VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 2 (2)
VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 2 (2)
Socialnämnden beslutar enligt tjänsteutlåtande SN 2019/0123 daterat 2020-11-25 att anta
överenskommelse om kostnadsansvar mellan länets kommuner och region Stockholm för hjälpmedel, förbrukningshjälpmedel och medicintekniska produkter.
Region Stockholm och Storsthlm har i samarbete tagit fram ett förslag till reviderad överenskommelse om kostnadsansvar mellan länets kommuner och regionen för hjälpmedel, förbrukningshjälpmedel och medicintekniska produkter. Storsthlm rekommenderar nu länets kommuner att anta den föreslagna överenskommelsen.
• Tjänsteskrivelse 2021-02-08, Rekommendation om att anta Överenskommelse om kostnadsansvar för förskrivningsbara hjälpmedel etc
• Rekommendation om att anta Överenskommelse om kostnadsansvar för förskrivningsbara hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel samt för de medicintekniska produkter som används för vård och omsorg i ....
• §36 SN AU Rekommendation om att anta överenskommelse om kostnadsansvar för förskrivningsbara hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel samt för de medicintekniska produkter som används för vård och omsorg
vård och omsorg i särskilt
boende, dagverksamhet, daglig verksamhet samt socialps
5
SN 2020.242
Tjänsteskrivelse
Rekommendation om att anta överenskommelse om kostnadsansvar för förskrivningsbara hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel samt för de medicintekniska produkter som används för vård och omsorg i särskilt boende, dagverksamhet, daglig verksamhet samt socialpsykiatriskt boende
Socialnämnden beslutar enligt tjänsteutlåtande SN 2019/0123 daterat 2020-11-25 att anta överenskommelse om kostnadsansvar mellan länets kommuner och region Stockholm för hjälpmedel, förbrukningshjälpmedel och medicintekniska produkter.
Region Stockholm och Storsthlm har i samarbete tagit fram ett förslag till reviderad överenskommelse om kostnadsansvar mellan länets kommuner och regionen för hjälpmedel, förbrukningshjälpmedel och medicintekniska produkter. Storsthlm rekommenderar nu länets kommuner att anta den föreslagna överenskommelsen.
Det finns idag en gällande överenskommelse mellan kommunerna i länet och Region Stockholm avseende ansvar-och kostnadsfördelning för hjälpmedel, förbrukningshjälpmedel och medicintekniska produkter som används vid vård och omsorg i särskilt boende för äldre, bostad med särskild service inom LSS, bostad med särskild service inom socialpsykiatri, dagverksamhet samt daglig verksamhet.
Definitionen hjälpmedel avser individuellt utprovad, förskriven medicinteknisk produkt som syftar till att bibehålla eller öka aktivitet, delaktighet eller självständighet genom att kompensera en funktionsnedsättning, exempelvis toalettförhöjning, rollator etc.
Förbrukningshjälpmedel avser förskrivna hjälpmedel som fortlöpande förbrukas, exempelvis förbandsmaterial, sond, kateter etc. Medicintekniska produkter avser att
VALLENTUNA KOMMUN
186 86 VALLENTUNA
TFN 00-000 000 00 · FAX 00-000 000 00 XXXXXX@XXXXXXXXXX.XX
produkterna är CE märkta, dvs tillverkaren har ett tillverkaransvar enligt myndigheternas föreskrifter.
Kostnadsfördelningen är idag uppdelat i tre olika överenskommelser:
•Ansvarsfördelning för hjälpmedel i särskilda boendeformer” (1997-02-25)
•Förtydligande av kostnadsansvar avseende överenskommelse om tekniska hjälpmedel (2004-08-20)
•Kostnadsansvar för hjälpmedel i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS (2015-05-20)
Uppföljning och revidering av överenskommelserna har inte skett sedan 2015.
Under 2018 gav den politiska styrgruppen VIS (Vård i Samverkan) Storsthlm och Hälso-och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till ny överenskommelse. En av orsakerna är att det idag finns skillnader för vissa enskilda hjälpmedel som inte är motiverade utifrån huvudmännens respektive hälso- och sjukvårdsansvar och som bidrar till en osäkrare handläggning hos personal och mer administrativt arbete.
Det finns också behov av att effektivisera processen av justeringar i överenskommelser vid förändringar och uppdateringar inom hjälpmedelsområdet.
Under 2019 samt 2020 har arbete pågått med revidering av ansvar- och kostnadsfördelning där arbetsgrupper med representanter från Hälso-och sjukvårdsförvaltningen, Storsthlm samt MAS från några av länets kommuner har deltagit.
Förslaget på ny överenskommelse innebär följande:
a. Förslag till kostnadsförändringar för vissa enskilda hjälpmedel så att de blir så samstämmiga som möjligt utifrån huvudmännens respektive hälso- och sjukvårdsansvar inom särskilda boendeformer.
b. Ansvar-och kostnadsfördelning samlas ihop i en gemensam överenskommelse och nuvarande tre överenskommelser upphör att gälla.
c. Konsekvensändring görs i ytterligare en överenskommelse ”Sammanhållen vård och omsorg för äldre” (maj 2015) där två delöverenskommelser kring hjälpmedel utgår och överförs till den nya överenskommelsen.
d. Förtydliganden av ansvar- och kostnadsfördelning har gjorts med pedagogiska bilagor som är mer användarvänliga och underlättar arbetet för personalen.
e. En samverkansorganisation föreslås för uppföljning av överenskommelsen samt för att underlätta och effektivisera processen vid behov av förändringar och uppdateringar.
Förvaltningen yttrande
Beräkning av kostnader:
Utgångspunkten i arbetet med revideringen har varit att förändringarna ska vara så kostnadsneutrala som möjligt.
Den föreslagna förändringen innebär en kostnadsökning totalt för alla länets kommuner med 600 000 kronor per år vilket enligt förslaget bedöms ligga inom vad som anses vara kostnadsneutralt (se specificerade kostnadsförändringar på sidan 3 i bilaga ” Rekommendation om att anta överenskommelse om kostnadsansvar för förskrivningsbara hjälpmedel…”)
Det har under arbetes gång varit utmaningar och svårigheter när det gäller kostnadsberäkningar då det i flera fall inte har funnits möjlighet att särskilja specifika kostnader för enskilda hjälpmedel inom kommunerna.
Bedömning:
Förvaltningen bedömer att en justering och förtydligande av ansvar-och kostnadsfördelning för hjälpmedel mellan kommunerna i länet och Region Stockholm är väsentlig och nödvändig. Arbetet med den reviderade överenskommelsen har pågått under lång tid och kommunerna har haft stor möjlighet till påverkan i arbetsgruppen.
Ett fortsatt löpande arbete efter ett antagande av överenskommelsen är nödvändigt då det har identifierats ytterligare hjälpmedel där kostnadsansvaret skulle kunna förändras mellan huvudmännen men slutsatsen varit att dessa förändringar inte skulle vara kostnadsneutrala. Inrättande av en samverkansorganisation med representanter från kommuner och region är därför av stor betydelse för det fortsatta arbetet med uppföljning av ansvar-och kostnadsfördelning inom hjälpmedelsområdet.
Förslaget till en gemensam överenskommelse med tydliga och användarvänliga bilagor är en mycket positiv och välkommen förändring som kommer att bidra till en säkrare handläggning hos personal och föranleda mindre administrativt arbete.
Den årliga kostnadsökningen för kommunerna anses rimlig och bedöms ligga inom vad som anses vara kostnadsneutralt.
Förslaget till beslut berör inte barn/unga. Att inhämta synpunkter gällande barn/ungdomsperspektivet bedöms inte vara relevant i detta sammanhang.
Xxxxx Xxxxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxx
Socialchef MAS
Akten
S/18/0098-83
Kommunstyrelser
Berörda förvaltningschefer inom socialförvaltning,
Storsthlms styrelse beslutade på sammanträdet den 12 november 2020 att rekommendera kommunerna i länet att anta överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm om kostnadsansvar för förskrivningsbara hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel samt för de medicintekniska produkter som används för vård och omsorg i särskilt boende, dagverksamhet, daglig verksamhet samt socialpsykiatriskt boende.
En revidering har gjorts av en långsiktig överenskommelse om kostnadsansvar mellan kommun och Region för hjälpmedel och medicinsktekniska produkter. Utgångspunkten i revideringen har varit att förändringarna ska vara så kostnadsneutrala som möjligt jämfört med tidigare överenskommelse. Arbetet har inneburit att förtydliga ansvarsfördelningen så och ta fram pedagogiska bilagor som ska användas i verksamheterna.
En samverkansorganisation föreslås för att underlätta justeringar i överenskommelsen vid förändringar av hjälpmedel och medicintekniska produkter och för uppföljning av överenskommelsen.
Storsthlm, Box 38145, 100 64 Stockholm Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx
00-000 00 00 xxxx@xxxxxxxxx.xx xxxxxxxxx.xx Xxx.xx. 222000-0448
Beskrivning av ärendet
Bakgrund – behov av förtydliganden
Sedan 2015 har kommunerna i länet genom Storsthlms styrelse och Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm en gemensam politisk styrgrupp för samverkan som kallas VIS (Vård i samverkan). År 2018 gav VIS Storsthlm och hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) i uppdrag att utarbeta förslag till en ny överenskommelse för hjälpmedel och förbrukningsartiklar inom särskilt boende för äldre (SoL), bostad för särskild service för vuxna och daglig verksamhet (LSS) samt socialpsykiatriska boenden.
En styrgrupp samt arbetsgrupp bildades bestående av representanter från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Storsthlm och länets kommuner. Arbetet inleddes med en förstudie som resulterade i att det fanns behov av att se över ansvarsfördelningen för enskilda hjälpmedel och även att utveckla samverkansformerna mellan kommunerna och Region Stockholm i syfte att ansvarsfördelningen för hjälpmedel skulle bli så samstämmiga som möjligt i olika särskilda boendeformer.
Förslaget på ny överenskommelse skulle också förenklas så att ansvaret inom hjälpmedelsområdet koncentrerades till en överenskommelse Vidare var syftet att effektivisera processen vid behov av förändringar och uppdateringar inom hjälpmedelsområdet. Därför föreslogs en ny samverkansgrupp för hjälpmedelsfrågorna.
Storsthlms styrelse beslutade 9 maj år 2019 att rekommendera kommunerna i Stockholms län att anta den nya överenskommelsen om kostnadsansvar för hjälpmedel samt medicintekniska produkter som används för vård och omvårdnad i särskilt boende, dagverksamhet och daglig verksamhet. Under hösten 2019 visade det sig att några kommuner efter ytterligare granskning ansåg att förslaget behövde konkretiseras ytterligare för att undvika otydligheter i ansvarsfördelning då många användare behövde koppla till denna. Vid ett möte 31 oktober år 2019 mellan representanter från socialtjänstnätverket och Region Stockholm beslutades att förslaget på ny överenskommelse daterad 9 maj år 2019 skulle revideras ytterligare.
En ny arbetsgrupp med representanter från kommunerna och från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom Region Stockholm samt Storsthlm har arbetat med att förtydliga en del skrivningar, inga ändringar i ansvarsfördelningen eller kostnadsansvar har gjorts.
Den 11 mars 2020 skickades en ny version ut på en tjänstemannaremiss till kommunerna. Utifrån svaren har ytterligare förtydliganden i ansvarsfrågan hanterats.
Beräkning av kostnader – ny överenskommelse blir kostnadsneutral
Utgångspunkten i arbetet med en ny överenskommelse är att förändringarna ska vara kostnadsneutrala för alla parter. En särskild fråga från kommunerna har varit hur kostnaderna beräknades, vilket gjordes i förstudien under år 2018.
De föreslagna förändringarna i kostnadsansvar har bedömts vara praktiskt genomförbara och samtidigt sammantaget innebära en kostnadsneutralitet (se nedan).
I förstudien identifierades ytterligare hjälpmedel där kostnadsansvaret skulle kunna förändras men slutsatsen var att dessa förändringar inte skulle vara kostnadsneutrala. Arbetsgruppen har inte kunnat göra ytterligare beräkningar när det gäller
kommunernas kostnader, eftersom kommunerna bedömdes ha svårt att särskilja specifika kostnader för enskilda hjälpmedel.
• Antidecubitusmadrasser föreslås övergå från regionen till kommunen. Kostnadsberäkningen är gjord utifrån regionens kostnader för år 2017 för antidecubitusmadrasser som förskrivits i särskilda boende enligt SoL. Kostnaden för regionen år 2017 var 6,5 mkr.
• Övriga förändringar (ätapparat, bokstavstavlor, presentationsmaterial och specialrullatorer) som föreslås övergå från regionen till kommunen kostade totalt 14 tkr för regionen för år 2017.
Regionen föreslås ta över den totala kostnaden för komfortrullstolar. Kostnadsberäkningen är gjort utifrån ett antagande om att regionen år 2017 hade 75 procent av kostnaden och kommunerna 25 procent av kostnaderna. Kostnaden för 2017 beräknades till totalt 5 mkr för kommunerna.
• Kostnaden för PEG etcetera föreslås övergå till regionen. Kostnadsberäkningen är gjord utifrån Nacka kommuns kostnader för år 2017 som bedömdes vara 600 tkr.
Konsekvensändringar för andra överenskommelser
I den nya överenskommelsen samlas ansvarsfördelningen inom hjälpmedelsområdet ihop till en överenskommelse, istället för flera olika. Det innebär att när den nya överenskommelsen antas, så upphör tre gamla överenskommelser att gälla, och konsekvensändringar görs i ytterligare en överenskommelse.
Följande tre överenskommelser upphör när den nya överenskommelsen antas:
• Kostnadsansvar för hjälpmedel i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS from 2015-10-01 (2015-05-20)
• Förtydligande av kostnadsansvar avseende överenskommelse om tekniska hjälpmedel (2004-08-20)
• Ansvarsfördelning för hjälpmedel i särskilda boendeformer (1997-02-25)
Överenskommelsen ”Sammanhållen vård och omsorg för äldre” (maj 2015) revideras
som en konsekvens av den nya hjälpmedelsöverenskommelsen:
• Två delöverenskommelser utgår
• Uppenbara uppdateringsbehov har åtgärdats (t ex hänvisning till aktuella lagrum)
Övergripande överenskommelse om vård och omsorg
Arbete pågår med en övergripande överenskommelse om vård och omsorg som förväntas bli klar för antagande under år 2021. Överenskommelsen kan komma innehålla övergripande principer som kommer gälla även för andra befintliga överenskommelser mellan regionen och kommunerna.
Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i Storsthlms styrelse. Kommunerna fattar beslut enligt gällande delegationsordning.
Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling till Storsthlm.
Beslut om antagande av överenskommelse är att likställas med undertecknande.
Överenskommelsen börjar gälla tre månader från att alla parter beslutat anta överenskommelsen.
Storsthlm önskar få kommunernas ställningstaganden senast den 31 maj år 2021 med e-post till xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx.
Frågor med anledning av detta besvaras av processledare Xxxxx Xxxxxxx, xxxxx.xxxxxxx@xxxxxxxxx.xx.
1. Ny överenskommelse
2-5. Bilagor till ny överenskommelse
6. Gällande överenskommelse om vård och omsorg för äldre med uppdateringar
Med vänlig hälsning
Xxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx
Förbundsordförande Storsthlm Förbundsdirektör Storsthlm
Överenskommelse om kostnadsansvar mellan Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län, för förskrivningsbara hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel samt för de medicintekniska produkter som används för vård och omsorg i särskilt boende, dagverksamhet, daglig verksamhet samt socialpsykiatriskt boende
Innehåll
1.3 Övergripande syfte och mål med överenskommelsen 4
1.4 Parter, ansvar och åtaganden 4
2 ÖVERGRIPANDE OM FÖRDELNING AV KOSTNADSANSVAR 5
2.2 Specifikt kostnadsansvar för Region Stockholm 5
2.3 Förskrivning av hjälpmedel och andra medicintekniska produkter som används i samband med vårdinsats 5
2.4 Tillbehör och reservdelar 6
2.5 Nivå för beskrivning av kostnadsansvar 6
3 HJÄLPMEDEL I BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS 6
3.2 Särskilt om kostnadsansvar 6
3.3 Specificerad fördelning av kostnadsansvar 7
4.2 Särskilt om kostnadsansvar 7
4.3 Specificerad fördelning av kostnadsansvar 7
5 HJÄLPMEDEL INOM BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE ENLIGT SOL (SOCIALPSYKIATRI) 7
5.2 Särskilt om kostnadsansvar 7
6 HJÄLPMEDELSSAMVERKAN I STOCKHOLMS LÄN - SAMVERKANSORGANISATION 8
6.1 Länsövergripande samverkan genom styrgrupper 8
6.2 Samverkansgruppens representation och arbetsformer 8
6.3 Samverkansgruppens uppgifter och mandat 9
Denna överenskommelse avser fördelning av kostnadsansvar mellan Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län för förskrivningsbara hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel samt medicintekniska produkter som används i vården och som ingår i vård- och omsorgsuppdraget för personer som bor i nedan angivna särskilda boendeformer, deltar i dagverksamhet enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller daglig verksamhet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Överenskommelsen avser personer över 18 år (från den dag personen fyllt 18 år).
Överenskommelsen omfattar:
• Särskilt boende för äldre enligt Socialtjänstlagen (Sol) 5 kap 5 § andra stycket
• Dagverksamhet, SoL, inklusive sysselsättning enligt 3 kap. 6§ SoL (socialpsykiatri)
• Xxxxxx med särskild service för personer över 18 år enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS § 9.9 och § 9.8 för personer över 18 år
• Daglig verksamhet enligt LSS § 9.10
• Bostad med särskild service enligt SoL, 5 kap 7 § tredje stycket (socialpsykiatri)
Kommunen har ansvar för hälso-och sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå för ovan beskrivna boendeformer och vid vistelse i dagverksamhet SoL och daglig verksamhet LSS.
Överenskommelsen omfattar även former för samverkan mellan parterna.
Storsthlm företräder kommunerna avseende uppföljning och utvärdering av överenskommelsens övergripande och principiella frågor samt tillämpning av denna överenskommelse i relation till Region
Stockholm.
Hjälpmedel
Med hjälpmedel avses här individuellt utprovad, förskriven medicinteknisk produkt som syftar till att bibehålla eller öka aktivitet, delaktighet eller självständighet genom att kompensera en funktionsnedsättning. De hjälpmedel som omfattas av denna överenskommelse regleras av lagen om medicintekniska produkter SFS 1993:584.
I denna överenskommelse definieras respektive grupp av förskrivningsbara hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel enligt bilaga 1 och 2.
Förbrukningshjälpmedel
Förbrukningshjälpmedel är förskrivna hjälpmedel som fortlöpande förbrukas. De förbrukningshjälpmedel som omfattas av denna överenskommelse regleras av lagen om medicintekniska produkter SFS 1993:584. I denna överenskommelse definieras respektive grupp av förskrivningsbara hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel enligt bilaga 1 och 2.
Läkemedelsnära produkter
I detta dokument avser läkemedelsnära produkter, produkter som ingår i läkemedelsförmånen.
En specialanpassning är när ett hjälpmedel och/eller tillbehör kombineras på annat sätt än vad tillverkaren avsett, när konstruktionsmässiga ingrepp görs, när ett tillägg görs på en färdig produkt, om en ny produkt konstrueras och tillverkas eller när produkten används på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde.
Specialanpassning innebär att hjälpmedlet ska märkas "Specialanpassad produkt" och inte ska bära CE-märket enligt Läkemedelsverkets författningssamling, LVFS 2003:11 om Medicintekniska produkter. Den som specialanpassat produkten tar då på sig produktansvaret.
Grundutrustning
Med grundutrustning menas den utrustning som behövs i verksamheten för att individerna ska kunna bo och vistas där men som inte är förskriven till en enskild individ.
Huvudhjälpmedel
Huvudhjälpmedel är ett komplett fungerade hjälpmedel, till exempel rollator, rullstol men kan även vara komplexa hjälpmedel som i kombination med andra hjälpmedel bildar nya kombinationsenheter till exempel modulära sittsystem.
Slutligen kan det också vara hjälpmedel som kan fungera med andra artiklar på öppna marknaden till exempel toalettstolsförhöjning.
Medicintekniska produkter
Medicintekniska produkter är produkter som är CE-märkta enligt det medicintekniska direktivet.
1.3 Övergripande syfte och mål med överenskommelsen
Syftet är att tydliggöra kostnadsansvaret för respektive huvudman, Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län, när det gäller förskrivna hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel samt medicintekniska produkter som används i vården och som ingår i vård och omsorgsuppdraget.
1.4 Parter, ansvar och åtaganden
Parter i denna överenskommelse är Region Stockholm genom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) och kommuner i Stockholms län. Om Region Stockholm eller kommun tecknar avtal med någon annan och överlåter uppgifter de har ansvar för, ska denna överenskommelse tillämpas.
Respektive part – kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm – ansvarar för att följa denna överenskommelse och att den är känd och tillämpas inom i respektive verksamhet.
2 Övergripande om fördelning av kostnadsansvar
Ansvaret för kostnader för förskrivna hjälpmedel grundas på de överenskommelser som slutits mellan kommunerna och dåvarande landstinget rörande särskilda boendeformer enligt SoL och LSS. Dessa bottnar i ÄDEL-reformen och 1994-års Handikappreform.
Senast skedde en reglering av dessa överenskommelser 2015. Efter dessa reformer har Region Stockholm och kommunerna ett delat ansvar för förskrivna hjälpmedel och medicintekniska produkter.
Grundprincipen är att respektive part även ska ansvara för de förskrivna hjälpmedel som är förenade med den vård som kommunen eller Region Stockholm ansvarar för. Vidare ska verksamheterna svara för den grundutrustning som erfordras för den grupp av individer som bor eller vistas på boendena. Verksamheterna ska också ha ansvar för de hjälpmedel som individ/brukare/patient använder i samverkan med personal.
Från denna grundprincip har gjorts vissa undantag. Exempelvis ansvarar Region Stockholm för kostnader för förskrivna hjälpmedel till barn och unga under 18 år. Region Stockholm ansvarar även för kostnader för de hjälpmedel som förskrivs av de specialister som endast har uppdrag i Region Stockholm (se vidare avsnitt 2.2).
Kommunernas ansvar omfattar hjälpmedel i särskilt boende enligt LSS, daglig verksamhet enligt LSS samt dagverksamhet enligt SoL, med undantag för vad som framgår av punkt 2.2.
2.2 Specifikt kostnadsansvar för Region Stockholm
Region Stockholm har enligt träffade överenskommelser, utöver förteckningarna av hjälpmedel (bilaga 1 – 4 och kapitel 5 i detta dokument), kostnadsansvar för:
• Förskrivna hjälpmedel till barn och unga under 18 år.
• Förskrivna hjälpmedel inom områdena hörsel- och synhjälpmedel, ortopedtekniska samt kosmetiska hjälpmedel för alla åldrar.
• Testmaterial vid självtest av diabetes.
• Förskrivna hjälpmedel som är specialanpassade för den enskilda individen/brukaren/patienten.
Region Stockholm ansvarar vidare för kostnad för produkter som ingår i läkemedelsförmånen och som förskrivs med hjälpmedelskort via apotek.
2.3 Förskrivning av hjälpmedel och andra medicintekniska produkter som används i samband med vårdinsats
Vid hantering av hjälpmedelsansvaret görs skillnad mellan förskrivning av hjälpmedel och andra medicintekniska produkter som används i samband med vårdinsats.
När ett hjälpmedel förskrivs innebär det att hjälpmedlet ska användas av en namngiven individ/brukare/patient, ensam eller med hjälp av någon annan, exempelvis närstående (ej personal).
Förtroendeförskrivning avser förskrivning som sker hos den ena parten medan kostnadsansvaret ligger hos den andra parten. Exempel på områden där det förekommer förtroendeförskrivning i Stockholms län är arbetsstolar på särskilt boende
för äldre enligt SoL där kommunens personal oftast förskriver arbetsstolen, men Region Stockholm bekostar den. Det är alltid den kostnadsansvariga huvudmannens regelverk som gäller vid förskrivning och förtroendeförskrivning.
Vid förtroendeförskrivning av kommunens förskrivare ska Region Stockholms kriterier för förskrivning följas (xxxxx://xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxx). Vid förtroendeförskrivning av regionens förskrivare ska kostnadsansvarig på kommunen/boendet godkänna kostnaden för hjälpmedlet. Förskrivning på Region Stockholms bekostnad sker i Beställningsportalen.
Förtroendeförskrivning kan endast ske inom området hjälpmedel (Bilaga 1), men inte för förbrukningshjälpmedel (Bilaga 2) utöver teststickor för självtest, lansetter och pennkanyler för personer med diabetes.
2.3.2 Medicintekniska produkter som används i samband med vårdinsats
Vårdgivaren ansvarar för att tillhandahålla och bekosta de material som används i behandlingen av individen/brukaren/patienten. Det gäller såväl inom kommunalt som regionfinansierad vård. Dock förekommer undantag, vilka bekostas av Region Stockholm. Dessa undantag framgår av bilaga 2 och 3.
2.4 Tillbehör och reservdelar
Tillbehör och reservdelar till hjälpmedel som finns i bilaga 1, till exempel dynor till rullstolar och lyftselar till lyftar, bekostas av den huvudman som har ansvaret för huvudhjälpmedlet.
2.5 Nivå för beskrivning av kostnadsansvar
I överenskommelsen är kostnadsansvaret för hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel specificerat per huvudman på ISO-kodsnivå eller i vissa fall på mer detaljerad nivå (bilaga 1, bilaga 2 och bilaga 4). I bilaga 3 är ansvaret specificerat enligt typ av behandling/produkt.
3 Hjälpmedel i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS
Målgruppen omfattar individer/brukare/patienter som enligt beslut om insats bor i bostad med särskild service enligt LSS eller har beslut om daglig verksamhet LSS. Överenskommelsen gäller verksamhet som kommunen är huvudman för oavsett driftsform.
3.2 Särskilt om kostnadsansvar
Kostnadsansvaret fördelas huvudsakligen efter respektive huvudmans hälso- och sjukvårdsansvar. Förskrivning sker främst av den huvudman som har kostnadsansvar, men kan för hjälpmedel (Bilaga 1) utföras av den som inte har kostnadsansvar, så kallad förtroendeförskrivning.
Kommunerna har ansvar för att det i daglig verksamhet finns den utrustning och de hjälpmedel som krävs för att individer/brukare/patienter ska kunna vistas och delta i verksamheten, och som inte tas med och används i det egna hemmet.
Vid korttidsvistelse enligt LSS har kommunen inte hälso- och sjukvårdsansvaret och den enskilde tar med sig sina hjälpmedel från hemmet.
3.3 Specificerad fördelning av kostnadsansvar
Specificerad fördelning av kostnadsansvar för förskrivna hjälpmedel i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS framgår av bilaga 1 och bilaga 2. Produkter som används i vården och som ingår i vård- och omsorgsuppdraget framgår av bilaga 3.
4 Hjälpmedel inom särskilt boende för äldre enligt SoL, dagverksamhet enligt SoL samt sysselsättning enligt SoL
Målgruppen omfattar individer/brukare/patienter som efter biståndsbeslut bor eller vistas i särskilt boende för äldre enligt SoL, eller vistas i dagverksamhet enligt SoL enligt beskrivning i 1.1 första och andra punkten samt personer som vistas i sysselsättning enligt 3 kap. 6§ SoL.
Överenskommelsen gäller den verksamhet för vilken kommunen är huvudman för oavsett driftsform.
4.2 Särskilt om kostnadsansvar
Kostnadsansvaret fördelas huvudsakligen efter respektive huvudmans hälso- och sjukvårdsansvar. Förskrivning sker främst av den huvudman som har kostnadsansvar, men kan för hjälpmedel (Bilaga 1) utföras av den som inte har kostnadsansvar, så kallad förtroendeförskrivning.
Kommunerna har ansvar för att det i dagverksamhet finns den utrustning och de hjälpmedel som krävs för att individer/brukare/patienter ska kunna vistas och delta i verksamheten, och som inte tas med och används i det egna hemmet.
4.3 Specificerad fördelning av kostnadsansvar
Specificerad fördelning av kostnadsansvar i särskilt boende för äldre enligt SoL framgår för hjälpmedel av bilaga 1 och för förbrukningshjälpmedel av bilaga 2. Produkter som används i vården och som ingår i vård- och omsorgsuppdraget framgår av bilaga 3.
5 Hjälpmedel inom bostad med särskild service enligt SoL (socialpsykiatri)
Målgruppen omfattar individer/brukare/patienter som enligt biståndsbeslut bor i bostad med särskild service enligt SoL, 5 kap 7 § tredje stycket (socialpsykiatri).
Överenskommelsen gäller den verksamhet för vilken kommunen är huvudman för oavsett driftsform.
5.2 Särskilt om kostnadsansvar
Kostnadsansvar för hjälpmedel är huvudsakligen ett ansvar för Region Stockholm med undantag av alla typer av lyftar, till exempel sänglyft, personlyft, lyft som monteras på badkar eller toalett, duschvagn/duschsäng samt vårdaraggregat till rullstol, som
bekostas av kommunen. Kommunen ansvarar för grundutrustning till individer/brukare/patienter med beslut om bostad med särskild service enligt SoL, se bilaga 4.
Bilaga 1, bilaga 2 samt bilaga 3 tillämpas därmed inte för boende i bostad i med särskild service enligt SoL (socialpsykiatri).
6 Hjälpmedelssamverkan i Stockholms län - samverkansorganisation
6.1 Länsövergripande samverkan genom styrgrupper
Regionen och kommunerna i länet har genom Storsthlms styrelse och Hälso- och sjukvårdsnämnden, i Region Stockholm, en politisk styrgrupp för samverkan mellan kommunerna i Stockholms län och Hälso- och sjukvårdsnämnden. Den politiska styrgruppen kallas Vård i Samverkan (VIS) och är ett forum för samverkan och beredning inför beslut i respektive organisation i frågor som rör hälsa, vård och omsorg.
Som stöd i sitt arbete har VIS en tjänstemannastyrgrupp Sammanhållen vård och omsorg, och ytterligare samrådsgrupper som ansvarar för olika sakområden.
För denna överenskommelse ska en styrgrupp utses, som består av tjänstemän på ledningsnivå som representerar länets kommuner och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm. Kommunernas representant/-er utses av Storsthlms socialtjänstnätverk. Styrgruppen träffas vid behov, minst en gång årligen, och återrapporterar vid behov till politisk styrgrupp för samverkan inom vård och omsorg (VIS). Som stöd i sitt arbete har styrgruppen en samverkansgrupp.
Styrgruppens uppdrag är att på övergripande nivå, i samråd med samverkansgruppen, följa upp överenskommelsen och initiera utveckling av, eller förändringar i överenskommelsen. Styrgruppen ska också i samråd med samverkansgruppen hantera avsteg vid åtaganden eller tvister mellan parter.
6.2 Samverkansgruppens representation och arbetsformer
Parterna har enats om att bilda en samverkansgrupp för denna överenskommelse om hjälpmedel mellan kommunerna och Region Stockholm. Gruppen kallas Hjälpmedelssamverkan i Stockholms län.
Syftet med samverkansgruppen är att fortlöpande följa utvecklingen inom området samt påtala behov av förändringar till styrgruppen. Syftet är även att utveckla kunskaps- och beslutsstöd såsom rutiner och processbeskrivningar i sådana frågor som rör bägge parterna.
Hjälpmedelssamverkan i Stockholms län består av företrädare för kommunerna vilka representerar olika kommuner och kompetensområden i länet, Storsthlm, samt företrädare för Region Stockholm genom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF). Kommunernas företrädare utses av Storsthlms socialtjänstnätverk. Region Stockholms företrädare utses av berörd avdelningschef på HSF.
Nedan gäller om inte annat överenskoms mellan parterna.
Kommunerna har fyra ledamöter och Region Stockholm har fyra ledamöter. Övriga personer kan adjungeras vid behov. Storsthlm är sammankallande för samverkansgruppen.
Samverkansgruppen har en ordförande och en vice ordförande från HSF, Region Stockholm respektive kommunerna som bildar presidium för att förbereda dagordning
och vidta förberedande åtgärder inför samverkansorganisationens möten. Ordförandeskapet skiftar årligen mellan parterna Region Stockholm/HSF och kommunerna. Storsthlm bereder och samordnar frågorna som stöd till kommunerna.
Samverkansgruppens beslut ska ske i konsensus. Samverkansgruppen genomför minst ett årligt möte.
Undertecknande av denna överenskommelse innebär fullmakt för företrädarna i samverkansgruppen att besluta om justeringar av kostnadsansvaret för hjälpmedel med hänsyn till de uppgifter och begränsningar som anges nedan.
6.3 Samverkansgruppens uppgifter och mandat
Samverkansgruppen ska:
• Årligen följa upp överenskommelsen och löpande följa att fördelningen av kostnadsansvar för hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel är tydlig och relevant och rapportera detta till styrgruppen.
• Besluta om ändring av kostnadsansvar om förändringarna kan bedömas vara kostnadsneutrala. Ändringarna ska vara till ömsesidig nytta för parterna och/eller individerna/brukarna/patienterna och kan grundas på förändringar i vårdmetoder eller förändringar i andra överenskommelser om ansvarsfördelningen mellan parterna eller teknisk utveckling som påverkar produktutbudet. Ändringarna ska vila på individ-/brukar-/patientsäker grund.
• Vid beslut om ändringar ska motiveringar, ekonomiska beräkningar och konsekvensanalyser dokumenteras. Beräkningar av ekonomiska effekter av förändrat kostnadsansvar bör baseras på parternas faktiska kostnader under föregående verksamhetsår. Beräkning av kommunernas kostnader kan baseras på uppgifter från utsedda referenskommuner.
• I de fall kostnadsansvaret för helt nya förskrivningsbara produktgrupper aktualiseras ska frågor om kostnadsansvaret för dessa lyftas till huvudmännen för beslut. Samverkansgruppen ska bereda sådana ärenden och se till att förteckningarna (bilaga 1 – 4) över kostnadsansvar uppdateras i enlighet med huvudmännens beslut.
• Samverkansgruppen kan inte ta beslut som innebär större principiella ändringar i fördelning av kostnadsansvar mellan parterna. Förändringarna ska inte avvika från de övergripande principer som angivits i denna överenskommelse och ska inte heller avvika från den allmänna ansvarsfördelningen för vård- och omsorgstjänster som gäller mellan parterna.
• Uppdatera listor över ansvarsfördelningen i händelse att någon huvudman stryker eller lägger till förskrivningsbara produkter eller produkter som används vid vård och omsorg som listats i bilaga 1 eller 2.
• Beslut om ändringar i listor över ansvarsfördelning kan träda i kraft tidigast tre månader efter samverkansgruppens beslut.
• Sprida information till berörda målgrupper om beslutade justeringar i ansvarsfördelningen och publicera reviderade bilagor så att de är tillgängliga för berörda individ-/brukar-/patient- och personalgrupper.
• Ta initiativ till framtagande av besluts- och kunskapsstöd/rutiner eller guidelines som ömsesidigt medverkar till en säker och effektiv förskrivning och hantering av hjälpmedel och förbrukningshjälpmedel.
Samtliga kommuner och Region Stockholm har initiativrätt att lämna förslag till ändringar i listor gällande kostnadsfördelning eller frågor som bidrar till utveckling av hantering och förskrivning av hjälpmedel, förbrukningshjälpmedel och produkter som
används vid vård och omsorg. Samverkansgruppen ska ta ställning till inkommande förslag och initiativ vid sitt nästkommande möte.
6.4 Tvister och problem vid samverkan
Vid parts eventuella avsteg från åtaganden i överenskommelsen eller tvister om tolkning av överenskommelsen ska följande tvistetrappa tillämpas:
1) Avsteg från åtagande eller tvister om tolkning eller betalningsansvar ska i första hand lösas av parterna på lokal nivå i kommunen och Region Stockholm. Såvida dessa inte är av en sådan principiell karaktär att det kan antas påverka andra parter.
2) Avsteg från åtagande eller tvist om tolkning som inte kan lösas på lokal nivå hanteras av styrgruppen för överenskommelsen.
3) I det fall styrgruppen inte kan lösa en fråga om avsteg från åtagande eller tvist om tolkning, så ska frågan hanteras av styrgrupp för överenskommelsen.
4) Ytterst hanteras avsteg från åtagande eller tvist av den politiska styrgruppen VIS som har tolkningsföreträde gällande överenskommelsen.
5) Xxxxxxx som inte kan lösas ska enligt ovan hänskjutas till svensk allmän domstol för avgörande med tillämpning av svensk rätt.
Överenskommelsen börjar gälla tre månader från att alla parter beslutat anta överenskommelsen och gäller till dess överenskommelsen sägs upp eller omförhandlas. Överenskommelsens uppsägningstid är tolv månader och upphör då att gälla för samtliga parter. Omförhandling av överenskommelsen ska ske om någon part så begär.
Omförhandlat avtal börjar gälla tidigast tre månader efter det omförhandlade avtalet godkänts av parterna.
Nedanstående bilagor kan komma att uppdateras inom ramen för ovan beskriven samverkansorganisation, utan att denna överenskommelse behöver ändras.
Bilaga 1: Förskrivningsbara hjälpmedel
Bilaga 2: Förskrivningsbara förbrukningshjälpmedel Bilaga 3: Produkter som används i vård och omsorg
Bilaga 4: Förskrivningsbara hjälpmedel för bostad med särskild service enligt SoL (socialpsykiatriskt boende)
Bilaga 1 – Förskrivningsbara hjälpmedel
Fördelning av kostnadsansvar mellan kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm för förskrivningsbara hjälpmedel enligt överenskommelsen Fördelning av kostnadsansvar för medicintekniska produkter inom vård och omsorg mellan Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län daterad 2020-10-14.
Bilaga 1 omfattar fördelning av kostnadsansvar avseende:
• Särskilt boende för äldre enligt Socialtjänstlagen (Sol) 5 kap 5 § andra stycket.
• Xxxxxx med särskild service personer över 18 år enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS § 9.9 och § 9.8 för personer över 18 år.
Bilaga 1 tillämpas inte för boende i bostad med särskild service enligt SoL, 5 kap 7 § tredje stycket (socialpsykiatri).
Vid förtroendeförskrivning av kommunens förskrivare ska Region Stockholms kriterier för förskrivning följas, xxxxx://xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxx/
Vid förtroendeförskrivning av Regionens förskrivare ska kostnadsansvarig på kommunen/boendet godkänna kostnaden för hjälpmedlet. Förskrivning på Region Stockholms bekostnad sker i Beställningsportalen. I kostnadsansvaret ingår alla tillbehör och reservdelar till huvudhjälpmedlet samt anpassning därtill (dock inte specialanpassningar).
ISOkod | Beskrivning | Ansvar | Kommentarer |
040306 | Inhalatorer | Region Stockholm | |
Inhalator till ventilator (tillbehör till ventilator) | |||
Nebulisator för läkemedel | |||
Ultraljudsnebulisator | |||
040312 | Respiratorer | Region Stockholm | |
Andningsballong | |||
Befuktare med inbyggd flödesgenerator för barn | |||
CPAP, Bilevel | |||
Hostapparat | |||
Ventilator |
040318 | Oxygenutrustningar | Region Stockholm | |
Flödesväljare till syrgastuber | |||
Kapnograf | |||
Oxygenkoncentrator | |||
Pulsoximeter | |||
Vagn/Bärrem/Väska/Ryggsäck till syrgastuber | |||
040321 | Slemsugar | Region Stockholm | |
Slemsug | |||
040327 | Andningsmuskeltränare | Region Stockholm | |
Andningsmuskeltränare, typ PEPmask | |||
040609 | Luftfyllda klädesplagg och kompressionsutrustningar för cirkulationsproblem | Region Stockholm | |
Avancerad kompressionsutrustning för arm, ben, bål med 12- eller flera kammarsystem | |||
Kompressionsutrustning för arm, ben eller bål | |||
041924 | Infusionspumpar | Kommun | |
Infusionspump för enteral nutrition | Särskilt boende för äldre, enligt SoL | ||
041924 | Infusionspumpar | Region Stockholm | |
Infusionspump för enteral nutrition | Särskilt boende enligt LSS | ||
Infusionspump för läkemedel och parenteral nutrition | |||
041998 | Tillbehör, reservdelar och komponenter | Kommun | |
Infusionsställ | |||
042412 | Blodanalysmateriel | Region Stockholm | |
Flash glukosmätare och kontinuerliga glukosmätare |
Mätare för blodets koagulationsförmåga vid warfarinbehandling | |||
042424 | Kroppstermometrar | Region Stockholm | |
Talande febertermometer | |||
042706 | Stimulatorer för smärtlindring | Kommun | |
TENS-apparatur | |||
042709 | Muskelstimulatorer som ej används som ortoser | Region Stockholm | |
Inkontinensstimulator | |||
043006 | Hjälpmedel för kylbehandling | Region Stockholm | |
Kylväst, kylkeps | |||
043303 | Sittdynor och underlägg för trycksårsprevention | Kommun/Region Stockholm | |
Rullstolsdyna | Gäller alla rullstolsdynor som är tryckavlastande, positionerande, tryckfördelande. Dynor följer kostnadsansvar för rullstolen | ||
043304 | Ryggkuddar och ryggdynor för trycksårsprevention | Kommun/Region Stockholm | |
Ryggdynor | Gäller alla ryggdynor till rullstol. Dynor följer kostnadsansvar för rullstolen | ||
043306 | Madrasser och madrasskydd för trycksårsprevention | Kommun | |
Fibermadrasser/underlägg | |||
Antidecubitusmadrasser Gäller både förebyggande och behandlande madrasser | |||
044808 | Ståbarrar och ståstöd | Region Stockholm | |
Ståpodier samt ståstöd |
044815 | Arm-, bål- och benträningsredskap | Region Stockholm | |
Armtränare, bentränare | |||
Gåstege, stolstege | |||
Splint för att stabilisera arm, ben eller fot | |||
044821 | Tippbrädor | Region Stockholm | |
Tippbräda | |||
042715 | Ljudstimulatorer | Region Stockholm | |
Ljudstimulator vid tinnitus | |||
050303 | Röst- och talträningshjälpmedel | Region Stockholm | |
Stamningshjälpmedel DAF+FAF | |||
051506 | Hjälpmedel för att koda och avkoda skrivspråk | Region Stockholm | |
Programvara för PC/MAC | |||
061590 | Peroneusstimulatorer | Region Stockholm | |
Peroneusstimulator | |||
090603 | Huvudskydd | Kommun | |
Mjuka hjälmar | |||
090903 | Strumppådragare | Kommun | |
Strumppådragare, strumpavtagare | |||
090912 | På- och avklädningskrokar/-pinnar | Region Stockholm | |
Påklädningsrobot/krok | |||
091203 | Flyttbara toalettstolar | Kommun | |
Flyttbara toalettstolar med hjul | |||
091209 | Toalettsitsar | Kommun | |
Toalettsitsar inkl. stänkskydd |
Mjuksitsar inkl. stänkskydd, toadyna | |||
Stänkskydd | |||
091212 | Toalettstolsförhöjningar, fristående | Kommun | |
Toalettstolsförhöjning, fristående | |||
091215 | Toalettstolsförhöjningar, lösa tillsatser | Kommun | |
Toalettstolsförhöjning, lösa tillsatser | |||
091218 | Toalettstolsförhöjningar, fasta tillsatser | Kommun | |
Toalettstolsförhöjning, fasta tillsatser | |||
091221 | Toalettsitsar med inbyggd lyftanordning | Kommun | |
Toalettsits med inbyggd lyftanordning | |||
091224 | Toalettarmstöd och/eller toalettryggstöd som monteras på toaletten | Kommun | |
Armstöd och/eller ryggstöd som monteras på toaletten | |||
093303 | Bad- och duschstolar (med och utan hjul), badbrädor, pallar, ryggstöd och sitsar | Kommun | |
Duschpall, badstol, duschbräda, duschstol | |||
093312 | Badbritsar, duschbord och skötbord | Kommun | |
Duschvagn | |||
Duschbord/skötbord | |||
Lyftbord med t.ex. barnstol eller skötbord | |||
093903 | Hjälpmedel för hårtvätt | Kommun | |
Schamponeringsstöd | |||
120303 | Stödkäppar | Kommun | |
Stödkäpp | Avser även vit stödkäpp | ||
120306 | Armbågskryckor | Kommun | |
Armbågskrycka | Avser även vit armbågskrycka | ||
120309 | Underarmskryckor (Ra-kryckkäppar) | Kommun | |
RA-kryckkäpp |
120312 | Axillarkryckor | Kommun | |
Axillarkrycka | |||
120316 | Gånghjälpmedel med tre eller fler stödben | Kommun | |
Gånghjälpmedel med fler eller stödben | |||
120603 | Gåstativ | Kommun | |
Gåstativ | |||
120606 | Rollatorer | Kommun | |
Rollator | Avser alla modeller | ||
120609 | Gåstolar | Kommun | |
Gåstol med sittpåse eller sadel/sits | |||
120612 | Gåbord | Kommun | |
Gåbord | |||
122203 | Xxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxx | Region Stockholm | |
Xxxxxxxx xxxxxxxxxx | Xxxxx alla modeller | ||
122218 | Xxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx rullstolar | Region Stockholm | |
Komfortrullstol | |||
Stolsunderrede, rullstolsunderrede, vagnunderrede | För modulära sittsystem, moduluppbyggd sits, formgjuten sits och liknande | ||
122218 | Xxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx rullstolar | Kommun | |
Transportrullstol | |||
122303 | Eldrivna rullstolar med manuell styrning | Region Stockholm | |
Elrullstol för utomhusanvändning | |||
122306 | Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning | Region Stockholm | |
Elrullstol för inom- och utomhusanvändning | |||
Elrullstol samt platta för slingstyrning |
Elrullstol med vårdarstyrning | Kan endast förskrivas till anhörig som bor tillsammans med brukaren | ||
Stå-elrullstol | |||
Elrullstolsunderrede | För modulära sittsystem, moduluppbyggd sits, formgjuten sits och liknande | ||
122409 | Drivaggregat för xxxxxxxx xxxxxxxxxx | Kommun | |
Drivaggregat till rullstolar | |||
122409 | Drivaggregat för xxxxxxxx xxxxxxxxxx | Region Stockholm | |
Drivhjul med motor till rullstolar | |||
122430 | Bälten och selar till rullstolar | Kommun/Region Stockholm | |
Bälte, selar, västar och liknande | Tillbehör, följer kostnadsansvar för huvudhjälpmedel | ||
122707 | Liggvagnar och paraplyvagnar | Region Stockholm | |
Höj- och sänkbar vagn | Tumlevagn och liknande, exklusive sittdel | ||
123103 | Glidbrädor, glidmattor, draglakan och vändningsmattor | Kommun | |
Glidbräda, glidmattor, vändningsmattor och glidlakan | |||
123106 | Vridplattor (Vändskivor) | Kommun | |
Vändskiva med eller utan ståplatta | |||
123109 | Fristående lyftbågar | Kommun | |
Fristående lyftbåge till säng | |||
123112 | Repstegar | Kommun | |
Handstege/repstege | |||
123115 | Uppresningsbälten och västar | Kommun | |
Vårdbälte, uppresningsbälte |
123121 | Överflyttningsplattformar | Kommun | |
Överflyttningsplattform | |||
123603 | Hjullyftar för överflyttning av en sittande person med hjälp av lyftselar/lyftslingor | Kommun | |
Mobil personlyft | Avser även tillbehör som tex lyftsele | ||
123604 | Hjullyftar för överflyttning av en stående person | Kommun | |
Mobil stålyft | Avser även tillbehör som tex lyftsele | ||
123612 | Stationära lyftar monterade på väggar, golv och/eller i tak | Kommun | |
Stationär alternativt stationär fristående personlyft | Avser även tillbehör som tex lyftsele | ||
123615 | Stationära lyftar monterade på eller i andra produkter | Kommun | |
Stationär lyft som monteras på eller i andra produkter, badkarslyftar och liknande | |||
123903 | Vita käppar (Teknikkäppar) | Region Stockholm | |
Markeringskäppar | |||
123906 | Elektroniska orienteringshjälpmedel | Region Stockholm | |
Orienteringshjälpmedel GPS | |||
123909 | Akustiska ledfyrar | Region Stockholm | |
Ledfyr mobil | |||
Ledfyr stationär | |||
150303 | Hjälpmedel för att väga och mäta för att tillreda mat och dryck | Region Stockholm | |
Nivåindikator, endast för person med synnedsättning | |||
Talande termometer | |||
Talande timer, taktil timer |
Talande våg | |||
150306 | Hjälpmedel för att skära, xxxxx och sönderdela för att tillreda mat och dryck | Kommun | |
Skärbräda med specialfästanordning | |||
150306 | Hjälpmedel för att skära, xxxxx och sönderdela för att tillreda mat och dryck | Region Stockholm | |
Kniv med anhåll, för personer med synnedsättning | |||
Skärhjälpmedel för att få jämna skivor, för personer med synnedsättning | |||
150927 | Ätapparater | Kommun | |
Elektrisk och xxxxxxx xxxxxxxxxx | |||
180903 | Stolar | Region Stockholm | |
Arbetsstol | |||
180906 | Pallar och ståstolar | Region Stockholm | |
Ståstolar inklusive magstödståstolar | |||
180909 | Coxitstolar | Region Stockholm | |
Coxitstolar | |||
180921 | Speciella sittmöbler | Region Stockholm | |
Moduluppbyggt sittsystem | |||
Golvstol med stöd | |||
Sits för barn inklusive bas eller enkelt mobilt underrede | Typ Tumble Form eller liknande | ||
180939 | Modulära sittsystem | Region Stockholm | |
Modulära sittsystem | |||
181003 | Ryggstöd | Kommun/Region Stockholm | |
Ryggdynor för korttidssittande, typ svankdynor, enkla ryggdynor till rullstol | Dynor följer kostnadsansvar för rullstol |
181006 | Sittdynor och underlägg | Kommun/Region Stockholm | |
Dyna för korttidssittande till rullstol | Dynor följer kostnadsansvar för rullstol | ||
Tryckfördelande dyna till rullstol | Dynor följer kostnadsansvar för rullstol | ||
181006 | Sittdynor och underlägg | Region Stockholm | |
Specialanpassad sits, formgjuten eller liknande | |||
Specialanpassat ryggstöd, formgjutet eller liknande | |||
Specialanpassad sits och ryggstöd, formgjutet eller liknande | |||
Skumplastfåtöljer | |||
Kuddar för positionering i sittande | |||
Enkel vinklingsbar sits och fotstöd | Till Tripp Trapp stol | ||
181006 | Sittdynor och underlägg | Kommun | |
Förhöjningsdyna, även coxit | |||
Kildyna | |||
Underlägg och övriga dyntillbehör | |||
Tumlebåt, exklusive underrede | |||
181204 | Sängar och lösa sängbottnar, ej reglerbara | Kommun | |
Specialtillverkade sängar | |||
181210 | Sängar och lösa sängbottnar, elektriskt reglerbara | Kommun | |
Sängar | |||
Spjälsäng inklusive sänglyft | |||
181212 | Sänglyftar | Kommun | |
Sänglyftar elektriskt höjdjusterbara | |||
181224 | Ställbara rygg- och benstöd | Kommun | |
Rygg- och benstöd |
181227 | Sänggrindar och lyftbågar att fästa på sängar | Kommun | |
Grindar/fallskydd/nätsidor/sängbyglar | |||
Resningsstöd | |||
181503 | Förhöjningsben | Kommun | |
Förhöjningsklotsar, förhöjningsben, förhöjningsramp | |||
181803 | Ledstänger | Kommun | |
Stödstångsystem, Gripo och liknande | |||
181811 | Fällbara räcken och armstöd | Kommun | |
Armstöd, vägg och/eller golvmonterade | |||
183015 | Portabla ramper | Kommun | |
Ramp, tröskelramp | |||
220309 | Glas, linser och linssystem som förstorar | Region Stockholm | |
Förstorande linser/förstoringsglas och luppar | |||
Lampa med förstoring | |||
220312 | Kikare och teleskop | Region Stockholm | |
Kikare | |||
Kikarglasögon | |||
220318 | Förstorande video-system | Region Stockholm | |
Förstorande system | |||
220606 | Kroppsburna hörapparater | Region Stockholm | |
Kroppsburen hörapparat | |||
220612 | I-örat-apparater | Region Stockholm | |
Hörapparat | |||
220615 | Bakom-örat-apparater | Region Stockholm |
Hörapparat | |||
220621 | Hörapparater som används tillsammans med implantat | Region Stockholm | |
Benförankrad hörapparat | |||
220627 | Tillbehör till hörhjälpmedel | Region Stockholm | |
Öroninsats | |||
CROS | |||
220903 | Röstgeneratorer | Region Stockholm | |
Digital röstgenerator | |||
220906 | Röstförstärkare för personligt bruk | Region Stockholm | |
Röstförstärkare | |||
221206 | Skrivbrädor, ritbrädor och teckningsbrädor | Region Stockholm | |
Muffbrädor | |||
221209 | Namnteckningsramar, namnstämplar och skrivramar | Region Stockholm | |
Namnteckningsram, skrivram | |||
221215 | Skrivmaskiner | Region Stockholm | |
Ordbehandlingsmaskin | |||
221221 | Bärbara anteckningsapparater för punktskriftsanvändare | Region Stockholm | |
Punktanteckningshjälpmedel | |||
221224 | Programvara för ordbehandling | Region Stockholm | |
Programvara med och utan talsyntes | |||
221509 | Programvara för kalkylering och beräkning | Region Stockholm | |
Programvara för kalkylering och beräkning |
221803 | Utrustning för att spela in och återge ljud | Region Stockholm | |
Produkt med digital in- och uppläsning av ljud | |||
Digitalt fickminne | |||
221824 | Transmissionssystem via radio | Region Stockholm | |
System som förstärker ljud | |||
System med slingförstärkare eller bärbar mottagare, elevmikrofon – skola | |||
Portabelt system med en mikrofon | |||
FM-system för ljudinformation för radio eller tv | |||
221830 | Slingförstärkare, slingmottagare och slingor | Region Stockholm | |
Stolslinga, slingförstärkare, halsslinga | |||
222103 | Bokstavs- och symbolsatser/tavlor | Kommun | |
Bildkort, pekbok | |||
Bildbas på CD-rom/licens | |||
Tavlor och liknande för bokstäver och symboler | |||
Bildstöd | |||
222106 | Kommunikationsförstärkare | Region Stockholm | |
System som förstärker ljudet vid tal | |||
222109 | Samtalsapparater | Region Stockholm | |
Samtalsapparat | |||
222112 | Programvara för närkommunikation | Region Stockholm | |
Program | |||
222190 | Presentationsmaterial för bokstavssatser och symbolsatser | Kommun | |
Mappar, ark, magnettavlor, schema, ögonpekningsram och liknande |
222403 | Standardtelefoner för fasta nät | Region Stockholm | |
Högtalande telefon, fjärrstyrda | |||
Bildtelefon | |||
222409 | Texttelefoner | Region Stockholm | |
Texttelefon | |||
222421 | Telefontillbehör | Region Stockholm | |
Skärmläsare för mobiltelefon | |||
Telefonförstärkare för fast telefoni | |||
Trådlös telefonförstärkare för mobil telefoni | |||
222430 | Porttelefoner | Kommun | |
Porttelefon | |||
222490 | Totalkonversationsenheter | Region Stockholm | |
Enhet för totalkonversation | |||
222703 | Indikatorer med visuella signaler | Region Stockholm | |
Portabelt system för dörrsignal | |||
Fast system för varseblivning; dörr, telefon och/eller brandvarnare | |||
Portabelt system för babyvakt | |||
Portabelt system för telefonsignal | |||
Väckningsanordning | |||
222712 | Ur och klockor | Region Stockholm | |
Armbandsur, fickur, väckarur, bordsur, väggur | |||
222715 | Almanackor, kalendrar och planeringssystem | Kommun | Särskilt boende enligt LSS |
Elektronisk almanacka | |||
Tidshjälpmedel för att stödja minnet |
Minneshjälpmedel | |||
222715 | Almanackor, kalendrar och planeringssystem | Region Stockholm | Särskilt boende för äldre, enligt SoL |
Elektronisk almanacka | |||
Tidshjälpmedel för att stödja minnet | |||
Minneshjälpmedel | |||
222718 | Personliga nödlarm | Region Stockholm | |
Komplett anfallslarm | T.ex. epilepsilarm | ||
Apnélarm | |||
222718 | Personliga nödlarm | Kommun | |
Komplett anropssystem | |||
222727 | Märkningsmateriel och märkningsverktyg | Region Stockholm | |
Talande märksystem | |||
223012 | Bladvändare | Kommun | |
Bladvändare | |||
223021 | Läsmaskiner | Region Stockholm | |
Läsmaskin/talande scanner | |||
223303 | Stationära datorer | Region Stockholm | |
Monitorarm till egen dator | |||
223306 | Bärbara datorer och hand- och fickdatorer | Region Stockholm | |
Stativ till egen bärbar dator | |||
223603 | Tangentbord | Region Stockholm | |
Tangentbord | |||
223612 | Alternativa inmatningsenheter | Region Stockholm |
Alternativ inmatningsenhet, Scanner, OCR- program | |||
223618 | Programvara för inmatning | Region Stockholm | |
Programvara för alternativa inmatningsenheter | |||
223621 | Hjälpmedel för att positionera skärmpekare och för att välja objekt på bildskärmen | Region Stockholm | |
Datormöss och musliknande enheter | |||
223905 | Taktila displayer | Region Stockholm | |
Punktskriftdisplayer | |||
223906 | Skrivare | Region Stockholm | |
Punktskriftskrivare, Punktkonverteringsprogram | |||
223907 | Ljuddisplayer | Region Stockholm | |
Utrustning för syntetiskt tal, program med talsyntes | |||
223912 | Speciella programvaror för presentation | Region Stockholm | |
Skärmläsare, förstoring | |||
240918 | Omkopplare (till/från eller annan funktion) | Kommun | |
Manöverkontakter | T.ex. tryckknappar för elektriska apparater, hand/fingerkontakt och styrspakar (joysticks) inklusive eventuella fäste för manöverkontakten. | ||
241303 | Fjärrstyrsystem | Kommun | |
IR-system enkla och avancerade | Avser manövrering av belysning, TV-apparat, dörrlås, telefon. | ||
241815 | Pinnar | Region Stockholm |
Pinnar | |||
241818 | Peklampor | Region Stockholm | |
Peklampor | |||
242103 | Xxxxxxxx xxxxxxxxxx | Kommun | |
Griptång | |||
243612 | Rullbord | Kommun | |
Rullbord | |||
270306 | Luftrenare | Region Stockholm | |
Luftrenare vid okontrollerad svår allergisk astma, steg 5 | |||
270603 | Hjälpmedel och verktyg för mätning av längd | Region Stockholm | |
Taktilt avläsbar produkt för mätning av längd | |||
270621 | Hjälpmedel och verktyg för att mäta klimatförhållanden | Region Stockholm | |
Talande eller taktilt avläsningsbar inne och utetermometer | |||
Termometer med vibrator | |||
270624 | Hjälpmedel och verktyg för att mäta färg | Region Stockholm | |
Färgindikator |
Bilaga 2 – Förskrivningsbara förbrukningshjälpmedel
Fördelning av kostnadsansvar mellan kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm för förskrivningsbara förbrukningshjälpmedel enligt överenskommelsen Fördelning av kostnadsansvar för medicintekniska produkter inom vård och omsorg mellan Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län daterad 2020-10-14.
Bilaga 2 omfattar följande målgrupper:
• Särskilt boende för äldre enligt Socialtjänstlagen (Sol) 5 kap 5 § andra stycket
• Xxxxxx med särskild service personer över 18 år enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS § 9.9 och § 9.8 för personer över 18 år
Bilaga 2 tillämpas inte för boende i bostad med särskild service enligt SoL, 5 kap 7 § tredje stycket (socialpsykiatri).
Förtroendeförskrivning från kommunen kan endast utföras för pennkanyler, teststicka och lansett för personer med diabetes. Övriga förbrukningshjälpmedel som är Region Stockholms ansvar förskrivs av förskrivare som har avtal med regionen
Vid förtroendeförskrivning av kommunens förskrivare ska Region Stockholms kriterier för förskrivning följas. xxxxx://xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxx/ Förskrivning på Region Stockholms bekostnad sker i Beställningsportalen.
I kostnadsansvaret ingår alla tillbehör och reservdelar till huvudhjälpmedlet samt anpassning därtill (dock inte specialanpassningar).
ISOkod | Beskrivning | Ansvar | Kommentarer |
010101 | Behållare | Kommun | |
Kräkpåse | |||
010102 | Instrument | Kommun | |
Pincett | |||
040303 | Luftkonditioneringshjälpmedel | Kommun | |
Luftvärmeväxlare till trakealkanyl | |||
040321 | Tillbehör till slemsugar | Kommun | |
Sugkatetrar och sugslangar | |||
040606 | Kompressionsmaterial för armar och ben och andra delar av kroppen. | Kommun | |
Kompressionsmaterial för att underlätta cirkulation genom passivt tryck vid cirkulationsrubbningar och ventromboser | |||
040606 | Kompressionsmaterial för armar och ben och andra delar av kroppen. | Region Stockholm | |
Kompressionsmaterial för att underlätta cirkulation genom passivt tryck vid lymfödem och brännskador | Förskrivning sker av lymfterapeut/ arbetsterapeut på klinik vid Region Stockholm |
041915 | Injektionskanyler | Region Stockholm | |
Pennkanyler | Kan förtroendeförskrivas av kommunal förskrivare i Beställningsportalen | ||
041921 | Doseringshjälpmedel till injektionsmateriel | Kommun | |
Uppdragningskanyl till spruta för såromläggning | |||
042412 | Blodanalysmateriel | Region Stockholm | |
Teststicka och lancett för diabetes | Kan förtroendeförskrivas av kommunal förskrivare i Beställningsportalen | ||
044900 | Sårvårdsprodukter | Kommun | |
Förbandsmaterial vid behandling av sår- och hudvård | |||
090333 | Badkläder | Kommun | |
Skyddsbyxa | |||
090339 | Haklappar och förkläden | Kommun | |
Skyddskläder | |||
090606 | Ögon- och ansiktsskydd | Region Stockholm | |
Fuktkammare/glas | Kan ej förskrivas av kommun via Beställningsportalen. Beställs och faktureras enligt gällande xxxxx, se bilaga 3. | ||
090615 | Skyddshandskar och skyddsvantar | Kommun | |
Skyddshandskar | |||
091503 | Kanyler vid trakeotomi | Region Stockholm | |
Trakealkanyl | Kan ej förskrivas av kommun via Beställningsportalen. Beställs och faktureras enligt gällande xxxxx, se bilaga 3 | ||
091506 | Stomiskydd vid trakeotomi | Kommun | |
Förband, nackband samt rengöringshjälpmedel som används i samband med kanyl | |||
092106 | Hudtvättmedel | Kommun | |
Vätskor som används för hudskydd och rengöring | |||
092109 | Desinfektionsmedel | Kommun | |
Handdesinfektionsmedel | |||
092403 | Kvarliggande katetrar | Kommun | |
Kvarliggande kateter | |||
092406 | Tappningskatetrar | Kommun | |
Tappningskateter | |||
092409 | Urindroppsamlare för män | Kommun |
Urindroppsamlare | |||
092490 | Dilatationskatetrar | Kommun | |
Dilatationskateter | |||
092704 | Slutna urinuppsamlingspåsar | Kommun | |
Sluten urinuppsamlingspåse | |||
092705 | Tömbara urinuppsamlingspåsar | Kommun | |
Tömbar urinuppsamlingspåse | |||
092709 | Urinuppsamlingskärl | Kommun | |
Urinflaska, bäcken | |||
0930 | Absorberande inkontinensskydd | Kommun | |
Engångs- och flergångsskydd som absorberar urin | |||
0931 | Urin- och avföringsstoppande hjälpmedel | Kommun | |
Båge, propp | |||
099003 | Lavemang | Kommun | |
Lavemang | |||
150907 | Livsmedel för medfödda ämnesomsättningssjukdomar | Kommun | |
Livsmedel specifikt för medfödda ämnesomsättningssjukdomar | Särskilt boende för äldre, enligt SoL | ||
150907 | Livsmedel för medfödda ämnesomsättningssjukdomar | Region Stockholm | |
Livsmedel specifikt för medfödda ämnesomsättningssjukdomar | Bostad med särskild service, enligt LSS | ||
150930 | Sonder | Region Stockholm | |
Sonder, knappar, tub, peg | Kan ej förskrivas av kommun via Beställningsportalen. Beställs och faktureras enligt gällande xxxxx, se bilaga 3 | ||
150930 | Sonder | Kommun/Region Stockholm | |
Matningsaggregat/slang, behållare för sondnäring, enteral spruta (vid LSS) | Region Stockholm | Region Stockholm ansvarar vid särskild bostad enligt LSS | |
Matningsaggregat/slang, behållare för sondnäring, enteral spruta (vid särskilt boende för äldre enligt SoL) | Kommunen | Kommunen ansvarar vid särskilt boende för äldre enligt SoL. | |
1590 | Näringsprodukter | Kommun | |
Berikning, kosttillägg, sondnäring, förtjockningsmedel | Särskilt boende för äldre enligt SoL | ||
1590 | Näringsprodukter | Region Stockholm | |
Berikning, kosttillägg, sondnäring, förtjockningsmedel | Bostad med särskild service enligt LSS | ||
220906 | Röstförstärkare för personligt bruk | Region Stockholm | |
Röst/talventil | Kan ej förskrivas av kommun via Beställningsportalen. |
Beställs och faktureras enligt gällande xxxxx, se bilaga 3 |
Bilaga 3 - Produkter som används i vård och omsorg
Fördelning av kostnadsansvar mellan kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm för produkter som används av personalen i vård och oms0rg enligt överenskommelsen ”Fördelning av kostnadsansvar för hjälpmedel inom vård och omsorg mellan Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län” daterad 2020-10-14.
Bilaga 3 omfattar produkter som används i vård och omsorg till individer inom följande boende
• Särskilt boende för äldre enligt Socialtjänstlagen (Sol) 5 kap 5 § andra stycket
• Xxxxxx med särskild service för personer över 18 år enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS § 9.9 och § 9.8 för personer över 18 år
Bilaga 3 tillämpas inte för boende i bostad med särskild service enligt SoL, 5 kap 7 § tredje stycket (socialpsykiatri).
Dessa produkter kan inte förskrivas som personliga hjälpmedel i Beställningsportalen i ovanstående boendeformer samt i daglig verksamhet.
Dokumentet är inte heltäckande utan omfattar de produkter som är frekventa och där frågor ofta uppstår.
Produkter som Region Stockholm har kostnadsansvar för ska beställas enligt rutin, se Vårdgivarguiden.
Produkter och material i bilagan ska vara förenliga med regler och riktlinjer.
Typ av behandling/produkter | Kostnadsansvar | Kommentarer |
Infusions- och injektionsbehandling | ||
Trevägskran, sprutor, infusions- och injektionskanyl/kateter, propp, injektionsventil | Region Stockholm | Beställs och faktureras enligt gällande xxxxx. Se Vårdgivarguiden |
Material vid beredning av läkemedel, tex överföringskanyl Minispike | Region Stockholm | Beställs och faktureras enligt gällande rutin. Se Vårdgivarguiden |
Infusionsaggregat för intravenös infusion och blodtransfusion | Region Stockholm | Beställs och faktureras enligt gällande rutin. Se Vårdgivarguiden |
Insättning av venport t.ex. Port-a-Cath | Region Stockholm | Operation |
Typ av behandling/produkter | Kostnadsansvar | Kommentarer |
Insättning av venport; t.ex. Piccline | Region Stockholm | IVA eller annan van verksamhet |
Material vid byte av nål, slang och trevägskoppling till t.ex. Port á Cath och Piccline | Region Stockholm | Beställs och faktureras enligt gällande rutin. Se Vårdgivarguiden |
Material vid omläggning och skötsel av infarter tex Port á Cath, Piccline inklusive fixationsförband (sterilt) och Fixeringsnät (t.ex. tubnät) eller lindor till PVK | Kommun | |
Enteral nutrition | ||
Ny infart för enteral nutrition som t.ex. Jejuno- kateter, peg, knapp | Region Stockholm | Vårdgivare med avtal om gastroenterologisk vård |
Material vid byte av tillbehör till enteral nutrition som t.ex. Jejuno-kateter, peg, knapp | Region Stockholm | Beställs och faktureras enligt gällande rutin. Se Vårdgivarguiden |
Material vid omläggning och skötsel av som tex Jejuno-kateter, peg, knapp | Kommun | |
Droppställning | Kommun | |
Sondnäring | Kommun | Regionen ansvarar för sondnäring inom LSS |
Sondpump, aggregat och matningsslang | Kommun | Regionen ansvar för Sondpump inom LSS |
Kosttillägg | Kommun | Regionen ansvarar för kosttillägg inom LSS |
Kanyler vid tracheostomi | ||
Trachealkanyl | Region Stockholm | Beställs och faktureras enligt gällande rutin. Se Vårdgivarguiden |
Röst/talventil | Region Stockholm | Beställs och faktureras enligt gällande rutin. Se Vårdgivarguiden |
Typ av behandling/produkter | Kostnadsansvar | Kommentarer |
Funktvärmeväxlare, kanylband samt material vid omläggning och skötsel av tracheostomi | Kommun | |
Andningshjälpmedel | ||
100 % syrgas | Region Stockholm | Förskrivs som läkemedel |
Inkontinenshjälpmedel | ||
Stomimaterial | Region Stockholm | Förskrivs som läkemedel |
Inkontinenshjälpmedel | Kommun | |
Urinkateter (tappningskateter och KAD) | Kommun | |
Provtagningsmaterial | ||
T ex vaccutainer, blodprovskanyler, butterflykanyler, provtagningsrör, odlingspinnar, faecesburkar, microkuvetter, teststickor för urinanalys | Region Stockholm | För särskilt boende enligt SoL: Vårdgivare med avtal om läkarinsatser i särskilt boende för äldre För bostad med särskild service enligt LSS: Vårdgivare med avtal om Husläkare och basal hemsjukvård |
Riskavfallsburk | Kommun | |
Dialysbehandling | ||
Utrustning, inklusive kopplingar för hemdialys | Region Stockholm | Vårdgivare med avtal om dialys i hemmet |
Omläggningsmaterial vid dialysbehandling | Kommun | |
Undersöknings- och behandlingsmaterial | ||
Otoskop | Region Stockholm | För särskilt boende enligt SoL: Vårdgivare med avtal om läkarinsatser i särskilt boende för äldre För bostad med särskild service enligt LSS: Vårdgivare med avtal om |
Typ av behandling/produkter | Kostnadsansvar | Kommentarer |
Husläkare och basal hemsjukvård | ||
Inläggning av pleuradränage | Region Stockholm | Vårdgivare med avtal om lungmedicinsk vård |
Material vid tappning av pleuradränage | Region Stockholm | Beställs och faktureras enligt gällande rutin. Se Vårdgivarguiden |
Material vid omläggning och skötsel av pleuradränage | Kommun | |
Saturationsmätare | Kommun | |
Blodtrycksmanschett | Kommun | |
Stetoskop | Kommun | |
Nässpeculum | Kommun | |
Sax | Kommun | |
Peang | Kommun | |
Suturkniv | Kommun | |
Pincett | Kommun | |
Träspatlar | Kommun | |
Sårvårdsprodukter och förbandsmaterial | ||
Av specialistmottagning ordinerad/rekommenderad behandling med dyra behandlingshjälpmedel inklusive sårpump | Region Stockholm | Beställs och faktureras enligt gällande rutin. Se Vårdgivarguiden |
Ögonskydd - Fuktkammare/glas | Region Stockholm | Beställs och faktureras enligt gällande rutin. Se Vårdgivarguiden |
Suturset | Region Stockholm | För särskilt boende enligt SoL: Vårdgivare med avtal om läkarinsatser i särskilt boende för äldre För bostad med särskild service enligt LSS: Vårdgivare med avtal om |
Typ av behandling/produkter | Kostnadsansvar | Kommentarer |
Husläkare och basal hemsjukvård | ||
Suturtejp | Kommun | |
Zinkpasta, salva, spray, mjukgörande salva och dylikt som sjuksköterska ordinerat för behandling | Kommun | |
Spritsuddar | Kommun |
Omvårdnadsmaterial | ||
Sterila omläggningsset | Kommun | |
Gasbindor, kompressionslindor, tubgas, polstervadd och dyligt | Kommun | |
Hudvänlig häfta, plåster, tape | Kommun | |
Absorptionsförband | Kommun | |
Tvål, tvättlapp, bomullspinnar etc | Kommun | |
Munvårdsmaterial vid vård | Kommun | |
Handskar; • Sterila • Rena | Kommun | |
Bilaga 4 – Förskrivningsbara hjälpmedel för bostad med särskild service enligt SoL (socialpsykiatriskt boende)
Fördelning av kostnadsansvar mellan kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm för förskrivningsbara hjälpmedel enligt överenskommelsen Fördelning av kostnadsansvar för medicintekniska produkter inom vård och omsorg mellan Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län daterad 2020-10-14.
Bilaga 4 0mfattar fördelning av kostnadsansvar avseende:
• Personligt förskrivna hjälpmedel till individer/brukare/patienter som enligt biståndsbeslut bor i bostad med särskild service enligt SoL, 5 kap 7 § tredje stycket (socialpsykiatri).
Vid förtroendeförskrivning av kommunens förskrivare ska Region Stockholms kriterier för förskrivning följas, xxxxx://xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxx/. Vid förtroendeförskrivning av regionens förskrivare ska kostnadsansvarig på kommunen/boendet godkänna kostnaden för hjälpmedlet. Förskrivning på Region Stockholms bekostnad sker i Beställningsportalen.
I kostnadsansvaret ingår alla tillbehör och reservdelar till huvudhjälpmedlet samt anpassning därtill (dock inte specialanpassningar).
ISOkod | Beskrivning | Ansvar | Kommentarer |
040306 | Inhalatorer | Region Stockholm | |
Inhalator till ventilator (tillbehör till ventilator) | |||
Nebulisator för läkemedel | |||
Ultraljudsnebulisator | |||
040312 | Respiratorer | Region Stockholm | |
Andningsballong | |||
Befuktare med inbyggd flödesgenerator för barn | |||
CPAP, Bilevel | |||
Hostapparat | |||
Ventilator | |||
040318 | Oxygenutrustningar | Region Stockholm | |
Flödesväljare till syrgastuber |
Kapnograf | |||
Oxygenkoncentrator | |||
Pulsoximeter | |||
Vagn/Bärrem/Väska/Ryggsäck till syrgastuber | |||
040321 | Slemsugar | Region Stockholm | |
Slemsug | |||
040327 | Andningsmuskeltränare | Region Stockholm | |
Andningsmuskeltränare, typ PEPmask | |||
040609 | Luftfyllda klädesplagg och kompressionsutrustningar för cirkulationsproblem | Region Stockholm | |
Avancerad kompressionsutrustning för arm, ben, bål med 12- eller flera kammarsystem | |||
Kompressionsutrustning för arm, ben eller bål | |||
041924 | Infusionspumpar | Region Stockholm | |
Infusionspump för enteral nutrition | |||
Infusionspump för läkemedel och parenteral nutrition | |||
041998 | Tillbehör, reservdelar och komponenter | Region Stockholm | |
Infusionsställ/droppställning | |||
042412 | Blodanalysmateriel | Region Stockholm | |
Flash glukosmätare och kontinuerliga glukosmätare | |||
Mätare för blodets koagulationsförmåga vid warfarinbehandling | |||
042424 | Kroppstermometrar | Region Stockholm | |
Talande febertermometer |
042706 | Stimulatorer för smärtlindring | Region Stockholm | |
TENS-apparatur | |||
042709 | Muskelstimulatorer som ej används som ortoser | Region Stockholm | |
Inkontinensstimulator | |||
043006 | Hjälpmedel för kylbehandling | Region Stockholm | |
Kylväst, kylkeps | |||
043303 | Sittdynor och underlägg för trycksårsprevention | Region Stockholm | |
Rullstolsdyna | |||
043304 | Ryggkuddar och ryggdynor för trycksårsprevention | Region Stockholm | |
Ryggdynor | |||
043306 | Madrasser och madrasskydd för trycksårsprevention | Region Stockholm | |
Fibermadrasser/underlägg | |||
Antidecubitusmadrasser Gäller både förebyggande och behandlande madrasser | |||
044808 | Ståbarrar och ståstöd | Region Stockholm | |
Ståpodier samt ståstöd | |||
044815 | Arm-, bål- och benträningsredskap | Region Stockholm | |
Armtränare, bentränare | |||
Gåstege, stolstege | |||
Splint för att stabilisera arm, ben eller fot | |||
044821 | Tippbrädor | Region Stockholm | |
Tippbräda | |||
042715 | Ljudstimulatorer | Region Stockholm |
Ljudstimulator vid tinnitus | |||
050303 | Röst- och talträningshjälpmedel | Region Stockholm | |
Stamningshjälpmedel DAF+FAF | |||
051506 | Hjälpmedel för att koda och avkoda skrivspråk | Region Stockholm | |
Programvara för PC/MAC | |||
061590 | Peroneusstimulatorer | Region Stockholm | |
Peroneusstimulator | |||
090603 | Huvudskydd | Region Stockholm | |
Mjuka hjälmar | |||
090903 | Strumppådragare | Region Stockholm | |
Strumppådragare, strumpavtagare | |||
090912 | På- och avklädningskrokar/-pinnar | Region Stockholm | |
Påklädningsrobot/krok | |||
091203 | Flyttbara toalettstolar | Region Stockholm | |
Flyttbara toalettstolar med hjul | |||
091209 | Toalettsitsar | Region Stockholm | |
Toalettsitsar inkl. stänkskydd | |||
Mjuksitsar inkl. stänkskydd, toadyna | |||
Stänkskydd | |||
091212 | Toalettstolsförhöjningar, fristående | Region Stockholm | |
Toalettstolsförhöjning, fristående | |||
091215 | Toalettstolsförhöjningar, lösa tillsatser | Region Stockholm | |
Toalettstolsförhöjning, lösa tillsatser |
091218 | Toalettstolsförhöjningar, fasta tillsatser | Region Stockholm | |
Toalettstolsförhöjning, fasta tillsatser | |||
091221 | Toalettsitsar med inbyggd lyftanordning | Region Stockholm | |
Toalettsits med inbyggd lyftanordning | |||
091224 | Toalettarmstöd och/eller toalettryggstöd som monteras på toaletten | Region Stockholm | |
Armstöd och/eller ryggstöd som monteras på toaletten | |||
093303 | Bad- och duschstolar (med och utan hjul), badbrädor, pallar, ryggstöd och sitsar | Region Stockholm | |
Duschpall, badstol, duschbräda, duschstol | |||
093312 | Badbritsar, duschbord och skötbord | Kommun | |
Duschvagn | |||
Duschbord/skötbord | |||
Lyftbord med t.ex. barnstol eller skötbord | |||
093903 | Hjälpmedel för hårtvätt | Region Stockholm | |
Schamponeringsstöd | |||
120303 | Stödkäppar | Region Stockholm | |
Stödkäpp | Avser även vit stödkäpp | ||
120306 | Armbågskryckor | Region Stockholm | |
Armbågskrycka | Avser även vit armbågskrycka | ||
120309 | Underarmskryckor (Ra-kryckkäppar) | Region Stockholm | |
RA-kryckkäpp | |||
120312 | Axillarkryckor | Region Stockholm | |
Axillarkrycka |
120316 | Gånghjälpmedel med tre eller fler stödben | Region Stockholm | |
Gånghjälpmedel med tre eller fler stödben | |||
120603 | Gåstativ | Region Stockholm | |
Gåstativ | |||
120606 | Rollatorer | Region Stockholm | |
Rollator | |||
120609 | Gåstolar | Region Stockholm | |
Gåstol med sittpåse eller sadel/sits | |||
120612 | Gåbord | Region Stockholm | |
Gåbord | |||
122203 | Xxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxx | Region Stockholm | |
Xxxxxxxx xxxxxxxxxx | |||
122218 | Xxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx rullstolar | Region Stockholm | |
Komfortrullstol | |||
Stolsunderrede, rullstolsunderrede, vagnunderrede | För modulära sittsystem, moduluppbyggd sits, formgjuten sits och liknande | ||
Transportrullstol | |||
122303 | Eldrivna rullstolar med manuell styrning | Region Stockholm | |
Elrullstol för utomhusanvändning | |||
122306 | Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning | Region Stockholm | |
Elrullstol för inom- och utomhusanvändning | |||
Elrullstol samt platta för slingstyrning |
Elrullstol med vårdarstyrning | Kan endast förskrivas till anhörig som bor tillsammans med brukaren | ||
Stå-elrullstol | |||
Elrullstolsunderrede | För modulära sittsystem, moduluppbyggd sits, formgjuten sits och liknande | ||
122409 | Drivaggregat för xxxxxxxx xxxxxxxxxx | Kommun | |
Drivaggregat till rullstolar | |||
122409 | Drivaggregat för xxxxxxxx xxxxxxxxxx | Region Stockholm | |
Drivhjul med motor till rullstolar | |||
122430 | Bälten och selar till rullstolar | Region Stockholm | |
Bälte, selar, västar och liknande | |||
122707 | Liggvagnar och paraplyvagnar | Region Stockholm | |
Höj- och sänkbar vagn | Tumlevagn och liknande, exklusive sittdel | ||
123103 | Glidbrädor, glidmattor, draglakan och vändningsmattor | Region Stockholm | |
Glidbräda, glidmattor, vändningsmattor och glidlakan | |||
123106 | Vridplattor (Vändskivor) | Region Stockholm | |
Vändskiva med eller utan ståplatta | |||
123109 | Fristående lyftbågar | Region Stockholm | |
Fristående lyftbåge till säng | |||
123112 | Repstegar | Region Stockholm | |
Handstege/repstege | |||
123115 | Uppresningsbälten och västar | Region Stockholm |
Vårdbälte, uppresningsbälte | |||
123121 | Överflyttningsplattformar | Region Stockholm | |
Överflyttningsplattform | |||
123603 | Hjullyftar för överflyttning av en sittande person med hjälp av lyftselar/lyftslingor | Kommun | |
Mobil personlyft | Avser även tillbehör som tex lyftsele | ||
123604 | Hjullyftar för överflyttning av en stående person | Kommun | |
Mobil stålyft | Avser även tillbehör som tex lyftsele | ||
123612 | Stationära lyftar monterade på väggar, golv och/eller i tak | Kommun | |
Stationär alternativt stationär fristående personlyft | Avser även tillbehör som tex lyftsele | ||
123615 | Stationära lyftar monterade på eller i andra produkter | Kommun | |
Stationär lyft som monteras på eller i andra produkter, badkarslyftar och liknande | |||
123903 | Vita käppar (Teknikkäppar) | Region Stockholm | |
Markeringskäppar | |||
123906 | Elektroniska orienteringshjälpmedel | Region Stockholm | |
Orienteringshjälpmedel GPS | |||
123909 | Akustiska ledfyrar | Region Stockholm | |
Ledfyr mobil | |||
Ledfyr stationär | |||
150303 | Hjälpmedel för att väga och mäta för att tillreda mat och dryck | Region Stockholm | |
Nivåindikator, endast för person med synnedsättning |
Talande termometer | |||
Talande timer, taktil timer | |||
Talande våg | |||
150306 | Hjälpmedel för att skära, xxxxx och sönderdela för att tillreda mat och dryck | Region Stockholm | |
Skärbräda med specialfästanordning | |||
Kniv med anhåll, för personer med synnedsättning | |||
Skärhjälpmedel för att få jämna skivor, för personer med synnedsättning | |||
150927 | Ätapparater | Region Stockholm | |
Elektrisk och xxxxxxx xxxxxxxxxx | |||
180903 | Stolar | Region Stockholm | |
Arbetsstol | |||
180906 | Pallar och ståstolar | Region Stockholm | |
Ståstolar inklusive magstödståstolar | |||
180909 | Coxitstolar | Region Stockholm | |
Coxitstolar | |||
180921 | Speciella sittmöbler | Region Stockholm | |
Moduluppbyggt sittsystem | |||
Golvstol med stöd | |||
Sits för barn inklusive bas eller enkelt mobilt underrede | Typ Tumble Form eller liknande | ||
180939 | Modulära sittsystem | Region Stockholm | |
Modulära sittsystem | |||
181003 | Ryggstöd | Region Stockholm |
Ryggdynor för korttidssittande, typ svankdynor, enkla ryggdynor till rullstol | |||
181006 | Sittdynor och underlägg | Region Stockholm | |
Dyna för korttidssittande till rullstol | |||
Tryckfördelande dyna till rullstol | |||
Specialanpassad sits, formgjuten eller liknande | |||
Specialanpassat ryggstöd, formgjutet eller liknande | |||
Specialanpassad sits och ryggstöd, formgjutet eller liknande | |||
Skumplastfåtöljer | |||
Kuddar för positionering i sittande | |||
Enkel vinklingsbar sits och fotstöd | Till Tripp Trapp stol | ||
Förhöjningsdyna, coxit | |||
Kildyna | |||
Underlägg och övriga dyntillbehör | |||
Tumlebåt, exklusive underrede | |||
181204 | Sängar och lösa sängbottnar, ej reglerbara | Region Stockholm | |
Specialtillverkade sängar | |||
181210 | Sängar och lösa sängbottnar, elektriskt reglerbara | Region Stockholm | |
Sängar | |||
Spjälsäng inklusive sänglyft | |||
181212 | Sänglyftar | Kommun | |
Sänglyftar elektriskt höjdjusterbara | |||
181224 | Ställbara rygg- och benstöd | Region Stockholm | |
Rygg- och benstöd | |||
181227 | Sänggrindar och lyftbågar att fästa på sängar | Region Stockholm |
Grindar/fallskydd/nätsidor/sängbyglar | |||
Resningsstöd | |||
181503 | Förhöjningsben | Region Stockholm | |
Förhöjningsklotsar, förhöjningsben, förhöjningsramp | |||
181803 | Ledstänger | Region Stockholm | |
Stödstångsystem, Gripo och liknande | |||
181811 | Fällbara räcken och armstöd | Region Stockholm | |
Armstöd, vägg och/eller golvmonterade | |||
183015 | Portabla ramper | Region Stockholm | |
Ramp, tröskelramp | |||
220309 | Glas, linser och linssystem som förstorar | Region Stockholm | |
Förstorande linser/förstoringsglas och luppar | |||
Lampa med förstoring | |||
220312 | Kikare och teleskop | Region Stockholm | |
Kikare | |||
Kikarglasögon | |||
220318 | Förstorande video-system | Region Stockholm | |
Förstorande system | |||
220606 | Kroppsburna hörapparater | Region Stockholm | |
Kroppsburen hörapparat | |||
220612 | I-örat-apparater | Region Stockholm | |
Hörapparat |
220615 | Bakom-örat-apparater | Region Stockholm | |
Hörapparat | |||
220621 | Hörapparater som används tillsammans med implantat | Region Stockholm | |
Benförankrad hörapparat | |||
220627 | Tillbehör till hörhjälpmedel | Region Stockholm | |
Öroninsats | |||
CROS | |||
220903 | Röstgeneratorer | Region Stockholm | |
Digital röstgenerator | |||
220906 | Röstförstärkare för personligt bruk | Region Stockholm | |
Röstförstärkare | |||
221206 | Skrivbrädor, ritbrädor och teckningsbrädor | Region Stockholm | |
Muffbrädor | |||
221209 | Namnteckningsramar, namnstämplar och skrivramar | Region Stockholm | |
Namnteckningsram, skrivram | |||
221215 | Skrivmaskiner | Region Stockholm | |
Ordbehandlingsmaskin | |||
221221 | Bärbara anteckningsapparater för punktskriftsanvändare | Region Stockholm | |
Punktanteckningshjälpmedel | |||
221224 | Programvara för ordbehandling | Region Stockholm | |
Programvara med och utan talsyntes | |||
221509 | Programvara för kalkylering och beräkning | Region Stockholm |
Programvara för kalkylering och beräkning | |||
221803 | Utrustning för att spela in och återge ljud | Region Stockholm | |
Produkt med digital in- och uppläsning av ljud | |||
Digitalt fickminne | |||
221824 | Transmissionssystem via radio | Region Stockholm | |
System som förstärker ljud | |||
System med slingförstärkare eller bärbar mottagare, elevmikrofon – skola | |||
Portabelt system med en mikrofon | |||
FM-system för ljudinformation för radio eller tv | |||
221830 | Slingförstärkare, slingmottagare och slingor | Region Stockholm | |
Stolslinga, slingförstärkare, halsslinga | |||
222103 | Bokstavs- och symbolsatser/tavlor | Region Stockholm | |
Bildkort, pekbok | |||
Bildbas på CD-rom/licens | |||
Tavlor och liknande för bokstäver och symboler | |||
Bildstöd | |||
222106 | Kommunikationsförstärkare | Region Stockholm | |
System som förstärker ljudet vid tal | |||
222109 | Samtalsapparater | Region Stockholm | |
Samtalsapparat | |||
222112 | Programvara för närkommunikation | Region Stockholm | |
Program | |||
222190 | Presentationsmaterial för bokstavssatser och symbolsatser | Region Stockholm |
Mappar, ark, magnettavlor, schema, ögonpekningsram och liknande | |||
222403 | Standardtelefoner för fasta nät | Region Stockholm | |
Högtalande telefon, fjärrstyrda | |||
Bildtelefon | |||
222409 | Texttelefoner | Region Stockholm | |
Texttelefon | |||
222421 | Telefontillbehör | Region Stockholm | |
Skärmläsare för mobiltelefon | |||
Telefonförstärkare för fast telefoni | |||
Trådlös telefonförstärkare för mobil telefoni | |||
222430 | Porttelefoner | Region Stockholm | |
Porttelefon | |||
222490 | Totalkonversationsenheter | Region Stockholm | |
Enhet för totalkonversation | |||
222703 | Indikatorer med visuella signaler | Region Stockholm | |
Portabelt system för dörrsignal | |||
Fast system för varseblivning; dörr, telefon och/eller brandvarnare | |||
Portabelt system för babyvakt | |||
Portabelt system för telefonsignal | |||
Väckningsanordning | |||
222712 | Ur och klockor | Region Stockholm | |
Armbandsur, fickur, väckarur, bordsur, väggur | |||
222715 | Almanackor, kalendrar och planeringssystem | Region Stockholm |
Elektronisk almanacka | |||
Tidshjälpmedel för att stödja minnet | |||
Minneshjälpmedel | |||
222718 | Personliga nödlarm | Region Stockholm | |
Komplett anfallslarm | T.ex. epilepsilarm | ||
Apnélarm | |||
222718 | Personliga nödlarm | Kommun | |
Komplett anropssystem | |||
222727 | Märkningsmateriel och märkningsverktyg | Region Stockholm | |
Talande märksystem | |||
223012 | Bladvändare | Region Stockholm | |
Bladvändare | |||
223021 | Läsmaskiner | Region Stockholm | |
Läsmaskin/talande scanner | |||
223303 | Stationära datorer | Region Stockholm | |
Monitorarm till egen dator | |||
223306 | Bärbara datorer och hand- och fickdatorer | Region Stockholm | |
Stativ till egen bärbar dator | |||
223603 | Tangentbord | Region Stockholm | |
Tangentbord | |||
223612 | Alternativa inmatningsenheter | Region Stockholm | |
Alternativ inmatningsenhet, Scanner, OCR- program | |||
223618 | Programvara för inmatning | Region Stockholm |
Programvara för alternativa inmatningsenheter | |||
223621 | Hjälpmedel för att positionera skärmpekare och för att välja objekt på bildskärmen | Region Stockholm | |
Datormöss och musliknande enheter | |||
223905 | Taktila displayer | Region Stockholm | |
Punktskriftdisplayer | |||
223906 | Skrivare | Region Stockholm | |
Punktskriftskrivare, Punktkonverteringsprogram | |||
223907 | Ljuddisplayer | Region Stockholm | |
Utrustning för syntetiskt tal, program med talsyntes | |||
223912 | Speciella programvaror för presentation | Region Stockholm | |
Skärmläsare, förstoring | |||
240918 | Omkopplare (till/från eller annan funktion) | Region Stockholm | |
Manöverkontakter | T.ex. tryckknappar för elektriska apparater, hand/fingerkontakt och styrspakar (joysticks) inklusive eventuella fäste för manöverkontakten. | ||
241303 | Fjärrstyrsystem | Region Stockholm | |
IR-system enkla och avancerade | Avser manövrering av belysning, TV-apparat, dörrlås, telefon. | ||
241815 | Pinnar | Region Stockholm | |
Pinnar | |||
241818 | Peklampor | Region Stockholm |
Peklampor | |||
242103 | Xxxxxxxx xxxxxxxxxx | Region Stockholm | |
Griptång | |||
243612 | Rullbord | Region Stockholm | |
Rullbord | |||
270306 | Luftrenare | Region Stockholm | |
Luftrenare vid okontrollerad svår allergisk astma, steg 5 | |||
270603 | Hjälpmedel och verktyg för mätning av längd | Region Stockholm | |
Taktilt avläsbar produkt för mätning av längd | |||
270621 | Hjälpmedel och verktyg för att mäta klimatförhållanden | Region Stockholm | |
Talande eller taktilt avläsningsbar inne och utetermometer | |||
Termometer med vibrator | |||
270624 | Hjälpmedel och verktyg för att mäta färg | Region Stockholm | |
Färgindikator |
Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre
Överenskommelse mellan Region Stockholm och kommuner i Stockholms län
Reviderad februari 2020
1
Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) på uppdrag av presidierna för landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd och KSLs styrelse 2014.
2018-2020 har Region Stockholm och Storsthlm arbetat fram en ny överenskommelse som gäller hjälpmedel samt medicintekniska produkter som används för vård och omvårdnad i särskilt boende, dagverksamhet och daglig verksamhet.
Med anledning av den nya överenskommelsen har en revidering gjorts av Xxxxxxxxxxxx överenskommelse för vård och omsorg för äldre. Delöverenskommelser som berör ovan nämnda områden har tagits bort, eftersom de ersätts av den nya överenskommelsen. En uppdatering har gjorts av referenser till gällande lagar och författningar. Stockholms läns landsting har i texten ändrats till Region Stockholm. Kommunförbundet Stockholms län, KSL, har i texten ändrats till Storsthlm.
Stockholm i februari 2020
Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre
Delöverenskommelser
Samverkan mellan läkarorganisation/läkare och kommunfinansierad
hälso- och sjukvårdsorganisation/personal i särskilt boende för äldre 9
Samverkan för individuell nutritionsbehandling i särskilt boende för äldre 28
God läkemedelsanvändning för äldre – gemensam målbild 38
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
För att skapa en sammanhållen vård och omsorg för olika målgrupper i samhället krävs samverkan mellan kommun och region. Erfarenheterna från tidigare samverkan visar att det underlättar om det finns övergripande beslut, policyer eller överenskommelser. I Stockholms län finns ett antal länsövergripande överenskommelser som reglerar samverkan mellan olika delar av huvudmännens verksamheter.
Stockholms läns landsting, SLL, genom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, HSF, och Kommunförbundet Stockholms Län, KSL, har 2015 i partsgemensamma grupper med sakkunniga från kommunerna och landstinget uppdaterat tidigare överenskommelser och tagit fram två nya överenskommelser som gäller samverkan för äldre personer som bor i särskilt boende för äldre1. Vidare har gruppen tagit fram kompletteringar som berör äldre till överenskommelserna ”Samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning” och ”Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende”.
2019 reviderades överenskommelsen mot bakgrund av att de båda huvudmännen tillsammans arbetat fram en ny separat överenskommelse om hjälpmedel och medicintekniska produkter som används för vård och omvårdnad i särskilt boende, dagverksamhet och daglig verksamhet. Delöverenskommelser, som reglerar dessa områden, har tagits bort från den här överenskommelsen. Referenser till aktuell lagstiftning och aktuella författningar har uppdaterats.
1.2 Överenskommelsen gäller för alla kommun- och landstingsfinansierade verksamheter
Regionen och kommunerna ansvarar för att i avtal med upphandlade entreprenörer enligt lagen om offentlig upphandling, LOU2 och i krav för godkännande av aktörer enligt lagen om valfrihetssystem, LOV3, samt vid köp av enstaka platser i förfrågningsunderlag och för godkännande av utförare i respektive avtal, infoga krav på att överenskommelser som regionen och kommunen har träffat enligt detta dokument även gäller för dessa aktörer.
Läsanvisning
Den person som verksamheterna är till för benämnes i hela texten nedan ”den enskilde/ patienten”.
För att förenkla framställningen nedan uttrycks regionens respektive kommunens ansvar som om det var kommunen eller regionen själva som skulle genomföra det som avses.
Kommunen och regionen har alltid ansvaret, men genomförandet av det som avses sker dels genom verksamhet i egen regi, dels genom regionfinansierade eller kommunfinansierade verksamheter som är godkända enligt LOV eller är upphandlade enligt LOU. I texter nedan används begreppen regionfinansierad och kommunfinansierad verksamhet för alla dessa verksamheter.
1.3 Delöverenskommelser
Dessa tre delöverenskommelser sammanförs under ett gemensamt paraply som utgör överenskommelsen:
1 Särskilt boende för äldre avser sådan särskild boendeform som kommunen är skyldig att ordna enligt 5 kap 5§ socialtjänstlag (2001:453).
2 Lag (2016:1145) om offentlig upphandling.
3 Lag (2008:962) om valfrihetssystem.
• Samverkan mellan läkarorganisation4/läkare och kommunfinsierad hälso- och sjukvårdsorganisation/personal i särskilt boende för äldre.
• Individuell nutritionsbehandling i särskilt boende för äldre.
• God läkemedelsanvändning för äldre.
1.4 Överenskommelser som har reviderats 2015
men som ligger utanför paraplyet för äldre eftersom de även gäller andra grupper:
• Samverkan när enskilda/patienter behöver praktisk hjälp med egenvård.
• Samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning (har kompletterats när det gäller äldre).
• Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende (har kompletterats när det gäller äldre.)
1.5 Andra överenskommelser som gäller äldre
Utöver ovanstående finns överenskommelser som både gäller äldre och andra grupper.
• Uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade (munhälsa).
• Samverkan vid vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt.
• Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering.
• Hjälpmedelsöverenskommelse i Stockholms län
Nedan ges först en allmän introduktion till överenskommelsen om samverkan för äldre som innehåller de tre ovan nämnda delöverenskommelserna och därefter följer de tre delöverenskommelserna.
2. Övergripande målgrupp
Målgruppen för överenskommelsen är personer 65 år och äldre. I respektive delöverenskommelser anges ytterligare specifikation av målgrupp för aktuell delöverenskommelse. T.ex. den som oavsett ålder, efter beslut av kommunen, är bosatt i ett särskilt boende för äldre eller vistas på en korttidsplats.
3. Övergripande syfte
Det övergripande syftet med överenskommelsen är att den ska utgöra en grund och ett stöd för det gemensamma arbetet mellan kommunerna och regionen på lokal nivå, samt klargöra ansvarsgränserna. Ett annat övergripande syfte är att eftersträva en effektiv samhällsekonomisk resursanvändning genom att verksamheter samverkar så effektivt som möjligt för att de enskilda/patienterna ska få uppleva en sammanhållen vård.
Verksamheterna ska ha ett gott överlämnande till andra verksamheter i vårdnätverket5 och olika funktioner ska samverka med respekt för varandras olika kompetens för att ge de enskilda en god och samordnad vård.
4 Med läkarorganisation menas i hela denna överenskommelse vårdgivare för läkarinsatser.
5 Vårdnätverk innebär att de enskilda/patienterna möter en vård och omsorg där vårdgivare och omsorgsgivare samverkar i ett nätverk. Vårdnätverket innebär att:
• Individens hälsa är i fokus i varje möte.
• Oavsett vart individen vänder sig ska denna få stöd att hitta rätt.
• Det finns tillräcklig och adekvat information och kompetens.
• Individens samlade behov är utgångspunkten för den vård och omsorg som ges.
4. Övergripande mål
Det övergripande målet är att de enskilda/patienterna
• får en sammanhållen och individanpassad vård och omsorg efter sina behov
• upplever vård och omsorg som trygg och säker
• får vård och omsorg av god kvalitet, genom god samverkan mellan kommun- och regionfinansierade verksamheter.
Utöver dessa övergripande mål anges specificerade mål i respektive delöverenskommelse.
5. Helhetssyn och samtycke
Enskilda/patienter som tillhör målgruppen för respektive delöverenskommelse har rätt att få sina behov av insatser och behandling allsidigt utredda och tillgodosedda. Det innebär att hela situationen och alla behov vägs samman inom det område delöverenskommelsen gäller och att den enskilde/patienten upplever all vård och omsorg som en helhet.
De enskildas/patienternas intressen ska aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Delöverenskommelserna handlar om hur kommuner och region ska samverka för de enskildas/patienternas bästa. De enskilda/ patienterna ska aldrig behöva utsättas för stridigheter mellan olika huvudmän, utan i stället uppleva hur gott olika huvudmän samverkar över huvudmannaskapsgränser.
Ett samtycke måste alltid inhämtas från den enskilde/patienten innan en samverkan kring denne kan ske mellan verksamheter där det råder sekretess. Samtycket måste inte vara skriftligt även om det ofta är lämpligt. Oavsett detta ska varje verksamhet dokumentera att samtycke har inhämtats. Den enskilde/patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke.
6. Samordnad individuell plan, SIP
För att personer som behöver insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska få sina samlade behov tillgodosedda kan, efter samtycke från den enskilde, en samordnad individuell plan, SIP, behöva upprättas enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, och social- tjänstlagen, SoL6. Planen ska om möjligt upprättas tillsammans med den enskilde och, om det anses lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det, ska närstående ges möjlighet att delta i arbetet med planen.
Av planen ska det framgå
• vilka insatser som behövs
• vilka insatser respektive huvudman ska svara för
• vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen
• vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen.
En partsammansatt grupp har tagit fram ett vägledningsdokument kring planeringen av SIP. Vägledningen finns på Storsthlms hemsida, xxx.xxxxxxxxx.xx, och på vårdgivarguiden på regionens hemsida, xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx
6 16 kap 4 § hälso- och sjukvårdslagen och 2 Kap. 7 § socialtjänstlagen har gemensam lydelse.
7. Ledningssystem och kunskapsspridning
7.1 Kunskapsspridning om överenskommelserna
Det är mycket viktigt att de personer som ska arbeta enligt överenskommelsen och respektive delöverenskommelse har fått information om innehållet och förstår hur delöverenskommel- serna ska tillämpas.
Verksamhetschefer för hälso- och sjukvården i region och kommun och förvaltningschefer eller motsvarande i samverkan med medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS7, och medi- cinskt ansvarig för rehabilitering, MAR8 hos huvudmännen har ett särskilt stort ansvar att tillsammans med underställda chefer på alla nivåer inom regionen och kommunerna bedriva informations- och utbildningsarbete kring innehållet i överenskommelsen, inklusive delöverenskommelserna, så att dessa blir kända och följs i respektive verksamheter.
7.2 Samverkan ska beskrivas i ledningssystemet
Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem9 som ställer krav på att vårdgivarna och de som bedriver socialtjänst ska upprätta ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete. De som bedriver verksamhet enligt socialtjänstlagen, SoL10, eller lag om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS11, ska identifiera de processer där det behövs samverkan för att säkra kvaliteten på de insatser som ges inom socialtjänsten och verksamhet enligt LSS. Vårdgivare i hälso- och sjukvård har samma krav på att identifiera de processer där det behövs samverkan för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada.
Samtliga aktiviteter som ingår i respektive process ska identifieras. Vidare ska det fastställas i vilken ordning aktiviteterna behöver ske. De rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet ska beskrivas för varje aktivitet.
Det ska framgå av ledningssystemet dels hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten, dels hur samverkansmöjligheter säkerställs med andra aktörer, till exempel med andra vårdgivare, andra verksamheter enligt SoL och LSS, samt myndigheter och organisationer.
Ledningssystemet hos respektive verksamhet ska således innehålla de processer (med aktivi- teter och rutiner) som behövs inom den egna verksamheten för att säkra en god kvalitet när det gäller samverkan med andra verksamheter, med hänvisning till denna överenskommelse och de fem delöverenskommelser som ryms inom den.
Verksamhetschefer och övriga chefer har ett stort ansvar att realisera detta.
8. IT-system
Dokumentation sker ofta i olika IT-system och det är viktigt att vidareutveckla de befintliga IT-systemen så att de kan vara till nytta i samverkan mellan olika aktörer runt de enskilda/ patienterna. Självfallet måste de enskilda/patienterna samtycka till hanteringen. IT-systemen kan också behöva utvecklas för att förenkla uppföljningar.
7 MAS = Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska enligt 4 § 11 kap hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
8 MAR= Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Sjukgymnast/fysioterapeut eller arbetsterapeut som innehar samma uppdrag som MAS inom en verksamhet som omfattar rehabilitering enligt 24§ HSL.
9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
10 Socialtjänstlag (2001:453).
11 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
9. Parter
Region Stockholm genom hälso- och sjukvårdsnämnden och ansvariga nämnder i länets kommuner.
10. Giltighetstid
Överenskommelsen börjar gälla från parternas beslut i respektive ansvarig nämnd.
11. Övergripande kontaktpersoner
Kommunen och regionen ska utse varsin kontaktperson med ansvar för respektive delöverenskommelse. När kommunen eller landstinget byter kontaktperson ska detta skriftligen meddelas varandra.
12. Gemensamt ansvar för uppföljning
Parterna har ett gemensamt ansvar för att överenskommelserna regelbundet följs upp och att stämma av resultatet av uppföljningen med varandra. Det första året är det viktigt att följa upp hur väl de som ska följa delöverenskommelserna i sitt dagliga arbete känner till dem. För varje delöverenskommelse tar hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Storsthlm fram ett antal indikatorer som parterna ska följa upp lokalt varje år. Därefter tas ett särskilt dokument fram som gäller uppföljningen.
Samverkan mellan läkarorganisation12/ läkare och kommunfinasierad hälso- och sjukvårdsorganisation
/personal i särskilt boende för äldre
12 Med läkarorganisation avses i hela dokumentet vårdgivare för läkarinsatser som godkänts av landstinget enligt LOV.
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar för dem som efter ett biståndsbeslut av kommunen bor i ett särskilt boende för äldre.13 Det är inte en vårdinrättning utan en bostad som kommunen har inrättat enligt socialtjänstlagen. Den hälso- och sjukvård som bedrivs där kan därför betraktas som primärvård. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar dock inte läkarinsatser.14 Enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL15, ska regionen sluta avtal med kommunerna i länet när det gäller omfattningen av och formerna för läkarnas medverkan16. Vidare ska regionen avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda ska kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende.
Denna delöverenskommelse motsvarar det avtal som regionen enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sluta med kommunerna i länet när det gäller omfattningen av och formerna för läkarmedverkan.
1.1.1 Läsanvisning
Begreppet läkare används i första hand för den behandlande läkaren i den valda läkarorganisationen. I vissa fall finns det information om vad som gäller om de enskilda/patienterna har valt att vara fortsatt listade hos sin husläkare. De som behåller sin husläkare får vård och behandling enligt förfrågningsunderlaget Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård.
För att förenkla framställningen nedan uttrycks regionens respektive kommunens ansvar som om det var kommunen eller regionen själva som skulle genomföra det som avses.
Kommunen och region har alltid ansvaret, men genomförandet av det som avses sker dels genom verksamhet i egen regi, dels genom landstingsfinansierade eller kommunfinan- sierade verksamheter som är godkända enligt LOV, eller är upphandlade enligt LOU. I texten nedan används begreppen regionfinansierad och kommunfinansierad verksamhet för alla dessa verksamheter. Se vidare i avsnitt 2 om omfattning och gränsdragningsfrågor.
1.2 Syfte
Delöverenskommelsen syftar till att på en övergripande nivå
• klargöra ansvaret för sjukvårdshuvudmännen Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län.
Delöverenskommelsen syftar till att på lokal vårdgivarnivå
• klargöra ansvaret för samverkan mellan läkarorganisationen (i förekommande fall husläkarorganisationen17) och den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal som den kommunfinansierade verksamheten ansvarar för i särskilt boende för äldre
13 Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar regleras i 12 kap hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Kommunens skyldighet att inrätta särskilda boendeformer framgår av 5 kap. 5§ socialtjänstlagen.
14 16 kap. 1 § tredje stycket HSL 2017:30: Om regionen inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet att tillhandahålla läkare, har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina kostnader för det från regionen. Lag (2019:973).
15 Hälso- och sjukvårdslag (2017:30).
16 16 kap. Hälso- och sjukvårdslag 2017:30 Samverkan mellan huvudmän
17 I de fall de enskilda/patienterna väljer att fortsätta vara listad hos sin husläkare, samt de som vistas på en korttidsplats.
• utgöra en grund för respektive läkarorganisation och kommunfinansierad verksamhet när det gäller att teckna en lokal överenskommelse som förtydligar respektive organisations ansvar för samverkan när det gäller hälso- och sjukvårdsinsatser inom särskilt boende för äldre
• förtydliga hur hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt kan bidra till en god samverkan som fokuserar på de enskildas/patienternas situation i det gemensamma uppdraget att skapa en hälso- och sjukvård med god kvalitet.
1.3 Målgrupp för delöverenskommelsen
De som efter ett biståndsbeslut av kommunen bor i ett särskilt boende för äldre, oavsett ålder, och har listat sig hos en läkarorganisation som är godkänd av regionen och som valts av den kommunfinansierade verksamhet den enskilde bor i. I målgruppen ingår även enskilda patienter som har beviljats bistånd i form av vistelse på korttidsplats.
1.4 Mål för delöverenskommelsen
De enskilda/patienterna
• ska känna sig trygga med att hälso- och sjukvårdshuvudmännen, kommun och region, samverkar i sin planering av hälso- och sjukvården i det särskilda boendet
• ska känna sig trygga med att hälso- och sjukvårdspersonalen i det särskilda boendet och läkarorganisationen samverkar kring utformning och genomförande av insatser och att förebyggande och hälsofrämjande insatser prioriteras
• får samordnade, goda och säkra hälso- och sjukvårdsinsatser som bygger på bedömningar av de enskildas/patienternas hela situation med respekt för självbestämmande och integritet.
1.5 Definitioner
Definitioner återfinns i avsnitt 9 i denna delöverenskommelse.
1.6 Lokal samverkansöverenskommelse
Den valda läkarorganisationen och kommunen ska för den kommunfinansierade verksamheten träffa en lokal samverkansöverenskommelse där formerna för och omfattningen av samverkan ska specificeras med utgångspunkt från denna överenskommelse.
Verksamhetschefen hos läkarorganisationen och den funktion som är utsedd av kommunen18 ska säkerställa att det finns en tydlig struktur och beslutsordning för att ta fram, fastställa, implementera, följa upp och revidera den lokala samverkansöverenskommelsen.
Den lokala överenskommelsen ska tydliggöra ansvars- och rollfördelningen mellan de berörda aktörerna och utgå från nationella riktlinjer, regionala styrdokument och tillämpliga lagar och föreskrifter. Den ska genomsyras av en personcentrerad vård- och omsorg och patientsäkerhet.
En lokal samverkansöverenskommelse ska innehålla rutiner för
• en namngiven funktion som kan informera samt lämna material om läkarorganisationen, listningen och vara behjälplig med listningsblankett
• informationsöverföring vid påbörjad vistelse samt inflyttning
18 Det kan exempelvis vara en MAS eller MAR, verksamhetschef eller annan chefsperson. Med en godkänd eller upphandlad utförare kan kommunen komma överens om att utföraren själv utser en kontaktperson direkt till läkarorganisationen.
• informationsöverföring mellan läkare och hälso- och sjukvårdspersonal i särskiltboende
• utformning av information till de enskilda/patienterna att om de väljer att behålla sin husläkare får de sin läkartillsyn genom besök på vårdcentralen eller hembesök av husläkaren
• information till läkarorganisation så snart en enskild/patient har listat sig hos vårdgivaren
• xxxxxxxxx besök, konsultation och akuta oplanerade besök
• närståendekontakt
• vårdplanering
• samordnad individuell planering, SIP
• läkemedelshantering
• läkemedelsgenomgångar
• konsultation av andra specialister
• basal minnesutredning
• brytpunktssamtal
• palliativ vård
• efterlevandesamtal
• eventuellt en lokal rutin för bedömning av egenvård med utgångspunkt från överenskommelsen Samverkan när en enskild/patient behöver praktisk hjälp med egenvård
• avvikelser
− hantering av avvikelser i hälso- och sjukvården
− samverkan om rapportering, utredning och uppföljning av avvikelser där läkare har varit direkt berörd (enligt avsnitt 4.1.1 och 4.4.1 samt 5. Säkerhet)
• avvikelse från delöverenskommelsen
− definition av vad som kan anses vara otillräckligt stöd från läkare vid konsultationer då kommunen överväger att anlita en egen läkare (se avsnitt 6 – 8)
• förtydligande av rutin i avsnitt 8.
2. Omfattning och gränsdragningsfrågor
Denna delöverenskommelse omfattar dels regionfinansierade läkarorganisationer som har godkänts enligt lag om valfrihetssystem, LOV, och som har valts av ett kommunfinansierat särskilt boende för äldre, dels kommunal hälso- och sjukvårdsorganisation för särskilt boende för äldre samt kommunfinansierade särskilda boenden för äldre som har godkänts enligt LOV eller har upphandlats enligt lag om offentlig upphandling, LOU. Genom denna delöverenskommelse krävs att region och kommunen ställer krav på att delöverenskommelsen gäller för godkännande och i förfrågningsunderlag och avtal med de verksamheter som anlitas.
Särskilda boenden som drivs av helt privata utförare av vård och omsorg som säljer köpta enstaka platser berörs genom att de behöver ha avtal med en läkarorganisation som godkänts av regionen och att de ska ha lokalt avtal med den läkarorganisation de valt.
2.1 Relation till andra överenskommelser och delöverenskommelser
– Regional överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Stockholms län
Överenskommelsen reglerar länsövergripande ramar för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Stockholms län, i enlighet med lagens intentioner, samt en modell för tillämpning av kommunernas betalningsansvar.
– God läkemedelsanvändning i särskilt boende för äldre
Delöverenskommelsen om god läkemedelsanvändning ska beaktas när det gäller läkemedelshantering i särskilt boende för äldre. Det gäller till exempel rutiner för läkemedelsgenomgångar, utveckling av icke-farmakologiska metoder och följsamhet till Region Stockholms Kloka Listan.
– Individuell nutritionsbehandling i särskilt boende för äldre
Nutritionsbehandling är lika viktig för enskilda/patienter som läkemedel, andningsunderstöd och andra terapeutiska insatser. Klinisk nutrition är en del av den medicinska behandlingen. Den behandlande läkaren ska delta i den inledande riskbedömningen för enskilda/patienter och för bedömning, ordination och behandling vid specifika sjukdomstillstånd, samt för utredning av felnäring.
– Samverkan när enskilda/patienter behöver praktisk hjälp med egenvård
Vid bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan bedömas som egenvård ska överenskommelsen om samverkan vid egenvård med praktisk hjälp beaktas. Rutinen för samverkan vid bedömning av egenvård kan eventuellt behandlas även i den lokala samverkansöverenskommelsen, enligt avsnitt 1.6 ovan.
2.2 Relationer till regionens förfrågningsunderlag enlig LOV
– Läkarinsatser i särskilt boende för äldre
Aktuellt förfrågningsunderlag gäller vid samverkan mellan läkarorganisation/läkare, samt kommunfinansierad hälso- och sjukvårdsorganisation/personal i särskilt boende för äldre.
– Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård
Aktuellt förfrågningsunderlag gäller vid samverkan mellan husläkare och läkar- organisation läkare och kommunfinansierad hälso- och sjukvårdsorganisation/ personal i särskilt boende för äldre. Detta gäller för de enskilda/patienter som har valt att fortsätta vara listad hos sin husläkare samt de som vistas på en korttidsplats.
– Avancerad sjukvård i hemmet
Aktuellt förfrågningsunderlag gäller vid samverkan mellan ASiH/personal och läkarorganisation/läkare och kommunal hälso- och sjukvårdsorganisation/personal i kommunfinansierat särskilt boende för äldre.
3. Delmål för enskildas/patienters hälso- och sjukvård
3.1 Samverkan
Enskilda/Patienter
• uppfattar vården som en helhet, oavsett huvudman, eftersom kommun och region informerar varandra om och samarbetar vid planering av sina hälso- och sjukvårdsresurser
• vet att läkarorganisationen (i förekommande fall husläkarorganisationen19) samarbetar och planerar deras hälso- och sjukvårdsinsatser tillsammans med hälso-och sjukvårdspersonalen i boendet
• slipper onödiga besök på akutmottagningen tack vare en god samverkan mellan läkare och den kommunfinansierade hälso- och sjukvårdspersonalen.
3.2 Information
Enskilda/Patienter
• vet vilka som är omvårdnadsansvarig sjuksköterska, ansvarig arbetsterapeut och ansvarig sjukgymnast/fysioterapeut på det särskilda boendet
• är informerade inför valet av läkarorganisation att lista sig hos
• får information om hälsotillstånd och de metoder som finns för undersökning, vård och behandling samt de hjälpmedel som behövs20
• vet att dokumentation om planerade och genomförda hälso- och sjukvårdsåtgärder är tillgänglig för personal som behöver informationen (om samtycke har lämnats).
3.3 Tillgänglighet
Enskilda/Patienter
• träffar läkare och sjuksköterska vid hembesök samt vid akuta behov dygnet runt
• får i samband med inflyttning en samordnad bedömning av sitt hälsotillstånd av arbetsterapeut, läkare, sjukgymnast/ fysioterapeut och sjuksköterska.
3.4 Kompetens
Enskilda/Patienter
• får vård av hälso- och sjukvårdspersonal som har kompetens om åldrandet, åldrandets sjukdomar och de vanligaste folksjukdomarna och som följer kunskapsutvecklingen inom dessa områden
• får den medicinska behandling, omvårdnad och rehabiliterande behandling på primär- vårdsnivå som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet samt evidens
• får vid behov konsultationer eller insatser av specialiserad hälso- och sjukvård.
3.5 Säkerhet
Enskilda/Patienter
• får stöd att förebygga och minska risken för fallskador, trycksår, inkontinens, felnäring och problem med munhälsa, samt vårdrelaterade infektioner
• får, om de skadas eller utsätts för risk att skadas, stöd med utredning och analys av situationen så att rutiner kan ändras och händelsen inte upprepas
• får vård och behandling av personal som aktivt samarbetar med varandra och med andra för att tillgodose deras behov av hälso- och sjukvårdsinsatser, både i vardagen och i vårdens övergångar, alternativt i övergångar mellan olika vårdformer.
19 De enskilda/patienterna som har valt att fortsätta vara listade hos sina husläkare, samt de som vistas på en korttidsplats.
20 Patientlagen (2014:821) reglerar bl.a. den enskildes/patientens rätt till information
3.6 Uppföljning av hälso- och sjukvårdsinsatser
Enskilda/Patienter
• vet att planerade och utförda hälso- och sjukvårdsinsatser kontinuerligt följs upp och att resultatet av uppföljningen är tillgängligt för berörd personal
• vet att läkare och hälso- och sjukvårdspersonal samverkar så att nödvändiga hälso- och sjukvårdsinsatser genomförs enligt resultatet av uppföljningar och registrering i nationella kvalitetsregister
• får genomgång av sin läkemedelsbehandling.
4. Ansvar och åtaganden för respektive part
4.1 Övergripande åtaganden
4.1.1 Region Stockholm åtar sig att
Krav
• stämma av med kommunen när förfrågningsunderlag tas fram eller revideras
• se till att verksamhetens ledningssystem följer det lokala samverkansavtalet, enligt avsnitt 1.6 ovan, när det är aktuellt att ta fram, fastställa, implementera, följa upp och revidera avtalet
• se till att läkaren har ett förebyggande arbetssätt
• tillsammans med det kommunfinansierade särskilda boendet utreda och bestämma vilka åtgärder som behöver vidtas när det gäller avvikelser där läkare eller kommunfinansierad hälso- och sjukvårdspersonal tillsammans med läkare är berörd i ett händelseförlopp
• de enskilda/patienterna som har valt att behålla sin husläkare får vård och behandling av husläkaren21
• se till att läkaren tar emot konsultationer från en sjuksköterska innan en individ sänds till sjukhus, samt stödjer sjuksköterskan i bedömning och gör hembesök vid behov
• se till att läkare finns tillgänglig dygnet runt.
Samverkan
• delta i samverkansforum för information och diskussion om planering av respektive verksamhetsområden utifrån behoven hos de äldre som bor i särskilt boenden, i syfte att möta framtida hälso- och sjukvårdsbehov.
Information
• informera kommun/stadsdel om utsedda och de namngivna kontaktpersonerna hos hälso- och sjukvårdsförvaltningen och respektive vårdgivare
• meddela kommunens kontaktperson när läkarorganisationen avslutar sin avtalsrelation med hälso- och sjukvårdsförvaltningen senast sex månaderföre avslut22
• säkerställa informationsöverföring mellan primärvård, särskilt boende för äldre och slutenvård.
Tillgänglighet
• se till att läkare träffar enskilda/patienter som är listade hos sin husläkare om de har ett akut behov av läkarinsatser då läkarorganisationens läkare är på plats.
Kompetens
• se till att allmänläkare har kompetens om åldrandet, åldrandets sjukdomar och de vanligaste folksjukdomarna samt rehabilitering och tar del av kompetensutveckling
• se till att det finns tillgång till läkare med specialistkompetens inom geriatrik
• se till att läkare vid behov remitterar till specialistvård för konsultation och utbildning
21 Husläkarens ansvar för dem som har flyttat in på ett särskilt boende framgår av hälso- och sjukvårdsförvaltningens förfrågningsunderlag Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård.
22 Om läkarorganisationen säger upp sitt uppdrag är uppsägningstiden sex månader innan avslut. Om hälso- och sjukvårdsförvaltningen säger upp uppdraget är den däremot tolv månader.
• de beslut som tas om medicinsk behandling baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet samt evidens
• se till att läkare handleder och vidareutvecklar vård- och omsorgspersonal vidbehov.
4.1.2 Kommunen åtar sig att
Krav
• alltid informera hälso- och sjukvårdsförvaltningen vid planering inför driftstart, ändrad driftsform, förändring av inriktning, förändring av platsantal och nedläggning av särskilt boende
• se till att hälso- och sjukvårdspersonalen har ett förebyggande arbetssätt
• se till att verksamhetens ledningssystem behandlar det lokala samverkansavtalet, enligt avsnitt 1.6 ovan, när det gäller att ta fram, fastställa, implementera, följa upp och revidera det lokala samverkansavtalet.
• se till att sjuksköterskan söker kontakt med läkare för konsultation innan en individ sänds akut till sjukhus
• säkerställa och ansvara för att det finns tillgång till sjuksköterskor, sjukgymnaster/ fysioterapeuter och arbetsterapeuter
• se till att sjuksköterska finns tillgänglig dygnet runt.
Samverkan
• delta i samverkansforum för information och diskussion om planering av respektive verksamhetsområde utifrån behoven hos de äldre som bor i särskilt boende för att därigenom möta framtida hälso- och sjukvårdsbehov.
Information
• säkerställa informationsöverföringen till primärvård, vid besök på akutmottagning och inskrivning i slutenvård
• informera hälso- och sjukvårdsförvaltningen om kommunens/stadsdelens utsedda kontaktperson, MAS, samt om upphandlade och godkända utförare
• skriftligen informera hälso- och sjukvårdsförvaltningen om förändringar
− antalet korttidsplatser som redovisas per kombikakod
− nystart av ett särskilt boende senast sex månader före driftstart
− byte av utförare på ett särskilt boende senast sex månader före bytet
− avveckling av ett särskilt boende senast sex månader före avvecklingen
− en varaktig verksamhetsförändring, exempelvis från ett permanent särskilt boende för äldre till platser för korttidsboende inom befintlig verksamhet, senast två månader innan förändringen träder i kraft eftersom läkarinsatser berörs av boendeformen.
Tillgänglighet
• ha beredskap för att vid behov kunna erbjuda ledsagning till specialistvård.
Kompetens
• se till att arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter och sjuksköterskor har nödvändig kompetens och tar del av kompetensutveckling om åldrande, åldrandets sjukdomar och de vanligaste folksjukdomarna, samt har beredskap för att uppmärk- samma behov av specialistkompetens
• se till att de beslut som tas i omvårdnad och rehabiliterande behandling baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet samt evidens.
4.2 Förberedelse inför inflyttning och påbörjad vistelse på korttidsplats
4.2.1 Regionen åtar sig att
• se till att läkaren tar emot information från husläkare eller från slutenvården för dem som har listat sig hos läkarorganisationen (och kvitterar vårdplanen från slutenvården när det tekniskt blir möjligt).
Anmärkning: De enskildas/patienternas husläkare har kvar ansvaret för de som har valt att kvarstå som listade och för de övriga tills listningen är överförd till en annan läkarorganisation. Vid vistelse på en korttidsplats är de enskilda/patienterna alltid fortsatt listade hos sina husläkare.
4.2.2 Kommunen åtar sig att
• informera läkarorganisation om att nyinflyttningar kommer att ske, men utan att uppge personuppgifter innan de enskilda/patienterna har valt var de vill vara listade.
4.3 Inflyttning och påbörjad vistelse
4.3.1 Region Stockholm åtar sig att
• se till att läkare besöker inflyttade och bedömer hälsotillståndet inom sju arbetsdagar efter listning hos den aktuella läkarorganisationen.
4.3.2 Kommunen åtar sig att
• informera de enskilda om vilka som är ansvarig hälso- och sjukvårdspersonal
• inom sju arbetsdagar informera läkaren om den bedömning av hälsotillståndet som hälso- och sjukvårdspersonalen har gjort
• informera de enskilda att den som tillfälligt vistas i korttidsvård, avlastning eller växelvård behåller sin ordinarie husläkare.
4.4 Boendetid och vistelsetid
4.4.1 Region Stockholm åtar sig att se till att
• läkaren bidrar med sin kompetens i situationer där annan hälso- och sjukvårdspersonal har behov av att samverka kring enskilda
• läkaren besöker de enskilda/patienterna efter överenskommelse och vid behov av akuta insatser dygnet runt
• läkaren genomför hembesök enligt önskemål från de enskilda/patienterna
• läkaren genomför hembesök enligt önskemål från hälso- och sjukvårdspersonalen
• de enskilda/patienterna får konsultationer eller insatser av specialiserad hälso- och sjukvårdspersonal vid behov
• läkaren stödjer de enskilda/patienterna med att identifiera och analysera risker i deras situation och tillsammans med dem vidtar nödvändiga förebyggande åtgärder
• läkaren vid behov medverkar i utredning och analys av situationen om de enskilda/ patienterna skadas eller riskerar att skadas så att rutiner kan ändras och händelsen inte upprepas
• läkaren och hälso- och sjukvårdspersonalen i den särskilda boendeformen samverkar och åtgärdar de hälso- och sjukvårdsinsatser som behövs enligt resultatet av en uppföljning
• läkaren genomför en enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång tillsammans med berörd personal en gång per år eller vid behov.
4.4.2 Kommunen åtar sig att se till att
• arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut och sjuksköterska rapporterar sina bedömningar av den enskildes hälsotillstånd och de behov som har framkommit och samarbetar med läkaren i den fortsatta bedömningen
• uppmärksamma behov av specialistkompetens
• ha beredskap för att vid behov kunna erbjuda ledsagning till specialist
• hälso- och sjukvårdspersonal vid behov samverkar med läkare för att ge de enskilda/ patienterna stöd att förebygga och minska risker i vårdsituationen, särskilt fallskador, trycksår, inkontinens, felnäring, problem med munhälsa och vårdrelaterade infektioner
• om de enskilda/patienterna skadas eller utsätts för risk att skadas, får de stöd med ut- redning och analys av situationen så att rutiner kan ändras och händelsen inte upprepas
• sjuksköterska och vid behov annan personal medverkar i läkemedelsgenomgångar enligt den lokala överenskommelsen
• hälso- och sjukvårdspersonalen bidrar med sin kompetens i situationer där läkare behöver samverka kring den enskilda.
4.5 Livets slutskede
4.5.1 Region Stockholm åtar sig att
• se till att läkaren följer det nationella kunskapsstödet för god palliativ vård i livets slutskede och socialstyrelsens författningar kring dödsfall23
• se till att läkaren genomför brytpunktsamtal med den enskilde/patienten och i förekommande fall närstående, tillsammans med sjuksköterska
• informera vårdpersonalen om vilka åtgärder som ska vidtas för den enskilde då ett dödsfall kan förväntas.
4.5.2 Kommunen åtar sig att se till att
• hälso- och sjukvårdspersonalen följer det nationella kunskapsstödet för god palliativ vård i livets slutskede och socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död
• sjuksköterskan håller läkaren informerad om de enskildas tillstånd och kallar på läkare vid behov
• sjuksköterskan vid behov deltar i brytpunktsamtal tillsammans med läkare.
23 T. ex. socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:10) om kriterier för bestämmande av människans död m.fl.
4.6 Utflytt och avslut
4.6.1 Region Stockholm åtar sig att se till att
• informera husläkaren om enskilda/patienter som avslutar sin korttidsvistelse
• läkaren fastställer ett dödsfall skyndsamt genom att personligen göra en klinisk undersökning av den avlidne, dödförklara samt skriva dödsbevis och intyg om dödsorsaken
• husläkaren fastställer dödsfall med mera för de som har valt att behålla sinhusläkare
• jourläkaren fastställer oväntade dödsfall med mera, både i permanenta boenden och på korttidsplatser under jourtid
• läkaren som har fastställt dödsfallet säkerställer vem som ska meddela närstående om ett dödsfall.
Anmärkning: Vid ett väntat dödsfall kan läkaren fastställa dödsfall med mera utan att personligen infinna sig, om det är överenskommet med sjuksköterskan. Förutsättningen är att sjuksköterskan har gjort en klinisk undersökning24 och lämnar uppgifter om resultatet av undersökningen till läkaren. Om den tjänstgörande sjuksköterskan anser att läkaren behöver infinna sig trots att dödsfallet är väntat ska läkaren infinna sig så snart det är möjligt.
4.6.2 Kommunen åtar sig att se till att
• sjuksköterskan vid ett väntat dödsfall gör en klinisk undersökning enligt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död25
• sjuksköterskan vid dödsfallet lämnar efterfrågad information till läkaren som därmed kan fylla i blanketten för transport och informera om eventuell pacemaker med mera
• sjuksköterskan kallar på den ordinarie läkaren på boendet, husläkaren eller jourläkaren, beroende på var de enskilda är listade respektive tiden på dygnet
• sjuksköterskan informerar de närstående om dödsfallet efter överenskommelse med läkare.
4.7 Närstående
4.7.1 Region Stockholm åtar sig att se till att
• läkaren lämnar medicinsk information, vid behov i samverkan med sjuksköterska, som närstående har behov av eller har efterfrågat
• läkaren ger stöd till närstående, vid behov i samverkan med sjuksköterska, som är anpassat till situation och behov
• läkaren genomför brytpunktsamtal, vid behov i samverkan med sjuksköterska, angående ändringar av vårdens inriktning
• läkaren genomför efterlevandesamtal, vid behov i samverkan med sjuksköterska.
4.7.2 Kommunen åtar sig att se till att
• sjuksköterskan genomför samtal, vid behov i samverkan med läkare, vid inflyttning
24 Lag (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:10) om kriterier för bestämmande av människans död.
25 3 kap socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:10) om kriterier för bestämmande av människans död.
• sjuksköterskan ger stöd och för samtal som är anpassat till situation och behov
• med närstående, vid behov i samverkan med läkare och i förekommande fall med annan personal,
• sjuksköterskan utför avslutssamtal, vid behov i samverkan med läkare och i förekommande fall med annan personal.
5. Säkerhet
Regionen och kommun åtar sig gemensamt att
• uppmuntra enskilda/patienter att själva vara uppmärksamma på risker i deras situation och rapportera till hälso- och sjukvårdspersonalen
• se till att all personal är uppmärksam på risker och rapporterar identifierade risker i respektive system
• vid behov tillsammans analysera och utreda rapporterade risker och genomföra nödvändiga åtgärder för att minimera eller eliminera risker för vårdskador
• rapportera avvikelser i respektive verksamhets avvikelsesystem
• vid behov tillsammans analysera och utreda rapporterade avvikelser och genomföra nödvändiga åtgärder för att minimera eller eliminera vårdskador.
6. Skäl för kommunen att på egen hand anlita läkare enligt 16 kap 1 § HSL
Om läkarorganisationen vid upprepade tillfällen26 inte uppfyller sina skyldigheter gentemot det särskilda boendet enligt förfrågningsunderlaget, äger kommunen med stöd av 16 kap 1 § HSL rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina faktiska kostnader för detta från regionen.
Om landstinget inte uppfyller sina skyldigheter enligt denna delöverenskommelse att tillhanda- hålla läkare, har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina faktiska kostnader för detta från regionen.
Förutsättningarna för att kommunen ska få ersättning för sina faktiska kostnader anges i avsnitt 7.
Skäl för kommunen att anlita läkare och få ersättning av regionen:
• Vårdgivaren lämnar inte information om medicinsk status för en enskild individ till sjuksköterska inom en vecka efter det att individen har valt att lista sig hos vårdgivaren
• Besöksverksamheten som ska genomföras minst en gång per vecka har inte genomförts
• Läkaren svarar inte då sjuksköterska ringer för konsultation (gäller även jourhavande läkare)
• Läkaren ger otillräckligt stöd27 i individrelaterade medicinska frågor, särskilt kring
26 Två gånger eller fler inom en kalendermånad, eller en gång per kalendermånad två kalendermånader i rad.
27 Vad ett otillräckligt stöd innebär ska parterna komma överens om i en lokal överenskommelse, enligt avsnitt 1.6.
• Läkaren kommer inte på akut oplanerade besök28 eller då sjuksköterskan uttrycker att det finns ett behov av läkarkonsultation på plats (exempelvis vid behov av proaktiva ordinationer eller ett oväntat dödsfall)
• Det föreligger allvarliga risker29 för patientsäkerheten
• Läkare som inte talar, förstår, kan läsa eller skriva begriplig svenska
• Det saknas förutsättning att utföra uppdraget till följd av bristande kompetens hos läkaren, eller av annat skäl
• Läkaren åsidosätter bestämmelser i lagar eller andra författningar
• Inställelsetiden för akuta, oplanerade besök vid akuta tillstånd har överskridit två timmar efter det att vårdgivaren har erhållit en förfrågan och det inte finns några andra överenskommelser med boendets personal.
Om läkaren inte kan utföra sina arbetsuppgifter på grund av att den kommunfinansierade hälso- och sjukvårdspersonalen inte har följt denna delöverenskommelse, måste läkarorganisationen påtala förhållandet för kommunens hälso- och sjukvårdsorganisation så att kommunen kan vidta åtgärder.
7. Förutsättningar för kommunen att anlita läkare och erhålla ersättning från regionen
Den praktiska hanteringen av kontakterna mellan kommunen och läkare eller läkarorganisation samt hälso- och sjukvårdsförvaltningen anges i avsnitt 8.
Xxxxxxx och avvikelser enligt ovan ska dokumenteras och överlämnas skriftligt till vårdgivarens verksamhetschef. Om bristerna och avvikelserna inte åtgärdas omedelbart av läkar- organisationen ska kommunen rapportera dessa skriftligt till registraturen på hälso- och sjukvårdsförvaltningen som då ansvarar för att kontakta vårdgivaren och skyndsamt kräva åtgärder.
Om kommunen anser att det finns skäl att på egen hand anlita läkare och erhålla ersättning ska ett beslut om detta fattas av ansvarig nämnd eller ledningsperson inom en upphandlad eller godkänd utförare, eller i förekommande fall av en medicinskt ansvarig sjuksköterska eller annan person, enligt delegationsordningen. Beslutet ska omedelbart meddelas hälso- och sjukvårdsförvaltningen skriftligt (e-post går bra), med en hänvisning till inrapporterade avvikelser.
Regionens ersättning till kommunen ska motsvara kommunens styrkta kostnader för åtgärderna.
Om behovet av läkarinsats hänger samman med att kommunen har eftersatt sitt hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, kan ersättningen sättas ned. Parterna får i dialog värdera och komma överens om ersättningen med hänsyn till omständigheterna.
28 Se förfrågningsunderlaget Läkarinsatser i särskilt boende, avsnitt 5.14 och definitioner i detta uppdrag, sid. 34 i förfrågningsunder- laget från 20140201.
29 Vägledning om vad som kan betraktas som allvarliga risker finns i 4 kap. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria.
8. Rutin för kontakter mellan kommun, läkarorganisation och regionen
1. Xxxxxxxxxxxxxx kontaktar den ansvarige läkaren för en rättelse.
2. Om en rättelse inte sker skriver sjuksköterskan en avvikelserapport.
3. Sjuksköterskan kontaktar MAS eller MAR, och överlämnar en avvikelserapport.
4. MAS eller MAR kontaktar verksamhetschefen för läkarorganisation samt lämnar en skriftlig avvikelserapport.
5. Om en rättelse inte sker kontaktar MAS eller MAR hälso- och sjukvårdsförvaltningen via telefon eller e-post och överlämnar avvikelserapporten skriftligen.
6. Om en rättelse inte sker meddelar den ansvariga nämnden, eller MAS eller MAR i förekommande fall enligt delegationsordning eller annan, att kommunen avser att anlita en egen läkare och få ersättning för detta av regionen.
7. Kommunen anlitar en egen läkare. I första hand anlitas en vårdgivare som är godkänd av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och som utför läkaruppdrag i särskilt boende.
8. Kommunen erhåller ersättning från regionen tills hälso- och sjukvårdsförvaltningen har löst situationen.
9. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen måste lösa frågan permanent och under tiden ska kommunen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen hålla kontakten.
9. Definitioner
Avlastning (Egen definition) | Särskild form av korttidsplats där syftet är att de enskildas/patienternas närstående får möjlighet till vila och avlastning när de enskilda/patienterna vistas på korttidsplatsen – ofta en till två veckor – efter biståndsbeslut av kommunal biståndshandläggare. |
Brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård i livets slutskede (Socialstyrelsens termbank) (Egen kommentar) | Samtal mellan ansvarig läkare eller tjänstgörande läkare och patient om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål. Kommentar: Initiativet till ett brytpunktssamtal tas av den behandlingsansvarige läkaren. Brytpunktssamtal är ett samtal för att planera för de fortsatta vårdinsatserna då livets slutskede inleds. Samtalet hålls mellan den ansvarige läkaren, ofta en sjuksköterska och de enskild/patienterna, samt – om dessa önskar – de enskildas/patienternas närstående. Detta kan också vara nödvändigt när patienten är kognitivt sviktande eller medvetslös. Vid övergång till en tidig palliativ vård kan samtalet innehålla en plan för en fortsatt aktiv behandling, men vid övergång till palliativ vård i livets slutskede fokuseras på lämpliga insatser för lindring och stöd till den enskild/patient, samt närstående. Brytpunktssamtalet dokumenteras i patientjournalen. |
Fast läkarkontakt (Egen definition) | Den (hus)läkare i primärvården som de enskilda/patienterna har valt enligt 5 § HSL. Observera att de enskilda/patienterna som bor i ett särskilt boende för äldre istället kan välja att lista sig hos en läkarorganisation eller vårdgivare som hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ett avtal med och som hälso- och sjukvårdsnämnden har godkänt. |
Förfrågnings- underlag, FFU (Egen definition) | Ett regelverk enligt lag om valfrihetssystem som innehåller ansöknings- blankett, avtalstext, uppdragsbeskrivning, ersättnings- och rapporterings- krav. Det används för att godkänna vårdgivare och teckna avtal med hälso- och sjukvårdsförvaltningen. |
Huvudman (Socialstyrelsens termbank) | Myndighet eller organisation som juridiskt och ekonomiskt har ansvaret för viss verksamhet. |
Kommunfinansierad verksamhet (Egen definition) | En verksamhet som oavsett driftsform finansieras av en kommun. Den kan vara i kommunal regi, en upphandlad entreprenör enlig LOU, en godkänd utförare enligt LOV, eller enstaka platser som en kommun köper av en privat verksamhet. |
Korttidsplats (Socialstyrelsens termbank) (Egen kommentar) | En bäddplats utanför det egna boendet som är avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt. Anmärkning: Korttidsplatser används för blandannat rehabilitering, omvårdnad, växelvård och avlastning avnärstående. Husläkaren ansvarar för den planerade och långsiktiga behandlingen för en person som vistas på enkorttidsplats. |
Regionfinansierad verksamhet (Egen definition) | En verksamhet som oavsett driftsform finansieras av regionen. Den kan vara i regionens regi, en upphandlad verksamhet enligt LOU, en godkänd utförare enligt LOV. |
Läkarmedverkan (Egen definition) | Avser samarbete med en läkare hos en vårdgivare som tillhandahåller läkarinsatser i ett särskilt boende för äldre genom avtal med hälso- och sjukvårdsförvaltningen, samt dennes samverkan med enskilda/patienter samt personal inom ett särskilt boende för äldre. (Det kan i förekommande fall gälla husläkare som enskilda/patienter har valt att behålla, eller husläkare på en korttidsplats.) |
Läkarorganisation (Egen definition) | Den vårdgivare som erbjuder läkarinsatser i särskilt boende för äldre genom avtal med hälso- och sjukvårdsförvaltningen och som har valts av respektive kommunfinansierad verksamhet. |
Omvårdnadsansva- rig sjuksköterska (Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuk- sköterska, 2005) | Namngiven sjuksköterska som utsetts att ha ett särskilt sammanhållande omvårdnadsansvar för vissa namngivna personer/patienter iverksamheten. |
Permanent plats (Egen definition) | En bostad dit enskilda/patienter har flyttat för att bo varaktigt efter beslut av kommunens biståndshandläggare. |
Personcentrerad vård och omsorg (Egen definition) | Vård och omsorg som i hög grad fokuserar på de resurser varje person har, på vad det innebär att vara människa samt behovet av vård och omsorg. Personen betraktas inte utifrån ett ohälsotillstånd eller en funktionsnedsättning. Vården och omsorgen planeras i samförstånd med enskilda/patienter. Vårdrelationen bygger på ett partnerskap mellan dem som utför vård och omsorg och enskild/patient (ofta tillsammans med anhöriga eller närstående). Den enskilde/patienten är aktiv i planeringen och genomförandet av vård, omsorg och rehabilitering. Utifrån den enskildes/patientens situation och behov görs en vårdplan och en genomförandeplan som innehåller mål och strategier för genomförandet och en kort och långsiktig uppföljning. |
Primärvård (Socialstyrelsens termbank) | Hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. |
Samordnad individuell planering, SIP (Egen definition) (Egen kommentar) | Planering av vem som ansvarar för att tillgodose de behov en person har när det gäller insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvård och eventuellt andra aktörer. En förutsättning är att den enskilde lämnar sitt samtycke till att en sådan planering görs. Deltagare i en SIP är den enskilde/patienten och, om denne önskar och det är lämpligt, närstående samt de som har ansvar för respektive insatser. SIP regleras i likalydande texter i 16 kap 4 § HSL och i 2 kap. 7 § SoL |
Särskilt boende för äldre (Socialstyrelsens termbank) (Egen kommentar) | Boende som tillhandahåller bostäder eller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård och omsorg för äldre personer med behov av särskilt stöd Enligt 5 kap. 5 § 2:a stycket socialtjänstlagen ska kommunen ”inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd.” |
Utförare (Egen definition) | Kommunfinansierad verksamhet i egen regi eller aktör som enligt avtal med kommunen levererar vård- och omsorgsinsatser i de verksamheter denna delöverenskommelse omfattar. |
Vårdgivare (Socialstyrelsens termbank) (Egen kommentar) | Statlig myndighet, region och kommun när det gäller sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, regionen eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare), samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare). Kommentar: I denna delöverenskommelse avser vårdgivare den juridiska eller enskilda fysiska person som hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom regionen har tecknat ett avtal med enligt förfrågningsunderlaget Läkarinsatser i särskilt boende. (Det gäller både regionens verksamhet i egen regi och andra godkända utförare.) Vårdgivare är • den nämnd som kommunfullmäktige har utsett att vara vårdgivare eller ansvarig för kommunens hälso- och sjukvårdsverksamhet. (Om kommunfullmäktige inte har utsett en sådan nämnd är kommunfullmäktige vårdgivare.) • den nämnd som regionfullmäktige har utsett att vara ansvarig för regionens hälso- och sjukvård (hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm). • utförare enligt LOU/LOV |
Godkänd vårdgivare (Egen definition) | Begreppet godkänd vårdgivare används av Region Stockholm för bland annat den läkarorganisation som hälso- och sjukvårdsförvaltningen har avtal med och som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget Läkarinsatser i särskilt boende. Det gäller både regionens verksamhet i egen regi och andra godkända utförare enligtLOV. |
Växelvård (Egen definition) | En särskild form av korttidsplats med regelbundet återkommande vistelse som kan pågå över lång tid, men där varje vårdtillfälle är kort – ofta en till tre veckor – efter beslut av en kommunal biståndshandläggare. |
10. Uppföljning
En uppföljning av denna delöverenskommelse ska ske årligen. Ett särskilt dokument som gäller uppföljningen kommer att utarbetas i särskild ordning.
11. Referenser
• Hälso- och sjukvårdslag (2017:30).
• Socialtjänstlag (2001:453).
• Patientsäkerhetslagen (2010:659).
• Patientlag (2014:821), trädde i kraft den 1 januari 2015.
• Lag (2007:1091) om offentlig upphandling.
• Lag (2008:962) om valfrihetssystem.
• Lag (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död.
• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:10) om kriterier för bestämmande av människans död.
• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete
• Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2017:40) anmälningsskyldighet enligt xxx Xxxxx.
• Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede (Socialstyrelsen).
Samverkan för individuell nutritionsbehandling isärskilt boende för äldre
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Sedan Ädelreformen år 1992 råder det viss osäkerhet om vilket ansvar kommunen respektive regionen har för nutritionsomhändertagandet. Enskilda/patienter inom de särskilda boendeformerna för äldre30 har i dag begränsade möjligheter att få en individuell nutritionsbehandling av dietist, trots att behovet är mycket stort i denna grupp. Många som bor inom en särskild boendeform för äldre har flera olika sjukdomar och konsumerar en stor mängd läkemedel med stora sammanhängande nutritionsproblem som följd.
Kombinationen hög ålder, kroniska sjukdomar och många läkemedel är problematisk och leder till förändrade metabola förutsättningar och ätsvårigheter på grund av till exempel aptitlöshet, illamående och muntorrhet. Samtidigt kan behovet av energi och näring öka. Om inte rätt åtgärder sätts in är risken stor för undernäring under dessa omständigheter.
Enligt patientsäkerhetslagen och patientlagen31 ska hälso- och sjukvårdspersonalen utföra sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Individuella nutritionsinsatser ska alltså göras utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet genom oral, enteral eller parenteral nutrition.
Patientsäkerhetslagen32 stadgar vidare att ”vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador33. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas”. Det innebär ett långtgående ansvar för att undvika undernäring.
Hälso- och sjukvårdslagen föreskriver att ”hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa” och i patientlagen står det att ”vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten” 34.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring35 föreskriver att vårdgivaren ska fastställa rutiner för när en patients näringstillstånd ska utredas och hur en utredning ska göras, samt hur undernäring ska förebyggas och behandlas.
För att möta de krav som patientsäkerhetslagen, patientlagen, hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ställer, krävs teamarbete och legitimerad personal med specialistkompetens inom området nutrition, oavsett huvudman. Dietister är sedan år 2005 en legitimerad yrkesgrupp som genom individuell nutritionsbehandling kan säkerställa ett gott nutritionsomhändertagande av äldre inom vård och omsorg. Det är den enda legitimerade yrkesgrupp som har en djupgående utbildning inom nutritionsbehandling. Utöver dietistens specialistkompetens är faktorer som teamarbete, tillgänglighet och väl utvecklade och kända rutiner i verksamheterna viktiga för att säkerställa en god och säker nutritionsbehandling. Här krävs ett tvärprofessionellt teamarbete där dietisten har en central roll.
Socialstyrelsen är tydlig i sin vägledning Näring för god vård och omsorg36: ”Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste baseras på bedömningar av risk för undernäring, utredning av orsaken till undernäringstillstånd samt
30 Särskild boendeform enligt 5 kap. 5 § andra stycket socialtjänstlag (2001:453).
31 3 kap. 2§ patientsäkerhetslag (2010:659), 1 kap. 7 § patientlag (2014:821).
32 3 kap. 2§ patientsäkerhetslag (2010:659).
33 3 kap. 5 § patientsäkerhetslag definierar vad som avses med vårdskada (se definitioner).
34 2 § 3 kap hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), 5 kap. 1 § patientlag (2014:821)
35 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring.
36 Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen september 2011.
adekvat näringsbehandling, inklusive uppföljning av insatta åtgärder. Denna vård är lika viktig för omsorgstagaren/patienten som läkemedel, andningsunderstöd och andra terapeutiska insatser. Klinisk nutrition är en del av den medicinska behandlingen”.
1.2 Målgrupp
Målgruppen utgörs av personer som efter beslut av kommunen bor inom särskilda boende- former för äldre, oavsett personens faktiska ålder. Det är särskilt viktigt att vara uppmärksam på personer som uppfyller en eller flera av nedanstående kriterier:
• ofrivillig viktförlust – oavsett tidsförlopp och omfattning
• ätsvårigheter – till exempel aptitlöshet, tugg- och sväljproblem, orkeslöshet och motoriska störningar
• undervikt – det vill säga ett Body Mass Index (BMI) under 20 för individer under 70 års ålder, eller under 22 för den som är över 70 år.
1.3 Syfte
Denna överenskommelse syftar till att tydliggöra ansvaret för individuell nutritionsbehandling i särskilt boende för äldre.
1.4 Mål
Målet är att de enskilda/patienterna får sitt energi- och näringsbehov tillgodosett utifrån sina individuella förutsättningar och behov, genom ett lämpligt nutritionsomhändertagande, baserat på en individuell bedömning och individanpassade åtgärder, med en nödvändig uppföljning och utvärdering.
1.5 Definitioner
Berikning | Tillsättning av livsmedel eller specifika berikningsmedel i mat och dryck för att öka innehållet av energi, protein, vitaminer och/eller mineralämnen. |
BMI | Body Mass Index. Uträkning av BMI görs enligt följande formel: vikt i kg/ (längd i meter x längd imeter). |
Dietetik | Kostbehandling vid sjukdomstillstånd. |
Enteral nutrition | Näringstillförsel direkt via mag-tarmkanalen. |
SNR-kost | Kost enligt svenska näringsrekommendationer (Livsmedelsverket). |
A-kost | Allmän kost för sjuka (Livsmedelsverket). |
E-kost | Energi- och proteintät kost (Livsmedelsverket). |
Kosttillägg | Kompletterar ordinarie kost genom att tillfredsställa behovet av energi och/eller näringsämnen. |
Livsmedel för särskilda näringsändamål | Livsmedel som till följd av särskild sammansättning eller tillverkningsmetod är lämpliga för enskilda/patienter som behöver särskild kost, samt personer som kan ha nytta av ett kontrollerat intag av särskilda ämnen i kosten. |
Malnutrition | Tillstånd där brist på eller obalans av energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller vidsjukdomsförlopp. |
MNA | MiniNutritionalAssessment.Riskbedömningsverktyg (screeningverktyg) för att upptäcka risk för undernäring. |
Nutrition | Näring och/eller näringstillförsel. |
Näringsdryck | Flytande kosttillägg. |
Parenteral nutrition | Intravenös näringstillförsel. |
Perkutan endosko- pisk gastrostomi (PEG) | Kort sond som införs genom bukväggen till magsäcken och används för enteral nutrition. |
Riskbedömning | Systematisk undersökning av en population för att identifiera individer som är omedvetna om att de har ohälsa eller är i riskzonen för att utveckla ohälsa. |
Sarkopeni | Minskad muskelmassa med förlust av muskelfunktion. |
Sjukdomsrelaterad undernäring | Definieras som ett tillstånd med brist på energi, protein och andra näringsämnen som orsakar mätbara skadliga effekter på kroppens struktur och funktion och kan leda till kliniska komplikationer. |
Sondnäring | Näringslösning som ges vid enteral nutrition. |
Specialkost | Kost vid specifika sjukdomstillstånd. |
Undernäring | Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller vid sjukdomsförlopp (jämför malnutrition). |
Verksamhetschef | I denna delöverenskommelse avser begreppet verksamhetschef endast verksamhetschef enligt 2 § 4 kap hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). |
Vårdskada | I patientsäkerhetslagen avser begreppet vårdskada lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. |
2. Omfattning och gränsdragningsfrågor
Överenskommelsen omfattar kommunalt finansierade särskilda boendeformer för äldre.
Vid nutritionsproblem och behandling finns både ett omvårdnadsperspektiv och ett medicinskt perspektiv. Vid nutritionssvårigheter följs perspektiven ofta åt innan det blir en tydlig medicinsk frågeställning.
3. Nutritionsomhändertagande
Socialstyrelsen rekommenderar att undernäring uppmärksammas genom riskbedömning och rapportering företrädesvis i Senior Alert37. Om riskbedömningen visar på undernäring eller risk för undernäring krävs vidare utredning. På grund av den oklarhet som råder mellan kommun och region när det gäller att tillhandahålla dietistkompetens för basal och specifik nutritionsbehandling, finns en påtaglig risk för att de åtgärder som genomförs med anledning av en utförd riskbedömning inte motsvarar kraven på att följa vetenskap och beprövad erfarenhet.
Utgångspunkten för all kosthållning är att den enskilde har ett eget ansvar. När den enskilde inte har möjlighet att ta ansvar för hela eller delar av sitt kost- och näringsintag ansvarar kommunen för att se till att behoven i möjligaste mån tillgodoses.
Den enskilde har rätt att få en lämplig nutritionsbehandling av personal med särskild nutritionskompetens. Med rätt nutrition kan sjukdom förebyggas, lindras eller behandlas. Nutritionsinsatser vid rätt tidpunkt är avgörande för en god och säker vård.
Verksamhetschefen i regionfinansierad verksamhet respektive kommunfinansierad hälso- och sjukvård ansvarar för att alla medarbetare engageras, har rätt kompetens samt får ansvar och befogenheter för att kunna bedriva vård av god kvalitet inom nutrition.
Inom området nutrition ansvarar den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, MAS, för kvalitet och säkerhet och har ett övergripande ansvar för att hälso- och sjukvårdspersonalen känner till och följer lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer.
Den behandlade läkaren som den enskilde/patienten är listad hos har det medicinska huvudansvaret, vilket också omfattar nutritionsproblem. Vid specifika sjukdomstillstånd och vid utredning av malnutrition (felnäring) ansvarar läkaren för att delta i den inledande riskbedömningen för den enskilde, samt för bedömning, ordination och behandling. Läkaren ordinerar en lämplig nutritionsbehandling i samråd med den enskilde och personal, såsom sjuksköterska, dietist, logoped och undersköterska.
Tillsammans med den ansvarige läkaren eller sjuksköterskan ansvarar dietisten för att utreda, ordinera, behandla och följa upp tillstånd utifrån en nutritionsdiagnos. Vid behov gör dietisten en kostanamnes och kan ordinera en individuellt anpassad nutritionsbehandling.
Vidare har dietisten kunskaper om livsmedel och specialprodukter. Dietisten är en resurs för verksamhetschefen och MAS när det gäller att ta fram processer, aktiviteter och rutiner i ledningssystem för nutritionsomhändertagande.
Den ansvariga sjuksköterskan ansvarar för att, i samråd med den enskilde/patienten, vaka över den enskildes/patientens nutritionsstatus, identifiera ätsvårigheter och vid behov göra egna ordinationer, samt se till att den enskilde/patienten får mat och näring enligt givna ordinationer. Sjuksköterskan bedömer när särskild kompetens behövs och kontaktar dietist och/eller läkare om det är aktuellt med en nutritionsbedömning, utredning och åtgärder utanför det egna kompetensområdet. Att hjälpa den enskilde/patienten med en god munhälsa är också avgörande för ett gott nutritionstillstånd.
Arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för utprovning och ordination av lämpliga hjälpmedel och sittställningar som kan underlätta och ge bästa möjliga fysiska förutsättningar för ätandet.
Omvårdnadspersonal har ett viktigt ansvar för att observera förändringar i nutritionsstatus och rapportera dessa till berörd hälso- och sjukvårdspersonal (ansvarig sjuksköterska), samt dokumentera detta i den sociala dokumentationen.
Efter remiss från läkare ansvarar logoped för utredning av sväljproblem. Den enskilde/
37 Socialstyrelsens definition återfinns i ”Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre”, 2013.
patienten kan behöva hjälp att kontakta sin tandläkare vid tandproblem.
3.1 Individuell nutritionsbehandling
3.1.1 Xxxxxxxxxxxx
Näringsbehovet är individuellt och ska anpassas efter den enskilde/patienten. Vid inflyttning till särskilt boende för äldre ska den enskilde/patienten få en individuell bedömning av sitt behov, samt att alla som bor i ett boende för äldre får en kontinuerlig uppföljning och utvärdering.
3.1.2 Måltider
Den enskilde/patienten ska få måltiden individuellt anpassad efter sina vanor, behov och önskemål. En anpassning av måltidsmiljön, måltidsstöd, rätt sittställning, möbler och äthjälpmedel bör göras inom en vecka efter inflyttning till ett särskilt boende. Insikten att måltiden är en viktig del av den medicinska behandlingen ska vara utgångspunkten i måltidens planering och utformning, liksom den enskildes/patientens behov och önskemål. För detta krävs samverkan mellan olika kompetenser.
3.1.3 Koster utifrån individuella behov
Grundkost, konsistensanpassad kost enligt Konsistensguiden, kost vid olika sjukdomstillstånd samt kost efter religiösa, etiska och kulturella behov ska kunna erbjudas. För att kunna förstå skillnaderna mellan olika slags kost krävs fördjupad kunskap hos såväl hälso- och sjukvårdspersonalen som omsorgspersonalen.38
För en patientsäker och kostnadseffektiv ordination av kosttillägg och annat nutritionsstöd krävs en individuell ordination på en tydlig indikation, vilket i sin tur förutsätter en individuell utredning. För att den enskilde/patienten ska få lämplig behandling i kurativt eller palliativt syfte behövs tillgång till rätt slags kompetens.
4. Xxxxxx, åtaganden och inflytande
4.1 Ansvar och åtaganden för respektive part
Den kommunfinansierade verksamheten ansvarar för den basala nutritionsbehandlingen. Region Stockholm ansvarar för nutritionsbehandlingen på specifik nivå. Vårdgivare inom både kommun och region ska fastställa rutiner i sina respektive verksamheter för när den enskildes/patientens näringstillstånd ska utredas och hur en sådan utredning ska göras, samt hur undernäring ska förebyggas och behandlas.39
4.1.1 Kommunens åtagande
Kommunfinansierade särskilda boendeformer för äldre ansvarar för den basala nutritions- behandlingen, vilket innebär att kommunen har ett ansvar för nutrition. I det ingår alla insatser för att uppfylla patientsäkerhetslagens bestämmelser om vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.40 Kommunen ansvarar för att verksamhetschefer inom kommunfinansierad hälso- och sjukvård ges resurser som gör det
38 Rätt mat inom äldreomsorgen, 2008. Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx, Celiakiförbundet och Sveriges Pensionärsförbund.
39 5–6 §§ Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring.
40 3 kap. 5 § patientsäkerhetslag (2010:659)
möjligt att ta ansvar för att nutritionskompetens finns tillgänglig inom verksamheten. Basal nutritionsbehandling innebär följande:
• riskbedömning/nutritionsscreening
• beräkning av energi- och näringsintag
− energi
− protein
− vitaminer
− mineralämnen
• beräkning av energi- och näringsbehov i relation till intag
• kostordination
• kosttyper enligt gällande nationella rekommendationer
• jämn måltidsfördelning över dagen
• förutsättningar för en begränsad nattfasta
• handledning av personal i nutritionsfrågor och -behandling
• anpassad mat utifrån överkänslighet och allergier
• konsistensanpassning av maten (gäller även mellanmål)
• upplägg och servering för att främja ätandet
• ordination av specialkost vid behov
• ordination av kosttillägg vid behov
• ordination av specialprodukter vid behov
• enteral nutrition (mängd och typ av sondmat, matningshastighet och tidpunkt)
• uppföljning och utvärdering av insatta nutritionsåtgärder.
För att uppfylla kraven om basal nutritionsbehandling behöver verksamheten ha tillgång till dietistkompetens. Verksamhetschefen avgör ansvarsfördelningen mellan dietist, undersköterska och sjuksköterska utifrån medarbetarnas samlade kompetens.
4.1.2 Region Stockholms åtagande
Vid komplicerade nutritionsproblem som hänger samman med sjukdom och kräver specifik bedömning och ordination, ansvarar regionen för nutritionsinsatser. Läkarens medverkan i riskanalys, bedömning och behandling är lika viktig för nutrition som för läkemedel.
Nutritionsinsatser på specifik nivå utförs av regionen och omfattar
• behandling av nutritionsproblem där de basala nutritionsinsatserna inte är tillräckliga
• insättning, start och överrapportering av enteral nutrition till omvårdnadsansvarig sjuksköterska och/eller dietist
• kostbehandling vid svår malnutrition (utifrån bedömning av dietist och/eller läkare)
• tugg- och sväljutredning
• utredning, behandling, uppföljning och överrapportering av nutritionsproblem vid sjukdomar som:
− njursjukdom
− cancersjukdom
− leversjukdom
− ämnesomsättningssjukdom.
4.2 Inflytande (information, delaktighet) och sekretess för berörda personalgrupper, enskilda och närstående
Den enskilde/patienten, och vid önskemål även dennes närstående, ska ha inflytande över behandlingen. Det innebär att den enskilde/patienten samtycker till och är delaktig i besluten där det är möjligt och att den enskildes/patientens erfarenheter, kunskaper och önskemål tas tillvara vid valet av insatser. Det är viktigt att vara lyhörd för den enskildes/patientens individuella behov och önskemål och att den enskilde/patienten medverkar i aktuella åtgärder. Att den enskilde/patienten accepterar förebyggande och behandlande åtgärder är en förutsättning för ett gott resultat.
För att hälso- och sjukvårdens personal i region och kommun ska kunna tala med varandra och med närstående om en aktuell situation krävs ett samtycke till informationsöverföring.
Samtycket måste inte ske skriftligt, men ska dokumenteras i den enskildes journal hos respektive huvudman. Observera att inre sekretess gäller, det är endast den personal som arbetar med den enskilde/patienten som har rätt till informationsutbyte.
5. Säkerhet
5.1 Hur den enskilde/patienten kan medverka isäkerhetsarbetet
Det är väsentligt att den enskilde/patienten är informerad om sin behandling. Ju mer den enskilde/patienten förstår, desto bättre förutsättningar för ett samarbete kring nutritionen.
5.2 Information om risker och avvikelser mellan parter och verksamheter
I de fall endera parten uppfattar att överenskommelsen inte följs, ska en avvikelserapport skrivas och sändas till en utsedd kontaktperson hos den andre parten. Detta ska inte förväxlas med avvikelser i vård och omsorg inom en och samma verksamhet som ska behandlas enligt interna rutiner i verksamhetens ledningssystem.
6. Ekonomi
6.1 Åtaganden, konsekvenser och ersättning för parter iförekommande fall
Delöverenskommelsen innebär att det kan tillkomma kostnader för kommunalt finansierad verksamhet när det finns ett behov av att anställa eller på andra sätt säkra tillgången till dietister. Studier visar att nutritionsbehandling besparar den enskilde/patienten lidande och är kostnadseffektivt. Enligt studier som har belyst kostnadseffektiviteten av