Datum 2022-06-01

Ärendebeteckning 000-00000-0000

Anläggningsnummer 1470-1203

Miljöprövningsdelegationen

Tillstånd till djurhållning på fastigheten Lagmanstorp 1:1 i Vara kommun

Verksamhetskoder enligt miljöprövningsförordningen (2013:251): 1.10-i (B), 40.60 (C)

Miljöprövningsdelegationen ger Lagmanstorp AB (559322-8454) tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till befintlig och utökad slaktkycklingproduktion samt befintlig slaktsvinsproduktion på fastigheten Lagmanstorp 1:1 i Vara kommun.

Tillståndet gäller djurhållning med högst 325 000 platser för slaktkycklingar och 390 platser för slaktsvin. Tillkommande stallutrymmen och gödsellager ska lokaliseras enligt huvudalternativet i ansökan, inom det verksamhetsområde som framgår av bilagan till detta beslut.

Miljökonsekvensbeskrivningen

Miljöprövningsdelegationen godkänner miljökonsekvens- beskrivningen.

Villkor för tillståndet

Allmänt

1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad sökanden har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet.

2. Verksamheten ska bedrivas så att olägenheter till följd av flugor, lukt eller annan påverkan undviks. Om olägenhet av betydelse ändå uppkommer från verksamheten ska verksamhetsutövaren vidta effektiva skyddsåtgärder så att olägenheten upphör.

Hantering av organiska gödselmedel m.m.

3. Lagring, transport och annan hantering av fodermedel och organiska gödselmedel ska ske på sådant sätt att förorening av yt-

Postadress:403 40 Göteborg Telefon: 000-000 00 00 E-post: xxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx Webb: xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxx-xxxxxxxx

och grundvatten inte kan ske. Eventuellt läckage och spill utomhus ska omedelbart tas omhand.

4. Avloppsvatten från foderkök, tvättvatten från rengöring av stallar samt förorenat dagvatten från utlastningsytor och andra hårdgjorda ytor vid anläggningen, ska ledas till flytgödselbehållare alternativt samlas upp i annan tät behållare för omhändertagande. Det ska finnas kapacitet att lagra vattnet i minst tio månader.

5. Lagringsutrymme för fastgödsel från slaktkycklingproduktionen ska vara försett med tak och väggar så att gödseln skyddas mot nederbörd och medför minimerad risk för ammoniakavgång och luktolägenheter i omgivningen.

6. Lagring av fastgödsel i fält, så kallad stuka, får inte ske.

Avyttring av stallgödsel

7. Skriftliga avtal om avyttring av organiska gödselmedel ska finnas som motsvarar verksamhetens behov av spridningsareal. Om spridningsarealer faller bort ska produktionen anpassas till den areal som kvarstår, alternativt behöver nya arealer säkerställas genom skriftliga avtal eller överskott av stallgödsel säljas.

Energihushållning

8. Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt arbeta med energieffektivisering av verksamheten med fokus på minskad energiförbrukning och minskad användning av fossila bränslen. Som stöd för detta arbete ska en åtgärdsplan finnas och följas. Planen ska ges in till tillsynsmyndigheten senast ett år efter att tillståndet har tagits i anspråk eller den senare tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Planen ska uppdateras minst vart femte år om inte tillsynsmyndigheten bestämmer annat.

Utsläpp från energianläggning

9. Utsläpp av stoft i rökgaserna från biobränsleanläggningen får inte överstiga 200 mg/m3 normal torr gas vid 6 % O2. Kontroll ska ske senast sex månader efter att anläggningen tagits i drift om inte tillsynsmyndigheten medger en senare tidpunkt och därefter när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad.

Buller

10. Buller från verksamheten inklusive transporter inom gårdscentrum får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än

xxxxxxx xxxxxx–fredag kl. 07.00–18.00 50 dB(A)

nattetid kl. 22.00–07.00 40 dB(A)

övrig tid 45 dB(A)

Begränsningsvärdena enligt första stycket ska kontrolleras genom mätningar vid bullerkällorna (närfältsmätning) och beräkningar eller genom mätningar vid berörda bostäder (immissionsmätning). Kontroll ska ske så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra mer än obetydligt ökade bullernivåer och när tillsynsmyndigheten i övrigt anser att kontroll är befogad.

Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 dB(A) vid bostäder får inte utföras nattetid (kl. 22.00–07.00).

Kemikalier och avfall

11. Kemiska produkter (inklusive bränsle) och farligt avfall ska förvaras och i övrigt hanteras så att spill och läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, yt- och grundvatten undviks. Lagring av flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska ske på tät invallad yta eller med motsvarande typ av säkerhetssystem för uppsamling av vätska. Absorptionsmedel ska finnas lätt tillgängligt.

Uppsamlingsvolymen ska motsvara minst den största enskilda behållarens volym plus 10 % av volymen av övriga behållare inom samma invallning. Behållare ska skyddas mot påkörning och vid förvaring utomhus ska invallningen vara skyddad mot nederbörd.

Döda djur

12. Döda djur ska förvaras på ett betryggande sätt ur smittspridnings- och luktsynpunkt innan förbränning eller i väntan på borttransport.

Kontrollprogram

13. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Av kontrollprogrammet ska minst framgå mät-/ beräkningsmetod, mät-/beräkningsfrekvens och utvärderingsmetod för

• kontroll av påverkan på vattenrecipienter,

• stallbalans med avseende på fosfor och kväve,

• analys av organiska gödselmedel med avseende på torrsubstanshalt, totalkväve, ammoniumkväve och fosfor.

Förslag till kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att detta tillstånd har tagits i anspråk.

Nedläggning

14. Innan hela verksamheten läggs ner ska verksamhetsutövaren i god tid ge in en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten. Om bara en del av verksamheten ska läggas ner räcker det med att verksamhetsutövaren i god tid anmäler det till tillsynsmyndigheten. Efter en anmälan får tillsynsmyndigheten besluta att en avvecklingsplan ska ges in, om det finns behov av det.

Rätt för tillsynsmyndigheten att besluta om ytterligare villkor

Miljöprövningsdelegationen överlåter åt tillsynsmyndigheten att besluta om ytterligare villkor enligt följande.

D1. Skäliga åtgärder enligt åtgärdsplanen om minskad energiförbrukning och fossilfria bränslen (villkor 8).

När tillståndet får tas i anspråk

Tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte har fått laga kraft (verkställighetsförordnande).

Tillsynsmyndigheten ska meddelas när tillståndet tas i anspråk.

När verksamheten ska ha satts igång (igångsättningstid)

Verksamheten enligt etapp 1 och 2 ska ha satts igång senast sju år efter att detta beslut har fått laga kraft. Annars förfaller tillståndet för den eller de etapper vars verksamhet då inte påbörjats.

Tillsynsmyndigheten ska meddelas när verksamheten sätts igång.

Delgivning sker genom kungörelse

Miljöprövningsdelegationen beslutar, med stöd av 47 och 49 §§ delgivningslagen (2010:1932), att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelse. Kungörelsen införs inom tio dagar i Post- och Inrikes Tidningar samt i ortstidningarna Nya Lidköpings-Tidningen och Skaraborgsbygden.

Beslutet hålls tillgängligt hos Länsstyrelsen och hos kommunkansliet i Vara kommun. Länsstyrelsens e-postadress är xxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx.

Redogörelse för ärendet

Bakgrunden till ansökan

Lagmanstorp AB (sökanden) vill utöka sin djurhållning. Verksamheten bedrivs i dag på anmälningspliktig nivå. Den planerade utökningen kräver tillstånd.

Tidigare tillstånd till verksamheten

Den sökta verksamheten har inte tidigare tillståndsprövats enligt miljöbalken eller miljöskyddslagen (1969:387).

Sökandens samråd med myndigheter och enskilda

Enligt 6 § miljöbedömningsförordningen (2017:966) ska verksamheten antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det innebär att en specifik miljöbedömning ska göras.

Som ett första steg i den specifika miljöbedömningen har sökanden samrått med myndigheter, de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten, och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten. Samrådet har handlat om verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning, de miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser samt om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning (avgränsningssamråd).

Hur ansökan har handlagts hos Miljöprövningsdelegationen

Ansökan kom in till Miljöprövningsdelegationen den 23 augusti 2021. Efter kompletteringar har ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen kungjorts på Länsstyrelsens webbplats och i ortstidningarna Nya Lidköpings-Tidningen och Skaraborgsbygden samt remitterats till Länsstyrelsen, Miljö- och byggnadsnämnden i Vara kommun, Räddningstjänsten Västra Skaraborg och Trafikverket.

Yttranden har kommit in från samtliga remissinstanser. Sökanden har fått tillfälle att bemöta yttrandena.

Vad ansökan avser

Sökanden ansöker om tillstånd att på fastigheten Lagmanstorp 1:1 i Vara kommun bedriva utökad djurproduktion omfattande högst 325 000 platser för fjäderfä samt 390 platser för slaktsvin.

Utökningen ska göras i två etapper, där etapp 1 innebär en utbyggnad av befintligt slaktkycklingsstall till 75 000 platser. Etapp 2 innebär att två nya stallbyggnader byggs för ytterligare 250 000 platser.

Vidare yrkar sökanden dels på verkställighetsförordnande för etapp 1, dels på en igångsättningstid på sju år för etapp 2.

Sökandens förslag till villkor för verksamheten

1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad sökanden har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet.

2. Buller från verksamheten får inte överskrida högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än:

Ekvivalent ljudnivå

50 dB(A) dagtid (kl. 07:00–18:00) xxxxxxx xxxxxx–fredag

45 dB(A) dagtid (kl. 07:00–18:00) lördag, söndag och helgdag 45 dB(A) kvällstid (kl. 18:00–22:00) alla dagar

40 dB(A) nattetid (kl. 22:00–07:00) alla dagar

Momentana ljud

55 dB(A) nattetid (kl. 22:00–07:00) alla dagar.

Begränsningsvärden enligt första stycket ska kontrolleras genom mätningar vid bullerkällorna (närfältsmätning) och beräkningar eller genom mätningar vid berörda bostäder (emissionsmätning). Kontroll ska ske så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra mer än obetydligt ökade bullernivåer och när tillsynsmyndigheten i övrigt anser att kontroll är befogad.

3. Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras så att spill och läckage förhindras. Förvaring av kemiska produkter och farligt avfall ska ske på ogenomsläpplig yta som är försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt utformad så att nederbörd inte samlas. Vid lagring i tankar eller behållare ska uppsamlingsvolymen inom respektive invallning minst motsvara den största behållarens volym plus 10 procent av övriga behållares volym. Absorptionsmedel ska finnas lättillgängligt vid förvaringsplatsen.

4. Döda djur i väntan på borttransport eller förbränning ska förvaras på ett betryggande sätt ur smittspridnings- och luktsynpunkt.

5. Ett aktuellt kontrollprogram för verksamheten ska finnas och följas. Programmet ska omfatta bland annat påverkan på vattenrecipienten samt ange hur verksamheten kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till kontrollprogram skalämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter att detta tillstånd har tagits i anspråk.

6. Skriftliga avtal för mottagning av organiska gödselmedel ska upprättas som motsvarar verksamhetens behov av spridningsareal. Om spridningsarealer faller bort ska produktionen anpassas till den areal som kvarstår, alternativt ska nya arealer säkerställas via skriftliga avtal eller ska överskott av stallgödsel säljas eller avyttras på annat sätt.

7. Hantering och lagring av fodermedel och organisk gödsel ska ske på ett sådant sätt att förorening av yt- och grundvatten inte kan ske. Eventuellt läckage och spill utomhus ska omedelbart tas omhand.

8. Avlopp från foderkök, tvättvatten från rengöring av stallar samt förorenat dagvatten från utlastningsytor och andra hårdgjorda ytor vid anläggningen

ska ledas till flytgödselbehållare alternativt samlas upp i annan tät behållare för omhändertagande.

9. Inför en eventuell nedläggning av hela produktionen ska verksamhetsutövaren i god tid upprätta och lämna in en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten. Vid en delvis nedläggning ska en anmälan om detta göras till tillsynsmyndigheten Om det finns behov får tillsynsmyndigheten efter en sådan anmälan föreskriva att en avvecklingsplan upprättas och lämnas in.

Hur verksamheten klassificeras

Utifrån det som anges i ansökan klassificeras verksamheten enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) med verksamhetskod

1.10-i (B) Anläggning för djurhållning med mer än 40 000 platser för fjäderfän

40.60 (C) Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 500 kilowatt men högst 20 megawatt, om annat bränsle används än enbart fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas

Verksamheten omfattas av industriutsläppsförordningen (2013:250).

Slaktsvinsproduktionen omfattar högst 390 platser, vilket motsvarar 39 djurenheter. Det når inte upp till gränsen för anmälningsplikt (mer än 100 djurenheter; se 2 kap. 3 § miljöprövningsförordningen).

Verksamhetskoden 1.20 är då inte aktuell.

Sökandens beskrivning av verksamheten

Befintlig verksamhet

Nuvarande verksamhet omfattar en slaktkycklingproduktion med 32 500 platser och en slaktsvinsproduktion med 390 platser.

Slaktkycklingproduktionen bedrivs med en total produktionsyta på 1 300 m2. Med 7,5–8 omgångar per år produceras cirka

22 500 kycklingar per omgång. Slaktsvinsproduktionen ger cirka 1 380 årsgrisar.

Ansökt verksamhet

Tekniska beskrivningar

I slaktsvinstallet består inredningen av långtrågsboxar. Gödselsystemet är flytgödsel med daglig utgödsling. Det finns klimatstyrning av fläktar, golvvärme samt datastyrd blötutfodring. Frånluften går i horisontella trummor genom yttertaket där fläktarna är placerade. Foderblandningarna är optimerade och tvåfasutfodring tillämpas. Fodret består av koncentrat, vassle och spannmål.

Utgödsling sker dagligen med lindragna skrapor och gödseln hanteras som flytgödsel. Lagringsbehållare för flytgödsel och tvättvatten finns med 1 400 m3 lagringskapacitet fördelat på två behållare. Den årliga produktionen av flytgödsel inklusive tvättvatten beräknas till

1 187 m3.

Slaktkycklingstallarna kommer att vara traditionella med torra djupströbäddar och utgödsling med lastare efter varje omgång. Ventilation och värme i golv och på väggar kommer att styras av en klimatanläggning. Frånluften kommer att gå i horisontella trummor genom yttertaket där fläktarna är placerade på taket. Det kommer även finnas frånluftsfläktar i väggar. I de nya stallarna planeras även för värmeväxling. Utfodringssystem med torrutfodring och där tilldelning och konsumtion styrs noga av vågutrustning och datorer.

Foderblandningarna är i dag färdigfoder med hela fem faser. Framåt planeras en del bestå av vete. Dricksvatten kommer ges med modern utrustning där åtgång och spill optimeras.

I dag finns lagring för 600 m3 ströbäddsgödsel på en platta vid Emtunga gård. I takt med utökningen kommer ett nytt gödselhus med väggar och tak att anläggas med minst tio månaders lagringskapacitet, vilket motsvarar totalt cirka 5 000 m3. Det planeras vid gården Ek.

Den befintliga plattan tas därefter ur produktion. Den årliga produktionen av ströbäddsgödsel beräknas till 5 525 m3, vilket motsvarar 3 315 ton vid antagen volymvikt 600 kg/m3.

Beräknat behov av spridningsareal för stallgödseln uppgår enligt schablon till 33 hektar (slaktsvinsproduktion) respektive 1 283 hektar (slaktkycklingproduktion), totalt 1 316 hektar. Vid beräkning enligt sökandens egna stallbalanser är motsvarande siffror 27 hektar (slaktsvinsproduktion) respektive 705 hektar (slaktkyckling- produktion), totalt 732 hektar. Gemensam förutsättning är att den årliga tillförseln av fosfor till åkermark i genomsnitt uppgår till 22 kg/ha och år.

Sökanden brukar dock ingen areal inom bolaget. All stallgödsel kommer att säljas. Spridningsavtal för arealbehov i etapp 1 finns. Innan etapp 2 byggs kommer avtal visas i god tid för tillsynsmyndigheten.

Produktionsmängd

Slaktsvinsproduktionen kommer att kvarstå på befintlig nivå. Smågrisar köps in vid cirka 30 kg vikt. Med 390 platser produceras cirka 1 380 årsgrisar.

Befintlig slaktkycklingproduktion på 1 300 m2 produktionsyta med högst 32 500 platser utökas till 13 000 m2 med högst 325 000 platser. Förutsättningen är en högsta tillåtna djurtäthet på 25 kycklingar/m2. Sökanden beräknar åtta omgångar per plats och år.

Användningen av råvaror, andra insatsvaror och ämnen

Vattenförbrukning i befintlig produktion uppgår till 2 100 m3/år och tillförs via egen borrad brunn och kommunal vattentäkt. I etapp 1 stiger förbrukningen till cirka 5 000 m3/år. Uttaget beräknas variera mellan 14 och 35 m3/dygn. Den högre siffran i samband med stalltvätt. Slutligen beräknas förbrukningen stiga till 18 400 m3/år där uttaget beräknas komma att variera mellan 50 och 80 m3/dygn.

I övrigt är det djurfoder som utgör den stora mängden råvara i verksamheten. Slaktkycklingfodermängden beräknas öka från 536 till 7 276 ton/år. Foderspannmål införs för slaktkyckling och kommer uppgå till 464 ton/år. Användningen av kutterspånströ ökar från befintliga 250 till 3 250 kg/år.

Energianvändning

Elförbrukningen kommer att öka från befintliga 79 000 till

455 000 kWh/år. Slaktsvinsproduktionens andel utgör oförändrat 40 000 kWh/år. Därutöver utgör uppvärmning av stallarna den

dominerande delen och framför allt vid insättning av nya kycklingar. Biobränsleförbränning kommer att öka från 146 000 till

1 500 000 kWh/år. Befintlig biobränslepanna (490 kW) planeras att uppgraderas i etapp 2 till panna med effekt mindre än 1 MW.

Utsläppskällor

Produktionen orsakar utsläpp till luften, främst i form av ammoniak från stallgödsel. Ammoniakutsläppen från stallar och lagring av gödsel ökar från 1 909 kg i befintlig produktion till 13 789 kg NH3- N/år vid full utbyggnad i etapp 2.

Den torra gödseln kommer att lukta mindre än blötare gödsel. Dammutsläpp från stallarna är ingen stor fråga och begränsas av att sökanden använde blötfoder, pelleterat foder, långhalm och dammfritt spån samt klimatstyrda fläktar.

Tvättvatten från stallrengörning kommer att samlas upp i golvbrunnar till separata avlopp från respektive avdelning. Uppsamling och lagring kommer att ske i befintliga gödselbehållare. Dagvatten från takytorna avleds via befintliga stamledningar/dränering i marken. All gödsel kommer att säljas till närliggande växtodlingsföretag eller biogasproduktion. Kontroll av fosfornivåer i gödseln kommer göras genom stallbalansberäkning.

Hantering av avfall från verksamheten

De viktigaste avfallstyperna är gödsel, döda djur, farligt avfall (trasiga lysrör, oanvänd djurmedicin med mera) samt emballage och övrigt avfall. Anmälan finns för transport av farligt avfall. Döda djur, kadaver, under produktionen eldas i befintlig fastbränsleanläggning

(490 kW). Anläggningen har godkännande från Jordbruksverket. I de fall kapaciteten inte skulle räcka till eller om eldning inte sker hämtas kadaver av Svensk Lantbrukstjänst AB för vidarebefordran till av Jordbruksverket godkänd destruktionsanläggning.

Statusrapporten

Sökanden har genomfört steg 1–3 enligt Naturvårdsverkets vägledning om statusrapport. Identifiering har skett av relevanta miljö- och hälsofarliga ämnen som kan orsaka föroreningsrisk. Sökanden beslutar att vidare kartläggning av ämnenas farlighet inte behövs och att en statusrapport inte behöver upprättas.

Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll

Lokaliseringen inklusive planförhållandena

Sedan flera år har sökanden bedrivit en väl fungerande produktion på platsen, på ett hållbart sätt. Platsen där de befintliga stallen är byggda är också den mest optimala att utöka på. En alternativ lokalisering för stallarna är vid gården Tomten, cirka 1 kilometer sydost om brukningscentrum, på andra sidan väg 47. Huvudalternativet för nya stallar på åkermarken omedelbart nordost om befintlig anläggning är när allt vägs samman det bästa alternativet med samlad bebyggelse och tillgång till befintlig infrastruktur. En enskild fördel med den alternativa lokaliseringen är att avståndet kan vara bättre ur smittskyddssynpunkt.

Alternativ lokalisering av gödsellagret för slaktkycklingsgödseln är vid Lagmanstorps befintliga brukningscentrum. Att anlägga gödsellager intill stallbyggnaderna är inte en rekommendation i dag då det finns ökad risk för smitta mellan uppfödningsomgångarna, medan det positiva i så fall skulle bidra till korta transportvägar vid utgödslingstillfällena.

Det finns riksintresse för kulturmiljövården samt kulturvärden inom och i anslutning till brukningscentrum. Hänsyn har tagits vid projektering vad gäller val av plats och utseende med bland annat uppdelning i flera kycklingstall i stället för en mer långsträckt byggnadskropp. På grund av avståndet till närboende och kyrkbyn samt att nybyggnationen till stor del ligger undanskymd från allmänna vägar och boende, bedöms nybyggnationen komma att smälta in harmoniskt både i landskapet och i gårdsmiljön. Ett område runt kyrkbyn Long där brukningscentrum ingår, är klassat som ett regionalt värdefullt odlingslandskap. Området har sitt fokus i att bevara den från 1800-talet opåverkade kyrkbyn och ett enskifteslandskap i norr i kontrast till rationaliseringen och modern jordbruksproduktion runt omkring. En samlad bedömning är att verksamheten, liksom i dag, kan bedrivas utan negativ påverkan och att den planerade utvecklingen på

gården i stället bör stärka värdebeskrivningen då investeringen i djurproduktionen kommer bidra till ett fortsatt aktivt jordbruk och öppet odlingslandskap. Aktiva djurgårdar främjar också investeringar i gårdsmiljöerna.

Miljökonsekvenser

Vid hantering av organisk gödsel finns det alltid en risk för förluster av näringsämnen och luktolägenheter i närområdet. Sökandens förutsättningar för detta är dock goda med rejält avstånd till närboende och då det ska byggas ett nytt modernt gödselhus som har väggar och tak och med god kapacitet. Beroende på tillgång och efterfrågan kommer gödsel att säljas till brukare i närområdet, till gödselförmedling eller till biogasanläggningen som är under projektering i området. Efterfrågan på organisk gödsel är stor då det finns mycket växtodling och förhållandevis lite djurproduktion i bygden.

Huvudavrinningsområdet är Göta älv. Delavrinningsområden för stallen och det nya gödselhuset är norrut mot Afsån och sedan vidare ut i Lidan och Vänern. Den ekologiska statusen för näringsämnen är

i dag otillfredsställande för Afsån och måttlig för Lidan. Den kemiska statusen är klassad som ej god för båda. Verksamheten bedöms, liksom i dag, kunna bedrivas utan påverkan och utan att störningar uppstår i området. Lokaliseringen berör inte något vattenskyddsområde. Detta med hjälp av bland annat en säker lagring av foder och gödsel, goda rutiner vid transport och övrig hantering samt egenkontroll och kontrollprogram för produktionen.

Både ammoniakförluster och utsläpp till vatten hålls låga med insatser inom produktionen och hanteringen av gödsel. Exempel är bra foderstyrning och god lagringskapacitet i det nya gödselhuset.

Förluster och utsläpp minimeras också med hjälp av att det finns hög kompetens och stor medvetenhet hos ägare och personal.

Vatten kommer att användas effektivt. Tillgången till dricksvatten är god på gården och området är generellt vattenrikt. I etapp 1 kommer, som i dag, vatten att tillföras från kommunal ledning och från en befintlig vattenbrunn på gården. I etapp 2 planeras för att borra en ny vattenbrunn för att säkerställa vattentillförseln. Majoriteten av de närboende har kommunalt vatten. Sökandens bedömning är att det inte behövs något tillstånd för vattenuttag enligt 11 kap. miljöbalken.

Transporter innebär en oundviklig påverkan på miljö och kan ibland märkas av boende. Transporter av djur, gödsel och foder påverkar främst. För att hålla transportmängden nere och minska påverkan kommer transporterna ske med anpassade och fullastade fordon, vilket ger ett bra transportutnyttjande.

Efter utökningen kommer behovet av energi att öka både vad gäller värme och el. Värmeenergin kommer tillföras via fossilfritt biobränsle. För att spara el planeras flera investeringar i till exempel energieffektiva armaturer, LED, effektiv ventilation, värmeväxlare, samt solceller som producerar den el som går åt för ventilation sommartid. Det har också investerats i vindkraft som producerar xxx xxxxxxx än den totala förbrukningen i etapp 2.

Buller, lukt och damm kommer inte att påverka omgivningen nämnvärt.

Den samlade bedömningen är att den planerade utökade produktionen kommer att ha en liten påverkan på miljön och att den fortsatt kommer att kunna bedrivas utan att störningar uppstår. Ökningen ger en positiv optimering av insatta resurser per producerad mängd kött. Byggandet och den utökade produktionen bidrar även till mer sysselsättning och gynnar andra företag i bygden.

Nollalternativ

Alternativet att inte utöka innebär negativa konsekvenser för sökanden. Dels skulle lönsamheten bli sämre, dels hämmas företagets långsiktiga utveckling.

Yttranden i sammanfattning

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen tillstyrker att tillstånd ges för utökad slaktkycklingproduktion och befintlig slaktsvinsproduktion. Länsstyrelsen tillstyrker även sökandens förslag på villkor och har därutöver lämnat förslag på följande ytterligare villkor.

Lagring och hantering av organiska gödselmedel Lagringsutrymme för fastgödsel från slaktkycklingproduktionen ska vara försett med tak och väggar så att gödseln skyddas mot nederbörd och medför minimerad

risk för ammoniakavgång och luktolägenheter i omgivningen.

Lagringsutrymme med tak och väggar förhindrar uppfuktning av den torra gödseln och minskar luftrörelser i gödsellagret. Genom att hålla fastgödsel från fjäderfä torr även under lagringsperioden kan växtnäringsläckage i form av ammoniakavgång samt lukt begränsas.

Energianvändning

Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt arbeta med energieffektivisering av verksamheten med fokus på minskad energiförbrukning och användning av fossila bränslen. Som stöd för detta arbete ska en åtgärdsplan finnas och följas. Planen ska ges in till tillsynsmyndigheten senast ett år efter att tillståndet

har tagits i anspråk eller den senare tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Planen ska uppdateras minst vart femte år om inte tillsynsmyndigheten bestämmer annat

Även om fullgoda fossilfria alternativ inte ännu är tillgängliga för alla typer av verksamhetsfordon är det viktigt att löpande arbeta med frågan och identifiera de områden där förbättringar kan ske. Det finns ofta stora såväl miljömässiga som ekonomiska vinster att hämta vid ett löpande energieffektiviseringsarbete. Av villkoret framgår att verksamheten ska arbeta fortlöpande och långsiktigt med energieffektiviseringar samt sträva mot att minska användningen av fossila bränslen. Vid nyinvesteringar i verksamheten och maskinparken bör därför i första hand fossilfria alternativ beaktas.

Som underlag för det löpande arbetet ska en åtgärdsplan tas fram som ska lämnas in till tillsynsmyndigheten och planen ska sedan uppdateras minst vart femte år.

Utsläpp från energianläggning

Utsläpp av stoft i rökgaserna från biobränsleanläggningen får inte överstiga

200 mg/m3 normal torr gas vid 6 % O2. Kontroll ska ske senast sex månader efter att anläggningen tagits i drift om inte tillsynsmyndigheten medger en senare tidpunkt och därefter när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad.

Eldning av fasta bränslen, såsom biobränslen, ger upphov till förhållandevis stora stoftmängder som kan ge olägenheter för närboende. Begränsningsvärdet 200 mg/Nm3 torr gas är normalt för utsläpp av stoft från enskilda pannor för fasta bränslen utanför tätort, där den tillförda effekten uppgår till 500–3 000 kW. Begränsningsvärdet kräver normalt multicyklon som reningsutrustning.

Delegation

Länsstyrelsen anser att Miljöprövningsdelegationen bör överlåta åt tillsynsmyndigheten att vid behov besluta om ytterligare villkor avseende energihushållningsåtgärder i samband med åtgärdsplanen. För att åtgärderna i den framtagna planen ska genomföras behöver tillsynsmyndigheten ges möjlighet att föreskriva om skäliga åtgärder som framkommer av åtgärdsplanen. Med skäliga avses sådana åtgärder som är enkla att genomföra, är möjliga att genomföra med hänsyn till risker och påverkan på produktionen samt har en skälig pay-off-tid.

Markavvattningsföretag

Det finns ett markavvattningsföretag i anslutning till lokaliseringen av planerade byggnader. Sökanden behöver bekräfta om och i så fall vilka eventuella åtgärder man behöver vidta inför byggnation.

Miljö- och byggnadsnämnden

Nämnden tillstyrker ansökan. Regelbunden tillsyn har gjorts på verksamheten och man bedömer att den bedrivs med bra miljöhänsyn. Nämnden bedömer vidare att verksamheten, med väl uppsatta villkor, kan bedrivas utan störning för närboende samt med acceptabel risk för eventuell påverkan på miljön.

Räddningstjänsten Västra Skaraborg

I ansökningshandlingarna under rubriken ”Brand” anges att förprövning av planerat stall kommer vara godkänd av Länsstyrelsen. I det ingår granskning av sektionering och skydd för brand.

Räddningstjänsten förutsätter att man i samband med detta beaktar skydd mot omfattande brandspridning inom djurstallarna samt skydd mot brandspridning mellan byggnaderna. I övrigt har Räddningstjänsten inga synpunkter och tillstyrker därmed ansökan.

Trafikverket

Ansökan har kompletterats med uppgifter om antalet transporter till och från anläggningen i dag samt efter utbyggnad. Trafikverket anser att kompletteringen är tillräcklig och bedömer att påverkan på det statliga vägnätet är begränsad. Trafikverket har inga synpunkter på ansökan.

Sökandens bemötande av yttrandena

Markavvattningen har en brytpunkt nordväst om planerad byggnation. Vid kulvertering i norr rinner vattnet bort från den planerade lokaliseringen, mot den mindre bäcken öster om fastigheten. Det är oklart om kulverteringen finns kvar på lokaliseringsplatsen, men vattnet rinner då söderut med start på Lagmanstorp 1:1. I vilket fall som helst kommer byggnationen inte medföra att mer vatten kommer tillföras eller påverka den eventuella kulverteringen som markeras på lokaliseringsplatsen. Avledning av regnvatten från stallen planeras mot den mindre bäcken i öster. Det är samma avledning som för dagens dränering från åkermarken där byggnationen planeras.

Motiveringen till Miljöprövningsdelegationens beslut

Kan miljökonsekvensbeskrivningen godkännas?

Sökanden har tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken och miljöbedömnings- förordningen (2017:966). Miljöprövningsdelegationen finner att miljökonsekvensbeskrivningen har den omfattning och detaljeringsgrad som krävs för att miljöbedömningen ska kunna slutföras. Därmed kan miljökonsekvensbeskrivningen godkännas enligt 6 kap. 42 § miljöbalken.

Är statusrapporten tillräcklig?

Den verksamhet som ansökan omfattar är en industriutsläpps- verksamhet och då ska ansökan innehålla en statusrapport som beskriver nuläget i mark och grundvatten. Enligt 1 kap. 23 § industriutsläppsförordningen (2013:250) krävs dock inte en statusrapport om risken är liten för att verksamheten medför föroreningsskada inom det område där verksamheten bedrivs eller avses att bedrivas. Miljöprövningsdelegationen bedömer att risken är liten för att den verksamhet som ansökan omfattar medför föroreningsskada. Därför krävs ingen statusrapport i detta fall.

Är verksamheten tillåtlig?

Lokaliseringen

De tillkommande stallbyggnaderna som krävs för utökningen av djurhållningen förläggs på åkermark och tar cirka 1,5 hektar i anspråk. Jordbruksverksamheter får dock använda åkermark för ekonomibyggnader (jämför 3 kap. 4 § miljöbalken). I det här fallet sker byggnation dessutom i direkt anslutning till befintligt gårdscentrum och Miljöprövningsdelegationen bedömer att möjligheten att bruka intilliggande mark inte försvåras i någon betydande mening.

Verksamheten är belägen i ett öppet slättlandskap i kombination med närhet till riksintresse för kulturmiljövården, Long, vilket är känsligt för barriäreffekter. Samtidigt är dock verksamheten belägen i anslutning till befintlig gårdsstruktur. Sökanden har också anpassat placering, utbredning och utförande av planerade byggnader för att minska barriäreffekterna. Exempelvis har sökanden delat upp den stora utbyggnaden i etapp 2 på två parallella stallkroppar i stället för en enda. Utbyggnaden bedöms därför kunna göras på platsen med acceptabel påverkan på landskapet.

När det gäller markavvattningsföretaget som passerar i mark vid huvudalternativets lokalisering har sökanden uppmärksammats på detta förhållande under ärendets gång. I samband med utbyggnaden behöver sökanden vidta de skyddsåtgärder som krävs för att inte påverka markavvattningens funktion negativt och samtidigt ge förutsättningar för framtida behov av skötsel och annat underhåll av markavvattningsföretagets anläggningar.

BAT-slutsatser

Som industriutsläppsverksamhet omfattas verksamheten av beslutade BAT-slutsatser1 för fjäderfäproduktion.2 BAT-AEL (det vill säga BAT-slutsatser som innehåller begränsningsvärden för utsläppsnivåer) för djurhållning avser utsläpp av ammoniak från stallar. Utredningen och redovisningen visar att verksamhetens utsläpp ligger inom tillåtna intervall för aktuell djurkategori efter utökning. I genomgången av samtliga övriga BAT-slutsatser har sökanden visat hur verksamheten förhåller sig till dessa.

Medför verksamheten att miljökvalitetsnormerna kan följas?

Sökanden har avgränsat ansökan att omfatta djurhållningen samt följdverksamheten stallgödselhantering från stall till lagring av den producerade stallgödseln, från både slaktkycklingar och grisar. Från gödsellagren avyttras därefter hela gödselmängden till en annan lantbrukare i kommunen enligt gällande avtal. Samtidigt har sökanden själv yrkat på ett villkor som bland annat säger att avlopp från foderkök, tvättvatten från rengöring av stallar samt förorenat dagvatten från utlastningsytor och andra hårdgjorda ytor vid anläggningen ska ledas till flytgödselbehållare alternativt samlas upp i annan tät behållare för omhändertagande. Endast rent dagvatten från takytor och liknande avleds direkt till mark. I likhet med Länsstyrelsen bedömer Miljöprövningsdelegationen att den utökade verksamheten inte kommer att medföra någon negativ påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten i anslutning till verksamheten.

Sammanfattande bedömning av tillåtligheten

Förutsatt att de föreskrivna villkoren iakttas (mer om dessa nedan) anser Miljöprövningsdelegationen sammanfattningsvis att verksamheten går att förena med målen för miljöbalken, de allmänna hänsynsreglerna och en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna. Därför ska tillstånd ges till verksamheten.

Vilka villkor behövs för tillståndet?

Med anledning av sökandens villkorsförslag och remissinstansernas synpunkter gör Miljöprövningsdelegationen följande överväganden när det gäller villkor för verksamheten. De villkor som är av karaktären standardvillkor och överensstämmer med vad som är brukligt vid den här typen av verksamhet med liknande storlek och omgivning motiveras inte närmare.

1 BAT = Best Available Technique (bästa tillgängliga teknik).

2 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/302 av den 15 februari 2017 om fastställande av BAT-slutsatser för intensiv uppfödning av fjäderfä eller gris, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU.

Villkor 2 (flugor, lukt och andra olägenheter)

Generellt finns risk för olägenheter från flugor och lukt vid den nu aktuella typen av djurhållning. Det kan inte uteslutas att även andra olägenheter kan uppstå, exempelvis damm, vibrationer och buller från transporter, fläktar, maskiner och annat. Det är viktigt att sökanden arbetar aktivt för att förhindra olägenheter och om en olägenhet trots allt uppstår omedelbart vidtar åtgärder.

Villkor 5 och 6 (gödsellagring)

När det gäller lagring av flytgödsel från den befintliga slaktsvinsproduktionen bedömer Miljöprövningsdelegationen att täckningskrav enligt Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, är tillämpliga och tillräckliga.

Lagring i stuka medför ökad risk för utlakning av växtnäring till marken och ammoniakavgång till luften. Lokalt under stukan kan höga koncentrationer av växtnäring ansamlas, vilket kan leda till utlakning via dräneringsvatten.

Villkor 8 och D1 (energihushållning)

Även om fullgoda fossilfria alternativ ännu inte är tillgängliga för alla typer av verksamhetsfordon är det viktigt att verksamhetsutövaren löpande arbetar med frågan och identifierar de områden där förbättringar kan ske. Det finns ofta stora såväl miljömässiga som ekonomiska vinster att hämta vid ett löpande energieffektiviseringsarbete. Av villkoret framgår att verksamhetsutövaren ska arbeta fortlöpande och långsiktigt med att minska användningen av fossila bränslen. Vid nyinvesteringar i verksamheten och maskinparken bör därför i första hand fossilfria alternativ beaktas. Som underlag för det löpande arbetet ska en åtgärdsplan tas fram som ska lämnas in till tillsynsmyndigheten och planen ska sedan uppdateras minst vart femte år.

För att åtgärderna i den framtagna planen ska genomföras behöver tillsynsmyndigheten ges möjlighet att delta vid prioriteringen samt föreskriva villkor om skäliga åtgärder som framkommer av åtgärdsplanen. Med skäliga avses sådana åtgärder som är enkla att genomföra, är möjliga att genomföra med hänsyn till risker och påverkan på produktionen samt har en skälig ”pay-off-tid”.

Villkor 9 (biobränslepannan)

Miljöprövningsdelegationen delar Länsstyrelsens uppfattning att det bör fastställas ett villkor om stoftutsläppen från biobränsleanläggningen.

När får tillståndet tas i anspråk?

Ett verkställighetsförordnande är ur processuell synvinkel ett undantag från huvudregeln att ett avgörande ska ha fått laga kraft innan ett tillstånd får tas i anspråk. Högsta domstolen har uttalat (se NJA 2012

s. 623) att det är verksamhetsutövaren som ska visa på konkreta skäl för ett verkställighetsförordnande och ange vilka beaktansvärda nackdelar som är förknippade med att tillståndet inte kan tas i anspråk omedelbart och vad som kan bli följden av att verksamheten förskjuts framåt i tiden. Verksamhetsutövarens intresse måste med viss marginal väga tyngre än de intressen som talar för att det bör finnas ett avgörande med laga kraft innan verkställighet får ske. Särskild hänsyn ska tas till de skador på miljön som kan uppstå om tillståndet omedelbart tas i anspråk och de möjligheter som finns att läka sådana skador om tillståndsbeslutet upphävs eller ändras.

I ärendet har framkommit att den befintliga anmälningspliktiga verksamheten hittills har bedrivits med bra miljöhänsyn. Några motstående intressen inför utbyggnaden av verksamheten har inte konstaterats. Sökanden har yrkat på verkställighetsförordnande för att kunna starta schaktning och andra grundarbeten i etapp 1 snarast möjligt för att matcha den nuvarande starka och ökade efterfrågan på svensk kyckling. Miljöprövningsdelegationen bedömer att verkställighetsförordnande kan beviljas.

När ska verksamheten ha satts igång?

Miljöprövningsdelegationen bestämmer igångsättningstiden till sju år. Det innebär att såväl etapp 1 som etapp 2 ska ha satts igång inom den tiden.

Övriga överväganden

Ett stallgödselavtal har bifogats tillståndsansökan där en annan lantbrukare i kommunen åtagit sig att ta emot sökandens stallgödsel för spridning på högst 400 hektar av egen åkermark. Arealbehov för stallgödselspridning efter utbyggnad av etapp 1 är 204 hektar, medan motsvarande behov efter utbyggnad av etapp 2 kommer uppgå till 732 hektar. Befintligt avtal täcker därmed väl arealbehovet för

etapp 1. Däremot krävs avtal om ytterligare minst 332 hektar inför etapp 2.

Sökanden framhåller att då det egna bolaget planerar att avyttra hela gödselproduktionen ska tillståndsprövningen avgränsas så att villkor för spridning av stallgödsel inte ska fastställas i tillståndet.

Miljöprövningsdelegationen delar uppfattningen att sökanden inte kan anses ha rådighet över själva stallgödselspridningen såsom förutsättningarna beskrivits. Dock ska det vid varje tillfälle finnas giltiga avtal för avsättning av verksamhetens årliga stallgödselproduktion. Avtalen ska hållas tillgängliga för och godkännas av tillsynsmyndigheten vid varje tidpunkt som den bestämmer. Villkor i denna del har därför fastställts i tillståndet.

Skulle förutsättningarna för spridning av stallgödsel ändras så att stallgödsel sprids på hela eller delar av den areal som direkt eller indirekt disponeras av verksamhetsutövaren, har tillsynsmyndigheten inom ramen för sin tillsyn möjlighet att förelägga om nödvändiga försiktighetsmått för detta.

Annat som verksamhetsutövaren har att förhålla sig till

Miljörapport ska lämnas

Varje år ska verksamhetsutövaren senast den 31 mars lämna en miljörapport till tillsynsmyndigheten. Miljörapporten ska lämnas elektroniskt via Svenska miljörapporteringsportalen, xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx (se 26 kap. 20 § miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter [NFS 2016:8] om miljörapport).

Prövnings- och tillsynsavgift ska betalas

Den som har tillstånd ska betala en årlig prövnings- och tillsynsavgift. Avgiften ska betalas från och med det kalenderår som följer efter det att tillståndet gavs. Avgiften ska betalas efter beslut av Länsstyrelsen (se 2 kap. förordningen [1998:940] om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken). Länsstyrelsen fakturerar avgiften. Om kommunens miljönämnd är tillsynsmyndighet tillkommer även en avgift enligt den kommunala tillsynstaxan.

Vad krävs om verksamheten ska ändras?

Om verksamheten ska ändras kan det krävas ett helt nytt tillstånd, ändringstillstånd eller anmälan till tillsynsmyndigheten (se 1 kap. 4 och 11 §§ miljöprövningsförordningen [2013:251]).

Vad krävs om verksamheten tas över av någon annan?

Om verksamheten överlåts till någon annan fysisk eller juridisk person ska den nya verksamhetsutövaren snarast möjligt upplysa tillsynsmyndigheten om det (se 32 § förordningen [1998:899] om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Om det behövs en säkerhet för att tillståndet ska vara giltigt, måste den nya verksamhetsutövaren ställa en egen säkerhet som Miljöprövningsdelegationen ska godkänna.

Vem har ansvaret om verksamheten skadar miljön?

Om verksamheten medför miljöskador, till exempel föroreningar, eller olägenheter för miljön är det i första hand verksamhetsutövaren som är ansvarig för att avhjälpa skadorna eller olägenheterna. Den som äger eller brukar en fastighet ska genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. (Se 2 kap. 8 § och 10 kap. miljöbalken)

Andra bestämmelser gäller parallellt med tillståndet

Detta tillstånd innebär inte att verksamhetsutövaren slipper krav som följer av andra bestämmelser, exempelvis enligt 11 kap. miljöbalken om vattenverksamhet och kulturmiljölagen (1988:950). Det kan handla om att det också är nödvändigt med tillstånd till eller anmälan av vattenverksamhet, tillstånd för ingrepp i fornlämning eller bygglov. Exempel på andra förordningar och föreskrifter som gäller vid sidan av detta tillstånd är

• förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket

• Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

• Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur

• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter)

• djurskyddslagen (2018:1192) och djurskyddsförordningen (2019:66)

• Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2018:3) om cisterner med anslutna rörledningar för brandfarliga vätskor

Detta beslut har fattats av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Västra Götalands län. I beslutet har

Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, ordförande, och Xxx Xxxxxxx, miljösakkunnig, deltagit. Ärendet har beretts av Xxxx Xxxxxxxx, miljöhandläggare.

Detta beslut har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrifter.

Så här överklagar ni Miljöprövningsdelegationens beslut

Miljöprövningsdelegationens beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens e-postadress är xxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx. Skickar ni med vanlig post är adressen Länsstyrelsen Västra Götaland, 403 40 Göteborg.

Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Länsstyrelsen överklagandet och handlingarna till mark- och miljödomstolen.

Överklagandet ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast den 6 juli 2022.

Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna (till exempel Naturvårdsverket, Länsstyrelsen eller kommunens miljönämnd), ska överklagandet dock ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.