad som normalt är fallet under motsvarande antal kalenderdygn under arbete på ordinarie arbetstid. För att ordinarie arbetstid ska uppgå till 40 timmar i genomsnitt per vecka, måste utjämning ske under innevarande eller nästkommande listplaneringsperiod. I möjligaste mån ska emellertid denna åtgärd ske snarast efter hemkomst.

Detsamma ska gälla vad avser uttag av ledighet efter hemkomst från uppkommen stödinsats.

4.5.8 Skyddsregler

Arbetstagarnas säkerhet och hälsa ska så långt som det är möjligt tryggas mot bakgrund av gällande arbetsmiljöregler och Försvarsmaktens säkerhetsinstruktioner.

5. Regler tillämpliga vid stöd till civil verksamhet

5.1 Huvudsaklig inriktning på den civila verksamheten

Av Försvarsmaktens instruktion framgår bland annat att Försvarsmakten ska, med befintlig förmåga och resurser, kunna lämna stöd till civil verksamhet. Detta stöd regleras särskilt i bland annat förordning om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet, lag om skydd mot olyckor och lag om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning, men kan också framgå av vid var tid gällande andra lagar och förordningar.

5.2 Omfattning

I den mån arbetstagare utför arbete inom ramen för Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet och detta arbete inte utförs under ordinarie arbetstid, gäller 5.2.1-5.2.3. I den mån arbetet utförs under ordinarie arbetstid gäller reglerna i del 3.

5.2.1 Ersättning

Den arbetstid som fullgörs utöver ordinarie arbetstid klassificeras som nödfallsövertid.

Ersättning för den arbetstid som enligt del 5. fullgörs utöver ordinarie arbetstid utgår i enlighet med beräkning av övertidstillägg (se 3.4.2).

5.2.2 Dygnsvila

En arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje dygn. Avvikelse får göras tillfälligtvis.

Sker avvikelse ska berörd arbetstagare ges lämpligt skydd i form av att en bedömning sker av tjänstbarhet.

5.2.3 Veckovila

En arbetstagare ska ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Xxxxxxxxxx ska så långt möjligt förläggas till veckosluten.

Avvikelse får göras tillfälligtvis.

Sker avvikelse ska berörd arbetstagare ges lämpligt skydd i form av att en bedömning sker av tjänstbarhet.

6.Regler tillämpliga vid särskilda operationer, ÖB Aktivering, samt Givakt

6.1 Omfattning

Parterna konstaterar att 6.2-6.3 ska gälla vid:

- Särskilda operationer direkt beslutade av Överbefälhavaren på grund av händelser som hotar Sveriges territoriella integritet eller svenska intressen,

- ÖB Aktivering,

- av Överbefälhavaren beordrad Givakt,

Vid dessa händelser gäller inte del 1-5 eller del 7 i detta avtal. Anmärkning:

Dessa strecksatser är tänkta att omhänderta behovet av nivåhöjande åtgärder. I ”normalfallet” kommer händelserna att hanteras utifrån övriga delar i detta avtal (ordinarie arbetstid, planerat FM- dygn, uppkommet FM-dygn). Det handlar om att omhänderta särskilda situationer genom att utöka handlingsfriheten, kalla in personal, aktivera krigsförband eller mobilisera enheter.

Innebörden av och beslutsgången vid ÖB Aktivering och Givakt regleras i annan ordning utanför detta avtal. Nedanstående är en förklaring av innebörden av dessa begrepp i förhållande till arbetstidsavtalet.

ÖB Aktivering innebär att åtgärder vidtas för att sammanföra personal, förnödenheter och anläggningar för att organisera krigsförband i syfte att genomföra operationer eller höja förmågan. Ska reglerna i del 6 kunna tillämpas ska det däremot inte vara fråga om att bedriva samträning och övning för att öka det enskilda förbandets förmåga. Denna typ av träning/övning ska istället i arbetstidshänseende hanteras enligt reglerna i del 1-4.

Givakt beordras av ÖB vid ett snabbt förändrat säkerhetsläge och ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. Uppgifter vid givakt är bland annat att förstärka skyddet av prioriterade objekt samt att genomföra forcerade mobiliseringsförberedelser.

6.2 Arbetstidsberäkning och ersättning

Tid i lista anses som fullgjord. Vid tjänstgöring på dag som är tjänstgöringsfri erhålls kompensationsledighet om 8 timmar.

Arbetstagaren erhåller ett tillägg per påbörjat dygn om 0,0099*I-lön+264 kr.

6.3 Skyddsregler

Arbetstagarnas säkerhet och hälsa ska så långt som det är möjligt tryggas mot bakgrund av gällande arbetsmiljöregler och Försvarsmaktens säkerhetsinstruktioner.

7.Regler tillämpliga vid höjd beredskap

7.1 Omfattning

Parterna konstaterar att för det fall Regeringen har beslutat om höjd beredskap, som berör Försvarsmakten, är det säkerhetspolitiska läget så allvarligt att extraordinära förhållanden råder. Vid av Regeringen beslutad höjd beredskap gäller inte del 1-6 i detta avtal.

7.2 Arbetstidsberäkning

Tid i lista anses som fullgjord.

7.3 Skyddsregler

Arbetstagarnas säkerhet och hälsa ska så långt som det är möjligt tryggas mot bakgrund av gällande arbetsmiljöregler och Försvarsmaktens säkerhetsinstruktioner.

Bilaga 1 TSFE

Avtalsvillkor för transport- och specialflygverksamhet.

Bilagan tillämpas vid transport- och specialflygverksamhet, inkluderat personal som är ianspråktagen i genomförandet av transport eller specialflyguppdraget utan att vara placerad vid TSFE. Bilagan tillämpas inte vid (internationell) insats, stöd till insats samt rustningskontroll (Open skies), eller för stödfunktioner utanför egen enhet för uppstart och/eller stöd som exempelvis drivmedelsförare, flygplatspersonal eller flygledningspersonal.

För det fall fråga uppstår om denna bilagas tillämplighet på viss personal, ska C F7 samråda med lokal ATO i syfte att hitta en avgränsning. Kan inte dessa parter enas ska frågan lyftas till Försvarsmaktsnivå.

Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare tillämpas i den mån frågorna inte regleras nedan.

F14

• Planeringsalternativ F14 fastställs i samband med fastställande av listperiod.

• 14 dagar före genomförande veckans början fastställs arbetstiden.

• Planeringsalternativ F14 ersätts med 600 kr/vecka

• Planeringsalternativ F7 fastställs i samband med fastställande av listperiod.

• 7 dagar före genomförande veckans början fastställs arbetstiden.

• Planeringsalternativ F7 ersätts med 1500 kr/vecka

• Planeringsalternativ F3 fastställs i samband med fastställande av listperiod.

• 3 dagar före genomförande veckan början fastställs arbetstiden.

• Planeringsalternativ F3 ersätts med 2500 kr/vecka

Produktionsdygn

• Produktionsdygn (tidigare F1).

• Används vid svårplanerad verksamhet.

• Vid planering av Produktionsdygn läggs schablontid med 8 timmar per dygn ut.

• Med produktions dygn avses 24 timmar fr.o.m. start av verksamhet.

• Ersättning erhålls endast för påbörjade dygn.

• För varje planerat dygn erhålls 2800 kr.

• För varje lördag, söndag eller svensk helgdag höjs beloppet med 500 kr

Uppkommet produktionsdygn

• För varje produktionsdygn som infaller på tid som sammanfaller med redan fastställd listahöjs beloppet med 500 kr

• Vid produktionsdygn som inträffar efter det att arbetstiden är fastställd skall den planeradearbetstiden ligga kvar. För varje i fastställd lista arbetsfri dag erhåller arbetstagaren 8 timmar ledighet.

Arbetstidsmått

Arbetstidsmåttet för respektive listperiod kan varieras med +/- 40 timmar vid listperiodens utgång. Strävan skall vara att arbetstidsmåttet är +/- 0 vid årets slut.

Råd och anvisningar

• Fastställt planeringsalternativ kan omplaneras till planeringsalternativ med en kortare fastställelsetid, ex F14 till F7. Detta kan göras fram till att arbetstiden är fastställd inom respektive planeringsalternativ. Ekonomisk ersättning utbetalas endast med den ersättning som gäller för det planeringsalternativ som man omplaneras till.

• Fastställt planeringsalternativ som innebär omplanering till planeringsalternativ med längre fastställelsetid skall ske enligt fastställelse för det planeringsalternativ som man ändrar till.

• Om arbetstiden är planerad i fastställd lista utifrån arbetstidsavtalets regler om listplanering, och det uppstår ett behov av planeringsalternativ F14, F7, F3 eller produktionsdygn/uppkommet produktionsdygn, är detta möjligt att lägga in i lista mot erläggande av omplaneringstillägg(utöver den ersättning som utges enligt respektive planeringsregel).

• Vid sjukdom eller lagstadgad tjänstledighet får individen ersättning för påbörjad vecka.

• Produktionsdygn ska huvudsakligen användas vid TSFE-specifik verksamhet. Då TSFE medverkar i övningar m.m. bör istället i förekommande fall reglerna om FM-dygn tillämpas.

Planering och genomförande av flyguppdrag för besättningar verksamma inom transport- och specialflygverksamhet får genomföras enligt nedanstående.

• Arbetstid under transportflyguppdrag bör planeras att uppgå till minst 8 timmar/kalenderdygntill och med hemkomstdagen. Friplanering av arbetstid som inte krävs för att uppfyllaskyddsregler enligt FOM-A bör inte ske.

• Om verksamheten så kräver får en arbetsperiod vara längre än 13 timmar. En arbetsperiod får däremot inte överstiga 20 timmar.

Ovanstående verksamhet innebär ett undantag från bestämmelserna enligt Europaparlamentets och rådets arbetstidsdirektiv

Uppsägning

Parterna har en ömsesidig rätt att med sex månaders varsel säga upp denna bilaga..

Bilaga 2 Transport

Avtalsvillkor för FMLOG Transport

Bilagan tillämpas för chaufförer, lagsamordnare och transportledare vid FMLOG Transport.

Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S, Saco-S FM samt Seko FM tillämpas i den mån frågorna inte regleras nedan.

Arbetstidens förläggning i lista

Planeringslista fastställs senast fredag för nästföljande vecka. Arbetstagaren ska underrättas om arbetstiden senast på fredagen vid arbetsdagens slut.

Arbetstiden är förlagd till helgfri måndag-fredag 07.00 -16.00 och inkluderar 60 minuters lunch, när inte transporterna kräver annan förläggning.

Anmärkning:

Arbetsgivaren ska sträva efter att i god tid underrätta arbetstagaren om den fastställda arbetstiden.

Observera att ovanstående regler ersätter regler om listplanering och förläggning av arbetstid i FM arbetstidsavtal. I den mån arbetsgivaren vill använda sig av FM arbetstidsavtals övriga funktioner (exempelvis FM-dygn) ska ordinarie listplanering tillämpas.

Rast

Rast ska tas ut med 45 minuter efter 4,5 timmars tjänstgöring alternativt med 15 minuter efter 2 timmar och 30 minuter efter 4,5 timmar.

Vid oförutsedda händelser får rast tas ut när det är möjligt att stanna enligt de krav som verksamheten ställer.

Rast kan tas i fordonet vid dubbelbemanning när den ena föraren kör.

Dygnsvila

En normal dygnsvila ska vara minst 11 timmar. Dygnsvilan kan reduceras till 9 timmar vid maximalt 3 tillfällen mellan 2 veckovilor.

Långa transporter (2 chaufförer)

En ny dygnsvila på minst 9 timmar ska förläggas inom en 30-timmarsperiod, räknat från den föregående dygns- eller veckovilans slut. 30 timmarsperioden räknas som påbörjad då arbetet börjar för respektive förare.

Anmärkning:

Förklaring av långa transporter (2 chaufförer)

Detta innebär att den maximala arbetstiden är 21 timmar varav körtiden får var högst 10 timmar per chaufför.

Symboler

Lönetillägg

Xxxxxxxxxx, lagsamordnare och transportledare erhåller ett månatligt lönetillägg. Beloppet är

2 500 kr per månad (avseende heltid) för chaufförer och 1 250 kr per månad (avseende heltid) för transportledare och lagsamordnare.

Uppsägning

Parterna har en ömsesidig rätt att med sex månaders varsel säga upp denna bilaga (Bilaga 2 Transport).

5. Semester

Rätt till semester

1 §

Arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt semesterlagen (1977:480) med de avvikelser som framgår av bestämmelserna i detta kapitel. Med semesterförmåner avses semesterledighet, semesterlön och semesterersättning.

Intjänandeår och semesterår

2 §

Intjänandeår och semesterår sammanfaller och är detsamma som kalenderår.

Semesterns längd

Årssemester

3 §

En arbetstagare har rätt till det antal semesterdagar för helt kalenderår som anges i följande sammanställning.

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

Antal semesterdagar

till och med det år arbetstagaren fyller 29 år

Från och med det år arbetstagaren fyller

30 år 40 år

Ej full årssemester i vissa fall

4 §

Om en arbetstagare varit anställd enligt avtalet endast under en del av kalenderåret ska semestern minskas så att den svarar mot det antal dagar under året som arbetstagaren varit anställd.

Om en arbetstagare varit frånvarande utan lön ska semestern för kalenderåret beräknas som om arbetstagaren inte hade varit anställd under frånvarotiden, om det inte följer något annat av 7 § i detta kapitel.

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

Vid beräkningen enligt första och andra stycket ovan ska ett brutet tal avrundas till närmast högre hela dagantal. Uppgår den beräknade semestern till kortare tid än en halv dag har arbetstagaren inte rätt till semester.

Obetald semester

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

5 §

Arbetstagare som avses i 4 § har i förekommande fall rätt till ytterligare (obetald) semester med så många dagar att den sammanlagda semestern för året uppgår till fem veckor eller, om anställningen enligt avtalet börjar den 1 september eller senare, till en vecka. När sådan ytterligare obetald semester tas ut ska arbetsdagsavdrag enligt 6 kap. 2 § göras för varje semesterdag.

Semester under en del av dagen

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

6 §

Semester under en del av dagen räknas som en hel semesterdag.

En dag då en deltidsarbetande arbetstagare har semester räknas som hel semesterdag.

Semesterrätt vid viss frånvaro

7 §

Utöver vad som följer av semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro, ger frånvaro utan lön av någon av följande anledningar rätt till betald semester.

Anledning till frånvaron:

- Centralt fackligt förtroendemannauppdrag

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

- Föräldraledighet för dag då föräldrapenningtillägg utbetalas

Om partiell föräldraledighet med föräldrapenning kombineras med annan ledighet utan lön så att arbetstagaren är helt ledig, har arbetstagaren rätt till semester endast för den del av ledigheten för vilken föräldrapenningtillägg utbetalas. Det gäller inte om den andra ledigheten har börjat före föräldraledighetens början.

Avräkning från lönen

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

8 §

Om en arbetstagare har haft längre semester än vad han tjänat in, ska avdrag göras på lönen. För varje överskjutande semesterdag avräknas 4,6 % på den fasta lön enligt 3 kap. 2 § som gällde vid semestertidpunkten. Från lönen ska även dras semestertillägg enligt 14 § andra stycket punkt 1 som har utbetalats för de överskjutande semesterdagarna.

Avdrag enligt första stycket ska dock inte göras för obetald semester eller om anställningen har upphört på grund av dödsfall.

Beräkning och förläggning av semesterledighet

Arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid

9 §

För arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid som har sin ordinarie arbetstid jämnt fördelad varje vardag (måndag till fredag) ska varje ordinarie arbetsdag som infaller under semesterperioden räknas som en semesterdag.

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

Arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad förläggning

10 §

För arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad förläggning4 ska semestern kvotberäknas. (För exempel, se bilaga till detta kapitel).

För en arbetstagare som har sådan koncentrerad förläggning och som därmed arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per vecka ska antalet semesterdagar som ska anses ingå i semesterledigheten beräknas enligt följande formel:

Om brutet tal uppstår vid summeringen av delposterna för semesteråret ska avrundning ske till

närmast lägre dagantal.

Om både betalda och obetalda semesterdagar ska läggas ut under semesteråret proportioneras de var för sig.

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

5 x b

= c

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställd lista

genomsnittligt ska fullgöra per vecka

b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten

c =antalet semesterdagar som ska ingå i semester-ledigheten

4 Bestämmelserna gäller såväl heltids- som deltidsarbetande arbetstagare.

Arbetstagare med annan arbetstidsförläggning

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

11 §

För arbetstagare med annan arbetstidförläggning5 än som avses i 9-10 § i detta kapitel rekommenderar de centrala parterna att lokala kollektivavtal sluts om hur antalet semesterdagar ska beräknas. Beräkningen ska göras på ett sätt som är neutralt i förhållande till hur semesterledigheten beräknas för arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid och syfta till en verksamhetsanpassad lösning. I ett sådant lokalt kollektivavtal får parterna överenskomma om avvikelse från vad som sägs om beräkning av semesterledighet i 9 § semesterlagen.

Om arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation inte enas, ska frågan tas upp till förhandling mellan centrala parter.

Om parterna inte enas i den centrala förhandlingen, ska frågan på begäran av part överlämnas för slutligt avgörande till en särskilt inrättad nämnd mellan Arbetsgivarverket och den berörda centrala arbetstagarorganisationen. Nämnden består av två representanter för arbetsgivarsidan och två representanter för arbetstagarsidan samt en opartisk ordförande, som utses gemensamt av parterna.

Semesterns förläggning

12 §

Arbetsgivaren bestämmer hur årssemestern ska förläggas, om inte något annat följer av ett lokalt kollektivavtal. Hänsyn ska tas till arbetstagarnas önskemål. Arbetsgivaren är, om det inte finns särskilda skäl, skyldig att lägga ut en arbetstagares hela årssemester som ledighet under året, om inte arbetstagaren sparar semester enligt 13 §.

Upplysning

Av 12 § semesterlagen framgår att semesterledigheten ska förläggas så att arbetstagaren får en ledighetsperiod om minst fyra veckor under juni - augusti. Detta gäller om inte annat har avtalats eller särskilda skäl föranleder att semesterperioden förläggs till annan tid.

Vid förläggning av sparad semester gäller bestämmelserna i semesterlagen 19 §, 20 § 1 st. samt 21 §.

För Saco- S och SEKO gäller även:

I de verksamheter där planering och förläggning av huvudsemester sker med längre framförhållning än två månader ska en medarbetare som planerar att ta ut föräldraledighet med stöd av Föräldra- ledighetslagen, oavsett vad som där regleras, anmäla detta i samband med ovanstående planering. Ansökan om föräldraledighet kan som tidigast krävas från den 1 mars.

Ansökan kan ske senare än vad som sägs ovan, om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas att medarbetaren inte har kunnat förutse en situation som föranleder ett behov av föräldraledighet. Ett exempel kan vara att det vid en senare tidpunkt än som avses i första stycket framkommer att den normalt anlitade barnomsorgen inte längre är tillgänglig eller att den andra föräldern/vårdnads- havaren blir sjuk och inte kan vårda barnet som planerat.

Andra stycket är inte tillämpligt på barn födda under semesteråret.

5 Jfr 4 kap. 26 §

Sparad semester

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

13 §

Varje arbetstagare som har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar för ett visst kalenderår får spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare kalenderår. Ingen arbetstagare får dock ha fler sparade dagar än 30.

Övergångsbestämmelse

Arbetstagare som den 1 januari 2018 har fler än 30 sparade semesterdagar får ta ut de överskjutande dagarna under en femårsperiod så att arbetstagaren inte har fler än 30 sparade semesterdagar

den 31 december 2022.

Semesterlön

14 §

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

Semesterlönen utgörs av den för arbetstagaren aktuella lönen under semestern plus semestertillägg samt eventuell semesterlönegaranti.

Semestertillägget utgörs av

- 0,44 procent (för Saco gäller 0.49 procent) för varje betald semesterdag av den för arbetstagaren vid semestertidpunkten aktuella fasta lönen per månad plus

- ett belopp motsvarande 0,48 procent för varje betald semesterdag multiplicerat med summan av sådana rörliga lönetillägg som har betalats ut till arbetstagaren året före semesteråret och i vilka semestertillägg inte redan ingår.

Semesterlönegarantin för en heltidsarbetande arbetstagare utgörs från och med den 1 januari 20216 för varje uttagen betald semesterdag av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 1483 kronor och det lägre belopp som utgör summan av 4,6 % av den fasta lönen plus semestertillägg.

Anmärkning

För en deltidsarbetande arbetstagare7 gäller de lägre belopp som svarar mot tjänstgöringens omfattning.

Semestertillägget om 0,44 procent (för Saco gäller 0.49 procent) betalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget för rörliga lönetillägg betalas ut senast i juni månad.

En arbetstagare som får partiell sjukersättning eller partiell aktivitetsersättning8 jämställs med en deltidsanställd arbetstagare vid beräkning av semesterlönen.

6 Beloppet är 1510 kronor från och med 1 januari 2022 och 1537 kronor från och med januari 2023.

7 Se 1 kap. 2 §.

8 T.o.m. den 31 december 2002 partiellt sjukbidrag eller partiell förtidspension.

Semesterlön för semester som inte har kunnat läggas ut

15 §

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

Om en viss del av semestern på grund av arbetstagarens sjukdom eller av andra särskilda skäl inte har kunnat läggas ut under året, omvandlas den till sparad semester.

Om den outtagna semestern inte ryms inom de 3 0 dagar som får sparas, betalas semesterlön ut för det överskjutande antalet dagar. Sådan semesterlön beräknas på samma sätt som semesterersättning enligt 16 §.

Semesterersättning

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

16 §

Semesterersättning utbetalas om en arbetstagare slutar sin anställning hos arbetsgivaren eller myndighetsområdet (se bilaga 1) innan han/hon fått ut all betald semester som han har rätt till.

Semesterersättning betalas ut med ett belopp som för varje outtagen betald semesterdag (även sparade semesterdagar) motsvarar fast arbetsdagslön enligt 3 kap. 2 § plus semestertillägg enligt 14

§.

I förekommande fall betalas semestertillägg ut även för sådana rörliga lönetillägg (se 14 §) som intjänats under avgångsåret.

För SACO-S, OFRO FM och OFR/S gäller:

17 §

Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa enskild överenskommelse enligt 2 kap. 7 § om avvikelser från bestämmelserna om antalet semesterdagar och semester under del av dag.

Enskild överenskommelse om semesterns längd

Bilaga till kapitel 5

För arbetstagare med s.k. kontorsarbetstid med koncentrerad förläggning (koncentrerad

tjänstgöring) tillämpas kvotsemester enligt 5 kap. 10 §. Semesterkvoter framgår av nedanstående tabell.

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

Om brutet tal uppstår vid summeringen av delposterna för semesteråret ska avrundning ske till

närmast lägre dagantal.

Exempel:

En arbetstagare med 30 % tjänstgöring arbetar tre dagar koncentrerat varannan vecka. Antal arbets- dagar i genomsnitt per vecka är 1,5. När arbetstagaren får semester ska antalet utlagda dagar multipliceras med kvoten 3,33. En veckas semester (tre arbetsdagar) blir alltså 10 semesterdagar.

Arbetstagaren får en sammanhängande ledighet om tre veckor.

Exempel på kvotsemester

Antal arbetsdagar i genomsnitt per vecka (a)	Semesterkvot 5/a
4,5	1,11
4	1,25
3,5	1,42
3	1,66
2,5	2,00
2	2,50
1,5	3.33
1	5,00
0,5	10,00

Försvarsmakten har kompletterat 5 kap. Villkorsavtalet med två avtal om semester. Nedan återges avtalet mellan Försvarsmakten och OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar. De skillnader som finns i avtalet mellan Försvarsmakten och Saco-S anges på aktuell plats i texten.

Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om semester för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar

1 §

Parterna tecknar Försvarsmaktens avtal om semester för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar, bilaga 1.

2 §

Om 5 kap. i villkorsavtalet ändras är parterna överens om att se över bifogat avtal.

3 §

Parterna är överens om att tidigast ett år, dock senast två år efter avtalets ikraftträdande göra en utvärdering avseende tillämpningen av detta avtal.

Bilaga 1 Försvarsmaktens avtal om semester för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar

Allmänt

1 §

Detta avtal är träffat med stöd av 2 kap. 2 § villkorsavtalet samt 5 § semesterlagen.

2 §

Detta avtal ersätter 5 kap. 3 §, 4 § sista stycket, 5 - 6 §§, 7 § andra stycket andra strecksatsen samt tredje stycket, 8 – 11 §§, 13 §, 14 §, 15 § andra stycket 16 § i villkorsavtalet.

Semesterns längd

3 §

En arbetstagare har rätt till följande antal semestertimmar för helt kalenderår.

	Semestertimmar
T.o.m. det år då arbetstagaren fyller 29 år	224
Fr.o.m. det år arbetstagaren fyller 30 år	248
Fr.o.m. det år arbetstagaren fyller 40 år	280

För arbetstagare där veckoarbetstiden kontinuerligt är kortare än 40 timmar i genomsnitt per vecka omräknas uttagna semestertimmar upp med kvoten: 40 timmar/arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid som gäller vid tillfället för semestern. Kvoten beräknas med två decimaler. Vid fler decimaler än två sker avrundning nedåt.

Ej full årssemester i vissa fall

4 §

Vid beräkningen enligt första och andra stycket i 5 kap. 4 § villkorsavtalet ska antalet anställningsdagar under året divideras med 365 (vid skottår med 366), varefter kvoten multipliceras med årssemestern. Produkten avrundas till närmaste högre timme. Uppgår den beräknade semestern till kortare tid än fyra timmar har arbetstagaren inte rätt till semester.

Obetald semester

5 §

Arbetstagare som avses i 4 § ovan har i förekommande fall rätt till ytterligare (obetald) semester med så många timmar att den sammanlagda semestern för året uppgår till 200 timmar, eller om anställningen börjar den 1 september eller senare, får arbetstagaren 40 timmar (obetald) semester. För arbetstagare där veckoarbetstiden kontinuerligt är kortare än 40 timmar i genomsnitt per vecka omräknas uttagna semestertimmar upp med kvoten: 40 timmar/arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid som gäller vid tillfället för semestern. Kvoten beräknas med två decimaler. Vid fler än två decimaler sker avrundningen nedåt.

När sådan ytterligare semester tas ut ska avdrag göras för varje semestertimme med den aktuella lönen9 som gällde vid semestertidpunkten /175.

Semester under del av dagen

6 §

Semester kan tas ut för hel- eller del av dag.

Semesterrätt vid viss frånvaro

7 §

- Då barnet är fött före den 1 oktober 2014 ger föräldraledighet för dag då föräldrapenning- tillägg utbetalas rätt till betald semester. För barn födda fr.o.m. den 1 oktober 2014 ger föräldraledighet för dag då föräldralön utbetalas rätt till betald semester.

Om partiell föräldraledighet med föräldralön kombineras med annan ledighet utan lön så att arbetstagaren är helt ledig, har arbetstagaren rätt till semester endast för den del av ledigheten för vilken föräldralön utbetalas. Detta gäller inte om den andra ledigheten har börjat före föräldraledighetens början.

9 I begreppet aktuell lön ska även kalenderdagsavdrag i förekommande fall räknas med.

Avräkning från lönen

8 §

Om en arbetstagare har haft längre semester än vad han eller hon tjänat in, ska avdrag göras på lönen. För varje överskjutande semestertimme ska avdrag ske med 1/175 av den aktuella lönen10 som gällde vid semestertidpunkten. Från lönen ska även dras semestertillägg enligt 11 § andra stycket första punkten i detta avtal som har utbetalats för de överskjutande semestertimmarna.

Avdrag enligt första stycket ska dock inte göras för obetald semester eller om anställningen har upphört på grund av dödsfall.

Beräkning och förläggning av semesterledighet

9 §

För arbetstagare med i genomsnitt 40 timmars arbetstid per vecka förbrukas lika lång tid som den faktiska tid som ligger i lista aktuell semesterdag eller aktuella semesterdagar.

Sparad semester

10 §

Varje arbetstagare som har rätt till fler än 160 betalda semestertimmar för ett visst kalenderår får spara en eller flera av de överskjutande timmarna till ett senare kalenderår. Ingen arbetstagare får dock ha fler sparade timmar än 280.

Övergångsbestämmelse

Arbetstagare som den 31 december 2010 har fler än 35 sparade semesterdagar (motsvarar 280 semestertimmar) får ta ut de överskjutande timmarna under en femårsperiod så att han eller hon inte har fler än 280 sparade semestertimmar den 31 december 2015.

Semesterlön

11 §

Semesterlönen utgörs av den för arbetstagaren aktuella lönen11 under semestern plus semestertillägg samt eventuell semesterlönegaranti.

Semestertillägget utgörs av

- 0,055 procent för varje betald semestertimme av den för arbetstagaren vidsemestertidpunkten aktuella lönen12.

För SACO-S gäller:

• 0,061 procent för varje betald semestertimme av den för arbetstagaren vidsemestertidpunkten aktuella lönen13.

10 I begreppet aktuell lön ska även kalenderdagsavdrag i förekommande fall räknas med. 11 I begreppet aktuell lön ska även kalenderdagsavdrag i förekommande fall räknas med. 12 I begreppet aktuell lön ska även kalenderdagsavdrag i förekommande fall räknas med. 13 I begreppet aktuell lön ska även kalenderdagsavdrag i förekommande fall räknas med.

• Ett belopp motsvarande 0,060 procent, av varje betald semestertimme multiplicerat medsumman av sådana rörliga lönetillägg som har betalats ut till arbetstagaren året föresemesteråret och i vilka semestertillägg inte redan ingår.

Semesterlönegarantin utgörs fr.o.m. den 1 januari 2016 för varje uttagen betald semestertimme av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 167:1014 kronor och det lägre belopp som utgör summan av 1/175 av den aktuella lönen15 plus semestertillägg. För arbetstagare som är anställda eller tjänstgörande med en lägre omfattning än heltid16 gäller det lägre belopp som svarar mot tjänstgöringens omfattning.

Semestertillägget om 0,055 procent betalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.

För SACO-S gäller:

Semestertillägget om 0,061 procent betalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget för rörliga lönetillägg betalas ut senast i juni månad.

Semesterlön för semester som inte har kunnat läggas ut

12 §

Om en viss del av semestern på grund av arbetstagarens sjukdom eller av andra särskilda skäl inte har kunnat läggas ut under året, omvandlas den till sparad semester. Om den outtagna semestern inte ryms inom de 280 timmar som får sparas, betalas semesterlön ut för det överskjutande antalet timmar. Sådan semesterlön beräknas på samma sätt som semesterersättning.

Semesterlönen baseras på den aktuella lönen17 arbetstagaren hade 31 december föregående år. Övergångsbestämmelse

För semester som inte kunnat läggas ut under 2015 och som inte ryms inom de 280 timmarna som får sparas, ska vid utbetalningstillfället bestämmelserna i detta avtal gälla.

Semesterersättning

13 §

Semesterersättning betalas ut om en arbetstagare slutar sin anställning hos arbetsgivaren eller myndighetsområdet innan han eller hon fått ut all betald semester som han eller hon har rätt till. Semesterersättning betalas ut med ett belopp som för varje outtagen betald semestertimme (även sparade semestertimmar) motsvarar 1/175 av den aktuella lönen18 som gäller vid anställningens upphörande plus semestertillägg enligt 11 § i detta avtal. I förekommande fall betalas semester- tillägg ut även för sådana rörliga lönetillägg som intjänats under avgångsåret.

14 Beloppet var 163:00 kronor under perioden 1 januari 2015 till och med den 31 december 2015.

15 I begreppet aktuell lön ska även kalenderdagsavdrag i förekommande fall räknas med.

16 Här avses ej tidvis tjänstgörande personal såsom GSS/T och reservofficerare

17 I begreppet aktuell lön ska även kalenderdagsavdra i förekommande fall räknas med.

18 För arbetstagare som är helt tjänstlediga vid anställningens upphörande sker beräkning på den fasta lönen. I begreppet aktuell lön ska även kalenderdagsavdrag i förekommande fall räknas med.

Semesterlön för kortare anställningar

14 §

För arbetstagare som uppbär arvode eller timlön och där anställningen pågår i högst tre månader ska semesterledighet inte läggas ut. Semesterersättning betalas ut enligt reglerna i 16 b § semesterlagen.

Giltighetstid och uppsägningstid

15 §

Detta avtal gäller från 2016-01-01 tills vidare under villkorsavtalets giltighetstid med en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Samtidigt upphör Försvarsmaktens avtal om semester för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar från 2013-06-13.

6. Löneavdrag

Allmänna bestämmelser om löneavdrag

1 §

En arbetstagare ska vid ledighet eller annan frånvaro från arbetet ha löneavdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel. I 7, 8 och 9 kap. regleras lön vid viss frånvaro.

Beräkning av löneavdrag

2 §

Löneavdrag görs som månadsavdrag, arbetsdagsavdrag, kalenderdagsavdrag eller timavdrag.

a) Månadsavdrag	X procent av fast lön i förhållande till ledighetens omfattning
b) Arbetsdagsavdrag	4,6 (12/260) procent av aktuell lön för varje arbetsdag som ledigheten omfattar.
c) Kvotberäknat arbetsdagsavdrag vid koncentrerad tjänstgöring	5 x b = c a	a= antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren genomsnittligt ska fullgöra per vecka b = arbetsdagsavdraget i kronor c = kvotberäknat arbetsdagsavdrag i kronor
d) Kalenderdagsavdrag	3,3 (12/365) procent av aktuell lön för varje kalenderdag som ledigheten omfattar
e) Timavdrag	1/175 av fast lön uppräknad till heltid
f) Kvotberäknat timavdrag vid oregelbunden (schemalagd) arbetstid	40 x b = c a	a = den genomsnittliga veckoarbetstid i timmar som arbetstagaren ska fullgöra b = timavdraget i kronor c = kvotberäknat timavdrag i kronor

Löneavdrag för en viss månad får inte överstiga lönen för månaden i fråga.

Om en ledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med hela den fasta lönen (= helt månadsavdrag).

Om ledigheten endast omfattar en viss del av arbetstiden ska ett partiellt avdrag (månadsavdrag, arbetsdagsavdrag eller kalenderdagsavdrag) göras som svarar mot ledighetens omfattning.

Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl får arbetsgivaren besluta att löneavdrag inte ska göras eller ska göras enligt andra grunder än som anges i avtalet.

Löneavdrag vid ledighet

3 §

Löneavdrag vid ledighet ska göras enligt a) – d) nedan om inte annat följer av vad som anges i 4-10 §§ detta kapitel eller i 9 kap. 1-3 §§.

Vid frånvaro som är åtskild av enbart tjänstgöringsfria dagar och där avdrag ska göras för de tjänstgöringsfria dagarna enligt nedan, ska den frånvaro som föregår de tjänstgöringsfria dagarna bestämma omfattningen på avdraget även för dessa. Denna regel ersätter regleringen i

15 § tjänstledighetsförordningen (1984:111) i de fall den skulle ha varit tillämplig.

a) Ledighet om högst 5 arbetsdagar i följd

1. Vid ledighet om högst 5 arbetsdagar i följd görs arbetsdagsavdrag enligt 2 § b) för varje arbetsdag som ledigheten omfattar.

2. För arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning enligt 4 kap. 26 § (hel- eller deltid)görs timavdrag enligt 2 § e) för varje arbetstimme som ledigheten omfattar. Om den genom-snittliga veckoarbetstiden avviker från 40 timmar ska timavdraget kvotberäknas enligt 2 § f).

3. För arbetstagare som har koncentrerad tjänstgöring (1 kap. 2 §) ska arbetsdagsavdraget vidsjukfrånvaro eller annan frånvaro kvotberäknas enligt 2 § c). Detta gäller för såväl heltidsarbetande som deltidsarbetande arbetstagare samt arbetstagare med delpension.

b) Ledighet om 6 arbetsdagar eller mer i följd

• Vid ledighet om 6 arbetsdagar eller mer i följd görs kalenderdagsavdrag enligt 2 § d) för varje kalenderdag som ledigheten omfattar.

Om en ledighetsperiod omfattar två eller flera veckor görs kalenderdagsavdrag för sju dagar per vecka.

För arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning enligt 4 kap. 26 § (hel- eller deltid) görs vid sjukfrånvaro och vid frånvaro med tillfällig föräldrapenning timavdragenligt 6 kap. 4 a § respektive 7 a §.

Upplysning

c) Ledighet en hel kalendermånad eller mer

• Vid ledighet en hel kalendermånad eller mer, görs månadsavdrag enligt 2 § a) i förhållande till frånvarons omfattning.

d) Ledighet under del av dag

• Vid ledighet under del av dag görs timavdrag enligt 2 § e).

Löneavdrag för karensdag

4 §

Om arbetstagaren är frånvarande endast en del av karensdagen ska arbetsdagsavdrag göras enligt följande. (För arbetstagare med oregelbunden arbetstid, se § 4 a nedan.)

Sjukfrånvarons längd	Procent av helt arbetsdagsavdrag
högst 25 procent av arbetstiden	25
mer än 25 procent men högst 50 procent	50
mer än 50 procent men högst 75 procent	75
mer än 75 procent	100

Löneavdrag under sjuklöneperioden för arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 §

4 a §

För arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 § (hel eller deltid) görs timavdrag enligt 2 § e) för varje arbetstimme som ledigheten omfattar under hela sjuklöneperioden (dag 1-14). Om den genomsnittliga veckoarbetstiden avviker från 40 timmar ska timavdraget kvotberäknas enligt 2 § f). Motsvarande timavdrag ska göras för arbetstagare med koncentrerad tjänstgöring i de fall ett lokalt avtal har slutits enligt rekommendationen i 7 kap. 5 §.

För Försvarsmakten gäller:

Hänvisningarna nedan är till den tidigare lydelsen i Alfa. 2013-06-01 bytte Alfa namn till villkorsavtalet.

Lokalt avtal

13a §19

Sjukavdrag vid koncentrerad tjänstgöring

För arbetstagare med koncentrerad tjänstgöring ska sjukavdrag under sjuklöneperiod hanteras enligt schabloniserade modell som redovisas i bilaga 4.

Löneavdrag när arbetstagaren får sjukersättning eller aktivitetsersättning20

5 §

En arbetstagare som får sjukersättning eller aktivitetsersättning ska ha månadsavdrag som svarar mot förmånens omfattning (dvs. hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån).

Övergångsbestämmelse

Om Försäkringskassan har fattat beslut före den 1 januari 1997 om sjukbidrag eller förtids-pension och förmånen började utbetalas före årsskiftet 1997/98 ska sjukavdrag göras enligt de äldre bestämmelser som framgår av bilaga 4 a.

19 Försvarsmaktsavtal om kompletteringar till ALFA 2003-02-20

20 T.o.m. den 31 december 2002 sjukbidrag eller förtidspension.

Löneavdrag vid arbetsskada

6 §

Om en arbetstagare har aktivitetsersättning eller sjukersättning på grund av en godkänd arbetsskada och därför också har arbetsskadelivränta görs helt månadsavdrag. Vid partiell arbetsskadelivränta görs partiellt månadsavdrag i motsvarande mån.

Löneavdrag vid föräldraledighet

7 §

Om en arbetstagare har föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning som sträcker sig 6 arbetsdagar eller mer i följd, och ledigheten innefattar kalendervecka som innehåller helgdag utöver söndag, görs kalenderdagsavdrag för högst två arbetsfria dagar per kalendervecka. Som helgdag räknas även de dagar som anges i noten till 4 kap 6 §. Arbetstagare som omfattas av 4 kap 26 §, omfattas inte av denna paragraf.

7 a §

Löneavdrag vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning för arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 §

Om en arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 § (hel- eller deltid) har föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning som sträcker sig sex arbetsdagar eller mer i följd görs timavdrag enligt 6 kap. 2 § e) för varje arbetstimme som ledigheten omfattar under hela ledigheten. Om den genomsnittliga veckoarbetstiden avviker från 40 timmar ska timavdraget kvotberäknas enligt 6 kap. 2 § f).

Löneavdrag på grund av annan frånvaro än ledighet

Löneavdrag när en arbetstagare uteblir från arbetet

8 §

När en arbetstagare uteblir från arbetet, görs löneavdrag enligt 3 §. Om orsaken är att arbetstagaren är anhållen eller häktad eller på grund av brott berövad friheten får dock högst 70 procent av den fasta lönen betalas ut, om arbetsgivaren anser att det finns skäl för detta. Om åtal sedan inte väcks, läggs ned eller ogillas genom lagakraftvunnen dom, ska den indragna lönen betalas ut.

Löneavdrag vid avstängning

9 §

Om en arbetstagare är avstängd från arbetet i avvaktan på ett eventuellt beslut om avskedande, görs löneavdrag enligt 3 §. Om arbetsgivaren anser att det finns skäl för det får dock högst 70 procent av den fasta lönen betalas ut. Om arbetsgivaren senare finner att avstängningen inte har varit nödvändig, ska den indragna lönen betalas ut.

Om en arbetstagare på grund av sjukdom eller något jämförligt förhållande inte fullgör sina arbets- uppgifter tillfredsställande och därför blir avstängd från arbetet enligt 10 § 3 lagen (1994:261) om fullmaktsanställning (LFA), ska han ha sjuklön enligt 7 kap. Är arbetstagaren avstängd från arbetet enligt 10 § fjärde punkten LFA på grund av att han/hon inte följer ett beslut om läkarundersökning enligt 11 § LFA, ska han ha sjuklön t.o.m. den 30:e dagen av avstängningstiden. Därefter görs löneavdrag enligt 3 §.

Upplysning

När en arbetstagare är avstängd under uppsägningstid gäller rätten till lön m.m. enligt 12-14 §§ LAS.

Löneavdrag vid ”försättande ur tjänstgöring”

10 §

När en arbetstagare är ”försatt ur tjänstgöring” får arbetsgivaren besluta att löneavdrag ska göras enligt 3 §. Detta gäller endast om arbetsgivaren anser det finns särskilda skäl för ett sådant beslut på grund av det agerande som föranlett att arbetstagaren har försatts ur tjänstgöring.

7. Lön under sjukfrånvaro m.m.

Rätten till lön under sjukfrånvaro

1§

Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Därutöver gäller lagen (1991:1047) om sjuklön (SjlL).

Upplysning

Löneavdrag vid sjukfrånvaro görs enligt 6 kap. Löneavdrag.

Villkor för lön under sjukfrånvaro

Sjukanmälan och skriftlig försäkran

2 §

När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta, ska arbetstagaren snarast möjligt anmäla detta till arbetsgivaren. När arbetstagaren återgår i arbete ska han lämna en skriftlig försäkran till arbetsgivaren om att han på grund av sjukdomen helt eller delvis inte har kunnat arbeta.

Upplysning

Arbetsgivaren är enligt XxxX inte skyldig att betala ut sjuklön innan anmälan och skriftlig försäkran har gjorts.

Läkarintyg och tandläkarintyg

3 §

Arbetstagaren ska från och med den åttonde dagen i en sjukperiod styrka sjukdomen med läkar-intyg eller tandläkarintyg, som visar att arbetstagaren helt eller delvis är oförmögen att arbeta och som även anger sjukperiodens längd.

Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren ska lämna läkarintyg eller tandläkarintyg

- från och med en tidigare dag än den åttonde i en sjukperiod,

- från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod under högst tolv månader.

Arbetsgivaren kan också begära att läkarintyg eller tandläkarintyg ska vara utfärdade av den läkare eller tandläkare som arbetsgivaren anvisar.

Med särskilda skäl avses samma grunder som försäkringskassan tillämpar.

Sjuklön (dag 1-14)

4 §

För de kalenderdagar i en sjuklöneperiod som arbetstagaren har gjort en inkomstförlust på grund av sjukfrånvaron, betalas sjuklön i förhållande till sjukfrånvarons omfattning:

Dag i sjukperioden	Sjuklön	Underlag för beräkning:
Dag 1	0%
Dag 2-14	80 %	Den inkomstförlust* som uppstått genom det frånvaroavdrag som gjorts med stöd av 6 kap. 3 § på grund av sjukfrånvaron. Därutöver 0,38 (1/260) procent av rörliga tilllägg enligt nedan för varje dag som arbetstagaren skulle ha arbetat.

*Inkomstförlusten på grund av sjukfrånvaron beräknas från dag 2 till dess att aktuell sjuklöneperiodupphör.

Infaller tjänstgöringsfri dag/dagar i direkt anslutning till att en sjuklöneperiod har avslutats, och arbetstagaren har fått ett avdrag även för dessa tjänstgöringsfria dagar på grund av avdragsreglerna i 6 kap. 3 §, ska arbetstagaren erhålla 80 % av inkomstförlusten även för maximalt två av dessa. Detta gäller under förutsättning att arbetstagaren inte har erhållit annan ersättning för dessa tjänstgörings- fria dagar. Med annan ersättning avses till exempel ersättning från avtal, lag eller annat.

Arbetsdagsberäkning av förgående års rörliga tillägg

Föregående års rörliga lönetillägg motsvarar för varje arbetsdag 0,38 procent (1/260) av sådana rörliga lönetillägg – med undantag av övertidstillägg – som arbetstagaren hade året före insjuknandeåret.

Föräldralediga i vissa fall – upplysning

I inkomstförlusten på grund av sjukfrånvaron under dag 2-14 ingår inte de avdrag som har gjorts med stöd av 6 kap. 7 eller 7 a §§.

Kvotberäknad sjuklön för arbetstagare med oregelbunden arbetstid

För arbetstagare med oregelbunden arbetstid enligt 4 kap. 26 § som får kvotberäknat timavdrag vid sjukfrånvaro, betalas kvotberäknad sjuklön enligt bilaga 4.

Upplysningar

1. Återinsjuknande

Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod avslutats, betraktas den enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd.

2. Allmänt högriskskydd

Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna haft 10 karensdagar betalas enligt SjlL, vid nästkommande sjukperiod, sjuklön för den första sjukfrånvarodagen med 80 procent på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden.

3. Särskilt högriskskydd

För en arbetstagare som enligt beslut av Försäkringskassan av medicinska skäl redan från första ersättningsdagen är berättigad till sjukpenning betalas enligt SjlL sjuklön för den första sjukfrånvarodagen med 80 procent på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden.

Lokalt avtal om sjuklön för arbetstagare med koncentrerad tjänstgöring

5 §

Om ett lokalt kollektivavtal ska slutas om sjuklön under sjuklöneperioden för arbetstagare med koncentrerad tjänstgöring, rekommenderar parterna att avtalet sluts i enlighet med den schabloniserade modell som redovisas i bilaga 4 samt att avdraget hanteras enligt bestämmelserna i 6 kap. 4 § (timavdrag).

Sjukpenningtillägg (fr.o.m. dag 15)

6 §

En arbetstagare som är frånvarande på grund av sjukdom har, för varje kalenderdag arbetstagaren får sjukpenning på normalnivå eller på fortsättningsnivå från Försäkringskassan enligt SFB, rätt till sjukpenningtillägg i förhållande till frånvarons omfattning.

Om arbetstagarens sjukpenning enligt SFB har dragits in helt eller delvis ska inget sjukpenning-tillägg betalas ut eller betalas ut i motsvarande grad.

Om arbetsgivaren begär det ska arbetstagaren styrka att sjukpenning betalas ut från Försäkringskassan.

Dag i sjukperioden	Lönedelar		Underlag för beräkning
Dag i sjukperioden	Under Bb-tak	Över Bb-tak	Underlag för beräkning
Dag 15 – 365 (Sjukpenning på normalnivå)	10 %	87,60 %	Aktuell kalenderdagslön, se kap. 3, plus 0,27 (1/365) procent av rörliga tillägg enligt nedan.
Dag 366 – (Sjukpenning på fortsättningsnivå)	0 %	72,75 %
Dag 366 – (Fler dagar med sjukpenning på normalnivå)	0 %	77,6 %	Aktuell kalenderdagslön, se kap. 3, plus 0,27 (1/365) procent av rörliga tillägg enligt nedan.

Kalenderdagsberäkning av förgående års rörliga tillägg

Föregående års rörliga lönetillägg motsvarar för varje kalenderdag 0,27 procent (1/365) av sådana rörliga lönetillägg – med undantag av övertidstillägg – som arbetstagaren hade året före insjuknande- året.

Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå

Om arbetstagaren i undantagsfall har fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå efter dag 915 betalas sjukpenningtillägg över basbeloppstaket även fortsättningsvis med 72,75 procent.

Basbeloppstak (Bb-tak) för sjukpenning

Basbeloppstaket för år är ett belopp som motsvarar 8 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt SFB. Basbeloppstaket för månad motsvarar 66,67 (8/12) procent och för kalenderdag 2,19 (8/365) procent av gällande prisbasbelopp.

Sjukpenningtillägg vid förebyggande behandling

7 §

En arbetstagare som får sjukpenning för förebyggande behandling enligt 27 kap. 6-7 §§ och 28 § SFB har rätt till sjukpenningtillägg enligt nedanstående tabell.

Dag i sjukperioden	Lönedelar		Underlag för beräkning
Dag i sjukperioden	Under Bb-tak	Över Bb-tak	Underlag för beräkning
Dag 1-14	0 %	77,60 %	Aktuell arbetsdagslön, se kap. 3, plus 0,38 procent av rörliga tillägg enligt 4 §
Dag 15 – 90	10 %	87,60 %	Aktuell kalenderdagslön, se kap. 3, plus 0,27 % av rörliga tillägg enligt 6 §
Dag 91 – 365	0 %	77,60 %
Dag 366 –	0 %	72,75 %

Rehabiliteringstillägg

8 §

En arbetstagare som får rehabiliteringspenning enligt 31 kap. 8-13 §§ SFB har rätt till rehabiliterings- tillägg enligt nedanstående tabell

Dag i sjukperioden	Lönedelar		Underlag för beräkning
Dag i sjukperioden	Under Bb-tak	Över Bb-tak	Underlag för beräkning
Dag 1-14	0 %	77,60 %	Aktuell kalenderdagslön, se kap. 3, plus 0,27 % av rörliga tillägg enligt 6 §
Dag 15 – 365	10 %	87,60 %
Dag 366 –	0 %	72,75 %

För Försvarsmakten gäller:

Hänvisningarna nedan är till den tidigare lydelsen i Alfa. 2013-06-01 bytte Alfa namn till villkorsavtalet.

Lokalt avtal21

13a §

Sjukavdrag vid koncentrerad tjänstgöring

För arbetstagare med koncentrerad tjänstgöring ska sjukavdrag under sjuklöneperiod hanteras enligt schabloniserade modell som redovisas i bilaga 1.

Retroaktiv lönehöjning i samband med lönerevision

Lönehöjning i samband med lönerevision ska få genomslag även för den som är sjukledig och har sjukavdrag enligt underbilaga 1 till kap. 2 bilaga 1. (FM not: Bilagan återfinns numera som rekommendation i råden till 6 kap. 13 §.)

21 Försvarsmaktsavtal om kompletteringar till ALFA 2003-02-20

8. Lön under föräldraledighet

Föräldrapenningtillägg

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

1 §

En arbetstagare som är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn har rätt till föräldrapenning- tillägg. Med adoptivbarn likställs barn som tagits emot i adoptionssyfte.

Föräldrapenningtillägg betalas ut för sådana kalenderdagar under föräldraledigheten då arbetstagaren tar ut föräldrapenning på grundnivån eller därutöver. Arbetstagare som tar ut tre fjärdedels, halv eller fjärdedels föräldrapenning får tre fjärdedels, halvt respektive en fjärdedels föräldrapenningtillägg.

Föräldrapenningtillägg lämnas för högst 360 dagar per barnsbörd.

Föräldrapenningtillägg betalas ut månadsvis och ska begäras senast två år efter den månad ledigheten avser annars är rätten till föräldrapenningtillägg förfallen.22

Upplysning

Löneavdrag vid föräldraledighet görs enligt 6 kap. Löneavdrag.

Föräldrapenningtilläggets storlek – huvudregel

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

2 §

Föräldrapenningtillägget beräknas på den aktuella kalenderdagslönen vid föräldraledighetens början plus 0,27 procent av föregående års rörliga lönetillägg enligt nedan. Föräldrapenningtillägget är 10 procent under, respektive 90 procent över, basbeloppstaket.

Lönedelar		Underlag för beräkning
Under Bb-tak	Över Bb-tak	Underlag för beräkning
10 %	90 %	Aktuell kalenderdagslön, se kap. 3, plus 0,27 (1/365) procent av rörliga tillägg enligt nedan.

Kalenderdagsberäkning av förgående års rörliga tillägg

Basbeloppstak (Bb-tak) för föräldrapenning

Basbeloppstaket för år är ett belopp som motsvarar 10 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt SFB. Basbeloppstaket för månad motsvarar 83,33 (10/12) procent och för kalenderdag 2,74 (10/365) procent av gällande prisbasbelopp.

22 Gäller för föräldraledigheter som påbörjas efter den 1 juni 2013.

Föräldrapenningtilläggets storlek i vissa fall

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

3 §

Föräldrapenningtillägget beräknas på den fasta kalenderdagslönen om den aktuella kalenderdags- lönen är nedsatt på grund av hel eller partiell ledighet om ledigheten beror på:

- offentligt uppdrag,

- ledighet med föräldrapenningtillägg som svarar mot ledighetens omfattning.

Om en arbetstagare har varit ledig för vård av barn och blir gravid på nytt innan det tidigare barnet uppnår en ålder av ett år och nio månader beräknas föräldrapenningtillägg på den aktuella kalenderdagslönen när den nya föräldraledigheten inträffar. Dock ska beräkningen utgå från den tjänstgöringsgrad som gällde för arbetstagaren före den första föräldraledigheten.

För övriga arbetstagare som har varit helt eller partiellt föräldralediga krävs att ledigheten har upphört senast 90 dagar före föräldraledighetens början för att föräldrapenningtillägget ska beräknas på den fasta lönen. Uttag av semester förskjuter den 90:e dagen bakåt med en dag för varje uttagen semesterdag.

Föräldrapenningtillägg för arbetstagare med reducerad föräldrapenning

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

4 §

Om föräldrapenningen har satts ned av Försäkringskassan ska föräldrapenningtillägget reduceras i motsvarande mån.

Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om lön under föräldraledighet för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar

1 §

Parterna tecknar Försvarsmaktens avtal om lön under föräldraledighet för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar, bilaga 1.

2 §

Parterna är överens om att föräldrar som båda är anställda inom statens avtalsområde ska försäkra arbetsgivaren att de tillsammans inte tar ut mer än 390 dagar med föräldralön eller föräldrapenning- tillägg enligt bestämmelserna i villkorsavtalet.

3 §

Om 8 kap. i villkorsavtalet ändras är parterna överens om att se över bifogat avtal.

Försvarsmakten har ersatt 8 kap. villkorsavtalet med två egna avtal om föräldraledighet. Nedan återges avtalet mellan Försvarsmakten och OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar. De ursprungliga avtalen finns länkade till i innehållsförteckningen (samt avtalet för Saco-S FM). Lön under föräldraledighet 5 § fortsätter efter detta avtal.

4 §

Parterna är överens om att arbetstagaren på begäran av arbetsgivaren ska kunna intyga att han eller hon är föräldraledig med stöd av 6 § i Föräldraledighetslagen (Delledighet med föräldrapenning).

5 §

Parterna är överens om att tidigast ett år, dock senast två år efter avtalets ikraftträdande göra en utvärdering avseende tillämpningen av detta avtal.

Bilaga 1 Försvarsmaktens avtal om lön under föräldraledighet för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar

Allmänt

1 §

Detta avtal är träffat med stöd av 2 kap. 2 § villkorsavtalet.

2 §

Detta avtal ersätter 8 kap. 1 – 4 §§ villkorsavtalet.

Föräldralön

3 §

En arbetstagare som enligt föräldraledighetslagen (1995:584) är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn har rätt till föräldralön. Detta gäller inte vid delledighet enligt 7 § föräldraledighetslagen. Med adoptivbarn likställs barn som tagits emot i adoptionssyfte.

Föräldralön utbetalas för högst 360 dagar per barnsbörd. Föräldrar som båda är anställda inom statens avtalsområde får tillsammans ta ut maximalt 390 dagar med föräldralön och/eller föräldrapenningtillägg per barnsbörd.

Föräldralön betalas ut månadsvis och ska begäras senast två år efter den månad ledigheten avser annars är rätten till föräldralön förfallen.

Upplysning

Löneavdrag vid föräldraledighet görs enligt 6 kap. villkorsavtalet Löneavdrag.

Föräldralönens storlek - huvudregel

4 §

Föräldralönen beräknas på den aktuella kalenderdagslönen vid föräldraledighetens början plus 0,27 procent av föregående års rörliga lönetillägg enligt nedan. Föräldrapenningtillägget är 10 procent under, respektive 90 procent över, basbeloppstaket.

Föräldralönen ska vara proportionell i förhållande till förkortning av normal arbetstid enligt 6 § föräldraledighetslagen.

Lönedelar

Underlag för beräkning

Under Bb-tak

Över Bb-tak

10 %

90 %

Aktuell kalenderdagslön, se 3 kap. villkorsavtalet plus 0,27

(1/365) procent av rörliga tillägg enligt nedan.

Kalenderdagsberäkning av föregående års rörliga tillägg

Basbeloppstak (Bb-tak) för föräldralön

Föräldralönens storlek i vissa fall

5 §

Föräldralönen beräknas på den fasta kalenderdagslönen om den aktuella kalenderdaglönen är nedsatt på grund av hel eller partiell ledighet om ledigheten beror på:

- offentligt uppdrag,

- ledighet med föräldralön som svarar mot ledighetens omfattning.

Om en arbetstagare varit ledig för vård av barn och blivit gravid på nytt innan det tidigare barnet uppnår en ålder av ett år och nio månader beräknas föräldralönen på den aktuella kalenderdaglönen när den nya föräldraledigheten inträffar. Dock ska beräkningen utgå från den tjänstgöringsgrad som gällde för arbetstagaren före den första föräldraledigheten.

För övriga arbetstagare som har varit helt eller partiellt föräldralediga krävs att ledigheten har upphört senast 90 dagar före föräldraledighetens början för att föräldralönen ska beräknas på den fasta lönen. Uttag av semester förskjuter den 90:e dagen bakåt med en dag för varje uttagen semesterdag.

Giltighetstid och uppsägningstid

6 §

Detta avtal gäller från 2014-10-01 tills vidare under villkorsavtalets giltighetstid med en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Om införande av SAP LÖN blir försenat gäller avtalet från det nya införandedatumet, vilket i så fall bekräftas i särskilt protokoll. Samtidigt upphör 8 kap 8 a § i Försvarsmaktsavtal om kompletteringar till ALFA 2003-02-20 att gälla.

Ändring till Försvarsmaktens avtal om lön under föräldraledighet för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar

Borttag av övergångsbestämmelse

1 §

Parterna är överens om att 7 § under rubriken Övergångsbestämmelser i Försvarsmaktens avtal om lön under föräldraledighet för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S och SEKO Försvar tas bort ur avtalet.

Tillägg vid tillfällig föräldrapenning

5 §

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning kan tillägg vid tillfällig föräldrapenning utbetalas. Tillägget utbetalas för lönedelar över Bb-taket i förhållande till frånvarons omfattning under sammanlagt högst 10 dagar per år. Arbetsgivaren får, om det finns särskilda skäl, besluta att tillägg betalas ut för fler än 10 arbetsdagar. Tillägget beräknas enligt följande:

Lönedelar över Bb-tak	Underlag för beräkning
77,6 %	Aktuell arbetsdagslön, se kap. 3, plus 0,38 (1/260) procent av rörliga tillägg enligt nedan.

Arbetsdagsberäkning av föregående års rörliga tillägg

Basbeloppstak (Bb-tak) för tillfällig föräldrapenning

Basbeloppstaket för år är ett belopp som motsvarar 7,5 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt SFB. Basbeloppstaket för månad motsvarar 62,5 (7,5/12) procent och för arbetsdag 2,88 (7,5/260) procent av gällande prisbasbelopp.

För SEKO och SACO gäller:

Tillägg vid graviditetspenning

6 §

En arbetstagare som får graviditetspenning enligt 10 kap. 3 § socialförsäkringsbalken (2010:110) i samband med att hon har förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete, har rätt till graviditetspenning- tillägg enligt nedanstående tabell, för samma period.

Lönedelar

Underlag för beräkning

Under Bb-tak

Över Bb-tak

10%

87,60%

Aktuell kalenderdagslön, se kap 3, plus 0,27 (1/365)

procent av rörliga tillägg enligt nedan

Kalenderdagsberäkning av föregående års rörliga tillägg

Basbeloppstak (Bb-tak) för graviditetspenning

Basbeloppstaket för år är ett belopp som motsvarar 7,5 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken. Basbeloppstaget för månad motsvarar 62,5 (7,5/12) procent och för kalenderdag 2,06 (7,5/365) procent av gällande prisbasbelopp.

9. Lön under ledighet i övrigt

Upplysning

Löneavdrag vid annan ledighet än i 1-3 § § detta kapitel görs enligt 6 kap. Löneavdrag.

Ledighet med lön

Inget löneavdrag vid läkarbesök och vissa tandläkarbesök

1 §

Om det behövs får en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag för läkar- eller tandläkarbesök m.m. i följande fall.

- Vid besök hos läkare, företagshälsovård, öppen vård eller mödravårdscentral samt för blodgivning.

- Undersökningar eller behandlingar efter remiss av tandläkare eller läkare samt vid akuta tandbesvär.

Annan ledighet utan löneavdrag

2 §

Om arbetsgivaren har beviljat en arbetstagare ledighet med stöd av tjänstledighetsförordningen (1984:111) eller annan författning, har arbetstagaren rätt till lön utan avdrag under ledigheten enligt sammanställningen nedan. Ledighet under en del av en dag räknas som en hel dag.

Skäl	Tid
a) Allvarligare sjukdomsfall, dödsfall, begravning, bouppteckning eller arvskifte inom egen familj eller den närmaste släktkretsen*	Den tid som behövs (inkl. restid), dock högst tio arbetsdagar per kalenderår
b) Flyttning, om flyttersättning lämnas	Högst tre arbetsdagar
c) Flyttning i annat fall	En arbetsdag
d) Fackligt förtroendemannauppdrag	Högst tio arbetsdagar per kalenderår
e) Examen och tentamen	Högst fem arbetsdagar per kalenderår

Upplysning

Bestämmelsen i d) gäller inte vid ledighet enligt lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen och avtalet om fackliga förtroendemän.

*Med den egna familjen eller närmaste släktkretsen avses make, maka, sambo, registrerad partner, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar och fosterföräldrar. När det är fråga om begravning, bouppteckning eller arvskifte tillkommer farbror, faster, morbror, moster, syskonbarn, svärson, svärdotter, svåger och svägerska.

Arbetsgivaren kan bevilja en arbetstagare ledighet med rätt till lön i särskilda fall även om det rör andra anhöriga eller närstående. Det kan ju vara så att en arbetstagare har en moster som enda släkting, som dessutom har uppfostrat arbetstagaren och alltså fungerat som förälder.

För Försvarsmakten gäller:

f) Besöksresa

Skälig tid, inklusive restid, dock högst fyra

arbetsdagar

Lön till smittbärare

3 §

Något avdrag ska inte göras på lönen när en arbetstagare är frånvarande från arbetet på grund av att han är eller misstänks vara smittbärare enligt bestämmelserna i smittskyddslagen eller livsmedels- lagen (motsvarande).

Lön under ledighet för studier

4 §

Om en viss utbildning är betydelsefull för arbetsgivarens verksamhet, bör arbetsgivaren underlätta genomförandet av sådana studier. Arbetsgivaren får medge att arbetstagaren under hela eller en del av studieledigheten får behålla hela eller en viss del av lönen.

Lön under ledighet för viss tjänstgöring i totalförsvaret

Repetitionsutbildning

GÄLLER EJ FÖRSVARSMAKTEN

5 §

Vid repetitionsutbildning (motsvarande) ska i förekommande fall löneutfyllnad betalas ut så att den totala ersättningen, inklusive dagpenning, motsvarar 90 procent av den fasta lönen.

För Försvarsmakten gäller:

5 a §

Vid repetitionsutbildning (motsvarande) skall i förekommande fall löneutfyllnad betalas så att den totala ersättningen, inklusive dagpenning, motsvarar den fasta lönen.

Repetitionsutbildning

Tjänstgöring som reservofficer

6 §

Under ledighet för tjänstgöring som reservofficerare (motsvarande) fullgör betalas 20 procent av den fasta lönen ut. Det gäller under förutsättning att reservofficeren tjänstgör:

• under skärpt eller högsta beredskap

• när totalförsvarspliktiga är skyldiga att tjänstgöra eller

• när reservofficeren tjänstgör enligt avtalad tjänstgöring i reservofficerens tjänstgöringsplan upprättad inom Försvarsmakten.

Under ledighet för sådan tjänstgöring som reservofficerare (motsvarande) är skyldiga att fullgöra, betalas 25 procent av den fasta lönen ut. Enskild överenskommelse får träffas enligt 2 kap. 7 § om att en större del av den fasta lönen ska betalas ut.

Övrig totalförsvarsutbildning

7 §

När en arbetstagare är ledig för annan tjänstgöring och utbildning i totalförsvaret, kan arbetsgivaren medge att arbetstagaren får behålla en viss del av lönen, om arbetsgivaren anser detta skäligt med hänsyn till den totala ersättningen som arbetstagaren får under ledigheten.

10. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning

Inledande bestämmelser

Vissa definitioner

1§

Dag respektive natt	Med dag respektive natt avses detsamma som i inkomstskattelagen (IL) 12 kap.
Flerdygnsförrättning	Förrättning som medför övernattning utom bostaden
Förrättningsställe	Arbetsplats där förrättning fullgörs
IL	Inkomstskattelagen (1999:1229)
Inrikes förrättning	Tjänstgöring som en arbetstagare – utan att få annan anställning – fullgör på annat ställe i Sverige än tjänstestället
Inrikes tjänsteresa	Resa som föranleds av förrättning i Sverige
Normalbelopp	Belopp enligt Skatteverkets rekommendationer
Stationeringsort utomlands	Den ort utomlands där en arbetstagare ska vara placerad enligt ett anställningsbeslut eller ett beslut om förflyttning
Tjänsteställe	Med tjänsteställe avses detsamma som i 12 kap. IL
Traktamente	Ersättning för ökade levnadskostnader (logi, måltider och småutgifter) som arbetsgivaren betalar till anställd som företar tjänsteresa förenad med över- nattning utanför den vanliga verksamhetsorten eller stationeringsorten
Utrikes förrättning	Tjänstgöring som en arbetstagare – utan att få annan anställning – fullgör utom Sverige på någon annan ort än den vanliga verksamhetsorten eller stationeringsorten utomlands
Utrikes tjänsteresa	En resa som är direkt föranledd av en utrikes förrättning eller en resa som den som är stationerad utomlands företar till eller från Sverige för statens räkning
Vanliga verksamhetsorten	Med vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i 12 kap. IL

Grundläggande bestämmelser

2 §

Vid tjänsteresa och förrättning har en arbetstagare rätt till resekostnadsersättning och traktamente

m.m. enligt bestämmelserna i detta avtal.

Resekostnadsersättningen och traktamentet beräknas med hänsyn till det faktiska färdsättet och den faktiska bortovaron från tjänstestället eller bostaden eller annan plats där en tjänsteresa börjar eller slutar. Förmånerna får dock inte beräknas för längre färdväg eller bortovaro än som föranleds av förrättningen om det inte vid utrikes tjänsteresa finns särskilda skäl för något annat.

Anmärkningar:

Tjänsteresor och förrättningar bör planläggas i samråd med berörd arbetstagare. De centrala parterna förutsätter att inrikes tjänsteresa och förrättning planläggs så att tid mellan klockan 23 och 06 inte annat än undantagsvis behöver tas i anspråk för själva resan, om inte sovplats på tåg kan disponeras under hela den tiden.

Om bortovaro i samband med förrättning förlängs på grund av omständighet som arbetstagaren inte kan råda över, anses denna längre bortovaro vara föranledd av förrättningen.

Resekostnadsersättning

Allmänt

3 §

Vid tjänsteresa betalar arbetsgivaren resekostnadsersättning (inklusive ersättning för bagage- transport) motsvarande gjorda utlägg för resa med färdmedel som bestämts när resan beordrades eller har godkänts i efterhand, i förekommande fall inom den beloppsram som anges i 12 kap. IL.

Protokollsanteckning:

De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL ska tillämpas.

Utrikes tjänsteresa

4 §

Ersättning för resor inom förrättningsorten till och från platsen för förrättningen, eller sådana resor i övrigt som står i direkt samband med förrättningen, betalas enligt arbetsgivarens bestämmande.

Hänsyn bör i det sammanhanget tas till lokala kommunikationsförhållanden.

Utgifter i utländsk valuta räknas om efter den växelkurs till vilken den har köpts. För den som har betalat utgifter med kredit- eller betalkort gäller den kurs som kortföretaget har tillämpat.

Anmärkning:

Nödvändiga resekostnadsersättningar kan vara transport och tillfällig förvaring av resgods, resgods- försäkring, visering, kursförlust eller nödvändiga vaccinationer. Utgifterna ska vara styrkta i den mån arbetsgivaren inte bestämmer något annat. Serviceavgifter som inte har räknats in i hotellräkningen ersätts med skäligt belopp. Ersättning för flygresa som inte är ekonomiklass bör medges bara om arbetsgivaren efter prövning i varje särskilt fall anser att det finns synnerliga skäl för sådan resa.

Traktamente m.m.

Allmänt

5 §

Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten eller stationeringsorten utomlands, betalar arbetsgivaren ersättning för logikostnad och traktamente enligt de bestämmelser och med de belopp som enligt 12 kap. IL är avdragsgilla.

Protokollsanteckning:

De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL ska tillämpas.

Inrikes tjänsteresa

6 §

Vid inrikes tjänsteresa betalas logikostnad efter 30:e dygnet endast om arbetstagaren på grund av särskilda skäl måste hyra nattlogi till en kostnad som inte täcks av nattraktamentet.

Utrikes tjänsteresa

7 §

Om en resenär delar hotellrum med någon person som inte har rätt till ersättning för logikostnader, ska kostnaden för resenären anses utgöra 75 % av priset för ett dubbelrum.

För den som är stationerad utomlands ska traktamentet minskas med 20 procent vid tjänsteresa inom det egna stationeringslandet.

8 §

Arbetsgivaren får föreskriva eller för särskilda fall besluta att ersättning vid tjänsteresa utomlands inte ska betalas eller betalas med lägre belopp än som följer av detta avtal, om det finns särskilda skäl för det.

Sådana föreskrifter eller beslut får bara tillämpas för tiden efter det att föreskrifterna meddelats eller resenären fått del av beslutet, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

Tillämpning vid arbetskonflikt

9 §

Ersättning för logikostnad eller traktamente betalas inte för natt eller dag, om arbetstagaren strejkar eller är lockoutad under någon del av natten respektive dagen. Vid tillämpning av det som nu sagts ska logikostnad anses belöpa på nattid.

Resekostnadsersättning inklusive ersättning för kostnader för bagagetransport betalas inte för resa som helt eller delvis görs under tid då arbetstagaren strejkar eller är lockoutad.

Om en lockoutad arbetstagare i samband med att lockouten träder i kraft återvänder till tjänste- stället eller bostaden med första lämpliga lägenhet, betalas dock resekostnadsersättning samt ersättning för logikostnad och traktamente intill den tidpunkt då han kommer tillbaka dit, även om annat skulle följa av första och andra styckena.

Förskott

10 §

Arbetstagaren har rätt att efter framställning få förskott på förmåner enligt 4 – 7 § §, dock högst för en månad i taget om inte förhållandena föranleder annat.

Om ett förskott är större än den summa arbetstagaren har rätt till för den tid förskottet avser, ska han betala tillbaka det överskjutande beloppet inom en månad efter anmodan.

Om ett förskott har betalats ut för viss månad och reseräkning inte givits in i enlighet med 11 § ska arbetstagaren betala tillbaka hela förskottet inom en månad efter anmodan.

Om arbetstagare efter anmodan inte betalar tillbaka förskottsbelopp i tid får beloppet kvittas mot hans fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen.

Anmärkning:

En arbetsgivare som med stöd av denna avtalsbestämmelse genomför kvittning måste emellertid uppmärksamma de tvingande regler avseende kvittning som återfinns i lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

Reseräkning m.m.

11 §

Föreskrifter om reseräkning och andra villkor för utbetalning av förmåner i samband med tjänsteresa och förrättning enligt detta avtal utfärdas av arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte beslutar något annat, är rätten till sådana förmåner för viss månad förfallen om reseräkning inte har getts in inom ett år efter utgången av den månaden.

Försvarsmaktens avtal om rörlighet och

kostnadsersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM, OFR/S, Seko FM samt Saco-S FM

1.Inledande bestämmelser

Detta avtal är träffat med stöd av 2 kap 2 § Villkorsavtal mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O, Villkorsavtal mellan Arbetsgivarverket och Seko FM, samt Villkorsavtal-T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S FM (”Villkorsavtalet”) och kompletterar eller, där så särskilt anges, ersätter bestämmelserna i Villkorsavtalet.

2.Tillämpningsområde

Detta avtal gäller för arbetstagare anställda och tjänstgörande i Försvarsmakten.

3.Definitioner

Arbetsort	Den ort där arbetstagarens tjänsteställe är beläget.
Dag	Tiden mellan kl. 06.00 och 24.00. Övrig tid är natt.
Pendling	Resa som föranleds av tillfälligt byte av tjänsteställe och inte ersätts som tjänsteresa.
Tillfällig bostad	Bostad som nyttjas av arbetstagaren vid tjänstgöring, som inte föranleds av tjänsteresa, utanför den vanliga verksamhetsorten.
Vanliga verksamhetsorten	Med vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i 12 kap Inkomstskattelagen, dvs. ett område vars yttre gräns ligger på ett avstånd av 50 km (närmaste färdväg) från dels arbetstagarens tjänsteställe och dels från bostaden.

4.Placering tills vidare

Vid byte av arbetsort/tjänsteställe där arbetstagaren är placerad tills vidare erhåller arbetstagaren flyttersättning enligt punkt 9 i detta avtal och/eller tidsbegränsad resemerkostnad enligt punkt 11 eller punkt 12 i detta avtal.

5.Tidsbegränsad placering

Allmänna förutsättningar

Tidsbegränsad placering tillämpas då byte av tjänsteställe där arbetstagaren är placerad tills vidare inte ska göras och då det inte är fråga om tjänsteresa och förrättning.

Ersättning

Arbetstagare som blir tidsbegränsat placerad på tjänsteställe som innebär byte av arbetsort och flyttar till eller från den tillfälliga arbetsorten, erhåller flyttersättning enligt punkt 9 i detta avtal. Arbetstagare som blir tidsbegränsat placerad och därmed byter arbetsort men inte flyttar till den tillfälliga arbetsorten erhåller resemerkostnad som vid dagpendling enligt detta avtals punkt 11 under den tid arbetstagaren är tidsbegränsat placerad.

Om den tidsbegränsade placeringen medför byte av verksamhetsort och det inte är rimligt att arbetstagaren dagligen reser mellan bostaden och den tillfälliga arbetsorten kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att arbetstagaren erhåller ersättning för skälig kostnad för en tillfällig bostad på den tillfälliga arbetsorten och ersättning som vid veckopendling enligt detta avtals punkt 12.

Anmärkning

Reglerna enligt denna punkts sista stycke kan även tillämpas vid återgång från tidsbegränsad placering till tjänsteställe där arbetstagaren är placerad tills vidare, om arbetstagaren flyttat till den tillfälliga arbetsorten, och det på grund av barns skolgång eller maka/makes (motsv.) arbete är lämpligare att flytta tillbaka vid ett senare tillfälle.

6.Tjänsteresa

Bestämmelserna i denna punkt kompletterar bestämmelserna i Villkorsavtalet 10 kap 2-3 §§ och 5 §.

Bestämmelserna tillämpas vid tjänsteresa fr.o.m. avresa från och t.o.m. återkomst till arbetsstället, bostaden eller annan ort som arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om.

6.1 Grundläggande bestämmelser vid tjänsteresa

Tjänsteresor planläggs i samråd med berörd arbetstagare. Resorna planläggs så att arbetstagaren är borta från sitt tjänsteställe och sitt hem kortast möjliga tid.

Tåg ska väljas om det är det lämpligaste färdmedlet. Vid resa med annat tåg än Snabbtåg erhåller arbetstagaren plats i första klass eller motsvarande.

Flyg bör väljas om det är det lämpligaste färdmedlet.

Om tjänsteresan genomförs så att sovplats måste nyttjas på tåg eller fartyg, erhåller arbetstagaren singelkupé/enkelhytt.

6.2 Logi m.m.

Om arbetstagaren erbjuds fritt logi ska huvudregeln vara att erbjudandet avser enkelrum med dusch och toalett på rummet.

Erbjuds och accepterar arbetstagaren lägre standard än huvudregeln erhålls ett logitillägg om 200 kr per natt.

Utifrån verksamhetens krav kan behov uppstå av annat boende än vad som anges i huvudregeln, varvid arbetsgivaren har rätt att anvisa annat ändamålsenligt boende. Det kan exempelvis röra sig

om bortavaro kopplad till viss utbildningsverksamhet, samträning av stabs- eller förbandsenheter, eller annan verksamhet som har behov av att utföras i grupp. Arbetsgivaren ska informera lokal arbetstagarorganisation om anledningen till anvisat boende och på vilket sätt det anvisade boendet är ändamålsenligt. Arbetstagaren erhåller ett logitillägg om 400 kr per natt om boendet håller lägre standard än huvudregeln. Vid anvisat boende inom 50 km från tjänsteställe/bostad erhålls ett logitillägg om 500 kr per natt.

Vid längre förrättningar kan arbetsgivaren hyra en tillfällig bostad åt arbetstagaren på förrättningsorten, motsvarande ett rum med pentry/kök. Om den anställde erbjuds eget sovrum i delad lägenhet erhålls ett logitillägg om 100 kronor per natt.

Vid boende i jourrum under tjänsteresa vid verksamhet enligt 3.7.4 i arbetstidsavtalet erhålls ett logitillägg om 200 kr per natt.

Styckena ovan avseende logitillägg gäller inte vid verksamhet enligt del 4, del 6 och del 7 FM arbetstidsavtal, för ombordmönstrad personal på Försvarsmaktens fartyg, eller vid verksamhet som hanteras inom ramen för Försvarsmaktens avtal om villkor vid idrottsverksamhet inom Försvarsmakten.

Ombordmönstrad personal på Försvarsmaktens fartyg erhåller ett sjötillägg om 1 900 kr/månad. Sjötillägg kan inte kombineras med logitillägg. Traktamente ska inte betalas vid tjänstgöring ombord för personal med sjötillägg, dock tillämpas gällande regler om traktamente vid annan tjänsteresa.

Vid övernattning ombord på Försvarsmaktens fartyg erhåller övrig personal ett logitillägg om 200 kr per natt.

Övergångsregel

Om arbetstagaren har fått i-lönen höjd i samband med utmönstringen av ÖVA föreligger inte rätt till logitillägg vid övernattning ombord på Försvarsmaktens fartyg. Denna övergångsregel gäller fram till och med 2020, därefter tillämpas regeln om logitillägg om 200 kr per natt även för dessa arbetstagare.

6.3 Restidsersättning

En arbetstagare som fullgör tjänsteresa på tid som inte är arbetstid erhåller restidsersättning. Restidsersättning utbetalas för hel timme med 1/175 av i-lön.

Styckena ovan avseende restidsersättning gäller inte vid verksamhet som omfattas av Försvarsmaktens avtal om villkor vid idrottsverksamhet inom Försvarsmakten.

7.Resekostnader

Bestämmelserna i denna punkt ersätter bestämmelserna i Villkorsavtalet 11 kap 4 §.

7.1 Resa till tillfälligt nattkvarter

Arbetstagare som fullgör förrättning inom landet och som nödgas genomföra resor under förrättningen till sitt tillfälliga nattkvarter eller för att inta måltid, erhåller ersättning för dessa resor.

7.2 Hemresa

Arbetstagare som veckopendlar eller fullgör förrättning inom landet på annan ort än arbetsorten, har för varje fullgjord arbetsvecka (normalt måndag – fredag) rätt till ersättning för en resa till och från arbetsorten eller till annan ort. En resa till annan ort ersätts dock högst med samma belopp som en resa till den ordinarie arbetsorten.

Vid hemresor under förrättning och vid pendling inom landet ersätter arbetsgivaren resekostnader, dock inte med högre belopp än vad som motsvarar kostnaden för andra klass då tåg är lämpligaste färdsätt. Flyg och egen bil får användas. Sådan resa ersätts dock högst med samma belopp som en resa till den ordinarie arbetsorten

Vid byte av färdmedel är viss väntetid acceptabel, ambitionen är att den ska vara så kort som möjligt. Arbetstagaren får byta ut sin hemresa mot en resa till och från arbetsorten för en familjemedlem.

7.3 Bilersättning

Om arbetstagaren har ett medgivande av arbetsgivaren att köra egen bil i tjänsten, d.v.s. tjänsteresa erhåller arbetstagaren, 13 kronor/mil. För varje passagerare höjs ersättningen med 1 krona/mil.

Har arbetstagaren enligt avtal rätt till ersättning för resa utan att det är fråga om tjänsteresa- och då egen bil bedöms vara det lämpligaste färdmedlet, utbetalas en ersättning med 13 kronor/mil.

8.Bestämmelser vid utbetalning av ersättningar

Bestämmelserna i Villkorsavtalet 10 kap 10-11 § gäller.

Arbetsgivaren kan erbjuda möjlighet att ansöka om kreditkort och står i dessa fall för årsavgiften för det aktuella kreditkortet. I dessa tillfällen tillämpas inte villkorsavtalet 10 kap 10§.

9.Flyttersättning

Bestämmelserna i denna punkt ersätter bestämmelserna i Villkorsavtalet 11 kap 1 § och bilaga till 11 kap Villkorsavtalet 1-7 §§ utom i de fall flyttningen har sin grund i omständigheter som beskrivs i Villkorsavtalet 11 kap 5 §.

9.1 Allmänna förutsättningar

Arbetstagare som byter tjänsteställe och därmed arbetsort inom landet kan erhålla flyttersättning enligt denna punkt.

Flyttersättning lämnas endast till den som omfattas av detta avtal både före och efter bytet av arbetsort, om inte arbetsgivaren beslutar om något annat med stöd av punkt 15 i detta avtal. Det kan ske bland annat när yrkesofficer återgår till Försvarsmakten från en till Försvarsmakten närstående myndighet.

Arbetstagare som avgår med pension inom fem år från den tidpunkt då tjänstgöringen på den nya arbetsorten påbörjades, har rätt till ersättning för kostnader för bohagstransport från arbetsorten till annan ort inom landet.

När en elev efter genomförd utbildning anställs som yrkesofficer i FM får arbetstagaren ersättning för bohagstransport som vid byte av arbetsort. Denna ersättning utbetalas endast om arbetstagaren flyttar till den arbetsort, eller ort i dess närhet, där arbetstagaren får sin placering tills vidare.

Arbetsgivaren får besluta att arbetstagare som är elev vid skola inom eller utom Försvarsmakten, erhåller ersättning i samband med flyttning till och från skolorten eller dess närhet, om utbildningen varar längre än nio månader för

• besöksresor

• bohagstransport

• flyttresa

• gardinpengar.

Anmärkning

Arbetstagare, som under tid för utbildning, bor i bostad som tillhör bostadsstiftelsen MHS-eleven och Kasernen AB (avsedd endast för elever vid högre utbildning) och som efter avslutad utbildning placeras för tjänstgöring på orten, har rätt till ersättning för bohagstransport vid flyttning från ifrågavarande bostad till annan bostad inom orten eller dess närhet.

10.Ersättningar vid flytt

10.1 Besöksresor

En arbetstagare som byter arbetsort och därmed byter bostadsort har rätt till resekostnadsersättning, traktamente och ersättning i övrigt som gäller för arbetstagare vid tjänsteresa för högst sex resor för sig själv och i förekommande fall för sin familj från den gamla till den nya bostadsorten eller omvänt. Resorna ska normalt ha genomförts senast tolv månader efter flyttidpunkten.

10.2 Bohagstransport

Transport av bohag från den gamla till den nya bostaden bekostas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren får besluta att ersättning för styrkta kostnader utbetalas för övriga tillhörigheter som t ex extra bil, båt etc.

Transporten ska utföras av ett transportföretag som arbetsgivaren godkänner. Arbetsgivaren bekostar också transport av bohag från tillfällig till ordinarie bostad på den nya orten, om arbetstagaren inte har kunnat få fast bostad när han eller hon börjar det nya arbetet.

Arbetsgivaren får medge att en arbetstagare som utför bohagstransporten med eget eller hyrt fordon får skälig ersättning för sina kostnader. Sådan bohagstransport ska godkännas av arbetsgivaren innan transporten utförs.

10.3 Flyttresa

Vid resa i samband med flyttning får arbetstagaren samma resekostnadsersättning m.m. som gäller vid tjänsteresa. Resekostnadsersättning lämnas också för medflyttande familjemedlem (-mar). "Gardinpengar" mm

Arbetstagaren har rätt till så kallade "gardinpengar" med 4 500 kronor. För en bostadsyta överstigande 90 m2 erhålls ytterligare 1 000 kronor.

10.4 Dubbelhyra

En arbetstagare som har kostnad för mer än en bostad har rätt till skälig ersättning för den extra bostadskostnaden, om arbetstagaren inte får traktamente eller ersättning för logikostnad.

Ersättningen lämnas under högst tolv månader.

10.5 Särskild ersättning vid flyttning

Arbetstagare som byter arbetsort inom landet och flyttar till den orten eller dess närhet, får i den mån arbetsgivaren så beslutar, en ersättning för beräknade merkostnader under en tid av högst två år från flyttidpunkten.

Anmärkning

Flyttersättning får utbetalas även om arbetstagaren flyttar före tillträdet av den nya befattningen. Sådan arbetstagare erhåller ersättning som vid pendling från den nya arbetsorten till den ”gamla” arbetsorten under högst sex månader.

11.Dagpendling

11.1 Allmänna förutsättningar

Vid byte av tjänsteställe där arbetstagaren är placerad tills vidare som medför byte av arbetsort kan arbetstagare som inte bor på den nya arbetsorten erhålla en tidsbegränsad ersättning för uppkommen merkostnad. Denna ersättning kan erhållas i högst sex månader.

Vid tidsbegränsad placering som innebär byte av arbetsort erhåller arbetstagaren ersättning för uppkommen merkostnad. Det gäller inte i de fall arbetstagaren erhållit flyttersättning för att flytta till den tillfälliga arbetsorten.

Anmärkning

Resemerkostnad utges inte samtidigt som ersättning för tjänsteresa eller veckopendling utges.

11.2 Ersättning

Arbetsgivaren beslutar efter överenskommelse med arbetstagaren, eller efter förhandling med berörd arbetstagarorganisation, att arbetstagaren erhåller ekonomisk kompensation (resemerkostnad) för den ökade utgift arbetstagaren har för att dagligen ta sig från bostaden till den nya arbetsorten.

Anmärkning

Beslut om dagpendling ska dokumenteras och undertecknas av arbetsgivare och arbetstagare. Förändrade förhållanden (t.ex. ändrad restid, flyttning av hushåll etc.) ska utan dröjsmål anmälas till arbetsgivaren för att ligga till grund för reviderad beräkning av resemerkostnad.

12.Veckopendling

12.1 Allmänna förutsättningar

Om arbetstagaren tillfälligt byter tjänsteställe och därmed verksamhetsort och det inte är rimligt att arbetstagaren dagligen reser mellan bostaden och det tillfälliga tjänstestället kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att arbetsgivaren ersätter skälig kostnad för en tillfällig bostad på den tillfälliga arbetsorten och att ersättning enligt denna punkt utges.

Anmärkning

Vid byte av placering tills vidare kan, efter arbetsgivarens prövning, ersättning enligt pendling utbetalas om arbetstagaren ej får bostad på den nya orten eller om det på grund av barns skolgång eller maka/makes (motsvarande) arbete är lämpligt att flytta vid ett senare tillfälle.

Arbetstagare som vid byte av placering tills vidare skaffar bostad på den nya arbetsorten och flyttar dit före tillträdet av den nya placeringen, erhåller pendlingsersättning under högst sex månader, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl beslutar annat.

12.2 Ersättning

12.2.1 Merkostnadsersättning

Arbetstagare, som pendlar, erhåller en tillfällig avlöningsförstärkning om 4800 kronor/månad.

12.2.2 Tillfällig bostad

Arbetstagare erhåller ersättning för skälig kostnad, för tillfällig bostad på arbetsorten.

12.2.3 Resor för intagande av nattkvarter

Arbetstagare som av arbetsgivaren erhållit en tillfällig bostad på ett sådant avstånd från arbetsplatsen, att arbetstagaren dagligen måste resa mellan den tillfälliga bostaden och det tillfälliga

tjänstestället, erhåller ersättning för dessa resor. Resorna ska genomföras med färdmedel som är normalt för orten.

12.2.4 Hemresa

Arbetstagare som veckopendlar har rätt till ersättning för en hemresa enligt detta avtals punkt 7.

Anmärkning till punkten 12

Beslut om veckopendling ska dokumenteras och undertecknas av arbetsgivare och arbetstagare. Förändrade förhållanden (t.ex. ändrad restid, flyttning av hushåll etc.) ska utan dröjsmål anmälas till arbetsgivaren för att ligga till grund för reviderad beräkning av resemerkostnad.

13.Fri beklädnad m.m.

I de fall särskilt ändamålsenlig klädsel krävs för arbetets utförande tillhandahåller arbetsgivaren de arbetskläder som erfordras samt sådana optiska skyddsglasögon (inklusive erforderlig synundersökning) som arbetsuppgifterna kräver.

Förstörs arbetstagarens glasögon vid tjänsteutövning, genom olyckshändelse, erhålls ersättning för reparation eller nyanskaffning.

Träningsskor som arbetstagaren inhandlar ersätts med ett belopp om högst 1 200 kr vartannat år. Ersättningen utbetalas till personal som krigsplacerats, eller som Försvarsmakten skulle kunna krigsplacera, och som är kontinuerligt tjänstgörande.

14.Måltider

Arbetsgivaren erbjuder arbetstagare fria måltider utifrån verksamhetens krav när det inte är möjligt för den enskilde att sörja för mathållning, samt i övrigt utifrån vad som regleras i Försvarsmaktens riktlinjer om fria måltider.

Detta avser exempelvis verksamhet ombord på Försvarsmaktens fartyg

15.Särskilda skäl

Om särskilda skäl föreligger får arbetsgivaren besluta om ersättning enligt förmånligare grunder eller annan ersättning än som anges i detta avtal med undantag från ersättningar som anges i 6.

16.Giltighetstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 januari 2018 och har i övrigt samma giltighetstid och uppsägningstid som Villkorsavtalet, dock med en ömsesidig uppsägningstid om sex månader.

För Saco-S FM gäller

Detta avtal har samma giltighetstid som Villkorsavtal-T och gäller tillsvidare, dock med en ömsesidig uppsägningstid om sex månader.

Partsgemensamma råd för tillämpning av Försvarsmaktens avtal om rörlighets- och kostnadsersättningar

Råd till punkt 4 – Placering tills vidare

Byte av tjänsteställe/arbetsort där arbetstagaren är placerad tills vidare kan alltid ske efter

• medarbetaren söker och erhåller en ny (placering/befattning – tills vidare)

• arbetsgivarens beslut (arbetsledning), eftersträva överenskommelse med medarbetaren.

Observera att ovanstående kan innefattas av dels en förhandlingsskyldighet gentemot ATO och dels av en analys av det arbetsrättsliga förhållandet.

Råd till punkt 6 - Tjänsteresa

Då behov föreligger att bedriva verksamhet utanför tjänstestället, sker detta inom ramen för en tjänsteresa. Tjänsteresor planläggs i samråd med berörd arbetstagare. Resorna planläggs så att arbetstagaren är borta från sitt tjänsteställe och sitt hem kortast möjliga tid och att lämpligaste färdsätt klarläggs. Exempelvis kan arbetsgivaren vid behov medge att första klass nyttjas vid resa med snabbtåg.

Tjänsteresor som företas i nära anslutning till bostad/tjänsteställe sker i normalfallet över dagen, ju kortare en tjänsteresa är desto mindre anledning till övernattning. Arbetsgivaren ska inte planera verksamhet som onödigtvis får konsekvenser för den enskildes privatliv. Avståndsmässigt korta tjänsteresor som medför övernattning bör således noga kunna motiveras då huvudregeln i dessa fall är att arbetstagaren tillbringar natten i bostaden.

Tjänsteresor inom 50km

Den gräns som är angiven som 50 km från bostaden/tjänstestället (närmaste färdväg), är relevant för regelverk kopplade till olika skatterelaterade delar, såsom rätten till skattefritt traktamente.

Verksamhet som tillfälligtvis bedrivs utanför tjänstestället, men inom 50km, skall alltså i normalfallet genomföras genom att vi planerar för en tur och retur-resa under en och samma dag. Det kan däremot uppstå behov av att genomföra en tjänsteresa över flera dagar, även om detta tillfälliga arbete bedrivs inom 50 km till tjänstestället/bostaden. Vid denna typ av tjänsteresor ska chef särskilt överväga möjligheten att erbjuda fria måltider enligt FM riktlinjer om fria måltider.

Råd till punkt 6.2 Logi

Huvudregeln i avtalet är att arbetstagaren erbjuds enkelrum med dusch och toalett på rummet i samband med tjänsteresa

I planeringsfasen kan arbetsgivaren under vissa förutsättningar frångå huvudregeln:

1. Individen erbjuds och väljer att acceptera en lägre standard exempelvis logement. Vid till exempel längre utbildningar är det vanligt att kurskamrater delar lägenhet med eget sovrum.

2. Anvisa boende utifrån verksamhetens krav. Det kan exempelvis vara ett logement i anslutning till ett skjutfält där det bedöms lämpligt att gruppen bor samlat för att få ut maximal operativ effekt under en övning. Det kan vara en ledarskapsutbildning där det är värdefullt att alla deltagare bor samlat utifrån utbildningens syfte.

ATO ska informeras innan beslut om anvisat boende, dock krävs ingen accept. Informationen sker lämpligen skriftligt. Vid FM-gemensam verksamhet kan information sändas direkt till ATO på FM-nivå.

Chefens ledarskap ska även kunna hantera individuella förutsättningar.

Tabell för logitillägg och nattraktamente

		Enkelrum Dusch & toalett på rummet	Nattraktamente (enl skattelagstiftning)	Logitillägg
A	FM tillhandhåller boende	Ja	Nej	Nej
B	FM anvisar boende	Nej	Nej	Ja (400 kr) inom 50 km (500 kr)
C	FM erbjuder logementstandard (valbar)	Nej	Nej	Ja (200 kr)
D	Boende i jourrum vid tjänsteresa under 3.7.4 vht	Nej	Nej	Ja (200kr)
E	FM tillhandahåller delad lägenhet (eget sovrum)	Nej	Nej	Ja (100 kr, dusch & toa utanför rummet)
F	Arbetstagaren svarar själv för logi		Ja	Nej

Råd till punkt 6.3 Restidsersättning

Arbetsgivaren har ett stort ansvar i att planera verksamheten. Restidsersättningen är kostnadsmässigt att likställa med ersättning för arbete. Arbetsgivaren bör göra en värdering av vad som är lämpligast i de enskilda fallen: att resa på arbetstid, vilket medför att färre timmar finns tillgängliga för faktiskt arbete eller att resa utanför arbetstid, vilket frigör arbetstid, men medför en tillkommande kostnad.

Restidsersättning gäller under tiden för tjänsteresan inkl. eventuella förseningar. Resan anses pågå fram till dess att man når tjänstestället, hemmet eller det tillfälliga boendet, t ex incheckning vid ett hotell. Vid längre försening t ex inställt flyg förlängs tjänsteresan.

Arbetstagaren har dock ej restidsersättning

• för restid utanför ordinarie arbetstid som sammantaget understiger 30 minuter (15 + 15 minuter).

• för tid från ankomsten till den tillfälliga bostaden och förrättningens början

• vid resa mellan tillfällig bostad på förrättningsorten och förrättningsstället

• för den del av tiden mellan klockan 24 och 06 då sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg används

• vid verksamhet som omfattas av Försvarsmaktens avtal om villkor vid idrottsverksamhet inom Försvarsmakten

Råd till punkt 7.2 Hemresa

Vid hemresa med flyg/tåg ersätts resa (eller motsvarande belopp) från flygplats/jvgstn till arbetsorten. Normalt ska inte kostnaden för resan till hemadressen överskrida kostnaden till arbetsorten. Med arbetsort menas i samband med hemresa en radie om 50 km med arbetstagarens ordinarie tjänsteställe som medelpunkt.

Anslutningsresan vid veckopendling bokas i första hand av resebyrån. I vissa fall kan det vara lämpligt att tillämpa en månatlig schablonersättning för anslutningsresor.

Då arbetstagaren byter ut sin hemresa till och från arbetsorten för en familjemedlem gäller följande:

Arbetstagare får byta ut sin resa mot en resa till och från arbetsorten för en familjemedlem som är folkbokförd på samma adress som arbetstagaren. Byte av resa enligt föregående kan även ske för arbetstagares barn (yngre än 20 år) där barnet är folkbokförd på annan adress. Kostnaden för en sådan resa får ej överstiga kostnaden för arbetstagarens hemresa

Råd till punkt 9 - Flyttersättning

Allmänna förutsättningar

Elev som flyttar vid tidigare tidpunkt än som anges i avtalet kan få flyttersättning som om eleven flyttat vid den tidpunkt som anges i avtalet.

Råd till punkt 10.1 – Besöksresor

Med traktamente i avtalstexten avseende besöksresor, menas ett skattepliktigt lönetillägg motsvarande traktamentets storlek. Sådant lönetillägg erhålls inte för medföljande barn som är yngre än två år.

Om arbetsgivare ordnar en bussresa kollektivt, för många arbetstagare, från ett förband för att arbetstagarna vid ett och samma tillfälle ska få se på ett tänkbart nytt förband på annan ort, ska detta inte räknas som besöksresa i avtalets mening.

Råd till punkt 10.4 ”Gardinpengar” mm

Gardinpengarna ska täcka sådana kostnader som t ex städning av den gamla bostaden, flyttning av abonnemang, nya persienner och liknande som arbetstagaren har i samband med sin flyttning.

Råd till 10.5 Dubbelhyra

Av de bostadskostnader som arbetstagaren har för mer än en bostad (dubbelhyra) ersätter arbetsgivaren bostadskostnaden för den bostad som har den lägsta kostnaden. Vid bostadsrätt ersätts kostnad för månadsavgift, inte kostnad för lån och räntor. Boendekostnad för villa ska baseras på hyresvärdet för boendeytan i villan på orten. Beräkning ska inte grundas på lån, avgifter eller amorteringar. Det är hyresvärdet för villan som ligger till grund för beräkningen.

Vid ersättning för dubbelhyra är tanken att arbetstagaren försöker bli av med den gamla bostaden.

Råd till 10.6 Särskild ersättning vid flyttning

De beräknade merkostnader som arbetsgivaren kan ersätta ska ses som en omställningskostnad och bör normalt inte medges för längre tid än ett år. De merkostnader som arbetsgivaren kan ersätta är den samlade bedömningen av

• högre hyra för en bostad som är jämförbar med den arbetstagaren flyttar från

• högre kommunal barnomsorgsavgift i de fall xxxxxxx inte tillämpas

• dyrare försäkringar

• högre kostnader för familjebilens parkeringsplats (boendeparkering)

Råd till punkt 11 - Dagpendling

Allmänna förutsättningar

Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren besluta att resemerkostnaden utbetalas under längre tid än sex månader. För att resemerkostnad ska kunna utges för längre tid, vid byte av ordinarie tjänsteställe, förutsätts att det av hemställan framgår vilka åtgärder den enskilde vidtagit för att flytta eller andra särskilda skäl som arbetstagaren vill framföra.

Hemställan tillställs beslutande chef enligt arbetsgivarnyckeln i H PERS (rörlighetsavtalet punkt 15.)

Råd till 11.2 Ersättning

Resemerkostnadens storlek beräknas individuellt och grundas på den enskilde medarbetarens förhållanden. Beräkningen utgår från resa med kollektiva färdmedel. Endast ökade kostnader för att ta sig mellan bostad och nytt ordinarie eller tillfälligt tjänsteställe i jämförelse med att ta sig mellan bostad och (tidigare) tjänsteställe/arbetsort där arbetstagaren är placerad tills vidare ersätts.

Kostnadsökningen avrundas med ytterligare 500 kronor per månad.

Om ersättning för resa med egen bil medges, beräknas ersättningen med 13 kronor per mil.

Om arbetstagaren trots längre resväg inte har ökade kostnader för resan utges ingen ersättning. Ersättning för längre restid ersätts ej.

Ersättningen utbetalas som lön.

Ersättning utges inte till arbetstagare som på grund av byte av bostad får ökade kostnader för att ta sig mellan bostad och tjänsteställe.

Försvarsmaktens beräkningar om resemerkostnader tar inte hänsyn till eventuella skatteeffekter för den enskilde.

Skattelagstiftningen gäller avseende avdrag för resor till och från arbetet. Den enskilde hanterar alltid själv aktuellt totalt reseavdrag mot skatteverket.

Övrigt

För att underlätta beslutsgång om dag- eller veckopendling kan nedanstående mall användas.

Avtalet och råden utgår från att arbetstagaren bor i anslutning till sin placering tills vidare så att han/hon dagligen kan ta sig mellan bostaden och tjänstestället där han/hon har sin placering tills vidare

Beslutsgång:

1. Undersök om dagpendling är möjligt (rimligt) (t ex F 21 – HKV jämfört med LG – HKV)?

2. Då dagpendling är möjligt (rimligt) (t ex LG – HKV) ersätts enligt dagpendling.

Anmärkning:

Då dagpendling enligt ovan är given kan dock förhållandet för den enskilde vara sådant att

dagpendling inte är möjligt. Det är inte, enligt avtalet ”rimligt”, att dagpendla. Dagpendling kan då ”övergå” till veckopendling, dock med nedanstående förbehåll.

Om resa från bostaden (där bostaden är belägen så att arbetstagaren dagligen kan ta sig mellan bostaden och tjänstestället där han/hon har sin placering tills vidare) till tjänstestället ej är rimligt (resan tar alltför lång tid) ersätts enligt veckopendling.

Om bostaden är belägen så att arbetstagaren inte dagligen kan ta sig mellan bostaden och tjänstestället där han/hon har sin placering tills vidare, (exempelvis då arbetstagaren har kvar bostaden på tidigare förbandsort) ersätts enligt dagpendling. Arbetstagaren får resemerkostnader beräknat från tjänstestället där han/hon har sin placering tills vidare och till det tillfälliga tjänstestället.

3. Om dagpendling inte är möjligt (rimligt) (t ex F 21 – HKV) ersätts enligt veckopendling.

Erhålls ersättning för dagpendling erhålls inte något extra tillägg (exempelvis motsvarande TAF vid veckopendling).

Resemerkostnad utges inte samtidigt som ersättning för tjänsteresa, såvida inte resemerkostnaden avser ett månadskort.

Råd till punkt 12 - Veckopendling

Med begreppet pendlingsersättning menas bostad, resa och tillfällig avlöningsförstärkning (TAF). Allmänna förutsättningar

Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte är överens om att det är rimligt att arbetstagaren dagligen reser mellan bostaden och det tillfälliga tjänstestället gäller arbetsgivarens beslut.

Arbetstagaren har då möjlighet att genom sin fackliga organisation ta upp förhandling med arbetsgivaren.

Råd till 12.2.1 Merkostnadsersättning

Med arbetsmånad menas i princip 20 arbetsdagar.

Lönetillägget är ett schablonbelopp i stället för traktamente som skulle utges vid tjänsteresa.

Document Metadata

Table of Contents

FAS 2021)

Document Metadata