Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Förordning

om statliga garantier till banker m.fl.;

utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande.

Inledande bestämmelse

1 § I denna förordning finns föreskrifter om stöd till institut enligt lagen (2008:000) om statligt stöd till kreditinstitut, som lämnas i form av statliga garantier för skuldförbindelser.

Beslut om stöd enligt denna förordning fattas av Riksgäldskontoret.

Definitioner

2 § I denna förordning avses med

1. institut: dels bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker, dels kreditmarknadsbolag som har en betydande andel av den utlåning på den svenska marknaden som sker mot säkerhet i form av panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller med en betydande andel av den utlåning på den svenska marknaden som riktar sig mot kommuner,

2. garanti: ett oåterkalleligt garantiåtagande för ett instituts betalnings- förpliktelser avseende en skuldförbindelse,

3. skuldförbindelser: dels obligationer och andra skuldförbindelser som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, dels penningmarknads- instrument.

Förutsättningarna för att lämna garantier

3 § Garantier får endast lämnas till institut som har

1. säte i Sverige,

2. en kapitalbas som motsvarar minst 112,5 % av det kapitalkrav för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker som föreskrivs i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, och

3. ett primärt kapital som motsvarar minst 75 % av det i 2 nämnda kapitalkravet.

4 § Garantier får lämnas för skuldförbindelser som

1. är nominellt bestämda,

SFS

Utkom från trycket den

SFS 2. ger avkastning endast i form av fast eller rörlig ränta beräknad på det nominella beloppet, eller skillnaden mellan emissionskurs och ett nominellt

bestämt lösenpris på förfallodagen,

3. har en löptid som överstiger 90 dagar men inte fem år,

4. har registrerats eller kommer att registreras i ett avstämningsregister för institutet enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument eller, om skuldförbindelsen ges ut i utlandet, enligt sedvanliga regler på den marknad där skuldförbindelsen ges ut,

5. är förenade med villkor som ger skuldförbindelserna en enkel och lätt genomlysbar struktur, och

6. i övrigt är utformade enligt villkor som är sedvanliga på marknaden.

5 § Garantier får inte lämnas för

1. poster som får ingå i ett instituts kapitalbas enligt lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar,

2. andra efterställda skuldförbindelser än sådana som kan ingå i punkten

1,

3. skuldförbindelser för vilka avkastningen beror på prisutvecklingen på

andra finansiella instrument, index eller på annat sätt är kopplad till utvecklingen på en eller flera marknader för finansiella instrument, råvaror, valutor eller andra nyttigheter,

4. skuldförbindelser som innehåller villkor som ger institutet möjlighet till förtida återbetalning inom tre månader från utgivandet,

5. konvertibler,

6. vinstandelslån, och

7. kapitalandelslån.

6 § En garanti får endast avse emissioner av skuldförbindelser som sker i samband med eller efter det att garantin lämnats.

7 § Garantier får endast avse emissioner av skuldförbindelser som ska ersätta skuldförbindelser utgivna av institutet med förfallodag efter den 1 september 2008, men före den 30 april 2009 och med en ursprunglig löptid överstigande 90 dagar (förfallande skuldförbindelser).

Garantier får inte avse emissioner som ersätter lån eller skuldförbindelser där institutet har påkallat förtida återbetalning.

Samråd

8 § Riksgäldskontoret ska samråda med Riksbanken och Finansinspektionen i ärenden om stöd enligt denna förordning.

Garantiåtagandets omfattning

9 § Statens åtaganden för garantier som lämnas enligt denna förordning får sammanlagt uppgå till högst 1 500 miljarder kronor. Åtagandena för de garantier som lämnas till ett enskilt institut får högst uppgå till högst summan av förfallande skuldförbindelser enligt 7 §.

Villkor för Riksgäldskontorets beslut

10 § Ett garantiåtagandet ska utformas så att det kan utgöra en medräkningsbar garanti enligt 1 § första stycket 5 förordningen (2006:1533) om kapitaltäckning och stora exponeringar. I 11–13 §§ i nämnda förordning finns bestämmelser om riskvikter för medräkningsbara garantier.

11 § Villkoren för en garanti i förhållande till institutet ska regleras genom avtal mellan institutet och staten genom Riksgäldskontoret. Villkoren ska utformas med hänsyn till statens risk, för att tillvarata statens rätt och för att säkerställa behovet av kontroll och uppföljning.

Villkoren för garantin ska

1. begränsa användningen av den statliga garantin i institutets marknadsföring,

2. säkerställa att följande gäller för ledande befattningshavare under den tid som avtalet mellan staten och institutet gäller

a) fast lön eller andra fasta ersättningar till en viss befattningshavare får inte för den aktuella befattningen överstiga den ersättningsnivå som avtalats före den 20 oktober 2008,

b) rörlig ersättning, däribland överlåtelse av värdepapper och upplåtelse av rätt att i framtiden förvärva värdepapper från institutet, får inte avtalas eller upparbetas,

Eventuellt: [Inga rörliga ersättningar som upparbetas före garantiperioden får utbetalas under garantiperioden.]

c) för avtal om storleken på ett avgångsvederlag ska inte gälla förmånligare villkor än enligt gällande Xxxxxxxxxx för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande,

3. säkerställa att arvoden till styrelseledamöter och annan ersättning för styrelseuppdrag begränsas till den nivå som avtalats före den 20 oktober 2008.

Strykes ev: [Om det finns synnerliga skäl, får Riksgäldskontoret ingå avtal på andra villkor än de som anges i andra stycket 2 och 3.]

12 § Ett garantiåtagande ska upphöra senast den [30 juni] 2014.

Avgift

[13 § Ett institut ska betala avgift för ett garantiåtagande enligt denna förordning.

Avgiften ska vara riskbaserad och bestämmas utifrån kostnaden för en motsvarande garanti på den allmänna kreditmarknaden under normala marknadsmässiga förhållanden, [med tillägg av X].

För institut eller skuldförbindelser som inte har något kreditbetyg eller kreditvärdering av ett godkänt kreditvärderingsföretag ska Riksgälds- kontoret fastställa avgiften utifrån den kategori institut som har högst avgift.]

14 § Ett institut som inte betalar avgift enligt 13 § i rätt tid ska betala dröjsmålsavgift.

SFS Skyldighet att lämna upplysningar

15 § Av 8 kap. 1 § lagen (2008:000) om statligt stöd till kreditinstitut följer att ett institut som ansöker om garanti ska lämna Riksgäldskontoret de upplysningar som behövs. Om Riksgäldskontoret begär det, ska uppgifterna ha granskats av en revisor som utsetts av institutet i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619) respektive 7 a kap. 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller, när det gäller bankaktiebolag och kredit- marknadsbolag, 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551).

Ytterligare föreskrifter

16 § Riksgäldskontoret får meddela föreskrifter om stöd enligt denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den X oktober 2008. Garantier enligt förordningen får inte lämnas efter den 30 april 2009.

Fakta Informationsförlag, tel. 00-000 00 00

Gotab, Stockholm 1997