Miljöprövningsdelegationen
Miljöprövningsdelegationen
2019-11-20 Diarienummer
000-0000-00
Anläggningsnummer 0764-148
Amundsgård AB xxxxxxxxxx@xxxxx.xxx
Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till djurhållning på fastigheterna Hjortsberga-Hult 3:2 m. fl., Alvesta kommun
Tillståndsplikt B och verksamhetskod 1.10-i enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)
Verksamheten utgör, enligt 2 § industriutsläppsförordningen (2013:250), en industriutsläppsverksamhet
Beslut
Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Kalmar län meddelar Amundsgård AB (556399-2378), nedan kallat sökanden, tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (1998:808), MB, till uppförande samt fortsatt drift av anläggning för djurhållning med maximalt 573 djurenheter av djurslagen gris och nötkreatur. Utökning av verksamheten ska ske enligt bilaga 1, på fastigheterna Hjortsberga-Hult 3:2 m. fl. i Alvesta kommun.
Tillståndet gäller tills vidare.
Miljöprövningsdelegationen medger dispens enligt 7 kap. 11 § för borttagande av stenmur enligt redovisning i ansökan. Dispensen för borttagande av biotopen gäller endast om byggnation av stallar som redovisas i ansökan kommer till stånd.
Miljöprövningsdelegationen avslår sökandens yrkande om verkställighetsförordnande.
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljöprövningsdelegationen godkänner med stöd av 6 kap. 42 § MB den till ärendet hörande miljökonsekvensbeskrivningen.
Postadress 391 86 Kalmar | Telefon 000 000 00 00 | |
Besöksadress Xxxxxxxxxxxxxx 0 | Telefax 010 223 81 10 |
Villkor för verksamheten
Miljöprövningsdelegationen fastställer med stöd av 16 kap. 2 § MB och med hänvisning till hänsynsreglerna i 2 kap. MB följande villkor för verksamheten.
1. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet, om inte annat följer av nedanstående villkor.
2. Utfodringen till grisarna ska ske med tillsats av fytas samt genom fasutfordring i syfte att minimera fosfor- och kvävehalten i producerad gödsel.
Gödsellagring
3. Full lagringskapacitet för tillståndsgiven djurhållning ska finnas senast 1 år efter det att tillståndet tagits i anspråk. Följande ska ingå i beräkningen av lagringskapaciteten:
• Utsöndrad mängd träck och urin. Faktorer som djurslag utifrån produktionsinriktning, djurantal, foderstat och uppfödningsintensitet ska beaktas vid beräkning av utsöndrad mängd träck och urin.
• Tillsats av strömedel.
• Spill-, disk- och rengöringsvatten samt nederbörd/pressvatten som faller på lagringsytor eller andra ytor som avvattnas till lagringsbehållarna.
4. Nya lagringsbehållare som uppförs för lagring av rötrest eller flytgödsel ska vara försedda med tättslutande tak eller annan likvärdig täckning.
Gödselspridning
5. Skriftliga avtal ska upprättas med mottagare av stallgödsel eller rötrest. Ändringar av mottagare ska redovisas till tillsynsmyndigheten.
6. Spridning av gödselmedel eller rötrest ska ske enligt en årligen upprättad gödslingsplan med syfte att fastställa optimala gödselgivor. Gödslingsplanen ska baseras på aktuell markkarta och aktuell analys av växtnäring (N, NH4-N, P, K) i flytgödsel eller rötrest.
7. Gödselmedel får inte spridas under tiden 1 november till och med 28 februari. Gödselmedel eller rötrest får inte spridas på vattenmättad, översvämmad, snötäckt eller frusen mark.
8. Under tiden 1 juli till och med 31 oktober får ingen kvävegödsling ske till höstsäd. Undantag får medges av tillsynsmyndigheten.
9. Xxxxxxxx på egen och arrenderad mark i fosforklass V får i genomsnitt inte överstiga 15 kg fosfor per ha och år med möjlighet till fördelning inom en löpande period om fem år.
10. Spridning av flytgödsel eller rötrest ska ske med släpslang eller annan, ur miljösynpunkt likvärdig eller bättre teknik.
11. På obevuxen mark ska nedbrukning av stallgödsel eller rötrest ske inom på 4 timmar.
12. Spridning av stallgödsel eller rötrest ska ske under så få och koncentrerade perioder som möjligt. Tidpunkten för spridning av stallgödsel eller rötrest ska anpassas till sådana temperatur- och vindförhållanden som minskar risken för luktolägenheter och ammoniakavgång.
Skydds för yt- och grundvatten
13. Lastytor för gödselmedel, rötrest och foder ska utformas och skötas så att risken för förorening av yt- eller grundvatten minimeras. Spill ska omgående samlas upp.
14. Spridning av stallgödsel eller rötrest får inte ske närmare enskilda dricksvattenbrunnar än 50 meter.
Provtagning och beräkningar
15. Markkartering på egen och arrenderad mark ska genomföras minst vart tionde år. Analys ska göras av åtminstone pH, P-AL, K-AL, Ca-AL, Fe-AL, Al-AL. Beräkning ska ske av jordens sorptionskapacitet (PSC) och fosformättnadsgrad (DPS).
16. En växtnäringsbalans för verksamheten avseende kväve, fosfor och kalium ska upprättas minst en gång vart tredje år.
17. Rötresten ska minst en gång per kvartal provtas så att representativa prover erhålls. Analysen ska minst omfatta total-N, NH4-N, P och K. Gödsel-/rötrestmottagarna ska informeras om aktuell analys senast vid leverans.
Skyddszoner
18. Skyddszoner ska finnas längs vattendrag inom eller i anslutning till spridningsarealerna. Zonernas bredd ska anpassas efter risken för ytavrinning från åkern men bredden ska vara minst sex meter. Mindre skyddszon, minst en meter breda, ska finnas vid diken och dräneringsbrunnar inom eller i anslutning till spridningsarealerna. Skyddszonerna ska ständigt vara bevuxna. De får inte gödslas eller sprutas med växtskyddsmedel. Skyddszoner kan i undantagsfall brytas och sås om.
Buller
19. Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än vad som anges nedan.
• 50 dB(A) vardagar måndag – fredag kl. 06.00 – 18.00
• 40 dB(A) kl. 22.00 – 06.00
• 45 dB(A) övrig tid
Högsta momentana ljudnivå mellan kl. 22.00 – 06.00 får inte överstiga 55 dB(A).
Efterlevnaden ska kontrolleras, på tillsynsmyndighetens begäran, genom antingen immissionsmätning eller närfältsmätning och beräkning. Ekvivalentvärdena ska beräknas för olika driftstillstånd under de tidsperioder som anges ovan. Mätfrekvens och metod ska framgå av kontrollprogrammet.
Kemikalier och farligt avfall
20. Förvaring av kemiska produkter och farligt avfall ska ske på kemikalieresistenta, täta underlag utan golvbrunnar eller andra avlopp, belägna under tak eller motsvarande nederbördsskydd. Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska förvaras inom invallning, eller annat skydd som ger likvärdig skyddsnivå. Invallningen ska rymma den inom invallningen förvarade största behållarens volym plus 10 % av övrig lagrad volym som förvaras inom invallningen. Saneringsmedel ska finnas tillgängligt och förvaringsplatser ska vara tydligt skyltade. Ensileringsmedel behöver inte förvaras inom invallning.
21. Påfyllning och tillredning av kemiska växtskyddsmedel ska ske på platta med avrinningsmöjligheter till gödselbehållare eller motsvarande eller i fält. Sprutan ska parkeras på en ur läckagesynpunkt säker plats när den inte används.
Avfall
22. Lagring av aska ska ske på platta eller i tät behållare skyddad från nederbörd.
23. Aska från förbränning av biobränslen ska antingen återföras som kompensations- och vitaliseringsgödning till skogsmark eller avyttras som avfall till anläggning som har tillstånd att ta emot aska.
Biotopskydd
24. Rivning av stenmuren ska ske med stor försiktighet och eventuella grod- och kräldjur som upptäcks ska tillåtas ge sig iväg innan arbetet återupptas.
Kontroll
25. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram, som möjliggör en bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att tillståndet tagits i anspråk. Kontrollprogrammet ska därefter revideras vid behov av tillståndshavaren på eget initiativ efter samråd med tillsynsmyndigheten.
26. Förstagångsundersökning (besiktning) av anläggningen ska utföras av oberoende sakkunnig besiktningsman senast sex månader efter att den utökade verksamheten har satts igång. Förslag på besiktningsman och program för undersökningen ska inlämnas till tillsynsmyndigheten i god tid innan besiktningen påbörjas. Undersökningsrapporten ska inges till tillsynsmyndigheten. Därefter ska periodiska undersökningar (besiktningar) ske i den omfattning som bedöms rimlig efter medgivande av tillsynsmyndigheten.
Delegering till tillsynsmyndighet att fastställa villkor
Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § 3 st MB åt tillsynsmyndigheten att fastställa eventuella ytterligare villkor och skyddsåtgärder för att begränsa störningar i form av utsläpp till luft från förbränningsanläggningen.
Statusrapport
Enligt nu gällande 22 kap. 1 § första stycket 7 MB ska en tillståndsansökan för en IED- anläggning innehålla en statusrapport när detta krävs enligt bestämmelserna i industriutsläppsförordningen (2013:250). Miljöprövningsdelegationen bedömer efter granskning av ansökningshandlingarna och annat som framkommit i ärendet att någon statusrapport inte behövs i förevarande ärende.
Tid för igångsättning
Utökningen av verksamheten ska ha satts igång senast 4 år efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Tillståndet förfaller annars i denna del. Om den utökade verksamheten endast delvis har satts igång inom 4 år förfaller tillståndet i övriga delar.
Tillsynsmyndigheten ska meddelas skriftligen när verksamheten sätts igång.
Ianspråktagande
Tillståndshavaren ska meddela tillsynsmyndigheten när tillståndet för verksamheten tagits i anspråk.
Återkallelse av tidigare tillstånd
Miljöprövningsdelegationen återkallar med stöd av 24 kap. 3 § första stycket 6 MB av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Kalmar län tidigare meddelade tillstånd den 29 januari 1998 (dnr 244-3795-97).
Återkallelsen gäller från och med att beslutet har vunnit laga kraft och tillståndet har tagits i anspråk.
Särskilda upplysningar
Med tillsynsmyndighet avses i detta beslut för närvarande Nämnden för myndighetsutövning i Alvesta kommun förutom när det gäller biotopskyddet. För biotopskyddet är Länsstyrelsen i Kronobergs län för närvarande tillsynsmyndighet.
Miljöprövningsdelegationen erinrar om bestämmelserna i 2 kap. 10 § kulturmiljölagen. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet avbrytas. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla till Länsstyrelsen i Kronobergs län att en fornlämning påträffats.
Sökanden bör utreda och bedöma om uttaget av vatten utgör tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. MB. Detta prövas i så fall av Mark- och miljödomstolen.
Förutom de krav som följer av tillståndet, ska anläggningar med grisar även följa BAT- slutsatser eftersom de omfattas av industriutsläppsförordningen (2013:250). BAT- slutsatser publicerades i början av 2017. Utsläppsvärden, så kallade BAT-AEL är strikta krav, det vill säga de får inte överskridas. Senast den 21 februari 2021 ska utsläppsvärdena klaras.
Miljöprövningsdelegationen erinrar om att meddelat tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken inte befriar verksamhetsutövaren från skyldighet att rätta sig efter vad som föreskrivs i annan författning.
Redogörelse för ärendet
Tidigare beslut
Länsstyrelsen har genom beslut den 29 januari 1998 med dnr 000-0000-00, meddelat sökanden tillstånd som omfattar 286 suggor med 65 rekryteringsdjur, 10 amkor och 42 ungdjur av nötkreatur.
Prövningsgrund
Grunden för prövningsplikt finns i 1 kap. 3 § Miljöprövningsförordningen (2013:251). Verksamheten omfattas av kod 1.10-i: Anläggning för djurhållning med mer än 2 000 platser för växande grisar som är tyngre än 30 kilogram och avsedda för produktion.
Verksamheten omfattas även av Industriutsläppsförordningen (SFS 2013:250) och kategoriseras i Industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU) i punkt 6.6 intensiv uppfödning av svin utifrån de förutsättningar som anges ovan.
Samråd
Avgränsningssamråd enligt 6 kap. 29 § MB har ägt rum den 24 maj 2018 med närvaro av företrädare för sökanden, länsstyrelsen och kommunen.
Ansökan gäller en verksamhet som enligt 6 § miljöbedömningsförordningen (2017:966) alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta innebar att ett samråd har hållits med en vidare krets i enlighet med 6 kap. 30 § MB. Samrådet har genomförts dels genom utskick till berörda myndigheter och dels genom annonsering i ortspressen.
Samråd med enskilda som kan antas särskilt berörda har skett genom utskick. Dessutom
har information skickats till Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Havs- och Vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Trafikverket, Eon och Naturskyddsförening i Alvesta.
Ärendets handläggning
Ansökan om tillstånd inkom till miljöprövningsdelegationen den 27 februari 2019 och sändes efter komplettering på remiss den 15 juli till Nämnden för myndighetsutövning, Alvesta kommun och till länsstyrelsen i Kronobergs län i enlighet med 25 § förordning (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer. Ansökan har kungjorts i ortspressen den 19 juli. Yttranden har inkommit från Länsstyrelsen i Kronoberg den 20 augusti och från Nämnden för myndighetsutövning den 12 september. Xxxxxxx Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxx har den 20 augusti i skrivelse framfört erinringar mot den ansökta verksamheten. Yttrande och erinringar har översänts till sökanden som den 20 september inkom med synpunkter.
Sökandens yrkanden och förslag till villkor
Sökanden har i ansökan framfört följande yrkanden och förslag till villkor.
Yrkanden
Sökanden yrkar om att få utöka befintlig djurproduktion till 600 suggor, 200 rekryteringsdjur, 3 200 slaktsvinsplatser samt 100 nötkreatur, detta innebär ca 573 djurenheter. Sökanden vill ha möjlighet att fördela djurantal mellan olika ålderskategorier och djurslag, då detta kan variera under åren.
Sökanden yrkar på verkställighetsförordnande.
Sökanden yrkar på dispens från 7 kap. 11 § MB för borttagande av stenmur. Sökanden yrkar på undantag från kravet på statusrapport.
Villkorsförslag
• Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i enlighet med vad sökanden angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet.
• Fodret ska innehålla fytas och fasutfodring ska tillämpas för att minimera fosfor- och kväveinnehåll i gödseln.
• Lastytor för gödsel och foder ska utformas och skötas så att risken för förorening av yt- eller grundvatten minimeras. Spill ska omgående samlas upp.
• Spridning av gödsel på egen och arrenderad mark ska ske enligt en årligen upprättad gödslingsplan med syfte att fastställa optimala gödselgivor. Gödslingsplanen ska
baseras på aktuell markkarta och aktuell analys av flytgödselns innehåll av växtnäring (N,P,K).
• Spridning av stallgödsel ska ske under så få och koncentrerade perioder som möjligt.
Tidpunkten för spridning av stallgödsel ska anpassas till sådana temperatur- och vindförhållanden som minskar risken för luktolägenheter och ammoniakavgång.
• Flytgödseln ska minst en gång per år provtas så att representativa prover erhålls.
Analys av gödseln ska minst omfatta total-N, NH4-N, P, K och torrsubstans. Gödselmottagarna ska informeras om aktuell gödselanalys senast vid leverans.
• En växtnäringsanalys för verksamheten avseende kväve, fosfor och kalium ska
upprättas minst en gång vart femte år.
• Flytande eller lättlösliga kemikalier, oljeprodukter och avfall (inkl. farligt avfall) skall förvaras och hanteras så att utsläpp till mark och ytvatten inte kan ske genom läckage, spill eller olyckshändelse. Utrymmen för förvaring av flytande kemikalier och avfall ska ha täta golv eller vara invallade.
• För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram, som möjliggör en bedömning av
om villkoren följs.
Sökandens beskrivning av verksamheten
Sökanden har bedrivit jordbruk på denna släktgård i sju generationer och den åttonde är på väg in i företaget. Det är den enda grisgården i Alvesta kommun. Sökanden har idag två befintliga stall. Det ena är ett grisning- och tillväxtstall och det andra är ett stall för sinsuggor. Det finns idag 123,7 djurenheter med suggor, rekryteringsdjur och nötkreatur. Ansökan omfattar, förutom den befintliga verksamheten, byggnation av ytterligare fyra stallar, varav två är för slaktsvin, ett stall för sinsuggor med beteckningsavdelning och ett stall för grisning och tillväxtgrisar. Ansökan omfattar 600 suggor, 200 rekryteringsdjur, 3200 slaktsvin och 100 nötkreatur som är sex månader eller äldre. Sökanden har yrkar på en flexibilitet vad gäller de olika djurkategorierna med ca 573 djurenheter. I alla stallar, utom i stallar för sinsuggor, finns eller planeras installation av golvvärme.
Skraputgödsling tillämpas i alla stallar och utfodring sker genom blötutfodring i tråg. Uppvärmning av stallarna sker genom en panna på 350 kW som eldas med flis från egen skog.
Idag produceras 3 222 m3 flytgödsel enligt Jordbruksverkets program VERA och i den utökade verksamheten uppskattas produktionen bli 13 803 m3. Det framtida lagringsbehovet för stallgödsel är 11 500 m3. Det tillgodoses genom både egna befintliga gödselbehållare och behållare som ingår i arrendekontrakt. Lagringskapacitet finns även på andra gårdar som sökanden har skrivit spridningskontrakt med. Dessutom kommer en
behållare att byggas vid de nya stallarna och denna förses med tak. Stallgödseln transporteras idag till Alvesta biogas för rötning.
Behovet av spridningsareal tillgodoses med egen brukad areal och med areal med spridningsavtal. I dagsläget är behovet 107 ha åker och 10 ha betesmark. Den planerade verksamheten kommer behöva 452 ha åker och 10 ha betesmark. Det finns en tillgänglig areal på 473,8 ha och 44 ha betesmark.
Det finns en tork som inte kommer att ändras efter utökningen. Foderberedning sker inomhus. Det inköpta fodret kommer att öka från 100 ton per år till 2 500 ton per år och den egna spannmålsmängden ökar marginellt från 2 300 ton till 2 500 ton per år.
Grovfoderförbrukningen till stutarna är 200 ton per år och ändras inte.
Transportvägarna är grusade och ytorna mellan stallarna är gräsbeklädda och klipps. Dagvatten från tak leds via hängrännor ut i dräneringen. Det finns idag två vattentäkter med vattenförsörjning som beräknas räcka även till den utökade produktionen.
Växtodling bedrivs och ingår i ansökan. Vall och spannmål odlas på 120 ha och det finns 44 ha naturbetesmark. Det finns en ny spruta på 3000 liter med preparatpåfyllare, GPS- teknik och funktion för rengöring i fält. Idag fylls den i fält eller på biobädd. Det kommer att anläggas en spol- och påfyllningsplatta med anslutning till gödselbehållare.
Kontroll av verksamheten sker genom journalföring, produktionsuppföljning, certifieringsprogram m.m.
I övrigt hänvisas till ansökan.
Miljökonsekvensbeskrivning (sammanfattning)
Planförhållanden och lokalisering
Verksamheten är belägen i skogs- och jordbruksbygd utanför detaljplanelagt område. Enligt översiktsplan från 2008 och aktualitetsförklaring från 2013 finns ingen risk för påverkan på naturintressen. Inom ca 500 meter finns fem fastigheter med fyra permanentboende och ett fritidshus.
Huvudlokaliseringen av de fyra nya stallarna är parallellt med de två befintliga stallarna på åkermark. Stallen kommer att ligga i öst-västlig riktning med goda möjligheter för installation av solpaneler. Ur smittskyddssynpunkt är detta ett bra alternativ med avseende på transportvägar och djurflöde genom stallarna. Den alternativa lokaliseringen är på samma plats men stallarna är vända vinkelrätt från befintliga stallar i nord-sydlig riktning. De mest sydliga stallarna kommer därmed närmare grannar. Andra nackdelar
med detta alternativ är mer luktolägenheter, sämre djurflöde och att en längre del av en stenmur måste tas bort. Nollalternativet utgörs av nuvarande produktion.
Buller och transporter
Buller från verksamheten kommer främst från transporter. Dessa kommer att öka, men samordning kan ske i möjligaste mån. Det är främst fodertransporterna som ökar från två till fyra transporter per månad. Även transport av övriga förnödenheter ökar från två till tre gånger per månad. I övrigt bedöms inte transporterna öka eftersom det blir större mängder eller antal grisar per transport. Gödseltransporterna går till Alvesta biogasanläggning för rötning och större delen av den ökande gödselmängden kommer efter rötning att forslas till gödselbehållare som finns på andra gårdar. Skörd av grovfoder sker under tre perioder per år och spannmålstransporterna under september och oktober. Interna transporter kan vara intensiva under begränsade perioder vid skörd och gödselkörning. Foder- och gödseltransporter kan alstra buller men sker mestadels dagtid. Fler takfläktar kommer att finnas på de nya stallen, men de sitter invändigt och är inbyggda i trummor.
Stallgödselhantering, ammoniakutsläpp och luktolägenheter
All stallgödsel hanteras som flytgödsel. Den hämtas från gården kontinuerligt. Efter rötning går rötresten tillbaka till verksamhetens växtodling eller till andra gårdar med spridningsavtal. Idag bredsprids gödseln, men när tillståndet kan tas i anspråk kommer spridning med slangspridare att ske. Utsläppen av ammoniak kommer att öka från 2 384 kg ammoniak per år till 11 741 kg. Det kommer att installeras golvvärme i alla stallar för att hålla boxarna torra. Det ger god djurvälfärd och är nödvändigt för smågrisar. Ett bra stallklimat ger god djurhälsa, där väl isolerade väggar och tak samt god ventilation är viktiga parametrar. Det planeras kylning i gödselrännorna. Rör med dricksvatten kyler gödseln samtidigt som vattnet får en bättre temperatur. Sökanden anser att kylning med värmepumpar är ett sämre alternativ eftersom det åtgår el. Tak kommer att byggas på ny gödselbehållare vid stallen. Optimal spridningstidpunkt och snabb nedbrukning begränsar ammoniakavgång.
En god stallmiljö gör så att luktolägenheterna minimeras, liksom rötning av stallgödsel i en biogasanläggning.
Miljökvalitetsnormer i vatten och utsläpp till vatten
Sökanden verksamhet ligger i ett delavrinningsområde som rinner mot Sjöatorpasjön. Sjön har god ekologisk status och kvalitetsfaktorn näringsämnen bedöms ha hög status. Den utökade grisproduktionen kommer att bedrivas inomhus och medför därmed ingen ökad direkt näringspåverkan på platsen. Vid rengöring av stallarna leds tvättvattnet till
gödselbehållare för spridning på åkermark. Dagvatten från tak och vägar leds till dränering i mark.
Spridningsarealen är utspridd över ett stort område inom ett huvudavrinningsområde där vattnet rinner till Mörrumsån. Den markkarterade arealen visar att fosforstatusen i genomsnitt är klass III-IV A. Följande åtgärder genomförs för att minska utsläpp till vatten:
• Skyddsavstånd till vattendrag och diken vid spridning av stallgödsel och växtskyddsmedel.
• Årlig växtodlingsplan som baseras på gårdens skörderesultat.
• Markkartering av växtodlingsarealen
• Vårplöjning i möjligaste mån
• Ny växtskyddsspruta med senaste teknik
Kemikalier och avfall
I verksamheten används olika typer av oljor, desinfektionsmedel, mineralgödsel och växtskyddsmedel. Det är endast mängden desinfektionsmedel som ökar från 225 kg till 425 kg. Växtodlingen är konventionell och kommer inte att ändras. Diesel lagras i två cisterner och båda har en volym på 3 m3. Den årliga förbrukningen är på 36 594 liter och beräknas inte öka efter utökningen av verksamheten.
Sökanden har uppskattat mängden avfall som kommer att uppstå i verksamheten före och efter utbyggnad. Det är främst mängden kadaver, lysrör och aska som ökar. I övrigt uppkommer avfall såsom spillolja, oljefilter, batterier, plastsäckar/dunkar och ensilageplast. Dessa avfallstyper beräknas bara öka marginellt efter utökning. Transport av farligt avfall sker genom Länsförsäkringar.
Energi
Elförbrukningen är idag 350 000 kWh per år och förväntas öka till 600 000 kWh per år efter utökning. Det finns planer på att installera solpaneler för att bli självförsörjande med el. Energimängden i den rötade gödseln är beräknad till 2 340 000 kWh.
I övrigt hänvisas till ansökan.
Inkomna yttranden
Länsstyrelsen i Kronobergs län har i yttrande anfört bl. a. följande.
Sökanden har i sin ansökan m.m. redovisat skyddsåtgärder för att begränsa olägenheter för hälsa och miljö. Skyddsåtgärderna bedöms vara tillräckliga. Länsstyrelsen anser att motivering för dispens från biotopskyddet finns i miljökonsekvensbeskrivningen.
Nämnden för myndighetsutövning i Alvesta kommun har i yttrande anfört att följande punkter ska beaktas:
• Analyser av rötresten är den enda möjligheten att ta reda på fosforinnehållet i rötresten från biogasanläggningen. Detta på grund av att stallgödsel rötas i en biogasanläggning tillsammans med gödsel från andra gårdar eller med andra substrat som sedan går tillbaka till respektive företag. Fosforhalten i rötresten kommer därför variera. Gödselgivan ska anpassas efter aktuell analys för biogödsel. Det bör tydligt framgå i tillståndet vilka krav på kontroll som sökanden minst ska uppfylla i samband med gödsling med rötad gödsel för att uppfylla aktuella föreskrifter om begränsningar av bland annat fosforkvoter och behov av spridningsarealer.
• Grisproducerande verksamheter står för ca 11 % av Sveriges totala ammoniakutsläpp, varav 48 % avgår från stallarnas ventilation. De viktigaste faktorerna för ammoniakutsläpp inom grisproduktionen är golvets utformning, utgödslingssystem, stallklimat, fodersammansättning och utfodringsteknik. Stallarnas och ventilationens utformning är därav en viktig komponent för att minska ammoniakutsläpp. Då verksamheten att bygga fyra nya stallar är det av särskild vikt att dessa byggs så att ammoniakutsläppen minimeras. Tillståndet ska innehålla villkor för att minimera ammoniakavgången från djurstallar och dess ventilation.
• God täckning är särskilt angeläget vid lagring av rötrest eller på behållare där det naturliga svämtäcket måste brytas ofta. Verksamheten planerar gödseltransporter till biogasen två gånger per månad vilket kan försvåra återbildandet av svämtäcket i gödselbehållare avsedda för den orötade gödseln. När det gäller behållare för rötrest utgör de en större risk för ammoniakavgång än flytgödsel eftersom ammoniumhalten är högre. Det kan även ta längre tid att skapa naturligt svämtäcke på rötad stallgödsel. I tillståndet bör det tydligt framgå vilken typ av täckning som ska anses som acceptabel för behållare för rötrest respektive behållare med vanlig flytgödsel.
• Enligt Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete anges 500 meter som riktvärde för skyddsavstånd för djurhållning i lantbruk. Miljöpåverkan i form av lukt- och bullerstörning ska särskilt beaktas i tillståndsprövningen då flertalet permanent- och fritidsbostäder ligger inom 500 meter från verksamheten.
• Verksamheten har två pannor som har en effekt på 350 kW respektive 200 kW. I tillståndet bör framgå vilka krav som ställs på utsläpp från förbränningsanläggningarna.
Xxxxxxx Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxx har i yttrande anfört följande:
Vi har köpt fastigheten Hjortsberga-Hult 2:10 och kommer att flytta dit permanent och det finns en oro för luktproblem i samband med deras planerade utökning av svinproduktionen. Det bästa hade varit om slaktsvinsproduktionen hade utökats vid Lövholmen där övriga slaktsvin finns. Om detta inte är möjligt bör nybyggnation av svinstall på Hjortsberga-Hult 2:3 placeras enligt bilaga 1 B, daterad 2019-06-05. Ett förslag från sökanden är att låta en skogsridå växa upp mot fastigheten Hjortsberga-Hult 2:10, som ligger topografiskt lägre än svinstallen. Det bedöms göra nytta, liksom användning av dagens modernaste teknik vid byggnation av stallarna.
Sökandens synpunkter över inkomna yttranden
Nämnden för myndighetsutövning
Sökanden framhåller miljönyttan med att röta stallgödsel i Alvesta Biogas. Gas tillverkas till 2000 personbilars årsförbrukning. Spridning av rötresten är luktfri och kommer till satellitbehållare direkt.
Det är endast en granne som bor på fastigheten Hult 2:10 som har yttrat sig vilket sökanden bemöter nedan.
Nämnden anser att fosforinnehållet i rötresten är ojämn vilket är fel. Provtagning av rötresten har skett från starten 2014 och fosforinnehållet är mycket jämn under hela tiden. Rötningen tar idag ca 45 dagar i rötkammaren och där finns 10 000 m3 hela tiden vilket gör att gödseln ut är väldigt jämn. Svingödsel blandas med 95 % nötgödsel som innehåller lägre fosforhalter vilket ger en rötrest med ett lägre fosforinnehåll än svingödsel, vilket redovisas i ansökan. I Jordbruksverkets program VERA utgår beräkningarna från att stallgödseln innehåller 0,7 kg fosfor per ton vilket är högre än den rötrest som tas emot och sprids. Den innehåller i genomsnitt 0,59 kg fosfor per ton. Det innebär att det finns marginaler. Dessutom har B-verksamheter årliga krav på dokumentation, såsom miljörapporter, egenkontroll m. m.
Ammoniakutsläpp
Djurskyddslagen i Sverige säkerställer att grisar dagligen får halm och strö vilket binder vätska och ger mindre ammoniakavgång. Sökanden åtar sig kylning i gödselrännor. Alla golv förses med golvvärme för att erhålla en torr, luktfri luft med låg ammoniakhalt.
Foderindustrin forskar på nya fodertyper och det sker genomgång av foderstaten för att optimera produktionen.
Täckning av flytgödselbehållare
Den brunn med naturlig gödsel som ska levereras till biogasanläggningen och som ska röras om 2 gånger per månad kommer att förses med tak. Därmed har man ingen ammoniakavgång från denna och man minimerar lukt. Biogasgödsel hämtas och kommer att hämtas från Amundsgård varannan vecka. Övriga brunnar töms årligen och har ett naturligt svämtäcke. I dagsläget är det svårigheter att bryta sönder befintliga svämtäcken vid utkörning.
Lukt och buller
Alvesta kommun skriver att det är ett antal boenden inom 500 meter. Man kan tro att det är många hus, men det är 4 st och ett av dessa är Hult 2:10 där innehavaren har yttrat sig. Vid ett möte med Xxxxxxx och Xxxxxx diskuterades möjligheten att skapa en skogridå mitt emellan fastigheterna. Det kommer att bli ett ökade transporter vilket är oundvikligt. Men genom byn utanför gården går en ganska stor väg som ansvaras av trafikverket och där går redan ganska mycket trafik.
Pannor
En panna på 200 kW är för privat bruk. I verksamheten ingår en panna på 350 kW och inga extra krav behövs. Naturvårdsverkets Allmänna råd (AR 87:2) om fastbränsleeldade anläggningar, 500 kW-10 MW har upphört at gälla och ersatts av förordningen om medelstora förbränningsanläggningar (2018:471).
Xxxxxxx Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxx
När Xxxxxxx och Xxxxxx köpte gården Hjortsberga-Hult 2:10 var de väl informerade om ansökan om utökning av grisproduktionen. De blev informerade redan i februari och köpte gården under sommaren. De hade därmed kunskap om utökningen.
Xxxxxxx och Xxxxxx har inbjudits för information där det framhölls att lokaliseringen på Hjortsberga-Hult är det bästa ur klimat- och djursynpunkt. Beslutet att bygga har inte varit enkelt beroende på stor skuldsättning och hård arbetsbelastning för hela familjen. Men det finns en tro på detta för att nästa generation ska ha bra möjligheter att vara lantbrukare och att det ska finnas grisproduktion även inne i Kronobergs län.
Xxxxxxx och Xxxxxx föredrar alternativ 1 B vilket vi inte förstår eftersom det är ett sämre alternativ för dom och övriga grannar. Gård och djurhälsa anser att det ska finnas en ren och en smutsig sida i gårdsmiljön vilket det blir med alternativ 1 A. Gödselbrunn som ska
omröras med naturlig gödsel innan transport till biogasen, som vi tror kommer utgöra den största luktkällan, kommer mycket närmare Xxxxxxx och Xxxxxx fastighet. Den blir mer undangömd i alternativ 1 A. Förutsättningar för solpaneler är sämre i alternativ 1 B eftersom byggnaderna ligger i norr/söder läger. Vi vill bli en klimatsmart grisgård.
Vi kan inte garantera en god arbetsmiljö med alternativ 1 B för att det inte går att bygga samman husen både för djurmiljö och arbetsmiljö.
Vi är överens med Xxxxxxx och Xxxxxx om att skapa en skogsridå mitt emellan deras och vår fastighet för att hjälpa deras oro.
Cirka 50 meter av stenmuren måste ytterligare tas bort i alternativ 1 B och där är stenmuren betydligt mer handlagd.
För oss är det en katastrof att bygga enligt alternativ 1 B. För att uppnå lönsamhet och god djurhälsa finns bara alternativ 1 A.
Den 6 oktober meddelade sökanden att kontakt har tagits med markägaren för att få möjlighet att plantera en skogsridå mellan sökandens och Xxxxxxx och Xxxxxx fastigheter. Sökanden har därefter åtagit sig detta.
Miljöprövningsdelegationens bedömning
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljöprövningsdelegationen anser att miljökonsekvensbeskrivningen, som bifogats ansökan, i allt väsentligt uppfyller kraven enligt 6 kap. MB med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Den specifika miljöbedömningen kan därmed i enlighet med 6 kap. 42 § MB slutföras.
Tillåtlighet
Miljöbalkens mål
Av 1 kap. 1 § MB framgår att bestämmelserna syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.
Omfattning av verksamheten
Sökanden yrkar på att ha möjlighet att fördela djurantalet mellan olika ålderskategorier och djurslag då detta kan variera mellan åren. Miljöprövnings-delegationen ser ingen
anledning att specificera antalet djur i respektive djurkategori då produktionstaket preciseras av maximalt antal djurenheter. Det bedöms vara tillräckligt specificerat ur miljösynpunkt.
Val av plats och planförhållanden
För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det enligt 2 kap. 6 § MB väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Vidare framgår att tillstånd inte får ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser.
Lokalisering av stallar
Verksamheten har funnits på platsen länge och ligger i skogs- och jordbruksbygd. Den närmsta grannbostaden ligger drygt 160 meter från anläggningen. Övriga fyra bostäder ligger mellan ca 290 och 460 meter från verksamheten. Fyra av bostäderna ligger nordost om anläggningen i den förhärskande vindriktningen. Störande moment kan vara lukt från gödselhantering och stallar samt buller från transporter och ventilation.
Sökanden har redovisat två alternativ och båda innebär byggnation på åkermark söder om befintliga stallar. Huvudalternativet innebär att byggnaderna placeras parallellt med de två befintliga stallarna. Detta framhålls som bäst, främst med tanke på logistik och flöde inom anläggningen. Den alternativa lokaliseringen innebär att stallarna byggs vinkelrätt mot befintliga stallar och kommer något närmare närboende, men skillnaden mellan alternativen bedöms som marginell utifrån störningssynpunkt.
Fastigheten omfattas inte av någon detaljplan eller liknande bestämmelser och den kommunala översiktsplanen anger att bosättning och byggande på landsbygden ska främjas. Av planen framgår även att enda sättet att bibehålla ett öppet landskap är att det finns ekonomiska förutsättningar för fortsatt jordbruksdrift och djurhållning.
Miljöprövningsdelegationen bedömer att placeringen enligt huvudalternativet kan godtas. Miljöprövningsdelegationen finner att verksamheten är förenlig med den kommunala översiktsplanen som lyfter fram jordbrukets viktiga ställning för landsbygdsutveckling och kulturlandskap.
Omgivningspåverkan
I boverkets allmänna råd fanns rekommendationer på ett skyddsavstånd på 500 meter till djurhållande verksamheter. Enligt Boverkets Rapport 2011:6, Vägledning för planering för och invid djurhållning är dessa skyddsavstånd borttagna och numer finns inga rekommenderade skyddsavstånd. För att förhindra olägenheter bör tillräckliga
skyddsåtgärder vidtas vilket ska bedömas från fall till fall. Boverket anser dock att på landsbygden bör djurhållning och dess omgivningspåverkan i högre grad accepteras.
Under prövningsprocessen har det framkommit oro över ökade luktolägenheter, då verksamheten kommer att öka mångfaldigt i omfattning på den befintliga platsen där djurhållningen idag bedrivs. Miljöprövningsdelegationen konstaterar att verksamheten har funnits länge på platsen och att det är svårt att helt eliminera luktolägenheter från lantbruksverksamheter. Sökanden har åtagit sig flera åtgärder i de nya stallarna såsom gödselkylning och tak på ny gödselbehållare vilket bör begränsa olägenheterna. Dessutom innebär rötning av flytgödseln att rötresten får en mindre oangenäm lukt jämfört med orötad grisgödsel. Miljöprövningsdelegationen har dessutom föreskrivit villkor om skyddsåtgärder vid bland annat gödselspridning för att minimera luktolägenheterna.
Under förutsättning att de åtgärder som sökanden redovisat i ansökan genomförs och att föreskrivna skyddsåtgärder i detta beslut följs bedömer miljöprövningsdelegationen att verksamheten bör kunna bedrivas utan oacceptabla störningar för närboende.
Hushållningsbestämmelser (riksintressen)
Eftersom det är fråga om ändrad användning av marken där stallarna kommer att byggas, är de särskilda bestämmelser i 3 och 4 kap. MB om hushållning med mark och vatten tillämpliga. Detta innebär att verksamheten eller åtgärden ska gå att förena med en från allmän synpunkt god användning av mark- och vattenresurser.
Sökandens stallar kommer att byggas på åkermark. Åkermark utgör inget
riksintresse men är av nationell betydelse enligt 3 kap. 4 § MB. Bestämmelsen anger att ”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.” Miljöprövningsdelegationen bedömer att den aktuella åkermarken förvisso kommer att försvinna för åkerbruk, men verksamheten kommer att vidareförädla det egenproducerade fodret till andra livsmedelsprodukter. En utökning av en befintlig anläggning innebär nästan alltid att vissa anläggningsdelar såsom foderkök, tillgång till gödselbehållare, m m kommer att behövas även för den utökade delen. Av kostnadsskäl är det därför lämpligt att utökningen sker i närheten av befintliga stallar, vilket gäller i detta fall. Samordningsfördelarna bedöms därför mer prioriterade än det fortsatta brukandet av den aktuella åkerarealen. Åkermark i det aktuella området är till stor del fragmentarisk och marken är av mindre god kvalitet. Mot bakgrund av ovanstående anser miljöprövningsdelegationen att verksamheten är förenlig med hushållningsbestämmelserna.
Miljökvalitetsnormer och utsläpp till vatten
Enligt 5 kap. 3 § MB ska myndigheter och kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Miljöprövningsdelegationen bedömer att de kvalitetsfaktorer som är aktuella att beakta i detta ärende i första hand är näringsämnen och i viss mån försurning (se även avsnitt om utsläpp till luft). Statusen i vattenförekomsten får inte försämras på kvalitetsfaktornivå.
Anläggningen ligger inom ett delavrinningsområde med benämningen Utloppet av Sjöatorpasjön, WA84280282, som avvattnas till vattenförekomsten Sjöatorpasjön, WA84280282. Den sammanvägda ekologiska statusen för vattenförekomsten är måttlig på grund av fisk, morfologiska förändringar och kontinuitet. Statusen för näringsämnen är hög och halten från de två analyserna som togs 2014 visar att vattenkvaliteten är mycket bra och nära, av människan, opåverkat tillstånd. Sjöatorpasjön är en målsjö för kalkning och kemidata från åren 2013-2018 visar på god status avseende försurning.
Den del av spridningsarealen som sökanden har rådighet över, genom eget ägande eller arrendeavtal, är ca 120 ha och utgör 25 procent av den totala arealen som krävs för spridning av stallgödsel eller rötrest. Miljöprövningsdelegationen konstaterar att sökandens brukningsarealer är utspridda över ett stort område och ligger i flera delavrinningsområden där provtagning i vattenförekomsterna för att säkerställa den ekologiska statusklassningen t.ex. näringsämnen, till stor del saknas. Eftersom arealen är utspridd och ligger i flera delavrinningsområden, kommer påverkan att bli relativt liten på varje vattenförekomst. Ungefär en tredjedel av arealen är vinterbevuxen med vall och höstsådda grödor vilket är positiv med avseende på näringsförluster. Arealen är inte kuperad eller utsatt för översvämningar.
Enligt en rapport från Stiftelsen lantbruksforskning, Fosforförluster från jordbruksmark, december 2015, kan analyser i markkarteringen användas för att uppskatta mängden löst fosfor i marklösningen. Höga fosforhalter (P-AL) i marken innebär ökad risk för fosforförluster. Med analyser av fosfor i kombination med och järn- och aluminiumföreningar (Al-AL och Fe-AL) kan fosformättnadsgraden beräknas. Det är ett mått på hur mycket fosfor som har bundits till aluminium- och järnföreningar i marken. En hög fosformättnadsgrad innebär att mycket fosfor har bundits och vid ytterligare tillförsel av fosfor är risken stor att fosfor utlakas.
Sökanden har utfört markkartering av åkermarken med 93 prover. 19 av dessa togs 2014 och resten har analyserats i mars 2019. Genomsnittet för proverna tagna under 2019 är 23,5 mg fosfor/100 g lufttorkad jord vilket motsvarar fosforklass V. Av det totala antalet
prover är 44 procent av analyserna i fosforklass V. Sökanden har även tagit prover på järn- och aluminiumföreningar och beräknat markens sorptionskapacitet och fosformättnadsgrad. Fosformättnadsgrad har beräknats på 75 % av analyserna (75 analyser) och 15 av dessa har en fosformättnadsgrad som är högre än 30 %. Det finns en variation mellan de olika områdena där t ex åkermark som ligger runt Sköldsta har jämförelsevis lägre fosforhalt. Det kan konstateras att fosforstatusen i den brukade marken är alltför hög sett ur miljömässigt perspektiv. Praxis anger att fosforgivan på jordar i fosforklass V bör begränsas till 15 kg/ha vilket därmed villkoras i detta beslut.
Med den marginal som idag finns vad gäller spridningsareal så bedöms den redovisade arealen att räcka även med den begränsning av fosforgivan som anges i villkor 9. Kontroll bör ske att fosforhalten sjunker efterhand och därmed ställs villkor om att markkartering ska ske vart 10:e år. Förutom god kunskap om markens beskaffenhet behöver även rötrestens innehåll av växtnäring kontrolleras. Sökanden har angivit att det är liten variation av fosfor i rötresten. De analyser som har redovisats visar en variation mellan 0,5 kg - 0,77 kg fosfor/ton rötrest. Variationen är därmed inte försumlig, utan får betydelse vid beräkning av den totala mängden fosfor i stallgödselmängden som kommer att produceras i den utökade verksamheten. Information om rötrestens fosforinnehåll kommer att ligga till grund både för beräkning av spridningsareal och rötrestmängd i gödslingsplanen. Miljöprövningsdelegationen bedömer därför att analyser på rötresten bör tas kvartalsvis. Sammantaget bedömer miljöprövningsdelegationen utifrån hänsynsreglerna i 2 kap MB och mot bakgrund av ovanstående, att näringsförluster från åkermarken kan godtas.
Sökanden har uppgett att åtgärder, såsom bättre precision vid spridning av stallgödsel, skyddszoner längs diken och vattendrag och vårplöjning kommer att vidtas för att säkerställa att påverkan på vattenkvaliteten i berörda vattenförekomster kommer att minimeras. Även modern teknik för spridning av växtskyddsmedel fyller samma funktion liksom en säker påfyllningsplats för växtskyddsmedel.
Vid stallarna finns viss risk för påverkan på yt- och grundvatten genom framförallt spill av stallgödsel och foder. Området kring stallarna kommer inte att vara grusade vilket gör det svårt att samla upp eventuellt spill. Därför ställs ett villkor om att utforma lastytor för gödselmedel och foder, så att spill kan samlas upp. Dagvatten från tak leds via dränering i mark. Föroreningsgraden i detta vatten bedöms som låg och omhändertagandet som acceptabelt.
Miljöprövningsdelegationen bedömer att ansökt verksamhet inte innebär någon risk för försämring av föreskrivna miljökvalitetsnormer och inte kommer att äventyra uppnåendet av normerna.
Utsläpp till luft
Ammoniak
Enligt EU:s takdirektiv finns det krav på medlemsländerna att ytterligare begränsa utsläppen av ammoniak. Utsläppsminskningen i Sverige ska vara 17 % till 2030 med startåret 2005 som utgångspunkt. Grisproduktionen står för 12 % av ammoniakemissionen i Sverige enligt SLU:s rapport 2009:12 Byggnadstekniska åtgärder för lägre ammoniakemisson från djurstallar. Djurstallar står för 47 % av dessa utsläpp, lagring av gödsel för 22 % och spridning av gödsel för 31 % av ammoniakemissionerna. I rapporten redovisas ett flertal olika åtgärder i form av teknik eller metoder för att minska utsläpp av ammoniak till luft. Enligt modellberäkningar (VERA) kommer de årliga ammoniakutsläppen från verksamheten att öka från 2 384 kg ammoniak till 11 741 kg efter utökningen.
Anläggningen ligger i inlandet och har därmed inte samma direkta påverkan på Östersjön som mer kustnära anläggningar. Ammoniak som deponeras på mark tas till största delen upp av växtligheten. Ammoniak i vatten omvandlas till ammonium och har en direkt övergödande samt försurande effekt. Det finns därför stor anledning att eftersträva minskade utsläpp även i inlandet. Den kritiska belastningsgränsen för kvävenedfall till barrskog, 5 kg/ha och år, överskrids årligen i södra delen av Sverige.
Sökanden har åtagit sig att utföra åtgärder för att minska utsläppen av ammoniak. Det är dels åtgärder i stallet såsom foderoptimering, blötutfodring och kylning av gödsel i gödselrännorna genom installation av rör där dricksvattnet till grisarna leds. Vid lagring av stallgödsel kommer tak att läggas på den gödselbehållare där omrörning sker mer frekvent innan transport till biogasanläggningen. Sökanden har också införskaffat en släpslangspridare som minskar ammoniakutsläpp och ökar precisionen vid spridning. Det finns många fördelar med rötning av stallgödsel. Det ger ökade mängder av lättillgängligt kväve i form av ammonium vilket är positivt ur växtodlingssynpunkt. Det ställer samtidigt ökade krav på att minimera ammoniakutsläppen vid spridning vilket kan ske genom snabb nedbrukning, spridning vid lämpliga tidpunkter och bra teknik.
Miljöprövningsdelegationen har därför villkorat dessa åtgärder.
Miljöprövningsdelegationen bedömer att kostnaden för att anlägga tak på befintliga behållare är alltför hög i förhållande till miljönyttan, i synnerhet eftersom lagringskapaciteten utgörs av ett stort antal gödselbehållare. Därför ställs krav på att nya gödselbehållare ska förses med tak vilket sökanden har åtagit sig. Villkoret ska även ges den innebörden att det gäller för framtida nya lagringsutrymmen som ersätter de befintliga. Befintliga gödselbehållare omfattas av föreskrifter som anger att stabilt svämtäcke ska finnas.
Miljöprövningsdelegationen bedömer sammantaget att de skyddsåtgärder som är rimliga att kräva kommer att vidtas för att förebygga ammoniakavgång och att utsläppen av ammoniak från verksamheten kan godtas.
Stoft
Stoftpartiklar kan hålla sig svävande i luften och spridas långa sträckor. Den dominerande källan till förekommande haltnivåer av partiklar i Sverige är långdistanstransporten, framför allt från källområden på den europeiska kontinenten (IVL rapport 1792, 2009).
Detta innebär att södra Sverige är särskilt utsatt. Partiklar har negativ effekt på hälsan, bland annat finns risk för besvär i de övre luftvägarna.
I verksamheten finns idag en panna med en effekt på 350 kW, som eldas med skogsbränsle från den egna skogen. Sökanden har för avsikt att fortsätta att elda med ved eftersom det ses som ett bra alternativ ur miljösynpunkt. Det har inte framkommit att byte till en större panna är nödvändig i och med utökningen av verksamheten. Verksamheten ligger på landsbygden, men det finns flera bostäder i närområdet. Kommunen har i sitt yttrande framfört att villkor avseende utsläpp från pannorna bör anges i tillståndet.
Sökanden har meddelat att det bara är en av pannorna som används i verksamheten. Den andra pannan på 200 kW används för privat bruk.
Enligt de allmänna hänsynsreglerna är den som eldar med ved eller andra bränslen ansvarig för att minska utsläppen av luftföroreningar och minska störningar för omgivningen så långt det inte är orimligt. I och med att fler stallar tillkommer behöver vedeldningen att öka. Miljöprövningsdelegationen bedömer att möjligheten att besluta om villkor vid eventuella olägenheter med vedeldningen ska delegeras till tillsynsmyndigheten.
Skyddad biotop
Vissa biotoper i jordbrukslandskapet omfattas av ett generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 § MB. Det är t ex stenrösen, stenmurar och alléer. Syftet med skyddet är att bevara den
biologiska mångfalden. Bestämmelsen innebär ett förbud att bedriva verksamheter eller utföra åtgärder som kan komma att skada naturmiljön och biotopens livsbetingelser.
Sökanden har ansökt om dispens för att ta bort ca 50 meter av en stenmur som ligger i den åkermark där stallarna kommer att byggas. Eftersom stenmuren ligger i åkermark bedömer miljöprövningsdelegationen att den omfattas av biotopskyddet.
Dispens från biotopskyddet kan ges om det finns särskilda skäl. En avvägning ska göras mellan det allmänna intresset av att bevara en skyddad biotop intakt och det enskilda intresset av att få genomföra en dispenssökt åtgärd. De utpekade biotoperna har skyddats eftersom de utgör viktiga livsmiljöer, tillflyktsorter och spridningskorridorer för växt- och djurarter. Till följd av rationaliserad markanvändning har denna typen av biotoper minskat starkt i vissa delar av landet, främst i det öppna slättlandskapet med stora åkerskiften med odling av monokulturer. Den aktuella verksamheten ligger i skogs- och jordbruksbygd som utmärks av en mosaik av skog, åkermark och naturbetesmarker.
Stenmurar och stenrösen finns i större mängd än på de stora slätterna och stenplockning har varit nödvändigt för att kunna bruka markerna. Sökanden anger att det finns flera mil med olika stenmurar i området. Miljöprövningsdelegationen bedömer att platsen för stallarna är den lämpligaste utifrån de faktorer som sökanden har uppgivit såsom ett sammanhängande gårdscentrum med optimala logistiska förhållanden till befintliga stallar. Miljöprövningsdelegationen bedömer mot bakgrund av detta att det finns särskilda skäl för att medge dispens från biotopskyddet. Vid den avvägning som ska göras mellan allmänna och enskilda intressen finner miljöprövningsdelegationen att det enskilda intresset att utöka verksamheten på platsen väger tyngre. Dispens från biotopskyddet ska därför medges.
Enligt 16 kap. 9 § miljöbalken får ett beslut om dispens förenas med skyldighet att utföra eller bekosta särskilda åtgärder för att kompensera det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför. Syftet med sådana kompensationsåtgärder är att minska den skada på naturmiljön som kan bli följden av en dispensbeviljad åtgärd. Därför ska en likvärdig biotop återskapas. Sökanden har meddelat att en stenmur redan har byggts längs med en tomtgräns och åkermark och menar att kompensationsåtgärden redan har vidtagits.
Sökanden har dessutom framfört att det finns flera mil stenmurar inom sökandens fastigheter och att det i länet finns ett betydande antal stenmurar.
Miljöprövningsdelegationen bedömer mot bakgrund av detta, samt att det inte framkommit något som talar för behov av ytterligare kompensationsåtgärder, att några sådana därmed inte behöver föreskrivas.
Miljökvalitetsmål
De nationella miljökvalitetsmål som främst berörs av verksamheten är Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap. Verksamheten bidrar, i form av rötning av stallgödsel, till en utveckling mot fossilfria transporter och möjligheten att uppnå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Verksamheten bidrar även till uppfyllandet av miljömålet Ett rikt odlingslandskap eftersom åkerbruk och hävd av betesmark är en förutsättning för att uppnå detta mål. Betande djur är positivt i ett skogsrikt område och medverkar till att hålla landskapet öppet vilket sökanden bidrar med.
Förutsatt att verksamheten inriktas mot att så långt som möjligt begränsa ammoniakutsläpp till luft, fosfor- och kväveförluster till vatten, buller och stoftutsläpp anser miljöprövningsdelegationen att verksamheten och anläggningen inte motverkar en utveckling mot miljökvalitetsmålen.
Sammanfattande tillåtlighetsbedömning
Sammantaget bedömer miljöprövningsdelegationen att den föreslagna platsen för verksamheten kan accepteras och verksamheten bedöms tillåtlig under förutsättning att de åtgärder som sökanden redovisat i ansökan genomförs och föreskrivna skyddsåtgärder i detta beslut följs.
Motivering av villkor
Vid tillståndsprövning ska de förpliktelser som följer av MB:s allmänna hänsynsregler i 2 kap. följas och utifrån dessa regler kan tillståndsmyndigheten fastställa villkor för verksamheten vid prövning.
Villkor 1. Allmänna villkoret innebär att sökanden är skyldig att följa vad som uppgivits i ansökan och vad man i övrigt åtagit sig i ärendet om inget annat sägs i detta beslut.
Formuleringen är i enlighet med nuvarande praxis och innebär att ansökans innehåll och övriga åtaganden från sökandens sida får samma juridiska status som övriga villkor i detta beslut.
Djurstallar
Villkor 2. Sökanden har foderrådgivning vilket bör medverka till att utfodringen blir optimal i huvudsak utifrån ekonomiska förutsättningar. Det bör även bidra till minskad miljöpåverkan eftersom överutfodring undviks. Tillsättning av fytas i foder förbättrar
djurens fosforupptag vilket leder till att fosforinnehållet i fodret kan minskas vilket också minskar fosforhalten i gödseln. Med fasutfodring anpassas behovet av protein till djurens olika tillväxtfaser vilket minskar risken för överskottutfodring av främst protein. Det är angeläget att hushålla med fosfor och kväve och begränsa innehållet i gödseln. Villkoret är i linje med sökandens yrkande.
Gödsellagring
Villkor 3. Det är praxis att den maximalt tillåtna produktionskapaciteten avgör hur stora lagringsutrymmen för gödsel som krävs även om produktionsökningen sker
Villkor 4. Sökanden har redovisat att det finns både egna och arrenderade gödselbehållare och tillsammans överstiger de med god marginal kravet på tio månaders lagringskapacitet. God täckning i form av fast tak är särskilt angeläget vid lagring av rötrest eller på behållare där det naturliga svämtäcket måste brytas ofta. Rötrest utgör en större risk för ammoniakavgång än flytgödsel eftersom ammoniumhalt och pH är högre. Det kan ta längre tid att skapa naturligt svämtäcke på behandlad stallgödsel. Därför kan det vara nödvändigt att tillföra fastgödsel eller halm för att påskynda processen. Om Sökanden väljer att bygga nya behållare i framtiden ska dessa förses med tak.
Gödselspridning
och aktuell analys av flytgödselns eller rötrestens växtnäringsinnehåll. Vid beräkning av gödslingsbehovet för kväve till en enskild gröda ska utgångspunkten vara den
förväntade skördenivån för det aktuella fältet. Villkoret är i linje med sökandens yrkande.
Verksamheten bedrivs i ett område med sjöar och vattendrag och det är angeläget att inte öka kväve- och fosforförlusterna från växtodlingen. Miljöprövningsdelegationen anser att det i vissa avseenden är motiverat med samma regler som gäller för lantbrukare med lokalisering inom nitratkänsligt område enligt föreskrifterna (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Särskilda villkor med krav på åtgärder för att minska näringsförlusterna till vatten har därför ställts, med inriktning på anpassning av gödslingen till grödornas behov och begränsning av höst- och vinterspridning av stallgödsel. Med gödselmedel avses både stall- och mineralgödsel.
Villkor 12. Syftar till att begränsa ammoniakavgång vid spridning, men även att minska den lukt som gödselhanteringen kan medföra. Spridning av stallgödsel bör därför koncentreras till så få och koncentrerade perioder som möjligt. Spridning av flytgödsel eller rötrest bör ske under sval och fuktig väderlek och det bör helst vara vindstilla.
Villkoret är i linje med sökandens yrkande.
Villkor 15. Analys av jordens näringsinnehåll i form av markkartering skapar möjlighet till anpassad gödsling på skiftesnivå. För att fördela stallgödseln eller rötresten optimalt och för att minska risken för övergödsling på vissa åkrar krävs god kännedom om jordarnas växtnäringsinnehåll. Miljöprövningsdelegationen anser att markkartering ska genomföras kontinuerligt med maximalt 10 års mellanrum för att följa växtnäringsstatusen i jorden och få ett bra planeringsunderlag för gödsling på
enskilda skiften. Markkarteringen bör genomföras i enlighet med Markkarteringsrådets riktlinjer som finns i Jordbruksverkets ”Rekommendationer för gödsling och kalkning 2019”, bilaga 4. Jordprovtagning bör ske vid samma tidpunkt på året som vid tidigare markkartering.
Enligt Stiftelsen lantbruksforsknings rapport Fosforförluster från jordbruksmark, december 2015, kan de analyser som villkoras användas för att uppskatta mängden löst fosfor i marklösningen. Beräkning av sorptionskapacitet och fosformättnadsgrad är ytterligare verktyg, förutom mängden lättlösligt fosfor (P-AL), för att bedöma risken för fosforläckage.
Villkor 16. Växtnäringsbalans är ett viktigt hjälpmedel för att följa växtnäringsflödet till och från gården. Det är viktigt att kontinuerligt arbeta för att minska växtnärings- överskottet i balansen.
Villkor 17. Villkoret ställs för att det ska gå att beräkna gödselgivan och behovet av spridningsareal på ett mer exakt sätt. Gödsel/växtnäring är en värdefull resurs som bör användas med omsorg för att tillgodose odlade grödors näringsbehov.
Villkor 18. Att anlägga och underhålla ständigt bevuxna skyddszoner längs öppna diken och andra vattendrag är en åtgärd som ur många aspekter har en positiv inverkan på vattendraget och dess omgivning. Det minskar risken för fosforförluster i form av ytavrinning och erosion och att växtskyddsmedel och gödselmedel ska hamna i vattendraget. Skyddszonerna ska mätas från strandkanternas överbrink.
Med vattendrag avses i villkoret vattendrag som ständigt eller under en stor del av året är vattenförande såsom bäckar, åar och kanaler samt småvatten eller våtmarker som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar och dammar.
Med öppna diken avses i villkoret diken för dränering som är vattenförande under någon del av året och som inte är täckta.
Villkor 19. Kraven är i enlighet med de riktvärden som anges i Naturvårdsverkets rapport 6338, Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller, april 2015.
Kemiska produkter och farligt avfall
Villkor 20. Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras så att spridning av produkt eller avfall ut i omgivningarna inte sker.
Avfall
Villkor 22. Lagring av aska ska ske så att spridning till närområdet förhindras vilket säkerställs genom lagring i tät behållare eller platta skyddad från nederbörd.
Villkor 23. Innehåll i aska beror i hög grad av vilket bränsle som används. Sökanden kommer att elda med flis. Aska från skogsbränsle innehåller alltför höga halter av tungmetaller i förhållande till näringsinnehållet (fosfor) för att vara lämpligt för spridning på åkermark. Jordbruksverket avråder därför från att sprida aska från skogsbränsle på åkermark och förespråkar annat omhändertagande. Miljöprövningsdelegationen delar den bedömningen och konstaterar att det är av stor vikt att tungmetaller i allmänhet och kadmium i synnerhet inte ackumuleras i produktiv jordbruksmark. Återföring till produktiv skogsmark är ett lämpligare förfarande som dessutom i någon mån bidrar till att
upprätthålla ett kretslopp med avseende på skogsråvaran. Om detta inte är möjligt bör askan avyttras som avfall.
Kontroll
Villkor 25. Bestämmelsen i 22 kap. 25 § miljöbalken förutsätter att kontrollen kan genomföras med en kombination av metoder såsom mätningar, besiktningar, indirekta mätningar och driftkontroll. Av kontrollprogrammet ska bl.a. mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod framgå. Vidare bör det av kontrollprogrammet framgå om periodiska undersökningar ska genomföras och i så fall med vilken frekvens de ska genomföras och vad de ska omfatta. Kontrollprogrammet bör upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och ska fortlöpande revideras vid behov. För de kontrollfrågor som inte regleras i kontrollprogrammet gäller egenkontrollförordningen (1998:901).
Villkor 26. En förstagångsbesiktning ska ske sex månader efter att den utökade verksamheten har satts igång. Därefter bör besiktning ske med ett intervall som bedöms lämplig efter samråd med tillsynsmyndigheten. Enligt 26 kap. 19 § MB ska den som bedriver miljöfarlig verksamhet fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att förebygga miljöpåverkan. Utövare med verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig ska följa bestämmelserna i förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Detta innebär att det för verksamheten ska finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de inom verksamheten aktuella frågor som regleras av miljöbalken, dess förordningar och de beslut som gäller för verksamheten. Det ska också finnas dokumenterade rutiner som avser fortlöpande tillsyn och kontroll av utrustning m.m. liksom dokumenterade undersökningsresultat och dokumenterade riskbedömningar samt en förteckning över kemiska produkter och biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten.
Delegering till tillsynsmyndighet att fastställa villkor
Enligt 22 kap. 25 § tredje stycket MB (jmf med 19 kap. 5 §) får miljöprövningsdelegationen överlåta åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor av mindre betydelse.
Sökanden kommer att värma sina stallar genom förbränning av flis. Det är fördelaktigt ur klimatsynpunkt men kan skapa olägenheter genom rökkontaminering i närområdet.
Någon stoftmätning har inte redovisats men bör kunna utföras när förbränningen ökar efter utbyggnad av verksamheten. Miljöprövningsdelegationen delegerar till tillsynsmyndigheten att besluta om villkor av mindre betydelse för fastbränslepannan.
Tid för igångsättning
Motivet för att en igångsättningstid ska anges är att det tillstånd som lämnats ska bygga på att bästa möjliga teknik tillämpas (2 kap. 3 § MB). Finns ingen tidsbegränsning av hur länge ett tillstånd får tas i anspråk kan det innebära att tekniken, när tillståndet väl tas i anspråk, inte längre är den bästa eftersom en teknisk utveckling kan ha skett under mellantiden. Sökanden har angett att tidsplanen för byggnation av de fyra stallarna är under 2020 - 2021. Miljöprövningsdelegationen bedömer att fyra år kan medges eftersom viss marginal i tidsplanen kan behövas.
Giltighet för biotopskyddsdispensen är inte nödvändig att begränsa, i och med att en begränsning i tid följer av beslut och övriga villkor i tillståndet.
Verkställighet
Miljöbalkens möjlighet att meddela verkställighetsförordnande (22 kap. 26 § MB), dvs att tillståndsbeslutet ska gälla utan hinder av att det inte har vunnit laga kraft, ska tillämpas restriktivt och endast om motstående intressen är små eller saknas. Ett verkställighetsförordnande är ett undantag från huvudregeln om att ett beslut ska vinna laga kraft för att få tas i anspråk. Det ankommer därför på Sökanden att visa på konkreta skäl för ett verkställighetsförordnande och ange vilka nackdelar som är förknippade med att tillståndet inte får tas i anspråk omedelbart (se NJA 2012 s. 623). Sökanden har som skäl för att verkställighet ska medges angett att prissättning och förhandlingsutrymme med leverantörer av utrustning är konjunkturberoende. Sökanden vill därför ha flexibilitet att reagera på marknaden för tidpunkt av byggnation. Dessa skäl är enligt praxis inte godtagbara och det har även framkommit synpunkter som tyder på att det finns motstående intressen. I detta fall finns därför inga skäl som motiverar ett avsteg från
huvudregeln. Miljöprövningsdelegationen bedömer mot bakgrund av detta att yrkandet om verkställighetsförordnande ska avslås.
Statusrapport
Verksamheten omfattas av bestämmelser i industriutsläppsförordningen och verksamhetsutövaren ska därmed (23 § i förordningen) i enlighet med den se till att det finns en statusrapport som beskriver föroreningssituationen i mark och grundvatten. En sådan rapport ”krävs dock inte om risken är liten för att verksamheten medför föroreningsskada inom det område där verksamheten bedrivs eller avses att bedrivas”.
Sökanden yrkar på att undantas från kravet på statusrapport. Miljöprövningsdelegationen bedömer att risken är liten för föroreningsskada och att krav på framtagande av statusrapport därmed inte föreligger i aktuellt ärende.
Sammanfattande bedömning
Miljöprövningsdelegationen har prövat verksamheten utifrån miljöbalkens mål och allmänna hänsynsregler samt med hänsyn till rådande miljökvalitetsnormer och de miljökvalitetsmål riksdagen fastställt. Mot bakgrund av vad som ovan anförts samt under förutsättning att de åtaganden Sökanden gjort och att de villkor som föreskrivs för verksamheten följs, bedömer miljöprövningsdelegationen att tillstånd kan lämnas för verksamheten.
Detta beslut har fattats av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Kalmar län. I beslutet deltog ordförande Xxxx Xxxxxxxx och miljösakkunnig Xxxxx Xxxxxx. Föredragande har varit miljöskyddshandläggare Xxx-Xxxxxxxxx Xxxxxx.
Detta beslut har undertecknats digitalt. Handlingen är fastställd i länsstyrelsens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem.
Information om hur Länsstyrelsen Kalmar län behandlar personuppgifter, se
xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx
Bilagor
1. Situationsplan för lokalisering av verksamheten
2. Kungörelsedelgivning och hur man överklagar
3. Kungörelse
Kopia Naturvårdsverket
Havs- och Vattenmyndigheten
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Jordbruksverket
Länsstyrelsen i Kronobergs län Aktförvararen, Alvesta kommun
Tillsynsmyndigheten, Nämnden för myndighetsutövning, Alvesta kommun Xxxxxxx Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxx
Xxxx Xxxxxxx, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Miljöenheten, Länsstyrelsen Kalmar län
Situationsplan för lokalisering av verksamheten
Postadress 391 86 Kalmar | Telefon 000 000 00 00 | |
Besöksadress Xxxxxxxxxxxxxx 0 | Telefax 010 223 81 10 |
Miljöprövningsdelegationen
UPPLYSNING OM KUNGÖRELSEDELGIVNING
Miljöprövningsdelegationen förordnar enligt 49 § delgivningslagen att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelse. Kungörelseannons införs i Smålandsposten och Post & Inrikes Tidningar.
Beslutet hålls tillgängligt hos Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen Kalmar län, Xxxxxxxxxxxxxx 0 i Kalmar, samt hos aktförvararen på Kommunkansliet, Alvesta kommun, Xxxxxxxxxxx 0 x Xxxxxxx.
Delgivning anses ha skett när två veckor har förflutit från datum för detta beslut, under förutsättning att kungörelsen inom tio dagar införts i ovannämnda tidningar.
HUR MAN ÖVERKLAGAR BESLUTET
Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen i Växjö. Observera att överklagande skickas till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Kalmar län, 391 86 KALMAR eller per e-post till xxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx. Miljöprövningsdelegationen prövar om överklagande inkommit i rätt tid innan den skickas vidare till domstolen.
Överklagande ska innehålla
• diarienummer för beslutet som överklagas,
• vad som anförs mot beslutet och på vilket sätt det bör ändras,
• kontaktuppgifter så att eventuell kommunikation i ärendet kan ske effektivt.
Ombud
Om frågan hanteras via ombud ska en fullmakt för detta bifogas överklagandet.
Ytterligare upplysningar
Vid frågor, kontakta gärna som den som varit föredragande i beslutet via länsstyrelsens växel på telefonnummer 000-000 00 00.
Överklagande ska vara miljöprövningsdelegationen tillhanda senast den 27 december 2019.
Postadress 391 86 Kalmar | Telefon 000 000 00 00 | |
Besöksadress Xxxxxxxxxxxxxx 0 | Telefax 010 223 81 10 |
BESLUT 35 (32)
2019-11-20 000-0000-00
Miljöfarlig verksamhet, beslut
Amundsgård AB har fått tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till befintlig och utökad djurhållning om totalt 573 djurenheter, främst gris, på fastigheten Hjortsberga-Hult 3:2 m fl i Alvesta kommun. Beslutet hålls tillgängligt hos Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Kalmar län, Xxxxxxxxxxxxxx 0 i Kalmar och hos aktförvararen vid Kommunkansliet i Alvesta kommun, Xxxxxxxxxxx 0, 000 00 Alvesta.
Beslutet kan överklagas hos Mark- och Miljödomstolen i Växjö genom skrivelse som lämnas till Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen Kalmar län, 391 86 KALMAR eller skickas till xxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx. Delegationen måste ha fått skrivelsen senast den 27 december 2019. Ange dnr. 000-0000-00.