Delårsbokslut per augusti och prognos för 2019 USAB-2019/45

‌‌‌‌

Uppsala stadshus AB	Sammanträdesdatum:
Protokollsutdrag	2019-10-08

§ 50

Beslut

Uppsala stadshus AB beslutar

att godkänna delårsbokslutet per 31 augusti 2019 för koncernen och moderbolaget Uppsala Stadshus AB i enlighet med bilaga 1,

att godkänna prognosen per augusti 2019 för moderbolaget Uppsala Stadshus AB och för koncernen i enlighet med bilaga 2,

att uppdra åt Uppsala Kommuns Fastighets AB, Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB, Uppsala stadsteater AB och Uppsala Vatten och Avfall AB att identifiera och vidta möjliga åtgärder för att nå ett resultat 2019 i nivå med fastställt resultatkrav,

att godkänna bolagens uppföljning av inriktningsmål och uppdrag i enlighet med

bilaga 3,

att godkänna delårsrapporteringen av Uppsala Stadshus AB:s internkontrollplan 2019 enligt bilaga 4, samt

att anmäla delårsbokslut och prognos samt uppföljningen av inriktningsmål och uppdrag och internkontrollplan för 2019 till kommunstyrelsen.

Sammanfattning

Ärendet omfattar moderbolaget Uppsala Stadshus AB och koncernens delårsbokslut per augusti 2019, prognos för året samt en bedömning av uppfyllelsen av fastställda resultatkrav. Ärendet omfattar även en uppföljning av inriktningsmål och uppdrag per augusti samt en uppföljning av moderbolagets internkontrollplan.

Beslutsgång

Ordförande ställer föreliggande förslag mot avslag och finner att styrelsen bifaller detsamma.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad 29 september 2019 Delårsbeslut per augusti, bilaga 1

Sammanställning av delårsbokslut och prognos per augusti 2019 - per bolag i stadshuskoncernen, bilaga 2

Uppföljning av måluppfyllelse för inriktningsmål och uppdrag i de kommunala bolagen, bilaga 3

Internkontrollplan 2019, bilaga 4

Justerandes sign

Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen ‌

Datum:

Diarienummer:

Tjänsteskrivelse

2019-10-06

KSN-2019-2754

Handläggare:

Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx

Uppföljning per augusti och helårsprognos 2019

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

att godkänna delårsbokslutet och fastställa verksamhetsuppföljning samt resultat- och balansräkning per den 31 augusti 2019, samt

att det tillfälliga statsbidraget för ensamkommande barn över 18 år tilldelas socialnämnden enligt förslag i prognos till 6 451 257 kronor.

Kommunstyrelsen föreslås för egen del besluta

att godkänna delårsbokslut och årsprognos per den 31 augusti 2019 för kommunstyrelsen enligt ärendets bilaga 1 kapitel 1,

att godkänna verksamhetsuppföljning per 31 augusti 2019 för kommunstyrelsen enligt ärendets bilaga 1 kapitel 2–3,

att godkänna delårsrapportering av internkontrollplan 2019 enligt ärendets bilaga 1 kapitel 4, samt

att anmäla helårsprognos för 2019 till kommunfullmäktige.

Ärendet

Ärendet avser delårsbokslut och helårsprognos för Uppsala kommun samt för kommunkoncernen. Ärendet innehåller även uppföljning per augusti av de nio inriktningsmål med tillhörande 81uppdrag samt indikatorer som kommunfullmäktige har beslut om i Mål och budget 2019 med plan för 2020–2021. Uppföljningen redogör även för kvarvarande uppdrag från tidigare år och tillkommande uppdrag januari–april 2019.

Postadress: Uppsala kommun, kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxx 00

Telefon: 000-000 00 00 (växel)

E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx

Föredragning

Det ekonomiska resultatet för kommunkoncernen för perioden januari till augusti är 738 (666) miljoner kronor, 551 (466) miljoner kronor för Uppsala kommuns verksamhet i förvaltning, och 223 (256) miljoner kronor för Uppsala Stadshuskoncernen. Siffror inom parantes är 2018 år uppgifter.

(429) miljoner kronor. Prognostiserat resultat uppgår till 2,4 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning och därmed är högre än budgeterat resultat på 2,3 procent.

Uppsala Stadshuskoncerns prognostiserade resultat är 230 (280) miljoner kronor före skatt. Rensat för jämförelsestörande poster är resultatet 240 (283) miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor högre än budgeterat. Uppsala Kommun Fastighets AB, Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB och Uppsala Stadsteater AB prognostiserar resultat som understiger budget. Övriga åtta av koncernens bolag prognostiserar att uppfylla sina resultatkrav.

Nämnderna exklusive kommunstyrelsen prognostiserar ett underskott om sammanlagt 134 miljoner kronor, där omsorgsnämnden, gatu- och samhällsmiljönämnden, socialnämnden och äldrenämnden svarar för underskottet. Dessa nämnder gick in i årets verksamhet med underskott och har vidtagit effektiviseringsåtgärder i varierande omfattning för att anpassa verksamheten till årets ramar. Åtgärderna har emellertid inte fått full effekt under året. Kommunstyrelsen prognostiserar ett positivt resultat om 64 miljoner kronor och finansförvaltningens prognos är ett överskott om 372 miljoner kronor, vilket är 84 miljoner högre än budget. En högre skatteunderlagstillväxt än budget och en lägre prognos för pensionskostnaderna förklarar finansförvaltningens överskott.

För helåret beräknas verksamhetens nettokostnader öka med 6,5 procent jämfört med nivån 2018. När båda år justeras för jämförelsestörande poster uppgår den prognostiserade nettokostnadsökningen till 6,6 procent. Nämndernas nettokostnader, exklusive finansförvaltning och kommunstyrelsen, överstiger budgeterad ram med 1,2 procent. Jämfört med föregående år ökar dessa nämnders nettokostnader med 6,8 procent. Att den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen överstiger budgeterad takt beror huvudsakligen på underskott för vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg (ekonomiskt bistånd, missbrukarvård och övrig vuxenvård, barn och ungdom). Redan vid utgången av 2018 hade dessa verksamheter underskott vilket innebär att de gick in i 2019 med större verksamhet än beräknat i mål och budget 2019–2021.

Inom drift- och underhåll ökade kostnaderna för fastighetsbeståndet jämfört med föregående år. Det är bland annat hänförbart till väderförhållanden, till exempel skyfall som föranlett fastighetsskador. Därtill ökar kapitalkostnaderna till följd av stora pågående investeringsprojekt.

Inom exploaterings- och fastighetsverksamheten finns betydande osäkerheter kring ytterligare markförsäljningar som kan ge en positiv nettoeffekt på årets resultat. Vid årets slut görs en prövning av tillgångarnas värde, exempelvis för Ulleråkersprojektet, vilket kan resultera i nedskrivning och påverka årets resultat negativt. Det finns även risk för engångskostnader då förhandlingar pågår för externt inhyrda lokaler där kommunen ämnar träda ur avtal. Samtidigt finns en trolig positiv resultateffekt av

pågående ärende om likvidation av bostadsrättsföreningar i enlighet med tidigare kommunstyrelsebeslut.

Mål och budget 2019–2021 har sammanlagt nio inriktningsmål och 115 uppdrag. Bedömningen av hur arbetet mot målen och uppdragen går baseras på nämnders och bolagsstyrelsers rapportering av resultat, åtgärder och utvecklingsinsatser. För att kunna bedöma hur Uppsala kommun ligger till görs även jämförelser över tid och med andra kommuner, vanligen mot genomsnittet för de kommuner som ingår i jämförelsenätverket R9.

Den samlade bedömningen av nämndernas och bolagsstyrelsernas arbete är att de kommer att uppnå övervägande delar av det som de planerat för en önskvärd utveckling inom inriktningsmålen. En klar majoritet av fullmäktiges uppdrag löper på enligt plan och nio uppdrag är genomförda. Det är främst för uppdrag inom inriktningsmål 3 och 7 där delar av arbetet inte är påbörjat eller löper på enligt plan (11 uppdrag). Ett uppdrag är stoppat/genomförs inte. Uppdraget riktar sig till Uppsala Vatten AB och gäller att Öka återvinningen genom att etablera fler miljö-

/återvinningsstationer (2019). Enligt lagstiftningen kan bolagsstyrelsen inte etablera fler återvinningsstationer men kan istället verka för ökad återvinning och möjligheter för invånare att källsortera i större omfattning - exempelvis när det gäller matavfall.

Hösten 2017 avsatte regeringen medel genom ett tillfälligt kommunbidrag om 390 miljoner kronor för att kommunerna skulle kunna låta ensamkommande unga asylsökande som hann fylla 18 år bo kvar i sin vistelsekommun under asylprocessen. År 2018 tillfördes 395 miljoner. För år 2019 har 195 miljoner kronor tillförts och kommer att fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många asylsökande ensamkommande unga, över 17,5 år, som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem den 31 mars 2019. Förslaget är att det tillfälliga statsbidraget för ensamkommande barn över 18 år tilldelas socialnämnden enligt förslag i prognos till 6 451 257 kronor. Statsbidraget betalas ut av Migrationsverket

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen ska enligt de kommungemensamma anvisningarna för augustiuppföljningen kommentera periodbokslutet i förhållande till kommunfullmäktiges budget, bilaga 1 kapitel 1. Handlingen omfattar även investeringsbudget och sammanställning över exploateringsprojekt.

Kommunstyrelsens resultat per augusti är ett överskott om 116 miljoner kronor, varav 57 miljoner kronor avser kommunledning och 59 miljoner kronor avser stadsbyggnad. Helårsprognosen per augusti visar ett överskott på 64 miljoner kronor för helåret, varav 39 miljoner kronor avser kommunledning och 25 miljoner kronor avser stadsbyggnad. Större avvikelser i bokslut och prognos förklaras nedan uppdelat på kommunledning och stadsbyggnad.

Inom kommunledning är resultat per augusti ett överskott på 57 miljoner kronor. Då budget-processen inför året drog ut på tiden har vissa satsningar kommit i gång senare än normalt på året. För stabsverksamheten är resultatet högre än budgeterat, vilket också främst förklaras av verksamhet inte har kommit igång i planerad omfattning. En bidragande orsak till det högre resultatet är också att förfogandemedel inte nyttjats i budgeterad omfattning. Externa medel har erhållits avseende delar i Handlingsplan Gottsunda, varför budgeterade medel inte nyttjas i de delar som täcks av de externa medlen.

Helårsprognosen per augusti visar 39 miljoner kronor högre resultat än budgeterat. Förklaringarna till den högre prognosen är i stor utsträckning desamma som förklaringarna till överskottet per augusti. Mot bakgrund av att flera nämnder prognostiserar underskott söker också kommunledningskontoret extra besparingar under året samt är allmänt återhållsamma så att resultatet för nämndverksamheten sammantaget förbättras.

Inom stadsbyggnad är resultatet per augusti ett överskott om 59 miljoner kronor. Helårsprognosen per augusti visar ett resultat på 25 miljoner kronor.

Mark- och exploateringsverksamhetens resultat per augusti är ett överskott om 34 miljoner kronor. I perioden har det skett markförsäljningar som ger ett överskott på 105 miljoner kronor. Resultatet påverkas även av en engångskostnad på 20 miljoner kronor som resultatförts efter kvalitetssäkring av exploateringsprojekten under våren. Utöver dessa jämförelsestörande poster finns underskott på 5 miljoner kronor för bygglogistikcenter på grund av att flera byggherrar inte har tillträtt sina projekt enligt plan vilket innebär intäktsbortfall, samt underskott för Ulleråkersprojektet med 10 miljoner kronor främst på grund av resultatföring av projektkostnader. I helårsprognosen per augusti förväntas överskottet från årets markförsäljning generera ett överskott på 4 miljoner kronor när genomförandeorganisationens kostnader och ovan nämnda avvikelser täckts. Då tidpunkten för försäljningstillfället i mångt och mycket styrs av byggherrarna är prognosen försiktigt lagd.

Fastighetsverksamhetens resultat uppgår till 23 miljoner kronor. Uthyrningsverksamheten genererar ett överskott på hyror med 12 miljoner kronor, varav merparten hänför sig till icke budgeterad uthyrning till externa hyresgäster. Kostnaden för vakanta lokaler uppgår till 6 miljoner kronor. Resterande avvikelse beror i huvudsak på senareläggning av planerade underhållsåtgärder, försäljning av bostadsrätter samt på att kostnaderna för anpassningen av Studenternas till allsvenskt spel är lägre än budgeterat. Prognostiserat helårsresultat uppgår till 21 miljoner kronor. Det överskott som förväntas från uthyrning till externa hyresgäster i egenägda fastigheter förväntas kunna finansiera hyresbortfall för vakanta lokaler som ökar under hösten, projektering som ej lett till produktion samt intäktsbortfall kopplade till den nya hyresmodellen.

Inom exploaterings- och fastighetsverksamheten finns betydande osäkerheter som kan påverka årets resultat. Om ytterligare markförsäljningar kommer till stånd under året kan det ge en positiv nettoeffekt på årets resultat. Vid årets slut görs en prövning av tillgångarnas värde, för Ulleråkersprojektet kopplat till förändrat projektdirektiv och reviderad kalkyl, vilket kan resultera i nedskrivning och påverka årets resultat negativt. Det pågår även förhandlingar kring externt inhyrda lokaler där kommunen ämnar träda ur avtalen, vilket innebär en risk för engångskostnader. Samtidigt finns en trolig positiv resultateffekt av pågående ärende om likvidation av bostadsrättsföreningar i enlighet med tidigare kommunstyrelsebeslut.

Kommunstyrelsens investeringsmedel för 2019 uppgår till 853 miljoner kronor, varav 132 miljoner kronor avser investeringsmedel som överförts från 2018. Per augusti har 311 miljoner kronor använts varav 26 miljoner kronor inom kommunledning och 285 miljoner kronor inom stadsbyggnad. Merparten av utfallet inom stadsbyggnad avser investeringar inom exploateringsverksamheten, till största delen kopplat till korrigering av poster från föregående år i samband med kvalitetssäkringen. Prognosen för investeringar uppgår till 186 miljoner kronor, varav 49 miljoner kronor inom kommunledning och 137 miljoner kronor inom stadsbyggnad. I prognosen omfattas endast de skattefinansierade investeringarna, då investeringarna inom exploateringsverksamheten förväntas vara helt externfinansierade.

Inom kommunledning avser investeringsutgifterna främst IT-investeringar och dessa prognostiseras bli lägre än budget.

Stadsbyggnadsförvaltningens investeringsutgifter avser till största delen underhållsinvesteringar för det egenägda fastighetsbeståndet samt strategiska markförvärv. När det gäller markförvärv, pågår förberedelser för förvärv kopplade till Bergsbrunna/södra staden. Tidpunkten för förvärv beräknas inte bli förrän under 2020, vilket förklarar en stor del av avvikelsen mot budgeterad investeringsram.

Även vad gäller övriga investeringar finns osäkerheter kring tidpunkt för genomförande, exempelvis för upprustning av byggnaderna i Hammarskog och Ulleråker. Under 2018 tog kommunstyrelsen beslut om att överföra medel som tidigare avsatts för förvärv av vindkraftverk till att istället utveckla solenergilösningar. Inga investeringar kopplade till detta förväntas nu under 2019.

Valnämnden

Valnämndens resultat per augusti är ett överskott på 1,0 miljon kronor. Det högre resultatet förklaras av att vissa kostnader fortfarande saknas för Europaparlamentsvalet. Helårsprognosen per augusti visar ett överskott på 0,1 miljon kronor för helåret då resterande kostnader för valet kommer att belasta verksamheten under hösten.

Kommunstyrelsens verksamhetsuppföljning per augusti 2019

Kommunstyrelsen ska per augusti redovisa status för arbetet enligt nämndens verksamhetsplan, bilaga 1 kapitel 2 och 3. För fem av kommunfullmäktiges nio inriktningsmål är bedömningen att kommunstyrelsen kommer att uppnå övervägande del av det den planerar för att bidra till inriktningsmålet. För fyra inriktningsmål är bedömningen målet är delvis uppfyllt. Detta avser inriktningsmål 2 Uppsala ska vara tryggt och attraktivt att leva, verka och vistas i, inriktningsmål 3 Uppsalas stad och landsbygd ska växa genom ett hållbart samhällsbyggande, inriktningsmål 4 Uppsala ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalitet samt inriktningsmål 9 Uppsala kommuns medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och kan med hög kompetens möta Uppsala. Orsaken är att kommunstyrelsen här ser stora utmaningar inom ramen för grunduppdraget.

Arbetet med uppdragen från Mål och budget går i hög utsträckning enligt plan. Av kommunfullmäktiges totalt 76 uppdrag till kommunstyrelsen är 6 färdiga och 62 pågår enligt plan. 6 uppdrag är försenade och 2 uppdrag är stoppade eftersom de inte ryms inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Av de 10 nämndmål som kommunstyrelsen har riktat till förvaltningen är alla påbörjade varav ett är färdigt och ett är försenat. I uppföljningen ingår även en redovisning av status i arbetet med återstående uppdrag från 2018, tillkommande uppdrag under året samt åtgärder och aktiviteter i verksamhetsplanen.

Uppföljning av kommunstyrelsens internkontrollplan

13 kontrollmoment i kommunstyrelsens internkontrollplan 2019 följs upp per augusti och redovisas i bilaga 1 kapitel 4. Granskningen är genomförd utan anmärkning för fyra av dessa. För åtta kontrollmoment är granskningen genomförd med mindre anmärkning. I samtliga dessa fall planeras åtgärder för att förbättra den interna kontrollen inom området. Granskning av ett kontrollmoment, samarbetspartners vid exploatering, pågår och återrapporteras till nämnden i samband med uppföljning av intern kontroll per december.

Ekonomiska konsekvenser

Prognosen indikerar att de finansiella målen för resultat och soliditet uppnås medan målet för låneskuld per invånare riskerar att inte uppnås.

Nämnder och bolag tenderar att vara försiktiga i sin prognos därför är bedömningen att årets resultat kan bli något bättre än beräknat i prognosen. För bolagens del ligger osäkerheten i första hand i svårigheten att hinna genomföra planerande reparations- och underhållsåtgärder och prognostiserade investeringar.

De nämnder som prognostiserar att överstiga kommunfullmäktiges ramar riskerar att gå in i 2020 års verksamhet med en högre nettokostnadsnivå än kommunfullmäktige räknat med. Detta i sin tur innebär att dessa nämnder för att kunna bedriva sina verksamheter inom ramen för kommunfullmäktiges ramar måste vidta åtgärder i större omfattning än det som förutsätts i kommunfullmäktiges budget.

Soliditet inklusive pensionsåtagande prognostiseras till 17 procent, vilket innebär att det finansiella målet om att soliditeten ska under perioden stärkas, inom ett intervall om 15–17 procent, nås.

Skuldutvecklingen ska begränsas och inte öka mer än fem procent årligen. Låneskulden per invånare beräknas med nuvarande lånebehov öka med 7,9 procent, vilket innebär att det finansiella målet inte nås. Kommunfullmäktige har därför den 29 april fattat beslut om att sälja fastigheter ur kommunkoncernens bestånd, i huvudsak kontor, industri och handelsfastigheter. Beslutet avsåg fastighetsbeståndet i AB Uppsala kommuns Industrihus och i Uppsala kommun Fastighetsaktiebolag. Under juni till september i år har kontakter tagits med marknaden för den del av beståndet som bedömts vara försäljningsklara och i oktober förväntas den formella försäljningsprocessen för dessa fastigheter att påbörjas. Av försiktighetsskäl har inte någon avyttring eller hänförbara kostnader till avyttringar beaktats i prognosen. Detta kan komma att påverka resultat, soliditet och likviditet. Kommunfullmäktiges beslut om försäljningar innehåller även fler fastigheter, vilka planeras att avyttras succesivt under de kommande åren.

Under året har det kommit signaler om att konjunkturen försvagas tidigare än beräknat och att skatteunderlagstillväxt sjunker framöver. Detta innebär lägre skatteintäkter och därmed försämrade förutsättningar. Den föreslagna förändringen i kostnadsutjämningssystemet som införs 2020 och som innebär en ökad utjämningsavgift medför ytterligare försämring av kommunens ekonomiska förutsättningar.

Kommunledningskontoret

Xxxxxxx Xxxxxxxxxx Xxx Xxxxxxxx

Stadsdirektör Ekonomidirektör

Kommunfullmäktige	Datum:	Diarienummer:
Delårsrapport	2029-10-06	KSN-2019-2754
Handläggare:
Xxxxx Xxxxxxx

Delårsbokslut, uppföljning per augusti och helårsprognos 2019

Postadress: Uppsala kommun, 753 75 Uppsala

Telefon: 000-000 00 00 (växel) xxx.xxxxxxx.xx

Innehåll

Sammanfattning 4

Status för kommunfullmäktiges inriktningsmål och uppdrag 7

Uppsala ska ha en jämställd och hållbar ekonomi 8

Uppsala ska vara tryggt och attraktivt att leva, verka och vistas i 14

Uppsalas stad och landsbygd ska växa genom ett hållbart samhällsbyggande 19

Uppsala ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalitet 27

Uppsalas invånare ska ha bostad och arbete 34

Uppsalas alla barn och elever ska klara sin utbildning, nå sin gymnasieexamen och utmanas i sitt lärande

................................................................................................................................................................................. 40

Uppsala ska vara en äldrevänlig kommun och invånare med funktionsnedsättning ska uppleva trygghet, frihet och tillgänglighet 44

Uppsalas invånare, organisationer och näringsliv ska vara delaktiga i att utforma samhället 49

Uppsala kommuns medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och kan med hög kompetens möta Uppsala . 53

Finansiell analys och sammanställd redovisning 58

Kommunens verksamheter 75

Verksamhet i förvaltningsform – nämnder 75

Översikt över kommunens nämnder 75

Arbetsmarknadsnämnden 75

Gatu- och samhällsmiljönämnden 76

Idrotts- och fritidsnämnden 77

Kommunstyrelsen 78

Kulturnämnden 81

Xxxxx- och hälsoskyddsnämnden 82

Namngivningsnämnden 82

Omsorgsnämnden 82

Plan- och byggnadsnämnden 84

Räddningsnämnden 85

Socialnämnden 86

Utbildningsnämnden 87

Valnämnden 88

Äldrenämnden 89

Överförmyndarnämnden 90

Verksamhet i bolagsform 91

Uppsala Stadshus AB 91

AB Uppsala Kommuns Industrihus 91

Destination Uppsala AB 92

Fyrishov AB 93

Uppsalahem AB 94

Uppsala bostadsförmedling AB 95

Uppsala Kommuns Fastighets AB 96

Uppsala kommun Förvaltningsfastigheter AB 97

Uppsala Kommun Skolfastigheter AB 98

Uppsala Kommuns Sport- och Rekreationsfastigheter AB 99

Uppsala Konsert och Kongress AB 100

Uppsala Parkerings AB 101

Uppsala Stadsteater AB 102

Uppsala Vatten och Avfall AB 103

Bilagor 105

Bilaga 1 Ekonomisk översikt 105

Bilaga 2 Kvarvarande uppdrag samt uppdrag som beslutats vid sidan av Mål och budget 113

Bilaga 3 Översikt av måluppfyllelse för inriktningsmål och uppdrag per nämnd och bolagsstyrelse samt gemensamma nämnder 120

Bilaga 4 Nationella nyckeltal för Agenda 2030 137

Bilaga 5 Redovisningsprinciper 143

Sammanfattning

För verksamhetsåret 2019 prognostiseras ett resultat före skatt om 502 (634) miljoner kronor för kommunkoncernen. När jämförelsestörande poster exkluderats beräknas det prognostiserade resultatet före skatt för kommunkoncernen uppgå till 383 (491) miljoner kronor. För verksamhet i förvaltningsform prognostiseras ett resultat på 302 (429) miljoner kronor. Prognostiserat resultat uppgår till 2,4 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning och därmed är högre än budgeterat resultat på 2,3 procent.

Prognosen indikerar därmed att de finansiella målen för resultat och soliditet uppnås medan målet för låneskuld per invånare riskerar att inte uppnås. De nämnder som prognostiserar att överstiga kommunfullmäktiges ramar riskerar att gå in i 2020 års verksamhet med en högre nettokostnadsnivå än kommunfullmäktige räknat med. Detta i sin tur innebär att dessa nämnder för att kunna bedriva sina verksamheter inom ramen för kommunfullmäktiges ramar måste vidta åtgärder i större omfattning än det som förutsätts i kommunfullmäktiges budget.

Under året har det kommit signaler om att konjunkturen försvagas tidigare än beräknat och att skatteunderlagstillväxt sjunker framöver. Detta innebär lägre

skatteintäkter och därmed försämrade förutsättningar. Den föreslagna förändringen i kostnadsutjämningssystemet som införs 2020 och som innebär en ökad utjämningsavgift medför ytterligare försämring av kommunens ekonomiska förutsättningar.

Nämndernas samlade bedömning är att prognostiserat resultat om 302 miljoner kronor kan förbättras med 50 miljoner kronor eller försämras med 30 miljoner. Osäkerheten kring resultatpåverkan från exploateringsverksamheten är inte med i resultatspannet. Den samlade bedömningen av osäkerheterna i prognosen är därför att årets resultat kan bli högre än prognostiserat. Nämnder och bolag tenderar att vara försiktiga i sin prognos därför är bedömningen att årets resultat kan bli något bättre än beräknat i prognosen. För bolagens del ligger osäkerheten i första hand i

svårigheten att hinna genomföra planerande reparations- och underhållsåtgärder och prognostiserade investeringar.

Den samlade bedömningen av nämndernas och bolagsstyrelsernas arbete är att de kommer att uppnå övervägande delar av det som de planerat för en önskvärd utveckling inom inriktningsmålen. En klar majoritet av fullmäktiges uppdrag löper på enligt plan. Det är främst för uppdrag inom inriktningsmål 3 och 7 där delar av arbetet inte är påbörjat eller löper på enligt plan. Rapportering av kommunens arbete med kommunfullmäktiges uppdrag sammanfattas i följande diagram. Diagrammet omfattar de uppdrag som ingår i Mål och budget 2019–2021.

IM1 IM2 IM3 IM4 IM5 IM6 IM7 IM8 IM9

Färdigt Enligt plan Ej enligt plan Stoppat

De uppdrag som, i Mål och budget 2019–21, rapporterats som genomförda är:

▪ Identifiera tillgångar för möjlig avyttring för att lösa finansiering samtidigt som kommunen stärker soliditeten (2018)

▪ Inrätta ett upphandlingsråd (2019)

▪ Ta fram en strategi för att arbeta med koncept vid nyproduktion av skolor (2019)

▪ Inled ett systematiskt arbete med att bekämpa de kriminellas ekonomi i samverkan med polis och andra myndigheter (2019)

▪ Riktlinjer för tilläggsbelopp ska tas fram som ger varje barn det stöd som behövs för en fungerande skolgång (2019)

▪ Genomföra en satsning på pulshöjande aktiviteter inom skolan (2019)

▪ Permanenta och utöka verksamheten med lärarassistenter så att fler skolor omfattas (2019)

▪ Central rättning av nationella prov ska prövas (2019)

▪ Öka valdeltagande under 2019 i kommande EU-parlamentsval i områden och för grupper med lågt valdeltagande samt verka för ett mer jämlikt valdeltagande (2019)

Förutom dessa uppdrag rapporteras att 10 av de uppdrag som beslutats i tidigare års Mål och budget nu som genomförda.

Elva uppdrag är försenade enligt plan och ett uppdrag är stoppat. Uppdraget riktar sig till Uppsala Vatten AB och gäller att Öka återvinningen genom att etablera fler miljö-

Status för kommunfullmäktiges inriktningsmål och uppdrag

Det är få indikatorer som är utformade på ett sätt som gör att de går att koppla samman med kommunens åtgärder under det innevarande året. Det beror dels på att indikatorerna i många fall har en eftersläpning eftersom de baseras på officiell statistik, dels på att det alltid finns en fördröjning innan kommunens insatser får ett synligt genomslag i samhället. Indikatorerna ger därför framför allt en bild av hur utvecklingen ser ut över tid och jämfört med andra. De fungerar som ett viktigt komplement till nämnders och bolagsstyrelsers rapportering av resultat och åtgärder inom sina respektive ansvarsområden.

För varje inriktningsmål redovisas statusen för de uppdrag som hör till målet. Utöver de mål som ingår i årets Mål och budget redovisas även kvarvarande uppdrag från tidigare Mål och budget samt tillkommande uppdrag beslutade under de senaste åren.

Statusen redovisas dels med en färg och dels med ett årtal för när uppdraget beräknas vara genomfört. Färgerna har följande betydelse.

Blått

Uppdraget är genomfört

Grönt

Arbetet med uppdraget går enligt plan

Gult

Xxxxxxx med uppdraget är inte påbörjat eller löper inte på enligt plan

Rött

Uppdraget genomförs inte

Inriktningsmål 1

Uppsala ska ha en jämställd och hållbar ekonomi

Inriktningsmålet knyter an till flera globala hållbarhetsmål i FN:s Agenda 2030. Kommunen ska verka för att kommunorganisationens ekonomi sköts på ett ansvarsfullt sätt och för en god ekonomisk tillväxt i samhället. Kostnader för dagens välfärd ska inte föras över på kommande generationer. Kloka investeringar idag ska ge förbättrade livsmöjligheter i framtiden. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ges lika möjligheter att själva forma sina liv och bidra till näringslivets och samhällets utveckling. Det handlar om att ge kvinnor lika rätt till jämställd och rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser i samhället. Kommunen är en stor köpare av varor och tjänster och ska bidra till en hållbar konsumtion och produktion. I det ingår att kommunen ska investera och konsumera på ett sätt som bidrar till att motverka klimatförändring.

Kommunkoncernens ekonomiska utfall

försäljningsprocessen för dessa fastigheter att påbörjas. Av försiktighetsskäl har inte någon avyttring eller hänförbara kostnader till avyttringar beaktats i prognosen. Detta kan komma att påverka resultat, soliditet och likviditet. Kommunfullmäktiges beslut om försäljningar innehåller även fler fastigheter, vilka planeras att avyttras succesivt under de kommande åren.

Nämnderna exklusive kommunstyrelsen prognostiserar ett underskott om sammanlagt 134 miljoner kronor, där omsorgsnämnden, gatu- och samhällsmiljönämnden, socialnämnden och äldrenämnden svarar för underskottet. Dessa nämnder gick in årets verksamhet med underskott och har vidtagit effektiviseringsåtgärder i varierande omfattning för att anpassa verksamheten till årets ramar. Åtgärderna har emellertid inte fått full effekt under året. Kommunstyrelsen prognostiserar ett positivt resultat om 64 miljoner kronor och finansförvaltningens prognos är ett överskott om 372 miljoner kronor, vilket är 84 miljoner högre än budget. En högre skatteunderlagstillväxt än budget och en lägre prognos för pensionskostnaderna förklarar finansförvaltningens överskott.

En hållbar samhällsekonomi

Kommunens exploateringsverksamhet påverkas i stor utsträckning av läget på bostadsmarknaden som är svagare än tidigare. Under perioden har en ökning av startade bostadsprojekt kunnat skönjas även om flertalet av de nystartade projekten utgörs av hyresrätter. Kollektivboenden och alternativa koncept är också på väg fram. Försäljning av mark för verksamhetslokaler har fortsatt inom Östra Fyrislund. Det har bidragit till ett positivt resultat inom mark och exploateringsverksamheten under perioden.

Under året säkrar kommunen att den alltid utreder behov av och möjlighet att samnyttja lokaler och tar fram en modell som ska kunna användas för att avgöra om lokaler ska byggas av kommunen eller hyras. Inom kommunen pågår flera arbeten både med att främja digitaliseringens möjligheter och med att digitalisera delar av verksamheten.

Kommunen fokuserar arbetet med att förbättra servicen till företag och prioriterar information, kommunikation och dialog. Kommunen samverkar med flera parter som stödjer näringslivsutvecklingen enligt intentionerna i näringslivsprogrammet, ger stöd till lokala aktörer för att stärka platsvarumärket Uppsala och arbetar för att locka etableringar inom handel. Under våren deltog kommunen på en internationell konferens i USA på tema smarta och hållbara städer. Samarbetet med SDG Compact, ett globalt initiativ som utsett Uppsala till en av 18 inspirerande och banbrytande städer i världen, fortsätter.

En jämställd ekonomi

Nämnder och bolagsstyrelser arbetar aktivt för en ekonomi i balans, bland annat genom att söka möjliga statsbidrag, se över avgifter för olika tjänster och genom att organisera om och utveckla verksamheten. Andra åtgärder är att se över avtal.

Arbete pågår med att ta fram en plan för att genomföra en koncernövergripande kartläggning av hur resurser fördelas mellan män och kvinnor och redan nu genomförs

analyser av verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv och utveckling av den kommunala statistiken. Hittills har 900 medarbetare inom olika verksamheter genomgått en grundutbildning i HBTQ, flera verksamheter har diplomerats och Uppsala har även landets hittills enda HBTQ-certifierade konstmuseum.

En ansvarsfull kommun

Kommunen har beslutat om inriktning för en mikrofond för sociala företag. Kommunen har utvecklat förmåga att ställa sociala och miljömässiga krav vid upphandling, där det pågår ett löpande arbete med att kategorisera upphandlingar och implementera miljökrav och sociala krav. Förenklade mallar och anpassning av annonseringstider ska underlätta för föreningslivet att delta i upphandlingar. Ett upphandlingsråd har inrättats. Arbetet med sociala investeringar utvärderas under året.

Kommunfullmäktiges uppdrag inom inriktningsmålet löper på enligt plan och tre uppdrag är färdiga. De fem kvarvarande och tillkommande uppdragen löper på enligt plan. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag

Ansvarig

Status

I samarbete med övriga parter förstärka näringslivsutvecklingen utifrån intentionerna i näringslivsprogrammet (2018)

Kommunen samverkar med flera parter som stödjer näringslivsutvecklingen enligt intentionerna i näringslivsprogrammet, ger stöd till lokala aktörer för att stärka platsvarumärket Uppsala och arbetar för att locka etableringar inom handel. Under våren deltog kommunen på en internationell konferens i USA på tema smarta och hållbara städer och samarbetet med SDG Compact (ett globalt initiativ) som utsett Uppsala till en av 18 inspirerande och banbrytande städer i världen, fortsätter.

2021

Identifiera tillgångar för möjlig avyttring för att lösa finansiering samtidigt som kommunen stärker soliditeten (2018)

Berörda bolagsstyrelser har identifierat fastigheter som kan säljas och rapporterat in detta till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige fattade beslut om vilka tillgångar som ska avyttras i april och arbete med att identifiera möjliga köpare och genomföra försäljningarna pågår. En simuleringsmodell för att beräkna effekten på kommunkoncernens finansiella nyckeltal vid eventuella avyttringar börjar testas under hösten.

KS, fastighetsbolagen

Samordna användning och marknadsföring av lokaler, mark och anläggningar för ökad tillgänglighet för föreningar och andra grupper med behov och därigenom öka nyttjandegraden och intäkterna till kommunkoncernen (2017) Flera åtgärder för samordning rapporteras, bland annat gruppen för kommunövergripande lokalförsörjning och utveckling av samarbete kring marknadsföring och bokning. Detta förbättrar föreningarnas tillgänglighet till lokaler och ökar beläggningen. I Rosendal ska mark samnyttjas för både skolgård och idrottsverksamhet. Fyrishov efterlyser ett skoluppdrag och bättre samordning av de kommun- gemensamma informationskanalerna för att synliggöra anläggningarna och öka tillgängligheten till bolagsstyrelsernas verksamheter.

KS, IFN, Fyrishov, Sport- och rekreationsfastigheter, Skolfastigheter

2020

Fortsätta att utveckla kommunkoncernens förmåga att ställa sociala och miljömässiga krav vid upphandling (2019)

Det pågår ett löpande arbete med att kategorisera upphandlingar och implementera miljökrav och sociala krav. Särskilda kontraktsvillkor med miljökrav för fordon och drivmedel används idag i alla prioriterade entreprenadupphandlingar och nya standardvillkor håller på att tas fram för direkta och indirekta transporter. Förenklade mallar och anpassning av annonseringstider ska underlätta för föreningslivet att delta i upphandlingar.

2020

Uppdrag

Ansvarig

Status

Inrätta ett upphandlingsråd (2019) Upphandlingsrådet är inrättat och den första träffen har genomförts. Flera träffar är inplanerade under hösten.

Utvärdera och utveckla arbetet med den sociala investeringsfonden samt riktlinje för sociala investeringar i syfte att lyfta in idrott- och friluftsliv (2019) Utvärderingar av två av de sociala investeringar som avslutats kommer att göras under hösten tillsammans med en övergripande utvärdering av sociala investeringar som metod. Detta kommer ligga till grund för beslut om hur riktlinjen kommer att revideras.

2019

Att som komplement överväga alternativet att hyra lokaler på långa kontrakt istället för att kommunkoncernen bygger och äger själv, utifrån vad som är mest ekonomiskt fördelaktigt (2019) Kommunen tar fram en modell som ska kunna användas för att avgöra om lokaler ska byggas av kommunen eller hyras. Parkeringsbolaget ser löpande över möjligheterna att låta marknaden lösa tillgången till parkeringsplatser, men där det är viktigt att kommunen kan fatta avgörande beslut är styrelsen fortsatt aktiv.

Skolfastigheter, Parkeringsbolaget och KS

2019

Ta fram en strategi för att arbeta med koncept vid nyproduktion av skolor (2019) Kommunen har beslutat om ett funktionsprogram för grundskolor för att åstadkomma effektivare planeringsprocesser vid nyproduktion. Funktionsprogrammen bygger på aktuell forskning om hur goda inlärningsmiljöer skapas. Kommunen lokaliserar var den kan konceptualisera rutiner och processer, materialval och utformning vid nyproduktion av skolor.

Skolfastigheter, UBN och KS

Utveckla den strategiska lokalförsörjningen för att möjliggöra ökad nyttjandegrad samt över tid sänkta kostnader i kommunkoncernen (2019)

Kommunen arbetare med att tydligare koppla lokalförsörjningsplanerna tydligare till de ekonomiska ramarna. Inför 2020 kommer en process med roller och ansvar vara redo att testas för fortsatt utveckling. Det finns ett förslag på åtgärder för att öka och förbättra möjligheterna för föreningslivet att i större utsträckning nyttja lokaler som står tomma kvällstid.

2019

Inrätta en mikrofond för sociala företag (2019)

Kommunstyrelsen beslutade om inriktning och genomförande i maj. Beslutet innebär att särskilda medel avsatts för att inrätta mikrofonden och att förslag på hur den ska regleras ska tas fram.

2019

I samarbete med UKFAB möjliggöra för extern marknadsaktör att utveckla Storvreta centrum (2019)

Storvreta centrum ska säljas och diskussioner förs med externa parter.

2019

Genomföra en koncernövergripande kartläggning hur resurser fördelas mellan män och kvinnor senast 2022 i syfte att uppnå en jämställd resursfördelning (2019) Arbete pågår med att ta fram en kommunövergripande plan för arbetet inklusive metodstöd för jämställdhetsanalys. Ett förslag till upplägg och ansvarsfördelning i uppdraget har tagits fram i samarbete mellan olika nämnder och bolagsstyrelser. Många avvaktar beslut innan arbetet startar men rapporterar ändå om åtgärder de vidtar inom uppdraget i avvaktan på planen och även om jämställdhetsarbete i stort. Bland åtgärder med koppling till kartläggning av resursfördelning märks bland annat analyser av verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv och utveckling av den kommunala statistiken.

Alla

2022

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Tydliggöra hur digitaliseringens möjligheter ska användas och dess utmaningar hanteras i verksamhetsplanering och affärsutveckling så att utvecklingen kan drivas så samlat och effektivt som möjligt (2018) Närmare hälften av nämnder och styrelser rapporterar att de är färdiga med uppdraget och i kommunen pågår flera arbeten både med att främja digitaliseringens möjligheter och med att digitalisera delar av verksamheten.

Alla

Uppdrag

Ansvarig

Status

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Ta fram en modell för samarbete kring offentlig konstnärlig gestaltning i samband med förnyelse eller nybyggnation (2018)

Hälften av nämnderna och styrelserna är färdiga med uppdraget och två har stoppat arbetet. En styrelse avvaktar samordning från gatu- och samhällsmiljönämnden. Kulturnämnden har tagit fram en modell för samverkan som ännu inte omfattar bolagsstyrelserna. Kontakter finns dock med Skolfastigheter, Sportfastigheter och Uppsalahem.

KTN, GSN, PBN och de kommunala fastighetsbolagen

2019

att uppdra till kommunstyrelsen att fastställa rutiner för hur insyn ska ske i organisationer där kommunen har ett ekonomiskt intresse Beslutspunkten ingick i Hantering av insyn vid ekonomiska åtaganden (KSN- 2018-3505) §110 2019-03-25. Riktlinjer tas fram under 2019.

2019

att uppdra till kommunstyrelsen att vid behov utse ombud att företräda kommunen i organisationer där kommunen har ett ekonomiskt intresse Beslutspunkten ingick i Hantering av insyn vid ekonomiska åtaganden (KSN- 2018-3505) §110 2019-03-25. Uppdraget genomförs vid behov.

2019

att uppdra till Uppsala Stadshus AB att, i samråd med bolagen i enlighet med föredragningen, leda och samordna genomförandet av försäljningar till externa aktörer och koncerninterna fastighetsöverlåtelser av bestånden i Aktiebolaget Uppsala Kommuns Industrihus och Uppsala Kommuns Fastighetsaktiebolag Beslutspunkten ingick i Förändring av Uppsala kommuns fastighetsägande (KSN-2019-0957) §151 2019-04-29. Kommunfullmäktige beslutade i april att

sälja Ihus och Uppsala Kommuns Fastighetsaktiebolag. Uppsala Stadshus AB leder och samordnar försäljningarna. Utredningar har genomförts och arbetet mot marknaden påbörjats. Den 15 september var sista dag för intresseanmälan, per fastighet i beståndet. Slutligt beslut om försäljning fattas av kommunstyrelsen, förutom Gottsunda centrum där beslut fattas av kommunfullmäktige. De första besluten kan tidigast fattas i december.

Försäljningarna kommer att pågå under flera år. Koncerninterna fastighetsöverlåtelser pågår parallellt och kommer antagligen att kunna genomföras första halvåret 2020.

Uppsala Stadshus AB

Indikatorer	Nuvärde	Jämför- värde	Målsättning	Trend
1.1. Ekonomiskt resultat, kommun
1.1a. Ekonomiskt resultat som andel av skatter och kommunalekonomisk utjämning 1.1b. Förändringen av skatt och kommunalekonomisk utjämning	2,4% 5,7%	3,7% 4,7%	2,0% 1.1b ≥ 1.1c	~ ~
1.2. Soliditet kommunkoncern, inklusive pensionsåtaganden	17	15	22	🡽
1.3. Låneskuld per invånare	79	74	Öka <5%	🡽
1.4. Bruttoregionalprodukt per invånare (BRP per capita)	488	481	Öka	🡽
1.5. Kvinnors andel av mäns medianinkomst	82,0	79,8	Öka	🡽

1.1. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser delår per augusti 2019. Jämförvärde: helår 2018.

1.2. Källa: Kolada (N03034). Nuvärde avser delår per augusti 2019. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner per helår 2018.

1.3. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser delår per augusti 2019. Jämförvärde: helår 2018.

1.4. Källa; SCB. Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (december).

1.5. Källa: Beräkning utifrån Kolada (N00905). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (februari).

Inriktningsmål 2

Uppsala ska vara tryggt och attraktivt att leva, verka och vistas i

Stärkt krisberedskap och trygghets- och säkerhetsfrågor bidrar till Agenda 2030:s mål om hållbara städer och samhällen, där bland annat reducering av katastrofrisk på alla nivåer är ett av delmålen. En del av att arbeta för fredliga och inkluderande samhällen handlar om att minska alla former av våld och dödligt våld. Näringslivet behöver ges goda villkor att bidra till en tillväxt som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar över tid. Regeringens handlingsplan för genomförande av Agenda 2030 lyfter vikten av innovationssamarbete för genomförande av målen för hållbar utveckling. Kommunen behöver arbeta med innovationsutveckling och testbäddar i den egna verksamheten tillsammans med näringsliv och universitet för att nå målet om ett mer attraktivt Uppsala och Agenda 2030:s ambitioner. Flera innovations- och utvecklingsprojekt handlar om att utveckla den smarta staden och bidrar därför till att förstärka ekosystem och biologisk mångfald. Agenda 2030:s mål om ekosystem och biologisk mångfald handlar även om att stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv.

En företagsam kommun

En checklista har tagits fram för att beakta näringslivsperspektivet i beslutsärenden. Kommunen arbetar för att främja företagande på landsbygden genom flera åtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet, näringslivsprogrammet och bredbandsprogrammet. Under året har fyra servicepunkter startats och ytterligare fem är planerade att starta under hösten. En genomförandestrategi för full bredbandtäckning är framtagen. En pilot för en årlig analys av förbättringsarbetet av näringslivsklimatet tas fram under 2019 som underlag till årsredovisningen.

En trygg kommun

Andelen unga som känner sig trygga minskar markant. Det är flickorna som känner sig mindre trygga jämfört med tidigare mätning. Pojkarnas upplevelse av trygghet har inte förändrats mellan mätningarna. Kommunen genomför olika åtgärder för att nå ökad trygghet. Trygghetsskapande aspekter är prioriterade i planläggningen för Gottsunda och Gränby för att aktivt motverka en ökade otrygghet.

Kommunstyrelsen beslutade 2016 om myndighetssamverkan för att bekämpa de kriminellas ekonomi och arbetet pågår löpande sedan dess. Arbete med 24- timmarsgaranti för samtal mellan vårdnadshavare och socialtjänst när unga begår brott påbörjas under hösten.

Kommunen planerar det civila försvaret utifrån överenskommelsen mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL). En säkerhetskyddsanalys genomförs med fokus på att utveckla kommunens arbete med säkerhetsskydd för samhällsviktiga verksamheter.

Etableringen av Utbildnings- och jobbcenter i Gottsunda samt samverkan med det civila samhället gör att kommunen kan nå och stötta fler än tidigare. Arbete pågår för att skapa skolenheter med allsidig elevsammansättning i gymnasieskolan. Kommunen

utökar stödet till föreningar som arbetar mot bland annat hedersrelaterat våld och förtryck samt stöttar våldsutsatta

En attraktiv kommun för invånare och besökare

En förstudie har utförts och en fördjupad utredning ska genomföras gällande konstmuseiverksamhet i nya lokaler. En förstudie har påbörjats gällande Uppsala kommuns kandidatur till Europeisk Kulturhuvudstad 2029. En lokalförsörjningsplan för friluftsområden beräknas bli klar under året. En samordningskarta för grävarbeten är framtagen, uppdateras kontinuerligt och ligger tillgänglig för allmänheten på Uppsala kommuns webbplats.

Kommunfullmäktiges uppdrag inom inriktningsmålet löper på enligt plan men ett är försenat. Ett uppdrag är färdigt. Det finns tolv stycken kvarvarande och tillkommande uppdrag kopplade till inriktningsmålet. Av dessa är tre färdiga och i övriga går arbete enligt plan. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag

Ansvarig

Status

Xxxxx arbetet med att förebygga och förhindra social oro samt öka tryggheten (2019) Olika åtgärder fortgår för att nå arbetslösa och öka tryggheten i främst Gottsunda och Valsätra enligt beslutad handlingsplan. Ett exempel är etableringen av ett utbildnings- och jobbcenter i Gottsunda som har bidragit till ökad samverkan med andra samhällsaktörer i området. Inom ramen för de idéburna offentliga partnerskapen når kommunen grupper som kommunen annars skulle ha svårare att nå. Investeringssatsningar genomförs i parker på platser där stora behov identifierats med anledning av närområdets socioekonomiska karaktär, samt potential att utveckla positiva mötesplatser i miljöer som idag kan upplevas som otrygga och begränsande. Det förebyggande arbetet stärks genom satsningar på socialarbetare i skolan, utökade hembesök för nyblivna föräldrar och fler fritidsaktiviteter i anslutning till skoltid. Erfarenheter och resultat ligger till grund för att ta fram en modell för hur det strategiska områdesarbetet kan utvecklas kopplat till utmaningen att motverka segregation. Uppsala kommun och polisen har slutit en överenskommelse kring en utökad strategisk satsning mot organiserad brottslighet i Gottsunda/Valsätra. Satsningen innebär att ett långsiktigt arbete utvecklas på i första hand sex år, där framtagna metoder kommer hela Uppsala till del. Uppsala kommun har beviljats statsbidrag för 2019 för att motverka segregation.

Alla

Inled ett systematiskt arbete med att bekämpa de kriminellas ekonomi i samverkan med polis och andra myndigheter (2019)

Kommunstyrelsen beslutade 2016 om myndighetssamverkan i frågan och arbetet fortgår löpande sedan dess. Frågor som har behandlats inom samverkan är kriminalitet kopplat till bostad, kriminalitet inom hemtjänst, hemsjukvård och assistans samt kriminalitet kopplat till föreningsbidrag.

Stärka planeringen av det civila försvaret (2018)

Uppsala kommun genomför arbete i planering av civilt försvar utifrån överenskommelsen mellan myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL). En säkerhetskyddsanalys genomförs med fokus på att utveckla Uppsala kommuns arbete med säkerhetsskydd för samhällsviktiga verksamheter. Arbete pågår med att ta fram en krigsorganisation, ledningsplan för höjd beredskap samt planering av reservkraftsbehov för kommunens samhällsviktiga verksamheter.

2020

Utveckla årlig analys av förbättringsarbetet av näringslivsklimatet i samband med kommunkoncernens årsredovisning i syfte att successivt förbättra näringslivsklimatet (2019)

En pilot för en årlig analys tas fram under 2019 som underlag till årsredovisningen.

KS och DUAB

2022

Uppdrag

Ansvarig

Status

Främja företagande på landsbygden (2019)

En prioriterad insats under året är satsningen på att etablera servicepunkter på utvalda orter i Uppsala kommun. Så långt har detta medverkat till att fyra servicepunkter har startats och ytterligare fem är planerade. En genomförandestrategi för full bredbandtäckning är framtagen. Stöd ges genom Hållbar produktutveckling till företag på landsbygden för att utveckla säljbara, exportmogna aktiviteter och upplevelser mot den internationella marknaden. De tre första vinnarna i medborgarbudgetförslagen är under uppförande. En riktlinje för pendlarparkeringar är antagen. Uppsala kommun deltar i genomförandet av den regionala livsmedelsstrategin.

2022

Vidta de åtgärder som krävs för att nå EU:s luftkvalitetsmål i Uppsala (2019) Arbete pågår i enlighet med luftåtgärdsprogrammet. Beslut har fattats att revidera programmet.

GSN, KS och MHN

Utreda konstmuseiverksamhet i nya lokaler inför inriktningsbeslut (2019)

En förstudie har utförts och en fördjupad utredning ska genomföras.

KTN

Förbereda ansökan om att kandidera till utmärkelsen Europeisk kulturhuvudstad 2029 (2019) Arbete med en förstudie har påbörjats.

KTN

2021

Beakta näringslivsperspektivet i kommunala beslut (2019)

En checklista har tagits fram för att beakta näringslivsperspektivet i beslutsärenden.

Alla

Utreda formerna för samordning, ansvar för utveckling och drift av vissa rekreationsanläggningar, Björklingebadet, Sunnerstagropen, Fjällnora, Ulva Kvarn och Hammarskog (2019) En lokalförsörjningsplan för friluftsområden kommer bli klar under året. I arbetet med denna har möjligheter till samnyttjande och samarbete tydliggjorts och ett tätare samarbete utvecklats. Särskild fokus har riktats mot Hammarskog, Fjällnora, Ulva, Sunnersta och Björklinge under första halvåret 2019.

Sport- och rekreationsfastigheter, GSN, IFN och KS

Planera för ett nytt tillgänglighetsanpassat naturbad samt lekplats vid kommunens mark mellan Lyssnarängen och Vårdsätrabadet (2019) Arbetet med att utreda förutsättningarna för var badet kan placeras fortgår.

KS, GSN

Färdigställa arbetet med Södra Åstråket. (2019)

Arbetet med handlingsplan för Södra Åstråket pågår.

KS, GSN,

Sportfastigheter

Inför 24 timmars-garanti för samtal mellan vårdnadshavare och socialtjänst när unga begår brott (2019) Arbetet planeras påbörjas under hösten 2019.

Alla

Samordna upphandlingsarbetet rörande gaturummet i syfte att undvika onödiga grävarbeten (2019) En samordningskarta är framtagen, uppdateras kontinuerligt och ligger tillgänglig för allmänheten på Uppsala kommuns webbplats. Arbetet med att ta fram en modell för kommunens samverkan med ledningsägare, samt för samordning av kommunens eget gatuarbete i syfte att undvika onödiga grävarbeten, kommer enligt plan att påbörjas under hösten.

Alla

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Utifrån genomförd nollmätning stärka platsvarumärket Uppsala (2017)

De flesta av nämnderna och bolagsstyrelserna är färdiga med uppdraget.

Alla

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Ta fram en gemensam strategi för utveckling av kulturmiljöarbetet (2017)

Ett förslag till kulturmiljöpolicy finns och ska förankras under hösten 2019. Tidplanen är att KS antar policyn under början av 2020.

KS, GSN, PBN, KTN

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Utveckla kulturcentrum i Gränbyområdet som försörjer de nordöstra stadsdelarna (2017) Genomförandet av uppdraget har försvårats av bristen på tillgång till lämpliga lokaler. Från och med 2019 genomförs dock verksamhet i Gränbyskolan medan arbetet med lokaler fortsätter. Kulturcentrum med bibliotek startar från och med våren 2020 i ombyggda lokaler i Gränbyskolan. Det kan

KTN

2019

Uppdrag	Ansvarig	Status
komma att krävas andra lokallösningar i framtiden för att kunna bereda plats för t ex föreningar och annan kulturverksamhet.
KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018: Stärka krisberedskapen i kommunens alla verksamheter (2018) Flera nämnder och styrelser är färdiga med uppdraget. Flera nämnder och bolagsstyrelser har genomfört risk- och sårbarhetsanalyser och arbetar med att ta fram egna ledningsplaner inför och vid allvarliga störningar. Kommunstyrelsen ger stöd i arbetet.	Alla
KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018: Ta fram ett förslag till Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner på ett Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor som ska gälla från och med 2020 (2018) Ett förslag till handlingsprogram kommer beslutas på nämndsnivå i Uppsala under hösten. Sedan kommer alla tre kommunernas fullmäktige att fastställa handlingsprogrammet.	RÄN	2019
att för återrapport till kommunstyrelsen i mars uppdra till kommunledningskontoret att i samråd med stadsbyggnadsförvaltningen och Sport- och rekreationsfastigheter AB samt i dialog med föreningslivet ta fram ett förslag till om- och tillbyggnader i befintliga isanläggningar som möter behoven hos de idrottsföreningar som är verksamma vid anläggningarna Beslutspunkten ingick i Förslag till byggnation av arena samt upprustning och utbyggnad av befintliga anläggningar (KSN-2018-2867) §12 2019- 02-06. Förslag framtaget och beslutat.	KS, Sportfastigheter
att uppdra till Uppsala kommun Sport- och rekreationsfastigheter AB att uppföra en arena för issporter med funktionskrav för elithockey på Gränby sportfält inom preliminär investeringsram om 420 miljoner kronor, med färdigställande senast 2023 Beslutspunkten ingick i Ny anläggning för issporter (KSN-2018-2867) §111 2019-03-25. En förstudie har slutförts och arbetet är på väg in i programskedet.	Sportfastigheter
att uppdra till Uppsala kommun Sport- och rekreationsfastigheter AB att återkomma till kommunstyrelsen för stegvisa beslut i enlighet med Principöverenskommelse för nybyggnation under genomförandet Beslutspunkten ingick i Ny anläggning för issporter (KSN-2018-2867) §111 2019-03- 25. Bolagsstyrelserna arbetar enligt stegmodellen och återrapportering kommer att ske enligt plan.	Sportfastigheter
att uppdra till Uppsala kommun Sport- och rekreationsfastigheter AB att baserat på behovsanalysen och en preliminär investeringsram om 63 miljoner kronor genomföra anpassning av befintliga hallar på Gränby Sportfält successivt under perioden 2019 till 2024 Beslutspunkten ingick i Ny anläggning för issporter (KSN-2018-2867) §111 2019-03-25. Bolagsstyrelsen arbetar enligt stegmodellen och återrapportering kommer att ske enligt plan.	Sportfastigheter
att uppdra till idrotts- och fritidsnämnden att i samråd med Uppsala kommun Sport- och rekreationsfastigheter AB följa nybyggnationen av arenan och anpassningen av befintlig anläggning så att det möter idrottens behov inom investeringsramen Beslutspunkten ingick i: Ny anläggning för issporter (KSN-2018-2867) §111 2019-03-25. En verksamhetsbeskrivning samt översikt över de funktionskrav som behövs är genomförd. Nu påbörjas programskedet där programhandlingar förbereds för projekteringen och där exempelvis grundläggande beslut fattas om byggnadens storlek, tekniska standard och utformning i stort.	IFN, Sportfastigheter
att uppdra till kommunledningskontoret att i samråd med stadsbyggnadsförvaltningen och Sport- och rekreationsfastigheter AB under 2019 utreda vad och hur som ger högst effektivitet av egen, extern drift eller en blandning mellan de två för den nya issportsarenan Beslutspunkten ingick i Förslag till byggnation av arena samt upprustning och utbyggnad av befintliga anläggningar (KSN-2018-2867) §12 2019-02-06. Utredningen är påbörjad.	KS, Sportfastigheter
att uppdra till kommunledningskontoret att utvärdera årets närvaro i Almedalen inför kommande års deltagande Beslutspunkten ingick i	KS

Uppdrag	Ansvarig	Status
Inriktningsbeslut för kommunkoncernens närvaro i Almedalen 2019 (KSN-2018- 3287) §21 2019-02-06. Utvärderingen är påbörjad.

		NUVÄRDE
INDIKATORER				JÄMFÖR- VÄRDE	MÅL-SÄTTNING	TREND
	TOTALT	KVINNOR	MÄN
2.1. Medborgarnas helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd Region-Index) (2018)	65	64	65	60	Öka	~
2.1a. Boende i centralort 2.1b. Boende i annan tätort 2.1c. Boende utanför tätort	66 59 61	-	-	64 66 61	Minska skillnad	Skillnad varierar över tid
2.2. Här är bäst att bo. Tidningen fokus rankning av 290 kommuner (2018)	1	-	-	2	Topp 3	🡺
2.3. Upplevd trygghet (2019)
2.3a. I mycket hög grad trygga utomhus på kväll och natt, andel vuxna 2.3b. Alltid trygga i sitt bostadsområde på kväll och natt, andel gymnasieungdomar 2.3c. Alltid trygga i sitt bostadsområde på kväll och natt, andel ungdomar i åk 7 2.3d. Alltid trygga i sitt bostadsområde på kväll och natt, andel ungdomar i åk 7, åk 9 och gymnasieskolans åk 2 som uppger att de har annan könstillhörighet	27 52 49 50	22 36 37 -	33 67 61 -	28 56 52 47	Xxx Xxx Xxx Xxx	🡾 🡾 🡾 -
2.4. Upplevda möjligheter till fritidsaktiviteter
2.4a. Medborgarnas uppfattning om möjligheterna till fritidsaktiviteter, andel 2.4b. Ungdomars uppfattning om möjligheter att delta i fritidsaktiviteter, andel 2.4c. Ungdomars uppfattning om möjligheter att delta i fritidsaktiviteter, andel av dem som uppger att de har en annan könstillhörighet	70 86 67	68 86 -	68 88 -	68 85 59	Xxx Xxx Xxx	🡺 🡺 -
2.6. Plats i ICCA:s ranking över städer i Sverige där det arrangeras flest konferenser (med bl.a. minst 50 deltagare och en övernattning) (2019)	Plats 3 av svenska städer	-	-	Plats 3 av svenska städer	Minst plats 3 av svenska städer	🡺

2.1. Källa: Kolada (U00402), SCB:s medborgarundersökning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt för deltagande kommuner med över 50 000 invånare. Uppdateras en gång per år (januari).

2.1a-c. Källa: SCB:s medborgarundersökning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: Uppsala 2017. Uppdateras en gång per år (januari).

2.2. Källa: Tidningen Fokus undersökning BästAttBo. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde avser Uppsalas värde för 2017. Uppdateras en gång per år (maj).

2.3a. Källa: SCB:s medborgarundersökning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: Uppsala 2017. Uppdateras en gång per år (januari).

2.3b-d. Källa: Xxx och hälsa ung. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: länet totalt. Uppdateras vartannat år (hösten samma år som undersökningen genomförs). För 2.3d saknas underlag för att bedöma trend.

2.4a. Källa: Kolada (U09408), SCB:s medborgarundersökning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt för deltagande kommuner med över 50 000 invånare. Uppdateras en gång per år (januari).

2.4b-c. Källa: Xxx och hälsa ung. Avser ungdomar i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasieskolan. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: länet totalt. Uppdateras vartannat år (hösten samma år som undersökningen genomförs) För 2.4c saknas underlag för att bedöma trend.

2.5. Källa: Kolada (N00941). Nuvärde avser 2017. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Redan registrerade företag som flyttar in till kommunen från annan kommun ingår inte. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (februari).

2.6. Källa: ICCA Statistics Report. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde avser Uppsala 2016. Uppdateras i maj.

Inriktningsmål 3

Uppsalas stad och landsbygd ska växa genom ett hållbart samhällsbyggande

FN har som mål att väsentligen öka andelen förnybar energi och att fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet till år 2030. För Sveriges del är transportsektorn den stora utmaningen kring förnybar energi. Agenda 2030 betonar vikten av att minska städernas negativa miljöpåverkan per person, att stärka motståndskraft och förmåga till anpassning till klimatrelaterade faror samt att integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. I Uppsala är målsättningen att vara fossilfri 2030 och klimatpositiv 2050. För att nå dit behöver kommunen ta vara på innovationskraft, smarta lösningar och digitaliseringar i samverkan med näringsliv och andra goda krafter. Agenda 2030 strävar efter att stärka positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att förbättra den nationella och regionala utvecklingsplaneringen. Trygghet och social inkludering ska främjas.

Klimatarbete och energiomställning

Uppföljning av insatserna i miljö- och klimatprogrammet har tidigarelagts. Syftet är att identifiera eventuella områden där arbetet behöver förstärkas för att nå klimatmålet 2030. Arbetet med att ta fram en handlingsplan med årliga kontrollpunkter för att nå målet om fossilfritt Uppsala 2030 påbörjas under året.

En inventering har gjorts av pågående arbete med innovationer och digitalisering i kommunkoncernen. Flera omfattande projekt bedrivs som bidrar till förbättringar för verksamhet, näringsliv och invånare. Bland annat tas en plattform för testbäddsverksamhet kopplat till pågående samhällsutvecklingsprojekt fram.

Framtagandet sker i samverkan med akademi, näringsliv och myndigheter.

Genom Uppsala klimatprotokoll sker samverkan för att främja klimatdriven affärsutveckling inom områden som byggmaterial, energi och transporter. Arbetet med att ta fram en klimatfärdplan är finansierad genom Viable Cities och kommer bland annat att belysa modeller för lokal klimatkompensation kring biokol och kolsänkor.

Nämnder och bolagsstyrelser beskriver ett omfattande arbete med att öka återanvändning och återvinning både inom den egna verksamheten och för de som använder kommunens tjänster. Inom ramen för undervisningen ges barn och elever kunskaper om källsortering och återvinning. Tävlingen Sopkampen har genomförts i syfte att uppmuntra barn, elever och personal att bidra till Uppsala kommuns mål om minskat matsvinn, minskad nedskräpning och bättre sopsortering.

Ett hållbart resande

Flera insatser görs för att förbättra framkomligheten i staden med gående, cyklister och kollektivtrafik som utgångspunkt. Testverksamhet för att öka kollektivtrafikens framkomlighet och planering för Uppsala spårväg pågår.

Riktlinjer för pendlarparkeringar beslutades i maj. Riktlinjerna omfattar både pendlar- och cykelparkeringar och ska underlätta prioriteringar, tydliggöra ansvarsfördelning och bidra till en utbyggnad av funktionen i kommunen. Riktlinjerna kompletteras under hösten med en handlingsplan som visar vilka insatser som behöver genomföras för att utbyggnaden och förvaltningen av pendlarparkeringar ska bli ändamålsenlig.

Planeringsunderlag för regional cykelinfrastruktur ses över för bättre prioriteringar och kravställande gentemot Trafikverket och Region Uppsala. Bland annat har en inventering av de regionala cykelvägarna genomförts.

Arbetet med att förbättra förutsättningar för cykling pågår inom flera områden. Bland annat samverkar kommunen byggaktörer för att skapa förutsättningar för ökad cykling i bland annat Rosendal och Östra Salabacke. Det handlar till exempel om att säkerställa lättåtkomliga utrymmen för cyklar, uppmuntra till kollektivt resande och anslutning till bilpool. Flera friluftsområden har fått nya cykelparkeringar och nya cykelbanor byggs i år i Skölsta och Lindbacken.

Förutsättningar för fler mobilitetsanläggningar och förbättrad tillgång till säkra cykelparkeringar hanteras i framtagandet av en mobilitets- och trafikstrategi. Strategin ska utgöra underlag för framtida åtgärder inom området. Ett bidrag från energimyndigheten har erhållits i syfte att tillsammans med STUNS hitta innovativa lösningar för utformning av framtidens mobilitetsanläggningar.

Kommunen arbetar med att ta fram en modell för hur vi arbetar systematiskt med trafiksäkerheten och hållbart resande vid skolor, förskolor och fritidsanläggningar. Det arbetet omfattar att ta fram en definition av säker skolväg. Arbetet är nära kopplat till det parallella arbetet med säkra övergångsställen.

Utveckling av både stad och landsbygd

Den strategiska planeringen utvecklas för att bidra till ökad social hållbarhet. Analyser av relationen mellan tillgång till fysiska strukturer, sociala förutsättningar och trygghetsaspekter i olika delar av Uppsala genomförs. För att lyfta fram trygghetsfrågor i stadsplanering och landsbygdsutveckling har bland annat en bostads- och lokalförsörjningsplan tagits fram där dagens och framtidens utmaningar med boende och lokaler för personer med funktionsnedsättning synliggjorts. Arbetet med att skapa tryggare, trivsammare och mer attraktiva allmänna miljöer lokaliseras till lägen där behov identifierats med anledning av närområdets socioekonomiska karaktär. Det bidrar till att utveckla välkomnande mötesplatser i miljöer som idag kan upplevas som otrygga och begränsande.

Arbete med att komplettera markstrategin med bland annat behov för social infrastruktur pågår, liksom ett samlat arbete med att kommungemensamt utveckla den strategiska planeringen för jämlikhet, trygghet och minskad segregation. Bland annat sker det genom att sprida de erfarenheter som gjorts inom arbetet med Handlingsplan för Gottsunda och Valsätra som tillsammans med planprogram för Gottsunda förstärker inslagen av social hållbarhet i den fysiska planeringen.

Implementering och utveckling av den sociala kompassen fortsätter. Flera nämnder och bolagsstyrelser använder den sociala kompassen som ett planerings- och beslutsunderlag. Samarbeten inom kommunen pågår för att samla den kompetens och erfarenheter som finns i organisationen. En utredning görs av hur

stadsplaneringsinsatser når ut till olika delar av Uppsala, i syfte att i förlängningen göra prioriteringar för ökad jämlikhet och minskad segregation.

Arbetet med att möjliggöra för fler och mer blandat byggande i tätorterna på landsbygden i enlighet med Landsbygdsprogrammet pågår. Det sker inom ramen för kommunens samlade projektprioritering av stadsbyggnadsutveckling och vid tillämpningen av Uppsalamodellen för markanvisningar.

Kommunens naturdatabas med kvalitetssäkrade naturdata är färdigställd. Nära 10 000 naturvärdesobjekt har identifierats. Det moderniserade naturvårdsarbetet presenteras i form av en Storymap som beräknas vara klar till årsskiftet.

Under hösten påbörjas arbetet med en grönstrukturplan där grönytorna i staden inventeras och pekas ut. En trädinventering har genomförts som underlag för att förbättra förutsättningarna för trädplantering i täta stadsmiljöer. Arbete pågår med att ta fram modellen för kompensations- och förstärkningsåtgärder av ekosystemtjänster och ökad biologisk mångfald.

Kommunfullmäktiges uppdrag inom inriktningsmålet löper i huvudsak på enligt plan. Genomförandet av tre uppdrag är försenat och ett är stoppat. Av nio kvarvarande och tillkommande uppdrag är ett färdigt och övriga löper på enligt plan. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag

Ansvarig

Status

Aktivt och strategiskt arbeta med digital utveckling och innovation, genom bland annat testbäddar, för att utveckla den egna verksamheten, stärka klimatarbetet och skapa ett smart och hållbart Uppsala (2019)

En inventering har gjorts av pågående arbete med innovationer och digitalisering i kommunkoncernen. Flera omfattande projekt bedrivs som bidrar till förbättringar för verksamhet, näringsliv och invånare. Arbetet med att upprätta en plattform för testbäddsverksamhet kopplat till pågående samhällsutvecklingsprojekt har inletts.

Utveckling av digitala tjänster pågår inom flertalet områden. Till exempel har ansökan om skolskjuts och ansökan för ekonomiskt bistånd digitaliserats. Samarbeten mellan nämnder pågår med planering av testbäddar inom välfärdsteknik. Projektet Funk-IT Lyftet med syftet att öka den digitala kompetensen hos personer med funktionsnedsättning kommer pågå i två år.

Alla

2020

Utveckla den strategiska planeringen för ökad jämlikhet, ökad trygghet och minskad segregation (2018) Arbete pågår med att utveckla analyser av relationen mellan tillgång till fysiska strukturer, sociala förutsättningar (exempelvis demografi, socioekonomi) och trygghetsaspekter i olika delar av Uppsala. Fysiska strukturer är till exempel bebyggelse- och bostadstyp, social och kommersiell infrastruktur, parker och torg. Prioriterade områden som ska planläggas 2019 har identifierats. Arbete med skapa tryggare, trivsammare och mer attraktiva allmänna miljöer lokaliseras till lägen där behov identifierats med anledning av närområdets socioekonomiska karaktär. Det bidrar till att utveckla positiva mötesplatser i miljöer som idag kan upplevas som otrygga och begränsande.

KS, PBN, GSN,

Uppsalahem och UKFAB

2021

Utveckla en modell för kompensations- och förstärkningsåtgärder av ekosystemtjänster och biologisk mångfald i den växande staden (2018) Arbete pågår med att ta fram modellen för kompensations- och förstärkningsåtgärder av ekosystemtjänster och ökad biologisk mångfald. Löpande arbete med förstärkningsåtgärder av biologisk mångfald och ekosystemtjänster pågår.

KS, GSN, PBN

2020

Ta fram en handlingsplan med årliga kontrollpunkter för att nå målet om fossilfritt Uppsala 2030 (2019) Arbetet med handlingsplanen avvaktar revideringen av Miljö- och klimatprogrammet.

2019

Uppdrag

Ansvarig

Status

Inventera tätortsnära natur- och friluftsområden lämpliga att skydda som naturreservat, exempelvis Linnéstigarna, Fjällnora, koppla ihop Hammarskog med Nåsten, gula stigen och norra åstråket (2019)

Nära 10 000 naturvärdesobjekt har identifierats utifrån den nya naturdatabasen. Arbete pågår nu med att analysera dessa samt behovet av grön infrastruktur för fokusarter och ekosystemtjänster.

KS, PBN och GSN

2020

Följa upp trädinventeringen, plantera fler träd och förbättra förutsättningarna för trädplantering i täta stadsmiljöer (2018) Trädinventeringen är genomförd. Arbetet med sammanställning pågår.

GSN

2019

Inom ramen för klimatprotokollet tillsammans med näringslivet, universiteten och organisationer främja testbäddar och klimatsmart innovation i Uppsala (2017) Inom ramen för Uppsala klimatprotokoll pågår flera åtgärder med avsikt att främja testbäddar och klimatsmart innovation. Projektet Teknisk försörjning är breddat till att också omfatta produktion och distribution av energi, VA, fjärvärme/kyla och gas. Potentiella testbäddsområden för nätinfrastruktur har identifierades i bland annat Södra Gunsta. Förberedelserna för testbäddar i Bergsbrunna pågår. Ett kontinuerligt samarbete pågår inom klimatprotokollet för att främja klimatdriven affärsutveckling inom områden som exempelvis byggmaterialval, energi och transporter. Cirkulär ekonomi med stor potential för klimatsmarta innovationer har lyfts av flera medlemmar inom klimatprotokollet och blir ett alltmer viktigt område för samarbete framöver.

2020

Öka återanvändning och återvinning genom förbättrade och enklare möjligheter för invånare att källsortera, samt vidta åtgärder för att öka försäljningen på Återbruket (2017) Nämnder och bolagsstyrelser beskriver ett omfattande arbete med att öka återanvändning och återvinning både inom den egna verksamheten och för de som använder våra tjänster. I samtliga kranstätorter finns idag återvinningsstationer. Planering för insamling av matavfall i papperspåse pågår. Inom ramen för undervisningen ges barn och elever kunskaper om källsortering och återvinning. Tävlingen ”Sopkampen” har genomförts. Målet med tävlingen är att uppmuntra barn, elever och personal att bidra till Uppsala kommuns mål om minskat matsvinn, minskad nedskräpning och bättre sopsortering. Utveckling av Återbrukets verksamhet genomförs i samband med etablering i Utbildnings- och jobbcenter i Boländerna. En förstudie pågår inför etablering av en ny funktion för att återvända möbler inom kommunal verksamhet.

Alla

2020

Öka återvinningen genom att etablera fler miljö-/återvinningsstationer (2019) Enligt lagstiftningen kan bolagsstyrelsen inte etablera fler återvinningsstationer men kan istället verka för ökad återvinning och möjligheter för invånare att källsortera i större omfattning - exempelvis när det gäller matavfall.

Uppsala Vatten

Öka andelen förnybar energi och öka takten i arbetet med energieffektivisering och energisparande (2017)

Förnybar el används av hela kommunkoncernen. Elen är märkt med Naturskyddsföreningens Bra miljöval. Nämnder och bolagsstyrelser arbetar för att effektivisera både inom sina egna verksamheter och genom att ställa krav på leverantörer. Andelen fordon i kommunens verksamhet med förnybara bränslen ökar kontinuerligt. Allt eftersom gamla avtal går ut fasar kommunen ut fordon som drivs med fossila bränslen.

Alla

2022

Förbättra framkomligheten i staden med gående, cyklister och kollektivtrafik som utgångspunkt (2019) Program för mobilitet och trafik är under framtagande. Arbetet med framkomlighet är en del av den löpande planeringen i respektive projekt eller i specifika detaljplaner för nya cykelbanor. Planering av för Uppsala spårväg pågår. Flera åtgärder pågår som ska leda till ökad framkomlighet för cyklister och gående genomförs. Det handlar bland annat om att skilja trafikslagen åt genom målning och tydligare skyltning och att utöka korsningar med cykelöverfarter.

Testverksamhet för att öka kollektivtrafikens framkomlighet pågår.

PBN, GSN och KS

2020

Uppdrag

Ansvarig

Status

Genomföra åtgärder för säker skolväg, som även ökar trafiksäkerheten vid förskolor och grundskolor och som främjar ett hållbart resande (2017) Kommunen har påbörjat arbetet med att ta fram en modell för hur den arbetar systematiskt med trafiksäkerheten och hållbart resande vid skolor, förskolor och fritidsanläggningar. Arbetet omfattar att fram en definition av säker skolväg. Arbetet är nära kopplat till det parallella arbetet med säkra övergångsställen. När kommunen bygger nytt eller gör större ombyggnationer tas bland annat säkerhetsåtgärder upp, till exempel trygga zoner för hämtning och lämning av barn.

UBN, GSN,

Skolfastigheter

Förbättra cykelinfrastrukturen inom och till tätorter på landsbygden i samverkan med Region Uppsala och Trafikverket, till exempel genom att planera för en cykelväg mellan Gunsta och Länna (2019)

Översyn pågår av planeringsunderlag kring regional cykelinfrastruktur för bättre prioriteringar och kravställande gentemot Trafikverket och region Uppsala. Bland annat har en inventering av de regionala cykelvägarna genomförts. Kontinuerliga avstämningar genom till exempel dialogmöten och årliga kommunsamråd sker med både region Uppsala och Trafikverket angående prioriteringar, kommande åtgärder och projekt kopplat till regional infrastruktur för bland annat cykelvägar. Nya cykelbanor byggs i år i tätorterna Skölsta och Lindbacken.

KS och GSN

2021

Skapa förutsättningar för fler mobilitetsanläggningar och förbättrad tillgång till säkra cykelparkeringar (2019)

Arbete pågår med att ta fram en mobilitets- och trafikstrategi som ska utgöra underlag för framtida åtgärder. I bland annat Rosendalsprojektet och Östra Salabacke samverkar kommunen med byggaktörer för att skapa förutsättningar för ökad cykling. Ett bidrag från energimyndigheten har erhållits i syfte att tillsammans med STUNS hitta innovativa lösningar för utformning av framtidens mobilitetsanläggningar. Flera friluftsområden

har fått nya cykelparkeringar: Röbo, Kung Björns hög, OK Linnés klubbgård, fågeltornet Årike Fyris, Vindbron, Storvreta Tipp toppen.

Cykelparkeringshuset vid resecentrum invigs i september.

Parkeringsbolaget, GSN och KS

2021

Bygga fler pendlarparkeringar under planperioden i anslutning till kollektivtrafikens knutpunkter i bland annat Storvreta, Almunge, Vattholma, Björklinge och Vänge

Riktlinjer för pendlarparkeringar antogs i maj (KSN-2019-1320). Riktlinjen konkretiserar översiktsplanen gällande frågan om pendlarparkeringar och när det gäller ansvar, organisation och riktlinjer för planering och prioriteringar. Riktlinjen pekar också på en rad insatser som behöver genomföras för att utbyggnaden och förvaltningen av pendlarparkeringar ska bli ändamålsenlig. Arbetet med att ta fram en handlingsplan påbörjas under hösten. Byggnation av pendlarparkering i Storvreta pågår.

Alla

2021

Undersöka möjligheterna till en Boexpo i södra Uppsala inom ramen för Uppsalapaketet (2019)

Ett direktiv förarbetet har tagits fram. Fortsatt utredningsarbete pågår.

2019

Möjliggöra för fler och mer blandat byggande i tätorterna på landsbygden (2019) Uppdraget följer Landsbygdsprogrammet som gäller mellan åren 2017 - 2023. Arbetet sker inom ramen för kommunens samlade projektprioritering av stadsbyggnadsutveckling och vid tillämpningen av Uppsalamodellen för markanvisningar. Information om kommunens inriktning och mål för bostadsbyggande är en integrerad del redan i tidiga skeden. Arbetssätt prövas för att kvalitetssäkra projektets genomförbarhet ur ett byggherreperspektiv för att bland annat uppnå ett mer blandat byggande och boende i området.

PBN och KS

2023

Upprätta en solkommunstrategi, vilken bland annat rymmer mål om att samtliga av kommunkoncernen ägda fastigheter, där så är möjligt, ska ha solceller på sina tak år 2025 (2019) Arbetet med handlingsplanen påbörjas under hösten. Kommunen samarbetar med Uppsala Universitet kopplat till en solbruksplan som kommer att ge inspel till handlingsplanen. Utvecklingsarbeten för att skapa förutsättningar för solel pågår inom flera områden. Kommunen har ett antal solcelsanläggningar i drift.

KS och samtliga bolag

2019

Uppdrag

Ansvarig

Status

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Utifrån den sociala kompassen fortsätta utveckla den samordnade planeringsprocessen för hållbar stads- och landsbygdsutveckling (2017) Fokus ligger på att genomföra åtgärderna i handlingsplanen för Gottsunda och Valsätra. Ett Utbildnings- och jobbcenter har under året etablerats i Gottsunda centrum. Här sker möten och tas kontakter för att stärka utvecklingen på sikt i området. För att lyfta fram trygghetsfrågor i stadsplanering och landsbygdsutveckling har en bostads- och lokalförsörjningsplan framarbetats där dagens och framtidens utmaningar med boende och lokaler för personer med funktionsnedsättning synliggjorts. Flera nämnder och bolagsstyrelser rapporterar att uppdraget är slutfört och att den sociala kompassen används som ett planerings- och beslutsunderlag. Framåt fortsätter arbetet också inom andra uppdrag.

Alla

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Utveckla strategin för markförvärv (2017)

Arbete med att komplettera markstrategin med bland annat behov för social infrastruktur pågår. I kommunens verksamheter som berörs av frågan sker kontinuerlig dialog om Uppsalas tillväxt och vilka behov som finns.

Uppdraget samordnas med det arbete som planeras inom ramen för uppdrag 5.2: "Bidra till ökad tillgång på mark och lokaler i olika prisklasser och lägen för företag som behöver växa eller önskar etablera sig i Uppsala.".

KS, PBN och bolag

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Modernisera naturvårdsarbetet genom att ta fram digitaliserade och lättanvända verktyg för att bevara, stärka och utveckla naturvärden och grön infrastruktur (2018) Naturdatabasen är klar och implementering pågår. Arbete pågår med att ta fram verktyg för att stärka grön infrastruktur för fokusarter. En modell för att bevara och stärka ekosystemtjänster har utarbetats. Ett förnyat styrdokument för naturvärden färdigställs före årsskiftet. Det moderniserade naturvårdsarbetet presenteras i form av en Storymap som planeras vara klar till årsskiftet. Xxxxx av uppdraget samordnas med uppdraget "Aktivt och strategiskt arbeta med digital utveckling och innovation, genom bland annat testbäddar, för att utveckla den egna verksamheten, stärka klimatarbetet och skapa ett smart och hållbart Uppsala".

KS, GSN, PBN

2019

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Ta fram en strategisk plan för att växla till närodlade råvaror och ekologisk mat i kommunens verksamhet (2017)

Uppdraget är färdigt. Fortsatt genomförande av den kommungemensamma handlingsplanen hanteras inom Hanteras inom ramen för uppdrag 2.5: "Främja företagande på landsbygden.".

att uppdra till Uppsala Vatten och Avfall AB att i samarbete med kommunstyrelsen ta fram en handlingsplan kopplad till dagvattenprogrammets målområden enligt förslag i bilaga 3 Beslutspunkten ingick i Uppföljning av program och planer 2018 (KSN-2018- 3089) §30 2019-01-28. Befintligt dagvattenprogram omarbetas för att inrymmas i den pågående uppdateringen av Uppsala kommuns Vattenprogram.

KS, Uppsala Vatten

2019

att uppdra till kommunstyrelsen att tidigarelägga uppföljningen av miljö- och klimatprogrammet i sin helhet från 2020 till 2019 och i samband med det ge förslag så att programmet leder fram till klimatmålet 2030

Beslutspunkten ingick i Uppföljning av program och planer 2018 (KSN-2018- 3089) §30 2019-01-28. Uppföljningen av miljö- och klimatprogrammet är tidigarelagd med ett år till 2019. Arbete med uppföljningen pågår.

2020

att uppdra till kommunstyrelsen att inleda arbete med en enkel aktualitetsförklaring av översiktsplanen som kan föras till kommunfullmäktige senast under tredje kvartalet 2019 Beslutspunkten ingick i Uppföljning av program och planer 2018 (KSN-2018-3089) §30 2019-01-

28. Arbetet med att ta fram en enkel aktualitetsförklaring inlett.

2019

Uppdrag

Ansvarig

Status

att uppdra till kommunstyrelsen att tillsammans med Uppsala Kommuns Fastighetsaktiebolag genomföra en idékoncepttävling för försäljning av Gottsunda centrum enligt principerna i ärendet Beslutspunkten ingick i Förändring av Uppsala kommuns fastighetsägande (KSN-2019-0957) §151 2019-04-29. Förberedelser för en idékoncepttävling pågår.

KS, UKFAB

2021

att uppdra till kommunstyrelsen att återkomma till kommunfullmäktige med förslag till beslut efter genomfört tävlingsförfarande rörande försäljning av Gottsunda Centrum

Beslutspunkten ingick i Förändring av Uppsala kommuns fastighetsägande (KSN-2019-0957) §151 2019-04-29. Genomförande av uppdraget pågår.

2021

		NUVÄRDE
INDIKATORER				JÄMFÖR- VÄRDE	MÅL- SÄTTNING	TREND
	TOTALT	KVINNOR	MÄN
3.1. Medborgarnas uppfattning om kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt (2018)	60	58	56	61	Öka	~
3.1a. Boende i centralort 3.1b. Boende i annan tätort 3.1c. Boende utanför tätort	59 58 52	-	-	62 64 53	Minska skillnad	Skillnad ökar över tid
3.2. Medborgarnas bedömning av kommunens gång- och cykelvägar (2018)	60	59	61	59	Öka	🡺
3.2a. Boende i centralort 3.2b. Boende i annan tätort 3.2c. Boende utanför tätort	60 60 59	-	-	62 65 61	Minska skillnad	Skillnad varierar över tid
3.3. Medborgarnas uppfattning om kommunikationer (2018)	68	70	67	66	Öka	🡺
3.3a. Boende i centralort 3.3b. Boende i annan tätort 3.3c. Boende utanför tätort	70 66 62	-	-	70 69 63	Minska skillnad	Skillnad varierar över tid
3.4. Medborgarnas uppfattning om tillgången på parker, grönområden och natur (2018)	7,3	7,4	7,2	7,9	Öka	🡺
3.5. Cykel som andel av färdmedel för resor som börjar och slutar i Uppsala kommun (2017)	27			26	Öka	🡺
3.6. Andel av det motoriserade resandet som invånare i Uppsala kommun gör med kollektivtrafik (2017)	29			30	Öka	🡺
3.7. Använd förnybar energi – egna personbilar/lätta lastbilar, kommunorganisatoriskt, andel (januari-augusti 2019)	58	-	-	47	2020: 100	🡽
3.8. Utsläpp av växthusgaser, kommungeografiskt, ton CO2ekv (2017)	5,6	-	-	5,7	2020: 4,4	🡾
3.9. Energianvändning per yta (kWh/m2), kommunorganisatoriskt (2018)	162	-	-	159	Minska	🡾
3.10. Solenergi
3.10a. Solenergi – installerad effekt (MW),
kommunorganisatoriskt (2018)	1,5	-	-	1,2	2020: 3,3	🡽
3.10b. Solenergi – installerad effekt (MW),	11,4	-	-	7,3	2020: 30	🡽
kommungeografiskt (2018)	0,6	-	-	0,6	2020: 2,0	🡽
3.10c. Egenproducerad el från solceller av total
elanvändning, kommunorganisatoriskt, andel (2018)

3.11. Andel ekologiskt producerade livsmedel, egen regi, procent (januari – augusti 2019)	48	-	-	44	2023: 100	🡽
3.12. Absolut närhet till fiberanslutet bredband, andel (2018)
3.12a. Andel hushåll i tätort	94	-	-	94	Öka	🡽
3.12b. Andel hushåll utanför tätort	42	-	-	45	Öka	🡽
3.12c. Andel arbetsställen i tätort	93	-	-	93	Öka	🡽
3.12d. Andel arbetsställen utanför tätort	42	-	-	45	Öka	🡽

3.1. Källa: Kolada (U07402), SCB:s medborgarundersökning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt för deltagande kommuner med över 50 000 invånare. Uppdateras en gång per år (januari).

3.1a-c Källa: SCB:s medborgarundersökning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: Uppsala 2017. Uppdateras en gång per år (januari).

3.2. Källa: Kolada (U07401), SCB:s medborgarundersökning. Se 3.1 för detaljer. 3.2a-c SCB:s medborgarundersökning. Se 3.1a-c för detaljer.

3.3. Källa: Kolada (U45400). Se 3.1 för detaljer.

3.3a-c SCB:s medborgarundersökning. Se 3.1a-c för detaljer.

3.4. Källa: SCB:s medborgarundersökning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: Samtliga deltagande kommuner 2018. Uppdateras en gång per år (januari).

3.5. Källa: Kollektivtrafikbarometern. Nuvärde avser alla resor som börjar och slutar i Uppsala kommun 2017. Jämförelse 2016. Uppdateras en gång per år.

3.6. Källa: Kollektivtrafikbarometern. Nuvärde avser alla resor som börjar i Uppsala kommun 2017. Jämförelse 2016. Uppdateras en gång per år.

3.7. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser uppgifter för jan-aug 2019. Jämförvärde avser helår 2018. Uppdateras vid varje tertial med en månads eftersläpning.

3.8. Källa: Olika källor, kombineras av Uppsala kommun. Komplett statistik ca 20 mån efter årsslut. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde avser 2016.

3.9. Källa: Egen uppföljning (Hållbarhetsportalen). Avser normalårskorrigerad fastighetsenergi. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: Uppsala 2017. Uppdateras en gång per år.

3.10a. Källa: Egen uppföljning (Hållbarhetsportalen). Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: Uppsala 2017. Uppdateras en gång per år. 3.10b. Källa: Energikontoret i Mälardalen AB. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: Uppsala 2017. Uppdateras en gång per år.

3.10c. Källa: Egen uppföljning (Hållbarhetsportalen). Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: Uppsala 2017. Uppdateras en gång per år.

3.11. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser jan-aug 2019. Jämförvärde: Uppsala 2018. Uppdateras vid varje tertial.

3.12 Källa: Post- och telestyrelsen. Måttet innebär i princip att en redan fiberansluten byggnad finns på samma gata och har ett gatunummer som faller inom samma tiotal som den fiberanslutna byggnaden. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde avser genomsnitt för R9-kommunerna. Uppdateras en gång per år (mars).

Inriktningsmål 4

Uppsala ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalitet

Det globala målet om minskad ojämlikhet innehåller flera delmål som handlar om att skapa ett mer jämlikt samhälle 2030. Det handlar till exempel om att möjliggöra för alla människor – oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning – att bli inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Barns utveckling och en snabb och jämställd integration är av särskild vikt för social hållbarhet. Uppsala ska vara ett bra samhälle att åldras i. Tillsammans med föreningsliv och näringsliv ska kommunen skapa förutsättningar för god hälsa, demokratiska värderingar och minskade klyftor i befolkningen.

Ett hälsosamt Uppsala

Orsakerna till den ökande psykiska ohälsan är komplexa och kommunen behöver samverka för att utveckla insatser och nya lösningar som främjar psykisk hälsa. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för att förbättra ungas psykiska hälsa fortgår. Arbetet genomförs i samarbete med startupföretaget doplace som utvecklar en modell för digitala workshopar för offentlig sektor.

Samtal förs även med flera externa aktörer som till exempel Region Uppsala, Uppsala universitet och föreningslivet. Ohälsa är den näst vanligaste orsaken till ekonomiskt bistånd. Antalet sjukskrivna med ekonomiskt bistånd ökar. Det är en högre andel kvinnor som är sjukskrivna.

Andelen ungdomar som uppger att de mår bra eller mycket bra har minskat och det är flickorna som står för större delen av minskningen. Kommunen genomför flera åtgärder för att fullgöra uppdraget kring främjande, förebyggande och tidiga insatser för barn och unga. För att i ett tidigare skede upptäcka barn som riskerar att fara illa, samarbetar utbildningsnämnden och socialnämnden. Missbrukarvård och övrig vård för vuxna har högre kostnader än budgeterat. Verksamheten har ett ökat antal vårddygn i högre grad än ökningen av antal brukare vilket beror fler komplicerande ärenden och ett ökat behov för målgruppen yngre missbrukare. För att stärka det förebyggande arbetet mot ungdomars bruk av alkohol, spel, narkotika och andra droger pågår en revidering av det drogpolitiska programmet. Skolorna ska ha välfungerande samarbetsformer med socialförvaltningen, fritidsverksamhet och polis.

Uppsala kommun har under våren 2019 deltagit i framtagande och utformning av en nationell cykelkampanj inom ramen för svenska cykelstäder, som syftar till att öka barns cykling till skolan och på fritiden. Att lära barn att cykla själv eller att cykla tillsammans har många positiva effekter som bland annat stärker barnens hälsa och skapar bra vanor i unga åldrar.

I syfte att bevara Uppsalaåsen som en vattenreservoar har en sammanvägd riskbedömning för hela Uppsalaåsen genomförts. Nästa steg i arbetet blir att ta fram en åtgärdsplan.

Ett Uppsala för alla

Uppsalamodellen för markanvisningar används för att stärka den sociala hållbarheten. Försök pågår med att ge fördelar i utvärdering av markanvisningstävlingar för de byggutvecklare som hittar sätt att bidra till att öka den sociala hållbarheten och att bidra till en positiv utveckling på den lokala arbetsmarknaden. I Rosendal säljs mark för kooperativa hyresrätter och för hyresrätter med lägre nyproduktionshyror. Arbete med att utse ankarbyggherrar för prisrimliga bostäder pågår i Östra Sala backe och ska slutföras under året.

Framtagandet av handlingsplanen för äldrevänlig kommun pågår och ska beslutas av kommunfullmäktige under året. Flera nämnder och bolagsstyrelser arbetar redan med aktiviteter för att göra Uppsala till en äldrevänlig kommun. Bland annat arbetar kommunen med kartläggning av behov i lokalförsörjningsplaneringen för idrotts- och fritidslokaler, förmedling av trygghetsbostäder, teater och andra kulturaktiviteter under dagtid samt fysisk träning i anslutning till seniorluncher. Kommunen har även startat upp ett projekt för att utveckla boendeläsningar för äldre kvinnor med låg inkomst.

Kommunen arbetar med att öka kännedomen och medvetenheten om barns rättigheter tillsammans med barnombudsmannen i Uppsala län. Utbildningsmaterial tas fram för olika yrkesgrupper inom kommunen.

Kostnaderna för ekonomiskt bistånd överstiger budget med 18 miljoner kronor. Bakgrunden är att en stor andel nyanlända flyktingar har fortsatt behov av stöd efter etableringsfasen. En av de åtgärder som motverkar kostnadsökningen är om de personer som avslutar sin extratjänst lyckas komma i arbete. Kommunen är beroende av andra myndigheter för att dessa personer ska få rätt försörjning. Trots att färre flyktingar anvisats till kommunen under 2019 kommer kostnaderna för ekonomiskt bistånd sannolikt öka de kommande åren dessa avslutar sin etablering hos arbetsförmedlingen.

Arbete pågår med att sammanställa en handlingsplan för snabbare etablering samt bättre och jämställd integration. Första steget är att sammanställa en nulägesbild över befintliga insatser. Nulägesbilden är utgångspunkten för de insatser som kommer att föreslås som åtgärder i handlingsplanen. Samordning av insatser i kommunen för att säkerställa en långsiktig och effektiv lösning för de som fått uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen har påbörjats och kommer att ingå som en del i handlingsplanen.

Arbete med att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck utvecklas. Utifrån resultatet av en kartläggning har kommunen beslutat att förstärka samarbetet med TRIS (Tjejers rätt i samhället) och ta fram en handlingsplan mot hedersrelaterat våld. Uppsala kommun är också en aktör i Länsstyrelsen i Uppsalas hedersresursteam.

En meningsfull fritid

Kommunen arbetar med flera utvecklingsprojekt inom området jämställdhet för en framgångsrik idrott och för en inkluderande idrott för alla. Tjänstepersoner har genomgått en diplomering inom området HBTQ och tagit fram ett jämställdhetsdokument för att säkra kommunens arbete. Kommunen har initierat en dialog med Upplands idrottsförbund om utveckling av konceptet sportis.

Arbetet med att skapa fler kulturaktiviteter i direkt anslutning till skoltid är påbörjat inom kulturförvaltningen. En modell för kulturgaranti, där barn och unga har rätt att ta del av kultur under sin skoltid, är under framtagande. Via ett bokningssystem kommer skolor att kunna få tillgång till olika kulturaktiviteter. Pilotverksamhet med skolor på landsbygden planeras till vårterminen 2020 och flera skolor höstterminen 2020.

Stadsteatern arbetar långsiktigt med barn och unga som målgrupp, till exempel via samarbeten med skolor, och erbjuder ett brett utbud för att öka verksamhetens räckvidd. Uppsala konsert och kongress ökar satsningarna på kultur för barn och unga, till exempel med lovaktiviteter.

Arbetet med kartläggning av förutsättningar för en fritidsbank beräknas vara klart under hösten. Arbetet går hand i hand med att ta fram styrdokument för Parasport. Inventering av tillgänglig material och utrustning som kan göras tillgängliga för Parasport genomförs hösten 2019.

Kommunfullmäktiges uppdrag inom inriktningsmålet löper i huvudsak på enligt plan men ett uppdrag är försenat. Av fyra kvarvarande och tillkommande uppdrag är ett inte påbörjat och övriga löper på enligt plan. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag	Ansvarig	Status
Utveckla en äldrevänlig kommun inom ramen för WHO:s nätverk (2017) Arbetet med att ta fram handlingsplan för äldrevänlig stad pågår men är försenat. Planen ska beslutas av kommunfullmäktige under sista kvartalet 2019 och därefter påbörjas arbetet. Därefter påbörjas implementeringen av handlingsplanen som förväntas vara färdig 2022. Flera nämnder och bolagsstyrelser avvaktar vidare åtgärder till dess att handlingsplanen är färdig. Det pågår dock redan en del aktiviteter inom nämnders och bolagsstyrelsers grunduppdrag, till exempel kartläggning av behov i lokalförsörjningsplaneringen för idrotts- och fritidslokaler, förmedling av trygghetsbostäder, teater och andra kulturaktiviteter under dagtid samt fysisk träning i anslutning till seniorluncher. Kommunen har även startat upp ett Vinnova-finansierade innovationsprojektet kallat Max 4 lax. Projektet berör boendelösningar för äldre kvinnor med låg inkomst och kommer pågå under hösten.	Alla
Utveckla Uppsalamodellen inom mark- och exploatering för att stärka den sociala hållbarheten och arbetsmarknaden (2018) Arbetet med att utveckla Uppsalamodellen för markanvisningar fortsätter. Bland annat ställer modellen sociala krav för att få ett bostadsbestånd som möter allmänhetens behov. I Rosendal säljs mark för kooperativa hyresrätter och för hyresrätter med lägre nyproduktionshyror. Arbete med att utse ankarbyggherrar för prisrimliga bostäder pågår i Östra Sala backe och ska slutföras under året. Arbetet fortsätter under 2019 och kommer att utvecklas under året.	AMN, KS	2021
Ta fram handlingsplan i syfte att förbättra ungas psykiska hälsa samt stärka samordningen mellan Uppsala kommun, Region Uppsala och Upplandsstiftelsen (2019) Enligt beslut från utvecklingsledningsgruppen för hälsa, välfärd, vård och omsorg ska handlingsplanen gälla för alla åldrar. Arbetet leds av kommunstyrelsen och arbetsprocessen genomförs i samarbete med startupföretaget doplace som utvecklar en modell för digitala workshops för offentlig sektor. Samtal förs med flera externa aktörer som till exempel Region Uppsala, Uppsala universitet och föreningsliv. Ett utkast till handlingsplan är framtaget. Dialoger ska genomföras för att få större delaktighet i grupper som berörs. Handlingsplanen förväntas vara klar i början av 2020.	KS	2020

Uppdrag

Ansvarig

Status

Fortsätta utvecklingen av främjande, förbyggande och tidiga insatser för barn och unga, bland annat genom att utöka Uppsala ungdomsjours arbete mot barn i lägre åldrar (2017) Arbete pågår med ett samlat grepp kring indikatorer inom området social hållbarhet. Den sociala kompassen implementeras inom nämnder och bolagsstyrelser som ett verktyg för prioritering av insatser ur ett socioekonomiskt perspektiv. Stöd i arbetet med sociala investeringar pågår kontinuerligt. Fyra sociala investeringar pågår, utvärdering av tre satsningar sker under 2019 och beslut om fortsatt arbete ska tas av berörda nämnder under året. Xxxxx insatser görs för att Gottsundas och Valsätras barn och unga ska klara sin utbildning och ha goda uppväxtvillkor. Två sociala investeringar pågår. Mötesplats Gottsunda och koordinatorer för ökad skolnärvaro som har fokus på området.

Arbetet med att utveckla insatser för att individer ska lämna kriminella eller extremistiska grupperingar diskuteras inom samverkan med polismyndigheten och berörda förvaltningar. I arbetet med att motverka våldsbejakande extremism sker en systematisering av arbetet med lägesbilder och en utbildningsdag planeras för kontaktpersoner. Ett förslag på Handlingsplan för psykisk hälsa i Uppsala kommun har framarbetats i en gemensam tjänstemannaberedning. Den beskriver kommunens prioriterade områden för att förbättra den psykiska hälsan och minska den ojämlika fördelningen av psykisk hälsa. Handlingsplanen omfattar hela kommunkoncernen och tar fokus på arbete riktat till befolkningen och organisationens medarbetare. Barn och unga är en särskilt prioriterad målgrupp

KS, UBN, AMN, SCN, OSN, KTN och IFN

2020

Utveckla barn- och ungas möjligheter att utöva och uppleva kultur och natur i skolan och under den fria tiden. Bland annat genom kultur- och naturgaranti. (KTN, UBN, Stadsteatern och UKK) (2017) Kommunen har påbörjat och genomfört flera processer för att stärka förutsättningarna för förskolor och skolor för att kunna ta del av kultur. Bland annat busstransporter för landsbygden och till naturskolan, ett digitalt bokningssystem för kulturprogram, en inventering av kulturlokaler i anslutning till förskolor och skolor på landsbygden samt informationsinsatser för att öka grundskolors intresse av att söka det statliga stödet Skapande skola. Kommunen arbetar också löpande med att utveckla barns och ungas tillgång till kultur under den fria tiden, bland annat genom fortsatt utveckling av kulturskolan, utveckling av kommunens evenemangskalender för barn och unga, insatser riktade till ungas eget initiativ samt ett fortlöpande utvecklingsarbete inom fritidsverksamheterna runt såväl kultur som natur.

KTN, UBN,

Stadsteatern, UKK

2021

Samarbeta med Uppsalas föreningsliv för att erbjuda sportis och kulturis som ett komplement till fritids (2019) Kommunen har initierat en dialog med Upplands idrottsförbund om utveckling av konceptet sportis. Arbetet med att skapa fler kulturaktiviteter i direkt anslutning till skoltid är påbörjat.

Föreningsbesök har gjorts i samverkan med Upplands idrottsförbund för att få aktiva föreningar att skapa aktiviteter och rekrytera nya medlemmar. Översyn av regelverk för föreningsbidrag och lokalbokning samt priskategorier för fritidsgårdar, fritidsklubbar, sportis sker för att kunna stödja verksamheten och beräknas vara klart under 2020.

IFN, UBN och KTN

2020

Utreda möjligheten för fler fritidsbanker och ett parasportotek (2019)

Arbetet med kartläggning av förutsättningar för en fritidsbank beräknas vara klart under hösten 2019 och marknadsfört innan årsskiftet. Arbetet går hand i hand med att ta fram styrdokument för Parasport. Inventering av tillgänglig material och utrustning som kan göras tillgängliga för Parasport genomförs hösten 2019.

Därefter sker sammanställning och information till fritidsbanker och Fritid för alla.

IFN

2020

Uppdrag

Ansvarig

Status

Utveckla det förbyggande arbetet för att främja psykisk hälsa (2019)

Inom kommunen pågår flera utvecklingsarbeten för att stärka den psykiska hälsan. Arbetet med utbildningen "första hjälpen för psykisk hälsa "pågår. Inom egen regin och bland biståndshandläggarna finns utbildade medarbetare "första hjälpare" inom området psykisk ohälsa som genomgått utbildningen.

Utvecklingsarbetet med att förbättra mötesstrukturen för samordnad individuell plan (SIP) pågår. Antal SIP-möten förväntas nå upp till 2018 års nivå. Inom arbetet för närvårdssamverkan deltar nämnden även i arbetet med att ta fram en handlingsplan för suicidprevention, ett arbete som ingår i handlingsplanen för psykisk hälsa som har försenats något och nu väntas vara klar under hösten.

Arbete pågår med att utbilda medarbetare i att upptäcka psykisk ohälsa och trauma hos nyanlända i samverkan med enheten för transkulturell psykiatri (ETP). Ett utvecklingsarbete pågår kring flerpartssamverkan för att få till en överenskommelse samt gemensam rutin för flerpartsmöten, mellan parterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Uppsala.

AMN, OSN, SCN, ÄLN, KTN och IFN

2020

Stärk det förebyggande arbetet mot ungdomars bruk av alkohol, spel, narkotika och andra droger samt utveckla samverkan med Region Uppsala och polismyndigheten kring barn och ungdomar med missbruksproblem (2019) För att stärka det förebyggande arbetet mot ungdomars bruk av alkohol, spel, narkotika och andra droger så pågår en revidering av det drogpolitiska programmet. Utbildningsnämnden och socialnämnden beslutade i maj om åtgärder för att stärka arbetet mot narkotika samt om uppföljning av narkotikaförekomst. Beslutet innebär bland annat förbättrade rutiner kring orosanmälningar och kompetensutveckling.

SCN, KTN och UBN

Ta fram en handlingsplan för snabbare etablering samt bättre och jämställd integration (2019) Arbetet med att sammanställa en nulägesbild över befintliga insatser för snabbare etablering och bättre och jämställd integration är påbörjad och fortsätter under hösten. Denna ska utgöra utgångspunkterna för de insatser som kommer föreslås som åtgärder i handlingsplanen.

2020

Öka kännedomen och medvetenheten om barns rättigheter genom att genomföra ett kompetenslyft om barnrätt inom kommunens verksamheter (2018) Kommunen har i samarbete med Barnombudet i Uppsala län tagit fram utbildningsmaterial för olika yrkesgrupper inom kommunen. Materialet finns tillgängligt för verksamheten på intranätet. Där finns även mall för aktivitetsplaner med tydliga steg för kompetenshöjning inom barnrätt. Stödmaterial kring barnrätt och medborgardialog med barn har tagits fram. Inventering av hur behoven av kompetensutveckling har påbörjats på flera förvaltningar. Kommunstyrelsen erbjuder stöd i arbetet och ser över möjligheterna till samverkan inom området. Fler av kommunens nämnder och bolagsstyrelser har rapporterat att de fram över kommer att ta del av de utbildningsinsatser som kommunstyrelsen har tagit fram. Uppsala kommun är med i Partnerskap för barns rättigheter tillsammans med 10 andra kommuner där kontinuerligt kunskapsutbyte sker kring barnrättsfrågor.

Under våren har temat varit delaktighet och inflytande. Arbetsmarknadsnämnden har i en av sina verksamheter ett barnnätverk med handläggare från alla enheter med fokus på barnrättsperspektiv i handläggningen.

Alla

Arbeta för att öka andelen som går och cyklar till förskola, skola och fritidsaktiviteter i vardagen (2019) Under hösten genomför kommunen en resvaneundersökning. Undersökningen går ut till alla skolor i Uppsala kommun. Den syftar till att få en bild av hur skoleleverna reser till och från skolan under en dag den aktuella perioden, samt att följa upp resultaten med samma undersökning oktober 2020 och framåt. Därefter kan en handlingsplan tas fram som bygger vidare på de arbete som kommunen idag genomför kopplat till uppdraget. Uppsala kommun har under våren 2019 deltagit i framtagande och utformning av nationell cykelkampanj inom ramen för svenska cykelstäder, som syftar till att öka barns cykling till skolan och på fritiden.

GSN och UBN

Utreda förutsättningar för att säkra den allmänna dricksvattenförsörjningen i Uppsala kommun (2019) En sammanvägd riskbedömning för hela Uppsalaåsen, med en strategi för markanvändning i syfte att bevara åsen som vattenreservoar, är genomförd. Arbetet med att ta fram en åtgärdsplan är påbörjat.

KS och Uppsala vatten

2019

Uppdrag

Ansvarig

Status

Intensifiera arbetet med att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck (2019) Arbete med att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck utvecklas. När det gäller insatser utifrån resultatet av kartläggningen av hedersförtryck och våld så pågår arbetet med att sprida resultat av den framtagna rapporten. Intresset nationellt har varit stort och flera kommuner kontaktar Uppsala för att få en bild och presentation av vårt arbete. Det pågår ett arbete med att ta fram webbutbildning till skolpersonal avseende barn, ungdomar, våld och heder. Vidare har kontakt tagit med Allmänna arvsfonden för att diskutera medel att söka för att jobba med en modell för skolan, socialtjänst, fritid och omsorgsförvaltningen. I syfte att jobba mer teamorienterat i ärenden som avser HRV.

SCN, UBN, OSN och KTN

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Med stöd av sociala investeringar särskilt stärka det förebyggande arbetet för barn och unga gällande psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet, skolfrånvaro samt missbruk (2017) Arbetet med barnperspektivet fortsätter och fördjupas successivt. Inom försörjningsstöds-verksamheten pågår ESF-projektet Fokus familjen där ett multikompetent team arbetar med familjer som haft försörjningsstöd under en lång tid i syfte att dessa ska nå egen försörjning eller ta steg närmare arbetsmarknaden. Ansökan om sociala investeringar till Sofia- projektet beviljades av kommunstyrelsen i april. Projektet ska arbeta med att uppmärksamma barn till missbrukande föräldrar och förbättra stödet både till barn och deras föräldrar

KS, AMN, UBN, SCN, KTN

att uppdra till kommunstyrelsen och Uppsala Vatten och Avfall AB att se över hur vattenprogrammet kan relatera till och eventuellt inkludera dagvattenprogam och VA-policy enligt förslag i bilaga 14

Beslutspunkten ingick i Uppföljning av program och planer 2018 (KSN-2018-3089)

§30 2019-01-28. Uppdatering av Vattenprogrammet. Omarbetningen omfattar bland annat att säkerställa att programmet följer kommungemensam utformning. Vattenprogrammet omarbetas till att följa aktuell struktur för program, implementera andra program som ex Dagvattenprogram samt kompletteras med kapitel om ekosystemtjänster.

KS, Uppsala Vatten

2019

att uppdra till socialnämnden, omsorgsnämnden, äldrenämnden, utbildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnden att träffa en lokal överenskommelse med Region Uppsala om riskbruk, missbruk och beroende Beslutspunkten ingick i Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende i Uppsala län (KSN-2018-3777) §59 2019-04-10.

Kommunfullmäktige beslutade i november att ingå i en överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende för Uppsala län med bl a övriga kommuner i länet och Region Uppsala. Respektive kommun i länet ska sedan träffa en lokal överenskommelse med Region Uppsala. Denna överenskommelse håller på att tas fram. Mycket fokus ligger individnära och behandling och berör därför främst andra sociala nämnder. Beslut om den lokala överenskommelsen förväntas tas under 2020.

UBN, AMN, SCN, OSN, ÄLN

2020

att uppdra till socialnämnden att revidera handlingsplan mot kvinnofridskränkningar, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck i sin helhet

Beslutspunkten ingick i Uppföljning av program och planer 2018 (KSN-2018-3089)

§30 2019-01-28 Uppdraget är inte påbörjat.

SCN

		NUVÄRDE		JÄMFÖR- VÄRDE	MÅL- SÄTTNING
INDIKATORER						TREND
	TOTALT	KVINNOR	MÄN
4.1. Ohälsotal bland Uppsalas invånare 16-64 år (0000)	00	00	00	00	Minska	🡾
4.1a. Genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med lägst ohälsotal (2018) 4.1b. Genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med högst ohälsotal (2018)	7 35	-	-	7 36	Minska skillnad	Skillnad består
4.2. Upplevd hälsa
4.2a. Invånare 18-84 år med bra självskattat hälsotillstånd, genomsnittlig andel de fyra senaste åren (2018)	76	74	78	73	Öka	🡺
4.2b. Invånare 18-84 år med nedsatt psykiskt välbefinnande, genomsnittlig andel de fyra senaste åren (0000)	00	00	00	00	Minska	🡺
4.2c. Ungdomar som uppger att de mår bra eller mycket bra, andel (2019) 4.2d. Ungdomar som uppger att de mår bra eller mycket bra, andel, som uppger att de har annan könstillhörighet (2017)	70 45	61 -	80 -	69 43	Öka Öka	🡺 🡺
4.3. Invånare 16-84 år som blivit utsatta för kränkande behandling, genomsnittlig andel de fyra senaste åren (2018)	22	24	20	28	Minska	~
4.4. Invånare 16-84 år som saknar tillit till andra, genomsnittlig andel de fyra senaste åren (2018)	22	24	20	28	Minska	🡺
4.5. Ungdomar som tycker att man kan lita på de flesta människor, andel (2017)	44	48	39	45	Öka	-
4.5a. Ungdomar som bott i Sverige 10 år eller mer (2017) 4.5b. Ungdomar som bott i Sverige 5-9 år (0000)	00 00 00	00 00 75	64 55 53	57 44 37	Minska skillnad	-
4.5c. Ungdomar som bott i Sverige mindre än 5 år (2017)
4.6. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (2016)	4,3	-	-	5,8	Minska	🡽
4.7. Invånare i hushåll med låg inkomst med hänsyn till hushållets storlek och sammansättning, andel (2017)	14	-	-	16	Minska	🡺
4.7a. Födda i Sverige 0-19 år	13	-	-	17	Minska	🡺
4.7b. Födda utomlands 0-19 år	43	-	-	60	Minska	🡽
4.7c. Födda i Sverige 20+ år	11	-	-	12	Minska	🡺
4.7d. Födda utomlands 20+ år	25	-	-	33	Minska	🡽
4.7e. Födda i Sverige eller utomlands 65+ år	14	-	-	16	Minska	🡺

4.1. Källa: Kolada (N00957). Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Nuvärde avser 2018. Uppdateras en gång per år (februari).

4.1a-b. Källa: SCB. Redovisningen är gjord utifrån resultat på nyckelkodsnivå 5, som är områden som i genomsnitt innehåller ca 500 boenden. 4.1.a visar medelvärdet för de 25 procent av dessa områden som har de lägsta värdena. 4.1.b visar medelvärdet för de 25 procent av dessa områden som har de högsta värdena. Nuvärde avser 2016. Uppdateras en gång per år (maj). Jämförvärde: avser 2017.

4.2a. Källa: Kolada (U01405), Nationella folkhälsoenkäten. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras vartannat år (november).

4.2b. Källa: Kolada (U01406), Nationella folkhälsoenkäten. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras vartannat år (november).

4.2c-d. Källa: Xxx och hälsa ung. Avser elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasieskolan. Nuvärde avser 2019 och för c 2017. Jämförvärde: länet totalt. Uppdateras vartannat år (hösten samma år som undersökningen genomförs).

4.3. Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras vartannat år (november).

4.4. Källa: Kolada (U01413), Nationella folkhälsoenkäten. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras vartannat år (november).

4.5. Källa: Xxx och hälsa ung. Måttet avser ungdomar i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasieskolan. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: länet totalt. Frågan är så ny att det inte går att utläsa någon trend. Uppdateras vartannat år (hösten samma år som undersökningen genomförs).

4.6. Källa: Kolada (N31807). Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (augusti).

4.7. och 4.7a-d. Källa: xxx.xx (excelfil ”Andel personer i hushåll med en låg disponibel inkomst per ke, efter födelseregion och kommun”) 4.7e. Källa: Kolada (N01401). Indikatorn avser antal personer som bor i hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av medianinkomsten för samtliga. Jämförelse: genomsnitt R9-kommuner. Uppgift om kön saknas. Nuvärde avser 2017. Uppdateras en gång per år (februari).

Inriktningsmål 5

Uppsalas invånare ska ha bostad och arbete

Agenda 2030 pekar på att fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Alla länder behöver inkluderas oavsett deras ekonomiska status, eftersom fattiga människor även finns i rika länder och medelinkomstländer. Det globala målet om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt lyfter fram vikten av att verka för en tillväxt som är inkluderande och långsiktigt hållbar och för en full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Ett av delmålen handlar om att till 2030 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. Ett annat delmål är att till 2030 väsentligen öka det antal ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland tekniska färdigheter och yrkeskunnande, för sysselsättning, anständigt arbete och entreprenörskap. Agenda 2030 lyfter även fram betydelsen av fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder.

En bostadsmarknad för alla

Arbetet med att skapa förutsättningar som bidrar till lägre boendekostnader fortsätter. Bland annat prövas nya lösningar vid markanvisning. Flera markanvisningar har gjorts till hyresrättsaktörer som planerar att bygga med statligt investeringsstöd. Det förväntas leda till mindre, klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. Ett samarbete med en så kallad ankarbyggherre har inletts för Östra Sala backe med målet att driva utvecklingen för klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. I Rosendal har kommunen anvisat mark för ett nytt boendekoncept, ”Raw property”, som ska skapa maximal flexibilitet för boende. Konceptet gör det möjligt att sänka priset för den som flyttar till bostaden. Under 2019 planerar Uppsalahem att bygga typhus i Bäcklösa och utreder möjligheterna att bygga fler typhus för att på så vis minska byggkostnaderna. Bolagsstyrelsen arbetar även med kostnadssparande och hyresgästvänliga lösningar vid renoveringar.

Kommunen genomför handlingsplanen Bostad för alla och det pågår ett arbete med en ny riktlinje för bostadsförsörjning. I tidiga skeden inför bygglov diskuteras hur kommunen kan ta vara på nya kreativa idéer om bostadsformer. Uppsalahem riktar ett pågående nyproduktionsprojekt (Dansmästaren) för ungdomar och studenter. Utöver det ser bolagsstyrelsen över möjligheterna att utöka antalet ungdomsbostäder i det befintliga beståndet. Uppsalahem planerar även att införa kompiskontrakt och Uppsala Bostadsförmedling för en dialog med hyresvärdar för att möjliggöra kompiskontrakt i den digitala tjänsten.

Kommunen verkar för fler seniorbostäder med gemensamhetslokaler och moderna servicehus. Arbete sker utifrån en bostads- och lokalförsörjningsplan som utgår från äldres behov av tryggt boende och social samvaro. Alternativa boendeformer utreds och kriterier för subventionering av trygghetsbostäder revideras. Flera initiativ pågår för att stärka samarbetet med byggaktörer som utvecklar bostäder för äldre.

Behovet av bostad med särskild service (enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 9:9) är större än kommunens tillgång. En behovsanalys visar att ytterligare utbyggnad med cirka 30 lägenheter behövs fram till år 2025.

Kommunen arbetar med att klargöra och säkra behovet av bostadssocial resurs och en fungerande boendekedja. En sammanställning görs av behoven av genomgångslägenheter, bostadssociala kontrakt och egna kontakt. Arbetet är inriktat mot målgrupperna ensamkommande, våldsutsatta och personer med en missbruksproblematik. Förändringar i boendekedjan för ensamkommande pågår i form av att stödboende görs om till genomgångsboende. Det innebär att de boende får egna kontrakt, vilket är ett steg i att klara eget boende och nå ett självständigt liv. När det gäller arbetet mot hemlöshet fortlöper detta enligt överenskommelsen med Stadsmissionen. Arbetet med Bostad först fortsätter för att fler personer ska få tillgång till insatser.

En arbetsmarknad för alla

Näringslivets kompetensförsörjning har hög prioritet och samverkan med näringslivet är viktig för att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen. Det finns flera näringslivsfrämjande uppdrag även inom andra inriktningsmål, exempelvis kring att förstärka näringslivsutvecklingen, beakta näringslivsperspektivet i kommunala beslut, stödja sociala företag och analysera förbättringsarbetet av näringslivsklimatet.

Kommunen arbetar utifrån en handlingsplan för att främja sociala företag och under inriktningsmål 1 arbetar kommunen med ett uppdrag om att inrätta en mikrofond för sociala företag.

Andelen uppsalabor i behov av ekonomiskt bistånd ökar och även kostnaderna för detta. Organisationsförändringar och förändrat arbetssätt hos Arbetsförmedlingen har lett till större efterfrågan av kommunens stöd och insatser. För att motverka ökningen av kommunala insatser arbetar kommunen för att fler uppsalabor ska ha en egen hållbar försörjning. Kommunen har etablerat ett utbildnings- och jobbcenter i Gottsunda där möjlighet ges till att studera inom vuxenutbildning, svenska för invandrare och på distans. Insatserna i Gottsunda kommer successivt att öka med fler utbildningar och mer kommunal verksamhet. Kommunen undersöker även möjligheten att starta ett lärlingscentrum för att öka antalet lärlingar och förbättra samarbetet med näringslivet.

Genom tidiga satsningar på feriearbete förbättras ungdomars erfarenheter, kontakter och nätverk inför kommande yrkesliv. Kommunen erbjöd alla ungdomar som avslutade årskurs 9 ett sommarjobb och totalt fick drygt 2 400 ungdomar möjligheten att arbeta under sommaren. Antal organisationer föreningar och företag som tagit emot sommarjobbare via kommunen har dock minskat 2019 jämfört med 2018.

Det pågår flera projekt för att påskynda och stärka etableringen och integrationen av nyanlända, bland annat ett nämndövergripande projekt för att fler nyanlända ska klara av sina studier och få kontakt med arbetsmarknaden. Kommunens verksamheter använder i olika grad kommunens egna sysselsättnings- och arbetsmarknadsverksamheter för intern service. Flera delar av kommunen ser över om de kan öka stödet från daglig verksamhet eller anställa extratjänster eller nystartsjobb.

Enligt den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken från Statistiska centralbyrån har jobbtillväxten understigit en årstakt om 2 000 nya jobb sedan slutet av 2018. Det beror bland annat på att konjunkturen avmattats sedan mitten av 2017. För att förbättra förutsättningarna för näringslivet gör kommunen mark tillgänglig för verksamheter. Kommunen har särskilda näringslivsansvariga inom detaljplaneverksamheten för att

sätta extra fokus på näringslivets behov. Förutsättningarna för fler arbetstillfällen skapas även genom den pågående etableringen av ett internationellt talangcenter, en utbildning för operatörer inom life science samt revidering av riktlinjer för studentsamarbete och prao.

Den senaste årsstatistiken visar att arbetslösheten minskat något över tid. Män är fortfarande arbetslösa i högre grad än kvinnor. Skillnaden mellan den fjärdedel bostadsområden med lägst arbetslöshet jämfört med den fjärdedel bostadsområden med högst arbetslöshet har minskat något vid den senaste mätningen från förra hösten. Andelen invånare 17–24 år som varken studerar eller arbetar har minskat något och minskningen är jämnt könsfördelad. Andelen nyanlända som lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar) har ökat markant och mest i Uppsala jämfört med jämförbara kommuner.

Kommunfullmäktiges uppdrag inom inriktningsmålet löper på enligt plan. Två av tre kvarvarande uppdrag är färdiga och ett går enligt plan. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag

Ansvarig

Status

Tillsammans med näringslivets olika aktörer skapa förutsättningar för 2000 nya arbetstillfällen årligen (2019) Näringslivets kompetensförsörjning har hög prioritet. Bland annat startas ett projekt för mottagningsfunktion för internationella talanger och start av en utbildning av produktionsoperatörer i Uppsalas största exportindustri (Life Science). Det pågår en revidering av riktlinjer för studentsamarbete samt praktisk arbetslivsorientering (prao).

Enligt den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken från SCB indikeras att det inte skapas 2 000 nya jobb per år. Jobbtillväxten har understigit en årstakt om 2 000 nya jobb sedan slutet av 2018, främst på grund av en konjunkturavmattning sedan mitten av 2017.

2022

Bidra till ökad tillgång på mark och lokaler i olika prisklasser och lägen för företag som behöver växa eller önskar etablera sig i Uppsala (2017) Kommunen gör strategiska köp av mark enligt en markförvärvsplan. Det pågår ett arbete med att göra mark i olika geografiska lägen tillgänglig för behov inom näringslivet. Det finns, i dagsläget, ingen översiktlig redovisning över var byggbar mark för näringslivet finns. Kommunen har särskilda näringslivsansvariga inom detaljplaneverksamheten för att sätta extra fokus på näringslivets behov.

PBN, KS

2021

I samarbete med civilsamhället och näringslivet utveckla ungdomars möjligheter till feriearbete vid fler tillfällen under året än sommaren för att de ska få erfarenheter, kontakter och nätverk inför kommande yrkesliv (2019) Kommunen har en kontinuerlig samverkan kring subventionerade sommarjobb med olika arbetsplatser inom kommunen, föreningslivet och näringslivet. Ett antal ungdomar erbjöds feriearbete under påsklovet och nu pågår planering inför höstlovet. En utredning som omfattar möjligheterna till samarbete med civilsamhället kring feriearbete har påbörjats. Alla ungdomar som avslutade årskurs 9 blev erbjudna ett sommarjobb. Totalt har 2408 ungdomar blivit erbjudna ett sommarjobb genom kommunen. Antal organisationer föreningar och företag som tagit emot sommarjobbare via kommunen har minskat 2019 jämfört med 2018.

AMN

2020

Uppdrag

Ansvarig

Status

Etablera lärcentrum med vuxenutbildning, SFI och arbetsmarknadsverksamhet i Gottsunda för att förbättra tillgängligheten med avsikt att särskilt stärka nyanlända kvinnors ställning på arbetsmarknaden (2019) Kommunen har etablerat ett utbildnings- och jobbcenter i Gottsunda med möjligheten att studera vuxenutbildning, svenska för invandrare och studera på distans. Verksamheten har haft tillfälliga lokaler men kommer under hösten att flytta in i permanenta lokaler. De permanenta lokalerna möjliggör starten för fler utbildningar och mer kommunal verksamhet. De tillfälliga lokalerna kommer att utvecklas till en plats för öppna arbetsmarknadsinsatser, stimulera entreprenörskap, samhällsinformation och en samverkans- och mötesyta.

KS och AMN

2019

I större utsträckning använda kommunens egna sysselsättnings- och arbetsmarknadsverksamheter för intern service (2018)

Kommunens verksamheter använder i olika grad kommunens egna sysselsättnings- och arbetsmarknadsverksamheter för intern service. Både arbetsmarknadsnämnden och omsorgsnämnden verkar för att fler ska förstå möjligheten att använda de tjänster som erbjuds. Flera delar av kommunen har planer på att öka stödet från exempelvis daglig verksamhet och nystartsjobb. Det är över lag vanligare att nämnderna använder sådan intern service än att bolagsstyrelserna gör det. Flera bolagsstyrelser uppger att de inte har ytterligare behov eller möjligheter att använda kommunens sysselsättnings- och arbetsmarknadsverksamheter för intern service.

Alla

2019

Underlätta ungas etablering på bostadsmarknaden genom fler ungdoms- och studentbostäder samt möjliggöra andra boendelösningar så som kompiskontrakt (2019) Det pågår ett arbete med en ny riktlinje för bostadsförsörjning. I samband med det kartläggs ungas behov av bostad som en av målgrupperna. I tidiga skeden inför bygglov diskuteras hur kommunen kan ta vara på nya kreativa idéer om bostadsformer. Uppsalahem riktar ett pågående nyproduktionsprojekt (Dansmästaren) mot ungdomar och studenter. Utöver det ser bolagsstyrelsen över möjligheterna att utöka antalet ungdomsbostäder i det befintliga beståndet och kommer eventuellt genomföra en översyn av uthyrningspolicyn. Uppsalahem planerar även att införa kompiskontrakt och Uppsala Bostadsförmedling för en dialog med hyresvärdar för att möjliggöra kompiskontrakt i den digitala tjänsten. Uppsala kommuns Fastighets AB avstår från att arbeta med uppdraget med hänvisning till att bostäderna förmedlas via Uppsala Bostadsförmedling.

KS, PBN,

Bostadsförmedlingen, Uppsalahem och UKFAB

2020

Genom innovation och nya lösningar vid byggande och förnyelse av bostäder skapa förutsättningar som bidrar till lägre boendekostnader (2018) Projekt där byggherren har en ambition att åstadkomma låga boendekostnader värderas högt i samband med projektprioritering.

Kommunen har inlett ett samarbete med en ankarbyggherre för Östra Sala backe med målet att driva utvecklingen för klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. I Rosendal har Uppsala kommun anvisat mark till ”Raw property” för att skapa maximal flexibilitet för boende genom ett nytt boendekoncept. Konceptet gör det möjligt att sänka priset för den som flyttar till bostaden. Under 2019 planerar Uppsalahem att bygga typhus i Bäcklösa och utreder möjligheterna att bygga fler typhus för att på så vis minska byggkostnaderna. Bolagsstyrelsen arbetar även med kostnadssparande och kundvänliga lösningar vid renoveringar.

KS, PBN,

Uppsalahem, UKFAB

2021

Uppdrag

Ansvarig

Status

Fortsätta utvecklingen av en egenförvaltad bostadssocial resurs med

2 000 bostäder med tillhörande boendekedja för prioriterade målgrupper för att minska tillfälliga och dyra boendelösningar (2018)

Flera av kommunens verksamheter samverkar aktivt kring uppdraget. En sammanställning görs av behoven av genomgångslägenheter, bostadssociala kontrakt, egna kontakt för samtliga målgrupper. Syftet är att alla som har behov av lägenhet på kortare eller längre sikt ska gynnas av en tydlig boendekedja. Arbetet är inriktat på målgrupperna ensamkommande, våldsutsatta och personer med en missbruksproblematik. Förändringar i boendekedjan för ensamkommande pågår i form av att stödboende görs om till genomgångsboende. Det innebär att de boende får egna kontrakt, vilket är ett steg i att klara eget boende och nå ett självständigt liv. När det gäller arbetet mot hemlöshet fortlöper detta enligt överenskommelsen med Stadsmissionen. Arbetet med "Bostad först" fortsätter för att fler personer ska få tillgång till insatser.

KS,

Bostadsförmedlingen, SCN och AMN

2021

Undersök möjligheten att starta ett lärlingscentrum (2019)

Kommunens utbildningsverksamheter samarbetar kring uppdraget i syfte att öka antalet lärlingar och förbättra samarbetet med näringslivet.

UBN

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Öka byggande av flerfamiljshus på landsbygden (2017) Uppsalahem har pågående detaljplanearbete i Storvreta, Länna, Björklinge och Bälinge. För delar av dessa orter överväger kommunen vilka fastigheter som är lämpliga för att bygga gruppbostäder samt vårdboenden. Uppdraget i nuvarande form är färdigt och fångas upp av uppdraget Möjliggöra för fler och mer blandat byggande i tätorterna på landsbygden (PBN och KS) inom inriktningsmål 3.

Uppsalahem, KS, PBN

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Genom ökad samordning förkorta den tid det tar för nyanlända att få egen försörjning (2017) Flera nämnder och bolagsstyrelser uppger att de är färdiga med uppdraget. Exempelvis har samordningsformer kring nyanländas försörjning etablerats. Flera projekt för att påskynda och stärka etableringen och integrationen av nyanlända pågår och är i färd att avslutas, exempelvis ett nämndövergripande projekt för att fler nyanlända ska klara av sina studier och få kontakt med arbetsmarknaden. Xxxxx rapporterar att fortsatt utveckling sker inom ramen för ordinarie verksamhetsansvar, exempelvis samverkan för att ta fram modeller för att förkorta tiden för nyanlända att få egen försörjning. Uppdraget bedöms bli färdigt under året.

Alla

2019

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Utifrån strukturella hinder, behov av stöd och samordning samt strategiska utvecklingsområden utveckla stödet till sociala företag (2017) De flesta deltagande nämnder uppger att de är färdiga med uppdraget.

Exempelvis har en handlingsplan för att främja sociala företag tagits fram av berörda nämnder och i dialog med sociala företag och myndigheter.

Kommunstyrelsen fortsätter att arbeta med uppdraget att inrätta en mikrofond för sociala företag inom ramen för inriktningsmål 1. Uppdraget bedöms därför vara färdigt i sin nuvarande form.

AMN, SCN, OSN, KTN

och KS

		NUVÄRDE		JÄMFÖR- VÄRDE	MÅL- SÄTTNING
INDIKATORER						TREND
	TOTALT	KVINNOR	MÄN
5.1. Färdigställda bostäder per 1000 invånare (genomsnitt senaste tre åren), antal (2018)	8,5	-	-	6,0	Öka	🡽
5.2. Hyresrätter i bostadsbeståndet, andel (2017)	37	-	-	46	Öka	🡺
5.3. Genomsnittlig väntetid till särskilt boende för 65- år, antal dagar (2018)	49	52	45	53	Minska	🡾
5.4. Arbetslösa, andel (2018)	4,3	3,8	4,7		Minska	🡺
5.4a. Genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med lägst arbetslöshet 5.4b. Genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med högst arbetslöshet	1,3 9,9	- -	- -	- -	Minska skillnad	-
5.5. Förvärvsarbetande 20-64 år, andel (0000)	00	00	00	00	Öka	🡽
5.5x. xxxxxxx födda 5.5b. utrikes födda	81 61	81 58	82 64	83 60	Minska skillnad	Skillnad minskar
5.6. Invånare 17-24 år som varken studerar eller arbetar (UVAS), andel (2017)	5,5	4,8	6,3	7,5	Minska	🡾
5.7. Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (2018)	51	35	61	45	Öka	🡽

5.1. Källa: SCB. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner 2017. Uppdateras en gång per år (mars för Uppsala, december för jämförelsekommuner).

5.2. Källa: SCB. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner 2017. Uppdateras en gång per år (maj).

5.3. Källa: Kolada (U23401). Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (januari).

5.4. Källa: SCB per nyckelkodsområde 5. Nuvärde avser 2018-10-31. Jämförvärde saknas eftersom 2017 baseras på en ny områdesindelning. Det går därför inte att göra detaljerade jämförelser mellan år. Uppdateras en gång per år.

5.5. Källa: SCB. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (december).

5.6. Källa: Kolada (N02906). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (oktober).

5.7. Källa: Kolada (N00973). Nuvärde avser 2018. Jämnförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (maj).

Inriktningsmål 6

Uppsalas alla barn och elever ska klara sin utbildning, nå sin gymnasieexamen och utmanas i sitt lärande

Agenda 2030:s mål 4 handlar om att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och att främja livslångt lärande för alla. Utbildningsfrågor ska ses utifrån behovet av kunskapsinhämtning under hela livet och då särskilt kopplat till möjligheten till deltagande i näringsliv, arbetsliv och samhällsliv. All utbildning ska främja värderingar, kunskaper och färdigheter som bidrar till hållbar utveckling.

En kunskapsskola för alla

Kommunen fortsätter sitt deltagande i den nationella satsning med statsbidrag för ökad personaltäthet i lågstadiet och fortsätter också utvecklingen av arbetet inom den läsa-, skriva-, räknagaranti som genomfördes 2018, med bland annat bedömningsstöd i förskoleklass. Förslag till riktlinjer för tilläggsbelopp tas fram vilken ger varje barn det stöd som behövs för en fungerande skolgång. Utvecklingsgrupper för NO-ämnen anordnas på elevers lediga tid i samverkan med universitetet och en uppdragsutbildning anordnas från hösten för lärare som undervisar elever som är särskilt begåvade. En uppdragsutbildning anordnas från hösten 2019 för lärare som undervisar elever som är särskilt begåvade.

Satsningar på lärande

Kommunen vidareutbildar medarbetare inom förskolan och har beslutat att handla upp fler förskolebussar. En nulägesbeskrivning för simundervisningen tas fram.

Kommunen arbetar för att utöka verksamheten med lärarassistenter.

Uppsala kulturskolas utveckling går vidare i något lägre takt på grund av minskade anslag. El Sistema-verksamheten, som utökats till Gottsunda, fortsätter enligt plan till hösten. Kommunen tillsätter supermentorer i gymnasieskolan från och med hösten 2019 och prövar också socialarbetare i skolan. Andra insatser är att pröva central rättning på prov i gymnasiet och att utreda möjligheten att starta en resursskola.

För många elever ges bra förutsättningar i Uppsala att klara sina utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen och i särskild utbildning för vuxna (Lärvux). Antalet elever förväntas fortsatt öka när sfi-eleverna går vidare i utbildningssystemet. Nya avtal inom vuxenutbildningen med höga kvalitetskrav medför att kostnaderna för utbildningsplatser i extern regi ökar jämfört med tidigare. Vuxenutbildningens antagning där i princip alla som ansöker om vuxenutbildning blir antagna kommer att behöva ses över. Egenregikostnaderna för vissa yrkesutbildningar är för höga. Detta beror främst på små gruppstorlekar i förhållande till lärarresurser. Arbete med att se över och minska kostnaderna för egen regi pågår. Arbetet med att erbjuda ett ökat utbud av yrkesutbildningar för elever inom Lärvux fortsätter. Ett större utbud av yrkesutbildningar kan innebära att fler elever ges ökade förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Det finns tankar om att ta fram lärlingsutbildningar för elever inom Lärvux.

En lärvänlig arbetsmiljö

Med stöd av statsbidrag fortsätter deltagandet i en nationell satsning för minskade barngrupper i förskolan.

Trivseln i skolan har minskat något, pojkarna trivs bättre i skolan och skillnaden mellan könen ökar något. Kommunen utreder förutsättningarna att inrätta digitala kuratorer i grundskolan eller att på andra digitala sätt öka tillgängligheten till elevhälsan.

Satsningen på pulshöjande aktiviteter inom skolan fortsätter och ska följas upp för att bedöma effekterna på elevernas lärande och hälsa.

Kommunen ska se över skolornas ljudmiljöer i syfte att främja studiero och måluppfyllelse. Arbetsmiljön i grundskola och vuxenutbildning ska också anpassas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inom vuxenutbildningen ska kommunen utreda vad som är lämpligt och möjligt att göra för elever med neuropsykiatriska funktionshinder.

Kommunfullmäktiges uppdrag inom inriktningsmålet löper på enligt plan och fyra uppdrag är färdiga. I det kvarvarande uppdraget går arbetet enligt plan. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag	Ansvarig	Status
Förbättra kompetensförsörjningen inom förskolan genom vidareutbildning och karriärbytarspår för medarbetare (2019) Vidareutbildning av medarbetare inom förskolan pågår.	KS och UBN
Fortsätta arbetet med att minska barngruppernas storlek i förskolan med målet att alla förskolor ska nå Skolverkets riktmärken (2019) Med stöd av statsbidrag fortsätter deltagande i nationell satsning för minskade barngrupper i förskolan.	UBN
Utöka verksamheten med förskolebussar och förbättra infrastruktur för målpunkterna och angöringspunkter så att barn kan erbjudas mer utomhuspedagogik och vistelse i naturen (2018) Upphandling beslutad om fler förskolebussar. Förberedande arbete pågår gällande infrastruktur för målpunkter och angöringspunkter.	UBN, KS, GSN, Skolfastigheter, Sport- och rekreationsfastigheter
Fortsätta satsningen på tidiga insatser i grundskolans lägre årskurser (2017) Fortsatt deltagande i nationell satsning med statsbidrag för ökad personaltäthet i lågstadiet. Fortsatt utveckling av arbetet inom den läsa-, skriva-, räknagaranti som genomfördes 2018 med bland annat bedömningsstöd i förskoleklass.	UBN
Riktlinjer för tilläggsbelopp ska tas fram som ger varje barn det stöd som behövs för en fungerande skolgång (2019) Riktlinjer för tilläggsbelopp beslutade.	UBN och KS
Intensifiera arbetet med genomförandet av handlingsplan för särbegåvade elever (2018) Utvecklingsgrupper för NO-ämnen anordnat på elevers lediga tid i samverkan med universitetet. En uppdragsutbildning anordnas från hösten 2019 för lärare som undervisar elever som är särskilt begåvade.	UBN
Genomföra en satsning på pulshöjande aktiviteter inom skolan (2019) Projektet är genomfört och en uppföljning sammanställs.	UBN
Utreda möjligheten att i grundskolan förbättra elevers tillgänglighet till en likvärdig elevhälsa genom till exempel digitala kuratorer (2019) Förutsättningarna att inrätta digitala kuratorer i grundskolan eller på annat sätt genom digitala verktyg öka tillgänglighet till olika kompetenser inom elevhälsan utreds.	UBN
Genomlysa elevers möjlighet till simundervisning i skolan (2019) En nulägesbeskrivning för simundervisningen tas fram.	UBN

Uppdrag	Ansvarig	Status
Initiera en översyn av skolornas ljudmiljöer i syfte att främja studiero och måluppfyllelse (2019) Planering av översyn pågår.	UBN och MHN
Förbättra arbetsmiljön i kommunens förskolor och skolor genom att vidta ljuddämpande och stressreducerande åtgärder (2019) Arbete pågår kontinuerligt.	Alla
Fortsätta utveckla barn och ungas möjligheter till skapande verksamhet, genom utbyggnad och utveckling av kulturskolverksamheter (2017) Uppsala kulturskolas utveckling går vidare i något lägre takt genom minskade anslag för utveckling. El Sistema-verksamheten, som utökats till Gottsunda, fortsätter enligt plan hösten 2019 med i Stenhagen och Gottsunda.	KTN	2020
Permanenta och utöka verksamheten med lärarassistenter så att fler skolor omfattas (2019) Arbete med utökning av verksamheten med lärarassistenter slutfört.	UBN
Genomföra projekt där tre alternativ - supermentorer, utökad elevhälsa och socialsekreterare med placering i skolan – prövas (2019) Tillsättande av supermentorer inom gymnasieskolan med start hösten 2019. Socialarbetare i skolan prövas.	UBN och SCN
Arbetsmiljön i grundskola och vuxenutbildning ska anpassas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (2019) Det arbete som i samarbete med SPSM har påbörjats inom grundskolan ska fortsätta. Inom vuxenutbildningen ska utredas vad som är lämpligt och möjligt att NPF-säkra i verksamheten (NPF-neuropsykiatriska funktionshinder).	UBN och AMN
Central rättning av nationella prov ska prövas (2019) Seminarier har genomförts i samarbete med universitetet för internt anlitade rättande lärare. Erfarenheterna håller på att sammanställas.	UBN
Utred möjligheten att starta en resursskola (2019) Utredning pågår.	UBN
KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018: Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter (2017) Nämnderna är färdiga med uppdraget och skolfastigheter rapporterar att de uppfyller myndighetskrav och beaktar tillgängligheten för barn och personer med funktionsnedsättning. Under 2018 studerades utemiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv och resultaten ligger till grund för projektering och underhåll av utemiljöer.	KS, UBN, AMN och Skolfastigheter	2019

NUVÄRDE

INDIKATORER

JÄMFÖR-

VÄRDE

MÅL-

SÄTTNING

TREND

TOTALT

KVINNOR

MÄN

6.1. Medelvärdet för andel positiva svar på samtliga frågor i föräldraenkäten, lägeskommun (2019)

Öka

🡺

6.2. Trivsel i skolan (0000)

Öka

6.2a. Xxxxxxx för barn som har bedömd klinisk psykisk ohälsa

6.2b. Xxxxxxx för barn som inte har bedömd klinisk psykisk ohälsa

Minska skillnad

6.3. Grundskoleelever som är behöriga till yrkesinriktade program i gymnasieskolan, lägeskommun, andel (2018)

Öka

6.4. Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9, 17 ämnen, lägeskommun (2018)

238

253

226

227

Öka

6.5. Elever med minst B i samtliga ämnen årskurs 9, kommunala skolor, andel (2018)

4,5

8,1

1,8

4,5

Öka

🡺

6.6. Gymnasieelever med examen inom tre år, lägeskommun, andel (2018)

Öka

🡽

6.7. Elever med minst E i samtliga kurser, avgångselever gymnasieskolan, kommunala skolor, andel (2018)

Öka

6.8. Grundläggande kurser vuxenutbildning, andel godkända (2018)

Öka

🡽

6.9. Gymnasiala teoretiska kurser vuxenutbildning, andel godkända (2018)

Öka

🡺

6.10. Yrkesutbildningar vuxenutbildning, andel godkända (2018)

Öka

6.11 Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år (2017)

Öka

🡾

6.1. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2019. Jämförvärde: föregående år. Uppdateras en gång per år (maj).

6.2. Källa: Xxx och hälsa – ung. Avser ungdomar i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasieskolan. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: länet totalt. Särredovisningen är för ny för att det ska gå att se trend. Uppdateras vartannat år (hösten samma år som undersökningen genomförs).

6.3. Källa: Kolada (N15424). Nuvärde avser läsåret 2017/18. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Från och med år 2016 finns inte elever med okänd bakgrund (tillfälliga personnummer) med i den officiella statistiken. Uppdateras en gång per år (oktober).

6.4. Källa: Kolada (N15504). Nuvärde avser läsåret 2017/18. Från och med år 2016 finns inte elever med okänd bakgrund (tillfälliga personnummer) med i den officiella statistiken. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (oktober).

6.5. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: Uppsala 2016. Uppdateras en gång per år (preliminärt augusti, definitivt november).

6.6. Källa: Kolada (N17448). Nuvärde avser läsåret 2017/18. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Ökningen består åtminstone delvis av att elever med okänd bakgrund (tillfälliga personnummer) inte längre finns med i den officiella statistiken från och med 2016. Uppdateras en gång per år (december).

6.7. Egen uppföljning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: Uppsala 2017. Måttet är så nytt att det inte går att utläsa trend. Uppdateras en gång per år (augusti).

6.8. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner 2017. Uppdateras en gång per år (februari).

6.9. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner 2017. Uppdateras en gång per år (februari).

6.10. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner 2017. Uppdateras en gång per år (februari).

6.11. Källa: Kolada (U09810). Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Nuvärde avser 2017. Uppdateras en gång per år (juni).

Inriktningsmål 7

Uppsala ska vara en äldrevänlig kommun och invånare med funktionsnedsättning ska uppleva trygghet, frihet och tillgänglighet

Agenda 2030:s mål 3 är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Ett av FN:s delmål är att till 2030 minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar, med en tredjedel genom förebyggande insatser och behandling samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. Ett annat delmål är att stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive alkohol. FN lyfter inom flera områden fram personer med funktionsnedsättning och äldre personer som prioriterade målgrupper när det gäller bland annat näringsrik mat, transporter, grönområden och offentliga platser.

Tillgång till samhället

Kommunen har påbörjat en utredning om förutsättningarna för införande av ett lokalt seniorkort för lokaltrafiken och inlett en dialog med Region Uppsala och utreder också kostnaderna för att sänka färdtjänstavgifterna till samma nivå som kollektivtrafiken. För att motverka det digitala utanförskapet hos äldre ställer kommunen krav på nätverk och wi-fi i lokaler. Den absoluta merparten av vård-och omsorgsboenden kan leverera Wifi i lägenheterna. För tillgång för besökare och på boendets allmänna ytor behövs någon form av "gästnät". Åtgärder för digitala stödinsatser ingår i förslaget till handlingsplan för äldrevänlig kommun.

För att öka måluppfyllelsen och undvika avbrott i Komvux för personer med funktionsnedsättning och se till att alla elever har en likvärdig utgångspunkt, erbjuder specialpedagoger kartläggningar och anpassningsförslag för de studerande. Inom arbetsmarknadsverksamheten anpassas stödet utifrån behov genom bland annat en stor variation av arbetstränings- och praktikplatser. Det finns även subventionerade anställningar som vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Kommunen arbetar för att öka tillgängligheten till idrottsanläggningar för personer med funktionsvariation och parasport.

Kommunen har stora utmaningar med volymökningar inom personlig assistans samtidigt som kostnaderna för personlig assistans ökat med 29 procent. Risken finns att trenden fortsätter. Missbrukarvård och övrig vård för vuxna har högre kostnader än förväntat. Verksamheten har ett ökat antal vårddygn i högre grad än ökningen av antal brukare. Även kostnaderna för barn- och ungdomsvård är högre än förväntat.

Inflödet av ärenden är högt och antalet orosanmälningar och ny öppnade utredningar fortsätter att öka.

Invånarfokus genom samverkan

Kommunen har kartlagt öppna förebyggande friskvårdsinsatser för äldre och arbetar nu med att ta fram åtgärder. Äldre är också viktiga i utformningen av Fyrishovs badanläggning. Kommunen samverkar även med Upplands idrottsförbund om fysisk aktivitet för äldre och friskvård för personer med funktionsnedsättning. Kommunen

avvaktar resultatet av den pågående utredningen om föreningsbidrag och idéburet offentligt partnerskap innan arbetet med nya partnerskap påbörjas för att skapa fler träffpunkter och möjlighet till anpassad friskvård.

Flera insatser för att öka samverkan med regionen och andra aktörer pågår, bland annat för att skapa trygg och säker hemgång för utskrivningsklara från slutenvården, närvårdssamverkan och har förstärkta ungdomsmottagningar. Dock finns det frågetecken avseende möjligheterna till samordning för hjälp med och stöd i myndighetskontakter och gemensamma digitala journaler på grund av patientsekretessen.

Kommunen utvecklar samverkan kring barn och ungdomar med missbruksproblem och arbetar med närvårdssamverkan och förstärkta ungdomsmottagningar mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Andelen gymnasieungdomar som aldrig druckit alkohol minskar och det är flickorna står för hela ökningen av alkoholkonsumtion. Andelen gymnasieungdomar som aldrig använt narkotika är oförändrad men andelen pojkar som någon gång använt narkotika ökar. Andelen gymnasieungdomar som aldrig har rökt minskar. Kommunen prioriterar psykisk hälsa för barn och unga upp till 25 år, hälsa och inkludering i arbetslivet samt samordning och stöd för utsatta grupper och samverkar även vid arbetslivsinriktad rehabilitering. Under hösten planeras en dialog om fungerande skolgång för elever med funktionsvariationer.

Service av hög kvalitet

Inom flera verksamheter arbetar kommunen på olika sätt för att säkra en jämställd biståndsbedömning och arbetet utvecklas ytterligare med stöd av en nämndövergripande samverkansgrupp. En utredning ska se över möjligheten att utöka förenklad biståndsbedömning inom vissa verksamheter för äldre. Kommunen utvecklar också sina arbetssätt för att öka möjligheten till inflytande och egenmakt genom att bland annat ansöka om medel, samverka med intresseorganisationer och utbilda personal. Alla hem för vård och boende (HVB) har handlingsplaner och rutiner för delaktighet i den egna vården.

När det gäller aktiviteter för unga vuxna satsar kommunen framförallt på Gottsunda och genomför insatser för att erbjuda fler ungdomar feriearbete och för att få ungdomar att studera. Kommunen arbetar även för att stärka ungdomarnas uppfattning om området inom ramen för Mötesplats Gottsunda. Kulturnämndens verksamhet inriktas mot unga vuxna i möjligaste mån. Kommunen ser över och förbättrar måltidssituationen för äldre och arbetar med att på försök servera seniorluncher på skolor. Stadsteatern erbjuder aktiviteter på dagtid och strävar efter att erbjuda ett utbud som berör livsfrågor kopplade till en äldre generation. Teatern erbjuder syntolkning och teckenspråkstolkning och utrymmena är anpassade för människor med olika funktionsnedsättningar.

Inom arbetsmarknadsverksamheten finns subventionerade anställningar som vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Anställningarna bidrar till att minska kostnader för ekonomiskt bistånd då personerna får inkomst i form av lön.

Fem av kommunfullmäktiges uppdrag inom inriktningsmålet löper på enligt plan och fem är försenade. Fyra av de sex kvarvarande uppdragen från 2018 är färdiga. Övriga två går enligt plan. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag

Ansvarig

Status

Pröva möjligheten till samordning för hjälp med och stöd i myndighetskontakter i syfte att underlätta för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. (2019) Omsorgsnämnden rapporterar att uppdraget är påbörjat och flyter på enligt plan samt berättar om flera åtgärder, bland annat om samarbete med socialnämnden. Socialnämnden rapporterar att arbetet inte kommit så långt som planerat. De ska tillsammans med Plan- och byggnadsnämnden utreda och se om det går att pröva möjligheten för att genomföra uppdraget bland annat utifrån hinder så som sekretess mellan nämnder.

OSN, UBN, SCN

och PBN

I syfte att skapa fler träffpunkter och möjlighet till anpassad friskvård utreda villkor samt finansiering för möjliga partnerskap med det civila samhället och näringslivet (2019)

De flesta utredningar är klara och rapporteringen innehåller istället exempel på olika insatser, till exempel samarbete med föreningar och mellan nämnder.

Kommunen avvaktar resultatet av den pågående utredningen om föreningsbidrag och idéburet offentligt partnerskap innan arbetet med nya partnerskap påbörjas.

KS, ÄLN, SCN, OSN

och IFN

Öka möjligheten till inflytande och egenmakt så att stöd och insatser bättre motsvarar behoven (2018) Kommunen utvecklar sina arbetssätt genom att bland annat ansöka om medel, samverka med intresseorganisationer och utbilda personal. På de äldreboenden som kommunen driver i egen regi arbetar man kontinuerligt med den enskildes delaktighet och inflytande i vardagen och när en ny person flyttar in upprättas en genomförandeplan utifrån individuella behov.

Rekrytering av ställföreträdare med olika kompetenser att matcha mot behoven hos de medborgare som behöver hjälp är viktigt.

ÄLN, OSN, SCN och ÖFN

Inleda arbete med Region Uppsala för införande av ett lokalt Seniorkort (2019) Kommunen har påbörjat en utredning om förutsättningarna och inlett en dialog med regionen. Ett pilotprojekt inom området planeras till den senare delen av 2020.

KS och ÄLN

2020

Se över möjligheten att utöka förenklad biståndsbedömning inom vissa verksamheter för äldre (2019) En utredning är påbörjad.

ÄLN

2019

Motverka det digitala utanförskapet hos äldre genom stödinsatser och inled arbetet med att wi-fi blir norm på vård- och omsorgsboenden (2019)

Åtgärder för digitala stödinsatser ingår i förslaget till handlingsplan för äldrevänlig kommun. Samverkan sker även med föreningar som erbjuder stödinsatser till äldre kommuninvånare. Den absoluta merparten av vård\-och omsorgsboenden leverera Wifi i lägenheterna, frågan är dock vem som ska stå för kostnaden. För tillgång för besökare och på boendets allmänna ytor behövs någon form av "gästnät".

KS och ÄLN

2021

Verka för en gemensam digital journal i samverkan med Region Uppsala (2019) Det finns frågetecken kring uppdraget. Omsorgsnämnden rapporterar att de samarbetar med regionen för att samordna kommunikationen runt patientens samordning medan äldrenämnden meddelar att uppdraget inte går att genomföra.

ÄLN och OSN

Förbättra äldres livskvalitet genom att säkerställa en god måltidsmiljö, när måltider ingår i omsorgen, samt stärka brukarnas inflytande över måltidsituationen (2019) Nämnden ser över och förbättrar måltidssituationen på de boenden som drivs i egen regi. De boende ska få vara delaktiga i utformningen av miljö och innehåll. Översynen av riktlinjerna för mat, måltider och nutrition är försenad då den inväntar Region Uppsalas nutritionsrutin.

ÄLN

2020

Utred seniorluncher på skolor och privata restauranger (2019)

Nämnden har inventerat skolor att göra pilotförsök på och en pilot planeras under hösten. Arbetet med seniorluncher på privata restauranger har inte påbörjats.

ÄLN

2020

Kostnaden för att sänka färdtjänstavgifterna till samma nivå som kollektivtrafiken ska utredas (2019)

Nämnden arbetar med att ta fram kostnader och jämföra kostnadsalternativ.

GSN

2020

Uppdrag

Ansvarig

Status

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Vidareutveckla samverkan och de befintliga resurser som finns för personer med social problematik för att nå bättre effekt (2018) Kommunen prioriterar psykisk hälsa barn och unga upp till 25 år, hälsa och inkludering i arbetslivet samt samordning och stöd för utsatta grupper och samverkar även vid arbetslivsinriktad rehabilitering. Utbildningar inom demens och jämställd biståndsbedömning är genomförda och stöd gällande social problematik har tagits fram.

OSN, IFN, ÄLN,

AMN och SCN

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Utveckla fler aktiviteter till unga vuxna i kommunens stads- och landsbygdsdelar (2017) Kommunen satsar framförallt på Gottsunda och genomför insatser för att erbjuda fler ungdomar feriearbete och för att få ungdomar att studera. Kommunen arbetar även för att stärka ungdomarnas uppfattning om området inom ramen för Mötesplats Gottsunda. Kulturnämndens verksamhet inriktas mot unga vuxna i möjligaste mån.

SCN, AMN, KTN, UKFAB,

Uppsalahem

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Säkra en jämställd biståndsbedömning (2017)

Inom flera verksamheter arbetar man på olika sätt för att säkra en jämställd biståndsbedömning och arbetet utvecklas ytterligare med stöd av en nämndövergripande samverkansgrupp.

SCN, AMN, OSN, ÄLN

2019

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Skapa trygg och säker hemgång för utskrivningsklara i samarbete med Region Uppsala (2018) Kommunen har utvärderat följsamheten till ny lagstiftning i utskrivningsprocessen och utvecklat utskrivningen från slutenvården.

ÄLN, OSN

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

I samverkan med Region Uppsala utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga (2018) Kommunen arbetar med närvårdssamverkan och har förstärkt ungdomsmottagningarna.

KS, UBN, SCN, OSN

KVARVARANDE UPPDRAG FRÅN MÅL OCH BUDGET 2018:

Utveckla samverkan med Region Uppsala och polismyndigheten kring barn och ungdomar med missbruksproblem Arbetet hanteras inom ramen för andra uppdrag.

KS, OSN, SCN, KTN, UBN

		NUVÄRDE
INDIKATORER				JÄMFÖR- VÄRDE	MÅL- SÄTTNING	TREND
	TOTALT	KVINNOR	MÄN
7.1. Medborgarnas uppfattning om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i kommunen (2018)	51	50	52	51	Öka	🡺
7.2. Ej återaktualiserade ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (2018)
7.2a. Barn 0-12 år	66	66	67	74	Öka	🡺
7.2b. Ungdomar 13-20 år	65	69	62	72	Öka	~
7.2c. Vuxna med missbruksproblem	81	81	80	72	Öka	~
7.3. Brukare inom daglig verksamhet som trivs på sin dagliga verksamhet, andel (2018)	57	~	75	80	Öka	-
7.4. Brukare som är nöjda med sin äldreomsorg, andel (2018)
7.4a. Särskilt boende	78	76	81	80	Öka	🡺
7.4b. Hemtjänst	86	85	88	85	Öka	🡺
7.5. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde (2018)	18	18	18	16	Minska	🡺

7.6. Kvalitetsaspekter, andel av xxxxxxxx (2018)
7.6a. LSS grupp- och serviceboende	74	-	-	78	Öka	~
7.6b. Särskilt boende äldreomsorg	76	-	-	69	Öka	🡺
7.7. Invånare 16-84 år med normalvikt, genomsnittlig andel de fyra senaste åren (2018)	53	58	49	44	Öka	🡾
7.8. Alkohol-Narkotika-Tobak
7.8a. Invånare 16-84 år med riskabla alkoholvanor kommun, andel (%) (2019)	19	15	22	15	Minska	🡺
7.8b. Gymnasieungdomar som aldrig druckit alkohol (0000)	00	00	00	00	Öka	🡺
7.8c. Gymnasieungdomar som aldrig använt narkotika	85	85	79	84	Öka	🡺
(2019) 7.8d. Gymnasieungdomar som aldrig har rökt (0000)	00	00	00	00	Öka	🡺

7.1. Källa: Kolada (U30400). Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt för deltagande kommuner med över 50 000 invånare. Uppdateras en gång per år (januari).

7.2. Källa: Kolada (U33461, U33400, U35409). Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: R9-kommunerna. Uppdateras en gång per år.

7.3. Källa: Kolada (U28538). Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: R9-kommunerna (förutom Gävle och Linköping, som inte lämnat uppgift). Uppdateras en gång per år.

7.4. Källa: Kolada (U23471, U21468). Andel som svarat mycket nöjd eller ganska nöjd. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9- kommunerna. Uppdateras en gång per år (oktober).

7.5. Källa: Kolada (U21401). Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna (förutom Norrköping och Örebro som inte lämnat uppgift). Uppdateras en gång per år.

7.6. Källa: Kolada (U28423, U23432). Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna (förutom Norrköping och Örebro som inte lämnat uppgift). Uppdateras en gång per år (januari).

7.7. Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten. Med normalvikt avses BMI 18,5-24,9. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras vartannat år (november).

7.8a. Källa: Kolada (U01404). Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna. Uppdateras vartannat år (november).

7.8b-d. Källa: Xxx och hälsa ung, gymnasieskolan åk 2. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: länet totalt. Uppdateras vartannat år (hösten samma år som undersökningen genomförs).

Inriktningsmål 8

Uppsalas invånare, organisationer och näringsliv ska vara delaktiga i att utforma samhället

Demokrati och mänskliga rättigheter genomsyrar hela Agenda 2030. Mål 16, om att främja fredliga och inkluderande samhällen, handlar om att myndigheter, institutioner och kommuner tar ansvar inom sina respektive ansvarsområden för ett tryggt, rättvist och inkluderande demokratiskt samhälle, där allas lika rättigheter skyddas och respekteras. Alla människor ska, oavsett bakgrund och förutsättningar, vara inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.

Demokratisk delaktighet

Kommunen drev under våren 2019 projektet ”Din rösträtt” i EU-parlamentsvalet. Valdeltagandet ökade i flera distrikt där det tidigare varit mycket lågt, men gick också tillbaka i några distrikt. Som helhet ökade valdeltagandet i kommunen från 59,9 procent förra valet till 63,2 procent i årets val. I alla lokaler fanns skriftlig information på flera olika språk. Flerspråkiga röstmottagare rekryterades och femton demokrati- ambassadörer med bred språklig kompetens informerade kommuninvånare om varför det är viktigt att rösta och hur det går till. Femton skolbesök genomfördes och nära 800 personer deltog i utbildningsaktiviteter (”Valskolor”). En inventering av vallokaler ledde till att flera av de lokaler som använts vid tidigare val byttes ut på grund av att de hade bristande tillgänglighet. Det innebar att samtliga lokaler som användes för röstning som minst nådde upp till minimikraven för tillgänglighet.

Kommunens dialoger med barn har ökat genom arbetet med kompetenslyft inom barnrätt. Samarbete med organisationen We_change har fortsatt under året kring gymnasieungdomars inflytande och delaktighet utifrån Agenda 2030. Ett större grepp kring ungdomars delaktighet och inflytande tas i samband med att Uppsala kommuns program för barn och ungdomspolitik med handlingsplan beslutas under hösten.

Gymnasieungdomars uppfattning om att vilja och kunna påverka kommunen är oförändrad. Däremot går det att se att andelen flickor som vill vara med och påverka och andelen flickor som tycker att de har möjlighet att framföra åsikter minskar.

Delaktighet för bättre service

För att förstärka kvaliteten i kommunens verksamheter finns numera ett metodstöd och en introduktionsutbildning i rättighetsbaserat arbetssätt för verksamheter i kommunen påbörjas under hösten. Kommunen vidareutvecklar även brukar-och kundundersökningar och prövar olika former av brukarrevision.

För att utveckla den kommunala servicen utvecklar kommunen sin synpunkts- hantering och felanmälan. Kommunstyrelsens verksamheter har tagit fram principer som bland annat beskriver den övergripande processen för hanteringen av synpunkter och anmälda fel, redogör för samordningsinsatser och tar upp vilka förutsättningar som behöver finnas på plats för att en samordnad synpunktshantering ska fungera. Ett IT-stöd utvecklas i två steg där det första, kortsiktiga steget handlar om att använda redan befintliga IT-lösningar för att underlätta för både synpunktslämnare och

verksamheter. Det praktiska arbetet med synpunkter och övriga kontakter med kommunen gynnas av att ett gemensamt kontaktcenter öppnar under hösten.

Genom nya typer av upphandlingar och relationer med föreningslivet ges företag och organisationer större möjligheter att vara delaktiga i att utforma samhället.

Kommunen arbetar med att tydliggöra grundprinciper för föreningsbidrag och se över möjligheten att ta fram enhetliga riktlinjer och bidragsformer. Kommunen strävar efter att underlätta för föreningar genom bland annat en digital lösning.

Delaktighet i samhällsplaneringen

Trygghetsvandringar genomförs löpande. De prioriterade områdena är resecentrum och Gottsunda/Valsätra. Kommunen kommer att genomföra uppföljande medborgardialoger om trygghet vid resecentrum och i Gottsunda under hösten 2019. I Gottsunda genomförs ett stort antal dialoger under året i samband med genomförandet av det fastställda planprogrammet. Det rör bland annat utveckling av Gottsunda centrum och ny Gottsundaskola. Kommunen har även genomfört medborgardialoger med äldre för att få fram förslag på hur Uppsala kan bli en mer äldrevänlig kommun. Ytterligare samverkan och dialog med föreningslivet kommer att genomföras inom ramen för handlingsplan för en äldrevänlig kommun.

Kommunfullmäktiges uppdrag inom inriktningsmålet löper i de flesta fall på enligt plan. Ett uppdrag är färdigt och ett är försenat. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag

Ansvarig

Status

Öka valdeltagande under 2019 i kommande EU-parlamentsval i områden och för grupper med lågt valdeltagande samt verka för ett mer jämlikt valdeltagande (2019) Kommunen drev under våren 2019 projektet ”Din rösträtt” i EU-parlamentsvalet. Projektet fick stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och syftade till att öka valdeltagandet i målgrupper med lågt valdeltagande. Valdeltagandet ökade i flera distrikt där det tidigare varit mycket lågt, men gick också tillbaka i några distrikt. Som helhet ökade valdeltagandet i kommunen från 59,9 procent förra valet till 63,2 procent i årets val. Femton demokratiambassadörer med bred språklig kompetens informerade kommuninvånare om varför det är viktigt att rösta och hur en gör. Femton skolbesök genomfördes och nära 800 personer deltog i utbildningsaktiviteter (”Valskolor”). Tre av demokratiambassadörerna hade egen erfarenhet av funktionsnedsättning. Skriftlig information på flera olika språk fanns tillgängliga i alla vallokaler. Flerspråkiga röstmottagare rekryterades och matchades mot de områden där de språk de talar förekom. En inventering av vallokaler ledde till att flera av de lokaler som använts vid tidigare val byttes ut på grund av att de hade bristande tillgänglighet. Det innebar att samtliga lokaler som användes för röstning som minst nådde upp till minimikraven för tillgänglighet.

KS, VLN

Uppdrag

Ansvarig

Status

Utveckla och samordna kommunens synpunktshantering och felanmälan i form av en väg in för medborgare (2019)

Kommunstyrelsens verksamheter har tagit fram principer som ska vägleda det fortsatta arbetet med synpunktshantering och felanmälan. Principerna redogör för hur ”en tydlig väg in” ska förstås, beskriver den övergripande processen för hanteringen av synpunkter och anmälda fel, redogör för samordningsinsatser och tar upp vilka förutsättningar som behöver finnas på plats för att en samordnad synpunktshantering ska fungera. Inom ramen för uppdraget ser kommunstyrelsen över och föreslår revideringar av nuvarande Riktlinje för synpunktshantering, felanmälan, avvikelser och servicemätning som gäller alla kommunens nämnder. Tanken är att riktlinjerna även ska gälla bolagsstyrelseren. Synpunkter från brukare, medborgare och företagare hjälper kommunen att lära, förbättra och att ändra det som inte fungerar. Arbete pågår med att ta fram ett stödmaterial för att skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte och analys inom och mellan nämnders verksamhetsområden. Det praktiska arbetet med synpunkter gynnas av att ett gemensamt kontaktcenter öppnar under hösten. Det kommer att underlätta hanteringen av synpunkter och felanmälan, oavsett hur de kommer in till kommunen. För att skapa rätt kanaler till kommunen utifrån medborgarens behov planerar kommunen att ställa frågor till medborgare.

Utöka e-tjänster och digitala lösningar för synpunkter, klagomål och frågor, med medborgaren i fokus (2019) Införande av en välfungerande systemlösning för hantering av synpunkter och felanmälan bedöms kunna påbörjas om tidigast ett år. För att inte tappa fart i det pågående utvecklingsarbetet kring hanteringen av synpunkter och felanmälan och för att kontaktcenter ska kunna bistå i arbetet från början bör kommunen till en början använda redan befintliga IT-lösningar. Hur detta ska fungera utreds nu och samordnas med arbetet att se över behovet av IT- stöd för kommunens kommande kontaktcenter. IT-stödet för synpunktshantering och felanmälan behöver vara integrerat med till exempel telefonisystem, kontaktcenterplattform och informationsdatabas för att skapa effektiva flöden i ärendehantering och för att ta ut statistik för verksamhetsutveckling.

2020

Förenkla administration och ansökning av föreningsstöd (2019)

Kommunen arbetar med att tydliggöra grundprinciper för föreningsbidrag och se över möjligheten att ta fram enhetliga riktlinjer och bidragsformer. Arbete pågår också med ärendehantering och återrapportering samt en digital lösning för att underlätta hanteringen och kontakterna med föreningar. Kommunen ser också över möjligheten att skapa en stödfunktion som föreningar kan vända sig till för att få råd och stöd i frågor som rör föreningar. Enligt ursprunglig tidplan skulle uppdraget vara färdigt 2019, men bedöms nu bli färdigt 2020.

2020

Genomföra trygghetsvandringar och medborgardialoger om trygghet för att tillsammans med invånare identifiera möjliga åtgärder för att öka tryggheten (2019) Trygghetsvandringar genomförs löpande. De prioriterade områdena är resecentrum och Gottsunda/Valsätra. Utifrån framtagna medborgarlöften planeras uppföljande medborgardialoger om trygghet vid resecentrum och i Gottsunda under hösten 2019. I Gottsunda genomförs ett stort antal dialoger under året i samband med genomförandet av det fastställda planprogrammet. Det rör bland annat utveckling av Gottsunda centrum och ny Gottsundaskola.

KS och GSN

2020

Fortsatta medborgardialoger för att tillsammans med invånare göra Uppsala till en äldrevänlig kommun (2019) Kommunen har genomfört medborgardialoger i samband med framtagande av program. I förslaget till handlingsplan för en äldrevänlig kommun ingår åtgärder för samverkan och dialog med föreningslivet. Beslut om handlingsplanen förväntas tas under fjärde kvartalet 2019.

ÄLN

2022

Inkludera unga i beslutsprocesser i frågor som rör dem, där samarbetet med elevkårer kan stå som förebild även för andra politikområden (2019) Kommunens dialoger med barn har ökat genom arbetet med kompetenslyft inom barnrätt. Samarbete med organisationen We_change har fortsatt under året kring gymnasieungdomars inflytande och delaktighet utifrån Agenda 2030 genom filmvisning och paneldebatt med kommunalråd. Ett större grepp kring frågan tas i samband med att Uppsala kommuns program för barn och ungdomspolitik med handlingsplan beslutas under hösten. I programmet finns åtgärder kring delaktighet och inflytande.

KS och UBN

2019

Uppdrag	Ansvarig	Status
Ta fram en informationshanteringsplan som utifrån verksamheternas processer stödjer en effektiv, rättssäker och digital informationshantering (2018) Arbete med att ta fram informationshanteringsplaner pågår i hela kommunen. I ett fåtal bolagsstyrelser är arbetet färdigt. För nämnderna bedöms arbetet vara färdigt under 2020. Några av nämnderna och någon enstaka bolagsstyrelse rapporterar att arbetet är försenat jämfört med ursprunglig plan. Kommunstyrelsen samordnar arbetet.	Alla	2020
Utveckla arbetet med brukarrevisioner och andra former av brukarmedverkan vid verksamheternas kvalitetsarbete (2018) Omsorgsnämnden arbetar för att hitta former för systematiska brukarundersökningar och ger bidrag till Brukarnas revisionsbyrå i Uppsala län. Socialnämnden kommer att genomföra brukarundersökningar när det gäller barn, ungdomar, vårdnadshavare och vuxna missbrukare och använda resultaten för verksamhetsutveckling.	OSN och SCN	2020
Rättighetsbaserat arbetssätt vidareutvecklas utifrån erfarenheter av pilotprojekt 2018 (2019) Kommunen har tagit fram ett metodstöd och en introduktionsutbildning i rättighetsbaserat arbetssätt för verksamheter i kommunen påbörjas under hösten. Kommunen driver också ett utvecklingsarbete utifrån att Uppsala utnämns till kommun för mänskliga rättigheter (MR-kommun) 2020 och förbereder värdskapet för MR-dagarna 2020.	KS	2020

NUVÄRDE

INDIKATORER

JÄMFÖR-

VÄRDE

MÅL-

SÄTTNING

TREND

TOTALT

KVINNOR

MÄN

8.1. Valdeltagande i senaste kommunvalet, (%)

(2018)

Öka

🡽

8.1a. Förstagångsväljare (2014)

8.1b. Skillnad mellan distrikt med högsta och lägsta deltagande, procentenheter

Öka Minska

🡽

8.2. Ledamöter som lämnat kommunfullmäktige under mandatperioden, antal (augusti 2019)

Minska

8.3. Medborgarnas uppfattning om möjligheter till insyn och inflytande

(Nöjd-Inflytande-Index) (2018)

Öka

🡺

8.4. Gymnasieungdomars uppfattning om att påverka kommunen (2019)

8.4a. Vill vara med och påverka

8.4b. Tycker att de har möjlighet att framföra sina åsikter till de som bestämmer

Xxx Xxx

🡺

8.5. Invånare 16-84 år med lågt socialt deltagande, genomsnittlig andel de fyra senaste åren (2018)

Minska

🡾

8.6. Kommunens samarbete med föreningslivet

(2018)

8.6a. Föreningar som anslutit sig till Lokal överenskommelse med föreningslivet,

antal

8.6b. Idéburet-offentliga partnerskap, antal

128

115

Xxx Xxx

🡽

🡺

8.1. Källa: Kolada (N05401). Nuvärde avser valet 2014. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna. Uppdateras vart fjärde år. 8.1a Källa: SKL. Nuvärde avser valet 2014. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna. Uppdateras vart fjärde år.

8.1b. Källa: SKL, se även Kolada (N05833-N05831). Uppsala har 166 valdistrikt. Nuvärde avser valet 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9- kommunerna. Uppdateras vart fjärde år.

8.2. Källa: Valmyndigheten. Nuvärde avser augusti 2018. Jämförvärde saknas. Uppdateras varje tertial.

8.3. Källa: Kolada (U00408). Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt för deltagande kommuner med över 50 000 invånare. Uppdateras en gång per år (januari).

8.4. Källa: Xxx och hälsa ung, gymnasieskolans åk 2. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: länet totalt. Uppdateras vartannat år (hösten samma år som undersökningen genomförs).

8.5. Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten. Med socialt deltagande menas deltagande i sportevenemang, studiecirkel, konstutställning, fest, m.m. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras vartannat år (november).

8.6a-b. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: 2017. Uppdateras årligen.

Inriktningsmål 9

Uppsala kommuns medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och kan med hög kompetens möta Uppsala

I Agenda 2030 ses utbildningsfrågor utifrån behovet av kunskapsinhämtning under hela livet och då särskilt kopplat till möjligheten till deltagande i arbets- och samhällsliv. I Sveriges rapportering till FN lyfter regeringen vikten av att kompetensen ska tas till vara hos alla i Sverige, såväl hos inrikes som utrikes födda. Agenda 2030:s mål 8 handlar om att verka för en inkluderande och långsiktig hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Ett av delmålen siktar på att senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. Ett annat delmål inom Agenda 2030 är att tillgången till utbildade lärare ska öka.

Jämställt och hållbart arbetsliv

Kvinnor är fortfarande starkt överrepresenterade inom administration, vård, omsorg och förskola medan teknikarbete, kultur, turism och fritidsarbete har en betydligt jämnare könsfördelning. Detta märks också bland cheferna som speglar fördelningen mellan män och kvinnor i verksamheten. Sambandet är tydligast avseende första linjens chefer, det vill säga chefer som leder medarbetare.

Andelen medarbetare som haft sex eller fler frånvarotillfällen under de senaste 12 månaderna har varierat mellan 12 och 14 procent, för att vid delårsbokslutet i augusti ligga på 12 procent. Andelen mäts löpande på 12 månader, och kommunstyrelsen följer trenden noga. Kvinnor har fortfarande en högre sjukfrånvaro än män.

Kompetensförsörjning

Framöver väntas ett underskott på kompetenser inom vissa yrkeskategorier, till exempel lärare och undersköterskor. I nämnder som har svårt att rekrytera och behålla kompetens sker riktade satsningar av olika slag. Kommunstyrelsen stöttar nämnderna genom att bidra med samordning och resurser till ett antal utvecklingsgrupper som arbetar nämndöverskridande med att attrahera och behålla prioriterade yrkeskategorier.

Vidare har utveckling av modeller och metoder för kommunens kompetensförsörjning påbörjats, kommunstyrelsen tar en samordnande roll med syftet att systematisera och förenkla arbetet med kompetensplanering och kompetensförsörjning i kärnverksamheten. Några nämnder har också riktade uppdrag inom området.

Attraktiv arbetsplats

Merparten av processer, metoder och rutiner för kompetensförsörjning, systematiskt arbetsmiljöarbete, lönebildning och villkor är i dag på plats. Systematisering av chefs- och ledarförsörjning pågår och kommer fortsätta utvecklas de kommande åren.

Satsningen på Heltid som norm är klar, och 2020 kommer möjlighet till deltid lanseras, efter ett ansökningsförfarande under hösten 2019.

Verksamhetsutveckling

Nämnderna har fortsatt arbetet med att aktivera den gemensamma värdegrunden. De olika nämnderna har kommit olika långt och arbetet fortsätter under 2019. Under årets första tertial genomfördes den årliga medarbetarundersökningen. Under andra tertialet har verksamheterna arbetat med resultatet. Arbetet fortsätter under hösten 2019 och avrapporteras till årsbokslutet.

Arbetet med att förbättra företagens villkor fortskrider enligt plan. Programmet som ersätter nuvarande IT-plan kommer till stor del syfta till att stärka kommunkoncernens förmåga att använda digitalisering som en möjliggörare för verksamhetsutveckling.

Kommunfullmäktiges uppdrag inom inriktningsmålet löper på enligt plan. Detta gäller även det tillkommande uppdraget. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag

Ansvarig

Status

Stärka den strategiska och operativa kompetensförsörjningen för kommunen som arbetsgivare med fokus på bristyrken (2019)

Kommunen deltar i samverkansforumet ReSam, som syftar till att erbjuda regionens vuxna medborgare ett relevant utbildningsutbud inom hela vuxenutbildningen. Kommunen har också ett etablerat samarbete med Arbetsförmedlingen för att diskutera utbud, och eventuella upphandlingar. Samarbetet ska leda till att kursutbud kompletteras utifrån behov på arbetsmarknaden. Ett konkret exempelär en operatörsutbildning som tagits fram i samarbete med branschen i så kallat yrkesråd där kompetensbehov analyserats. Utbildningen startar under höstterminen 2019.

För att säkra tillgången på kompetens inom bristyrken kommer kommunen fortsätta driva utvecklingsgrupper tillsammans med berörda nämnder och verksamheter. Parallellt fortsätter kommunstyrelsen sitt uppdrag att under 2019 producera kommungensamma modeller och metoder för kompetensförsörjning och kompetensplanering på strategisk, taktisk och operativ nivå. Modellen ska underlätta kompetensplaneringsarbetet för nämnder och bolagsstyrelser.

Kompetensförsörjningsarbetets effekter beror även på hur kommunen utvecklar andra områden inom arbetsgivarområdet, till exempel det systematiska arbetsmiljöarbetet och chefs- och ledarutveckling, vilket också pågår.

KS och AMN

2020

Förbättra kompetensförsörjningen inom fritidshemmen genom fortbildning och utvecklingsmöjligheter för medarbetare (2019)

Cirka 80 medarbetare på fritidshem har genomgått utbildning under våren. Kommunen fortsätter med förberedelser inför kommande krav på legitimation för fritidspedagoger. Arbetsmarknadsnämnden har inventerat ytterligare behov av utbildningsinsatser inom fritidshemmen. Valideringsutbildningar kommer att startas upp under hösten 2019.

UBN och AMN

2021

I högre utsträckning erbjuda vikarier inom kommunens verksamhet utbildning och validering för att kunna få fast tjänst (2019)

Kommunstyrelse har påbörjat arbetet med modeller och verktyg för att validera kompetens så att medarbetare i högre grad kan erbjudas trygga anställningsformer.

2019

Införa obligatorisk språkundervisning i svenska språket för anställda med behov av det inom vård och omsorg (2019)

Kommunen deltar i projektet KIVO-C och har fått förlängningsansökan godkänd. Det innebär att kommunen kan gå vidare med att utveckla språkstöd inom omsorgsnämndens och äldrenämndens verksamheter genom finansiering från Europeiska socialfonden. Under hösten 2019 kommer ytterligare ansökningar om projektmedel att göras, i syfte att utveckla kompletterande insatser till SFI- utbildningar i form av exempelvis praktik hos arbetsgivare.

OSN, ÄLN och AMN

2021

Uppdrag

Ansvarig

Status

Förbättra företagens villkor i Uppsala med möjlighet till enklare kontakter, ökad ömsesidig förståelse och snabbare handläggning (2019)

Kommunen utvecklar verksamheten bland annat inom myndighetsområdena bygglov och brandskydd. Till exempel pågår arbete med klarspråk och att förbättra tillgängligheten till information, via hemsidan och informationsmaterial. Samarbete med Boverket och andra kommuner pågår för att utveckla en mer likartad hantering av bygglovsprocessen. Under året kommer bygglovsprocessen digitaliseras med hjälp av ett nytt ärendehanteringssystem och e-tjänst. För att säkra fortsatt bra handläggningstider samt att rätt kompetens kopplas till ärendena så kommer rutiner för ärendefördelning och granskning av ärenden att ses över. För att förbättra företagsservice vid myndighetsutövning förbereds utbildning i effektiv kommunikation och kundbemötande.

KS, GSN och PBN

2022

Intensifiera arbetet med att åtgärda strukturella skillnader på grund av kön (2017) Nämndernas och styrelsernas arbete med strukturella skillnader på grund av kön varierar. Flera nämnder och bolagsstyrelser arbetar redan systematiskt med detta ur ett brett jämställdhetsperspektiv, medan några nämnder och styrelser i huvudsak fokuserar på osakliga skillnader i lön. Kommunstyrelsen har påbörjat ett arbete för att stödja samtliga nämnder och bolagsstyrelser i att ha en beredare ansats i arbetet.

Alla

2020

Fortsätta satsningen på lärarlönerna samtidigt som möjligheten för utvecklingsmöjligheter stärks. Skolledarnas löneläge ska ses över (2019) De berörda nämnderna fortsätter delta i nationell lärarlönesatsning och utbildningsnämnden kommer också att fortsätta arbetet som påbörjats med utvecklingsvägar för lärare.

UBN och AMN

Ta fram åtgärdsprogram för att främja fysisk aktivitet, frisknärvaro och ökade hälsotal bland anställda i Uppsala kommun samt ökad nyttjandegrad av friskvårdsbidraget (2019)

Nämnden har genomfört en analys och har påbörjat arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet redovisas under hösten 2019.

2019

Identifiera riskgrupper för psykosocial sjukfrånvaro och utifrån det stärka arbetet med hälsofrämjande arbetssätt och hållbar arbetsmiljö för att minska sjukfrånvaro och upplevd negativ stress (2019)

Berörda nämnder har identifierat aktuella riskgrupper. Nämnderna samarbetar i ett gemensamt projekt, men har olika fokus beroende på verksamhetens unika förutsättningar. Inom utbildningsnämnden handlar åtgärder främst om organisation och bemanning, medan äldrenämnden fokuserar på systematisk uppföljning av upprepad korttidsfrånvaro.

KS, ÄLN, OSN och UBN

2021

Ta fram en plan på hur kommunens utköpskostnader ska minska (2019) Riktlinje för intern rörlighet, bemanning, övertalighet och karriärväxling i Uppsala kommun är under omarbetning. Syftet är bland annat att skapa bättre förutsättningar för omplacering.

2019

Ett kulturbärande ledar- och medarbetarskap möjliggör verksamhetsutveckling och medledarskap och allas del i att göra skillnad, arbeta tillsammans och välkomna nyskapande Många nämnder arbetar med värdegrunden och medarbetarundersökningen. Andra aktiviteter är arbete med effektiva team och verksamhetsanpassade åtgärder för att stödja och stärka chefs- och ledarskapet. Kommunstyrelsen stödjer arbetet och har lanserat en ny introduktionsprocess för chefer, modeller för välfungerande arbetsgrupper och fortsätter utveckla arbetsmetoder och arenor för dialoger mellan chef och medarbetare. Förberedelser för en koncerngemensam chefsdag pågår och kommer genomföras under hösten 2019, på temat nyskapande, som är ett av tre kärnvärden i kommunkoncernens värdegrund.

Alla nämnder

Uppdrag

Ansvarig

Status

Kommunen ska ha ett hållbart och hälsofrämjande arbetsliv. Alla medarbetare ska ges förutsättningar för att ta eget ansvar för sin arbetsmiljö. Medledarskap är förutsättningen för att alla ska kunna göra skillnad, arbeta tillsammans och välkomna nyskapande. Nämnderna rapporterar över lag att de arbetar aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Andra aktiviteter som ingår i arbetet är att arbeta med resultatet från medarbetarundersökningen och dialoger mellan chefer och medarbetare. Kommunstyrelsen stödjer arbetet med förbättringsarbete av ledningssystemet för arbetsmiljö, vilket också inkluderar arbetsmetoder och arenor för dialoger mellan chefer och medarbetare.

Alla nämnder alla styrelser

att uppdra till kommunstyrelsen att revidera strategisk plan för IT-utveckling och digitalisering enligt förslag i bilaga 13 och i samband med revideringen byta namn på planen till Program för digital transformation och utveckling.

Ett kommunövergripande arbete med att ta fram ett nytt program påbörjades i april 2019, och förslag på program och handlingsplan är framtagna. Under hösten fortsätter arbetet med förankring i koncernledning och beredning med nämnder via remisskonferens. Programmet planeras tas upp för beslut i december.

2019

NUVÄRDE

INDIKATORER

JÄMFÖR-

VÄRDE

MÅL-

SÄTTNING

TREND

TOTALT

KVINNOR

MÄN

9.1. Medborgarnas helhetsbedömning av kommunens verksamheter

(Nöjd Medborgar-Index) (2018)

Öka

9.1a. Boende i centralort 9.1b. Boende i annan tätort 9.1c. Boende utanför tätort

Minska skillnad

Skillnad ökar över tid

9.2. Medborgarnas uppfattning om kommunens bemötande och

tillgänglighet (2018)

Öka

🡺

9.2a. Boende i centralort 9.2b. Boende i annan tätort 9.2c. Boende utanför tätort

Minska skillnad

Skillnad ökar över tid

9.3. Företagarnas uppfattning av kommunens service (2018)

Öka

🡽

9.4. Hållbart medarbetarengagemang (HME), totalindex (2018)

Öka

9.5. Index över attraktiva arbetsvillkor (2017)

104

Öka

🡺

9.6. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, procent (2018)

6,3

7,1

4,2

6,6

Minska

🡺

9.7. Medarbetare som har många frånvarotillfällen under de senaste 12

månaderna (6 eller fler), andel (2018)

Minska

🡾

9.8. Lönegap median kvinnor-median män anställda av kommunen, kr

(2017)

125

-120

🡽

9.9. Könsfördelning hos kommunanställda (2018)

Skillnad minskar över tid

50%

9.9a. Könsfördelning hos samtliga chefer

9.9b. Könsfördelning hos chefer som leder chefer

9.9c. Könsfördelning hos chefer som leder medarbetare

Andel kvinnor ska minst vara i nivå med köns- fördelningen totalt

Skillnad minskar över tid

9.10. Heltidsanställda månadsavlönade, andel

(2017)

Öka

🡽

9.1. Källa: Kolada (U00401). Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt för deltagande kommuner med över 50 000 invånare. Uppdateras en gång per år (januari).

9.1a-c. Källa: SCB:s Medborgarundersökning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: Uppsala 2017. Uppdateras en gång per år (januari).

9.2. Källa: Kolada (U00400). Se 9.1 för detaljer.

9.2a-c. Källa: SCB:s Medborgarundersökning. Se 9.1a-c för detaljer.

9.3. Källa: Kolada (U07451). Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (maj).

9.4. Källa: Kolada (U00200). Nuvärde avser 2017. Uppsala har ännu inte genomfört undersökningen tillräckligt ofta för att det ska gå att se en trend. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner (utom Linköping och Norrköping som inte lämnat uppgift.). Uppdateras en gång per år.

9.5. Källa: Skandinaviska nyckeltalsinstitutet. Nuvärde avser 2017. Maximal nivå är 180. Jämförvärde: median av deltagande kommuner. Uppdateras en gång per år (april).

9.6. Källa: Kolada (N00090). Nuvärde avser 2018. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (mars).

9.7. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2018. Jämförvärde saknas. Uppdateras varje tertial.

9.8. Källa: Kolada (N00951). Nuvärde avser 2017. Lönegapet avser skillnad i medianmånadslön mellan kvinnor och män. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (maj).

9.9. Källa: Egen uppföljning (Heroma/Hypergene). Nuvärde avser 2018. 9.9 a-c Nuvärde avser april 2018. Jämförvärde: genomsnitt för andel kvinnor 2015-2017. Uppdateras en gång per år.

9.10. Källa: Kolada (N00206). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (april).

Finansiell analys och sammanställd redovisning

Årets resultat

Det ekonomiska resultatet för kommunkoncernen för perioden januari till augusti är 738 (666) miljoner kronor, 551 (466) miljoner kronor för Uppsala kommun, verksamhet i förvaltning, och 223 (256) miljoner kronor för Uppsala Stadshuskoncernen.

För verksamhetsåret 2019 prognostiseras ett resultat före skatt om 502 (634) miljoner kronor för kommunkoncernen. Det prognostiserade resultatet inrymmer jämförelsestörande poster, elimineringar och justeringar på sammanlagt -84 (-158) miljoner kronor inom kommunen och -119 (-143) miljoner kronor inom kommunkoncernen.

För verksamhet i förvaltningsform prognostiseras ett resultat på 302 (429) miljoner kronor. Prognostiserat resultat är 15 miljoner kronor högre än budgeterat. Resultatet uppgår till 2,4 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning och överstiger därmed kommunfullmäktiges mål och ett resultat om 2,0 procent. Justerat för jämförelsestörande poster uppgår resultatet till 218 (271) miljoner kronor.

Resultat Uppsala kommunkoncern

Mnkr 2 000

1 500

Uppsala kommunkoncern

Uppsala kommunkoncern exkl. jämförelsestörande poster

1 000

500

2010

2011 2012 2013 2014 2015

2016

2017

2018

Prognos

-500 ~~2019~~

Uppsala Stadshuskoncerns prognostiserade resultat är 230 (280) miljoner kronor före skatt. Rensat för jämförelsestörande poster är resultatet 240 (245) miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor högre än budgeterat. Den högre prognosen förklaras främst av resultat för Uppsalahem AB, Uppsala Kommun Skolfastigheter AB och Uppsala Vatten och Avfall AB. Uppsala Kommun Fastighets AB och Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB prognostiserar resultat som understiger budget bland annat på grund av en högre fastighetsskatt till följd av den nya fastighetstaxeringen.

Uppsala Stadsteater AB prognostisera ett resultat som understiger budget på grund av högre produktionskostnader än budgeterat. Övriga bolag prognostiserar resultat i nivå med eller högre än budget. Utifrån den prognos som bolagen upprättat förväntas nio av koncernens bolag uppfylla sina resultatkrav. Fyra bolag förväntas inte klara sina resultatkrav.

Nämnderna prognostiserar ett samlat underskott om 70 miljoner kronor, och underskott uppgår till 134 miljoner kronor när kommunstyrelsens exkluderas. Underskott prognostiseras för omsorgsnämnden, gatu- och samhällsbyggnadsnämnden, äldrenämnden, socialnämnden, och utbildningsnämnden. Särskilt omsorgsnämnden, äldrenämnden och socialnämnden

står inför betydande utmaningar. Omsorgsnämnden och äldrenämnderna hade redan vid ingången av 2019 underskott i sina verksamheter. Samtliga nämnder som prognostiserar underskott har under året arbetat med åtgärder för ekonomi i balans. Övriga nämnder prognostiserar ekonomi i balans i enlighet med kommunfullmäktiges budget.

Nettokostnad och resultat per nämnd, prognos 2019
	Intäkter exkl. kommunbidrag	Total kostnad	Netto- kostnad	Kommun - bidrag	Resultat
Belopp i miljoner kronor	Intäkter exkl. kommunbidrag	Total kostnad	Netto- kostnad	Kommun - bidrag
Utbildningsnämnden	866	-6 032	-5 166	5 172	6
Arbetsmarknadsnämnden	388	-1 111	-723	723	0
Socialnämnden	175	-939	-765	738	-26
Omsorgsnämnden	233	-1 921	-1 688	1 618	-70
Äldrenämnden	455	-2 315	-1 860	1 848	-11
Kulturnämnden	44	-389	-345	346	1
Idrotts- och fritidsnämnden	59	-346	-287	289	2
Gatu- och samhällsmiljönämnden	146	-656	-511	472	-39
Plan och byggnadsnämnden	69	-144	-74	74	0
Namngivningsnämnden	0	-2	-2	2	0
Räddningsnämnden	64	-225	-161	161	0
Xxxxx- och hälsoskyddsnämnden	45	-68	-23	24	1
Överförmyndarnämnden	16	-38	-21	23	2
Kommunstyrelsen	2 203	-2 626	-422	487	64
KS-Kommunledningskontoret	592	-936	-344	383	39
KS-Stadsbyggnadsförvaltningen	1 612	-1 690	-78	104	25
Valnämnden	5	-11	-6	6	0
Finansförvaltningen	14 717	-14 345	-	-	372
Totalt kommunen			-12 053	11 983	302

Omsorgsnämndens prognostiserade underskott om 70 miljoner kronor är jämnt fördelat mellan insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och insatser enligt socialtjänstlagen (SoL). Vid bokslutet 2018 uppgick nettokostnaderna för vård- och omsorg om personer med funktionsnedsättning till 62 miljoner kronor vilket innebär att redan vid ingången av 2019 hade verksamheterna en för hög kostnadsnivå. Omsorgsnämnden står fortsatt inför stora utmaningar ibland annat i form av ett ackumulerat behov av LSS-boende. Nämnden har även stora utmaningar inom personlig assistans i form av både höga volymer och omställningsbehov när den delen av assistansen som finansieras av Försäkringskassan minskar.

Socialnämndens prognostiserade underskott om 26 miljoner som fördelar sig mellan missbruksvård och barn- och ungdomsvård. Det höga inflödet av ärenden, i synnerhet komplicerande ärenden, men även ett ökat behov från yngre missbrukare driver på

kostnaderna. Vidtagna omställnings- och effektiviseringsåtgärder väntas emellertid ge full effekt först 2020.

Äldrenämndens prognostiserade underskott om 11 miljoner kronor finns inom särskilt boende och beror framförallt på högre personalkostnader i de vårdboenden som övertagits från externa utförare. Övertagandet har inneburit ökade personalkostnader eftersom anställningar övergått till att bli heltidsanställningar i enlighet med beslutet ”heltid som norm”. Vidtagna effektiviseringsåtgärder har bidragit till att nämndens ekonomiska utsikter förbättrats under året men för att nå ekonomi i balans krävs det ytterligare och mer omfattande resultatförstärkande åtgärder.

Gatu- och samhällsbyggnadsnämndens prognostiserade underskott om 39 miljoner kronor härleds till underskott inom vinterväghållning, ökade avskrivningskostnader, ökade driftkostnaderna för kapacitetsstark kollektivtrafik samt utrednings- och projekteringskostnader för Uppsala paketet. Nämnden har under året vidtagit åtgärder för ekonomi i balans bland annat sänkt ambitionerna avseende drift- och underhållsåtgärder, minskade sina medarbetarkostnader samt ökade sina intäkter främst från taxor och avgifter.

Arbetsmarknadsnämnden prognostiserar ekonomi i balans för hela nämndens verksamhet, samtidigt prognostisera nämnden ett budgetöverskridande om 29 miljoner kronor för ekonomiskt bistånd som finansieras med överskott inom vuxenutbildning och flyktingmottagande. Antalet nyanlända som lämnar etableringen men inte övergår till arbete eller studier är en faktor som inverkar på kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Arbetsmarknadsåtgärder som extratjänster bidrar däremot till att sänka kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd både på kort och lång sikt. Vid årsskiftet 2019/2020 avslutas insatsen extratjänster och totalt ska kommunen ha fått knappt 247 miljoner kronor i statlig finansiering av extratjänsterna.

För kommunstyrelsen prognostiseras ett resultat på 64 miljoner kronor, varav 39 miljon kronor avser kommunledning och 25 miljoner kronor avser stadsbyggnadsverksamheten. Merparten av överskottet inom kommunledningskontoret beror på att satsningar kom igång senare än normalt på året. En bidragande orsak till resultatet är också att förfogandemedel inte nyttjats i planerad omfattning och att statsbidrag har erhållits varför budgeterade medel inte nyttjas. För stabsverksamheten är resultatet högre än budgeterat, vilket också förklaras av att verksamhet inte kom igång i planerad omfattning.

Prognostiserat resultat för stadsbyggnadsverksamheten förklaras av överskott om 4 miljoner kronor från årets markförsäljning och 21 miljoner kronor från fastighetsverksamheten. Det överskott som förväntas från uthyrning till externa hyresgäster i egenägda fastigheter förväntas kunna finansiera bland annat hyresbortfall för vakanta lokaler som förväntas öka under hösten.

Finansförvaltningen prognostiserar ett resultat om 372 miljoner kronor, vilket är 84 miljoner kronor högre än budgeterat. Merparten av överskottet förklaras dels av högre skatteintäkter till följd av att skatteunderlaget förväntas öka 2018 och 2019 i en högre takt än tidigare prognostiserat och dels att avsättningar för pensioner prognostiseras vara lägre än tidigare beräknat.

Årets balanskravsresultat

Enligt kommunallagen ska en kommun ha en god ekonomisk hushållning och att det ska finnas en balans mellan intäkter och kostnader. En kommun som redovisar ett negativt balanskravsresultat ska redovisa en plan för återställande av eget kapital inom en period av tre år om inte underskottet kan motiveras med synnerliga skäl. Detta är ett minimikrav för att säkerställa god ekonomisk hushållning. Vid beräkning av ett balanskravsresultat rensas redovisat resultat för de poster som inte är en del i den ordinarie verksamheten såsom exempelvis realisationsresultat på anläggningstillgångar.

Årets balanskravsresultat prognostiseras till 299 miljoner kronor, vilket pekar på att Uppsala kommun kommer att uppfylla med god marginal det lagstadgade resultatmålet för ekonomi i balans.

Balanskravsutredning
Belopp i miljoner kronor	2017	2018	Prognos 2019
Årets redovisade resultat	581	429	302
Nettoresultat vid avyttring av anläggningstillgångar	-7	-6	-4
Resultat efter balanskravsjusteringar	574	423	299

God ekonomisk hushållning

Balanskravsresultatet anses vara ett minimikrav för god ekonomisk hushållning därför har kommunfullmäktige i mål och budget 2018–2020 fastställt ett antal finansiella mål för att uppnå och upprätthålla god ekonomisk hushållning.

Resultatet ska motsvara minst 2,0 procent av intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämning. Därtill ska soliditeten öka till 15 procent och låneskulden per invånare inte öka med mer än fem procent årligen.

För verksamhet i förvaltningsform prognostiseras ett resultat på 302 (429) miljoner kronor. Prognostiserat resultat är 15 miljoner kronor högre än budgeterat. Resultatet uppgår till 2,4 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning och överstiger därmed kommunfullmäktiges mål och ett resultat om 2,0 procent. Soliditet inklusive pensionsåtagande prognostiseras till 17 procent och låneskulden per invånare beräknas öka med 7,9 procent.

Skatter utvecklas bättre än beräknat

Intäkter från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning beräknas att utvecklas något bättre än budgeterat. Enligt den senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting (SKL) förväntas intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämning uppgå till 12 370 miljoner kronor, varav 10 946 miljoner kronor i skatter,

1 082 miljoner kronor i generella statsbidrag och utjämning och 342 miljoner kronor i intäkter från fastighetsavgift. I de generella statsbidragen ingår 145 miljoner kronor i Uppsalas andel av de gamla välfärdsmiljarderna och 77 miljoner kronor av de nya miljarderna som tillkom i regeringens budget för 2019.

De samlade intäkterna från skatter beräknas bli 40 miljoner kronor högre än budgeterat, en avvikelse som huvudsakligen förklaras av att skatteunderlagstillväxten 2018 har utvecklats bättre än beräknat tidigare och att prognosen för tillväxten 2019 har justerats upp under året.

Jämfört med föregående år beräknas skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bli 665 miljoner kronor eller 5,7 procent, en ökning med 6,1 procent justerat när intäkterna justeras för 2018 års byggbonus på 42 mnkr). Skatteintäkterna beräknas öka med 431 miljoner kronor eller 4,1 procent till följd av en fortsatt stark sysselsättningstillväxt i kombination med en relativt gynnsam indexering av pensionsinkomster.

Jämfört 2018 ökar intäkterna från kommunalekonomisk utjämning med 222 miljoner kronor, varav 152 miljoner kronor i högre inkomstutjämning och 46 miljoner kronor i lägre kostnadsutjämningsavgift. Inkomstutjämningen ökar dels på grund av en fortsatt ökning i skatteunderlaget i riket, dels för att skattekraften i Uppsala har försämrats successivt till följd av de senare årens befolkningsutveckling som har dominerats av nyanlända med lägre inkomst.

Den positiva utvecklingen i kostnadsutjämningsavgiften beror på att andelen barn och ungdomar ökade i snabbare takt än i riket och att Uppsalas socioekonomiska förutsättningar har försämrats till följd av de senaste årens befolkningsökning.

Årets LSS-utjämning är en avgift på 14 miljoner kronor, vilket jämfört med 2018 är en försämring med 37 miljoner kronor. Detta beror på att Uppsalas kostnader för insatser enligt LSS inte ökar i samma takt som genomsnittet för riket. Detta beror delvis på att Uppsala inte har byggt ut LSS-boende i samma takt som övriga riket.

Intäkterna från fastighetsavgiften är 13 miljoner högre än 2018. De generella statsbidragen uppgår till 225 miljoner kronor, jämfört med 165 miljoner kronor 2018, där ökningen i år beror på Uppsalas del på 77 miljoner kronor av de nya välfärdsmiljarderna.

Under året har det tillkommit indikationer på en snabbare försvagning i den svenska konjunkturen och en något snabbare avmattningen på arbetsmarknaden än i tidigare bedömningar. Antal arbetade timmar sjönk snabbare under årets första två kvartal medan den relativa arbetslösheten, andelen arbetslösa av personer i arbetskraften, är kvar på 6,3 procent, samma nivå som 2018. Trots indikationer på försvagad arbetsmarknadskonjunktur är dock sysselsättningen fortsatt hög och resursutnyttjandet högre än normalt. Samtidigt kännetecknas ekonomin av en stor osäkerhet eftersom riskerna för en negativ utveckling i den globala ekonomin har ökat successivt. Marknadsräntorna och inflationsförväntningarna har fallit, främst i Euroområdet, och flera centralbanker har sänkt sina styrräntor eller aviserat mer expansiv penningpolitik.

För Uppsalas del visar emellertid det preliminära beskattningsutfallet att tillväxten i skatteunderlaget blir lägre än beräknat tidigare eftersom den totala lönesumman för invånarna i Uppsala inte växer i samma takt som antalet invånare. Detta kommer att ha

en negativ inverkan på kommunens preliminära skatteintäkter 2020. Detta innebär samtidigt att Uppsala kommun tappar i skattekraft gentemot riket. Detta ger en högre inkomstutjämningsbidrag men utjämningen kommer inte att kompensera fullt ut för den försämrade skattekraften. Därtill har regeringen förändrat kostnadsutjämningssystem som medför en ökad avgift i kostnadsutjämningen. Vid införandet 2020 höjs utjämningsavgiften med 57 miljoner kronor. Höjningen kommer att öka med detta belopp varje år för att slå igenom fullt ut 2024 med cirka 300 miljoner kronor.

Riktade statsbidrag och migrationsersättningar

Årets intäkter från riktade statsbidrag prognostiseras till 738 miljoner kronor, drygt 100 miljoner kronor lägre än 2018. De riktade statsbidragen minskar delvis till följd av att ett flertal tidigare bidrag försvann från statens budget efter riksdagsvalet 2018. Intäkterna från återsökning och boendeersättning beräknas sjunka med en fjärdedel jämfört med 2018 eftersom antalet ensamkommande barn och unga fortsätter att minska. Schablonersättning för mottagning av nyanlända med uppehållstillstånd beräknas också minska men i mindre omfattning än övriga migrationsersättningar.

Riktade statsbidrag och migrationsersättningar
Belopp i miljoner kronor	2017	2018	Prognos 2019	Förändring (%) 2018–2019
Riktade statsbidrag	371	481	448	-7%
Återsökning och boendeersättningar	411	176	133	-24%
Schablonersättning	171	186	157	-15%
Summa statsbidrag	953	842	738	-12%

Vid utgången av augusti uppgick antalet mottagna boende i Uppsala kommun, både anvisade och de som bosatt sig på egen hand, till 2 086 personer varav 551 har tillkommit under 2019. Under 2018 tillkom 923 mottagna personer. Antalet mottagna minskar huvudsakligen för att det kommer färre asylsökande främst till följd av mer restriktiva asyllagar, men även för att allt fler ensamkommande barn blivit myndiga. Jämfört med toppåret 2016 har intäkterna från återsökningen och boendeersättningar minskat med 75 procent samtidigt som merparten kostnaderna uppkommer inom ordinarie kommunal verksamhet och finansieras inom ramen för kommunfullmäktiges budget.

Taxor och avgifter

Årets intäkter från taxor och avgifter beräknas till 515 (490) miljoner kronor och därmed förväntas bli 22 miljoner kronor lägre än vad nämnderna hade budgeterat. Inom stadsbyggnadsverksamheten blev intäkterna lägre än planerat dels för att färre byggaktörer än förväntat startat sina projekt och anslutit sig till Bygglogistikcenter och dels på grund lägre ärendeinflöde än beräknat inom bygglov och detaljplansverksamheten. Detta är en konsekvens av den kraftiga inbromsningen på bostadsmarknaden.

Jämfört med 2018 beräknas intäkterna från taxor och avgifter öka med 5,0 procent och förklaras främst av fler brukare inom hemtjänst och äldreboenden samt fler barn inom förskola och fritidshem. Inför 2019 har ett flertal nämnder höjt sina taxor och avgifter vilket delvis förklarar intäktsökningen.

Föräldraavgifterna i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och avgifterna inom äldreomsorgen svarar för cirka 40 respektive 30 procent av intäkterna från taxor och avgifter. Eftersom det råder maxtaxa inom dessa verksamheter är kommunens möjlighet att höja taxorna för att utöka finansieringen av verksamheten begränsad. Dessa taxor förändras enbart genom en årlig indexering, oftast med prisbasbeloppet.

Högre nettokostnadsutveckling än budgeterat

För perioden januari till augusti uppgår verksamhetens samlade nettokostnader till 7 741 miljoner kronor, vilket är 125 miljoner kronor lägre än nämnderna själva budgeterat för perioden. Jämfört med motsvarande period föregående år blev nettokostnaderna 379 miljoner kronor eller 5,1 procent högre.

För helåret beräknas verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen uppgå till

12 086 miljoner kronor. Jämfört med 2018 beräknas nettokostnaderna att öka med 6,6 procent efter justering för jämförelsestörande poster. Nämndernas nettokostnader, exklusive finansförvaltning och kommunstyrelsen, överstiger budgeterad ram med 134 miljoner kronor, motsvarande 1,2 procent av budgeterad ram. Jämfört med föregående år ökar dessa nämnders nettokostnader med 6,8 procent.

Verksamheter med högst kostnadsutveckling är ekonomiskt bistånd (22 procent), infrastruktur och stadsutveckling (21 procent), missbrukarvård (13 procent) och barn- och ungdomsvård (9 procent).

Inom ekonomiskt bistånd beror den höga kostnadsökningen på att fler hushåll ansöker om och beviljas bistånd. Andelen stora hushåll har ökat vilket medför en högre kostnad. Satsningen på extratjänster var en åtgärd som var tänkt att möjliggöra inträde på arbetsmarknaden men även haft en gynnsam effekt på kommunens kostnad för ekonomiskt bistånd. Vid slutet av 2019/2020 beräknas Uppsala kommun ha fått statliga bidrag om totalt 247 miljoner kronor för finansiering av extratjänster. Den av riksdagen antagna budgeten för 2019 innebär dock stopp för nya extratjänster. Personer som omfattas av extratjänster kommer under 2019 att avsluta dessa vilket kan medföra ökade kostnader för ekonomiskt bistånd.

Inom missbrukarvård fortsätter trenden med ökande nettokostnader främst till följd av fler komplicerande ärenden och ett ökat behov av insatser för yngre missbrukare.

Antalet placeringar på HVB-hem ökar medan de interna stödboendena har fortsatt hög belastning. Inom barn- och ungdomsvården beror nettokostnadsökningen på att verksamheten har ett högt inflöde av ärende och ökande volym av insatser. Under årets första åtta månaderna har antalet anmälningar ökat med 14 procent och antalet öppnade utredningar med 25 procent.

Inom infrastruktur och stadsutveckling förklaras merparten av nettokostnadsökningen av kapitalkostnader från exploateringsverksamheten, driftkostnaderna gällande kapacitetsstark kollektivtrafik och ökade kostnader för vinterväghållning.

Och Inom de pedagogiska verksamheterna fortsätter nettokostnaderna att öka för grundskolan (9 procent) och gymnasieskolan (11 procent) till följd av fortsatt ökande antal elever och högre lokalkostnader till följd av att nybyggda förskolor och grundskolor har tagits i bruk.

De senaste åren har en större andel av verksamheten som riktas till asylsökande och ensamkommande barn finansierats med statsbidrag från Migrationsverket. Sedan 2016 har bidragen minskat successivt dels för att antalet asylsökande minskat efterhand och dels för att regeringen ändrade finansieringsprincipen. Xxxxxxx har emellertid successivt övergått till övriga ordinarie verksamheter och numera finansieras inom kommunfullmäktiges ram.

För att klara god ekonomisk hushållning de närmaste åren behöver nämnder med nettokostnader som överstiger budget se över sina verksamheter och fortsätta vidta effektiviseringsåtgärder.

Fortsatt positiv trend i nettokostnadsutvecklingen

År 2013 var den samlade nettokostnaden för förskola, skola, individ- och familjeomsorg och äldreomsorg 4,1 procent, eller drygt 300 miljoner kronor, högre än referenskostnaden. Referenskostnaden är den kostnad som en kommun borde ha utifrån sina strukturella, opåverkbara förutsättningar samt utifrån genomsnittlig effektivitet och ambition. Till strukturella, opåverkbara förutsättningar räknas befolkningssammansättning, socioekonomiska förutsättningar och bebyggelsestruktur.

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Nettokostnadsavvikelse (%)

-10

-20

-30

-40

De senaste fem åren har Uppsala målmedvetet arbetat med att sänka

Fritidshem inkl. öppen fritidsverksamhet Förskola inkl. öppen förskola

Grundskola inkl.

förskoleklass Gymnasieskola

Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg

Nettokostnader totalt

verksamheternas kostnader och 2018 understeg den totala nettokostnaden referenskostnaden med 470 miljoner kronor. Jämfört med läget 2013 har nettokostnaderna därmed sjunkit i förhållande till referenskostnaderna med 770 miljoner kronor eller 10 procentenheter. Ett bättre kapacitetsutnyttjande och riktade effektiviseringar förklarar merparten av den gynnsamma nettokostnadsutvecklingen.

Jämfört med föregående år har nettokostnadsavvikelsen utvecklats gynnsamt för samtliga verksamheter med undantag av gymnasieskola där den har försämrats med 5 procentenheter, dock är nettokostnaden där fortsatt lägre än referenskostnaden.

Individ- och familjeomsorgen uppvisar den största förändringen från föregående år, drygt 8 procentenheter. Detta kan delvis förklaras av att kostnaderna för ekonomiskt bistånd gynnades positivt av att Uppsala kommun utnyttjade extratjänster för att få personer som annars skulle erhållit ekonomiskt bistånd i sysselsättning.

Bland kommunerna i resultatnätverket R9 har Uppsala den största negativa nettoavvikelsen. De högsta nettokostnaderna i förhållande till referenskostnader finns däremot i norrlandskommuner och kommuner i glesbygden. Detta kommer dock att ändras när beräkningsgrunderna för referenskostnader förändras i enlighet med de förslagna ändringarna i kostnadsutjämningssystemet.

Balansomslutning

Likviditet och kassaflöde

Kommunkoncernens likviditet har under 2019 varit god och banktillgodohavandena uppgick den 31 augusti till 919 (530) miljoner kronor. Det likvidmässiga inflödet har under årets första åtta månader överstiget det likvidmässiga utflödet, vilket ökat banktillgodohavandena med 389 miljoner kronor.

Att banktillgodohavandena ökat under perioden förklaras av det positiva kassaflödet från finansieringsverksamhet, som uppstått när kommunkoncernen tagit upp nya lån. Den externa låneskulden har under perioden ökat med totalt 1 390 (481) miljoner kronor. I slutet av augusti togs ett nytt lån om 250 miljoner

kronor upp för att finansiera kommande investeringar, vilket till stor del förklarar ökning av banktillgodohavandena under perioden.

Kommunkoncernens pågående investeringar har påverkat kassaflödet från investeringsverksamheten med utbetalningar på 2 127 (2 121) miljoner kronor. Investeringarna har delvis finansierats genom kassaflödet från finansieringsverksamheten, genom de nya lånen, delvis genom likvidmässigt inflöde från den löpande verksamheten. Kassaflödet från den löpande verksamheten har under perioden varit 1 197 (991) miljoner kronor.

Kassaflöde exploateringsverksamhet

Förra årets inbromsning på bostadsmarknaden håller delvis i sig, och då främst med avseende på nystart av bostadsrättsprojekt. Under perioden har dock en ökning av startade bostadsprojekt kunnat skönjas. Flertalet av de nystartade projekten utgörs av hyresrätter men även bostadsrättsprojekt. Kollektivboenden och alternativa koncept är också på väg fram.

Rådande förhållande får en effekt på verksamhetens intäktsflöde och åtgärder vidtas alltjämt för att stimulera bostadsbyggandet. Som exempel kan nämnas att markanvisningar riktas mot specifika aktörer med hög genomförandeförmåga och boendekoncept som matchar efterfrågan på marknaden. Samtidigt ses villkoren för markanvisningar över och nyanseras något. De flesta projektområden har en kalkylerad fördelning av hyres- och bostadsrätter som är beräknad utifrån både bostadsförsörjningsbehovet men också möjligheten att finansiera utbyggnaden av området. Jämte detta ska intäkterna bidra till en finansiering av den volymökning som behövs inom kommunkoncernen för att bland annat täcka behovet av skola, förskola med mera. Om nuvarande förhållande, där merparten av marken säljs för hyresrättsprojekt, fortsätter under lång tid, finns risk att det endast kvarstår byggrätter för bostadsrätter. Konsekvensen kan bli att marken behöver säljas till ett lägre pris än kalkylerat och att det lokalt i nya stadsbyggnadsområden kan bli en snedfördelning av bostadsbeståndet.

Det ekonomiska läget på bostadsmarknaden vägs delvis upp av att verksamheten på ett brett plan kommit igång med försäljning av verksamhetsmark, då främst i Östra Fyrislund där kommunens utbyggnadsåtaganden är så gott som avslutade.

Marknaden för försäljning av verksamhetsmark förväntas vara god under de närmaste åren då det finns ett upplupet behov av mark för etablering av nya verksamheter och utveckling av befintliga verksamheter i kommunen.

Totalt sett förväntas ett positivt kassaflöde från exploateringsverksamheten i och med att intäkter från markförsäljning och exploateringsersättningar bedöms överstiga årets anläggningsutgifter och anskaffningskostnader. Marknadsläget gör dock kassaflödesbedömningen och prognos för resultatpåverkan mycket osäker. Enligt försiktighetsprincipen har endast markförsäljning motsvarande löpande driftskostnader samt effekt av redan genomförda försäljningar prognostiserats, vilket innebär att exploateringsverksamheten i prognosen endast ger en mindre resultatpåverkan.

Investeringar och soliditet

Investeringar och självfinansieringsgrad

I och med att Uppsala växer ökar behovet av kommunal infrastruktur, såsom vägar, broar, skolor, bostäder, vatten- och avloppshantering, anläggningar för idrott och fritid.

Investeringarna har ökat de senaste åren och kommunkoncernens investeringar per augusti 2019 uppgick till 2 170 (2 265) miljoner kronor. Investeringarna har genomförts av kommunen med 389 (375) miljoner kronor och av de kommunala bolagen med 1 781 (1 890) kronor.

Merparten av kommunens investeringar avser infrastruktur inom gatu- och samhällsmiljönämndens ansvarsområde. De största pågående investeringarna är Tullgarnsbron över Fyrisån samt cykelparkeringshuset vid resecentrum som invigs under hösten. Vidare investeras i nya cykelvägar, utveckling av allmän plats och parker samt reinvesteringar. Inom kommunstyrelsens exploateringsverksamhet är de största investeringsvolymer hänförbara till utbyggnationen av bostadsområden Rosendal och Råbyvägen. Övriga nämnder investerar inom ramen för behov i sina verksamhetsområden, såsom konst i den offentliga miljön och utrustning till skola, idrott, räddningstjänst, vård och omsorg.

Bland de kommunala bolagen är det särskilt fem bolag som har stora pågående investeringar. Uppsala kommun Sport- och rekreationsfastigheter AB genomför bland annat en om- och nybyggnation av Studenteras. Uppsalahem AB genomför nyproduktion och förnyelse av sitt bestånd av hyresfastigheter. Uppsala kommun Skolfastigheter AB utvecklar och förvaltar nya och befintliga förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Uppsala kommun Förvaltningsfastigheter AB genomför en omfattande om- och tillbyggnation av stadshuset. Uppsala Vatten och Avfall AB:s arbetar med att bygga ut ledningsnätet och öka kapaciteten i VA-anläggningarna.

Prognosen för året visar att investeringstakten kommer fortsätta vara hög. Investeringarna i år förväntas uppgå till 3 624 (3 610) miljoner kronor, där de kommunala bolagen står för 80 (80) procent av investeringsvolymen. De kommunala bolagen förväntas investera 2 988 (2 892) miljoner kronor under året

och kommunen 636 (718) miljoner kronor.

Miljoner kronor 5 000

4 500

4 000

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

Procent

120

100

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Prognos

Investeringar kommunkoncern Självfinansieringsgrad kommunkoncern (%)2019

I diagrammet ovan redovisas hur investeringarna utvecklats sedan 2010. Investeringsnivån 2011 förklaras av Uppsalahems förvärv av Studentstaden (2 424 miljoner kronor) och investeringsnivån 2014 förklaras av förvärvet av Ulleråker (1 835 miljoner kronor).

Arbetet med kvalitetssäkring av exploateringsverksamhetens samtliga pågående projekt avslutades under första kvartalet 2019. Som en fortsättning av arbetet genomförs nu löpande kvalitetssäkring av samtliga pågående projekt och utvecklingsarbetet fortsätter i enlighet med kommunstyrelsens handlingsplan för verksamheten (antagen i juni 2019).

Att investera i tillgångar kräver kapital, antingen med lånat kapital eller genom eget kapital. I och med de ökade investeringarna som en växande befolkning kräver kommer den egna finansieringsförmågan att bli lägre och behovet av externt tillfört kapital bli högre. Den egna finansieringsförmågan mäts genom självfinansieringsgraden, det vill säga hur stor andel av investeringarna som finansieras med egna medel. Självfinansieringsgrad 2019 förväntas uppgå till 42

(40) procent och är i nivå med föregående år.

Balansomslutning och soliditet

Prognosen indikerar en balansomslutning vid året slut på 34 936 miljoner kronor. Det är en ökning sedan årets ingång med 3 131 miljoner kronor (9,8 procent).

Ökningen förklaras av de pågående investeringarna i den kommunala infrastrukturen, som följd av ett växande Uppsala.

Kommunen har pensionsförpliktelser som inte redovisas i balansräkningen, där särskild upplysning lämnas i not (not 18). Dessa pensionsförpliktelser är ett åtagande som kommunen har och som förväntas uppgå till 3 763 (3 883) miljoner kronor vid årsskiftet. Pensionsförpliktelsen sjunker kontinuerligt vart efter pensioner betalas ut och de som omfattas av förpliktelsen blir färre i antal.

Nyckeltalet soliditet visar betalningsförmågan på lång sikt. I nyckeltalet ingår även den pensionsförpliktelse som ligger utanför kommunkoncernens balansräkning, i syfte att visa kommunens handlingsutrymme på lång sikt.

Prognosen visar att soliditeten i år förväntas bli i nivå med föregående år, 17 (17) procent. I diagrammet nedan redovisas hur soliditetens utvecklats sedan 2010. Procent

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Prognos

2019

Soliditet inkl. pensionsåtaganden, Uppsala kommunkoncern

Det prognostiserade resultatet för kommunkoncernen är ett resultat före skatt. Skattekostnaden i de kommunala bolagen prognostiseras inte då de faktiska skatteeffekterna går att beakta först i årsbokslutet, när de slutliga bokslutstransaktionerna redovisas. Den faktiska skattekostnaden för året kan komma att påverka årets resultat och därmed även soliditeten.

Den 29 april 2019 fattade kommunfullmäktige beslut om att avyttra delar av koncernens fastighetsbestånd. Beslutet avsåg fastighetsbestånd i AB Uppsala kommuns Industrihus och i Uppsala kommun Fastighets AB. Av försiktighetsskäl har inte någon avyttring eller hänförbara kostnader till avyttringen beaktats i prognosen. Om någon eller några fastigheter i beståndet avyttras innan årets slut kommer detta att påverka resultat, soliditet och likviditet.

Risk och kontroll

Internbanken och kreditvärdering

Kommunen har en internbank som samordnar och hanterar koncernens externa kapitalanskaffning, intern vidareutlåning, likviditetshantering och placeringar.

Fastställd finanspolicy och finansiella riktlinjer styr internbankens verksamhet.

Internbankens övergripande uppdrag är att utifrån fastställd finanspolicy och riktlinjer tillgodose kommunkoncernens behov av kapital, utnyttja stordriftsfördelar genom samordning av koncerners betalflöden samt uppnå bästa möjliga finansnetto genom en effektiv skuld- och tillgångsförvaltning.

Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor´s betygsätter varje år kommunens kreditvärdighet, så kallad rating. Ratingen ska återspegla kommunkoncernens förmåga att infria sina betalningsåtaganden och finansiella skyldigheter på både kort och lång sikt. Uppsala kommuns långfristiga rating är den näst högsta, AA+, på en skala där AAA är högst. För investerare innebär denna rating att det är förknippat med mycket låg risk att låna ut pengar till Uppsala kommun.

Kommunens rating bekräftades av Standard & Poor´s i september 2019 och möjliggör att kommunkoncernen erhåller fortsatt fördelaktiga lånevillkor.

Upplåning och utveckling av låneskulden

För att uppnå en effektiv skuldförvaltning planeras och samordnas koncernens lånebehov genom extern upplåning. Per 31 augusti 2019 uppgick kommunkoncernens externa upplåning, bruttoskuld, till 17 820 miljoner kronor, som är en ökning med 1 390 miljoner kronor (8 procent) sedan årets ingång. Nettoskulden, extern upplåning med avdrag för banktillgodohavanden och ränteplaceringar, har ökat med 1 001 miljoner kronor (6 procent) sedan årets ingång. Bruttoskulden har ökat mer än nettoskulden för att banktillgodohavandena har ökat med 389 miljoner kronor sedan årets ingång.

Upplåning och räntesäkringar sker i samarbete med flera finansiella motparter. Fem banker förmedlar koncernens obligations- och certifikatslån. Den externa låneskulden per 31 augusti 2019 är fördelad enligt tabellen nedan.

Externa lån Uppsala kommunkoncern
Belopp i miljoner kronor	2019-08-31	2018-12-31
Obligationslån	8 000	7 400
Certifikatslån	2 100	2 350
Lån Kommuninvest	6 620	5 580
Lån Europeiska Investeringsbanken	300	300
Lån Nordiska Investeringsbanken	400	400
Banklån	400	400
Summa	17 820	16 430

Den genomsnittliga räntan för kommunkoncernens externa skuld uppgår per 31 augusti till 0,99 procent.

Prognosen för året visar att kommunkoncernens externa upplåning förväntas öka med ytterligare 355 miljoner kronor, till 18 175 miljoner kronor. Diagrammet nedan visar koncernens skuldutveckling och skuldutvecklingstakt sedan 2010. Låneskuldens utveckling förklaras av stora genomförda investeringar i kommunkoncernen och att en stor del av dem behöver lånefinansieras.

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Prognos

2019

Miljoner kronor 22 500

17 500

12 500

7 500

2 500

-2 500

-7 500

Låneskuld kommunkoncern Årlig förändring låneskuld i kommunkoncern

60%

50%

40%

30%

20%

10%

-10%

-20%

Den senaste befolkningsprognosen visar att Uppsala vid årets slut kommer ha 230 866 kommuninvånare. Det innebär att låneskulden per invånare kommer vara 78 725

(72 969) kr, vilket är en ökning med 7,9 (3,5) procent i år.

Riskhantering

Interbankens uppdrag är att minimera riskerna inom fastställda ramar och riktlinjer. Riskerna hänför sig huvudsakligen till motparts- och ränterisk. Det finns även andra risker såsom finansieringsrisk, likviditetsrisk och operativa risker.

Med motpartsrisk menas risken för att drabbas av förluster främst på grund av att en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser. Riskerna hanteras genom att ställa krav på motparternas kreditvärdighet samt genom att sprida derivataffärer på flera motparter.

Enligt riktlinjerna får derivat användas för att hantera ränte- eller valutarisker. Uppsala kommun och Uppsalahem använder derivat, ränteswapar, för att räntesäkra delar av låneskulden. Per 31 augusti 2019 uppgick kommunkoncernens ingångna swapavtal till 5 770 miljoner kronor. Swapavtalen sprids mellan de 5 banker som koncernen kan ingå swapavtal med. Samtliga derivat är kopplade till underliggande transaktioner.

Med ränterisk menas risken att förändringar i marknadsräntan påverkar kommunkoncernens räntenetto negativt. Ränterisken uttrycks som genomsnittlig räntebindningstid för den externa skuldportföljen och ska enligt riktlinjerna vara mellan 1,5 – 4 år. Koncernens genomsnittliga räntebindningstid uppgick per 31 augusti 2019 till 2,83 år jämfört med 2,63 år vid inledningen av året. I och med det rådande gynnsamma ränteläget har längre räntebindningar upptagits i samband med upplåning vilket ökat portföljens genomsnittliga räntebindningstid.

Med finansieringsrisk menas risken att finansiering vid låneförfall inte kan erhållas, eller att den endast kan erhållas till väsentligt högre kostnader, som följd av förändringar på den finansiella marknaden. Enligt riktlinjerna får därför högst 40 procent av skuldportföljen förfalla inom 12 månader och den genomsnittliga kapitalbindningstiden ska vara minst 2 år. Därutöver ska finansieringsrisken också begränsas genom att skuldportföljen i möjligaste mån struktureras så att låneförfallen sprids över tid.

Per 31 augusti 2019 uppgick koncernens andel låneförfall inom 12 månader till 29 procent jämfört med 31 procent vid inledningen av året. Kapitalbindningstiden uppgick till 2,7 år jämfört med 2,56 år vid inledningen av året. Den längre kapitalbindningstiden förklaras av ett aktivt arbete med att förbättra spridningen av koncernens låneförfall genom att uppta en större andel lån med längre kapitalbindningstid.

Kommunkoncernen har extra betalningsberedskap främst i form av checkräkningskrediter om 2 200 miljoner kronor samt lånelöften om 3 000 miljoner, vilket är en utökning med 500 miljoner sedan inledningen av året. En god betalningsberedskap begränsar finansiering- och likviditetskriserna.

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgrad är ett finansiellt nyckeltal som används för att beskriva den finansiella risken i form av räntekänslighet. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan skulder och eget kapital.

Miljoner kronor 25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

Procent

300

250

200

150

100

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Prognos

2019

Eget kapital kommunkoncern Skulder kommunkoncern Skuldsättningsgraden kommunkoncern %

Skuldsättningsgraden i kommunkoncernen förväntas vid årsskiftet uppgå till 243 procent vilket är en ökning med 17 procentenheter sedan årsskiftet. Anledningen till den ökade skuldsättningsgraden är att skulderna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet, vilket beror på att investeringarna i kommunkoncernen till stor del lånefinansieras. Nyckeltalet visar kommunkoncernens känslighet för högre räntenivåer.

Utveckling av pensionsåtagandet

Åtagandet för pensionsutbetalningar intjänade före 1998 redovisas enbart som en ansvarsförbindelse, vilket innebär att kostnaden tas först när utbetalning görs. Årets utbetalning på denna historiska pensionsskuld beräknas till 215 (213) miljoner kronor, motsvarande 1,7 procent av intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning.

PENSIONSÅTAGANDE			Prognos
Belopp i miljoner kronor	2017	2018	2019
Avsättningar för pensioner	959	1 073	1 139
Upplupen pensionskostnad, individuell del	265	267	274
Pensionsförpliktelse som ansvarsförbindelse	3 993	3 883	3 763
Totalt pensionsåtagande	5 218	5 223	5 177
Placerade pensionsmedel, anskaffningsvärde	604	604	657
Placerade pensionsmedel, marknadsvärde	713	698	730
Öronmärkt eget kapital, pensionskostnad	255	255	255

Storleken på ansvarsförbindelsen nådde sin kulmen 2013 och har sedan dess minskat varje år eftersom amorteringen på skulden är större än ränteuppräkningen.

Utbetalningarna däremot förväntas fortsätta öka fram till 2026. För helåret 2019 beräknas de samlade pensionskostnaderna uppgå till 580 (652) miljoner kronor. Den låga kostnaden 2019 beror på att en engångskorrigering av pensionsskulden gjorts. KPA, som beräknar kommunens pensionsskuld bytte system för beräkning 2019, och upptäckte då att den gamla beräkningsmetoden systematiskt överskattat skulden för framför allt den förmånsbestämda pensionen. Exakt hur mycket korrigeringen sänkt kostnaden 2019 går inte att säga, men troligen rör det sig om 50–60 miljoner kronor.

Vid utgången av 2019 beräknas det totala pensionsåtagandet sjunka till 5 177 miljoner kronor tack vare ovan nämnda engångskorrigering.

Utmaningar

Den demografiska utvecklingen och dess inverkan på efterfrågan av välfärden har varit hög de senaste åren och fortsätter att vara den största utmaningen. De närmaste åren kommer Uppsalas befolkningssammansättning att förändras avsevärt med allt fler yngre och äldre. Barn och ungdomar i skolåldern och antalet personer i åldern 80 år och äldre förväntas öka i snabbare takt än antalet personer i åldern 19–64 år. Åren 2000–2012 låg det beräknade kostnadsökningar från det demografiska trycket på 0,5 procent per år i genomsnitt för att åren därefter växla upp rejält. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att de samlade demografiska behoven i kommunerna ökar i genomsnitt med 1,1 procent åren 2019–2022. I Uppsala kommer de demografiska behoven att öka i större omfattning eftersom befolkningen ökar i snabbare takt.

Ett växande Uppsala kräver stora investeringar i den kommunala infrastrukturen som till stor del måste finansieras med lån. Det medför att låneskulden ökar och att drift- och kapitalkostnaderna gör anspråk på allt större andel av kommunens resurser. En stor del av investeringarna är framtunga vilket innebär att kostnaderna kommer långt innan intäkterna som följer av den ökande befolkningen. Ett högre ränteläge eller försenad inflyttning kan leda till betydande ekonomisk risk.

De senaste åren har Uppsala tagit emot ett stort antal nyanlända där en betydande del har varit barn i skolåldern. Detta förväntas göra ett större anspråk på kommunens resurser, i synnerhet inom skolan och socialtjänsten. Ett annat verksamhetsområde som redan känner av effekten av de senaste årens invandring är ekonomiskt bistånd. För att öka skatteintäkter och sänka kostnader på längre sikt behöver kommunen lyckas med etablering av de nyanlända. En framgångsrik skolgång och goda resultat i språkundervisning, samt sociala insatser i bostadsområden med svagare socioekonomiska förutsättningar är viktiga framgångsfaktorer. Utan en lyckad etablering kommer integrationen att försvåras och kostnaderna att fortsätta öka.

Framöver förväntas det reala skatteunderlaget att öka i en lägre takt än det har gjort de senaste åren. Detta innebär att intäkterna från skatter och generella statsbidrag inte fullt ut kan finansiera de demografiska behoven. Därtill har regeringen förändrat kostnadsutjämningssystemet. Vid införande 2020 innebär förändringen att kommunens avgift till kostnadsutjämningssystemet ökar med 57 miljoner kronor som kommer att öka successivt för att slå igenom fullt ut 2024 med en ökning med 300 miljoner kronor jämfört med nuvarande nivå.

För att klara välfärdsuppdraget och samtidigt finansiera betydande del av investeringarna och samhällsbygget måste kommunen därför skapa resursutrymme genom starka resultat och effektiviseringsåtgärder, till exempel förändrade arbetssätt och implementering av ny teknik.

Prognossäkerhet

Den ekonomiska utvecklingen i Uppsala kommunkoncern påverkas av många faktorer i såväl den egna verksamheten som samhällsekonomin. Exempelvis påverkas kommunens ekonomi av utebliven anpassning av verksamheter till följd av förändrade behov till vid förändrad demografi, nya löneavtal eller konjunktursvängningar och förändrade förutsättningar för samhällsutveckling och tillväxt.

På kort sikt påverkas kostnaderna av oförutsedda händelser exempelvis behovsförändring inom ekonomiskt bistånd, hemtjänsten och LSS. Väderförhållandena kan också påverka kostnaderna framförallt vad gäller uppvärmning och vinterväghållning. Hur mycket riktade statsbidrag kommunen får är osäkert. Att förväntade statsbidrag uteblir kan innebära att planerade satsningar tränger ut ordinarie verksamhet eller prioriteras om.

Inom exploaterings- och fastighetsverksamheten finns betydande osäkerheter som kan påverka årets resultat. Om ytterligare markförsäljningar kommer till stånd under året kan det ge en positiv nettoeffekt på årets resultat. Marknadsläget gör dock kassaflödesbedömningen och prognos för resultatpåverkan mycket osäker.

Vid årets slut görs en prövning av tillgångarnas värde, för Ulleråkersprojektet kopplat till förändrat projektdirektiv och reviderad kalkyl, vilket kan resultera i nedskrivning och påverka årets resultat negativt. Det pågår även förhandlingar kring externt inhyrda lokaler där kommunen ämnar träda ur avtalen, vilket innebär en risk för engångskostnader. Samtidigt finns en trolig positiv resultateffekt av pågående ärende om likvidation av bostadsrättsföreningar i enlighet med tidigare kommunstyrelsebeslut.

Kommunens verksamheter

Verksamhet i förvaltningsform – nämnder

Översikt över kommunens nämnder

Nämnderna beslutar i frågor som rör den löpande förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem. Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Alla nämnder ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och riktlinjer och att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

För perioden januari till augusti 2019 redovisar nämnderna (exklusive finansförvaltningen) ett överskott om 246 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse med 128 miljoner kronor i förhållande till budget. Periodens resultat är 42 miljoner kronor lägre än motsvarande period 2018.

Arbetsmarknadsnämnden

Nämndens ansvar omfattar kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Arbetsmarknadsnämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd och ansvarar för arbetsfrämjande och kompetenshöjande arbetsmarknadsinsatser samt feriearbete. Ansvaret omfattar ekonomiskt bistånd, ansvar för kommunens mottagande av nyanlända och stöd till det civila samhället. Nämnden ansvarar även för konsumentrådgivning samt budget- och skuldrådgivning.

Resultatet per augusti är ett överskott om 11 miljoner och helårsprognosen är ett nollresultat.

ARBETSMARKNADSNÄMNDEN		Resultat per augusti
Kommunbidrag		Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	723	11	27	0
Politisk verksamhet (1)	2	0	0	0
Infrastruktur, skydd m.m (2)	7	0	0	0
Kultur, övrigt (31)	2	0	0	0
Grundläggande vuxenutbildning (441)	24	2	-3	1
Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning (442)	73	-6	6	-2
Svenska för invandrare (460)	69	6	9	3
Ekonomiskt bistånd (574)	395	-18	-4	-29
Flyktingmottagande (61)	8	16	8	17
Arbetsmarknadsåtgärder (00)	000	0	00	0
Övriga verksamheter	0	1	1	0

	KF-budget	Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Investeringar	5	1	1	5

Andelen nyanlända som lämnar etableringen för arbete eller studier utgör en grupp som har stor påverkan på kostnaderna för försörjningsstöd. Förra året var det 34 procent som gick till arbete eller studier efter avslutad etablering, de övriga har ett större behov av kommunens fortsatta stöd. De grupper som avslutar etableringen, vilket omfattar två år, är de som kom i samband med det stora flyktingmottagandet 2016 och 2017. En av de åtgärder som motverkar kostnadsökningen är om de personer som avslutar sin extratjänst lyckas komma i arbete.

Vuxenutbildningen (grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning, svenska för invandrare och lärvux inom övriga verksamheter) redovisar tillsammans ett överskott om 3 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor bättre än budget. Resultatet beror på senarelagda kostnader på grund av försenad flytt till utbildnings- och jobbcenter i Boländerna. Dessutom har intäkterna för olika typer av statsbidrag ökat mer än förväntat.

Verksamheterna ekonomiskt bistånd och flyktingmottagande visar tillsammans ett underskott om 2 miljoner kronor. Orsaken är högre utbetalda försörjningsstödskostnader som följd av ett högt inflöde. Utbetalat ekonomiskt bistånd uppgick totalt till 265 miljoner kronor vilket är 14 miljoner kronor högre än budgeten per augusti. Arbetsmarknadsåtgärder visar ett överskott om 9 miljoner kronor.

Orsaken till överskottet är främst lägre kostnader för arbetsmarknadsanställningar samt lägre lokalkostnader.

Investeringar

Investeringsbudgeten uppgår till 5 miljoner kronor och prognosen är att investeringarna uppgår till budgeterad nivå. Investeringarna avser möbler och inventarier, stor andel av investeringsbudgeten avser verksamheten i Gottsunda och Boländerna.

Gatu- och samhällsmiljönämnden

Gatu- och samhällsmiljönämnden ansvarar för planering, byggande, drift och underhåll av gator, torg, parker, parkering, hamn, gång- och cykelvägar samt kommunala trafikanläggningar. Nämnden ansvarar även för kommunens naturreservat, övriga friluftsområden, friluftsbad och anlagda vattenområden. Inom nämndens område finns även ansvaret för färdtjänst, riksfärdtjänst och trafikfrågor.

GATU- OCH SAMHÄLLSMILJÖ-		Resultat per augusti
NÄMNDEN	Kommunbidrag	Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	472	-37	0	-39
Politisk verksamhet (1)	1	0	0	0
Infrastruktur, skydd m.m (2)	336	-27	-36	-26
Vinterväghållning (241)	75	-8	33	-12
Färdtjänst/Riksfärdtjänst (56)	59	-1	4	0
Affärsverksamhet (7)	0	-1	0	-1
Övriga verksamheter	0	0	0	0

	KF-budget	Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Investeringar	527	105	157	263

Resultatet per augusti är ett underskott om 37 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett underskott om 39 miljoner kronor. Prognossäkerheten bedöms till en risk för prognosförsämring med upp till 6 miljoner kronor.

Resultatet belastas av avskrivningskostnader avseende anläggningar från kommunstyrelsens exploateringsverksamhet vilket innebär kapitalkostnader som är 11 miljoner kronor högre än budget. Driftkostnaderna gällande kapacitetsstark kollektivtrafik är 3 miljoner kronor högre än budget för innevarande år, i resultatet ingår därutöver projektkostnader från tidigare år på 17 miljoner kronor. Utöver detta tillkommer kreditivränta för samtliga pågående projekt på totalt 3 miljoner kronor (helårseffekt 5 miljoner kronor). Alla dessa kostnader belastar nu driftskostnaderna och har tidigare hanterats som projektkostnader som räknats in i investeringskostnaden på projekten.

Inom vinterväghållningen var kostnaderna i inledningen av året höga på grund av utforsling av snö från centrumkärnan. Åtgärder har vidtagits för att minska kostnaderna genom besparingar inom vintersandupptagningen, vilket sammantaget innebär att kostnaderna i per augusti är 8 miljoner kronor högre än budgeterat. I prognosen ingår kostnader för hösten utifrån en normal vinter i november-december.

Sammantaget förväntas avvikelserna i nämndens löpande verksamhet, kunna balanseras av vidtagna åtgärder, främst minskad säsongsbemanning och lägre konsult- och underhållskostnader. Den negativa avvikelse som kvarstår enligt prognosen, 39 miljoner kronor, hänför sig till engångskostnader och för nämnden opåverkbara kostnader.

Investeringar

Gatu- och samhällsmiljönämndens investeringsram uppgår till 527 miljoner kronor varav 144 miljoner kronor utgör medel som överförts från tidigare år för pågående projekt. Per augusti har 105 miljoner kronor upparbetats och prognosen för året är 263 miljoner kronor i investeringar.

I tilldelad investeringsbudget ingår en större inledande investering avseende kapacitetsstark kollektivtrafik (Uppsalapaketet) där förutsättningarna ändrats så att merparten av kostnaderna belastar driften istället för investeringarna. Därför kommer investeringsbudgeten för ändamålet inte att utnyttjas. Vidare finns förskjutningar i tidplanen för många projekt vilket innebär att investeringskostnaderna förskjuts till kommande år. Förskjutningarna beror exempelvis på samordning med utbyggnationer inom exploateringsverksamheten, samordning med andra fastighetsägare och intressenter såsom kollektivtrafikmyndigheten, detaljplaner som inte vunnit laga kraft eller problem med leveranser av material.

Nämndens största fleråriga projekt är uppförandet av Tullgarnsbron, en bro över Fyrisån vid Studenternas idrottsplats. Under året slutförs investeringen i ett cykelparkeringshus vid resecentrum och invigning sker under hösten, en total investering om 50 miljoner kronor till vilket statsbidrag på 12 miljoner erhållits.

Idrotts- och fritidsnämnden

Idrotts- och fritidsnämnden ansvarar för planering och utveckling av barn- och ungdomsidrott liksom bredd- och elitidrott samt fritidsverksamhet. Nämnden löser sitt

uppdrag huvudsakligen genom inhyrning och uthyrning av anläggningar samt genom att ha en långsiktig planering för lokalförsörjning avseende idrotts- och fritidsanläggningar. Samverkan sker med föreningar och andra aktörer inom nämndens ansvarsområde som en del i arbetet med att forma och upprätthålla riktlinjer och mål för föreningsstöd inom nämndens ansvarsområde.

IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN		Resultat per augusti
Kommunbidrag		Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	289	5	1	2
Politisk verksamhet (1)	1	0	0	0
Fritid, övrigt (32)	288	6	1	2
Övriga verksamheter	0	0	0	0

	KF-budget	Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Investeringar	16	12	4	16

Resultatet per augusti är ett överskott om 5 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett överskott om 2 miljoner kronor.

Kostnaderna ökar under slutet av året främst genom högre hyreskostnader för nya anläggningar som tas i drift under hösten och nytt avtal med Fyrishov från 1 juli. Ökade kostnader balanseras av att nämnden tilldelats medel för drift av Uppsala arena som inte kommer att byggas, därav kan nämnden prognostisera ett överskott på helår.

Investeringar

Investeringsramen uppgår till 16 miljoner kronor och förväntas förbrukas i sin helhet. Investering görs i inventarier till skolidrottshallar, maskiner till anläggningarna såsom traktorer och ismaskiner, samt armaturer till elljusspår.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen styr, leder och samordnar arbetet med kommunens verksamhet och ekonomi, följer upp och rapporterar till kommunfullmäktige och samordnar verksamheten mellan kommunens nämnder. Kommunstyrelsen har även uppsiktsplikt över övriga nämnders verksamhet, inklusive de gemensamma nämndernas och de kommunala bolagens verksamhet. Kommunstyrelsen bereder ärenden inför kommunfullmäktige och ansvarar för att fullmäktiges beslut genomförs.

Kommunstyrelsen leder planering och utveckling, följer upp och analyserar inom strategiskt viktiga politiska områden som exempelvis social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet inkluderande det näringslivspolitiska arbetet. Dessutom har kommunstyrelsen ett särskilt ansvar för kommunens ekonomi, IT, arbetsgivarfrågor, kommunikation, upphandling, lokalförsörjning, mark och exploatering, landsbygdsfrågor, samt kris och beredskap. Som kommunens arkivmyndighet har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens arkivfrågor. Kommunstyrelsen leder och utvecklar även gemensam service inom områdena måltid, städ, transporter och kundservice.

KOMMUNSTYRELSEN		Resultat per augusti
Kommunbidrag		Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	487	116	49	64
Politisk verksamhet (1)	66	-1	5	2
Infrastruktur, skydd m.m (0)	000	00	00	00
Kultur, övrigt (31)	7	0	0	0
Fritid, övrigt (32)	9	3	-8	4
Vård och omsorg (5)	0	-3	1	-3
Affärsverksamhet (7)	0	7	26	10
Kommunledning och gemensam verksamhet (8)	170	40	-2	14
Övriga verksamheter	0	-1	-2	-2

	KF-budget	Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Investeringar	853	216	92	186

Resultatet per augusti är ett överskott om 116 miljoner kronor, varav 57 miljoner kronor avser kommunledning och 59 miljoner kronor avser stadsbyggnad.

Helårsprognosen är ett överskott om 64 miljoner kronor, varav 39 miljoner kronor avser kommunledning och 25 miljoner kronor avser stadsbyggnad. Större avvikelser i delårsbokslutet per augusti och helårsprognosen förklaras nedan uppdelat på kommunledning och stadsbyggnad.

Kommunledning

Inom kommunledning är resultat per augusti ett överskott om 57 miljoner kronor. Då budgetprocessen inför året drog ut på tiden har vissa satsningar kommit i gång senare än normalt på året. För stabsverksamheten är resultatet högre än budgeterat, vilket också främst förklaras av att verksamhet inte har kommit igång i planerad omfattning. En bidragande orsak till det högre resultatet är också att förfogandemedel inte nyttjats i budgeterad omfattning. Externa medel har erhållits avseende delar i ”Handlingsplan Gottsunda-Valsätra” varför budgeterade medel inte nyttjas i de delar som täcks av de externa medlen.

I helårsprognosen per augusti prognostiseras 39 miljoner kronor i högre resultat än budgeterat. Förklaringarna till den högre prognosen är i stor utsträckning desamma som förklaringarna till överskottet per augusti. Mot bakgrund av att flera nämnder prognostiserar underskott söker också kommunledningskontoret extra besparingar under året samt är allmänt återhållsamma så att resultatet för nämndverksamheten sammantaget förbättras.

Stadsbyggnad

Inom stadsbyggnad är resultatet per augusti ett överskott om 59 miljoner kronor. I helårsprognosen per augusti prognostiseras ett överskott om 25 miljoner kronor.

kronor som resultatförts efter kvalitetssäkring av exploateringsprojekten under våren. Utöver dessa jämförelsestörande poster finns underskott på 5 miljoner kronor för bygglogistikcenter på grund av att flera byggherrar inte har tillträtt sina projekt enligt plan vilket innebär intäktsbortfall. Dessutom underskott för Ulleråkersprojektet med 10 miljoner kronor främst på grund av resultatföring av projektkostnader. I helårsprognosen per augusti förväntas överskottet från årets markförsäljning generera ett överskott på 4 miljoner kronor när genomförandeorganisationens kostnader och ovan nämnda avvikelser täckts. Då tidpunkten för försäljningstillfället styrs av byggherrarna är prognosen försiktigt lagd.

Investeringar

Kommunstyrelsens investeringsmedel 2019 uppgår till 853 miljoner kronor, varav 131 miljoner kronor avser investeringsmedel som överförts från 2018. Per augusti har 216 miljoner kronor nyttjats. Prognosen för investeringar uppgår till 186 miljoner kronor, varav 49 miljoner kronor inom kommunledning och 137 miljoner kronor inom stadsbyggnad. I prognosen omfattas endast de skattefinansierade investeringarna, då investeringarna inom exploateringsverksamheten förväntas vara helt externfinansierade.

Inom kommunledning avser investeringsutgifterna främst IT-investeringar och dessa prognostiseras bli lägre än budget.

Merparten av utfallet inom stadsbyggnad avser investeringar inom exploateringsverksamheten, till största delen kopplat till korrigering av poster från föregående år i samband med kvalitetssäkringen. Därutöver avser investeringsutgifterna till största delen underhållsinvesteringar för det egenägda fastighetsbeståndet samt strategiska markförvärv. När det gäller markförvärv, pågår förberedelser för förvärv kopplade till Bergsbrunna/södra staden. Tidpunkten för

förvärv beräknas förskjutas till 2020, vilket förklarar en stor del av avvikelsen mot budgeterad investeringsram. Även vad gäller övriga investeringar finns osäkerheter kring tidpunkt för genomförande, exempelvis för upprustning av byggnaderna i Hammarskog och Ulleråker. Under 2018 tog kommunstyrelsen beslut om att överföra medel som tidigare avsatts för förvärv av vindkraftverk till att istället utveckla solenergilösningar, inga investeringar kopplade till detta förväntas nu under 2019.

Kulturnämnden

Kulturnämnden ansvarar för kultur- och fritidsverksamhet. Nämnden fördelar stipendier, bidrag och annat stöd till kulturliv, kulturevenemang, folkbildning, nationella minoriteter och ansvarar för folkbiblioteksverksamhet, kommunens museer och kulturscener, konstnärliga gestaltningsprojekt, konstinköp och konstsamlingar.

Nämnden stödjer ungdomars egna initiativ och ansvarar för fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet, övrig fritidsverksamhet för barn och unga samt kultur- och musikskolor. Kulturarvsfrågor samt stöd till bygdegårdar ingår också i nämndens ansvarsområde.

Resultatet per augusti är ett överskott om 6 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett överskott om 1 miljoner kronor och avser återföring av icke utnyttjat investeringsstöd för en bygdegårdsförening. Verksamheterna följer i stort budget. I övrigt förväntas högre kostnader under hösten bland annat för verksamhet under höstens skollov.

KULTURNÄMNDEN		Resultat per augusti
Kommunbidrag		Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	346	6	-12	1
Politisk verksamhet (1)	2	0	0	0
Infrastruktur, skydd m.m (2)	2	1	1	1
Bibliotek (313)	94	1	5	-1
Musikskola/kulturskola (314)	44	0	-2	0
Kultur, övrigt (31)	88	4	-8	2
Fritidsgårdar (323)	41	1	8	0
Fritid, övrigt (32)	45	-1	-9	-1
Öppen fritidsverksamhet (424)	31	1	-5	0
Grundskola (432)	0	0	0	0
Övriga verksamheter	0	0	-2	0

	KF-budget	Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Investeringar	79	16	11	71

Investeringar

Investeringsbudgeten uppgår till 79 miljoner kronor, varav 29 miljoner kronor utgör pågående investeringsmedel överförda från tidigare år. Av investeringsbudgeten har 57 miljoner kronor avsatts för offentlig konst, 2 miljoner kronor för konstsamlingen på Uppsala konstmuseum och resterande 20 miljoner kronor för verksamhetens investeringar i inventarier och en biblioteksbuss.

Prognosen är att 71 miljoner kronor av investeringsbudgeten om 79 miljoner kronor förbrukas. Osäkert råder dock om när investeringskostnaderna uppstår och om

samtliga projekt slutförs innan årsskiftet, det är sannolikt att en del av projekten kommer att slutföras först nästa år.

Xxxxx- och hälsoskyddsnämnden

Nämnden svarar för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, strålskyddslagen, livsmedelslagen, alkohollagen, lotterilagen, tobakslagen, lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt för den kommunala lantmäterimyndigheten. Arbetet bedrivs genom tillsyn, tillståndsprövning, kontroll och förrättningar.

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDS-		Resultat per augusti
NÄMNDEN	Kommunbidrag	Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	24	1	2	1
Politisk verksamhet (1)	1	0	0	0
Infrastruktur, skydd m.m (2)	23	1	3	1
Fritid, övrigt (32)	0	0	0	0
Övriga verksamheter	0	0	0	0

Resultatet per augusti är ett överskott om 1 miljon kronor. Även helårsprognosen är ett överskott om 1 miljon kronor.

Periodens avvikelse mot budget beror i huvudsak på en lägre kostnad för den kommunala lantmäterimyndighetens licensavgift till statliga lantmäteriet. Avvikelsen förväntas kvarstå under året. Övriga verksamheter visar endast marginella avvikelser i utfall och prognos.

Namngivningsnämnden

Namngivningsnämnden har till uppgift att besluta om namn på kvarter, gator, bostads- områden, vägar, broar och allmänna platser.

NAMNGIVNINGSNÄMNDEN		Resultat per augusti
Kommunbidrag		Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	1,6	0,1	0,0	0,0
Politisk verksamhet (1)	0,4	-0,2	-0,3	0
Infrastruktur, skydd m.m (2)	1,2	0,3	0,3	0
Övriga verksamheter	0,0	0,0	0,0	0

Resultatet per augusti är ett överskott om 0,1 miljoner kronor. Avvikelsen består av lägre kostnader för annonsering än budgeterat för perioden. Helårsprognosen är ett nollresultat.

Omsorgsnämnden

Omsorgsnämnden ansvarar för omsorg, service och viss sysselsättning inom socialpsykiatri och verksamheter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) oavsett ålder. Vidare ansvarar nämnden för service, vård och omsorg enligt socialtjänstlagen (SoL) i ordinärt och särskilt boende för personer upp till

65 år som har behov av sådana insatser på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom. Nämnden ansvarar även för uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Omsorgsnämndens hälso- och sjukvårdsansvar avser personer som fyllt 17 år och inträder där vårdbehovet uppgår till mer än 14 dagar.

OMSORGSNÄMNDEN		Resultat per augusti
Kommunbidrag		Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	1 618	-23	0	-70
Politisk verksamhet (1)	2	-1	0	-1
Ordinärt boende, äldre (521)	18	7	13	9
Särskilt boende, äldre (522)	71	0	15	-1
Öppen verksamhet, personer med funktionsnedsättning (53)	32	-3	-2	-5
Ordinärt boende, personer med funktionsnedsättning (541)	183	6	33	9
Särskilt boende, personer med funktionsnedsättning (542)	151	-22	-11	-39
Insatser enligt LSS, assistansersättning enligt SFB och HSL (55)	1 162	-11	-48	-43
Övriga verksamheter	0	0	0	0

	KF-budget	Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Investeringar	3	0	1	0

Resultatet per augusti är ett underskott om 23 miljoner kronor, vilket är en avvikelse med 36 miljoner kronor lägre än budget. Helårsprognosen är ett underskott om 70 miljoner kronor med ett osäkerhetsspann på plus 5 till minus 5 miljoner kronor.

Avvikelserna mot budget finns inom verksamheterna särskilt boende för yngre och insatser enligt LSS. Avvikelserna har sin grund i ökade volymer inom personlig assistans vilket ger högre kostnader för externa köp med 13 miljoner kronor. Därutöver har externa intäkter minskat med 10 miljoner kronor jämfört budget, beroende på förändrat förfarande avseende momsåtersökning samt att biståndsbeslut där Försäkringskassan haft betalningsansvar minskat kraftigt. Utöver detta är personalkostnaderna 11 miljoner högre än budget för perioden, på grund av stora svårigheter att snabbt ställa om personalstyrkan vid förändrade volymer/behov.

Prognos för helåret, ett underskott om 70 miljoner kronor, har samma förklaringsgrund som avvikelsen för perioden ovan motsvarande 50 miljoner kronor. Därutöver tillkommer ökade kostnader för psykiatriboenden under hösten som följ av ökade volymer och att antalet komplexa fall ökar, totalt 10 miljoner kronor högre kostnad än budget. Resterande 10 miljoner kronor hänför sig till ökade kostnader för hjälpmedel där ett högre antal förskrivningar ger ökade kostnader jämfört budget med 4 miljoner kronor och där övertagandet av sju enheter som tidigare bedrivits i extern regi med stora kvalitetsbrister ger högre personalkostnader om 5 miljoner kronor.

Nämnden har tagit fram åtgärder för att nå en ekonomi i balans men där föreslagna åtgärder ger effekt först år 2020 och 2021. Den åtgärd som förväntas ge störst effekt är

översyn av lokalförsörjning för boenden inom socialpsykiatrin där en flytt till större enheter kan tillskapa platser för boende enligt LSS 9:9 (bostad med särskild service för vuxna). Nämnden hade vid senaste rapporteringstillfället i juni 53 beslut som väntar på verkställighet. Denna åtgärd förväntas ge effekt med 5 miljoner kronor lägre kostnader 2020 och 20 miljoner kronor 2021. Därutöver pågår en utredning om upphandling av personlig assistans i egen regi där förväntad effekt, om beslut tas om upphandling, är 2 miljoner kronor lägre kostnader 2020 och 7 miljoner kronor 2021.

Nämnden står fortsatt inför stora utmaningar gällande verkställighet inom främst bostad med särskild service LSS 9:9. Nämnden ser också utmaningar med stora volymökningar inom personlig assistans, antalet brukare med personlig assistans enligt LSS har under perioden ökat med 18 % jämfört budget. En trend som också får stor påverkan på nämndens målgrupp är den ökade psykiska ohälsan i samhället.

Investeringar

Investeringar har inte genomfört enligt budget. Prognosen för helåret är att 0,4 miljoner kronor av investeringsbudgeten kommer att nyttjas kopplat till inventarier för att för att säkerställa god boendemiljö.

Plan- och byggnadsnämnden

Plan- och byggnadsnämnden ansvarar för uppgifter enligt plan- och bygglagen, inklusive de lagar och andra föreskrifter som hör till denna lag, med undantag för översiktsplanering. Andra lagar och föreskrifter är exempelvis lagen om byggfelsförsäkring och energideklaration för byggnader. Plan- och byggnadsnämnden planerar för, och ger förslag till, inrättande av områdesskydd såsom natur- och kulturreservat. Nämnden har också ansvar för uppgifter enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag.

PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN		Resultat per augusti
Kommunbidrag		Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	74	-2	-7	0
Politisk verksamhet (1)	2	0	-1	0
Infrastruktur, skydd m.m (2)	36	0	-14	0
Ordinärt boende, äldre (521)	22	-3	4	0
Ordinärt boende, personer med funktionsnedsättning (541)	14	1	4	0
Övriga verksamheter	0	0	0	0

	KF-budget	Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Investeringar	1	0	0	1

Resultatet per augusti är ett underskott om 2 miljoner kronor, för helåret prognostiseras ett nollresultat.

I resultatet per augusti ingår en avsättning med 8 miljoner kronor för beslut om bostadsanpassningsbidrag. Trots denna engångskostnad, prognostiseras nollresultat för nämnden på helår. Detta beror främst på högre intäkter än förväntat inom bygglov

där flera större ärenden inom Östra Fyrislund beviljats bygglov under första halvan av året. Vidare är kostnaderna lägre än förväntat inom planeringsverksamheten på grund av prioritering av arbete i projekt med annan finansiering; Ulleråker och Uppsalapaketet.

Prognosen är förenad med viss osäkerhet. Inom detaljplaneverksamheten kan tidplanen för beslut förskjutas, eventuellt över årsskiftet. Inom bygglovsverksamheten pågår en utredning gällande redovisning av intäkter för byggnadsinspektion, vilket kan innebära en negativ resultateffekt innevarande år.

Investeringar

Investeringar sker enligt plan under hösten och följer budget.

Räddningsnämnden

Räddningsnämnden är en gemensam nämnd för Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner, där Uppsala kommun är värdkommun. Räddningsnämnden ansvarar för att bedriva en effektiv räddningstjänstverksamhet i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner. Nämndens verksamhet omfattar olycksförebyggande verksamhet, tillsyn, rengöring och brandskyddskontroll, räddningsinsatser och olycksutredning enligt lagen om skydd mot olyckor. Nämndens verksamhet omfattar också tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Resultatet per augusti är ett överskott om 1 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett nollresultat.

RÄDDNINGSNÄMNDEN		Resultat per augusti
Kommunbidrag		Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	161	1	0	0
Politisk verksamhet (1)	1	0	0	0
Infrastruktur, skydd m.m (2)	160	1	0	0
Övriga verksamheter	0	0	0	0

	KF-budget	Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Investeringar	26	16	5	26

Periodens positiva resultat beror främst på semesterlöneskuldsförändringen. Resultatet exklusive semesterlöneskuldsförändringen är ett underskott om 1 miljoner kronor. Underskottet beror främst på ökade personalkostnader, bland annat för en ny dagstyrka och på att personalplaneringen behöver förbättras.

En prognososäkerhet är att lokalhyreskostnaderna i hyresavtalen för brandstationerna i Uppsala kommun inte är klara. Personalkostnaderna är också en osäkerhet, en ny personalplanering har införts för att minska lönekostnadsutvecklingen.

Investeringar

Investeringarna består till största del av räddningsfordon. Prognosen är att investeringarna följer budget.

Socialnämnden

Socialnämnden ansvarar för individ- och familjeomsorg i alla åldrar (inte ekonomiskt bistånd). Det inkluderar stöd till barn, ungdomar och deras föräldrar, samt stöd till personer med missbruks- eller annan beroendeproblematik. Nämnden ansvarar också för bostadssociala frågor, mottagande av ensamkommande barn, socialt utsatta EU- medborgare, familjerättsliga frågor, samordning av arbetet för att motverka våld i nära relation och insatser för den nationella minoriteten romer. Socialnämnden ansvarar även för förebyggande ANDTS-arbete.

SOCIALNÄMNDEN		Resultat per augusti
Kommunbidrag		Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	738	-15	13	-26
Politisk verksamhet (1)	5	-1	0	-1
Missbrukarvård och övrig vård för vuxna (571-572)	185	-12	1	-17
Barn- och ungdomsvård (573)	514	-7	2	-14
Familjerätt och familjerådgivning (58)	18	0	0	-1
Flyktingmottagande (61)	17	6	9	7
Övriga verksamheter	0	0	0	0
	KF-budget	Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Investeringar	4	0	0	1

Resultatet per augusti är ett underskott om 15 miljoner kronor, vilket är en negativ avvikelse med 9 miljoner kronor jämfört med budget. Helårsprognosen är ett underskott om 26 miljoner kronor. Prognossäkerheten har bedömts till en förändring av helårsprognosen med plus 5 till minus 5 miljoner kronor. Resultatförbättrande åtgärder har genomförts, men motverkas av högre behov av insatser inom förvaltningens målgrupper. Effektiviseringarna som har genomförts under året kommer att ge full effekt först 2020.

Missbrukarvård och övrig vård för vuxna står för den största negativa avvikelsen på 12 miljoner kronor. Verksamheten har ett ökat antal vårddygn i högre grad än ökningen av antal brukare. Det beror både på en högre grad av komplicerande ärenden, men även ökat behov för målgruppen yngre missbrukare. Verksamheten belastas även med högre lokalkostnader än tidigare, vilket har varit svårt att bemöta med effektiviseringar. Helårsprognos för verksamheten är ett underskott om 17 miljoner kronor.

Barn och ungdomsvården har ett underskott om 7 miljoner kronor vilket är en negativ avvikelse på 2 miljoner kronor jämfört med budget. Verksamheten tar emot ett högt inflöde av ärenden där vårdbehovet är högt. Helårsprognosen för verksamheten är ett

underskott om 14 miljoner kronor. Verksamheten kommer att fokusera på rekrytering av interna familje- och jourhem för att sänka insatskostnader.

Verksamhet ensamkommande (flyktingmottagande) har en positiv avvikelse på 6 miljoner kronor. Verksamheten har erhållit retroaktiva intäkter avseende föregående år om 13 miljoner kronor. Omställningsarbete pågår för att anpassa verksamheten efter gällande förutsättningar för volymer och ersättning ifrån Migrationsverket. Både myndighetsorganisationen och egenregi kommer att förändras under hösten. Störst utmaning är att anpassa verksamheten för ungdomar på 20 år som inte Migrationsverket utbetalar ersättning för.

Investeringar

Investeringsbudgeten är 4 miljoner kronor. Per augusti har det inte genomförts några investeringar. Budgeten avser främst inköp av inventarier och andra justeringar i samband med byte av lokaler för egen regi. Detta kommer dock inte att ske under 2019. Prognos för investeringar är därmed 1 miljoner kronor för eventuella inköp av inventarier.

Utbildningsnämnden

Utbildningsnämnden har ett samlat ansvar för all pedagogisk verksamhet från förskola till och med gymnasieskola. Nämnden har därmed ansvar för att alla barn och ungdomar boende i kommunen har tillgång till förskola och skola i kommunens egna verksamheter eller i fristående förskola/skola, samt för fördelningen av resurser både till egen verksamhet och fristående enheter. Som huvudman har nämnden vidare ansvar för kvalitet och ekonomi i förskolor och skolor som drivs i kommunens regi.

Resultatet per augusti är ett överskott om 189 miljoner kronor, vilket är 85 miljoner kronor högre än budgeterat. Nämndens helårsprognos är ett överskott om 6 miljoner kronor.

UTBILDNINGSNÄMNDEN		Resultat per augusti
Kommunbidrag		Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	5 172	189	206	6
Politisk verksamhet (1)	3	-1	0	0
Förskoleverksamhet (00)	0 000	00	00	0
Förskoleklass, Grundskola och skolbarnsomsorg (431, 432, 42)	2 648	120	118	19
Grundsärskola (433)	105	4	4	-2
Gymnasieskola (000)	000	00	00	-14
Gymnasiesärskola (435)	53	3	7	-1
Övriga verksamheter	0	1	0	1

	KF-budget	Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Investeringar	52	21	31	61

Periodens intäkter är högre än budgeterat, vilket främst utgör statsbidrag från Skolverket samt interkommunala intäkter. Personalkostnaderna är lägre än

budgeterat, delvis beroende på antagande om att statsbidrag i högre omfattning skulle användas till bemanning. Utbetalade ersättningar till fristående huvudmän är lägre på grund av färre elever.

Helårsprognosen är ett överskott om 6 miljoner kronor. Intäkterna är högre än budgeterat och förändringen består till största del av statsbidrag. Därutöver prognostiseras en högre försäkringsersättning än budgeterat, främst avseende Gottstundaskolans brand. Prognosen för personalkostnader och övriga kostnader förväntas öka i och med att statsbidragen i större omfattning nyttjas under hösten.

Antalet barn och elever fortsätter att öka inom alla skolformer. Jämfört med föregående år prognostiseras antalet öka med 1 290 barn och elever. Totalt bedöms nämnden i snitt ha 45 500 barn och elever i verksamheten under 2019.

Det finns tre större osäkerhetsfaktorer. Intäkter i form av statsbidrag från Skolverket och Migrationsverket. Nämnden har beviljats 51 miljoner kronor i bidrag från Skolverket för likvärdig skola. En förutsättning för att nämnden ska få behålla bidraget är att kostnad per elev inte minskar i jämförelse med ett genomsnitt för de tre senaste åren. Detta utgör en osäkerhet i och med att effektiviseringar görs under året. Vidare är gymnasieskolans rörlighet en osäkerhet när det gäller elevantalet på språkintroduktionsprogrammet. Prognosen för hela gymnasieskolan är lagd utifrån ett preliminärt elevtal känt i augusti. En ytterligare osäkerhet är hyreskostnader för nya moduluppställningar i grundskolan samt för nybyggnation och renovering inom gymnasieskolan.

Investeringar

Nämnden prognostiserar totalt 61 miljoner kronor investeringar 2019, vilket är 9 miljoner kronor högre investeringsbehov än tilldelad investeringsram om 52 miljoner kronor. Det ökade investeringsbehovet beror främst på att flera moduluppställningar inom grundskolan planeras under hösten 2019, det är dock osäkert om alla kostnader kommer uppstå under 2019.

Valnämnden

Valnämnden ansvarar för val i enlighet med bestämmelserna i vallagen, kommunallagen, lagen om kommunala folkomröstningar samt för opinionsundersökningar eller liknande förfaranden. Det innebär att Uppsala valnämnd är lokal valmyndighet och bland annat utser röstmottagare, beslutar om vallokaler, arrangerar förtidsröstning och svarar för den preliminära räkningen av rösterna på valkvällen.

VALNÄMNDEN		Resultat per augusti
Kommunbidrag		Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	5,9	1,0	1,8	0,1
Politisk verksamhet (1)	5,9	1,0	1,8	0
Övriga verksamheter	0,0	0,0	0,0	0

Resultatet per augusti är ett överskott om 1,0 miljoner kronor. Överskottet förklaras av att vissa kostnader fortfarande saknas för Europaparlamentsvalet. Helårsprognosen är ett överskott om 0,1 miljoner kronor.

Äldrenämnden

Äldrenämnden ansvarar för service, vård och omsorg i ordinärt eller särskilt boende till personer 65 år och äldre, i de fall personerna har behov av sådana insatser på grund av ålder, sjukdom eller nedsatt fysisk funktionsförmåga. I detta ansvarar nämnden för uppgifter enligt socialtjänstlagen samt det kommunala ansvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för öppna insatser och förebyggande verksamhet för personer 65 år och äldre.

ÄLDRENÄMNDEN		Resultat per augusti
Kommunbidrag		Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	1 848	-10	5	-11
Politisk verksamhet (1)	1	0	0	0
Öppen verksamhet, äldre (51)	66	5	-4	2
Xxxxxxxx xxxxxx, äldre (521)	788	14	-14	28
Särskilt boende, äldre (522)	993	-29	23	-41
Övriga verksamheter	0	0	0	0

	KF-budget	Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Investeringar	6	3	3	6

Resultatet per augusti är ett underskott om 10 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett underskott om 11 miljoner kronor. Prognossäkerheten har bedömts till en förändring av helårsprognosen med plus 2 till minus 5 miljoner kronor.

Trots att nämnden genomfört relativt stora resultatförstärkande åtgärder under 2019 inom särskilt boende och hemsjukvården (ordinärt boende) finns ekonomiska utmaningar som genererar underskott per augusti. Utmaningarna består främst i ökade personalkostnader inklusive kostnader för inhyrd personal vilket delvis förklaras av övertaganden av vårdboenden från extern till egen regi under året.

Resultatet per augusti 2019 går inte att jämföra med motsvarande period föregående år då annan periodiseringsprincip för kommunbidraget tillämpats i år för att få en bättre samklang med kostnadsbilden över året.

Årsprognosen per augusti (11 miljoner kronor) indikerar ett bättre utfall för helåret än tidigare prognos (22 miljoner kronor) som lämnades i delårsuppföljningen per mars. Det är effekterna av nämndens resultatförstärkande åtgärder som främst bidrar till en bättre resultatutveckling för helåret. Nämnden arbetar aktivt för att uppnå en ekonomi i balans.

Investeringar

Investeringar per augusti uppgår till 3 miljoner kronor och kan främst härledas till särskilt boende vid övertaganden av vårdboenden och investeringar i samband med samlokalisering av vissa verksamheter inom ordinärt boende. Prognosen är att tilldelad investeringsbudget 2019 kommer att nyttjas.

Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden i Uppsala län är en gemensam nämnd för samtliga kommuner i Uppsala län. Nämnden har Uppsala kommun som värdkommun. Överförmyndarnämnden är en kommunal tillsynsmyndighet. Tillsynen ska se till att den kommuninvånare som har en ställföreträdare i form av god man, förvaltare eller förmyndare ska få det hen har rätt till, både ekonomiskt och rättsligt. Tillsynen utgår från föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och lagen om god man för ensamkommande barn.

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN		Resultat per augusti
Kommunbidrag		Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
Belopp i miljoner kronor	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Nämnden totalt	23,2	2,0	2,4	2,1
Politisk verksamhet (1)	14,4	-3,9	5,3	-5
Flyktingmottagande (61)	8,8	5,9	-2,8	7
Övriga verksamheter	0,0	0,0	0,0	0

	KF-budget	Periodens utfall	Periodens utfall	Helårsprognos
	2019	201901-201908	201801-201808	201908
Investeringar	0,1	0,0	0,4	0,1

Resultatet per augusti är ett överskott om 2,0 mnkr. Helårsprognosen är ett överskott om 2,1 mnkr. Överskottet omfattar ett bidrag om 0,7 mnkr från Migrationsverket som avser år 2018. Övrigt överskott återfinns inom förvaltningens kansli i form av lägre löne- och verksamhetskostnader än budgeterat, samt att antalet ärenden för ensamkommande barn är färre än budget.

Investeringar

Inga investeringar per augusti. Eventuella investeringar genomförs under hösten.

Document Metadata

Table of Contents

Delårsbokslut per augusti och prognos för 2019 USAB-2019/45

Document Metadata