VILLKORSAVTAL-SU

Villkorsavtalet ska tillämpas på arbetstagare som får ålderspension enligt statliga pensionsbestämmelser till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år, om inte arbetsgivaren bestämmer annat.

Upplysning:

Arbetstagare som får ålderspension enligt statliga pensionsbestämmelser är normalt undantagna från Villkorsavtalets tillämpning (1 kap. 1 § andra stycket andra punktsatsen Villkorsavtalet).

Tillämpningsområde för Villkorsavtal-SU 3 §‌

Villkorsavtal-SU gäller för alla arbetstagare vid Stockholms universitet som omfattas av Villkorsavtalet, om inte annat följer av avtalet.

Villkorsavtal-SU ska tillämpas på arbetstagare som får ålderspension enligt statliga pensionsbestämmelser till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år, om inte arbetsgivaren med stöd av 2 § bestämmer att Villkorsavtalet inte ska tillämpas på arbetstagaren.

Villkorsavtal-SU - 1 kap. Inledande bestämmelser Januari 2024

2 kap. Förhandlingsordningar m.m.‌

Bestämmelser för Villkorsavtal-SU 1 §‌

Villkorsavtal-SU är en sammanställning av lokala kollektivavtal slutna med stöd av 2 kap. 2 § Villkorsavtal och Villkorsavtal-T.

Villkorsavtal-SU innehåller avtal med tillägg till eller undantag från bestämmelserna i Villkorsavtalet.

Avtalet eller del av avtalet kan sägas upp av part med en uppsägningstid enligt 16 kap. 1 § Villkorsavtal-SU.

3 kap. Lön ‌

Individuell lön för doktorander 1 §‌

Villkor Inplacering (heltid), kr
Fr.o.m.	Fr.o.m.
2023-10-01	2024-10-01
Ingångslön 29 700	30 300
Då 50 procent av fordringarna 30 900	32 500
Då 80 procent av fordringarna 32 800	34 000

Vid inplacering och omförordnande avseende doktorander gäller följande belopp det datum som anges nedan.

för doktorsexamen uppnåtts

Uppflyttning till högre lön ska göras vid nästa månadsskifte efter det att den nya nivån har uppnåtts.

Arbetsgivaren kan besluta om att ett månatligt lönetillägg, tillägg doktorand, ska utges om det bedöms motiverat. Den som har ett sådant tillägg ska vid uppflyttning till en högre nivå behålla tillägget.

Upplysning:

För en doktorand som får lön enligt en tariff som gäller vid ett annat lärosäte anges hela månadslönebeloppet som månadslön. Mellanskillnaden mellan detta belopp och månadslönen enligt SU:s tariff ska inte anges som ”tillägg doktorand”.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. november 2023.)

Lön till timlärare 2 §‌

Lön till timlärare ska endast utgå till lärare som inte har någon annan läraranställning vid Stockholms universitet.

Lön till timlärare utgörs av belopp per undervisningstimme. Med undervisningstimme avses undervisning samt för- och efterarbete för undervisningen.

Alla fakulteter	Dagtid	Kvällstid
Professorsundervisning eller motsvarande	1150 kr	1350 kr
Lektorsundervisning eller motsvarande	1000 kr	1200 kr
Övrig undervisning	850 kr	1050 kr

Beloppen är exklusive semesterersättning. Med kvällstid avses tid efter 18.00 samt lördag, söndag eller helgdag.

Om arbetsgivaren av verksamhetsskäl finner det motiverat kan ersättning utgå med högre timbelopp än vad som anges ovan.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. april 2022.)

Lön till tentamensvakter 3 §‌

Timlön till tentamensvakt utges enligt följande:

Huvudvärd/Resursvärd

Dagtid Kvällstid

170 kr/timme

210 kronor/timme

Tentamesvärd

Dagtid Kvällstid

155 kr/timme

195 kr/timme

Beloppen är exklusive semesterersättning. Med kvällstid avses tid efter 18.00 samt lördag, söndag eller helgdag.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. april 2022.)

Timlön för studiestöd samt för studentmentorer/ambassadörer 4 §‌

Timlön till tillfälligt anställda utges enligt följande:

- Kvalificerat studiestöd förstudenter med funktionsnedsättning 165 kr/timme

- Studentmentorer och Studentambassadörer 135 kr/timme

- Enklare studiestöd förstudenter med funktionsnedsättning 100 kr/timme Beloppen är exklusive semesterersättning.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. april 2022.)

Timlön till personal vid Högskoleprovet 5 §‌

Timlön till personal vid Högskoleprovet utges enligt följande

- Huvudprovledare Lägst 400 kr/timme

- Materialsamordnare Lägst 285 kr/timme

- Provledare 1 grupp Lägst 285 kr/timme

- Provledare 2-4 grupper Lägst 320 kr/timme

- Provledare 5-7 grupper Lägst 370 kr/timme

- Assistenter Lägst 205 kr/xxxxx Xxxxxxxx är exklusive semesterersättning.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. april 2022.)

Särskilda bestämmelser om lön för tidsbegränsat anställda 6 §‌

Arbetsgivaren kan besluta att arbetstagare som inte är lärare och vars anställningstid omfattar mindre än fyra veckor ska ha timlön. Arbetsgivaren kan också besluta att en tidsbegränsat anställd som inte är lärare och vars anställning omfattar fyra veckor eller mer ska ha timlön om arbetet sker intermittent.

Lönen utbetalas månaden efter intjänandemånaden.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. juni 2013.)

Lön vid tillfälligt chefsuppdrag 7 §‌

För arbetstagare som är anställd vid Stockholms universitet och som under ordinarie chefs ledighet under minst fem arbetsdagar i följd blir utsedd till tillförordnad chef utges ett tillfälligt chefstillägg om 120 kronor per arbetsdag. Beloppet inkluderar semesterlön enligt semesterlagen.

Upplysning:

Vid längre vikariat, t.ex. vid långtidssjukskrivning, kan tillförordnad chef i stället få en högre månadslön, som bestäms som om arbetstagaren sökt och erhållit anställningen.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. juni 2013.)

Uppdragstillägg 8 §‌

Uppdragstillägg kan efter beslut av arbetsgivaren utges till:

- Prorektor

- Vicerektorer

- Fakultetsdekaner

- Prodekaner

- Sektionsdekaner

- Vicedekaner

- Prefekter

- Ställföreträdande prefekter

- Föreståndare och ställföreträdande föreståndare

- Studierektorer och motsvarande

Uppdragstillägg utges endast för den tid då arbetstagaren är förordnad på den funktion som uppdragstillägget är knutet till.

Arbetsgivaren kan även i andra fall besluta att utge uppdragstillägg. Sådant tillägg kan utges för en arbetstagare som fullgör arbetsuppgifter som klart ligger utanför de normala arbetsuppgifterna. Sådant tillägg tidsbegränsas till den tid då dessa arbetsuppgifter fullgörs.

När en arbetstagare frånträder uppdragets fullgörande eller är sjukledig, föräldraledig eller ledig eller frånvarande enligt 6 eller 9 kap. Villkorsavtalet med helt löneavdrag ska tillägget dras in.

Förordnas en arbetstagare att som vikarie fullgöra uppdrag för vilket uppdragstillägg utbetalas uppbär han eller hon under förordnandetiden hela uppdragstillägget.

(Paragrafen ändrad fr.o.m juni 2013.)

Ny lön vid vissa tillfällen under pågående anställning 9 §‌

Lönesättningen är individuell och vid lönesättning tillämpas normalt de centrala principer som framgår av RALS-avtalen samt Stockholms universitets lönepolicy. Undantagsvis höjs lönen under pågående anställning med fastställda belopp. Ny lön under pågående anställning sker vid följande tillfällen:

- Befordran från biträdande lektor till lektor 2 000 kr

- Befordran från universitetsadjunkt till lektor 2 000 kr

- Befordran till professor 4 000 kr*

- Vid bedömd docentkompetens 2 000 kr

*Arbetsgivaren kan vid befordran till professor undantagsvis besluta om höjning av lön med högre belopp.

Ny lön utgår från och med månaden efter det att beslutet fattats.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. april 2022.)

4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar ‌

Arbetstidsbestämmelser för lärare

Tillämpningsområde för 2–11 §§ (4 kap. Villkorsavtalet och bilaga 5 till Villkorsavtalet) 1 §

2–11 §§ i detta kapitel gäller för lärare enligt Anställningsordningen vid Stockholms universitet, dock inte för timlärare.

Arbetsuppgifter för lärare 2 §‌

Upplysning:

Av 3 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) framgår vad som ingår i en lärares arbetsuppgifter. I en lärares arbetsuppgifter ingår:

- utbildning/undervisning,

- forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling,

- administrativt arbete,

- uppbyggnad av kontakter och samverkan med det omgivande samhället.

Till området utbildning/undervisning hör förberedelser för och genomförande av undervisning i olika former inom såväl grund- som forskarutbildning. Exempel på undervisningsformer är föreläsningar, lektionsundervisning, seminarier, handledning (enskilt eller i grupp) och ledning av laborationer, räkneövningar och exkursioner. Till detta område hör också examination samt kurs- och/eller programutveckling och övrigt pedagogiskt utvecklingsarbete.

Ett viktigt inslag i en lärares arbetsuppgifter, med stor betydelse även för utbildning/ undervisning, är att följa och bidra till kunskapsutvecklingen inom det egna ämnesområdet. Till detta område hör även att följa samhällsutvecklingen i de delar som är av betydelse för lärarens arbete vid universitetet.

Med administrativt arbete avses t ex uppdrag som prefekt (motsvarande), studierektor, kursföreståndare och ledamot i olika beslutsorgan, kommittéer och arbetsgrupper inom universitetet.

Beträffande uppbyggnad av kontakter och samverkan med det omgivande samhället kan det ske i form av utbildnings-, forsknings- och/eller utvecklingsprojekt som genomförs för eller i samverkan med stat, kommuner, företag, organisationer m m.

Hur omfattning och fördelning av olika arbetsuppgifter för den enskilde läraren regleras framgår av 5 §.

Årsarbetstid 3 §‌

Upplysning:

Den totala årsarbetstiden för lärare framgår av 3 § bilaga 5 till Villkorsavtalet och är

- 1 700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar,

- 1 732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar,

- 1 756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar.

Samtliga förekommande arbetsuppgifter för en lärare ska rymmas inom årsarbetstiden. Detta gäller även för lärare som har uppdrag som prefekt m.m.

Arbetstidens fördelning 4 §‌

Upplysning:

I 4 § bilaga 5 till Villkorsavtalet finns bestämmelser om arbetstidens fördelning. Arbetsfördelningen mellan olika lärare av förekommande arbetsuppgifter ska grundas på den verksamhetsplan och det utbildnings- och forskningsuppdrag som ålagts institutionen/motsvarande samt på de ekonomiska ramarna. Verksamhetsplanen ska omfatta all verksamhet, oavsett finansiering.

Vid fördelning av förekommande arbetsuppgifter ska strävan vara att skapa en god balans mellan utbildning/undervisning och forskning/utvecklingsarbete för den enskilde läraren.

Fördelningen av den enskilde lärarens arbetsuppgifter inom respektive område kommer normalt att variera över tid. Varje enskild tillsvidareanställd lärare ska under en plane- ringsperiod, som normalt bör omfatta 3 år, beredas tid för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling. Denna tid kan sammanföras till längre sammanhängande perioder eller läggas ut mera kontinuerligt under den planeringsperiod som arbetsgivaren fastställt.

I samråd mellan arbetsgivaren och den enskilde läraren upprättas såväl kortsiktiga som långsiktiga planer för lärarens kompetensutveckling.

För den aktuella planeringsperioden ska nedanstående ramar för fördelningen av årsarbetstiden vara vägledande för olika kategorier av lärare.

• Professor, anställd genom rekrytering

Undervisningsdelen för den enskilde läraren inom grund- och forskarutbildning ska i normalfallet omfatta högst 30 procent av årsarbetstiden inklusive examination och handledning av forskarstuderande. Resterande del av årsarbetstiden ska avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling. Vid handledning av fler än tre doktorander beslutar arbetsgivaren i vilken omfattning detta ska föranleda ett minskat undervisningsåtagande. Det som sägs ovan om högst 30 procent ska i stället gälla högst 25 procent t.o.m. 2007-06-30.

För den som anställts på befattning, som ledigkungjorts efter 2007-01-01, gäller dock att undervisningsdelen inom grund- och forskarutbildning i normalfallet ska omfatta högst 50 procent av årsarbetstiden inklusive examination och handledning av forskarstuderande, om inte annat särskilt överenskommits i samband med anställningen. Resterande del av årsarbetstiden ska avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling.

För professor anställd före den 1 januari 1999 ska arbetstiden i huvudsak ägnas åt forskning och forskarutbildning i enlighet med tidigare reglering.

• Professor, anställd genom befordran

Undervisningsdelen för den enskilde professorn inom grund- och forskarutbildning ska i normalfallet omfatta högst 60 procent av årsarbetstiden inklusive examination och handledning av forskarstuderande. Resterande del av årsarbetstiden ska avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling.

För den som är anställd som professor genom befordran gäller t.o.m 2007-06-30 i fråga om arbetstidens fördelning att undervisningsdelen för den enskilde läraren inom grund- och forskarutbildning ska i normalfallet omfatta högst 70 procent av årsarbetstiden inklusive examination.

För professor gäller att arbetsgivaren kan pröva om särskilda omständigheter föranleder beslut om en större undervisningsdel än vad som följer av avtalet.

• Universitetslektor

Undervisningsdelen för den enskilde läraren inom grund- och forskarutbildning ska i normalfallet omfatta högst 70 procent av årsarbetstiden inklusive examination. Resterande del av årsarbetstiden ska avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling. Vid handledning av doktorander beslutar arbetsgivaren i vilken omfattning detta ska föranleda ett minskat undervisningsåtagande.

• Biträdande lektor

Anställning som biträdande lektor är strategisk för såväl universitetets långsiktiga kompetensförsörjning som för den enskilde biträdande lektorns karriärmöjligheter. En biträdande lektor ska därför i huvudsak bedriva forskning, men bör också medverka i grund- och forskarutbildning för att meritera sig pedagogiskt. Undervisningsdelen ska i normalfallet omfatta högst 30 procent av årsarbetstiden.

• Universitetsadjunkt

Undervisningsdelen för den enskilde läraren inom grund- och forskarutbildning ska i normalfallet omfatta högst 85 procent av årsarbetstiden inklusive examination. Resterande del av årsarbetstiden ska avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling.

För universitetsadjunkt med samma typ av undervisning som universitetslektor ska

undervisningsdelen i normalfallet omfatta högst 70 procent av årsarbetstiden. Resterande del av årsarbetstiden ska avsättas för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling.

Parterna är överens om värdet av att adjunkterna – i den mån ekonomiska förutsättningar så medger – bereds goda möjligheter att bedriva forskarutbildning för att avsluta densamma med doktorsexamen.

• Forskarassistent

Anställning som forskarassistent är strategisk för såväl universitetets långsiktiga kompetensförsörjning som för den enskilde forskarassistentens karriärmöjligheter. En forskarassistent ska därför i huvudsak bedriva forskning, men bör också medverka i grund- och forskarutbildning för att meritera sig pedagogiskt. Undervisningsdelen ska i normalfallet omfatta högst 20 procent av årsarbetstiden.

För professor, universitetslektor, universitetsadjunkt och forskarassistent gäller att deltagande i t.ex. interna seminarier, konferenser och annan gemensam institutionsadministration i normalfallet inte ska föranleda ett minskat undervisningsåtagande. Vid mer omfattande administrativa arbetsuppgifter, t.ex. kurs/momentansvar och/eller fullgörande av olika förtroendeuppdrag inom universitetet, beslutar arbetsgivaren i vilken utsträckning detta ska föranleda ett minskat undervisningsåtagande för den enskilde läraren.

Arbetsuppgiften om samverkan i olika former med det omgivande samhället ska i normalfallet utgöra en naturlig del av den enskilde lärarens forskning/egen utveckling. I särskilda fall kan arbetsgivaren besluta om denna arbetsuppgift ska föranleda ett minskat undervisningsåtagande.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. april 2007.)

Fastställande av undervisningens omfattning 5 §‌

Stora variationer föreligger beträffande undervisningens karaktär mellan olika ämnen/ utbildningsområden och begrepp som t.ex. "lektionsundervisning" kan ha olika innebörd inom olika delar av universitetets verksamhet. Med hänsyn tagen till den stora variationen i undervisningens karaktär kan därför generella beräkningsgrunder för tidsåtgången för olika typer av undervisning inte fastställas. Utgångspunkt för fastställande av undervisningens omfattning för den enskilde läraren kan dock vara, att en undervisningstimme inklusive för och efterarbete, med den variationsbredd som föreligger, motsvarar två till sex klocktimmar. Vid insatser som har karaktären av att vara tillgänglig, ge råd m.m. är det naturligt att dessa betraktas som normal arbetstid.

Riktlinjer för beräkning av undervisningsinsatser ska fastställas av arbetsgivaren efter samverkansförhandlingar eller andra överläggningar mellan arbetsgivaren och företrädare för de lokala arbetstagarorganisationerna.

Vid beslutet bör hänsyn bl.a. tas till

- kursens/momentets nivå och svårighetsgrad,

- undervisningens och ämnets karaktär,

- undervisningens och examinationens uppläggning och metod,

- antal studerande,

- för- och efterarbete (inklusive examination).

Vid fastställande av undervisningens omfattning för den enskilde läraren bör hänsyn tas till lärarens kompetens och erfarenhet av att undervisa inom området.

Vid tillkomst av externa forskningsmedel/rörlig resurs ska arbetsgivaren ange riktlinjer för i vilken omfattning detta ska föranleda ett minskat undervisningsåtagande för den enskilde läraren.

Undervisning under kvällstid/motsvarande 6 §‌

För schemalagd undervisningstimme som till minst hälften fullgörs under vardagar efter klockan 18.00 samt under lördagar, söndagar och helgdagar, utgår ett lönetillägg med 145 kronor.

Beloppet inkluderar semesterlön enligt semesterlagen.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. juli 2009.)

Samråd och beslut om planering av årsarbetstiden 7 §‌

Upplysning:

Bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att samråda med den enskilde läraren angående planering av årsarbetstiden finns i 5 § bilaga 5 till Villkorsavtalet.

Inför varje läsår eller annan aktuell tidsperiod ska ett tjänstgöringsschema utarbetas för varje enskild lärare. I detta fastställs arbetsfördelningen, dvs. omfattning och förläggning under perioden av berörd lärares samtliga arbetsuppgifter inom områdena utbildning /undervisning, forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling, samverkan med det omgivande samhället och övriga arbetsuppgifter. Planeringen ska dokumenteras.

Innan en lärares tjänstgöringsschema fastställs av arbetsgivaren ska, om inget annat överenskommits mellan denne och de lokala arbetstagarorganisationerna, berörd organisation underrättas. Påkallar organisationen förhandling i frågan inom fem arbetsdagar gäller följande. Om parterna inte enas vid en förhandling enligt denna paragraf eller om förhandling inte begärs inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.

Denna informations- och förhandlingsskyldighet ersätter arbetsgivarens informations- och förhandlingsskyldighet enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Mertid och övertid 8 §‌

Övertid utöver den totala årsarbetstiden ska i normalfallet inte förekomma. Vid utformandet av tjänstgöringsschema ska strävan vara att minimera behovet av arbetsinsatser på övertid.

Om särskilda behov av att utföra vissa inte planerade arbetsuppgifter uppkommer ska i första hand en omfördelning av arbetsuppgifterna göras. Om behov av övertidstjänstgöring ändå uppkommer, bör i första hand lärare som frivilligt åtar sig sådant arbete anlitas.

Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl, är en lärare skyldig att arbeta på mertid/övertid med högst 175 respektive 150 klocktimmar per kalenderår. Under ett kalenderår får den sammanlagda mertiden och övertiden för en lärare dock inte överstiga 200 klocktimmar. Mertid och övertid som kompenseras med ledighet räknas inte in i den totala mertid respektive övertid per kalenderår en lärare är skyldig att fullgöra.

Mertid och övertid beräknas efter fullgjort årsarbete. Avstämning kan ske terminsvis om verksamhetsmässiga eller andra skäl föreligger.

Upplysning:

Definition m.m. av begreppen mertid och övertid framgår av 4 kap. 9 och 17 §§ Villkorsavtalet.

Ersättning för mertid och övertid 9 §‌

En lärare har rätt till ersättning för mertid och övertid endast om denna beordrats av arbetsgivaren på förhand eller, undantagsvis, godkänts i efterhand.

För arbetsuppgifter utförda på sådan andel av arbetstiden över vars förläggning i tid och rum läraren själv bestämmer kan mertids- eller övertidsersättning inte utgå.

Lärare som enligt beslut av arbetsgivaren har arbetat på mertid har rätt till ersättning. Ersättning lämnas i form av ledighet (kompensationsledighet) eller ekonomisk kompensation (mertidstillägg). Kompensationsledighet ska ges under förutsättning att läraren önskar det och att arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till verksamhetens krav.

Lärare, dock inte professor, som enligt beslut av arbetsgivaren har arbetat på övertid har rätt till ersättning. Ersättning lämnas i form av ledighet (kompensationsledighet) eller ekonomisk kompensation (övertidstillägg). Kompensationsledighet ska ges under förutsättning att läraren önskar det och att arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till verksamhetens krav.

Kompensation för beordrad, fullgjord mertid/övertid enligt tredje och fjärde styckena utgår för faktiskt arbetad tid, dvs. även för eventuellt för- och efterarbete.

Mertidstillägg utbetalas med 1/142 av den individuella lönen (heltid) för fullgjord timme till den som är deltidstjänstgörande och utför arbetsuppgifter utöver deltidstjänstgöringen och upp till full årsarbetstid. Tillägget inkluderar semesterlön enligt semesterlagen.

Upplysning:

Mertidstimme som fullgjorts i form av undervisning ersätts med så många klocktimmar som krävts för arbetets fullgörande i enlighet med vad som sägs ovan under 5 §. En mertidstimme som anses ha tagit t.ex. tre klocktimmar av årsarbetstiden i anspråk ersätts med 3/142 av den individuella lönen.

Övertidstillägg utbetalas med 1/94 (enkel övertid) och 1/72 (kvalificerad övertid) av den individuella månadslönen för beordrad och fullgjord timme till lärare som är heltids- tjänstgörande och utför arbetsuppgifter utöver årsarbetstiden. Vilken tid som är enkel respektive kvalificerad övertid framgår av 4 kap. 21 § Villkorsavtalet.

Upplysning:

Övertidstimme som fullgjorts i form av undervisning ersätts med så många klocktimmar som krävts för arbetets fullgörande i enlighet med vad som sägs ovan. under 5 §. En övertidstimme som anses ha tagit t.ex. tre klocktimmar av årsarbetstiden i anspråk ersätts med 3/94 respektive 3/72 av den individuella lönen.

Kompensationsledighet för mertidsarbete omfattar lika lång tid som mertiden. I fråga om övertid gäller att kompensationsledigheten omfattar en och en halv gång så lång tid som övertidsarbetet vid enkel övertid och dubbelt så lång tid som övertidsarbetet vid kvalificerad övertid.

Upplysning:

För lärare som omfattas av chefsavtalet utgår ingen ersättning för övertid. I vissa fall kan dock ersättning utgå enligt 10 §.

Timersättning till professorer i vissa fall 10 §‌

I de fall en professor fullgör undervisning utöver bemanningsplanen ska detta regleras i gällande eller i kommande bemanningsplan efter samråd mellan arbetsgivaren och den enskilde professorn.

Om detta inte är möjligt utgår timersättning för högst 50 undervisningstimmar per läsår. Varje sådan undervisningstimme ska ersättas med det belopp som gäller för

”professorsundervisning” i 3 kap. 2 §. Denna ersättning inkluderar för- och efterarbete för undervisningen. Ersättningen inkluderar också semesterlön enligt semesterlagen.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. april 2007.)

Närvaro på arbetsplatsen 11 §‌

Arbetsgivaren och en enskild lärare kan träffa skriftlig överenskommelse om förläggning av arbete till annan plats än den ordinarie arbetsplatsen.

4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar

Arbetstidsbestämmelser för teknisk/administrativ personal, m.fl.

Tillämpningsområde för 13–28 §§ 12 §‌

13–20 §§ i detta kapitel gäller för arbetstagare vid Stockholms universitet. Bestämmelserna gäller dock inte:

- arbetstagare som omfattas av chefsavtalet

- arbetstagare som omfattas av 1–11 §§ i detta kapitel (lärare).

- doktorander

- forskare, postdoktorer och andra arbetstagare med förtroendearbetstid

21 § gäller för anställda som arbetar inom verksamheter där beslut om att tillämpa beredskapsarbete fattats.

22 § gäller för teckenspråkstolkar och skrivtolkar.

23 § gäller tjänstgöring vid forskningsstationen i Tarfala. 24 § gäller för doktorander.

25 § gäller för forskare och postdoktor.

26 § gäller för projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk

27 § gäller för anställda som arbetar inom verksamheter där beslut om att tillämpa oregelbunden arbetstid fattats.

28 § gäller för anställda vid Askölaboratoriet

(Paragrafen ändrad fr.o.m. november 2023.)

Arbetstidens längd 13 §‌

I stället för det som sägs i 4 kap. 6 och 7 §§ Villkorsavtalet gäller följande. Den ordinarie arbetstidens längd vid heltidsarbete är:

8 timmar – xxxxxxx xxxxxx–fredag.

Den ordinarie arbetstiden är 4 timmar och 30 minuter för:

- trettondagsafton som infaller på en måndag–fredag,

- den 30 april som infaller på en måndag–fredag,

- dagen före Alla Helgons dag och

- den 23 december som infaller på en fredag

Arbetsfria dagar är lördagar, söndagar, helgdagar samt skärtorsdagen, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Arbetstiden inkluderar inarbetning av klämdagar (helgfri måndag–fredag mellan två arbetsfria dagar).

En arbetstagare kan beordras att arbeta på klämdag med hänsyn till myndighetens krav på öppethållande och service. Arbetstagaren befrias från arbete vid ett senare tillfälle under lika lång tid samt har rätt till ett lönetillägg om 50 kronor för varje arbetad timme.

De år nationaldagen infaller på en lördag eller söndag erhåller varje anställd en extra ledig dag som kan tas ut innevarande kalenderår efter samråd med närmsta chef. Rätten till den lediga dagen förfaller om den inte tas ut under aktuellt år. Ledigheten kan endast tas ut som hel dag.

Arbetstidens förläggning 14 §‌

Den ordinarie arbetstiden ska normalt vara förlagd enligt följande om inte arbetsgivaren för viss arbetstagare eller grupp av arbetstagare bestämmer annat.

a) Kl. 8:00–16.30 med 30 minuter lunchrast helgfri måndag–fredag

b) Kl. 8:00–12.30 vid

- Trettondagsafton som infaller på en måndag–fredag

- den 30 april som infaller på en måndag–fredag

- dagen före Alla helgons dag och

- den 23 december som infaller på en fredag

Flexibel arbetstid 15 §‌

Flexibel arbetstid tillämpas vid Stockholms universitet.

Med flexibel arbetstid avses sådan reglering av den ordinarie arbetstiden som ger arbetstagare möjlighet att inom givna tidsramar och utifrån verksamhetens krav själv bestämma arbetstidens förläggning. Flexibel arbetstid får tillämpas när arbetet så medger.

Definitioner 16 §‌

Fast tid	Tiden mellan de klockslag då den obligatoriska närvarotiden på arbetsplatsen börjar respektive slutar under en arbetsdag.
Flextid	Tid under vilken en arbetstagare valfritt får börja eller sluta sitt arbete under en arbetsdag.
Flexram	Tiden mellan de klockslag då flextiden tidigast börjar och senast slutar under en arbetsdag.
Lunchflex	Tid inom vilken en arbetstagare högst får förlänga en obligatorisk rast.

Förläggning av flexibel arbetstid 17 §‌

Med beaktande av den fasta tiden och övriga krav på tillgänglighet disponerar arbetstagaren arbetstiden inom flexramen vardagar 06.00–20.00.

Den fasta tiden är tiden mellan klockan 09.00–15.00. För sådana dagar i anslutning till helger då den ordinarie arbetstiden är 4 timmar 30 minuter är den fasta tiden klockan 09.00–12.00.

Lunchflex är tiden mellan 11.00–14.00. Lunchrast ska tas ut med minst 30 minuter så att en sammanhängande tjänstgöring om mer än 6 timmar inte uppkommer.

För en deltidsarbetande arbetstagare fastställs vilken tid som är fast tid, flextid och flexram genom enskild överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Om ingen överenskommelse träffas fastställer arbetsgivaren tiderna.

Flexibilitet 18 §‌

Plus- eller minustid regleras i förhållande till den ordinarie arbetstidens längd enligt 13 §.

Arbetstagaren ska registrera sin arbetstid enligt arbetsgivarens anvisning. Om inget annat överenskommits görs en avstämning månatligen. Flextidssaldot får uppgå till högst:

- 40 timmar plustid

- 20 timmar minustid

Flextidssaldot överförs till närmast följande kalendermånad.

Plustid kan användas för uttag av ledighet. Ledighet en hel dag eller del av dag kan beviljas av chef när verksamheten så medger. Om arbetstagare önskar använda plustid till ledighet vid religiösa högtider, med hänsyn tagen till religiösa skäl eller annan trosuppfattning, bör det beviljas om det är möjligt med hänsyn till verksamhetens krav.

Övertid för arbetstagare med flextid 19 §‌

Om en arbetstagare enligt beslut av arbetsgivaren under en arbetsdag tjänstgör på tid utöver den ordinarie arbetstidens längd är denna tid övertid.

Om en arbetstagare enligt beslut av arbetsgivaren tjänstgör på tid som ligger utom flexramen, är tiden för denna tjänstgöring övertid.

Undantagande från flextidssystemet 20 §‌

Med hänsyn till att tjänstgöringen måste anpassas till verksamhetens krav kan arbetsgivaren, efter samråd med arbetstagarna, besluta att en arbetstagare eller en grupp av arbetstagare ska undantas från flextidssystemet.

Arbetsgivaren kan besluta att en arbetstagare som inte uppfyller kraven i avtalet ska fråntas möjligheten till flextid.

Upplysning:

Innan beslut fattas enligt första och andra stycket ska arbetsgivaren förhandla med berörd arbetstagarorganisation enligt 11 § MBL.

Beredskap 21 §‌

Med beredskap avses tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid står till arbetsgivarens förfogande och är skyldig att vara anträffbar för att efter kallelse infinna sig på arbetsplatsen eller efter besked på annat sätt via telefon eller dator åtgärda sådana problem som kan åtgärdas på distans. En arbetstagare som är partiellt sjukskriven eller partiellt föräldraledig ska inte vara skyldig att fullgöra beredskap.

Den som har beredskap ska, om annat inte överenskommits, inställa sig på arbetsplatsen eller annan av arbetsgivaren angiven plats inom två timmar från kallelsen. Om arbetstagaren måste inställa sig på arbetsplatsen utgår övertid i stället för beredskapsersättning. Övertid räknas från den tid då meddelandet erhölls till dess att den anställde återvänt till hemmet eller där han/hon befann sig när meddelandet erhölls. Vid behov av inställelse ersätts minst två timmar.

För andra händelser som kräver arbete men inte inställelse på arbetsplatsen utgår övertidsersättning. För enklare enstaka kontakter, t ex via telefon, eller arbete kortare tid än 15 min i följd utgår inte övertidsersättning.

Beredskapstillägget är:

Måndag 07.00 till fredag 19.00 30 kr/ timme

Fredag 19.00 till måndag 07.00 60 kr/ timme

Mellan kl. 19.00 dagen före trettondedag jul, dagen före första maj, dagen före nationaldagen, dagen före Kristi himmelfärdsdag och klockan 07.00 närmast följande vardag

60 kr/ timme

Mellan kl. 19.00 dagen före skärtorsdagen, dagen före julafton, dagen före midsommarafton, dagen före nyårsafton och klockan 07.00 närmast följande vardag.

120 kr/ timme

Beloppen inkluderar semesterlön enligt semesterlagen.

Om arbetsgivaren finner det motiverat av verksamhetsskäl kan beslut fattas om att ersättningen ska vara högre än vad som anges ovan.

Beredskapsschema ska upprättas efter samråd med arbetstagaren minst tre veckor innan det börjar gälla.

Om arbetstagare som fullgör beredskap behöver infinna sig till tjänstgöringspass som inleds eller avslutas under tid som infaller mellan kl. 01.00 och 05.00 ska arbetstagaren vara befriad

från tjänstgöring fram till tidigast kl. 12.00 samma dag såvida detta inte medför synnerlig olägenhet för verksamheten.

Beredskapen bryter inte veckovilan. Enligt 14 § arbetstidslagen (1982:673) ska en arbetstagare ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Denna bestämmelse är dock dispositiv och därmed får undantag göras i kollektivavtal.

Om schemaläggning av beredskap inte kan göras utan att det strider med ovanstående bestämmelser om vecko- och dygnsvila, måste särskilt lokalt avtal slutas mellan parterna innan beredskapsschema tas i bruk.

Upplysning:

Att stå i beredskap, dvs tiden då man står till arbetsgivarens förfogande, bryter inte veckovilan. Däremot bryts veckovilan vid faktiskt utfört arbete under beredskapen, oavsett om arbetet sker genom inställelse på arbetsplatsen eller utförts på distans.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. april 2022)

Särskilda bestämmelser för teckenspråkstolkar och skrivtolkar 22 §‌

Avtalet gäller för anställda som teckenspråkstolkar och skrivtolkar vid Stockholms universitet. Bakgrunden till avtalet är att arbetet som teckenspråkstolk och skrivtolk innebär liknande arbetsmoment som för lärare med avseende på förberedelser och undervisning.

Med periodplanerad arbetstid avses, enligt detta avtal, en arbetstidsmodell för arbetstagare med oregelbunden arbetstid och en timbank för sparade timmar att använda vid beviljad ledighet. Modellen används för att organisera arbetstid och schemaläggning.

Arbetstidsbestämmelser för teckenspråkstolkar och skrivtolkar.

Riktlinjer för tillämpning av periodplanerad arbetstid ska fastställas av arbetsgivaren efter samråd med personalgruppen.

Årsarbetstid tillämpas enligt följande:

- 1700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar

- 1732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar

- 1756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar

Avstämningsperiod för årsarbetstiden är 12 månader. I samband med avstämning av arbetstiden kan övertid uppstå under förutsättning att årsarbetstiden är fullgjord och antalet timmar i den timbank som finns för enskilda arbetstagare överskrider 60 timmar.

Vid utbildningstolkning som fullgörs under vardagar efter kl. 18.00 samt lördagar, söndagar och helgdagar, utgår ett lönetillägg per timme eller del av timme med samma belopp som för lärare enligt 4 kap. 6 § Villkorsavtal-SU.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. april 2022.)

Särskilda bestämmelser vid tjänstgöring vid forskningsstationen i Tarfala 23 §‌

Arbetstagare vid Institutionen för naturgeografi ska vid tjänstgöring vid forskningsstationen i Tarfala ha förtroendearbetstid enligt vad som sägs i 4 kap. 29 § Villkorsavtalet.

Särskilda bestämmelser för doktorander 24 §‌

Doktorander ska vara tillgängliga på arbetsplatsen i den omfattning verksamheten, arbetsuppgifterna och den individuella studieplanen kräver. I samråd med arbetsgivaren kan arbetsuppgifterna tillfälligt förläggas till annan plats än den ordinarie arbetsplatsen.

Xxxxxxxxxxx får ej åläggas arbete på övertid.

Vid fastställande av undervisningens omfattning för doktorander gäller 4.kap 5 § Villkorsavtal-SU.

Upplysning

Av 5 kap. 2 § Högskoleförordningen (1993:100) framgår att den som är anställd som doktorand främst ska ägna sig åt sin egen utbildning. Doktoranden får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid.

Särskilda bestämmelser för forskare och postdoktor 25 §‌

Arbetstagare anställda som forskare och postdoktor har förtroendearbetstid enligt vad som sägs i 4 kap. 29 § Villkorsavtalet och har inte rätt till övertidsersättning.

Arbetstagare med förtroendearbetstid disponerar arbetstiden inom ramen för verksamhetens krav.

Ledigheter såsom sjukledighet, föräldraledighet, semester, etc. rapporteras som frånvaro enligt gällande xxxxx.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. april 2022.)

Särskilda bestämmelser för projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk ‌

26 §

Avtalet gäller för anställda som projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Bakgrunden till avtalet är att arbetet som projektledare innebär liknande arbetsmoment som för lärare med avseende på förberedelser och undervisning. Arbetet innebär även många resor i och med att uppdraget är nationellt.

Riktlinjer för tillämpning av arbetstid ska fastställas av arbetsgivaren efter samråd med personalgruppen.

Årsarbetstid tillämpas enligt följande:

- 1700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar

- 1732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar

- 1756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar

Avstämningsperiod för årsarbetstiden är 12 månader. I samband med avstämning av arbetstiden kan övertid uppstå under förutsättning att årsarbetstiden är fullgjord.

Vid uppdrag som fullgörs under vardagar efter kl. 18.00 samt lördagar, söndagar och helgdagar, utgår ett lönetillägg per timme eller del av timme med samma belopp som för lärare enligt 4 kap. 6 § Villkorsavtal-SU.

För restid från uppdrag utgår ett lönetillägg med 100 kronor per timme.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. april 2022.)

Särskilda bestämmelser för medarbetare med oregelbunden arbetstid 27 §‌

Avtalet gäller för personal anställda vid verksamheter som på grund av verksamhetens behov, mer än tillfälligt, har oregelbunden arbetstid förlagd till dag, kväll och/eller helg.

För heltidsarbetande är den genomsnittliga veckoarbetstiden för helgfri måndag till fredag 39 timmar och 30 minuter. För deltidsarbetande är veckoarbetstiden proportionell i förhållande till veckoarbetstiden vid heltidsarbete. Begränsningsperioden är fyra veckor.

Arbete helgfri måndag-fredag kan förläggas upp till åtta timmar mellan kl. 06.00–00.00.

Vid arbete helgfri måndag-fredag, som inte omfattas av fast förlagd arbetstid, tillämpas bestämmelserna om flexibel arbetstid 4.kap 15–20 §§ Villkorsavtal-SU.

Vid arbete på kvällar mellan kl. 18.00–22.00 utgår ett lönetillägg om 60 kr per arbetad timme och vid arbete mellan kl. 22.00–00.00 utgår ett lönetillägg med 80 kr per arbetad timme. Vid arbete på fredagar från kl. 18.00–00.00 utgår ett lönetillägg om 80 kr.

Arbete lördagar och söndagar bör inte förekomma mer frekvent än var fjärde vecka. Arbetstiden kan uppgå till 8 timmar per dag och förläggas mellan kl. 06.00–00.00. För varje arbetad timme utgår ett lönetillägg om 80 kr. I de fall arbetstiden överstiger 5 timmar kan rast bytas mot måltidsuppehåll.

Arbete på helgdagar, skärtorsdagen, midsommarafton, julafton och nyårsafton sker efter särskilt schema och fördelas så att det inte oskäligt belastar en enskild medarbetare.

Arbetstiden kan uppgå till 6 timmar per dag och förläggas mellan kl. 08.00–16.00. För varje arbetad timme utgår ett lönetillägg om 150 kr. I de fall arbetstiden överstiger 5 timmar kan rast bytas mot måltidsuppehåll.

Arbetsgivaren fastställer schema för arbete på dag, kväll, lördag, söndag, helgdagar och andra arbetsfria dagar i samråd med arbetstagaren. Arbetsgivaren ska särskilt beakta arbetstagares önskemål om att inte vara schemalagda vid religiösa högtider, med hänsyn tagen till religiösa skäl eller annan trosuppfattning. Fastställande av schema samt eventuella ändringar av schema ska göras minst 14 dagar i förväg. Vid särskilda skäl, t.ex. händelser som inte kunnat förutses, kan besked lämnas med kortare framförhållning. Vid schemaläggning tas hänsyn till reglerna om dygns- och veckovila i villkorsavtalen.

Verksamhet som har behov av oregelbunden arbetstid och vill ansluta sig till detta kollektivavtal kan fatta sådant beslut först efter samverkansförhandling.

(Paragrafen gäller fr.o.m. november 2023).

Särskilda bestämmelser för anställda vid Askölaboratoriet 28 §‌

Avtalet gäller för anställda vid Askölaboratoriet. Bakgrunden till avtalet är att arbetet vid fältstationen och på forskningsfartyget R/V Electra är speciellt till sin karaktär. Verksamheten bedrivs säsongsbetonat där uttag av arbetstid kan behöva koncentreras till särskilda dagar/perioder, t ex vid längre forskningsexpeditioner.

Årsarbetstid tillämpas enligt följande:

- 1700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar

- 1732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar

- 1756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar

Vid anställning del av år minskas årsarbetstiden med 165 timmar per månad som anställningen inte består. Hänsyn ska tas till gällande vilotidsregler som begränsar uttaget av arbetstid.

Avstämningsperiod för årsarbetstiden är 12 månader eller när en tidsbegränsad anställning upphör om denna är kortare än så. I samband med avstämning av arbetstiden kan övertid uppstå under förutsättning att årsarbetstiden för den aktuella anställningen är fullgjord.

Arbetet vid Askölaboratoriet ska i normalfallet bedrivas helgfri måndag-fredag. I det fall arbete beordras till vardagar före kl. 06 eller efter kl. 20, arbetsfria dagar eller för arbete i samband med utryckning vid larm utgår övertidsersättning. Sådan tid räknas inte som årsarbetstid. Övertidsersättning utgår i form av övertidstillägg enligt 4 kap. 21 § Villkorsavtal/Villkorsavtal-T.

Upplysning:

För uttag av övertid gäller begränsning enligt 4 kap. 18 § Villkorsavtal/Villkorsavtal-T.

Särskilda bestämmelser vid expeditioner med R/V Electra

Arbetsgivaren beslutar i förväg vilken typ av expeditionsdygn som är aktuella inför en resa. I detta avseende börjar dagen 00:00 och avslutas 24:00.

Expeditioner ska planeras så att reglerna om veckovila enligt Villkorsavtal/Villkorsavtal-T uppfylls, därmed kan en enskild medarbetare i normalfallet inte vara på expedition mer än 11 dygn i följd. Expeditioner som är fem dagar eller kortare förläggs normalt till veckodagar.

Expeditioner längre än fem dagar förläggs normalt så att de avslutas i anslutning till en helg och vid behov utgår därefter sammanförd veckovila för två perioder. Vid expeditioner mer än 10 dagar är arbetstagaren utöver det berättigad till en extra ledig dag i följd

Vid särskilt påfrestande expeditioner eller vid andra särskilda skäl ska arbetsgivaren samråda med arbetstagare om behov av extra ledighet föreligger.

Arbetad tid under expedition avräknas från årsarbetstiden enligt tabell nedan. I de fall arbete under beredskap krävs sker avräkning från årsarbetstiden för arbetad tid om den överstiger 15 min i en följd. Varje påbörjad kvart (15 min) därefter avräknas från årsarbetstiden.

Tillägg för arbete på s.k. obekväm arbetstid, beredskap och övertid utges som ett schablonbelopp per dygn enligt tabell nedan. Traktamente utges enligt vad som följer av inkomstskattelagen.

Typ av expeditionsdygn	Avräkning från årsarbetstid	Tillägg
Vardagsdygn 12 h körning (A-dag) Arbete 12 h, i normalfallet kl. 08–20. Losskastning och förtöjning i bashamn ingår. Därefter ledighet med beredskap till dess nästa dags arbetspass påbörjas.	12 timmar	1000kr/dygn
Vardagsdygn 24 h körning (B-dag) Fartyget är till sjöss dygnet runt. Arbete sker i rullande 6-timmarsskift. Vid ledighet gäller beredskap till dess nästa arbetspass påbörjas.	12 timmar	1300 kr/dygn
Helgdygn 12 h körning (C-dag) Arbete 12 h, i normalfallet kl. 08–20. Losskastning och förtöjning i bashamn ingår. Därefter ledighet med beredskap till dess nästa dags arbetspass påbörjas.	12 timmar	1300 kr/dygn
Helgdygn 24 h körning (D-dag) Fartyget är till sjöss dygnet runt. Arbete sker i rullande 6-timmarsskift. Vid ledighet gäller beredskap till dess nästa arbetspass påbörjas.	12 timmar	1700 kr/dygn

(Paragrafen gäller fr.o.m. april 2022.)

5 kap. Semester ‌‌

Retroaktiv lönehöjning av semesterlönegaranti (5 kap. 14 § Villkorsavtalet) 1 §‌

Vid retroaktiv lönehöjning till följd av en lönerevision ska vid beräkning av lön hänsyn inte tas till utbetalad semesterlönegaranti under den aktuella perioden.

6 kap. Löneavdrag ‌

Upplysning:

6 kap. Villkorsavtalet reglerar löneavdrag vid ledighet eller annan frånvaro.

Detta avtal innehåller inga lokala avvikande bestämmelser utan 6 kap. Villkorsavtalet tillämpas i sin helhet.

7 kap. Lön under sjukfrånvaro m.m.

Retroaktiv lönehöjning i fråga om sjuklön (7 kap. 6 § Villkorsavtalet) 1 §‌

Vid retroaktiv lönehöjning till följd av en lönerevision ska följande gälla för arbetstagare som har haft sjukavdrag.

För arbetstagare som har haft sjukavdrag efter sjuklöneperioden t.o.m. dag 365 beräknas lönen som skillnaden mellan den tidigare och den nya lönen minskad med 10 procent.

8 kap. Lön under föräldraledighet ‌

Föräldralön 1 §‌

En arbetstagare som är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn har rätt till föräldralön. För adoptivbarn beräknas tiden från det att barnet kommer till adoptivföräldern.

Föräldralön utgår längst till barnet är 36 månader.

Föräldralönen utgår med 10 procent av den aktuella kalenderdagslönen på lönedelar upp till basbeloppstaket. På lönedelar som överstiger basbeloppstaket är föräldralönen 90 procent av daglönen.

Föräldralönen utbetalas månadsvis i förhållande till ledighetens omfattning och utgår under högst 360 dagar.

Ledighet med föräldralön är semesterlönegrundande enligt semesterlagen.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. april 2022.)

Retroaktiv höjning i fråga om föräldralön 2 §‌

Vid retroaktiv lönehöjning till följd av en lönerevision gäller för arbetstagare som har haft föräldralön att lönen beräknas på skillnaden mellan den tidigare och den nya lönen minskad med 10 procent.

9 kap. Lön under ledighet i övrigt ‌

Besök för blivande förälder hos mödravårdscentral. 1 §

Om det behövs får en arbetstagare som ska bli förälder, men inte är den gravida, vara ledig utan löneavdrag i syfte att följa med på besök hos mödravårdscentral.

Upplysning:

Denna bestämmelse är inte tillämplig från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram till förlossningsdagen, eftersom föräldrapenning då kan utbetalas enligt SFB. Vid Stockholms universitet gäller inte begränsningen på två tillfällen per barnsbörd som gäller för 9 kap. 1a§ Villkorsavtalet.

(Paragrafen gäller fr.o.m. januari 2024.)

10 kap. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning ‌

Särskilda bestämmelser vid tjänstgöring vid forskningsstationen i Tarfala 1 §‌

När arbetstagare vid institutionen för naturgeografi tjänstgör vid forskningsstationen i Tarfala gäller följande.

Resekostnadsersättning utgår för resa från stationeringsorten till Tarfala och åter. Traktamente eller logiersättning utgår inte under tjänstgöringen i Tarfala när arbetstagaren kostnadsfritt erhåller kost och logi.

Förskott (10 kap. 10 § Villkorsavtalet)‌

2 §

I stället för det som sägs i 10 kap. 10 § tredje stycket Villkorsavtalet gäller följande.

Om ett förskott har betalats ut för viss månad och reseräkning inte getts in inom en månad efter den första arbetsdagen efter återkomsten, ska arbetstagaren betala tillbaka hela förskottet inom en månad efter anmodan.

11 kap. Flyttersättning och ersättning vid annan resa än tjänsteresa ‌

Upplysning:

11 kap. Villkorsavtalet reglerar ersättning vid flytt och andra resor än tjänsteresor.

Detta avtal innehåller inga lokala avvikande bestämmelser utan 11 kap. Villkorsavtalet tillämpas i sin helhet.

12 kap. Ersättning för sjukvårdskostnader ‌

Rätt till sjukvårdsersättning 1 §‌

I stället för det som sägs i 12 kap. villkorsavtalen ska följande gälla.

Arbetstagarens kostnader för sådana varor som omfattas av läkemedelsförmåner enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ersätts av arbetsgivaren.

Ersättning för ett visst år betalas vid ett tillfälle. För rätt till sådan ersättning ska arbetstagarens begäran om ersättning för året ske sammanhållet vid ett tillfälle och senast i januari året efter det kalenderår under vilket kostnaderna uppkommit. Arbetstagaren ska styrka sina kostnader med ett utdrag från högkostnadsdatabasen.

En arbetstagare som är ledig med helt löneavdrag har rätt till läkemedelsersättning enligt detta kapitel:

- dels under de 30 första dagarna av ledigheten,

- dels under sådan föräldraledighet då föräldralön utbetalas,

- dels under ledighet för sjukdom eller ledighet med tillfällig föräldrapenning.

Upplysning

Vid Stockholms universitet ges inte ersättning för sjukvårdskostnader enligt 12 kap. 4, 5, 6 och 8 §§ villkorsavtalen.

(Paragrafen ändrad fr.o.m. januari 2024.)

13–15 kap.‌‌

Upplysning:

13–15 kap. Villkorsavtalet reglerar:

- Specialbestämmelser för statliga anställningar (13. kap)

- Uppsägning och uppsägningstider (14. kap)

- Utbetalning av lön (15. kap)

Detta avtal innehåller inga lokala avvikande bestämmelser utan 13–15 kap. Villkorsavtalet tillämpas i dess helhet

16 kap. Giltighetstid ‌

Giltighetstid och uppsägningstid (2 kap. 5 § och 16 kap. 1 § Villkorsavtalet)‌

1 §

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1:a juni 2013.

Avtalet eller del av avtalet kan sägas upp av part med en uppsägningstid av tre månader.

Avtal som upphör att gälla 2 §‌

ALFA-SU upphör att gälla i och med detta avtals ikraftträdande.

Stockholms universitet Personalavdelningen

Fastställd av rektor 2013-06-27

Arbetsgivarnyckel till Villkorsavtal/Villkorsavtal-T

Vid paragrafer etc nedan utövas arbetsgivarens befogenhet av

2 kap. 1 och 7 §§ Respektive chef, dvs. rektor, respektive enhetschef, prefekt eller föreståndare

2 kap. 2 § Personalchefen

3 kap. 3 § Personalchefen

4 kap. 9-10, 16, 18-20 och 22 §§ Respektive chef, dvs. rektor, respektive enhetschef, prefekt eller föreståndare

4 kap. 14-15 och 23 §§ Personalchefen

5 kap. 12 § Respektive chef, dvs. rektor, respektive enhetschef, prefekt eller föreståndare

6 kap. 2 § Personalchefen

6 kap. 8-10 §§ Personalchefen

7 kap. 3 § Personalchefen

9 kap. 4 och 7 §§, Personalchefen

11 kap. 1 och 5 §§ Personalchefen

12 kap. 3 § Personalchefen

13 kap. 2 - 3 §§ Den som har befogenhet att bevilja tjänstledighet för den aktuella arbetstagaren

13 kap. 6 § Respektive chef, dvs. rektor, respektive enhetschef, prefekt eller föreståndare

14 kap. 2 §, Respektive chef, dvs. rektor, respektive enhetschef, prefekt eller föreståndare

14 kap. 5 §, Personalchefen

15 kap. 1 & 3-4 §§ Personalchefen

bilaga 5 6 § Prefekt eller föreståndare

bilaga till 11 kap. 2 och 3 §§ Personalchefen

bilaga till 11 kap. 5 och 8 §§ Respektive chef, dvs. rektor, respektive enhetschef, prefekt eller föreståndare

Arbetsgivarnyckel till Villkorsavtal-SU

Vid paragrafer etc nedan utövas arbetsgivarens befogenhet av

1 kap. 2 § Personalchefen

3 kap. 1 § Prefekt eller föreståndare

3 kap. 2 § Prefekt eller föreståndare

3 kap. 6 § Respektive chef, dvs. rektor, prefekt, föreståndare och respektive avdelningschef

3 kap. 8 § första stycket Rektor när beslutet avser uppdragstillägg till prorektor, vicerektorer, fakultetsdekaner, prefekter och föreståndare för fristående enheter.

3 kap. 8 § första stycket Fakultetsnämnden när beslutet avser uppdragstillägg till prodekaner, sektionsdekaner

och vicedekaner.

3 kap. 8 § första stycket Prefekt eller föreståndare för fristående enheter när beslutet avser uppdragstillägg till annan arbetstagare som avses i första stycket.

3 kap. 8 § tredje stycket. Personalchefen

4 kap. 4-11 §§ Prefekt eller föreståndare

4 kap. 14, 17, 18, 20 och 24 §§ Respektive chef, dvs. rektor, prefekt, föreståndare och respektive avdelningschef

Document Metadata

Table of Contents

VILLKORSAVTAL-SU

Document Metadata