Avbytarserviceguide för pälsdjursupp- födare

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) ger dessa anvisningar om tillämpningen av lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare (1264/2009, PASL) i syfte att säkerställa en enhetlig praktisk tillämpning av lagen i de lokala enheter med vilka LPA har ingått ett uppdragsavtal om avbytarservice för pälsdjursuppfödare.

19.2.2019

Innehåll

1 Allmänt

1 Allmänt ‌

1.1 Allmänt om tillämpningsanvisningarna ‌

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) ger dessa anvisningar om tillämpningen av lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare (1264/2009, PASL) i syfte att sä- kerställa en enhetlig praktisk tillämpning av lagen i de lokala enheter med vilka LPA har ingått ett uppdragsavtal om avbytarservice för pälsdjursuppfödare. LPA uppdate- rar anvisningarna vid behov.

1.2 PASL tillämpas på FöPL-försäkrade pälsdjursuppfödare ‌

Enligt PASL avses med pälsdjursuppfödare en person som är skyldig att för päls- djursuppfödning teckna i lagen om pension för företagare (1272/2006, FöPL) avsedd försäkring och som har en sådan försäkring i kraft eller har lämnat in en ansökan om försäkring. Den pälsdjursuppfödning som en sådan person bedriver beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968).

1.3 ASL tillämpas fortfarande på LFÖPL-försäkrade pälsdjursuppfödare ‌

Det bör observeras att ikraftträdandet av PASL inte ändrar ställningen för de päls- djursuppfödare som bedriver pälsdjursuppfödning vid sidan av lantbruk och som be- skattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (547/1967) och därför har sitt pens- ionsskydd ordnat enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006, LFÖPL). Lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare (1231/1996, ASL) har till- lämpats och tillämpas på dem även i fortsättningen, de berörs således inte av PASL.

Dessa anvisningar gäller inte tillämpningen av ASL. Det finns en särskild avbytarser- viceguide om ASL (xxxxx XXX-avbytarserviceguiden) som hittas till exempel på LPA:s webbplats xxx.xxx.xx .

1.4 Två väsentliga skillnader mellan PASL och ASL ‌

XXXX skiljer sig i många avseenden från ASL. I det följande redogörs kort för två grundläggande faktorer i PASL där skillnaden i jämförelse med ASL är synnerligen stor. I de efterföljande kapitlen redogörs mera i detalj för innehållet i PASL.

Avbytarservice enligt PASL ordnas inom ramen för ett reservationsanslag

Avbytarservice enligt PASL ordnas inom ramen för ett anslag som anvisas i statsbud- geten för detta ändamål (PASL 1 § 1 mom.). Det innebär att avbytarservice kan ord- nas under ett kalenderår bara i den omfattning som det för ändamålet reserverade årliga anslaget i statsbudgeten möjliggör. I statsbudgeten för 2019 har för ändamålet anvisats ett två års reservationsanslag på 1,9 miljoner euro. Reservationsanslaget får inte överskridas, men den del av anslaget för 2019 som eventuellt blir kvar kan över- föras att användas under det följande kalenderåret.

På grund av reservationsanslaget fastställs genom förordning av social- och hälso- vårdsministeriet (SHM) maximiantalet semesterdagar och extraledighetstimmar som kan ordnas per pälsdjursuppfödare under ett kalenderår. Förordningen om maximi- kvantiteten avbytarservice utfärdas före utgången av det föregående kalenderåret då det finns uppgifter om storleken på det reservationsanslag som fastställts i stats- budgeten för det följande året. För att garantera att serviceanvändarna behandlas jämlikt är maximikvantiteten personlig och densamma för alla pälsdjursuppfödare.

Eftersom reservationsanslaget inte får överskridas har en pälsdjursuppfödare ingen absolut rätt att få en viss kvantitet avbytarservice under ett kalenderår. Om anslaget räcker till kan avbytarservice ordnas för en pälsdjursuppfödare i enlighet med den maximikvantitet som SHM har fastställt, men om anslaget tar slut mitt under året kan ordnandet av avbytarservice avbrytas enligt 39 b § i PASL. Detta bör beaktas bland annat i beslutstexterna.

Det som sägs ovan leder också till att anslagets tillräcklighet måste följas upp mycket noggrant. Uppgifter om de kostnader som ordnandet av servicen ger upphov till bör finnas tillgängliga så nära realtid det bara är möjligt.

Avbytarservicen för lantbruksföretagare finansieras däremot genom förslagsanslag i statsbudgeten. Ett förslagsanslag får på vissa villkor överskridas.

Avbytarservice enligt PASL

Enligt XXXX ordnas avbytarservice i form av avgiftsfri semester och avgiftsbelagd ex- traledighet. Maximikvantiteten per pälsdjursuppfödare fastställs kalenderårsvis ge- nom förordning av SHM. Sådan vikariehjälp, subventionerad avgiftsbelagd avbytar- hjälp och avbytarhjälp till fullt pris som finns i ASL finns inte i PASL. Extraledigheten innehåller dock vissa drag av både vikariehjälp och subventionerad avgiftsbelagd av- bytarhjälp. Närmare om extraledighet i kapitel 4.

2 Villkor för avbytarservice ‌

2.1 Allmänt ‌

Syftet med PASL är att ordna avbytarservice bara för sådana pälsdjursuppfödare som bedriver yrkesmässig pälsdjursuppfödning och som är bundna av den dagliga sköt- seln av pälsdjuren.

För att kunna få avbytarservice måste pälsdjursuppfödaren och den pälsdjursupp- födning som han eller hon bedriver uppfylla vissa villkor i PASL. Villkoren är de- samma för såväl semester som extraledighet. Villkoren behandlas i detalj i punk- terna 2.2–2.7.

Alla villkor måste alltid uppfyllas vid varje enskild tidpunkt för en avbytartjänst.

2.2 Villkor som gäller pälsfarmen ‌

Enligt 2 § 3 punkten i PASL avses med pälsfarm en ekonomiskt självständig enhet som bedriver pälsdjursuppfödning.

En pälsdjursuppfödare kan ha flera pälsfarmer. Om de bildar ett aktiebolag är det fråga om en ekonomiskt självständig enhet, dvs. en i lagen avsedd pälsfarm. Om pälsfarmerna exempelvis bildar två separata aktiebolag är det på motsvarande sätt fråga om två separata pälsfarmer.

Då avbytarservice ordnas är utgångspunkten pälsfarmsspecifik, dvs. villkoren för av- bytarservice måste uppfyllas uttryckligen på den pälsfarm för vilken avbytarservice söks.

Mängden avbytarservice är dock personlig, dvs. även om en pälsdjursuppfödare har flera pälsfarmer där han eller hon uppfyller villkoren för avbytarservice, kan han eller hon inte få ett större antal semesterdagar eller extraledighetstimmar än en päls- djursuppfödare som bara har en pälsfarm.

2.3 Obligatorisk FöPL-försäkring ‌

För att en person ska betraktas som en pälsdjursuppfödare som avses i PASL måste personen vara skyldig att teckna en FöPL-försäkring för sin pälsdjursuppfödning.

Pälsdjursuppfödaren måste ha en så kallad obligatorisk FöPL-försäkring för päls- djursuppfödningen eller ha lämnat in en ansökan om försäkring. En frivillig FöPL-för- säkring räcker inte. (PASL 2 § 2 punkten)

En företagares FöPL-försäkring täcker all företagarverksamhet som han eller hon be- driver. Med andra ord kan företagaren ha bara en enda FöPL-försäkring. Företagaren har en enda FöPL-försäkring även i sådana fall där företagsverksamhet bedrivs i flera olika företags namn eller då flera olika branscher ingår i företagarens företagsverk- samhet. Om en person exempelvis bedriver taxiverksamhet och pälsdjursuppfödning

i sådan omfattning att han eller hon är skyldig att teckna FöPL-försäkring för vardera verksamhetens del, täcker en och samma FöPL-försäkring båda verksamheterna. För att villkoren för avbytarservice ska uppfyllas bör personen vara skyldig att teckna en FöPL-försäkring uttryckligen för sin pälsdjursuppfödning.

Avbytarservice kan ordnas bara för en sådan pälsfarm där personen arbetar i sådan omfattning att han eller hon är skyldig att teckna en FöPL-försäkring för arbetet.

FöPL-försäkringen i kraft minst fyra månader

Det bör observeras att även om en person uppfyller den definition på pälsdjursupp- födare som finns i PASL kan avbytarservice inte beviljas förrän den obligatoriska FöPL-försäkringen har varit i kraft minst fyra månader utan avbrott. (PASL 3 § 2 mom. 1 punkten)

Detta är motiverat av den orsaken att behov av att frigöra sig från arbetet alldeles i början av verksamheten inte förekommer på samma sätt som då verksamheten re- dan pågått en tid.

2.3.1 Huvudsakliga villkor för obligatorisk FöPL-försäkring ‌

Några av de huvudsakliga villkoren för FöPL-försäkring behandlas nedan i stora drag. I åldern 18–67 år En person kan teckna en obligatorisk FöPL-försäkring först från ingången av den ka-

lendermånad som följer efter uppnådd 18 års ålder och FöPL-försäkringen upphör senast vid utgången av den kalendermånad då personen fyller 68 år. I analogi med det kan villkoren för avbytarservice uppfyllas tidigast från ingången av den femte månaden efter uppnådd 18 års ålder och fortgå högst till utgången av den månad då personen fyller 68 år.

Företagsform Som FöPL-företagare betraktas:

1) En person som bedriver företagsverksamhet som yrkesutövare eller så att han eller hon har en enskild firma.

I sådana fall betraktas exempelvis ovan nämnda FöPL-företagares äkta make el- ler sambo som bor i gemensamt hushåll med företagaren i äktenskapsliknande förhållanden också som FöPL-företagare, liksom även företagarens eller makens barn som bor i samma hushåll om de arbetar i företaget utan lön.

2) En bolagsman i ett öppet bolag, en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag samt en sådan delägare eller bolagsman i ett annat företag eller en annan sam- manslutning som är personligen ansvarig för företagets eller sammanslutningens förpliktelser och förbindelser.

3) En delägare som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag och som ensam inne- har över 30 procent av aktiekapitalet eller av det röstetal som aktierna medför

eller tillsammans med sina familjemedlemmar innehar över 50 procent av aktie- kapitalet eller av det röstetal som aktierna medför och själv äger minst en aktie.

a. Med familjemedlem vars ägoandel beaktas då gränsen över 50 procent beräknas, avses exempelvis delägarens äkta make, sambo som bor i ge- mensamt hushåll med företagaren i äktenskapsliknande förhållanden samt en person som är släkt med delägaren i rakt uppåt- eller nedåtsti- gande led och som bor med delägaren i samma hushåll. Syskon betrak- tas inte som familjemedlemmar fastän de skulle bo i samma hushåll. Far- och morbröder, fastrar och mostrar samt mer avlägsna släktingar be- traktas här inte heller som familjemedlemmar.

b. Ledande ställning har till exempel verkställande direktören, en styrelse- medlem, en förvaltnings- eller branschdirektör, en person som på grund av sin ställning har rätt att teckna bolagets namn samt en person som äger alla aktier. I små familjebolag anses dessutom i vissa situationer att ägarfamiljemedlemmar som arbetar i bolaget är i ledande ställning obe- roende av sin formella ställning.

c. När ägarandelen beräknas kan även ett indirekt ägande via andra före- tag eller sammanslutningar i vissa situationer beaktas.

Minimiarbetsinkomst FöPL tillämpas inte på en företagare vars arbetsinkomst av företagsverksamheten bör uppskattas till ett lägre belopp än 7 557,18 euro per år, uttryckt i index för 2016. När man bedömer om gränsbeloppet uppfylls eller inte, medtas all företagsverksam- het som företagaren bedriver.

2.4 Pälsdjursuppfödningen har beskattats enligt NärSkL ‌

Pälsdjursuppfödning kan beskattas antingen enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk eller enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL). För att PASL ska tillämpas måste pälsdjursuppfödningen beskattas enligt NärSkL eftersom de pälsdjursuppfödare vars verksamhet beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk och som har en obligatorisk LFÖPL-försäkring kan få avbytarservice med stöd av ASL.

Skattemässigt omfattar pälsdjursuppfödningen utöver det egentliga pälsdjurssköt- selarbetet bland annat även marknadsföring och förädling. Med hjälp av avbytarser- vice kan dock endast pälsdjursskötselarbetena skötas.

Beskattningen av pälsdjursuppfödningen avgör i praktiken om pälsdjursuppfödaren i pensionsförsäkringsavseende omfattas av FöPL eller LFÖPL.

2.5 Betydande uppgiftsandel av de dagliga skötselarbetena ‌

Ett villkor för avbytarservice är att pälsdjursuppfödaren har en betydande uppgifts- andel av de dagliga göromål som hör till skötseln av pälsdjuren (PASL 3 § 1 mom.).

Pälsdjursuppfödaren ska således vara bunden till de dagliga skötselarbetena med en betydande uppgiftsandel. Att pälsdjursuppfödaren dagligen är bunden till ledningen av pälsfarmen uppfyller inte villkoren för avbytarservice.

Dagliga skötselarbeten Med dagliga skötselarbeten avses göromål som måste utföras varje dag eller åt- minstone nästan varje dag, såsom utfodring och rengöring av burar. Till de dagliga arbetena räknas inte säsongbetonade uppgifter som utförs bara vid vissa tidpunkter, såsom seminering och pälsning.

Betydande uppgiftsandel En pälsdjursuppfödares uppgiftsandel kan anses betydande om den omfattar minst hälften av de dagliga göromål som hör till skötseln av pälsdjuren på farmen. Även än mindre uppgiftsandel kan vara betydande om det går åt flera timmar till personens dagliga göromål som hör till skötseln av pälsdjuren.

I sistnämnda situation måste bedömningen av hur betydande uppgiftsandelen är basera sig på en helhetsbild av förhållandena på pälsfarmen. Vid helhetsbedöm- ningen beaktas förutom uppgiftsandelsprocenten och antalet arbetstimmar även bland annat antalet personer som arbetar på farmen och pälsdjursuppfödarens möj- ligheter att fördela sina uppgifter på dem. En person kan ha en betydande uppgift- sandel även på den grunden att de arbeten som ingår i uppgiftsandelen är sådana att de inte kan utföras av någon annan. Vid helhetsbedömningen bör beaktas att avsikten är att rikta avbytarservicen till pälsdjursuppfödare för vilka skötseln av päls- djuren är yrkesmässig verksamhet och som är bundna av de dagliga skötselarbetena.

2.6 Minst sex djurenheter ‌

En pälsdjursuppfödare uppfyller inte villkoren för avbytarservice om den pälsdjurs- uppfödning som bedrivs är av liten omfattning. Enligt 3 § 1 mom. i PASL måste päls- djursuppfödningen omfatta minst sex djurenheter vid tidpunkten för avbytartjäns- ten.

Enligt 2 § 4 punkten i PASL består en djurenhet av

– 30 avelsrävar eller finnsjubbar som hålls för avelsändamål, eller

– 60 andra pälsdjur som hålls för avelsändamål.

När antalet djurenheter beräknas är det avgörande att antalet djurenheter totalt är minst sex. En pälsdjursuppfödare kan uppfylla villkoren för avbytarservice fastän ingen enskild djurart ger sex hela djurenheter, det räcker att det med hjälp av deci- maler beräknade totala antalet djurenheter är minst sex.

I fråga om antalet djurenheter uppfylls villkoren för avbytarservice till exempel på en farm där det vid tidpunkten för avbytartjänsten finns 55 avelsrävar (1,83 djurenheter), 50 finnsjubbar som hålls för avelsän- damål (1,67 djurenheter) och 150 andra pälsdjur som hålls för avelsändamål (2,5 djurenheter).

Det bör observeras att endast de djur som hålls för avelsändamål beaktas när antalet djurenheter beräknas. Antalet avelsdjur är i huvudsak detsamma fastän totalantalet pälsdjur på farmen varierar under årets gång.

Syftet med djurenhetsdefinitionen är att beskriva den arbetsmängd som de olika djurarterna ger upphov till och på så sätt göra uppfödare av olika typer av pälsdjur likställda. Det har uppskattats att en avelsräv eller finnsjubb per djur och dag orsakar en ungefär dubbelt så stor arbetsmängd som andra pälsdjur.

Beskattning enligt NärSkL För att pälsdjuren ska kunna beaktas vid beräkningen av antalet djurenheter enligt PASL måste inkomsterna av dem beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

2.7 Pensioner som utgör hinder ‌

Enligt 3 § 2 mom. 2 punkten i PASL kan en pälsdjursuppfödare inte få avbytarservice under den tid han eller hon får full invalidpension som beviljats tills vidare enligt en lag som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), rehabiliterings- stöd som motsvarar full invalidpension eller arbetslivspension.

Eftersom en person vid tidpunkten för en avbytartjänst ska kunna veta om villkoren för avbytarservice uppfylls har bestämmelsen skrivits så att eventuella pensioner som senare beviljas retroaktivt för samma tid inte orsakar återkrav av kostnaderna.

Med invalidpensioner, rehabiliteringsstöd och arbetslivspensioner som utgöt hinder för avbytarservice avses bara pensioner som beviljats enligt de finländska arbets- pensionslagarna, till exempel lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) samt de lagar som upphävts vid infö- randet av dessa lagar, alltså inte de pensioner som FPA betalar.

En person kan ha en obligatorisk FöPL-försäkring i kraft fastän han eller hon får full invalidpension, rehabiliteringsstöd som motsvarar full invalidpension eller arbetslivs- pension. Medan personen får sådan pension kan emellertid avbytarservice inte ord- nas. Genom de nämnda pensionssystemen får personen ersättning för en långvarig eller varaktig nedsättning av inkomsterna, och därför är det inte ändamålsenligt att samtidigt ge avbytarservice som hänför sig till personens förvärvsverksamhet.

Andra än de nämnda pensionsslagen har ingen självständig inverkan på avbytarser- vicen. Det bör dock observeras att en person som får ålderspension (eller tidigare förtida ålderspension) enligt arbetspensionslagarna inte kan ha en obligatorisk FöPL- försäkring, med det undantag som nämns i det kursiverade stycket nedan, och upp- fyller därför inte villkoren för avbytarservice. En ålderspensionstagare kan ha en fri- villig FöPL-försäkring, men en frivillig FöPL-försäkring uppfyller inte villkoren för av- bytarservice. Om en person endast får ålderspension som Folkpensionsanstalten be- viljat är det möjligt att han eller hon fortfarande har en obligatorisk FöPL-försäkring i kraft.

Undantag: Om en företagare fick annan ålderspension än FöPL-ålders- pension 31.12.2006 och vid denna tidpunkt hade en gällande obliga- torisk FöPL-försäkring som baserade sig på företagsverksamhet som han hade parallellt med ålderspensionen, fortgår försäkringen som en obligatorisk försäkring ända tills företagaren själv vill avsluta den eller når den övre gränsen för skyldigheten att ta ut försäkring.

Däremot betraktas partiell ålderspension inte som en i arbetspensionslagarna av- sedd ålderspension och arbetet vid sidan om partiell förtida pension ska försäkras normalt. Sålunda hindrar partiell förtida ålderspension i sig inte möjligheten att få avbytartjänster.

2.8 Krav som följer av EU:s gruppundantagsförordning för jordbrukssektorn ‌

Det har ansetts att stöd som beviljas enligt systemet för avbytarservice är sådant statligt stöd som avses i EU-lagstiftningen. Det är möjligt att bevilja statligt stöd utan förhandsanmälan till EU-kommissionen och utan kommissionens godkännande, om stödet uppfyller kraven i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsom- råden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan gruppundantagsförord- ningen för jordbrukssektorn). Kommissionen övervakar i efterskott att kraven i gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn har iakttagits.

Enligt 1 § 3 mom. i PASL iakttas vid verkställigheten av lagen dessutom gruppundan- tagsförordningen för jordbrukssektorn. Den största delen av kraven i gruppundan- tagsförordningen framgår direkt av PASL, såsom att stöd kan beviljas bara mikroföre- tag samt små och medelstora företag och att stöd inte kan beviljas ett företag i svå- righeter eller ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett kommissionsbeslut.

Mikroföretag samt små och medelstora företag

Pälsdjursuppfödarens pälsfarm som beviljas avbytarservice måste vara ett sådant mikroföretag eller litet eller medelstort företag som avses i gruppundantagsförord- ningen för jordbrukssektorn.

Enligt gruppundantagsförordningen avses med detta ett företag som har mindre än 250 anställda och vars årsomsättning är högst 50 miljoner euro eller vars balansom- slutning är högst 43 miljoner euro.

Eftersom i praktiken alla pälsfarmer i Finland motsvarar definitionen behöver man inte fråga särskilt om storleken på företaget.

Inte ett företag i svårigheter

Pälsdjursuppfödarens pälsfarm som beviljas avbytarservice får inte vara ett företag i svårigheter på det sätt som avses i gruppundantagsförordningen för jordbrukssek- torn.

I gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn avses med ”företag i svårig- heter” företag för vilka minst en av följande omständigheter råder (enbart det att betalningar är föremål för utsökning uppfyller inte kriteriet på ett företag i svårig- heter):

a) I fallet med aktiebolag (utom mikroföretag och små och medelstora företag som funnits i mindre än tre år), om över hälften av det tecknade aktiekapitalet har för- svunnit på grund av ackumulerade förluster. Detta är fallet om avdrag för ackumule- rade förluster från reserver (och alla andra element som vanligtvis betraktas som en del av företagets egna medel) leder till ett negativt sammanlagt belopp som översti- ger hälften av det tecknade aktiekapitalet. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med "aktiebolag" särskilt de typer av företag som anges i bilaga I till Europa- parlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU, och "aktiekapital" omfattar om så är relevant eventuell överkurs.

Denna punkt gäller i praktiken aktiebolag som har funnits i minst tre år och har förlorat mer än hälften av det tecknade aktiekapitalet på grund av ackumulerade förluster.

b) I fallet med ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för fö- retagets skuld (utom mikroföretag och små och medelstora företag som funnits i mindre än tre år), om över hälften av det bokförda egna kapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med "ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld" särskilt de typer av företag som anges i bilaga II till direktiv 2013/34/EU.

Denna punkt gäller i praktiken öppna bolag, kommanditbolag och fir- mor som har funnits i minst tre år och har förlorat mer än hälften av sina bokslutsenliga tillgångar på grund av ackumulerade förluster.

Denna punkt tillämpas inte på enskilda näringsidkare och lantbruks- sammanslutningar. På dem tillämpas endast punkt c vid bedömningen av definitionen på företag i svårigheter.

c) Om företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande (konkurs, företags- sanering, privatpersons skuldsanering) eller uppfyller kriterierna i nationell lagstift- ning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran (villkoren för konkurs, företagssanering eller privatpersons skuldsanering uppfylls på fordrings- ägarnas begäran).

Eftersom ett företagssaneringsförfarande i Finland upphör i och med att ett saneringsprogram fastställs, utgår man från att ett företag som är föremål för ett saneringsprogram inte är ett företag i svårigheter,

förutsatt att det inte uppfyller andra kriterier på företag i svårigheter. Ett fastställt saneringsprogram är alltså inte hinder för att få avbytar- service.

Vid skuldsanering för en privatperson anses ett betalningsprogram som fastställts för gäldenären inte vara hinder för att få avbytarser- vice, förutsatt att kriteriet för ett företag i svårigheter enligt punkt d inte uppfylls.

Med ordalydelsen ”eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran” av- ses i praktiken att företaget skulle kunna försättas i konkurs eller in- leda företagssanering. Närmare bestämmelser om dessa förutsätt- ningar finns i 2 kap. i konkurslagen och i 6 § i lagen om företagssane- ring. En konkurs- eller saneringsansökan som anhängiggjorts anses vara tecken på företagets betalningsoförmåga.

Om det är fråga om en enskild näringsidkare, en lantbrukssamman- slutning eller ett mikroföretag eller litet eller medelstort företag som verkat i mindre än tre år, tillämpas vid bedömningen endast punkt c.

På mikroföretag och små och medelstora företag som verkat i mer än tre år tillämpas punkterna a–d.

d) Om företaget har fått undsättningsstöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin, eller har fått omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan.

Inte oreglerat återbetalningskrav som bygger på ett kommissionsbeslut

Avbytarservice kan inte beviljas om det genom ett beslut av EU-kommissionen har bestämts att pälsdjursuppfödarens pälsfarm har fått stöd som är olagligt och ofören- ligt med den inre marknaden. Om ett återbetalningskrav har utfärdats till följd av ett sådant kommissionsbeslut kan avbytarservice beviljas först då den fordran som åter- betalningskravet avser är betald.

Det är skäl att observera att med återbetalningskrav uttryckligen avses ett återbetal- ningskrav som bygger på ett kommissionsbeslut och inte till exempel ett rent nation- ellt beslut om återkrav av investeringsstöd.

3 Semester ‌

3.1 Maximiantalet semesterdagar ‌

För en pälsdjursuppfödare som uppfyller villkoren för avbytarservice ordnas semes- ter i form av hela dagar. Eftersom avbytarservice kan ordnas bara i den omfattning som det årliga reservationsanslag som anvisas i statsbudgeten medger, är det inte möjligt att bestämma att en pälsdjursuppfödare har ovillkorlig rätt till ett visst antal semesterdagar per kalenderår. Av den orsaken föreskrivs i 4 § 1 mom. i PASL att maximiantalet semesterdagar per pälsdjursuppfödare som kan ordnas under ett ka- lenderår fastställs genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet (SHM) före utgången av det föregående kalenderåret. Maximiantalet semesterdagar kan därför variera från år till år.

Enligt 13 § i PASL ska ansökan om avbytarservice göras skriftligen per päls- farm före utgången av oktober det kalenderår som föregår det år under vil- ket avbytarservicen tas emot. Efter fristen ska den lokala enheten meddela LPA antalet pälsdjursuppfödare som ansökt om avbytarservice för det föl- jande kalenderåret. Efter det LPA fått dessa uppgifter från alla lokala enheter och då man dessutom känner till storleken på det reservationsanslag som fastställts i statsbudgeten för det följande året har SHM all information som behövs för att kunna utfärda en förordning.

Maximiantalet semesterdagar per pälsdjursuppfödare är 18 dagar under 2019 (SHM:s förordning om maximikvantiteten avbytarservice som kan ordnas för päls- djursuppfödare under 2019, 1143/2018).

I samband med maximiantalet semesterdagar ska observeras att en pälsdjursuppfö- dare under ett kalenderår får använda avbytarservice under högst 90 dagar (PASL 4

§ 2 mom.). I antalet dagar beaktas varje dag då avbytarservice getts, både semester och extraledighet.

3.2 Semestertidpunkten ‌

I ansökan om avbytarservice ska uppges om pälsfarmen själv ordnar sin avbytarser- vice eller om den lokala enhetens service anlitas. Valet görs pälsfarmsvis, dvs. alla pälsdjursuppfödare som uppfyller villkoren för avbytarservice på farmen måste höra till samma system. (PASL 13 § 2 mom.)

3.2.1 Avbytarservice som den lokala enheten ordnar ‌

Om pälsdjursuppfödarna på farmen anlitar de avbytartjänster som den lokala en- heten ordnar ska de ta ut sin semester samtidigt och i semestern får ingå högst två söndagar eller andra motsvarande helgdagar (se närmare punkt 5.1.2). Enligt 16 § 1 mom. i PASL ska pälsdjursuppfödarna pälsfarmsvis lämna ett skriftligt förslag om tid- punkterna för semestern enligt enheterna på pälsfarmen till den lokala enheten i ett så tidigt skede som möjligt, dock senast två månader, före den planerade semester- tidpunkten. Förslaget kan lämnas antingen skriftligt eller muntligt.

Om den lokala enheten inte kan ordna avbytartjänsten vid den tidpunkt pälsdjurs- uppfödaren har föreslagit ska enheten ge honom eller henne möjlighet att föreslå en ny tidpunkt. Även i fall att den lokala enheten reserverar pälsuppfödaren möjlighet att föreslå en ny tidpunkt kan pälsuppfödaren muntligt eller skriftligt lämna sitt för- slag på nya tidpunkter. Tanken är att pälsdjursuppfödarna och den lokala enheten i samförstånd kommer överens om den nya tidpunkten eftersom en avbytartjänst inte kan genomföras utan vardera partens godkännande. Formellt är det emellertid den lokala enheten som slutligen beslutar om tidpunkten för avbytartjänsten. Den lokala enheten ska bekräfta tidpunkten för avbytartjänsten och underrätta pälsdjursuppfö- darna om tidpunkten i ett så tidigt skede som möjligt, dock senast en månad innan semestern börjar, om inte pälsdjursuppfödarna har samtyckt till att få besked se- nare.

Om en semester på grund av pälsdjursuppfödarens sjukdom eller annan godtagbar orsak (exempelvis på grund av att avbytaren insjuknat) inte kunnat hållas vid den fastställda tidpunkten kan semestern helt eller delvis framskjutas till en senare tid- punkt under samma år.

Om det beror på den lokala enheten att semestern inhiberats ska enheten på eget initiativ bereda pälsdjursuppfödaren möjlighet att föreslå en ny tidpunkt. Innan man överväger att flytta en fastställd semestertidpunkt bör andra möjligheter utredas, till exempel att anställa en tillfällig avbytare. Utgångspunkten är att en pälsdjursuppfö- dare bör kunna lita på att få de avbytartjänster som han eller hon fått besked om.

En semester kan även framskjutas att hållas före utgången av april året därpå om det finns medel kvar av anslaget för det föregående året. En framställan om överföring av semester ska lämnas in skriftligen till den lokala enheten före utgången av det år under vilket semestern inte kunde hållas. Framställan ska göras skriftligen så att eventuella senare oklarheter undviks.

Det är skäl att komma ihåg att pälsdjursuppfödaren ska uppfylla villkoren för avby- tarservice även vid den tidpunkt då den överförda semestern hålls. Om en överförd semester helt eller delvis ännu inte har hållits i början av maj året därpå, har den slutgiltigt gått förlorad. En sådan outtagen semester kan inte längre överföras till en senare tidpunkt.

3.2.2 Själv ordnad avbytarservice ‌

Alla pälsfarmer ska ansöka om avbytarservice hos den lokala enhet inom vars verk- samhetsområde pälsdjursuppfödningen i huvudsak bedrivs (se punkterna 6.1 och 6.2 om ansökan). Om pälsdjursuppfödarna på farmen i sin ansökan uppgett att de själva ordnar sina avbytartjänster har de ingen skyldighet att hålla semester samtidigt, utan var och en kan hålla semester när han eller hon så vill. Antalet helgdagar som får ingå i semestern har inte heller begränsats. Uppgifter om tidpunkten för en

semester förmedlas till den lokala enheten i det skede pälsdjursuppfödaren ansöker hos enheten om ersättning för själv ordnad avbytarservice (punkt 6.3).

Enligt 22 § 2 mom. i PASL kan den lokala enheten på begäran ordna avbytarservice även för en pälsdjursuppfödare som anmält att han eller hon själv ordnar sina av- bytartjänster. I praktiken kan detta komma i fråga bara om det inte försvårar ord- nandet av avbytarservice för de pälsdjursuppfödare som har anmält att de anlitar den lokala enhetens service. I sådana situationer är det i sista hand den lokala en- heten som i egenskap av organisatör bestämmer tidpunkten för avbytartjänsten.

Eftersom en pälsdjursuppfödare som själv ordnar sina avbytartjänster kan ta ut sin semester när han eller hon så önskar och även fritt kan ändra tidpunkten för den, är det inte möjligt att överföra semesterdagar till det följande året.

3.3 Bestämmande av omfattningen av en semesterdag och de uppgifter som ingår i avbytarservicen ‌

Enligt 14 § i PASL ska då avbytarservice söks i ansökan uppges alla personer som sta- digvarande arbetar på pälsfarmen och deras genomsnittliga uppgiftsandelar av de göromål som hör till den dagliga skötseln av pälsdjuren på farmen. Uppgiftsande- larna anges i procent. Den lokala enheten bestämmer pälsdjursuppfödarens upp- gifts-andel i enlighet med vad som meddelats, om den anförda uppgiftsandelen inte står i uppenbar strid med de faktiska omständigheterna. Efter att uppgiftsandelarna har bestämts kan de bara på synnerligen vägande skäl ändras under det pågående semesteråret, exempelvis om antalet personer som arbetar på farmen ändras och detta medför en betydande förändring i uppgiftsandelarna.

Bestämmelser om de uppgifter som ingår i avbytarservicen finns i 5 § i PASL. Vid en semesteravbytartjänst utförs de arbeten som hör till den dagliga skötseln av pälsdju- ren på farmen till den del de hör till den semestrande pälsdjursuppfödarens uppgif- ter. Vid en semesteravbytartjänst sköts således bara de regelbundna dagliga skötsel- arbeten som ingår i den semestrande pälsdjursuppfödarens uppgiftsandel. Med dag- liga skötselarbeten avses göromål som måste utföras varje dag eller åtminstone näs- tan varje dag, såsom utfodring och rengöring av burar. Till arbetena räknas inte sä- songbetonade uppgifter som utförs bara vid vissa tidpunkter, såsom seminering och pälsning. Med andra ord, om semester av någon orsak hålls under bråda tider ska avbytaren likväl bara utföra de dagliga arbetena. Pälsdjursuppfödaren bör alltså själv se till att de säsongbetonade uppgifter som ska utföras under den tiden blir skötta på något annat sätt.

Sådana övervakningsbesök och beredskap som avses i 8 c § i ASL har inte tagits med i det här systemet eftersom man ansett att det inte finns behov av övervakningsbesök och beredskap på pälsfarmerna på samma sätt som i samband med avbytartjänster inom lantbruket. Vid behov kan man dock försöka ordna övervakningsbesök med hjälp av extraledighet.

3.3.1 Pälsfarmen omfattas av den avbytarservice som en lokal enhet ordnar ‌

De pälsdjursuppfödare som arbetar på samma pälsfarm måste ta ut sin semester samtidigt om de anlitar den avbytarservice som den lokala enheten ordnar.

Omfattningen av en semesterdag motsvarar då deras sammanräknade uppgiftsande- lar av den totala arbetstid som går åt till den dagliga skötseln av pälsdjuren. När om- fattningen av en semesterdag bestäms beaktas inte de personers andelar som arbe- tar stadigvarande på farmen men inte har rätt till avbytarservice.

Exempel 3-1: På pälsfarmen arbetar stadigvarande två pälsdjursuppfödare som uppfyller villkoren för avbytarservice. Utöver dem arbetar också två andra personer stadigvarande på farmen, men de uppfyller inte villkoren för avbytarservice. Den sammanlagda uppgiftsande- len för de pälsdjursuppfödare som omfattas av avbytarservicen är 70 % av den totala arbets- tid som går åt till de arbeten som hör till den dagliga skötseln av pälsdjuren. Den totala ar- betstiden är 12 h 30 min. Omfattningen av en semesterdag är då 70 % av denna arbetstid, dvs. 8 h 45 min.

3.3.2 Pälsfarmen ordnar själv sin avbytarservice ‌

Alla pälsfarmer, även de som själva ordnar sina avbytartjänster, ska i sin ansökan om avbytarservice uppge alla personer som stadigvarande arbetar på pälsfarmen och deras genomsnittliga uppgiftsandelar i procent av de göromål som hör till den dag- liga skötseln av pälsdjuren på farmen. Även då farmen själv ordnar sina avbytartjäns- ter ska under en semesteravbytartjänst endast de arbeten utföras som hör till den dagliga skötseln av pälsdjuren på farmen till den del de hör till den semestrande pälsdjursuppfödarens uppgifter. Med andra ord blir tillfälliga, säsongbetonade upp- gifter utanför avbytartjänsten.

Vid själv ordnade avbytartjänster aktualiseras frågan om semesterdagens omfattning när pälsdjursuppfödaren ansöker hos den lokala enheten om ersättning för den själv ordnade avbytartjänsten (punkt 5.2.1). Maximiantalet timmar som kan ersättas per semesterdag för pälsdjursuppfödaren bestäms enligt antalet djurenheter på pälsfar- men vid tidpunkten för avbytartjänsten. Djurenheterna omvandlas till timmar i enlig- het med formeln i 7 § 1 mom. i PASL (se närmare punkt 5.2.1, underpunkten ”Maxi- miantal timmar som kan ersättas”). Då får man det totala timantalet för pälsfarmen. Omfattningen av pälsdjursuppfödarens semesterdag är lika med det timantal som motsvarar hans eller hennes uppgiftsandel av det med hjälp av formeln uträknade totalantalet timmar, dock högst 8 timmar per semesterdag. Av särskilda skäl kan av- vikelse göras från maximiantalet timmar per pälsdjursuppfödare. Sådant särskilt skäl kan exempelvis vara att djuren insjuknat.

Exempel 3-2: På pälsfarmen arbetar stadigvarande två pälsdjursuppfödare som uppfyller villkoren för avbytarservice. Utöver dem arbetar också två andra personer stadigvarande på farmen, men de uppfyller inte villkoren för avbytarservice. Den personliga uppgiftsandelen för vardera pälsdjursuppfödaren som uppfyller villkoren för avbytarservice är 40 % av den totala arbetstid som går åt till de arbeten som hör till den dagliga skötseln av pälsdjuren. Vid tidpunkten för avbytartjänsten har pälsfarmen 300 avelsrävar, vilka ger 10 djurenheter, samt 240 minkar som hålls för avelsändamål, vilka ger 4 djurenheter. Totalantalet djurenheter är 14 och enligt formeln ger de en totalarbetstid på 9,5 timmar. Omfattningen av en personlig semesterdag för de två pälsdjursuppfödare som uppfyller villkoren för avbytarservice är såle- des 40 % av denna totala arbetstid, dvs. exakt 3 timmar 48 minuter.

4 Extraledighet ‌

4.1 Maximiantalet extraledighetstimmar ‌

Avbytarservice ordnas för pälsdjursuppfödare i form av avgiftsfri semester och av- giftsbelagd extraledighet. Maximiantalet extraledighetstimmar som kan ordnas per pälsdjursuppfödare under ett kalenderår fastställs genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet (SHM) före utgången av det föregående kalenderåret. En päls- djursuppfödare har dock ingen subjektiv rätt att få det fastställda maximiantalet, om det reservationsanslag som anvisats för avbytarservice för pälsdjursuppfödare tar slut mitt under året eller om EU:s lagstiftning kräver att ordnandet av avbytarservice avbryts. Under det pågående kalenderåret följer de lokala enheterna och LPA med hur mycket pengar som redan gått åt. Eftersom reservationsanslaget inte kan över- skridas bestäms det i 39 b § i PASL om avbrytande av ordnandet av avbytarservice.

Maximikvantiteten extraledighet fastställs i timmar. Det fastställda timantalet är den mängd som en enskild pälsdjursuppfödare högst kan ta ut i form av extraledighet under kalenderåret. Om det finns flera pälsdjursuppfödare på farmen kan var och en ta ut extraledighet inom ramen för högst det fastställda maximiantalet timmar.

Extraledighetstimmarna kan tas ut en timme åt gången eller flera timmar i följd. Uti- från behovet och antalet disponibla timmar kan extraledighetstimmarna också tas ut i hela dagar.

På samma sätt som i fråga om semesterdagar bör det även i anslutning till maximi- antalet extraledighetstimmar beaktas att en pälsdjursuppfödare får använda avby- tarservice i högst 90 dagar under ett kalenderår (PASL 4 § 2 mom.). I antalet dagar medräknas varje dag då avbytarservice har getts, både semester och extraledighet.

Maximikvantiteten extraledighet år 2019 är 120 timmar per pälsdjursuppfödare (SHM:s förordning om maximikvantiteten avbytarservice som kan ordnas för päls- djursuppfödare under 2019).

4.2 Uppgifter som ingår i avbytarservicen ‌

Pälsdjursuppfödaren kan använda extraledighetstimmarna för de arbeten som hör till skötseln av pälsdjuren på farmen och som vid tidpunkten för avbytartjänsten hör till hans eller hennes uppgifter (5 § 2 mom. i PASL). Extraledighetstimmarna ska alltså användas för skötseln av pälsdjuren och inte för andra arbeten på farmen.

Det är möjligt att använda extraledigheten för skötseln av pälsdjuren oberoende av om det är fråga om dagliga eller säsongbetonade uppgifter, det viktiga är att arbe- tena i fråga just då hör till ifrågavarande pälsdjursuppfödares uppgifter.

När det gäller extraledighet för en pälsdjursuppfödare som omfattas av den lokala enhetens service avtalar pälsdjursuppfödaren och den lokala enheten på förhand, dvs. före tidpunkten för avbytartjänsten, om vilka arbeten som hör till avbytarens

uppgifter och hur många timmar som går åt till dem. När det gäller dem som själva ordnar sina avbytartjänster avtalar pälsdjursuppfödaren om detta direkt med den serviceproducent som anlitas.

4.3 Avgift som tas ut ‌

En avgift på 6,50 euro per timme (år 2016) tas ut av en pälsdjursuppfödare som an- vänder extraledighet (PASL 6 §). Avgiften justeras årligen med den i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare avsedda lönekoefficienten (PASL 39 §).

Exempel 4-1: En pälsdjursuppfödare har under 2016 betalat 20 euro i timmen (timpris utan mervärdesskatt) i arbetsersättning till en serviceproducent som han eller hon själv ordnat. Det är fråga om extraledighet. År 2016 är avgiften för extraledighet 6,50 euro i timmen och ersättningen för själv ordnad avbytarservice är 22,50 euro i timmen, dock högst det pris som pälsdjursuppfödaren och serviceproducenten avtalat. Den lokala enheten betalar 20 euro i timmen till serviceproducenten i ersättning för tjänsterna och tar ut 6,50 euro i timmen av pälsdjursuppfödaren.

Lagstiftarens avsikt har varit att extraledigheten används på motsvarande sätt som vikariehjälp och subventionerad avgiftsbelagd avbytarhjälp i lantbruksavbytarsyste- met. Därför har strävan från första början varit att ställa nivån på avgiften för extra- ledighet i relation till lantbruksföretagarnas avgifter så att den placerar sig mellan den genomsnittliga vikariehjälpsavgiften och den timavgift som tas ut för subvent- ionerad avgiftsbelagd avbytarhjälp. Avgiften för extraledighet är ungefär hälften av den sistnämnda avgiften.

4.4 Tidpunkten för extraledighetstjänster som den lokala enheten ordnar ‌

Enligt 16 § 1 mom. i PASL ska en pälsdjursuppfödare som anlitar den avbytarservice som en lokal enhet ordnar i ett så tidigt skede som möjligt ge den lokala enheten ett förslag till tidpunkt för extraledigheten. Det har inte fastställts en precisare tidsfrist för förslaget än så eftersom pälsuppfödaren inte känner till behovet av extra ledig- het till exempel vid sjukdomsfall. Men även i sådana fall ska pälsdjursuppfödaren lämna ett förslag till tidpunkt för extraledighetstjänsten så tidigt som möjligt. Försla- get kan lämnas antingen skriftligen eller muntligen.

4.5 Pälsdjursuppfödarens åtgärder före en extraledighetstjänst ‌

I 12 § 1 mom. i PASL nämns de åtgärder som pälsdjursuppfödaren ska vidta före sin semester om han eller hon anlitar den avbytarservice som den lokala enheten ord- nar (se punkt 5.1.3 om åtgärdernas innehåll). Enligt 12 § 2 mom. i PASL gäller dessa åtgärder i mån av möjlighet även extraledighet. I fråga om extraledighet har åtgär- derna inte gjorts obligatoriska eftersom det är tänkt att extraledighet kan användas bland annat vid sjukdomsfall, och då man med beaktande av omständigheterna inte alltid kräva att pälsdjursuppfödaren vidtar åtgärder på förhand. Men även i sådana situationer är det skäl att se till att arbetarskyddskraven uppfylls. I egenskap av ar- betsgivare är den lokala enheten ansvarig för avbytarnas arbetarskydd.

5 Sätt att ordna avbytartjänsterna ‌

Enligt 1 § 2 mom. i PASL ordnas avbytarservice enligt pälsdjursuppfödarens val ge- nom att antingen anvisa uppfödaren en avbytare eller betala ersättning till service- producenten för kostnaderna för de avbytartjänster som uppfödaren själv skaffat. I ansökan om avbytarservice ska alltid uppges om farmen själv ordnar sina avbytar- tjänster eller om den lokala enhetens service anlitas. Valet sker per pälsfarm, dvs. alla som uppfyller villkoren för avbytarservice på farmen ska höra till samma system.

Fastän pälsdjursuppfödaren har anmält att farmen själv ordnar sina avbytartjänster kan den lokala enheten på begäran ordna avbytarservice (22 § 2 mom. i PASL). I praktiken kommer detta i fråga bara om det inte försvårar ordnandet av avbytarser- vice för de pälsdjursuppfödare som har anmält att de anlitar den lokala enhetens service.

Eftersom avbytarservice söks för ett år åt gången anmäler också farmerna varje år på vilket sätt de tänkt ordna sina avbytartjänster. Övergången från det ena systemet till det andra sker alltid i början av året och sker därför enklare än i lantbruksföretagarnas system.

5.1 Avbytarservice som den lokala enheten ordnar ‌

En pälsdjursuppfödare som hör till den avbytarservice som den lokala enheten ord- nar har ingen rätt att själv välja avbytare. Semesterarrangemangen för de päls- djursuppfödare som anlitar den lokala enhetens service är också förenade med vissa begränsningar i syfte att underlätta för den lokala enheten att genomföra avbytar- tjänsterna ekonomiskt och effektivt. På så sätt ökar också möjligheterna att få det disponibla anslaget att räcka till och att fördela tjänsterna jämlikt mellan päls- djursuppfödarna. Bestämmelser om dessa begränsningar finns i 2 kap. 10, 11 och 12

§ i PASL.

5.1.1 Samtidig semester ‌

Enligt 10 § i PASL ska de företagare som arbetar på samma farm ta ut sin semester samtidigt om de anlitar den avbytarservice som den lokala enheten ordnar. Den samtidiga semestern är inte bunden till antalet djurenheter, utan det enda kriteriet är att den lokala enhetens service anlitas.

Om semestern tas ut samtidigt är det lättare för den lokala enheten att ordna avby- tarnas arbetstider effektivt. I bästa fall kan avbytaren arbeta på samma farm hela sin arbetsdag. En samtidig semester insparar också bland annat resekostnader.

5.1.2 Antalet helgdagar som ingår i semestern ‌

Enligt 11 § i PASL får i en semester som den lokala enheten ordnar ingå högst två söndagar eller andra sådana helgdagar för vilka ersättning för söndagsarbete eller motsvarande ersättning kan betalas enligt det kollektivavtal som binder den lokala enheten.

Avsikten är att begränsa den lokala enhetens kostnader som uppstår på grund av de ersättningar för söndagsarbete eller motsvarande ersättningar som ska betalas till avbytarna. Begränsningen tillämpas oberoende av vad den lokala enheten i enskilda fall betalar till avbytaren och gäller då på ett jämlikt sätt alla pälsdjursuppfödare som anlitar den avbytarservice som en lokal enhet ordnar.

Maximiantalet semesterdagar fastställs alltid särskilt för varje kalenderår (punkt 3.1). Maxi- miantalet helgdagar är dock alltid detsamma.

Även i en lantbruksföretagares semester har antalet helgdagar begränsats.

5.1.3 Pälsdjursuppfödarens åtgärder före en avbytartjänst ‌

En pälsdjursuppfödare som anlitar den avbytarservice som den lokala enheten ord- nar ska enligt 12 § 1 mom. i PASL före sin semester vid behov vägleda avbytaren i skötseln av de göromål som hör till avbytartjänsten och ge anvisningar om särskilda frågor som gäller behandlingen av pälsdjuren. Till vägledningen hör inte bara djur- skötseln utan också anvisningar om hur nödvändiga maskiner och anläggningar an- vänds.

Pälsdjursuppfödaren ska också se till att pälsfarmen uppfyller arbetarskyddskraven. Det innebär bland annat att säkerställa att maskinerna och anläggningarna på far- men är i funktionsdugligt skick och uppfyller kraven på säkerhet.

Pälsdjursuppfödaren ska även skaffa de konsumtionsförnödenheter som pälsfar- mens normala förbrukning förutsätter för semestertiden. De förnödenheter som bör skaffas är djurens mat och det foder som behövs vid tillverkningen av den. Pälsdjurs- uppfödaren måste också meddela var avbytaren kan nå pälsdjursuppfödaren eller en företrädare för honom eller henne under semestertiden.

Enligt 2 mom. i paragrafen tillämpas de skyldigheter som gäller semesteravbytar- tjänster i mån av möjlighet även på extraledighet. Skyldigheten är inte ovillkorlig i fråga om extraledighet eftersom det är tänkt att extraledighet används bland annat i sjukdomsfall. I ett akut sjukdomsfall kan pälsdjursuppfödaren inte nödvändigtvis all- tid utföra alla de skyldigheter som nämns i 1 mom. Även i sådana situationer är det dock skäl att säkerställa att arbetarskyddskraven uppfylls. I egenskap av arbetsgivare är den lokala enheten ansvarig för avbytarnas arbetarskydd.

Pälsdjursuppfödarens åtgärder före en avbytartjänst är desamma som förutsätts av en lant- bruksföretagare innan en semester börjar.

5.1.4 Ombesörjande av säkerheten i arbetet ‌

Utöver vad som konstateras i punkterna 4.5 och 5.1.3 om pälsuppfödarens skyldig- het att innan avbytartjänsten inleds se till att förhållandena på pälsfarmen uppfyller

de krav på arbetssäkerhet som ställs, ska pälsuppfödaren även under tiden för avby- tarservicen se till att förhållandena på pälsfarmen uppfyller de krav som säkerheten i arbetet ställer i fråga om avbytararbetet. Pälsuppfödaren och den lokala enheten ska dessutom samarbeta för att garantera säkerheten i arbetet under tiden för avby- tararbetet (12 a § 1 och 2 mom. PASL).

Med förhållandena på pälsfarmen avses i det här sammanhanget fysiska och psykiska arbets- förhållanden, arbetssätt och maskiner och anordningar liksom arbetsmetoder som används i avbytararbetet. Omsorgsplikten gäller förhållandena på pälsfarmen till den del som de har betydelse för arbetena som avbytarna utför.

5.1.5 Rätt att vägra att ordna en avbytartjänst av arbetarskyddsskäl eller på grund av vägran att ta emot gårds- besök ‌

När en lokal enhet ordnar avbytarservice ansvarar den lokala enheten för ordnande av lagenliga tjänster för pälsproducenter som uppfyller förutsättningarna. Om den lokala enheten därutöver dessutom anlitar avbytare i dess tjänst för ordnande av avbytarservicen utövar den, som avbytarens arbetsgivare, arbetsgivarens allmänna direktionsrätt och är även skyldig att se till säkerheten i arbetet för avbytaren så som bestäms i arbetarskyddslagen (738/2002). När den lokala enheten köper in avbytar- service har den avbytares arbetsgivare vars tjänster köps in motsvarande skyldig- heter och rättigheter som gäller för arbetsgivare.

Därutöver, så som fastställs ovan i punkt 5.1.4 "Ombesörjande av säkerheten i arbe- tet", ska en pälsdjursuppfödare som anlitar avbytarservice som en lokal enhet ord- nar och den lokala enheten samarbeta för att verkställa säkerheten i fråga om avby- tararbetet. Pälsdjursuppfödaren ska även se till att förhållandena på pälsdjursfarmen i fråga om avbytarservicen uppfyller de krav som ställs på säkerheten i arbetet innan avbytarservicen inleds och medan den pågår.

Den lokala enheten och en avbytares arbetsgivare vars tjänster köps in kan emeller- tid i alla situationer inte anses kunna utöva arbetsgivarens direktionsrätt eller se till sitt ansvar gällande säkerheten i arbetet om pälsdjursuppfödaren inte tillåter att ar- betsledningen av avbytarens arbete eller besök på pälsdjursfarmen i syfte att kon- trollera säkerheten i arbetet. På motsvarande sätt kan ansvaret för ordnande av av- bytarservice inte i alla situationer realiseras till fullo om inte pälsdjursuppfödaren tillåter gårdsbesök i anslutning till ordnande av avbytarservice.

För att den lokala enheten och, vid inköp av tjänster, även arbetsgivaren för avby- tare vars tjänster köps in i sin avbytarverksamhet de facto ska kunna se till sina ovan nämnda rättigheter och skyldigheter har en lokal enhet inte skyldighet att ordna av- bytarservice i följande fall, oberoende av om pälsdjursuppfödaren i övrigt uppfyller förutsättningarna för att få avbytarservice (12 a § PASL).

1) pälsdjursuppfödaren tillåter inte att en representant för den lokala enheten besöker pälsfarmen i anslutning till ordnandet av avbytarservice;

En omständighet i anslutning till ordnande av avbytarservice kan till exempel vara fastställande av avbytaruppgifterna och hur dessa ska utföras och fast- ställande av vilken yrkeskunskap som krävs för avbytararbetet.

Behovet av ett besök kan uppkomma redan när avbytartjänsten planeras eller medan avbytararbetet pågår, i praktiken emellertid oftast i samband med planeringen av avbytarverksamheten.

Den lokala enheten kan i praktiken representeras av bland annat en repre- sentant för den lokala enheten eller kommunen eller en arbetarskyddsfull- mäktig för avbytarna.

Utgående från motiveringarna i lagen kan en pälsdjursuppfödare inte anses ha möjliggjort ett besök till exempel då en annan pälsdjursuppfödare på går- den inte tillåter besök. Pälsdjursuppfödaren ansvarar alltså för att det tidi- gare nämnda besöket på pälsdjursfarmen är möjligt.

2) pälsdjursuppfödaren tillåter inte att en representant för den lokala enheten, av- bytarens arbetsgivare och arbetsgivarens representant besöker pälsfarmen med an- ledning av arbetsledningen eller kontroller av avbytarens säkerhet i arbetet,

Ett besök i anslutning till arbetsledningen kan till exempel gälla kontroll av en omständighet som berör avbytarens yrkeskunskap.

Behovet av ett besök kan uppkomma redan när avbytartjänsten planeras eller medan avbytararbetet pågår, i praktiken emellertid oftast i samband med planeringen av avbytarverksamheten.

Den lokala enheten kan i praktiken representeras av bland annat en repre- sentant för den lokala enheten eller kommunen eller en arbetarskyddsfull- mäktig för avbytarna.

3) pälsfarmens förhållanden uppfyller inte de krav som ställts på säkerheten i avby- tararbetet

Bristen kan framgå till exempel genom att avbytaren berättar om den eller i samband med ett besök på pälsdjursfarmen i syfte att ordna avbytarverk- samhet eller kontrollera arbetsledningen eller avbytarens säkerhet i arbetet.

Den lokala enheten bedömer säkerheten i arbetet utifrån kraven som ställs i arbetarskyddslagen. För att bedöma säkerheten i arbetet kan den lokala en- heten till exempel anlita sakkunskapen hos kommunens eller den lokala en- hetens egen arbetarskyddsfullmäktig och även inhämta råd hos ansvarsom- rådet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket.

Om överenskommelse om gårdsbesök, hörande och beslut se punkt 8.7 mellanrubri- erna "Komma överens om besök" och "Hörande och beslut"" i handboken Avbytar- serviceguide. Handboken för avbytarservice finns på LPA:s webbplats. Ett beslut om vägran att ordna avbytarservice av orsaker som gäller säkerheten i arbetet eller på grund av vägran att tillåtagårdsbesök är ett beslut i enlighet med 18 § i PASL vilket innebär att besvärshänvisning för besvär till LPA ska bifogas.

Övergång till självordnad avbytarservice

Om företagaren inte tillåter gårdsbesök i enlighet med 12 a § i PASL eller inte rättar till bristfälligheterna som fastställts i fråga om säkerheten i arbetet, kan företagaren övergå till självordnad avbytarservice. Så som framgår i början av kapitlet meddelas sättet som avbytarverksamheten ordnas på årligen i ansökan och övergången från ett system till ett annat sker alltid i början av ett kalenderår. I vissa fall kan det rentav vara möjligt att övergå till självordnadavbytarservice mitt under ett kalen- derår, om detta är motiverat och inte försvårar sysselsättningen av den lokala enhet- ens avbytare.

5.2 Självordnad avbytarservice ‌

Pälsdjursuppfödarna på en pälsfarm som själv ordnar sina avbytartjänster behöver inte ta ut sina semestrar samtidigt. Antalet helgdagar som får ingå i deras semester har inte heller begränsats. Någon begränsning behövs inte eftersom den maximier- sättning som betalas för en avbytartjänst är lika stor oberoende av om avbytartjäns- ten utförts på en vardag eller helgdag.

PASL innehåller inte heller några bestämmelser om åtgärder som en pälsdjursuppfö- dare som själv ordnar sin avbytarservice bör vidta före en avbytartjänst. Man kan dock utgå från att en pälsdjursuppfödare som själv ordnar sin service också vidtar de åtgärder som uppräknas i 12 § 1 mom. i PASL.

5.2.1 Ersättning för självordnade avbytartjänster ‌

Ersättningen för en avbytartjänst som pälsdjursuppfödaren själv ordnat betalas till serviceproducenten (PASL 7 § 4 mom.).

Ersättningen är högst 22,50 euro per timme (nivån år 2016). Om det pris som päls- djursuppfödaren och serviceproducenten kommit överens om är lägre än detta max- imibelopp, betalas i ersättning det pris som de kommit överens om. Priset kan end- ast utgöras av sådan ersättning för arbete som avses i 25 § i lagen om förskottsupp- börd. Mervärdesskatt och till exempel resekostnader ersätts inte. (PASL 7 § 2 och 3 mom.)

Ersättningens maximibelopp är bundet till den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Beloppet justeras därför årligen i början av januari. Det nämnda beloppet motsvarar nivån för lönekoefficienten för 2016.

För extraledighet tas en avgift ut hos pälsdjursuppfödaren (se punkt 4.3).

Se punkt 6.3 om ansökan om ersättning för självordnad avbytarservice.

Avbytaruppgifterna Ersättning kan betalas bara till den del som avbytaren har skött sådana uppgifter som ingår i avbytarservicen enligt 5 § i PASL. Se punkt 3.3. om de uppgifter som ingår i en semesteravbytartjänst och punkt 4.2 om de uppgifter som ingår i en extraledig- hetsavbytartjänst.

Maximiantal timmar som kan ersättas vid en semesteravbytartjänst

Eftersom semester beviljas i hela dagar är det nödvändigt att bestämma för hur många timmar ersättning maximalt kan betalas per dag. Längden på en avbytardag bestäms på grundval av de göromål som enligt 5 § 1 mom. i PASL ska skötas vid en semesteravbytartjänst (punkt 3.3.2). Arbetsmetoderna vid skötsel av pälsdjur varie- rar inte så värst mycket på farmer med samma produktionsinriktning, och därför är det möjligt att bestämma den tid som går åt till arbetena mer schematiskt än till ex- empel i fråga om lantbruksarbeten.

Enligt 7 § 1 mom. i PASL binds maximiantalet timmar per farm till antalet djuren- heter vid tidpunkten för avbytartjänsten så att de tio första djurenheterna ökar to- talantalet timmar för pälsfarmen med 45 minuter per djurenhet och de därpå föl- jande djurenheterna med 30 minuter per djurenhet. Definitionen baserar sig på en uppskattning av hur många timmar per dag det går åt för en yrkeskunnig avbytare till att sköta de uppgifter som ska utföras under en semesteravbytartjänst.

Exempel 5–1: Vid tidpunkten för avbytartjänsten finns det 420 avelsrävar på farmen, vilka ger 14 djurenheter (420:30 = 14). De 10 första djurenheterna ger 10 x 45 minuter = 450 mi- nuter. De resterande 4 djurenheterna ger 4 x 30 minuter = 120 minuter. Den totala tiden är då 450 + 120 = 570 minuter, dvs. 9 timmar 30 minuter.

Pälsdjursuppfödaren får ersättning för det antal timmar som motsvarar den egna uppgiftsandelen av det på ovan nämnda sätt beräknade totalantalet timmar, dock för högst 8 timmar per semesterdag. Av särskilda skäl, exempelvis på grund av att djuren insjuknat, kan avvikelse göras från maximiantalet timmar per uppfödare.

En pälsdjursuppfödares arbetsdag kan under den bråda tiden vara betydligt längre, men det inverkar inte på semesterdagens längd eftersom endast de dagliga skötsel- arbetena beaktas i avbytartjänsten och inte säsongbetonade uppgifter.

Exempel 5–2: På pälsdjursfarmen i föregående exempel finns år 2016 två pälsdjursuppfödare som uppfyller villkoren för avbytarservice. Pälsdjursuppfödare A:s uppgiftsandel är 60 % och pälsdjursuppfödare B:s uppgiftsandel 40 % av den totala arbetstiden för farmen. Den ersätt- ning per semesterdag som betalas till serviceproducenten baseras för A:s del på högst 5 h 42 min och för B:s del på högst 3 h 48 min. Ersättningens storlek är beroende av den ersättning för arbete (utan mervärdesskatt) som har betalats till serviceproducenten men är dock maxi- malt 22,50 euro per timme.

5.2.2 Avbytare som pälsdjursuppfödaren själv skaffat ‌

5.2.2.1 Inte i anställningsförhållande till pälsdjursuppfödaren

Kostnaderna för själv ordnade avbytartjänster kan ersättas bara om pälsdjursuppfö- daren har skaffat avbytarservicen från en serviceproducent som är införd i förskotts- uppbördsregistret (PASL 7 a § 1 mom.).

Man kan kontrollera anteckningen i förskottsuppbördsregistret på xxx.xxx.xx.

Även det timpris som pälsdjursuppfödaren och serviceproducenten kommit överens om kan endast utgöras av sådan ersättning för arbete som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (PASL 7 § 3 mom.).

Avbytaren kan alltså inte stå i anställningsförhållande till pälsdjursuppfödaren.

Om en person som står i anställningsförhållande till pälsdjursuppföda- ren/pälsfarmen utför en avbytartjänst till exempel via sin firma, är det sanno- likt att skattemyndigheterna tolkar avbytararvodet som lön och inte som ersättning för arbete. I så fall har den ersättning som betalats för den själv ordnade avbytartjänsten fåtts utan grund. Se punkt 9.2 om återkrav.

Om avbytaren har bedrivit verksamhet av samma typ redan under tidigare år får man ledning av skattemyndigheternas tidigare praxis vid bedömningen av om det är fråga om lön eller ersättning för arbete. Om det inte har inträffat väsentliga förändringar i omständigheterna, kan man bedöma att skattemyn- digheterna vid den slutliga beskattningen kommer att förhålla sig till den betalda ersättningen på samma sätt som tidigare.

Upphandlingslagen Statens ersättning som betalas för själv skaffade avbytartjänster är offentligt finan- sieringsstöd, som primärt är förbundet med kravet på att de tjänster som skaffas med det omfattas av lagen om offentlig upphandling och koncession (1367/2016, upphandlingslagen). Med stöd av en specialbestämmelse i 7 a § 1 mom. i PASL till- lämpas dock inte upphandlingslagen på anskaffningen av en serviceproducent vid avbytarservice som pälsdjursuppfödaren själv ordnar.

5.2.3 Av vem kan avbytarservice skaffas och vem kan vara avbytare ‌

För att kostnaderna ska ersättas krävs det att både serviceproducenten och själva avbytaren uppfyller vissa villkor.

5.2.3.1 Serviceproducenten

Avbytarservicen kan inte produceras direkt eller indirekt av pälsdjursuppfödaren själv eller hans eller hennes familjemedlem, en annan företagare på pälsfarmen eller en familjemedlem till en sådan företagare (PASL 7 a § 2 mom.).

Tjänster kan således inte skaffas till exempel från en ovan nämnd persons firma (en- skild näringsidkare). Om serviceproducenten är ett öppet bolag eller ett kommandit- bolag får en ovan nämnd person inte vara ansvarig bolagsman i bolaget. Om det är fråga om ett andelslag får en ovan nämnd person inte ha förordnats att ha obegrän- sat ansvar för andelslagets förpliktelser (i praktiken förekommer det ytterst sällan att någon har obegränsat ansvar).

Tjänster kan inte skaffas från ett aktiebolag om en person som avses i 7 a § 2 mom. i PASL ensam eller tillsammans med en annan person som nämns i bestämmelsen in- nehar minst 10 procent av aktiebolagets aktiekapital eller av det röstetal som akti- erna i aktiebolaget medför.

Enligt gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn får stödet inte vara förbun- det med direkta utbetalningar till förmånstagaren och måste stödet betalas till ser- viceproducenten på det sätt som beskrivs nedan. Ett syfte med att begränsa gruppen av serviceproducenter har varit att pälsdjursuppfödaren eller en annan företagare på pälsfarmen eller någonderas familjemedlemmar inte i själva verket ska kunna an- ses få betalningen själv, inte ens indirekt. I praktiken ska både avbytarservicen och statens ersättning inte få komma samma person eller sammanslutning till godo, var- ken direkt eller indirekt.

En annan företagare på samma pälsfarm

Med en annan företagare på samma pälsfarm avses en person

1) som äger eller innehar (till exempel genom arrende) pälsfarmen, eller

2) som har en obligatorisk FöPL-försäkring för sitt arbete på pälsfarmen.

I PASL avses med pälsfarm en ekonomiskt självständig enhet som bedriver päls- djursuppfödning (PASL 2 § 3 punkten).

Familjemedlem Som familjemedlem betraktas enligt 7 a § 3 mom. i PASL

1) maken till pälsdjursuppfödaren eller till en annan företagare på pälsfarmen (även en part i ett registrerat partnerskap)

2) sambon till pälsdjursuppfödaren eller till en annan företagare på pälsfarmen

3) en person som lever i samma hushåll som pälsdjursuppfödaren och är släkt med pälsdjursuppfödaren eller maken eller sambon i rakt uppåtstigande el- ler nedåtstigande led

4) en person som lever i samma hushåll som en annan företagare på pälsfar- men och är släkt med denna företagare eller maken eller sambon i rakt upp- åtstigande eller nedåtstigande led.

Med sambo avses en person som lever i gemensamt hushåll med företagaren under äktenskapsliknande förhållanden (dessa personer kan också vara av samma kön).

Med att bo i samma hushåll som pälsdjursuppfödaren eller en annan företagare på pälsfarmen avses att personen bor på samma adress och så att de åtminstone delvis har gemensamt mathushåll etc. Uppåtstigande led avser föräldrar, mor- och farför- äldrar etc. medan nedåtstigande led avser barn och barnbarn etc.

5.2.3.2 Avbytaren

I tillägg till att serviceproducenten uppfyller villkoren ovan måste också själva avby- taren uppfylla vissa villkor. Med andra ord måste både serviceproducenten och den person som utför avbytartjänsten granskas.

Följande personer kan inte fungera som avbytare:

1) pälsdjursuppfödaren själv

2) en familjemedlem till pälsdjursuppfödaren

3) en annan företagare på pälsfarmen

4) en familjemedlem till en annan företagare på pälsfarmen.

Med en annan företagare på pälsfarmen avses en sådan annan företagare som anges i punkt 5.2.3.1 och med en familjemedlem på motsvarande sätt en familje- medlem som anges i punkt 5.2.3.1.

En ovan nämnd person får inte heller utföra avbytartjänster till exempel i anställ- nings- eller uppdragsförhållande till en serviceproducent som uppfyller villkoren i punkt 5.2.3.1.

6 Ansökan om avbytarservice ‌

6.1 Skriftlig ansökan och ansökningstiden ‌

Enligt 13 § 1 mom. i PASL söks avbytarservice hos den lokala enhet inom vars verk- samhetsområde pälsdjursuppfödaren i huvudsak bedriver pälsdjursuppfödning. An- sökan om avbytarservice för det kommande kalenderåret ska göras skriftligen päls- farmsvis före utgången av oktober året innan.

Närmare om skriftlig ansökan och befullmäktigande i kapitel 14 i ASL-avbytarserviceguiden, se särskilt under 14.8 ”Skriftlig form” och ”Befullmäktigande”, under 14.2 ”Ombud och bi- träde”, under 14.3 ”Hur ett ärende inleds” och ”Komplettering av handlingar” samt under

14.4 ”Muntliga yrkanden och utredningar”.

Den lokala enheten ska också pröva en ansökan som inlämnats senare, om dröjsmå- let berott på vägande skäl och de arbeten som hör till den sökta avbytartjänsten ännu inte har påbörjats. Ett vägande skäl är till exempel att pälsdjursuppfödnings- verksamheten inletts först efter att ansökningstiden gått ut.

Om de arbeten som hör till en semesteravbytartjänst eller en extraledighetstjänst dock har påbörjats innan ansökan kommit in, ska den lokala enheten avvisa ansökan som försenad även om pälsdjursuppfödaren lägger fram vägande skäl till att ansökan försenats.

En pälsdjursuppfödare kan ha flera pälsfarmer. Avbytarservice beviljas dock per päls- djursuppfödare, dvs. även om personen har flera pälsfarmer där villkoren för avbytarservice uppfylls, kan han eller hon inte få mera semesterdagar eller extraledighetstimmar än en per- son som har bara en pälsfarm (se punkt 2.2).

6.2 Uppgifter som ska ges i ansökan ‌

Av ansökan och bilagorna till den ska de uppgifter framgå som behövs för beviljande av avbytarservice. Ansökan kan vara fritt formulerad. Avsikten är dock att den lokala enheten skickar en ansökningsblankett till alla pälsfarmer som enligt de uppgifter som den lokala enheten fått bedriver pälsdjursuppfödning inom dess verksamhets- område. Ansökningsblanketter kan också skrivas ut från LPA:s webbplats.

På ansökningsblanketten ges uppgifter om pälsfarmen (till exempel pälsdjurens slag och antal), de egentliga sökandena och övriga personer som stadigvarande arbetar på farmen och deras uppgiftsandelar.

I ansökan ska uppges om pälsfarmen ordnar sin avbytarservice själv eller om den anlitar den avbytarservice som den lokala enheten ordnar.

Pälsdjursuppfödaren ska meddela den lokala enheten sådana uppgifter om sig själv och sin pälsfarm som kan inverka på ordnandet av avbytarservice eller på erhållan- det av eller storleken på en ersättning som betalas för en avbytartjänst som uppfö- daren själv ordnar (PASL 35 § 1 mom.).

6.3 Ansökan om och betalning av ersättning för självordnad avbytarservice ‌

Det bör observeras att ansökningsförfarandet för själv ordnad avbytarservice sker i två steg. Först ska man ansöka om avbytarservice (se punkt 6.1) och sedan i efter- skott (efter avbytartjänsten) ansöker man om den ersättning som betalas för av- bytartjänster som man själv ordnat.

Närmare i punkt 5.2 om hur ersättningen bestäms för själv ordnad avbytarservice.

Pälsdjursuppfödaren ansöker

Fastän ersättningen betalas till serviceproducenten är det pälsdjursuppfödaren som ska ansöka om ersättning. Serviceproducenten som utfört avbytartjänsten ska alltid rikta sin faktura direkt till den avbytta pälsdjursuppfödaren och inte till företaget som bedriver pälsproduktion. Serviceproducenten får inte skicka fakturan direkt till den lokala enheten för betalning.

Skatteförvaltningen har gett anvisningen "Om avbytarförmåner för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare samt tjänsten Råd 2020 ", diarienummer A113/200/2016, gällande de vanligaste frågorna om avbytarservice.

Ansökningstiden Ersättning ska sökas skriftligen hos den lokala enheten före utgången av följande kalendermånad efter tidpunkten för avbytartjänsten. I praktiken ska det alltid grans- kas separat för varje avbytardag om ersättningsansökan kommit in i tid.

Exempel 6-1: En extraledighetstjänst ordnas 1.6–17.10.2016. När ansökan om ersättning görs bör man observera att fristen för ansökan om ersättning till exempel för den avbytartjänst som utförts 1.6 går ut 31.7 och fristen för den tjänst som utförts 1.9 går ut 31.10.

Ersättning kan beviljas även om ansökan inte lämnats in i tid om det vore oskäligt att vägra ersättning på grund av förseningen.

Till den del som ersättning inte kan betalas på grund av att ansökan är försenad medräknas inte antalet dagar/timmar i de avbytta dagarna/timmarna, till exempel år 2016 semesterdagar (18 dagar), service som motsvarar subventionerad avgiftsbe- lagd avbytarhjälp (120 h).

Avbytarservice kan ordnas för pälsdjursuppfödare bara inom ramen för ett anslag som anvisas i statsbudgeten för detta ändamål. Därför är det viktigt att pälsdjurs- uppfödaren ansöker om ersättning så snabbt som möjligt. Den lokala enheten har då möjlighet att förmedla förhållandevis aktuella uppgifter till LPA om kostnaderna för avbytarservicen. Om ansökan om ersättning görs snabbt stämmer också uppgifterna om pälsdjursuppfödarens outnyttjade semesterdagar och extraledighetstimmar bättre i den lokala enhetens register.

Ansökan PASL innehåller i 17 § 2 mom. en förteckning i 8 punkter om vad som ska framgå av den skriftliga ansökan om ersättning och dess bilagor. De första sju punkterna är specificerade och den åttonde punkten är en allmän punkt om övriga uppgifter som behövs för betalningen av ersättningen. Enligt regeringens proposition (RP 112/2015) är det motiverat att man som en av de övriga uppgifter som avses i åt- tonde punkten lämnar in en kopia av serviceproducentens faktura för tjänsten.

Dessutom ska till ansökan fogas serviceproducentens bekräftelse på att de uppgifter som avses i 1–6 punkten är riktiga (PASL 17 § 3 mom.).

Ansökningsblanketter kan fås från de lokala enheterna eller skrivas ut från LPA:s webbplats. Ansökan kan också vara fritt formulerad, förutsatt att alla behövliga upp- gifter framgår.

Utbetalning av ersättning och debitering av avgift för extraledighet

Den lokala enheten ska betala ersättningen till ett av serviceproducenten angivet konto hos en bank i någon av Europeiska unionens medlemsstater (PASL 17 § 4 mom.).

Eftersom ersättningen betalas till serviceproducenten ska pälsdjursuppfödaren fak- tureras för avgiften för extraledighet. Avgiften får alltså inte dras av från ersätt- ningen till serviceproducenten.

6.4 Pälsdjursuppfödarens förpliktelser som uppdragsgivare ‌

Pälsdjursuppfödaren svarar själv för det uppdrag den gett.

Pälsdjursuppfödaren är även skyldig att ersätta serviceproducenten för de kostnader som statens ersättning inte täcker, inklusive mervärdesskattens andel. Betalningen av eventuell dröjsmålsränta är också på pälsdjursuppfödarens ansvar. Pälsdjursupp- födaren kan dessutom själv vara skyldig att betala ersättning till serviceproducenten till den del avbytarens faktiska arbetstimmar överstiger det timantal som staten er- sätter.

7 Förvaltningslagen och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet ‌

Ansvarspersonen och övriga förvaltningsanställda i den lokala enheten ska i likhet med LPA:s personal i tillämpliga delar iaktta förvaltningslagen (434/2003) vid be- handlingen av ärenden som avses i PASL. Förvaltningslagen är en allmän lag som re- glerar förvaltningens verksamhet. Om PASL innehåller bestämmelser som avviker från förvaltningslagen ska dessa tillämpas i stället för förvaltningslagen. I vissa situat- ioner kan PASL och förvaltningslagen komplettera varandra.

Innehållet i förvaltningslagen behandlas utförligt i kapitel 14 i ASL-avbytarservice- guiden, som finns på LPA:s webbplats. I kapitlet behandlas också lagen om elektro- nisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).

8 Beslutsfattande ‌

8.1 Beslut som ska ges med stöd av XXXX x

Enligt 18 § i PASL beslutar den lokala enheten om följande:

1) Lämnande av avbytarservice

Med lämnande av avbytarservice avses beslut om huruvida villkoren för att få avbytarservice uppfylls.

Beslut ges också om följande:

– huruvida personen omfattas av själv ordnad avbytarservice eller av den av- bytarservice som ordnas av den lokala enheten,

– uppgiftsandelen och vid vägran att ändra uppgiftsandelen under kalender- året (PASL 14 §),

– vid vägran att godkänna att en uppgift ingår i avbytarservicen (PASL 5 §),

– på begäran ges beslut om tidpunkten för semestern i fråga om avbytarser- vice som den lokala enheten ordnar (PASL 16 § 2 mom.),

– uppskjutande av semestern till följande kalenderår och vid vägran att skjuta upp semestern inom samma kalenderår (PASL 16 § 3 mom.).

Fastän det i vissa punkter ovan konstateras att beslut ges endast vid vägran, ska beslut ändå på begäran av kunden ges även då den lokala enheten samtycker.

Vid behov ges särskilda anvisningar om förfarandet i händelse av att reservat- ionsanslaget tar slut mitt under året

2) Ersättning som betalas för själv ordnad avbytarservice

Här avses beslut som ges med anledning av ansökan enligt 17 § i PASL. Beslutet meddelas servicemottagaren.

3) Avgift som tas ut hos en servicemottagare

Här avses beslut som efter användningen av extraledighet ges om den avgift som tas ut för tjänsten.

4) Servicemottagarens skyldighet att ersätta de kostnader som orsakats av avbytar- service som lämnats utan grund

Se närmare kapitel 9.

5) Servicemottagarens skyldighet att ersätta de kostnader som orsakats av ersätt- ning som betalats utan grund för själv ordnad avbytarservice.

Se närmare kapitel 9.

6) Vid vägran att ordna avbytarservice av arbetarskyddsskäl eller på grund av vägran att ta emot gårdsbesök (12 a § PASL)

Se närmare kapitel 5.

Till den lokala enhetens beslut i ärendena ovan bifogas anvisningar om hur man be- gär omprövning. Den myndighet som avgör en begäran om omprövning är LPA. Det är fråga om utövande av offentlig makt i de ärenden som uppräknas i paragrafen.

Däremot ges det inte beslut enligt PASL då det är fråga om ett avgörande som gäller genomförandet av en avbytartjänst. Sådana avgöranden kan i fråga om en avbytar- tjänst som den lokala enheten ordnar gälla till exempel längden på en semesterdag och vilken avbytare som utför tjänsten.

Bestämmelser om sökande av ändring finns i 6 kap. i PASL. Se kapitel 10 om detta.

8.2 Beslutsfattare ‌

Enligt PASL är det den lokala enheten som beslutar, dvs. beslutet kan även fattas av någon annan anställd i den lokala enheten än den så kallade ansvarspersonen. Det är skäl att observera att beslutsfattaren med stöd av 87 § 2 mom. i kommunallagen (410/2015) bör stå i tjänsteförhållande till den lokala enheten, eftersom det vid gi- vande av beslut enligt 18 § i PASL är fråga om utövande av offentlig makt. Dessutom bör beslutsfattaren naturligtvis ha den fullmakt att ge beslut som kommunens orga- nisation kräver.

Utgångsläget kan dock anses vara att den så kallade ansvarspersonens viktigaste uppgift är att ge i PASL avsedda beslut.

8.3 Åtgärder innan ett beslut ges ‌

Givandet av beslut som avses i 18 § i PASL och de åtgärder som ska vidtas före det är typiskt sådana förvaltningsärenden som avses i förvaltningslagen. Därför ska vid be- handlingen av ärendet alltid beaktas de krav som förvaltningslagen ställer på be- handlingen av ett förvaltningsärende, bland annat att ärendet ska utredas och par- terna höras.

Se närmare kapitel 7.

8.4 Beslutets form och innehåll ‌

Förvaltningslagen tillämpas på beslutsfattandet. Det innebär bland annat att ett be- slut ska ges skriftligen. Av beslutet ska klart framgå:

– den myndighet som har fattat beslutet, tidpunkten för beslutet och den dag be- slutet postades

– de parter som beslutet direkt gäller

– avgörandet med motiveringar samt

– namn och kontaktuppgifter för den person av vilken en part vid behov kan be- gära mera uppgifter om beslutet. Strävan är naturligtvis att den person som ut- format beslutet också är den person som ger mera uppgifter om det.

Ett beslut ska motiveras. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid motiveringarna i fall där sökandens krav inte kan godkännas. I motiveringarna ska nämnas vilka faktorer

och utredningar som har inverkat på avgörandet. De bestämmelser som har tilläm- pats ska likaså uppges.

Eftersom avbytarservice enligt XXXX ordnas inom ramen för det anslag som anvisats i statsbudgeten för detta ändamål är det ytterst viktigt att observera att man i beslu- tet inte kan konstatera att personen har rätt till en viss kvantitet avbytarservice.

Till beslutet ska fogas anvisningar om hur man begär omprövning.

8.5 Nytt beslut ‌

Till exempel i en situation där pälsdjursuppfödaren på grund av att antalet djuren- heter är färre än sex har fått ett negativt beslut om huruvida villkoren för att få avby- tarservice uppfylls, och antalet djurenheter stiger till sex före slutet av kalender-året, kan pälsdjursuppfödaren på ansökan utan hinder av det tidigare negativa beslutet få ett positivt beslut för den tid som kraven för att få avbytarservice uppfylls till följd av de förändrade omständigheterna.

Förändrade omständigheter

Fastän villkoren för att få avbytarservice uppfylls då beslutet ges kan omständighet- erna ibland förändras efter att beslutet getts så att villkoren inte längre uppfylls på grund av att situationen ändrats, till exempel kan antalet djurenheter ha minskat till under sex efter att beslutet gavs, men det positiva beslutet om att villkoren uppfylls sträcker sig till tiden efter att omständigheterna förändrats. Det har alltså inte skett något fel då beslutet gavs utan alla villkor har då uppfyllts för hela beslutstiden.

På basis av ovanstående bör ett positivt beslut om att villkoren för att få avbytarser- vice uppfylls utformas så att det klart framgår att villkoren måste uppfyllas även vid tidpunkten för avbytartjänsterna. Dessutom är det bra att i beslutet nämna päls- djursuppfödarens skyldighet att till den lokala enheten lämna sådana uppgifter om sig själv och sin pälsfarm som kan påverka ordnandet av avbytarservice för uppföda- ren eller erhållandet eller beloppet av den ersättning som betalas för avbytarservice som uppfödaren själv ordnar. Det betyder att pälsdjursuppfödaren ska anmäla också förändringar i de omständigheter som påverkar ordnandet av avbytarservice eller betalningen av ersättning för själv ordnad avbytarservice.

I dessa situationer justeras beslutet räknat från förändringen i omständigheterna så att det motsvarar de ändrade omständigheterna.

8.6 Delgivning av beslut ‌

Ett beslut som avses i 18 § i PASL ska delges en part på det sätt som föreskrivs i 59 § i förvaltningslagen, dvs. genom vanlig delgivning. En vanlig delgivning sker per post i form av ett brev till mottagaren, som anses ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter det att brevet avsändes, om inte något annat visas.

Delgivningen kräver således bara att ett vanligt brev skickas.

9 Indrivning av avgifter och ersättningar ‌

9.1 Normal indrivning ‌

Enligt PASL kan två slags avgifter tas ut hos en pälsdjursuppfödare:

1) En timavgift tas ut för användningen av extraledighet (PASL 6 §), närmare om avgiften i punkt 4.3.

2) De kostnader som avbytarservice som har getts utan grund orsakat den lokala enheten eller kostnaderna för en ersättning som betalats utan grund för själv ordnad avbytarservice kan indrivas hos pälsdjursuppfödaren (PASL 8 §), närmare om återkrav i punkt 9.2.

För att dessa avgifter/ersättningar ska kunna tas ut hos pälsdjursuppfödaren förut- sätts att ett överklagbart beslut har getts om extraledighetsavgiften eller återkravet.

Det finns inte detaljerade bestämmelser i PASL om indrivningen av de nämnda avgif- terna. Ur systemets synpunkt bör avgifterna tas ut snabbt och effektivt. Den lokala enheten bör debitera avgiften för extraledighet enligt kommunens normala fakture- ringspraxis, men dock senast under följande kalendermånad efter att tjänsten gavs. Vid själv ordnad extraledighet kan fakturan ändå skickas till pälsdjursuppfödaren först efter att beslutet om ersättning för själv ordnad avbytarservice har getts. I praktiken kan fakturan fogas till beslutet.

Förfallodag På en faktura över en extraledighetsavgift eller ett återkrav ska alltid antecknas en förfallodag, dvs. den tidpunkt fram till vilken pälsdjursuppfödaren kan betala faktu- ran utan dröjsmålsränta. Förfallodagen för betalningen kan infalla tidigast två veckor efter den dag beslutet om avgiften eller återkravet har meddelats (PASL 9 § 1 mom.). Två veckor kan anses vara en skälig betalningstid för fakturan. Speciellt i vissa åter- kravssituationer är det ändå skäligt att ge klart mer än två veckors betalningstid.

När förfallodagen bestäms bör bland annat likställighetsprincipen iakttas.

Dröjsmålsränta Om en avgift för extraledighet inte har betalats senast på förfallodagen får en årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen på de grunder som föreskrivs i 4 a § 1 mom. i räntelagen (633/1982). Om en ersättning som avses i 8 § i PASL, dvs. ett belopp som återkrävs, inte har betalats senast på förfallodagen, får dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen på de grunder som föreskrivs i 4 § 1 mom. i räntelagen. (PASL 9 § 1 mom.)

Den ränta som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen är den referensränta som Europeiska centralbanken ECB fastställt + 7 procentenheter och den ränta som avses i 4 a § 1 mom. i räntelagen är den referensränta som ECB fastställt + 8 procentenheter. (Nivån på referensräntan justeras halvårsvis och framgår av det meddelande som Finlands Bank utfärdar om storleken på dröjsmålsräntorna.)

Om dröjsmålsräntan hänför sig till flera halvårsperioder beräknas dröjsmålsräntan särskilt för varje halvårsperiod i enlighet med den ränteprocent som gällt under varje enskild period.

Dröjsmålsräntan kan i sin helhet lämnas oindriven om dröjsmålet är kort och om be- talningen täcker hela beloppet av den avgift eller ersättning som indrivs. Annars till- lämpas den principen att betalningen i första hand täcker räntor och i andra hand den egentliga avgiften eller ersättningen (det belopp som återkrävs).

Dröjsmålsräntan bestäms enligt de nämnda principerna även i sådana fall där päls- djursuppfödaren har sökt ändring i ett beslut om en avgift eller ett återkrav. På avgif- ten eller återkravsbeloppet räknas dröjsmålsränta från förfallodagen även under den tid då ett ändringssökande som gäller avgiften eller beloppet är under behandling.

Så går det naturligtvis bara i sådana fall där avgiften eller ersättningen inte ändras till följd av ändringssökandet. Om begäran om omprövning (alternativt besvären) leder till att beslutet ändras i fråga om avgiften eller återkravsbeloppet, beräknas avgiften eller beloppet på nytt, men på den nya avgiften (eller det nya återkravsbeloppet) räknas dröjsmålsränta ändå ända från den ursprungliga förfallodagen. Om pälsdjurs- uppfödaren betalar avgiften eller åtrekravsbeloppet kan han eller hon ändå söka ändring i beslutet. Det är motiverat att betala fakturan om man vill försäkra sig om att inte bli påförd dröjsmålsränta retroaktivt för en längre tid.

Obetalda avgifter och ersättningar

Obetalda fordringar enligt PASL kan inte beaktas när avbytarservice beviljas enligt PASL.

Om det dock är fråga om ett företag som är i svårigheter på det sätt som avses i EU- lagstiftningen, uppfylls inte villkoren för att få avbytarservice (se punkt 2.8, under- punkten ”Inte ett företag i svårigheter”). På motsvarande sätt uppfylls inte villkoren för att få avbytarservice om pälsfarmen är föremål för ett oreglerat återbetalnings- krav som bygger på ett beslut av EU-kommissionen (se punkt 2.8, underpunkten ”Inte oreglerat återbetalningskrav som bygger på ett kommissionsbeslut”).

Direkt utsökbarhet Ett beslut om avgiften för extraledighet eller om ett återkrav behöver inte ha vunnit laga kraft innan det skickas för utsökning, eftersom bestämmelser om indrivning av dem och den dröjsmålsränta som uppkommit finns i lagen om verkställighet av skat- ter och avgifter (706/2007) (PASL 9 § 2 mom.).

I tillämpliga delar gäller om indrivning genom utsökning och om specialsituationer vad som i ASL-avbytarserviceguiden nämns i punkterna 13.3 och 13.4. I PASL be- stäms det dock inte att andra företagare på samma pälsfarm är subsidiärt betal- ningsskyldiga för avgifter enligt XXXX.

Preskription Avgifter och ersättningar (återkrav) preskriberas fem år efter ingången av året efter det år då de påfördes eller debiterades.

Denna fem års preskriptionstid kan förlängas i fall av

– utmätning

– konkurs

– företagssanering

– skuldsanering för privatpersoner

– frivillig skuldsanering.

Enligt 21 § i lagen om verkställighet av skatter och avgifter hindrar det att preskript- ionstiden har löpt ut inte att betalning fås ur medel som utmätts eller överlämnats till konkurs eller ur medel ur vilka de fordringar som anmälts i den offentliga stäm- ningen ska betalas, om före preskriptionstidens utgång

1) utmätning förrättats för indrivning av den offentliga fordran

2) den offentliga fordran bevakats i konkurs eller vid partsförhandling vid försälj- ning av fastighet i enlighet med utsökningsbalken, eller

3) den offentliga fordran anmälts med anledning av offentlig stämning.

I fråga om inverkan av skuldsanering för privatpersoner och företagssanering före- skrivs särskilt.

En preskriberad fordran får inte längre indrivas hos pälsdjursuppfödaren.

9.2 Återkrav av ogrundad förmån ‌

9.2.1 Beslut om återkrav och tid inom vilken beslutet ska ges ‌

Om avbytarservice har getts utan grund eller om ersättning för själv ordnad avbytar- service har betalats utan grund är servicemottagaren skyldig att ersätta de kostna- der som detta orsakat den lokala enheten (PASL 8 § 1 mom.).

Fastän ersättningen vid själv ordnad avbytarservice betalas till serviceproducenten riktas återkravet till servicemottagaren, dvs. den person som tagit ut semester eller extraledighet.

Med avbytarservice eller ersättning som har fåtts utan grund avses till exempel situ- ationer där servicemottagaren fått en avbytartjänst eller där ersättning har betalats för själv ordnad avbytarservice genom ett beslut som senare har visat sig vara fel- aktigt.

Högsta förvaltningsdomstolen har i december 2015 meddelat två skilda avgöranden som avviker från den linje som domstolen tidigare haft i sina avgöranden på ansök- ningar om återbrytande av lagakraftvunna beslut enligt ASL. Högsta förvaltnings- domstolen har ansett att kommunen inte kan söka ändring i beslut om vikariehjälp som avses i ASL genom extraordinärt rättsmedel om möjligheten till återkrav enligt 29 § i ASL står till buds.

Eftersom bestämmelserna i ASL och PASL om servicemottagarens skyldighet att er- sätta sådan avbytarservice som fåtts utan grund stämmer överens i detta avseende, ska återbrytande av ett lagakraftvunnet beslut inte längre sökas i sådana fall där återkrav är möjligt enligt 8 § i PASL. Ett villkor för återkrav är obestridlighet, dvs. felet måste vara klart eller uppenbart.

Till den del som beslutet och felet i beslutet gäller kommande tid har pälsdjursuppfödaren inte beviljats avbytarservice utan grund och då har den lokala enheten inte möjlighet till återkrav enligt 8 § i PASL.

Om det uppstår en misstanke i den lokala enheten om att det finns ett sakfel i ett beslut som åtminstone delvis gäller kommande tid och felet medför att den avbytarservice som grundar sig på beslutet skulle sakna grund, ska den lokala enheten försöka utreda saken så snabbt som möjligt.

Med sakfel avses att beslutet grundar sig på klart oriktig eller bristfäl- lig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag. Felet måste vara obestridligt. Till exempel vid en meningsskiljaktighet om tolk- ningen kan saken inte rättas som ett sakfel.

Då det blivit klart att det är ett sakfel ska den lokala enheten sträva efter att rätta sakfelet enligt bestämmelserna i förvaltningslagen. Om en part inte samtycker till att sakfelet rättas till partens nackdel, ska den lokala enheten vägra att ordna den avbytartjänst som saknar grund. Om avbytartjänsten inte kan avbrytas utan att det äventyrar pälsfarmens verksamhet, ska parten ges en med hänsyn till förhållan- dena skälig tid att ordna skötseln av djuren, men även denna avbytar- tjänstperiod återkrävs.

Närmare om återbrytande av ett felaktigt beslut i punkt 10.5, och när det gäller rättelse av ett felaktigt beslut på grund av sak- eller skrivfel hänvisas till ASL-avbytarserviceguiden.

Med avbytarservice som fåtts utan grund avses dessutom till exempel en situation där servicemottagaren på grund av en förändring i omständigheterna har fått avby- tarservice utan grund, men inget fel har begåtts när beslutet gavs.

Med ersättning som fåtts utan grund avses dessutom till exempel en situation där en överstor ersättning för själv ordnad avbytarservice har betalats på grund av ett fel i samband med utbetalningen och det beslut som varit grund för utbetalningen inte varit felaktigt.

Hörande Innan ett återkravsärende avgörs måste den lokala enheten höra servicemottagaren i enlighet med förvaltningslagen, se ASL-avbytarserviceguiden.

5 år Den lokala enheten ska ge ett beslut om återkrav inom fem år från den dag den ogrundade avbytartjänsten lämnades eller den ogrundade ersättningen betalades, om inte annat följer av EU-lagstiftningen (PASL 8 § 4 mom.). Till beslutet ska fogas anvisningar om hur man begär omprövning. Om ersättning för själv ordnad avbytar- service har betalats i flera poster räknas femårsfristen från betalningsdagen för varje enskild post. När det gäller en ogrundad avbytartjänst räknas fristen från varje en- skild avbytardag.

Mera ingående föreskrifter om förfarandet vid återkrav av stöd som strider mot reg- lerna för statligt stöd finns bland annat i rådets förordning (EG) nr 659/1999 om till- lämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktions- sätt. Enligt artikel 15 i förordningen tillämpas en preskriptionstid på tio år på åter- krav.

Orsakade kostnader Vid avbytarservice som den lokala enheten ordnar anses den kostnad som orsakats den lokala enheten vara 33 euro per timme (nivån år 2016) minskat med den avgift som tagits ut hos servicemottagaren (PASL 8 § 1 mom.).

De belopp som nämns i bestämmelsen är bundna vid den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare och beloppen justeras därför varje år vid ingången av januari (PASL 39 §).

Nivån på det belopp som indrivs bestäms alltid utifrån nivån för det år under vilket den ogrundade avbytartjänsten getts.

Om den lokala enheten ordnat semester utan grund år 2016, ska 33 euro per timme återkrävas hos servicemottagaren. I fråga om extraledighet som den lokala enheten ordnat utan grund år 2016 är det belopp som ska återkrävas hos servicemottagaren 33 euro per timme, minskat med den extraledighetsavgift som tagits ut. Strävan har varit att de belopp som återkrävs ska motsvara de genomsnittliga produktionskost- naderna för avbytarservice.

När det gäller ersättning som betalats för själv ordnad avbytarservice ska service- mottagaren betala det eurobelopp som betalats till serviceproducenten utan grund, minskat med den avgift som tagits ut hos servicemottagaren (i praktiken minskat med extraledighetsavgiften).

9.2.2 Återkrav till fullt belopp ‌

Huvudregeln är att en förmån som fåtts utan grund ska återkrävas.

Dessutom ska enligt 8 § 3 mom. i PASL återkrav alltid ske till fullt belopp om återkra- vet beror på att den service som lämnats eller den ersättning som betalats inte har motsvarat de regler för statligt stöd till jord- och skogsbruket som ligger till grund för godkännandet av avbytarsystemet och om Europeiska unionens lagstiftning kräver det.

I dessa situationer kan man således inte tillämpa den möjlighet att jämka återkravet som förklaras nedan. Det är inte heller möjligt att efterge återkravet på grund av att det belopp som ska återkrävas är litet.

9.2.3 Återkrav efterges helt eller delvis ‌

Huvudregeln är alltså att en förmån som fåtts utan grund ska återkrävas.

Återkrav av avbytarservice som getts utan grund eller av ersättning som betalats utan grund får efterges helt eller delvis om det anses skäligt och den ogrundade för- månen inte berott på svikligt förfarande från servicemottagarens eller dennes före- trädares sida. Återkrav får efterges även då det belopp som ska återkrävas är litet (PASL 8 § 2 mom.).

Det förutsätts dessutom att det inte är fråga om sådana situationer som nämns i punkt 9.2.2 där återkrav alltid ska ske till fullt belopp.

Servicemottagaren anses ha förfarit svikligt till exempel om han eller hon har med- verkat till att få en förmån utan grund genom att medvetet försumma sin skyldighet att meddela den lokala enheten sådana uppgifter om sig själv eller sin pälsfarm som skulle ha inverkat på lämnandet av avbytarservice eller på den ersättning som beta- las för själv ordnad avbytarservice, eller om han eller hon medvetet gett felaktiga uppgifter. Om en servicemottagare har förfarit svikligt kan ett återkrav inte jämkas.

Då man prövar om ett återkrav ska jämkas eller helt efterges ska man göra en hel- hetsbedömning där man bland annat fäster uppmärksamhet vid servicemottagarens ekonomiska ställning samt vid om servicemottagaren haft möjlighet att märka felet och om det är fråga om den lokala enhetens misstag. Likaså kan man beakta om ser- vicemottagaren fått felaktiga anvisningar av myndigheterna. Något som vid helhets- bedömningen talar för en jämkning är också att ett felaktigt beviljande fortgått länge.

Trots de nämnda jämkningsreglerna kan ett återkrav helt efterges om det belopp som ska återkrävas är litet. Beloppet kan i regel anses vara litet i sådana fall där de kostnader som förvaltningen orsakas av återkravet är större än den ogrundade för- mån som servicemottagaren har fått.

Om återkravet efterges underrättar den lokala enheten servicemottagaren om detta, såvida servicemottagaren varit medveten om att ett återkravsärende är an- hängigt. Ett överklagbart beslut om att återkravet efterges ges bara på servicemotta- garens begäran.

10 Att söka ändring ‌

Enligt 18 § i PASL beslutar den lokala enheten om lämnande av avbytarservice, er- sättning som betalas för själv ordnad avbytarservice, avgift som tas ut av en service- mottagare, servicemottagarens skyldighet att ersätta de kostnader som orsakats av avbytarservice som lämnats utan grund och återkrav av ersättning som betalats utan grund. I praktiken fattas besluten i de flesta fall av den lokala enhetens ansvarsper- son som förordnats att sköta förvaltningsuppgifterna enligt denna lag (närmare om beslut och beslutsfattare i punkterna 8.1 och 8.2).

En pälsdjursuppfödare har möjlighet att begära att LPA omprövar ett beslut som den lokala enheten gett med stöd av 18 § i PASL.

I LPA:s beslut kan ändring sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltnings- domstolen beviljar besvärstillstånd.

Högsta förvaltningsdomstolen kan genom extraordinära rättsmedel undanröja ett beslut som vunnit laga kraft.

10.1 Begäran om omprövning ‌

En begäran om omprövning av en lokal enhets beslut får göras hos LPA på det sätt som anges i förvaltningslagen (PASL 33 § 1 mom.).

Omprövningsförfarandet är motiverat av den orsaken att LPA har helhetsansvaret för verkställigheten av PASL. Då en lokal enhet fattar ett enskilt beslut använder den en beslutanderätt som överförts från LPA genom uppdragsavtalet. Därför bör LPA ha möjlighet att ta ställning till beslutet innan det överförs till förvaltningsdomstolens prövning.

Beslut som kan omprövas Endast de beslut som den lokala enheten gett med stöd av 18 § i PASL kan vara före- mål för begäran om omprövning hos LPA, se punkt 8.1.

7 + 30 dagar En begäran om omprövning ska göras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet (49 c § 1 mom. i förvaltningslagen). Begäran om omprövning ska lämnas in till LPA inom denna tid.

Om inte något annat visas anses en part ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter det att beslutet avsändes (59 § i förvaltningslagen).

Begäran om omprövning ska göras senast 37 dagar (7 + 30) efter det att beslutet postades.

Om fristens sista dag är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommar- afton eller en helgfri lördag, kan begäran om omprövning lämnas in ännu den första varda- gen efter den egentliga fristen.

En begäran om omprövning ska göras skriftligen (49 d § i förvaltningslagen).

Den lokala enhetens åtgärder

Om en begäran om omprövning av misstag har lämnats in till den lokala enheten ska enheten utan dröjsmål överföra begäran till LPA. I 21 § i förvaltningslagen bestäms det att vid överföring av en handling som ska tillställas en myndighet inom en tids- frist, anses fristen ha blivit iakttagen om den behöriga myndigheten får handlingen före fristens utgång. I praktiken måste begäran om omprövning finnas hos LPA innan fristen går ut. Överföringen ska meddelas den som skickat handlingen.

Den lokala enheten ska tillförlitligt anteckna ankomstdagen på en begäran om omprövning som av misstag lämnats in till den lokala enheten. Ett even- tuellt kuvert ska också överföras till LPA.

Om LPA med anledning av en begäran om omprövning begär ett utlåtande av den lokala enheten, ska enheten i sitt utlåtande bland annat motivera till vilka delar och varför enheten är av den åsikten att ändringssökandens yrkanden kan/inte kan god- kännas. Ärendet ska alltid granskas som en helhet. Det är också skäl att minnas att utlåtandet är en officiell handling.

10.2 Besvär över LPA:s beslut ‌

Efter att ha behandlat en begäran om omprövning ger LPA ett beslut som får över- klagas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol på det sätt som anges i förvalt- ningsprocesslagen (586/1996) (PASL 33 § 2 mom.).

Enligt PASL får LPA:s beslut överklagas uttryckligen hos Vasa förvaltningsdomstol oberoende av inom vilken förvaltningsdomstols domkrets den lokala enhetens verk- samhetsställe finns. Det är motiverat att koncentrera besvären till en förvaltnings- domstol eftersom det är fråga om en service som riktar sig till en mindre kundgrupp och det är sannolikt att besvär ganska sällan förekommer, i synnerhet med beak- tande av att besvärsförfarandet föregås av ett omprövningsförfarande.

Med tanke på var pälsdjursuppfödning i huvudsak bedrivs är Vasa förvaltningsdom- stol lämpligast som besvärsmyndighet. Även utan specialbestämmelse skulle besvär över avbytarservice för pälsdjursuppfödare i de flesta fall bli behandlade av Vasa för- valtningsdomstol.

7 + 30 dagar Besvärstiden är 30 dagar från delfåendet av beslutet. När det gäller delfåendet av beslutet iakttas de principer som i det föregående beskrivits i samband med den lo- kala enhetens beslut. Besvärstiden är alltså i praktiken 37 dagar (7 + 30) och om den sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- el- ler midsommarafton eller en helgfri lördag kan besvärsskriften lämnas in ännu den första vardagen efter det.

10.3 Besvär över Vasa förvaltningsdomstols beslut ‌

Enligt 33 § 3 mom. i PASL får Vasa förvaltningsdomstols beslut överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen bara om denna beviljar besvärstillstånd.

Enligt 13 § i förvaltningsprocesslagen ska besvärstillstånd beviljas om

1) det med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller för en enhetlig rättspraxis är av vikt att ärendet avgörs av högsta förvaltningsdomstolen

2) det finns särskilda skäl för högsta förvaltningsdomstolen att avgöra ärendet på grund av att det i ärendet skett ett uppenbart fel eller

3) det finns något annat vägande skäl för att bevilja besvärstillstånd.

10.4 Tillämpning av förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen ‌

Till den del inget annat föreskrivs i PASL ska de principer som framgår av förvalt- ningsprocesslagen tillämpas vid besvär över LPA:s (eller Vasa förvaltningsdomstols) beslut. Ännu idet skede då man begär omprövning tillämpas förvaltningslagen, se kapitel 7 om tillämpningen av förvaltningslagen.

10.5 Extraordinärt ändringssökande ‌

I ett lagakraftvunnet beslut i ett förvaltningsärende kan ändring sökas hos högsta förvaltningsdomstolen genom extraordinära rättsmedel, som är klagan, återstäl- lande av försutten fatalietid och återbrytande. Bestämmelser om extraordinära rättsmedel och hur de används finns i 11 kap. i förvaltningsprocesslagen.

Möjligheten att använda extraordinära rättsmedel gäller i princip även de beslut som ges i samband med verkställigheten av avbytarservicesystemet för pälsdjursuppfö- dare.

10.6 Rättegångsavgift ‌

När LPA:s beslut överklagas hos Vasa förvaltningsdomstol eller Vasa förvaltnings- domstols beslut överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen eller när ändring ge- nom extraordinära rättsmedel söks hos högsta förvaltningsdomstolen tillämpas la- gen om domstolsavgifter (1455/2015).

Enligt den lagen tas en rättegångsavgift på 250 euro ut för behandlingen av ett be- svärsärende i förvaltningsdomstolen och 500 euro för behandlingen i högsta förvalt- ningsdomstolen (nivån år 2016).

Någon rättegångsavgift tas dock inte ut bland annat om förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till sökandens för- mån. Om det skulle vara uppenbart oskäligt att ta ut en avgift, får myndigheten eller den tjänsteman som påför avgiften i enskilda fall besluta att ingen avgift ska tas ut.

11 Sekretess, tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande ‌

11.1 Allmänt ‌

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, offentlighetslagen) tillämpas på de lokala enheternas verksamhet i frågor som gäller verkställigheten av PASL. Offentlighetslagen tillämpas på LPA:s verksamhet bara till den del LPA utövar offentlig makt enligt 4 § 2 mom. i offentlighetslagen.

Huvudprincipen i offentlighetslagen är handlingarnas offentlighet. I offentlighetsla- gen föreskrivs dock att vissa uppgifter ska hemlighållas. Sådana är bland annat upp- gifter om

– en persons ekonomiska ställning (bland annat FöPL-arbetsinkomsten)

– en persons personliga omständigheter (bland annat uppgifter om personens lev- nadssätt, familjeliv, fritidssysselsättningar)

– en persons hälsotillstånd

– ett företags affärs- eller yrkeshemligheter.

En sekretessbelagd handling får inte visas för eller lämnas ut till en utomstående och dess innehåll eller andra sekretessbelagda uppgifter får inte heller avslöjas för en utomstående (sekretesskyldighet och tystnadsplikt). Med utomstående avses alla de personer till vilkas uppgifter behandlingen av ärendet inte hör. Man måste också se till att en utomstående inte kommer åt att se en sekretessbelagd handling eller höra sekretessbelagda uppgifter.

En person som har tystnadsplikt får inte heller använda en sekretessbelagd uppgift för att skaffa fördel åt sig själv eller någon annan eller för att skada någon annan (förbud mot utnyttjande).

Sekretesskyldigheten och tillhörande förbud mot utnyttjande fortgår även efter att anställningsförhållandet, förtroendeuppdraget eller uppdragsförhållandet eller nå- got annat uppdrag som utförts för en myndighets räkning har upphört.

Xxxxx mot sekretesskyldigheten är en straffbar gärning. Till straff döms enligt 40 kap. 5 § eller 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen, om inte strängare straff för gärningen före- skrivs någon annanstans i lag.

Om den lokala enheten ordnar avbytarservice genom att köpa tjänsterna av en an- nan serviceproducent, ska enheten också informera serviceproducenten om sekre- tesskyldigheten.

11.2 Sekretessbelagda uppgifter i avbytarservicen ‌

På arbetspensionssidan är redan en uppgift om huruvida en företagare har försäkrat sin företagarverksamhet och i vilken pensionsanstalt (FöPL 147 § 1 mom.) en sekre- tessbelagd uppgift. För enhetlighetens skull är samma uppgift, dvs. huruvida en päls- djursuppfödare har en obligatorisk FöPL-försäkring, en sekretessbelagd uppgift med

stöd av 36 § 2 mom. i PASL även i frågor som gäller verkställigheten av PASL. I prakti- ken är därför alla uppgifter som gäller en enskild pälsdjursuppfödare sekretessbe- lagda i samband med verkställigheten av PASL.

Uppgiftens fysiska form inverkar inte på sekretessbeläggningen. Sekretessbelagda uppgifter om en person kan finnas till exempel i databaser, ansökningar, tilläggsut- redningar eller promemorior. Uppgifterna kan också ha fåtts muntligt, till exempel per telefon.

Undantag Däremot är handlingar och uppgifter i dem som hänför sig till verkställigheten av PASL inte sekretessbelagda om de ska offentliggöras med stöd av gruppundantags- förordningen för jordbrukssektorn (PASL 36 § 3 mom.).

Enligt artikel 9 punkterna 2,4 och 7 i gruppundantagsförordningen för jordbrukssek- torn ska medlemsstaterna på en omfattande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå offentliggöra viss information om ett enskilt stöd överstiger

60 000 euro. För varje sådant enskilt stöd ska bland annat följande uppgifter offent- liggöras: namnet på de enskilda stödmottagarna, stödform för varje enskild motta- gare och stödbelopp, datum när stödet har beviljats, stödmottagarens region (på NUTS II-nivå) och företagets huvudsakliga bransch (på tresiffrig nivå i NACE). Uppgif- terna ska offentliggöras inom sex månader från den dag stödet beviljades och de ska bevaras i minst 10 år och utan begränsningar stå till allmänhetens förfogande. In- formation om stöd som beviljats före den 1 juli 2016 ska inte offentliggöras.

Särskilda anvisningar för tillämpning och offentliggörande av informationen i fråga ges senare.

11.3 Offentliga handlingar ‌

Offentliga handlingar är sådana uppgifter i anslutning till verkställigheten av PASL som berör den lokala enhetens verksamhet på ett allmänt plan och där uppgifter om en enskild person inte framgår och som inte heller med stöd av någon annan lag ska sekretessbeläggas. Offentlig är till exempel statistik, under förutsättning att uppgif- ter om enskilda personer inte kan identifieras. Om antalet fall som statistiken grun- dar sig på är få, är det möjligt att enskilda personer kan identifieras. De handlingar som nämns i punkt 11.2, underpunkten ”Undantag” är inte heller sekretessbelagda.

Partiell offentlighet När endast en del av en handling är sekretessbelagd, ska uppgifter i den offentliga delen lämnas ut, om det är möjligt så att den sekretessbelagda delen inte röjs (10 § i offentlighetslagen).

12 Den lokala enhetens rätt att få uppgifter och bevarande av handlingar ‌

Av en pälsdjursuppfödare En pälsdjursuppfödare är skyldig att såväl självmant som på begäran lämna den lo- kala enheten sådana uppgifter om sig själv och sin pälsfarm som kan inverka på ord- nande av avbytarservice för uppfödaren eller på erhållande av eller storleken på en ersättning som betalas för en avbytartjänst som han eller hon själv ordnar (PASL

35 §).

Enligt 14 § i PASL ska en pälsdjursuppfödare dessutom till exempel då avbytarservice söks i sin ansökan uppge alla personer som stadigvarande arbetar på pälsfarmen och deras genomsnittliga uppgiftsandelar i procent av de göromål som hör till den dag- liga skötseln av pälsdjuren på farmen.

Utgångsläget är att pälsdjursuppfödaren själv ska meddela den lokala enheten de uppgifter som behövs för att avgöra ett ärende som gäller avbytarservice.

Av en serviceproducent Avbytarserviceproducenten ska meddela den lokala enheten sådana uppgifter om avbytarservicen, avbytaren och sin näringsverksamhet som kan inverka på erhållan- det av ersättning för själv ordnad avbytarservice eller på ersättningsbeloppet

(PASL 35 a §).

Serviceproducenten ska lämna uppgifterna såväl på eget initiativ som på den lokala enhetens eller LPA:s begäran.

Av andra organisationer I 37 § i PASL bestäms om skyldighet för vissa andra organisationer att trots sekre- tessbestämmelserna på begäran lämna ut till den lokala enheten sådana uppgifter som de förfogar över och som till exempel gäller

– en pälsdjursuppfödares företagsverksamhet

– en pensionsförsäkrings giltighet

– en pension som beviljats en pälsdjursuppfödare.

Skyldighet att lämna ut uppgifter, och i praktiken samtidigt rätt att begära uppgifter, föreligger dock bara om uppgifterna är nödvändiga

1) för att ordna avbytarservice för en pälsdjursuppfödare

2) för att genomföra tillhörande åtgärder eller

3) för att kontrollera uppgifter som lämnats ut till en lokal enhet för verkställig- heten av denna lag.

Det bör observeras att den lokala enheten således får skaffa bara sådana uppgifter som är nödvändiga för de åtgärder som nämns i punkterna 1-3 ovan. På motsva- rande sätt kan den lokala enheten använda de uppgifter som den skaffat med stöd av denna bestämmelse bara för det ändamål för vilket den skaffat dem.

Följande är enligt bestämmelsen skyldiga att lämna ut uppgifter:

– skattemyndigheterna

– Folkpensionsanstalten

– Pensionsskyddscentralen

– pensionsstiftelser

– pensionskassor

– andra pensionsanstalter.

Enligt bestämmelsen har den lokala enheten rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som den behöver. Den lokala enheten bör nämna detta i sin begäran och likaså nämna den bestämmelse med stöd av vilken uppgifterna begärs, dvs. i praktiken 37 § i PASL.

LPA:s rätt att få uppgifter LPA har en motsvarande rätt att få uppgifter då den fungerar som lokal enhet eller behandlar ett ärende på grundval av en begäran om omprövning. I vissa situationer har LPA vid behandlingen av ett i PASL avsett ärende dessutom rätt att använda upp- gifter som den fått för skötseln av sina övriga uppdrag (PASL 38 §).

12.1 Bevarande av handlingar ‌

Handlingar som gäller beviljande och ordnande av samt ersättning för avbytarservice ska bevaras den tid som anges i gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn, om inte arkivverket har bestämt att handlingarna ska bevaras varaktigt (PASL 39 a §).

Enligt artikel 13 i gruppundantagsförordningen ska medlemsstaterna bevara detalje- rade handlingar med den information och de styrkande handlingar som behövs för att fastställa att alla villkor i förordningen är uppfyllda. Handlingarna ska bevaras i 10 år från den dag då det sista stödet beviljades enligt stödsystemet.

Arkivverket har genom sitt beslut om varaktig förvaring av handlingar som gäller kommunal avbytarservice (KA 9/43/02), som trädde i kraft 1.1.2002, med stöd av 8 § i arkivlagen (831/1994) bestämt att av de handlingar, som anknyter till kommunala myndigheters och organs avbytarserviceuppgifter, är endast de statistiker/ verksam- hetsberättelser som görs för LPA, det centrala undervisningsmaterialet från interna utbildningar samt de centrala kursernas program sådana handlingar som ska förva- ras varaktigt. Genom arkivverkets beslut har dessutom konstaterats att om det i kommunen finns en nämnd som tillsatts för avbytarservicen ska nämndens protokoll förvaras varaktigt i enlighet med arkivverkets 3.9.2001 givna beslut om varaktig för- varing av handlingar i anslutning till kommunala stöd- och underhållsuppgifter (KA 158/43/01). Arkivverkets beslut gäller egentligen bara handlingar enligt ASL, men beslutet torde också tillämpas på handlingar enligt PASL.

Bestämmelsen i 39 a § i PASL gäller bevarande av handlingar bara med tanke på er- sättningen av staten. En och samma handling kan till exempel på grund av de be- stämmelser som gäller löneförvaltningen behöva bevaras längre än vad som före- skrivs i 39 a § i PASL.

13 Den lokala enhetens rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter ‌

13.1 Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till personen själv ‌

Enligt offentlighetslagen har en person i regel rätt att få uppgifter om sig själv som ingår i en myndighets handlingar. I offentlighetslagen föreskrivs om vissa undantag från rätten att få sekretessbelagda uppgifter om sig själv (11 och 12 § i offentlighets- lagen). Vid verkställigheten av avbytarservicesystemet för pälsdjursuppfödare är det närmast ett av dessa undantag som kan komma i fråga, dvs. bestämmelsen om att en person inte har rätt till en föredragningspromemoria, ett förslag till avgörande eller någon annan därmed jämförbar handling som har upprättats av en myndighet för beredning av ett ärende, så länge myndigheten ännu behandlar ärendet.

Säkerställande av identitet En persons identitet måste säkerställas på ett tillförlitligt sätt. Det bör observeras att enbart personbeteckningen inte räcker till för att säkerställa personens identitet.

Rätt till insyn Med stöd av EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR, EU2016/679) artikel 15 har dessutom varje enskild person principiellt rätt att få veta vilka personuppgifter gäl- lande personen som har registrerats i register. Om en person hänvisar till sin rätt till insyn enligt dataskyddsförordningen, ger LPA närmare anvisningar om villkoren för utlämnande av uppgifter samt om reglerna för det praktiska förfarandet vid utläm- nande av uppgifter eller vid vägran att lämna ut uppgifter.

13.2 Att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till en part ‌

Med part avses den som i ett ärende är sökande eller anför besvär eller någon annan vars rätt, fördel eller skyldighet ärendet gäller. En part har med de undantag som föreskrivs i 11 § i offentlighetslagen rätt att ta del av en myndighetshandling som kan eller har kunnat påverka behandlingen, även om handlingen inte är offentlig. I ett ärende som gäller avbytarservice för pälsdjursuppfödare finns dock i regel bara en enda part, dvs. den person vars avbytarservice det är fråga om. När det gäller lämnande av uppgifter ska därför punkt 13.1 tillämpas. Om det emellertid undan- tagsvis också skulle finnas någon annan i partsställning bör det observeras att ett synnerligen viktigt enskilt intresse, till exempel känsliga uppgifter om hälsotillstån- det, begränsar partens rätt att få uppgifter.

Exempel 13-1: Det finns två pälsdjursuppfödare på pälsfarmen. Eftersom pälsfarmen omfat- tas av den avbytarservice som den lokala enheten ordnar är pälsdjursuppfödarna skyldiga att ta ut sin semester samtidigt. Vardera pälsdjursuppfödaren har rätt i egenskap av part att få veta för vilka dagar den andra har sökt semester.

I ett fall där en part har rätt att få sekretessbelagda uppgifter om en annan part ska i de handlingar som ges för kännedom göras en anteckning om att de är sekretessbe- lagda. Av anteckningen ska framgå till vilka delar handlingen är sekretessbelagd och på vilka grunder den belagts med sekretess. Om uppgifterna ges muntligt ska parten underrättas om sin sekretesskyldighet.

Spärrmarkering Om en person har grundad och uppenbar anledning att misstänka att hans eller hen- nes eller familjens hälsa eller säkerhet är hotad, kan en spärrmarkering ha gjorts i befolkningsdatasystemet. Det innebär att uppgifter om hemkommun och bostad samt adress och andra kontaktuppgifter som gäller personen inte får lämnas ut till någon annan än en myndighet som har lagenlig rätt att få uppgifterna för att sköta sina lagstadgade uppgifter. Spärrmarkeringen kan också gälla uppgifter som specifi- cerar och lokaliserar sådana fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler som per- sonen äger eller innehar. Uppgifter som är underställda spärrmarkering får således inte lämnas ut till en annan part med stöd av 11 § i offentlighetslagen. Myndigheten ska också se till att de uppgifter som är underställda spärrmarkering endast behand- las av personer till vars arbete behandlingen av sådana uppgifter direkt hör.

13.3 Att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till utomstående ‌

En sekretessbelagd uppgift kan lämnas ut bara om

1) den som den sekretessbelagda uppgiften gäller har gett sitt samtycke till att uppgiften lämnas ut (befullmäktigande) eller

2) det i lagen finns en bestämmelse om rätt att lämna ut uppgifter.

Det bör observeras att den som begär sekretessbelagda uppgifter är skyldig att själv påvisa sin rätt att få uppgifterna. Med andra ord ska den som begär uppgifterna själv lämna in det befullmäktigande som ger rätt att få uppgifterna, eller ange det lagrum till vilket han eller hon hänvisar. I regel ska den som begär en sekretessbelagd upp- gift som gäller någon annan person lämna in sin begäran skriftligen.

Om befullmäktigandet är oklart eller om den sekretessbelagda uppgiften begärs av en person som inte har rätt att få den kan uppgiften lämnas ut till den person som uppgiften gäller. Personen kan sedan om den vill lämna ut uppgiften till den som be- gärt uppgiften.

Befullmäktigande I praktiken är en fullmakt ett bevis på befullmäktigande. Fullmakten ska visas i origi- nal och uppgifter kan lämnas ut bara inom ramen för de gränser som ges i fullmak- ten. Om en rättegångsfullmakt in blanco visas upp kan det vara skäl att utreda för vilket ändamål uppgiften behövs, om detta inte redan framgår av den skriftliga begä- ran om uppgifter. Uppgifter om hälsotillstånd (i praktiken uppgifter om en päls- djursuppfödares eventuella invalidpension, rehabiliteringsstöd eller arbetslivspens- ion) kan dock i allmänhet inte lämnas ut utan specificerad fullmakt.

Advokater och offentliga rättsbiträden är de enda som inte behöver visa upp full- makt.

På grundval av det som förklaras ovan får exempelvis sådana uppgifter om en päls- djursuppfödare som man fått i samband med verkställigheten av avbytarservicesy- stemet inte lämnas ut till en annan pälsdjursuppfödare på farmen, således inte ens till äkta make eller barn, om inte personen på grund av sin partsställning uppfyller villkoren för att få dessa uppgifter, se punkt 13.2. Eftersom detta kan leda till situat- ioner som är ganska besvärliga såväl för verkställigheten av systemet som för päls- djursuppfödarna själva, ges på blanketten för ansökan om avbytarservice möjlighet för pälsdjursuppfödarna att samtycka till att uppgifter ges till de övriga pälsdjursupp- födarna på farmen.

Myndigheter Det bör observeras att en myndighet inte har rätt att få sekretessbelagda uppgifter bara på grund av sin myndighetsställning utan myndigheten ska också på ovan be- skrivet sätt visa upp en fullmakt av parten eller ange den bestämmelse som ger rätt att få uppgifterna.

Också inom den kommun som fungerar som lokal enhet får uppgifter lämnas ut bara till dem som behöver dem för att sköta uppgifter enligt PASL eller som har fått sam- tycke till det av parten eller annars har laga rätt att få uppgifter.

LPA LPA har i sin roll som uppdragsgivare rätt att utan hinder av sekretessbestämmel- serna avgiftsfritt få alla uppgifter som den lokala enheten har och som är nödvän- diga vid verkställigheten av uppdrag enligt PASL (PASL 37 § 2 mom.).

Skatteförvaltningen Den lokala enheten har en allmän skyldighet att lämna uppgifter till Skatteförvalt- ningen om de ersättningar som enheten har betalat för själv ordnade avbytartjäns- ter.

Skyldigheten att lämna uppgifter grundar sig på 15 § i lagen om beskattningsförfa- rande (1558/1995) och på det beslut Skatteförvaltningen årligen ger om en allmän skyldighet att lämna uppgifter. Enligt 9 § i beslutet (1085/2018) ska bland andra kommunerna anmäla utbetalda offentliga stöd och understöd. Med offentliga stöd och understöd avses enligt bestämmelsen bland annat i 7 § i PASL avsedda ersätt- ningar, dvs. ersättningar för självordnade avbytartjänster. Enligt 4 § i beslutet ska dessa uppgifter för ett kalenderår ges inom januari följande år.

13.3.1 Beslut om att en handling lämnas ut ‌

Trots vad som föreskrivs i 14 § i offentlighetslagen beslutar den lokala enheten om utlämnande av uppgifter ur en handling som den förfogar över och som hänför sig till avbytarservice enligt denna lag (PASL 36 § 1 mom.).

Enligt 14 § i offentlighetslagen ska beslut om utlämnande av uppgifter ur en handling som har upprättats i samband med ett uppdrag som getts av en myndighet eller som har inkommit med anledning av ett uppdrag som utförs för en annan myndighets räkning fattas hos den myndighet som gett uppdraget, om inte något annat följer av uppdraget. Eftersom de handlingar som hänför sig till verkställigheten av avbytar- servicesystemet emellertid finns hos den lokala enheten och då enheten också har

de bästa förutsättningarna att bedöma om det är motiverat att lämna ut uppgif- terna, har i PASL intagits en bestämmelse, enligt vilken den lokala enheten beslutar om utlämnande av uppgifter ur en handling som finns hos enheten och som hänför sig till avbytarservice enligt PASL.

Uppgifter som fåtts av utomstående

Om någon annan än en part begär sådana uppgifter av den lokala enheten som en- heten har fått av en organisation utanför avbytarservicesystemet, till exempel ett pensionsförsäkringsbolag, ska den som begär uppgifterna i princip hänvisas till den ursprungliga uppgiftsgivaren. En part har dock alltid rätt att på begäran få alla de uppgifter som berör honom eller henne personligen och som finns hos den organi- sation som parten begär uppgifter av.

Tidsfrist Det bör observeras att de begärda uppgifterna inte behöver ges omedelbart. En be- gäran om uppgifter ska behandlas utan dröjsmål och uppgifterna ska ges så snart som möjligt, dock senast inom två veckor från att begäran om uppgifter har motta- gits. Om de begärda handlingarna är många eller innehåller sekretessbelagda uppgif- ter ska begäran om uppgifter avgöras inom en månad från att begäran mottagits.

Förfarande vid vägran Om den lokala enheten med stöd av offentlighetslagen vägrar lämna ut de begärda uppgifterna ska enheten meddela vad vägran beror på. På samma gång ska enheten meddela den som begärt uppgifterna att han eller hon har rätt att begära ett skrift- ligt överklagbart beslut om vägran att lämna ut uppgifter. Om den som begärt upp- gifterna vill få ett skriftligt beslut ska en i offentlighetslagen avsedd besvärshänvis- ning fogas till beslutet (således inte sådan anvisning för begäran om omprövning som avses i PASL). Närmare anvisningar om förfarandet och om utformande av i of- fentlighetslagen avsedd besvärshänvisning kan enheten vid behov begära från LPA.

Lämnande av uppgifter i praktiken

Till den som begärt uppgifter lämnas bara de uppgifter som han eller hon har begärt och har rätt att få. När uppgifterna lämnas ut bör observeras att eventuella övriga uppgifter ska döljas.

Om en person på en och samma gång begär uppgifter om flera olika personer ska för varje persons del separat utredas om den som begär uppgifterna har rätt att få dem. Uppgifterna ges ”en och en”, inte i form av en förteckning.

Uppgifter får inte ges per telefon om uppringarens identitet är oklar. Uppringarens identitet ska kontrolleras, exempelvis genom att ställa frågor om detaljer som hör till ärendet och genom att begära noggranna personuppgifter. Uppringarens identitet kan också säkerställas genom att ringa upp det nummer som fås från nummerupp- lysningen eller som finns i kundregistret. Om uppringaren är en myndighet kan man ringa tillbaka via myndighetens telefonväxel eller via det personliga telefonnummer som myndigheten uppger i kontaktuppgifterna för den person som begärt uppgif- terna. Om uppgifter ges per telefon ska en noggrann telefonpromemoria göras upp.

Sekretessbelagda uppgifter får aldrig skickas med hjälp av vanlig oskyddad e-post. Om telefax används när sekretessbelagda uppgifter skickas ska särskild försiktighet iakttas. Man måste då försäkra sig om att faxutskriften inte råkar i fel händer.

Man får inte heller be en kund skicka sekretessbelagda uppgifter via oskyddad e- post. Om kunden dock vill göra det ska man förklara för kunden att skickandet sker på personens eget ansvar på grund av den eventuella datasäkerhetsrisken.

14 Förvaltningen och verkställigheten av avbytarservicesystemet ‌

14.1 Allmän ledning, styrning och övervakning ‌

Bestämmelser om förvaltningen av avbytarservicesystemet för pälsdjursuppfödare finns i 4 kap. i PASL.

Enligt 19 § i PASL ankommer den allmänna ledningen, styrningen och övervakningen av avbytarservicen på social- och hälsovårdsministeriet. Det är följdriktigt eftersom syftet med avbytarservicen är att göra det lättare för pälsdjursuppfödare att orka i arbetet. Även i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare föreskrivs det att den allmänna ledningen, styrningen och övervakningen ankommer på ministeriet.

14.2 Verkställighet ‌

Enligt 20 § 1 mom. i PASL svarar LPA för ordnande av den lokala förvaltningen av av- bytarservicen. Det ska finnas tillgång till service inom alla områden där behov av ser- vice förekommer. Behovet av service är i praktiken koncentrerat främst till kustreg- ionen i Österbotten, men behov förekommer i viss mån även i andra delar av landet.

Enligt 2 mom. i paragrafen kan en kommun med vilken LPA ingått ett i 2 § 2 mom. i kommunallagen (365/1995) avsett uppdragsavtal fungera som lokal enhet. Genom avtalet förbinder sig kommunen att vara en i lagen avsedd lokal enhet och sköta av- bytarserviceverksamheten antingen bara inom sitt eget område eller därutöver även i andra kommuner eller delar av kommuner.

Eftersom LPA svarar för ordnande av den lokala förvaltningen har LPA ingen skyldig- het att ingå uppdragsavtal fastän en viss kommun skulle vilja ingå ett sådant, utan enligt 20 § 3 mom. i PASL kan LPA också själv sköta de uppgifter som hör till en lokal enhet inom ett visst område, eller ingå avtal med någon annan kommun om ord- nande av den lokala förvaltningen.

Tanken är den att LPA i första hand ingår här avsedda uppdragsavtal med de kom- muner som ingått ett i 12 § 1 mom. i ASL avsett motsvarande avtal med LPA på grund av vilket kommunen i fråga förbundit sig att sköta den lokala förvaltningen av lantbruksavbytarserviceverksamheten och ordnandet av servicen antingen bara inom sitt eget område eller därutöver även i en eller flera andra kommuner.

I sak är bestämmelserna om ordnandet av den lokala förvaltningen friare i PASL än motsva- rande bestämmelser i ASL eftersom den kommun som fungerar som lokal enhet enligt PASL kan sköta avbytarserviceverksamheten även i delar av andra kommuner. Den nuvarande or- dalydelsen i motsvarande bestämmelser i ASL ger ingen möjlighet till det.

14.2.1 Uppdragsavtal ‌

Bestämmelserna om uppdragsavtal finns i 21 § i PASL. I 1 mom. föreskrivs att en kommun som ingått ett uppdragsavtal ska ha en ansvarsperson som förordnats att

svara för förvaltningsuppgifterna enligt lagen samt ett behövligt antal andra an- ställda.

Ansvarspersonen svarar för den lokala enhetens verksamhet gentemot både kun- derna och LPA. Ansvarspersonens viktigaste uppgift är att fatta de beslut som avses i 18 § i PASL. Eftersom det vid givande av nämnda beslut är fråga om utövande av of- fentlig makt ska beslutsfattaren, dvs. ansvarspersonen, stå i tjänsteförhållande till den lokala enheten (se närmare punkt 8.2). I förhållande till LPA är ansvarspersonen en kontaktperson som bland annat svarar för lämnande av sådana uppgifter och ut- redningar till LPA som hänför sig till ersättande av kostnader.

I 21 § 2 mom. i PASL definieras minimikraven för innehållet i uppdragsavtalet mellan LPA och kommunen. I avtalet ska åtminstone följande ingå:

1) den lokala enhetens verksamhetsområde

2) var den lokala enhetens verksamhetsställe är beläget

3) hur länge avtalet gäller

4) hur avtalet sägs upp.

Minimikraven för innehållet i avtalet är desamma även i fråga om lantbruksavbytar- service.

14.2.2 LPA:s uppgifter ‌

I 23 § i PASL finns en förteckning över de uppgifter som LPA har i anslutning till verk- ställigheten av lagen och som inte hör till de lokala enheternas uppgifter och om vilka inte heller bestäms särskilt i PASL. De uppgifter om vilka särskilt bestäms att de hör till LPA ingår i huvudsak i bestämmelserna om ersättande av kostnader och sö- kande av ändring (PASL 24–34 §).

Enligt paragrafen ska LPA

1) ge de kommuner som fungerar som lokala enheter anvisningar om tillämpningen av denna lag för att säkerställa en enhetlig tillämpningspraxis,

2) övervaka att uppdragsavtalen följs,

De uppgifter som nämns i punkterna 1 och 2 hänför sig till LPA:s roll som uppdragsgi- vare. Att ge de lokala enheterna anvisningar och övervaka att uppdragsavtalen följs skulle höra till LPA även utan specialbestämmelser, men för klarhetens skull nämns detta i lagen. I egenskap av uppdragsgivare har LPA bland annat rätt och skyldighet att utföra enskilda övervaknings- och granskningsuppgifter i de lokala enheterna, om det är nöd- vändigt exempelvis för betalning av ersättningar av staten.

3) ge pälsdjursuppfödare allmän information om avbytarservice,

LPA ska betjäna kundkretsen och andra intresserade genom att ge allmän information om avbytarservice för pälsdjursuppfödare. Rådgivning i enskilda fall hör till den lokala enhetens ansvar.

4) bedriva statistikverksamhet som hänför sig till ansvarsområdet enligt denna lag, och

Syftet med statistikverksamheten är att få rikstäckande information om tillämpningen av lagen.

5) fullgöra andra uppgifter som främjar ett effektivt genomförande av avbytarser- vice enligt denna lag.

Det kan exempelvis innebära utveckling av de datasystem som är avsedda för verkställig- heten av lagen och ordnande av kompletterande utbildning för förvaltningspersonalen i de lokala enheterna.

14.2.3 Den lokala enhetens uppgifter ‌

Den lokala enheten svarar för ordnandet av avbytarservice enligt PASL och tillhö- rande förvaltningsåtgärder inom sitt område. För den lokala enhetens verksamhet gäller samma bestämmelser och anvisningar oberoende av om enheten är en kom- mun som ingått ett uppdragsavtal eller om det är LPA:s egen lokala enhet.

Enligt 22 § 1 mom. i PASL ska en lokal enhet ordna avbytarservice för de päls- djursuppfödare som bedriver pälsdjursuppfödning huvudsakligen inom dess verk- samhetsområde och som i sina ansökningar har anmält att de anlitar den avbytarser- vice som den lokala enheten ordnar (se punkt 6.2.1)

Om en kommun fungerar som lokal enhet har den enligt uppdragsavtalet förbundit sig att sköta ordnandet av avbytarservice inom sitt område. Kommunen svarar också för att verk- samheten är lagenlig och för att avbytarservicen för pälsdjursuppfödare och förvaltningsupp- gifterna under den tid avtalet är i kraft ordnas ändamålsenligt, professionellt, serviceinriktat och jämlikt inom den lokala enhetens hela verksamhetsområde.

På grundval av 2 mom. kan den lokala enheten på begäran även ordna avbytarser- vice för de pälsdjursuppfödare som har anmält att de själva ordnar sina avbytartjäns- ter. I praktiken kan detta komma i fråga bara om det inte försvårar ordnandet av av- bytarservice för de pälsdjursuppfödare som har anmält att de anlitar den lokala en- hetens service.

Enligt 3 mom. kan den lokala enheten ordna avbytarservice genom att anlita avby- tare som är anställda hos den eller köpa tjänster av en offentlig eller privat service- producent. Serviceproducenten kan till exempel vara en annan lokal enhet.

14.3 Ersättande av kostnader ‌

14.3.1 Statens ersättning för förvaltningskostnader ‌

Ersättande av kostnader behandlas i 5 kap. i PASL (24–31 §). I 24 § 1 och 2 mom. fö- reskrivs om den ersättning som staten betalar för kostnaderna för den lokala

förvaltningen. Ersättningen baserar sig på ett fast anslag som intas i statsbudgeten. Dess storlek per lokal enhet bestäms kalkylmässigt vilket innebär att enheterna inte behöver redovisa för staten hur ersättningen har använts.

Ersättningens storlek per lokal enhet bestäms på grundval av antalet avbytta se- mesterdagar inom enhetens verksamhetsområde under det år som föregår det före- gående kalenderåret. På LPA:s framställning fastställer statsrådet årligen före ut- gången av september ersättningens totalbelopp. Ersättningen fastställs och betalas till LPA i samband med den ersättning som betalas för förvaltningen av avbytarser- vicen för lantbruksföretagare och som betalas månatligen i lika stora poster senast den 10 varje månad. LPA betalar ersättningen till de kommuner som ingått upp- dragsavtal på samma sätt som den betalar förvaltningsersättning till de kommuner som ingått uppdragsavtal om skötande av avbytarservice för lantbruksföretagare, dvs. månatligen i lika stor poster. Den andel av totalbeloppet av ersättningen för kostnaderna för den lokala förvaltningen som motsvarar kostnaderna för den lokala förvaltning som LPA själv sköter blir hos LPA.

Bestämmelserna i 3 mom. gäller en ersättning för de förvaltningskostnader som LPA har på grund av skötsel av andra uppgifter enligt PASL än de som hör till skötseln av en lokal enhets uppgifter. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer och betalar ersättningen till LPA i samband med ersättningen för förvaltningskostnaderna för avbytarservicen för lantbruksföretagare som betalas årligen i fyra lika stora poster. Ersättningen bestäms kalkylmässigt, vilket innebär att LPA inte behöver redovisa för staten hur ersättningen har använts.

14.3.2 Statens ersättning för kostnaderna för avbytarservice ‌

Det förskrivs i 25 § i PASL om de kostnader som inom ramen för anslaget i statsbud- geten ger rätt till ersättning av staten och som orsakas av genomförande av avbytar- service enligt lagen. Enligt 1 mom. ersätts endast kostnader som med avseende på en ändamålsenlig skötsel av verksamheten kan anses nödvändiga. Ersättningens to- talbelopp baserar sig på ett två års reservationsanslag som anvisas i statsbudgeten för detta ändamål. Ersättningen betalas till LPA, som betalar den vidare till de kom- muner som ordnar avbytarservice på grundval av uppdragsavtal. Om LPA har skött de uppgifter som hör till en lokal enhet får LPA en sådan andel av ersättningens to- talbelopp som motsvarar de kostnader LPA har haft för ordnande av service. Ersätt- ningen anges som ett nettobelopp, dvs. från beloppet avdras de avgifter som tas ut för extraledighet samt andra eventuella inkomster som hänför sig till verksamheten, exempelvis försäkringsersättningar.

Paragrafens 2 mom. innehåller en förteckning över de kostnader för avbytarservice som kan ersättas av statens medel.

Till de kostnader som orsakas av avbytarservice för pälsdjursuppfödare och som inom ramen för anslaget i statsbudgeten ger rätt till ersättning av staten hör avby- tarnas lönekostnader, ersättningar för själv ordnade avbytartjänster, kostnader för köp av tjänster, kostnader för kompletterande utbildning för avbytare, skadestånd

som anknyter till skötsel av andra uppgifter än förvaltningsuppgifter samt andra nödvändiga kostnader som orsakas av ordnande av service enligt PASL. Dessa kost- nader ersätts i enlighet med de regler som anges närmare i lagen.

Grunderna för den ersättning som betalas

LPA har ett helhetsansvar för verkställigheten av lagen och för att de för ändamålet reserverade anslagen räcker till. Därför bör LPA ha möjlighet att inverka på de lokala enheternas verksamhet och hur de använder medlen. I 26 § i PASL föreskrivs om grunderna för ersättningar som betalas till kommuner som ingått uppdragsavtal. En- ligt 1 mom. ersätts kostnaderna för kompletterande fackutbildning för avbytare som är anställda hos den lokala enheten, om det är fråga om kompletterande utbildning som LPA har godkänt.

Enligt 2 mom. har kommunerna möjlighet att på förhand få ett bindande beslut av LPA om någon kostnad kan anses nödvändig och om den således ger rätt till ersätt- ning av staten inom ramen för det anslag som anvisats i statsbudgeten.

Betalning av förskott Bestämmelser om betalning av förskott till kommuner som ingått uppdragsavtal finns i 27 § i PASL. LPA betalar ett förskott till kommunerna för de kostnader verk- samheten orsakar. Förskottet betalas månatligen i lika stora poster, senast den 11 varje månad. Förskottens storlek baserar sig enligt 1 mom. på LPA:s uppskattning och påverkar antalet avbytta semesterdagar inom den lokala enhetens verksamhets- område under året före det föregående kalenderåret och den genomsnittliga kost- naden per semesterdag samt de förändringar som enligt LPA:s uppskattning kommer att ske i dem. Den genomsnittliga kostnaden per semesterdag kan variera i de lokala enheterna eftersom exempelvis avbytarresornas längd, avbytarnas åldersstruktur och de avbytta gårdarnas struktur inverkar på kostnaden.

Enligt 2 mom. kan förskottet justeras att motsvara de faktiska kostnader som LPA uppskattat om de faktiska kostnaderna för hela kalenderåret av särskilda skäl är vä- sentligt större eller mindre än förskottet enligt 1 mom. En avvikelse på cirka tio pro- cent kan anses väsentlig.

Enligt 3 mom. kan till kommunen vid behov betalas en särskild förskottsavgift. En sådan behövs om den lokala enheten varit tvungen att betala en enskild kostnad som varit betydande i förhållande till det förskott som kommunen fått.

Det slutliga beloppet av statens ersättning

Enligt 28 § i PASL ska de kommuner som fungerar som lokala enheter årligen före utgången av april lämna in en slutlig redovisning till LPA över sina kostnader för av- bytarservice under det föregående kalenderåret. LPA kan av grundad anledning be- vilja kommunen förlängning av den tid inom vilken redovisning ska lämnas in. Om redovisning inte lämnas inom utsatt tid går kommunen miste om sin rätt till ersätt- ning av staten för kalenderåret i fråga.

Om redovisningen visar att de förskott som betalats till kommunen för ett kalen- derår överstiger beloppet av de kostnader enligt bokföringen som avbytarservicen orsakat, ska kommunen återbetala det överbetalda beloppet till LPA före utgången av juli.

Om redovisningen visar att de förskott som betalats till kommunen för ett kalen- derår inte räcker till för att täcka kostnaderna för avbytarservicen, ska LPA inom ra- men för anslaget i statsbudgeten betala skillnaden mellan de faktiska kostnaderna och förskotten i form av en slutpost till kommunen före utgången av augusti.

Om en kommun som ingått ett uppdragsavtal inte i sin verksamhet iakttar gällande bestäm- melser och föreskrifter eller om missförhållanden annars yppar sig i den och om rättelse inte kan åstadkommas genom förhandlingar mellan kommunen och LPA, kan LPA på grundval av 29 § i PASL betala ut förskotten till nedsatt belopp, avbryta utbetalningen av förskotten, eller låta bli att betala en slutpost. En motsvarande bestämmelse finns i 41 § i lagen om avbytar- service för lantbruksföretagare.

Betalning av ersättning till LPA för kostnaderna för avbytarservice

Enligt 30 § 1 mom. i PASL betalar social- och hälsovårdsministeriet ut den i 25 § av- sedda ersättningen för kostnaderna för avbytarservice för pälsdjursuppfödare till LPA i form av månatliga förskott på samma sätt som den ersättning som betalas för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare.

Enligt lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare ska överbetalda förskott årli- gen återbetalas till staten. I 30 § 2 mom. i PASL föreskrivs att de förskott som över- betalats för avbytarservice för pälsdjursuppfödare återgår till LPA som får använda den överbetalda delen för förskotten för det löpande året. Det är motiverat med be- aktande av att avbytarservicen för pälsdjursuppfödare finansieras med ett reservat- ionsanslag som intas i statsbudgeten och inte med ett förslagsanslag såsom fallet är med avbytarservicen för lantbruksföretagare. Det föreslagna förfarandet ger flexibili- tet i användningen av reservationsanslaget.

LPA:s redogörelser för kostnaderna för avbytarservice

LPA ansvarar gentemot staten för att reservationsanslaget används på ett ändamåls- enligt sätt. Därför ska LPA ge utredningar om detta till social- och hälsovårdsministe- riet.

Enligt 31 § i PASL ska LPA månatligen inlämna uppgift om det belopp som betalats som förskott till de lokala enheterna och om de kostnader som LPA har för ordnande av avbytarservice då LPA sköter de uppgifter som hör till en lokal enhet. Dessutom ska LPA årligen lämna in en totalredovisning över kostnaderna för avbytarservice under det föregående året och över användningen av den ersättning som staten be- talat för dem. Avsikten är att utredningen över användningen av ersättningen ska visa hur kostnaderna för avbytarservicen fördelar sig å ena sidan på de kommuner som bildar lokala enheter och å andra sidan på LPA då den sköter de uppgifter som hör till en lokal enhet.

14.4 Avgörande av meningsskiljaktigheter som beror på uppdragsavtalet ‌

I 34 § i PASL föreskrivs om avgörande av meningsskiljaktigheter som beror på upp- dragsavtalet. Ett i PASL avsett uppdragsavtal berör ett avtalsförhållande mellan en offentligrättslig organisation, dvs. en kommun, och LPA. Avtalet gäller dessutom skö- tande av en i PASL reglerad uppgift med statlig finansiering. Sålunda är meningsskilj- aktigheter som beror på avtalsförhållandet till sin karaktär sådana förvaltningstviste- mål som avses i förvaltningsprocesslagen. Om tvistemålen inte kan biläggas mellan LPA och den kommun som ingått uppdragsavtalet avgörs tvistemålen av Vasa för- valtningsdomstol. Som förvaltningstvistemål avgörs bland annat meningsskiljaktig- heter som berör tolkning av avtalet samt betalning eller återbetalning av ersättning av staten.

Ett förvaltningstvistemål som berör ersättande av kostnader ska anhängiggöras inom sex månader.

Enligt ASL avgörs förvaltningstvistemålen av den förvaltningsdomstol inom vars domkrets kommunen finns. I avbytarservicesystemet för pälsdjursuppfödare är det däremot logiskt att tvistemålen avgörs uttryckligen av Vasa förvaltningsdomstol eftersom besvärsärendena också har koncentrerats till Vasa förvaltningsdomstol (se punkt 10.2).

Document Metadata

Table of Contents

Avbytarserviceguide för pälsdjursupp- födare

Document Metadata

Avbytarserviceguide för pälsdjursupp- födare

Avbytarserviceguide för pälsdjursupp- födare

Innehåll

4

6

14

18

20

29

32

33

37

43

46

48

50

55

Exempel 6-1: En extraledighetstjänst ordnas 1.6–17.10.2016. När ansökan om ersättning görs bör man observera att fristen för ansökan om ersättning till exempel för den avbytartjänst som utförts 1.6 går ut 31.7 och fristen för den tjänst som utförts 1.9 går ut 31.10.

Document Metadata