Anbud

2013-10-11

Upphandlande organisation Upphandling

SKL Kommentus Inköpscentral AB Stödboende 2013

Xxxxx Xxxx 5814

Sista anbudsdag: 2013-10-16 23:59

Symbolförklaring:

Texten/frågan innehåller krav som måste uppfyllas Texten ingår i kvalificeringen

Frågan är viktad och ingår i delen av upphandlingen

Texten kommer att ingå i avtalet

Texten innehåller sekretessbelagd information Frågan besvaras av köparen

Anbudslämnare

Säljare:

Anbud:

Organisationsnr.:

Krica Behandling och Utbildning AB

SKL Stöd-behandlingsteam (13/17)

5567543037

1. Förfrågningsunderlag

1.1. Allmän orientering

1.1.1. SKL Kommentus Inköpscentral AB

SKL Kommentus Inköpscentral AB, organisationsnummer 556819-4798, (fortsättningsvis SKI) är bildat med syftet att vara inköpscentral för kommuner, landsting, regioner och deras bolag och för att genom samordnad upphandling dels ingå Ramavtal i eget namn avsedda för andra upphandlande myndigheter/enheter dels för att medverka vid en offentlig upphandling som ombud åt flera upphandlande myndigheter/enheter.

SKI genomför denna upphandling som ombud, jml 2 kap 9 a § p. 2 LOU, för de upphandlande myndigheter (i den fortsatta texten kallade kallade kommuner) som deltar i

upphandlingen. Med detta menas att kommuner som anmäler sig till att delta i upphandlingen blir ramavtalspart och är förbundna att använda ramavtalen under

ramavtalsperioden.

SKI ansvarar under ramavtalsperioden för den kommersiella avtalsförvaltningen, vilket bl.a. innebär efterannonsering, leverantörskontroll av ekonomisk stabilitet, skatter och sociala avgifter samt bevakning av tillstånd, avtalsförlängningar, indexregleringar, tolkning av ramavtalet och rådgivning vid eventuella tvister.

Kommunerna ansvarar under ramavtalsperioden själv för placeringsanalys och uppföljning av stödboendets verksamhet, såsom stödets innehåll, metoder, personal och rutiner samt andra krav som är kopplade till den tjänst som utförs.

Mer information om SKL Kommentus Inköpscentral AB finns på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx.

1.1.2. Inbjudan att lämna anbud

SKL Kommentus Inköpscentral AB (SKI) inbjuder på uppdrag av deltagande kommuner att lämna anbud på Stödboende 2013.

1.1.3. Deltagande kommuner

Av Bilaga 01 "Deltagande kommuner" framgår vilka kommuner som deltar i upphandlingen.

Vissa kommuner kommer att börja använda ramavtalet vid en senare tidpunkt när det egna befintliga avtalet upphör. I Bilaga 01 "Deltagande kommuner" har tidpunkterna för den senare starten angivits för de kommuner det berör.

1.1.4. Upphandlingens omfattning

Upphandlingen omfattar placeringar i stödboenden för ungdomar 18 - 24 år samt barn och föräldrar i behov av tillsyn och stöd under en övergångsperiod, exempelvis i samband med utslussning från behandlingshem eller familjehem. Den placerade ska förberedas för ett självständigt liv och rustas för att klara ett eget boende i samhället. Hjälp ska ges bland annat för att komma iväg till sysselsättning eller skola, planera sin ekonomi samt få en fungerande vardag både gällande hushållsgöromål och i samhället.

Stödboendet ska vara kopplat till ett boende med någon form av kontrakt/lägenhet. Stödboendet ska bestå av lägenheter och/eller någon form av kollektivt boende.

Stöd ska finnas i boendet i form av tillgång till personal dygnet runt. Vårdgivaren ska erbjuda boende som kombineras med tillsyn, stöd och/eller pedagogiska insatser som anpassas

efter den/de placerades behov. Personligt stöd ska vid efterfrågan kunna ges varje dag. Det ska finnas telefonstöd av personal samt för akuta händelser, som behov av kontakt med fastighetsägare, brandkår med flera.

Upphandlingen omfattar fyra stycken delområden där anbudsgivaren har möjlighet att lägga anbud på en eller flera delområden. Delområdena är:

02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4

Med de olika behovsnivåerna avses följande:

Nivå 1 = Direkt personalstöd upp till 7 timmar per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Nivå 2 = Direkt personalstöd 8-15 timmar per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Nivå 3 = Direkt personalstöd 16-25 per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider. Nivå 4 = Direkt personalstöd 26 timmar och uppåt per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Deltagande kommuner har för avsikt att teckna ramavtal med de anbudsgivare som efter prövning uppfyller kraven i steg 1 och steg 2 i anbudsprövningen.

1.1.5. Syfte

Syftet med upphandlingen är att tillgodose deltagande kommuners huvudsakliga behov av externa placeringar. Ramavtalen kommer att reglera samtliga villkor som avser relationen vårdgivare - kommun under ramavtalsperioden. Det betyder att de priser som lämnats gäller under ramavtalsperioden och inget utrymme för förändring av vare sig pris eller villkor kommer att göras bortsett från möjlighet till årlig indexuppräkning enligt särskilda

villkor.

1.1.6. Huvudmannaskap

Företrädare för den placerande kommunen är ytterst ansvarig för den enskilda placeringen och beslutar i alla frågor som innefattar myndighetsutövning.

1.1.7. Avgränsning av omfattning

Placeringarna som omfattas av denna upphandling utgör ett komplement till

deltagande kommuners insatser i egen regi, som således inte berörs av upphandlingen. För vårdgivare som bedriver verksamhet i en upphandlande kommuns regi gäller ej anbudet mot den kommunen.

Upphandlingen omfattar inte abonnemang på stödboende eller entreprenader. Upphandlingen omfattar inte boende som inte har stödinsatser.

Upphandlingen omfattar inte stöd efter substitutionsbehandling.

1.1.8. Volym

Deltagande kommuner har tillsammans uppskattat sitt behov av stödboende för de målgrupper denna upphandling omfattar till 37 800 vårddygn per år.

Någon garanti att erhålla viss volym ges ej.

1.1.9. Ramavtalsperiod

Ramavtalet gäller för en tidsperiod om två (2) år med möjlighet att förlänga avtalet med ett

(1) + ett (1) år, dvs. sammanlagt högst fyra (4) år. Avtalet gäller fr.o.m. dagen för avtalets tecknande.

Planerad ramavtalsstart är 2014-01-01.

SKI ska, på uppdrag av deltagande kommuner påkalla förlängning av Ramavtalet senast tre månader innan Ramavtalet löper ut. Förlängning av Ramavtalet ska vara skriftlig och undertecknad av båda parter.

Påkallar inte SKI, på uppdrag av deltagande kommuner, förlängning upphör Ramavtalet utan föregående uppsägning.

1.1.10. Avropsordning (ordning för beställning/placering)

Inom varje delområde (4st) kommer flera leverantörer att antas och rangordnas där den som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kommer att rangordnas högst.

Placeringar kommer i första hand att ske enligt rangordning. Beställning från tecknade ramavtal kan dock ske på annat sätt beroende på den placerande kommunens handläggares bedömning i samråd med den enskilde gällande individens behov.

Som verktyg för den individuella placeringen kommer anbudsgivarna i upphandlingen precisera sin beskrivning av verksamheten utifrån olika matchningskriterier som ställts upp i förfrågningsunderlaget såsom verksamhetens inriktning, målgrupp, boende som tar emot endast män/pojkar, endast kvinnor/flickor, både män/pojkar och kvinnor/flickor, geografisk

belägenhet.

I upphandlingarna ingår inte omförhandling av befintliga placeringsavtal.

Avropsordning: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.1.11. Upphandlingsförfarande

Upphandlingen genomförs genom förenklat förfarande enligt 15 kap. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Förhandling kan förekomma vid förenklat förfarande. Anbud kan dock komma att antas utan föregående förhandling och det är därför av vikt att anbudsgivaren redan vid anbudsgivningen lämnar sitt bästa pris. Eventuella förhandlingar upptas på initiativ av SKI.

1.1.12. Definitioner

Nedan följer definitioner av begrepp som används i upphandlingen.

18 -24 år =

18 till och med 24 år

Anbudsgivare =

Vårdgivare som lämnar anbud.

Annat etniskt ursprung =

Om verksamheten har en särskild inriktning och särskild kompetens inom ett visst etniskt ursprung.

Stöd=

Med stöd avses stöd till olika målgrupper för vidare utslussning. De metoder/arbetssätt och särskilda förhållningssätt som stödet innebär anpassas efter olika målgrupper och individens behov. Stödet fokuserar på att den placerade ska skapa sig en plattform i samhället. Den placerade ska förberedas för ett självständigt liv och rustas för att klara ett eget boende.

Hjälp ska ges bland annat för att komma iväg till sysselsättning eller skola, planera sin ekonomi samt få en fungerande vardag både i hemmet och i samhället.

Beprövad erfarenhet =

Innebär att en åtgärd måste ha använts i flera verksamheter, där de ansvariga är eniga om åtgärdens positiva effekt.

Bokningsavgift =

Avgift för placerande kommun för tiden från det att en kommun gör en beställning av en plats och påbörjar arbetet mot inskrivning till dess att inskrivning verkligen

sker.

Endast flickor/kvinnor =

Om hela verksamheten som sådan bara arbetar med flickor/kvinnor.

Endast pojkar/män =

Om hela verksamheten som sådan bara arbetar med pojkar/män.

Genomförandeplan/behandlingsplan =

en konkretisering av vårdplanen där följande beskrivs:

1. målet med de särskilda insatser som behövs,

2. när och hur de särskilda insatserna ska genomföras,

3. när och hur genomförandeplanen/behandlingsplanen ska följas upp,

4. när och hur den unge ska kunna tillgodogöra sig åtgärder och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar för,

5. när och hur den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas,

6. när och hur den unge ska ha kontakt med socialnämnden, och

7. den unges och, i fråga om barn, hans eller hennes vårdnadshavares syn på genomförandet av det planerade stödet. SFS (2007:1316).

Handikapparkering finns =

- Handikapparkering finns intill lokalen.

- Parkeringsplats med gångväg från entrén på max 25m som är fri från hinder

- Parkering sida vid sida: minst 3,6 m bred och att det finns en plats med bredd 5 m

- Parkering längs med trottoar: minst 7 m lång. Om trottoaren är 3 m bred så anses p-platsen uppfylla kravet på en 5 m bred parkering.

Handikapptoalett finns =

- Lokalen har toalett som är tillgänglig för rörelsehindrade. De invändiga måtten är 2,2x2,2 m

- Toaletten har fungerande larm, upphöjd toalettsits och

- Enkelt uppfällbara armstöd (ingen spak inne vid väggen) draghandtag på dörrens insida, tvål, handdukar, spegel placerade så de fungerar för person i rullstol

- Dörröppningen är minst 80 cm bred

Heltidstjänst =

Antal timmar totalt per vecka genom 37 timmar ger antalet beräknade heltidstjänster.

Insats =

Stöd för vidare utslussning.

Kvalitetssystem =

Avser det som enligt lag gäller för uppföljning/styrning av verksamheten.

Kvalitetssystem avseende insatsen =

Avser system som dokumenterar, följer upp resultat och effekter av insatser och behöver ej vara kopplad till styrningen av verksamheten.

Linjär expanderad skala =

Begreppet linjär skala expanderad skala är ett systemtekniskt begrepp som syns per automatik i systemet och som i denna upphandling bara innebär att svar ska lämnas i den enhet som anvisas, exempelvis st. eller %.

Lokalkostnader =

Beräkning av lokalkostnaden ska innefatta allt som har med lokaler att göra och beräknas i avgiften, dvs även gemensamma utrymmen och ev kringkostnader så som värme, vatten.

Neuropsykiatrisk problematik =

ADHD och andra bokstavsdiagnoser, Thorettes syndrom, Asperger, autism och liknande.

Placerad person =

Klient, patient, brukare.

Psykiatriska problem =

Har en medicinsk karaktär där verksamheten delvis kretsar kring personers psykiska störningar.

Psykisk problematik =

Kan vara ett tillstånd där vederbörande ibland kan behöva professionell hjälp för ex att:

- ändra invanda föreställningar och beteenden

- lära dig att se dig själv på ett nytt sätt

- komma i kontakt med och bearbeta sina känslor

- acceptera begränsningar och se möjligheter

Spelmissbruk = Avser spel om pengar eller datorspelmissbruk.

Tillgängligt för rullstolsburna =

- En rullstolsburen person tar sig in i och kan röra sig i lokalen utan hjälp.

- Dörröppningsfunktion finns.

- Trappor saknas eller ramp finns, högst 0,5 m nivåskillnad per ramp, med lutning på 1:20=2,9 grader

- Hiss finns när lokalen har flera plan. Hissen har följande funktioner och mått: dörrautomatik, hissmått 0000x0000 mm, passagemått hissdörr >800mm, dörr på kortsidan.

Tillgängligt för rullstolsburna med assistans =

- En rullstolsburen person tar sig in i och kan röra sig i lokalen med viss hjälp.

- Max ett trappsteg på högst 10 cm

- Ramp som är längre än 5 m och lutar mer än 5 grader

- Trösklar högre än 2,5 cm men mindre än 10 cm, ingen dörröppningsfunktion.

- Dörröppningar minst 80 cm breda

- Hiss finns när lokalen har flera plan, hissmått 0000x0000 mm, passagemått hissdörr

>800mm, dörr på kortsidan

- Dörröppningar minst 84 cm breda

Tillgängligt för synskadade =

- Trappor har kontrastmarkeringar både vid övre och nedre

- Belysningen är bra och bländfri

- Väggar, dörrar och pelare eller golv har kontrastfärger, tydlig, helst taktil skyltning, hissar med våningsutrop

- Det är lätt att komma fram i lokalen.

Uppdragsgivare =

Placerande kommun, beställare.

Utslussning =

Den avslutande delen av en stödinsats där livet efter placeringen förbereds och planeras genom konkreta åtgärder som beslutas i samarbete med den placerade och i

förekommande fall familj eller andra närstående. Mål för utslussningen kan vara att individen ska klara skolgång/arbete/sysselsättning, ett så självständigt boende som möjligt, upprätthålla sociala relationer och ha en meningsfull fritid.

Verksamhet = Med en verksamhet avses en verksamhet som är belägen på en adress och med samma personalgrupp. En verksamhet kan ha flera avdelningar som är belägen på samma adress. De olika avdelningarna tillhör då samma verksamhet. En vårdgivare kan driva flera olika verksamheter med olika adresser.

Verksamhetsidé =

Verksamhetsidén är ett koncentrat av antaganden kring bästa arbetssätt och metoder för målgrupp och syfte.

Vårdplan =

Socialnämndens plan som ska tydliggöra syftet med stödet, varaktigheten av stödet och nämndens insatser för den enskilda flickan eller pojken. Vårdplanen ska också tydliggöra behov i olika avseenden, till exempel fysisk och psykisk hälsa, sociala situation och utbildning.

1.1.13. Hänvisningar till lagtexter, föreskrifter och liknande

Anbudsgivaren ska följa alla för verksamheten gällande lagar och föreskrifter samt känna till vilka av dessa som verksamheten berörs av.

I förfrågningsunderlaget hänvisas till lagtexter och föreskrifter i vissa fall och i andra fall inte. Lagtexter och föreskrifter lyfts fram i förfrågningsunderlaget för att förtydliga vissa krav, det betyder dock inte att dessa lagtexter och föreskrifter är viktigare än annan lagtext som det inte hänvisas till.

1.1.14. Frågor markerade med ett "S"

SKI har försökt förenkla för anbudsgivaren genom att i möjligaste mån formulera frågor som kräver beskrivningar på samma sätt som Socialstyrelsens gjort i sin senaste ansökningsblankett för tillståndsansökan (Se ansökningsblankett på följande sida: xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxx-xxx). Dessa frågor har markerats med ett ”S”. Tanken är att ni där kan återanvända den text som ni i förekommande fall formulerat i er tillståndsansökan till Socialstyrelsen.

1.1.15. Bilagor

1) Deltagande kommuner

2) Revisorsintyg

1.2. Administrativa villkor

1.2.1. Sista anbudsdag

För sent inkommet anbud tas inte upp till prövning. Sista anbudsdag är 2013-10-16

1.2.2. Anbudets giltighetstid

Om upphandlingen blir föremål för rättslig prövning ska anbudets giltighetstid förlängas fram till dess att upphandlingskontrakt kan tecknas dock högst fyra månader efter angiven bindningstid.

Anbudet ska vara bindande till 2014-08-09

Anbudet giltighetstid: Godkänner anbudsgivaren anbudets giltighetstid till 2014-08-09 + högst 4 månader efter 2014-08-09 i händelse av överprövning? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.3. Elektronisk anbudsgivning

I denna upphandling accepteras endast elektronisk anbudsgivning via upphandlingssystemet Visma TendSign. För anbudsgivare är det kostnadsfritt att använda systemet och att lämna anbud.

För tillgång till systemet krävs inloggning.

Användarnamn och lösenord erhålls genom registrering på xxxx://xxx.xxxx.xxx/xx/xxxxxxxx/ genom att klicka på länken "Lämna elektroniskt anbud". Efter genomförd registrering får användaren omedelbar tillgång till systemet.

Vid frågor eller behov av support kring användandet av systemet kontaktas Visma TendSigns support på telefon 000-00 00 000 eller e-post

xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx. Supporten har öppet helgfria vardagar måndag-fredag kl. 8.00

- 17.00, med undantag för dag före röd dag då den stänger kl. 15.00.

Observera att maximal storlek för uppladdning av filer är 50 megabyte. Anbudsgivare uppmanas att omedelbart kontakta Visma TendSign om problem uppstår i samband med anbudslämnande.

Om en anbudsgivare inte registrerar sig på Visma TendSigns hemsida utan hämtar förfrågningsunderlaget på annat sätt, kan SKI inte garantera att all information om upphandlingen (eventuella förtydliganden samt frågor och svar) under anbudstiden kommer anbudsgivaren tillhanda.

1.2.4. Kontaktuppgifter

SKI kommer under upphandlingens genomförande att ställa frågor och skicka tilldelningsbeslut till den person som har skickat in anbudet för anbudsgivarens räkning i upphandlingssystemet Visma Tendsign. Kontakt kan ske genom e-post, telefon och fråge- och svarsfunktionen i upphandlingssystemet Visma Tendsign.

Anbudsgivaren ansvarar för att de kontaktuppgifter som finns upplagda för den person som lagt upp uppgifter i upphandlingen är aktuella och korrekta.

Anbudsgivaren ansvarar för att denna person är tillgänglig för mottagande av information samt för att svara på frågor i upphandlingen.

Anbudsgivare ombeds kontrollera att det föreligger identitet mellan de uppgifter ni anger när ni registrerar er i upphandlingssystemet VismaTendsign och det företag som utgör anbudsgivande företag.

Kontrollera gärna att ni konsekvent anger korrekt företagsnamn (firma) och korrekt organisationsnummer på samtliga ställen där ni ombeds registrera uppgifter.

1.2.5. Situationen på anbudsdagen

Anbudsgivaren ska i sitt anbud beskriva förhållanden som är aktuella på anbudsdagen, såvida ej annat uttryckligen angivits i förfrågningsunderlaget.

1.2.6. Anbudets form och innehåll

Ett anbud per verksamhet

Den viktiga samarbetspartners inom detta avtalsområde är en enskild verksamhet. En anbudsgivare kan driva flera olika verksamheter. Avtal med samma anbudsgivare kommer att tecknas verksamhet för verksamhet då det är viktigt att kunna särskilja mellan

olika verksamheter hos en anbudsgivare. Därför måste varje verksamhet lämna ett eget anbud.

Helt eller delat anbud

Upphandlingen är indelad i fyra delområden. Anbudsgivaren kan välja att lämna anbud på en eller flera av fyra delområden. Valet av vilka delområden som anbudsgivaren väljer att lämna anbud på görs i det inledande momentet till anbudslämningen där anbudsgivaren bockar för vilka delar i upphandlingen som kommer att besvaras. Delarna i upphandlingen är kopplade till de delområdesspecifika kvalitetskriterierna i avsnitt 2,3,4,5 i förfrågningsunderlaget.

Anbudsgivarens ska också i avsnitt "Delområden" ange vilka delområden anbudet omfattar.

Upphandlingen omfattar följande delområden.

Anbud kommer att antas per delområde. Exempel 1:

Anbudsgivare A bedriver verksamhet på Stödboendet Larsfors. Larsfors utför stöd till

personer 18-24 år inom samtliga behovsnivåer 1-4), men utför inte stöd till barn och familjer. Larsfors väljer därför att lämna anbud på delområde 02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 och 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 samt besvarar de frågor som är specifika för de två valda delområdena.

Anbudsgivaren avstår från att besvara frågor som är specifika för delområde 03 och 05 som berör stödboende för barn och föräldrar.

1.2.7. Krav på avlämnande av anbud

Det är ytterst viktigt att anbudet innehåller samtliga efterfrågade uppgifter. Möjligheterna att efter anbudstidens utgång inhämta eller inkomma med kompletterande uppgifter och/eller handlingar är begränsade.

Anbudssvar på frågor och krav ska endast lämnas i anvisade platser i Visma Tendsign. I de fall en bilaga efterfrågas ska anbudsgivaren i anvisad fritextruta hänvisa till bilagans namn, och eventuellt bilagenummer. Bilagor ska bifogas elektroniskt som fil i Tendsign.

Vid utvärdering av anbud kommer information som inte efterfrågats i förfrågningsunderlaget och som bifogats anbudet inte att beaktas.

Hänvisningar till information utanför anbudet, t. ex. länkar till webbsidor, får endast förekomma i de fall detta uttryckligen tillåts/ anges.

Den information som lämnas i anbudet kommer användas av handläggaren vid placering. Det

är därför särskilt viktigt att vårdgivaren beskriver sin verksamhet noggrant men ändå kortfattat i anbudet så att innehållet blir tydligt och läsvänligt och inte ersätter efterfrågade beskrivningar med hänvisningar till andra beskrivningar gjorda i anbudet med exempelvis "se ovan".

Intill förvalsfrågor (JA/NEJ) finns ofta ett kommentarfält. Där det är särskilt angivet är det obligatoriskt att kommentera svaret i kommentarfältet. För övriga förvalsfrågor har anbudsgivaren möjlighet att lämna kommentarer.

Samtliga frågor ställda i förfrågningsunderlaget ska besvaras. Vissa frågor i förfrågningsunderlaget är dock specifika och är riktade till en viss typ av verksamhet med exempelvis en särskild inriktning. Detta framgår av frågan. Anbudsgivare vars anbud omfattar en verksamhet som inte berörs av frågan kan besvara frågan genom att skriva "Ej aktuellt" i fritextfältet.

1.2.8. Förtydliganden eller kompletteringar av förfrågningsunderlaget

Om förfrågningsunderlaget upplevs som otydligt eller om några av de ställda kraven är orimliga, onormalt kostnadsdrivande eller konkurrensbegränsande i något avseende är det viktigt att SKI kontaktas på ett så tidigt stadium som möjligt så att missförstånd kan undvikas.

Eventuella förtydliganden eller kompletteringar lämnas alltid genom Visma Tendsigns anbudstjänst. Anbudsgivaren ansvarar själv för att hålla sig uppdaterad. Begäran om förtydligande eller komplettering av förfrågningsunderlaget ska vara ställda genom Visma Tendsigns anbudstjänst.

Sista dag att inkomma med frågor är nio (9) dagar före sista anbudsdag. Om frågor inkommer senare än 9 dagar före sista anbudsdag garanteras inte att frågan besvaras. Detta på grund av att SKI av likabehandlingsskäl är förhindrat att lämna tillkommande information i slutet av anbudstiden.

Endast frågor avseende förfrågningsunderlaget besvaras.

1.2.9. Information för urvalssökning

För att underlätta sökning efter vårdgivare och individualisera insatsen enligt socialtjänstlagens krav ombeds anbudsgivaren i avsnittet "Information om verksamheten och urvalssökning" att fylla i de urvalskriterier som passar in på anbudsgivarens verksamhet idag.

En verksamhet inom socialtjänstens område måste kontinuerligt utvecklas. Detta innebär att det under ramavtalsperioden kommer att ske förändringar vad gäller sökbegrepp för verksamheten som anbudsgivaren angivit i avsnitt "Information om verksamheten och urvalssökning", till exempel vid ändrat tillstånd eller en förfining av målgrupper.

Delområden, pris samt typ av uppdrag och rangordning inom detta kan inte ändras under ramavtalsperioden.

1.2.10. Originalhandlingar

Undertecknade intyg och handlingar som begärs in i denna upphandling ska skannas in och laddas upp med anbudet. Om anbudsgivaren själv inte förfogar över en skanner, finns det flera företag som kan vara behjälpliga med denna tjänst. SKI förbehåller sig rätten att under utvärderingsperioden vid behov begära att dessa handlingar även lämnas för påseende in i original.

Originalhandlingar: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.11. Språk

Anbud ska vara skrivet på svenska. Undantag får göras för tekniska beskrivningar, förkortningar, intyg eller dylika handlingar. Anbudsgivaren ska på begäran av SKI ombesörja och bekosta översättning av handlingar från annat språk till svenska.

1.2.12. Ersättning för upprättande av anbud

Ersättning medges ej för upprättande av anbud.

1.2.13. Anbudsöppning

Anbudsöppning sker på SKL Kommentus Inköpscentral AB, Xxxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxxxxxx. Anbudsöppningen är inte offentlig. Om anbudsgivaren begär, kommer en representant utsedd av Stockholms Handelskammare att på Anbudsgivarens bekostnad närvara vid anbudsöppningen.

Anbuden kommer att öppnas 2013-10-17

1.2.14. Anbudsprövning

Anbudsprövning kommer att ske i tre steg:

Steg 1 - Kvalificering: Vid det första steget prövas om anbudet är korrekt inlämnat, om anbudet uppfyller förfrågningsunderlagets administrativa krav i avsnitt "Administrativa villkor".

Anbud som är korrekt inlämnade och kompletta genomgår därefter en prövning av om anbudsgivaren uppfyller ställda kvalificeringskrav, dvs. krav på Leverantören, ställda i avsnitt "Krav på Leverantören". Dessa är angivna som ska-krav. Ett ska-krav kan bara vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt".

Kraven som prövas i steg 1 är gemensamma för samtliga delområden. Endast de anbud som uppfyller samtliga krav och godkänns i steg 1 går vidare till steg 2 och

Steg 2 - Prövning av krav på tjänsten: Vid det andra steget prövas om anbudet uppfyller ska-krav kopplade till upphandlingsföremålet (Stödboende). Kraven som prövas i steg 2 återfinns i förfrågningsunderlagets avsnitt "Kravspecifikation".

Prövning av om ett anbud klarar kraven sker utifrån anbudsgivarens svar i kravspecifikationen samt verifiering av uppgifter som efterfrågas i kravspecifikationen.

Ett ska-krav kan vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt". Endast de anbud som bedöms uppfylla samtliga krav, både de gemensamma och specifika, i kravspecifikationen går vidare till steg 3, anbudsutvärdering.

Steg 3 - Utvärdering: I steg 3 utvärderas anbuden som uppfyllt kraven i steg 1 och steg 2 enligt principen "ekonomiskt mest fördelaktiga anbud". Varje delområde utvärderas separat. Läs mer om utvärderingsmodellen i avsnitt

"Utvärderingskriterier".

Bedömningen av åtaganden och beskrivningar beträffande kvalitetskriterierna kommer att genomföras av sakkunnig konsult med lång erfarenhet inom området.

1.2.15. Antagande av anbud

Deltagande kommuner kommer inom varje delområde att anta de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden.

Anbud kan komma att antas helt eller delvis. Ett anbud kan antas inom ett eller flera delområde/n.

Antagna anbud kommer att rangordnas efter den jämförelsesumma som anbudet erhållit efter utvärderingen för respektive delområde.

1.2.16. Tilldelningsbesked

Meddelande om tilldelningsbeslut kommer att skickas ut med e-post till den e-postadress som registrerats i TendSign i samband med anbudsinlämningen.

Tilldelningsbeslutet utgör inte en accept i avtalsrättslig mening. Bindande avtal uppkommer först när båda parter skriftligen undertecknat Ramavtalet.

Upphandlingen är avslutad först när Ramavtal undertecknats eller upphandlingen avslutats på annat sätt. Ramavtal kan tecknas tidigast då tio (10) dagar förflutit från det att underrättelse om tilldelning skickades ut till anbudsgivarna.

1.2.17. Behandling av personuppgifter

Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en fysisk person. Exempel på personuppgifter är namn, personnummer, postadress och e-postadress. I personuppgiftslagen (1998:204) finns regler för hur personuppgifter får behandlas.

SKI är personuppgiftsansvarig för de uppgifter, t.ex. namn på kontaktpersoner,

e-postadresser, som lämnas dels i samband med anbudsgivning, dels vid eventuellt tecknande av ramavtal mellan leverantören och SKI. Behandlingen av de aktuella personuppgifterna är nödvändig för att kunna fullgöra ingångna ramavtal. Personuppgifterna kommer att användas för att föra kund- och leverantörsregister i syfte att informera, administrera och möjliggöra avrop på ramavtalen samt skicka fakturor avseende den administrativa ersättning som tas ut av SKI.

En registrerad person har rätt att när som helst begära information från SKI beträffande vilka personuppgifter som finns registrerade om personen. En sådan begäran ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad och skickas till:

SKL Kommentus Inköpscentral AB Xxxxxxxxxx 00

117 99 Stockholm

1.2.18. Sekretess

Enligt offentlighets- och sekretesslagen råder absolut anbudssekretess tills dess

att tilldelningsbeslut fattats av den upphandlande myndigheten. Efter tilldelningsbeslutet kan uppgifter anbud även i fortsättningen omfattas av sekretess, så kallad kommersiell sekretess. Sekretessprövningen sker i samband med att någon begär ut handlingar från den upphandlande myndigheten.

Anbudsgivare som önskar att vissa uppgifter inte ska lämnas ut till annan, bör i anbudet

precisera vilka uppgifter i anbudet sekretess begärs för och beskriva på vilket sätt det kan innebära skada för anbudsgivaren om uppgifterna lämnas ut.

SKI vill dock betona att i samband med att tilldelningsbeslutet distribueras kan vissa uppgifter ur anbudet som är relaterade till krav och tilldelningskriterier komma att offentliggöras (t.ex. prisuppgifter).

Om sekretess inte begärs - svara NEJ på frågan.

Om sekretess begärs - svara JA på frågan. I fritextfältet intill frågan preciseras för vilka delar av anbudet som sekretess begärs, och beskrivning om vilken skada som kan uppstå om uppgiften lämnas ut.

Enligt offentlighets- och sekretesslagen måste den upphandlande myndigheten självständigt genomföra en sekretessprövning varje gång en allmän handling begärs utlämnad. Detta innebär att anbudsgivarens begäran om sekretess inte är en garanti för att uppgiften slutligen omfattas av sekretess.

Sekretess: Begär anbudsgivaren sekretess på hela eller delar av sitt anbud? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

1.2.19. Avrundning och angivna värden

Alla värden som anges i anbudet ska bestå av två decimaler.

Om de skulle bestå av fler decimaler kommer avrundning att ske på följande sätt:

Avrundningen kommer att ske nedåt om den första strukna siffran är mindre än 5. Avrundningen kommer att ske uppåt om den första strukna siffran är större än eller lika med 5.

1.2.20. Reservationer accepteras ej

I anbudet ska inget så kallat sidoanbud förekomma. Skrivningar i anbudet som omfattar reservationer mot villkor i förfrågningsunderlaget accepteras inte.

1.2.21. Ramavtal

Ramavtalet kommer att baseras på innehållet i detta förfrågningsunderlag med bilagor och anbudsgivarens anbud. Ramavtalet innehåller detaljerade villkor avseende SKI:s administrativa ersättning. Ersättningen till SKI avser genomförande av upphandlingen samt avtalsförvaltning, marknadsföring av avtalet, administrativ service, information m.m.

Administrativ ersättning utgår med 1,5 % av den fakturerade summan exklusive mervärdesskatt. Ersättningen ska utbetalas månadsvis om inte parterna överenskommer om annan period och baseras på Ramavtalsleverantörens försäljning på Ramavtalet, se avsnitt Kommersiella villkor för Ramavtalet, för ytterligare information.

Ramavtal: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.22. Publicering av ramavtal och information i anbud

Deltagande kommuner kommer under ramavtalsperioden på olika sätt (avtalsdatabaser, excelfiler m.m.) att tillgängliggöra information om ramavtalen och information från anbuden för handläggare vid placering eller för personer med ansvar för uppföljning av ramavtalet.

För att inte begränsa kommunernas möjlighet att sprida information om ramavtalen förbehåller sig SKI och deltagande kommuner rätten att offentliggöra viss information i anbuden för publicering i exempelvis SKI:s avtalsdatabas och andra på marknaden tillgängliga avtalsdatabaser såsom Skandinavisk Sjukvårdsinformation eller HVB-Guiden.

Information som kommer att offentliggöras är:

–Info om verksamheten, svaren på frågorna i punkt 1.6.2

–Avtal

–Urvalsalternativ för matchning

–Pris

Publicering av ramavtal och information i anbud : Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.3. Delområden

1.3.1. Delområden

Markera nedan vilken/vilka delområden ni lämnar anbud på:

02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.4. Information om verksamheten och urvalssökning - ingår inte i utvärderingen men ska besvaras

1.4.1. Information

Uppgifterna som begärs in nedan, kommer inte att ingå i utvärderingen men ska besvaras.

När ramavtal tecknats kommer information om anbudsgivarna vara tillgänglig för handläggare i de placerande kommunerna för att de ska kunna genomföra matchning mot individens behov i samband med placering. Anbudsgivare ska besvara de efterfrågade uppgifterna nedan för att de ska finnas tillgängliga för handläggarna vid placering samt för att SKI och deltagande kommuner ska kunna administrera ramavtalen rationellt.

Anbudsgivarens namn: (Fritextsvar)

1.4.2. Information om anbudsgivaren

Krica Behandling och Utbildning AB

Organisationsnummer: (Fritextsvar)

556754-3037

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar av administrativ art kan ställas under ramavtalsperioden på central nivå. (Fritextsvar)

Xxxxx Xxxxxx xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar om verksamheten kan ställas under ramavtalsperioden på central nivå. (Fritextsvar)

Verksamhetschef Xxx Xxxxx xxx.xxxxx@xxxxx.xx

Placeringsansvarig (namn, telefonnummer, e-postadress) (Fritextsvar)

Verksamhetschef Xxx Xxxxx xxx.xxxxx@xxxxx.xx

Verksamhetens namn: (Fritextsvar)

1.4.3. Uppgifter om verksamheten

Krica Stöd- och behandlingsteam

Besöksadress: (Fritextsvar)

Xxxxxxxxxxxxx 00, tre trappor

Postadress: (Fritextsvar)

116 20 Stockholm

Län (Namn, ej bokstavskombination): (Fritextsvar)

Stockholm

Kommun: (Fritextsvar)

Stockholm

Telefonnummer där verksamheten kan nås dygnet runt: (Fritextsvar)

00- 00 00 00 vx

Fax: (Fritextsvar)

00- 00 00 00

E-postadress: (Fritextsvar)

xxxx@xxxxx.xx

Webbplats: (Fritextsvar)

xxx.xxxxx.xx

Platsantal: (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Verksamheten har 15 träningslägenheter

15,00 st

Föreståndare (namn, telefonnummer och e-postadress): (Fritextsvar)

Xxx Xxxxx e-post: xxx.xxxxx@xxxxx.xx

Biträdande föreståndare (namn, telefonnummer och e-postadress): (Fritextsvar)

Socionom/behandlare Xxxxxxx Xxxxxxxxx under Xxx Xxxxxx frånvaro. E- post: xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxx.xx

Expanderad skala

Svar:

15,00 st

Ange nedre åldersgräns för dem som verksamheten riktar sig till (Linjär skala)

Enhet: år

Expanderad skala

Svar:

17,00 år

Ange övre åldersgräns som verksamheten riktar sig till (Linjär skala)

Enhet: år

Expanderad skala

Svar:

25,00 år

Ange genomsnittsålder på de som var placerade i verksamheten under 2012 (Linjär skala)

Enhet: år

Svar:

19,00 år

Ange om ni emot föräldrar med barn (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.4.6. Inriktning

För att kryssa JA måste ni arbeta just med det ni kryssar för.

Enbart pojkar/män - SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

1.4.7. Särskilda förutsättningar

Svar:

Ej aktuellt

Nej

Enbart flickor/kvinnor SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar:

Ej aktuellt

Nej

Båda könen (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Annat etniskt ursprung (Ja/Nej svar)

1.4.8. Målgrupp missbruk

Svar: Ja

Klienterna tillåts ha djur i träningslägenhet.

Rökning tillåten utomhus inom vårdgivarens tomt? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Rökning tillåten utanför fastigheten utifrån fastighetsägarens direktiv och eventuella regler.

Rökning tillåten inomhus? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Rökning ej tillåten i träningslägenhet.

Rökning tillåten i eget rum? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Rökning ej tillåten i träningslägenhet.

1.4.10. Bemanning

Högre vårdtyngd kräver högre bemanning. Som skäl till viss bemanning ska vårdgivaren lämna en egen skattning på vilken vårdtyngd verksamheten riktar in sig på för de tre områdena nedan, riskbeteende, skyddsbehov och intensitet i stödet. Anbudsgivaren ska ange vårdtyngden utifrån en femgradig skala där 1 är lägst och 5 högst och

beskriva verksamhetens bemanning och motivera den utifrån angiven nivå inom respektive tre områdena.

Riskbeteende: 1-5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan. (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Bemanningen inom Stöd- och behandlingsteamet fördelad utifrån behandlingsintensitet, 1-2 behandlare per uppdrag.

2,00

Skyddsbehov: 1- 5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Bemanningen inom Stöd- och behandlingsteamet fördelad utifrån behandlingsintensitet, 1-2 behandlare per uppdrag.

2,00

Stödintensitet: 1-5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Bemanningen inom Stöd- och behandlingsteamet fördelad utifrån behandlingsintensitet, 1-2 behandlare per uppdrag.

1.5. Krav på Leverantören

2,00

1.5.1. Krav på Leverantören

I detta avsnitt anges de krav som ställs på anbudsgivarens kompetens och erfarenhet, kapacitet samt ekonomiska och finansiella ställning. Vidare anges de bevis m.m. som anbudsgivaren ska bifoga och redovisa i sitt anbud för att styrka att de angivna kraven uppfylls.

För att en anbudsgivare ska vara kvalificerad måste de krav som redovisas i detta avsnitt vara uppfyllda.

1.5.2. Obligatoriska uteslutningsgrunder

Enligt 10 kap. 1 § LOU ska en upphandlande myndighet utesluta en leverantör från att delta i en offentlig upphandling om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt laga kraft vunnen dom är dömd för sådan brottslighet som innefattar:

1. deltagande i organiserad brottslighet,

2. bestickning,

3. bedrägeri,

4. penningtvätt

Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brottet. Om en anbudsgivare anlitar underleverantörer ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna är fri från hinder enligt 10 kap. 1 §.

Underleverantörer som ej uppfyller kraven utesluts från anbudsgivarens anbud.

Bekräftelse på att anbudsgivare och underleverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 1 § LOU. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.3. Frivilliga uteslutningsgrunder

Enligt 10 kap. 2 § LOU kan en leverantör uteslutas från deltagande i upphandling om denne:

1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,

2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,

3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen,

4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta,

5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker eller,

6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av bestämmelserna i 10 eller 11 kap.

Är leverantören en juridisk person, får leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avse i första stycket 4. Om en Anbudsgivare anlitar underleverantörer ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna är fri från hinder enligt 10 kap. 2

§.

Underleverantörer som ej uppfyller kraven utesluts från anbudsgivarens anbud.

Bekräftelse på att anbudsgivare och underleverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 2 § LOU. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.4. Skatt, socialförsäkringsavgifter

Anbudsgivaren ska ha fullgjort sina skyldigheter avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter samt vara registrerade för F-skatt. Denna skyldighet omfattar även eventuella underleverantörer. Som en del av leverantörsprövningen kommer

SKI att kontrollera att anbudsgivaren uppfyller lagenligt ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter. Kontrollen görs hos Skatteverket. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter.

Anbudsgivaren ansvarar för att eventuella underleverantörer uppfyller ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter.

För utländska anbudsgivare ska bevis som visar att företaget inte har restförda skulder avseende socialförsäkringsavgifter och skatter i det egna landet bifogas anbudet.

Skatt, socialförsäkringsavgifter: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För utländska anbudsgivare: Har bevis bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: NEJ, anbudsgivaren är ett svenskt företag

1.5.5. Uppföljning skatt, socialförsäkringsavgifter

Samarbete med Skatteverket

SKI samarbetar med Skatteverket och kommer kontinuerligt att följa upp att anbudsgivaren uppfyller ställda krav på skatt, socialförsäkringsavgifter samt registrering för F-skatt under ramavtalsperioden.

Syftet med samarbetet är i första hand att kontrollera svenska juridiska och fysiska personers skatteekonomi vid upphandling och/eller ramavtalsuppföljning.

Kontrollen kan ske under upphandlingsskedet före beslut samt löpande under ramavtalsperioden. Skatteverket lämnar upplysningar om begärd juridisk eller fysisk person bl. a. i form av uppgifter om:

• Momsregistrering och registrering som arbetsgivare

• F-skatt, FA-skatt eller A-skatt

• redovisade arbetsgivaravgifter för arbetsgivare/egenavgifter för näringsidkare, enskild firma

• eventuella skulder hos Kronofogdemyndigheten för svenska skatter och avgifter

• eventuella underskott på skattekontot

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på skatter och socialförsäkringsavgifter utesluts från ramavtalet

1.5.6. Krav på registrering

Anbudsgivaren ska bedriva näringsverksamhet och ska uppfylla lagenligt ställda krav på registrering i aktiebolags- eller handelsbolagsregister eller liknande register som gäller för anbudsgivaren och som förs i det land där anbudsgivarens verksamhet är etablerad. Denna skyldighet omfattar även underleverantörer. SKI kommer att kontrollera anbudsgivarens bolagsregistrering genom att inhämta uppgifter från affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafe. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter.

För utländska anbudsgivare ska bevis som visar att företaget är registrerat i aktiebolags- eller handelbolagsregister eller liknande register som gäller i det egna landet bifogas anbudet.

Anbudsgivaren och underleverantörer ska vara registrerade som arbetsgivare.

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på registrering utesluts från ramavtalet.

Krav på registrering: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Uppfylls kraven på registrering som arbetsgivare? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För utländska anbudsgivare: Har bevis bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: NEJ, anbudsgivaren är ett svenskt företag

1.5.7. Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet

Krav på ekonomisk stabilitet och finansiell ställning:

Anbudsgivaren ska ha sådan ekonomisk stabilitet och finansiell ställning att denne kan upprätthålla ett långsiktigt avtal. Detta gäller också eventuella underleverantörer. Underlag för bedömningen av anbudsgivarens ekonomiska stabilitet och finansiella ställning är utdrag ur affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafes register. SKI kommer att inhämta utdrag från Creditsafe. Utdraget ska visa att anbudsgivaren minst är "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala.

Ratingintervall och beskrivning enligt CreditSafe 80 - 100 Mycket god kreditvärdighet

60 - 79 God kreditvärdighet

40 - 59 Kreditvärdig

15 - 39 Kredit mot säkerhet

0 - 14 Kredit avrådes

Nivå 40 i Credit Safe betyder kreditvärdig. På övergripande nivå granskas vid rating 40 i Creditsafe att det föreligger en komplett styrelse, att det inte föreligger betalningsanmärkningar av betydande art och att den juridiska personen löpande klarar att betala fakturor/andra omkostnader vartefter de förfaller till betalning, det vill säga har god betalningsförmåga.

Anbudsgivare som har en lägre riskklassificering än ställt krav

Om lägre riskklassificering än kreditvärdig påvisas ska anbudsgivaren ändå anses uppfylla kravet om a) och/eller b) nedan är uppfyllda.

a) Anbudsgivaren på begäran inlämnar en sådan förklaring att det kan anses klarlagt att anbudsgivaren innehar motsvarande ekonomisk stabilitet.

b) Xxxxxxx lämnas på begäran gällande anbudsgivarens ekonomiska stabilitet av moderbolag eller annan garant. Sådant intyg ska vara undertecknat av moderbolagets eller garantens firmatecknare. Efterfrågad riskklassificering samt kraven ovan ska i dessa fall på motsvarande vis redovisas och uppfyllas av denne (garanten). Garanten ska minst vara "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala.

Anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag

Anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag ska redovisa sin ekonomiska ställning och styrka att de har tillräcklig finansiell ställning för att fullgöra uppdraget genom att bifoga, Bilaga 02 Revisorsintyg som styrker att företaget är kreditvärdigt på motsvarande nivå,alternativt bifoga ett dokument som motsvar

ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls. Revisorsintyget ska vara undertecknat av revisor. I revisorsintyget kan revisorn ange på vilka grunder som bedömningen är gjord.

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på registrering utesluts från ramavtalet.

Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag: Har Bilaga 02 Revisorsintyg alternativt ett dokumnet som motsvar ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: Nej, företaget är inte nystartad och omfattas av ratingsystemet

1.5.8. Teknisk kapacitet och förmåga, erfarenhet, tillstånd och organisation

Anbudsgivaren och underleverantör ska ha teknisk förmåga och kapacitet att utföra uppdraget.

Tillståndspliktig verksamhet

Verksamheten ska ha de tillstånd som krävs av behörig myndighet (Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Inspektionen för Vård och Omsorg) för drift av verksamhet. Verksamheten ska ha ett klart tillstånd vid tidpunkten för anbudslämnandet och anbudsgivaren ska bifoga gällande tillstånd till anbudet.

Icke tillståndspliktig verksamhet

Om verksamheten inte är tillståndspliktig ska en motivering till varför verksamheten inte är tillståndspliktig lämnas i fritextfält intill frågan nedan.

Tillsynsprotokoll

Om tillsyn genomförts av behörig myndighet ska tillsynsprotokoll från senaste tillsyn genomförd av behörig myndighet bifogas anbudet. Om det finns åtgärdspunkter i tillsynsbeslutet ska också handlingsplan för att åtgärda dessa bifogas. Om behörig myndighet fattat beslut gällande vidtagna åtgärder ska också behörig myndighets tillsynsbeslut bifogas anbudet.

Teknisk kapacitet och förmåga, erfarenhet, tillstånd och organisation: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Krica Stöd- och behandlingsteam har ansökt om tillstånd på Socialstyrelsen (nuvarande IVO). De har funnit att enheten ej är tillståndspliktig. För vidare information kan handläggare Xxxx- Xxxxx Xxxxxx på IVO kontaktas .

Är verksamheten tillståndspliktig? Om JA ska kopia av tillstånd alternativt tillståndsbevis för verksamhetens bifogas anbudet? Om NEJ: ska en motivering till varför verksamheten inte är tillståndspliktig lämnas i fritextfält intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Har tillsyn genomförts av behörig myndighet? Om JA: Ska senaste tillsynsprotokoll, ev. handlingsplan och ev tillsynsbeslut bifogas till anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

1.5.9. Underleverantörer

Hela eller delar av uppdraget kan utföras av underleverantörer. Anbudet ska innehålla uppgift om huruvida anbudsgivaren har för avsikt att anlita underleverantörer.

Med underleverantörer avses sådan leverantör som träder i vårdgivarens ställe för att utföra hela eller delar av uppdraget/leveransen såsom exempelvis konsulter eller handledare och inte de leverantörer som levererar diverse varor och tjänster till vårdgivaren såsom exempelvis städföretag, matleverans eller företag som hjälper till med brandskydd.

Observera att annat bolag som ingår i samma koncern, t.ex. moderbolag/dotterbolag, i denna upphandling är att betrakta som underleverantör till vårdgivaren om bolagen har olika organisationsnummer. Underleverantörer har dock ingen möjlighet att ta emot avrop eller att ha en direkt avtalsrelation med de deltagande kommunerna.

Vårdgivaren svarar för underleverantörs arbete såsom för sitt eget arbete och ska kräva att underleverantören åtar sig att utföra uppdraget med samma utfästelser som denne gör i sitt anbud avseende krav i kravspecifikationen som berör underleverantören. Detta har även SKI möjlighet att följa upp under ramavtalsperioden.

Vårdgivare ska under Xxxxxxxxxxx löptid granska sina underleverantörer gällande skatter, socialförsäkringsavgifter och registrering.

Konsekvensen av att en underleverantör ej uppfyller ställda krav är att underleverantör utesluts från att genomföra uppdraget.

Underleverantörer: Bekräftelse på att kraven uppfylls samt att kontroller kommer att ske under ramavtalets löptid (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Förekommer underleverantör (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Om det med underleverantörer menas extern handledare. Handledaren träffar ej klienter.

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2: (Fritextsvar)

Extern handledning varannan vecka 3,5 h för behandlargruppen utförs av handledare som är leg. psykoterapeut och handledarutbildad.

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2: (Fritextsvar)

Extern handledning varannan vecka 3,5 h för behandlargruppen utförs av handledare som är leg. psykoterapeut och handledarutbildad.

Vid behov kan Xxxxx Xxx terapeut konsulteras.

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4: (Fritextsvar)

Extern handledning varannan vecka 3,5 h för behandlargruppen utförs av handledare som är leg. psykoterapeut och handledarutbildad.

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4: (Fritextsvar)

Extern handledning varannan vecka 3,5 h för behandlargruppen utförs av handledare som är leg. psykoterapeut och handledarutbildad.

Vid behov kan Xxxxx Xxx terapeut konsulteras.

1.5.10. Underleverantörer och samarbetsavtal

På begäran av SKI ska en anbudsgivare, som åberopar underleverantör för utförande av uppdraget, genom intyg eller avtal kunna påvisa ett samarbetsförhållande med underleverantören som gäller under hela ramavtalsperioden inklusive eventuella förlängningsperioder.

Om anbudsgivaren inte kan påvisa ett samarbetsförhållande kommer anbudet i dess helhet att uteslutas.

Anbudsgivaren accepterar att på begäran av SKI påvisa ett etablerat samarbetsförhållande med underleverantör/er. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.11. Teknisk förmåga och kapacitet (för verksamhetsledning), ledningssystem/kvalitetssystem

Anbudsgivaren ska ha utvecklade rutiner för internt kvalitetsarbete och kvalitetskontroll. Anbudsgivaren ska ha kvalitetssystem som uppfyller och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ett kvalitetssystem ska vara ett stöd för ledningen att styra verksamheten mot målen.

Vårdgivaren ska följa upp sin verksamhet årligen som ett led i det ordinarie kvalitetsarbetet.

Vårdgivare som hanterar läkemedel på delegation ska ha rutiner för att samarbeta med ansvarig läkare vid en Lex Mariaanmälan och ska därmed ha rutiner för dokumentation av avvikelser i syfte att användas som utredningsunderlag och medverka i utredning och upplysning vid en Lex Mariaanmälan.

Kvalitetsarbete och kvalitetssystem: Bekräftelse på att ovanstående krav uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Krica Behandling och Utbildning är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001.

S Ange de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar verksamheten (”laglista”) (Fritextsvar)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS:5 Registerkontrollagen 2007:171

Barnkonventionen 2 kap

Definitioner

Samtliga processer i verksamheten är identifierade och dokumenterade enligt ISO 9001. Systemet innebär att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet utifrån ställda lagar och föreskrifter.

Ledningssystemet innehåller tydliga rutiner för att planera, leda (ansvarsfördelning), kontrollera, och utvärdera behandlingen. Vilket även finns i SOSFS 2011:9. Utifrån detta ser vi att de två ledningssystemen omfattar liknade delar och således står i samklang med varandra.

ISO 9001 och SOSFS 2011:9 är framtagna utifrån samma kriterier för att bygga ett säkert och effektivt ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande säkra och utveckla verksamhetens kvalitet.

3 kap

Xxxxxx och användning av ledningssystem

I ledningssystemet finns tydliga rutiner för att planera, leda (ansvarsfördela), kontrollera, och utvärdera behandlingen.

4 kap

Ledningssystemets uppbyggnad

I ledningssystemet finns dokumenterade rutiner för samverkan med andra verksamheter såsom socialtjänsten, BUP, Xxxxx ungdom och andra vårdgivare och myndigheter för att säkra kvalitén av de insatser som görs.

5 kap

Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys

På organisationsnivå arbetar ledningsgruppen med risklista (riskanalys) fortlöpande för att förutse och förebygga risker. Detta sker på ledningsgruppsmöten samt certifieringsforum.

På enhetsnivå arbetar personalgruppen med risklista (riskanalys) fortlöpande för att förutse och förebygga risker. Detta äger rum på personal och kvalitetssäkringskonferenser.

Det kontinuerliga arbetet innefattar två delar: patientsäkerhet/kvalitet och arbetsmiljö. Sammanfattning av risktal görs och handlingsplaner arbetas fram i förebyggande syfte. Klagomålshantering

- Rutin för att ta emot klagomål och synpunkter samt hantering/ utredning av dessa finns. Avvikelsehantering

- ISO 9001

Rapporteringsskyldighet enligt

- Xxx Xxxxx

- Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn/ungdomar Egen kontroll

Intern revision

Äger rum 2 gånger/år. Genomgång av ledningssystemet med interna revisorer. Genomgång av dokument och mätningar samt intervjuer av personal.

Extern revision

Äger rum 1 gång/år. Genomgång av ledningssystemet med extern revisor från Inter Tek. Genomgång av dokument och mätningar samt intervjuer av personal.

6 kap

Personalens medverkan Kvalitetssäkringskonferenser

Äger rum 1 gång/månad. Samtlig personal deltar. Avvikelser enl. ISO, Xxx Xxxxx eller Xxx Xxxxx samt klagomål gås igenom.

Riskanalys görs och handlingsplan för förbättringsåtgärder formuleras.

Kvalitetssäkringskonferenserna utgår från ISO 9001 och syftar till att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.

Personalkonferenser

Äger rum 1 gång/månad. Samtlig personal deltar. Verksamhetsutveckling, arbetsmiljö, samverkan och information/kommunikation är stående punkter.

Behandlingskonferenser

Äger rum 1 gång/vecka. Fokus på inskrivna ungdomar, genomförandeplaner och behandlingsprocesser. Metodkonferenser

Äger rum 1 gång/månad. Fokus på planering, genomförande och utvärdering av behandlingsmetoder. 7 kap

Dokumentationsskyldighet

Patientsäkerhetsberättelse sammanställs årligen den 1 mars, inför ledningens genomgång. Sammanställningen innehåller nedan beskrivna delar.

Ledningens genomgång: äger rum 1 gång/år. Tidigare insatser följs upp och utvärderas. Sammanställning och genomgång av behandlingsenkäter, personalenkäter, Socialstyrelsens tillsynsrapporter, avvikelser enl. ISO 9001, Xxx Xxxxx, Xxx Xxxxx, anmälningsskyldighet, klagomål,

risklista(riskanalys) samt intern och extern revision. Åtgärdsplan och insatser formuleras och dokumenteras. Sammanställningen kommuniceras ut på respektive enhet till samtlig personal.

Utskrivet: 2013-09-27 9:34 Sida 24 av 32 Refnr.: Ks 506/2013 Kvalitetsledningssystem

Krica Behandling och Utbildning är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001.

Ledningssystemet innehåller tydliga rutiner för att planera, leda (ansvarsfördelning), kontrollera och utvärdera behandlingen.

Rutiner för avvikelsehantering enligt Xxx Xxxxx, Xxx Xxxxx och avvikelser från kvalitetsledningssystemet finns.Rutin för klagomålshantering finns.

Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 och ISO 9001 vid Krica behandling och utbildning 1 kap

Tillämpningsområde

SOL 3 kap 3§, 1kap 2§, 3 kap 5§, 14 kap 1§, 11 kap 1§, 5 kap 1§, 6 kap 1§, 3 kap 1,3- 12,14-5§ SoF

SOSFS 2003:20

SOSFS 2006:14

SOSFS 2011: 9

SOSFS 2011:5 Lex. Xxxxx XXXXX 2005: 28 Lex. Xxxxx

Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn/ungdomar 14 kap 1§ Patientsäkerhetslagen 6 kap 4 §, 3 kap 10§

Dokumentation 11 kap 3,5,6 § SOL

Verksamheten gör löpande utvärderingar i form av enkätundersökningar till ungdomar, uppdragsgivare samt familj vid inskrivning och vid utskrivning.

Psykosocial enkät till personalen 1 gång/termin.

S Ange i vilka processer samverkan i den egna verksamheten och med andra vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer ska ske. Beskriv hur denna samverkan ska ske. (Fritextsvar)

Samverka inom den egna verksamheten sker i ärenden som flyttar vidare inom vårdkedjan. Samverkan sker även då utredningspsykolog kopplas in i ärende. Andra vårdgivare blir aktuella då vårdplanen/genomförandeplanens olika behovsområden, tex inom området hälsa, kräver det. Det kan gälla kontakt med BUP, psykiatri, Röda Korsets traumaenhet, Stockholm Centrum för ätstörningar, frivilligorganisationer tex Stadsmissionens öppna verksamhet för unga "enter". För ensamkommande flyktingungdomar kan kontakt med Rådgivningsbyrån. för juridiskt stöd, komma i fråga.

Samverka med skolor och praktikplatser sker på individnivå.

På gruppnivå erbjuds ensamkommande flyktingungdomar placerade inom Krica Behandling och Utbildning en utbildningsinsats "Jalla för alla" med behandlare från hela organisationen som samtalsledare.

Föräldrar som har sina barn placerade inom Krica Behandling och Utbildning erbjuds föräldragrupp med leg. psykoterapeut från Kricas öppna mottagning "ungavuxna".

S Beskriv hur riskanalys fortlöpande ska ske (Fritextsvar)

Genom veckovisa behandlingskonferenser, metodkonferens varje månad. Behandlare efter träffar m ungdom i kppar. Risklista på enhetsnivå samt på org nivå

S Beskriv egenkontrollens frekvens och omfattning (Fritextsvar)

Genom veckovisa behandlingskonferenser, metodkonferens varje månad. Genom ledningens genomgång knuten till kvalitetsledningssystemet, genom enkäter till kunder (ungdomar, familjer/särskida vårdnadshavare, uppdragsgivare).

S Beskriv hur verksamheten kommer att ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från olika berörda (Fritextsvar)

Policy klagomålshantering

Vid nya behandlingsuppdrag tilldelas den unge, dennes familj samt uppdragsgivare, av chef på respektive enhet, dokument avseende rutin för klagomål.

Inkomna klagomål hanteras inom varje verksamhetsområde av ansvarig chef. Om klagomålet är av väsentlig art ska klagomålet behandlas på ledningsgrupp nivå.

Inom tio arbetsdagar ska återkoppling ske till den som lämnat klagomålet. Återkoppling görs av ansvarig chef.

Klagomålet tas upp på personalkonferenser inom den verksamhet som klagomålet avser. Hänsyn skall dock tas om klagomålet är av generell- eller specifik karaktär avseende anställd. Klagomålet kan även handla om diskriminering frågor enligt; etnicitet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet och könsuttryck, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning samt ålder

Vid personalkonferenserna ska beslut fattas om åtgärd, hantering och uppföljning.

Dokumentation avseende klagomålet ska förvaras i särskild pärm på respektive enhet och en sammanställning ska göras en gång per år. Avser klagomålet en anställd skall dokumentationen förvaras i personalakt.

Sammanställningen ska presenteras vid ledningens genomgång. Sammanställningen syftar till att kartlägga brister, bemötande och/eller rutiner i verksamheten.

S Beskriv hur verksamheten kommer att sammanställa och analysera inkomna rapporter, klagomål och synpunkter (Fritextsvar)

Sammanställningen ska presenteras vid ledningens genomgång. Sammanställningen syftar till att kartlägga brister, bemötande och/eller rutiner i verksamheten.

S Beskriv hur det kommer att säkerställas att personalen arbetar i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet (Fritextsvar)

För nyanställda ingår information kring kvalitetsledningssystemet i introduktionsprogrammet. Genom att på personalkonferens/kvalitetssäkringskonferenser lyfta olika processer. Genom att dokumentägare årligen lyfter sina processer för genomgång. Genom att intern revisorerna arbetar med olika processer under året (alla processer genomgås årligen) och intervjuar personal samt tar del av dokumentation. Årlig genomlysning av extern revisor med muntlig- och skriftlig återkoppling till chefer.

S Beskriv hur arbetet med att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (Fritextsvar)

Dokumenteras i enlighet med riktlinjer och rutiner som tillhör kvalitetsledningssystemet enligt ISO 9001. Genom sammanställningar av internrevisiorer. Genom sammanställningar av extern revisor och ytterst på ledningens genomgång då samtliga områden, enligt standarden, genomlyses.

Finns någon utvärdering genomförd av ledningssystemet/kvalitetsledningsystemet av oberoende person under 2011/2012? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Årligen av extern revisor.

Beskriv hur ni säkrar era kvalitetskrav hos eventuella underentreprenörer, exempelvis psykologer, läkare, annan personal som arbetar med direkt stöd till den placerade och är anställda på konsultbasis? (Fritextsvar)

Om det med underleverantörer menas extern handledare. Handledaren träffar ej klienter. Lämnar alltid utdrag ur polisens misstanke- och belastningsregister.

Xxxxx planering för förändring av kvalitetssäkringsarbetet? Om JA, beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Enl ISO 9001 strävar vi ständigt efter förbättringar inom verksamheten.

S Beskriv rutiner för hur verksamheten kommer att tillämpa lex Sarah (Fritextsvar)

Xxx Xxxxx SOSFS 2011:5 – rutiner för handläggning vid Krica Behandling och Utbildning

Bakgrund

Xxx Xxxxx brukar man benämna de bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som reglerar anställdas m.fl. skyldighet att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. I Xxx Xxxxx ingår också en skyldighet för den som bedriver verksamheten att efter en mottagen rapport utreda och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller risken för missförhållande. Vidare ingår skyldighet för den som bedriver verksamheten att om ett rapporterat missförhållande eller en risk för ett missförhållande är allvarligt snarast anmäla det till Socialstyrelsen.

Skyldigheterna gäller i både kommunal och yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet samt vid Statens institutionsstyrelse.

1 kap. Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas inom socialtjänsten, i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade och vid Statens institutionsstyrelse.

2 § I denna författning ges kompletterande föreskrifter och allmänna råd till bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS,

– om skyldigheten att rapportera och utreda samt avhjälpa och undanröja missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden

enligt 7 kap. 6 § första stycket och 14 kap. 3–6 §§ SoL samt 23 e § första stycket och 24 b–24 e §§ LSS, (2–5 kap. samt 7 kap. 1 § och delar av de allmänna råden i 7 kap.), och

– om anmälningsskyldigheten till Socialstyrelsen vid allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för allvarliga missförhållanden

enligt 14 kap. 7 § SoL och 24 f § LSS, (6 kap. samt 7 kap. 1 § och delar av de allmänna råden i 7 kap.).

Rapporteringsskyldiga

Skyldighet att rapportera har den som är

 anställd

 uppdragstagare

 praktikant, eller motsvarande, under utbildning

 deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

Informationsskyldighet

Verksamhetschef ska tillsammans med enhetschef för enheten informera om uppgiften att vaka över att enskilda får god vård och behandling samt lever under trygga förhållanden. Information ska ges både muntligt och skriftligt och ske i samband med att en person börjar sin anställning eller ett uppdrag.

Rapporteringsskyldighet finns med som en punkt i introduktionsprogrammet för nyanställda inom Krica Behandling och Utbildning. Anställda ska regelbundet, under sin anställning vid Krica informeras om rapporteringsskyldigheten en gång/år.

Vad ska rapporteras

Med missförhållanden avses utförda handlingar som handlingar av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser i för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med påtaglig risk för ett missförhållande, som också

ska rapporteras, ska avses att det är frågan om en uppenbar och konkret risk för missförhållanden

Enligt 5 kap Utredningsförfarande ska dokumentationen av utredningen ska utvisa

1. vad det rapporterade missförhållandet eller risken för ett missförhållande har bestått i och vilka konsekvenser det har fått eller kunde

ha fått för den enskilde

2. när den muntliga eller skriftliga rapporten har tagits emot,

3. när och hur missförhållandet eller risken för ett missförhållande har uppmärksammats

4. när missförhållandet har inträffat

5. de orsakerna till missförhållandet eller risken för ett missförhållande som har identifierats

6. om något liknande har inträffat i verksamheten tidigare och i så fall varför det har inträffat igen, och

7. bedömningen av om något liknande skulle kunna inträffa igen

Av dokumentationen ska det vidare framgå

1. vilka åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller avhjälpa missförhållandet eller risken för ett missförhållande samt tidpunkt för dessa

2. vad som i övrigt har framkommit under utredningen, och

3. vilket beslut eller ställningstagande som utredningen har avslutats med

För varje uppgift som dokumenteras under utredningen ska det framgå

1. vilket datum uppgiften dokumenterades

2. varifrån uppgiften kommer

3. vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och

4. vem (namn och befattning eller titel) som har dokumenterat uppgiften.

De åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande missförhållanden eller risker för missförhållanden uppkommer igen ska dokumenteras.

Handläggning av inkommen rapport

1. Den person som uppmärksammar eller får kännedom om missförhållande om någon enskild ska genast rapportera detta till verksamhetschef för verksamheten. Rapporten kan ske både skriftligt och muntligt. Avser rapporten ett allvarligt missförhållande ska huvudmannen i detta fall VD anmäla detta till Socialstyrelsen enligt kap 14 7§ SoL.

Se p 13

2. Omedelbara åtgärder ska vidtas för att förhindra att missförhållanden eller allvarliga missförhållanden har medfört konsekvenser för enskildas liv, personliga säkerhet eller fysiska/psykiska hälsa fortsätter. Ansvarig för detta är verksamhetschef för verksamheten.

3. Utredning ska ske senast dagen efter att rapporten inkommit enligt de rutiner som är fastställda enligt SOSFS 2011:5 5 kap utredningsförfarande. Allt som framkommer i utredningen ska dokumenteras på särskild blankett. Ansvarig för utredningen är verksamhetschef.

4. Verksamhetschef ska informera huvudmannen, i detta fall VD och berörd socialnämnd om att en Xxx Xxxxx rapport inkommit och att utredning inletts.

5. Verksamhetschef för verksamheten ska ta ställning till hur den enskilde som utsatts för ett missförhållande ska ges stöd samt hållas underrättad om rapporten, utredning, beslut, vidtagna och planerade åtgärder. På samma sätt ska enhetschef ta ställning till stöd och information till den personal m.fl. som berörs av rapporten.

6. Verksamhetschef för verksamheten ska planera och vidtaga åtgärder som behövs för att förhindra att liknande allvarliga missförhållandet uppkommer igen.

7. Verksamhetschef för verksamheten ska besluta om att en utredning är avslutad, beslutet ska dokumenteras.

8. För att ett missförhållande ska anses vara avhjälpt ska utredning ha avslutats och de åtgärder som krävs för att förhindra att missförhållandet uppkommer igen vara vidtagna.

9. Finns det anledning att anta att det inträffande är en brottslig handling ska polisanmälan göras.

10. När utredningen avslutas ska hela utredningen översändas till huvudmannen, i detta fall VD

11. VD informerar styrelsen för Krica Behandling och Utbildning.

12. Berörs enhetschef eller verksamhetschef för verksamheten av innehållet i rapporten ska rapporten göras till VD inom Krica Behandling och Utbildning som har att handlägga ärendet enligt ovanstående rutiner. På samma sätt rapporteras det till styrelsens ordförande om VD berörs av innehållet i rapporten.

13. Anmälan ska göras till socialstyrelsen om; Utförda handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett allvarligt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.

Med en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, som också

ska anmälas, ska avses att det är fråga om en uppenbar och konkret

risk för ett allvarligt missförhållande. Anmälan görs på särskild blankett. Om utredningen inte är avslutad när anmälan görs till Socialstyrelsen ska utredningen lämnas in så snart den har färdigställts och senast två månader efter det att anmälan gjorts. Den som bedriver verksamheten, i detta fall VD ansvarar för detta.

Beskriv rutinerna för samarbete, dokumentation, medverkande i utredning och upplysningsarbete vid en lex Mariaanmälan.

Frågan gäller anbudsgivare som hanterar läkemedel på delegation. Anbudsgivare som inte omfattas av detta krav skriver "Ej aktuellt" i fritextrutan. (Fritextsvar)

Ej aktuellt

1.5.12. Systematiskt miljöarbete

Anbudsgivaren ska ha ett system för att arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget kan minskas. Systemet ska omfatta den verksamhet som utför den avtalade tjänsten och ska minst inkludera följande delar:

- en införd miljöpolicy (med policy avses de långsiktiga visionerna)

- rutiner som säkerställer att lagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs

- rutiner och metoder som säkerställer att miljökrav följs i enlighet med verksamhetens miljöpolicy, inklusive rutiner för att hantera avvikelser

- årlig uppföljning av det egna miljöarbetet

Miljöpolicy behöver inte bifogas upphandlingen

Systematiskt miljöarbete: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.13. Kontaktperson i miljöfrågor

Vårdgivaren ska ha en kontaktperson avseende miljöfrågor. Vårdgivaren ska ange kontaktuppgifter för kontaktperson avseende miljöfrågor i fritextrutan.

Kontaktperson i miljöfrågor: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange kontaktuppgifter till kontaktpersonen för miljöfrågor i fritextrutan: (Fritextsvar)

Fastighetsskötare Xxxxx Xxxxxx telefon: 00- 00 00 00, 000- 000 00 00. E-post: xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx

Personal och kvalitetschef Xxxxx Xxxxxx tel: 00- 000 00 00. E- post: xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx

1.6. Kravspecifikation - Generella krav - gäller för samtliga delområden

1.6.1. Allmänna förutsättningar

Vårdgivaren ska följa och ha god kännedom om de för verksamheten gällande lagar, författningar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utfärdar samt nationella handlingsplaner och FN:s barnkonvention. Insatsen ska grundas på respekt för den placerades självbestämmande, delaktighet, personliga integritet och behov av ett tryggt och meningsfullt liv.

Vårdgivaren förbinder sig att utföra stöd i enlighet med den vårdplan som anges av uppdragsgivaren och utifrån villkoren i det individuella placeringsavtal som tillhandahålls av uppdragsgivaren.

Insatserna ska bygga på professionalism, rättssäkerhet, delaktighet och medbestämmande, trygghet och kontinuitet. Verksamheten ska vara tillgänglig för alla oavsett etnicitet, sexuell läggning, religiös tillhörighet och politisk uppfattning.

Vårdgivaren ska ha en verksamhetsidé och tydliga mål med verksamheten i vilken den teoretiska utgångspunkt vårdgivaren har ingår. Verksamhetsidén ska avse en specificerad målgrupp. De arbetssätt och metoder som används ska stämma överens med målgruppen. Verksamheten ska bedrivas med god kvalitet.

Allmänna förutsättningar: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Beskriv verksamhetens inriktning och mål (Fritextsvar)

Krica Stöd- och behandlingsteam arbetar utgår från en eklektisk grundsyn med fokus på anknytningsteori och samspel, där psykodynamiska, kognitiva och systemteoretiska tankegångar och behandlingsinslag vävs in och integreras

med varandra. Ungdomarna/ de unga vuxna är boende i träningslägenhet. Även småbarnsfamiljer i behov av stöd är välkomna. Målsättningen är att utifrån individuella mål uppnå självständighet. Målen formuleras i en individuell genomförandeplan.

S Beskriv verksamhetens innehåll och beskriv utifrån ett schema de olika inslagen som ska ingå i stödet. (Fritextsvar)

Samtliga insatser och innehållet i stödet är individuellt utformat. Det baseras på den individuella genomförandeplanen och på det antal timmar uppdraget består i.

En tänkt modell med 10 timmar kvalificerat kontaktmannaskap är att ha träffar med kontaktperson måndag- onsdag- fredag samt telefonkontakt däremellan.

En träff per vecka i träningslägenheten, en i anslutning till skola/sysselsättning samt en gång med tex fysisk träning och fika på cafe för att vara i "vanliga" miljöer.

Kontaktpersonens ansvar är att både vara speglande och stödjande och att alltid basera sina insater i relation till genomförandeplanen.

Ange vad som förväntas uppnås under stödtiden inom följande tre tidsaspekter A) på kort sikt B) på medellång sikt C) på lång sikt (Fritextsvar)

A) På kort sikt förväntas ungdom/den unge (alt familjen) klara att vara ensam i lägenheten. Att lära sig hitta och känna sig trygg i närområdet och börja använda de samhälleliga instanser som närområdet bjuder, tex lista sig på vårdcentral. På kort sikt förväntas genomförandeplanen börja arbetas med och de olika behovsområdena kartläggas. Om sysselsättning saknas vid inskrivning ska det ha kommit igång.

B) Under behandlingstidens gång förväntas ungdomen/den unge (alt familjen) erövra fler och fler områden inom genomförandeplanen. Det kan gälla att ta över olika myndighetskontakter från kontaktperson eller att kunna hantera emotionella svårigheter på ett mer adekvat sätt än vid inskrivning. Att ha fått redskap att klara av yttre påfredstningar med stöd, och ha kunskap om var ungdomen/den unge (alt familjen) ska vända sig i olika situationer.

C) På lång sikt ska ungdomen/den unga (alt familjen) klara av att hantera sin vardag på ett mer självständigt sätt. Ska kunna planera både på kort och på längre sikt. Ska känna sig trygg med situationen i hemmet och på sysselsättningen. Ska kunna ha en bra fritid.

Beskriv hur insatserna förväntas bidra till resultatet (Fritextsvar)

I tät samverkan med ungdom/den unge (alt familjen) och dennes genomförandeplan. Med täta uppföljningar och revideringar av den samma. Det individuella stödet och dess insatser ska matchas till ungdom/den unge (alt familj) genom att behandlaren och hela Krica Stöd- och behandlarteam kontinuerligt lyfter ärendet på behandlingskonferens för diskussion utifrån genomförandeplan och metoder. På täta uppföljningar med uppdragsgivaren, ungdomen (den unge alt familjen) samt familj/nätverk formuleras mål och insatser på ett

tydligt och konkret sätt. Under behandlingens gång kan olika metoder komma ifråga och verka parallellt med varandra.

1.6.2. Innehåll i stödet

Arbetssätt och metoder

Vårdgivaren ska ha mål och metoder som är väl definierade. Det ska finnas en tydligt beskriven modell för hur insatsen bedrivs. Modellen ska vara väl förankrad i personalgruppen.

Vårdgivaren ska arbeta nätverksinriktat i nära samarbete med familj, övrigt nätverk och uppdragsgivare. Vårdgivaren ska samverka med aktörer av betydelse för den placerade exempelvis den placerades läkare, skola, arbetsförmedling, försäkringskassa, bostadsförmedling, föreningar och organi-sationer liksom i förekommande fall med gode män/företrädare i den utsträckning den placerade medger detta. Inför placering av skolpliktig, se skrivning under avsnitt Skola nedan. Vårdgivaren ska arbeta systematiskt för att erbjuda god utslussning i samverkan med handläggare och resurser på

hemorten.

Regelbundna och överenskomna behandlingskonferenser med fokus på utslussning ingår i samarbetet mellan vårdgivaren och uppdragsgivaren och regleras i genomförandeplanen/behandlingsplanen. Behandlingskonferenserna ska omväxlande ske hos vårdgivare och uppdragsgivare om inget annat överenskommits i genomförandeplan/behandlingsplan. Resande part står för resenärernas kostnader.

Vårdgivaren ombeds att observera att några av de frågor som ställs nedan återkommer i de kapitel som berör utvärdering, helt eller delvis. Vårdgivaren uppmärksammas om detta i anslutning till de aktuella frågorna. Utvärderingskriterierna skiljer sig mellan olika delområden och det finns ett behov av svar oavsett om gällande dessa frågor. Detta innebär att vårdgivaren kommer att behöva upprepa sina svar på två ställen i vissa fall.

Arbetssätt och metoder: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Namnge och beskriv varje metod med innehåll och normal längd. (Fritextsvar)

Kvalificerat kontaktmannaskap: Genom kvalificerat kontaktmannaskap skapa en trygg och förutsägbar struktur i form av återkommande och inplanerade träffar och möten som tjänar till att stabilisera processen av förändring och utveckling.

Stor vikt läggs vid att arbeta för en progression. I genomförandeplanen formuleras tydliga mål och insatser för den enskildes delaktighet i behandlingen. De metoder som används utgår från den unges behov och förmåga.

Arbetet ska präglas av ett salutogent synsätt. Är basen för behandlingen och är fortlöpande genom hela placeringen.

Beteende- och kedjeanalys

Inom KBT används en beteendeanalys när terapeuten eller behandlaren vill skapa sig en uppfattning om klienten och dennes problem på en övergripande nivå. Behandlaren tar in information om klientens bakgrund, aktuella situation med nätverk, ekonomi, sysselsättning samt tillgångar och brister. Då klienten har ett specifikt problem som skapar hinder i vardagen så kan behandlaren göra en kedjeanalys. Man kan likna kedjeanalysen med att sätta ett förstoringsglas över en viss tidpunkt och händelseförlopp då problemet visade sig tydligt. Används i de ärenden där det bedöms adekvat och utvärderas efter varje genomgånget område.

Empowerment

Metoden Empowerment bygger på att människor ska få möjlighet att ta del i och vara ansvariga för beslut gällande sig själv och sina liv. Genom att stärka människors personliga resurser så att de kan ta kontroll över sin situation och sitt liv får de möjlighet att vara en egen auktoritet.

En behandlares uppgift är att stärka klientens självförtroende och självkänsla samt att få personen att ändra tron på sina egna färdigheter och kunskaper. Man hjälper klienten att se på sig själv på ett mer

positivt sätt. Används genom hela placeringstiden i de ärenden där det bedöms adekvat.

Exponering

Exponering är en av de viktigaste och mest använda teknikerna inom KBT. Med exponering menas att utsätta sig för något som väcker starkt obehag och att göra det på ett nytt sätt, utan flykt och undvikande. På så vis släcker man ut den betingade skräckreaktionen och det som tidigare utlöste rädslan gör det inte längre, åtminstone inte med samma kraft.

Exponering går att tillämpa på klienter med fobiskt undvikande av något som väcker starka och obehagliga känslor som exempelvis; olika situationer, föremål, djur, andra människor. Det som skrämmer kan också vara inre fenomen som känslor och tankar (te x minnen av ett trauma). Exponering har visat sig verksamt för patienter med panikångest, specifik fobi, generaliserad ångest, posttraumatisk stresstörning (PTSD), social fobi och tvångssyndrom.

Exponering kan göras direkt i verkligheten, i den situation som skapar rädslan. Vid exempelvis agorafobi eller specifik fobi såsom djurfobi går det att söka upp platser och tillfällen där exponeringen kan ske. Ibland är fobin av en sådan karaktär att exponeringen måste göras i klientens huvud, via fantasin och föreställningar. Så är ofta fallet vid PTSD då klienten kan vara mycket rädd för att möta de tidigare obehagliga upp-levelserna. Vid all exponering behöver klienten olika färdigheter för att stå ut med de starka reaktioner som väcks av att återkalla händelsen. Exponeringen behöver också upprepas tills de obehagliga ångest-reaktionerna till slut klingat av.

Exponeringen kan ske snabbt och kraftfullt genom att man utmanar klienten med den mest ångestutlösande situationen omedelbart. En annan, mer stegvis modell, är att klienten gradvis, steg för steg, närmar sig det som skrämmer. Det är en balans för behandlaren att vara varsam men samtidigt inte för försiktig i exponeringen, då det kan ge signaler om att behandlaren underskattar klientens förmåga att klara av det svåra.

Exponeringshierarki

För att hitta en bra modell tillsammans med klienten kan behandlaren göra en exponeringshierarki. Det är en rangordnad lista över klientens ångestväckande situationer där klienten får skatta ångestgraden för varje situation på en skala mellan 1-10. Rangordningen kan också bli mer specifik vid en speciell fobi, vid t ex höjdfobi kan 1 motsvara att stå på en balkong på första våningen, 2 att ställa sig vid räcket och titta ned, 3 balkong på andra våningen osv. Varje situation måste beskrivas så detaljerat som möjligt så att exponeringen kan iscensättas på ett bra sätt. Viktigt är att hitta en arbetsallians tillsammans med klienten. Steg i arbete vid exponering

Förklara för klienten vad exponering är, varför detta ska ske och hur det är verksamt.

 Påminn om klientens kortsiktiga och långsiktiga mål och vinsten av att övervinna rädslor.

 Hitta en överenskommelse om hur exponeringen ska gå till – en exponeringshierarki steg för steg.

 Stötta klienten att fokusera på känslor under exponeringen; ”vad känner du? Hur känns det i kroppen osv”. Använd tekniker för att både stå ut med och reglera känslor.

 Stötta klienten i att fokusera på tankar under exponeringen. ”Vad tänker du? Vad är det värsta som kan hända nu?”. Realitetstesta tankar, sök sannolikheter för katastrofer, hitta alternativa tolkningar och förklaringar.

 Stötta klienten i att fokusera på och förhindra säkerhetsbeteenden (t ex stänga av, skrika, låsa kroppen, prata mycket och forcerat).

 Låt klienten skatta ångest/rädsla på en skala 1-10 före, under och efter exponering.

 Håll ut tills ångesten minskat. Låt klienten styra takten.

 Summera och dra slutsatser efter varje exponeringsomgång.

Exponering används i de ärenden det bedöms adekvat och oftast under en kortare serie tillfällen.

Kortare samtalsserie med fokus på förändring av beteende Första samtalet:

- Ha en prövande, problemutforskande karaktär. Viktigt att försöka förstå hur klienten upplever sin nuvarande situation och att väcka dennes nyfikenhet på förändring av situationen. Vad skulle en förändring innebära för klienten?

- Man kan med hjälp av en övning utforska vad som är positivt och negativt med den nuvarande situationen och vad som skulle vara positivt med en förändring. Viktigt att ta reda på vad varje negativ och positiv sak betyder för klienten rent känslomässigt genom att skatta mellan 1-10. Ett övergripandemål är att öka diskrepansen mellan nuvarande situation och önskad situation. Försök hjälpa klienten att utveckla en problemigenkänning och försöka att hitta en känslomässig förankring i resonemangen.

- Gör en övning med skalor utifrån en skala skatta det som handlar om vilja, kunna och prioritet.

- Med hjälp av öppna frågor försöka få till ett resonemang om klientens motivation finns inom klienten eller om det är yttre motivation, andra människors vilja som är drivkraften till en önskan om förändring.

- Avsluta med en kort summering. Summera särskilt förändringsinriktade samtal. Andra samtalet:

- Börja med att kort sammanfatta föregående samtal.

- Borra djupare i utforskandet av det liv som klienten lever idag och det liv som denne skulle vilja leva, klientens livsplan. Klientens vilja till förändring ska förstärkas under genomgång av känslomässiga kontraster och livsvärderingar. Förändringsprat bör i huvudsak framkallas på den känslomässiga dimensionen. Klienten behöver också stärkas i sin egen tilltro till att en förändring är möjlig.

- Utforska vilka livsvärderingar klienten har, vad denne värdesätter i livet och vad som är mest viktigt för denne att ha i sitt liv eller att leva efter. Syftet är att väcka tvivel om att det liv som klienten lever idag är det bästa.

- Avsluta med en kort summering. Summera särskilt förändringsinriktade samtal.

Tredje samtalet

- Börja med att kort sammanfatta föregående samtal.

- Utforska vilka (viktiga) personer i umgänget och i familjen som är uppriktigt bekymrade för klientens skull. Gör en nätverkskarta om det gör det lättare att få en överblick över nätverket.

- Hjälp till med kognitiv omstrukturering av vad anhöriga eller andra har sagt som klienten har uppfattat som negativt.

- Borra i nätverket och dess betydelse för klientens förändring eller tanke på förändring. Är det några som står i vägen? Behöver klienten utvidga nätverket? Skulle klienten genom att göra en förändring kunna lära känna fler betydelsefulla kontakter?

- Avsluta med en kort summering. Summera särskilt förändringsinriktade samtal. Fjärde samtalet

- Börja med att kort sammanfatta föregående samtal.

- Övergripande mål med samtalet är att förmedla känslan av att ”jag kan”, att se framåt och att göra en plan för hur en förändring ska kunna ske. Att förmedla hopp!

- Hjälp klienten att hitta egenskaper hos sig själv som kan vara till nytta för en förändring, lista gärna dessa så att de blir mer verkliga och synliga. Använd positiv omramning om klienten beskriver sig själv i negativa termer. Använd fantasin för att hjälpa klienten att själv se sina styrkor, som ju är det som ska hjälpa klienten i dennes förändring. Vad har klienten tidigare gjort för förändringar i livet? Xxxxx personliga egenskaper hjälpte då? Vad tycker klienten själv är dennes styrkor?

- Om klienten är motiverad till att verkligen göra en förändring så kan en handlingsplan för hur det ska gå till upprättas. I handslingsplanen kan det te x stå: viktigaste anledningarna till att jag vill göra en förändring, saker som jag vill uppnå med förändringen, viktiga mål i livet under den närmsta framtiden.

- Om klienten inte är riktigt är redo att göra åtaganden i form av en handlingsplan så kan man fråga kring hur klienten skulle vilja ha det om några år? Vilka drömmar finns det? Vad gör klienten nu i dagsläget för att livet om ett par år ska vara som den drömmer om?

- - Avsluta med att summera hela samtalsserien. Återkoppla till viktiga saker som diskuterats i tidigare samtal och till vad klienten hittills sagt om betydelsen av förändring.

Används i de ärenden det bedöms adekvat och under kortare eller längre tid.

Mindfulness

Mindfulness är en metod som kan användas för att lära ut olika tekniker för avslappning och stresshantering. Den lär också ut ett förhållningssätt som innebär en vänlig, tålmodig och accepterande inställning till sig själv.

Det handlar också om att ge kroppen nya referenser genom att upptäcka spänningar och träna avslappning. Klienten får redskap att träna hemma och öva sig i att slappna av på egen hand vilket kan motverka stress och sömnsvårigheter.

På Krica Stöd - och behandlingsteam erbjuder vi klienter ett program som omfattar fem tillfällen. Den första gången träffar klienten en instruktör tillsammans med sin KP och får en presentation av metoden. Då utforskar man tillsammans de svårigheter som klienten har och provar också på en avslappningsövning ex andningsövning, kroppsscanning eller guidad meditation. Därefter får klienten betänketid innan beslut fattas om metoden ska prövas.

Motiverande samtal (MI)

Motiverande samtal syftar till att hjälpa en klient att bli fri från sina låsningar och sätta igång en förändringsprocess. Fyra allmänna principer ligger som grund i metoden:

 Uttryck empati – lyssna reflektivt utan att döma, kritisera eller skuldbelägga.

 Utveckla diskrepans/ambivialens – använd och förstärk ambivalensen tills den tar överhanden över trögheten i status quo.

 Rulla med motstånd – undvik argumentation, motstånd är en signal om att svara på annat sätt.

 Xxxx självkompetens – behandlarens tro på klientens egen förmåga att genomföra förändring blir en självuppfyllande profetia.

Processen i de motiverande samtalen äger rum i två faser. Fas 1 handlar om att bygga upp motivation till förändring och fas 2 handlar om att förstärka åtagande till förändring.

I fas 1 finns fem specifika metoder som är användbara från det första mötet och genom hela processen: Bekräfta – genom reflektivt lyssnande och uttalanden som uttrycker uppskattning och förståelse.

 Öppna frågor - frågor som hjälper klienten att utforska och som börjar på; hur, vad, vilka, berätta lite om, etc.

 Reflektivt lyssnande – gör ett antagande om vad klienten menar; ”du känner dig orolig idag”. Kan vara mer eller mindre styrande.

 Summera – binda samman och förstärka material som redan diskuterats.

 Framkalla förändringsprat – hjälpa klienten att själv formulera skäl för förändring med hjälp av bl a ovanstående metoder.

I fas 2 handlar det om att stödja klienten i att genomföra förändringen. När man kommer till fas 2 är den största delen av MI-arbetet gjort. Det som återstår för klienten är ”att spänna på sig skidorna, välja en lämplig nedförsbacke, ta det där ödesdigra beslutet att ge sig iväg utför och njuta av nedfärden… Rådgivaren kan vara en vägvisare under färden eller så vill klienten åka ensam”.

Viktiga delar i fas 2:

Känna igen tecken på att en person är beredd till förändring (mindre motstånd, mindre problemprat, mer förändringsprat, beslut, lättnad och lugn men också förlust eller uppgivenhet).

 Ta hand om bakslag, ökad ambivalens, ge ”lagom” med stöd.

 Summera klientens egen uppfattning av problemet samt skäl till förändring.

 Ställa nyckelfrågor; öppna frågor som fokuserar på agerande; ”Vad händer härnäst?”, ”Vad tror du att du kommer att göra?”.

 Ge information och råd; när klienten ber om det eller med klientens tillåtelse.

 Göra upp en förändringsplan, sätta upp realistiska mål.

MI används i de ärenden det bedöms vara adekvat. Det kan gälla en kortare samtalsserie eller som återkommande metod.

Socialpedagogisk metod på Krica Stöd- och behandlingsteam

Behandlarens roll då det gäller det socialpedagogiska arbetet utgår från att stötta och stärka klientens förmågor att förhålla sig till sin omvärld.

Klienten får hjälp att lära sig förstå hur saker fungerar praktiskt och relationellt. Stödet är individuellt utformat efter klientens behov.

Som behandlare arbetar man genom att vara en förebild för klienten och även genom att ge pedagogiskt stöd. Detta gör man genom att vistas i de sammanhang som klienten befinner sig i och i sin funktion som samordnare av klientens kontakter. Då man arbetar med ensamkommande flyktingungdomar krävs en större tydlighet när det gäller information kring hur det svenska samhället fungerar.

Arbetet kan till exempel innebära att om klienten ska ringa ett samtal till en myndighet men inte klarar detta på egen hand ringer behandlaren medan klienten lyssnar eller så sitter behandlaren med som stöd då klienten ringer. Klienten kan också få pedagogisk hjälp i hemmet där behandlaren är med och visar hur en syssla kan utföras. I de fall klienten behöver pedagogiska hjälpmedel kan behandlaren hänvisa vidare till en Arbetsterapeut.

Stödet förändras under placeringens gång utifrån att klienten utvecklas inom olika områden. Pågående under hela placeringstiden.

Tejping – ett lekfullt sätt att arbeta med inre och yttre relationer

Tejping är ett gestaltande samtal. Med hjälp av tejpen byggs ramar och strukturer för en händelse eller en historia och inom dessa ramar används sedan figurer för att t ex visa ett händelseförlopp. Terapeuten är med i gestaltningen med en egen figur, som ett extra ”stödjag” då klienten så önskar eller behovet finns. Metoden innebär att man samspelar/samleker kring olika situationer.

Ursprung: Xxxxxx Xxxxxxxx, norsk psykolog och barnpsykoterapeut, har utvecklat metoden Tejping i sitt arbete med barn.

Användningsområden: Visa en persons nätverk. Berätta en person/familjs historia. Visa en xxxxxxxxxxxxxxxxx.Xxxx en inre konflikt eller ett dilemma. Pröva nya lösningar och hitta resurser (inre eller yttre). Traumabearbetning.

Platsen: Med hjälp av Tejping skapar klient och terapeut tillsammans en gemensam plats, inre eller yttre. Materialet: Vid Tejping använder man sig av tejp, olika människofigurer och annat som kan gestalta den miljö klienten vill berätta om. Det är viktigt att det material man använder uttrycker vad man vill säga. Om man vill visa sitt boende ställer man upp ett hus, har man en bil kan en sådan ställas framför huset osv.

Figurerna ska kunna representera de personer klienten berättar om. Man kan använda sig av olika metoder vad gäller underlaget i Tejping, exempelvis kan ett bordsunderlägg eller ett stort papper fungera bra.

Tejping används vid specifika tillfällen som förstärkning till samtal.

Nätverkskartor/livslinjer: Används i början av placeringen för att tydliggöra den placerade och dennes sammanhang. Kan återupprepas vid förändrade förhållanden och vid längre placeringar.

Beskriv om möjligt ovan nämnda metoders/programs respektive styrka/or och svaghet/er kopplat till verksamhetens målgrupp (Fritextsvar)

Kvalificerat kontaktmannaskap: Basen till andra interventioner och metoder. Styrkan är att den unge i relation till en eller fler kontaktpersoner blir speglad i olika situationer och inom olika livsområden. Svagheten är att det är starkt personbundet till den enskilde behandlaren. För att överbrygga semesterperiod tex har alla inskrivna en vice kontaktperson.

Kedjeanalysen syftar till att hjälpa både behandlare och klient att bättre förstå hur både situationer, tankar och känslor hänger ihop med olika ageranden och vilka konsekvenser de leder till. Förutom fördjupad kunskap om problemet kan analysen också upplevas som bekräftande för klienten och förhoppningsvis leda till ökad insikt och därmed hopp om förändring. Svaghet kan vara att det kan te sig för enahanda om behandlaren enbart uppehåller sig kring ett specifikt område, att bo i träningslägenhet innehåller så många olika delar att samarbeta kring.

Empowerment: Se Kvalificerat kontaktmannaskap.

Exponering: Utmärkt metod i specifika områden i den placerades liv. Svaghet kan vara att det kan te sig för enahanda om behandlaren enbart uppehåller sig kring ett specifikt område, att bo i träningslägenhet innehåller så många olika delar att samarbeta kring.

Kortare samtalsserie med fokus på förändring av beteende: Styrka att få igång förändring. Som komplement till kvalificerat kontaktmannaskap. Ev svaghet att det kräver en noggrann timing av processen.

Mindfulness: I skrivandes stund har Krica Stöd- och behandlingsteam en behandlare som har utbildning i Mindfulness och det ser vi som en svaghet.

Motiverande samtal (MI): Verksam metod som uppskattas mycket av de placerade.

Socialpedagogisk metod på Krica Stöd- och behandlingsteam: Se ovan "kvalificerat kontaktmannaskap"

Tejping – Verksam metod som uppskattas mycket av de placerade. Bra komplement till samtal. Bonus är att det går bra att använda för behandlare på behandlingskonferens.

Nätverkskartor/livslinjer: Verksam metod som uppskattas mycket av de placerade. Bra komplement till samtal. Bonus är att det går bra att använda för behandlare på behandlingskonferens.

Beskriv hur ni säkerställer att de metoder och de arbetssätt som angivits tillämpas på det sätt som är avsett och individualiseras efter individens bästa. (Fritextsvar)

Genom behandlingskonferenser varje vecka, genom metodkonferenser för fortbildning varje månad. Genom extern handledning i grupp. På individnivå i regelbundna uppföljningsmöten med uppdragsgivaren och i skrivna sammanfattningar/utlåtanden av kontaktperson till uppdragsgivaren, som den placerade alltid ska ta del av och tycka kring.

Genom enkäter till de placerade, familj och uppdragsgivare med fråga kring information och delaktighet i behandlingen.

Beskriv hur matchningsprocessen ser ut: (Fritextsvar)

Behandlaren/behandlarna ansvarar för att lyfta ärendet i behandlingskonferens för genomgång av mål och insatser i den individuella genomförandeplanen. Metoder diskuteras på regelbundna uppföljningsmöten med samtliga berörda närvarande. Genomförandeplanen är ungdomens rättssäkerhet och kontaktpersonens uppgift är att omsätta planen till praktik.

S Beskriv hur inflyttning/inskrivningsprocessen för den enskilde sker (jfr med utvärderingskriterier): (Fritextsvar)

Inskrivningsförberedelser Krica Stöd- och behandlingsteam Förberedelser av enhetschef

Enhetschef bokar tid för uppdragsmöte

Enhetschef ansvarar för avtal och ekonomiska spörsmål rörande placeringen. Enhetschef bokar datum för inflyttning i samråd med kontaktperson och socialtjänst Förberedelser av kontaktperson

Kontaktperson begär in behövlig information för uppdraget. Vårdplan, utredningar och medicinsk information.

Kontaktperson iordningställer journalpärm

Kontaktperson säkerställer att lägenhet är i ordning för inflyttning Kontaktperson ansvarar för nycklar: En uppsättning till lägenhet, tvättstuga, ev. soprum samt förråd.

Inskrivning Krica Stöd- och behandlingsteam

Kontaktperson ansvarar för att tillsammans med klient göra en plan för inflyttning gällande tid. Flyttransport

m.m. I första hand ska klientens nätverk ombesörja flytt.

Om det inte är möjligt anlitas flyttfirma som bär och transporterar det färdigpackade hushållet. Kontaktperson ansvarar för att hyreskontrakt/regler skrivs under av klient i två ex. Därefter lämnas nycklar ut.

Kontaktperson och klient gör en tidsplan för träffar den första tiden.

Kontaktperson informerar klient om aktuella telefonnummer: kontaktperson, vice kp, stödboendets kontor, enhetschef och beredskapstelefon

Kontaktperson ansvarar för att klient kan använda sig av sitt startbidrag (5000 kr) efter överenskommelse. Kontaktperson ansvarar för brandgenomgång tillsammans med klienten samt att brandvarnare och brandfilt finns i lägenheten.

Kontaktperson ansvarar för att klient får en genomgång av husets allmänna utrymmen samt närområdet . Kontaktperson ansvarar för att klient gör en anmälan om särskild postadress hos Skatteverket.

Kontaktperson hjälper/stödjer klient att teckna hemförsäkring.

Kontaktperson ska hjälpa klient med att anmäla sig till vårdcentral/husläkarmottagning

Kontaktperson hjälper klient att anmäla innehav av TV. Samt teckna avtal för kabel tv (8 favoriter) och kolla att bredband finns

Kontaktperson inhandlar tillsammans med klient en matkasse för 500 kr (basvaror) Kontaktperson köper en välkomstblomma.

Kontaktperson ansvarar för att ungdom erbjuds SASB

Kontaktperson ansvarar för att göra en nätverkskarta tillsammans med klient.

Kontaktperson informerar socialtjänsten om Xxxxxx önskemål om mottagande av journal vid avslutad placering även då klient fyllt 18 år.

Inskrivningsrutiner från Krica HVB till Stöd- och träningsboendet

Enhetschef för Stöd- och träningsboendet bjuds in till en träff på HVB-enhet där kontaktperson aktualiserar klient

Enhetschef träffar klienten för att ge information.

Uppdragsgivare och ev. familj och nätverk får information av enhetschef. KP på HVB beskriver klienten mer ingående för Stöd- och träningsboendet.

Kontaktperson/Team beslutar tillsammans med Stöd- och träningsboendet hur övergången ska se ut. Om kontakt med UngaVuxna är aktuell upprättas tidsram för denna.

Vid inskrivningsmötet deltar klient, uppdragsgivare, enhetschef för Stöd- och träningsboendet samt kontaktperson. I förekommande fall familj/nätverk.

KP på HVB förbereder psykiatrikontakter inför överflytt till träningslägenhet så långt det är möjligt. Vidare se inskrivningsrutiner för Stöd- och träningsboendet.

Vilka externa parter har ni regelmässigt samverkan med?: (Fritextsvar)

Andra vårdgivare blir aktuella då vårdplanen/genomförandeplanens olika behovsområden, tex inom området hälsa, inbegriper det. Det kan gälla kontakt med BUP, psykiatri, Röda Korsets traumaenhet, Stockholm Centrum för ätstörningar, frivilligorganisationer tex Stadsmissionens öppna verksamhet för unga "enter".

Samverkan med vårdcentraler finns på de olika ställena träningslägenheterna finns.

För ensamkommande flyktingungdomar kan kontakt med Rådgivningsbyrån. för juridiskt stöd, komma i fråga. Samverka med skolor och praktikplatser sker på individnivå. Tät samverkan med AF unga funktionshindrade finns.

Tätt sammarbete finns med SYV inom Stockholms stadsskolor.

Har ni några krav på anhörigas medverkan? Om ja, beskriv vilka krav i fritextfältet intill frågan (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Sker på individnivå formulerat i genomförandeplanen.

S Beskriv hur placerade barns kontakter med föräldrar/vårdnadshavare/god man, närstående eller andra viktiga personer ska tillgodoses (Fritextsvar)

Bestäms i genomförandeplanen på uppdragsmötet vid inskrivning. Utvärderas på uppföljningsmöten.

S Beskriv verksamhetens innehåll och beskriv utifrån ett schema de olika inslagen som ingår i stödet. Ex: Måndag: Beskrivning (tidpunkter aktiviteter m.m.) (jfr med utvärderingskriterier) (Fritextsvar)

Samtliga behandlarinsatser inom Krica Stöd- och behandlarteam sker på individuell baris och tar hänsyn till skola och andra, för den placerade, viktiga delar. Kontaktperson ansvarar för följa genomförandeplanens behovsområden och utifrån den, tillsammans med den placerade, göra en planering för varje dag, för veckan, för terminen osv. Planeringen utvärderas regelbundet.

Vanligt är att kontaktperson och den placerade träffas måndag, onsdag och fredag och att träffarna under en vecka inkluderar de olika delarna i genomförandeplanen. Dessutom hålls mycket kontakt via telefon och via sms.

S Beskriv hur den enskildes behov av aktiviteter och stimulans ska tillgodoses (Fritextsvar)

Detta formuleras på individnivå i genomförandeplan (inom områderna hälsa, identitet, förmåga att klara sig sjäv tex) som utvärderas kontinuerligt, det kan innehålla fysisk träning tillsammans med kontaktperson, eller på egen hand, eller andra intressen såsom danskurs, målarkurs tex. Dessutom erbjuds ungdomar inskrivna på Stöd- och behandlingsteamet att delta i olika aktiviteter i grupp under skollov. Det kan innebära restaurangbesök, bio- eller teaterbesök. Utflykter till skärgården, Gröna Lund, Skansen eller dyligt.

Stockholm med omnejd är en rik plats för olika intressen och kontaktpersonens uppgift är att stödja ungdomen att hitta det som passar denne bäst. Perioden i träningslägenhet är ett tillfälle att få prova på olika saker i processen att verka för självständighet.

Har Ni någon särskild inriktning på intresse, fritidsutbud, sociala och kulturella aktiviteter? Om Ja - ange vilka och ange om de bedrivs inom verksamheten eller utanför (jfr med utvärderingskriterier): (Fritextsvar)

Ungdomar inskrivna på Stöd- och behandlingsteamet erbjuds att delta i olika aktiviteter i grupp under skollov. Det kan innebära restaurangbesök, bio- eller teaterbesök. Utflykter till skärgården, Gröna Lund, Skansen eller dyligt. Stockholm med omnejd är en rik plats för olika intressen och kontaktpersonens uppgift är att stödja ungdomen att hitta det som passar denne bäst. Perioden i träningslägenhet är ett tillfälle att få prova på olika saker i processen att verka för självständighet.

De placerade har möjlighet att på egen hand träna gratis på gym och badhus i Hägersten.

Beskriv verksamhetens socialpedagogiska innehåll vad gäller tex ekonomi, kläder, hygien etc (Fritextsvar)

Socialpedagogisk metod på Krica Stöd- och behandlingsteam

Behandlarens roll då det gäller det socialpedagogiska arbetet utgår från att stötta och stärka klientens förmågor att förhålla sig till sin omvärld.

Klienten får hjälp att lära sig förstå hur saker fungerar praktiskt och relationellt. Stödet är individuellt utformat efter klientens behov.

Stödet förändras under placeringens gång utifrån att klienten utvecklas inom olika områden. Pågående under hela placeringstiden.

Mycket av det gemensamma arbetet sker i hemmiljö och innefattar vardagsbestyr såsom städning, matlagning, tvätt ect. Samtliga placerade erbjuds individuellt stöd avseende ekonomi utifrån sina behov och förutsättningar. Det kan innebära att utbetalning av pengar fördelas på flera tillfällen under månaden initialt. Målsättningen är att den placerade ska erövra fler och fler områden under placeringen för att i slutet klara sig mer självständigt.

Beskriv de viktigaste inslagen och faktorerna i ert arbete som förhindrar och motverkar en miljö där mobbing, kränkningar och övergrepp etc kan förekomma. (Fritextsvar)

Policy och handlingsplan gällande sexuella övergrepp/ofredanden/mobbning mellan placerade ungdomar

Behandlare vid Krica Stöd- och behandlingsteam arbetar förebyggande mot alla former av destruktivt beteende i det dagliga arbetet. Behandlare har en ständig vaksamhet kring destruktivt beteende hos ungdomarna vid varje träfftillfälle.

På individnivå informeras samtliga ungdomarna om förbudet mot sexuella relationer med annan placerad ungdom under placering.

Om övergreppet/ofredandet begåtts av utomstående får ungdomen stöd i att samtala, bearbeta och polisanmäla händelsen.

Handlingsplan:

 Akuta åtgärder och beslut fattas av tjänstgörande behandlare.

 Ansvarig chef ska informeras.

 Polisanmälan görs.

 Samtal förs med personal, adekvata åtgärder vidtas.

 Uppföljningssamtal med berörda parter.

 Dokumentation.

På träffar mellan personal samt mella personal och chef (som äger rum två alt. tre gånger/dag) uppmärksammas de risksituationer som kan uppstå när ungdomar med komplex problematik vårdas och behandlas.

Säkerhetsaspekten, riskanalys samt det förebyggande arbetet är en ständig punkt på våra gemensamma team/behandlingskonferenser där samtlig personal deltar.

Incidenter följs alltid upp på dessa konferenser och åtgärder för uppföljning planeras utifrån ett förebyggande perspektiv.

Handlingsplaner finns upprättade gällande: akuta situationer, självskadebeteende, alkohol/narkotika, sexuella övergrepp mellan ungdomar, mobbning och kränkande särbehandling, våld/hot om våld, sexuella övergrepp av personal eller annan utomstående, suicid.

Avvikelsehantering enl. Lex Maria samt avvikelser enl. ISO 9001.

Handlingsplaner och rutiner är dokumenterad och kommunicerade med personal och finns tillgängliga på gemensam server.

Hur arbetar ni konkret med missbruks -eller beroendeproblematik med era placerade(Besvaras av de vårdgivare som arbetar med inriktningen missbruks eller beroendeproblematik) (Fritextsvar)

Ej aktuell målgrupp

Hur arbetar ni med de placerades kriminalitetsproblematik (Besvaras av de vårdgivare som arbetar med inriktningen kriminalitetsproblematik) (Fritextsvar)

Ej aktuell målgrupp

Hur genomförs arbetet mot den placerades liv efter avslutad insats och beskriv hur denna process ser ut. (Fritextsvar)

Avslutningsrutiner Krica Stöd- och behandlingsteam

Efter genomförd tjänstemannaträff där beslut fattas om behandlingens avslut inom Krica Stöd- och behandlingsteam görs följande:

Klienten förbereds i god tid genom återkommande samtal med kontaktpersonen, vilka är både hållande och summerande. Fokus bör läggas på den utveckling som skett ur ett salutogent perspektiv.

Ett avslutningsmöte tillsammans med klient, uppdragsgivare och kontaktperson hålls där en sammanfattning görs. Kontaktperson skickar också skriftlig sammanfattning och bedömning av placeringen.

Enkäter ska fyllas i och läggas i kuvert av klient och uppdragsgivare under pågående möte och i förekommande fall skickas även till familj. Kontaktperson samlar in kuverten och skickar till administratör för vidare hantering.

Praktiska detaljer såsom städning av lägenhet och återlämning av nycklar sker i samarbete mellan klient och kontaktperson. Tillsammans med klient går kontaktpersonen igenom ev. uppsägningar av hemförsäkring och TV abonnemang (kabel tv, bredband) Om så behövs görs även adressändring. Kontaktperson ansvarar för att meddela hyresvärden.

Kontaktperson skickar en uppsägning av tillfällig postadress till Skatteverket. Kontaktperson bokar en flyttstädning samt kontrollerar att den blivit ordentligt utförd.

Avslutningsmiddag bokas då klient och kontaktperson avslutar relationen på ett trevligt och högtidligt sätt. Denna middag sker så nära utflyttningsdatum som möjligt.

En symbolisk avskedspresent inhandlas.

Kontaktperson xxxxxx i en statistikblankett och skickar till Kricas administratör. ( Avslutning av journal, behandlingspärm )

Kontaktperson ansvarar för att klient erbjuds avslutande SASB KP skickar journal till socialtjänsten.

Alla avslut sker på individuell basis och riktlinjerna är hållande, reflekterande och summerande på ett positivt sätt med perspektiv på framtiden.

Vilka förväntningar har Ni gentemot uppdragsgivaren: a) Före insatsen: b) Under insatsen: c) Efter insatsen (Fritextsvar)

a) Att inkomma med den information som Krica behöver för att rikta rätt insats till uppdraget samt att inkomma med en vårdplan vid placeringens start, senast vid uppdragsmöte. Att via enkät berätta hur uppdragsgivaren uppfattar kontakten med Krica. b) Att medverka på uppföljningsmöten regelbundet. Att följa beslut kring hur kontakt med Krica samt med klient ska ske mellan uppföljningsmöten. Att ta emot skriftlig sammanställning av kvalificerad kontaktperson. c) Att medverka på avslutande möte samt fylla i enkät kring hur samarbetet fungerat baserat på information, delaktighet och klientens mående jämfört med inskrivning. Att ta emot kopia på journal samt skriven sammanfattning av placeringstiden.

1.6.3. Förändring, utveckling av verksamheten

Vårdgivaren ska informera uppdragsgivaren om planerade förändringar av verksamheten som bedrivs.

Med planerade förändringar avses förändringar vad gäller sökbegrepp för verksamheten som anbudsgivaren angivit i avsnitt "Information om verksamheten och urvalssökning", till exempel vid ändrat tillstånd eller en förfining av målgrupper.

Har verksamheten genomgått förändringar under det senaste året? Om Ja - beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Enheten har i juni 2013 bytt namn från "Stöd- och träningsboendet" till "Stöd- och behandlingsteam". Detta för att möta upp de öppna insaterna vi också erbjuder i form av kvalificerat kontaktmannaskap där boendet är ordnat på annat sätt samt familje arbete och familjepedagogiska insatser i hemmiljö.

Är verksamhetens inriktning föremål för förändring de närmsta två åren? Om Ja - beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Beskriv utvecklingsstrategin av verksamheten i ett längre perspektiv: (Fritextsvar)

Krica Behandling och Utbildning har som företag expanderat med två nya HVB hem under de senaste åren vilket gör att målsättningen nu är att arbeta mer med de inre processerna. Krica Stöd- och behandlingsteam har som målsättning att öka antalet träningslägenheter med två stycken till under år 2014. Krica Stöd- och

behandlingsteam erbjuder även öppna insatser där boendet är ordnat på annat sätt. De insatserna kan komma att öka om efterfrågan ökar.

1.6.4. Förbud mot vissa arbetssätt och metoder

Vårdgivaren får inte använda arbetssätt och metoder med känd risk för skada och/eller som Socialstyrelsen avråder från att använda.

Förbud mot vissa arbetssätt och metoder: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.5. BBIC

Vårdgivaren ska ha kännedom om BBIC:s behovsområden och ska förbinda sig att, under ramavtalsperioden, utveckla sina kunskaper och arbetssätt enligt BBIC:s grunder och behovsområden för att kunna planera och dokumentera det individuella stödet utifrån BBIC.

Kravet gäller endast verksamheter som arbetar med placerade personer i åldern 0-20 år

BBIC: Bekräftelse på att kravet uppfylls (besvaras endast av verksamheter som arbetar med placerade personer i åldern 0-20 år) (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.6. Säkerhet - Den enskildes säkerhet och trygghet

Kravet nedan gäller vårdgivare som arbetar med föräldrar och barn.

Barn och unga som placeras i verksamheten ska ha ett säkert omhändertagande. Verksamheten ska ansvara för att det finns ett genomtänkt arbetssätt i krissituationer och för att incidenter i insatsen förebyggs. Det är viktigt att barnen/de unga behandlas med aktning för sin person och egenart och att de inte utsätts för kränkande behandling.

För att förbättra säkerheten har forskningen visat på vikten av att institutionerna är öppna. Det är också viktigt att vårdnadshavare och närstående ges möjlighet till insyn i verksamheten och att socialtjänsten regelbundet besöker barnen/den unge och att stödboendet får extern handledning.

Verksamhetens personal ska vara medveten om säkerhetsfrågor gällande de placerade och ska arbeta för att hela tiden öka medvetenheten bland personal. Verksamheten ska också arbeta för att öka insynen och skapa förutsättningar för barnens/de ungas säkerhet.

Anbudsgivaren ska uppfylla nedanstående krav:

Medvetenhet

- Verksamheten ska ha särskild uppmärksamhet på den risksituation som finns när barn/unga vårdas tillsammans.

Insyn

- Familj och nätverk ska vara delaktiga i barnens/de ungas stödinsatser på ett sätt som innebär god kvalitet och säkerhet för barnet/den unge.

- Verksamheten ska ha extern handledning.

Förutsättningar

- Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och förhindra att sexuella övergrepp inträffar då barnen/de unga är placerade.

- Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska agera vid sexuella övergrepp, psykisk eller fysisk misshandel.

- Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och förhindra att barnen/de unga skadar sig själva under placeringstiden.

- Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska agera om barn/unga rymmer.

- Verksamheten ska ha rutiner för om en placerad förälder avviker eller straffar ut sig.

- Verksamheten ska ha rutiner för att hantera konflikter och missförhållanden inom verksamheten.

- Verksamhetens ordningsregler ska vara lagliga, utövandet av reglerna ska kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande med respekt för barnens/den unges integritet.

- Verksamheten ska genomföra kontroller av om personer som anställs är kriminellt belastade.

- Verkamhetens lokaler och utrustning ska vara av god kvalitet och vara säkra.

- Verksamheten ska ha en handlingsplan i händelse av misstanke om sexuella övergrepp eller våldshandlingar från personalens sida riktade mot placerade barn/ungdomar.

- Verksamheten ska ha rutiner för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453). Rutinerna skall vara väl kända av personalen. (Observera att det inte är Xxx Xxxxxxxxxxx som avses)

Säkerhet - Den enskildes säkerhet och trygghet: Om verksamheten arbetar med föräldrar och barn: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Krica stöd och behandlingsteam arbetar dagligen med risktänkande om placeringen innefattar förälder och barn. Krica stöd och behandlingsteam erbjuder i arbete med unga utbildad och kompetent personal för uppdraget. Behandlingsteamet ska omgående anmäla till socialnämnden om det framkommer att socialnämnden behöver ingripa för ett barn skydd. Behandlingen ska ständigt genomsyras av en medvetenhet kring barnets behov och behandlingen ska innefatta ett förebyggande synsätt där risk och friskhetsfaktorer vägs in för att på så sätt uppnå en individanpassad behandling.

S Beskriv rutiner för hur konflikter, övergrepp samt hot och våld ska förhindras, upptäckas och hanteras i verksamheten (Fritextsvar)

Handlingsplan akuta situationer Stöd- och behandlingsteam: Bedöm situationen

Akuta åtgärder och beslut fattas av tjänstgörande personal Vid behov tillkalla polis och/eller ambulans Arbetsfördelning, eventuell beordring av personal

Samtal med de berörda/drabbade

Informera ansvarig chef och/ eller beredskap Informera anhöriga

Informera socialförvaltning/jour Polisanmälan utifrån händelsens art

Dokumentera händelsen i journal, avvikelserapport Uppföljningssamtal med berörda

Policy gällande förebyggande arbete mot allvarliga incidenter och akuta situationer Stöd- och behandlingsteam.

Personal vid Stöd- och behandlingsteamet arbetar dagligen med ett risktänkande utifrån att förebygga alla former av destruktivt beteende.

På våra behandlingskonferenser uppmärksammas de risksituationer som kan uppstå när ungdomar med komplex problematik vårdas och behandlas.

Säkerhetsaspekten, riskanalys samt det förebyggande arbetet är en ständig punkt på våra behandlingskonferenser. Det gäller även risker med ensamarbete.

Incidenter följs alltid upp på dessa konferenser och åtgärder för uppföljning planeras utifrån ett förebyggande perspektiv.

Avvikelsehantering enl. Lex Maria samt avvikelser enl. ISO 9001.

Handlingsplaner och rutiner är dokumenterad och kommunicerade med personal och finns tillgängliga på gemensam server.

Risklista finns på organisationsplan, samt på enhetsnivå.

S Beskriv rutiner för de åtgärder som ska vidtas om placerade barn olovligen lämnar verksamheten (Fritextsvar)

Policy och handlingsplan gällande självdestruktivt beteende/rymningar Stöd- och behandlingsteamet Behandlare vid Stöd- och behandlingsteamet arbetar förebyggande mot alla former av självdestruktivt beteende i det dagliga arbetet.

Denna problematik hanteras på individnivå. Självdestruktivt beteende diskuteras på uppdragsmöten/uppföljningsmöten och ingår när det är aktuellt i ungdomens genomförandeplan. Samtliga placerade ungdomar genomgår en ”individuell överenskommelse” intervju med sin kontaktperson senast en månad efter placering.

Handlingsplan

Akuta åtgärder och beslut fattas av tjänstgörande behandlare.

Behandlare tar stöd av varandra om ungdom boende i träningslägenhet inte är kontaktbar. Behandlare åker inte ensam till lägenhet.

Akutbesök på sjukhus.

Larma polis, informera socialjour.

Enskilt samtal och avtala om uppföljning.

Informera vårdnadshavare/nätverk och uppdragsgivare. Informera ansvarig chef/beredskap.

S Om verksamheten tar emot unga med barn: Redogör för hur säkerheten ska tillgodoses för de barn som besöker eller vistas med sina föräldrar (Fritextsvar)

Samtligt dokumenteras i genomförandeplanen och utvärderas av den placerade, kontaktperson, samt av uppdragsgivaren.

Beskriv rutiner för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453). (Fritextsvar)

Information lämnas av behandlare till närmsta chef för att snabbt diskutera om en orosanmälan enligt 14 kap. 1§ bör lämnas.

Xxxxxxxxxxx lämnas per telefon samt skriftligen omgående till berörd socialtjänst. Undertecknas av behandlare samt verksamhetschef.

Anteckning i jounal att orosanmälan gjorts samt vilka rekvisit som föranlett anmälan.

Om behandlingen innefattar barn, ska behandlare i behandlingskonferens kontinuerligt genomföra riskanalyser samt säkerhetsanalyser med stöd av BBIC där barnets olika behovsområden diskuteras. Krica stöd och behandlingsteam ska ständigt arbeta med att barnets behov är tillfredställda på ett fullgott sätt genom att ständigt genomföra och tillämpa adekvata metoder under behandlingen.

S Om verksamheten arbetar med föräldrar och barn: beskriv hur lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn ska tillämpas i verksamheten (Fritextsvar)

I enlighet med rekryteringsprocessen informeras de sökanden i samband med det andra intervjutillfället att vi kräver utdrag ur polisens register innan anställning och att det där inte får förekomma några anmärkningar. Personen själv får begära utdrag från polisens register för arbete vid HVB-hem som därefter delges rekryterande chef innan anställning.

1.6.10. Säkerhet - Brandsäkerhet

Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete med hänvisning till lag 2003:778 om skydd mot olyckor samt genomföra den tillsyn och dokumentation som lagen föreskriver. Vårdgivaren ska ha ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete samt tekniska förutsättningar i sådan utsträckning att en säker utrymning vid händelse av brand är praktiskt genomförbar samt att risken för uppkomst av brand minimeras. Anbudsgivaren ska

i anbudet beskriva sina rutiner för utrymning vid brand.

Personal och den/de placerade ska känna till verksamhetens rutiner för utrymning vid brand väl. Kontinuerliga genomgångar och brandövningar ska göras.

Säkerhet - Brandsäkerhet : Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Samtliga träningslägenheter är utrustade med brandvarnare och brandfilt. Vid inskrivning, samt en gång per kvartal gör kontaktperson och ungdomen/den unge (alt familjen) en genomgång av rutiner vid en eventuell brand. Då ses även brandvarnaren över. På enheten Stöd- och behandlingstemet har verksamhetschef, lägenhetsansvarig och vice enhetschef återkommande möten kring lägenheterna och där lyfts brandsäkerhetsrutiner som en fast del av agendan.

1.6.11. Placering

Placeringsavtal

För varje enskild person som placeras ska ett särskilt individuellt placeringsavtal utfärdas skriftligt och undertecknas av båda parter för att gälla. Placeringsavtalen upprättas och tillhandahålles av uppdragsgivaren. Dessa avtal ska följa ramavtalet och därutöver innehålla uppgifter om personens namn, personnummer, vårdkostnad, placeringstid m.m.

Placeringsavtalet ska gälla från och med den dag placeringen påbörjas och gälla i enlighet med fattat beslut om insatsens längd. Avsteg från detta kan göras skriftligt i genomförandeplan/behandlingsplan enligt överenskommelse mellan parterna.

Placeringsavtal: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.12. Vård- och genomförandeplan/behandlingsplan

Uppdragsgivaren ska alltid formulera uppdraget skriftligt i en särskilt upprättad vårdplan eller motsvarande. Uppgifter om syfte och målsättning med placeringen ska framgå. All för uppdraget väsentlig information om den placerade ska bifogas vårdplanen.

Vårdgivaren ska vid placering i samråd med uppdragsgivaren och den placerade/närstående utan onödigt dröjsmål utarbeta och upprätta en genomförandeplan/behandlingsplan eller motsvarande baserad på vårdplanen. Förändringar av genomförandeplanen/behandlingsplanen kan under placeringen endast göras i samråd med den placerade/närstående och handläggaren.

Ansvarig för insatsen i enlighet med genomförandeplanen/behandlingsplanen är vårdgivaren. Genomförandeplanen/behandlingsplanen ska i god tid innan insatsen upphör kompletteras med uppgifter om hur barnet eller den unge ska förberedas för tiden efter att placeringen har avslutats. Genomförandeplanen/behandlingsplanen ska undertecknas av samtliga parter.

Vård- och genomförandeplan/behandlingsplan: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Vårdgivaren ombesörjer och bekostar dagliga transporter till och från den placerades aktiviteter. Alla kostnader i samband med resor till och från uppdraget är inkluderad i angivna priser, förutom resor i samband med inskrivning och utskrivning, utom i de ärenden annat särskilt avtalats.

Vårdgivaren ansvarar för att personal eller annan lämplig person, vid behov, följer med den placerade vid permissionsresa och umgängesresa. Kostnaden för ledsagning vid permissionsresa och umgängesresa inkluderas inte i angivna priser och ska ersättas till självkostnadspris, dvs direkta personalkostnader inkl sociala avgifter och kostnader för resa.

Ledsagning kräver överenskommelse med uppdragsgivaren i samband med placering.

Övernattning för anhörig ska ingå i vårdkostnaden ifall anhörigs medverkande ingår i insatsen.

Om vårdtagaren/vårdnadshavaren under placeringstiden uppbär arbetsinkomst, pension, sjukpenning, barnbidrag eller annan motsvarande ersättning regleras detta

mellan

uppdragsgivaren och vårdtagaren/vårdnadshavaren.

För placerade 18 – 24 år samt föräldrar

Uppdragsgivaren tillser att den placerade är utrustad med kläder för aktuell säsong vid placeringens inledning.

Resor i samband med inskrivning och utskrivning, utom i de ärenden annat särskilt avtalats, svarar uppdragsgivaren för.

S Beskriv den placerades delaktighet och inflytande ska tillgodoses i insatsen och i vardagen. (Fritextsvar)

Ungdomen/den unge (alt familjen) är högst delaktig i den egna genomförandeplanen och den är ett levande dokument som ständigt utvärderas och revideras vid behov. Dokumentation från uppföljningsmöten kan den unge få kopia på om det önskas. Innan och efter uppföljningsmötena förbereder respektive utvärderar kontaktpersonen tillsammans med den unge. Det för att säkerställa att samtlig information har blivit förstådd.

Om ungdomen vill klaga på något gällande sin placering har Krica Behandling och Utbildning tydliga rutiner för detta.

S Beskriv hur den placerades behov av integritet ska tillgodoses (Fritextsvar)

Ungdomen/den unge (alt familjen) bor i en träningslägenhet och träffarna med kontaktperson ska vara tydligt planerade så att den placerade vet då de ska börja och då de ska sluta.

För att tydliggöra den placerades behov av integritet intervjuas varje ungdom vid inflyttningen (se nedan). Individuell överenskommelse för klienter hos Krica Stöd- och behandlingsteam

Syftet med överenskommelsen är att Krica Stöd- och behandlingsteam i samråd med klienten skapar en tågordning för hur vi på bästa sätt ser till klientens säkerhet. Överenskommelsen upprättas i början av placeringen i samverkan mellan klient och behandlare. Klienten ges tillfälle att lämna önskemål om hur denne vill bli behandlad och bemött, speciellt i svårare situationer. Klienten kan exempelvis isolera sig, undvika kontakt som ett tecken på ett sämre mående. Överenskommelsen syftar också till att ta reda på klientens starka sidor och hur behandlaren ska kunna uppmuntra, uppmärksamma och bekräfta dessa.

Här kommer förslag på frågeställningar som bör diskuteras med klienten innan att överenskommelsen ingås. Givetvis anpassas innehållet i frågorna till klientens situation. Viktigt är också att inta ett respektfullt och ödmjukt förhållningssätt för att understryka vikten av att detta görs i samverkan med klienten.

 Hur kan behandlaren märka att klienten börjar må sämre.

 Hur vill klienten att behandlaren ska agera om kontakten inte fungerar.

 Vilka av klientens egna resurser kan komma till användning.

 Xxx vill klienten bli motiverad, uppmuntrad när den egna kraften tryter.

 Vilka personer i klientens nätverk anser klienten kan vara till hjälp.

Överenskommelsen ska skrivas under av klient och behandlare och delges uppdragsgivaren. I överenskommelsen ska framgå hur uppdragsgivaren ska hållas informerad vid sämre mående. Överenskommelsen ska ses över och revideras tillsammans med klienten regelbundet. Den används som en checklista för behandlaren vid behov.

Beskriv eventuellt arbete som syftar till att involvera den placerades föräldrar och/eller andra viktiga närstående i insats/och förändringsarbetet och andra frågor som angår den placerade exempelvis vardagsmiljön. (Fritextsvar)

Kontaktperson ansvarar för ett strukturerat upplägg för ungdomar/föräldrar/nätverk genom att planera, genomföra och besluta om familjearbete med ungdom/familj/nätverk utifrån ett individuellt perspektiv och i enlighet med genomförandeplanen.

Tiden som boende i träningslägenhet blir en viktig tid att knyta, och behålla, kontakter som är bra för den placerade. Kontaktperson verkar som bollplank till den placerade att kunna välja bra personer runt sig och sitt vardagsliv. Det kan gälla familj och släkt såväl som vänner. Att bo i träningslägenhet innebär att få möjlighet att använda sig av olika resurser i samhället och att lära sig när vilken myndighet ska användas till vad tex. Kontaktperson är med och guidar till rätt instans. I en del ärenden kan kontaktpersons arbete vara att inspirera den placerade till att våga ta kontakt med personer runt om för att vidga befintligt nätverk.

1.6.18. Personal allmänt

Vårdgivaren svarar för att ledning och personal ska ha sådan relevant utbildning och

erfarenhet som fordras för att kunna uppfylla förpliktelser i enlighet med avtalet. Största möjliga personalkontinuitet i stödet ska eftersträvas.

Personalen ska vara väl förtrogen med verksamhetens inriktning och mål. Vårdgivaren ska utifrån den egna verksamhetsidén ha personal som har en adekvat grundutbildning samt utbildning inom den metodik som används. Personalen ska ha erfarenhet och personlig lämplighet för insatsen. Detsamma gäller eventuella anlitade konsulter.

Personal allmänt: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.19. Personal - Bemanning

Den efterfrågade bemanningen nedan gäller den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade.

Bemanningen ska vara av tillräcklig omfattning för att garantera god kvalitet och utgå ifrån den placerades aktuella behov och situation. Personaltätheten ska under avtalstiden minst uppgå till den som angivits i anbudet.

Bemanningen ska vara sådan att barnet/ungdomen inte utsätts för kränkningar, mobbning och övergrepp.

Det ska finnas tillgång till stöd av personal dygnet runt.

Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att kraven på bemanning uppfylls även under förändrade förhållanden, vid exempelvis förändrat behov hos den placerade eller vakanser och sjukdom bland personal.

Vårdgivaren ska ansvara för att personal eller annan lämplig person, vid behov, följer med den placerade till läkare, tandläkare, frisör, fritidsaktiviter etc.

Vårdgivaren ska ange personaltäthet i avsnitt "Täthetsschema".

Personal - Bemanning: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv era rutiner för back up av personal vid exempelvis förändrat behov hos den placerade eller sjukdom etc. bland stödpersonal. (Fritextsvar)

Till varje placerad ungdom (alt familj) finns en vice kontaktperson knuten. Det ska vara en tydlig person för den unge (familjen). Vid ordinarie kontaktpersons frånvaro har Xxxxx Xxxx- och behandlingsteam tydliga rutiner att den som är vice kontaktperson ansvarar för kontakten.

Till enheten finns två fasta vikaier knutna som är insatta i samtliga ärenden och kända för ungdomarna (familjerna).

Ange totalt antal beräknade heltidstjänster beräknat på personal (SE DEFINTIONER för beräkning av antal heltidstjänster): (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar: Idag 5 heltidstjänster men from januari 2014 6 heltidstjänster. Beskriv hur ni uppfyller kravet på tillgång till personal dygnet runt: (Fritextsvar)	6,00 st
Efter ordinarie behandlares arbetstid samt på nätter finns stöd för ungdomar (familjer) i träningslägenhet via behandlare inom annan del i organisationen.
Ange andel tillsvidareanställd personal (%) av totalt antal
beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)
Enhet: %
Svar:	100,00 %
Ange andel tjänster heltid (%) av totalt antal beräknade
heltidstjänster: (Linjär skala)
Enhet: %
Svar:	100,00 %
Ange andel tjänster deltid (%) av totalt antal beräknade
heltidstjänster: (Linjär skala)
Enhet: %
Svar:	0,00 %
Ange andel kvinnlig personal (%) av totalt antal beräknade
heltidstjänster: (Linjär skala)
Enhet: %
Svar:	67,00 %
Två män, fyra kvinnor.

1.6.20. Personal - Kompetens

Den efterfrågade kompetensen nedan ska finnas hos den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Minst den kompetensnivå som anges i anbudet ska bibehållas under ramavtalsperioden.

Pedagogiska stödinsatser ska utföras av socionom, socialpedagog, barnskötare, fritidspedagog, drogterapeut, behandlingsassistent (genomgått behandlingsassistentutbildning) eller av person med annan för uppdraget lämplig utbildning.

Vårdgivaren ska sträva mot att minst 50 % av den personalen ska ha minst motsvarande 1½ års relevant eftergymnasial utbildning på heltid som tillhandahålls av utbildningsföretag/institut eller likvärdigt. Kompetensen hos personal som före 2003 genomgått behandlingsassistentutbildning och varit verksamma sedan dess likställs med kompetenskravet på 1 ½ års relevant eftergymnasial utbildning som beskrivs ovan.

Med eftergymnasial utbildning avses utbildning som sker efter examen från gymnasieskola. Exempel på eftergymnasial utbildning är akademisk utbildning vid högskola eller universitet, kvalificerad yrkesutbildning eller folkhögskola.

Personal ska ha kompetens i att upptäcka riskbeteende för återfall hos den/de placerade.

Svaren på frågorna nedan ska vara varandra uteslutande. Samma personal ska inte anges som svar på flera frågor.

Personal - Kompetens: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange andel personal med upp till 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning ( andel av beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med upp till 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning i fritextrutan intill frågan. (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

0,00 %

Ange andel personal med minst 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning upp till 3 års relevant akademisk utbildning (andel beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med minst 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning upp till 3 års relevant akademisk utbildning i fritextrutan intill fråga: (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

Social grundkurs Sköndalsinstitutet 2 års utb. Steg - 1 utbildad. Miljöterapikurser, nätverkskurs, bemötande i konflikthantering, TA m.m. Språk: Engelska. Erfarenhet 35 år.

Sociala Omsorgslinjen - Socialpedagogiskt behandlingsarbete,100 p. BAM, Grundkurs i systemisk familjeterapi. Steg 1 utbildad psykodynamisk terapi. Orienteringsutbildning i Kognitiv beteendeterapi. Språk engelska. Erfarenhet 25 år.

34,00 %

Ange andel personal med minst 3 års relevant akademisk utbildning (andel av beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med minst 3 års relevant akademisk utbildning i fritextrutan intill frågan: (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

Socionom. 13 års erfarenhet av socialt arbete. Språk: Engelska. Kurser: Utvecklingspsykologi, med anknytningsteori 7,5 hp

Utredningsmetodik 7,5hp. Metodkurser, introduktion i BBIC. Juridik 15 hp

Socionom. 9 års erfarenhet av socialt arbete. Xxx och adad-intervju utbildning, MI- utbildning. Språk: Engelska.

Socionom. Språk: Tyska, Hollänska, Engelska. Erfarenhet av socialt arbete: 7 år.

Socionom. Kurser: Xxxxxxxx, MI - Grundkurs i motiverande samtal, stärkande dialog, ESL- Grundkurs i ESL pedagogik samt arbetsplanering och dokumentation. Språk: engelska.

66,00 %

S Ange den utbildning och erfarenhet som huvudmannen kommer att efterfråga för personal som ska anställas (Fritextsvar)

Socionom, beteendevetare eller liknande grundutbildning erfodras.

S Ange övriga resurspersoner/konsulter (läkare, psykolog, terapeut etc), som huvudmannen eventuellt ska anlita (Fritextsvar)

Konsult i form av extern handledare med handledarutbildning och leg psykoterapeut anlitas.

1.6.21. Personal - handledning och kompetensutveckling

Vårdgivaren ska under avtalstiden ge handledning och kompetensutveckling till egen personal. Med "personal" nedan avses personal som arbetar med direkt stöd till den placerade.

Verksamheten ska ha rutiner för att hantera behov av ökad kompetens samt rutiner för upprättande av kompetensutvecklingsplaner både för varje anställd och för hela personalgruppen.

Det ska finnas en regelbunden extern handledning. Vårdgivaren ska följa utvecklingen inom verksamhetens inriktning vad gäller lagstiftning, metodutveckling och forskning och se till att personalen har aktuell kunskap.

Med extern handledning avses handledning som inte utförs av personal eller ledning på plats i den aktuella verksamheten. Koncernintern handledning godkänns som extern handledning.

Med regelbunden extern handledning avses handledning som är kontinuerlig och återkommande alltså inte av enstaka karaktär.

Personal - handledning och kompetensutveckling: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv extern handledning som finns – tidsomfattning, frekvens (Fritextsvar)

Varannan vecka 3,5 h i grupp.

Beskriv handledarens kompetens: (Fritextsvar)

Socionom med Leg psykoterapeut och handledarutbildning. Systemisk inriktning.

Beskriv vilka fortbildningar personalen har genomgått det senaste året: (Fritextsvar)

Hela Krica Behandling och Utbildning har genomgått en certifierande utbildning via RFSL i HBTQ frågor. En behandlare har lärt sig att vara samtalsledare i "Jalla för alla" utbildning för ensamkommande flyktingungdomar. En behandlare har deltagit på en heldags utbildning i traumabehandling. En behandlare har nu påbörjat en 10 poängsutbildning i klinisk sexologi via RFSU. Två behandlare har fortbildat sig i SASB (skattningsskalor i självkänsla).

Inom enheten finns en halvdag i månaden vikt för metodutbildningar intern. Dessutom anordnar Krica Behandling och Utbildning frukostseminarium två gånger per termin för personal och kunder med externa föreläsare. Under året har det handlat om spelmissbruk, barnfattigdom, hedersrelaterat våld.

Ange antal utbildningsdagar per år och anställd personal 2012: (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

4,00 st

Ange antal utbildningsdagar per år och anställd personal 2014 (planerad): (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Detta är ännu ej fastställt då vi inväntar utfall från planeringsdagar och individuella medarbetarsamtal under oktober/november månad. Uppskattningsvis cirka 5 dagar per medarbetare.

5,00 st

Beskriv fortbildningsplanen för personal för kommande året: (Fritextsvar)

En behandlare kommer fortsätta sin högskolegrundade utbildning i klinisk sexologi hos RFSU under 2014. Under HT 2014 kommer hela verksamheten omcertifieras via RFSL. På medarbetarsamtalen som äger rum i oktober årligen planeras fortbildning för kommande år.

Beskriv hur personalen får del i verksamhetens mål och synsätt: (Fritextsvar)

På planeringsdagar varje termin, på personalkonferens (APT) varje månad, genom etiskt policydokument vid anställningens start. Genom VDs brev till de anställda. Genom att personalen representeras i styrelsen.

Har ni särskild handledning (utöver ordinarie extern handledning och arbetshandledning) i den metod som angivits? (Ja/Nej

svar)

Svar: Ja

Metodstöd finns tillgängligt inom organisationen. Både inom enheten, men även hos den öppna mottagningen "ungavuxna" inom Krica Behandling och Utbildning där det arbetar leg psykoterapeuter med

handledarutbildning.

1.6.22. Personal - Meddelarfrihet och efterforskningsförbud

Meddelarfrihet för anställda i offentlig verksamhet regleras i svensk lag. Anställda hos vårdgivaren, inklusive underentreprenör, ska omfattas av motsvarande meddelarfrihet. Vårdgivaren förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar.

Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemligheter som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för anbudsgivarens anställda inom det område som avtalet omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt Offentlighets och Sekretesslagen (SFS 2009:400).

Meddelarfrihet och efterforskningsförbud: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.23. Personal- Arbetsmiljöansvar

Vårdgivaren har ansvaret för att arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen. Vårdgivaren ska ha en arbetsmiljöplan och kontinuerligt utveckla metoder för att upprätthålla en god

arbetsmiljö. Vårdgivaren ska arbeta efter Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöansvar: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.24. Hälso - och sjukvård

För hälso- och sjuk- och tandvårdsinsatser har region/landsting ansvar och gällande avtal mellan respektive kommun och region/landsting gäller. Vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård ska vara anmäld till Socialstyrelsens vårdgivarregister.

Uppdragsgivaren ska alltid informeras när en hälso- och sjukvårdsinsats är påkallad och påbörjas.

Då kommunen är uppdragsgivare för vården vid stödboende och den enskilde är i behov av insatser från två huvudmän ska alltid en individuell plan upprättas. Kostnadsansvaret ska framgå i den individuella planen. Bedöms behovet kvarstå efter att placering avslutats ska en planering finnas för hur det medicinska vårdbehovet ska tillgodoses.

Droganalyser, akut tand- och läkarvård bekostas av vårdgivaren.

I de fall vårdgivaren har läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal knuten till sig ska deras insatser specificeras avseende innehåll och kostnad såväl i den individuella planen som i faktura alternativt debiteras rätt huvudman direkt.

Alla läkemedel bekostas av den placerade, exempelvis vid substitutionsbehandling. Uppdragsgivaren har inget läkemedelsansvar.

Alla vårdgivare ska ha rutiner för att hantera och förbättra såväl somatisk som psykisk hälsa under placeringen. Särskilt ska barns behov av tandvård beaktas.

Vårdgivaren har ett särskilt ansvar att uppmärksamma risksituationer där den placerade personen riskerar att falla mellan stolarna mellan olika huvudmän – ex om en hälso- och sjukvårdsinsats eller tandvårdsbehandling inte hinner slutföras innan placeringstidens slut.

Hälso - och sjukvård: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.25. Hantering av droganalys och eventuella droger i verksamheten

Vårdgivaren ska ha rutiner för att hantera återfall.

Vårdgivaren ska ha rutiner för extra ordinära händelser, vad händer när droger finns i verksamheten?

Hantering av droganalys och eventuella droger i verksamheten: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv hur ni hanterar eventuella återfall i missbruk: (Fritextsvar)

Verksamheten vänder sig ej till gruppen missbrukare.

Beskriv Era rutiner för hur Ni använder droganalyser: (Fritextsvar)

Krica använder sig av Xxxxx Ungdom (mini Maria) eller Capio Xxxxx vid misstanke om användatet av droger. Ålder och boendeadress styr vilken verksamhet som används.

Beskriv rutiner för extra ordinära händelser, vad som händer när droger finns i verksamheten? (Fritextsvar)

Handlingsplan narkotika i träningslägenhet

Om en klient använt narkotika, eller då det finns misstankar om detta, ska följande åtgärder vidtagas: Klientens kontaktperson ansvarar för att genom samtal följa upp det som hänt. Detta samtal förs i en neutral och ickefördömande ton.

Uppdragsgivare och enhetschef skall alltid informeras omgående. Är klienten under 18 år skall vårdnadshavare informeras.

Kontaktperson tar upp ärendet på behandlingskonferens där beslut tas på åtgärder.

Klienten kan uppmanas att genomgå provtagning hos Maria Ungdom eller Capio Maria. Val av instans styrs av klientens ålder.

Vid misstanke om ett kontinuerligt missbruk görs en överenskommelse med klienten om hur man ska tackla problemet. Vi använder oss av ovanstående instanser för eventuell samverkan och behandling. För klienter fyllda 18 år och uppåt utformas tillsammans med kp ett tätt samarbete mellan socialtjänst, och behandlande instans. För klienter under 18 år sker detta i överenskommelse med vårdnadshavare, socialtjänst samt behandlande instans. Kp hjälper och stödjer klient att följa de beslut som fattats av socialtjänst och vårdnadshavare samt samverkar med behandlande instanser.

1.6.26. Alkoholanvändning – medlevarskap

Om medlevarskap bedrivs, beskriv principerna/förutsättningarna för värdfamiljens egen alkoholanvändning:

Alkoholanvändning - medlevarskap: Om medlevarskap bedrivs, beskriv principerna/förutsättningarna för medlevarnas egen alkoholanvändning: (Fritextsvar)

Ej aktuellt

1.6.27. Skola

Alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala eller ekonomiska förhållanden har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Kommunerna måste således säkerställa att eleverna får den undervisning de är berättigade till enligt skollag. Det krävs ett nära samarbete mellan socialtjänst, skola och Vårdgivaren i samband med placeringar av barn/elever.

Utbildningsformen särskild undervisning ska anordnas för elever i det obligatoriska skolväsendet som på grund av sjukdom eller liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete (skollagen, kap. 24 §§ 16-25). Den ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i i sin hemskola.

I det fall ett stödboende är kopplat till ett HVB-hem och för att undervisning ska kunna äga rum vid ett HVB-hem krävs

- ett godkännande som fristående skola, eller

- att den kommun där HVB-hemmet är beläget bedriver undervisningen.

Skolpliktsbevakningen åligger hemkommunen medan ansvaret för anordnandet av undervisning åligger lägeskommunen.

De vårdgivare som bedriver fristående skola (godkänd av Skolinspektionen) ansvarar för att de har de tillstånd som krävs för att bedriva sådan verksamhet. Skolverksamhet vid

HVB-hem som inte är fristående skola (d.v.s. inte är godkänd av Skolinspektionen) kan endast bedrivas under lägeskommunens ansvar. Avtal ska finnas mellan HVB-hemmet och lägeskommunen där organisation och de ekonomiska villkoren dem emellan är reglerade. Detta ska bifogas till anbudet.

Elev 16 – 20 år ska erbjudas utbildning. Om en elev är antagen och inskriven i ett gymnasieprogram så har han/hon rätt att fullfölja sin utbildning. Eleven omfattas då av det kommunala uppföljningsansvaret som ligger på hemkommunen. Endast elev eller dennes vårdnadshavare kan begära permission eller avsluta utbildningen enligt skollagen.

Avtal

Socialtjänsten skriver placeringsavtal utifrån socialtjänstens perspektiv mellan hemkommun och stödboende. I detta avtal kan en del ingå som avser fristående skola. Ett sådant avtal har hemkommunens skola inte skyldighet att ingå.

Om placering görs vid stödboende med koppling till ett HVB-hem med fristående skola måste det framgå att eleven säkerställs en fullständig skolgång.

Ekonomi

Vid placering krävs en tydlig uppdelning mellan socialstjänstens kostnad och utbildningskostnad.

Där lägeskommunen är ansvarig för undervisningen har lägeskommunen rätt till ersättning från hemkommunen för sina kostnader enligt skollagens bestämmelser. I det avtal som skrivs mellan hemkommunens utbildningsförvaltning och lägeskommunens motsvarande ska ersättningen tydligt regleras.

Vid placering där fristående skola finns utgår grundbeloppet.

För fristående skola gäller att hemkommunen beslutar om grundbelopp samt eventuellt tilläggsbelopp enligt Offentliga bidrag på lika villkor.

Om eleven har omfattande behov av särskilt stöd har stödboendet möjlighet att ansöka hos

hemkommunens skolförvaltning om tilläggsbelopp. Hemkommunens skolförvaltning är inte skyldig att betala tilläggsbelopp om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Anbudsgivaren ska besvara nedanstående frågor om skolan

Skola: bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Om verksamheten vänder sig till barn och unga: Beskriv hur barnen ska delta i förskoleverksamhet/skolundervisning (Fritextsvar)

Verksamheten vänder sig till målgruppen 17- 25 år. Om den placerade har barn i förskoleåldern formuleras hur barnet ska medverka på förskola och hur kontaktperson ska samverka med förskolan. Det gäller även öppenförskola samt BVC.

S Beskriv hur verksamheten beaktar en icke skolpliktig persons behov och önskemål om utbildning (Fritextsvar)

I den individuella genomförandeplanen formuleras mål och insats avseende skola eller annan typ av sysselsättning. Enheten har väl inarbetat samarbete med SYV tillhörande Stockholms skolor samt med ESS skolorna. Även andra skolformer förekommer.

Har verksamheten tillstånd av Skolinspektionen för friskola? Om Ja, beskriv vilken skolform detta gäller i fritextrutan intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Om svar lämnas från större bolag: för vilka verksamheter finns tillstånd för friskola? (Fritextsvar)

Ej aktuellt

Har verksamheten avtal med lägeskommunen beträffande skola? Om ja bifoga avtal. Om nej, ange namn på skola och namn och kontaktuppgifter för kontaktperson på skola i fritextrutan intill frågan (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Om vårdgivaren också är huvudman för friskola, har Skolinspektionens tillsyn visat på brister eller lett till anmärkningar eller kritik? Om Ja: redovisa åtgärder med tidsplan för att komma till rätta med bristerna i fritextfältet intill frågan samt bifoga senaste tillsynsrapporten från Skolinspektionen. (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Om svar lämnas från större bolag: för vilka verksamheter finns avtal med lägeskommuner? (Fritextsvar)

Ej aktuellt

Xxxxx rutiner för kontakt med hemkommunen avseende skolplikten? (Ja/Nej svar)

Svar:

Ej aktuellt

Nej

Xxxxx rutiner för friskolans/lägeskommunens skolas kontakt med elevens vårdnadshavare? (Ja/Nej svar)

Svar:

Ej aktuellt

Nej

1.6.28. Tolk

I de fall tolk behöver anlitas i sammanhang som ingår i den ordinarie insatsen ansvarar vårdgivaren för att tolk rekvireras om behovet finns hos vårdgivaren.

I de fall tolk behöver anlitas i sammanhang som inte ingår i den ordinarie insatsen ansvarar vårdgivaren för att tolk rekvireras om behovet finns hos vårdgivaren. Vårdgivaren svarar då för kostnaden. Om behovet uppstår hos uppdragsgivaren står denna för beställning av tolk. Uppdragsgivaren svarar då för kostnaderna för tolk.

Tolk: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.29. Lokaler

Vårdgivaren ska ansvara för att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga och godkända lokaler med nödvändig anpassning till verksamhetens innehåll och de enskildas behov.

Beskriv verksamhetens journalförings- och dokumentationssystem samt hur de används och i förekommande fall ange namn på systemet: (Fritextsvar)

SAFE DOC. Enheten skriver journaler i enlighet med Socialtjänstlagen kap 11 § 3-5. Efter avslutad placering skickas journal till uppdragsgivaren samt sparas.

Beskriv hur följer Ni upp avbrott i placeringarna och orsakerna till dessa: (Fritextsvar)

Uppföljning sker på individnivå samt på gruppnivå. På individnivå återförs information till behandlargruppen för att titta över rutiner och handlingsplaner. Sammanställning görs på gruppnivå och är en del av ledningens genomgång enligt ISO 9001.

Ange övergripande statistik för oplanerade avbrott/sammanbrott för 2012, andel (%) av totalt antal placerade: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

0,00 %

Beskriv vilka erfarenheter och slutsatser har ni dragit av ev sammanbrott i er verksamhet och för att motverka att det sker (Fritextsvar)

Ej aktuellt

1.6.38. Planerad frånvaro

Alla ledigheter planeras i samråd med uppdragsgivaren. Om den placerade vistas på annan plats vid planerad ledighet ska vårdgivaren stå för kostnader för uppehälle. Vid annan bortovaro ska kostnad för uppehälle dras av frånvårddygnspriset.

Planerad frånvaro: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.39. Avbrott

Om den placerade avviker från stödboendet ska detta anmälas till uppdragsgivaren omedelbart, senast nästkommande vardag. Uppdragsgivaren ska då fatta beslut om vården ska upphöra eller fortsätta. Uppsägningen ska vara skriftlig och daterad. Skriftlig dokumentation med omständigheter kring avbrottet skall utan dröjsmål sändas till uppdragsgivaren.

Vid avvikelse reduceras vårddygnspriset med 30%.

Avbrott: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.40. Uppsägning av placeringsavtal och uppsägningstider

Placeringsavtalet upphör att gälla vid placeringstidens slut utan uppsägning. Avtalet kan dock förlängas på viss tid om parterna skriftligen träffar överenskommelse härom.

Placeringsavtalet kan av vardera parten sägas upp till upphörande i förtid. Avtalet upphör då att gälla efter 14 dagar med start från uppsägningsdag.

Vid dödsfall accepteras maximalt fem dygn som uppsägningstid.

Om skolverksamhet ingår i placeringsavtalet gäller samma uppsägningstid för stöd- och skolverksamhet.

Bedömer uppdragsgivaren att det föreligger allvarliga missförhållanden i verksamheten och att det finns påtaglig risk för att vistelsen i verksamheten kan komma att vara till skada för den placerade personen har uppdragsgivaren rätt att utan föregående uppsägning avbryta placeringen omedelbart. I sådana fall upphör placeringsavtal och kostnadsansvar omedelbart att gälla.

Uppsägning ska alltid vara skriftlig och daterad av uppsägande part (brev, e-post eller fax).

Uppsägningen är fullgjord när den är avsänd från uppdragsgivaren till verksamhetens e-postadress eller postadress som är angiven i databasen.

Om vårdgivaren i strid med placeringsavtalet avbryter placeringen ska vårdgivaren ersätta de kostnader som uppkommer i samband med avbrytandet med motsvarande 14 stödagars avdrag på sista fakturan.

Det är uppdragsgivaren som är ansvarig för att ta bort den placerades tillhörigheter

från verksamheten efter avslutad/avbruten placering om den placerade inte gör det själv.

Uppsägning av placeringsavtal och uppsägningstider: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.7. Täthetsschema Stödboende för ungdomar 18-24 år

1.7.1. Täthetsschema (totalt antal personal)

I angivelsen i täthetsschemat ska endast tjänstetid för pedagogiskt stöd inräknas, alltså tjänstetid för personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Tjänstetid som avser administration, kost, städning med mera ska ej ingå i beräkningen, ej heller sovande jour. Sovande jour anges separat nedan.

Anbudsgivaren ska ange både totalt antal personal för varje tidsintervall och totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person).

I de fall det är olika bemanning under ett och samma tidsintervall i täthetsschemat kan ett snittantal för antal personal under tidsintervallet anges. Ett exempel på detta är följande: En personal i tjänst mellan klockan 07.00 och 08.00 och två personal i tjänst mellan klockan 08.00-09.00. Antal personal under 07.00 – 08.00 är 1,5 person).

Anbudsgivare som inte lämnar anbud på delområden avseende ungdomar 18-24 år behöver fylla i en nolla i svarsfälten nedan.

Morgon, ca kl 07:00-09:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Beredskap

0,00 st

Morgon, ca kl 07:00-09:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Beredskap

0,00 st

Xxx, ca kl 09:00-16:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Beredskap

0,00 st

1.7.2. Täthetsschema (totalt antal personal per placerad person)

Anbudsgivaren ska ange totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person)

Anbudsgivare som inte lämnar anbud på delområden avseende ungdomar 18-24 år behöver fylla i en nolla i svarsfälten nedan.

Antal per placerad person: Morgon, ca kl 07:00-09:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Beredskap

0,00 st

Xxxxx per placerad person: Morgon, ca kl 07:00-09:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Beredskap

0,00 st

Xxxxx per placerad person: Dag, ca kl 09:00-16:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

0,40 st

Xxxxx per placerad person: Xxx, ca kl 09:00-16:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Om helg infaller måndag- fredag. Under lov bemanning som vardag.

0,20 st

Xxxxx per placerad person: Kväll (tidig), ca 16:00 - 22:00, vardag (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Beredskap

1.8. Täthetsschema Stödboende för barn och föräldrar

0,00 st

1.8.1. Täthetsschema (totalt antal personal)

Anbudsgivaren ska ange både totalt antal personal för varje tidsintervall och totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person)

Anbudsgivare som inte lämnar anbud på delområden avseende föräldrar och barn behöver fylla i en nolla i svarsfälten nedan.

Morgon, ca kl 07:00-09:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Beredskap

0,00 st

Morgon, ca kl 07:00-09:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Beredskap

0,00 st

Xxx, ca kl 09:00-15:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Beredskap

0,00 st

1.8.2. Täthetsschema (antal personal per placerad person)

Anbudsgivaren ska ange totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person).

Anbudsgivare som inte lämnar anbud på delområden avseende föräldrar och barn behöver fylla i en nolla i svarsfälten nedan.

Antal per placerad person: Morgon, ca kl 07:00-09:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Beredskap

0,00 st

Xxxxx per placerad person: Morgon, ca kl 07:00-09:00, helger/lov (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Beredskap

0,00 st

Xxxxx per placerad person: Dag, ca kl 09:00-15:00, vardagar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Nej

1.10. Utvärderingskriterier

1.10.1. Bakgrund och referenser till upphandlingens utvärderingskriterier

Det arbete som ligger till grund för framtagande av upphandlingens utvärderingskriterier är

inspirerade av socialstyrelsens skrift, Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer inom socialtjänsten, 2007.

xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/Xxxxx/Xxxxxxxxxxxxxx/Xxxxxxxxxxx/0000/0000-000-00_0000 13124.pdf

Skriften syftar bland annat till att stödja praktiskt yrkesverksamma inom socialtjänsten att upprätta kvalitetskriterier för att mäta och följa upp verksamhet i kvalitetsutvecklande syfte. Den struktur som lyfts fram i skriften kan också användas för att utveckla och

analysera kvalitetskritierier för att utvärdera framtida arbetsinsatser inom stödverksamhet.

Socialstyrelsen belyser initialt kvalitetsbegreppet som sådant, skillnaderna mellan produkt och tjänstekvalietet och till sist skillnanden mellan social tjänster och andra tjänster. I detta påtalar Socialstyrelsen SIS kvalitetsbegrepp, ”alla sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov”.

• ”alla sammantagna egenskaper” innebär en helhetssyn, inte en samling komponenter som kan värderas för sig

• ”tillfredsställa behov” anger en brukarorienterad inställning

• ”uttalade eller underförstådda” anger att den placerade inte alltid förmår artikulera kraven, utan att vårdgivaren också aktivt måste tolka kraven

Sociala tjänster – i jämförelse med andra tjänster – syftar inte till att förädla ”input” till ”output”, utan till att hjälpa människor att förändra och utveckla sig själva och sina livsvillkor.

God kvalitet i socialtjänstens verksamhet kan beskrivas i termer av att tjänsterna svarar mot de mål (lagar, förordningar, föreskrifter) som beslutats samt att de

• bygger på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet (se 1 kap 1 § SoL)

• utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet (se 3 kap 1 §, 3 kap 5 § SoL)

• är kunskapsbaserade och effektivt utförda (se 3 kap 3 § SoL)

• är tillgängliga (se 3 kap 1 §, 3 kap 4 § SoL)

• är trygga och säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen (se 11 kap 1§, 11 kap 5 §, 11 kap 7 § SoL).

I och med att socialtjänstens insatser många gånger på ett genomgripande sätt påverkar den enskildes livsvillkor, är det också väsentligt att insatserna utformas med respekt för den enskildes integritet.

Inom socialtjänstens verksamhetsområde ryms ett stort antal tjänster och flera av dem är inriktade mot särskilda avgränsade behov. Trots det är det angeläget att tjänsterna utgår från en helhetssyn, med hänsyn den enskildes samlade livssituation.

Utvärderingen sker med utgångspunkt i strukturmått, processmått och resultatmått:

• strukturmått som speglar förutsättningarna för verksamheten

• processmått som speglar vad som faktiskt görs i verksamheten, dvs. när, var och hur

• resultatmått som speglar resultatet och effekterna av verksamheten

I denna upphandling är de flesta kvalitetskraven obligatoriska för anbudsgivaren att uppfylla. De obligatoriska kvalitetskraven går i flera fall utöver de kvalitetskrav som ställs i lagstiftning och av tillsynsmyndighet.

De upphandlande myndigheterna har utifrån en helhetsbedömning av förfrågningsunderlaget valt några kritierier där det råder osäkerhet om det idag går att ställa obligatoriska krav på utförandet av tjänsterna. Upphandlingen omfattar tjänster för en icke homogen målgrupp

där alla har sina individuella behov och preferenser. Detta innebär att de valda kritierna måste vara av mycket övergripande och generell karaktär.

Poängen för varje utvärderingskriterie (mervärde i kronor) är vald utifrån såväl bedömd betydelse för ett effektivt och meningsfullt stödarbete, framgångsrikt resultat av stödet och eventuella merkostnader för att uppfylla utvärderingskriteriet.

Vårdgivaren ombeds att besvara huruvida de själva anser att de uppfyller ställda kvalitetskriterier. Vårdgivarens självskattning och beskrivning kommer att analyseras i utvärderingen. Vårdgivare vars beskrivning inte uppfyller av vårdgivaren angiven nivå eller uppvisar en högre nivå jämfört med det vårdgivaren angivit kommer att få sänkt eller höjd poäng relativt vad vårdgivarens angivit.

För att poängen ska godkännas måste den lämnade beskrivningen fullt ut motsvara utvärderingskriteriet. En ändrad poängsättning kommer att motiveras.

De krav som ställs på personal i utvärderingskriterierna avser den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade i verksamheten.

Lämnade beskrivningar i anslutning till ställda krav ska visa att kraven är uppfyllda. Antagna anbud kommer att rangordnas efter den jämförelsesumma som anbudet erhållit efter utvärderingen för respektive delområde.

1.10.2. Utvärderingsmodell

I denna upphandling tillämpas den så kallade mervärdesmodellen för att utvärdera de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden.

Mervärdesmodellen innebär att utvärderingskriterier bedöms i utvärderingen. Varje utvärderingskriterierna (bör-krav) värderas för sig och ges ett ekonomiskt mervärde i SEK. Mervärdet benämns i kronor "poäng". En poäng motsvarar en (1) krona. Vilket mervärde i SEK som respektive utvärderingskriterium ger anges i förfrågningsunderlaget "Utvärdering och pris" för respektive delområde (avsnitt 2.0 - 5.0).

Den sammanslagna anbudssumman reduceras med det sammanslagna mervärdet för bör-kraven och summeras till en jämförelsesumma.

Anbudets totala mervärde/poäng beräknas fram genom att summera anbudets mervärden/poäng för uppfyllda utvärderingskriterium. Mervärdena/poängen subtraheras från anbudssumman (anbudssumma = summan av de två offererade priserna inklusive viktning

= summan av offererat pris per behovsnivå och vårddygn 1 x viktning + offererat pris per behovsnivå och vårddygn 2 x viktning). Resultatet betecknas anbudets jämförelsesumma. Anbudet med den lägsta jämförelsesumman är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och rangordnas som nummer ett (1), anbud med näst lägst jämförelsesumma rangordnas som nummer två (2) osv. Om två anbud får samma jämförelsesumma antas det anbud som har lägst faktisk anbudssumma högst i rangordningen. Därefter sker lottning av tredje part utsedd av SKI.

Beräkningsexempel:

Anbud A

Anbudssumma

Offererat pris för nivå 1 (viktning 45%) = 1000 SEK Offererat pris för nivå 2 (viktning 55%) = 1500 SEK

Priser för nivå 1 efter viktning = 1000*0,45 = 450 SEK Priser för nivå 1 efter viktning = 1500*0,55 = 825 SEK

Anbudssumma = 450 + 825 = 1275

Mervärde

Uppnått och godkänt mervärde, 150 SEK

Jämförelsesumma

1275 kronor - 150 kronor =1125 SEK

Anbud B

Anbudssumma

Offererat pris för nivå 1 (viktning 45%) = 1000 SEK Offererat pris för nivå 2 (viktning 55%) = 1500 SEK

Priser för nivå 1 efter viktning = 1000*0,45 = 450 SEK Priser för nivå 1 efter viktning = 1500*0,55 = 825 SEK

Anbudssumma = 450 + 825 = 1275

Mervärde

Uppnått och godkänt mervärde, 300 SEK.

Jämförelsesumma

Jämförelsesumma 1275 SEK - 300 SEK = 975 SEK.

Anbud B har lägst jämförelsesumma och har då lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

De krav som ställs på personal i utvärderingskriterierna avser personal som arbetar med direkt stöd till den placerade i verksamheten.

Lämnade beskrivningar i anslutning till ställda krav ska visa att kraven är uppfyllda.

2. Utvärdering och pris 02

2.1. Kriterier 02

2.1.1. Kvalitativa kriterier, max 300 poäng

2.1.2. Strukturmått 110 poäng

Dokumentation av metod (20 poäng)

I upphandlingen ställs krav på att verksamheten är väl beskriven. En ytterligare högre kvalitetsnivå är om verksamhetens metoder för stödmoment är så väl dokumenterade att andra har möjlighet att upprepa dem. En god dokumentation av metoder kan stödja ett gemensamt arbetssätt och förhållningssätt, påskynda introduktion av ny personal och främja kontinuitet i stödet samt motverka parallella skadliga stödprocesser.

Anbudet får 20 poäng om det finns dokumentation av metoder och rutiner för stödmoment som är så väl beskrivna i manualer, strukturerade arbetssätt eller egna utarbetade metoder att andra kan upprepa dem. Kraven på dokumentationen är att den håller sådan kvalitetsnivå att den kan ligga till grund för utvärdering av verksamheten, kan utgöra stöd vid individualisering av vården/stödet eller uppföljning av vården/stödet.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse och en beskrivning lämnas som styrker att kraven uppfylls. Anbudsgivaren ska också på förfrågan av

uppdragsgivaren lämna in en kopia av denna dokumentation.

Brukarundersökningar (30 poäng)

Anbudet får 15 poäng om anbudsgivaren gör eller är beredd att en gång per år göra brukarundersökning med frågor som ställs till placerade/eller placerad persons företrädare om trivsel, trygghet och delaktighet samt personals tillgänglighet, stöd, lyhördhet, kvalitet på omhändertagande etc. Resultatet av undersökningen kommer att redovisas skriftligt till kommunen om den efterfrågar det. Undersökningen kommer att används till att förbättra verksamheten.

Anbudsgivaren får ytterligare 15 poäng om vårdgivaren på uppdrag av uppdragsgivaren efter avslutad placering genomför omfattande brukarundersökning (UBU=Uppföljning Barn och unga, eller likvärdigt).

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse lämnas på att ett av alternativen nedan uppfylls samt en beskrivning lämnas av hur brukarundersökningarna planeras att genomföras samt hur resultatet ska användas i verksamheten för förbättringar.

Stabilitet i personalgruppen (30 poäng)

Ytterligare en faktor för att uppnå efterfrågat resultat av stödet är både personalkontinuitet och den personalsociala situationen på stödverksamheten. Detta innebär att anbudsgivaren behöver ha en strategi för att vara en attraktiv arbetsgivare så att personal motiveras att stanna, trivas och utvecklas på arbetsplatsen samt att det finns strategier för konfliktlösning mellan personal, personal och chefer samt personal och vårdtagare.

Anbud som visar att anbudsgivaren systematiskt och regelbundet arbetar så att personal motiveras att stanna, trivas och utvecklas på arbetsplatsen samt visar att det finns strategier för konfliktlösning mellan personalen, personal och chef samt personal och vårdtagare får 30 poäng.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse och en beskrivning lämnas som styrker att kraven uppfylls samt redovisar att tillräcklig del av omsättningen i verksamheten går till att finansiera detta arbete.

Personalens kompetens relativt verksamhet (30 poäng)

I upphandlingen ställs krav på kompetensnivå som vårdgivaren ska eftersträva. Ytterligare kompetens/kvalifikationer främjar ett gott resultat av stödet. En anbudsgivare som kan garantera att det eftersträvade målet att minst 50 procent av personalen som arbetar med direkt stöd till den placerade ska ha relevant eftergymnasial utbildning eller kompetens som beskrivits som likvärdig idag uppfylls och kommer att bibehållas och successivt höjas under ramavtalsperioden får 30 poäng.

Som bevis för att anbudet uppfyller detta krav ska en bekräftelse på att kravet uppfylls lämnas.

02 Finns dokumentation av metoder och rutiner för stödmoment som är så väl beskrivna i manualer, strukturerade arbetssätt eller egna utarbetade metoder att andra kan upprepa dem? Beskriv dokumentationen i fritextfältet intill

frågan. (Ja/Nej svar)

SEK 20,00

Svar: Ja SEK 20,00

Genom kvalificerat kontaktmannaskap skapa en trygg och förutsägbar struktur i form av återkommande och inplanerade träffar och möten som tjänar till att stabilisera processen av förändring och utveckling.

Arbetet ska präglas av ett salutogent synsätt.

Beteende- och kedjeanalys

Kedjeanalysen syftar till att hjälpa både behandlare och klient att bättre förstå hur både situationer, tankar och känslor hänger ihop med olika ageranden och vilka konsekvenser de leder till. Förutom fördjupad kunskap om problemet kan analysen också upplevas som bekräftande för klienten och förhoppningsvis leda till ökad insikt och därmed hopp om förändring. Behandlaren är nu mer specifik i sitt frågande och fokuserar på just det problem som klienten lyfter fram.

Följande frågor är användbara:

 Välj ut den senaste gången som du drabbades av… (t ex hetsätning).

 Var befann du dig? Dag, tid, med vem – beskriv situationen och miljön.

 Var du sårbar – sömnbrist, matbrist, sjuk, nedstämd etc?

 Vilka tankar, känslor, kroppsreaktioner och handlingar fanns med?

 Vilken omedelbar funktion fyller beteendet – vilka är vinsterna?

 Vilka konsekvenser fick problembeteendet på kort sikt, i själva stunden?

 Vilka långsiktiga konsekvenser har ditt problembeteende lett till?

Empowerment

Document Metadata

Table of Contents

Anbud

Document Metadata