Contract
KUNSKAP | FÄRDIGHET | FÖRMÅGA | |||
Område | Delområde | Fakta | Förståelse | ||
Gemensamma grunder alla hus | |||||
BYGGHANDLINGAR | Bygghandlingar | Översiktlig kunskap i olika typer av bygghandlingar och dess olika status enligt byggbranschens standardavtal; kontrakt, ritningar, byggbeskrivningar, AMA och AB. Myndigheters regelverk, lagar som exempelvis Arbetsmiljölagen. | Kännedom om bygghandlingarnas roll och funktion i byggprocessen. | Kan inhämta relevant information ur kontrakt, avtal, AMA, regelverk och standarder. | Under handledning med viss självständighet kunna använda informationen som grund för att utföra arbetet. |
Kännedom om konsekvenserna av att inte följa regelverk och avtal (vite, bötesföreläggande). | |||||
Byggregler | Översiktlig kunskap i de regler och myndighetsbeslut som styr byggandet, kontroller, kvalitetskrav och besiktningar. | Kännedom om bygghandlingarnas roll och funktion i byggprocessen. | |||
Ritningsläsning | Kunskap i skalor, vyer, ritningstyper, specifikationer, symboler, måttsättningsprinciper, ritningshuvud och revideringar enligt standarden Bygghandlingar 90. | Kunskap om byggritningens utformning och uppbyggnad. | Kan ur ritningsunderlag ta fram och tolka nödvändig information för det aktuella momentet. | Självständigt kunna använda informationen från olika typer av bygghandlingar som grund för att utföra arbetet. | |
Digitalisering | Kunskap i Byggnadsinformationsmodeller (BIM) och andra vanligen förekommande digitala verktyg i byggprocessen. | Kunskap om hur digitala hjälpmedel integreras i byggprocessen. | Kan ta fram och tolka nödvändig information för det aktuella momentet. | Självständigt kunna använda informationen från olika typer av digitala bygghandlingar som grund för att utföra arbetet. | |
BYGGPROCESSEN | Arbetsplatsen | Översiktlig kunskap i parternas roll på arbetsmarknaden, avtal och lagar som reglerar anställningen och yrkesutbildningsavtalet. | Kunskap om partsförhållandena med anställnings avtal samt kollektivavtal. | Kan inhämta relevant information om parternas roll på arbetsplatsen. | |
Kan hur avtal styr rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen. | |||||
Byggprocessen | Översiktlig kunskap i byggprocessens skeden, entreprenadformer och aktörer. | Kunskap om byggprocessens olika skeden och genomförande såsom projektering, produktion och förvaltning | Kan utföra arbetsmoment i rätt ordning inom aktuellt yrke. | Självständigt planera och utföra sitt dagliga arbete inom ramen för det aktuella yrket. | |
Översiktlig kunskap i arbetsplatsens olika yrken, funktioner och inbördes roller samt grunderna för samverkan i arbetslag och med olika yrkesgrupper. | |||||
Hållbart byggande | Kunskap i begreppet "hållbart byggande". | Kunskap om de olika aktörernas roll i en byggprocess för ett hållbart byggande. | Kan bidra till ett hållbart byggande inom t.ex. materialhantering, förbrukning, återanvändning och hantering av restprodukter. |
KUNSKAP | FÄRDIGHET | FÖRMÅGA | |||
Område | Delområde | Fakta | Förståelse | ||
Arkitektur | Översiktlig kunskap i arkitektens roll och arkitektur genom tiderna. Vanliga termer, former och funktioner. | Kännedom om arkitekturens roll och påverkan i byggprocessen. | |||
Konstruktion | Översiktlig kunskap i konstruktörens roll. Vanliga termer, former och funktioner. | Kännedom om konstruktionens koppling till byggnadens form, funktion och hållfasthet. | Kan utföra arbete utifrån ritningar och konstruktörens anvisningar inom ramen för aktuellt yrke. | Självständigt kunna planera och genomföra sitt arbete utifrån ritningar och anvisningar inom ramen för aktuellt yrke. | |
BYGGMATERIAL OCH YTTRE MILJÖ | Byggmaterial | Kunskap i de vanligast förekommande byggmaterialen avseende användningsområde, kvalitet, egenskaper, kostnader, hälso- och miljöaspekter. | Kunskap om materials egenskaper med fokus på hållbarhet, funktion och användningsområden. | Kan välja rätt material utifrån konstruktion, funktion och föreskrifter/produktblad. | Under handledning med viss självständighet kunna välja rätt material. |
Kunskap om byggmaterialens miljöpåverkan och individens egna ansvar. | |||||
Avfallshantering, Källsortering och återvinning | Kunskap i källsortering och återvinning av material på en byggarbetsplats. | Kunskap om materials egenskaper med fokus på hållbarhet, funktion och användningsområden. | Kan utföra källsortering och återvinning på byggarbetsplatser. | Självständigt kunna hantera byggmaterial i byggprojektets olika skeden. | |
Översiktlig kunskap i skillnaden mellan olika farosymboler och avfallsfraktioner. | Kan på ett säkert sätt hantera produkter och material enligt säkerhetsdatablad och farosymboler. | ||||
TRANSPORT OCH LAGRING | Transportteknik, lagring och förvaring | Översiktlig kunskap i tillämpliga transport- och förvaringssätt för olika slags byggnadsdelar och byggmaterial. | Kunskap om täckning, förvaring och hantering av byggnadsdelar och byggmaterial så att de inte skadas. | Kan hantera transporter och förvaring av material på arbetsplatser. | Självständigt kunna hantera byggmaterial i byggprojektets olika skeden. |
INFÄSTNING | Infästningar | Kunskap i material och metod för infästningar i olika byggnadsdelar och byggmaterial. | Kunskap om materials egenskaper i samverkan och påverkan på hållfasthet. | Kan utifrån befintliga bygghandlingar utföra säker infästning i olika byggnadsdelar och byggmaterial. | Under handledning med viss självständighet kunna välja rätt infästningsmetod inom ramen för aktuellt yrke. |
SÄKRA LYFT | Lyftteknik och kommunikation | Kunskap i lyftteknik och lastkoppling i samband med transport av byggnadsdelar och byggmaterial. | Kunskap om säkerhet och dess konsekvenser vid lyftteknik och lastkoppling. | Kan gällande regelverk kring säkra lyft. | |
Kunskap i kommunikation med maskinförare genom handsignal och/eller kommunikationsradio. | |||||
BYGGTEKNIK OCH BERÄKNINGAR | Byggkonstruktioner | Kunskap i de vanligaste bygg- och anläggningskonstruktionerna och deras egenskaper och verkningssätt. | Kunskap om skillnaden mellan olika konstruktioner och deras egenskaper. | Kan arbeta med olika konstruktioner. | Självständigt kunna utföra enklare byggkonstruktioner. |
Kunskap om konstruktioners egenskaper ur ett beständighetsperspektiv |
KUNSKAP | FÄRDIGHET | FÖRMÅGA | |||
Område | Delområde | Fakta | Förståelse | ||
Byggnadsfysiska egenskapskrav och lösningar | Kunskap i de vanligaste byggmaterialens egenskaper och användningsområden avseende värme, fukt, ljud och brand. | Kunskap om materials egenskaper och koppling till funktion och användningsområde. | Kan inhämta information om utförande av byggtekniska lösningar genom produktblad, monteringsanvisning och AMA. | Självständigt kunna utföra enklare byggkonstruktioner. | |
Mätningsteknik | Kunskap i de vanligast förekommande mätverktygen och deras användningsområden. | Kunskap om toleranskrav, felkällor och dess konsekvenser i samband med mätning och utsättning. | Kan använda de vanligaste mätverktygen för vanligt förekommande mätningar. | Självständigt välja och använda lämpligt mätverktyg efter situation. | |
Yrkesmatematik | Kunskap i de fyra räknesätten, enklare formelräkning och geometriska beräkningar. | Kunskap om grundläggande metoder för beräkning av reella tal. | Kan med omdöme och rimlighetstänkande tillämpa matematik vid problemlösning. | Självständigt lösa enklare byggtekniska beräkningar. | |
Kan beräkna volym och area för t.ex. beställning av material. | |||||
Kan tillämpa och lösa enkla formler och ekvationer. | |||||
Kan tolka enkla diagram. | |||||
MASKINER OCH VERKTYG | Verktyg och maskiner | Kunskap i de för branschen vanligaste förekommande verktygen och maskinerna. | Kunskap om valet av verktyg och maskin i förhållande till arbetsmomentet, arbetsmiljön och hälsan. | Kan använda rätt verktyg och/eller maskin till det planerade arbetet. | Självständigt avgöra om för yrket aktuella maskiner och verktyg är lämpliga för det tilltänkta arbetet. |
Kunskap i de för branschen vanligast förekommande hjälpmedlen för att anpassa verktyg och maskiner så att man minskar påverkan av buller, vibrationer och felaktiga arbetsställningar. | Kan handha och vårda de i branschen vanligast förekommande verktygen och maskinerna. | ||||
Kunskap i hur man handhar och vårdar de i branschen vanligast förekommande verktygen och maskinerna. | Kan söka information om säker hantering av maskiner och verktyg. | ||||
HÄLSA OCH SÄKERHET | Arbetsmiljö grund | Översiktlig kunskap i arbetsmiljölagens grund och syfte. | Kunskap om den prioritet som arbetsmiljö och säkerhet har på arbetsplatsen. | Kan vara delaktig i arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet och agera vid olycksfall på arbetsplatsen. | Medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. |
Kunskap i Arbetsmiljöverkets föreskrifter; Bygg- och anläggningsarbete 1999:3. | Kunskap om individens ansvar för att säkerställa sin egen och andras goda arbetsmiljö. |
KUNSKAP | FÄRDIGHET | FÖRMÅGA | |||
Område | Delområde | Fakta | Förståelse | ||
Översiktlig kunskap i byggbranschens arbetsmiljöavtal. | Kunskap om arbetsmiljöarbetet och det egna ansvaret i att följa den upprättade arbetsmiljöplanen | ||||
Översiktlig kunskap i hur man på en arbetsplats ska förhålla sig till arbetsmiljöplanen, dess syfte och funktion. | Kunskap om arbetsuppgifter som kräver behörighetsgivande utbildning. | ||||
L – ABC | Kunskap i arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet på arbetsplatsen avseende första hjälpen vid olycksfall, förebyggande brandskydd och elsäkerhet. | Kunskap om den prioritet som arbetsmiljö och säkerhet har på arbetsplatsen. | |||
Psykosocial arbetsmiljö | Kunskap i den psykosociala arbetsmiljön och vilka faktorer som kan påverka individen i sitt arbete. | Kunskap om hur olika faktorer påverkar den psykosociala arbetsmiljön och hur det berör den enskilde individen i sitt arbete. | Kan medverka i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen och ha ett inkluderande bemötande. | Självständigt och i samverkan med arbetsgivare och kollegor verka för en god psykosocial arbetsmiljö. | |
Ergonomi och praktiskt förebyggande arbetsmiljöarbete | Kunskap i ergonomi och hur kroppen påverkas av felaktiga belastningar eller arbetsställningar. | Kunskap om sambandet mellan ergonomiska hjälpmedels funktion- och användningsområden för att minska risken för arbetsskador. | Kan utföra arbetet på ett ergonomiskt korrekt sätt. | Självständigt utföra arbetet enligt givna riskbedömningar avseende belastningar och arbetsställningar i det egna dagliga arbetet. | |
Kunskap i de vanligaste förekommande riskerna på arbetsplatsen och hur man förebygger dessa genom riskanalys. | Kunskap om det egna ansvaret att använda skyddsutrustning. | Kan delta i upprättande av och följa en riskanalys/riskbedömning för arbetsuppgifter inom det egna yrket. | |||
Kunskap i olika ergonomiska hjälpmedels funktion och användningsområden. | Kan använda ändamålsenligt hjälpmedel. | ||||
Kunskap i personlig skyddsutrustning. | Använder rätt personlig skyddsutrustning för de egna arbetsuppgifterna i dagligt arbete. | ||||
Gemensamma grunder hus | |||||
BETONG OCH ARMERING | Armering | Kunskap i armeringens funktion i betongkonstruktioner. | Kunskap om samverkan mellan betong och armering. | ||
Kunskap i olika dimensioner av armeringsstål. | |||||
Betong | Kunskap i betongens olika beståndsdelar. | Övergripande kunskap om vibreringens funktion. | |||
Kunskap i olika betongkvalitéer. | Kunskap om hur temperatur och väder påverkar betongens härdning. | ||||
Kunskap om vattnets påverkan på hållfastheten, vid såväl blandning som användning och härdning. |
KUNSKAP | FÄRDIGHET | FÖRMÅGA | |||
Område | Delområde | Fakta | Förståelse | ||
ISOLERINGSARBETE | Isolering | Kunskap i olika isoleringsmaterial och dess egenskaper. | Kunskap om isoleringsmaterialets egenskaper för att uppnå bästa funktion. | ||
GRUNDLÄGGNING | Husgrunder | Kunskap i olika typer av husgrunder; krypgrund, platta på mark, källargrund och plintgrund. | Kunskap om de olika husgrundernas funktioner. | ||
FORMBYGGNAD | Formbyggnad | Kunskap i vanligast förekommande typerna av gjutformar. Som stödjande och bärande form. | Kunskap om gjutformens användningsområden samt hur de påverkas av formtryck och vibrering. | Kan avgöra om en form är säker att gjuta i. | Med viss självständighet kunna utföra formsättning med såväl prefabricerad som platsbyggd form för väggar, pelare, balkar, lågform, bärlag och raka trappor. |
Kunskap i ämnet formsläppmedel | Kunskap om hur formsläppmedel ska appliceras. | Kan välja rätt metod för att applicera ett formsläppmedel för vald formkonstrukti on. | Självständigt kunna applicera formsläppmedel. | ||
Rivning av form | Kunskap i sätt och metoder att riva gjutformar. | Kunskap om hur gjutformar, såväl stödjande som bärande formar, ska rivas ur ett säkerhetsperspektiv. | Självständigt och på ett säkert sätt kunna riva gjutformar. | ||
Betong | |||||
ARMERING | Armering | Kunskap i olika typer av armering och funktioner såsom drag-, tryck-, skjuv-, spänn- och sprickarmering. | Kunskap om armeringens betydelse i en betongkonstruktion. | Kan utifrån typblad och armeringsförteckning eller annan instruktion ta ut klipp- och bockningsmått för armeringen. | Självständigt kunna utifrån en armeringsförteckning klippa och bocka, manuellt och med maskin, angivna järn och byglar. |
Kunskap i klippning och bockning av armering enligt typblad och armeringsförteckning. | Kunskap om olika armeringars användningsområden för de olika typerna av betongkonstruktioner. | Under handledning kunna upprätta en armeringsförteckning. | |||
Kunskap i begreppet ”ILF” iläggningsfärdig armering. | Kunskap om hur man läser ut klipplängd och bockningsradier från armeringsförteckning. | ||||
Armeringsritningar | Kunskap i armeringsritningens uppbyggnad och särskilda symboler. | Kunskap om hur man läser en armeringsritning. | Kan läsa en armeringsritning avseende armeringens typ, fördelning och placering i en konstruktion. | Under handledning kunna montera armeringen enligt armeringsritning. | |
Sammanfogning - montering | Kunskap i sammanfogningsmetoder och för detta lämpliga hjälpmedel. | Kunskap om sammanfogningsmetoder och deras respektive användningsområden. Exempelvis olika sätt och metoder att naja och när dessa ska användas. | Kan utifrån armeringsförteckning ta fram rätt sammanfogningsmetod för den aktuella armeringen. | Självständigt kunna montera och sammanfoga armeringen samt säkerställa att monterad armering ligger fast och inte kan röra sig när gjutningen skall göras så att rätt täckande betongskikt uppnås. |
KUNSKAP | FÄRDIGHET | FÖRMÅGA | |||
Område | Delområde | Fakta | Förståelse | ||
BETONGGJUTNING | Betong - Kvalitéer | Kunskap i betongkvalitéer och deras egenskaper i färskt och härdat tillstånd. | Kunskap om betongkvalitéer och deras användningsområden | Kan utifrån instruktion eller bygghandling ta fram rätt typ och betongkvalitet för den aktuella gjutningen. | Självständigt och med hjälp av instruktion kunna blanda betong för mindre gjutningar och lagningar. |
Kunskap i ”VCT” (Vatten-Cement-Talet) samt betongens exponeringsklasser exempelvis XC1, XD2, XF4 | |||||
Kunskap i konsistensklasser, exempelvis uttryckt i sättmått S1, S2, S3 osv. | Kunskap om hur koncistensklassen påverkar möjligheten att bearbeta betongen vid gjutning. | Kan utifrån instruktion eller bygghandling ta fram rätt typ och betongkvalitet för den aktuella gjutningen. | Under handledning och utifrån bygghandling kunna resonera sig fram till lämplig betongkvalitet för en gjutning. | ||
BETONGGJUTNING | Miljöns påverkan på betongen | Kunskap i hur faktorer som vind, värme, kyla kan påverka betongen. Exempelvis temperaturgränsen för så kallad betongvinter. | Kunskap om hur temperaturen påverkar härdningen av betongen och när man behöver skydda betongytan och fristående formdelar från antingen kyla eller värme. | Kunna i samband med gjutning välja lämplig metod för skyddstäckning av betongytan. | Självständigt kunna skyddstäcka en betongyta. |
Gjutmetoder | Kunskap i gjutmetoder. | Kunskap om gjutmetoder och deras respektive användningsområden, exempelvis bask, ränna och betongpump. | Kan utifrån situation och konstruktion välja lämplig gjutmetod. | Under handledning kunna gjuta med rätt metod. | |
Vibrering | Kunskap i ämnet vibrering av betong avseende metoder och resultat. | Kunskap om hur vibreringen ska göras för att uppnå rätt resultat. | Kan utifrån situation välja lämpliga verktyg och metod för vibrering. | Självständigt kunna utföra vibrering. | |
Kunskap i begreppet risker med vibrering. | Kunskap om hur vibreringen påverkar formtrycket och vilka risker det kan medföra. | ||||
BETONGGJUTNING | Ytbearbetning | Kunskap i olika metoder för bearbetning av betongytan. | Kunskap om olika metoder av bearbetning och vilka resultat dessa ger på färdig betongyta, exempelvis borstad, riven eller glättad yta. | Kan ur bygghandling identifiera rätt metod och ordningsföljd för ytbearbetning. | Under handledning kunna utföra ytbearbetning av en betongyta. |
Efterbehandling | Kunskap i metoder för skydd och efterbehandling av betong. | Kunskap om metoder för skydd och efterbehandling av betongytan i förhållande till omgivning, exempelvis värmning, kylning, täckning och membranhärdning av betongytan. | Kan välja lämpliga metod för skydd och efterbehandling. | Under handledning med viss självständighet kunna skydda och efterbehandla en betongyta. | |
BETONGGJUTNING | Ytbeläggningar | Kunskap i ytbeläggningar och spackel. | Kunskap om ytbeläggningar och spackel och deras respektive användningsområden. | Kan utifrån instruktion välja rätt material och metod för ytbeläggning. | Under handledning kunna utföra ytbeläggning. |
Kan utföra läggning av övergolv, flytspackling och golv med fall. |
KUNSKAP | FÄRDIGHET | FÖRMÅGA | |||
Område | Delområde | Fakta | Förståelse | ||
BETONGGJUTNING | Särskilda risker | Kunskap i betongens frätande egenskaper och de risker som detta medför. | Kunskaper om hur man genom val av personlig skyddsutrustning skyddar sig mot frätskador av betong. | Kunna välja rätt personlig skyddsutrustning för en gjutning. | Självständigt kunna använda rätt personlig skyddsutrustning vid en betonggjutning. |
BYGGELEMENTMONTERING | Transporter, lyft och lagring | Kunskap i arbetsplatstransporter, lyft och lagring av byggelement i betong och lättbetong. | Kunskap om hur lyft och lagring av byggelement ska göras. | Kan välja rätt metod för lyft- och lagring av byggelement. | Under handledning kunna utföra lyft, transport och upplagring av byggelement av betong och lättbetong. |
Kunskap i risker kopplade till hantering av byggelement, exempelvis vältning, lastkoppling och lyft. | Kunskap om risker kopplade till hantering av byggelement och hur man kan förbygga skador på personer och material. | ||||
Montering | Kunskap i montering av byggelement i betong och lättbetong. | Kunskap om olika metoder för montering av byggelement i betong och lättbetong. | Kan utifrån en arbetsbeskrivning ta ut monteringsföljden av byggelement. | Under handledning kunna montera byggelement av betong och lättbetong avseende förankring, sammangjutning, fogning och efterlagning. | |
Kan montera byggelement. |