Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheel- lisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf
LUFTFARTSUNIONEN rf
gällande flygtrafiktjänster
Kollektivavtal
17.3.2020–15.3.2022
ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA RF LUFTFARTSUNIONEN RF
KOLLEKTIVAVTAL GÄLLANDE FLYGTRAFIKTJÄNSTER
17.3.2020–15.3.2022
KOLLEKTIVAVTAL GÄLLANDE FLYGTRAFIKTJÄNSTER
17.3.2020–15.3.2022
Innehållsförteckning
2.1 Företag som producerar tekniska tjänster 9
2.2 Företag som producerar marktjänster 10
3. Ändringar av kollektivavtalstexten 10
4. Kapitel: Arbetstider i företag som producerar marktjänster 10
7. Kapitel: Löneberäkning och -betalning 10
4. Anteckningar om arbetsgrupper 11
4.1 Utveckling av lönesystemet 11
4.1.2. Beskrivning, bedömning och placering av arbeten i lönegrupper 11
4.2 Uppdatering av tekniska företags mångkunnighet 12
4.3 Åtgärder för främjande av jämställdheten 12
5. Ett tillägg måste göras i kollektivavtalet på grund av coronapandemin 13
6. Avtal mellan centralorganisationerna 13
7. Kontroll av laghänvisningar 13
8. Underteckningsprotokollsanteckningar som flyttas 13
8.2 Ändringar i lönegruppering 14
8.3 Främjande av arbetshälsa och omplacering 14
8.4 Ändring av semesterlagen 1.10.2013 14
1. § Avtalets tillämpningsområde 16
3. § Arbetsfredsförpliktelse 16
2. KAPITEL | ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN 17
4. § Arbetets ledning och fördelning samt organiseringsrätt 17
5. § Nya arbetstagare och introduktion på arbetsplatsen 17
8. § Inlärning på arbetsplatsen 18
10. § Hävning av arbetsavtal 18
11. § Arbetsavtal för viss tid 18
13. § Permittering, uppsägning och omplacering 19
14. § Turordning vid minskning av arbetskraft 19
15. § Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd 20
16. § Samarbets- och uppsägningsförfarande 20
17. § Sysselsättningsprogram och dess genomförande under uppsägningstid 21
18. § Anlitande av utomstående arbetskraft 21
19. § Arbetstagarnas ställning i konkurrensutsättning 22
3. KAPITEL | ARBETSTIDER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR TEKNISKA TJÄNSTER 23
24. § Andra arbetstidsbestämmelser i dag- och skiftarbete samt flexibelt arbete 24
25. § Arbetstidsmodeller som avtalas lokalt 24
26. § Tillfälliga arbetskraftsarrangemang 24
28. § Uppgörande av arbetsskiftsförteckning 25
29. § Ledighet för förkortning av arbetstiden 26
32. § Förkortning av åldrande arbetstagares arbetstid 30
4. KAPITEL | ARBETSTIDER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR MARKTJÄNSTER 31
36. § Övertidsarbete i periodarbete 32
37. § Förkortning av åldrande arbetstagares arbetstid 32
5. KAPITEL | ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ARBETSTID 33
38. § Dygnsskifte och avbrott av arbetstid 33
39. § Avvikande avtal om dygnsvila 33
41. § Lördags- och helgaftonsarbete 34
42. § Arbete som utförs på söndagar och helgdagar 34
43. § Arbetstidsarrangemang och ersättningar under jultid 34
45. § Arbete av utryckningsnatur 35
48. § Arbete utanför det egentliga arbetsområdet 36
49. § Särskilda villkor för utsända arbetstagare (företag som producerar marktjänster) 37
50. § Särskilda villkor för övergående och utsända arbetstagare i tekniskt arbete 38
51. § Långvariga kommenderingar 38
53. § Utveckling av arbetstider 39
6. KAPITEL | SEPARATA ERSÄTTNINGAR 40
55. § Ersättning för språkkunskaper 40
58. § Vaccinationer och passärenden 42
61. § Statliga och kommunala förtroendeuppdrag 42
7. KAPITEL | LÖNEBERÄKNING OCH -BETALNING 43
63. § Beräkning av genomsnittlig timförtjänst (GTF) 43
64. § Ersättningar och tillägg 43
65. § Ersättningar och tillägg i periodarbete 43
66. § Lönebetalning och redovisning av förbundsavgift 44
67. § Sammansättning av lönen 45
71. § Lönegrupper och grundtabellöner i företag som producerar 46
72. § Lönegrupper och grundtabellöner i företag som producerar marktjänster 47
9. KAPITEL | KOMPETENS- OCH ERFARENHETSTILLÄGG 49
73. § Fastställande av kompetenstillägg i företag som producerar tekniska tjänster 49
§ 74 Fastställande av erfarenhetstillägg i företag som producerar marktjänster 50
75. § Intjäning av kompetens- och erfarenhetstid 50
10. KAPITEL | INDIVIDUELL LÖNEDEL 52
77. § Grunderna och tidpunkten för fastställande 52
81. § Den individuella lönedelens inverkan på lönen 54
82. § Utlämnande av uppgifter och bedömningssamtal 54
83. Avgörande av meningsskiljaktigheter i bedömningen 54
84. Personbedömningarnas inverkan på lönesättning 55
85. Den tidigare bedömningen förändras 55
11. KAPITEL | MÅNGKUNNIGHET 57
90. Mångkunnighetens inverkan på lönesättning 58
13. KAPITEL | SJUKDOMSTID OCH MODERSKAPSLEDIGHET 61
94. Lön för moderskapsledighet 62
14. KAPITEL | TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET 63
96. Tillfällig vårdledighet 63
15. KAPITEL | HÄLSOKONTROLLER 64
98. Lagstadgade hälsokontroller 64
§ 100 Bestämmelser som gäller arrangemang för arbetsresor 65
102. Ersättning för användning av egen bil 65
17. KAPITEL | ÖVRIGA BESTÄMMELSER 66
103. Ledigheter på bemärkelsedagar 66
104. Förmåner enligt reglemente 66
105. Bestämmelser av bestående natur och reglementen 66
106. Arbetskläder och uniform 67
18. KAPITEL | FÖRTROENDEMÄN 68
108. § Vice huvudförtroendeman 69
109. § Arbetsområdenas förtroendemän 69
110. § Förtroendemännens arbetstidsform 69
111. § Fastställande av inkomstnivån 69
19. KAPITEL | ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE 72
114. § Arbetarskyddsfullmäktig 72
115. § Suppleant för fullmäktige 72
117. § Arbetarskyddsfullmäktigs och -ombuds arbetstidsform 73
118. § Fastställande av inkomstnivån 73
20. KAPITEL | SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 75
121. § Besök på arbetsplatser 75
122. § Rätt att hålla möten 75
124. § Tidigare beviljade förmåner 76
125. § Lokala och övriga förhandlingar och avtal 76
126. § Lokala avtal i exceptionella situationer (överlevnadsklausul) 76
21. KAPITEL | FÖRHANDLINGSORDNING OCH SKILJEFÖRFARANDE 77
127. § Avgörande av meningsskiljaktigheter 77
128. § Skiljemannaförfarande 77
129. § Avtalets giltighetstid 79
1. § Lönegruppering, bedömda arbeten 80
§ 2 Lönegruppering, arbetsbeskrivning jämfört parvis med liknande arbeten 85
3 § Lönegruppering – helhet som är mer krävande än grundarbete (ökade svårighetsfaktorer konstaterats genom parjämförelse med föregående arbete) 87
§ 4 Lönegruppering, arbetet har inte beskrivits/bedömts (likställning med arbete på samma nivå) 88
AVTAL MELLAN CENTRALORGANISATIONER 90
1. Kapitel | Allmänna bestämmelser 90
1.4 Förhandlingar mellan parter och begäran om utlåtanden 90
1.5 Förhandsmeddelande om arbetskonflikter 91
1.7 Organisations- o.d. förändringar 91
2. KAPITEL | SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSER 92
2.2 Genomförande av samarbete 92
2.4 Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen 93
3. KAPITEL | SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER 93
3.1 Bestämmelser som gäller förtroendemän 93
3.2 Bestämmelser om arbetarskydd 95
4.1 Befrielse från arbetet och ersättning för inkomstbortfall 96
4.3 Anställningsskydd 99
4.4 Ersättare 100
5. KAPITEL | ARBETSGIVARENS UNDERRÄTTELSESKYLDIGHETER 100
6. KAPITEL | PERSONALENS INTERNA INFORMATIONSVERKSAMHET OCH ORDNANDE AV
MÖTEN 103
7. KAPITEL | UTBILDNING 103
7.1 Yrkesutbildning 103
7.2 Gemensam utbildning 104
7.3 Fackföreningsutbildning, oavbrutet anställningsförhållande och anmälningstider 105
7.4 Ersättningar 105
7.5 Sociala förmåner 106
8. KAPITEL | ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT 106
8.1 Allmänt 106
8.2 Underleverans 107
8.3 Hyrd arbetskraft 107
9. KAPITEL | AVTALETS BINDANDE VERKAN 108
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL 109
SEMESTERLÖNEAVTAL 2005 112
1. § Tillämpningsområde 112
2. § Semesterlön och semesterersättning 112
3. § Med arbetstid jämställd tid 114
4. § Ikraftträdande 114
AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 115
I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 115
1. § Allmänt tillämpningsområde 115
2. § Grunder för uppsägning 116
3. § Uppsägningstider 117
4. § Försummelse att iaktta uppsägningstid 118
5. § Meddelande om uppsägning 119
6. § Meddelande om uppsägningsgrunden 119
II UPPSÄGNING AV ORSAK SOM ÄR BEROENDE AV ARBETSTAGAREN 120
7. § Tillämpningsområde 120
8. § Verkställande av uppsägning 120
9. § Hörande av arbetstagare 120
10. § Domstolsbehandling 120
11. § Skiljemannaförfarande 120
12. § Ersättning för ogrundad uppsägning av arbetsavtal 121
13. § Ersättningsbelopp 121
III PERMITTERING 122
14. § Permittering 122
15. § Förhandsinformation 122
16. § Meddelande om permittering 123
Exceptionella permitteringssituationer 124
1. Återkallande av permittering 124
2. Uppskjutande av permittering 124
3. Avbrytande av permittering 125
IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 126
17. § Turordning vid minskning av arbetskraft 126
18. § Meddelande om uppsägning eller permittering till förtroendemannen och arbetskraftsmyndigheterna 127
19. § Återanställning 127
20. § Påföljdssystem 127
21. § Ikraftträdande 128
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL 129
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR KOLLEKTIVAVTAL GÄLLANDE FLYGTRAFIKTJÄNSTER
Parterna som undertecknat Kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster har avtalat om följande ändringar i det förnyade kollektivavtalet:
1. Avtalsperiod
Avtalsperioden inleds 17.3.2020 och avslutas 15.3.2022.
2. Löneförhöjning
2.1 Företag som producerar tekniska tjänster
2.1.1 År 2020
Lönerna höjs med en allmän förhöjning på 1,35 % från och med 1.5.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter. Motsvarande förhöjning görs i grundtabellöner.
Skifttillägg
Skifttilläggen höjs med 1,35 % från och med 1.5.2020.
Övriga lönegrunder
Tillägg i euro och cent höjs med 1,35 % från och med 1.5.2020.
2.1.2 År 2021
Lönerna höjs med en allmän förhöjning på 2,1 % från och med 1.6.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter. Motsvarande förhöjning görs i grundtabellöner.
Skifttillägg
Skifttilläggen höjs med 2,1 % från och med 1.6.2021.
Övriga lönegrunder
Tillägg i euro och cent höjs med 2,1 % från och med 1.6.2021
2.2 Företag som producerar marktjänster
2.2.1 År 2020
Lönerna höjs med en allmän förhöjning på 30 euro från och med 1.5.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter. Motsvarande förhöjning görs i grundtabellöner.
2.2.2 År 2021
Lönerna höjs med en allmän förhöjning på 30 euro från och med 1.7.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter. Motsvarande förhöjning görs i grundtabellöner.
3. Ändringar av kollektivavtalstexten
4. Kapitel: Arbetstider i företag som producerar marktjänster En ny punkt läggs till i 36 § i kollektivavtalet mellan punkt 1 och 2 (vilket gör att numreringen av senare punkter ändras):
”Avvikande från arbetstidslagen får arbetstiden inklusive övertid inte överskrida i genomsnitt 48 timmar per vecka under en tidsperiod på 12 månader.”
7. Kapitel: Löneberäkning och -betalning
Ändring av 62 § Timlön så att den lyder som följer fr.o.m. 1.1.2021:
Vid beräkning av ersättningar som beror på timlön används som divisor för timlönen talet
– 161, när den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per vecka
– 158 i periodarbete
– 148, när den ordinarie arbetstiden är 34,5 timmar per vecka (kontinuerligt treskiftsarbete).
12. Kapitel: Semester
92 § 1 punkten i kollektivavtalet ändras och lyder på följande sätt:
”1. Semesterpenningen är 50 procent av semesterlönen. Den betalas i sin helhet för sommarsemestern den 29.4 och för vintersemestern den 15.12 eller i samband med den lönebetalning som följer närmast därefter. Lokalt kan annat avtalas om betalningstidpunkten.”
4. Anteckningar om arbetsgrupper
4.1 Utveckling av lönesystemet
4.1.1 Arbetsgrupp
Kollektivavtalsparterna fortsätter att utveckla lönesystemet inom arbetsgruppen, som har som mål att i första hand göra ett nytt system för värdering av arbetets svårighetsgrad som bygger på den företagsspecifika utvärderingen. Det bestäms att arbetet ska göras kostnadsneutralt, varvid inbördesordningen av kravnivåerna för nuvarande arbeten bevaras.
Kostnadsneutraliteten genomförs i praktiken genom att bevara poängsättningen och de centrala bedömningskriterierna, som även är allmänt erkända i lönesystemen, från det gamla systemet.
Arbetsgruppens mål är att göra en slutlig presentation av det nya systemet till kollektivavtalsparterna och införandet av det innan slutet av januari 2022, så att det nya systemet för värdering av arbetsuppgifterna kan införas senast den 1.3.2022. (BILAGA 1.)
4.1.2. Beskrivning, bedömning och placering av arbeten i lönegrupper När det gäller parternas överenskommelse om arbetet med lönesystemet konstaterar parterna att
1. Den inbördes ordningen och löneklasserna för alla arbeten i avtalsbranschen här har godkänts och att man inte behöver börja bedöma dessa. Om något arbete under den avtalsperiod som påbörjas 2020 dock ändras väsentligt, ska en bedömning påbörjas enligt förfaringssätten i denna punkt.
2. Arbeten som ändrats väsentligt enligt det som anges i punkt 1 innan arbetsgruppen som avses i punkt 4.1 1 i underteckningsprotokollet slutfört sitt arbete eller nya arbeten placeras i lönegrupperna enligt följande principer.
3. Vid Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s medlemsföretag inrättas vid behov företagsspecifika arbetsbeskrivningsgrupper för att utarbeta beskrivningar av nya eller ändrade arbeten. Grupperna bildas enligt yrkesgrupp. Varje grupp ska bestå av minst två representanter från var part.
4. Bedömning av kravnivån för ett nytt eller ändrat arbete genomförs i första hand mellan huvudförtroendemannen och arbetsgivarens representant enligt de förfaringssätt som avses i 68 § i kollektivavtalet genom avtal eller jämförelse med andra arbeten inom avtalsbranschen med stöd av befintliga arbetsbeskrivningar. Huvudförtroendemannen och arbetsgivarens representant kan även avtala om att använda en företagsspecifik bedömningsgrupp.
5. Om man inte når samförstånd om beskrivningen och utvärderingen av arbetena på ovannämnda sätt överlåts det tvistenämnden för avgörande. I tvistenämnden ingår två representanter från marktjänsteföretag och en representant från tekniska tjänster från båda sidor samt en representant från Palta och en från Luftfartsunionen (sammansättning 3 TA + 3 TT/1 Palta och 1 Luftfartsunionen). Vi avgöranden av tekniska arbeten ingår i tvistenämnden två representanter för tekniska tjänster och en representant från marktjänsteföretag från båda sidor samt en representant från Palta och en från Luftfartsunionen (sammansättning 3 TA + 3 TT/1 Palta och 1 Luftfartsunionen).
6. Närmare bestämmelser om arbetets svårighetsgrad inom avtalsbranschen och lönearbetsgruppens tidtabell och praxis har överenskommits i ett separat kollektivavtalsprotokoll.
7. Lönegrupperingsarbetsgruppen delar in arbetena i lönegrupper antingen utifrån lokala avtal eller tvistenämndens avgörande.
4.2 Uppdatering av tekniska företags mångkunnighet
En tabell över lokala arbetsgrupper enligt 90 § i kollektivavtalet upprättas för användning av lokala arbetsgrupper i syfte att kontrollera arbetstagarna i O-, P- och Q-gruppernas mångkunnighets inverkan på lönen på företag som producerar tekniska tjänster.
Arbetsgruppen har för avsikt att uppdatera den företagsspecifika mångkunnigheten i sin helhet före utgången av oktober 2020. För att kunna börja använda en ny tabell måste mångkunnigheten på företaget vara helt uppdaterad.
4.3 Åtgärder för främjande av jämställdheten
Kollektivavtalsparterna bildar en arbetsgrupp. Den har till uppgift att utreda jämställdheten på företag på vilka man har kommit överens om att använda en personlig löneandel.
Arbetsgruppens mål är att före den 15.11.2020 presentera ändringar i skrivelserna i kollektivavtalet eller andra åtgärder för att främja jämställdheten för kollektivavtalsparterna. Efter det följer arbetsgruppen upp genomförandet av de planerade åtgärderna och funderar över eventuella fortsatta åtgärder under avtalsperioden.
5. Ett tillägg måste göras i kollektivavtalet på grund av coronapandemin
Kollektivavtalsparterna kommer enligt 13 kap. 7 § överens om att arbetsgivaren personligen ska varsla arbetstagaren om permittering senast tre dagar innan permitteringen inleds när det handlar om permittering enligt 5:2.1 § andra punkten i arbetsavtalslagen.
Parterna kommer med stöd i 61 § i samarbetslagen om överens om att ett förhandlingsförslag efter samarbetsförhandlingar som bygger på ett tillfälligt permitteringsbehov ska ges (45 § i samarbetslagen) senast tre dagar innan förhandlingarna inleds. Parterna rekommenderar även förtroendemännen och arbetsgivarna att komma överens om en förhandlingstid för samarbetsförhandlingar (51 § i samarbetslagen) på en dag på grund av coronaepidemin.
Tillägget gäller fram till 31.5.2020, om inget annat avtalas mellan kollektivavtalsparterna.
6. Avtal mellan centralorganisationerna
Parterna granskar under avtalsperioden behovet av att uppdatera och förtydliga skrivelserna i de överförda centralorganisationsavtalen.
7. Kontroll av laghänvisningar
Parterna kontrollerar tillsammans hur aktuella laghänvisningarna i kollektivavtalet är.
8. Underteckningsprotokollsanteckningar som flyttas
8.1 Lönegruppering
De undertecknade förbunden har grundat en gemensam lönegrupperingsarbetsgrupp. Xxxxxxx parten utnämner två medlemmar till arbetsgruppen. Arbetsgruppen ser till att arbetena i avtalsbranschen som omfattas av flygtrafiktjänster placeras i lönegrupperingen enligt kollektivavtalet.
När arbetsgruppen placerar arbetena i lönegrupperna, använder den gemensamt avtalade koefficienter, parjämförelse av arbeten eller annat gemensamt avtalat system.
När arbetsbedömningen är färdig ger bedömningsarbetsgruppens sekreterare utan dröjsmål bedömningsresultatet lönegrupperingsarbetsgruppen för kännedom. Lönegrupperingen träder i kraft från och med början av den närmast följande lönebetalningsperioden efter arbetsgruppens beslut. Arbetsgivaren betraktas ha fått beslutet för kännedom den sjunde dagen efter att lönegrupperingsarbetsgruppen skickade det.
8.2 Ändringar i lönegruppering
Lönegrupperingsarbetsgruppen håller lönegrupperingsförteckningen uppdaterad. I förteckningen antecknas lönegruppen för ett nytt arbete eller ett på nytt bedömt arbete, strax efter att lönegrupperingsarbetsgruppen har bestämt den. Denna förteckning utgör en bilaga till kollektivavtalet, vilken undertecknas av lönegrupperingsarbetsgruppens medlemmar.
Parterna informerar på varsitt håll om alla ändringar i lönegrupperingen.
8.3 Främjande av arbetshälsa och omplacering
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf och Luftfartsunionen rf rekommenderar att företagen startar ett lokalt samarbete med representanter för företagen, arbetarskyddsorganisationen och förtroendemännen för att utreda delfaktorer som påverkar sjukfrånvaro. Målet är att främja arbetshälsan och därigenom minska sjukfrånvaron.
Arbetsgivaren ska förfoga över ett system som riktar sig till att omplacera personer som inte längre kan utföra sitt eget arbete och som fått ett läkarutlåtande om detta. Arbetstagaren kan då placeras antingen till andra uppgifter i samma företag eller koncern eller, om detta inte är möjligt, genom en omplaceringstjänst till ett helt annat företag. Med hjälp av detta system utreds även behovet och möjligheten av yrkesinriktad rehabilitering och handleds personen i att använda andra sociala förmåner.
8.4 Ändring av semesterlagen 1.10.2013
I händelse av arbetsoförmåga iakttas rätten att flytta en semester enligt den nya ändringen av semesterlagen som trädde i kraft 1.10.2013. Rätten att flytta en semester enligt lagen gäller endast semester som grundar sig på semesterlagen. Delar av en semester som grundar sig på kollektivavtal och inte på lag flyttas inte under några omständigheter.
9. Underskrifter
Helsingfors den 19 mars 2020
ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA RF
Xxxxxx Xxxxx | Xxx Xxxxxxx | ||
LUFTFARTSUNIONEN rf | |||
Xxxxxx Xxxxxxxxxx | Xxxxx Xxxxxxxx | ||
ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA RF LUFTFARTSUNIONEN RF
KOLLEKTIVAVTAL GÄLLANDE FLYGTRAFIKTJÄNSTER
17.3.2020–15.3.2022
Text tryckt in rött signalerar ändringar från föregående tryckning (Kollektivavtal för tjänstemän inom flygtrafiken 16.11.2017–15.1.2020).
1. KAPITEL | ALLMÄNT
1. § Avtalets tillämpningsområde
1. Genom detta avtal fastställs arbetsvillkoren för arbetstagare anställda hos arbetsgivare som
– idkar reguljär ruttrafik,
– xxxxx xxxx xxxxxxxxxxxxx,
– eller utför tekniska eller marktjänster för de ovan nämnda
om dessa arbetstagare utför arbeten i enlighet med lönegrupperingen i detta avtal eller därmed jämförbara arbeten.
2. Sådan tung chartertrafik som avses i detta avtal innebär att det används flygplan vars maximala godkända antal passagerare är över 19 eller vars maximala startvikt är över 27 000 kg.
3. Detta avtal tillämpas dock på arbeten som kräver underhållsintyg och typgodkännande, samt på andra arbeten i vilka ingår mer än 50 % uppgifter som hör till detta avtals tillämpningsområde.
4. I avtalets tillämpningsområde får parallellavtal inte ingås utan de undertecknade förbundens skriftliga tillstånd.
2. § Allmänna avtal
Det vid respektive tidpunkt gällande allmänna avtalet samt semesterlöneavtalet och avtalet om uppsägningsskydd mellan centralorganisationerna iakttas som delar av kollektivavtalet.
3. § Arbetsfredsförpliktelse
1. Kollektivavtalet binder de undertecknade förbunden, deras underföreningar, arbetsgivare och arbetstagare som är eller under avtalets giltighetstid har varit medlemmar i dessa föreningar.
2. Förbunden och deras underföreningar ser till att föreningar, arbetsgivare och arbetstagare som är deras medlemmar och som avtalet gäller inte vidtar stridsåtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet.
2. KAPITEL | ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN
4. § Arbetets ledning och fördelning samt organiseringsrätt
1. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt anställa och säga upp arbetstagare oberoende av om dessa är fackligt organiserade eller inte.
2. Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar.
5. § Nya arbetstagare och introduktion på arbetsplatsen
1. Nya arbetstagare anställs som huvudregel i ett anställningsförhållande som gäller tills vidare.
2. I samband med introduktionen på arbetsplatsen reserveras den nya arbetstagaren möjlighet att samtala med förtroendemannen och arbetarskyddsombudet.
3. Nya arbetstagare anställs i arbeten i enlighet med lönegrupperingen i kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster. Detta hindrar inte att nya arbeten som avses i § 69 tas i bruk.
6. § Prövotid
Prövotiden är 6 månader när detta kollektivavtal träder i kraft.
Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut underrätta arbetstagaren om att prövotiden förlängs.
7. § Utbildning
1. Arbetsgivaren strävar efter att effektivisera utbildningen inom olika yrkesområden.
2. Man strävar efter att underrätta arbetstagaren om deltagande i en kurs i god tid innan kursen börjar. Deltagandet beaktas i arbetsskiftsförteckningen i den mån det är möjligt.
3. Om lön för utbildningstid som betalas för tiden av typgodkännande-, partiellt typgodkännande- och reparationsgodkännandeutbildning avtalas lokalt.
8. § Inlärning på arbetsplatsen
Inlärning på arbetsplatsen, praktik eller anskaffning av arbetserfarenhet som ordnas av en läroanstalt eller en myndighet ersätter inte anställda på arbetsplatsen, och har inte heller någon övrig effekt på arbetstagarnas anställningsförhållanden.
Arbetsgivaren går tillsammans med huvudförtroendemannen igenom de förfaringssätt som gäller inlärning på arbetsplatsen, praktik eller anskaffning av arbetserfarenhet som ordnas av en läroanstalt eller en myndighet eller förtroendemännens tillgång till information och arbetsplatshandledarnas ställning och ersättningar.
9. § Uppsägningstid
1. Då arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal, när anställningsförhållandet fortgått utan avbrott
– högst ett år, är uppsägningstiden 14 dagar
– över ett år men högst 4 år, är uppsägningstiden 1 månad
– över 4 år men högst 8 år, är uppsägningstiden 2 månader
– över 8 år men högst 12 år, är uppsägningstiden 4 månader
– över 12 år, är uppsägningstiden 6 månader.
2. Då arbetstagaren säger upp ett arbetsavtal, när anställningsförhållandet fortgått utan avbrott
– högst 5 år, är uppsägningstiden 14 dagar
– över 5 år, är uppsägningstiden 1 månad.
3. Om en kortare uppsägningstid kan avtalas.
10. § Hävning av arbetsavtal
Hävning av arbetsavtal meddelas till förtroendemannen eller huvudförtroendemannen, om det är möjligt, innan arbetsavtalet hävs. I annat fall ges meddelandet så fort som möjligt efter att hävningen skett.
11. § Arbetsavtal för viss tid
1. Arbetsavtal för viss tid kan ingås av grundad anledning. Anställningsförhållandet för en arbetstagare som anställts för viss tid eller för visst arbete upphör utan uppsägningstid. Arbetsgivaren ska underrätta arbetstagaren om detta vid anställning.
2. Anställningsförhållanden för viss tid meddelas till huvudförtroendemannen, och på begäran ges en utredning.
3. En arbetstagare som anställts för viss tid får samma förmåner enligt reglementet som arbetstagare som anställts tills vidare, om inte annat bestäms i reglementet.
12. § Deltidsarbeten
1. Arbetstagare kan anställas i deltidsarbete för att sköta rusningstider i flygtrafik eller tekniska arbeten.
2. Anställning av deltidsanställda förutsätter att arbetsgivaren och Luftfartsunionen rf har ett avtal om arbetsvillkoren för deltidsanställda.
Om användningen av och arbetsvillkoren för deltidsarbete vid tekniska arbeten avtalar Luftfartsunionen rf:s respektive fackavdelningar som är verksamma i området med arbetsgivaren.
3. I avtal som avses i första punkten ska inte avtalas om annat än ärenden som gäller deltidsarbete.
13. § Permittering, uppsägning och omplacering
1. För permitteringar, uppsägningar och ombildningar till deltidsanställning ska finnas en lagenlig grund. Om arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete tillfälligt har nedsatts, strävar man i första hand efter att anvisa personalen annat arbete, eller utbilda personalen.
2. Arbetstidsbestämmelser och tider för förhandsanmälan som avtalats i dem hindrar inte de ovan nämnda arrangemangen.
3. Om arbetsgivaren av ekonomiska orsaker, av produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet som alternativ till uppsägning omplacerar en arbetstagare till andra tillgängliga uppgifter, fastställs lönen enligt denna uppgift. Vid ändring av lönen följs uppsägningstiden.
Stycke 3 gäller endast företag som producerar marktjänster.
14. § Turordning vid minskning av arbetskraft
1. Utöver det som konstaterats om turordning vid nedskärning av arbetskraft i avtalet om uppsägningsskydd som utgör en bilaga till detta avtal, grundar och avgränsar arbetsgivaren efter förfarandet enligt samarbetslagen som gäller nedskärning av arbetskraft de yrkesarbetare som är viktiga för företagets verksamhet utan att namnge dem till personalens representant.
2. Med beaktande av kraven i samarbetslagen och övrig arbetslagstiftning borde företaget före uppsägning, permittering eller ombildning till deltidsanställning av sina egna anställda avstå från att anlita hyrd arbetskraft förutom i uppgifter som på grund av krav på yrkeskunskap eller av andra motsvarande skäl inte kan låta utföras av företagets egna arbetstagare.
15. § Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd
Syftet med den nya verksamhetsmodellen mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och arbetskraftsmyndigheten är att effektivisera samarbete och sysselsätta arbetstagare så snabbt som möjligt.
16. § Samarbets- och uppsägningsförfarande
1. Arbetsgivaren lägger fram en verksamhetsplan i början av samarbetsförhandlingar som berör minst tio arbetstagare. Om planens innehåll förhandlas med personalens representanter. I planen redogörs för förhandlingsrutinerna och förhandlingsformerna, den planerade tidtabellen samt de planerade verksamhetsprinciperna under uppsägningstiden i fråga om jobbsökning, utbildning och anlitande av arbetsförvaltningens tjänster. I planen beaktas de gällande normerna om hur man går tillväga vid nedskärning av arbetskraft. Om samarbetsförhandlingarna berör färre än tio arbetstagare presenteras de planerade verksamhetsprinciperna under uppsägningstiden i fråga om jobbsökningen, utbildningen och anlitandet av arbetsförvaltningens tjänster i samarbetsförfarandet.
2. Förhandlingarna om verksamhetsplanens innehåll hindras inte av begränsningen enligt vilken behandlingen av alternativen för uppsägning vid samarbetsförhandlingar vid stora uppsägningar tidigast kan inledas sju dagar efter att grunderna och inverkningarna behandlades.
3. I samband med ett samarbetsförfarande som gäller en planerad nedskärning av arbetskraft behandlas även de ändringar som behövs i personalplanen.
4. Arbetsgivaren och arbetskraftsmyndigheten kartlägger tillsammans utan dröjsmål vilka offentliga arbetskraftstjänster som behövs när samarbetsförfarandet eller små företags uppsägningsförfarande har inletts. Arbetsgivaren strävar efter att tillsammans med arbetskraftsmyndigheten komma överens om hurdana tjänster som erbjuds, tidtabellen för deras genomförande och samarbetet i deras verkställande. Personalens representanter deltar i samarbetet.
17. § Sysselsättningsprogram och dess genomförande under uppsägningstid
1. Arbetsgivaren har skyldighet att informera om rätten till sysselsättningsprogram och förhöjt utbildningsstöd.
2. Arbetsgivaren underrättar arbetskraftsmyndigheten om en uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker om den uppsagda arbetstagaren har en arbetshistoria på minst tre år. Skyldigheten att informera gäller även upphörande av ett sådant anställningsförhållande som består av ett eller flera arbetsavtal för viss tid med samma arbetsgivare som oavbrutet eller med korta avbrott har varat minst tre år.
3. Arbetsgivaren är skyldig att med arbetstagarens samtycke lämna ut uppgifterna om arbetstagarens utbildning, arbetserfarenhet och arbetsuppgifter till arbetskraftsmyndigheten genast efter uppsägningen. Arbetsgivaren deltar även i övrigt i utarbetandet av sysselsättningsprogrammet, om det separat avtalas om detta.
4. Arbetstagaren har möjlighet att delta i utarbetandet av sysselsättningsprogrammet. Sysselsättningsprogrammet kan vid behov kompletteras senare.
5. Om annat inte efter uppsägningen har avtalats är arbetstagaren berättigad till ledighet utan inkomstbortfall i syfte att under sin uppsägningstid delta i utarbetandet av sysselsättningsprogrammet, söka jobb antingen på eget eller på arbetskraftsmyndighetens initiativ och delta i arbetsintervju, omplaceringsträning, inlärning i arbetet och arbetspraktik eller arbetskraftspolitisk utbildning enligt sitt sysselsättningsprogram. Längden på ledigheten är beroende på anställningsförhållandets längd följande:
– högst 5 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är högst en månad
– högst 10 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är över en månad men högst fyra månader
– högst 20 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är över fyra månader.
6. Det förutsätts dessutom att ledigheten inte medför betydande olägenheter för arbetsgivaren.
7. Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om ledigheten. Han eller hon ska dessutom på begäran lägga fram en redogörelse för grunden för ledigheten.
18. § Anlitande av utomstående arbetskraft
1. Anlitande av utomstående arbetskraft i företaget är antingen anlitande av hyrd arbetskraft eller underleverans. Vid anlitande av utomstående arbetskraft beaktas § 1 i detta kollektivavtal.
2. Ett företag som låter utföra hyrt arbete förutsätter av företaget som utför hyrt arbete att detta i hyrt arbete inom luftfartsbranschen iakttar kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster.
3. Ett arbetsavtal får inte ges en sådan form enligt vilken det vore fråga om ett entreprenadavtal mellan självständiga företagare när det i själva verket handlar om ett arbetsavtal.
TILLÄMPNINGSANVISNING:
När arbetsgivaren som underleverans låter utföra arbeten enligt lönegrupperingen i kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster eller arbeten som är jämförbara med dessa, ska i fråga om arbetstagare i underleverantörens tjänst iakttas kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster.
Ifall underleveransarbetet till sin natur är tillfälligt och har engångskaraktär samt det utförs utanför det beställande företagets verksamhetsomgivning, tillämpas på dessa arbeten inte kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster.
19. § Arbetstagarnas ställning i konkurrensutsättning
1. Om ett företag som producerar flygtrafiktjänster förlorar en konkurrensutsättning av tjänster och till följd av detta måste säga upp sin personal, ska företaget utreda sin personals möjligheter att sysselsättas i det vinnande företagets tjänst. I övrigt iakttas bestämmelserna i § 17 i avtalet om uppsägningsskydd mellan TT och FFC.
2. Om företaget som vunnit konkurrensutsättningen inom nio månader från att verksamheten flyttades behöver mer arbetskraft för samma eller liknande uppgifter som den uppsagda arbetstagaren skulle ha utfört, ska företaget som vunnit konkurrensutsättningen i första hand erbjuda arbete till den arbetstagare som det förlorande företaget sagt upp.
Lön för sjukdomstid och moderskapsledighet, som bestäms enligt anställningsförhållandets längd, bestäms i en sådan situation enligt de båda anställningsförhållandenas längd. Mångkunnighet med anknytning till personens lönesättning fastställs så snart som möjligt, dock senast två månader efter att anställningsförhållandet inletts.
3. KAPITEL | ARBETSTIDER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR TEKNISKA TJÄNSTER
20. § Dagarbete
1. Ordinarie arbetstid placeras mellan kl. 07.00 och 15.00, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens om annat. Arbetsgivaren meddelar saken till förtroendemannen.
2. Om arbetstagare i dagarbete i tvingande fall tillfälligt flyttas till skiftarbete, strävar arbetsgivaren efter att i första hand komma överens om flyttning med sådana arbetstagare för vilka den inte förorsakar orimlig olägenhet.
21. § Tvåskiftsarbete
1. Ordinarie arbetstid är
– i dagskift 07.00–15.00
– i kvällsskift 15.00–23.00
22. § Treskiftsarbete
1. Ordinarie arbetstid är
– i dagskift 07.00–15.00
– i kvällsskift 15.00–23.00
– i nattskift 23.00– 07.00.
2. I kontinuerligt treskiftsarbete iakttas ett arbetsskiftssystem som avtalats lokalt mellan arbetsgivaren och olika arbetstagargrupper.
23. § Flexibelt arbete
1. Arbetstid kan genom ett lokalt avtal placeras mellan kl. 6.00 och 17.00 så att arbetsdagens längd kan variera. Vid planering av arbetsdagens längd ska produktionens och arbetstagarnas behov beaktas.
2. Arbetsskift kan placeras på alla vardagar i veckan. Ledigheten per vecka ges som minst två på varandra följande lediga dagar i vilka ingår en söndag. Det är möjligt att avtala arbetstidsförkortningsledigheter i skiftförteckningen.
3. Vid utjämning av arbetstiden uppgörs en arbetstidsplan och en utjämningsförteckning.
4. Arbetstiden jämnas ut under loppet av högst 26 veckor. Den genomsnittliga arbetstiden är densamma som i dagarbete och intermittent tvåskiftsarbete.
5. I flexibelt arbete iakttas ett arbetsskiftssystem som avtalats lokalt mellan arbetsgivaren och olika arbetstagargrupper.
24. § Andra arbetstidsbestämmelser i dag- och skiftarbete samt flexibelt arbete
1. I dag- och tvåskiftsarbete är den ordinarie arbetstiden högst åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka.
2. I kontinuerligt treskiftsarbete är den ordinarie arbetstiden högst 8 timmar per dygn och under en tidsperiod på högst ett år i genomsnitt 34,5 timmar per vecka.
3. I dag- och tvåskiftsarbete är den andra lediga dagen en lördag.
4. Söckenhelger och söckenhelgveckors lördagar samt jul- och midsommarafton är lediga dagar i dagarbete och intermittent tvåskiftsarbete. I kontinuerligt treskiftsarbete används de ovan listade dagarna till utjämning av den årliga arbetstiden med undantag av trettondagen, då den infaller på annan vardag än lördag, och Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, så att de båda förkortar den årliga arbetstiden med 8 timmar.
25. § Arbetstidsmodeller som avtalas lokalt
1. Avvikande från den ordinarie arbetstiden kan man avtala om en lokal arbetstidsmodell. Avtalet ingås mellan den Luftfartsunionen rf:s fackavdelning som är verksam i området och arbetsgivaren enligt följande principer.
2. Arbetsskiftsförteckningen ges ut med fyra veckors mellanrum. Arbetsskiftsförteckningen kan ändras av grundad anledning mitt i perioden.
3. Avtalet är i kraft under kollektivavtalsperioden om man inte avtalar annat.
Införandet av avtalade arbetstidsmodeller gäller i regel alla de arbetstagare som den huvudförtroendeman som ingått avtalet företräder.
26. § Tillfälliga arbetskraftsarrangemang
1. För att trygga sysselsättningen och för att hitta produktiva verksamhetsmodeller kan huvudförtroendemannen och arbetsgivaren avtala om projektspecifika eller andra tillfälliga arbetskraftsarrangemang. I enlighet med denna punkt kan man även avtala om villkorliga avtal när man kartlägger nya affärsverksamhetsmöjligheter.
27. § Raster
1. Vid placering av rekreationspauser (10 min) och i fråga om att lämna arbetsplatsen iakttas den praxis som lokalt avtalas.
2. Vilotid (måltidspaus) är 15 minuter och den räknas in i arbetstiden.
3. Tid som reserveras för tvätt före måltidspausen är fyra minuter.
4. I följande uppgifter är tiden som reserveras för tvätt före slutet av arbetstiden 15 minuter:
– putsare
– detaljtvättare
– motordemonterare
– hening
– reparationer av markutrustning
– ytbehandlingsarbeten
– VVS-arbeten
28. § Uppgörande av arbetsskiftsförteckning
1. För arbetet görs upp en arbetsskiftsförteckning för en månads tid.
2. Arbetsskiftsförteckningen ges till arbetstagare som utför skiftarbete och flexibelt arbete eller ställs till påseende minst två veckor innan det första arbetsskiftet börjar. I förteckningen nämns även regelbundna flygkommenderingar och övriga kommenderingar, vilka i den mån det är möjligt delas jämlikt.
3. I skiftarbete kan man av grundad anledning avvika från de ovan nämnda arbetstiderna. Detta avtalas med arbetstagarna och förtroendemannen. Om man i enskilda fall har avtalat om avvikelser, meddelar arbetsgivaren saken till förtroendemannen.
4. På arbetstagare som arbetar på utestationer tillämpas i allmänhet arbetstiderna enligt denna paragraf. Skiften bestäms emellertid utgående från tidtabellen och de lokala omständigheterna så som man har kommit överens med arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetsgivaren meddelar överenskommelsen utan dröjsmål till huvudförtroendemannen. Dessutom uppgörs ett arbetstidsschema enligt tidtabellerna.
5. På inrikes utestationer utanför Helsingfors ersätts överskridande av ordinarie arbetstid som beror på försening av flygplan som en separat förseningsersättning för högst åtta timmar. Ersättningen bestäms utgående från enkel timlön.
6. Om ordinarie arbetstid har flyttats så att arbetstiden börjar vid en avvikande tidpunkt, betalas skifttillägg enligt ordinarie arbetsskift.
29. § Ledighet för förkortning av arbetstiden
1. Arbetstidsförkortningsledigheter beviljas arbetstagare som arbetar i dag-, tvåskifts- och treskiftsarbete och flexibelt arbete samt arbetstagare som är deltidspensionerade från dessa arbetstidsformer.
2. I dag- och tvåskiftsarbete samt flexibelt arbete beviljas ledighet för utförda ordinarie arbetsdagar under kalenderåret enligt följande:
Antalet arbetsdag ar minst | Ledig a dagar |
19 | 1 |
38 | 2 |
57 | 3 |
76 | 4 |
95 | 5 |
113 | 6 |
132 | 7 |
151 | 8 |
170 | 9 |
189 | 10 |
208 | 11 |
TOLKNINGSANVISNING:
När antalet timmar varierar i flexibelt arbete kan jämförelsen göras så att antalet arbetstimmar divideras med timantalet åtta (8).
3. I treskiftsarbete beviljas ledighet för utförda ordinarie arbetsdagar under kalenderåret enligt följande:
Antalet arbetsdag ar minst | Ledig a dagar |
46 | 1 |
92 | 2 |
138 | 3 |
184 | 4 |
4. På Helsingfors utestation beviljas ledighet för utförda ordinarie arbetsdagar under kalenderåret enligt följande:
Antalet arbetsdag ar minst | Ledig a dagar |
24 | 1 |
48 | 2 |
72 | 3 |
96 | 4 |
120 | 5 |
144 | 6 |
168 | 7 |
5. På övriga inrikes utestationer beviljas ledighet för under kalenderåret utfört arbete enligt arbetsskiftsschemat per vinter- och sommartidtabellsperiod, när anställningsförhållandet har fortgått hela den tidtabellsperiod som berättigar till förkortning, enligt följande:
a) Arbetstagare vars ordinarie arbetsdagar enligt arbetsskiftsförteckningen till minst 4/5 (80 %) överskrider sju timmar, beviljas två lediga dagar per tidtabellsperiod.
b) Arbetstagare vars ordinarie arbetsdagar enligt arbetstidsschemat till mer än 1/2 (över 50 %) överskrider sju timmar och minst 2/3 (65 %) av dem är tvådelade, beviljas en ledig dag per tidtabellsperiod.
TOLKNINGSANVISNING:
Som vintertidtabellsperiod används den vintertidtabellsperiod som upphör under ifrågavarande år.
6. Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även sådana arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller på arbetstagarens sjukdomstid och för vilka arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid eller moderskapsledighet. Dessutom räknas som ordinarie arbetsdagar även utbildningstid som arbetsgivaren även delvis finansierat, till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet.
7. Med ordinarie arbetsskift likställs vidare med samma förutsättningar den tid som använts för kommunfullmäktiges eller -styrelsens möten och för möten av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, en nära anhörigs begravning, ledighet på grund av vård av ett sjukt barn, uppbåd, repetitionsövningar samt tid som använts för att vikariera för huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig.
8. Som motsvarande ordinarie arbetsdagar räknas även
– ledighet som motsvarar grundtimmar enligt § 44 i kollektivavtalet
– tid som likställs med arbetad tid enligt § 91 punkt 4 i kollektivavtalet
– lokalt avtalad ledighet för att lätta på tvåskiftsarbete.
9. Om ledigheten som ska beviljas ingår i ovan nämnd tid som ökar antalet ordinarie arbetsdagar, ska förkortningsledigheten anses uttagen. Ett undantag från det ovanstående utgörs av sjukdomstid. Om den infaller under en avtalad förkortningsledighet anses ledigheten inte uttagen.
TOLKNINGSANVISNING:
Om sjukfrånvaro meddelas under den dag då förkortningsledighet tas ut, går denna dags förkortningsledighet förlorad.
10. Ledighet som intjänats under kalenderåret ska beviljas arbetstagaren före kalenderårets utgång. Ledigheten beviljas vid tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, med särskilt beaktande av trafikprogrammen, verkstädernas serviceprogram och produktionsplanerna.
11. Man strävar efter att meddela om beviljande av ledighet i så god tid som möjligt och, om möjligt, en vecka innan den beviljas. Om ledigheten beviljas samtidigt till en hel arbetsavdelning, tillämpas den i kollektivavtalet nämnda två veckors anmälningstiden för ändring av arbetstidsschemat.
12. Ledighet beviljas en arbetsskift åt gången, om inte annat lokalt avtalas.
13. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har beviljats, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Den genomsnittliga timförtjänsten beräknas på samma grunder som i fråga om lön för sjukdomstid.
14. Om arbetstagaren vid anställningsförhållandets upphörande beviljats för mycket ledigt, har arbetsgivaren rätt att innehålla motsvarande lön från arbetstagarens slutlön.
30. § Övertidsarbete
1. Övertidsarbete utförs med arbetstagarens samtycke. Vid utförande av övertidsarbete beaktas de begränsningar som stadgats i arbetstidslagen. Meddelande om övertidsarbete ges, om möjligt, ett dygn innan övertidsarbetet inleds.
2. För övertidsarbete per dygn betalas för de två första timmarna och för övertidsarbete per vecka för de åtta första timmarna lön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %.
3. När arbetstagaren under sitt arbetsskifte bes att utföra sådant övertidsarbete som börjar omedelbart efter arbetsskiftet, betalas för övertidsarbetet som tilläggsersättning en timmes lön.
4. Om den ordinarie arbetstiden fortsätter med övertidsarbete som veterligen kommer att fortsätta mer än två timmar, ordnas en måltidspaus på 15 minuter som ingår i arbetstiden och därefter en 10 minuters rekreationspaus efter perioder på tre timmar.
5. För övertidsarbete per dygn som utförs på lördag och på en helg- och festdagsafton betalas för samtliga timmar lön förhöjd med 100 procent.
6. Övertidsersättningar betalas oavbrutet oberoende av tidpunkten för dygnsskifte.
7. Om arbetstagaren stannar i övertidsarbete efter nattskift, betalas skifttillägget till beloppet av nattskiftstillägget.
8. Övertidsersättningar för skifttillägg betalas så att skifttillägget höjs i samma förhållande som timlönen som används för beräkning av övertidsarbete. (gäller fr.o.m. 1.1.2019)
31. § Veckoövertid
I kontinuerligt treskiftsarbete och flexibelt arbete betraktas de timmar som under respektive kalendervecka överskrider det fastställda antalet arbetstimmar i arbetstidsschemat för veckan som övertidsarbete per vecka. Detta förfarande gäller om det inte lokalt har avtalats att dessa övertidstimmar ska ersättas med motsvarande ledighet.
2. Om en arbetstagare som utför dagarbete eller intermittent tvåskiftsarbete kallas till arbete en av de dagar som listats i § 24 punkt 4, betalas ersättning för det enligt stadganden om övertidsarbete per vecka eller kompenseras den förlorade lediga dagen med en ledig dag som beviljas vid en annan tidpunkt inom ramen för arbetstidsschemat.
3. Om arbetstagaren arbetar under sin ledighet per vecka, förlorar han eller hon inte sin rätt till ledighet per vecka eller ersättningar för övertidsarbete per vecka, även om han eller hon under samma vecka varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller olycksfall eller på övertids- eller arbetstidsförkortningsledighet.
TOLKNINGSANVISNING:
Om arbetstagaren arbetar båda lediga dagar som infaller under veckan, anses den senare vara hans eller hennes ledighet per vecka.
32. § Förkortning av åldrande arbetstagares arbetstid
1. Arbetsgivaren är skyldig att, om arbetstagaren så vill, förkorta arbetstiden
– arbetstagare som fyllt 55 år fem timmar/vecka
– arbetstagare som fyllt 60 år tio xxxxxx/vecka.
2. Lönen sänks motsvarande arbetstidsförkortningen.
3. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om hur mycket, på vilket sätt och när arbetstiden förkortas. Om inte annat avtalas bestämmer arbetsgivaren förkortningssättet och tidpunkten.
4. Förkortningen av arbetstiden behandlas som tid som är likställd med arbetad tid.
4. KAPITEL | ARBETSTIDER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR MARKTJÄNSTER
33. § Periodarbete
1. Ordinarie arbetstid i periodarbete är högst 112 timmar under en tidsperiod på tre veckor. I periodens längd har det tidigare avtalet om förkortning av arbetstiden och arbetstidsförlängningen som avtalades 2016 beaktats.
2. Trettondagen, då den infaller på annan vardag än en lördag förkortar den ifrågavarande perioden med åtta timmar. Den förkortande inverkan av andra söckenhelger och lördagar under söckenhelgsveckor samt jul- och midsommaraftonen har beaktats i längden av periodens ordinarie arbetstid.”
3. En riktgivande plan över personalanvändning uppgörs per tidtabellsperiod.
4. Arbetsskiftsförteckningen ställs till påseende minst två veckor innan det första arbetsskiftet börjar.
5. Timantalet i arbetsskiftet i arbetsskiftsförteckningen ordnas som en enhetlig period på minst sex timmar och högst 14 timmar.
6. På grund av trafikstrukturen kan arbetsskiftet delas på två skilda perioder, vars sammanlagda längd är minst sju timmar. Den olägenhet detta förorsakar arbetstagaren kompenseras med ett separat tillägg som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten för två timmar.
Lokalt kan annat avtalas om denna punkt.
7. Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet. Man strävar efter att ordna ledigheten per vecka så att den föregående dagen inte har kvällsskift och den följande dagen inte har morgonskift. Utöver ledigheten per vecka strävar man efter att under samma vecka ge en annan ledig dag på minst 24 timmar, som i mån av möjlighet ges tillsammans med ledigheten per vecka.
8. Man strävar efter att minst en gång i månaden ge ledigheten per vecka vid ett veckoskifte, om möjligt, i samband med en söndag.
9. Om arbetstagaren har varit i arbete tiden mellan kl. 23.00 och 07.00 och arbetet vidare fortsätter, betalas nattillägg så länge som arbetstagaren oavbrutet arbetar.
34. § Övriga arbetstider
I företag som producerar marktjänster kan även de arbetstider som nämns i kapitel 3 iakttas.
35. § Mertidsarbete
Arbetstagaren betalas för timmar som överskrider de timmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen som mertidsersättning en enkel timlön ända till 112 timmar.
36. § Övertidsarbete i periodarbete
1. Övertidsarbete utförs med arbetstagarens samtycke och med beaktande av andra begränsningar som stadgats i arbetstidslagen och i detta avtal.
2. I motsats till arbetstidslagen får arbetstiden inklusive övertid inte överskrida i genomsnitt 48 timmar per vecka under en tidsperiod på 12 månader.
3. Avtalsbaserat övertidsarbete är det arbete som överskrider 112 timmar och lagbaserat övertidsarbete är det arbete som under en treveckorsperiod överskrider 120 timmar. För övertidsarbete betalas för de tio första timmarna lön förhöjd med 50 % och därefter lön förhöjd med 100 procent.
4. Om treveckorsperioden avbrutits på grund av att arbetstagarens anställningsförhållande avbrutits eller att han eller hon inte har kunnat vara i arbete på grund av ledighet, sjukdom eller annan godtagbar orsak, ska de övertidstimmar som hör till arbetstagaren beräknas enligt lokalt avtal.
5. Övertidsersättningar för skifttillägg betalas så att timlön som används för beräkning av övertidsarbete höjs med 5 procent.
37. § Förkortning av åldrande arbetstagares arbetstid
1. Arbetsgivaren är skyldig att, om arbetstagaren så vill, förkorta arbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen
– arbetstagare som fyllt 55 år i genomsnitt fem timmar/vecka
– arbetstagare som fyllt 60 år i genomsnitt tio timmar/vecka.
2. Lönen sänks motsvarande arbetstidsförkortningen.
3. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om hur mycket, på vilket sätt och när arbetstiden förkortas. Om inte annat avtalas bestämmer arbetsgivaren förkortningssättet och tidpunkten.
4. Förkortningen av arbetstiden behandlas som tid som är likställd med arbetad tid.
5. KAPITEL | ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ARBETSTID
38. § Dygnsskifte och avbrott av arbetstid
1. Ett nytt dygn börjar i alla arbetstidsformer i kollektivavtalet klockan 0.00.
2. Om den lediga tiden mellan arbetsperioderna är fem timmar eller längre, avbryter den arbetstiden.
39. § Avvikande avtal om dygnsvila
Arbetstagaren ska i periodarbete ges en oavbruten vilotid på minst nio timmar och i andra arbeten på minst 11 timmar under 24 timmar räknat från arbetsskiftets början, om inte annat lokalt avtalas om saken. Lokalt kan dock inte avtalas om en vilotid som är kortare än sju timmar.
TOLKNINGSANVISNING:
I periodarbete kan en arbetstagare av personlig anledning be om att en 11 timmars vilotid ska användas för hans eller hennes del. I andra arbetstidsformer kan arbetsskiftsförteckningar för arbetstagare som arbetar på utestationer göras upp enligt tidtabellen och de lokala omständigheterna så att dygnsvilan minst är nio timmar.
40. § Skifttillägg
1. Skifttillägg betalas enligt följande:
fr.o.m. 1.1.2019/företag som producerar tekniska tjänster: klockan 15.00–23.00 (kvällsskift) 2,75 euro/timme
klockan 23.00–07.00 (nattskift) 4,59 euro/timme
fr.o.m. 01-02-2019/företag som producerar tekniska tjänster: klockan 15.00–23.00 (kvällsskift) 2,75 euro/timme
klockan 23.00–07.00 (nattskift) 4,59 euro/timme
fr.o.m. 1.5.2020/företag som producerar tekniska tjänster: klockan 15.00–23.00 (kvällsskift) 2,79 euro/timme
klockan 23.00–07.00 (nattskift) 4,65 euro/timme
fr.o.m. 1.6.2021/företag som producerar tekniska tjänster:
klockan 15.00–23.00 (kvällsskift) 2,85 euro/timme
klockan 23.00–07.00 (nattskift) 4,75 euro/timme
2. Om ändringar i skifttillägg avtalas i samband med löneförhöjningar.
41. § Lördags- och helgaftonsarbete
1. För arbete som utförs på lördagar samt valborgsmässo-, midsommar-, jul- och nyårsafton efter klockan 0.00 betalas utöver grundlön ett separat tillägg på 50 procent för utförda arbetstimmar. Det separata tillägget baserar sig på trafikstrukturen. Tillägget betalas inte för de ovan nämnda dagar som är helgdagar eller söndagar.
2. På julaftonen betalas tillägget ända till klockan 15.
42. § Arbete som utförs på söndagar och helgdagar
1. För arbete som utförs på söndagar och helgdagar betalas förhöjd lön enligt lag.
För arbete som utförs på söndagar och helgdagar betalas en timmes lön med tillägg, även om arbetet inte varar en timme.
43. § Arbetstidsarrangemang och ersättningar under jultid
1. Arbetstagaren ska före utgången av oktober, om inte annat avtalas lokalt, på ett separat anvisat sätt framföra sin önskan att inte ha arbetsskift mellan klockan 19.00 på julaftonen och 15.00 på juldagen. Arbetsgivaren ska beakta önskan vid uppgörande av arbetsskiftsförteckningen.
2. Arbete som utförs mellan klockan 19.00 på julaftonen och 15.00 på juldagen är inte ordinarie arbetstid, och det antecknas i skiftförteckningen som övertidsarbete. Det ersätts i treskiftsarbete som övertidsarbete och i periodarbete som mertids- eller övertidsarbete.
3. Arbetstagaren har inte arbetsskift på juldagen, om han eller hon enligt sitt arbetsskift har arbetat på julaftonen, om inte annat avtalas lokalt.
4. I ett fall där samma grupp har kvällsskift både på julaftonen och på juldagen, delas arbetstagarna i skiftet i två grupper på så sätt att en grupp arbetar i kvällsskift på julaftonen och den andra gruppen i kvällsskift på juldagen enligt de krav som trafiken ställer, om inte annat avtalas lokalt.
5. För arbete som utförs mellan klockan 15.00 på julaftonen och 24.00 på juldagen betalas som extra ersättning tredubbel timlön för utförda arbetstimmar.
44. § Övertidsledighet
Enligt avtal kan grundtimmarna eller förhöjningsdelen i övertidsarbete eller bådadera delvis eller helt beviljas som motsvarande ledighet.
45. § Arbete av utryckningsnatur
1. Xxxxxx betraktas som utryckningsbetonat arbete, då man kommer överens om att arbetstagaren ska komma till arbete under sin lediga tid och arbetet inleds inom de följande 12 timmarna efter avtalet och före det följande arbetsskiftets början. Det är inte frågan om utryckningsbetonat arbete om chefen har begärt övertidsarbete under arbetstid men arbetstagaren besvarar förfrågan först på sin fritid. Utryckningsbetonat arbete upphör senast då ett normalt arbetsskift börjar.
2. Utryckningsbetonat arbete ersätts enligt följande:
– övertidsersättning, om arbetet är övertidsarbete
– skiftarbetstillägg enligt bestämmelserna
– lön förhöjd med 50 procent, om arbetet utförs mellan kl. 06.00 och kl. 21.00.
– lön förhöjd med 100 procent, om arbetet utförs mellan kl. 21.00 och kl.
06.00.
– som en särskild utryckningspenning en timmes grundlön, om arbetet börjar mellan kl. 06.00 och kl. 21.00.
– som en särskild utryckningspenning två timmars grundlön, om arbetet börjar mellan kl. 21.00 och kl. 06.00.
– för kortare arbetstid än en timme betalas emellertid lön för en timme.
3. Om reguljär kollektivtrafik inte finns, ersätter arbetsgivaren resekostnaderna för det transportsätt som han eller hon anvisat, ordnar transporten eller reserverar möjlighet till övernattning.
4. När arbetstagaren under sin arbetsskiftsförteckningsenliga arbetstid meddelas att han eller hon efter att redan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen samma eller följande dag avvikande från arbetsskiftsförteckningen ska återvända till arbete, betalas honom eller henne även i detta fall en timmes grundlön som utryckningspenning.
5. Om man på utestationer utför utryckningsbetonat arbete utanför den egentliga arbetstiden (ett separat arbetsavsnitt) för att sköta oregelbundenheter i trafik, betalas för arbetet lön för tre timmar, även om arbetet inte varar så länge.
6. Om utryckningsbetonat arbete i dagarbete och flexibelt arbete börjar före klockan 23.00 och fortsätter följande morgon efter klockan 03.00, reserveras arbetstagaren följande dag en avlönad ledig dag. Om man i undantagsfall inte kan gå tillväga på detta sätt och det utryckningsbetonade arbetet fortsätter som arbete under ordinarie arbetstid, betalas arbetstagaren även för arbete som utförs under ordinarie arbetstid lön förhöjd med 100 procent.
46. § Beredskapstid
Om det mellan arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalats att han eller hon vid behov på ett avtalat sätt kan kallas till arbete, betalas honom eller henne för denna tid en halv lön.
Beredskapstiden räknas emellertid inte i arbetstid.
47. § Byte av arbetsskift
1. Arbetstagare har rätt att byta arbetsskift med samtycke från den förman som arbetsgivaren utser.
2. Byten av arbetsskift av personlig anledning är enligt det ovanstående tillåtna.
3. För eventuella övertidstimmar som uppstår på grund av byte betalas inte övertidsersättning.
4. Byte av arbetsskift påverkar inte den timbaserade ackumuleringen vid ordinarie arbetstid eller arbetstidsbankens saldo
48. § Arbete utanför det egentliga arbetsområdet
1. För resa under arbetsskift betalas full lön. För den del som överskrider den ordinarie arbetstiden betalas lön, när det är fråga om en oavbruten resa på grund av ett sådant arbete som har avbrutit ett flyg. Dessutom betalas arbetstagaren en full ersättning för resekostnader och dagtraktamente i enlighet med det gällande resereglementet.
2. Arbetsgivaren strävar efter att ordna kommenderingsresor till utestationer under arbetstiden.
3. Om ett fel avbryter ett flyg, betalas den arbetstagare som skickats till att reparera felet en full ersättning för både res- och arbetstiden med vederbörliga övertidsersättningar, om resan görs oavbrutet.
4. Om arbetstagaren måste resa under sådan tid som enligt arbetstidsschemat är arbetstagarens lediga tid och kommenderingen inte omedelbart anknyter sig till flygverksamhet, betalas som ersättning för den tid som använts för resan grundlön. Lönen betalas dock för högst åtta timmar på en arbetsdag och 16 timmar på en ledig dag eller ges som en motsvarande ledighet. Till resetiden räknas fulla halvtimmar. Resetiden räknas inte som arbetstid.
5. Till tid som använts för resa räknas väntetider i avbruten resetid eller tid efter arbetstagarens arbetstid mellan arbetstiden och resetiden, om dessa är under fyra timmar.
6. Om arbetsgivaren skickar arbetstagaren till en tilläggsutbildning, betalas honom eller henne ersättning för extra resor med allmänna trafikmedel, och som ersättning för måltidskostnader betalas partiellt dagtraktamente. Kommenderingen ska då äga rum på stationeringsorten, och då betalas ingen ersättning för den enligt resereglemente.
7. När det är fråga om en sådan arbetskommendering utanför den fasta arbetsplatsen som enligt resereglementet inte ersätts, betalas arbetstagaren som ersättning för måltidskostnader partiellt dagtraktamente. Om arbetet med resorna tar mer än tio timmar, betalas dagtraktamente. Om arbetsgivaren ordnar måltid för arbetstagaren, betalas de ovan nämnda ersättningarna inte.
49. § Särskilda villkor för utsända arbetstagare (företag som producerar marktjänster)
1. Denna paragraf tillämpas på antingen uppgift under flyg eller uppgift som omedelbart anknyter sig till vändning av flyget.
2. Arbetsgivaren ger arbetstagaren utbildning för kommenderingsuppgiften. Arbetstagarna ges anvisningar och introduktion till kommenderingsplatsens verksamhetssätt och omständigheter.
3. Arbetstagaren utför utomlands alla mark- och passagerartjänstuppgifter som arbetsgivaren har bestämt.
4. I planering av arbetstiden beaktas bestämmelserna i arbetstidslagen och kollektivavtalet.
5. På kommenderingar som varar under två dygn kan arbetstiden avvikande från kollektivavtalet planeras vara mer än 14 timmar. Då betalas för oavbruten arbetstid som överskrider 14 timmar som tilläggsersättning
fr.o.m. 1.1.2019
10,01 euro per timme
6. Arbetstid som hör till flyg räknas börja en timme före avgångstiden enligt tidtabellen och upphöra en halv timme efter den faktiska ankomsttiden.
7. Arbetstagaren betalas flygersättning fr.o.m. 1.1.2019
– för ett flyg på under 8 timmar 51,64 euro
– för ett flyg på minst 8 timmar 104,35 euro.
8. Arbetstagaren betalas dagtraktamente och övernattningsersättning enligt arbetsgivarens resereglemente. Om kommenderingen anknyter sig till en charterflygoperation med arbetstagare från arbetsgivarens olika avdelningar, betalas arbetstagarnas dagtraktamente enligt samma grunder som till andra medresande arbetstagare.
9. Arbetsgivaren ordnar med resebiljetter, bokar hotellinkvartering och bekostar transporten mellan flygplatsen och inkvarteringsplatsen. Transporten sker i första hand med allmänna trafikmedel.
10. Resetid med anknytning till arbetstagarens uppgift räknas som arbetstid.
11. Arbetstagarens ersättning för helgarbete och skifttillägg betalas enligt kollektivavtalet. (För helgdag betalas enligt åtta timmar även om arbetet på kommenderingsplatsen inte varar åtta timmar.)
12. Arbetsgivaren meddelar kommenderingsuppgiften till arbetstagaren så tidigt som möjligt.
50. § Särskilda villkor för övergående och utsända arbetstagare i tekniskt arbete
Särskilda villkor för övergående och utsända arbetstagare i tekniskt arbete avtalas mellan den Luftfartsunionen rf:s fackavdelning som är verksam i området och arbetsgivaren.
51. § Långvariga kommenderingar
Om arbetstagaren kommenderas utomlands för över tre månader eller han eller hon permanent övergår till arbetsgivarens tjänst utomlands, hjälper arbetsgivaren med anskaffning av bostad. För en resa med anknytning till arbetskommendering betalas även för resetid full lön och den räknas som arbetstid.
52. § Arbetstidsbank
Med arbetstidsbank avses de frivillighetsbaserade arrangemang som införts på företagsnivå för att jämka samman arbets- och fritid, och i vilka arbetstid genom avtal kan sparas eller lånas ut samt kombineras.
Om grunderna för arbetstidsbankens funktion avtalas mellan arbetsgivaren och Luftfartsunionen rf:s fackavdelning i området.
53. § Utveckling av arbetstider
1. Mellan arbetsgivaren och Luftfartsunionen rf kan avtalas om utveckling av arbetstider på det sätt som avses i arbetstidslagen. Avtalet kan ingås på bestämd tid eller tills vidare. Avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid, om inte annat avtalats om uppsägningstiden. Ett avtal som avses här utgör en del av det gällande kollektivavtalet, som arbetsgivaren för sin del kan underställa Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf för godkännande.
2. Syftet med utveckling av arbetstider är bl.a. att utvidga användningen av genomsnittlig arbetstid.
3. Om övergång till den ovan avsedda arbetstiden avtalas mellan den Luftfartsunionen rf:s fackavdelning som är verksam i området och arbetsgivaren. Den kostnadsbesparing som uppstår av utvecklingen av arbetstider används för att öka användningsmöjligheterna för arbetstidsformen.
TILLÄMPNINGSANVISNING:
Med 53 § kan man komma överens om arbetstidsbestämmelser i kollektivavtalet.
6. KAPITEL | SEPARATA ERSÄTTNINGAR
54. § Flygpenning
Om arbetstagaren förordnas till en teknisk uppgift på ett flyg, betalas han eller hon ersättning som uppgår till
fr.o.m. 1.2.2019:
– 25,08 euro/timme
1.5.2020
1.6.2021
– 25,42 euro/timme
– 25,95 euro/timme
55. § Ersättning för språkkunskaper
För behärskning av det engelska, tyska, franska och ryska språket som bevisats på ett sätt som arbetsgivaren godkänt, betalas för varje språk enligt följande:
fr.o.m. 1.1.2019/företag som producerar tekniska tjänster:
– nöjaktiga kunskaper 29,08 euro/månad
– goda kunskaper 36,97 euro/månad
fr.o.m. 1.2.2019/företag som producerar tekniska tjänster:
– nöjaktiga kunskaper 29,08 euro/månad
– goda kunskaper 36,97 euro/månad
fr.o.m. 1.5.2020/företag som producerar tekniska tjänster:
– nöjaktiga kunskaper 29,47 euro/månad
– goda kunskaper 37,47 euro/månad
fr.o.m. 1.6.2021/företag som producerar tekniska tjänster:
– nöjaktiga kunskaper 30,09 euro/månad
– goda kunskaper 38,26 euro/månad
56. § Miljötillägg
1. Miljötillägg är
fr.o.m. 1.1.2019/företag som producerar tekniska tjänster: 57 cent per timme
fr.o.m. 01-02-2019/företag som producerar tekniska tjänster: 57 cent per timme
fr.o.m. 1.5.2020/företag som producerar tekniska tjänster 58 cent per timme
fr.o.m. 1.6.2021/företag som producerar tekniska tjänster 59 cent per timme
Ett separat miljötillägg betalas endast för sådant arbete som utförs tillfälligt och kommenderingsaktigt. Tillägget betalas endast för den tid som använts för arbetet. De lokala förhandlingsparterna upprätthåller en arbetsavdelningsspecifik förteckning över de uppgifter för vilka miljötillägg betalas.
2. Miljötillägget är för så kallat tankarbete 30 procent, för avisningsbesprutning 20 procent, för byte av 2-motor i DC-10 och MD-11 15 procent samt för vikariering för en tjänsteman 10 procent beräknat på den individuella grundlönen.
TOLKNINGSANVISNING:
Miljötillägget för avisningsbesprutning betalas till sprutare och förare enligt tiden av bundenhet vid arbetet för varje påbörjad full timme. För vikariering för en tjänsteman betalas miljötillägg endast för vikariat som varar ett helt arbetsskift.
57. § Vikarieersättning
När arbetstagaren vikarierar för en arbetstagare som hör till en högre lönegrupp, betalas honom eller henne ersättning för vikariat enligt lokalt avtal.
TOLKNINGSANVISNING:
Om arbetstagaren arbetar mer än tre månader på grund av en annan anledning än att han eller hon är semester- eller sjukvikarie eller därmed jämförbar arbetstagare, uppskjuts inte omvandling av tjänstemannens anställning till ordinarie i detta arbete utan grundad anledning.
58. § Vaccinationer och passärenden
Vaccinationer och passärenden som föranleds av utlandskommenderingar sköts på arbetsgivarens bekostnad.
59. § Flygförsäkring
Arbetsgivaren ser till att arbetstagaren under ett flyg som sker under en arbetsresa utöver en obligatorisk olycksfallsförsäkring är försäkrad för flygolycka så som det lokalt årligen avtalas före utgången av mars.
60. § Grupplivförsäkring
Arbetsgivaren tecknar en grupplivförsäkring enligt vad som har avtalats mellan centralorganisationerna.
61. § Statliga och kommunala förtroendeuppdrag
Arbetsgivaren betalar till en arbetstagare som är medlem i kommunfullmäktige eller - styrelsen eller i en valnämnd eller kommitté som har tillsatts enligt lagen inför statliga eller kommunala val ersättning för inkomstbortfall för ordinarie arbetstid till följd av nämnda organs möte. Ersättningen betalas så att arbetstagaren tillsammans med den ersättning för inkomstbortfall som kommunen betalar får fulla löneförmåner. Ersättningen betalas efter att arbetstagaren har lämnat arbetsgivaren en utredning över den ersättning för inkomstbortfall som kommunen betalar.
7. KAPITEL | LÖNEBERÄKNING OCH -BETALNING
62. § Timlön
Vid beräkning av ersättningar som beror på timlön används som divisor för timlönen talet
– 161, när den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per vecka
– 161 i periodarbete
– 148, när den ordinarie arbetstiden är 34,5 timmar per vecka (kontinuerligt treskiftsarbete).
fr.o.m. 1.1.2021:
Vid beräkning av ersättningar som beror på timlön används som divisor för timlönen talet
– 161, när den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per vecka
– 158 i periodarbete
– 148, när den ordinarie arbetstiden är 34,5 timmar per vecka (kontinuerligt treskiftsarbete).
63. § Beräkning av genomsnittlig timförtjänst (GTF)
Genomsnittlig timförtjänst (GTF) beräknas genom att arbetstagarens lön för arbetstid under varje kvartal divideras med antalet motsvarande arbetstimmar. Förhöjningar för utryckningsarbete och övertidsarbete beaktas inte vid beräkningen. Till lönen för arbetstid räknas separata tillägg för lördags- och helgaftonarbete, förhöjningar för söndagsarbete samt tillägg för kvälls- och nattarbete.
64. § Ersättningar och tillägg
Ersättningar och tillägg beräknas per lönebetalningsperiod och betalas senast i samband med den följande lönebetalningen efter beräkningsperioden.
65. § Ersättningar och tillägg i periodarbete
I periodarbete beräknas ersättningar och tillägg i tre veckors perioder och betalas enligt en lokalt avtalad tidtabell.
66. § Lönebetalning och redovisning av förbundsavgift
1. Löner betalas på de lönebetalningsdagar som allmänt iakttas i företaget. Om dessa infaller på en helgdag eller helgdagsafton betalas lönen föregående vardag.
2. Löner som utbetalas på arbetsplatsen betalas under arbetstid. De undertecknade förbunden rekommenderar att löner betalas via bank.
3. Arbetsgivaren innehåller med arbetstagarens fullmakt den förbundsavgift som Luftfartsunionen fastställt och redovisar förbundsavgifterna på ett bankkonto som Luftfartsunionen anvisat. Vid utgången av kalenderåret eller när anställningen upphör ges ett verifikat över förbundsavgiften för skattemyndigheterna.
8. KAPITEL | LÖNESYSTEM
67. § Sammansättning av lönen
Arbetstagarens lön består av följande delar:
– tabellön som bestäms utgående från bedömning av arbetshelhetens svårighetsgrad,
– erfarenhetstillägg som baserar sig på arbetserfarenhetens längd,
– individuell lönedel som baserar sig på yrkeskunnighet och bedömning av arbetssätt samt
– mångkunnighet som konstateras separat.
68. § Lönegrupper
1. Kollektivavtalets avtalsparter grupperar arbetena med hjälp av ett bedömningssystem, en parjämförelse med arbeten av samma typ/föregående arbete eller annat gemensamt överenskommet system, och de placeras i lönegrupper som bildats med jämna poängskalor.
2. En lönegrupperingsarbetsgrupp mellan avtalsparterna uppgör en förteckning över alla de arbeten som är i bruk i tillämpningsbranschen, specificerad efter lönegrupp. Arbetena ska specificeras med identifierbara beteckningar som beskriver arbetet.
3. På lönegrupperingsarbetsgruppens förslag fastställs och uppdateras förteckningen som en del av detta avtal.
69. § Nya arbeten
Om det i detta avtals tillämpningsområde uppstår sådana nya arbeten som inte har beaktats i detta kollektivavtal, ska man förhandla om dem separat enligt ordningen i kollektivavtalet.
70. § Lön för träningstid
1. Om arbetstagaren inte har genomgått en utomstående eller av arbetsgivaren ordnad utbildning som har blivit etablerad i arbetet, kan det i arbetsavtalet avtalas att honom eller henne för den så kallade träningstiden betalas uppgiftsrelaterad lön som är en lönegrupp mindre jämfört med en yrkesarbetare. Träningstiden kan vara högst två (2) år.
2. Detta slags anställningsförhållanden meddelas utan dröjsmål till arbetsavdelningens förtroendeman, och på begäran ges en utredning.
71. § Lönegrupper och grundtabellöner i företag som producerar tekniska tjänster
GRUNDTABELLÖNER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR TEKNISKA TJÄNSTER FR.O.M. 1.2.2019
Lönegrupp 1 | övre gräns 44 poäng | 1 693,40 € |
Lönegrupp 2 | 45–54 poäng | 1 762,49 € |
Lönegrupp 3 | 55-64 poäng | 1 839,83 € |
Lönegrupp 4 | 65-74 poäng | 1 933,67 € |
Lönegrupp 5** | 75-84 poäng | 2 040,93 € |
Lönegrupp 6** | 85-94 poäng | 2 155,39 € |
Lönegrupp 7** | 95-104 poäng | 2 288,42 € |
Lönegrupp 0 | 000-000 poäng | 2 423,51 € |
Lönegrupp 9** | 2 565,82 € | |
Lönegrupp 10** | 2 719,48 € | |
Lönegrupp 11** | 2 882,65 € |
GRUNDTABELLÖNER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR TEKNISKA TJÄNSTER FR.O.M. 1.5.2020
Lönegrupp 1 | övre gräns 44 poäng | 1 716,26 € |
Lönegrupp 2 | 45–54 poäng | 1 786,28 € |
Lönegrupp 3 | 55-64 poäng | 1 864,67 € |
Lönegrupp 4 | 65-74 poäng | 1 959,77 € |
Lönegrupp 5** | 75-84 poäng | 2 068,48 € |
Lönegrupp 6** | 85-94 poäng | 2 184,49 € |
Lönegrupp 7** | 95-104 poäng | 2 319,31 € |
Lönegrupp 0 | 000-000 poäng | 2 456,23 € |
Lönegrupp 9** | 2 600,46 € | |
Lönegrupp 10** | 2 756,19 € | |
Lönegrupp 11** | 2 921,57 € |
GRUNDTABELLÖNER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR TEKNISKA TJÄNSTER FR.O.M. 1.6.2021
Lönegrupp 1 | övre gräns 44 poäng | 1 752,30 € |
Lönegrupp 2 | 45–54 poäng | 1 823,79 € |
Lönegrupp 3 | 55-64 poäng | 1 903,83 € |
Lönegrupp 4 | 65-74 poäng | 2 000,93 € |
Lönegrupp 5** | 75-84 poäng | 2 111,92 € |
Lönegrupp 6** | 85-94 poäng | 2 230,36 € |
Lönegrupp 7** | 95-104 poäng | 2 368,02 € |
Lönegrupp 0 | 000-000 poäng | 2 507,81 € |
Lönegrupp 9** | 2 655,07 € | |
Lönegrupp 10** | 2 814,07 € | |
Lönegrupp 11** | 2 982,92 € |
*Arbetet varken beskrivs eller bedöms. Om att ta i bruk lönegrupperna 10–11 avtalas lokalt.
** Om arbetstagaren inte har avlagt en yrkesexamen som har blivit etablerad i arbetet och arbetstagarens arbetserfarenhet i uppgiften i fråga är under två år, kan det i arbetsavtalet avtalas att honom eller henne för den så kallade träningstiden betalas lön som är en lönegrupp mindre jämfört med en yrkesarbetare. En träningstid kan tillämpas endast i lönegrupperna 5–7. För arbetsgivare som avlagt yrkesexamen kan träningstiden vara högst ett år, om arbetstagaren inte har annan arbetserfarenhet som kan räknas till godo från tiden utanför avläggandet av examen.
72. § Lönegrupper och grundtabellöner i företag som producerar marktjänster
GRUNDTABELLÖNER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR MARKTJÄNSTER FR.O.M. 1.2.2019
Lönegrupp 4 | 65-74 poäng | 1 950,31 € |
Lönegrupp 5 | 75-84 poäng | 2 054,31 € |
Lönegrupp 6 | 85-94 poäng | 2 165,31 € |
Lönegrupp 7 | 95-104 poäng | 2 292,31 € |
Lönegrupp 0 | 000-000 poäng | 2 422,31 € |
Lönegrupp 9 | 2 560,31 € |
GRUNDTABELLÖNER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR MARKTJÄNSTER FR.O.M. 1.5.2020
Lönegrupp 4 | 65-74 poäng | 1 980,31 € |
Lönegrupp 5 | 75-84 poäng | 2 084,31 € |
Lönegrupp 6 | 85-94 poäng | 2 195,31 € |
Lönegrupp 7 | 95-104 poäng | 2 322,31 € |
Lönegrupp 0 | 000-000 poäng | 2 452,31 € |
Lönegrupp 9 | 2 590,31 € |
GRUNDTABELLÖNER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR MARKTJÄNSTER FR.O.M. 1.7.2021
Lönegrupp 4 | 65-74 poäng | 2 010,31 € |
Lönegrupp 5 | 75-84 poäng | 2 114,31 € |
Lönegrupp 6 | 85-94 poäng | 2 225,31 € |
Lönegrupp 7 | 95-104 poäng | 2 352,31 € |
Lönegrupp 0 | 000-000 poäng | 2 482,31 € |
Lönegrupp 9 | 2 620,31 € |
9. KAPITEL | KOMPETENS- OCH ERFARENHETSTILLÄGG
73. § Fastställande av kompetenstillägg i företag som producerar tekniska tjänster
1. Om systemet för fastställande av den individuella lönedelen enligt kapitel 10 är i bruk i arbetsgivarens område, betalas i lönegrupperna 1–11 kompetenstillägg enligt följande:
Efter 4 år | 5 % |
Efter 6 år | 9 % |
Efter 8 år | 12 % |
Efter 10 år | 15 % |
Efter 15 år | 17 % |
Efter 20 år | 18 % |
Efter 25 år | 19 % |
2. Om systemet för fastställande av den individuella lönedelen enligt kapitel 10 inte är i bruk i arbetsgivarens område, betalas kompetenstillägg enligt följande:
under 2 år 5 % | |
Efter 2 år | 11 % |
Efter 4 år | 18 % |
Efter 6 år | 21 % |
Efter 8 år | 27 % |
Efter 10 år | 34 % |
3. Det nya kompetenstillägget beräknas utgående från arbetstagarens tabellön och betalas till den aktuella individuella lönen. Kompetenstillägget betalas från och med början av den månad då tiden som berättigar till tillägget uppfylls.
4. Tilläggets storlek är procentskillnaden mellan kompetensåren beräknat på den gällande tabellönen. Skillnaden mellan lönen och kollektivavtalslönen påverkar inte förhöjningens storlek.
5. När tabellönen höjs beräknas tillägget på den förhöjda tabellönen.
§ 74 Fastställande av erfarenhetstillägg i företag som producerar marktjänster
1. Om systemet för fastställande av den individuella lönedelen enligt kapitel 10 är i bruk i arbetsgivarens område, betalas i lönegrupperna 1–9 erfarenhetstillägg enligt följande:
Efter 2 år | 3 % |
Efter 4 år | 6 % |
Efter 6 år | 9 % |
Efter 8 år | 12 % |
Efter 10 år | 15 % |
2. Om systemet för fastställande av den individuella lönedelen enligt kapitel 10 inte är i bruk i arbetsgivarens område, betalas erfarenhetstillägg enligt följande:
under 2 år 5 % | |
Efter 2 år | 11 % |
Efter 4 år | 18 % |
Efter 6 år | 21 % |
Efter 8 år | 27 % |
Efter 10 år | 34 % |
3. Det nya erfarenhetstillägget beräknas utgående från arbetstagarens tabellön och betalas till den aktuella individuella lönen. Erfarenhetstillägget betalas från och med början av den månad då tiden som berättigar till tillägget uppfylls.
4. Tilläggets storlek är procentskillnaden mellan kompetensåren beräknat på den gällande tabellönen. Skillnaden mellan lönen och kollektivavtalslönen påverkar inte förhöjningens storlek.
5. När tabellönen höjs beräknas tillägget på den förhöjda tabellönen.
75. § Intjäning av kompetens- och erfarenhetstid
1. Om anställningsförhållandet är nytt eller arbetstagaren övergår till ett nytt arbete i avtalsbranschen, fastställs hans eller hennes kompetens-/erfarenhetstid så snart som det i praktiken är möjligt.
2. Vid fastställande beaktas tidigare kompetens/erfarenhet i yrket, vilket betyder arbete som ungefär motsvarar arbetsbeskrivningen. Hela tjänstgöringstiden för samma arbetsgivare beaktas dock.
3. Kompetens/erfarenhet i yrket beaktas till fullo. Kompetens-/erfarenhetstiden kan sammanlagt högst vara femton år.
4. Om en tidigare arbetshelhet innehåller sådana arbetsdelar som betydligt påverkar behärskandet av arbetet, beaktas även detta. Tidigare kompetens/erfarenhet måste bevisas med ett arbetsintyg med specificerade arbetsuppgifter.
5. Kompetens/erfarenhetstiden förändras inte på grund av en ny bedömning i ett arbete vars svårighetsgrad har förändrats.
6. Bevärings- eller civiltjänstgöringstid, tid som använts för studie- och alterneringsledighet eller annan oavlönad ledighet samt vårdledighet beaktas inte vid beräkning av kompetens/erfarenhetstiden.
7. Specialutbildning inom branschen under beväringstiden eller kompetens/erfarenhet inom branschen som skaffats under civiltjänstgöringstiden beaktas dock från fall till fall.
8. I ett nytt anställningsförhållande fastställs kompetens/erfarenhetstiden av arbetsgivarens representant som är ansvarig för avtalsbranschen.
9. Om övergången till en ny arbetsgivarens tjänst har skett på det sätt som avses i § 19, gottgörs tjänstgöringstiden som intjänats inom tillämpningsområdet för detta avtal i sin helhet som kompetens-/erfarenhetstid.
10. KAPITEL | INDIVIDUELL LÖNEDEL
76. § Individuell lönedel
1. Den individuella lönedelen är sporrande och belönande. Den baserar sig på systematisk bedömning av arbetstagarens yrkeskunnighet och arbetssätt.
2. Parterna strävar genom utbildning och handledning efter att företag i första hand ska använda systemet för fastställande av den individuella lönedelen.
3. I personbedömningar iakttas de anvisningar som arbetsgivaren och huvudförtroendemannen har utarbetat.
77. § Grunderna och tidpunkten för fastställande
1. Den individuella lönedelen fastställs årligen utgående från yrkeskunnigheten och arbetssättet så att lönebetalningen kan genomföras utgående från bedömningen senast från början av den lönebetalningsperiod som börjar 1.12.
2. En ny arbetstagare bedöms senast följande år efter att anställningsförhållandet har börjat.
3. När arbetstagaren övergår till ett annat arbete inom avtalsbranschen, bedöms han eller hon senast inom fyra månader efter att det nya arbetet har börjat.
78. § Yrkeskunnighet
1. Som grund för bedömningen av yrkeskunnigheten används den uppgiftshelhet som avses med arbetsbeteckningen. Arbetsbeteckningen som sådan är inte avgörande med tanke på bedömningen.
2. Arbetsbeskrivningen har utarbetats över de uppgifter som kan identifieras i arbetet och som har antecknats i grundbeskrivning av arbetet. Det är ändamålsenligt att beskriva arbetet så att minst 2/3 av arbetstagarna dagligen utför de uppgifter som nämns i beskrivningen.
3. Arbetstagarens yrkeskunnighet bedöms enligt följande bedömningsskala: B – arbetstagaren klarar av sina uppgifter enligt allmänna krav
C – arbetstagarens prestation är bättre än allmänna krav
D – arbetstagarens prestation är berömlig D – arbetstagarens prestation är utmärkt.
4. Alla arbetstagare kan enligt detta bedömas på nivåerna B och C på bedömningsskalan. Placering på nivåerna D och E förutsätter en mer omfattande yrkeskunnighet.
5. Om det gemensamt avtalas eller en avtalspart kräver det, uppgörs för bedömningsnivåerna D och E genom lokala avtalsparters samarbete arbetsspecifika förfarandesätt, så kallade spelregler.
6. Lokala avtalsparter är i första hand arbetsavdelningens chef och arbetsavdelningens förtroendeman.
79. § Arbetssätt
1. I bedömningen av arbetssätt används som bedömningsgrund den uppgiftshelhet som ingår i arbetet och som har anvisats personen. Arbetssättet bedöms endast utgående från arbetstagarens initiativförmåga, punktlighet och noggrannhet.
Arbetets kvalitet och arbetstakten, vilka tidigare hörde till denna del, betraktas som en del av yrkeskunnigheten.
2. Varje faktor bedöms separat med hjälp av följande bedömningsskala: B – arbetstagaren klarar av sina uppgifter enligt allmänna krav
C – arbetstagarens prestation är bättre än allmänna krav D – arbetstagarens prestation är berömlig
D – arbetstagarens prestation är utmärkt.
3. Ett utvecklingssamtal ska alltid föras om arbetstagaren inte klarar av sina uppgifter enligt allmänna krav (punkt B).
80. § Bedömningssystem
1. Den individuella lönedelen, dvs. yrkeskunnighet och arbetssätt betraktas alltid som en helhet.
2. Yrkeskunnighet
B | C | D | E |
2 % | 4 % | 7 % | 10 % |
3. Arbetssätt
B | C | D | E |
1 % | 2 % | 3 % | 4 % |
81. § Den individuella lönedelens inverkan på lönen
Yrkesbeh ärskning | Arbetssätt | Den individu ella lönedele n | % |
A * | A * | A * | 0* |
B | B | B | 3 |
B | C | C | 4 |
B | D | D | 5 |
C | B | E | 5 |
B | E | F | 6 |
C | C | G | 6 |
C | D | H | 7 |
C | E | I | 8 |
D | B | J | 8 |
D | C | K | 9 |
D | D | L | 10 |
D | E | M | 11 |
E | B | N | 11 |
E | C | O | 12 |
E | D | P | 13 |
E | E | Q | 14 |
* Arbetstagaren har inte bedömts. | |||
82. § Utlämnande av uppgifter och bedömningssamtal
1. Om bedömningen förändras får arbetstagaren av sin chef en utredning över bedömningen av sin yrkeskunnighet och sitt arbetssätt i ett bedömningssamtal som ordnas i detta syfte. Bedömningen ges på begäran skriftligt.
2. Avtalsparterna i detta kollektivavtal rekommenderar ett arbetssätt där både bedömaren och den bedömda på förhand skriver ner sin syn på en blankett och därefter för ett utvecklingssamtal för att hitta en gemensam syn.
83. Avgörande av meningsskiljaktigheter i bedömningen
1. Bedömningssamtalet ska alltid föras, om någondera avtalsparten så kräver. Om en gemensam syn inte nås, förblir chefens bedömning i kraft. Då ger man på arbetstagarens begäran förtroendemannen de nödvändiga uppgifterna för att reda ut orsakerna till meningsskiljaktigheten och avgöra saken.
2. Det avgörande av meningsskiljaktigheter som avses i § 127 i detta avtal gäller endast förfarandefel som uppstått i bedömningen och särskilt då man handlar i strid med anvisningar om användningen av systemet eller då det är fråga om en bedömning som är i strid med de avtalade spelreglerna.
3. Arbetsgivarens representant som ansvarar för koordineringen av personbedömning ska ta hand om bedömningslinjen så att bedömningarna på olika avdelningar genomförs enligt samma principer och med samma värderingar. Syftet är att man endast bedömer de faktorer som har avtalats om genom avtal och spelregler.
4. Om arbetsgivarens representant som ansvarar för koordineringen upptäcker något som behöver rättas i bedömningslinjen, kan han eller hon ge instruktioner till den person som gjort felet och kräva att bedömningarna ska göras på nytt.
5. De ändringar som uppstår på detta sätt kräver ett nytt bedömningssamtal.
6. Faktorer som anknyter sig till koordineringen samt koordineringens inverkan och omfattning framställs förtroendemannen för kännedom.
7. Huvudförtroendemannen ges en utredning över de individuella lönedelarnas belopp kvartalsvis indelade enligt löne- och erfarenhets-/kompetenstilläggsgrupper samt halvårsvis arbetsavdelningsspecifikt indelade enligt lönegrupp.
84. Personbedömningarnas inverkan på lönesättning
Den första bedömningen av de två bedömningsfaktorerna görs som en så kallad kollektivavtalslönejämförelse. Skillnaden mellan situationen innan bedömningen och den första bedömningen höjer inte den individuella lönen övrigt än för den del som kollektivavtalslönen enligt beteckningar inte uppfylls.
85. Den tidigare bedömningen förändras
1. När arbetstagaren utför sitt arbete bättre än vad som konstaterats i en tidigare bedömning, höjs lönen med procentskillnaden mellan nivåerna beräknat på arbetets tabellön.
2. Om bedömningsnivån av yrkeskunnighet och arbetssätt sänks, uppstår ett skillnadsvärde i personens lön, vilket framtida förhöjningar ”äter”.
3. Bedömnings- och utvecklingssamtal ska föras, om man vid bedömningen inte kan konstatera att arbetssättet är på nivån B.
4. Vid bedömningen ska särskilt beaktas åldrandets inverkan på arbetstagarens arbete så att bedömningen inte på den grund sänks.
5. En lägre nivå som uppstått på grund av en ändring i grundarbete leder inte till att lönen sänks, utan ett skillnadsvärde som motsvarar sänkningen bestäms för arbetstagaren.
86. Utvecklingssamtal
1. Arbetsplatser ska utveckla sådana förfarandesätt som möjliggör utvecklingssamtal mellan arbetstagaren och chefen. Syftet med dem är att skapa arbetstagaren möjligheter att utveckla sig i sitt arbete och få ömsesidig respons för att utveckla samarbetet.
2. Utvecklingssamtalet kan även föras i samband med bedömningssamtalet, om så avtalas mellan arbetstagaren och chefen.
3. Utvecklingssamtalet ska emellertid på chefens initiativ alltid föras, när en faktor i personbedömningen sänks.
11. KAPITEL | MÅNGKUNNIGHET
87. Mångkunnighet
Mångkunnighet består av mångfärdighet och specialkunnande.
88. Mångfärdighet
1. I denna punkt konstateras arbetstagarens färdighet att utföra andra arbeten än dem som hör till hans eller hennes arbetsbeteckning.
2. Lokala avtalsparter vid konstaterandet av de användbara arbetena är i första hand arbetsavdelningens chef och förtroendeman.
3. Arbetstagarens mångfärdighet konstateras enligt följande skala: B – mångfärdighet identifieras inte
C – behärskande av ett annat arbete
D – behärskande av högst tre andra arbeten E – behärskande av flera andra arbeten
PROTOKOLLSANTECKNING:
Om arbeten som nämns i lönegruppförteckningen kombineras till ett arbete som ska bedömas, kan arbetstagarens mångfärdighet konstateras ha sänkts med högst en nivå. Lönen sänks då inte. Om nivån av mångfärdigheten senare förhöjs, genomförs en kollektivavtalslönejämförelse. Begränsningen som avses i denna protokollsanteckning har samma giltighetstid som kollektivavtalet.
89. Specialkunnande
1. Som specialkunnande konstateras kunskaper, färdigheter eller djupare sakkunskap som står till förfogande men inte nödvändigtvis är i dagligt bruk.
2. Lokala avtalsparter vid konstaterandet av det användbara specialkunnandet är i första hand arbetsavdelningens chef och förtroendeman.
3. Arbetstagarens specialkunnande konstateras enligt följande bedömningsskala: B – specialkunnande identifieras inte
C – en specialkunnandenivå
D – två specialkunnandenivåer
E – tre eller flera specialkunnandenivåer
90. Mångkunnighetens inverkan på lönesättning
1. Vid företag som producerar tekniska tjänster höjer mångkunnigheten den individuella lönen beräknat på grundtabellönen enligt följande:
Mångkunn ighet | Specialkunnande | |||
B | C | D | E | |
B | 0 % (B) | 1 % (C) | 2 % (D) | 3 % (E) |
C | 3 % (F) | 4 % (G) | 5 % (H) | 6 % (I) |
D | 6 % (J) | 7 % (K) | 8 % (L) | 9 % (M) |
E | 9 % (N) | 10 % (O)* | 11 % (P)* | 12 % (Q)* |
* När den nya tabellen träder i kraft granskas mångkunnighet och specialkunnande hos arbetstagare i grupperna O, P och Q. Ikraftträdandet av den nya procenten förutsätter att gällande kompetens som uppfyller med kriterierna för mångkunnighet och specialkunnande överensstämmer med grupperna O, P eller Q. Endast gällande kriterier för mångkunnighet och specialkunnande som arbetsgivaren tillämpar tas i beaktande.
Den ersättning för mångkunnighet som betalas till huvudförtroendemän och arbetarskyddsfullmäktigen är högst 9 procent om inte det separat fastställts att mångkunnigheten ligger på en högre nivå.
2. Vid företag som producerar marktjänster höjer mångkunnigheten den individuella lönen beräknat på grundtabellönen enligt följande:
Mångkunn ighet | Specialkunnande | |||
B | C | D | E | |
B | 0 % (B) | 1 % (C) | 2 % (D) | 3 % (E) |
C | 3 % (F) | 4 % (G) | 5 % (H) | 6 % (I) |
D | 6 % (J) | 7 % (K) | 8 % (L) | 9 % (M) |
E | 9 % (N) | 9 % (O) | 9 % (P) | 9 % (Q) |
3. Konstaterande av mångkunnighet beaktas i lönebetalningen från och med början av den lönebetalningsperiod då den är i Till arbetsgivaren bruk.
4. Lokalt avtalas hur ändringar som inverkar på lönen genomförs i praktiken.
5. När arbetstagaren konstateras ha en mer omfattande mångkunnighet än förut, höjs lönen på det sätt som framgår av tabellen.
6. Lönen sänks, om arbeten som antecknats i bedömningsblanketten inte längre står till arbetsgivarens förfogande eller om orsaken är en upprepad eller ogrundad vägran att utföra dessa arbeten eller om grunderna till yrkeskunskapen upphör att vara. Detta leder alltid till att lönen sänks. Arbetsgivarens representant konstaterar sänkningen i ett samtal med arbetstagaren. Lönen kan sänkas från och med början av den lönebetalningsperiod som följer efter konstaterandet.
12. KAPITEL | SEMESTER
91. Semester
1. Semester som intjänas under kvalifikationsåret beviljas enligt semesterlagen.
2. Om arbetstagarens anställningsförhållande före 31.3 oavbrutet varat minst 14 år och han eller hon under kvalifikationsåret har fulla 12 månader som berättigar till semester, förtjänar arbetstagaren tre vardagar semester för varje fullt semesterkvalifikationsmånad.
3. Arbetsgivaren får bevilja den del som överskrider 24 vardagar separat utanför semesterperioden.
4. När semesterns längd fastställs betraktas som likställda med arbetade dagar även de dagar under vilka arbetstagaren inte har kunnat utföra arbete på grund av resa som skett på arbetsgivarens order. Likaså anses likställd med arbetad tid även den tid för vilken befrielse har beviljats för deltagande i Luftfartsunionen rf:s representantmöte eller styrelsemöte. Likaså anses likställd med arbetad tid även den tid för vilken befrielse har beviljats för deltagande i Finlands Fackförbunds Centralorganisation, FFC rf:s representantmöte eller dess fullmäktigemöte. Arbetstagaren ska, när han eller hon ber om befrielse, förete en vederbörlig utredning om den tid han eller hon behöver för deltagandet i mötet.
5. Om arbetstagaren på grund av sjukdom eller annan orsak som inte beror på honom eller henne själv inte har kunnat utföra sitt arbete, men har återvänt till arbetet efter att hindret upphört att gälla, betraktas frånvarotiden som arbetad tid vid fastställande av semester. Som arbetad tid betraktas dock inte en längre tid än den för vilken han eller hon, då hindret gällde, fått full lön. Som arbetad tid betraktas dock minst den tid som stadgats i lag.
6. Semesterlön betalas per betalningsperiod, om arbetstagaren inte begär att den ska betalas före början av semestern eller en del av den, varvid man strävar efter att betala semesterlönen minst tre dagar innan semestern börjar. Den ovan nämnda begäran ska dock framställas arbetsgivaren senast när semestern eller delen av semester godkänns.
7. I periodarbete beaktas även ersättningar för helgarbete vid beräkningen av semesterlönen.
8. Om en semesterdel på minst sex vardagar i periodarbete slutar en lördag, ska den följande söndagen vara en ledig dag.
9. Om arbetstagaren deltar i en fackföreningsutbildning som avses i det allmänna avtalet mellan centralorganisationerna, innebär det upp till gränsen på en månad inte avdrag i fråga om semester-, pensions- eller andra därmed jämförbara förmåner.
92. Semesterpenning
1. Semesterpenningen är 50 procent av semesterlönen. Den betalas i sin helhet för sommarsemestern den 29.4 och för vintersemestern den 15.12 eller i samband med den lönebetalning som följer närmast därefter. Lokalt kan annat avtalas om betalningstidpunkten.
2. Arbetstagaren har inte rätt till semesterpenning, om han eller hon säger upp sig eller anställningsförhållandet upphör av en orsak som beror på honom eller henne själv och han eller hon inte återvänder till arbetet från semestern.
3. En arbetstagare som efter fullgjord värnplikt återgår till arbetet så som förutsätts i lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande (570/61) har även rätt att få semesterpenning för den semesterersättning som betalades när arbetstagaren inledde sin tjänstgöring. Denna andel av semesterpenningen betalas när arbetstagaren efter fullgjord värnplikt återvänder till arbetet.
4. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att byta semesterpenningen antingen helt eller delvis till avlönad ledighet så att antalet lediga dagar är hälften av antalet semesterdagar som motsvarar semesterpenningen.
TOLKNINGSANVISNING:
Om semesterpenningen byts ut mo ledighet, blir till exempel en semesterpenning för 24 semesterdagar 12 avlönade lediga arbetsdagar.
13. KAPITEL | SJUKDOMSTID OCH MODERSKAPSLEDIGHET
93. Lön för sjukdomstid
1. Om arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta och han eller hon inte uppsåtligen eller genom brottslig verksamhet, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande har ådragit sig sjukdomen eller olycksfallet, betalar arbetsgivaren honom eller henne lön för sjukdomstid. På begäran ska det verifieras med ett läkarintyg som åläggs och bekostas av arbetsgivaren.
2. Lön för sjukdomstid oavsett om sjukdomen eller olycksfallet återkommer och grunden ändras betalas under ett kalenderår till en arbetstagare med månadslön, om han eller hon oavbrutet varit i arbetsgivarens tjänst
- under ett år, för totalt högst fem veckor
- 1–5 år, för totalt högst sex veckor
- över 5 år, för totalt högst sex månader.
För en sjukdomstid som pågår utan avbrott över årsskiftet betalas dock inte lön för sjukdomstid för en längre tid än vad som redogjorts ovan enligt arbetsförhållandets oavbrutna längd. Om arbetstagaren återvänder till arbetet efter en sjukdomstid som pågått utan avbrott över årsskiftet, bevaras dock den kvarvarande delen av hans eller hennes rätt till lön för sjukdomstid per kalenderår.
3. Till en arbetstagare som varit i tjänst mindre än en månad betalas full lön från början av den andra av sådana sjukdomsdagar som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag och han eller hon hade varit i arbete. Lön betalas högst tills arbetsoförmågan fortsatt den tid efter vilken rätt till dagpenning enligt den lagstadgade sjukförsäkringen träder i kraft. Om arbetsoförmågan till följd av sjukdomen fortgår hela den ovan nämnda maximitiden, betalar arbetsgivaren lön även för väntedagarna.
4. Arbetstagaren har inte rätt till lön för sjukdomstid för en längre tid än
vad som bestämts ovan, även om sjukdomen eller olycksfallet återkommer under samma kalenderår eller fortsätter utan avbrott över årsskiftet. När arbetstagaren återvänt till sitt arbete efter att arbetsoförmågan utan avbrott fortsatt över årsskiftet, har han eller hon för tiden av arbetsoförmågan igen en ny, enligt tjänstgöringstidens längd bestämd rätt till lön för sjukdomstid, dvs. beräkningen börjar från början.
5. Lön betalas emellertid alltid under den väntetid som sjukförsäkringslagen avser.
6. Lön för sjukdomstid betalas utgående från den genomsnittliga timförtjänsten (GTF) för hela tiden av arbetsoförmåga, när en arbetsoförmåga på grund av samma sjukdom fortgår mer än 3 dygn. Om arbetsoförmågan varar 3 dygn eller mindre, betalas lönen utan GTF- tillägg.
7. Av lönen för sjukdomstiden avdras emellertid det belopp som arbetstagaren för samma tid får som dagpenning eller därmed jämförbar ersättning utgående från en försäkring som bekostats av arbetsgivaren.
8. För att minska sjukfrånvaron kan man lokalt avtala om att på arbetsplatsen införa den
s.k. metoden med egen anmälan. Ett tidsbundet avtal ingås skriftligen mellan huvudförtroendemannen och arbetsgivaren. Det lokala avtalet kan gälla frånvaro som pågår högst nio dygn. Metoden med egen anmälan tillämpas enbart på arbetstagarens egen sjukfrånvaro.
Utifrån det lokala avtalet betalas lön för tiden för arbetsoförmåga istället för punkt 6 på följande sätt:
- en dags egen anmälan, tre dygn utan GTF-tillägg
- två dagars egen anmälan, sex dygn utan GTF-tillägg
- tre dagars egen anmälan, nio dygn utan GTF-tillägg
Efter ovan avtalade tider räknas lönen för sjukdomstiden enligt den genomsnittliga timförtjänsten (GTF).
94. Lön för moderskapsledighet
När arbetstagaren på grund av graviditet och nedkomst är förhindrad att utföra arbete, betalar arbetsgivaren arbetstagaren lön för en tid på tre månader, om anställningsförhållandet oavbrutet fortgått minst ett år.
95. Sjukkassa
1. Lön för sjukdomstid och moderskapsledighet kan betalas genom en sjukkassa, om arbetsgivaren betalar kassan understödsavgift som motsvarar lönekostnader för den ovan avsedda sjukdoms- och nedkomststiden.
2. Systemet får inte sänka pension som baserar sig på lönen i enlighet med pensionsstiftelses regler.
14. KAPITEL | TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET
96. Tillfällig vårdledighet
1. När arbetstagarens barn eller ett annat barn som permanent bor i hans eller hennes hushåll och som inte har fyllt 10 år plötsligt insjuknar har arbetstagaren rätt till tillfällig vårdledighet på högst fyra arbetsdagar för att ordna vård för barnet eller vårda barnet. Barnets förälder som inte bor i samma hushåll med barnet har samma rätt. Personer som är berättigade till tillfällig vårdledighet får hålla tillfällig vårdledighet under samma kalenderperiod, men inte samtidigt.
2. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om tillfällig vårdledighet och dess uppskattade längd så snart som möjligt. Arbetstagaren ska på arbetsgivarens begäran lägga fram en trovärdig redogörelse om grunden för den tillfälliga vårdledigheten. För tiden av den tillfälliga vårdledigheten betalas arbetstagaren lön för sjukdomstid.
15. KAPITEL | HÄLSOKONTROLLER
97. Hälsokontroller
Nya arbetstagare genomgår en hälsokontroll senast under prövotiden.
98. Lagstadgade hälsokontroller
1. Arbetstagarens inkomst sänks inte för den tid som han eller hon går miste om på grund av lagstadgade eller av arbetsgivaren ordnade hälsokontroller eller på grund av resor i anslutning till kontrollerna.
2. Arbetsgivaren betalar nödvändiga resekostnader till en arbetstagare som skickats till dessa undersökningar eller till efterundersökningar samt betalar även dagtraktamente, om de genomförs på en annan ort. Ersättningar för resekostnader och dagtraktamente betalas enligt företagets gällande ersättningar för resekostnader.
99. Övriga hälsokontroller
1. Arbetstagarens inkomst sänks inte om det är fråga om ett sjukdoms- eller olycksfall och det är nödvändigt att snabbt genomgå en läkarundersökning. I övriga sjukdomsfall sänks inkomsten inte om man inte kan få en tid för läkarundersökning utanför arbetstiden inom en rimlig tid.
2. Laboratorie- och röntgenundersökningar som läkaren ordinerat likställs med övriga läkarundersökningar. Med dessa likställs även en läkarundersökning i syfte att fastställa vård för en tidigare konstaterad kronisk sjukdom.
16. KAPITEL | ARBETSRESOR
§ 100 Bestämmelser som gäller arrangemang för arbetsresor
1. Arbetsgivaren medverkar till att kollektivtrafik till och från flygplatser fungerar så flexibelt som möjligt med tanke på början och slut av arbetsskift.
2. Om kollektivtrafiken saknas och arbetsgivaren ordnar med transport, kan arbetsgivaren för den transport den ordnat med uppbära en ersättning enligt engångsbiljett i trafikministeriets gällande busstaxa.
3. Om arbetstagaren på arbetsgivarens uttryckliga önskan för arbetsresa använder sin egen bil, betalas honom eller henne kilometerersättning.
TOLKNINGSANVISNING:
Ersättningar betalas dock inte för resor som är under två kilometer långa.
Ersättningar betalas för resor som görs inom högst 20 km:s radie.
101. Arbetsresor nattetid
Arbetsgivaren ordnar och bekostar arbetsresorna nattetid, om arbetsskiftet
– börjar eller slutar efter klockan 23.00
– på en vardag börjar eller slutar klockan 06.00 eller tidigare
– på en helgdag börjar eller slutar klockan 07.00 eller tidigare.
102. Ersättning för användning av egen bil
Användning av egen bil, då den sker enligt de bestämmelser som gäller den, ersätts så som mellan centralorganisationerna har avtalats om resekostnader.
17. KAPITEL | ÖVRIGA BESTÄMMELSER
103. Ledigheter på bemärkelsedagar
För att beakta arbetstagare som varit länge i samma arbetsgivares tjänst beviljar arbetsgivaren följande avlönade ledigheter oberoende av om bemärkelsedagen nedan infaller på en ledig dag enligt arbetsskiftsförteckningen eller inte:
– en arbetstagare som varit i samma arbetsgivares tjänst i 20 år och fyller 50 beviljas en extra ledighet på två dagar.
– en arbetstagare som varit i samma arbetsgivares tjänst i 10 år och fyller 50 beviljas en extra ledighet på en dag.
– en arbetstagare som varit i samma arbetsgivares tjänst i 20 år och fyller 60 beviljas en extra ledighet på två dagar.
– en arbetstagare som varit i samma arbetsgivares tjänst i 10 år och fyller 60 beviljas en extra ledighet på en dag.
TOLKNINGSANVISNING:
Detta ersätter eventuella företagsspecifika praxis i fråga om bemärkelsedagar som tillämpas vid tidpunkten för undertecknande. Ledighet på bemärkelsedag flyttas till en senare tidpunkt, om den annars hade infallit under sjukdomstiden.
104. Förmåner enligt reglemente
1. Rättigheterna fastställs utgående från de gällande reglementena.
2. Om man gör ändringar i de reglementen som gäller i detta avtal avsedda arbetstagargrupper eller uppgör nya reglementen, reserveras Luftfartsunionen rf:s fackavdelning i den ifrågavarande arbetsgivarens område en månad för att ge sitt utlåtande.
105. Bestämmelser av bestående natur och reglementen
Om arbetsgivarens bestämmelser av bestående natur eller gällande reglementen har bestämmelser som är i strid med kollektivavtalet, iakttas kollektivavtalet.
106. Arbetskläder och uniform
1. Arbetsgivaren bekostar särskilda arbetskläder och tvättmedel på ett sätt som avtalas lokalt.
2. Arbetsgivaren bekostar den uniform som arbetsgivaren anvisat.
18. KAPITEL | FÖRTROENDEMÄN
107. Huvudförtroendeman
1. Arbetstagarna har rätt att välja en huvudförtroendeman. I val av huvudförtroendemannen och arbetsavdelningarnas förtroendemän iakttas val- och meddelandesätt enligt kap. 3 i det allmänna avtalet mellan centralorganisationerna.
2. Den befrielse från arbetet som huvudförtroendemannen behöver för att sköta sina uppdrag beaktas enligt följande tabell:
antalet arbetstagare som hör till avtalets tillämpningsområde | andelen av befrielse minst timmar/vecka |
under 50 | 4 timmar |
50–99 | 8 timmar |
100-199 | 16 timmar |
200-399 | 24 timmar |
minst 400 | helt |
3. Vid beräkning av befrielse av arbetet för en huvudförtroendeman som representerar arbetstagare på flera olika flygplatser, höjs andelen av befrielse på följande sätt:
Antalet arbetstagare på andra flygplatser än huvudförtroendemannens stationeringsplats multipliceras med koefficienten 2. Det resulterande talvärdet räknas ihop med antalet arbetstagare på huvudförtroendemannens stationeringsplats. Det antal arbetstagare som bildats på detta sätt = antalet representerade arbetstagare.
4. Befrielse från arbetet för en huvudförtroendeman som är delvis befriad från arbetet delas så att befrielsetimmarna är som enhetliga skift i arbetsskiftsförteckningen. Om förfarandet avtalas lokalt mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen.
5. Arbetsgivaren ska dock bevilja befrielse från arbetet för att sköta nödvändiga ärenden även under övrig tid som är lämplig med tanke på arbetet. Denna tid ingår i arbetstiden.
6. Huvudförtroendemannen har rätt att inom ramen för sin befrielse från arbetet avlägsna sig från arbetsplatsen, om skötseln av dennes uppgifter förutsätter detta.
108. § Vice huvudförtroendeman
1. Som vikarie för huvudförtroendemannen under frånvaro som varar över fem dagar fungerar vice huvudförtroendeman, som valts av arbetsavdelningarnas förtroendemän. Vice huvudförtroendemannen kan även väljas separat.
2. Detta avtal tillämpas på vice huvudförtroendemannen medan han eller hon vikarierar för huvudförtroendemannen.
109. § Arbetsområdenas förtroendemän
1. Enligt förslag av Luftfartsunionen rf:s fackavdelningar i arbetsgivarens område ska man under varje förtroendemannaperiod lokalt förhandla om för vilka arbetsområden en förtroendeman ska väljas.
2. Förtroendemannen ges befrielse från arbetet för möten som hålls under huvudförtroendemannens ledning. Fackavdelningarna och arbetsgivaren ska komma överens om en årlig kvot för mötestimmar. Denna tid liksom annan tid för befrielse från arbetet som avtalats mellan förtroendemannen och arbetsgivaren räknas som arbetstid.
110. § Förtroendemännens arbetstidsform
1. Arbetsgivaren strävar efter att med de förtroendemän som utför annat än dagarbete förhandla om en sådan arbetstidslösning som är vettigast med tanke på skötseln av uppdraget. Som faktorer beaktas antalet arbetstagare i olika arbetstidsformer och arbetsområdets omfattning.
2. I detta sammanhang ska utredas om det är möjligt att övergå till dagarbete eller en dagarbetsliknande arbetstidsform.
111. § Fastställande av inkomstnivån
1. En huvudförtroendeman som befriats från arbetet under regelbundet återkommande tider eller helt är berättigad att få den högsta lönen i den högsta lönegruppen för arbetstagare han eller hon representerar.
2. När inkomstfaktorernas inverkan på månadsinkomsten betraktas, används som granskningstidpunkt den period på ett halvt år som föregår verksamhetsperioden.
3. Förtroendemannens löneutveckling ska minst följa löneutvecklingen i hans eller hennes egentliga yrke. Tillägget till lönen som består av inkomstfaktorerna av halvåret före verksamhetsperioden höjs enligt allmänna förhöjningar.
TOLKNINGSANVISNING:
Om förtroendemannens arbetsrytm avviker från hans eller hennes egentliga arbetsuppgifts arbetsrytm, beaktas minst följande bestämmelser i kollektivavtalet:
– § 40 Skifttillägg
– § 41 Lördags- och helgaftonsarbete
– § 42 Arbete som utförs på söndagar och helgdagar
– § 57 Ersättning till vikarier
som tillägg som betalas varje månad. Tilläggets belopp fastställs som medeltalet av de nämnda paragrafernas lönehöjande belopp under den period på sex månader som föregår förtroendemannauppdraget. Efter detta höjs tillägget enligt allmänna förhöjningar.
112. § Separat ersättning
1. Huvudförtroendemän får separat ersättning enligt följande: Ersättningen, som justeras kalenderårsvis, bestäms genom att medeltalet av grundtimlönen till företagets arbetstagare under fjärde kvartal (4/4) multipliceras med en koefficient som finns i tabellen nedan = euro/månad.
antalet arbetstagare som hör till avtalets tillämpningsområde | koefficient för ersättninge n |
under 50 | 10 |
50–99 | 20 |
100-199 | 30 |
200-399 | 40 |
minst 400 | 60 |
2. Arbetsgivaren och Luftfartsunionen rf:s fackavdelningar som är verksamma i arbetstagarens område avtalar om separata ersättningar till arbetsavdelningarnas förtroendemän.
113. § Anställningsskydd
Förtroendemännens anställningsskydd har bestämts i det allmänna avtalet mellan TT och FFC. Utöver det iakttas följande förfarande:
Om arbetsgivaren överväger att häva huvudförtroendemannens eller ett arbetsområdes förtroendemans anställningsförhållande, ska arbetsgivaren utan onödigt dröjsmål meddela saken till arbetsgivarförbundet, som ska vidarebefordra ärendet till arbetarförbundet för kännedom. Förbunden utreder utan dröjsmål med de lokala parternas medverkan vilka orsaker, förhållanden och fakta som har gett upphov till problemet.
Efter att utredningsarbetet upphört förhandlar förbunden utan onödigt dröjsmål sinsemellan om meningsskiljaktigheten. Syftet med förhandlingarna är att nå ett gemensamt ställningstagande om de förutsättningar under vilka förtroendet mellan
förtroendemannen och arbetsgivaren som utgör grunden för anställningsförhållandet kunde återställas.
19. KAPITEL | ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE
114. § Arbetarskyddsfullmäktig
1. Arbetstagarna har rätt att bland sig välja en arbetarskyddsfullmäktig och två (2) vice fullmäktig.
2. På arbetsplatsen fastställs den tid som arbetarskyddsfullmäktigen behöver för att sköta sitt uppdrag. Tiden är regelbundet återkommande, eller den används helt till befrielse från arbetet. Som branschkoefficient vid fastställandet används talet 0,23.
3. Befrielse från arbetet för en arbetarskyddsfullmäktig som är delvis befriad från arbetet delas så att befrielsetimmarna är som enhetliga skift i arbetsskiftsförteckningen. Förfarandet avtalas lokalt mellan arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktigen.
4. Arbetsgivaren ska dock bevilja befrielse från arbetet för att sköta nödvändiga ärenden även under övrig tid som är lämplig med tanke på arbetet. Denna tid ingår i arbetstiden.
115. § Suppleant för fullmäktige
1. När arbetarskyddsfullmäktigen tillfälligt är förhindrad vikarierar vice fullmäktigen för honom eller henne, om lokalt inte annat har avtalats om vikariearrangemang.
2. Arbetsgivaren informeras skriftligt om vikariat.
3. Detta avtal tillämpas på vice fullmäktigen medan han eller hon vikarierar för arbetarskyddsfullmäktigen.
116. § Arbetarskyddsombud
1. Utöver valet av arbetarskyddsfullmäktig ska på framställan av fackavdelningar lokalt avtalas om till vilken avdelning eller enhet som motsvarar en avdelning ska väljas ett arbetarskyddsombud.
2. Arbetarskyddsombuden ges befrielse från arbetet för möten som hålls under arbetarskyddsfullmäktigens ledning.
3. Fackavdelningarna och arbetsgivaren ska komma överens om en årlig kvot för mötestimmar. Denna tid liksom annan tid för befrielse från arbetet som avtalats mellan arbetarskyddsombudet och arbetsgivaren räknas som
arbetstid.
117. § Arbetarskyddsfullmäktigs och -ombuds arbetstidsform
1. Arbetsgivaren strävar efter att med sådan arbetarskyddsperson som utför annat än dagarbete förhandla om en sådan arbetstidslösning som är vettigast med tanke på skötseln av uppdraget. Som faktorer beaktas antalet arbetstagare i olika arbetstidsformer och arbetsområdets omfattning.
2. I detta sammanhang ska utredas om det är möjligt att övergå till dagarbete eller en dagarbetsliknande arbetstidsform.
118. § Fastställande av inkomstnivån
1. En arbetarskyddsfullmäktig som befriats från arbetet under regelbundet återkommande tider eller helt är berättigad att få sin egen lönegrupps högsta lön.
2. När inkomstfaktorernas inverkan på månadsinkomsten betraktas, används som granskningstidpunkt den period på ett halvt år som föregår verksamhetsperioden.
3. Arbetarskyddsfullmäktigens och arbetarskyddsombudets löneutveckling ska minst följa löneutvecklingen i hans eller hennes egentliga yrke. Tillägget till lönen som består av inkomstfaktorerna av halvåret före verksamhetsperioden höjs enligt allmänna förhöjningar.
TOLKNINGSANVISNING:
Om arbetarskyddsfullmäktigens och arbetarskyddsombudets arbetsrytm avviker från hans eller hennes egentliga arbetsuppgifts arbetsrytm, beaktas minst följande bestämmelser i kollektivavtalet:
– § 40 Skifttillägg
– § 41 Lördags- och helgaftonsarbete
– § 42 Arbete som utförs på söndagar och helgdagar
– § 57 Ersättning till vikarier
som tillägg som betalas varje månad. Tilläggets belopp bestäms som medeltalet av de nämnda paragrafernas lönehöjande belopp under den period på sex månader som föregår arbetarskyddsfullmäktig- och arbetarskyddsombudsuppdraget. Efter detta höjs tillägget enligt allmänna förhöjningar.
119. § Separat ersättning
1. Arbetarskyddsfullmäktige får separat ersättning enligt följande: Ersättningen, som justeras kalenderårsvis, bestäms genom att medeltalet av grundtimlönen till företagets arbetstagare under fjärde kvartal (4/4) multipliceras med en koefficient som finns i tabellen nedan = euro/månad.
antalet arbetstagare som hör till avtalets tillämpningsområde | koefficient för ersättningen |
under 50 | 10 |
50–99 | 20 |
100-199 | 30 |
200-399 | 40 |
minst 400 | 60 |
2. Arbetsgivaren och Luftfartsunionen rf:s fackavdelningar som är verksamma i arbetstagarens område avtalar om separata ersättningar till arbetarskyddsombud.
120. § Anställningsskydd
Arbetarskyddsfullmäktigens anställningsskydd har bestämts i det allmänna avtalet mellan TT och FFC. För arbetarskyddsombudens del iakttas motsvarande bestämmelser som i det allmänna avtalet har avtalats om förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens individuella anställningsskydd. Utöver det iakttas följande förfarande:
Om arbetsgivaren överväger att häva arbetarskyddsfullmäktigens eller ett arbetarskyddsombuds anställningsförhållande, ska arbetsgivaren utan onödigt dröjsmål meddela saken till arbetsgivarförbundet, som ska vidarebefordra ärendet till arbetarförbundet för kännedom. Förbunden utreder utan dröjsmål med de lokala parternas medverkan vilka orsaker, förhållanden och fakta som har gett upphov till problemet.
Efter att utredningsarbetet upphört förhandlar förbunden utan onödigt dröjsmål sinsemellan om meningsskiljaktigheten. Syftet med förhandlingarna är att nå ett gemensamt ställningstagande om de förutsättningar under vilka förtroendet mellan arbetarskyddsfullmäktigen eller arbetarskyddsombudet och arbetsgivaren som utgör grunden för anställningsförhållandet kunde återställas.
20. KAPITEL | SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
121. § Besök på arbetsplatser
Luftfartsunionen rf:s tjänstemän har rätt att bekanta sig med förhållandena på arbetsplatser, efter att ha kommit överens om detta på förhand. Tjänstemännen besöker arbetsplatsen tillsammans med arbetsgivarens representant och en förtroendeman som representerar arbetstagarna.
122. § Rätt att hålla möten
Luftfartsunionen rf:s fackavdelning eller dess arbetsplatsavdelning har möjlighet att utanför arbetstiden (före arbetstidens början, under måltidspausen eller omedelbart efter arbetstidens slut samt, genom en separat överenskommelse, under den tid som infaller under veckovilan) ordna möten kring frågor angående anställningsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar:
a. En överenskommelse med arbetsgivaren ska, såvitt möjligt, ingås tre dagar innan det planerade mötet ordnas på arbetsplatsen eller på ett annat ställe som avses i detta avtal.
b. Arbetsgivaren anvisar en mötesplats som är belägen antingen på arbetsplatsen eller i närheten av arbetsplatsen, som är i arbetsgivarens besittning och som är lämplig för ändamålet. Om en sådan plats inte finns, förhandlas om platsen för att hitta en lösning. Vid valet av mötesplats beaktas bl.a. att bestämmelserna om arbetssäkerhet, arbetshygien och brandsäkerhet kan iakttas och att mötet inte stör affärs- eller produktionsverksamhet.
c. Organisationen och arrangörerna som har reserverat möteslokalen ansvarar för förloppet av mötet och ordningen under det och för ordning och reda i möteslokalen. Organisationens förtroendepersoner ska vara närvarande i mötet.
d. Mötesarrangörerna har rätt att kalla till mötet representanter för fackavdelningen, Luftfartsunionen rf eller Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf.
123. § Arbete under strejk
1. Om en arbetstvist uppstår mellan arbetsgivaren och någon annan arbetstagargrupp, ska en sådan arbetstagare som avses i detta avtal på sedvanligt sätt utföra de uppgifter som enligt hans eller hennes arbete reguljärt hör till honom eller henne, samt utföra uppgifter som han eller hon på grund av en lag eller en förordning är skyldig att utföra, samt delta i skyddsarbete.
2. Om det uppstår oenigheter om huruvida någon uppgift enligt det ovanstående måste utföras, förhandlas om ärendet med den vederbörande förtroendemannen.
124. § Tidigare beviljade förmåner
Om en arbetstagare tidigare beviljats bättre förmåner och rättigheter i sådana ärenden som nämns i detta avtal, ska de iakttas.
125. § Lokala och övriga förhandlingar och avtal
1. Parterna förbinder sig att bidra till att överenskommelser nås när det enligt kollektivavtalet eller dess bilagor förutsätts att något ärende ska avtalas lokalt eller i övrigt.
2. Bolagsspecifikt utarbetas en separat sammanställning av lokala avtal. Den lokala avtalsparten som representerar arbetstagarna lämnar arbetsgivaren ett förslag för de avtal som ska finnas i sammanställningen.
126. § Lokala avtal i exceptionella situationer (överlevnadsklausul)
1. En arbetsgivare och Luftfartsunionen rf:s fackavdelningar som är verksamma i området kan ingå ett tidsbundet avtal för att trygga arbetsplatser och företagets verksamhet när företaget hamnar i exceptionella ekonomiska svårigheter.
2. I det tidsbundna lokala avtalet skrivs de bestämmelser in som avviker från bestämmelserna i kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster eller de företagsspecifika bestämmelser som ersätter kollektivavtalsbestämmelserna. Om tidsbundna avvikande arbetstidsarrangemang avtalas mellan antingen huvudförtroendemannen eller Luftfartsunionen rf:s fackavdelningar och arbetsgivaren.
3. Avtalet förutsätter Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s och Luftfartsunionen rf:s godkännande och är en del av kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster.
21. KAPITEL | FÖRHANDLINGSORDNING OCH SKILJEFÖRFARANDE
127. § Avgörande av meningsskiljaktigheter
1. Om meningsskiljaktigheter som berör tolkningen av eller brott mot detta avtal ska först förhandlas mellan arbetsgivaren och den berörda arbetstagaren eller förtroendemannen. Om enighet inte nås, förhandlas om meningsskiljaktigheter mellan huvudförtroendemannen och arbetsgivaren.
2. Om någondera parten föreslår lokala förhandlingar i ovan avsedda fall, ska dessa inledas så snart som möjligt, men senast inom två veckor från det att förslaget lades fram. Förhandlingarna förs med undvikande av onödigt dröjsmål. Tidpunkten för följande förhandling avtalas under förhandlingarna.
3. Vid lokala förhandlingar ska skriftliga promemorior göras upp om inte parterna avtalar om något annat. Båda parterna undertecknar promemoriorna. Promemoriorna nämner föremålet för meningsskiljaktigheten samt parternas motiverade ståndpunkter. Promemoriorna görs upp senast inom två veckor efter det att förhandlingarna upphörde.
4. Om enighet inte nås i förhandlingarna, överförs ärendet till förbunden för behandling. Båda förbunden kan överföra ärendet till arbetsdomstolen för avgörande. Om förbunden så avtalar, kan ärendet även överföras till avgörande i skiljeförfarande.
5. Om en av parterna vill överföra ärendet till avgörande i skiljeförfarande, ska detta utan dröjsmål meddelas motparten, som i sin tur ska meddela om den godkänner skiljeförfarandet eller inte så snart som möjligt, men senast två dagar efter att ha fått meddelandet.
128. § Skiljemannaförfarande
1. Skiljemän väljs av Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf och Luftfartsunionen rf för ett kalenderår i sänder. Bådadera väljer två skiljemän och behövligt antal suppleanter för dem. Skiljeman kan även vara en sådan person som enligt 10 § i lagen om skiljemannaförfarande kunde förklaras jävig.
2. Skiljemännen väljer för ett år i sänder en ordförande som ska vara en lagfaren, opartisk person. Om skiljemännen inte enas om ordförande, tillsätts ordföranden på vardera avtalspartens begäran av riksförlikningsmannen i arbetskonflikter.
3. Båda parterna kan komplettera medlemmarna i skiljedomstolen. Vid avgörande av ärenden som behandlas ska man sträva efter att beakta den företagsspecifika specialsakkunskap som står till förfogande.
4. Kostnaderna för skiljemän fördelas lika mellan Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf och Luftfartsunionen rf, såvida inte skiljemännen annorlunda bestämmer.
5. I övrigt iakttas bestämmelserna i lagen om skiljemannaförfarande.
22. KAPITEL | GILTIGHET
129. § Avtalets giltighetstid
1. Detta avtal gäller fr.o.m. den 17 mars 2020 t.o.m. den 15 mars 2022. Efter det fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder, om det inte av någondera parten skriftligen sägs upp senast två månader innan det löper ut.
2. Om avtalet sägs upp, är avtalsparterna skyldiga att när uppsägningen skett utan dröjsmål påbörja förhandlingar för att åstadkomma ett nytt avtal. Under förhandlingarna gäller bestämmelserna i detta kollektivavtal fram till att ett nytt kollektivavtal har ingåtts eller avtalsförhandlingarna avslutats.
3. Detta avtal har gjorts upp i två likalydande exemplar, ett för varje avtalspart.
Helsingfors den 19 mars 2020
ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA RF
LUFTFARTSUNIONEN rf
BILAGA 1 | LÖNEGRUPPERING
1. § Lönegruppering, bedömda arbeten
Nr | arbete | arbetsgivare | avdelning eller område |
Lönegrupp 2 | |||
9 | bilförare | Finnair Abp | inköp |
110 | handboksansvarig | Finnair Abp | underhåll av flygplan |
Lönegrupp 3 | |||
29 | rengörare av markutrustning | ABB Oy, verkstad för markutrustning | transportmateriel |
19, 84, 113 | avdelningsskrivare | Finnair Abp | underhåll av flygplan, utrustningsverkstad och flygplansverkstad |
Lönegrupp 4 | |||
104 | bilförare | Finnair Abp | spedition |
71 | catering-lastare | Finnair Catering Oy | |
50, 57, 74 | catering-lagerarbetare | Finnair Catering Oy | kök, tax free och distribution |
107 | speditionsarbetare | Finnair Abp | spedition |
77 | servicemontör | Finnair Abp | underhåll av flygplan |
22 | materielhanterare | Finnair Catering Oy | besticksrengöring |
32, 33 | köksbiträde | Finnair Catering Oy | kallt och varmt kök |
111 | kosmetikaförsäljare | Finnair Catering Oy | |
72 | förare-lastare | Finnair Catering Oy | lastning |
16 | lastare | Northport Ab | inrikes stationer, skildrad OUL |
122 | kvalitetssäkrare | Finnair Catering Oy | |
116 | hittegodstjänsteman | Northport Ab | flygplatstjänst |
42, 43, 105 | packare | Finnair Catering Oy | försäljnings-, brick- och inflightpackeri |
21 | packeriorganisatör | Finnair Catering Oy | |
118 | stödperson i förpackningsprocess | Finnair Catering Oy | försäljningspackeri |
53 | lastbilsförare | Finnair Cargo Oy | |
108 | rampfordonsförare | Northport Ab | flygplatstjänst |
88 | matsalsskötare | Finnair Catering Oy | personalmatsal |
59 | tax free-försäljare | Finnair Catering Oy | tax free shop / HEL |
112 | verktygsmontör | Finnair Abp | flygplansverkstad |
98 | lager- och transportarbetare | Finnair Abp | tekniska lager |
109 | lagerförvaltare | Northport Ab | center för markutrustning |
79 | ansvarig för bolagspost | Northport Ab | |
Lönegrupp 5 | |||
92 | bagagehanterare | Swissport Finland Oy | bagagebehandling |
24 | övervakare på flygplatsnivå | Northport Ab | |
115 | catering-lagerförman | Finnair Catering Oy | kök |
80 | dietkock | Finnair Catering Oy | |
67 | speciallastare | Finnair Catering Oy | lastning |
114 | finndeco-tjänsteman | Northport Ab | fido-stödgrupp |
52 | gateway-tjänsteman | Northport Ab | porttjänster |
44 | kock | Finnair Catering Oy | kök |
103 | kallskänka | Finnair Catering Oy | kök |
129 | LB | SAS Ground Services Finland Ab | |
73 | expeditör | Finnair Catering Oy | expedition |
3 | flygplanstapetserare | Finnair Abp | underhåll i passagerarutrymme |
78 rev. | marktransportövervakare | Northport Ab | marktransporter |
106 | övervakare av bagagetrafiken | Northport Ab | bagagebehandling |
89 rev. | passagerarservicetjänsteman | Northport Ab | lounger |
35 | passagerarincheckningstjänste man | Northport Ab | |
1 | fraktskrivare | Finnair Cargo Oy | |
87 | frakttjänsteman | Finnair Cargo Oy | planering av flygning |
17 rev. | ramp-man | Northport Ab | lastning |
83 | ramp-vattenserviceman | Northport Ab | |
126 | sorting/loading | SAS Ground Services Finland Ab | bagagehantering |
100 | lagerarbetare | Finnair Abp | kontinuerligt 3-skift |
Lönegrupp 6 | |||
128 | aircraft servicing | SAS Ground Services Finland Ab | |
119 | montör | Finnair Abp | underhåll av flygplan |
124 | gate service agent | Finnair Ground Customer Services | kundtjänst |
2 rev. | specialfordonsförare | Finnair Abp | flyttning och bogsering |
4 | ordningsman | Suomen Transval Oy | frakt |
130 | avisare | AntiDe Icing ADI Oy | jämfört med nr 119 |
117 | ramphanteringstjänsteman | Northport Ab | rampövervakning |
15 | lastningsförman | Northport Ab | skildrat OUL |
20 | fastighetsmaskinist | Finnair Catering Oy | underhåll |
36 | flygplansmontör | Finnair Abp | underhåll i passagerarutrymme |
94, 95, 102 | trafiktjänsteman | Northport Ab | skildrat OUL och KUO |
25 | tjänsteman, avgångsport | Northport Ab | porttjänster |
28 | markutrustningsmontör | ABB Oy | verkstad för markutrustn. bogserad utrustning |
11 | ytbehandlare | Finnair Abp | |
8 | fraktsökningstjänsteman | Finnair Cargo Oy | |
56 | fraktchef | Finnair Cargo Oy | |
70 | fraktarbetare | Suomen Transval Oy | |
86 | frakttjänsteman | Finnair Cargo Oy | asp. och backoffice FTCO |
13 | frakttjänsteman | Finnair Cargo Oy | skildrat OUL |
46 | rampserviceman | Northport Ab | |
66 | tjänsteman, ankomstservice | Northport Ab | |
B1 | mottagningsgranskare | Blue1 | |
Lönegrupp 7 | |||
91 rev. | bagagechef | Northport Ab | bagagebehandling |
48, 90 | avionikmontör | Finnair Abp | underhåll av flygplan och flygplansverkstad |
6 | elektronikmontör | Finnair Facilities Management Oy | elanläggning |
96 | elektronikmontör | Finnair Abp | flygelektronikverkstad |
97 | svetsare | Finnair Abp | reparation av motordelar |
60 | kompositmontör | Finnair Abp | strukturverkstad |
85 | maskinist | Finnair Abp | maskinbearbetning |
45, 49 | utrustningsmontör | Finnair Abp | hydraulik och landningsställ |
63, 69 | flygplansmontör | Finnair Abp | flygplansarbete och partiellt typgodkännande |
76 | flygplanselektronikmontör | Finnair Abp underhåll av flygplan | |
34 | montör av flygplansapparatur | Finnair Abp | strukturverkstad |
37, 38, 68 | flygplansplåtslagare | Finnair Abp | i olika hallmiljöer |
127 | loadmaster | SAS Ground Services Finland Ab | lastning/bagagehantering |
7 | vvs-montör | Finnair Facilities Management Oy | fastighetsservice |
30 | markutrustningsmontör | ABB Oy | verkstad för markutrustning tung materiel |
65 | målare | Finnair Abp | flygplansmålning |
5 | mätinstrumentmekaniker | Finnair Abp | kalibrering av mätinstrument |
26, 31 | mätarmontör | Finnair Abp | kraft och elmekanisk |
99, 101 | motormontör | Finnair Abp | motorarbete och materialteknik |
18 rev. | rampförman | Northport Ab | |
93 | rampövervakare | Northport Ab | |
131 | service agent | Finnair Ground Customer Services | kundtjänst |
61 | simulatorservicemekaniker | Finnair Abp | simulatorunderhåll |
62 | simulatorhydraulmekaniker | Finnair Abp | simulatorunderhåll |
40 | elmontör | Finnair Abp | avionik |
51 | elmontör | Finnair Facilities Management Oy | elanläggning |
47 | verktygsmaskinsmekaniker | Finnair Abp | maskinbearbetning |
81 | ansvarig tjänsteman | Northport Ab | skildrat TKU |
Lönegrupp 8 | |||
12, 39, 64, 75, 82 | flygplansmekaniker | Finnair Abp | skildrat OUL, regional, flygplansreparation, underhåll av flygplan, TRE skildrat OUL |
14 | chefstjänsteman | Northport Ab | |
58 | fraktövervakare | Finnair Cargo Oy | |
Lönegrupp 9 | |||
125 | flygplansmekaniker | Finnair Abp | underhåll av flygplan/arbetar som övergående mekaniker |
§ 2 Lönegruppering, arbetsbeskrivning jämfört parvis med liknande arbeten
Nr | arbete | arbetsgivare | avdelning eller område |
Lönegrupp 3 | |||
S1 | lagerarbetare | Blue1 Ab | |
Lönegrupp 5 | |||
S3 | lounge-tjänsteman | SAS Ground Services Finland Ab | |
S4 | incheckningstjänsteman | SAS Ground Services Finland Ab | |
S5 | service center-tjänsteman | SAS Ground Services Finland Ab | |
Lönegrupp 6 | |||
S6 | underhållsövervakare | SAS Ground Services Finland Ab | |
S7 | trafiktjänsteman | SAS Ground Services Finland Ab | inrikes stationer |
S8 | biljettförsäljningstjänsteman | SAS Ground Services Finland Ab | |
S9 | tjänsteman, avgångsport | SAS Ground Services Finland Ab | |
S18 | fraktarbetare | Swissport Finland Oy | |
S19 | frakttjänsteman | Swissport Finland Oy | |
S10 | tjänsteman, ankomstservice | SAS Ground Services Finland Ab | |
S11 | ansvarig tjänsteman, avgångsport | SAS Ground Services Finland Ab | |
Lönegrupp 7 | |||
S12 | ramphanteringstjänsteman | SAS Ground Services Finland Ab | |
S13 | chefstjänsteman | SAS Ground Services Finland Ab | HS, KP, KS, LO/HEL |
S14 | ansvarig tjänsteman | SAS Ground Services Finland Ab | inrikes stationer |
S17 | rampagent | Northport Ab | |
Lönegrupp 8 | ||
S15 | flygtrafikövervakare | SAS Ground Services Finland Ab |
Lönegrupp 9 | ||
S16 | flygplansmekaniker | Blue1 Ab |
3 § Lönegruppering – helhet som är mer krävande än grundarbete
(ökade svårighetsfaktorer konstaterats genom parjämförelse med föregående arbete)
Nr | arbete | arbetsgivare | avdelning eller område |
Lönegrupp 4 | |||
P6 | catering-anställd | Finnair Kitchen | |
Lönegrupp 5 | |||
P5 | förare-lastare | Finnair Kitchen Oy | lastning (xxxxxxxxxx xxxxxx 00) |
Lönegrupp 8 | |||
P1 | avionikmekaniker | Finnair Abp | (grundarbete 48, 90) avionikmontör |
P4 | rampagent | Swissport Finland Oy | (18) |
P7 | bagagechef | Swissport Finland Oy | (föregående arbete 91 rev.) |
P8 | rampförman | Swissport Finland Oy | (föregående arbete 18 rev.) |
Lönegrupp 9 | |||
P3 | Lead Agent | Finnair Abp | |
§ 4 Lönegruppering, arbetet har inte beskrivits/bedömts (likställning med arbete på samma nivå)
Nr | arbete | arbetsgivaren och likställning | avdelning eller område |
Lönegrupp 3 | |||
E1 | putsare | Finnair Abp | strukturverkstad (likställning 29) |
Lönegrupp 4 | |||
E2 | butikföreståndare | Finnair Catering Oy | tax free (likställning 59) |
E8 | smältnings/skyddsarbetare | ||
E13 | Lounge-tjänsteman | Swissport Finland Oy | |
Lönegrupp 5 | |||
E6 | flygplatsbiträde | (likställning 89) | |
E7 | crewbussförare | ||
E14 | Quality Controller | Finnair Kitchen | |
Lönegrupp 6 | |||
E3 | cateringchef | Finnair Catering Oy | (likställning 115) |
E5 | skiftchef | Finnair Cargo Oy | frakt/utestationer (likställning 56) |
E11 | Passagerarservicetjänsteman | Swissport Finland Oy | |
Lönegrupp 7 | |||
E4 | rampagentschef | Northport Ab | (likställning 18) |
E 12 | Pax Teamleader | Swissport Finland Oy | |
Lönegrupp 9 | |||
E15 | Ramp Flight Coordinator | Swissport Finland Oy | |
Lönegrupp 10 | ||
E9 | Lead Engineer | Finnair Technical Services Oy |
Lönegrupp 11 | ||
E10 | Senior Lead Engineer | Finnair Technical Services Oy |
AVTAL MELLAN CENTRALORGANISATIONER
1. Kapitel | Allmänna bestämmelser
1.1 Utgångspunkter
Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund (TT) och Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC strävar båda själva och bland sina egna medlemmar och på arbetsplatser främja förhandlingsförhållandena och avtalsverksamheten på arbetsplatser och påverka trepartsberedningen i samhälleliga beslut.
Parterna strävar efter att utveckla dessa mål genom att utnyttja olika former av samarbete och för sin del övervaka avtal som ingåtts.
1.2 Grundrättigheter
Föreningsfriheten som hör till medborgarnas grundrättigheter är oantastbar. Detta gäller såväl arbetsgivare som arbetstagare. Arbetstagarna har rätt att grunda och verka i fackföreningsorganisationer och får av denna anledning inte sägas upp eller diskrimineras i arbetet. Företagens personal har rätt att välja representanter som ska företräda dem i ärenden som behandlas inom företagen. Rätten att välja representanter och deras rättigheter och skyldigheter finns definierade i lagar och i detta och i övriga avtal. Den individuella arbetstagarens säkerhet och hälsa, rätt till icke-diskriminering och jämlikt bemötande bildar utgångspunkten för avtalsbestämmelserna.
1.3 Direktionsrätt
Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare och bestämma över ledningen av arbetet.
1.4 Förhandlingar mellan parter och begäran om utlåtanden
Då TT eller FFC föreslår arbetsmarknadsförhandlingar ska dessa i mån av möjlighet inledas utan dröjsmål. Organisationerna bidrar till att branschspecifika kollektivavtal utarbetas i den ordning som stadgats.
Medlemsorganisationerna kan tillsammans be TT och FFC om utlåtande angående tolkningen av avtalen.
De representanter som kollektivavtalsparterna har utsett har, efter särskild överenskommelse med arbetsgivaren, rätt att besöka och bekanta sig med arbetsförhållanden på de arbetsplatser där de medlemmar som representanterna företräder arbetar.
1.5 Förhandsmeddelande om arbetskonflikter
Innan politiska eller solidariska arbetsstridsåtgärder vidtas ska riksförlikningsmannen och det vederbörliga arbetsgivar- eller arbetstagarförbundet underrättas i mån av möjlighet minst fyra dagar innan. Meddelandet ska innehålla uppgifter om orsaken till den planerade arbetskonflikten, tidpunkten då den inleds och dess omfattning.
1.6 Tillämpningsområde
Detta avtal tillämpas i Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbunds medlemsföreningar med beaktande av nedan angivna begränsningar. Med arbetsplats avses i detta avtal en produktionsenhet hos ett av Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbunds medlemsföretag eller en motsvarande verksamhetsenhet.
1.7 Organisations- o.d. förändringar
När arbetsplatsens verksamhet väsentligt dras in, utvidgas eller på grund av överlåtelse av rörelse, fusionering, bolagisering eller därmed jämförbara väsentliga organisationsändringar omvandlas samarbetsorganisationen så att den i enlighet med principerna i detta avtal motsvarar arbetsplatsens förändrade storlek och struktur.
1.8 Laghänvisningar
I den mån man i detta avtal inte avtalat annat, iakttas lagen om samarbete inom företag (725/78) samt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden (131/73) och förordningen om tillsynen över arbetarskyddet (954/73) som inte utgör en del av detta avtal.
2. KAPITEL | SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSER
2.1 Utvecklingsverksamhet
Arbetstagarna och deras representanter ska i enlighet med principerna i detta avtal kunna delta i utvecklingen av arbetsorganisationer, teknologi, arbetsförhållanden och arbetsuppgifter och i genomförandet av ändringar.
Utvecklingsverksamheten och den tillämpning av ny teknologi som eventuellt ingår i verksamheten ska fungera för att förbättra meningsfullt, växlande och utvecklande arbetsinnehåll och produktivitet. På så sätt skapas arbetstagaren möjlighet till att utveckla sig i sitt arbete och öka sina färdigheter till nya arbetsuppgifter.
De åtgärder som vidtas får inte leda till en sådan ökning i den totala belastningen att den medför risk för arbetstagarens hälsa eller säkerhet.
Den utveckling som sker i produktiviteten, produktionen och personalen följs upp med lämpliga intervaller i samarbete på arbetsplatsen. Om behövliga uppföljningssystem och indikatorer avtalas lokalt.
2.2 Genomförande av samarbete
Samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna kan ske i en delegation av permanent karaktär, i projektgrupper som bildas för att genomföra utvecklingsprojekt eller i förhandlingar mellan arbetsgivaren och personalen. I en projektgrupp som bildas för att fullfölja ett utvecklingsobjekt ska företaget och dess arbetstagare vara jämlikt representerade. Arbetstagarna utser sina representanter i första hand bland arbetstagarna i den enhet där utvecklingen ska genomföras.
Om inte annat avtalas ska på företaget eller en del av det tillsättas en förhandlingsdelegation enligt samarbetslagen när antalet personal överskrider 200, ifall samtliga personalgrupper önskar detta.
För att genomföra utvecklingsverksamheten kan lokalt avtalas om tillsättandet av ett sådant samarbetsorgan som behandlar ärenden som berör utvecklingsverksamheten. Samarbetsorganet kan ersätta särskilda samarbets- och arbetarskyddskommissioner samt övriga motsvarande kommissioner. Samma samarbetsorgan kan även svara för åtgärder och planer som vidtas i enlighet med samarbetslagen, lagen om tillsynen över arbetarskyddet, företagshälsovårdslagen (743/78) och lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/86) i den omfattning som lokalt avtalas om.
Ifall arbetsgivaren i företagets utvecklingsverksamhet utnyttjar en utomstående konsults tjänster, är arbetsgivaren ansvarig för att konsultföretagets verksamhet sker i enlighet med detta avtal.
Det är viktigt att planeringen och det praktiska utförandet av utvecklingsåtgärderna nära kopplas samman med företagets personalpolitik, speciellt anställning av personal, främjande av jämlikhet, interna omplaceringar, utbildning, information, arbetarskydd, upprätthållande av arbetsförmåga och arbetsplatshälsovård.
2.4 Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen
Det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatserna sker i samarbete mellan linjeledningen, personaladministrationen, företagshälsovården och arbetarskyddsorganisationen. De principer för det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatserna med hjälp av vilka de anställdas arbetsförmåga och möjligheter att klara sig i arbetet upprätthålls, skrivs in i arbetarskyddets verksamhetsprogram eller i företagshälsovårdens verksamhetsplan. Om så överenskoms kan de ovan nämnda principerna även inskrivas i den plan för utvecklingsverksamhet eller i en motsvarande plan som görs upp på arbetsplatsen. Arbetarskyddschefens och -fullmäktigens uppgift är att delta i uppläggningen, genomförandet och uppföljningen av planen.
3. KAPITEL | SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER
3.1 Bestämmelser som gäller förtroendemän
VAL AV FÖRTROENDEMAN
Med förtroendeman avses i detta avtal, om av avtalstexten inte annat framgår, huvudförtroendemannen och förtroendemannen för en arbetsavdelning eller motsvarande enhet som fackavdelningen har valt. Med fackavdelning avses i detta avtal registrerad underförening i fackförbund som är part i ett kollektivavtal.
Förtroendemannen ska vara arbetstagare på arbetsplatsen och som arbetstagare förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen. I fall på arbetsplatsen endast har valts en förtroendeman, är han eller hon den huvudförtroendeman som avses i detta avtal. Lokalt kan avtalas om att huvudförtroendemannen sköter arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter eller vice versa.
Utöver valet av huvudförtroendeman ska på framställan av fackavdelningen lokalt avtalas om till vilken avdelning eller enhet som motsvarar avdelningen man väljer en förtroendeman. Då ska man ägna uppmärksamhet åt att de överenskomna verksamhetsområdena är ändamålsenliga och till sin omfattning sådana att det främjar behandlingen av ärenden i enlighet med förhandlingssystemet. Vid bedömningen ska även beaktas bl.a. antalet arbetstagare på avdelningen och förtroendemannens möjligheter att också med beaktande av skiftarbete möta arbetstagarna på avdelningen. Lokalt kan avtalas om att den ovan nämnda förtroendemannen sköter arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter eller vice versa.
Fackavdelningen har rätt att på arbetsplatsen förrätta val av förtroendeman. Om valet förrättas på arbetsplatsen, ska fackavdelningens samtliga medlemmar reserveras möjlighet att delta i valet. Xxxxxxxxxx och förrättande av valet får dock inte störa arbetets gång. Om valtider och valplatser ska avtalas med arbetsgivaren senast 14 dygn före förrättandet av valet. Arbetsgivaren bereder av fackavdelningen utsedda personer tillfälle att förrätta valet.
UPPGIFTER
Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att fungera som fackavdelningens representant i frågor som gäller tillämpningen av kollektivavtalet.
Förtroendemannen representerar fackavdelningen i ärenden som hänför sig till tillämpningen av arbetslagstiftningen och i frågor som i allmänhet berör förhållandena mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och företagets utveckling. Förtroendemannens uppdrag är också att för sin del medverka till upprätthållande och utveckling av förhandlings- och samarbetsverksamheten mellan företaget och personalen.
FÖRHANDLINGSORDNING
Om det uppstår oklarheter eller meningsskiljaktigheter om arbetstagarens lön eller tillämpningen av de lagar och avtal som hänför sig till anställningsförhållandet ska förtroendemannen ges all information som påverkar utredningen av fallet.
Frågor som berör anställningsförhållandet ska arbetstagaren utreda med sin chef. Om arbetstagaren inte direkt har kunnat utreda ett ovan avsett ärende med sin chef, kan han eller hon överföra ärendet till förhandlingar mellan förtroendemannen för avdelningen eller en motsvarande enhet och arbetsgivarens representant. Om ärendet på så sätt inte kan utredas, kan den ovan nämnda förtroendemannen överföra det till huvudförtroendemannen.
På lokala parternas gemensamma begäran har de förbund som än bundna av kollektivavtalet rätt att skicka sin representant till den lokala förhandlingen om meningsskiljaktigheten.
Om en meningsskiljaktighet som uppstått på arbetsplatsen inte kan avgöras lokalt, iakttas förhandlingsordningen enligt kollektivavtalet.
Om meningsskiljaktigheten berör avslutande av anställningsförhållandet för en förtroendeman som avses i detta avtal, ska lokala förhandlingar och förhandlingar mellan organisationerna därutöver inledas och föras utan dröjsmål efter att grunden för avslutandet har bestridits.
3.2 Bestämmelser om arbetarskydd
Arbetsgivaren utser en arbetarskyddschef för arbetarskyddssamarbetet. Xxxxxxxxxxxxxx rätt att välja en arbetarskyddsfullmäktig och vice fullmäktige fastställs enligt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden.
UPPGIFTER
Utöver de övriga uppdrag som omfattas av arbetarskyddssamarbetet är arbetarskyddschefens uppgift att ordna, upprätthålla och utveckla arbetarskyddssamarbetet. Arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter fastställs enligt lagen och förordningen om tillsynen över arbetarskyddet. Därutöver utför arbetarskyddsfullmäktigen de övriga uppgifter som tillfaller honom eller henne på basis av övrig lagstiftning och övriga avtal. Om man inte lokalt avtalat om övriga uppgifter, hör det till arbetarskyddsombudets uppgifter att delta i behandlingen och genomförandet av samarbetsfrågor som gäller arbetarskyddet inom hans eller hennes verksamhetsområde. Då arbetarskyddsfullmäktigen är förhindrad sköter vice fullmäktigen sådana uppgifter som tillhör arbetarskyddsfullmäktigen och som inte kan uppskjutas till att skötas efter att arbetarskyddsfullmäktigen inte längre har hinder.
OMBUD
Om val av arbetarskyddsombud, om antalet ombud, deras uppgifter och verksamhetsområde avtalas lokalt i enlighet med samma valprinciper som överenskommits i tredje stycket i punkt 3.1 om valet av förtroendeman. Dessutom ska arbetarskyddsriskerna och övriga faktorer som påverkar arbetsförhållandena beaktas. Arbetstagarna på arbetsplatsen väljer arbetarskyddsombudet bland sig.
KOMMISSION
Om val av övriga samarbetsorgan som främjar arbetarskydd samt om en ändamålsenlig samarbetsform avtalas lokalt med beaktande av arbetsplatsens karaktär och omfattning, antalet arbetstagare och uppgifternas natur samt övriga omständigheter. Om man inte kommit överens om en annan samarbetsform, tillsätts en arbetarskyddskommission för arbetarskyddssamarbetet.
BEGRÄNSNING AV TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Bestämmelserna om arbetarskydd i detta avtal tillämpas när minst 20 arbetstagare regelbundet arbetar på arbetsplatsen. I stället för det som föreskrivs i föregående mening ska en arbetarskyddsfullmäktig utses på motsvarande sätt när antalet arbetstagare är minst 10.
3.3 Anmälningar
Fackavdelningen eller motsvarande ska skriftligen underrätta arbetsgivaren om valda förtroendemän, om att en ersättare vikarierar för huvudförtroendemannen, om att en arbetarskyddsfullmäktig eller arbetarskyddsombud verkar i förtroendemannauppgifter eller om att förtroendemän verkar i arbetarskyddsuppgifter. När en ersättare vikarierar för en arbetarskyddsfullmäktig ska arbetarskyddsfullmäktigen underrätta arbetsgivaren skriftligen. Arbetsgivaren underrättar förtroendepersonerna om vilka personer som på företagets vägnar för förhandlingar med dem.
4. KAPITEL | BESTÄMMELSER SOM GÄLLER FÖRTROENDEMÄNNENS, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS OCH ARBETARSKYDDSOMBUDETS STÄLLNING
4.1 Befrielse från arbetet och ersättning för inkomstbortfall
BEFRIELSE
För skötseln av sina uppgifter ordnas för huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen en tillfällig, regelbundet återkommande eller fullständig befrielse från sitt arbete. En annan förtroendeman än huvudförtroendemannen, arbetarskyddsombudet samt övriga personalrepresentanter som deltar i det samarbete mellan företaget och personalen som förutsätts i detta avtal beviljas vid behov en tillfällig befrielse från arbetet.
Då man bedömer behovet av befrielse ska bland annat antalet tjänstemän som ingår i personalgruppen, produktionens och verksamhetens art samt antalet uppgifter beaktas.
Ifall huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen har befriats från sitt arbete under regelbundet återkommande tidsfrister, ska han eller hon huvudsakligen sköta sitt uppdrag under denna tid. Arbetsledningen ska dock bevilja befrielse från arbetet för att sköta nödvändiga ärenden även under övrig tid som är lämplig med tanke på arbetet.
Arbetsgivaren ersätter huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen för inkomstbortfallet under ovan nämnda tider.
Om inte annat avtalats om befrielsen från arbetet för en arbetarskyddsfullmäktig beräknas arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning utgående från de branschspecifika koefficienterna som trädde i kraft 1.4.1986. Befrielsen är dock alltid minst fyra timmar under fyra på varandra följande veckor.
Ifall förtroendemanna- och arbetarskyddsuppdragen har kombinerats och sköts av en och samma person beaktas detta som en ökande faktor när man kommer överens om befrielsen från arbetet.
ERSÄTTNING FÖR INKOMSTBORTFALL
Arbetsgivaren ersätter den inkomst som den i detta avtal avsedda personalrepresentanten under arbetstiden förlorar antingen på grund av en lokal förhandling med arbetsgivarnas representanter eller när han eller hon i övrigt utför med arbetsgivaren överenskomna uppgifter.
Om förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktigen, arbetarskyddsombudet eller en medlem i arbetarskyddskommissionen eller i ett annat motsvarande samarbetsorgan utför med arbetsgivaren överenskomna uppgifter utanför sin ordinarie arbetstid, betalas för sådan tidsförlust en övertidsersättning eller så kommer man överens med honom eller henne om en tilläggsersättning av annat slag.
Om den genomsnittliga timförtjänsten som används i beräkning av ersättningen för inkomstbortfall avtalas branschspecifikt, om annat inte avtalats mellan förbunden om ersättandet av inkomstbortfall.
4.2 Ställning
ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
Förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktigen, arbetarskyddsombudet och övriga personalrepresentanter är i sitt anställningsförhållande gentemot arbetsgivaren i samma ställning oberoende av om han eller hon sköter sina förtroendeuppdrag vid sidan av sitt eget arbete eller om han eller hon delvis eller helt har beviljats befrielse från arbetet. Han eller hon är skyldig att iaktta de allmänna arbetsvillkoren, arbetstiderna och arbetsledningens föreskrifter samt övriga ordningsföreskrifter.