AVTAL 2

AVTAL	2
§ 1 AVTALETS OMFATTNING	2
§ 2 ANSTÄLLNING	2
§ 3 TJÄNSTEFÖRESKRIFTER	4
§ 4 UPPSÄGNING	4
§ 5 ARBETSTID	6
§ 6 ÖVERTIDSERSÄTTNING	7
§ 7 LÖNER	8
§ 8 PERMISSION, TJÄNSTLEDIGHET M M.	9
§ 9 SEMESTER	10
§ 10 SJUK- OCH OLYCKSFALLSERSÄTTNING	13
§ 11 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER	20
§ 12 ÖVRIGA AVTAL	21
§ 13 TRAKTAMENTE, FÖRRÄTTNINGSTILLÄGG MED MERA	21
§ 14 RESTIDSERSÄTTNING	23
§ 15 TVISTERS AVGÖRANDE	24
§ 16 AVTALETS GILTIGHETSTID	24
LÖNEBILAGA	25
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL	28
HUVUDAVTAL KFO-PTK	30

mellan Arbetsgivarföreningen KFO (KFO) och Akademikerförbunden rörande allmänna anställningsvillkor.

Detta avtal reglerar anställningsvillkoren för medlemmar i Akademikerförbunden anställda inom Hyresgästföreningen och dess dotterbolag. Den som uttryckligen har anställts såsom vikarie eller tillfälligt för visst uppdrag eller på prov omfattas efter tre månaders anställning av avtalet.

Anställningsbevis skall utfärdas av arbetsgivaren, samt undertecknas av båda parter före anställningens ikraftträdande både vid tillsvidareanställning, provanställning och vid alla former av tidsbegränsade anställningar.

Arbetsgivaren ska i anslutning till att anställningsavtal träffas även skriftligen underrätta arbetstagaren om gällande anställningsvillkor, dock senast inom en månad från anställningens ikraftträdande.

Om arbetstagaren övergår till annan befattning eller om överenskommelse träffas om tjänst med längre eller kortare arbetstid än tidigare, skall nytt komplett anställningsbevis utfärdas. Detta skall ske senast i samband med förändringens ikraftträdande.

Om arbetet till sin natur är oregelbundet bör detta anges i anställningsbeviset.

1. Anställning tillsvidare.

Anställning gäller tillsvidare, om arbetsgivaren och den anställde inte har kommit överens om annat enligt mom 2 b,2 c och 2 d nedan.

2. Avtal om anställning för viss tid i form av provanställning får träffas mellan arbetsgivaren och den anställde:

   • om den anställdes kvalifikationer inom befattningsområdets är oprövad, eller

   • om det föreligger särskilda skäl att pröva den anställdes kvalifikationer och arbetsförutsättningar mot bakgrund av arbetsuppgifterna speciella krav.

Arbetsgivaren ska underrätta den lokala fackliga organisationen att överenskommelse om provanställning skett. Om en provanställning inte övergår i en tillsvidareanställning ska arbetsgivaren informera den lokala fackliga organisationen.

Provanställning får inte omfatta längre tid än 6 månader.

3. Anställning för viss tid, viss säsong, visst arbete eller tillfällig arbetsanhopning.

   • Arbetsgivaren och den anställde kan komma överens om anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet föranleder sådan anställning.

   • Skolungdom och studeranden får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.

   • Avtal om anställning för viss tid får träffas om anställningen avser praktikarbete eller vikariat.

Med vikariat avses

• Att den anställde ersätter annan anställd under dennes frånvaro, t ex vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet, eller

• Att den anställde under högst sex månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen, uppehåller en ledig anställning i avvaktan på en ny innehavare av anställningen har utsetts.

1. Avtal får träffas för viss tid, dock sammanlagt högts sex månader under två år, om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.

Vid uppkommande vakanser eller vid tillsättandet av befattningar skall, om arbetets rationella bedrivande möjliggör detta, hänsyn tas till personalens möjligheter för befordran så att personal med längre tjänstetid äger företräde framför senare anställd eller annan sökande, dock under förutsättning av lika kompetens och lämplighet för den befattning varom är fråga. Samma förutsättning skall gälla vid utökning av arbetstid för deltidsanställd personal.

I detta sammanhang kan fråga om vidareutbildning av redan anställd personal diskuteras.

Arbetsgivaren skall tillse att den deltidsanställdes arbetstid och arbetsförtjänst blir så jämn som möjligt. Sociala förmåner enligt lag och avtal är i vissa fall beroende av arbetstidens längd och förläggning.

Den deltidsanställde skall informeras om dessa bestämmelser – liksom om de övriga anställningsvillkoren – som gäller vid deltidsarbete. Där så är praktisk möjligt och i de fall där den anställde så önskar skall arbetstiden för den deltidsanställde bestämmas så att den anställde blir berättigad till de ovan angivna sociala förmånerna. Arbetsgivaren bör ha den inriktningen på sin personalplanering att deltidsanställda, som så önskar, såvitt möjligt erbjuds i minst 22 timmar. Vid utökar arbetskraftsbehov skall i första hand deltidsanställda erbjudas ett högre antal timmar under förutsättning att den anställde har tillräckliga kvalifikationer.

Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Arbetstagare har att vid alla tillfällen noga bevaka och tillvarata Hyresgästföreningens intressen. Den anställde har vidare att följa utfärdade anvisningar beträffande tjänstgöringen.

För tillsvidare anställd gäller uppsägningstider enligt följande tabell.

Den anställde har Anställningstid ej fyllt fyllt fyllt fyllt vid företaget 25 år 25 år 30 år 35 år

Uppsägningstid i månader

mindre än 6 mån 1 1 1 1 fr o m 6 mån till 6 år 1 1 2 3 fr o m 6 år 1 2 3 3

Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida framgår av följande tabell.

Arbetsgivarens uppsägningstid

Anställningstid Den anställde har

vid företaget ej fyllt fyllt fyllt fyllt fyllt fyllt

25 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år

Uppsägningstid i månader

mindre än 6 mån 1 1 2 2 2 2

fr o m 6 mån till 4 år 1 2 3 4 5 6

fr o m 4 år till 6 år 2 3 4 6 6 6

fr o m 6 år 2 3 4 6 6 6

Anmärkning 1

Har tjänsteman som uppnått 55 år ålder och har 10 anställningsår, sagts upp på grund av arbetsbrist, förlängs uppsägningstiden med 6 månader.

Anmärkning 2

Arbetsgivare och lokal facklig organisation kan träffa överenskommelse om annan uppsägningstid.

Vid provanställning gäller fyra veckors underrättelsetid.

Arbetsgivaren ska utfärda ett arbetsgivarintyg senast 14 dagar efter arbetstagarens begäran.

När uppsägning skett från den anställdes eller arbetsgivarens sida har den anställde rätt att erhålla betyg om anställningen varat minst sex månader. Betyget ska innehålla uppgifter om anställningstidens längd, arbetsuppgifter samt vitsord. Betyget utfärdas i samband med att anställningen upphör.

Vid anställning som varat kortare tid än sex månader har den anställde rätt till intyg som anger arbetsuppgifter samt anställningstidens längd.

Anställd som avser att gå i tjänstepension måste meddela detta till arbetsgivaren senast sex månader före tilltänkt pensioneringstidpunkt. Mellan arbetsgivare och arbetstagare kan dock överenskommelse träffas om kortare meddelandetid än den ovan angivna.

Anställd, som avflyttar utan iakttagande av stadgad eller överenskommen uppsägningstid, är i den utsträckning nedan sägs, förlustig innestående lön och semesterersättning. Arbetsgivaren må härav innehålla ett belopp motsvarande lönen för det antal dagar av uppsägningstiden som anställd ej infunnit sig till arbetet. Det innehållna beloppet får dock totalt högst motsvara lönen för en avlöningsperiod.

Den ordinarie arbetstiden utgör 37,5 timmar per helgfri vecka och förläggs måndagfredag enligt lokal överenskommelse på respektive arbetsplats.

För anställd kan överenskommelse träffas mellan de lokala parterna om att obersättning i stället kan utgå enligt ett av följande alternativ:

• ob-tillägg inkluderas i den överenskomna personliga månadslönen

• ob-tillägg utgår i form av ett överenskommet månatligt tillägg utöver månadslönen

• ob-tillägget utgår i form av kompensationsledighet

Anmärkning

För ordinarie arbetstid måndag-fredag efter klockan 18.00 utgår tillägg med 50 % på timlön (1/162 av fast kontant månadslön).

För anställd i chefsställning eller anställd som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning gäller i princip oreglerad arbetstid. För anställda med oreglerad arbetstid gäller inte arbetstidslagen.

Som kompensation för arbetstidsformen utges 8 lediga arbetsdagar per anställd och år. Dessa dagar kan tas ut såsom en eller flera dagar i följd. Den anställde äger rätt att ta ut halv kompensationsdag.

Arbetstagaren ansvarar för att planera sin arbetstid, så att utrymme för vila finns och balans mellan arbete och fritid uppnås.

Anmärkning

Arbetsfördelning

Arbetsgivaren förbinder sig att verka för att tjänstgöring under kvällstid och/eller lör-, sön- och helgdagar i görligaste mån fördelas jämt mellan berörd anställd personal på respektive arbetsplats.

Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt dag efter Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx är fridagar.

Trettondagsafton, skärtorsdagen, valborgsmässoafton, dagarna före pingst-, jul- och nyårsafton samt dag före Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx, dag före midsommarafton och Alla Helgons dag avslutas arbetet för såväl hel- som deltidsanställda klockan 12.00. Under här ifrågavarande dagar förekommer ingen lunchrast.

Nationaldagen (6 juni) är en fridag de år den infaller på en måndag-fredag.

Tjänstemannen har rätt till en dags permission under de år nationaldagen (6 juni) infaller på lördag eller söndag. Ledighet av detta skäl kan inte uttas annat år.

Då arbetsdag infaller mellan två arbetsfria dagar skall arbetsgivaren bevilja ledighet för semester, inarbetad tid etcetera i den mån arbetet tillåter.

1. Parterna har enats om att rekommendera arbetsgivaren att i mån av möjlighet tillämpa flexibel arbetstid samt förlägga arbetstiden så att någon form av sommartid kan införas. Överläggningar härom upptages på den lokala arbetsplatsen på begäran av någondera parten.

2. Då fridag eller lätthelgdagsafton infaller skall den deltidsanställdes veckoarbetstid minskas proportionellt i förhållande till full arbetstid. Lokal överenskommelse skall träffas om hur den deltidsanställdes arbetstid skall förläggas vid sådana tillfällen.

Övertidsarbete bör i möjligaste mån undvikas.

När övertidsarbete på vederbörlig order utförs på annan än den enligt § 5 fastställda ordinarie arbetstiden, skall övertidsersättning utgå.

Övertidsersättning utgår med 68 % tillägg på ordinarie lön för de 2 första övertidstimmarna, som har omedelbar anslutning till ordinarie arbetstidens början eller slut på vardagar.

För annan övertid på vardagar utgår ersättning med 90 %.

På lör-, sön- och helgdagar samt de i § 5 mom 3 angivna fridagarna utgår ersättning med 124 % för all övertid intill ordinarie arbetstidens början påföljande söckendag.

På de i § 5 mom 3 andra stycket angivna dagarna utgår övertidsersättning med 124 % fr o m andra övertidstimmen.

Vid beräkning av det övertidstillägg, som skall utgå per timme, skall för personal, till viken veckolön utgår, lönen divideras med 37,5 och för personal, som åtnjuter lön per månad med 162.

Fullgjord beordrad övertid kan efter överenskommelse i varje särskilt fall utbytas mot fritid. Därvid svarar en timmes övertid mot 1 1/2, 1 3/4 respektive 2 timmars fritid.

Till deltidsanställd utgår övertidsersättning för tid som överstiger ordinarie arbetstid för heltidsanställd under veckan. Utförs arbete på tid som berättigar heltidsanställd till övertidsersättning skall sådan ersättning utgå också till deltidsanställd, även om ordinarie arbetstiden för heltidsanställd under veckan inte uppnåtts.

Anmärkning

2017: Ett allmänt utrymme om 2,0 % beräknas av summan av de fasta kontanta lönerna per den 30 september 2017.

2018: Ett allmänt utrymme om 2,0 % beräknas av summan av de fasta kontanta lönerna per den 30 september 2018.

2019: Ett allmänt utrymme om 2,0 % beräknas av summan av de fasta kontanta lönerna per den 30 september 2019 samt extra avsättning till tjänstepensionen med 0,5 % från den 1 oktober 2019.

För deltidsanställda gäller samma löner som för heltidsanställda i proportion till arbetad tid, räknat per helgfri vecka. Månadslönen utgår därvid enligt formeln:

veckotimmar × lön

37,5

För tillfälligt anställda kan timlön utgå. Timlönen utgör 1/156 av respektive månadslön, varvid i timlönen inräknats ersättning för helgdagar.

Vid omplacering till följd av ändrad arbetsorganisation gäller följande:

• Parterna enas om ny lön till följd av ändrad befattning

• Vid löneskillnader under 10 % fryses lönerna.

• Vid löneskillnad över 10 % sker en nedtrappning under en treårsperiod med lika delar varje år.

Parterna är ense om att utarbeta tillämpningsanvisningar.

Lönen skall sättas med hänsyn till arbetsvärderingen, personens tidigare erfarenheter och löneläget i regionen samt i förekommande fall på ortens arbetsmarkand.

För att rekrytera personer där konkurrensen är stor på arbetsmarknaden kan en högre lön krävas.

Arbetsvärdering och lönesättning sker i förhandlingar mellan de lokala parterna.

Vid vikariat som beräknas vara två veckor eller längre ska överenskommelse om vikariatsersättning träffas lokalt innan vikariatet tillträds. För fastställande av ersättningens storlek ska ansvar och svårighetsgrad värderas.

Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. I särskilda fall (t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom den anställdes familj eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar. Permission beviljas i följande fall:

• Eget bröllop.

• Eget partnerskap.

• Egen 50-årsdag.

• Vid flyttning i samband med byte av bostad.

• Besök hos läkare och tandläkare.

• Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av läkare.

• Nära anhörigs frånfälle.

• Nära anhörigs begravning och urnnedsättning.  Plötsligt svårt sjukdomsfall hos nära anhörig.

Som nära anhörig räknas make, maka, registrerad partner, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar, barnbarn samt sammanboende.

Arbetstagaren bör i möjligaste mån förlägga läkar- och tandläkarbesök till fritid eller om så är möjligt till arbetstidens början eller slut.

Tjänstledighet (= ledighet utan lön) kan beviljas i den mån arbetet tillåter.

Anställd, som beviljas tjänstledighet utan lön, är den för den tid tjänstledigheten överstiger 15 dagar icke berättigad till några förmåner enligt § 10. Detta gäller dock icke ledighet för fackliga studier, då bestämmelserna i § 10 gäller.

Vid tjänstledighet skall timlönen beräknas genom att dividera månadslönen med 162. Samma gäller vid sjukledighet för personal, som icke inrymmes under bestämmelserna i avtalets § 16.

Vid tjänstledighet för längre period än 5 arbetsdagar ska avdrag göras med en dagslön för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde arbetstagaren arbetsfri vardag samt sön- eller helgdagar).

Dagslön = den fasta månadslönen × 12

365

Vid fullgörande av militärtjänstgöring eller beordrad civilförsvarstjänstgöring utgår lön motsvarande skillnaden mellan av försäkringskassan utbetald ersättning och anställdas lön. Undantag gäller för första militärtjänstgöring när någon ersättning inte utgår.

Semester utgår enligt bestämmelserna i gällande lag i den mån inte annat följer i vad nedan sägs.

Semesterledighet utgår under intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande kalenderår. Antalet semesterdagar med semesterlön utgör så stor del av årssemestern som svarar mot den del av intjänandeåret under vilken anställd har innehaft anställning hos förbundet och inte varit frånvarande av annan anledning än betald semesterledighet eller ledighet som enligt semesterlagen är semesterlönegrundande.

Xxxxxx semester utgår med 30 arbetsdagar. Anställd med tolv års anställning inom Hyresgästföreningen erhåller 32 semesterdagar. Anmärkning

Anställd som har fler än 32 semesterdagar behåller dessa.

Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan.

Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör

• 0,8 % av den anställdes vid semestertillfället aktuella månadslönen.

Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour- och beredskapstillägg samt arvoden eller liknande).

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad – se mom 6.

• 0,48 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret.

Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang:

• lön till deltidsanställd för arbetad tid utöver ordinarie arbetstid.

• skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning, arvoden eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen.

Till ”summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret” skall för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.

Anmärkningar

1. Semestertillägget 0,48 % förutsätter att den anställde har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet skall semestertillägget uppjusteras genom att 0,48 % multipliceras med det antal betalda semesterdagar den anställde är berättigad till och divideras med antalet betalda semesterdagar som den anställde har intjänat.

2. Övertidsersättning enligt avtalets § 4 har justerats så att den inbegriper semesterlön.

Semesterersättning beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 4. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från den anställdes aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen. Beträffande månadslön – se mom 3.

Om den anställde under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället skall den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad skall vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.

Beträffande begreppet månadslön – se mom 4.

Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:

Huvudregel

• Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med huvudsemestern.

• Semestertillägget om 0,48 % utbetalas senast vid semesterårets slut.

Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 4. Vid beräkning av semestertillägget om 0,48 % skall dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret skall behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.

Semesterlön för sparad semesterdag skall vidare anpassas till den anställdes andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades. Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid – se mom 7.

Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete, som ej avser eller varar längre tid än tre månader, berättigar inte till semesterledighet utan till semesterersättning. Avvikelse från denna regel kan överenskommas mellan den anställde och arbetsgivaren vid anställningstillfället (se § 1 mom 2 andra stycket).

Vid beräkning av semesterledighet skall de i avtalets § 2 mom 2 angivna fridagarna icke räknas som semesterdagar.

Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara en eller flera till ett senare semesterår.

Med undantag av Semesterlagen § 18 äger den anställde rätt att spara semesterdagar under semesterår då den anställde tar ut semesterdagar som sparats från tidigare år. Antalet sparade semesterdagar får ej överstiga 50.

Har arbetstagare erhållit flera betalda semesterdagar än han blivit berättigad till under året skall han återbetala för mycket utbetald semesterlön. Detta gäller inte förskottssemester utgiven enligt 29 § semesterlagen.

Semesterberäkning vid koncentrerad deltid

För heltidsanställd arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndagfredag skall varje under semestertiden infallande arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare skall antalet semesterdagar som skall anses ingå i semesterledigheten beräknas enligt följande formel.

5 a × b = c varvid

5 = antalet arbetsdagar per vecka a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställ tjänstgöringsschema genomsnittligt skall fullgöra per vecka b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten c = antalet semesterdagar som skall beräknas ingå i semesterledigheten

Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret skall avrundning ske till närmast lägre dagantal.

Tillsvidareanställd samt visstidsanställd med mer än tre månaders sammanhängande anställning erhåller fri läkarvård, fri hälsokontroll, fri mammografi och gynekologkontroll samt fri medicin.

Med fri medicin avses att arbetsgivaren ersätter kostnader för medicin som omfattas av högkostnadsskyddet och som enligt recept ordinerats för sjukdom med upp till 1 800 kr per år. Med fri läkarvård, avses att arbetsgivaren ersätter av legitimerad läkare utförd eller remitterad undersökning eller behandling som omfattas av högkostnadsskyddet med upp till 900 kr per år.

Anmärkning

Vid behandling av privatpraktiserande läkare, som inte anslutit sig till försäkringskassan, utgår ersättning för patientavgiften, dock högst ett belopp motsvarande den av försäkringskassan fastställda. Specialistvård eller vård utanför bostads- och tjänstgöringsorten, skall för att bli ersättningsberättigad, i förväg godkännas av arbetsgivaren. Detsamma gäller specialistvård utförd av läkare, icke ansluten till försäkringskassan, dock endast under förutsättning att vården icke kan meddelas av den allmänna sjukvården eller av till försäkringskassan ansluten läkare.

Vid av läkare styrkt sjukdom, arbetsskada eller olycksfall åtnjuter fast anställd samt vikarie med mer än 3 månaders anställning sjuklön under 180 dagar.

Förmån enligt denna paragraf utgår under sammanlagt 180 dagar räknat från varje arbetsoförmågas början med de inskränkningar som följer av bestämmelserna i sjuklönelagen och avtalets § 6 moment 6:6.

En sjuklöneperiod omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt pga sjukdom.

Om en sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det tidigare sjukperiod upphörde skall de båda perioderna i sjuklönesammanhang räknas som en period. De mellanliggande kalenderdagarna skall ej räknas in i sjukperioden.

Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek framgår av mom 6.

För dem som visstidsanställts för kortare tid än en månad inträder dock rätten till sjuklön först sedan den anställde tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar. Sjuklön från arbetsgivaren fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.

Om en anställd måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning enligt lagen om ersättning åt smittbärare utges sjuklön enligt detta avtal.

När en anställd blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall den anställde, så snart det är möjligt, meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete.

Samma sak gäller om den anställde blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller om han måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överföring av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.

Sjuklön skall, som huvudregel, inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (§ 8, 1 st SjLL). Anmälan måste dock göras senast under ordinarie arbetstid insjuknandedagen. Detta gäller dock ej om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört.

Anställd skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt pga sjukdomen och under vilka dagar den anställde skulle ha arbetat (§ 9 SjLL).

Arbetstagaren är skyldig att fr o m 7:e kalenderdagen efter insjuknandedagen medels läkarintyg styrka sjukdomen (§ 8, 2 st, SjLL).

Försäkringskassan kan ålägga arbetstagaren att, från tidigare dag genom intyg av läkare eller tandläkare, styrka nedsättningen av arbetsförmågan. Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren, för rätt till sjuklön, styrker nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Kostnaden för sådant läkarintyg ersätts av arbetsgivaren.

Arbetsgivarens möjlighet att begära läkarintyg skall användas selektivt och enligt samma regler som ligger till grund för försäkringskassornas prövning av särskilda skäl och således ej ges generell tillämpning vid enskilt arbetsställe. Vidare skall bestämmelsen ges en praktisk tillämpning enligt försäkringskassans praxis, t ex beträffande rätt till sjukpenning även om arbetstagaren misslyckats vid försök att skaffa läkarintyg.

Under de första 14 kalenderdagarna i varje sjukperiod skall sjuklönen utgöra 80 % av den lön och andra anställningsförmåner den anställde går miste om till följd av sjukdomen. Med lön menas fast kontant månadslön inklusive fasta tillägg.

För varje timme en anställd är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt följande.

Dag 1: 100 %  månadslönen  12

52  veckoarbetstiden Ingen ersättning utges.

Dag 2-14:

20 %  månadslönen  12

52  veckoarbetstiden Ersättning utges med 80 % av

lönen.

Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande.

Arbetsgivaren skall göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad den anställde fått besked om sin nya lön respektive ändrad arbetstid.

Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet ”månad” mot ”avräkningsperiod”.

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag med

för anställd med månadslön om högst

7,5 × prisbasbeloppet

12

90% × månadslönen × 12 Ersättning utges med 10 % av lönen.

365

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag med:

för anställd med månadslön om högst

7,5 × prisbasbeloppet

12

100% × månadslönen × 12 Ingen ersättning utges.

365

För anställd med lön över 7,5 prisbasbelopp utges sjuklön med 80 % för dag 1-14.

För dag 15-90 utgör sjuklön med 10 % av mist arbetsförtjänst upp till 7,5 prisbasbelopp.

För lönedel över 7,5 prisbasbelopp utgår sjuklön med 90 % av överstigande lönedel.

För dag 91-180 utgår sjuklön med 25 % av mist lön som överstiger 7,5 prisbasbelopp. Därutöver betalar Folksam en försäkringsersättning på 65 %.

Löneavdrag görs enligt samma regler som för anställda med lön under 7,5 prisbasbelopp.

Om en anställd måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt till smittbärarpenning föreligger, beräknas denna enligt mom 6:1, 6:2, 6:4 samt 6:5.

För anställd med lön över 7,5 prisbasbelopp utges sjuklön med:

• för dag 1-14 80% av förlorad arbetsförtjänst,

• för dag 15-90 utgår sjuklön med 10 % av förlorad arbetsförtjänst upp till 7,5 prisbasbelopp.

För lönedel över 7,5 prisbasbelopp utgår sjuklön med 90 % för dag 15-180 av överstigande lönedel. Löneavdrag görs enligt samma regler som för anställda med lön under 7,5 prisbasbelopp.

Om en anställd på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då den anställde har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren inte beräknas enligt mom 5 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 % av månadslönen och livräntan.

Om en tjänsteman är frånvarande med rehabiliteringspenning under eljest sjuklöneberättigad tid enligt mom 3 görs löneavdrag som vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 6:4.

Anställd äger efter tillfrisknandet från sjukdom eller olycksfall att återfå sin förutvarande befattning eller annat lämpligt arbete om förutsättning för dess skötsel finns.

I de fall pensionsförsäkrad personal erhåller sjukpension utgår icke samtidigt sjuklön.

Under så lång tid, som vederbörande enligt mom 2 är berättigad till sjuklön, utfylls dock sjukpensionen upp till avtalsenlig sjuklön.

Anställd som på grund av sjukdom och efter läkares rekommendation kan beredas s k deltidstjänst med 25, 50 eller 75 % av heltidstjänst, skall för tid, varunder sådan tjänst utföres, utöver lön om 25, 50 eller 75 % av full lön, erhålla sjuklön. För varje sådan sjukdag görs ett sjukavdrag i proportion till sjukskrivningens omfattning av de i mom 6 angivna sjukavdragen.

De i mom 2 ovan angivna 180 dagarna skall vid här ifrågavarande fall proportioneras. Anställda med här angiven tjänst, som genom sjukdom blir helt oförmögen till arbete, skall under sådan sjukdomstid erhålla sjuklön enligt bestämmelserna i mom 6 och 7 ovan. Vid beräkningen av antalet sjukdagar med full lön skall hänsyn tas till tidigare åtnjuten sjuklön enligt i denna paragraf angivna grunder.

Ledighet för barnsbörd skall beviljas vårdnadshavare längst till dess barnet uppnått 1,5 års ålder. Sådan ledighet medges även adoptivföräldrar.

I övrigt gäller reglerna i lagen om föräldrars rätt till ledighet för vård av barn.

Förälder som varit anställd oavbrutet i ett år äger rätt att uppbära utfyllnad till föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen under en tidsperiod motsvarande försäkringskassans bestämmelser. Utfyllnad utges endast då föräldrapenningen är lika stor som sjukpenningen och under högst 360 dagar per barn.

Dessa bestämmelser gäller även vid adoption, om ersättning härför utgår från allmänna försäkringskassan.

För tillfällig vård av sjukt barn utgår utfyllnad till föräldrapenningen under de antal dagar som ersättning utgår från försäkringskassan.

För varje föräldradag (även arbetsfria vardagar samt sön – och helgdagar) görs avdrag per dag med:

För anställd med månadslön om högst 10 x prisbasbeloppet

12

90 % x månadslön x 12

365

För anställd med månadslön över 10 x prisbasbeloppet

12

90 % x 10 x prisbasbeloppet +

365

10 % x (månadslön x 12) – 10 x prisbasbeloppet x 12) 365

Avdraget får inte överstiga månadslön x 12

365

Utfyllnad av föräldralön ersätts i samma omfattning uttag från försäkringskassan.

Anmärkning

När föräldraledigheten omfattar såväl fredag som påföljande måndag görs avdrag även för lördag – söndag eller arbetsfria dagar.

Vid tillfällig föräldrapenning (vård av sjukt barn) sker uträkning genom att avdrag från lönen görs enligt följande:

Till och med 14:e kalenderdagen

80% × månadslönen × 12,24 årsarbetsdagar (260)

Från och med 15:e kalenderdagen

90% × månadslönen × 12

365

Anställd skall medels intyg från försäkringskassan styrka ledighetens art.

Samtliga arbetsplatser ska omfattas av företagshälsovård.

Därest arbetsgivaren så kräver föreligger skyldighet för vissa befattningar att hålla egen bil att användas i tjänsten. Uppstår tvist beträffande behov av bil i tjänsten äger endera parten rätt att begära förhandling som skall föras mellan parterna enligt gällande MBA.

I de fall där arbetsgivaren kräver att den anställde ska hålla egen bil i tjänsten förbinder sig arbetsgivaren att ordna fördelaktiga lån för köp av bil till anställd som så önskar. Med fördelaktigt lån avses lån med en räntesats som motsvarar den för villalån gällande lägsta räntan. Amorteringstiden kan utgöras av 3, 5 eller 7 år. Lånet maximeras till 4 prisbasbelopp.

I de fall där arbetsgivaren kräver att den anställde ska hålla egen bil i tjänsten gäller följande.

• Arbetsgivaren ersätter den anställde självrisk vid fordons- och personskada vid resor i tjänsten. Med resor i tjänsten avses även resor mellan bostad och förrättningsort/expedition. Ersättningens storlek skall vara densamma som egen kostnad dock högst 10 % av prisbasbeloppet inkl moms vid varje skadetillfälle. Det samma gäller även om försäkringen inte tagits i anspråk trots skadan.

• De skador för vilka ersättning betalas är sådana som innefattas i följande försäkringsformer:

• Trafikförsäkring

• Vagnskadeförsäkring

• Brandförsäkring

• Glasruteförsäkring

• Maskinskadeförsäkring

Vid tvist konsulteras anställds försäkringsbolag.

• Ersättning för självrisk utgår endast en gång per skadetillfälle.

Ersättning för användande av egen bil i tjänsten utgår med 34 kronor per mil.

För anställd som i samband med organisatoriska förändringar erbjuds att byta placeringsort betalar arbetsgivaren kostnader i samband med flyttningen.

Följande avtalsförsäkringar gäller:

• Kooperationens tilläggspension, KTP (med rörlig pensionsålder, KTP-R)

• Omställningsavtal inkl avgångsersättning (AGE)

• Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

• Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

• Försäkringsavtal om KTP inkl KTP-R samt AGL tecknas i Folksam och TFA genom Folksam i AMF.

Återfinns i särskilt avtalstryck.

Återfinns i särskilt avtalstryck.

Avsikten med traktamenten är att täcka kostnadsökningar för merkostnader för måltider, diverse småutgifter, samt i viss mån, utlägg för logi.

Skattefria traktamenten utgår endast i samband med övernattning. Förrättningstillägg är skattepliktig inkomst och arbetsgivaren drar preliminärskatt samt betalar sociala avgifter på beloppet. Förrättningstillägget inkluderar semesterlön och semesterersättning.

Vid kurs, konferens, internat eller dylikt då mat och logi ingår, utgår vare sig traktamente eller förrättningstillägg. För anställd med reglerad arbetstid utgår i stället

för övertidsersättning ett arvode om 261 kr per dag vid deltagande i av Hyresgästföreningen anordnad kurs eller konferens.

• Endagsförrättning, 305 kr

(Utan övernattning, om förrättningen varar minst 10 timmar.

Kan inte kombineras med flerdagsförrättning)

Avståndet ska vara 100 km från den vanliga verksamhetsorten.

• Flerdagsförrättning med övernattning

249 kr

Förrättningstillägg, hel dag

249 kr

Traktamente, del av dag

125 kr

Förrättningstillägg, del av dag

125 kr

Avståndet ska vara 50 km från den vanliga verksamhetsorten.

Om arbetsgivaren inte bekostar logi, utgår dessutom nattraktamente à 100 kr. Detta är också skattefritt.

Skatteverkets definition av ”den vanliga verksamhetsorten” är ett område vars yttre gräns ligger på ett avstånd av 50 km (närmaste färdväg) från dels den anställdes tjänsteställe och dels från bostaden. Förrättningen skall vara utanför såväl tjänstgöringszon som bostadszon för att traktamente och förrättningstillägg skall utgå.

Med tjänsteställe avses den plats där arbetstagaren utför större delen av sitt arbete. Om arbetsplatserna växlar, anses tjänstestället vara den plats där arbetstagaren skall anses tillbringa den största arbetstiden.

Definitionen av hel dag respektive del av dag följer Skatteverkets anvisningar. Dvs hel dag innebär att förrättningen påbörjas före klockan 12.00 och avslutas efter klockan 19.00.

Del av dag påbörjas efter klockan 12.00 och avslutas före klockan 19.00.

Från traktamentet görs avdrag för eventuella måltider.

Frukost	44 kronor
Lunch	77 kronor
Middag	77 kronor

Vid utrikes uppdrag utbetalas utlandstraktamente enligt Skatteverkets anvisningar för respektive land. Vid utrikes uppdrag då arbetsgivaren betalar kostnader för frukost, lunch och middag eller någon av dessa måltider skall dagtraktamentet reduceras för respektive land (enligt Skatteverkets anvisningar) med följande procenttal.

Helt fria måltider	85 %
Lunch och middag	70 %
Lunch eller frukost	35 %
Frukost	15 %

Vid flerdagsförrättning utom riket utgår inget förrättningstillägg.

Vid endagsförrättning för uppdrag utom riket betalas förrättningstillägg enligt samma regler som vid inrikes endagsförrättning.

Anmärkning

Om Skatteverkets anvisningar vad gäller traktamenten i något avseende ändras under avtalsperioden skall motsvarande ändringar av traktamenten och förrättningstillägg äga tillämpning.

Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag.

• Om tjänstemannen har reglerad arbetstid föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan.

• Om tjänstemannen har oreglerad arbetstid föreligger inte rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannen träffar överenskommelse om detta.

• Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kompensation för restid skall utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid skall beaktas vid fastställande av lönen.

• Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex såsom verksamhetsutvecklare och medlemsrekryterare, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommit om sådan.

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som åtgår för själva resan till bestämmelseorten.

Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjänstemannen räknas som arbetstid.

Vid beräkning av restid medtages därför endast tjänsteresor utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid.

Vid beräkning av restid skall endast fulla halvtimmar medtas. Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, skall tiden klockan 22-08 ej medräknas.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej.

Resan skall anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande.

Mom 3 Ersättningens storlek

Restidsersättning utges per timme med månadslön/240 utom när resan har företagits

• under tiden från klockan 18 fredag fram till klockan 06

• måndag eller från klockan 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till klockan 06 dag efter helgdag, då ersättningen är månadslönen/190.

I ersättningarna ovan ingår semesterlön. Restidsersättning enligt divisorn 240 utges för högst 6 timmar per kalenderdygn.

Månadslön är lika med den aktuella månadslönen.

Vid tillämpning av divisorerna skall en deltidsanställd tjänstemans lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

Uppstår meningsskiljaktigheter mellan parterna rörande detta avtals bestämmelser, eller uppkommer av annan anledning tvist mellan parterna, får detta icke föranleda något störande ingrepp i arbetets gång, vare sig genom strejk, blockad, lockout eller dylikt, utan skall härom förhandlas, först mellan de tvistande själva och därefter såvida enighet ej uppnåtts, mellan parternas organisationer.

Lönesättning och löneutveckling sker mot bakgrund av de förhållanden som skapar organisationens ekonomiska förutsättningar. Endast därigenom skapas uthålliga förutsättningar för en reallöneutveckling.

I god tid före lönerevision ska arbetsgivaren genomföra lönesamtal med samtliga anställda. Beträffande medarbetar-/utvecklingssamtal hänvisas till Hyresgästföreningens policydokument ”Arbetsmiljöidé”.

Lönesättningen skall vara individuell och differentierad.

Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i respektive befattning och den anställdes sätt att uppfylla dessa krav. Lönen bör öka med stigande ansvar och svårighetsgrad och med den anställdes prestation och duglighet. Även marknadskrafterna och de lokala parternas önskan om en viss lönestruktur påverkar löneavvägningen.

Det är av stor vikt att det vid löneavvägningen beaktas att kvinnor och män ska ha lika lön för arbete som är lika eller som är att betrakta som likvärdigt.

Ökad erfarenhet och ökade kvalifikationer möjliggör att de anställda kan utvecklas för allt mer kvalificerade och ansvarskrävande befattningar och arbetsuppgifter. Detta ska ge utslag i den individuella lönesättningen, varvid lönetillägg utges utöver den allmänna potten.

För såväl chefer som specialister är faktorer som ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft av särskild betydelse vid den individuella lönesättningen.

För anställda i arbetsledande befattning beaktas vid löneavvägningen att en tillfredsställande lönedifferentiering uppnås i förhållande till underställd personal. Vid lönejämförelserna beaktas även förmåner vid sidan av kontantlönen. Avvägningen av lönerna skall dock också ske från arbets- och meritvärderingsmässiga grunder. Motsvarande gäller löneavvägning för specialister med mer kvalificerade arbetsuppgifter.

För äldre anställda gäller samma principer som för yngre.

Med "lön" avses här

• fast kontant lön,

• naturaförmåner i form av kost eller bostad enligt Skatteverket.

Detta löneavtal omfattar anställd som börjat sin anställning senast den 30 september 2017, 2018 eller 2019.

Detta löneavtal omfattar inte anställd som den 30 september 2017, 2018 eller 2019

• inte har fyllt 18 år, eller

• är anställd för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete och vars anställning inte har varat fortlöpande under 6 månader, eller

• är anställd på prov och antingen inte har övergått direkt från tidigare anställning, i vilken han har omfattats av kollektivavtal om allmänna villkor, eller vars anställning ej har varat fortlöpande under 6 månader, eller

• innehar anställning som utgör bisyssla, eller

• kvarstår i tjänst efter uppnådd pensionsålder eller har anställts efter uppnådd pensionsålder som tillämpas.

Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning ska utges till anställd, som enligt ovan är undantagen från löneavtalet. Därvid ska bestämmelserna i detta vara vägledande.

Om anställd, som den 30 september 2017, 2018 eller 2019 var anställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket inte omfattas av löneavtalet, under avtalsperioden erhåller tillsvidareanställning ska bestämmelserna i detta avtal vara vägledande vid fastställande av lönen.

Anställd som den 30 september 2017, 2018 eller 2019 är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undantagen från detta löneavtal om inte överenskommelse träffas om annat. När den anställde återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga anställda vid företaget enligt detta avtal.

Om en anställd har slutat sin anställning den 30 september 2017, 2018, 2019 eller senare och inte har fått lönehöjning enligt ovan ska anmälan göras senast inom en månad efter det att den anställde har underrättats om att lönerevisionen är genomförd. Om den anställde försummar detta, medför detta löneavtal inte längre någon rätt till lönehöjning.

Om avtal om anställning träffats den 1 april 2017, 2018, 2019 eller senare och uttryckligen har överenskommits att den avtalade lönen ska gälla oberoende av efterföljande års lönerevision ska den anställde inte omfattas av detta löneavtal.

Om arbetsgivaren i avvaktan på detta löneavtal redan har utgett generella och/eller individuella lönehöjningar ska dessa avräknas mot vad den anställde erhåller vid tillämpning av punkt 1 såvida inte uttrycklig lokal överenskommelse om annat har träffats.

Ram för lönehöjningar (pott) framräknas regionvis om inte annat avtalats mellan de lokala parterna.

I det fall detta löneavtal tillämpas retroaktivt gäller följande beträffande sjukavdrag m m, tjänstledighetsavdrag och utbetalade övertidsersättningar.

Sjukavdrag m.m. skall omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt.

Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt.

Övertidsersättningar ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske med den genomsnittliga lönehöjningen, såvida inte lokal överenskommelse träffas om att omräkningen ska ske individuellt.

Om lönehöjning utges till anställd som anges i punkt 2.3 och som är

pensionsberättigad, ska höjningen inte vara pensionsmedförande. Om anställningen har upphört på grund av pensionsfall ska emellertid lönehöjningen vara pensionsmedförande.

Arbetsgivaren ska till Folksam/Pensionsvalet såsom pensionsmedförande lön anmäla lönehöjning från och med den 1 oktober 2017, 2018 eller 2019.

Ärende:	Huvudavtal
Parter:	Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) Privattjänstemannakartellen (PTK)
Tid och plats: Närvarande	1997-02-20, KFOs lokaler, Xxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx
för KFO:	Xxxx Xxxxxx, Xxxxx Xxxx och Xxxx Xxxxxxxx
för PTK:	Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xx Xxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxx X Xxxxxxxx, Xxx Xxxxx och Xx Xxxxxx

Som avtalsslutande parter ska såväl kooperationens som fackföreningsrörelsens löne- och avtalspolitiska grundsatser vara följande:

• De anställda i de kooperativa verksamheterna ska erhålla löner och allmänna anställningsvillkor som baseras på samma marknadsmässiga förutsättningar som gäller inom andra jämförbara företag.

• De kooperativa arbetsgivarna och de fackliga organisationerna skall eftersträva goda relationer mellan ledning och anställda samt i övrigt verka för goda arbetsförhållanden. Samarbetet bör vidare leda till inflytande för de anställda vilka även skall ges möjligheter att utvecklas i sina arbeten.

• De kooperativa arbetsgivarna och de fackliga organisationerna skall samarbeta för att främja strävanden mot gemensamma mål. Detta skapar förutsättningar för trygghet i anställningen.

Parterna har åtagit sig ett särskilt ansvar för ovanstående grundsatser och ska i samarbete aktivt verka för att grundsatserna följs. Dessutom ska parterna söka överbrygga meningsmotsättningar på olika nivåer.

Parterna är medvetna om att vissa av KFO:s medlemsföretag ej kan anses ingå i den konsumentkooperativa rörelsen. Oaktat detta förhållande är parterna ense om att ovanstående grundsatser ska gälla även för dessa medlemsföretag.

Mot bakgrund av ovanstående träffar KFO och PTK bifogade huvudavtal, bilaga 1.

Mot bakgrund av parternas åtaganden i huvudavtalet är KFO och PTK ense om att följa huvudavtalets tillämpning genom att två företrädare för KFO och två företrädare för PTK, fortlöpande sammanträffar på sätt som gruppen bestämmer.

KFO och PTK är överens om att ett viktigt syfte med detta avtal är att långsiktigt skapa en fast och tydlig grund för relationerna mellan tjänstemännen och KFO. I anslutning till detta konstaterande noterar KFO och PTK följande:

• Inom PTK har sedan kartellens tillkomst utvecklats en intern ordning för vilka tjänstemannaorganisationer som tecknar kollektivavtal inom olika områden.

Ordningen innebär bland annat att det är PTK:s stiftare, dvs SIF, LEDARNA, HTF och CF som är avtalstecknare. Inom område där det endast finns ett PTK-förbund tecknar dock detta avtal.

• Beträffande företag som har sin bakgrund i tidigare offentlig verksamhet skall KFO och PTK samarbeta i syfte att låta tjänstemännen ha så likartade anställningsvillkor som möjligt.

PTK ska verka för att huvudavtalet antas som kollektivavtal av PTK:s medlemsförbund.

Parterna är, mot bakgrund av reglerna i § 8 i huvudavtalet, ense om att rättstvist i sista hand normalt ska prövas i AD. Parterna vill dock understryka att skiljeförfarande undantagsvis kan vara att föredra, exempelvis i tvister rörande tillämpning av förtroendemannalagen.

Parterna är ense om att, vid sidan av partsenskild information om huvudavtalet, söka framta partsgemensamt informationsmaterial och använda detta gemensamt gentemot företrädare för KFO:s medlemsföretag och PTK:s medlemsförbund.

Huvudavtalet gäller från och med denna dag tills vidare med sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Uppsägning kan dock ske först 1999-12-31.

Vid protokollet

Xxxx Xxxxxxxx

Justeras	Justeras
Xxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxx	Xx Xxxxxx

Denna förhandlingsordning är gällande vid handläggningen av rätts- och intressetvister inom KFO-PTK-området.

Bestämmelserna i förhandlingsordningen är inte tillämpliga när förhandling förs om krav på skadestånd eller annan ersättning på grund av arbetsskada, samt när det gäller indrivning av klar och förfallen fordran.

Innehåller annat avtal, som träffats av KFO och PTK, avvikelse från denna förhandlingsordning, gäller den avvikelsen.

Bestämmelserna i förhandlingsordningen är inte avsedda att reglera vad som behandlas i 40 § LAS samt 11, 12, 14, 19-22, 33-40 §§ och 43 § andra stycket MBL.

Förhandlingsordningen inverkar inte på tvingande lagbestämmelser om preskriptions-, förhandlings- och talefrister.

Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare, alternativt KFO, i frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivaren och sådan medlem hos organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren, alternativt KFO, har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorganisation.

Om förhandling påkallas i rätts- eller intressetvist av en förhandlingsberättigad part åligger det motparten att träda i förhandling i enlighet med vad som föreskrives i denna förhandlingsordning.

Om olovlig stridsåtgärd har vidtagits ska enligt 43 § MBL överläggningar äga rum.

Även om förhandling inte kommit till stånd ska part anses ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet då det mot förhandlingen funnits hinder som inte berott på parten själv.

Part, som har förhandlingsrätt enligt § 2, och som i rättstvist vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse, ska påkalla förhandling härom inom fyra månader från det att han fått kännedom om den omständighet varpå kravet grundas. Förhandlingen måste dock påkallas senast två år efter det att denna omständighet inträffat.

Påkallar part inte förhandling inom föreskriven tid förlorar han rätten till förhandling.

Anmärkning:

Observera dock bestämmelsen i § 1 mom 5.

Part som vill förhandla ska göra framställning härom till motparten och ange den fråga förhandlingen ska röra.

Parterna ska därefter utan dröjsmål bestämma tid och plats för förhandlingssammanträde. Parterna kan gemensamt välja annan form för förhandling än sammanträde.

Förhandlingsskyldig part ska själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträdet och lägga fram motiverat förslag till lösning av den fråga förhandlingen avser.

Förhandling ska bedrivas skyndsamt. Protokoll, som justeras av båda parter, ska föras. Detta behöver dock inte ske om parterna är ense härom.

Enas parterna ej om annat, ska förhandling anses avslutad när part som har fullgjort sin förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.

Förhandling ska i första hand genomföras mellan arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation (lokal förhandling).

Lokal förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom två veckor från den dag då den påkallas, om parterna inte enas om annat.

Kan överenskommelse ej träffas vid lokal förhandling ankommer det på part som vill fullfölja ärendet att hänskjuta frågan till förhandling mellan KFO och berört PTK-förbund (central förhandling).

Framställning om central förhandling rörande skadestånd eller annan fullgörelse ska skriftligen göras av KFO eller berört PTK-förbund till motparten senast två månader efter den dag då den lokala förhandlingen avslutades. Försummar part detta förlorar han rätten till förhandling.

Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag den påkallas, om parterna inte enas om annat.

Tvist i intressefråga, som inte är reglerad i lag eller avtal (intressetvist) och som varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, kan av part hänskjutas till Förlikningsnämnden KFO-PTK inom två veckor i enlighet med vad som föreskrives i § 11.

Parterna kan gemensamt hänskjuta tvisten till centralrådet att såsom skiljenämnd avgöra intressetvisten.

Tvist som rör innebörden av lag, enskilt avtal, kollektivavtal eller gällande rätt i övrigt (rättstvist) och som varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, kan av part hänskjutas till avgörande av AD, såvida inte parterna är ense om att pröva tvisten för slutligt avgörande i skiljeinstans enligt lagen om skiljemän.

Tvist rörande detta huvudavtal handlägges dock enligt § 9.

I rättstvist rörande skadestånd eller annan fullgörelse ska talan väckas i AD inom tre månader från det att den centrala förhandlingen anses avslutad, dock skall i fråga som omfattas av lagen om anställningsskydd talan väckas i AD inom fyra månader.

Har hinder funnits mot förhandling och har detta hinder ej berott på den part som försökt få förhandling till stånd, räknas tiden från det att förhandling senast skulle ha hållits enligt denna förhandlingsordning.

Försitter part talefristen förlorar han rätten att föra talan i tvisten.

Tvist rörande detta huvudavtal, som varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, kan av part hänskjutas till behandling av Förlikningsnämnden KFO-PTK i enlighet med vad som föreskrives i § 11.

Vid konflikt inom KFO-området ska direkt och indirekt berörda parter följa de sedvanliga reglerna rörande neutralitet och skyddsarbete. Uppstår tvist härom kan denna omedelbart av berörd part underställas Förlikningsnämnden KFO-PTK för bindande utlåtande på sätt som föreskrivs i § 11.

Förlikningsnämnden KFO-PTK består av två ledamöter, varav en utses av KFO och en av PTK.

Vid förlikningsnämndens prövning får ej delta ledamot, som direkt berörs av tvisten eller är styrelseledamot i eller anställd av företag som direkt berörs av tvisten.

Vid förlikningsnämndens sammanträden ska föras protokoll, som justeras av båda parter.

KFO respektive berört PTK-förbund äger enligt § 7 mom 1 rätt att efter avslutad förhandling anmäla olöst intressetvist till förlikningsnämnden.

Av § 9 följer vidare att KFO respektive berört PTK-förbund efter avslutad förhandling kan hänskjuta tvist rörande detta huvudavtal till behandling av förlikningsnämnden.

Förlikningsnämnden ska ofördröjligen, dock senast inom en vecka, hålla förlikningssammanträde till vilken de tvistande parterna skall kallas.

Förlikningsnämnden ska därvid försöka åstadkomma enighet mellan de tvistande i enlighet med de förslag, som under förhandlingen kan bli framställda av de tvistande parterna. Om det i sådant fall kan anses ägnat att befordra en lösning av tvisten kan förlikningsnämnden hemställa hos parterna om de jämkningar eller medgivanden, som kan anses lämpliga för detta ändamål.

Förlikningsnämndens förslag till lösning av tvist enligt mom 2 ska grundas på vad som framkommit vid förhandlingen.

Förlikningsnämnden avgör i övrigt själv formerna för sitt arbete.

Om förlikningsnämnden inte kan enas om förslaget till tvistens lösning eller framlagt förslag inte godkänts av parterna, kan nämnden hänskjuta tvistefrågan till FackligaKooperativa centralrådet för yttrande. Förlikningsnämnden har, om tvisten har hänskjutits till centralrådet, att efter centralrådets yttrande, vid sammanträde mellan parterna söka åstadkomma enighet mellan de tvistande i enlighet med yttrandet.

Stridsåtgärd får inte vidtagas av någondera parten, förrän förlikningsnämnden har fullgjort sitt uppdrag.

Förlikningsnämnden ska enligt § 10 vid konflikt inom KFO-området avge för KFO och berört PTK-förbund bindande utlåtande rörande de regler om neutralitet och skyddsarbete, som ska gälla i konflikten.

Fackliga-Kooperativa centralrådet består av fyra för en tid av tre år utsedda ledamöter, av vilka två utses av KFO och två av PTK. För dessa utses lika antal suppleanter.

I centralrådet ska tjänstgöra en sekreterare från KFO respektive PTK.

Vid centralrådets prövning får ej delta ledamot eller suppleant, som direkt berörs av tvisten eller är styrelseledamot i eller anställd av företag som direkt berörs av tvisten.

Vid centralrådets sammanträden ska föras protokoll.

Vid centralrådets behandling av tvist ska förlikningsnämndens ledamöter vara närvarande såsom föredragande. Centralrådet kan kalla representant för av tvisten berörda företag, arbetstagare eller organisationer att höras inför centralrådet.

Centralrådets arbete skall bedrivas skyndsamt.

För att centralrådet ska kunna fatta beslut, ska samtliga ledamöter närvara. Varje

ledamot har en röst. Som nämndens beslut gäller den mening som flertalet ledamöter är ense om.