LANDSKAPETS TJÄNSTEVILLKOR
UTBYTESBLAD 1
Datum Dnr
8.12.2020
Ärende
Ändrade sidor i landskapets tjänstekollektivavtal 2020
Förändringar | Sida | Datum |
Avsnitt 1.3 | sid 4 | 8.12.2020 |
Avsnitt 2.1 | sid 1–3 | 8.12.2020 |
Avsnitt 2.1.a. | sid 1–2 | 8.12.2020 |
Avsnitt 2.2 | sid 1 | 8.12.2020 |
Avsnitt 2.2.a | sid 1–2 | 8.12.2020 |
Avsnitt 2.3 | sid 7, 10–11, 16,18 | 8.12.2020 |
Avsnitt 2.9 och 2.10 | sid 2–4 och 1–2 | 8.12.2020 |
Avsnitt 4.1 Avsnitt 4.1 exempel | sid 2,5,7,12–17,21 sid 22–26 | 8.12.2020 |
Avsnitt 4.3 | sid 2,4,6 | 8.12.2020 |
Avsnitt 5.1 | sid 4,6,7,14 | 8.12.2020 |
Minskade sidor | sid 16–17 | 8.12.2020 |
Avsnitt 7.2 | sid 1-3,5,7-8 | 8.12.2020 |
Ny bilaga C | sid 9 | 8.12.2020 |
Avsnitt 4.1 | sid 2,5, 13–15 | 8.5.2020 |
utökade sidor med exempel | sid 22–26 | 8.5.2020 |
Avsnitt 5.1 | sid 6 | 8.5.2020 |
Avsnitt 2.7a utgår 25.3.2020
Postadress | Telefon | Telefax | E-post |
PB 1060 | (018) 25000 | (018) 19155 | |
AX-22111 MARIEHAMN, Åland |
Tjänstebrev bör ställas till Ålands landskapsregering, inte till enskild tjänsteman
Avsnitt 2.7 | sid 1–3 | 25.3.2020 | 2 (2) |
Avsnitt 6.1 | sid 4,5,7,9,12,13 | 6.2.2020 | |
Avsnitt 1.3 bilaga 2 | sid 7 | 6.2.2020 |
Postadress | Telefon | Telefax | E-post |
PB 1060 | (018) 25000 | (018) 19155 | |
AX-22111 MARIEHAMN, Åland |
Tjänstebrev bör ställas till Ålands landskapsregering, inte till enskild tjänsteman
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 AVTAL OM FÖRHANDLINGSPROCEDUR OCH FÖRTROENDEMÄN
1.1 Huvudavtal 23.6.2015
1.2 Underteckningsprotokoll till huvudavtalet
1.3 Förtroendemannaavtal
2 RAMAVTAL, AVLÖNING M.M.
2.1 Tjänstekollektivavtal om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän för avtalsperidoen 1.4.2020 – 28.2.2022.
2.1.a Tjänstekollektivavtal om anställningsvillkor för läkare och tandläkare
2.2 Underteckningsprotokoll till ramavtalet, protokoll angående ställningstagande gällande anställdas arbetshälsa.
2.2a Tjänstekollektivavtal om nya anställningsvillkor för landskapets undervisningspersonal
2.3 Landskapets allmänna tjänstekollektivavtal
2.4 Avtal om tjänstledighet på grund av föräldraskap och vård av barn
2.5 Avtal om ålderstillägg
2.6 -
2.7 Avtal om en omvandling av semesterpenningen till ledighet
2.7.a Utgår
2.8 -
2.9 Anmärkningar
2.10 Tilläggsarvoden
3 ÖVRIGA ARVODEN
3.1 Kommittéreglemente
3.2 Kommittéarvoden
4. ARBETSTID
4.1. Avtal om arbetstiden för landskapets tjänstemän
4.2. Tjänstemän som står utanför arbetstidslagens tillämpningsområde
4.3 Anvisningar för distansarbete
5. SEMESTER
5.1. Semesteravtal
5.2. LF om semester för vissa landskapets tjänstemän som inte är anställda i huvudsyssla
6. KOSTNADSERSÄTTNINGAR
6.1. Avtal om resekostnadsersättningar
6.2. Avtal om skyddskläder
6.3. Avtal om ersättning för telefonkostnader upphävd
6.4. Beslut om tjänstetelefoner och om betalning av telefonkostnader med landskapets medel
7. SPECIALAVTAL FÖR VISSA TJÄNSTEMÄN
7.1. Tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS och landskapets undervisningspersonal
7.2. Tjänstekollektivavtal om veterinärer vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet
8. PERSONALPOLITIK OCH MEDINFLYTANDE
8.1. -
8.2. Samarbetsavtal
8.3. Arbetarskyddet
8.4. Reglemente för landskapets tjänstedelegation
8.5. Landskapets lönepolicy
9. PERSONALENS UTVECKLING
9.1. Avtal om utbildning
10. MÅLTIDSERSÄTTNINGAR VID LANDSKAPETS MATSERVERINGAR
10.1. Måltidsersättningar, som uppbärs vid landskapets matserveringar
H u v u d a v t a l
Ålands landskapsregering å ena sidan samt Akava-Åland r.f., Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å rf, Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f., Tehys fackavdelning på Åland r.f. och Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f. å den andra sidan har den 23 juni 2015 med stöd av 3 § 4 mom. landskapslagen om tjänstekollektivavtal överenskommit om följande:
Förhandlingar om tjänstekollektivavtal
1 § Parter
Förhandlingar i avsikt att ingå, ändra eller förnya tjänstekollektivavtal förs mellan Ålands landskapsregering som arbetsgivarpart och Akava-Åland r.f., Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å rf, Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f., Tehys fackavdelning på Åland r.f. och Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f. som företrädare för landskapets tjänstemän (nedan: tjänstemannaorganisation).
Förhandlingarna är huvudsakligen samfällda, om inte ärendets speciella beskaffenhet föranleder annat. Förhandlingar gällande undervisningssektorn, bilaga 13 a och 13 b förs som separata förhandlingar mellan Ålands landskapsregering och Akava-Åland r.f. och TCÅ r.f. och förhandlingar beträffande läkarbilagorna i bilaga 14 förs som separata förhandlingar mellan Ålands landskapsregering och Akava-Åland r.f. Det protokollförda förhandlingsresultat som dessa förhandlingar leder till intas i ett tjänstekollektivavtal som samtliga huvudavtalsparter ingår.
Samtliga huvudavtalsparter som berörs av ett tjänstekollektivavtal ska erbjudas möjlighet att godkänna och underteckna avtalet.
Om en majoritet av huvudavtalsorganisationerna undertecknar tjänstekollektivavtalet medan en eller fler organisationer som deltagit i förhandlingarna stannar utanför avtalet tillämpas inte bestämmelserna i det nya avtalet på medlemmar i den organisation eller dess medlemsförening som stannar utanför avtalet.
Landskapsregeringen och en tjänstemannaorganisation kan överenskomma om att en underförening till organisationen driver förhandlingar på egna vägnar. Detta gäller inte Tehys fackavdelning på Åland r.f., som inte har underföreningar.
2 § Hur förhandlingar inleds och förs
En begäran om att förhandlingar ska inledas riktas till motparten i skriftlig form. Samtidigt ska den begärande parten åtminstone i huvuddrag beskriva det eller de ärenden om i vilka man vill förhandla.
Förhandlingarna ska inledas utan onödigt dröjsmål, dock senast inom tre veckor efter att en begäran har kommit motparten till handa, om man inte kommer överens om annat.
Parterna kallas samman av landskapsregeringen.
Förhandlingsparterna ska framlägga sina preciserade krav när förhandlingarna har inletts inom tid som parterna enas om. Vid förhandlingarna förs vid behov protokoll enligt vad parterna separat kommer överens om.
Under kollektivavtalsförhandlingar ska huvudavtalsparterna, dess förhandlare och bisittare samt övriga berörda personer inom respektive organisation uppmärksamma att uppgifter som har relevans för pågående förhandlingar inte är offentliga.
Huvudavtalsparterna tillsätter en permanent arbetsmarknadsgrupp från och med den 1 februari 2017 för att bereda ärenden som parterna ska förhandla om eller som sammanfaller med parternas gemensamma verksamhetsområde. Vid behov kan specifika arbetsgrupper finnas.
Förhandlingsprocedur för att bilägga tvister om tolkning eller tillämpning av ett tjänstekollektivavtal
3 § Direkt överläggning
Om det uppstår oenighet om den rätta tolkningen eller tillämpningen av en bestämmelse i ett tjänstekollektivavtal, ska den berörda tjänstemannen själv eller den förtroendeman som företräder hen, i en direkt överläggning med den ansvarige representanten för arbetsgivaren vid ifrågavarande förvaltningsenhet söka lösa tvistefrågan.
Om förtroendemän avtalas separat. 4 § Centralförhandling
Om parterna i en direkt överläggning enligt 3 § inte uppnår samförstånd, kan tvistefrågan föras till en förhandling mellan landskapsregeringen och berörd tjänstemannaorganisation (centralförhandling).
Ett yrkande på centralförhandlingar görs skriftligen. I detta yrkande ska tvistefrågan beskrivas åtminstone i huvuddrag.
5 § Centralförhandling i särskilda fall
Beroende på en tvistefrågas beskaffenhet eller andra särskilda skäl kan landskapsregeringen och en tjänstemannaorganisation föra frågan direkt till handläggning vid centralförhandlingar. Samma förfarande kan iakttas, om det råder en oklarhet om den rätta tolkningen eller tillämpningen av en bestämmelse i ett tjänstekollektivavtal. Förhandlingarna är samfällda, om frågan är principiellt viktig eller allmän till sin karaktär.
Ett yrkande på en centralförhandling ska, vid äventyr av talans förlust, lämnas till motparten inom tre månader efter att den direkta överläggningen har avslutats.
En centralförhandling ska inledas inom tre veckor efter att yrkandet har emottagits av motparten, om inte annat överenskoms. I yrkandet ska tvistefrågan beskrivas åtminstone i huvuddrag.
7 § Hur en centralförhandling avslutas
En centralförhandling avslutas, när parterna gemensamt konstaterar att den är avslutad eller när en part skriftligen meddelar att parten för sin del anser förhandlingen avslutad.
8 § Protokoll
Vid en direkt överläggning och en centralförhandling förs alltid ett protokoll som justeras så som parterna kommer överens.
Preskription
9 § Yrkande på rättelse och talan vid arbetsdomstolen
Har ett yrkande inte framställts eller en talan inte gjorts anhängig i ett ärende som gäller en av tjänsteförhållandet härflytande ekonomisk förmån inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket prestationen borde ha ägt rum, är rätten till förmånen förverkad.
I ett ärende som faller under arbetsdomstolens behörighet är rätten till en av tjänsteförhållandet härflytande ekonomisk förmån förverkad, om överläggningar eller förhandlingar som avses i 3-5 § inte har yrkats inom ovan nämnda tid om tre år.
En talan får inte anhängiggöras vid arbetsdomstolen förrän centralförhandlingar har förts i syfte att lösa tvistefrågan.
Talan vid arbetsdomstolen ska, vid äventyr av talans förlust, göras anhängig inom sex månader efter att centralförhandlingarna har avslutats.
Vissa bestämmelser om stridsåtgärder
10 § Underförening
En underförening till en tjänstemannaorganisation får inte vidta stridsåtgärder utan att tjänstemannaorganisationen har givit sitt tillstånd.
Anmärkning:
Tehys fackavdelning på Åland r.f. har inga underföreningar.
Procedur vid hot om samhällsfarlig stridsåtgärd
11 § Tjänstetvistnämnd
Om en part anser att en planerad stridsåtgärd kan förorsaka en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och har i förhandlingar enighet inte kunnat nås om att avstå från eller begränsa stridsåtgärden, har parten rätt att inom fem dygn från att ett meddelande i enlighet med 7 § lagen om medling i arbetstvister (FFS 420/62) har inkommit skriftligen anmäla till riksförlikningsmannens byrå att saken kommer att hänskjutas till behandling i landskapets tjänstetvistnämnd.
Om en part under en pågående arbetsstrid finner att denna hotar att bli samhällsfarlig på det sätt som avses i 1 mom., kan parten omedelbart hänskjuta saken till tjänstetvistnämnden för behandling.
12 § Nämndens sammansättning och mandattid
Tjänstetvistnämnden består av tio medlemmar. Av dessa utses fem av landskapsregeringen och en av envar tjänstemannaorganisation för fyra kalenderår i sänder. För varje medlem utses en första och en andra ersättare.
Om en medlem eller ersättare avgår eller avlider under sin mandatperiod, utses en ny medlem respektive ersättare i hens ställe för den återstående mandattiden.
Riksförlikningsmannens byrå ska skriftligen underrättas om ett val av medlemmar och ersättare i tjänstetvistnämnden.
13 § Sammankallande
Tjänstetvistnämnden kommer samman på kallelse av riksförlikningsmannen eller av en av riksförlikningsmannen därtill förordnad person för att under dennes ordförandeskap inom sig välja en ordförande och en viceordförande.
14 § Nämndens utgifter
Nämndens utgifter bestrids av landskapets medel.
15 § Nämndens beslut
Som tjänstetvistnämndens beslut angående en stridsåtgärds samhällsfarlighet gäller flertalets åsikt. I övriga ärenden avgör vid lika röstetal ordförandens röst, utom vid val, då lotten avgör.
Nämnden är beslutför när den är fulltalig. 16 § Tidsfrist för avgörandet
Tjänstetvistnämnden ska fatta sitt avgörande om en stridsåtgärds samhällsfarlighet inom sju dygn, i de fall som avses i 1 § 1 mom. räknat från det att ett meddelande om att en arbetsstrid har inletts eller utvidgats inkommit till motparten och i det i 11 § 2 mom. angivna fallet räknat från det att saken har hänskjutits till nämnden för behandling. Tjänstetvistnämnden ska underrätta parterna i tvisten och riksförlikningsmannens byrå om sitt beslut.
17 § Avstå eller begränsa stridsåtgärd
Om tjänstetvistnämnden har funnit att en tillämnad eller redan inledd stridsåtgärd eller en utvidgning av densamma är samhällsfarlig så som i 11 § är sagt, ska nämnden i sitt beslut uppmana parterna att avstå från stridsåtgärden eller att begränsa den så, att den inte längre är samhällsfarlig. I intet fall får en stridsåtgärd som har hänskjutits till nämndens prövning, vidtas tidigare än två veckor räknat från den ursprungligen angivna tidpunkten för dess början eller utvidgning.
Särskilda bestämmelser
18 § Ikraftträdande och uppsägning
Detta avtal träder i kraft när alla parter har undertecknat avtalet och tillämpas på ärenden som aktualiseras från den 18 mars 2015. Det ersätter det huvudavtal jämte underteckningsprotokoll som slöts mellan Ålands landskapsregering, Akava-Åland r.f., FOA-Å r.f., TCÅ r.f., Tehys fackavdelning på Åland r.f. och ÅTFC r.f. den 18 september 2003.
Uppsägningstiden för huvudavtal är sex månader. Säger en part upp detta huvudavtal, upphör avtalet att gälla även för övriga parters del, dock så, att 3-8 § även efter uppsägningstidens utgång ska tillämpas mellan parter som är bundna av ett tjänstekollektivavtal.
Till avtalet ansluter sig ett underteckningsprotokoll.
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Ålands Tekniska Funktionärsorganisa- tioners Centralförbund, ÅTFC r.f.
Protokoll (avtal) fört den 23 juni 2015 mellan huvudavtalsparterna när enighet om avtal uppnåddes.
Huvudavtalsparterna har enats om följande:
1 § Grunden för förhandlingarna om tjänstekollektivavtal
Parterna är ense om att fortsättningsvis förhandla om att ingå, ändra eller förnya tjänstekollektivavtal utifrån närmast motsvarande tjänstekollektivavtal i riket, trots att en uttrycklig överenskommelse om detta inte ingår i det nya huvudavtalet. Det sagda innebär inte en begränsning av parternas, på landskapslagen om tjänstekollektivavtal baserade, förhandlings- och avtalsfrihet. Ifråga- varande riksavtal utgör en grund att basera det egna avtalet på.
Överenskommelsen hindrar dock inte parterna att vid behov ingå avtal utan denna grund.
Med närmast motsvarande tjänstekollektivavtal i riket avses statens tjänstekollektivavtal, när motsvarande verksamhet i riket sker i statlig regi och rikets kommunala tjänstekollektivavtal, när verksamheten huvudsakligen är kommunal.
2 § Den tid som används till förhandlingar m.m.
I huvudavtalet avsedda förhandlingar förs på arbetstid, varmed avses tiden mellan klockan 08.00 och 16.15., måndag till fredag. Parterna kan dock komma överens om att förhandla även på annan tid.
Parterna noterar stadgandet i 17 § landskapslagen om tjänstekollektivavtal enligt vilket en tjänsteman inte utan tvingande skäl får hindras att i egenskap av företrädare för en tjänstemannaförening delta i förhandlingar som avses i lagen.
Landskapsregeringen betalar lön till högst två samtidigt närvarande, landskapsanställda företrädare för var och en tjänstemannaorganisation för den tid som åtgår till förhandlingar enligt huvudsavtalet. En huvudförtroendeman och förtroendeman som deltar i förhandlingarna inräknas i denna kvot.
Till en tjänsteman som deltar i förhandlingar med landskapsregeringen under sin fritid, betalas ett arvode per dygn som till sitt belopp motsvarar det arvode som betalas till en medlem i en kommitté enligt landskapsregeringens beslut om kommittéarvoden.
I övrigt likställs ett deltagande i avtalsförhandlingar med det arbete som vederbörande utför i sin anställning hos landskapet.
Den permanenta arbetsmarknadsgruppens möten sker på arbetstid (från 1.2.2017).
Om en företrädare för personalen utom sin arbetstid deltar i arbetsmarknadsgruppens möte har denna rätt till en ersättning som motsvarar hens lön för ordinarie arbetstid. Ersättningen kan ges i form av ledighet med lön.
3 § Avtal för vissa personer i privaträttsligt anställningsförhållande
Parterna är ense om att i enlighet med huvudavtalet förhandla om anställningsvillkoren även för sådana personer i privaträttsligt anställningsförhållande (arbetsavtal) till landskapet vilka avlönas enligt löneklass A eller annan från landskapets tjänstekollektivavtal hämtad lönegrund och på vilka något kollektivavtal inte ska tillämpas.
4 § Protokollets bindande verkan
Detta protokoll gäller som ett tjänstekollektivavtal respektive kollektivavtal till den del det innehåller överenskommelser som faller inom parternas på landskapslagen om tjänstekollektivavtal respektive lagen om kollektivavtal baserade regleringskompetens.
Justerat,
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å rf.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Ålands Tekniska Funktionärsorganisa- tioners Centralförbund, ÅTFC r.f.
FÖRTROENDEMANNAAVTAL FÖR LANDSKAPETS TJÄNSTEMÄN
1 § Allmänt
Upprätthållandet och utvecklandet av tjänstekollektivavtalssystemet baserar sig på förhandlingsrelationer mellan landskapsstyrelsen och tjänstemannaorganisationerna. Förtroendemannasystemet är avsett att främja iakttagandet av de tjänstekollektivavtal som ingåtts mellan parterna, att ändamålsenligt, rättvist och snabbt klara upp tvistefrågor mellan landskapsstyrelsen och tjänstemän, samt att upprätthålla arbetsfred.
2 § Tillämpningsområde
Förtroendemannaverksamheten i landskapets verk och inrättningar skall anordnas i enlighet med detta avtal och till avtalet ansluten bilaga.
3 § Förtroendeman
Med huvudförtroendeman och förtroendeman avses en bland personalen vid vederbörande förvaltningsenhet utsedd representant, som valts bland kandidater uppställda av vederbörande tjänstemannaorganisationer och på vilken det ankommer att sköta i detta avtal avsedda uppgifter.
En huvudförtroendeman och förtroendeman skall vara en person som är anställd hos landskapet och han bör äga förtrogenhet med förhållandena på arbetsplatsen.
För var och en förtroendeman utses en personlig ersättare.
4 § Val av förtroendeman
Angående huvudförtroendemännens och förtroendemännens antal, placering och övriga med valet sammanhängande detaljer gäller vad i bilaga till detta avtal överenskommits.
Anmärkning:
Se bilaga 1.
Angående de huvudförtroendemän och förtroendemän som blivit valda skall skriftligt meddelande tillställas landskapsregeringen.
Anmärkning:
De personer som för närvarande enligt tjänstemannaorganisationernas meddelanden verkar som förtroendemän framgår av bilaga 2.
Protokollsansteckning:
En tjänsteman som har blivit vald till huvudförtroendeman eller förtroendeman kommer i åtnjutande av de förmåner som nämns i detta avtal först när landskapsrege- ringen har erhållit ovan nämnt meddelande om vem eller vilka som har valts till
dessa uppdrag, dock tidigast från ingången av den kalendermånad som följer närmast efter den månad under vilken meddelandet inkommit till landskapsregeringen.
Huvudförtroendemannen respektive förtroendemannens mandat varar tills landskapsregeringen erhåller ett meddelande om att uppdraget har upphört.
När huvudförtroendeman och förtroendeman utses genom val på arbetsplatsen, räknas den tid som på arbetsplatsen använts till förberedelser, valförrättning och rösträkning såsom arbetstid för dem som deltagit i dessa uppgifter.
4a § Ändring av förtroendemännens antal, placering o.dyl. i särskilda fall
Utan hinder av detta tjänstekollektivavtals i övrigt bindande verkan skall förhandlingar på begäran av en part föras, om det under den löpande avtalsperioden sker sådana organisationsmässiga eller administrativa förändringar som ger återverkningar på antalet förtroendemän, deras placering, tidsanvändning eller arvode.
5 § Förtroendemännens åligganden
Huvudförtroendeman eller förtroendeman åligger att fungera som företrädare för tjänstemännen i ärenden angående tolkning eller tillämpning av tjänstekollektivavtal samt övriga föreskrifter, som skall iakttas i tjänsteförhållandet och vid behov även i andra ärenden i anslutning till relationerna mellan landskapsregeringen och tjänsteman.
Huvudförtroendeman och förtroendeman har rätt att delta i förhandlingar om ingående, ändrande och förnyande av avtal. En huvudförtroendeman eller förtroendeman kan även utses till personalrepresentant i en samarbetskommitté.
Det åligger även huvudförtroendeman och förtroendeman att förmedla uppgifter och meddelanden som sammanhänger med förtroendemannaverksamheten mellan landskapsregeringen samt berörda tjänstemannaorganisationer och tjänstemän.
Huvudförtroendeman och förtroendeman har rätt att erhålla uppgifter om personalens antal och förtjänstnivå, såvida utredningar rörande dessa har gjorts för verkets eller inrättningens bruk.
Uppstår meningsskiljaktighet eller oklarhet om tjänstemans lön eller andra med tjänsteförhållandets sammanhängande tjänstevillkor, skall ömsesidigt utbyte av alla sådana uppgifter som inverkar på utredandet av frågan ske mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen eller förtroendemannen.
6 § Förhandlingsordning
Ifråga om meningsskiljaktighet om tolkning eller tillämpning av tjänstekollektivavtal och i ärenden angående avlöning, arbetstid, semester eller andra villkor i tjänsteförhållandet, skall å ena sidan ledningen för vederbörande verk eller inrättning eller dess lönekontor såsom representant för arbetsgivaren och å andra sidan tjänstemannen eller den förtroendeman eller huvudförtroendeman som företräder hen, genom direkta överläggningar försöka avveckla meningsskiljaktigheterna.
Nås inte lösning genom sådan överläggning kan landskapsregeringen eller vederbörande tjänstemannaorganisation senast inom tre månader från det överläggningen avslutats bringa ärendet till behandling vid förhandlingar, som föres mellan landskapsregeringen och berörd tjänstemanna-organisation (centralförhandlingar). Sådan förhandling skall inledas senast inom tre veckor efter mottaget yrkande därom.
7 § Förtroendemans ställning
Huvudförtroendeman och förtroendeman är skyldig att iakttaga de bestämmelser och överenskommelser som gäller tjänsteförhållandet, arbetstiden, av överordnade utfärdade bestämmelser samt övriga med tjänsteförhållandet sammanhängande skyldigheter trots att han fungerar som huvudförtroendeman eller förtroendeman.
Tjänsteman som fungerar som huvudförtroendeman eller förtroendeman får icke på grund av denna uppgift utan eget samtycke överföras till sådan tjänst eller uppgift, i vilken avlöningen är sämre än den i hens tidigare tjänst, eller vari skötseln av förtroendemannauppdraget, väsentligt försvåras, ej heller får han avskedas från sin tjänst.
Om man nödgas avskeda, säga upp, förflytta eller permittera tjänstemän, bör man sträva till att sist rikta åtgärder mot de tjänstemän som fungerar som huvudförtroendemän och förtroendemän.
Bestämmelserna i denna paragrafs 1-3 mom. skall i tillämpliga delar iakttas även beträffande en kandidat till förtroendeman, som en tjänstemannaförening har ställt upp och om vars uppställande föreningen skriftligen har underrättat arbetsgivaren. Skyddet av en kandidat inträder dock tidigast tre månader innan den tilltänkta förtroendemannens mandatperiod börjar. Det upphör för annans del än den som blivit vald till förtroendeman, när föreningen fastställer resultatet av valet, dock senast en vecka efter valet. Dessa bestämmelser skall i tillämpliga delar iakttas även beträffande en tjänsteman, som har verkat som förtroendeman, under sex månader efter att hens förtroendemannauppdrag har upphört.
Förtroendemannens möjligheter att utvecklas och avancera i sitt yrke får inte försvagas på grund av förtroendemannauppdraget. Om den persons som har utsetts till huvudförtroendeman eller förtroendeman, ordinarie arbete väsentligt försvårar skötseln av förtroendemannauppgifterna, bör man, med beaktande av förhållandena inom ifrågavarande verksamhetsområde och förtroendemannens yrkesskicklighet, såvitt möjligt sträva till att ordna annat arbete för hen. Ett sådant arrangemang får dock inte leda till en sänkning av förtroendemannens avlöning.
7a § En förtroendemans tidsanvändning och resor
En huvudförtroendeman och förtroendeman ges regelbundet återkommande befrielse från sina till tjänsten hörande arbetsuppgifter för att under tjänstetid handha sitt förtroendemannauppdrag.
Tiden för denna befrielse bestäms enligt förhållandet: en arbetsdag per vecka per 150 anställda som förtroendemannen företräder, dock minst en timme per vecka. Tjänstemannaorganisationerna lämnar årligen uppgifter om antalet medlemmar per förtroendeman till landskapsregeringen. På basis av dessa uppgifter fastställs tiden för förtroendemännens befrielse från arbetet. Uppgifterna lämnas senast 30.11. respektive år. Den tid som uträknats på ovan nämnt sätt kan till den del den överstiger minimitiden om en timme omfördelas mellan de förtroendemän som tillhör tjänstemannaorganisationen ifråga. Om en sådan omfördelning överenskommer parterna separat. Ärendet handläggs även i övrigt vid förhandlingar, om en eller flera av parterna så önskar.
Om något meddelande inte inkommer inom den fastställda tiden, förblir tidigare fastställd befrielsetid oförändrad.
Se även 8 § nedan.
En huvudförtroendeman och förtroendeman skall dessutom ges tillfällig, kortvarig befrielse från sina arbetsuppgifter under annan än enligt 1 mom. fastställd tid, när en förtroendemannauppgift av brådskande art så kräver. Befrielsen skall då ges så snart tjänsteåliggandena det medger.
När en huvudförtroendeman eller förtroendeman gör resor i anslutning till förhandlingar och andra uppdrag som hänger samman med förtroendemannaverksamheten, har hen rätt till ersättning för resekostnaderna enligt tjänstekollektivavtalet om resekostnadsersättningar.
Tid, som används till förhandlingar med Ålands landskapsregering, till deltagande i av arbetsgivaren tillsatta kommittéer och partsammansatta arbetsgrupper gällande anställningsvillkor eller till förtroendemannautbildning, regleras separat och inräknas inte i tiden som används enligt 1 mom. åt fullgörandet av förtroendemannauppdraget.
8 § En förtroendemans avlöning och arvode
Den tid som en huvudförtroendeman och förtroendeman i enlighet med 7a § ovan inom ramarna för sin ordinarie arbetstid använder för förtroendemannauppgifter är arbetstid för vilken betalas lön.
Utför huvudförtroendeman eller förtroendeman sådana till förtroendemannasysslan hörande uppgifter om vilka hen har kommit överens med sin förman, på sin fritid, räknas även denna tid såsom hens arbetstid.
Till en huvudförtroendeman och förtroendeman betalas ett månatligt arvode för förtroendemannauppdraget enligt följande:
Antalet företrädda | Arvode € per månad |
medlemmar | 1.8.2020 |
1 - 50 | 71,69 |
51 - 130 | 82,89 |
131 - 210 | 96,33 |
211 - | 108,66 |
Antalet medlemmar som förtroendemannen företräder konstateras en gång om året. Arvodet räknas till den fasta avlöningen.
Anmärkning:
Se protokollsanteckningen till 4 § 2 mom. ovan. Se även 7a § ovan.
Om en förtroendemans ersättare på basen av en anmälan till arbetsgivaren handhar förtroendemannauppdraget i minst två veckors tid, under vilken förtroendemannen är förhindrad att själv sköta uppdraget betalas arvodet för ifrågavarande månad till ersättaren i stället för till förtroendemannen.
9 § Utbildning av förtroendeman
Vid utbildningen av en huvudförtroendeman och förtroendeman iakttas vad om sådan utbildning har överenskommits i tjänstekollektivavtalet om utbildning.
En huvudförtroendeman och förtroendeman skall även i övrigt i mån av möjlighet beredas tillfälle att delta i sådan utbildning som är ägnad att öka hens kompetens för förtroendemannauppdraget.
En huvudförtroendeman och förtroendeman har rätt att en gång per kvartal under arbetstid delta i sådan avtalsinformation som hens huvudavtalsorganisation anordnar.
10 § Förtroendemans verksamhetsutrymme
En förtroendeman skall, om arbetsplatsens storlek och förtroendemannauppgifternas art och omfattning ger anledning därtill, tillhandahållas ett lämpligt utrymme, där hen kan hålla handlingar och kontorstillbehör, som hen behöver i sitt förtroendemannauppdrag. En förtroendeman har rätt att använda de kommunikationsmedel och den kontorsutrustning som är i sedvanligt bruk vid verket eller inrättningen. En förtroendeman skall dessutom anvisas en plats, där hen kan föra överläggningar.
11 § Särskilda anvisningar
I detta avtal avses med verk och inrättningar: Landskapsregeringens allmänna förvaltning jämte fristående byråer, Ålands polismyndighet, landskapets läroinrättningar och Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, samt övriga under landskapsregeringen lydande verksamhetsenheter med undantag för Posten på Åland (affärsverk). Med vederbörande tjänstemannaorganisationer avses de tjänstemannaorganisationer som har undertecknat avtalet.
12 §
Vad i detta avtal är sagt om huvudförtroendeman och förtroendeman gäller även huvudförtroendemans och förtroendemans ersättare.
13 § (Upphävd)
Antalet förtroendemän och fördelningen av dessa mellan vederbörande tjänstemannaorganisation framgår av bilagan till detta avtal.
14 § Arbetsfred
Parterna förbinder sig till arbetsfred i enlighet med stadgandena härom i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.
Bilaga 1
Förtroendemännens antal och placering (fr.o.m. 1.9.2010):
Akava-Åland FOA-Å TCÅ Tehy ÅTFC
Landskapsregeringens central- | |||||
förvaltning m.fl. mindre | 1 | 1 | 1 | - | 1 |
enheter(* Ålands polismyndighet | 2 | - | - | - | - |
Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS | 3 | 4 | 4 | 4 | - |
Museibyråns verksamhetsområde | 1 | - | 1 | - | - |
Landskapets läroinrättningar(** 3 1 1 - -
Summa 8 6 9 4 1
Totalt 28 förtroendemän.
Varje förtroendeman har en personlig ersättare.
Varje tjänstemannaorganisation ger en av sina förtroendemän status av huvudförtroendeman. På grund av bestämmelserna i detta avtals 6 § har parterna enats om att en person som tillhör ett verks eller en inrättnings ledning eller ledningen för dess lönekontor inte skall utses till förtroendeman. Uppstår det i ett enskilt fall en meningsskiljaktighet om tolkningen av denna bestämmelse, skall parterna genom förhandlingar som avses i huvudavtalets 5 § försöka lösa meningsskiljaktigheten.
*) Centralförvaltningen omfattar: Landskapsregeringens allmänna förvaltning, motorfordonsbyrån och
lagberedningen. Andra mindre enheter som hänförs till denna grupp är t.ex. revisionsbyrån, Ålands statistik- och utredningsbyrå, diskrimineringsombudsmannen, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, fiskodlingen i Guttorp och Ålandstrafiken.
**) Landskapets läroinrättningar är: Högskolan på Åland, Ålands gymnasium, Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut.
I förtroendemannaavtalet förutsatta huvudförtroendemän och förtroendemän samt deras ersättare
Centralförvaltningen
Akava-Åland.r.f.
Xxxxx Xxxxxxx (fr. 1.8.19) ers: Xxx Xxxxxxx (fr. 1.8.19)
FOA-Å r.f.
Xxxx Xxxxxxxxx (fr. 1.1.15) ers: Xxx Xxxxx (fr. 1.1.20)
TCÅ r.f.
Xxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxx (fr. 1.1.09) ers: Xxxxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxx (fr. 1.1.18)
ÅTFC.r.f.
Xxxx-Xxxxx Xxxxxx (fr. 1.1.18) ers: Xxxxx Xxxxxxx (fr.1.1.18)
Ålands polismyndighet
Akava-Åland.r.f.
1. Xxxxxx Xxxxxxxxx (fr. 1.5.17) ers: vakant (fr.1.2.18)
2. Xxxxxx Xxxxxxxx (fr. 1.2.18) ers: vakant (fr.1.2.18)
Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS
Akava-Åland.r.f. | |||
1. Xxxxxx Xxxxxx | (fr.1.9.11) | ers Maj Heilimo-Branders | (fr. 14.16) |
2. Xxx Xxxxxxxxx | (fr.1.8.19) | ers: Xxxx Xxxxxxxxx | (fr.1.8.19) |
3. Xxxxxxxx Xxxxxxxx (fr.1.1.94) ers: Xxxxxxxx Xxxx- Xxxxxxxx (fr. 15.10.18)
FOA-Å r.f.
1. Xxxxx Xxxxxx 2. Xxx Xxxxxxxxxx | (fr. 1.6.17) (fr.16.6.17) | ers Xxxxx Xxxxxxx | (fr. 1.1.18) |
TCÅ r.f. 1 Xxxxxx Xxxxxxx | (fr. 1.6.17) | ||
2. Xxxxx Xxxxxxxx | (fr. 21.10.15) | ers Xxxx Xxxxxxxx | (fr. 27.1.16) |
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
1. Xxxxx Xxxxxxxx | (fr. 1.12.12) | ers Xxxxx Xxxxxxx | (fr. 1.1.18) |
2. Xxxxx Xxxxxxxx | (fr. 1.5.19) | ers Xxx Xxxxxx | (fr. 1.12.20) |
3. Xxxxx Xxxxxx-Xxxxxxxx | (fr. 1.1.11) | ers Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx | (fr. 5.12.14) |
4. Xxxxxxx Xxxxxxxxx | (fr. 1.1.13) | ers Xxxx Xxxxxxxxx | (fr. 4.12.15) |
Museibyråns verksamhetsområde
Akava-Åland.x.x. Xxxxxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxxx | (fr. 1.9.11) | ers Xxxxx Xxxxxxxx | (fr. 1.9.11) |
TCÅ x.x. Xxxxxx Xxxxx | (fr. 1.1.03) | ers Xxxx-Xxxxx Xxxxxx | (fr. 1.1.15) |
Landskapets skolor | ||
Akava-Åland.r.f. 1. Xxx-Xxxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxxx(fr. 1.8.15) | ers Xxxx Xxxxxxxx | (fr.1.9.11) |
2. vakant (fr. 1.8.19) | ers vakant | (fr. 1.8.19) |
3. Xxxxx Xxxxxxxx (fr. 1.5.04) | ers Xxxxx Xxxxxxx | (fr. 1.8.15) |
FOA-Å x.x. Xxxx Xxxxxxxxx (fr. 1.1.11) | ers Xxx-Xxxxx Xxxxxxx | (fr. 1.1.18) |
TCÅ x.x. Xxxx Xxxxxx (fr. 1.1.12) | ers Xxxxxxx Xxxxxx | (fr. 15.12.16) |
Huvudförtroendemän | ||
Akava-Åland.x.x. | Xxxxx Xxxxxxxx | (fr. 1.12.06) |
FOA-Å x.x. | Xxxx Xxxxxxxxx | (fr. 1.1.18) |
XXX x.x. | Xxxxxx Xxxxx | (fr. 1.11.06) |
Tehys fackavdelning på Åland x.x. | Xxxxx Xxxxxxxx | (fr. 1.12.12) |
ÅTFC.x.x. | Xxxx-Xxxxx Xxxxxx | (fr. 1.1.18) |
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL
22.10.2020
om anställningsvillkoren för
landskapets tjänstemän för avtalsperioden 2020 - 2022.
Parterna har idag enats om följande:
1 § Tillämpningsområde
Detta tjänstekollektivavtal reglerar villkoren i anställningsförhållandet för landskapets tjänstemän, om inte annat är stadgat, beslutat eller särskilt avtalat om dessa villkor.
Bestämmelserna tillämpas även på de arbetstagare i anställning hos landskapet på vilka avlöning betalas enligt detta tjänstekollektivavtal och på vilka något annat kollektivavtal inte skall iakttas. En arbetstagare som har anställts tillsvidare, jämställs med en ordinarie tjänsteman.
2 § Avtalsperiod
Avtalsperioden för detta avtal löper från och med 1.4.2020 till och med 28.2.2022.
3 § Allmän löneförhöjning 1.8.2020
Grundlöner samt minimigrundlöner och löneskalor höjs med 1,10 %. Justeringen gäller inte tandläkare och läkare som har ett eget avtal.
Retroaktiv justering betalas inte till en tjänsteman vars tjänsteförhållande har inletts efter 1.4.2020 och avslutats före 1.9.2020.
Lönetillägg i fast eurobelopp höjs med 1,10 % för årstillägg, uppgiftstillägg, fordons- och farkostansvar, användande av egen bil i tjänsten, arbetarskyddschef, kostnadsersättning vid Ålands polismyndighet och nattvårdstillägg. Förtroendemannaarvode höjs med 3,07 % från samma tidpunkt.
4 § Allmän löneförhöjning 1.6.2021
Grundlöner samt minimigrundlöner och löneskalor höjs med 0,97 % dock med minst 20,37 euro. Justeringen gäller inte tandläkare och läkare som har ett eget avtal.
Lönetillägg i fast eurobelopp höjs med 0,97 % för årstillägg, uppgiftstillägg, fordons- och farkostansvar, användande av egen bil i tjänsten, arbetarskyddsfullmäktige, arbetarskyddschef, kostnadsersättning vid Ålands polismyndighet och nattvårdstillägg.
5 § Löneutvecklingsprogram
En pott om 1 % av grundlönerna i oktober 2020 betalas fr.o.m. 1.5.2021 och används till vidareutveckling av lönesystemet.
Läkare ingår inte i denna pott, däremot tandläkare.
6 § Arbetstidsförlängningen baserat på konkurrenskraftsavtalet
Den förlängda arbetstiden på basis av konkurrenskraftsavtalet upphör 29.11.2020. Ändringarna i arbetstiderna har överenskommits på det sätt som framgår av tjänstekollektivavtalet om arbetstider som finns som bilaga och som tillämpas fr.o.m. 30.11.2020 eller från början av följande schemaläggningsperiod därefter.
Deltidsanställda tjänstemäns arbetstid förkortas i samma förhållande som motsvarande heltidsarbetande tjänsteman eller arbetstagares arbetstid förkortas.
Vid ÅHS förkortas inte arbetstiden för en tjänsteman som beviljats partiell tjänstledighet eller har ett förordnande på deltid från och med 30.11.2020. Arbetstiden är oförändrad tills dess tiden för den partiella tjänstledigheten eller förordnandet löper ut. I stället betalas den fasta avlöningen till ett högre belopp. Den fasta avlöningen för en tjänsteman med partiell tjänstledighet betalas i samma proportion som arbetstiden i deltidsarbetet utgör av den fulla ordinarie arbetstid som gäller från och med 30.11.2020.
7 § Förnyade tjänstekollektivavtal
Nedan uppräknade tjänstekollektivavtal förnyas att gälla under den tid som ramavtalet är i kraft. Avtalen förnyas oförändrade eller med de ändringar och tillägg som särskilt anges:
Bilaga 1: Minimigrundlöner
Bilaga 2: Förtroendemannaavtalet för landskapets tjänstemän, Bilaga 3: Landskapets allmänna tjänstekollektivavtal,
Bilaga 4: Tjänstekollektivavtalet om tjänstledighet på grund av föräldraskap och vård av barn, Bilaga 5: Tjänstekollektivavtal om ålderstillägg,
Bilaga 7: Tjänstekollektivavtalet om arbetstider, Bilaga 8: Tjänstekollektivavtalet om semester,
Bilaga 9: Tjänstekollektivavtalet om resekostnadsersättningar, Bilaga 10: Tjänstekollektivavtalet om skyddskläder,
Bilaga 11: Upphävd 1.2.2018
Bilaga 12: Tjänstekollektivavtalet om utbildning,
Bilaga 14: Tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård jämte underbilagor och
Bilaga 15: Tjänstekollektivavtal om veterinärer vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.
8 § Övriga justeringar
Andra justeringar av tjänstemännens anställningsvillkor än de som följer av detta ramavtal och dess bilagor görs inte under den tid avtalet är i kraft. Landskapsregeringen kan dock av skäl som nämns i 5 § 2 mom. landskapslagen om tjänstekollektivavtal besluta om lönegrunder, lönetillägg och tilläggsarvoden som är bättre än avtalets villkor. Ett sådant beslut kan fattas utan iakttagande av det förfarande som föreskrivs i nämnda paragrafs 3 mom., om beslutet måste fattas i skyndsam ordning.
9 § Underteckningsprotokoll
Parterna har utöver detta tjänstekollektivavtal och dess bilagor ingått överenskommelser i ett separat underteckningsprotokoll.
10 § Resekostnadsersättningar
Bestämmelserna om resekostnadsersättningar ändras den 1 januari 2021 och den 1 januari 2022 enligt tidigare praxis.
11 § Arbetsfred
Den som är bunden av detta avtal får inte under avtalets giltighetstid vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist om avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta innebörd eller ett anspråk grundat på avtalet, för att ändra det gällande avtalet eller för att åstadkomma ett nytt avtal.
En förening som är bunden av detta avtal är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänstemän som omfattas av avtalet inte bryter mot den i föregående mom. nämnda förpliktelsen till arbetsfred eller överträder bestämmelser i avtalet. Denna skyldighet som en förening har innebär också att föreningen inte får stödja eller bistå vid en förbjuden stridsåtgärd eller på något annat sätt medverka till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka avveckla dem.
12 § Avtalets giltighet
Efter den period som anges i 2 § fortsätter avtalsperioden ett år i sänder, om inte avtalet sägs upp av någon av avtalsparterna minst sex veckor före avtalsperiodens eller förlängningsårets utgång.
Justerat
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å rf
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f.
LR | ÅHS | |
€ | € | |
1 876,56 | A2 | 2 015,43 |
1 923,53 | A1 | 2 066,48 |
2 018,49 | B4 | 2 168,60 |
2 114,48 | B3 | 2 271,15 |
2 256,70 | B2 | 2 426,00 |
2 401,23 | B1 | 2 580,86 |
2 593,25 | C4 | 2 787,32 |
2 640,73 | C3 | 2 838,94 |
2 689,25 | C2 | 2 890,56 |
2 881,27 | C1 | 3 097,03 |
2 977,27 | D4 | 3 200,26 |
3 073,28 | D3 | 3 303,50 |
3 361,30 | D2 | 3 613,20 |
4 321,39 | D1 | 4 645,54 |
4 417,39 | E2 | 4 748,77 |
5 377,47 | E1 | 5 781,12 |
Minimigrundlöner 1.8.2020
A2 |
A1 |
B4 |
B3 |
B2 |
B1 |
C4 |
C3 |
C2 |
C1 |
D4 |
D3 |
D2 |
D1 |
E2 |
E1 |
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL
19.10.2020
om anställningsvillkor för läkare och tandläkare
Parterna har idag enats om följande:
1 § Tillämpningsområde
Detta avtal avser landskapets läkare och tandläkare.
2 § Allmän löneförhöjning för tandläkare
• Grundlöner och löneskalor höjs med 1,65 % 1.8.2020
• Grundlöner och löneskalor höjs med 1,31 % 1.6.2021
En pott om 1 % av grundlönerna i oktober 2020 betalas fr.o.m. 1.5.2021 och används till vidareutveckling av lönesystemet i enlighet med tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkor för landskapstes tjänstemän för avtalsperioden 2020 - 2022.
3 § Allmän löneförhöjning för läkare
• Grundlöner höjs med 1,25 % 1.8.2020
• Grundlöner höjs med 1 % 1.6.2021
En pott om 1 % av grundlönerna i oktober 2020 betalas fr.o.m. 1.5.2021 och används till att fastställa en egen grundlön för läkare med tidsbestämd legitimation i väntan på legitimation, justera grundlönen för överläkare med minst 10 års erfarenhet som specialistläkare och legitimerad läkare med fem års anställningstid som legitimerad läkare (gäller även ST-läkare).
4 § Läkarnas och tandläkarnas arbetstid oförändrad
Läkarnas och tandläkarnas arbetstid förblir oförändrad.
5 § Arbetsfred
Så länge som detta avtal är gällande förbinder parterna sig, beträffande frågor som rör läkare och tandläkare, att själva iaktta arbetsfred och tjänstemannaorganisationerna därtill att övervaka att underlydande föreningar och tjänstemän för sin del iakttar arbetsfred, i enlighet med vad härom är stadgat i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.
8.12.2020 2.1.a - 2
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Ålands Tekniska Funktionärs- organisationers Centralförbund ÅTFC r.f.
uppgjort när enighet om ett tjänstekollektivavtal (ramavtal) om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän för tiden 1.4.2020 – 28.2.2022 uppnåddes vid förhandlingar den 22 oktober 2020.
STÄLLNINGSTAGANDE GÄLLANDE ANSTÄLLDAS ARBETSHÄLSA
Genom detta gemensamma ställningstagande uppmuntrar parterna både arbetsgivarna och anställda att identifiera positiva resurser och satsa på att stärka dem, bland annat med hjälp av
- ett mångsidigt och meningsfullt arbete
- en bred kompetens
- en välmående arbetsgemenskap
För att ge den anställde hjälp att orka i arbetet kan t.ex. följande åtgärder vidtas:
- främja arbetsarrangemang som stöder möjligheterna att förena arbete och familjeliv
- ge möjligheter att påverka sitt eget arbete
- skapa en rimlig arbetsbörda
Kompetensutveckling kan stödjas till exempel genom
- kollegialt stöd
- regelbunden fortbildning
- utbildning i frågor som gäller arbetshälsa
- handledning Justerat,
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å rf
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Ålands Tekniska Funktionärsorganisa- tioners Centralförbund, ÅTFC r.f.
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL
27.10.2020
om anställningsvillkor för landskapets undervisningspersonal
Parterna har idag enats om följande:
1 § Tillämpningsområde
Detta avtal avser landskapets undervisningspersonal d.v.s. bilaga 13 a Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut och bilaga 13 b Tjänstekollektivavtal för lärare med årsarbetstid.
2 § Allmän löneförhöjning för lärare vid Ålands gymnasium, Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut
Allmänna löneförhöjningar samt andra justeringar följer det ikraftvarande tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän.
3 § Tillgodoräknande av undervisningstimmar läsåren 2020 - 2021 och 2021 - 2022 vid Högskolan på Åland
Som en beräkningsgrund för lönen läsåren 2020- 2021 och 2021 - 2022 ska en högskolelärare ha rätt att för varje ämne kunna tillgodoräkna sig per 1,5 studiepoäng som läraren är ansvarig för antingen a) minst 24 undervisningstimmar med faktiska schemalagda timmar eller
b) 20 undervisningstimmar om timmarna inte är schemalagda.
Beräkningsgrunderna kan enligt Högskolans styrelses bedömning ändras om det finns goda skäl för det, till exempel på grund av att ämnets karaktär är sådant att ett lägre antal undervisningstimmar är tillräckligt.
4 § Arbetstidsförlängningen baserat på konkurrenskraftsavtalet
Den förlängda arbetstiden 24 h per år på basis av konkurrenskraftsavtalet upphör fr.o.m. 1.8.2020. Ändringarna i arbetstiderna har överenskommits på det sätt som framgår av bilagorna.
5 § Arbetsgrupp för att utarbeta årsarbetstidsavtal för Högskolan på Åland
Under hösten/vintern 2020-2021 ska en arbetsgrupp utarbeta ett förslag till årsarbetstidsavtal för Högskolan på Åland som ska vara klart senast 30.4.2021. Målsättningen är att övergå till det nya årsarbetstidsavtalet fr.o.m. 1.8.2021 som ersätter det nuvarande avtalet för Högskolan på Åland.
6 § Tillämpningsanvisningar för årsarbetstidsavtalet vid Ålands gymnasium från 2016 Avtalsparterna har enats om att ”Tillämpningsanvisningar för årsarbetstidsavtalet” upphör. Relevanta tillämpningsanvisningar har infogats i tjänstekollektivavtalet under den paragraf som hör ihop med anvisningen. Om det under avtalsperioden upptäcks att någon tillämpningsanvisning på grund av förbiseende saknas kan detta rättas till i samband med följande avtalsförhandlingar.
7 § Förnyande av tjänstekollektivavtal
Bilaga 13 a och 13 b till tjänstekollektivavtalet 27.10.2020 förnyas med ändringar enligt bilagan.
8 § Uppsägning av avtalen
Bilaga 13 a Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut och bilaga 13b tjänstekollektivavtalet för lärare med årsarbetstid är i kraft under tiden 1 augusti 2020 – 31 juli 2022.
Om tjänstekollektivavtalet för undervisningssektorn inte sägs upp av någon av avtalsparterna senast den 1 december 2021, fortsätter avtalet att gälla t.o.m. 31 juli 2022. Därefter fortsätter undervisningssektorns tjänstekollektivavtal att gälla läsårsvis om de inte sägs upp av någon av parterna senast den 1 december året innan det ska upphöra att gälla.
9 § Arbetsfred
Så länge som detta avtal är gällande förbinder parterna sig, beträffande frågor som rör landskapets undervisningspersonal, att själva iaktta arbetsfred och tjänstemannaorganisationerna därtill att övervaka att underlydande föreningar och tjänstemän för sin del iakttar arbetsfred, i enlighet med vad härom är stadgat i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å rf
Tehys fackavdelning på Åland r.f.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Ålands Tekniska Funktionärs- organisationers Centralförbund ÅTFC r.f.
LANDSKAPETS ALLMÄNNA TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL
1 § Tillämpningsområde
Dessa bestämmelser tillämpas på tjänstemän vid landskapets verk och inrättningar, om inte annat är stadgat, beslutet eller avtalat.
Protokollsanteckning:
Bestämmelserna tillämpas på tjänstemän i såväl heltids- som deltidsanställning. Med en tjänsteman i deltidsanställning avses en tjänsteman vars arbetstid är kortare än den ordinarie arbetstiden för motsvarande heltidsanställda tjänsteman. Om del- tidsanställda tjänstemän har avtalats i 7 § nedan.
I de fall det i landskapets tjänstekollektivavtal ställs ett krav på anställning i huvud- syssla avses ett anställningsförhållande i vilket arbetstiden är i genomsnitt minst 20 timmar under ordinarie arbetsveckor, om inte annat uttryckligen har avtalats (se 2 § 4 mom. i det så kallade övergångsavtalet som gäller vissa tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård).
Beträffande timlärare gäller vad om dem har överenskommits i tjänstekollektiv- avtalet om anställningsvillkoren för landskapets undervisningspersonal.
Bestämmelserna tillämpas även på de arbetstagare i anställning hos landskapet på vilka avlöning betalas enligt detta tjänstekollektivavtal och på vilka något annat kollektivavtal inte skall iakttas. En arbetstagare som har anställts tillsvidare, jämställs med en ordinarie tjänsteman.
Anmärkning:
Se 3 § i det protokoll (avtal) som uppgjordes när parterna undertecknade sitt huvud- avtal den 23 juni 2015 (s. 1.2-2).
2 § Löneklassificering
Landskapets tjänster är förenade med en lön angiven i ett eurobelopp per månad i enlighet med vad därom är beslutat eller avtalat.
3 § En tjänstemans avlöning
Till en tjänsteman betalas grundlön i eurolön eller avtalslön samt andra lönetillägg och tilläggsar- voden enligt grunder som anges i detta och i övriga tjänstekollektivavtal.
Avlöningen betalas enligt en lön angiven i ett eurobelopp. Till tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS och tjänstemän på vilka veterinärbilagan tillämpas, betalas lönen i eurobelopp en- ligt en avtalad löneskala.
Lönen betalas per kalendermånad utom i de fall som anges i 38 § nedan i detta avtal.
Till en tjänsteman med sådan (fri) avtalslön som avses i 25 § 1 mom. 2:a meningen tjänstemanna- lagen för landskapet Åland (61/87) betalas avlöningen så som därom överenskoms i det avtal som ingås om denna lön med hen.
4 § Dyrortstillägg – Upphävd 1.6.2018
4a § Allmänt lönetillägg
Till en tjänsteman betalas ett skilt, månatligt lönetillägg om 120,88 euro fr.o.m. 1.8.2014 och 121,24 euro fr.o.m. 1.8.2015. Tillägget ingår inte i den fasta avlöningen. Det betalas trots detta under tiden för en tjänstledighet med lön.
Protokollsanteckning:
I deltidstjänstgöring betalas en proportionell del av ovan nämnda, separata tillägg i eurobelopp.
Under tiden för en tjänstemans tjänstledighet med lön betalas tillägget i samma pro- portion som den fasta avlöningen för samma tid.
Tillägget beaktas vid en uträkning av en del av en hel månads lön enligt 38 § nedan, även när sådan lön skall fastställas per timme. I övrigt beaktas tillägget inte i en tjänstemans timlön.
5 § Skärgårdstillägg
Till en tjänsteman vars tjänsteställe är beläget i någon av nedan nämnda skärgårdskommuner, be- talas ett skärgårdstillägg till lönen. Om tjänstemannen inte har ett fast tjänsteställe där hen
huvudsakligen tjänstgör, bestäms tillägget att utgå enligt den skärgårdskommun, i vilken tjänste- mannen har sin stadigvarande bostad.
Skärgårdstillägget räknas ut på summan av tjänstemannens grundlön och ålderstillägg alternativt erfarenhetstillägg enligt följande kommunvisa procentsatser:
- Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga 13,67 %
- Föglö 8 %
Protokollsanteckning:
Om någon till följd av dessa ändringar går miste om lön, som har betalats i form av skärgårdstillägg, erhåller hen ett motsvarande personligt lönetillägg, som betalas så länge vederbörande utan avbrott fortsätter sin tjänstgöring i tjänsten i fråga.
6 § Övriga lönetillägg och tilläggsarvoden
Beträffande övriga lönetillägg och tilläggsarvoden gäller vad om dem är stadgat, bestämt eller särskilt avtalat.
7 § Deltidsanställda tjänstemäns avlöning
Till den tjänsteman på deltid betalas fast avlöning i samma proportion som deltiden står i förhål- lande till den fulla, ordinarie arbetstiden i ifrågavarande tjänst eller tillfälliga uppgift. Det procent- tal som skall ange avlöningens storlek fastställs med en decimals noggrannhet och avrundas enligt gängse regel för avrundning.
Anmärkning:
Se dock 3 § 2 mom. i ÅHS’ övergångsavtal.
8 § Begreppet fast avlöning
När den lön bestäms som skall betalas till en tjänsteman under tiden för ett avbrott i tjänstgöring- en, är tjänstemannens fasta avlöning beräkningsgrund, om inte annat särskilt har avtalats. Till den fasta avlöningen räknas,
- grund- eller avtalslön
- ålders- eller erfarenhetstillägg
- skärgårdstillägg
- alla sådana lönetillägg och tilläggsarvoden som betalas regelbundet varje månad
- övertimarvoden som betalas till en lärare eller timlärare i huvudsyssla, om tjänstemannen annars har rätt till dessa löneslag.
En tjänsteman har rätt till tjänstledighet i form av sjukledighet, om hen till följd av styrkt sjukdom, skada eller olycksfall är arbetsoförmögen och förhindrad att handha sina tjänsteåligganden och vid organdonation eller planerad organdonation.
Tillämpningsanvisning:
En sjukledighet beviljas på ansökan. Till ansökan skall bifogas ett sjukintyg. Som ansökan godkänns även sjukintyget ensamt.
Varar arbetsoförmågan länge tid än fem dygn, skall intyget vara utfärdat av en lä- kare. Ett tillstånd av arbetsoförmåga som varar högst fem dygn, kan intygas av en hälsovårdare eller av en sjukskötare som har anvisats av arbetsgivaren.
För en sjukfrånvaro som varar högst tre dygn i en följd behöver ledighet inte sökas och arbetsoförmågan behöver därför inte heller styrkas, utom då det finns skäl att anta att sjukdom eller skada inte är den verkliga orsaken till frånvaron. Uppges sjuk- dom el. dyl. som orsak till frånvaro i tjänsten skall den nämligen alltid vid behov kunna styrkas.
Sjukintyget skall tala om huvudvida tjänstemannen är arbetsoförmögen eller inte. Det är dock endast ett sakkunnigutlåtande som arbetsgivaren av motiverat skäl kan avvika ifrån. Om det framkommer att en tjänsteman trots läkarintyg inte har varit ar- betsoförmögen – tjänstemannen har t.ex. varit i liknande arbete under ifrågavarande tid – kan tjänstemannen förvägras rätt till sjukledighet.
Om ett läkarintyg av motiverat skäl inte kan godkännas, kan arbetsgivaren hänvisa tjänstemannen till en läkare, företrädesvis den egna företagshälsovårdsläkaren, för ny undersökning. Arbetsgivaren står för härav föranledda kostnader.
En tjänsteman har rätt att få sjukledighet på grund av en plötslig tandsjukdom för den tid som en vårdåtgärd under arbetstid kräver, om den plötsliga tandsjukdomen kräver vård under samma dag eller samma arbetsskift och tjänstemannen inte kan få vård utom arbetstid. Arbetsoförmågan och behovet av den brådskande vården skall påvisas genom ett av tandläkaren utfärdat intyg.
Ett sjukintyg ges på en för ändamålet fastställd blankett.
En tjänsteman skall omedelbart eller så fort som möjligt meddela sin arbetsgivare om att hen uteblir från arbetet på grund av sjukdom, även när hen inte behöver lämna ett sjukintyg.
(27.11.1998/Dnr Kp1-31-98-24)
9a § Partiell sjukledighet/deltidsarbete
En tjänsteman på heltid kan på grunder som motsvarar dem som anges i sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) på ansökan beviljas partiell sjukledighet kombinerad med ett förordnande om deltidsarbete. Syftet är att stödja tjänstemannen att på eget initiativ återgå i arbete efter en långva- rig sjukledighet. Arrangemanget skall grunda sig på en utredning om tjänstemannens hälsotill- stånd.
Avlöningen under tiden för deltidsarbete utgår enligt 7 § ovan i detta tjänstekollektivavtal. För den partiella sjukledigheten betalas en kompletteringsdel, som till sin storlek motsvarar skillnaden
Om en tjänsteman är partiellt sjukledig under den tid då hen har rätt till full lön för tiden för ar- betsoförmåga, betalas som lön för sjukdomstiden skillnaden mellan lönen för deltidsarbete och lönen för heltidsarbete. För denna tid betalas den partiella sjukdagpenningen till arbetsgivaren i enlighet med 7 kap. 4 § 3 mom. sjukförsäkringslagen.
Om tjänstemannen under tiden för sin partiella sjukledighet/deltidsarbete tillfälligt blir arbets- oförmögen på det sätt som berättigar till sedvanlig sjukledighet (9 §), betalas till hen per sjukdag 60 % av dagslönen för deltidsarbetet.
Antalet sjukledighetsdagar som enligt 10 § nedan utgör grund för betalning av sjuklön, påverkas inte av partiell sjukledighet/deltidsarbete. När den partiella sjukledigheten upphör, fortsätter be- räkningen av sjukledighetsdagar och sjuklön från den situation som gällde när den partiella sjukle- digheten/deltidsarbetet inleddes.
En pågående partiell sjukledighet/deltidsarbete kan, efter överenskommelse mellan tjänstemannen och arbetsgivaren, ändras. Partiell sjukledighet/deltidsarbete upphör dock om tjänstemannen till följd av arbetsoförmåga som berättigar till sjukledighet enligt 9 § ovan inte längre klarar av sitt deltidsarbete.
När en partiell sjukledighet/deltidsarbete har upphört, iakttas de villkor i tjänstemannens anställ- ningsförhållande på heltid som gällde innan detta arrangemang vidtogs.
Tillämpningsanvisning:
Exempel: Tjänstemannens fasta avlöning för heltidsarbete är 2.760 € och 86 % av detta belopp är 2.373 €. Arbetstiden i deltidsarbete är 40 % och deltidslön betalas med 1.104 €. Tjänstemannen får för egen del, via FPA, 703 € i partiell sjukdagpen- ning, En kompletteringsdel betalas enligt följande: 2.373-(1.104+703)= 566 €.
Tjänstemannen lyfter deltidslön 1.104 €, partiell sjukdagpenning 703 € och kom- pletteringsdel 566 € vilket sammanlagt blir 2.373 € eller 86 % av heltidslönen.
Kompletteringsdelen räknas ut individuellt i varje enskilt fall när man från folkpen- sionsanstalten har fått uppgift om den partiella sjukdagpenningens storlek.
Xxxxx tjänstemannen insjuknar tillfälligt i t.ex. influensa under tre dagar, betalar ar- betsgivaren som lön för sjukdomstiden 60 % av dagslönen för deltidsarbete, d.v.s. 3x21,37 = 64,11€. Kompletteringsdelen betalas inte under tiden för den tillfälliga ar- betsoförmågan. Tjänstemannen erhåller för egen del partiell sjukdagpenning även för denna tid.
10 § Sjuklön
När sjukledighet beviljas en ordinarie tjänsteman på grund av arbetsoförmåga till följd av styrkt sjukdom, betalas lön enligt följande:
- Full fast avlöning om antalet sjukledighetsdagar under kalenderåret uppgår till högst 60,
- 75 % av den fasta avlöningen till den del antalet sjukledighetsdagar under kalenderåret sammanlagt överstiger 60 och
- 60 % av den fasta avlöningen till del antalet sjukledighetsdagar i en följd överstiger 180, dock längst i 365 dagar räknat från och med den första sjukledighetsdagen.
Sjukledigheter anses sammanhänga på det sätt som åsyftas i 1 mom. (”i en följd”), om inte tjäns- temannen mellan dem har varit i arbete under de arbetsdagar som ingår i minst 30 kalenderdagar eller om arbetsoförmågan inte har sin grund i klart olika sjukdomar, skador eller olycksfall.
Tillämpningsanvisning:
Den fasta avlöningen betalas alltså till 100 % för högst 60 sjukledighetsdagar per kalenderår. Därefter betalas lönen till 75 % av sitt fulla belopp, förutom när sjukle- digheten varar i mera än 180 dagar i en följd (utan avbrott), då sjuklönen sjunker till 60 %.
Eftersom rätten till full lön gäller per kalenderår, kommer lönen under en sjukledig- het som fortsätter in på ett nytt kalenderår att igen betalas till fullt belopp under högst 60 dagar från det nya kalenderårets början, oberoende av till vilken procent den betalades före årsskiftet. Därefter betalas den antingen till 75 % eller 60 % be- roende på om det är frågan om separata sjukledigheter eller en sjukledighet som i en följd varar i mera än 180 dagar.
Obs. att begränsningen av rätten till lön högst 365 dagar i en följd tillämpas på tjänstledigheter av ifrågavarande slag som inleds 1.2.2000 eller därefter.
Semester mellan två sjukledigheter avbryter inte den ledighet i en följd som avses i denna paragraf. Semesterdagarna räknas dock inte in i antalet sjukledighetsdagar.
Exempel 1
1.8. 29.9. 31.12. 1.3.
60 d. | 93 d. | 60 d. |
100 % | 75 % | 100 % 60 % |
Exempel 2
1.5. 17.10. 17.11. 27.11.
170 d. semester 10 d. > 180 d.
60 d. 110 d. 30 d.
100 % 75 % 75 % 60 %
Exempel 3
2.11. 31.12. 1.3. 1.5.
60 d. | 60 d. | 60 d. | över 180 d. |
100 % | 100 % | 75 % | 60 % |
Xxxxx än en ordinarie tjänsteman har rätt till lön i 1 mom. när hens anställning hos landskapet har varat i minst en månad i en följd.
Tillämpningsanvisning:
Villkoret att anställningen har varat minst en månad i en följd skall vara uppfyllt när sjukledigheten börjar (31.8.1999/Dnr F30/99/1/21).
11 § Lön vid arbetsolycksfall och yrkessjukdom
När en sjukledighet beviljas på grund av en tjänstemans arbetsoförmåga till följd av ett arbets- olycksfall eller en yrkessjukdom, betalas vid varje olycks- eller yrkessjukdomsfall lön enligt föl- jande:
- full fast avlöning under högst 90 dagar,
- 75 % av den fasta avlöningen till den del antalet sjukledighetsdagar överstiger 90 och
- 60 % av den fasta avlöningen till den del antalet sjukledighetsdagar överstiger 180.
Om arbetsoförmågan som föranleds av ett och samma olycksfall eller en och samma yrkessjuk- dom, fortsätter eller återkommer efter det kalenderår under vilket arbetsoförmågan första gången inträdde, betalas avlöningen för sådana perioder av arbetsoförmågan dock med tillämpning av bestämmelserna i 10 § 1 mom.
I denna paragraf avsedd avlöning erläggs inte när tjänstemannen själv avsiktligt har åsamkat sig olycksfallet. I de fall, där ersättningen för olycksfallet i enlighet med lagen om olycksfallsförsäk- ring (FFS 608/48) inte erläggs till fullt belopp, betalas inte i denna paragraf avsedd avlöning till den del densamma överskrider i 10 § avsedd avlöning.
12 § Lön vid arbetsoförmåga förorsakad av våld i tjänsteutövningen
När i 9 § avsedd tjänstledighet har beviljats på grund av arbetsoförmåga till följd av våld, som drabbat tjänstemannen under hens tjänsteutövning eller av de särskilda förhållandena, i vilka hen under krigstid råkat på grund av sina tjänsteåligganden, erläggs avlöning åt tjänstemannen enligt följande:
- oavkortad fast avlöning, dock för högst 360 tjänstledighetsdagar,
- 60 % av den fasta avlöningen till den del antalet tjänstledighetsdagar överskrider 360, om inte landskapsregeringen, såsom därom är särskilt stadgat, i något specialfall prövar skäligt förordna
att oavkortad fast avlöning erläggs även när antalet tjänstledighetsdagar överskrider 360.
13 § Rätten till lön oberoende av annan lönebetalning
Ovan i 10-12 § avsedda avlöningar betalas oberoende av varandra utan att rätten till i en paragraf avsedd avlöning minskar rätten till en i en annan paragraf avsedd avlöning.
14 § Smittsamma sjukdomar, frivillig anstaltsvård för personer med missbruksproblem eller rehabilitering enligt FFS 404/48
En tjänsteman som genom beslut med stöd av 57 § i lagen om smittsamma sjukdomar (FFS 1227/2016) har beordrats att vara borta från arbetet eller som beordrats i karantän genom ett beslut med stöd av 60 § i samma lag eller som beordrats till isolering genom beslut med stöd av 63 § samt i det fall att en tjänsteman med rusmedelsproblem frivilligt har uppsökt anstaltsvård efter att ha kommit överens om sådan vård med sin arbetsgivare, betalas lön enligt 10–13 §.
Vad ovan i 10–13 § har överenskommits tillämpas även på en tjänsteman, som har tilldelats frontmannatecken och som har beviljats tjänstledighet för sådan rehabilitering som enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst (FFS 404/48) ersätts såsom sjukvård. Från avlöningen för tjänst- ledighetstiden avdras beloppet av den dagpenning eller livränta som enligt lagen om skada ådra- gen i militärtjänst betalas för samma tid.
15 § Sjuklönetillägg
Om det till en tjänsteman under föregående semesterkvalifikationsår har betalats nedan förteck- nade lönetillägg och tilläggsarvoden, skall till tjänstemannen även betalas ett sjuklönetillägg under tiden för sådan sjukledighet, moderskapsledighet respektive faderskapsledighet för vilken det beta- las lön. Tillägget är 1/365 av det sammanlagda beloppet av dessa tillägg och arvoden för varje sådan sjuk-, moderskaps- respektive faderskapsledighetsdag. Totalbelopp om högst 1,68 euro ut- betalas dock inte.
Förteckning:
- kvällstillägg
- nattillägg
- lördagstillägg
- söndagstillägg
- helgaftonstillägg
- utryckningspenning
- omställningspenning
- ersättning för bostadsberedskap
- ersättning för fri beredskap eller fri jour
- nattvårdstillägg.
15a § Avlöning under tiden för rehabilitering (1.2.2000)
Till en tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för rehabilitering, betalas avlöning i enlighet med bestämmelserna i 10 och 15 § ovan.
Tillämpningsanvisning:
En tjänstledighet enligt denna paragraf inkluderar även sådan ledighet som har bevil- jats tjänstemannen för en undersökning och utredning av behovet av och förutsätt- ningarna för rehabilitering.
Lönen för rehabiliteringstiden räknas skilt från den avlöning som betalas under tiden för en sjukledighet och tiden för en rehabiliteringsledighet beaktas inte heller när en sjuklön fastställs.
16 § Dag- m.fl. penningar som övergår till arbetsgivaren
En tjänstemans rätt till dagpenning eller moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen övergår för tiden för avlönad sjuk- respektive moderskapsledighet till arbetsgivaren till den del dagpen- ningen eller moderskapspenningen inte överskrider den avlöning som tjänstemannen får för samma tid. Detsamma gäller tjänstemannens rätt till rehabiliteringspenning som betalas under ti- den för avlönad rehabiliteringsledighet.
En tjänsteman till vilken arbetsgivaren i enlighet med detta avtal betalar lön under tiden för sjuk-, rehabiliterings- eller moderskapsledighet, är skyldig att iaktta de föreskrifter och anvisningar som meddelas för ansökan om dagpenning och moderskapspenning som betalas till arbetsgivaren enligt 28 § sjukförsäkringslagen.
Om en tjänsteman försummar att iaktta de föreskrifter och anvisningar som avses i föregående moment, kan till hen för tiden för ifrågavarande sjuk-, rehabiliterings- respektive moderskapsle- dighet betalas en lön från vilken man har avdragit beloppet av sjukdagpenningen, rehabiliterings- penningen eller moderskapspenningen.
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas även i de fall som avses i 14 §.
16a § Särskilda bestämmelser för lärare
I fråga om en tjänsteman som inte har rätt till semester enligt tjänstekollektivavtalet om semester, räknas den tid fr.o.m. 16.6. som motsvarar tjänstemannens egentliga semester, sådan denna skulle fastställas, om hen hade rätt därtill, d.v.s. hens kalkylerade semester, inte in i de perioder om 60 respektive 180 dagar som nämns i 10 §. Detsamma gäller i fråga om de perioder om 90 och 180 dagar som nämns i 11 §.
Tillämpningsanvisning:
Gäller även för lärare i årsarbetstidsavtalet.
Rätten till dagpenning eller moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen eller till dagpenning enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller till olycksfallspension för en tjänsteman som inte är berättigad till semester, övergår inte till landskapet för tiden för en kalkylerad semester.
Om en tjänsteman erhåller dagpenning eller moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen under en sådan tid då handhavandet av tjänsteåliggandena är avbrutet för en bestämd tid, trots att hen inte har beviljats tjänstledighet för denna tid, har hen rätt endast till en avlöning från vilken dag- penningen eller moderskapspenningen i fråga har avdragits. Avdrag görs dock inte under tiden för en kalkylerad semester. Avdrag görs inte heller, om en tjänsteman åtnjuter moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen under den tid som följer efter de 72 vardagar av en moderskapsledig- het som berättigar till lön.
En i det föregående momentet avsedd period under vilken arbetet är avbrutet och en kalkylerad semester avbryter inte det i 10 § nämnda antalet sammanhängande tjänstledighetsdagar.
17 § Lön och invalidpension eller invalidpension i form av rehabiliteringsstöd för viss tid Till en tjänsteman betalas inte lön för tiden efter den kalendermånad, under vilken hen har bevil- jats invalidpension eller invalidpension i form av rehabiliteringsstöd för viss tid.
18 § Avlöningen under tiden för vissa offentliga uppdrag
Till en tjänsteman som kallas till ledamot av Ålands landskapsregering eller medlem av statsrådet eller som beviljats tjänstledighet för sådant offentligt uppdrag som hen inte kan vägra att mottaga, betalas hens fasta avlöning i tjänsten reducerad med beloppet av fast avlöning eller arvode som
hen under ifrågavarande tid erhåller som landskapsregeringsledamot, statsrådsmedlem eller på grund av det offentliga uppdraget.
Protokollsanteckning:
Uppdraget som medlem av Ålands lagting och som riksdagsman kan man vägra att mottaga. Under tjänstledighet för sådant uppdrag betalas därför inte någon lön.
Till en tjänsteman som tillfälligt är förhindrad att handha sina tjänsteuppgifter till följd av ett kommunalt förtroendeuppdrag eller ett nämndemannauppdrag i en tingsrätt betalas ingen lön.
19 § Avlöningen under landsförsvarskurs och krisberedskap
Till en tjänsteman som inkallats till reservens repetitionsövningar, landsförsvarskurser eller till befolkningsskyddsutbildning i enlighet med 67 § räddningslagen (FFS 379/2011) betalas fast av- löning med avdrag för reservistlönen eller motsvarande ersättning. På avlöningen till en lärare som inte avlönas enligt årsarbetstidsavtalet görs inget avdrag på grund av att övertimmar inte har hål- lits. Till en timlärare i huvudsyssla som inte avlönas enligt årsarbetstidsavtalet, betalas lönen för denna tid enligt det verkliga timantalet.
Om det till en tjänsteman som inkallats till reservens repetitionsövningar, inte betalas reservistlön med stöd av 102 § värnpliktslagen (1438/2007), erhåller hen inte heller ovan avsedd avlöning.
Utan hinder av vad ovan sägs är en tjänsteman dock berättigad att erhålla den avlöning oavkortad som har betalats till tjänstemannen för hens semestertid.
Till en tjänsteman som under fredstid inkallas för att fullgöra sin värnplikt, erläggs inte någon av- löning.
20 § Avlöningen under tjänstledighet för utbildning
Angående tjänstledighet som har beviljats för utbildning, se tjänstekollektivavtalet om utbildning.
Till en ordinarie tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att som hovrättsauskultant sitta och åhöra eller förrätta ting, betalas hälften av den fasta avlöningen under högst 30 tjänstledighetsda- gar per kalenderår, under förutsättning, att tjänstemannen har varit minst sex månader i ifrågava- rande ämbetsverks eller inrättnings tjänst.
20a § Avlöning medan en tjänsteman utför forskning
En tjänsteman, som under arbetstid utför forskning vid en högskola, avlönas med en grundlön om 2 156,37 euro från 1.8.2020 samt 2 177,29 från 1.6.2021, för den tid som hen forskar, om hen
annars har en grundlön som överstiger 2 156,37 euro från 1.8.2020 och 2 177,29 från 1.6.2021. Om de ordinarie arbetsuppgifterna sköts på deltid och forskningen utförs på deltid, avlönas tjäns- temannen med den ordinarie grundlönen i samma proportion som de ordinarie arbetsuppgifterna står i förhållande till den fulla ordinarie arbetstiden. Det procenttal som ska ange avlöningens stor- lek fastställs med en decimals noggrannhet och avrundas enligt gängse regler för avrundning.
Denna paragraf gäller inte personal som omfattas av undervisningssektorns tjänstekollektivavtal.
En tjänsteman med en grundlön om 3 290 euro forskar vid en högskola under 40 % av sin arbetstid och utför sina ordinarie arbetsuppgifter under 60 % av arbetstiden. Tjänstemannen erhåller 60 % av lönen 3 290 euro och 40 % av lönen 2 156,37 euro.
(2 177,29 euro från 1.6.2021)
21a § Avlöningen för en annan, lägre avlönad tjänst i vissa fall
En ordinarie tjänsteman som i enlighet med stadgandet i 22 § 1 mom. tjänstemannalagen för land- skapet Åland (61/87), förordnas att tillfälligt handha en annan likartad tjänst vid samma verk eller inrättning eller en motsvarande tillfällig tjänsteuppgift, i vilken avlöningen är lägre, bibehåller den lön oförändrad som hänför sig till den egna tjänsten.
Till en ordinarie tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att handha ett uppdrag som notarie vid en tingsrätt, kan arbetsgivaren betala den del av den fasta avlöningen som överstiger lönen i notarieanställningen, antingen helt eller delvis, om domstolspraktiken är ägnad att befrämja hand- havandet av tjänstemannens åligganden vid det verk eller inrättning som har beviljat tjänstledig- heten.
21b § (ändr. 1.4.2008)
Arvode för handhavande av uppgifter vid sidan av egen tjänst (SET-arvode)
Om tjänsteman med full arbetstid förordnas att temporärt, för en längre tid än två veckor, vid sidan av sin egen tjänst handha även en annan tjänst eller tillfällig tjänsteuppgift, betalas ett arvode som motsvarar högst 50 procent av grundlönen i denna andra tjänsten eller tjänsteuppgiften. Arvodet räknas inte till tjänstemannens fasta avlöning.
Tillämpningsanvisningar:
En tjänsteman kan förordnas att vid sidan av sin egen tjänst handha även en annan tjänst eller tjänsteuppgift, om innehavaren av denna andra tjänst eller tjänsteuppgift själv är förhindrad att sköta sitt arbete eller det är fråga om en vakant tjänst. En till- fällig tjänsteuppgift är den juridiska termen för det som också kallas tillfällig tjänst. Det är alltså inte fråga om en enskild uppgift utan en samling av uppgifter som bildar en ”tjänst”.
Bestämmelsen tillämpas inte på lärare i situationer som beskrivs i 8 § i del I av undervisningssektorns tjänstekollektivavtalsbilaga.
(19.10.04; F30/04/1/13)
Ett förordnande ges alltid skriftligt och på förhand. Endast i brådskande fall kan för- ordnandet vara muntligt till att börja med, men ett skriftligt förordnande skall ges så fort som möjligt därefter.
Om en tjänsteman har handhaft en annan tjänst eller tillfällig tjänsteuppgift utan av- brott i mera än två veckor på basis av ett eller flera på varandra följande förordnan- den och ett arvode därför beviljas, skall arvodet betalas från början av det första för- ordnandet.
Om två eller flera tjänstemän förordnas att på detta sätt handha var sin del av en annan tjänst eller tillfällig tjänsteuppgift, fördelas SET-arvodet, som aldrig kan vara större än totalt 50 procent av grundlönen i denna andra tjänst eller tjänsteuppgift, mellan tjänstemännen i fråga.
Bestämmelserna i 1 momentet tillämpas även när en tjänsteman förordnas att för en längre tid än två veckor, vid sidan av den egna tjänsten, sköta en annan tjänstemans uppgifter, när denna tjäns- teman är på semester.
Tillämpningsanvisning:
Om semestervikariatet varar högst två veckor, betalas inget SET-arvode. Tjänste- mannen erhåller då lön enligt sin egen tjänst.
I regel skall ett handhavande av en annan tjänstemans uppgifter under dennes semes- ter ske ömsesidigt och utan ersättning, om inte annat överenskoms eller förordnas (hänvisas till 12 § LF om semester för landskapets tjänstemän, 122/98).
En tjänsteman är utan hinder av ett SET-arvode berättigad till ersättning för mertids- och övertids- arbete i enlighet med vad därom är avtalat.
21c § Prövningsbaserat separatarvode för tilläggsansvar (PST-arvode)
Om en tjänsteman förordnas att temporärt, utöver sina egna sedvanliga arbetsuppgifter, ansvara för en mer krävande uppgiftshelhet så, att hens ansvarsområde eller uppgifternas svårighetsgrad därigenom blir väsentligt större än de annars är i tjänsten, kan ett prövningsbaserat separatarvode för tilläggsansvar betalas till hen. Ett PST-arvode betalas inte, om detta ansvar påförs tjänsteman- nen för högst två veckor. Det betalas så länge tilläggsansvaret varar.
Arvodet, som är högst 10 % av den egna grundlönen ingår i tjänstemannens fasta avlöning.
Tillämpningsanvisning:
När de ovan nämnda förutsättningarna uppfylls, kan betalning av ett PST-arvode komma i fråga t.ex. när en tjänsteman tillfälligt påförs chefsuppgifter eller en tjäns- teman ges ansvaret att leda ett stort byggnads- eller annat projekt (s.k. projektledare).
Betalningen av arvodet upphör när det extra ansvar eller den högre svårighetsgrad som har utgjort grund för beviljandet upphör eller när landskapsregeringen av annan motiverad anledning beslutar att sluta betala arvodet.
PST-arvode betalas inte för uppgifter för vilka någon annan form av ersättning, t.ex. ett SET-arvode enligt 21b §, betalas. Arvodet betalas i allmänhet inte heller för hand- ledning av ny personal eller handledning av studerande och praktikanter.
Separatarvode kan inte betalas, om det gäller ett ordinärt arbetsledningsförordnande. För att det skall kunna betalas måste kraven i avtalsbestämmelsen uppfyllas.
22 § Avlöningen efter förflyttning till annan tjänst
Till en tjänsteman som i enlighet med 28 § 1 mom. tjänstemannalagen för landskapet Åland har förflyttats till en annan tjänst, i vilken avlöningen vid förflyttningstidpunkten är lägre än avlöning- en i den förra tjänsten, betalas skillnaden mellan nämnda avlöningar vid förflyttningstidpunkten såsom ett personligt förflyttningstillägg i eurobelopp.
Om en tjänsteman har förflyttats från en heltidstjänst till en deltidstjänst, betalas förflyttningstill- ägget i förhållande till arbetstiden i tjänsterna i enlighet med grunder, som landskapsregeringen
fastställer. Ett förflyttningstillägg betalas dock inte, om den med den nya tjänsten förenade fasta avlöningen, omräknad att motsvara heltidsarbete vid förflyttningstidpunkten, är större än den fasta avlöningen i den förra tjänsten.
Förflyttningstillägget är vid förflyttningstidpunkten högst 20 procent av den fasta avlöningen i den förra tjänsten.
Förflyttningstillägget reduceras med de förhöjningar av den nya tjänstens fasta avlöning som sker efter förflyttningstidpunkten, dock inte på grund av allmänna höjningar. Om en förhöjning, som inverkar på beloppet av ett förflyttningstillägg i en ny tjänst, är större än det förflyttningstillägg som för tillfället betalas, upphör betalningen av tillägget.
23 § Lönen under tiden för ådömt straff
Till en tjänsteman som vid domstol eller genom disciplinärt förfarande har dömts till skiljande från tjänsteutövning eller som i en straffanstalt avtjänar ett fängelsestraff eller förvandlingsstraff för böter, betalas ingen lön.
När en tjänsteman har beviljats tillstånd att sköta sin tjänst med stöd av fängelselagen (FFS 767/2005), kan till tjänstemannen betalas fast avlöning, antingen i sin helhet eller delvis.
24 § Lönen vid en avsättning från tjänsten
Till en tjänsteman som genom ett domstolsutslag eller ett disciplinärt förfarande har avsatts från sin tjänst, betalas ingen lön, även om beslutet ännu inte har vunnit laga kraft. Om avsättningen till följd av ett ändringssökande senare upphävs eller ändras till en varning, betalas den innehållna lönen till tjänstemannen. Om avsättningen ändras till en annan, lindrigare straffpåföljd, betalas endast hälften av den innehållna lönen.
25 § Lönen vid en avstängning
Om ett beslut att säga upp en tjänsteman inte har vunnit laga kraft när uppsägningstiden har löpt till ända och hen med stöd av 53 § 1 mom. i tjänstemannalagen för landskapet Åland har avstängts från sin tjänsteutövning, innehålls hela hens lön under tiden för avstängningen. Om uppsägningen till följd av ett ändringssökande upphävs, betalas den innehållna lönen dock till tjänstemannen.
Om en tjänsteman med stöd av 53 § 2 mom. 1) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland har avstängts från tjänsteutövningen medan ett åtal för brott, ett disciplinärt förfarande eller en utredning som dessa förutsätter, pågår, innehålls hälften av hens avlöning. Om den avstängda tjänstemannen sedermera inte ådöms eller åläggs straff för den handling för vilken hen har av- stängts från sin tjänsteutövning, utbetalas den innehållna delen av avlöningen till hen.
Om en tjänsteman med stöd av 53 § 2 mom. 2) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland har avstängts från tjänsteutövning på den grund att hen lider av sjukdom, lyte eller kroppsskada som i väsentlig mån hindrar skötseln av tjänsten, betalas till hen lön, vars storlek bestäms på samma sätt som hens avlöning under tiden för en sjukledighet.
Om en tjänsteman med stöd av 53 § 2 mom. 2) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland har avstängts från tjänsteutövning på grund av att hen har vägrat att lämna i 19 § sagda lag avsedda uppgifter om sitt hälsotillstånd, innehålls hela lönen.
Om en tjänsteman med stöd av 53 § 2 mom. 3) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland avstängs från sin tjänsteutövning, betalas till hen en lön, vars storlek bestäms på samma sätt som tjänstemannens semesterlön.
26 § Rätt till lön under tjänstledighet vid bemärkelsedagar m.m.
En tjänsteman beviljas tjänstledighet med lön
- för den dag, då hen fyller 50 respektive 60 år,
- för den dag, då hen vigs till äktenskap eller registrerar partnerskap i enlighet med lagen om registrerat partnerskap (FFS 2001/950),
- för den dag, då en nära anhörig begravs,
- för högst en dag på grund av att en familjemedlem har dött,
- för den dag då en annan familjemedlem än ett sådant barn som är högst 11 år eller handikappat, insjuknar,
- för en dag för att kunna ordna annan vård när ett icke läropliktigt barns dagvårdare har insjuk- nat.
För ovan nämnda dagar betalas fast avlöning enligt samma grunder som vid sjukledighet enligt 10 och 15 § ovan.
Med en nära anhörig avses tjänstemannens make, maka eller sambo, barn och barnbarn samt ma- kens, makans eller sambons barn, tjänstemannens föräldrar och makens, makans eller sambons föräldrar samt tjänstemannens syskon. Med en familjemedlem avses tjänstemannens make, maka eller sambo och barn samt makens, makans eller sambons barn, om barnen bor i samma hushåll som tjänstemannen. Med barn avses även adoptivbarn och fosterbarn. Med en make eller maka avses även en registrerad partner enligt lagen om registrerat partnerskap.
En förutsättning för betalningen av lön för tjänstledighetstid som beviljas på grund av i denna pa- ragraf avsett sjukdomsfall är att tjänstledigheten är nödvändig för anordnandet av vård eller för vården.
Beträffande avlöningen till en sådan tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att, officiellt uttagen, delta i olympiska spel, världsmästarskapstävlingar eller europeiska mästerskap, iakttas vad som är avtalat beträffande statstjänstemän i motsvarande fall.
27 § Fackföreningsmöten
Till en tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att delta i ett sammanträde som hålls av sty- relsen för ifrågavarande huvudavtalsorganisation eller i tjänstekollektivavtalen delaktiga organi- sation och vid vilket behandlas tjänstekollektivavtalsärenden, betalas fast avlöning.
Protokollsanteckning:
Huvudavtalsorganisationerna är Akava-Åland r.f., Fackorganisationen för offentliga arbetsområden på Åland, FOA-Å r.f., Tehys fackavdelning på Åland r.f., Tjänste- mannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f. och Ålands Tekniska Funktionärsorgani- sationers Centralförbund, ÅTFC r.f. Med organisation som är delaktig i tjänstekol-
lektivavtalen avses detsamma som 5§ 1 mom. 4) punkten LL om tjänstekollektivav- tal, d.v.s. underföreningar till ovan nämnda huvudavtalsorganisationer.
Fast avlöning betalas även till en tjänsteman som har beviljats tjänstledighet för att delta i eget fackförbunds högsta beslutande organs möte.
Protokollsanteckning:
Med eget fackförbund avses de förbund till vilka tjänstemannens fackförening hör.
28 § -
29 § Övriga ledigheter och avbrott
Under tiden för annan än ovan nämnd tjänstledighet eller avbrott i tjänsteutövningen betalas ingen lön.
Tillämpningsanvisning:
En tjänstledighet utan lön beviljas i regel i hela kalendermånader och hela kalender- veckor.
Om någon anhåller om tjänstledighet t.ex. från måndag till fredag, skall ledigheten beviljas för hela kalenderveckan och lönen innehållas för veckans alla sju dagar.
Om en ansökan om ledighet däremot avser en kortare tid än en kalendervecka, t.ex. från onsdag till fredag, beviljas ledigheten och innehålls lönen endast för dessa tre dagar, onsdag, torsdag och fredag. Om ledigheten gäller en hel vecka där t.ex. freda- gen är en helgdag eller annan betald fridag, följs den här principen likaså. Ledig- heten beviljas och lönen innehålls med andra ord bara för de dagar som annars hade gällt som tjänstemannens arbetsdagar.
Lön betalas inte för lördag och söndag, om dessa dagar infaller i mitten av tjänstle- digheten, t.ex. då denna varar från torsdag till tisdag.
I övrigt hänvisas till 31 § tjänstemannalagen för landskapet Åland.
Landskapsregeringen kan dock i sin egenskap av arbetsgivare bevilja tjänstledighet med lön även i andra än ovan nämnda fall, när detta ligger i landskapets intresse.
30 § Xxxxxx för ansökan om tjänstledighet
Till en tjänsteman som har uteblivit från tjänsteutövningen av någon av förenämnda orsaker men är förhindrad att söka om tjänstledighet, betalas lön enligt de grunder, på basis av vilka hen enligt detta avtal skulle vara berättigad till avlöning, om hen av samma orsak hade beviljats tjänstledig- het. Tjänstemannen bör omedelbart efter förhindret meddela sin arbetsgivare om orsaken till från- varon.
31 § Lön vid arbetsstrid
Angående en tjänstemans avlöning och andra ekonomiska förmåner under tiden för strejk eller lockout gäller vad i 18 § landskapslagen om tjänstekollektivavtal är stadgat.
32 § -
33 § -
34 § -
35 § -
En tjänstemans rätt till den ordinarie avlöningen av allmänna tillägg inträder från och med den dag då hen träder i tjänsteutövning.
Om inte annat är stadgat, bestämt eller avtalat annanstans, inträder en tjänstemans rätt till annan fast avlöning än den som nämns i 1 mom. samt även till annan avlöning från ingången av den må- nad som följer näst efter den under vilken förutsättningarna för betalningen av ifrågavarande avlö- ning har uppfyllts. Rätt till en sådan del av avlöning som är beroende av prövning, inträder dock från den dag från och med vilken den har beviljats.
När ett tjänsteförhållande fortgår, upphör rätten till annan fast avlöning än den i 1 mom. nämnda samt även till annan avlöning vid utgången av den månad under vilken förutsättningarna för betal- ning av ifrågavarande avlöning upphör, om inte i 3 eller 4 mom. eller annanstans är annorlunda stadgat, bestämt eller avtalat.
Om rätten till en del av en avlöning har beviljats för bestämd tid eller annars för en begränsad tid, upphör rätten till den, när denna tid löper till ända. Rätten till en sådan del av en avlöning som är beroende av prövning och som har beviljats att utgå tillsvidare, upphör när den indras.
När ett tjänsteförhållande upphör, upphör rätten till avlöning på tjänsteförhållandets sista dag, för vilket lön ännu betalas. Om ett tjänsteförhållande upphör till följd av tjänstemannens död, betalas den fasta avlöningen för ifrågavarande månad till tjänstemannens rättsinnehavare, om den inte redan därförinnan hade betalats till hen själv.
37 § Allmän lönebetalningsdag
Tjänstemannens fasta avlöning samt de i 8 § 3 mom. nämnda övertimarvodena som regelbundet varje månad betalas till samma belopp men som inte ingår i den fasta avlöningen, betalas varje månad den 15 dagen. Om månadens femtonde dag är en söckenlördag eller en helgdag, betalas avlöningen den dag som föregår dessa dagar.
Den första fasta avlöningen till en nyanställd tjänsteman betalas senast på den lönebetalningsdag som följer månaden efter att tjänsteförhållandet inleds.
Tjänstemannens övriga avlöning betalas så fort som möjligt efter att beräkningsperioden för för- månen ifråga har löpt till ända, dock senast före utgången av den kalendermånad som följer när- mast efter beräkningsperioden.
Timlön betalas senast före utgången av den kalendermånad som följer efter att arbetet utfördes.
Tillämpningsanvisning: Avser s.k. ”krysslistor”.
38 § Beräkning av en del av en månadslön
När en tjänstemans avlöning skall beräknas för del av en månad, räknas per kalenderdag en så stor del av kalendermånadens avlöning som månaden innehåller kalenderdagar.
Ifall en tjänstemans avlöning skall beräknas för del av månad i sådant fall då tjänsteförhållandet har varat högst 12 dagar, räknas avlöningen dock enligt timlönen så, att tjänstemannens lön
divderas med det tal, som enligt arbetstidsavtalet för tjänstemannen utgör divisor vid beräkningen av hens enkla timlön.
Anmärkning:
Se protokollsanteckningen till 4a § ovan (separattillägg i eurobelopp).
39 § Andra bestämmelser om avlöningen
Till en tjänsteman på prövotid som utför samtliga till tjänsten hörande uppgifter, och till en tjänst- förrättande tjänsteman, som uppfyller de för tjänsten gällande kompetensvillkoren och som utför samtliga till tjänsten hörande uppgifter, betalas samma avlöning som till en till tjänsten utnämnd tjänsteman.
Till en tjänstförrättande tjänsteman som inte har den kompetens som krävs för tjänsten men som utför samtliga till tjänsten hörande uppgifter, betalas samma avlöning som till en till tjänsten ut- nämnd tjänsteman, när tjänstgöringen utan avbrott har fortgått minst tre månader.
40 § Kostnadsersättningar
Angående ersättning för flyttningskostnader till en tjänsteman och ersättningar för kostnader på grund av tjänsteåtgärder gäller vad om dem är stadgat eller bestämt eller särskilt överenskommet.
41 § Naturaförmåner
Angående ersättning till landskapet för en tjänsteman tillkommande naturaförmåner gäller vad därom är stadgat eller bestämt eller särskilt överenskommet.
42 § En tjänstemans arbetstid
Angående en tjänstemans arbetstid gäller vad därom är stadgat eller bestämt eller särskilt överens- kommet.
43 § Dispens för ålderstillägg och erfarenhetstillägg
Landskapsregeringen kan utan hinder av stadgandena i 5 § 2 och 3 mom. landskapslagen om tjäns- tekollektivavtal och vad i annat tjänstekollektivavtal är överenskommet om den anställningstid som berättigar till ålderstillägg och erfarenhetstillägg berättiga en tjänsteman att för sådana res- pektive tillägg räkna sig tillgodo även annan anställningstid än den som enligt ifrågavarande tjäns- tekollektivavtal annars godkänns, om vägande skäl motiverar ett sådant undantag.
44 § Uppsägningstider
En ordinarie tjänstemans anställningsförhållande kan av arbetsgivaren sägas upp med iakttagande av en kortaste uppsägningstid om
1) två månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i högst fem år,
2) tre månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i mera än fem men högst nio år,
3) fyra månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i mera än 9 år men högst 12 år,
4) fem månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i mera än 12 år men högst 15 år, samt
5) sex månader, om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått utan avbrott i mera än 15 år.
När en ordinarie tjänsteman säger upp sig, bör hen iaktta en kortaste uppsägningstid om en månad. Om anställningsförhållandet till landskapet har fortgått i mera än tio år, bör hen likväl iaktta minst två månaders uppsägningstid.
En tillfällig tjänstemans tjänsteförhållande kan av arbetsgivaren sägas upp med iakttagande av minst en månads uppsägningstid och av tjänstemannen själv med minst 14 dagars uppsägningstid.
Tjänstemans på prövotid och tjänstförrättande tjänstemans tjänsteförhållande kan såväl av arbets- givaren som av tjänstemannen själv sägas upp med iakttagande av minst 14 dagars uppsägnings- tid.
45 § Permittering
Vid en permittering iakttas bestämmelserna i 9 kapitlet i tjänstemannalagen för landskapet Åland (2005/2). En permittering sker för en viss, särskilt angiven tid, högst 90 dagar.
Vid en permittering på grund av landskapets ekonomiska situation skall man, för att landskapets verksamhet skall påverkas i så liten utsträckning som möjligt, sträva efter att sist i ordningen per- mittera sådana tjänstemän som med avseende på sina tjänsteuppgifter är oumbärliga för verksam- heten. Därefter kan hänsyn tas till tjänstemannens eventuella försörjningsplikt, sådan nedsättning av tjänstemannens arbetsförmåga som begränsar hens möjligheter till utkomst och, sist i denna ordning, hur länge tjänstemannen har varit anställd hos landskapet.
En tjänsteman, som har anställts för en viss tid, kan permitteras först när tjänsteförhållandet har varat i minst sex månader utan avbrott.
En permittering, som görs för en längre tid än den som gäller som självrisktid för att erhålla ar- betslöshetsdagpenning, får inte delas upp i perioder så att tjänstemannen därigenom går miste om sin arbetslöshetsdagpenning.
Landskapsregeringen kan med tjänstemannens skriftliga samtycke ändra den tidpunkt då en per- mittering ska börja eller upphöra. Landskapsregeringen kan på samma sätt återkalla en permitte- ring.
En permitterad tjänsteman är oförhindrad att utföra sådant arbete hos samma arbetsgivare som inte omfattas av permitteringen.
Avvikande från vad som står i 44 § 1 mom. tjänstemannalagen har avtalsparterna med stöd av samma lags 46 § kommit överens om att så fort landskapsregeringen konstaterat att det finns be- hov av permittering skall samarbetsförhandlingar i enlighet med samarbetsavtalet inledas utan dröjsmål. Samarbetsförhandlingarna ersätter det förhandsmeddelande som nämns i lagens 44 § 1 mom. samt det hörande av tjänstemän eller deras företrädare som nämns i 2 mom.
46 § Sjukvård, olycksfallsersättning m.m.
Angående en tjänstemans rätt till kostnadsfri sjukvård, olycksfallsersättning och andra villkor i anställningsförhållandet gäller vad därom är stadgat eller bestämt eller särskilt överenskommet.
48 § Arbetsfredsförpliktelse
Arbetsfred föreligger enligt stadgandena därom i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL OM TJÄNSTLEDIGHET PÅ GRUND AV FÖRÄLDRASKAP OCH VÅRD AV BARN
(Gäller fr. 1.4.2008)
1 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
En tjänsteman har rätt till ledighet från arbetet under en sådan moderskaps-, faderskaps- eller för- äldrapenningsperiod som avses i sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004).
Om tjänstemannens rätt till lön under tiden för moderskaps- respektive faderskapsledighet har avtalats i 3 § nedan. Under en föräldraledighet betalas ingen lön (fr.o.m. 1.1.2010).
En tjänsteman har rätt att ta ut föräldraledighet i två perioder, som vardera ska omfatta minst 12 vardagar.
En tjänsteman som är gravid och en tjänsteman som är medförälder till ett foster ska utöver vad ovan är avtalat beredas möjlighet att på arbetstid och utan förlust av lön delta i medicinska under- sökningar som föregår barnsbörden, om undersökningarna måste ske på arbetstid. Arbetsgivaren ska underrättas om saken i god tid eller så snart som möjligt. Tjänstemannen ska på begäran ge arbetsgivaren en utredning om att undersökningarna har ett samband med graviditeten och att det är nödvändigt att undersökningen sker på tjänstemannens arbetstid. Undersökningarna bör ske så, att onödig förlust av arbetstid undviks.
Anmärkning:
Enligt 9 kap. 3 § sjukförsäkringslagen varar moderskapspenningsperioden i högst 105 vardagar. Rätten till moderskapspenning uppkommer tidigast 50 och senast 30 vardagar omedelbart före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Har gravidite- ten upphört tidigare än 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten, uppkommer rätten till moderskapspenning den första vardagen efter det att gravidite- ten upphörde och upphör när förmånen har betalats för 105 vardagar.
Föräldrapenning betalas för 158 vardagar omedelbart efter moderskapspenningspe- rioden, om inte något annat följer t.ex. av att barnet föds för tidigt. Dessutom för- längs föräldrapenningsperioden med 60 vardagar för varje barn utöver ett, om flera än ett barn föds på samma gång. Föräldrarna kan dela föräldrapenningsperioden mel- lan sig på så sätt att båda tar ut högst två avsnitt av föräldrapenningsperioden, vilka ska vara i minst 12 vardagar. (Se närmare 9 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen.)
Med anledning av vården av ett adoptivbarn betalas föräldrapenning eller partiell föräldrapenning för den tid vården av barnet fortgår tills 234 vardagar har förflutit från barnets födelse. Föräldrapenning betalas dock alltid för minst 200 vardagar. Om ett barn tas i vård senare än 54 vardagar efter födelsen, betalas föräldrapenning dock för 200 vardagar. Om flera adoptivbarn tagits samtidigt, förlängs föräldrapennings- perioden med 60 vardagar för varje barn utöver ett. Om barnet är under 7 år när det adopteras, har adoptivföräldrarna rätt till föräldrapenning. (Se närmare 9 kap. 11, 12, 16 och 17 § i sjukförsäkringslagen.)
Fadern kan ta ut sin egen period på 54 vardagar vid en helt och hållet annan tidpunkt än modern. Ett avsnitt av ledigheten kan tas ut direkt efter föräldrapenningsperioden eller flyttas fram så att ledigheten tas ut innan det barn för vilket rätten till fader- skapspenning har uppkommit har fyllt två år. Faderskapspenningen är också bunden till ett visst barn på så sätt att ett nytt barn som föds inte längre gör att rätten till fa- derskapspenning för det tidigare barnet upphör. (Se närmare 9 kap. 7 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen.)
För att faderskapspenning ska betalas efter föräldrapenningsperioden krävs inte att endera föräldern har vårdat barnet hemma under tiden mellan utgången av föräldra- penningsperioden och den framflyttade faderskapspenningsperioden.
En faderskapspenningsperiod utanför moderskaps- och föräldrapenningsperioden kan delas upp på högst två avsnitt. (Se närmare 9 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen.)
Rätten till faderskapspenning eller till en förmån som kan jämföras med faderskaps- penning för en adoptivförälder eller en adoptivförälder som är partner i ett registrerat partnerskap bestäms på samma sätt som en biologisk faders rätt till faderskapspen- ning.
Rätten till faderskapspenning gäller tills det har gått två år sedan adoptivbarnet togs i vård. (Se närmare 9 kap. 11 och 12 § i sjukförsäkringslagen.)
Exempel:
Fadern kan dela upp den del av faderskapsledigheten som utgör 18 dagar på det sätt hen önskar, t.ex. måndag–lördag. Om man anhåller om ledighet i två eller flera veckor ska ledigheten sökas som oavbruten, t.ex. från måndag till lördag veckan därpå. En ledighet som sträcker sig över ett veckoslut ska likaså sökas som oavbru- ten, t.ex. torsdag–tisdag. Om det är fråga om de första dagarna av faderskapsledig- heten och de således utgör ledighet med lön enligt § 23 mom. 2 i detta avtal, betalas lön i detta fall också för den söndag som infaller under ledigheten även om fader- skapspenning inte betalas för söndagen och den inte räknas in i de sex faderskapsle- dighetsdagarna med lön.
2 § Ansökan om moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet ska sökas senast två månader före den planerade ledighetens början. Om ledigheten varar högst 12 vardagar är ansökningstiden dock en månad. Vid ansökan om faderskaps- eller föräldraledighet för vård av adoptivbarn ska om möjligt ovan före- skrivna ansökningstider iakttas.
En tjänsteman får dock tidigarelägga en moderskapsledighet eller ändra tidpunkten för en fader- skapsledighet som tjänstemannen tänkt hålla i samband med nedkomsten, om det är nödvändigt på grund av barnets födelse eller barnets, moderns eller faderns hälsotillstånd. Dessa ändringar ska anmälas till arbetsgivaren så snart som möjligt.
Grundad anledning till ändring av tidpunkten är t.ex. att barnet eller den andra föräldern insjuknat i en allvarlig eller långvarig sjukdom eller dött, att barnets föräldrar flyttat isär eller skilt sig eller att någon annan väsentlig förändring inträffat i förutsättningarna för vården av barnet.
Om det med tanke på ordnandet av vården av barnet då medföräldern börjar arbeta inte är möjligt att iaktta en ansökningstid på två månader, har tjänstemannen rätt att bli föräldraledig med iaktta- gande av en ansökningstid på en månad, förutsatt att detta inte medför betydande olägenhet för produktions- eller serviceverksamheten på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska lägga fram en utred- ning om de omständigheter som ligger till grund för en vägran.
När förutsättningarna för att ändra tidpunkten för faderskapsledighet bedöms bör man beakta hur kort den ansökta ledigheten är. På motsvarande sätt bör vid ändring av tidpunkten för föräldrale- dighet också beaktas den ansökta föräldraledighetens längd.
En tjänsteman har rätt att skjuta upp faderskaps- eller föräldraledighet till en senare tidpunkt på grund av arbetsoförmåga som föranleds av insjuknande eller av någon liknande orsak och som har börjat före faderskaps- eller föräldraledighetens begynnelsetidpunkt. Då betalas lön för sjukdoms- tid för den tid som arbetsoförmågan varar. Om arbetsoförmågan börjar först under tiden för den tjänstledighet eller befrielse från arbete som beviljats för ledigheten, betalas ingen lön för sjuk- domstid till tjänstemannen för den tid den beviljade ledigheten varar. Utbetalningen av lön för sjukdomstid börjar i detta fall först efter att ledigheten har upphört, om arbetsoförmågan då ännu fortsätter.
Om tjänstemannen efter utgången av en moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet på grund av arbetsoförmåga som föranleds av styrkt sjukdom är förhindrad att sköta sina uppgifter, betalas till hen för tiden för den sjukledighet som beviljats av en ovan nämnd orsak, lön från och med da- gen efter utgången av ledigheten i fråga.
3 § Avlönad moderskapsledighet, faderskapsledighet och föräldraledighet för adoptiv- föräldrar
Till en tjänsteman som har beviljats moderskapsledighet betalas lön från det moderskapsledig- heten börjar för den tid som innehåller 72 vardagar. För moderskapsledighet som överskrider denna tid betalas ingen lön.
Till en tjänsteman som har beviljats faderskapsledighet betalas lön under faderskapsledigheten för en tid som innehåller sex vardagar (fr.o.m. 1.1.2010).
Till adoptivföräldrar betalas lön från ingången av föräldrapenningsperioden för högst 72 vardagar enligt principerna i 1 mom. ovan. Om adoptivföräldrarna delar föräldrapenningsperioden mellan sig, betalas lönen endast till en förälder i sänder och sammanlagt för högst 72 vardagar från föräld- rapenningsperiodens början (fr.o.m. 1.3.2012).
4 § Särskild moderskapsledighet
Om en gravid tjänsteman i arbetet eller på arbetsplatsen utsätts för förhållanden som är förknip- pade med kemiska ämnen, strålning eller smittsamma sjukdomar och som kan vara till fara för fostrets utveckling eller graviditeten, ska hon om möjligt förflyttas till andra uppgifter som är lämpliga med beaktande av hennes yrkesskicklighet och erfarenhet till dess moderskapsledigheten börjar, om inte den faktor som orsakar fara har kunnat elimineras i förhållandena i arbetet eller på arbetsplatsen.
En gravid tjänsteman får inte utan sitt samtycke åläggas att vara i nattarbete efter den 25:te gravi- ditetsveckan.
Om något annat arbete inte kan ordnas för tjänstemannen, har hon rätt till oavlönad särskild mo- derskapsledighet för den tid för vilken till henne betalas särskild moderskapspenning enligt sjuk- försäkringslagen.
Anmärkning:
Bestämmelser om rätten till särskild moderskapspenning och om sökande av den in- går i 9 kap. 4 och 5 § sjukförsäkringslagen.
5 § Arbete under moderskaps- och föräldrapenningsperioden
Med arbetsgivarens samtycke får en tjänsteman under moderskapspenningsperioden utföra arbete som inte äventyrar hennes eller fostrets eller det nyfödda barnets säkerhet. Sådant arbete får dock inte utföras under två veckor före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och inte under två veckor efter nedkomsten. Såväl arbetsgivaren som tjänstemannen har rätt att när som helst avbryta arbete som utförs under moderskapspenningsperioden.
Tjänstemannen kan komma överens med arbetsgivaren om deltidsarbete och villkoren för det under den föräldrapenningsperiod som föreskrivs i 9 kap. 10 § sjukförsäkringslagen.
För att deltidsarbetet ska kunna avbrytas eller villkoren för deltidsarbetet ändras, ska i första hand en överenskommelse träffas. En överenskommelse ska träffas om avbrytande av deltidsarbete och om ändring av villkoren. Om en överenskommelse inte nås, har tjänstemannen rätt att av grundad anledning avbryta deltidsarbetet samt antingen återgå till sin föräldraledighet eller börja följa sin tidigare arbetstid.
Till en tjänsteman som är partiellt föräldraledig betalas fast avlöning i samma proportion som del- tiden står i förhållande till full ordinarie arbetstid. Det procenttal som ska ange avlöningens storlek fastställs med en decimals noggrannhet och avrundas enligt gängse regel för avrundning.
6 § Vårdledighet
En tjänsteman har rätt till vårdledighet utan lön för att vårda sitt barn eller något annat barn som varaktigt bor i hens hushåll, till dess barnet fyller tre år. Föräldrar till adoptivbarn har rätt till vård- ledighet, utöver vad det är stadgat om tjänstemans rätt till vårdledighet, till dess två år har förflutit från adoptionen, dock längst till dess barnet inleder sin skolgång.
Tjänstemannen ska ansöka om vårdledighet senast två månader före dess början.
Av grundad anledning får tidpunkten för vårdledigheten och dess längd ändras genom att tjänste- mannen ansöker om detta senast en månad före ändringen. De grundade anledningarna till ändring av tidpunkten för vårdledigheten är desamma som i fråga om moderskaps-, faderskaps- och föräld- raledighet enligt 2 §. Utkomstsvårigheter till följd av medförälderns arbetslöshet är inte grundad anledning. En tjänsteman har inte heller rätt att ensidigt avbryta vårdledigheten på den grunden att det under vårdledigheten yppar sig ett annat sätt att arrangera vården av barnet än vård i hemmet. Däremot utgör moderns nya graviditet och förlossning medan vårdledigheten pågår grundad an- ledning till att avbryta vårdledigheten från den dag moderskapsledigheten börjar.
Med undantag från vad som bestäms i 4 mom. får en tjänsteman som så önskar göra ett avbrott i vårdledigheten eller flytta fram vårdledighetsdagar till senare tillfälle om det påkallas av verksam- heten och arbetsgivaren samtycker, dock kan vårdledigheten inte hållas senare än vad som är före- skrivet i 1 mom.
7 § Partiell vårdledighet
En tjänsteman som har varit anställd hos landskapet sammanlagt minst sex månader under de senaste 12 månaderna kan få partiell vårdledighet för att vårda sitt barn eller något annat barn som varaktigt bor i hens hushåll till utgången av det andra läsåret i grundskolan. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt enligt 21 § 2 mom. grundskolelagen för landskapet Åland (1995: 18), får partiell vårdledighet tas ut till utgången av barnets tredje läsår. En förälder till ett handikappat eller lång- tidssjukt barn som är i behov av särskild vård och omsorg kan likväl få partiell vårdledighet till utgången av det kalenderår då barnet fyller 18 år. Barnets båda föräldrar eller vårdnadshavare får hålla partiell vårdledighet under samma kalenderperiod men inte samtidigt. Tjänstemannen ska ansöka om partiell vårdledighet senast två månader före ledighetens början.
Arbetsgivaren och tjänstemannen avtalar om partiell vårdledighet och de detaljerade arrange- mangen på det sätt som de önskar. Arbetsgivaren kan vägra att avtala om ledighet eller att ge le- dighet endast om det åsamkar arbetsplatsens produktions- eller serviceverksamhet allvarliga olägenheter, som inte kan undvikas med skäliga arbetsarrangemang. Arbetsgivaren ska för tjäns- temannen lägga fram en utredning om de omständigheter som ligger till grund för vägran. Om tjänstemannen har rätt till partiell vårdledighet, men avtal inte kan nås om de detaljerade arrange- mangen, ska hen ges en period partiell vårdledighet under kalenderåret. Ledighetens längd och tidpunkt bestäms enligt tjänstemannens ansökan. Partiell vårdledighet ges då genom att arbetstiden per dygn förkortas till sex timmar. Den förkortade arbetstiden ska vara utan avbrott med undantag för vilopauserna. Om arbetstiden har ordnats så att den utgör ett genomsnitt, ska den förkortas till i genomsnitt 30 timmar i veckan.
Till en tjänsteman som är partiellt vårdledig betalas fast avlöning i samma proportion som deltiden står i förhållande till full ordinarie arbetstid. Det procenttal som ska ange avlöningens storlek fast- ställs med en decimals noggrannhet och avrundas enligt gängse regel för avrundning.
Som handikappade eller långtidssjuka anses barn som har svåra sjukdomar eller skador; hit räknas leukemi och andra elakartade tumörer, svåra hjärtfel, svåra olycksfall och brännskador, svårbalan- serad diabetes och inledningsskedet vid behandling av diabetes, svåra mentala rubbningar, svår utvecklingsstörning, svår bronkialastma och svår ledgångsreumatism samt andra sjukdomar, ska- dor och sjukdomstillstånd som till sin svårighetsgrad är jämförbara med de ovan nämnda sjukdo- marna.
8 § Avbrytande av partiell vårdledighet
För att ändra den partiella vårdledigheten ska i första hand ett avtal ingås mellan tjänstemannen och arbetsgivaren. Om avtal inte kan nås, får tjänstemannen av grundad anledning avbryta ledig- heten med iakttagande av en anmälningstid på minst två månader. De grundade anledningarna för att avbryta en partiell vårdledighet är detsamma som i fråga om ändring av tidpunkten för moder- skaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet.
9 § Tillfällig vårdledighet
Om en tjänstemans barn eller något annat i hens hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt tolv år eller som är handikappat eller långtidssjukt plötsligt insjuknar, har tjänstemannen rätt till en tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård eller för att vårda barnet. Också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet har samma rätt. De som har rätt till tillfällig vårdledighet får hålla tillfällig vårdledighet under samma kalenderperiod men inte samtidigt.
För att en tjänsteman ska ha rätt till tillfällig vårdledighet förutsätts att frånvaron är nödvändig för ordnandet av vård eller för vården av den insjuknade. Dessutom krävs att båda föräldrarna för- värvsarbetar eller att det är fråga om en ensamförsörjare och att det över barnets sjukdom företes en utredning som motsvarar den som krävs över tjänstemannens egen sjukdom. Som ensamförsör- jare räknas även en person som varaktigt bor åtskiljs från sin maka eller make samt en person vars maka eller make på grund av boende på annan ort till följd av fullgörande av värnplikt eller reservövningar, sjukdom, resa, arbete eller studier eller av ett annat sådant tvingande skäl är för- hindrad att delta i vården av barnet.
Utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. har en tjänsteman som arbetar i nattskift rätt till tillfäl- lig vårdledighet från sitt nattarbete under högst två nätter i följd för att under dagtid ha möjlighet att vårda ett plötsligt insjuknat barn som bor varaktigt i hens hushåll och som inte har fyllt tolv år eller som är handikappat eller långtidssjukt.
Tjänstemannen ska underrätta arbetsgivaren om tillfällig vårdledighet och om dess uppskattade längd så snart som möjligt. På arbetsgivarens begäran ska tjänstemannen lämna en tillförlitlig utredning om orsaken till den tillfälliga vårdledigheten.
Tillämpningsanvisning:
Båda föräldrarna kan använda sig av sammanlagt högst fyra arbetsdagar tillfällig vårdledighet i samband med samma sjukdomsfall hos ett barn, men inte samtidigt. Den tillfälliga vårdledigheten gäller endast ett barn och det insjuknande den beviljas för. Då ett annat barn insjuknar eller då barnet insjuknar i en annan sjukdom står en ny period av tillfällig vårdledighet till förfogande. Om tjänstemannen är tillfälligt vårdledig mer än tre dagar fordras ett sjukintyg gällande barnets sjukdom.
10 § Avlönad tillfällig vårdledighet
Till en tjänsteman betalas lön under tiden för tillfällig vårdledighet, dock högst för tre arbetsdagar. Lönen betalas enligt 10 § och 15 § landskapets allmänna tjänstekollektivavtal.
Hänvisningen till grunderna för lön för sjukdomstid innebär att en tjänsteman som förordnats till ett tjänsteförhållande för viss tid har rätt till avlönad frånvaro med stöd av denna paragraf efter en karenstid på en månad.
Anmärkning:
Under tiden för tillfällig vårdledighet betalas sjuklönetillägg till tjänstemannen enligt 15 § landskapets allmänna tjänstekollektivavtal.
Exempel
Om lördag och söndag är fridagar för tjänstemannen, kan den avlönade tillfälliga vårdledigheten vara från fredag till tisdag, eftersom de två fridagarna inte beaktas när de tre avlönade vårdledighetsdagarna beräknas.
11 § Svårt sjuka barn
Om en tjänsteman har ett barn som lider av en sådan svår sjukdom som avses i 3 § statsrådets beslut om understöd till föräldrar för sjukvård och rehabilitering av barn (FFS 47/1988), kan hen efter att på förhand ha kommit överens om frånvaron med arbetsgivaren, beviljas oavlönad tjänst- ledighet eller befrielse från arbetet för att delta i sådan vård eller rehabilitering av sitt barn eller i sådan handledning i vården av barnet eller anpassningsträning eller annan rehabiliteringsverksam- het som avses i beslutet.
12 § Frånvaro av tvingande familjeskäl
En tjänsteman har rätt till en tillfällig oavlönad frånvaro från arbetet, om hens omedelbara närvaro i hemmet eller annorstädes är nödvändig på grund av en oförutsägbar och tvingande orsak i sam- band med en sjukdom eller olycka som drabbat hens familj. I bestämmelsen avses med familj förutom människor som lever i samma hushåll under familjeliknande omständigheter t.ex. en nära släkting i rakt upp- och nedstigande led.
Tjänstemannen ska underrätta arbetsgivaren om sin frånvaro och orsaken till den så snart som möjligt. På arbetsgivarens begäran ska tjänstemannen lämna en tillförlitlig utredning om orsaken till frånvaron.
13 § Frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående
Om en tjänstemans frånvaro är behövlig för särskild vård av en familjemedlem eller någon annan närstående, ska arbetsgivaren försöka ordna arbetet så att tjänstemannen kan utebli från arbetet för viss tid. Frånvaron är oavlönad. Arbetsgivaren och tjänstemannen kommer överens om ledighetens längd och andra arrangemang.
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om återgång till arbetet under pågående avtalad ledighet. Om överenskommelse inte nås, får tjänstemannen av grundad anledning avbryta ledigheten genom att underrätta arbetsgivaren om detta senast en månad före återgången till arbe- tet. På arbetsgivarens begäran ska tjänstemannen lämna en utredning om grunden för frånvaron och avbrytandet av denna.
14 § Arbetsfred
Beträffande parternas skyldighet till arbetsfred gäller vad därom är stadgat i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL OM ÅLDERSTILLÄGG
1 § Rätten till ålderstillägg
En ordinarie eller tillfällig tjänsteman har rätt till ålderstillägg.
Xxxxxxx en tjänsteman samtidigt två tjänster betalas ålderstillägg för båda tjänsterna om tjänstgö- ringen inte överskrider 100 % av heltid. För en tjänsteman vars tjänstgöring överskrider 100 % av heltid minskas ålderstilläggen så att de motsvarar vad som skulle betalas om tjänstemannen tjänst- gjorde enbart 100 % på heltid. Därvid minskas ålderstilläggen i proportion till hur mycket tid var och en av tjänsterna omfattar. (1.2.2005)
2 § Betalningsgrunderna för ålderstillägg
Ålderstillägg betalas som följer:
Ålders- tillägg | anställnings- tid | ålderstilläggs- procent |
1. | 3 år | 5,0 % |
2. | 5 år | 5,0 % |
3. | 8 år | 5,0 % |
4. | 11 år | 4,5 % |
5. | 15 år | 3,5 % |
6. | 18 år | 2,0 % |
Ålderstilläggen bestäms på basis av det sammanlagda beloppet av grundlön, eurolön eller avtals- lönen, dyrortstillägget och de föregående ålderstilläggen.
Ålderstillägg beviljas på ansökan. Från och med det andra ålderstillägget kan ålderstillägg även beviljas utan ansökan, om tjänstemannen fortsättningsvis är anställd i samma verks eller inrätt- nings tjänst.
3a § Anställningstid som är ålderstilläggsberättigande
En tjänsteman får, om inte annat föranleds av bestämmelsen i 3b § nedan eller av 4 § i underteck- ningsprotokollet 21.3.2002, för ålderstillägg räknas sig till godo den tid under vilken hen har varit anställd i huvudsyssla,
a) hos landskapet. Med anställningstid hos landskapet jämställs tiden som medlem i landskaps- regeringen och tiden som lagtingsman (landstingsman);
b) hos staten, varvid som sådan statsanställning anses även riksdagsmannaskap och medlem- skap i statsrådet, anställning såsom riksdagens justitieombudsman och i tjänst vid riksdagen, ävensom anställning vid Finlands Bank, vid folkpensionsanstalten, vid Postbanken, vid sta- tens industriella inrättningar och hos bolag med statlig majoritet och hos dess inhemska dotterbolag samt hos bolag, i vilket Finlands Bank innehar aktiemajoriteten och vid Finlands Akademi under sådan tid då vederbörande åtnjutit stipendium som äldre forskare;
c) hos en kommun, ett kommunalförbund, en samkommun, en kommunal centralorganisation, vid Kommunernas pensionsförsäkring, i huvudstadsregionens samarbetsdelegation, hos ett religionssamfund, hos Landskapsförbundens centralförbund och landskapsförbunden eller hos en med statsbidrag understödd inrättning som hörde till systemet med funktionärskollek- tivavtal eller hos ett enskilt samfund eller anstalt som med stöd av lag eller förordning eller enligt prövning uppbär landskaps- eller statsunderstöd vilket överstiger hälften av samfun- dets eller anstaltens avlöningsutgifter;
d) hos Röda Korset, vid ett organ som är underställt Nordiska ministerrådet, Förenta nationer- na, dess specialorganisation eller vid en annan av regeringar upprätthållen internationell organisation eller samarbetsorgan till vilket Finland officiellt har anslutit sig eller i uppdrag inom det internationella utvecklingsarbetet i vilket Finland deltar;
e) vid en inrättning eller en verksamhet som landskapet eller staten har övertagit, också vad gäller tiden före övertagandet;
f) hos en registrerad förening till vars egentliga syften hör att bevaka landskapsanställda eller statsanställda personers intressen;
g) såsom läkare, tandläkare, veterinär, fysiker, kemist, psykolog, avdelningsskötare, överskö- tare, verksamhetsterapeut, talterapeut, barnträdgårdslärare, socialvårdare, socialarbetare, sjukskötare, hälsosyster, barnmorska, sinnessjukvårdare, provisor, farmaceut, röntgenskö- tare, laboratorieskötare, fysioterapeut, hälsovårdare, arbetsplatshälsovårdare, tandskötare, hjälpskötare, barnskötare, tandtekniker, ergoterapeut, konditionsskötare eller medikalvakt- mästare-ambulansförare hos privat bolag, samfund eller anstalt, såframt sysslan till sin art och ifråga om kompetensvillkoren har varit jämförbar med den landskapstjänst, i vilken hen efter avgången från ifrågavarande syssla först har anställts;
h) på handelsfartyg som är infört i Finlands eller i de övriga nordiska ländernas fartygsregister, såsom innehavare av understyrmansbrev, undermaskinmästarbrev eller kompetensbrev för radiotelegrafist av II klass eller motsvarande högre kompetensbrev, såvida ovan avsedda kompetensbrev utgör kompetenskrav för tjänsten;
i) hos privat bolag, sammanslutning eller anstalt i Norden, om sådan anställning utgör kompe- tenskrav i tjänsten;
j) inom den offentliga förvaltningen i en stat tillhörande Europeiska unionen, i Norge eller i Island;
k) hos annan arbetsgivare i Finland eller Sverige inom motsvarande yrkesområde eller i uppgif- ter, som är till väsentlig nytta vid utförandet av tjänstemannens åligganden, dock samman- lagt högst fem år;
l) upphävs.
Tillämpningsanvisning:
På vem tillämpas paragrafen?
Av avtalsbestämmelsen i 3b § 1 mom. följer att 3a §, som motsvarar den tidigare 3 §, skall tillämpas på en tjänsteman som har anställts före 1.9.2002. Paragrafen tillämpas dessutom på den som 1.9.2002 eller därefter inom 30 dagar övergår från ett anställ- ningsförhållande där paragrafen har tillämpats tidigare, till ett annat anställningsför- hållande hos landskapet.
Tjänstemannen får i ett sådant fall dock anhålla om att hens ålderstillägg skall bevil- jas enligt 3b §. Tjänstemannen kan begära ett förhandsbesked om hur många ålders- tillägg hen skulle ha rätt till enligt paragrafen. Ett val av grunderna i 3b § kan däref- ter inte återtas.
Anställning, inte företagsverksamhet
Den tid som räknas till godo skall vara tiden i ett anställningsförhållande, antingen ett tjänste- eller ett arbetsavtalsförhållande. Enbart ett ägande eller ett delägarskap är inte tillräckligt, inte heller verksamhet som privat näringsidkare. Undantagsvis kan emellertid arbete som formellt har skett som ett näringsutövande, godkännas, om det tillförlitligt kan intygas att tjänstemannen i denna tidigare verksamhet själv har utfört arbetet ifråga (inte enbart lett detta eller haft andra uppgifter i företaget) på det sätt som förutsätts i detta avtal.
Huvudsyssla
Anställningsförhållandet betraktas som huvudsyssla, om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt, sammanlagt har varit minst 20 timmar.
Punkterna h), i) och k)
En tjänsteman som har beviljats ålderstillägg enligt punkterna h), i) eller k) ovan, bi- behåller sin rätt till dessa ålderstillägg, om hen inom 30 dagar övergår i ett annat an- ställningsförhållande hos landskapet, där 3a § kommer att tillämpas. Detta innebär att tjänstemannens ålderstillägg inte behöver räknas om, eftersom tillgodoräknandet av anställning enligt de övriga punkterna inte heller ändrar.
Beträffande innebörden av kriterierna ”motsvarande yrkesområde” och ”väsentlig nytta”, se tillämpningsanvisningen till 3b § 1 mom. nedan.
(27.11.98; Kp1-31-98-24/ 16.9.03; F30/03/1/10/ 4.11.04; F30/04/1/15)
Utöver den i 1 mom. angivna tiden räknas den tid till godo under vilken en person har fullgjort sin värnplikt eller, beträffande den som befriats från väpnad tjänst, tiden för vapenfri tjänst eller civil- tjänst till den del sådan tid inte överstiger den i värnpliktslagen fastställda allmänna tjänstgörings- tiden.
Tid under vilken en sådan tjänsteman som på grund av telefontrafikens automatisering har sagts upp från tjänstgöring hos staten, har varit på sysselsättningskurs som utgör förutsättning för om- placering, berättigar till ålderstillägg, om hen omedelbart efter ifrågavarande kurs har återinträtt i statens tjänst och tiden för sådant avbrott i tjänstgöringen under vilket tjänstemannen har genom- gått rehabilitering, till den del det för ifrågavarande tid har betalats rehabiliteringspenning med allmänna medel.
En tjänsteman som åtnjuter ålderspension beviljas ålderstillägg enligt prövning på basis av sådan till ålderstillägg berättigande anställningstid som har infallit före pensioneringen. Om ålderstillägg till en tjänsteman som erhåller deltidspension och utför deltidsarbete gäller vad därom är särskilt bestämt.
Om en innehavare av tjänst eller befattning vid en kommuns folk- eller grundskolväsen såsom till ålderstillägg berättigande tid har fått räkna sig till godo den tid under vilken hen har tjänstgjort som lärare för finländare i utlandet, förlorar vederbörande inte denna rättighet, när hen övergår till anställning hos landskapet.
3b § Anställningstid som berättigar till ålderstillägg i nya anställningsförhållanden
En tjänsteman, som anställs 1.9.2002 eller senare, får för ålderstillägg räkna sig till xxxx den tid under vilken hen har varit anställd i huvudsyssla,
1) vid landskapsregeringen eller hos något av dess verk eller inrättningar och
2) hos en annan arbetsgivare inom motsvarande yrkesområde eller i sådana arbetsuppgifter som annars är till väsentlig nytta i det nuvarande arbetet.
Tillämpningsanvisning:
På vem tillämpas paragrafen?
Paragrafen tillämpas på en tjänsteman som anställs 1.9.2002 eller senare. Beträf- fande den som 1.9.2002 eller senare, inom 30 dagar, övergår från ett anställningsför- hållande där 3a § har tillämpats, till ett annat anställningsförhållande, iakttas det som ovan i tillämpningsanvisningarna till 3a § 1 mom. sägs om val av grunderna i 3b §.
Anställning, inte företagsverksamhet
Den tid som räknas till godo skall vara tiden i ett anställningsförhållande, antingen ett tjänste- eller ett arbetsavtalsförhållande. Enbart ett ägande eller ett delägarskap är inte tillräckligt, inte heller verksamhet som privat näringsidkare. Undantagsvis kan emellertid arbete som formellt har skett som ett näringsutövande, godkännas, om det tillförlitligt kan intygas att tjänstemannen i denna tidigare verksamhet själv har utfört arbetet ifråga (inte enbart lett detta eller haft andra uppgifter i företaget) på det sätt som förutsätts i detta avtal.
Huvudsyssla
Anställningsförhållandet betraktas som huvudsyssla, om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt, sammanlagt har varit minst 20 timmar.
Punkt 1)
Syftet med bestämmelsen under punkt 1) är att premiera den kunskap om landskaps- förvaltningens mål, regelverk, verksamhetsförutsättningar och övriga särdrag som en anställning vid landskapsregeringens allmänna förvaltning, landskapets polisvä- sende, läroinrättningar, hälso- och sjukvård m.fl. enheter inom förvaltningen ger.
Tiden för anställning vid en offentligrättslig förening, ett affärsverk eller ett bolag omfattas inte av denna punkt.
Med en anställning hos landskapsregeringen jämställs ett anställningsförhållande inom statsförvaltningen i en stat tillhörande Europeiska unionen (EU), i Norge och i Island.
Punkt 2): Motsvarande yrkesområde/väsentlig nytta
(Text utesluten) F30/05/1/3, beslut nr 47 F30/28.6.2005
Beträffande kriterierna ”motsvarande yrkesområde” och ”väsentlig nytta” gäller föl- jande:
Tjänstgöring inom motsvarande yrkesområde
Av de två kriterierna är tjänstgöring inom motsvarande yrkesområde av primär bety- delse. Det är inte nödvändigt att särskilt för sig bedöma på vilket sätt denna tjänstgö- ring är till nytta o.s.v. Frågan om när tjänstgöringen har skett har således ingen bety- delse vid uträknandet av de tjänstgöringstider som berättigar till ålderstillägg.
Frågan huruvida det är ett motsvarande yrkesområde granskas naturligtvis utgående från det tjänsteförhållande som tjänstemannen har till vid den tidpunkt då rätten till ålderstillägg börjar.
Om en tjänsteman senare, inom 30 dagar, övergår till ett tjänsteförhållande inom ett annat yrkesområde hos landskapet, bibehåller tjänstemannen sin rätt till de ålderstill- lägg som hen är berättigad till på basis av 3b § 2) punkten. Detta innebär att tjänste- mannens ålderstillägg inte behöver räknas om, eftersom tillgodoräknandet av an- ställning enligt punkt 1) inte heller ändrar.
Sker övergången däremot efter att dessa 30 dagar har förflutit, bedöms det utgående från det nya tjänsteförhållandet huruvida villkoren i punkten 2) uppfylls. Det är där- för möjligt att tjänstemannen inte får lika många ålderstillägg i det nya som i det ti- digare tjänsteförhållandet.
Fråga om i vilken mån olika yrkesområden motsvarar varandra kan inte avgöras endast på basis av benämningarna. Först bör man granska om det är fråga om samma uppgiftsområde. Är uppgiftsområdet detsamma, bör man dessutom granska, om ifrå- gavarande arbete hos en annan arbetsgivare och landskapet hierarkiskt och kvalita- tivt ligger tillräckligt nära varandra för att det skall kunna vara fråga om samma yr- kesområde. Följande uppgiftsområdesklassificeringar ger tillsammans med en hie- rarkisk och kvalitativ jämförelse av uppgifterna ledning vid avgörandet av, om det är fråga om samma yrkesområde på det sätt som avses i avtalet.
1. byråarbete
2. allmän administration
3. tekniskt arbete
4. juridiskt arbete
5. ekonomiskt arbete
6. hushållsarbete
7. undervisningsarbete
8. vetenskapligt forskningsarbete
9. annat forskningsarbete
10. lant- och skogsbruksarbete
11. byggnadsarbete
12. kommunikations- och transportarbete
13. lagerarbete
14. fastighetsskötsel
15. säkerhets- och ordningsarbete
16. hälsovårdsarbete
17. socialt arbete
18. arbete inom förplägningsbranschen
Klassificeringen är inte uttömmande. Uppgiftsområdena kan delvis gå in i varandra.
Anställning hos t.ex. en privat arbetsgivare inom uppgiftsområdena 4–5 kan i all- mänhet anses motsvara allmän administration hos landskapet. Likaså kan uppgifts- områdena 3 och 11, 6 och 18 respektive 7 och 8 delvis gå in i varandra.
Tjänstgöring inom uppgifter som är till väsentlig nytta
Fastän en tjänstemans tidigare tjänstgöring hos en annan arbetsgivare än landskapet inte kan räknas till godo som tjänstgöring inom motsvarande yrkesområde, kan upp- gifterna i fråga likväl vara till väsentlig nytta då tjänstemannen utför sina uppgifter. En byråsekreterare kan ha tjänstgjort t.ex. som banktjänsteman, och även om det inte är fråga om samma yrkesområde, kan arbetserfarenheten vara till väsentlig nytta vid skötseln av en tjänst. Vid bedömningen av om en tjänstgöring inom ett annat yrkes- område har varit till väsentlig nytta bör uppmärksamhet fästas vid om yrkesskicklig- heten och förmågan att sköta de huvudsakliga uppgifter som hör till tjänsten har ökat genom tjänstgöring inom här avsett annat yrkesområde och om denna arbetserfaren- het är till väsentlig nytta vid skötseln av den tjänst som tjänstemannen sköter vid den tidpunkt då rätten till ålderstillägg börjar.
Därtill skall de tidigare uppgifterna och tjänsteåliggandena vara av ett sådant slag och ha en sådan kravnivå att de är jämförbara och skötseln av de tidigare uppgifterna skall ha varat tillräckligt länge. Genom en kort arbetserfarenhet uppnås i allmänhet ingen väsentlig nytta. Praktiktider eller tjänstgöring som har upphört för länge sedan kan i allmänhet inte heller beaktas.
Vid bedömningen av väsentlig nytta kan det vara fråga om en situation, där en tjäns- teman har privat tjänstgöring t.ex. sex år, men av denna tid är endast tre år sådan tid som uppfyller avtalsvillkoren. I detta fall räknas endast treårsperioden i fråga såsom till ålderstillägg berättigande tjänstgöringstid.
När detta kriterium, väsentlig nytta, tillämpas skall på motsvarande sätt iakttas ovan givna anvisningar om tjänstgöring i huvudsyssla och om övergång till ett annat tjäns- teförhållande.
(16.9.03; F30/03/1/10/ 4.11.04; F30/04/1/15)
Tid som utöver de i 1 mom. nämnda tiderna berättigar tjänstemannen till ålderstillägg är
a) tiden i beväringstjänst och, vid befrielse från vapentjänst, fullgjord vapenfri tjänst samt civil- tjänst till den del den inte överstiger 240 dagar och
b) den tid under vilken en tjänsteman har varit frånvarande på grund av rehabilitering, till den del rehabiliteringspenning har betalats av statens medel för denna tid.
En tjänsteman som åtnjuter ålderspension kan enligt prövning beviljas ålderstillägg på basis av sådan till ålderstillägg berättigande anställningstid som har infallit före pensioneringen.
Tillämpningsanvisning:
Anställningstid som föregår en persons pensionering har normalt räknats hens till godo för pensionen. Därför skall den, vid ett eventuellt återinträde i
arbetslivet, i princip inte räknas en tjänsteman som åtnjuter ålderspension till godo en andra gång. Landskapsregeringen kan dock av särskilda skäl besluta att räkna ti- digare anställningstid, som i övrigt uppfyller kraven i detta avtal, helt eller delvis till godo för nya ålderstillägg, t.ex. när man skall rekrytera och det råder stor brist på ar- betskraft av ifrågavarande slag.
4 § Beräkning av den tid som berättigar till ålderstillägg
Vid uträkningen av den anställningstid som berättigar till ålderstillägg beaktas de kalendermåna- der under vilka tjänstemannen har varit anställd i minst 18 dagar.
Tillämpningsanvisning:
I ovan nämnda 18 dagar inräknas lördagar och söndagar.
I fråga om timarbete som anses utgöra huvudsyssla, beaktas fulla kalendermånader, under vilka arbetstiden har varit i genomsnitt minst 20 timmar per vecka oberoende av om antalet anställningsdagar uppgår till 18 eller inte.
(F30/04/1/6; 23.3.04)
När ett anställningsår är uppdelat på två eller flera terminer utgör en termins tjänstgöring en så stor del av tjänstgöringen under ett helt år som det finns terminer under ett läsår vid läroinrättningen.
När den till ålderstillägg berättigande tiden räknas ut avdras inte,
a) sådan tid under vilken tjänstemannen har varit tjänstledig och därvid har erhållit lön eller särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning.
b) sådan studieledighet under högst 30 dagar per kalenderår som avses i landskapslagen om studieledighet, om tjänstemannen omedelbart efter ledigheten har återinträtt i landskapets tjänst,
c) tiden för tjänstledighet utan lön under högst en sådan kalendermånad per år under vilken tjänstemannen har varit i tjänst färre än 18 dagar,
d) tiden för permittering under högst 30 dagar per permitteringstillfälle,
e) den tid under vilken en tjänsteman har varit avstängd från tjänsten med stöd av 53 § 2 mom.
2) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland dock inte den del av denna punkt som avser vägran att lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd.
5 § Tidpunkten för betalningen av ålderstillägg
Om en tjänsteman redan vid sitt tjänstetillträde har anställningstid som berättigar hen till ålderstillägg, beviljas detta eller dessa omedelbart från tjänsteförhållandets början.
När en tjänsteman i ett fortlöpande tjänsteförhållande uppnår rätt till ett nytt ålderstillägg, beviljas det nya tillägget från början av den månad som följer efter att rätten därtill har uppnåtts.
6 § (Upphävd)
25.3.2020 2.7 - 1
Tjänstekollektivavtal om en möjlighet att omvandla semesterpenningen för semesteråren 2020-2021 till ledighet med lön
1 §
Arbetsgivaren och en tjänsteman kan avtala om att omvandla semesterpenningen för semesteråren 2020-2021 till ledighet med lön.
2 §
Med en tjänsteman kan avtalas om att hens semesterpenning omvandlas till
ledighet med lön (semesterpenningsledighet). Betald ledighet beviljas så att 4,4 procent av må- nadslönen dras av från semesterpenningen för varje arbetsdag som tas ut som ledighet.
3 §
Ett skriftligt avtal om omvandlingen bör ingås senast före utgången av april månad det år som semesterpenningen ska betalas ut. Ledigheten ska ges ut under det år som semesterpenningen betalas ut eller kalenderåret därpå. Ledigheten kan ges i anslutning till tjänstemannens semester.
Avtalet, som ingås mellan tjänstemannen och hens förman, ska även innehålla en uppgift om när, det vill säga under vilket kalenderår, tjänstemannen ämnar hålla ledigheten. Den exakta tidpunkten införs sedan i det årets semesterlista.
Semesterpenningsledighet ges inom ramen för vad verksamhetsenhetens åligganden och arbetsskiftsarrangemang medger.
4 §
En beviljad omvandling till ledighet kan återkallas eller avbrytas, om den av vägande skäl inte kan utnyttjas, t.ex. om en tjänsteman begär det på grund av sjukdom. Då ska den förmån som motsvarar den ledighet som återkallats betalas som semesterpenning.
5 §
En tjänsteman har rätt att flytta fram semesterpenningsledigheten eller en del av den om det, när semesterpenningsledigheten eller en del av den börjar, är känt att tjänstemannen under semesterpenningsledigheten kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämför- bar vård att hen på grund av den är arbetsoförmögen, eller att tjänstemannen kommer att få tjänstledighet på grund av moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledig- het.
6 §
Om tjänstemannen insjuknar under sin semesterpenningsledighet, avbryts denna och förändras till sjukledighet. Över arbetsoförmågan ska företes likadant intyg som vid annan sjukledighet. Semesterpenningsledigheten förändras till sjukledighet från sjukintygets första dag.
Tillämpningsanvisning:
Om sjukintyg gäller vad som är sagt i tillämpningsanvisningen till 9 § i landskapets allmänna tjänstekollektivavtal, där bland annat följande sägs:
"Varar arbetsoförmågan längre tid än fem dygn, ska intyget vara utfärdat av en läkare. Ett tillstånd av arbetsoförmåga som varar högst fem dygn, kan intygas av en hälsovårdare eller av en sjuk- skötare som anvisats av arbetsgivaren."
7 §
Under en semesterpenningsledighet betalas inte semesterlönetillägg.
8 §
Tiden för en semesterpenningsledighet är kvalificerande för semester, ålderstillägg, erfarenhetstillägg och motsvarande förmåner på samma sätt som semesterdagar är det.
9 §
Om tjänstemannens anställningsförhållande upphör på grund av att hen omedelbart övergår i anställning hos ett annat av landskapets verk eller inrättningar, har tjänstemannen rätt att över- flytta kvarvarande semesterpenningsledighet till sin nya anställning för att hållas i denna.
När ett anställningsförhållande upphör i andra än det i 1 mom. avsedda fallet eller när tjänste- mannen övergår till att tjänstgöra på deltid, betalas en semesterpenning som motsvarar den kvarvarande ledigheten.
10 §
I övrigt, beträffande hur dagarna räknas, iakttas tjänstekollektivavtalet om semester. För tiden för semesterpenningsledigheten betalas till tjänstemannen, hens fasta avlöning.
11 §
Den del av semesterpenningen som inte har omvandlats till ledighet, betalas som semesterpen- ning i enlighet med vad som är särskilt avtalat i tjänstekollektivavtalet om semester.
12 §
Detta avtal gäller för semesteråren 2020–2021.
Ålands landskapsregering Akava-Åland r.f.
Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f.
Tehys fackavdelning på Åland rf.
Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ r.f.
Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f.
ANMÄRKNINGAR
Vid landskapets verk och inrättningar betalas lönetillägg i enlighet med bestämmelserna i nedan förtecknade allmänna anmärkningar och specialanmärkningar. Bestämmelserna gäller inte tjäns- temän vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS.
Tillämpningsanvisningar:
Då ett lönetillägg i en anmärkning är beroende av viss anställningstid beaktas vid uträkningen av denna tid de kalendermånader under vilka tjänstemannen har varit anställd i huvudsyssla i minst 18 kalenderdagar.
Tiden för avbrott i tjänstgöringen avdras utom om det är fråga om
1) sådan tid under vilken tjänstemannen har varit tjänstledig och därvid erhållit lön eller moderskaps-, särskild moderskaps- faderskaps- eller föräldrapenning,
2) studieledighet utan lön under högst 30 dagar, om tjänstemannen omedelbart efter ledigheten har återinträtt i landskapets tjänst,
3) sådan tid under vilken tjänstemannen har varit avstängd från tjänsten med stöd av 53 § 2 mom. 2) punkten tjänstemannalagen för landskapet Åland, dock inte till den del denna punkt avser vägran att lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd.
När det i en anmärkning förutsätts en viss tids anställning i tjänst eller uppgifter hos landskapet jämställs anställning i motsvarande tjänst eller uppgifter hos staten i ett annat land tillhörande Europeiska unionen, i Norge och i Island med sådan anställ- ning.
(30.12.03; F30/03/1/25/ 24.11.04; F30/04/1/17)
I ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR
1. Fastighetsskötare, gårdskarlar, gårdskarlar-maskinskötare, gårdskarlar-vaktmästare och vaktmästare-gårdskarlar
Till en i rubriken nämnd tjänsteman, som har avlagt en i lagen om yrkesexamina (FFS 306/94) avsedd yrkesexamen för fastighetsskötare eller en tidigare motsvarande examen, be- talas ett kompetenstillägg om 2,5 % av grundlönen.
Till en ovan nämnd tjänsteman som har avlagt en specialyrkesexamen för fastighetsskötare eller en tidigare, motsvarande examen, betalas ett tillägg om ytterligare 2,5 % av grundlö- nen.
2. Städare och lokalvårdare – kompetenstillägg
Till en städare eller lokalvårdare som har avlagt en i lagen om yrkesexamina avsedd yrkes- examen inom städyrket eller en tidigare motsvarande examen betalas ett tillägg om 1,73 % av grundlönen.
.
En vid Ålands husmodersskola genomgången preparandkurs för fristående yrkesprov för anstaltsvårdare jämställs fr.o.m. 1.12.1995 med en yrkesexamen som avses ovan.
3. Myndighetschef vid Ålands ombudsmannamyndighet
Den tjänsteman som landskapsregeringen förordar till myndighetschef för att under viss tid, högst fem år, vid sidan av sina övriga uppgifter sköta myndighetschefens uppgifter betalas en ersättning som är mellanskillnaden mellan 4 076,86 euro fr.o.m. 1.8.2020 (4 116,41 euro fr.o.m. 1.6.2021) och tjänstemannens egen grundlön.
4. Licentiat- och doktorstillägg (tillämpas på nya tillägg som beviljas fr.o.m. 1.11.2018) Till en tjänsteman betalas ett kompetenstillägg om 4,8 % av grundlönen för avlagd licentia- texamen eller doktorsexamen förutsatt att examen är till väsentlig nytta i arbetet som tjäns- temannen utför. I en tjänst där det i behörighetskraven ingår krav på licentiat- eller dok- torsexamen betalas inget tillägg.
Tillämpningsanvisning
4,8 % tillämpas på licentiat- och doktorstillägg som beviljas fr.o.m. 1.11.2018. Tjänstemän som har beviljats tillägg enligt regelverk som har gällt före 1.11.2018 behåller det tidigare beviljade tillägget.
II. SPECIALANMÄRKNINGAR Lagberedningen
1. Årstillägg
Till en lagberedare betalas ett årstillägg om 219,28 euro fr.o.m. 1.8.2020 och 221,41 euro fr.o.m. 1.6.2021, efter två år som lagberedare hos landskapet.
Protokollsanteckning
Anmärkningen gäller inte en lagberedare med vilken arbetsgivaren, under de förut- sättningar som beskrivs i 25 § tjänstemannalagen för landskapet Åland (61/87), har avtalat om avtalslön.
Fiskodlingen
1. Fiskmästares kompetenstillägg
Till en fiskmästare som har avlagt fiskeriteknikerexamen eller annan motsvarande tilläggs- examen inom området, betalas ett kompetenstillägg om 84,09 € i månaden.
Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet
1. Uppgiftstillägg
Till den som har förordnats till teknisk kontaktperson för Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighets datasystem betalas en månatlig ersättning motsvarande 39,87 euro fr.o.m. 1.8.2020 och 40,26, euro fr.o.m. 1.6.2021.
INFRASTRUKTURAVDELNINGEN
1. Upphävd.
2. Brovakts årstillägg Upphävd 1.6.2018
Fordonsmyndigheten
1. Till en besiktningstekniker som har tjänstgjort som besiktningstekniker eller besiktningsman hos landskapet i sammanlagt minst tolv år, betalas ett årstillägg om 6,76 % av grundlönen.
1. Avlöning för tillfälliga yngre konstaplar
1.1. Under arbetspraktiken och fälttjänstgöringen betalas till en tillfällig yngre konstapel som genomgår grundutbildningen en grundlön om 1 936,69 euro fr.o.m 1.8.2020 och 1 955,48 euro fr.o.m 1.6.2021.
1.2. Åt en tillfällig yngre konstapel som inte har föreskriven utbildning betalas en grundlön om 1 764,08 euro fr.o.m 1.8.2020 och 1 781,19 euro fr.o.m 1.6.2021.
2. Uppgiftstillägg (ändr. 1.2.17)
2.1. Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om 14,32 % av grundlönen till en överkonstapel som huvudsakligen utför kriminalpolisarbete,
till en överkonstapel som fungerar som förman inom tillståndsenheten och till en överkonstapel placerad i staben.
2.2. Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om 9,17 % av grundlönen till en överkonstapel som fungerar som fältchef och
till en överkonstapel som tilldelats uppgifter i samband med speciella projekt.
2.3. Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om 15,82 % av grundlönen till en äldre konstapel som huvudsakligen utför kriminalpolisarbete och till en äldre konstapel placerad vid tillståndsenheten.
2.4. Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om 9,68 % av grundlönen
till en kommissarie som är placerad vid alarm- och brottsbekämpningsenheten, till en kommissarie som är placerad vid kriminalenheten och
till en kommissarie som är placerad i staben eller vid tillståndsenheten.
Fr.o.m. 1.6.2018
2.5. Avlöningen betalas förhöjd med ett tillägg om 3,84 % av grundlönen till en äldre konstapel som fungerar som utsedd vice fält-/gruppchef inom alarm- och brottsbe- kämpningsenheten eller inom kriminalenheten.
TILLÄGGSARVODEN
I. ALLMÄNT
De fasta beloppen i punkterna 1–4 ändrar enligt följande:
1. Arvode för fordons- och farkostansvar
Till den som har förordnats att ansvara för en eller flera av landskapets bilar, traktorer, tröskor eller motorbåtar, betalas ett tilläggsarvode om 27,27 euro per månad fr.o.m. 1.8.2020 och
27,53 euro per månad fr.o.m. 1.6.2021 för de med ansvaret förenade uppgifterna att, beroende på fordonets eller farkostens art, ombesörja att fordonet eller farkosten tvättas, städas, tankas, besiktigas och ges regelbunden service. Arvodet betalas under den tid av året då fordonet eller farkosten är i bruk.
2. Arvode för användande av egen bil i tjänsten
Till en tjänsteman som regelbundet eller annars i stor utsträckning använder egen bil i sin tjäns- teutövning betalas ett månatligt arvode för ett kalenderår åt gången på basis av antalet körkilometer under det föregående kalenderåret som följer:
Antal kilometer | arvode per månad | arvode per månad |
1.1.2020 | 1.1.2021 | |
5.000 - 9.999 km | 7,40 euro | 7,47 euro |
10.000 - 14.999 km | 14,63 euro | 14,77 euro |
15.000 - | 22,04 euro | 22,25 euro |
Arvodet betalas utan ansökan sedan antalet kilometer för ett avslutat kalenderår kunnat fastställas. Arvodet betalas utöver den ersättning per kilometer som betalas/har betalats enligt tjänstekollek- tivavtalet om resekostnadsersättningar.
3. Arvode för arbete som arbetarskyddsfullmäktig utför
Till en tjänsteman som verkar som arbetarskyddsfullmäktig betalas ett månatligt arvode om 36,51 euro fr.o.m. 1.1.2021 och 36,86 euro fr.o.m. 1.6.2021 utom vid Ålands hälso- och sjukvård där det månatliga arvodet fr.o.m. 1.1.2021 är 90 euro och fr.o.m. 1.6.2021, 90,87 euro. Arvodet betalas till ersättare om tiden överstiger en månad utom vid semester, semesterpenningledighet och kompensationsledighet.
Till en arbetarskyddsfullmäktig som beviljats regelbunden tidbefrielse, betalas om det under det kvalifikationsår som föregått det år hen valdes till uppdraget, ett lönetillägg och tilläggsarvoden enligt förteckningen i TKA 2.3 15 §. Ett lönetillägg som till sin storlek motsvarar sjuklönetillägg för varje hel kalenderdag som arbetarskyddsfullmäktig beviljats regelbunden tidsbefrielse.
4. Arvode för arbetarskyddschef
Till en tjänsteman som har ett tillfälligt uppdrag som arbetarskyddschef betalas ett arvode om 52,42 euro per månad fr.o.m. 1.8.2020 och 52,93 euro per månad fr.o.m. 1.6.2021.
Om en myndighetschef eller rektor innehar uppdraget som arbetarskyddschef betalas inget arvode. Detta gäller ej pågående arvoden fram till 31.12.2022.
II KOSTNADSERSÄTTNINGAR FÖR TJÄNSTEMAN INOM POLISEN
1.Till vissa tjänstemän inom Ålands polismyndighet betalas kostnadsersättning om 15,97 euro/månad (s k ”bullpeng") fr.o.m. 1.8.2020 och 16,12 euro/månad fr.o.m. 1.6.2021.
Kostnadsersättningen betalas inte under semester och betalas endast för sådan månad under vilken tjänstemannen har minst 18 tjänstgöringsdagar.
Ett beklädnadsbidrag om 18,58 euro/månad fr.o.m. 1.8.2020 och 18,76 euro/månad fr.o.m. 1.6.2021 betalas till tjänsteman som i sitt arbete använder privata kläder.
Dessa kostnadsersättningar, som kan höjas även under avtalsperioden, och villkoren för deras beviljande fastställs av landskapsregeringen efter att fackföreningarna som företräder personalen har beretts möjlighet att yttra sig i ärendet.
2. Arvode för delgivning av stämningar (Upphävd 1.6.2018)
KOMMITTÉREGLEMENTE
1 Kap.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 §. Tillämpningsområde
1. Med kommitté avses ett tillfälligt organ som landskapsstyrelsen tillsatt för att utreda eller bereda en bestämd fråga eller för att verka såsom biträdande eller rådgivande organ vid be- redning eller behandling av visst ärende.
2. Med kommission, delegation, nämnd och råd avses ett organ av vanligen bestående natur som landskapsstyrelsen för handläggning av särskilt angiven uppgift tillsatt med stöd av lag, förordning eller annan författning och vars uppdrag är jämförbart med kommittéuppdrag.
3. Bestämmelserna om kommitté i detta reglemente tillämpas även på kommission om arvode eller ersättning betalas för kommissionens arbete.
4. På delegation, nämnd och råd tillämpas dessa bestämmelser om det ej är särskilt sagt att andra bestämmelser gäller.
2 §.. Särskild utredare
Vad som sägs i detta reglemente om kommitté och ordförande i kommitté gäller i tillämpliga delar också särskild utredare (enpersonskommitté).
2 Kap.
OM KOMMITTÉ
3 §.. Behovsprövning
1. Kommitté får ej föreslås tillsatt förrän det undersökts huruvida uppdraget kan ges
a) åt någon avdelning, byrå, lagberedningen eller någon inrättning;
b) åt en arbetsgrupp av tjänstemän såsom tjänsteuppdrag utan särskilt arvode;
c) åt en eller flera tjänstemän som samtidigt beviljas befrielse från sina övriga tjänsteuppgifter; eller
d) åt någon tjänsteman eller annan sakkunnig mot särskilt ar-
2. Innan förslag om tillsättande av en kommitté föredrages i landskapsstyrelsen skall kansliav- delningens allmänna byrå höras. I begäran om utlåtande skall ingå utredning om
a) i vilket skede ärendet befinner sig;
b) skälen till att en kommitté bör tillsättas;
c) kommitténs uppdrag; samt
d) de väsentligaste av de frågor som kommittén skall behandla.
3. I begäran om utlåtande skall dessutom förslag till tidsfrist för kommittén anges.
Bestämmelserna i 2 och 3 mom. gäller inte kommitté som tillsättes på förslag av lagberedningen. 4 .§. De medverkande
1. Kommitté består av ordförande och en eller flera andra ledamöter.
2. Av ordföranden och ledamöterna krävs tillräcklig sakkunskap och erfarenhet för uppdraget.
3. Kommitté får ej vara onödigt stor.
4. Ordföranden leder kommitténs arbete.
5. När en kommitté tillsätts skall det också bestämmas hur sekreterarfunktionen skall skötas. Som sekreterare skall antingen en medlem fungera eller också skall en eller flera sekreterare antagas med uppdraget som bisyssla.
6. På särskilda skäl kan landskapsstyrelsen besluta att en kommitté får antaga en sekreterare med uppdraget som huvudsyssla. I så fall är sekreteraren tillfällig funktionär vid landskaps- styrelsen eller anställd i privaträttsligt anställningsförhållande.
7. Landskapsstyrelsen kan medge kommitté rätt att anlita bl.a. xxxxxxxxxx och experter. Dessa får samma arvode som kommittémedlemmarna. Landskapsstyrelsen kan berättiga kommitté att anlita sakkunnig för visst ändamål. Då kan landskapsstyrelsen samtidigt besluta att högre arvode får betalas.
8. Utför kommittés ordförande eller annan ledamot i kommittén i betydande omfattning på kommittésekreterare ankommande uppgifter eller avfattar han betänkande, kan landskaps- styrelsen
medge honom rätt till arvode enligt grunderna i 7 mom.
5 §.. Uppdraget
1. Kommittés uppdrag skall bestämmas när kommittén tillsätts.
2. Uppdraget skall anges så detaljerat att det ej blir onödigt omfattande. Vid behov kan uppdra- get avse uppgörandet av alternativa förslag. Eventuella ekonomiska och andra begränsningar i fråga om kommitténs förslag skall skrivas in i uppdraget.
3. Vederbörande föredragande skall förbereda kommitténs uppdrag och skaffa fram det materi- al som kommittén skall arbeta med. Detta material skall överlämnas till kommittén.
4. För kommitté skall utsättas viss tidpunkt för uppdragets slutförande. Tidsfristen skall anpas- sas efter uppdragets omfattning. Fristen kan förlängas med högst tre månader i sänder om särskilda skäl talar för det.
5. Uppdraget skall utföras på den ort landskapsstyrelsen bestämmer.
6 § Utredningsarbetet
1. Kommitté skall snarast göra upp en plan för utredningsarbetet.
2. Får kommittén orsak att i väsentligt hänseende gå från planen, skall ny plan göras upp.
3. Arbetsplan skall ges in till den byrå till vilken kommittén hör.
4. När arbetsplan görs upp, skall kommitté beakta att utredningsarbetet ej får medföra större kostnader än nödvändigt.
5. För sådant sammanträde med kommitté på annan än ordinarie sammanträdesort som varar mer än en dag behövs landskapsstyrelsens tillstånd. Detsamma gäller annan resa för kommit- tén än resa till och från sammanträdesorten.
6. Kommitté får samråda med landskapets myndigheter. Sådan myndighet skall lämna upplys- ningar och avge yttrande när kommitté begär det.
7. För undersökning som är avsedd att utföras av kommitté eller av annan för dess räkning behövs tillstånd av landskapsstyrelsen om undersökningen kan antagas leda till mera bety- dande kostnader för landskapet.
1. Sammanträde med kommitté skall såvitt möjligt hållas utom tjänstetid.
2. Över sammanträde med kommitté förs protokoll.
3. I protokollet antecknas åtminstone tidpunkten då sammanträde börjar respektive slutar, namnen på de närvarande samt de beslut som kommittén fattat.
4. Kommitté är beslutfört när ordföranden eller viceordföranden och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.
5. Vid omröstning i kommitté skall flertalets åsikt gälla som beslut. Om oenighet råder beträf- fande vad som skall anses utgöra flertalets uppfattning, skall omröstning verkställas även därom.
8 § .. Betänkande
1. Kommitté skall redovisa sitt arbete i ett eller flera betänkanden om ej annat bestämts.
2. Ledamot får foga reservation och särskilt yttrande till kommitténs betänkande.
3. Betänkande skall vara koncentrerat och inriktat på väsentligheter.
4. Översikter och redogörelse skall vara kortfattade och så disponerade att möjligheterna att ta del av betänkandet underlättas.
5. I betänkande skall redovisas en beräkning av kostnaderna för att genomföra kommitténs förslag.
6. Betänkande skall vid behov innehålla en sammanfattning.
9 § .. Språket
Språket i betänkande skall vara enkelt och klart. Det skall vara fritt från onödiga förkortningar och fackuttryck.
10 § .. Utgivning
1. Betänkande av större allmänt intresse utges i Åländsk utredningsserie. Annat betänkande utges på det sätt landskapsstyrelsen bestämmer.
2. Betänkande trycks eller mångfaldigas på annat sätt samt distribueras enligt vad landskaps- styrelsen besluter.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
11 § .. Kommittéarvoden
Landskapsstyrelsen besluter särskilt om arvoden, traktamenten och resekostnadsersättning.
12 § .. Tillsyn
Den som föredragit ärende angående tillsättande av kommitté utöver tillsyn över kommitténs arbete samt ansvarar för att åtgärder vidtages med anledning av kommitténs förslag.
13 § .. Kortregister
Registrator för ett kommittékortregister. Ändringar i kommittés sammansättning skall meddelas till registrator.
14 § .. Arkivering
Efter avslutat arbete skall kommitté överlämna sina handlingar, ordnade så att de lämpar sig för arkivering, och anskaffad litteratur samt eventuella kansliförnödenheter till registrator.
15 § .. Ikraftträdelse
1. Detta reglemente tillämpas från den 1 juli 1979.
2. Bestämmelserna i detta reglemente tillämpas även på i 1 §. avsedda organ som tillsatts tidiga- re och som ännu håller på med sitt arbete.
L a n t r å d Xxxxx Xxxxxxxx
Kanslichef Xxxxxx Xxxxxxx
Distribution: Samma som ÅFS
ÅLANDS LANDSKAPSREGERINGS BESLUT om kommittéarvoden
Ålands landskapsregering har med stöd av 11 § i landskapets kommittéreglemente beslutat om de arvoden och resekostnadsersättningar som betalas för uppdrag i kommittéer som landskapsregeringen tillsatt.
Beslutet är riktgivande för landskapsregeringens underlydande myndigheter. Om inte annat framgår av särskild bestämmelse handhar myndigheten de uppgifter som enligt detta beslut ankommer på landskapsregeringen.
1 § Tillämpningsområde
Detta beslut tillämpas på ordförande, sekreterare, medlemmar, ersättare och sakkunniga i landskap- ets kommittéer. Beslutet tillämpas även på uppdragshavarna i kommissioner, delegationer, nämn- der, arbetsgrupper, styrelser, direktioner, råd och andra dylika organ, om landskapsregeringen så beslutar vid deras tillsättande.
2 § Fastställande av en kommitté
En kommitté fastställs genom ett landskapsregeringsbeslut.
3 § Sammanträdesarvode
Till ordförande, medlemmar m.fl. som nämns i 1 § betalas arvode per sammanträde enligt följande:
ordförande övriga sekreterare medlemmar Euro Euro
a) sammanträde under kansliarbetstid | 37 | 29 |
b) sammanträde som utom kansliarbetstid har varat högst en timme | 37 | 29 |
c) sammanträde som utom kansliarbetstid har varat över en timme | 75 | 55 |
d) sammanträde som utom kansliarbetstid har varat över tre timmar | 102 | 70 |
För två eller flera sammanträden i samma kommitté under en och samma dag betalas arvode enligt den sammanlagda tid som sammanträdena har varat.
Sammanträdesarvode betalas inte för den tid som en tjänsteman och en arbetstagare å tjänstens väg- nar deltar i ett sammanträde. Om ett möte hålls utöver ordinarie arbetstid betalas mertid och övertid enligt tjänstemännens och arbetstagarnas respektive kollektivavtal som reglerar arbetstider. Inte heller medlemmar av landskapsregeringen erhåller sammanträdesarvode.
En anställd som är medlem i en kommitté som privatperson får arvode. Den tid som en tjänsteman eller arbetstagare i egenskap av privatperson deltar i ett sammanträde räknas inte som arbetstid.
4 § Sakkunnigarvode
Landskapsregeringen förslag av en kommitté kan ge tillstånd till inhämtande av ett sakkunnig utlå- tande eller annan skriftlig utredning samt fastställa det arvode som skall betalas för utlåtandet eller utredningen.
5 § Resekostnadsersättningar
Till ordförande, medlemmar m.fl. betalas ersättning för resor till och från orten och platsen för sammanträdet samt på kommitténs uppdragsresor (jfr tjänsteresa). Ersättningarna betalas enligt be- stämmelserna i landskapets tjänstekollektivavtal om resekostnadsersättningar.
6 § Avvikelse från arvodes- och ersättningsgrunderna
Är det av särskilda skäl nödvändigt att avvika från beloppen för de arvoden eller ersättningar som avses i detta beslut, kan landskapsregeringen fastställa ett sådant avvikande belopp.
7 § Ersättning för förlorad arbetsinkomst
Till personer som ingår i en kommitté och har en restid som överstiger 1,5 timmar enkelväg betalas för varje timme ersättning för förlorad arbetsinkomst under regelbunden arbetstid, men inte för mer än 8 timmar per kalenderdygn. Timersättningens maximibelopp är 18 euro.
För att erhålla ersättning för förlorad arbetsinkomst ska ett intyg över löneavdraget av personens arbetsgivare bifogas. Om en person utför arbete utan att befinna sig arbetsförhållande ska en till- räcklig utredning över inkomstbortfallet bifogas skriftligt.
8 § Redovisning och betalning
Arvoden och ersättningar enligt detta beslut betalas mot redovisning. Redovisningen för utbetalning av kommittéarvode görs på en blankett som tillhandahålls av landskapsregeringens finansavdelning och finns på xxx.xxxxxxxxxx.xx. Även en blankett med grunduppgifter för den som erhåller kom- mittéarvode ska fyllas i och lämnas in samtidigt med redovisningen.
Blanketten för kommittéarvoden och övriga ersättningar lämnas till finansavdelningen så fort som möjligt efter avslutat uppdrag. För kommittéer som pågår under långa tidsperioder ska blanketten för utbetalning lämnas till finansavdelningen i maj och i oktober.
9 § Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft den 1 oktober 2013.
Beslutet tillämpas på sammanträden som hålls från och med 1.10.2013.
Om landskapsregeringen före 1.10.2013 beslutat att betala ersättning som avviker från de arvoden som anges i 2 § 1 mom. i Ålands landskapsstyrelses beslut om kommittéarvoden från den 1 oktober 2002, betalas den avvikande ersättningen tills uppdraget slutförts eller tidsperioden för ersättningen löpt ut.
ÅLR 2013/8208
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL OM ARBETSTIDER
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1 § Tillämpningsområde
Dessa bestämmelser tillämpas, om inte annat är stadgat, bestämt eller avtalat annanstans, på föl- jande arbetstidsformer:
a) kansliarbetstid, d.v.s. den arbetstidsform som iakttas i kansli- och därmed jämförbart arbete vid landskapets verk och inrättningar (nedan: kansliarbete),
b) veckoarbete, d.v.s. sådant arbete per vecka som avses i 6 § arbetstidslagen (FFS 605/96) och som inte är kansli- eller därmed jämförbart arbete och
c) periodarbete, d.v.s. arbete som avses i 7 § arbetstidslagen.
Tillämpningsanvisning:
Kansliarbetstid iakttas i sådana tjänsteförhållanden vid landskapsregeringens all- männa och övriga förvaltning i vilka ämbetsverksarbetstid tidigare, d.v.s. före detta avtals ikraftträdande 1.1.1999, har tillämpats samt i nya anställningsförhållanden som beträffande arbetets allmänna art motsvarar dessa tjänsteförhållanden. I övriga tjänsteförhållanden iakttas så kallad lång arbetstid varmed avses veckoarbete eller periodarbete.
Råder det oklarhet om till vilken arbetstidskategori ett tjänsteförhållande skall hänfö- ras, bör man rådfråga landskapets avtals- och pensionsbyrå (avtalschefen). (2.9.2003/F30/03/1/19)
Bestämmelserna tillämpas även på deltidsarbete, antingen som sådana eller enligt vad som anges särskilt.
Dessa bestämmelser tillämpas inte på tjänstemän vilkas arbetstider regleras i separata tjänstekol- lektivavtalsbestämmelser.
Anmärkning
Timmar förkortas i detta avtal med ett t och minuter med min.
2 § Tillämpning av arbetstidslagstiftningen
Arbetstidslagen den 9 augusti 1996 (FFS 605/1996), som med stöd av en blankettlag ska tillämpas på landskapets tjänstemän, iakttas till den del parterna i det här avtalet inte har kommit överens om annat och när det är fråga om stadganden av tvingande natur (40 § arbetstidslagen).
Tillämpningsanvisning: Upphävs.
2 mom. upphävs.
2. ORDINARIE ARBETSTID
3 § Den ordinarie arbetstiden
Den ordinarie arbetstiden är
a) i kansliarbete 7 t 15 min per dygn och 36 t 15 min per vecka,
b) i veckoarbete, antingen 7 t 39 min vid tillämpning av jämnlånga arbetsdagar eller 8 t under fyra av veckans dygn och 6 t 15 min under det femte dygnet samt 38 t 15 min per vecka och
c) i periodarbete 114 t 45 min under en tre veckors period.
Om anställningen inte fortgår en hel arbetsperiod är den ordinarie arbetstiden per kalenderdag i genomsnitt 7 timmar och 39 minuter, dock högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen tillämpas när anställningen börjar eller slutar mitt under en arbetspe- riod eller när anställningen är kortare än en arbetsperiod.
4 § Reglering av den ordinarie arbetstiden i veckoarbete
Den ordinarie arbetstiden per dygn kan i veckoarbete tillfälligt förlängas till 9 t under förutsättning att den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till i medeltal 38 t 15 min under en period om högst tre veckor.
Den ordinarie arbetstiden per vecka kan i veckoarbete även arrangeras så, att den i medeltal upp- går till 38 t 15 min
a) i dagarbete och tvåskiftsarbete under en period om högst sex veckor,
b) i oregelbundet treskiftsarbete under en period om högst sex veckor och
c) i kontinuerligt skiftarbete under en period om högst ett år förutsatt att det på förhand har uppgjorts ett arbetstidsschema för minst den tid under vilken den ordinarie arbetstiden per vecka skall utjämnas till nämnda medeltal
5 § Reglering av den ordinarie arbetstiden i periodarbete
Om arbetstiden i periodarbete inte utan svårigheter eller betydande kostnader kan förverkligas på det sätt som anges ovan i 3 § c) punkten eller i 7 § 2 mom. i arbetstidslagen, kan den ordinarie arbetstiden, i enlighet med vad parterna separat avtalar, ordnas genom utjämning under en längre tidsperiod, dock högst ett år.
Protokollsanteckning:
Den ordinarie arbetstiden kan vid Ålands hälso- och sjukvård fastställas för en ut- jämningsperiod som omfattar högst tolv veckor.
Utan hinder av denna maximitid för arbetstidsutjämning kan fritidsgottgörelse till en skolhälsovårdare i periodarbete enligt tidigare praxis ges när det med hänsyn till skolarbetet är mest ändamålsenligt, dock senast innan ett nytt läsår börjar.
I periodarbete får en tjänsteman inte utan sitt samtycke hållas i nattarbete under flera än fem på varandra följande arbetsskift. Med nattarbete avses ett arbetsskift av vilket minst tre timmar infal- ler mellan klockan 23 och klockan 6.
5a § Arbetstiden för vissa tjänstemän i periodarbete vid Ålands hälso- och sjukvård
Upphävs.
6 § Reglering av den ordinarie arbetstiden vid landskapets läroinrättningar och vid Lemströms kanal
Upphävs fr.o.m. 1.3.2012.
7 § Systemet med arbetstidsbank
I syfte att främja ändamålsenliga verksamhetsarrangemang och produktivitet samt för beaktande av de anställdas arbetstidsönskemål kan ett system med arbetstidsbank tas i bruk. Till arbetstids- banken kan, i den mån det anses ändamålsenligt, överföras arbetstimmar eller ersättningar som ändrats till tid att hållas som fritid senare på det sätt som nämns nedan.
Arbetstidsbanken används, för att förlägga den ordinarie arbetstiden på det sätt som verksamheten förutsätter så att den i genomsnitt utgör det timantal per vecka eller period som anges i 3 § ovan eller 2 § bilaga 9 till i tjänstekollektivavtal om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård. Härvid överförs till arbetstidsbanken de arbetstimmar som överskrider den ordinarie arbetstiden och som inte är mertids- eller övertidsarbete utan timmar som senare ges som ledig tid på det sätt som nämns nedan.
Till arbetstidsbanken kan även med beaktande av förutsättningarna för verksamheten och perso- nalsituationen överföras följande ersättningar, vilka ändrats till ledig tid:
a) mertids- och övertidstimmar,
b) den andel av ledigheten per vecka som inte har erhållits,
c) ersättningarna för kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete.
Sedan det vid ett verk eller inrättning konstaterats att systemet med arbetstidsbank fyller ett funk- tionellt behov skall arbetsgivaren informera förtroendemännen om systemets praktiska genomfö- rande och om behov föreligger klarlägga och överenskomma om nödvändiga detaljer. Då det gäl- ler en enskild tjänsteman baserar sig användningen av systemet på frivillighet.
På begäran av tjänstemannen överförs arbetstimmar eller arbetstidsersättningar till arbetstidsbank- en. I arbetstidsbanken kan sparas högst 40 timmar. I undantagsfall kan dock en högre timgräns fastslås om det är motiverat med beaktande av särförhållanden i verksamheten.
Av övertidstimmar överförs till arbetstidsbanken både ersättningens grunddel och den förhöjda delen. Den förhöjda delen av övertidsersättningen liksom ovan i punkt c nämnda ersättningar ändras till sådan tid som överförs till arbetstidsbanken enligt den andel av en timme som ersätt- ningsprocenten anger. När arbetstimmar eller ersättningar överförts till arbetstidsbanken tillämpas inte längre de bestämmelser som hänför sig till deras ursprung.
Timmar som överförts till arbetstidsbanken ges som motsvarande icke förhöjd ledighet. Ledighe- ten kan ges antingen som del av dag (timmar) eller som hela dagar, beroende på vad som är lämp- ligast för verksamheten. På tjänstemannens begäran bör dock ledigheten i mån av möjlighet ges
som hela dagar. Tidpunkten för ledigheten bör bestämmas i samförstånd med tjänstemannen och med beaktande av verksamhetens funktionella behov och tjänstemannens önskemål. Om man inte når samförstånd skall tjänstemannen meddelas om tidpunkten för ledigheten minst två veckor in- nan den börjar.
Ifall en tjänsteman vill lösgöra sig från tillämpningsområdet för arbetstidsbanken vid någon annan tidpunkt än då anställningsförhållandet upphör eller systemet med arbetstidsbank läggs ner skall därom meddelas minst sex månader innan tillämpningen upphör. Under denna period överförs inte längre några timmar till arbetstidsbanken och man strävar efter att i första hand ge tidigare över- förda timmar som ledighet. Om man inte kan bevilja ledighet i ovan nämnda eller andra situation- ner ersätts de timmar som finns i arbetstidsbanken i pengar genom betalning av enkel timlön för varje timme.
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte på ledande tjänstemän som avses i § 21.
Tillämpningsanvisning:
Beslut om ibruktagande av systemet med arbetstidsbank fattas skilt för landskapets olika verk och inrättningar. Innan beslut fattas skall arbetsgivaren informera förtro- endemännen enligt 4 mom. ovan samt försäkra sig om att de praktiska rutinerna för hanteringen av arbetstidsbanken, t.ex. bokföring av in- och utgående tid i banken o.dyl. fungerar.
Användning av arbetstidsbanken kräver skriftligt samtycke av tjänstemannen i fråga och samtycket kan även gälla endast en viss tid. Systemet med arbetstidsbank kan tillämpas på tjänstemän med tidsbegränsade anställningsförhållanden som pågår minst sex månader om det är praktiskt genomförbart.
Vid arrangemang som avses i 7 § 2 mom. skall även beaktas att den ordinarie arbets- tiden enligt arbetstidslagen får vara i medeltal högst 40 timmar i veckan under en pe- riod på 52 veckor. Den maximala arbetstiden per dag eller vecka har inte begränsats i avtalsbestämmelsen. Vid tillämpning av bestämmelsen skall dock regler och be- stämmelser om vilotider beaktas.
Timmar i arbetstidsbanken som ges som ledighet räknas som tillägg till arbetstiden för veckan eller arbetsperioden i fråga tills den ordinarie arbetstiden uppfylls. För tjänstemän i periodarbete är lediga dagar som baserar sig på arbetstidsbanken kal- kyldagar, från vilka räknas det timantal som motsvarar den ledighet som givits som tillägg till arbetstiden. Om tjänstemannen insjuknar avbryts den ledighet som har be- viljats på basis av arbetstidsbanken och ändras från och med början av nästa dag till sjukledighet.
När ledigheten ges som hela dagar åtgår högst 8 timmar ledig tid från arbetstidsban- ken. I nattarbete kan ledigheten dock utgöras av flera lediga timmar men högst så många timmar som vanligtvis antecknas för ett nattskift i arbetsskiftsförteckningen. En ledig dag som beviljas efter att arbetsskiftsförteckningen fastställts motsvarar i bankledighet det antal timmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen. En tjäns- teman som har beviljats ledighet från arbetstidsbanken bör inte beordras i övertidsar- bete under det dygn, vecka eller period under vilken ledigheten hålls.
8 § Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden
En nyårsdag, trettondag, första maj, Kristihimmelsfärdsdag, självstyrelsedag, självständighetsdag, julafton, juldag och annandag jul, som infaller på en annan dag än en lördag eller en söndag, samt långfredagen, annandag påsk och midsommaraftonen förkortar arbetstiden i den aktuella veckan med 7 t 15 min i kansliarbete och med 7 t 39 min i veckoarbete och 7 t 39 min i periodarbete i förhållande till timantalet enligt 3§ och 5 §. Om Kristihimmelsfärdsdagen infaller på första maj, förkortas arbetstiden likväl inte.
Om anställningen i periodarbete inte fortgår en enda full arbetsperiod, förkortas den ordinarie ar- betstiden för varje söckenhelg som infaller under anställningen så att förkortningen står i samma proportion till ovan nämnda arbetstidsförkortning som anställningens längd står till en full arbets- period.
Arbetstiden i dessa veckor och arbetsperioder skall om möjligt förkortas på ovan nämnda sätt.
Arbetstiden för en deltidsanställd tjänsteman som arbetar under dessa veckor eller arbetsperioder skall om möjligt förkortas i samma proportion som arbetstiden för en heltidsanställd tjänsteman.
Om arbetstiden inte har kunnat förkortas, betalas en mertids- och övertidsersättning på det sätt som är avtalat i 16–21 §.
Midsommardagen och alla helgons dag förkortar inte den ordinarie arbetstiden.
8 a § Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden och arbets- skiftsplaneringen
Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro t.ex. utbildning, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 t 15 min i kansliar- bete och 7 t 39 min i veckoarbete för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock med högst 36 t 15 min i kansliarbete och 38 t 15 min i veckoarbete. Om arbetsdagarna inte är fast- ställda betraktas måndag – fredag som arbetsdagar.
9 § Tid som räknas som arbetstid
Som arbetstid räknas tid som används till arbete och den tid som åtgår till
a) att enligt förmannens anvisning visats på arbetsplatsen och där vara xxxx att arbeta,
b) att förbereda sig för arbetet och till att avsluta detsamma,
c) att hämta arbetsredskap från ett ställe som arbetsgivaren gett anvisningar om och att föra dem tillbaka dit samt
d) att färdas eller transporteras från en av arbetsgivaren bestämd utgångspunkt till den egentliga arbetsplatsen och till att återvända härifrån till utgångspunkten.
Protokollsanteckning:
Till arbetstiden räknas omklädning till respektive från en speciell klädsel som arbetet kräver, om inte annat i särskilt fall har bestämts.
Till arbetstiden räknas även den tid som används
e) till förhör som under arbetstid eller på fritiden hålls på arbetsgivarens försorg,
f) för vittnesmål inför domstol till vilken tjänstemannen på en landskapets arbetsgivarmyndighets eller en allmän åklagares vägnar kallas under sin arbetstid,
h) till hälsoundersökningar och -kontroller på förordnande av arbetsgivaren, även då de sker på tjänstemannens fritid,
i) för uppgifter som åsyftas i avtal om samarbete mellan arbetsgivare och personal inom land- skapets förvaltning.
Anmärkning:
Se även 7 a § förtroendemannaavtalet för landskapets tjänstemän om handhavandet av förtroendemannauppgifter under arbetstid och på fritiden.
I punkterna e) -i) uppräknade fall bör en tjänsteman befrias från sin normala tjänstgöring.
Till arbetstiden räknas inte de dagliga vilotiderna, om tjänstemannen under dessa tider är oförhind- rad att avlägsna sig från arbetsplatsen.
10 § Om befrielse från tjänsteåligganden i vissa fall
En tjänsteman befrias från sina tjänsteåligganden under arbetstid i följande fall:
1) för att delta i ett värnpliktsuppbåd,
2) för att besöka en läkare, tandläkare, en tandhygienist eller mödrarådgivningen, Tillämpningsanvisning:
Befrielsen i punkt 2) gäller tiden för ett ordinärt besök hos en läkare, tandläkare eller på mödrarådgivningen, d.v.s. högst tre timmar. Besök som kräver en längre frånvaro från arbetet skall om möjligt helt eller delvis förläggas utanför tjänstemannens ar- betstid eller, till den del det överskrider tre timmar, arbetas in.
En tjänsteman som enligt en läkares remiss måste genomgå en undersökning av en läkar- eller tandläkarspecialist utanför landskapet, befrias från tjänsteåliggandena för högst en arbetsdag.
Under samma förutsättningar som anges ovan ges en tjänsteman, befrielse från arbe- tet för att besöka en läkare eller tandläkare med sitt barn, som har fyllt högst elva år eller som är handikappat (funktionshindrat).
Dnr F30/05/1/3, beslut nr 47 F30/28.6.2005 Anmärkning:
Angående möjligheten att undergå medicinska undersökningar som föregår en barnsbörd, se tillämpningsanvisningen i anslutning till 1 § 4 mom. i tjänstekollektiv- avtalet om tjänstledighet på grund av föräldraskap och vård av barn.
3) för att delta i inträdesförhör till kurser som arbetsgivaren anordnar,
4) för att vittna i polisförhör eller för att höras i domstol i mål i vilket landskapet är part,
5) för att höras som målsägande i polisförhör eller vid domstol i ärende där tjänstemannen vid utövandet av sin tjänst har försatts i en målsägandeställning och
6) för att uppträda som svarande eller för att höras som annat än i 9 § 2 mom. e) punkten avsett vittne eller som målsägande i polisförhör eller i domstol.
En tjänsteman bör inte åläggas att arbeta in den fritid som avses i punkt 1), om inte tvingande skäl kräver det. Man bör undvika att ålägga en tjänsteman att arbeta in den fritid som avses i punkterna
2) - 5). En tjänsteman kan åläggas att arbeta in den lediga tid som avses i punkt 6).
En tjänsteman skall i mån av möjlighet ges tillfälle att delta i kommunala förtroendeuppdrag och i uppdrag som nämndeman vid en tingsrätt. Den tid som används till detta inräknas inte i arbetsti- den.
11 § Tidsåtgång och ersättningen för tjänsteresor
Tid som under en tjänsteresa åtgår till själva resan räknas inte som arbetstid. Till den del tjänste- mannen under tiden för tjänsteresan utför till tjänsteåliggandena hörande arbete räknas tjänsteresan dock som arbetstid.
Tiden för s.k. kommenderingsresa som företas vid en förflyttning från ett tjänstgöringsställe till ett annat räknas inte heller som arbetstid.
19.6.2018
Om en tjänsteman under ett dygn som har åtgått till en tjänste- eller kommenderingsresa har varit i arbete kortare tid än den ordinarie arbetstiden eller vid periodarbete kortare tid än 7 t 39 min, tas den för resan använda tiden i beaktande som ett tillskott till arbetstiden till den del den tillsam- mans med arbetstiden motsvarar den ordinarie arbetstiden per dygn eller vid periodarbete 7 t 39 min. För den på detta sätt beaktade tiden betalas inte kvälls-, natt, lördags-, helgaftons- eller sön- dagstillägg.
Utan hinder av 1 mom. betalas en ersättning motsvarande den enkla timlönen för restid, som vid resor till och från ett resmål i den åländska skärgården faller utom den ordinarie arbetstiden, till en tjänsteman vars grundlön inklusive ålderstillägg är högst 4 015,73 euro fr.o.m. 1.8.2020 och
4 054,68 euro fr.o.m. 1.6.2021 eller, ifråga om tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård, vars grundlön utan erfarenhetstillägg är högst 4 015,73 euro per månad fr.o.m. 1.8.2020 och
4 054,68 euro per månad fr.o.m. 1.6.2021. Ersättningen betalas för högst fyra timmar per rese- dygn. Denna tid räknas, ersättningen till trots, inte som arbetstid.
12 § Förkortad arbetstid
Om en tjänstemans rätt till partiell vårdledighet har avtalats i tjänstekollektivavtalet om tjänst- ledighet på grund av föräldraskap och vård av barn.
Om en tjänsteman av andra sociala skäl eller hälsoskäl önskar arbeta kortare tid än den ordinarie arbetstiden, skall arbetsgivaren försöka ordna arbetet så, att tjänstemannen kan utföra deltidsar- bete.
Tillämpningsanvisning:
Man bör inte använda sig av arbetspass som är kortare än fyra timmar, om inte tjäns- temannen själv begär det eller ett annat vägande skäl förutsätter detta. (27.5.03/F30/03/1/10)
13 § Arbetsskiftsförteckning
Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för hela utjämningsperioden. Om arbetstiden arrangeras så att den utjämnas över en period som är längre än sex veckor kan arbetsskiftsförteckningen göras upp för en kortare tid om det på grund av utjämningsperiodens längd eller arbetets oregelbunden- het är synnerligen svårt att göra upp den för hela utjämningsperioden. Arbetsskiftsförteckningen ska ändå göras upp för en så lång tid som möjligt och minst för sex veckor.
En förtroendeman har på begäran rätt att få ta del av förslaget till arbetsskiftsförteckning och fram- föra sin åsikt.
Arbetsskiftsförteckningen ska delges tjänstemännen skriftligt och i god tid senast tio dagar innan den tidsperiod som anges i förteckningen börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med tjänstemannens samtycke eller av grundad anledning.
I veckoarbete och periodarbete behöver skiftena inte avlösa varandra regelbundet, men de ska växla vid tidpunkter om vilka man kommit överens om på förhand.
Tillämpningsanvisning:
Ett arbetsskift får inte delas upp i onödan. I synnerhet skall en onödig uppdelning av nattskift undvikas.
Vid ändring av arbetsskiftsförteckning ändrar förläggningen av utjämningsperiodens genomsnittliga ordinarie arbetstid. Exempelvis genom att planerat arbetspass tidiga- reläggs, senareläggs, förflyttas till en annan tidpunkt, eller att ett beredskapspass till- kommer.
Om en tjänsteman beordras att utföra mertids- eller övertidsarbete är det inte fråga om ändring av arbetsskiftsförteckning. Mertidsarbete är arbete som tjänstemannen utför utöver den planerade arbetstiden i deltidsarbete. Övertidsarbete är arbete som tjänstemannen utför utöver den ordinarie arbetstiden.
Med den anställdas samtycke kan arbetsskiftsförteckningen alltid ändras. Nås inte enighet om ändringen, bör i arbetsskiftsförteckningen göras endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på verksamheten. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fastställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör i sig ing- en här avsedd grundad anledning. Förekomsten av grundad anledning prövas från fall till fall. Grundad anledning till en ändring av arbetsskiftsförteckningen kan anses vara verksamhetsbetingande skäl, exempelvis oförutsedd frånvaro. Arbetsskiftsför- teckningen kan också ändras på önskemål av tjänstemannen eller den anställda, om ändringen överenskommes med arbetsgivaren.
Den som berörs av en ändring av arbetsskift ska underrättas om den så snart som möjligt senast dagen innan eller, i undantagsfall, senast innan hen beger sig till arbe- tet. Om personen ifråga underrättas först efter att hen redan har anlänt till arbetsplat- sen, räknas minst en timme som arbetstid. Maximilängden för den tid som skall räk- nas som arbetstid är beroende av hemresans längd, tidpunkten på dygnet m.fl. om- ständigheter.
Om arbetsskiftsförteckningen för en tjänsteman i två- eller flerskiftsarbete ändras med kortare varsel än två dygn (48 t) betalas en omställningspenning om 50 euro.
Penningen betalas även till en tjänsteman som på motsvarande sätt måste åta sig ett beredskaps- eller jourpass. Omställningspenningen betalas inte, om tjänstemannen har rätt till utryckningspen- ning.
För att en omställningspenning skall betalas, måste tjänstemannen åta sig ett arbetsskift, bered- skapsskift eller jourpass av vilket minst fyra timmar infaller på tid som enligt den ursprungliga arbetsskiftsförteckningen hade varit tjänstemannens lediga tid.
Ett arbetsskift som var planerat kl. 10-18 och blir ändrat till 6–14 berättigar till om- ställningspenning. Ett arbetsskift som var planerat till kl. 10-18 och ändras till kl. 8- 16 berättigar inte till omställningspenning, eftersom endast två timmar faller på tid som annars varit ledig tid.
13a § Vissa flexibla arbetstidsarrangemang
Myndigheten kan ta i bruk nedan nämnda flexibla arbetstidsarrangemang om de främjar en effek- tiv verksamhet och lämpar sig för myndighetens och den aktuella enhetens verksamhet och arbets- uppgifter.
En tjänsteman har inte subjektiv rätt till de arbetstidsformer som tas upp nedan i detta avtal. Ar- betsgivarens godkännande krävs.
1) Förlängd arbetstid
Man kan komma överens om en längre ordinarie arbetstid per dygn och vecka än vad som anges i 3 § i tjänstekollektivavtalet om arbetstider. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan då vara högst 40 timmar. Man kommer överens om den ordinarie arbetsti- den per dygn så att den sammanlagda arbetstiden under en vecka motsvarar den avta- lade ordinarie arbetstiden per vecka. Vid förlängd arbetstid betalas månadslönen för- höjd enligt förhållandet mellan den ordinarie arbetstiden per vecka enligt 3 § och den avtalade arbetstiden per vecka.
Övertidsarbete som vid förlängd arbetstid ska ersättas enligt 19 § i tjänstekollektiv- avtalet om arbetstider, är i fråga om tjänstemän som avses i 17 § i tjänstekollektivav- talet om arbetstider, arbete som på förordnande av en chef utförs utöver en arbetstid på 7 timmar 45 minuter per dygn och 38 timmar 45 minuter per vecka eller utöver längre avtalade ordinarie arbetstider. Arbetstidsersättningarna för andra som utför arbete vid landskapsregeringen fastställs i enlighet med 21 § eller 21 a § i tjänstekol- lektivavtalet om arbetstider. Övertidsarbete som vid veckoarbete ska ersättas enligt 19 § i tjänstekollektivavtalet om arbetstider, är arbete som på förordnande av en chef utförs utöver den avtalade ordinarie arbetstiden per dygn och vecka. Vid förlängd ar- betstid beräknas den enkla timlönen utifrån tjänstemannens månadslön för arbetstid utan förlängning och den divisor som gäller för denna lön.
De söckenhelger som avses i 8 § i tjänstekollektivavtalet om arbetstider förkortar ar- betstiden i arbete med den genomsnittliga ordinarie arbetstid per dygn som räknats ut på basis av den avtalade ordinarie arbetstiden per vecka. Vid veckoarbete iakttas 13
§ i tjänstekollektivavtalet om arbetstider.
2 ) Individuell arbetstid
I uppgifter som huvudsakligen utförs någon annanstans än på det egentliga tjänste- stället eller den egentliga arbetsplatsen eller där det annars är lämpligt med hänsyn till uppgifternas speciella karaktär, kan individuell arbetstid tas i bruk.
När individuell arbetstid tillämpas, ska arbetsgivaren precisera målen för arbetet och arbetsuppgifterna för tjänstemannen och följa hur de genomförs. Tjänstemannen ska se till att arbetstiden jämnas ut till den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per
vecka, och då kan mertids- eller övertidsarbete som ska ersättas inte uppkomma. Tjänstemannen ska föra bok över sina arbetstimmar.
3) Komprimerad arbetstid
I kansliarbete och i veckoarbete kan den ordinarie arbetstiden avvikande från 3 § i tjänstekollektivavtalet om arbetstider, ordnas på så sätt att arbetstimmarna enligt den ordinarie arbetstiden per vecka utförs på förhand antingen varje vecka eller under en längre tidsperiod så att en arbetsdag per vecka kan ges som ledig tid. När timmar ar- betas in och ledighet tas ut ska den arbetstidsbank som avses i 7 § användas och 7 § i tjänstekollektivavtalet om arbetstider iakttas även i övrigt.
Ovan nämnda arbetstidsarrangemang i punkt 1–3 är frivilliga och ibruktagandet av dem förutsätter att arbetsgivaren och tjänstemannen avtalar om dem. Arrangemangen tas i bruk genom ett skriftligt avtal antingen för en bestämd tid eller tillsvidare så att vardera parten kan säga upp avtalet med iakttagande av på förhand fastställda proce- durer och tidsfrister. Det arrangemang som nämns i punkt 1 kan dock tas i bruk för högst sex månader i sänder.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsgivaren beslutar om organiseringen och dimensioneringen av ar- beten, t.ex. om förläggningen av arbetstiden, den plats där arbetet ut- förs, den arbetstidsform som ska iakttas och de resurser som arbets- uppgifterna kräver. Arrangemangen i detta avtal avser inte att begränsa denna beslutanderätt. Således har varken arbetsgivaren eller personalen någon skyldighet eller rätt till dessa arrangemang, utan ibruktagandet av dem bygger på en överenskommelse.
Arrangemangens funktionsduglighet och resultat samt deras eventuella inverkan på arbetshälsan och möjligheterna att orka i arbetet ska fort- löpande följas upp och regelbundet granskas av arbetsgivaren och de berörda, minst en gång i halvåret. När ett tidsbundet arrangemang upp- hör, ska de ovannämnda aspekterna granskas på motsvarande sätt innan ett eventuellt nytt avtal ingås. Ett arrangemang som avses i punkt 1 får inte införas genast i början av ett anställningsförhållande, och arbetsti- den kan förlängas sammanlagt för högst 6 månader i sänder genom ett sådant arrangemang.
Vid den individuella arbetstid som avses i punkt 2 följer och övervakar arbetsgivaren inte hur den tid som används till arbete disponeras, utan personen i fråga ser själv till att arbetstiden jämnas ut. Därför finns det inte några grunder för att mertids- eller övertidsarbete ska uppkomma eller ersättas. Om antalet arbetsuppgifter på förordnande av en chef dock ändras så att de konstateras kräva överskridningar av den ordina- rie arbetstiden, ska arrangemanget med individuell arbetstid avslutas eller tillfälligt avbrytas.
För ordnandet av den komprimerade arbetstid som avses i punkt 3 kan en arbetstidsbank enligt 7 § i tjänstekollektivavtalet om arbetstider tas i
bruk genom arbetsgivares beslut. Komprimerad arbetstid kan även ord- nas så att ledigheten tas ut mer sällan, än varje vecka eller så att ledig- heten tas ut under endast en del av arbetsdagen. Även i arrangemang enligt denna paragraf förutsätter rätten till ersättningar enligt tjänste- kollektivavtalet om arbetstider, att arbetet har utförts på förordnande av en chef.
På de villkor som anges i denna paragraf och med beaktande av det som sägs i stycke 1 i tillämpningsanvisningarna kan arbetsgivaren och tjänstemannen också komma överens om att arbetet utförs helt eller delvis någon annanstans än i arbetsgivarens lokaler eller i andra lokaler som arbetsgivaren innehar, än personens egentliga tjänsteställe eller ar- betsplats.
Anmärkning:
Landskapsregeringen har utfärdat separata anvisningar om principerna för distansarbete och om anställningsvillkoren.
13 b § Systemet med arbetstidsbank
Ett syfte med flexibla arbetstider är att utöka användning av arbetstidsbanker. Arbetstidsbanken kan användas inom ramen för gällande tjänstekollektivavtal. För att utöka flexibiliteten och för att få största möjliga nytta kan man inom myndigheten överenskomma om en högre timgräns för ar- betstidsbanken än vad som regleras i 7 § 5 mom. i tjänstekollektivavtalet om arbetstider.
Även flextidstimmar kan enligt överenskommelse inom myndigheten överföras till arbetstidsban- ken.
3. VILOTIDER
14 § Dagliga vilotider
En tjänsteman skall ges en daglig vilotid, en måltidsrast, som är en halv till en timme lång. Rasten får inte placeras omedelbart i början eller i slutet av arbetsdagen.
Om arbetstiden överskrider 10 timmar om dygnet, har tjänstemannen, om hen så önskar, rätt att hålla en rast på högst en halv timme efter åtta timmars arbete.
I period-, natt- och skiftarbete kan en tjänsteman, avvikande från det ovan sagda, ges möjlighet att inta sin måltid under arbetstid.
Utöver måltidsrasten bereds en tjänsteman möjlighet att under arbetstid hålla kaffepaus om högst 20 minuter per dag/arbetsskift. Under pausen är tjänstemannen inte berättigad att avlägsna sig från arbetsplatsen.
Tillämpningsanvisning:
Kaffepausen ordnas vid behov i turer och även i övrigt så, att arbetets gång och den service som skall tillhandahållas allmänheten inte störs. Kaffepausen kan även hållas i två delar om sammanlagt högst 20 minuter.
Överenskommelserna i denna paragraf tillämpas också på en deltidsanställd tjänsteman, om ar- betstiden per dygn är minst sex timmar. Om arbetstiden är kortare, tas ställning till eventuella vilo- tider när arbetstidsarrangemanget i övrigt fastslås.
15 § Ledighet per vecka
En tjänsteman skall ges en minst 35 timmar lång, oavbruten ledighet under söndagsdygnet och i omedelbar anslutning till detta eller, om detta inte är möjligt, under annan tid av veckan. I regel inbegriper ledigheten två lediga dagar efter varandra. Den ena av dessa skall om möjligt vara en lördag.
I kansliarbete kan ledigheten ordnas så, att den uppgår till 35 t i genomsnitt under en period om 14 dygn och vid oavbrutet skiftarbete så, att den uppgår till 35 t i genomsnitt under en tid om högst 12 veckor. Ledigheten skall dock uppgå till minst 24 t sammanhängande ledighet per vecka.
I periodarbete skall, per två tre veckors perioder, ges minst två sammanhängande ledigheter omfat- tande både lördag och söndag, om inte verksamheten vid enheten ställer uppenbart hinder för detta.
Bestämmelsen om ledighet kan frångås
a) om arbetstiden per dygn är högst tre timmar,
b) vid nödarbete enligt 21 § arbetstidslagen,
c) om arbetets tekniska art inte tillåter att vissa tjänstemän helt befrias från arbetet samt
d) om en tjänsteman under sin ledighet tillfälligt behövs i arbete för upprätthållande av verkets eller inrättningens regelbundna arbete.
Om den oavbrutna fritiden inte innefattar två fulla kalenderdygn, skall den i vecko- och period- arbete uppgå till minst 54 timmar.
4. ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR OCH TILLÄGG 16 § Ersättningar och tillägg till tjänstemän med kansliarbetstid
Nedan nämnda ersättningar för mertids- och övertidsarbete samt kvälls-, natt-, söndags- och helg- aftonstillägg betalas vid tillämpning av kansliarbetstid endast till tjänstemän vars grundlön inklu- sive ålderstillägg är högst 4 015,73 euro per månad fr.o.m. 1.8.2020 och 4 054,68 euro per månad fr.o.m. 1.6.2021 eller, ifråga om tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård, vars grundlön utan erfarenhetstillägg är högst 4 015,73 euro per månad fr.o.m. 1.8.2020 och 4 052,68 euro per månad
fr.o.m. 1.6.2021.
När en i 1 mom. avsedd tjänsteman utför fältarbete betalas ersättningar och lönetillägg enligt ar- betstidsgränserna och timlönedivisorn för veckoarbete. Med fältarbete avses arbete i en annan än en kanslimiljö, där arbetet är ordnat enligt en veckoarbetstid.
17 § Mertids- och övertidsarbete
Mertidsarbete är arbete som en tjänsteman på arbetsgivarens initiativ utför utöver den ordinarie arbetstiden eller arbetstiden i deltidsarbete, till den del det inte är övertidsarbete.
Övertidsarbete är arbete som en tjänsteman på arbetsgivarens initiativ utför utöver arbetstiden om 7 t 39 min per dygn och 38 t 15 min per vecka i kansliarbete och utöver de ordinarie arbetstiderna i veckoarbete och periodarbete.
Med avvikelse från bestämmelsen i 2 mom. är det arbete övertidsarbete som i kansliarbete och veckoarbete utförs utöver 30 t 30 min och i periodarbete utöver 107 t 6 min under en vecka eller arbetsperiod där nyårsdagen, första maj, självstyrelsedagen eller självständighetsdagen infaller på en annan dag än en lördag eller en söndag.
Tillämpningsanvisning:
Mertids- och övertidsarbete bör undvikas vid deltidsarbete. Arbetsgivaren skall i synnerhet undvika att ålägga sådana deltidsanställda tjänstemän som även har ett an- nat arbete om vilket arbetsgivaren har informerats, att utföra mertids- och övertids- arbete. En deltidsanställd tjänsteman har rätt till ersättning för övertidsarbete och s.k. obekvämt arbete (t.ex. xxxxx och natt) enligt samma timgränser och övriga grunder som en heltidsanställd tjänsteman.
18 § Mertidsersättning
I kansliarbete ges ersättning för mertidsarbete i form av ett motsvarande antal lediga timmar, utan förhöjning, som det utförda arbetet. Ledigheten skall utges på ett sätt som inte stör verksamheten vid verket eller inrättningen ifråga. Den ges inom ett år från det mertidsarbetet utfördes, om man inte överenskommer om annat, och den skall om möjligt ges i hela arbetsdagar. Ledigheten kan ges i anslutning till tjänstemannens semester eller annan ledighet. Om ledighet inte ges på här nämnt sätt, betalas en penningersättning i form av enkel timlön.
I vecko- och periodarbete betalas i ersättning för mertidstimmar en enkel timlön. Man kan även komma överens om en ersättning i motsvarande fritid, utan förhöjningar.
Om tjänstemannen insjuknar avbryts den ledighet som har beviljats som ersättning för mertidsar- bete enligt denna paragraf. Ledigheten ändrar från och med början av nästa dag till sjukledighet.
19 § Övertidsersättning
För de två första övertidstimmarna per dygn betalas en enkel timlön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna en enkel timlön förhöjd med 100 %.
För de åtta första övertidstimmarna per vecka betalas en enkel timlön förhöjd med 50 % och för veckans alla övriga arbetstimmar en enkel timlön höjd med 100 %, även om de samtidigt är över- tid för ifrågavarande dygn.
Övertidstimmar per dygn beaktas inte när övertidsersättningen per vecka räknas ut.
I periodarbete betalas för de 18 första övertidstimmarna en enkel timlön förhöjd med 50 % och för de följande arbetstimmarna en enkel timlön förhöjd med 100 %.
En med 100 % förhöjd timlön betalas eller som motsvarande ledighet ges dock för timmar som överstiger övertidstimmarna enligt 5 mom. ovan.
Som arbetsdagar betraktas också hela lediga dagar som följer av arbetstidsutjämning eller av er- sättning i form av ledighet.
Tillämpningsanvisning
I nattarbete räknas ett nattpass som en arbetsdag.
Med avvikelse från bestämmelserna i 2 och 4 mom. betalas under en vecka eller arbetsperiod där nyårsdagen, första maj, självstyrelsedagen eller självständighetsdagen infaller på en annan dag än en lördag eller söndag för veckoövertid i kansliarbete och i veckoarbete för de 16 första arbets- timmarna en med 50 % förhöjd enkel timlön. På motsvarande sätt betalas i periodarbete för periodövertid en övertidsersättning för de 26 första arbetstimmarna.
Ersättningen för övertidsarbete kan enligt överenskommelse även ges i ledighet som motsvarar penningersättningen. Ledighet skall utges på ett sätt som tar hänsyn till verksamheten vid verket eller inrättningen ifråga. Ledigheten ges inom ett år från det övertidsarbetet utfördes, om man inte kommer överens om annat, och den skall om möjligt ges i hela arbetsdagar. Den kan ges i anslut- ning till tjänstemannens semester eller annan ledighet.
Om tjänstemannen insjuknar avbryts den ledighet som har beviljats som ersättning för övertidsar- bete enligt denna paragraf. Ledigheten ändrar från och med början av nästa dag till sjukledighet.
20 § Mertids- och övertidsersättning vid en avbruten arbetsperiod
a) Avbrott som planerats på förhand
Om arbetsperioden avbryts på grund av semester, frånvaro på grund av sjukdom, tjänstledighet eller någon annan godtagbar orsak, som har planerats på förhand i arbetsskiftsteckningen, förkortas den ordinarie arbetstiden (övertidsgränsen) med 7 timmar 39 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.
Tillämpningsanvisning
Avbrottsdagar inkluderas inte i beräkningen av arbetstiden. Sådana avbrottsdagar är bland annat semesterdagar, lördagar, söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj, själv- styrelsedagen, midsommarafton och självständighetsdagen som ingår i semestern.
Om semestern omfattar en kalenderveckas samtliga semesteravtalsenliga vardagar (2 § 4 punkten tjänstekollektivavtalet om semester) ges lördagen och söndagen som
lediga dagar, vilka även de räknas som avbrottsdagar. Med tjänstemannens samtycke kan ett arbetsskift dock antecknas på en sådan ledig lördag och/eller söndag.
I mom. 1 ovan nämnd frånvaro anses vara planerad på förhand om frånvaron har varit känd 10 dagar innan arbetsperioden började.
Avbrott på grund av personalutbildning. Varje dag som används för personalutbildning anses om- fatta 7 t 39 min om utbildningen planerats på förhand i arbetsskiftsförteckningen.
För deltidsanställda betraktas som ordinarie arbetstid (mertidsgräns) deltidsarbetstidens proport- ionella andel av övertidsgränsen för dem som har full arbetstid.
Tillämpningsanvisning
Om arbetsdagarna inte är fastställda betraktas måndag-fredag som arbetsdagar. Ett avbrott som varar en hel kalendervecka förkortar den ordinarie arbetstiden under ar- betsperioden med 38 t 15 min.
En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, och den ordinarie arbetstiden förkortas inte separat som söckenhelgsförkortning enligt 8 § 1 mom. En söckenhelg förkortar den ordinarie arbetstiden när den står utanför avbrottet.
I deltidsarbete är övertidsgränsen den samma som för dem som har full arbetstid.
b) Andra avbrott
Om ett avbrott som föranletts av en sådan orsak som avses ovan i punkt a) inte var känt 10 dagar innan arbetsperioden började, utgör den arbetstid utanför frånvaron som utförs utöver den ordina- rie arbetstid som planerats i den godkända arbetsskiftsförteckningen övertidsarbete vid full arbets- tid. Med arbetsperiod avses hela utjämningsperioden.
Tillämpningsanvisning
Avbrottet sänker övertidsgränsen med så många timmar som planerats i arbetsskifts- förteckningen under avbrottet.
I deltidsarbete är arbetstid utöver den ordinarie arbetstiden mertidsarbete upp till övertidsgränsen (full arbetstid enligt § 3).
Om ersättning i form av ledighet har planerats i arbetsskiftsförteckningen (kompledighet) eller om arbetstiden understiger den ordinarie arbetstiden av någon annan motsvarande orsak utgörs över- tidsarbete i fallet b) mom. 1 och mertidsarbete i fallet mom. 2, de arbetstimmar som överstiger det antal timmar man får då man räknar ihop den arbetstid utanför avbrottstiden som antecknats i ar- betsskiftsförteckningen och det på förhand planerade underskottet i den ordinarie arbetstiden.
Tillämpningsanvisning
Vid uttag av kompledighet kan övertid inte uppstå innan periodens ordinarie arbets- tid för heltidsarbete uppnåtts.
Avbrott på grund av personalutbildning. Om utbildningen inte var känd 10 dagar innan arbetspe- rioden började anses den omfatta den tid under vilken tjänstemannen enligt arbetsskiftsförteck- ningen skulle ha varit arbete enligt arbetsskiftsförteckningen.
21 § Arbetstidsersättningar till vissa tjänstemän i kansliarbetstid
De tjänstemän med kansliarbetstid som inte har rätt till ersättningar med stöd av 16 § 1 mom. och på vilka 21 a § inte är tillämplig har rätt till arbetstidsersättningar på det sätt som anges i denna paragraf.
Denna paragraf gäller inte undervisningspersonal och tjänstemän som har rätt till arbetstidsersätt- ningar med stöd av andra regler.
En tjänsteman erhåller enligt denna paragraf, ersättning för mertidsarbete per vecka.
Ersättningen ges i form av ledighet med lön eller i pengar. Den ges eller betalas i förhållandet ett till ett (en timme arbete: en timme ledigt/enkel timlön). För de timmars del som överstiger 40 timmar per vecka, betalas den enkla timlönen dock förhöjd med 50 %. I ledighet ges denna ersätt- ning däremot med timme mot timme.
Om tjänstemannen insjuknar avbryts den ledighet som har beviljas som arbetstidsersättning enligt denna paragraf. Ledigheten ändrar från och med början av nästa dag till sjukledighet
Arbetsgivaren skall under den månad som följer efter den under vilken mertidsarbetet har utförts avgöra om ersättningen skall ges i ledighet eller i pengar. En penningersättning skall betalas senast den kalendermånad som följer efter att ett beslut om ersättningens form har fattats. Ledighet ges inom de sex kalendermånader som följer efter att arbetet utfördes.
I söndagsersättning betalas en med 50 % förhöjd enkel timlön för arbete som har utförts under de tider som anges nedan i 26 §.
I stället för arbetstidsersättningarna i denna paragraf kan man enligt överenskommelse betala en separat, månatlig ersättning i eurobelopp, om det av särskilda skäl prövas ändamålsenligt. En överenskommelse om en sådan månadsersättning ingås för viss tid. När överenskommelsen träffas skall en bedömning göras av mängden mertids- och söndagsarbete under en tillräckligt lång tids- period och en månadsersättning som motsvarar denna arbetsmängd räknas ut.
Den period utgående från vilken uppskattningen av mertids- och söndagsarbetet görs kan variera från en månad till ett år. Är det frågan om ett projektarbete, kan perioden vara den tid projektet varar.
Tillämpningsanvisning:
Om man överväger att ingå ett sådant fritt avtal som avses i 25 § tjänstemannalagen för landskapet Åland med eller att bevilja ett individuellt lönetillägg till en tjänste- man, bör man samtidigt konstatera om det är skäl att betrakta den fria delen av av- talslönen respektive det individuella tillägget helt eller delvis som en ersättning för mertids- och söndagsarbete. Om det är så, bör ett omnämnande om detta tas med i avtalet med den avtalsavlönade tjänstemannen och man bör hålla hen utanför till- lämpningen av denna paragraf. När ett individuellt lönetillägg skall
beviljas förfar man på det sätt som beskrivs ovan ifråga om en separat månatlig er- sättning.
Tid som åtgår till en sådan uppgift för vilken det betalas arvode för att en tjänsteman handhar till en annan tjänst hörande uppgifter vid sidan om egen tjänst eller för vilken det betalas ett annat särskilt arvode eller ersättning, räknas inte som arbetstid vid tillämpningen av denna paragraf.
Tid som utom tjänstetid används för representation eller andra motsvarande uppdrag och som är svår att följa upp, räknas inte som arbetstid vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf, om inte tjänstemannen ifråga har utfört egentliga tjänsteuppgifter i samband därmed.
21a § Arbetstidsersättningar till tjänstemän med grundlön om 3 689,50 euro eller mer Tjänstemän med kansliarbetstid, vars grundlön utan ålderstillägg i euro är minst 3 689,50 euro fr.o.m. 1.8.2020 och 3 725,29 euro fr.o.m. 1.6.2021 och inte får ersättning enligt 21 §, har enbart rätt till ersättning för arbete utöver den ordinarie arbetstiden på det sätt som anges i denna para- graf. Denna paragraf gäller inte tjänstemän som har rätt till arbetstidsersättningar med stöd av andra regler.
Ersättning för arbete som tjänstemannen utför på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie ar- betstiden ges i form av ledighet med lön. Ledigheten ges i förhållande ett till ett (en timme arbete: en timme ledigt).
Ledigheten ges inom de sex kalendermånader som följer efter att arbetet utfördes.
Om tjänstemannen insjuknar avbryts den ledighet som har beviljats som arbetstidsersättning enligt denna paragraf. Ledigheten ändrar från och med början av nästa dag till sjukledighet. (1.4.2008)
Tid som åtgår till en sådan uppgift för vilken det betalas arvode för att en tjänsteman handhar till en annan tjänst hörande uppgifter vid sidan om egen tjänst eller för vilken det betalas ett annat särskilt arvode eller ersättning, räknas inte som arbetstid vid tillämpningen av denna paragraf.
Tid som utom tjänstetid används för representation eller andra motsvarande uppdrag och som är svår att följa upp, räknas inte som arbetstid vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf, om inte tjänstemannen ifråga har utfört egentliga tjänsteuppgifter i samband därmed.
22 § Från Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx överförda timmars inverkan på ersättningarna för mertids- och övertidsarbete
Paragrafen upphävs.
23 § Kvällstillägg
För arbete som utförs mellan klockan 18.00 och 21.00 betalas ett tillägg om 15 % som beräknas på den enkla timlönen.
24 § Nattillägg
För arbete som utförs mellan klockan 21.00 och 06.00 betalas ett tillägg om 40 % som beräknas på den enkla timlönen. (1.12.2009)
Om arbete som har inletts senast klockan 04.00, fortsätter efter klockan 06.00, betalas ett nattill- lägg i vecko- och periodarbete också för arbete som utförs efter klockan 06.00 fram till den första sammanhängande, minst två timmar långa vilotiden, dock längst till klockan 12.00.
Beträffande nattillägg till tjänstemän som överflyttades till Ålands hälso- och sjuk- vård, ÅHS, per 1.1.1994 gäller vad om sådant tillägg har avtalats i 8 § tjänstekollek- tivavtalet om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård.
25 § Lördagstillägg
Med lördagsarbete för vilket ett särskilt lördagstillägg betalas, avses arbete mellan klockan 06.00 och 18.00 under en annan helgfri lördag än påsklördagen.
Lördagstillägget, som är 25 % av den enkla timlönen, betalas till tjänstemän i periodarbete och till sådana tjänstemän i kansli- respektive veckoarbete vars ordinarie arbetstid är förlagd till de tider som enligt 1 mom. berättigar till lördagsersättning.
Lördagstillägg betalas inte för den tid för vilken söndagstillägg eller helgaftonstillägg betalas.
Lördagstillägg betalas inte heller, om ett annat arbetsskift än ett lördagsskift eller en del av det på grund av en inarbetning eller annat jämförbart arbetstidsarrangemang har flyttats till en lördag.
Tillämpningsanvisning:
I kansli- respektive veckoarbete betalas inte lördagstillägg för de timmar i mertids- eller övertidsarbete som infaller under ovan nämnda tider.
26 § Söndagstillägg
För arbete som utförs på en söndag, nyårsdag, trettondag, långfredag, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, självstyrelsedag, midsommardag, alla helgons dag, självständighetsdag, juldag och annandag jul mellan klockan 00.00 och 24.00 betalas ett tillägg som motsvarar den enkla timlönen.
Söndagstillägg betalas även för arbete som utförs mellan klockan 18.00 och 24.00 den dag som föregår i 1 mom. nämnda dagar.
27 § Helaftonstillägg
För arbete som utförs en påsklördag eller midsommarafton mellan klockan 00.00 och 18.00 eller julafton mellan klockan 00.00 och 24.00 betalas ett tillägg som motsvarar den enkla timlönen.
28 § Ersättning för beredskap
För beredskap som fullgörs i tjänstemannens bostad betalas en ersättning antingen så, att hälften av beredskapstiden omvandlas till arbetstid med viken ett underskott i den ordinarie arbetstiden fylls ut eller så, att det för varje beredskapstimme betalas en penningersättning som motsvarar 50 % av den enklas timlönen.
För beredskap annanstans än i tjänstemannens bostad betalas en ersättning per timme som motsva- rar 10–40 % av den enkla timlönen. När beredskapsersättningens storlek bestäms, tas hänsyn till inställelsetiden och olägenheterna som beredskapen medför. (fr.o.m. 1.1.2011)
För en beredskap som en tjänsteman har rätt att enligt eget val hålla antingen på arbetsplatsen eller i sin bostad, betalas en ersättning enligt 1 mom. ovan.
Om beredskapen för vägmästarna vid landskapsregeringens trafikavdelning gäller vad därom är särskilt bestämt.
Till en tjänsteman vid Ålands hälso- och sjukvård betalas ersättning för beredskap så, att ett even- tuellt planerat underskott i den ordinarie arbetstiden fylls med beredskapstimmar som omvandlas till arbetstid (vid en ersättning om 50 % med det dubbla antalet beredskapstimmar, vid 30 % er- sättning med tre beredskapstimmar för varje aktiv timme o.s.v.). Den återstående beredskapstiden ersätts i pengar i enlighet med bestämmelserna ovan i denna paragraf. För beredskap som infaller under tid som berättigar till söndagstillägg och helgaftonstillägg betalas en extra ersättning som till sitt belopp per sådant dygn motsvarar en ersättning för åtta söndagstimmar.
En ersättning för beredskap skall om möjligt betalas senast inom kalendermånaden efter att bered- skapen har fullgjorts.
Tillämpningsanvisning:
En betalning av ersättning för beredskap förutsätter att arbetsgivaren har givit ett förordnande om beredskapsskyldigheten eller att en sådan skyldighet framgår av ett arbetstidsschema.
Om en tjänsteman som under beredskap kallas till arbetsplatsen för aktivt arbete måste använda ett fordon för att ta sig till respektive från arbetsplatsen, betalas färd- kostnadsersättning på det sätt som anges i tillämpningsanvisningen till 6 § i tjänste- kollektivavtalet om resekostnadsersättningar. I undantagsfall, när omständigheterna motiverar det, ersätts kostnaderna för taxi (t.ex. om annat färdmedel inte står till buds).
En tjänsteman skall, om det inte är fråga om ett oförutsett brådskande fall, underrättas om sin be- redskapsskyldighet minst tre dygn på förhand.
28a § Ersättning för beredskap för sjötrafikjouren vid trafikavdelningen
För den beredskap som de tjänstemän vilka ingår i trafikavdelningens sjötrafikjour upprätthåller betalas ett belopp om 50 euro per jourvecka.
29 § Utryckningspenning
Som ersättning för den olägenhet som det innebär för en tjänsteman när hen kallas att inställa sig i arbete av utryckningsnatur betalas en utryckningspenning om 50 euro. (1.5.2008)
Med arbete av utryckningsnatur avses arbete till vilket tjänstemannen, på sin fritid och efter att hen redan har avlägsnat sig från sin arbetsplats, av oförutsedd orsak kallas till arbete av arbetsgi- varen. Om tjänstemannen har beredskapsskyldighet eller om tjänstemannen på förhand har medde- lats om ett arbete av ifrågavarande slag eller, om det är fråga om nödarbete enligt 21 § arbetstids- lagen, är det inte fråga om arbete av utryckningsnatur.
30 § Enkel timlön
En tjänstemans enkla timlön erhålls genom att i kansliarbete dividera hens fasta avlöning per må- nad med talet 153 och i veckoarbete och periodarbete genom att dividera med talet 163.
I deltidsarbete beräknas den enkla timlönen utgående från den fasta avlöningen för motsvarande heltidsarbete.
Om den lön som ligger till grund för beräkningen av den enkla timlönen under en pågående vecka eller arbetsperiod ändras, läggs den genomsnittliga enkla timlönen till grund för de tillägg och ersättningar som skall betalas för arbete som har utförts under ifrågavarande vecka eller arbetsperiod.
31 § Utjämning av arbetstiden till hela timmar
Den tid som ligger till grund för betalningen av tillägg och ersättningar utjämnas till hela timmar.
Utjämningen görs per arbetsperiod eller lönebetalningsperiod så, att tid som understiger en halv timme lämnas obeaktad medan en halv timme eller längre tid avrundas uppåt till närmaste hela timme.
I kansliarbete och veckoarbete kan utjämningen av mertids- och övertidsersättningar göras vecko- vis.
32 § Redovisning av mertidsarbete, övertidsarbete m.m.
Om betalningen av ersättningar och tillägg förutsätter att tjänstemannen själv lämnar uppgifter om sin arbetstid och överskridningar av denna, ska hen, om inte godtagbart hinder föreligger, lämna uppgifterna inom två månader (60 dagar) efter att arbetet ifråga avslutades vid äventyr att rätten till ersättningar och tillägg som detta medför går förlorade.
Om ett särskilt tvingande skäl föreligger, kan verket eller inrättningen bestämma om en kortare tid än den i 1 mom. överenskomna för inlämnandet av redovisningen.
Tillämpningsanvisning:
På grund av stadgandena i 37 § arbetstidslagen om arbetsgivarens skyldighet att föra bok över arbetstiden skall en tjänsteman på vilken lagen skall tillämpas inom ovan nämnd tid redovisa eventuella mertids-, övertids-, nöd- och söndagsarbetstimmar.
Detta gäller oberoende av om tjänstemannen är berättigad till ersättning för dessa timmar eller inte. Redovisningen görs på en s.k. krysslista eller på annat jämförbart sätt som uppfyller lagens krav visavi bokföringen.
Redovisas skall enbart sådant mertids- m.m. arbete som har utförts på arbetsgivarens initiativ, i praktiken ofta enligt överenskommelse. Dessa anvisningar gäller således inte arbete som tjänstemannen har utfört på eget initiativ, inte heller sådana över- skridningar av arbetstiden som uppstår inom ramen för ett flextidssystem (jfr nedan 34 §).
33 § Förutsättning för betalning av arbetstidsersättningar och tillägg
Ersättningar och tillägg enligt detta kapitel betalas endast under förutsättning att arbetsgivaren på förhand har förordnat tjänstemannen att utföra ifrågavarande arbete. Förordnandet kan ske muntligen, men det ska i efterhand bekräftas genom en namnunderskrift på underlaget för betal- ningen av arbetstidsersättningen och tilläggen.
Den tid som en tjänsteman på eget initiativ arbetar utöver sin ordinarie arbetstid, be- aktas alltså inte vid beräknandet av den arbetstid som berättigar hen till arbetstidser- sättningar enligt detta avtal.
5. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
34 § Flextid
Arbetsgivaren kan, utan hinder av arbetstidslagens bestämmelser om flexgränser per dygn och maximum för sammanräknade överskridningar respektive underskridningar av den ordinarie arbetstiden, tillämpa och ta i bruk flextidssystem som är ändamålsenliga med tanken på verksam- heten. Den ordinarie arbetstiden ändras inte vid tillämpningen av flextid. Överskridningar av den ordinarie arbetstiden som på eget initiativ sker inom ramen för ett flextidssystem berättigar inte till ersättningar och tillägg enligt detta avtal.
Om tjänstemannen insjuknar under sin flexledighet, avbryts denna och förändras till sjukledighet. Över arbetsoförmågan ska företes likadant intyg som vid annan sjukledighet. Flexledigheten för- ändras till sjukledighet från sjukintygets första dag.
Tillämpningsanvisning:
Ett beslut om att införa, ändra eller avveckla ett system med flexibel arbetstid är ett ärende som skall beredas i enlighet med avtal om samarbete mellan arbetsgivare och personal inom landskapets förvaltning.
Maximum för sammanräknade överskridningar och underskridningar av den ordina- rie arbetstiden och utjämningsperiodens längd fastställs med beaktande av behovet inom verkets respektive inrättningens verksamhet och variationerna i fråga om ar- betsmängden.
Syftet med ett flextidsarrangemang är bl.a. att en anställd med hjälp av detta skall kunna utjämna sin ordinarie arbetstid.
35 § Övergången till och från sommartid
Vid den årliga övergången till sommartid på våren och tillbaka till vintertid på hösten fastställs den tidsmängd som berättigar till arbetstidsersättningar enligt den faktiskt arbetade tiden, inte på basis av tidsrymden mellan ifrågavarande klockslag på dygnet. Tid som berättigar till kvälls- respektive nattillägg samt söndagstillägg fastställs enligt officiella klockslag och arbetets faktiska varaktighet.
36 § Granskningsperioden för maximiantalet övertidstimmar
Granskningsperioden för det maximala antalet tillåtna övertidstimmar enligt arbetstidslagen är högst ett kalenderår.
Anmärkning:
Se 19 § arbetstidslagen.
37 § Särskilda bestämmelser för gårdskarlsarbete (upphävd 1.2.2018)
38 § Arbetsfredsförpliktelse
En arbetsfredsförpliktelse föreligger enligt stagandena därom i landskapslagen om tjänstekollek- tivavtal.
39 § (Upphävd)