Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislauta- kunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsin- kielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen kään- nöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvis- tamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyk- sistä aiheutuvista vahingoista.
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf
LUFTFARTSUNIONEN rf
Kollektivavtal gällande flygtrafiktjänster
16.11.2017–15.1.2021
ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA RF LUFTFARTSUNIONEN rf
KOLLEKTIVAVTAL GÄLLANDE FLYGTRAFIKTJÄNSTER
16.11.2017–15.1.2021
KOLLEKTIVAVTAL GÄLLANDE FLYGTRAFIKTJÄNSTER
16.11.2017–15.1.2021
Innehållsförteckning
2.1 Företag som producerar tekniska tjänster 10
2.2 Företag som producerar marktjänster 12
4 Anteckningar om arbetsgrupper 24
4.1 Arbetsgruppen för utveckling av lönesystemet 24
4.2 Beskrivning, bedömning och placering av arbeten i lönegrupper 26
5 Avtal mellan centralorganisationerna 26
6 Förhandlingsresultat 31.5.2016 26
6.2 Förlängning av arbetstiden i företag eller arbetsavdelningar där det tillämpas ett avtal om arbetstid enligt 50 § i kollektivavtalet 27
7 Underteckningsprotokollsanteckningar som flyttas 27
7.2 Ändringar i lönegruppering 27
7.3 Främjande av arbetshälsa och omplacering 28
7.4 Ändring av semesterlagen 1.10.2013 28
§ 1 Avtalets tillämpningsområde 31
§ 3 Arbetsfredsförpliktelse 31
KAPITEL 2 | ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN 32
§ 4 Arbetets ledning och fördelning samt organisationsrätt 32
§ 5 Nya arbetstagare och introduktion på arbetsplatsen 32
§ 8 Inlärning på arbetsplatsen 33
§ 10 Hävning av arbetsavtal 33
§ 11 Arbetsavtal för viss tid 33
§ 13 Permittering, uppsägning och omplacering 34
§ 14 Turordning vid nedskärning av arbetskraft 34
§ 15 Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd 35
§ 16 Samarbets- och uppsägningsförfarande 35
§ 17 Sysselsättningsprogram och dess genomförande under uppsägningstid 36
§ 18 Anlitande av utomstående arbetskraft 36
§ 19 Arbetstagarnas ställning i konkurrensutsättning 38
KAPITEL 3 | ARBETSTIDER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR TEKNISKA TJÄNSTER 39
§ 24 Andra arbetstidsbestämmelser i dag- och skiftarbete samt flexibelt arbete 41
§ 25 Arbetstidsmodeller som avtalas lokalt 41
§ 26 Tillfälliga arbetskraftsarrangemang 41
§ 28 Uppgörande av arbetsskiftsförteckning 42
§ 29 Arbetstidsförkortningsledigheter 44
§ 31 Övertidsarbete per vecka 48
§ 32 Förkortning av åldrande arbetstagares arbetstid 48
KAPITEL 4 | ARBETSTIDER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR MARKTJÄNSTER 50
§ 36 Övertidsarbete i periodarbete 51
§ 37 Förkortning av åldrande arbetstagares arbetstid 51
KAPITEL 5 | ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ARBETSTID 53
§ 38 Dygnsskifte och avbrott av arbetstid 53
§ 39 Avvikande avtal om dygnsvila 53
§ 41 Lördags- och helgaftonsarbete 54
§ 42 Arbete som utförs på söndagar och helgdagar 54
§ 43 Arbetstidsarrangemang och ersättningar under jultid 54
§ 45 Utryckningsbetonat arbete 55
§ 48 Arbete utanför det egentliga arbetsområdet 56
§ 49 Särskilda villkor för utsända arbetstagare (företag som producerar marktjänster) 58
§ 50 Särskilda villkor för övergående och utsända arbetstagare i tekniskt arbete 59
§ 51 Långvariga kommenderingar 59
§ 53 Utveckling av arbetstider 60
KAPITEL 6 | SEPARATA ERSÄTTNINGAR 61
§ 55 Ersättning för språkkunskap 61
§ 57 Ersättning till vikarier 62
§ 58 Vaccinationer och passärenden 63
§ 61 Statliga och kommunala förtroendeuppdrag 63
KAPITEL 7 | LÖNEBERÄKNING OCH -BETALNING 64
§ 63 Beräkning av genomsnittlig timförtjänst (GTF) 64
§ 64 Ersättningar och tillägg 64
§ 65 Ersättningar och tillägg i periodarbete 64
§ 66 Lönebetalning och redovisning av förbundsavgift 64
§ 67 Sammansättning av lönen 66
§ 71 Lönegrupper och grundtabellöner i företag som producerar tekniska tjänster
§ 72 Lönegrupper och grundtabellöner i företag som producerar marktjänster 69
KAPITEL 9 | KOMPETENS- OCH ERFARENHETSTILLÄGG 71
§ 73 Fastställande av kompetenstillägg i företag som producerar tekniska tjänster
§ 74 Fastställande av erfarenhetstillägg i företag som producerar marktjänster 71
§ 75 Intjäning av kompetens- och erfarenhetstid 73
KAPITEL 10 | INDIVIDUELL LÖNEDEL 75
§ 77 Grunderna och tidpunkten för fastställande 75
§ 81 Den individuella lönedelens inverkan på lönen 78
§ 82 Utlämnande av uppgifter och bedömningssamtal 78
§ 83 Avgörande av meningsskiljaktigheter i bedömningen 78
§ 84 Personbedömningarnas inverkan på lönesättning 80
§ 85 Den tidigare bedömningen förändras 80
§ 90 Mångkunnighetens inverkan på lönesättning 83
KAPITEL 13 | SJUKDOMSTID OCH MODERSKAPSLEDIGHET 88
§ 94 Lön för moderskapsledighet 90
KAPITEL 14 | TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET 91
§ 96 Tillfällig vårdledighet 91
KAPITEL 15 | HÄLSOKONTROLLER 92
§ 98 Lagstadgade hälsokontroller 92
§ 99 Övriga hälsokontroller 92
§ 100 Bestämmelser som gäller arrangemang för arbetsresor 93
§ 102 Ersättning för användning av egen bil 93
KAPITEL 17 | ÖVRIGA BESTÄMMELSER 94
§ 103 Ledigheter på bemärkelsedagar 94
§ 104 Förmåner enligt reglemente 94
§ 105 Bestämmelser av bestående natur och reglementen 94
§ 106 Arbetskläder och uniform 95
§ 108 Vice huvudförtroendeman 96
§ 109 Arbetsområdenas förtroendemän 98
§ 110 Förtroendemännens arbetstidsform 98
§ 111 Fastställande av inkomstnivån 98
§ 112 Separat ersättning 99
§ 113 Anställningsskydd 99
KAPITEL 9 | ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE 102
§ 114 Arbetarskyddsfullmäktig 102
§ 115 Vice fullmäktig 102
§ 116 Arbetarskyddsombud 102
§ 117 Arbetarskyddsfullmäktigs och -ombuds arbetstidsform 104
§ 118 Fastställande av inkomstnivån 104
§ 119 Separat ersättning 104
§ 120 Anställningsskydd 105
KAPITEL 20 | SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 106
§ 121 Besök på arbetsplatser 106
§ 122 Rätt att hålla möten 106
§ 123 Arbete under strejk 106
§ 124 Tidigare beviljade förmåner 108
§ 125 Lokala och övriga förhandlingar och avtal 108
§ 126 Lokala avtal i exceptionella situationer (överlevnadsklausul) 108
KAPITEL 21 | FÖRHANDLINGSORDNING OCH SKILJEFÖRFARANDE 109
§ 127 Avgörande av meningsskiljaktigheter | 109 |
§ 128 Skiljeförfarande | 109 |
KAPITEL 2 | GILTIGHET | 111 |
§ 129 Avtalets giltighetstid | 111 |
BILAGA 1 | LÖNEGRUPPERING | 88 |
§ 1 Lönegruppering, bedömda arbeten | 88 |
§ 2 Lönegruppering, arbetsbeskrivning jämfört parvis med liknande arbeten | 97 |
3 § Lönegruppering – helhet som är mer krävande än grundarbete (ökade svårighetsfaktorer konstaterats genom parjämförelse med föregående arbete) 100
§ 4 Lönegruppering, arbetet har inte beskrivits/bedömts (likställning med arbete på
samma nivå) | 101 |
AVTAL MELLAN CENTRALORGANISATIONER | 97 |
KAPITEL 1 | ALLMÄNNA BESTÄMMELSER | 97 |
1.1 Utgångspunkter | 97 |
1.2 Grundrättigheter | 97 |
1.3 Direktionsrätt | 97 |
1.4 Förhandlingar mellan parter och begäran om utlåtanden | 97 |
1.5 Förhandsmeddelande om arbetskonflikter | 99 |
1.6 Tillämpningsområde | 99 |
1.7 Organisations- o.d. förändringar | 99 |
1.8 Laghänvisningar | 99 |
KAPITEL 2 | SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSER | 101 |
2.1 Utvecklingsverksamhet | 101 |
2.2 Genomförande av samarbete | 101 |
2.4 Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen | 103 |
KAPITEL 3 | SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER | 103 |
3.1 Bestämmelser som gäller förtroendemän | 103 |
3.2 Bestämmelser om arbetarskydd | 107 |
3.3 Anmälningar | 109 |
KAPITEL 4 | BESTÄMMELSER SOM GÄLLER FÖRTROENDEMÄNNENS, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS OCH ARBETARSKYDDSOMBUDETS STÄLLNING 109
4.1 Befrielse från arbetet och ersättning för inkomstbortfall 109
4.2 Ställning 111
4.3 Anställningsskydd 115
4.4 Ersättare 116
KAPITEL 5 | ARBETSGIVARENS UNDERRÄTTELSESKYLDIGHETER 116
KAPITEL 6 | PERSONALENS INTERNA INFORMATIONSVERKSAMHET OCH ORDNANDE AV MÖTEN 121
KAPITEL 7 | UTBILDNING 121
7.1 Yrkesutbildning 121
7.2 Gemensam utbildning 123
7.3 Fackföreningsutbildning, oavbrutet anställningsförhållande och anmälningstider
124
7.4 Ersättningar 124
7.5 Sociala förmåner 126
KAPITEL 8 | ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT 126
8.1 Allmänt 126
8.2 Underleverans 127
8.3 Hyrd arbetskraft 127
KAPITEL 9 | AVTALETS BINDANDE VERKAN 127
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL 129
SEMESTERLÖNEAVTAL 2005 133
§ 1 Tillämpningsområde 133
§ 2 Semesterlön och semesterersättning 133
§ 3 Tid som kan likställas med arbetad tid 136
§ 4 Ikraftträdande 136
AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 137
I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 137
§ 1 Allmänt tillämpningsområde 137
§ 2 Grunder för uppsägning 138
§ 3 Uppsägningstider 140
§ 4 Underlåtelse att iaktta uppsägningstiden 142
§ 5 Anmälan om uppsägning 144
§ 6 Anmälan om grunden för uppsägningen 144
II UPPSÄGNING AV SKÄL SOM BEROR PÅ ARBETSTAGAREN 145
§ 7 Tillämpningsområde 145
§ 8 Genomförande av uppsägning 145
§ 9 Hörande av arbetstagare 145
§ 10 Domstolsbehandling 145
§ 11 Skiljeförfarande 145
§ 12Ersättning för ogrundad uppsägning av arbetsavtal 146
§ 13 Ersättningens omfattning 146
III PERMITTERING 147
§ 14 Permittering 147
§ 15 Förhandsutredning 147
§ 16 Anmälan om permittering 148
Exceptionella permitteringssituationer 150
1 Återkallande av permittering 150
2 Uppskjutande av permittering 150
3 Avbrytande av permittering 152
IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 154
§ 17 Turordning vid nedskärning av arbetskraft 154
§ 18 Anmälan om uppsägning eller permittering till förtroendemannen och arbetskraftsmyndigheten 155
§ 19 Återanställning 155
§ 20 Påföljdssystem 155
§ 21 Ikraftträdandebestämmelse 156
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL 157
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
Parterna som undertecknat Kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster har avtalat om följande ändringar i det förnyade kollektivavtalet:
Avtalsperioden börjar 16.11.2017 och slutar 15.1.2021, såvida avtalet inte sägs upp senast 15.10.2019 på det sätt som avses i underteckningsprotokollet så att det löper ut 15.1.2020.
2.1 Företag som producerar tekniska tjänster
Lönerna höjs senast 1.2.2018 med en allmän förhöjning på 1,4 procent. Motsvarande förhöjning görs i grundtabellöner.
Dessutom tillämpas senast 1.2.2018 för att höja lönerna för arbetstagarna en företags- eller arbetsplatsspecifik pott vars storlek uppgår till 0,2 procent. Storleken på potten beräknas utifrån grundmånadslönerna oktober 2017 för arbetstagare som har månadslön enligt detta kollektivavtal och som utför tekniska uppgifter. Potten kan även användas i företaget för att täcka kostnaderna för de textändringar av kollektivavtalet, till exempel § 70 och § 87, enligt förhandlingsresultaten. Om den företagsspecifika potten beslutar arbetsgivaren. Huvudförtroendemannen ska tillställas en redogörelse för hur potten ska fördelas innan den tas i bruk. I redogörelsen anmäler arbetsgivaren den fördelade pottens totala belopp i euro och specificerar hur förhöjningarna kommer att fördelas. Om redogörelsen inte ges innan potten tas i bruk, fördelas potten som en allmän förhöjning.
Den företagsvisa eller arbetsplatsvisa potten är avsedd att stödja lönebildningens sporrande effekt, en rättvis lönestruktur och lönegradering, produktivitetsutveckling på arbetsplatsen och genomförande av arbetsgivarens lönepolitik samt att rätta till eventuella snedvridningar. Vid fördelningen av personliga höjningar bör arbetstagarnas yrkeskunnighet och arbetsprestation vara riktgivande.
Skifttillägg
Skifttilläggen höjs med 1,8 procent från och med 1.2.2018.
Övriga lönegrunder
Tillägg i euro och cent höjs med 1,8 procent från och med 1.2.2018.
Lönerna höjs senast 1.2.2019 med en allmän förhöjning på 1,7 procent. Motsvarande förhöjning görs i grundtabellöner.
Skifttillägg
Skifttilläggen höjs med 1,7 procent från och med 1.2.2019.
Övriga lönegrunder
Tillägg i euro och cent höjs med 1,7 procent från och med 1.2.2019.
2.2 Företag som producerar marktjänster
Lönerna höjs fr.o.m. 1.2.2018 med en allmän förhöjning på 40 euro. Motsvarande förhöjning görs i grundtabellöner.
Lönerna höjs fr.o.m. 1.2.2019 med en allmän förhöjning på 40 euro. Motsvarande förhöjning görs i grundtabellöner.
Skifttillägg
Skifttilläggen höjs med 3,5 procent från och med 1.1.2019.
Övriga lönegrunder
Tillägg i euro och cent höjs med 3,5 procent från och med 1.1.2019.
Lönejusteringar 1.2.2020
Parterna granskar i april–maj 2019 den allmänna ekonomiska situationen inom branschen, utvecklingen av sysselsättningen, exporten och konkurrenskraften samt faktorer som påverkar dessa.
På basis av bedömningen förhandlar parterna före 15.10.2019 om strukturen och omfattningen av lönejusteringar som genomförs från början av den lönebetalningsperiod vars begynnelsedag är 1.2.2020 eller närmast därefter.
Ifall man inte under maj 2019 kommer överens om strukturen och omfattningen av lönejusteringarna som ska genomföras senast 1.2.2020, kan vardera avtalsparten säga upp detta avtal så att det löper ut 15.1.2020. En skriftlig anmälan om uppsägningen ska lämnas in till den andra avtalsparten före 15.10.2019.
3 Strukturella ändringar Ändringar i kollektivavtalet KAPITEL 2 | Anställningsförhållanden
6 § ändras och lyder på följande sätt:
§ 6 Prövotid
Prövotiden är 6 månader när detta kollektivavtal träder i kraft.
Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut underrätta arbetstagaren om att prövotiden förlängs.
En ny x § läggs till som lyder:
§ x Inlärning på arbetsplatsen
Inlärning på arbetsplatsen, praktik eller anskaffning av arbetserfarenhet som ordnas av en läroanstalt eller en myndighet ersätter inte anställda på arbetsplatsen, och har inte heller någon övrig effekt på arbetstagarnas anställningsförhållanden.
Arbetsgivaren går tillsammans med huvudförtroendemannen igenom de förfaringssätt som gäller inlärning på arbetsplatsen, praktik eller anskaffning av arbetserfarenhet som ordnas av en läroanstalt eller en myndighet eller förtroendemännens tillgång till information och arbetsplatshandledarnas ställning och ersättningar.
Rubriken till 12 § ändras och ett nytt 12 § 3 mom. Läggs till som lyder:
§ 12 Permittering, uppsägning och omplacering
3. Om arbetsgivaren av ekonomiska orsaker, av produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet som alternativ till uppsägning omplacerar en arbetstagare till andra tillgängliga uppgifter, fastställs lönen enligt denna uppgift. Vid ändring av lönen följs uppsägningstiden.
Detta stycke gäller endast företag som producerar marktjänster.
KAPITEL 3 | Arbetstider i företag som producerar tekniska tjänster
31 § 1–3 mom. ändras på följande sätt:
§ 31 Förkortning av åldrande arbetstagares arbetstid
1. Arbetsgivaren är skyldig att, om arbetstagaren så vill, förkorta arbetstiden
– arbetstagare som fyllt 55 år fem timmar/vecka
– arbetstagare som fyllt 60 år tio xxxxxx/vecka.
2. Lönen sänks motsvarande arbetstidsförkortningen.
3. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om hur mycket, på vilket sätt och när arbetstiden förkortas. Om inte annat avtalas bestämmer arbetsgivaren förkortningssättet och tidpunkten.
KAPITEL 4 | Arbetstider i företag som producerar marktjänster
En ny x § läggs till som lyder:
§ 29 Förkortning av åldrande arbetstagares arbetstid
1. Arbetsgivaren är skyldig att, om arbetstagaren så vill, förkorta arbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen
– arbetstagare som fyllt 55 år i genomsnitt fem timmar/vecka
– arbetstagare som fyllt 60 år i genomsnitt tio timmar/vecka.
2. Lönen sänks motsvarande arbetstidsförkortningen.
3. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om hur mycket, på vilket sätt och när arbetstiden förkortas. Om inte annat avtalas bestämmer arbetsgivaren förkortningssättet och tidpunkten.
4. Förkortningen av arbetstiden behandlas som tid som är likställd med arbetad tid.
KAPITEL 5 | Allmänna bestämmelser om arbetstid
39 § 1 mom. ändras att fr.o.m. 1.2.2018 i företag som producerar tekniska tjänster och fr.o.m. 1.1.2019 i företag som producerar marktjänster lyda på följande sätt:
§ 39 Lördags- och helgaftonsarbete
1. För arbete som utförs på lördagar samt valborgsmässo-, midsommar-, jul- och nyårsafton efter klockan 0.00 betalas utöver grundlön ett separat tillägg på 50 procent för utförda arbetstimmar. Det separata tillägget baserar sig på trafikstrukturen. Tillägget betalas inte för de ovan nämnda dagar som är helgdagar eller söndagar.
41 § 1–4 mom. ändras på följande sätt:
§ 41 Arbetstidsarrangemang och ersättningar under jultid
1. Arbetstagaren ska före utgången av oktober, om inte annat avtalas lokalt, på ett separat anvisat sätt framföra sin önskan att inte ha arbetsskift mellan klockan 19.00 på julaftonen och 15.00 på juldagen. Arbetsgivaren ska beakta önskan vid uppgörande av arbetsskiftsförteckningen.
2. Arbete som utförs mellan klockan 19.00 på julaftonen och 15.00 på juldagen är inte ordinarie arbetstid, och det antecknas i skiftförteckningen som övertidsarbete. Det ersätts i treskiftsarbete som övertidsarbete och i periodarbete som mertids- eller övertidsarbete.
3. Arbetstagaren har inte arbetsskift på juldagen, om han eller hon enligt sitt arbetsskift har arbetat på julaftonen, om inte annat avtalas lokalt.
4. I ett fall där samma grupp har kvällsskift både på julaftonen och på juldagen, delas arbetstagarna i skiftet i två grupper på så sätt att en grupp arbetar i kvällsskift på julaftonen och den andra gruppen i kvällsskift på juldagen enligt de krav som trafiken ställer, om inte annat avtalas lokalt.
45 § ändras och lyder på följande sätt:
§ 45 Byte av arbetsskift
1. Arbetstagare har rätt att sinsemellan byta arbetsskift med samtycke från den förman som arbetsgivaren utser.
2. Byten av arbetsskift av personlig anledning är enligt det ovanstående tillåtna.
3. För eventuella övertidstimmar som uppstår på grund av byte av arbetsskift betalas inte övertidsersättning.
4. Byte av arbetsskift påverkar inte den timbaserade ackumuleringen vid ordinarie arbetstid eller arbetstidsbankens saldo
KAPITEL 8 | Lönesystem
65 § 1–2 mom. ändras på följande sätt:
§ 65 Lönegruppering
1. Kollektivavtalets avtalsparter grupperar arbetena med hjälp av ett bedömningssystem, en parjämförelse med arbeten av samma typ/föregående arbete eller annat gemensamt överenskommet system, och de placeras i lönegrupper som bildats med jämna poängskalor.
2. En lönegrupperingsarbetsgrupp mellan avtalsparterna uppgör en förteckning över alla de arbeten som är i bruk i tillämpningsbranschen, specificerad efter lönegrupp. Arbetena ska specificeras med identifierbara beteckningar som beskriver arbetet.
66 § ändras och lyder på följande sätt:
§ 66 Nya arbeten
Om det i detta avtals tillämpningsområde uppstår sådana nya arbeten som inte har beaktats i detta kollektivavtal, ska man förhandla om dem separat enligt ordningen i kollektivavtalet.
68 § ändras och lyder på följande sätt:
§ 68 Lönegrupper och grundtabellöner i företag som producerar tekniska tjänster
GRUNDTABELLÖNER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR TEKNISKA TJÄNSTER 1.2.2018–31.1.2019
Lönegrupp 1 | övre gräns 44 poäng | x € |
Lönegrupp 2 | 45–54 poäng | x € |
Lönegrupp 3 | 55–64 poäng | x € |
Lönegrupp 4 | 65–74 poäng | x € |
Lönegrupp 5 | 75–84 poäng | x € |
Lönegrupp 6 | 85–94 poäng | x € |
Lönegrupp 7 | 95–104 poäng | x € |
Lönegrupp 8 | 105–114 poäng | x € |
Lönegrupp 9* | x € | |
Lönegrupp 10* | x € | |
Lönegrupp 11* | x € |
*Arbetet varken beskrivs eller bedöms.
Lönegrupperna gäller 1.2.2018–31.1.2019 och följande gång 1.2.2019– 15.1.2020.
Om att ta i bruk lönegrupperna 10–11 avtalas lokalt.
Nytt stycke x:
x. Om arbetstagaren inte har avlagt en yrkesexamen som har blivit etablerad i arbetet och arbetstagarens arbetserfarenhet i uppgiften i fråga är under två år, kan det i arbetsavtalet avtalas att honom eller henne för den så kallade träningstiden betalas lön som är en lönegrupp mindre jämfört med en yrkesarbetare. En träningstid kan tillämpas endast i lönegrupperna 5–7. För arbetsgivare som avlagt yrkesexamen kan träningstiden vara högst ett år, om arbetstagaren inte har annan arbetserfarenhet som kan räknas till godo från tiden utanför avläggandet av examen.
Detta stycke gäller endast företag som producerar tekniska tjänster.
KAPITEL 9 | Kompetens- och erfarenhetstillägg
70 § 1 punkten ändras och lyder på följande sätt fr.o.m. 1.2.2018:
§ 70 Fastställande av kompetenstillägg i företag som producerar tekniska tjänster
1. Om systemet för fastställande av den individuella lönedelen enligt kapitel 10 är i bruk i arbetsgivarens område, betalas i lönegrupperna 1– 11 kompetenstillägg enligt följande:
efter 4 år | 5 % |
efter 6 år | 9 % |
efter 8 år | 12 % |
efter 10 år | 15 % |
efter 15 år | 17 % |
efter 20 år | 18 % |
efter 25 år | 19 % |
Tillämpningsanvisning: Om arbetstagarens kompetenstillägg före 15.11.2017 har varit 3 procent (efter 2 år) eller 6 procent (efter 4 år), sänks dock inte dessa kompetenstillägg.
KAPITEL 11 | Mångkunnighet
87 § ändras och lyder på följande sätt:
§ 87 Mångkunnighetens inverkan på lönesättning
1. Vid företag som producerar tekniska tjänster höjer mångkunnigheten den individuella lönen beräknat på grundtabellönen enligt följande:
Mångkunni ghet | Specialkunnande B C | D | E | |
B | 0 % (B) | 1 % (C) | 2 % (D) | 3 % (E) |
C | 3 % (F) | 4 % (G) | 5 % (H) | 6 % (I) |
D | 6 % (J) | 7 % (K) | 8 % (L) | 9 % (M) |
E | 9 % (N) | 10 % (O)* | 11 % (P)* | 12 % (Q)* |
* När den nya tabellen träder i kraft granskas mångkunnighet och specialkunnande hos arbetstagare i grupperna O, P och Q. Ikraftträdandet av den nya procenten förutsätter att gällande kompetens som uppfyller med kriterierna för mångkunnighet och specialkunnande överensstämmer med grupperna O, P eller Q. Endast gällande kriterier för mångkunnighet och specialkunnande som arbetsgivaren tillämpar tas i beaktande.
* Den ersättning för mångkunnighet som betalas till huvudförtroendemän och arbetarskyddsfullmäktigen är högst 9 procent om inte det separat fastställts att mångkunnigheten ligger på en högre nivå.
KAPITEL 12 | Semester
88 § 2 mom. ändras på följande sätt:
§ 88 Semester
2. Om arbetstagarens anställningsförhållande före 31.3 oavbrutet varat minst 14 år och han eller hon under kvalifikationsåret har fulla 12 månader som berättigar till semester, förtjänar arbetstagaren tre vardagar semester för varje fullt semesterkvalifikationsmånad.
89 § 2 och 4 mom. ändras på följande sätt:
§ 89 Semesterpenning
2. Arbetstagaren har inte rätt till semesterpenning, om han eller hon säger upp sig eller anställningsförhållandet upphör av en orsak som beror på honom eller henne själv och han eller hon inte återvänder till arbetet från semestern.
4. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att byta semesterpenningen antingen helt eller delvis till avlönad ledighet så att antalet lediga dagar är hälften av antalet semesterdagar som motsvarar semesterpenningen.
Tolkningsanvisning: Om semesterpenningen byts ut mo ledighet, blir till exempel en semesterpenning för 24 semesterdagar 12 avlönade lediga arbetsdagar.
KAPITEL 17 | Övriga bestämmelser
Tolkningsanvisningen i 100 § ändras och lyder på följande sätt:
§ 100 Ledigheter på bemärkelsedagar Tolkningsanvisning:
Detta ersätter eventuella företagsspecifika praxis i fråga om ledigheter på bemärkelsedagar som tillämpas vid tidpunkten för undertecknande.
Ledighet på bemärkelsedag flyttas till en senare tidpunkt, om den annars hade infallit under sjukdomstiden.
KAPITEL 18 | Förtroendemän
104 § 3 mom. ändras på följande sätt:
§ 104 Huvudförtroendeman
3. Vid beräkning av befrielse av arbetet för en huvudförtroendeman som representerar arbetstagare på flera olika flygplatser, höjs andelen av befrielse på följande sätt:
Antalet arbetstagare på andra flygplatser än den flygplats där huvudförtroendemannen är stationerad multipliceras med koefficienten
2. Det resulterande talvärdet räknas ihop med antalet arbetstagare på huvudförtroendemannens stationeringsplats. Det antal arbetstagare som bildats på detta sätt = antalet representerade arbetstagare.
108 § 1 mom. ändras på följande sätt:
§ 108 Fastställande av inkomstnivån
1. En huvudförtroendeman som befriats från arbetet under regelbundet återkommande tider eller helt är berättigad att få den högsta lönen i den högsta lönegruppen för arbetstagare han eller hon representerar.
KAPITEL 20 | Särskilda bestämmelser
En ny x § läggs till som lyder:
§ x Lokala avtal i exceptionella situationer (överlevnadsklausul)
1. En arbetsgivare och Luftfartsunionen rf:s fackavdelningar som är verksamma i området kan ingå ett tidsbundet avtal för att trygga arbetsplatser och företagets verksamhet när företaget hamnar i exceptionella ekonomiska svårigheter.
2. I det tidsbundna lokala avtalet skrivs de bestämmelser in som avviker från bestämmelserna i kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster eller de företagsspecifika bestämmelser som ersätter kollektivavtalsbestämmelserna. Om tidsbundna avvikande arbetstidsarrangemang avtalas mellan antingen huvudförtroendemannen eller Luftfartsunionens fackavdelningar och arbetsgivaren.
3. Avtalet förutsätter Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s och Luftfartsunionen rf:s godkännande och är en del av kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster.
4 Anteckningar om arbetsgrupper
4.1 Arbetsgruppen för utveckling av lönesystemet
Arbetsgruppen för utveckling av lönesystemet har som mål att skapa ett nytt system för bedömning av kravnivå. Arbetet görs kostnadsneutralt.
Inbördesordningen av kravnivåerna för nuvarande arbeten och poängsättningen för det tidigare bedömningssystemet bevaras.
I takt med att befintliga arbeten/uppgiftsbeteckningar ändras i väsentlig utsträckning under avtalsperioden, ska dessa arbeten bedömas enligt 5 § i underteckningsprotokollet.
Målet är att uppnå ett slutresultat där bedömningen kan med hjälp av modellarbeten som parterna tillsammans kommit överens om i arbetsgruppen genomföras i framtiden så att arbetena inom avtalsbranschen bevarar en tillräcklig och nödvändig särprägel.
Andra mål är att bedöma andelen och formen i lönesystemet av de tillägg som baserar sig på arbetserfarenhet samt utreda möjligheter att kombinera lönedelarna
som grundar sig på personlig prestation och mångkunnighet till en enklare modell så att likabehandlingen av arbetstagarna beaktas i utvecklingsarbetet.
4.2 Beskrivning, bedömning och placering av arbeten i lönegrupper
1. Arbeten som ändrats innan arbetsgruppen som avses i 4.1 § i underteckningsprotokollet slutfört sitt arbete eller nya arbeten placeras i lönegrupperna enligt följande principer.
2. Vid Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf:s medlemsföretag inrättas vid behov företagsspecifika arbetsbeskrivningsgrupper för att utarbeta beskrivningar av nya eller ändrade arbeten. Grupperna bildas enligt yrkesgrupp. Varje grupp ska bestå av minst två representanter från var part.
3. Bedömning av kravnivån för ett nytt eller ändrat arbete genomförs i första hand mellan huvudförtroendemannen och arbetsgivarens representant enligt de förfaringssätt som avses i 65 § i kollektivavtalet genom avtal eller jämförelse med andra arbeten inom avtalsbranschen med stöd av befintliga arbetsbeskrivningar. Huvudförtroendemannen och arbetsgivarens representant kan även avtala om att inrätta en företagsspecifik bedömningsgrupp.
4. Lönegrupperingsarbetsgruppen placerar arbetena i lönegrupper på basis av lokala avtal. Om lönegrupperingsarbetsgruppen är oense, följs förfarandet för meningsskiljaktigheter enligt 123 § i kollektivavtalet.
5 Avtal mellan centralorganisationerna
Det allmänna avtalet, semesterlöneavtalet och avtalet om uppsägningsskydd som finns som bilagor till Kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster och ingåtts mellan centralorganisationerna flyttas oförändrade till det nya kollektivavtalet. Parterna granskar under avtalsperioden behovet av att uppdatera och förtydliga skrivelserna i dessa.
6 Förhandlingsresultat 31.5.2016
Textändringar/-tillägg enligt konkurrenskraftsavtalet flyttas till det nya kollektivavtalet.
6.2 Förlängning av arbetstiden i företag eller arbetsavdelningar där det tillämpas ett avtal om arbetstid enligt 50 § i kollektivavtalet
I företag eller arbetsavdelningar där man tillämpar ett avtal om arbetstid enligt 50
§ i kollektivavtalet ska man mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen förhandla om att förlänga den årliga arbetstiden med 24 timmar.
Arbetstidsförlängningen kan genomföras genom att förlänga den genomsnittliga veckoarbetstid enligt avtal som ingåtts på basis av 50 § i kollektivavtalet med 30 minuter, genom ett arbetstidsbankssystem eller på andra sätt, eller genom andra avtal som uppnår samma effekt.
7 Underteckningsprotokollsanteckningar som flyttas
De undertecknade förbunden har grundat en gemensam lönegrupperingsarbetsgrupp. Xxxxxxx parten utnämner två medlemmar till arbetsgruppen. Arbetsgruppen ser till att arbetena i avtalsbranschen som omfattas av flygtrafiktjänster placeras i lönegrupperingen enligt kollektivavtalet.
När arbetsgruppen placerar arbetena i lönegrupperna, använder den gemensamt avtalade koefficienter, parjämförelse av arbeten eller annat gemensamt avtalat system.
När arbetsbedömningen är färdig ger bedömningsarbetsgruppens sekreterare utan dröjsmål bedömningsresultatet lönegrupperingsarbetsgruppen för kännedom.
Lönegrupperingen träder i kraft från och med början av den närmast följande lönebetalningsperioden efter arbetsgruppens beslut. Arbetsgivaren betraktas ha fått beslutet för kännedom den sjunde dagen efter att lönegrupperingsarbetsgruppen skickade det.
7.2 Ändringar i lönegruppering
Lönegrupperingsarbetsgruppen håller lönegrupperingsförteckningen uppdaterad. I förteckningen antecknas lönegruppen för ett nytt arbete eller ett på nytt bedömt arbete, strax efter att lönegrupperingsarbetsgruppen har bestämt den. Denna förteckning utgör en bilaga till kollektivavtalet, vilken undertecknas av lönegrupperingsarbetsgruppens medlemmar. Parterna informerar på varsitt håll om alla ändringar i lönegrupperingen.
7.3 Främjande av arbetshälsa och omplacering
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf och Luftfartsunionen rf rekommenderar att företagen startar ett lokalt samarbete med representanter för företagen, arbetarskyddsorganisationen och förtroendemännen för att utreda delfaktorer som påverkar sjukfrånvaro. Målet är att främja arbetshälsan och därigenom minska sjukfrånvaron.
Arbetsgivaren ska förfoga över ett system som riktar sig till att omplacera personer som inte längre kan utföra sitt eget arbete och som fått ett läkarutlåtande om detta. Arbetstagaren kan då placeras antingen till andra uppgifter i samma företag eller koncern eller, om detta inte är möjligt, genom en omplaceringstjänst till ett helt annat företag. Med hjälp av detta system utreds även behovet och möjligheten av yrkesinriktad rehabilitering och handleds personen i att använda andra sociala förmåner.
7.4 Ändring av semesterlagen 1.10.2013
I händelse av arbetsoförmåga iakttas rätten att flytta en semester enligt den nya ändringen av semesterlagen som trädde i kraft 1.10.2013. Rätten att flytta en semester enligt lagen gäller endast semester som grundar sig på semesterlagen. Delar av en semester som grundar sig på kollektivavtal och inte på lag flyttas inte under några omständigheter.
Helsingfors, den 9 januari 2018
ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA RF LUFTFARTSUNIONEN rf
ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA RF LUFTFARTSUNIONEN rf
KOLLEKTIVAVTAL GÄLLANDE FLYGTRAFIKTJÄNSTER
16.11.2017–15.1.2020
Text i rött är ändringar till föregående utgåva (Kollektivavtal gällande flygtrafiktjänster 15.11.2013–15.11.2016).
KAPITEL 1 | ALLMÄNT
§ 1 Avtalets tillämpningsområde
1. Genom detta avtal fastställs arbetsvillkoren för arbetstagare anställda hos arbetsgivare som
– idkar reguljär ruttrafik,
– xxxxx xxxx xxxxxxxxxxxxx,
– eller utför tekniska eller marktjänster för de ovan nämnda
om dessa arbetstagare utför arbeten i enlighet med lönegrupperingen i detta avtal eller därmed jämförbara arbeten.
2. Sådan tung chartertrafik som avses i detta avtal innebär att det används flygplan vars maximala godkända antal passagerare är över 19 eller vars maximala startvikt är över 27 000 kg.
3. Detta avtal tillämpas dock på arbeten som kräver underhållsintyg och typgodkännande, samt på andra arbeten i vilka ingår mer än 50 % uppgifter som hör till detta avtals tillämpningsområde.
4. I avtalets tillämpningsområde får parallellavtal inte ingås utan de undertecknade förbundens skriftliga tillstånd.
Det vid respektive tidpunkt gällande allmänna avtalet samt semesterlöneavtalet och avtalet om uppsägningsskydd mellan centralorganisationerna iakttas som delar av kollektivavtalet.
1. Kollektivavtalet binder de undertecknade förbunden, deras underföreningar, arbetsgivare och arbetstagare som är eller under avtalets giltighetstid har varit medlemmar i dessa föreningar.
2. Förbunden och deras underföreningar ser till att föreningar, arbetsgivare och arbetstagare som är deras medlemmar och som avtalet gäller inte vidtar stridsåtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet.
KAPITEL 2 | ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN
§ 4 Arbetets ledning och fördelning samt organisationsrätt
1. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt anställa och säga upp arbetstagare oberoende av om dessa är fackligt organiserade eller inte.
2. Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar.
§ 5 Nya arbetstagare och introduktion på arbetsplatsen
1. Nya arbetstagare anställs som huvudregel i ett anställningsförhållande som gäller tills vidare.
2. I samband med introduktionen på arbetsplatsen reserveras den nya arbetstagaren möjlighet att samtala med förtroendemannen och arbetarskyddsombudet.
3. Nya arbetstagare anställs i arbeten i enlighet med lönegrupperingen i kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster. Detta hindrar inte att nya arbeten som avses i § 69 tas i bruk.
Prövotiden är 6 månader när detta kollektivavtal träder i kraft.
Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut underrätta arbetstagaren om att prövotiden förlängs.
1. Arbetsgivaren strävar efter att effektivisera utbildningen inom olika yrkesområden.
2. Man strävar efter att underrätta arbetstagaren om deltagande i en kurs i god tid innan kursen börjar. Deltagandet beaktas i arbetsskiftsförteckningen i den mån det är möjligt.
3. Om lön för utbildningstid som betalas för tiden av typgodkännande-, partiellt typgodkännande- och reparationsgodkännandeutbildning avtalas lokalt.
§ 8 Inlärning på arbetsplatsen
Inlärning på arbetsplatsen, praktik eller anskaffning av arbetserfarenhet som ordnas av en läroanstalt eller en myndighet ersätter inte anställda på arbetsplatsen, och har inte heller någon övrig effekt på arbetstagarnas anställningsförhållanden.
Arbetsgivaren går tillsammans med huvudförtroendemannen igenom de förfaringssätt som gäller inlärning på arbetsplatsen, praktik eller anskaffning av arbetserfarenhet som ordnas av en läroanstalt eller en myndighet eller förtroendemännens tillgång till information och arbetsplatshandledarnas ställning och ersättningar.
1. Då arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal, när anställningsförhållandet fortgått utan avbrott
– högst ett år, är uppsägningstiden 14 dagar
– över ett år men högst 4 år, är uppsägningstiden 1 månad
– över 4 år men högst 8 år, är uppsägningstiden 2 månader
– över 8 år men högst 12 år, är uppsägningstiden 4 månader
– över 12 år, är uppsägningstiden 6 månader.
2. Då arbetstagaren säger upp ett arbetsavtal, när anställningsförhållandet fortgått utan avbrott
– högst 5 år, är uppsägningstiden 14 dagar
– över 5 år, är uppsägningstiden 1 månad.
3. Om en kortare uppsägningstid kan avtalas.
Hävning av arbetsavtal meddelas till förtroendemannen eller huvudförtroendemannen, om det är möjligt, innan arbetsavtalet hävs. I annat fall ges meddelandet så fort som möjligt efter att hävningen skett.
§ 11 Arbetsavtal för viss tid
1. Arbetsavtal för viss tid kan ingås av grundad anledning. Anställningsförhållandet för en arbetstagare som anställts för viss tid eller för visst arbete upphör utan uppsägningstid. Arbetsgivaren ska underrätta arbetstagaren om detta vid anställning.
2. Anställningsförhållanden för viss tid meddelas till huvudförtroendemannen, och på begäran ges en utredning.
3. En arbetstagare som anställts för viss tid får samma förmåner enligt reglementet som arbetstagare som anställts tills vidare, om inte annat bestäms i reglementet.
1. Arbetstagare kan anställas i deltidsarbete för att sköta rusningstider i flygtrafik eller tekniska arbeten.
2. Anställning av deltidsanställda förutsätter att arbetsgivaren och Luftfartsunionen rf har ett avtal om arbetsvillkoren för deltidsanställda.
Om användningen av och arbetsvillkoren för deltidsarbete vid tekniska arbeten avtalar Luftfartsunionen rf:s respektive fackavdelningar som är verksamma i området med arbetsgivaren.
3. I avtal som avses i första punkten ska inte avtalas om annat än ärenden som gäller deltidsarbete.
§ 13 Permittering, uppsägning och omplacering
1. För permitteringar, uppsägningar och ombildningar till deltidsanställning ska finnas en lagenlig grund. Om arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete tillfälligt har nedsatts, strävar man i första hand efter att anvisa personalen annat arbete, eller utbilda personalen.
2. Arbetstidsbestämmelser och tider för förhandsanmälan som avtalats i dem hindrar inte de ovan nämnda arrangemangen.
3. Om arbetsgivaren av ekonomiska orsaker, av produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet som alternativ till uppsägning omplacerar en arbetstagare till andra tillgängliga uppgifter, fastställs lönen enligt denna uppgift. Vid ändring av lönen följs uppsägningstiden.
Stycke 3 gäller endast företag som producerar marktjänster.
§ 14 Turordning vid nedskärning av arbetskraft
1. Utöver det som konstaterats om turordning vid nedskärning av arbetskraft i avtalet om uppsägningsskydd som utgör en bilaga till detta avtal, grundar och avgränsar arbetsgivaren efter förfarandet enligt samarbetslagen som gäller nedskärning av arbetskraft de yrkesarbetare som är viktiga för företagets verksamhet utan att namnge dem till personalens representant.
2. Med beaktande av kraven i samarbetslagen och övrig arbetslagstiftning borde företaget före uppsägning, permittering eller ombildning till deltidsanställning av sina egna anställda avstå från att anlita hyrd arbetskraft förutom i uppgifter som på grund av krav på yrkeskunskap eller av andra motsvarande skäl inte kan låta utföras av företagets egna arbetstagare.
§ 15 Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd
Syftet med den nya verksamhetsmodellen mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och arbetskraftsmyndigheten är att effektivisera samarbete och sysselsätta arbetstagare så snabbt som möjligt.
§ 16 Samarbets- och uppsägningsförfarande
1. Arbetsgivaren lägger fram en verksamhetsplan i början av samarbetsförhandlingar som berör minst tio arbetstagare. Om planens innehåll förhandlas med personalens representanter. I planen redogörs för förhandlingsrutinerna och förhandlingsformerna, den planerade tidtabellen samt de planerade verksamhetsprinciperna under uppsägningstiden i fråga om jobbsökning, utbildning och anlitande av arbetsförvaltningens tjänster. I planen beaktas de gällande normerna om hur man går tillväga vid nedskärning av arbetskraft. Om samarbetsförhandlingarna berör färre än tio arbetstagare presenteras de planerade verksamhetsprinciperna under uppsägningstiden i fråga om jobbsökningen, utbildningen och anlitandet av arbetsförvaltningens tjänster i samarbetsförfarandet.
2. Förhandlingarna om verksamhetsplanens innehåll hindras inte av begränsningen enligt vilken behandlingen av alternativen för uppsägning vid samarbetsförhandlingar vid stora uppsägningar tidigast kan inledas sju dagar efter att grunderna och inverkningarna behandlades.
3. I samband med ett samarbetsförfarande som gäller en planerad nedskärning av arbetskraft behandlas även de ändringar som behövs i personalplanen.
4. Arbetsgivaren och arbetskraftsmyndigheten kartlägger tillsammans utan dröjsmål vilka offentliga arbetskraftstjänster som behövs när samarbetsförfarandet eller små företags uppsägningsförfarande har inletts. Arbetsgivaren strävar efter att tillsammans med arbetskraftsmyndigheten komma överens om hurdana tjänster som erbjuds, tidtabellen för deras genomförande och samarbetet i deras verkställande. Personalens representanter deltar i samarbetet.
§ 17 Sysselsättningsprogram och dess genomförande under uppsägningstid
1. Arbetsgivaren har skyldighet att informera om rätten till sysselsättningsprogram och förhöjt utbildningsstöd.
2. Arbetsgivaren underrättar arbetskraftsmyndigheten om en uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker om den uppsagda arbetstagaren har en arbetshistoria på minst tre år. Skyldigheten att informera gäller även upphörande av ett sådant anställningsförhållande som består av ett eller flera arbetsavtal för viss tid med samma arbetsgivare som oavbrutet eller med korta avbrott har varat minst tre år.
3. Arbetsgivaren är skyldig att med arbetstagarens samtycke lämna ut uppgifterna om arbetstagarens utbildning, arbetserfarenhet och arbetsuppgifter till arbetskraftsmyndigheten genast efter uppsägningen. Arbetsgivaren deltar även i övrigt i utarbetandet av sysselsättningsprogrammet, om det separat avtalas om detta.
4. Arbetstagaren har möjlighet att delta i utarbetandet av sysselsättningsprogrammet. Sysselsättningsprogrammet kan vid behov kompletteras senare.
5. Om annat inte efter uppsägningen har avtalats är arbetstagaren berättigad till ledighet utan inkomstbortfall i syfte att under sin uppsägningstid delta i utarbetandet av sysselsättningsprogrammet, söka jobb antingen på eget eller på arbetskraftsmyndighetens initiativ och delta i arbetsintervju, omplaceringsträning, inlärning i arbetet och arbetspraktik eller arbetskraftspolitisk utbildning enligt sitt sysselsättningsprogram. Längden på ledigheten är beroende på anställningsförhållandets längd följande:
– högst 5 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är högst en månad
– högst 10 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är över en månad men högst fyra månader
– högst 20 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är över fyra månader.
6. Det förutsätts dessutom att ledigheten inte medför betydande olägenheter för arbetsgivaren.
7. Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om ledigheten. Han eller hon ska dessutom på begäran lägga fram en redogörelse för grunden för ledigheten.
§ 18 Anlitande av utomstående arbetskraft
1. Anlitande av utomstående arbetskraft i företaget är antingen anlitande av hyrd arbetskraft eller underleverans. Vid anlitande av utomstående arbetskraft beaktas
§ 1 i detta kollektivavtal.
2. Ett företag som låter utföra hyrt arbete förutsätter av företaget som utför hyrt arbete att detta i hyrt arbete inom luftfartsbranschen iakttar kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster.
3. Ett arbetsavtal får inte ges en sådan form enligt vilken det vore fråga om ett entreprenadavtal mellan självständiga företagare när det i själva verket handlar om ett arbetsavtal.
TILLÄMPNINGSANVISNING:
När arbetsgivaren som underleverans låter utföra arbeten enligt lönegrupperingen i kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster eller arbeten som är jämförbara med dessa, ska i fråga om arbetstagare i underleverantörens tjänst iakttas kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster.
Ifall underleveransarbetet till sin natur är tillfälligt och har engångskaraktär samt det utförs utanför det beställande företagets verksamhetsomgivning, tillämpas på dessa arbeten inte kollektivavtalet gällande flygtrafiktjänster.
§ 19 Arbetstagarnas ställning i konkurrensutsättning
1. Om ett företag som producerar flygtrafiktjänster förlorar en konkurrensutsättning av tjänster och till följd av detta måste säga upp sin personal, ska företaget utreda sin personals möjligheter att sysselsättas i det vinnande företagets tjänst. I övrigt iakttas bestämmelserna i § 17 i avtalet om uppsägningsskydd mellan TT och FFC.
2. Om företaget som vunnit konkurrensutsättningen inom nio månader från att verksamheten flyttades behöver mer arbetskraft för samma eller liknande uppgifter som den uppsagda arbetstagaren skulle ha utfört, ska företaget som vunnit konkurrensutsättningen i första hand erbjuda arbete till den arbetstagare som det förlorande företaget sagt upp. Lön för sjukdomstid och moderskapsledighet, som bestäms enligt anställningsförhållandets längd, bestäms i en sådan situation enligt de båda anställningsförhållandenas längd. Mångkunnighet med anknytning till personens lönesättning fastställs så snart som möjligt, dock senast två månader efter att anställningsförhållandet inletts.
KAPITEL 3 | ARBETSTIDER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR TEKNISKA TJÄNSTER
1. Ordinarie arbetstid placeras mellan kl. 07.00 och 15.00, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens om annat. Arbetsgivaren meddelar saken till förtroendemannen.
2. Om arbetstagare i dagarbete i tvingande fall tillfälligt flyttas till skiftarbete, strävar arbetsgivaren efter att i första hand komma överens om flyttning med sådana arbetstagare för vilka den inte förorsakar orimlig olägenhet.
1. Ordinarie arbetstid är
– i dagskift 07.00–15.00
– i kvällsskift 15.00–23.00.
1. Ordinarie arbetstid är
– i dagskift 07.00–15.00
– i kvällsskift 15.00–23.00
– i nattskift 23.00–07.00.
2. I kontinuerligt treskiftsarbete iakttas ett arbetsskiftssystem som avtalats lokalt mellan arbetsgivaren och olika arbetstagargrupper.
1. Arbetstid kan genom ett lokalt avtal placeras mellan kl. 6.00 och 17.00 så att arbetsdagens längd kan variera. Vid planering av arbetsdagens längd ska produktionens och arbetstagarnas behov beaktas.
2. Arbetsskift kan placeras på alla vardagar i veckan. Ledigheten per vecka ges som minst två på varandra följande lediga dagar i vilka ingår en söndag. Det är möjligt att avtala arbetstidsförkortningsledigheter i skiftförteckningen.
3. Vid utjämning av arbetstiden uppgörs en arbetstidsplan och en utjämningsförteckning.
4. Arbetstiden jämnas ut under loppet av högst 26 veckor. Den genomsnittliga arbetstiden är densamma som i dagarbete och intermittent tvåskiftsarbete.
5. I flexibelt arbete iakttas ett arbetsskiftssystem som avtalats lokalt mellan arbetsgivaren och olika arbetstagargrupper.
§ 24 Andra arbetstidsbestämmelser i dag- och skiftarbete samt flexibelt arbete
1. I dag- och tvåskiftsarbete är den ordinarie arbetstiden högst åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka.
2. I kontinuerligt treskiftsarbete är den ordinarie arbetstiden högst 8 timmar per dygn och under en tidsperiod på högst ett år i genomsnitt 34,5 timmar per vecka.
3. I dag- och tvåskiftsarbete är den andra lediga dagen en lördag.
4. Söckenhelger och söckenhelgveckors lördagar samt jul- och midsommarafton är lediga dagar i dagarbete och intermittent tvåskiftsarbete. I kontinuerligt treskiftsarbete används de ovan listade dagarna till utjämning av den årliga arbetstiden med undantag av trettondagen, då den infaller på annan vardag än lördag, och Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, så att de båda förkortar den årliga arbetstiden med 8 timmar.
§ 25 Arbetstidsmodeller som avtalas lokalt
1. Avvikande från den ordinarie arbetstiden kan man avtala om en lokal arbetstidsmodell. Avtalet ingås mellan den Luftfartsunionen rf:s fackavdelning som är verksam i området och arbetsgivaren enligt följande principer.
2. Arbetsskiftsförteckningen ges ut med fyra veckors mellanrum. Arbetsskiftsförteckningen kan ändras av grundad anledning mitt i perioden.
3. Avtalet är i kraft under kollektivavtalsperioden om man inte avtalar annat.
Införandet av avtalade arbetstidsmodeller gäller i regel alla de arbetstagare som den huvudförtroendeman som ingått avtalet företräder.
§ 26 Tillfälliga arbetskraftsarrangemang
1. För att trygga sysselsättningen och för att hitta produktiva verksamhetsmodeller kan huvudförtroendemannen och arbetsgivaren avtala om projektspecifika eller andra tillfälliga arbetskraftsarrangemang.
I enlighet med denna punkt kan man även avtala om villkorliga avtal när man kartlägger nya affärsverksamhetsmöjligheter.
1. Vid placering av rekreationspauser (10 min) och i fråga om att lämna arbetsplatsen iakttas den praxis som lokalt avtalas.
2. Vilotid (måltidspaus) är 15 minuter och den räknas in i arbetstiden.
3. Tid som reserveras för tvätt före måltidspausen är fyra minuter.
4. I följande uppgifter är tiden som reserveras för tvätt före slutet av arbetstiden 15 minuter:
– putsare
– detaljtvättare
– motordemonterare
– hening
– reparationer av markutrustning
– ytbehandlingsarbeten
– VVS-arbeten
§ 28 Uppgörande av arbetsskiftsförteckning
1. För arbetet görs upp en arbetsskiftsförteckning för en månads tid.
2. Arbetsskiftsförteckningen ges till arbetstagare som utför skiftarbete och flexibelt arbete eller ställs till påseende minst två veckor innan det första arbetsskiftet börjar. I förteckningen nämns även regelbundna flygkommenderingar och övriga kommenderingar, vilka i den mån det är möjligt delas jämlikt.
3. I skiftarbete kan man av grundad anledning avvika från de ovan nämnda arbetstiderna. Detta avtalas med arbetstagarna och förtroendemannen. Om man i enskilda fall har avtalat om avvikelser, meddelar arbetsgivaren saken till förtroendemannen.
4. På arbetstagare som arbetar på utestationer tillämpas i allmänhet arbetstiderna enligt denna paragraf. Skiften bestäms emellertid utgående från tidtabellen och de lokala omständigheterna så som man har kommit överens med arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetsgivaren meddelar överenskommelsen utan dröjsmål till huvudförtroendemannen. Dessutom uppgörs ett arbetstidsschema enligt tidtabellerna.
5. På inrikes utestationer utanför Helsingfors ersätts överskridande av ordinarie arbetstid som beror på försening av flygplan som en separat förseningsersättning för högst åtta timmar.
Ersättningen bestäms utgående från enkel timlön.
6. Om ordinarie arbetstid har flyttats så att arbetstiden börjar vid en avvikande tidpunkt, betalas skifttillägg enligt ordinarie arbetsskift.
§ 29 Arbetstidsförkortningsledigheter
1. Arbetstidsförkortningsledigheter beviljas arbetstagare som arbetar i dag-, tvåskifts- och treskiftsarbete och flexibelt arbete samt arbetstagare som är deltidspensionerade från dessa arbetstidsformer.
2. I dag- och tvåskiftsarbete samt flexibelt arbete beviljas ledighet för utförda ordinarie arbetsdagar under kalenderåret enligt följande:
Antalet arbetsdaga r minst | Lediga dagar |
19 | 1 |
38 | 2 |
57 | 3 |
76 | 4 |
95 | 5 |
113 | 6 |
132 | 7 |
151 | 8 |
170 | 9 |
189 | 10 |
208 | 11 |
TOLKNINGSANVISNING:
När antalet timmar varierar i flexibelt arbete kan jämförelsen göras så att antalet arbetstimmar divideras med timantalet åtta (8).
3. I treskiftsarbete beviljas ledighet för utförda ordinarie arbetsdagar under kalenderåret enligt följande:
Antalet arbetsdaga r minst | Lediga dagar |
46 | 1 |
92 | 2 |
138 | 3 |
184 | 4 |
4. På Helsingfors utestation beviljas ledighet för utförda ordinarie arbetsdagar under kalenderåret enligt följande:
Antalet arbetsdaga r minst | Lediga dagar |
24 | 1 |
48 | 2 |
72 | 3 |
96 | 4 |
120 | 5 |
144 | 6 |
168 | 7 |
5. På övriga inrikes utestationer beviljas ledighet för under kalenderåret utfört arbete enligt arbetsskiftsschemat per vinter- och sommartidtabellsperiod, när anställningsförhållandet har fortgått hela den tidtabellsperiod som berättigar till förkortning, enligt följande:
a) Arbetstagare vars ordinarie arbetsdagar enligt arbetsskiftsförteckningen till minst 4/5 (80 %) överskrider sju timmar, beviljas två lediga dagar per tidtabellsperiod.
b) Arbetstagare vars ordinarie arbetsdagar enligt arbetstidsschemat till mer än 1/2 (över 50 %) överskrider sju timmar och minst 2/3 (65 %) av dem är tvådelade, beviljas en ledig dag per tidtabellsperiod.
TOLKNINGSANVISNING:
Som vintertidtabellsperiod används den vintertidtabellsperiod som upphör under ifrågavarande år.
6. Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även sådana arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller på arbetstagarens sjukdomstid och för vilka arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid eller moderskapsledighet. Dessutom räknas som ordinarie arbetsdagar även utbildningstid som arbetsgivaren även delvis finansierat, till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet.
7. Med ordinarie arbetsskift likställs vidare med samma förutsättningar den tid som använts för kommunfullmäktiges eller -styrelsens möten och för möten av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, en nära anhörigs begravning, ledighet på grund av vård av ett sjukt barn, uppbåd, repetitionsövningar samt tid som använts för att vikariera för huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig.
8. Som motsvarande ordinarie arbetsdagar räknas även
– ledighet som motsvarar grundtimmar enligt § 44 i kollektivavtalet
– tid som likställs med arbetad tid enligt § 91 punkt 4 i kollektivavtalet
– lokalt avtalad ledighet för att lätta på tvåskiftsarbete
9. Om ledigheten som ska beviljas ingår i ovan nämnd tid som ökar antalet ordinarie arbetsdagar, ska förkortningsledigheten anses uttagen. Ett undantag från det ovanstående utgörs av sjukdomstid. Om den infaller under en avtalad förkortningsledighet anses ledigheten inte uttagen.
TOLKNINGSANVISNING:
Om sjukfrånvaro meddelas under den dag då förkortningsledighet tas ut, går denna dags förkortningsledighet förlorad.
10. Ledighet som intjänats under kalenderåret ska beviljas arbetstagaren före kalenderårets utgång. Ledigheten beviljas vid tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, med särskilt beaktande av trafikprogrammen, verkstädernas serviceprogram och produktionsplanerna.
11. Man strävar efter att meddela om beviljande av ledighet i så god tid som möjligt och, om möjligt, en vecka innan den beviljas. Om ledigheten beviljas samtidigt till en hel arbetsavdelning, tillämpas den i kollektivavtalet nämnda två veckors anmälningstiden för ändring av arbetstidsschemat.
12. Ledighet beviljas en arbetsskift åt gången, om inte annat lokalt avtalas.
13. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har beviljats, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Den genomsnittliga timförtjänsten beräknas på samma grunder som i fråga om lön för sjukdomstid.
14. Om arbetstagaren vid anställningsförhållandets upphörande beviljats för mycket ledigt, har arbetsgivaren rätt att innehålla motsvarande lön från arbetstagarens slutlön.
1. Övertidsarbete utförs med arbetstagarens samtycke. Vid utförande av övertidsarbete beaktas de begränsningar som stadgats i arbetstidslagen. Meddelande om övertidsarbete ges, om möjligt, ett dygn innan övertidsarbetet inleds.
2. För övertidsarbete per dygn betalas för de två första timmarna och för övertidsarbete per vecka för de åtta första timmarna lön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %.
3. När arbetstagaren under sitt arbetsskifte bes att utföra sådant övertidsarbete som börjar omedelbart efter arbetsskiftet, betalas för övertidsarbetet som tilläggsersättning en timmes lön.
4. Om den ordinarie arbetstiden fortsätter med övertidsarbete som veterligen kommer att fortsätta mer än två timmar, ordnas en måltidspaus på 15 minuter som ingår i arbetstiden och därefter en 10 minuters rekreationspaus efter perioder på tre timmar.
5. För övertidsarbete per dygn som utförs på lördag och på en helg- och festdagsafton betalas för samtliga timmar lön förhöjd med 100 procent.
6. Övertidsersättningar betalas oavbrutet oberoende av tidpunkten för dygnsskifte.
7. Om arbetstagaren stannar i övertidsarbete efter nattskift, betalas skifttillägget till beloppet av nattskiftstillägget.
§ 31 Övertidsarbete per vecka
I kontinuerligt treskiftsarbete och flexibelt arbete betraktas de timmar som under respektive kalendervecka överskrider det fastställda antalet arbetstimmar i arbetstidsschemat för veckan som övertidsarbete per vecka. Detta förfarande gäller om det inte lokalt har avtalats att dessa övertidstimmar ska ersättas med motsvarande ledighet.
2. Om en arbetstagare som utför dagarbete eller intermittent tvåskiftsarbete kallas till arbete en av de dagar som listats i § 24 punkt 4, betalas ersättning för det enligt stadganden om övertidsarbete per vecka eller kompenseras den förlorade lediga dagen med en ledig dag som beviljas vid en annan tidpunkt inom ramen för arbetstidsschemat.
3. Om arbetstagaren arbetar under sin ledighet per vecka, förlorar han eller hon inte sin rätt till ledighet per vecka eller ersättningar för övertidsarbete per vecka, även om han eller hon under samma vecka varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller olycksfall eller på övertids- eller arbetstidsförkortningsledighet.
TOLKNINGSANVISNING:
Om arbetstagaren arbetar båda lediga dagar som infaller under veckan, anses den senare vara hans eller hennes ledighet per vecka.
§ 32 Förkortning av åldrande arbetstagares arbetstid
1. Arbetsgivaren är skyldig att, om arbetstagaren så vill, förkorta arbetstiden
– arbetstagare som fyllt 55 år fem timmar/vecka
– arbetstagare som fyllt 60 år tio xxxxxx/vecka.
2. Lönen sänks motsvarande arbetstidsförkortningen.
3. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om hur mycket, på vilket sätt och när arbetstiden förkortas. Om inte annat avtalas bestämmer arbetsgivaren förkortningssättet och tidpunkten.
4. Förkortningen av arbetstiden behandlas som tid som är likställd med arbetad tid.
KAPITEL 4 | ARBETSTIDER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR MARKTJÄNSTER
1. Ordinarie arbetstid i periodarbete är högst 112 timmar under en tidsperiod på tre veckor. I periodens längd har det tidigare avtalet om förkortning av arbetstiden och arbetstidsförlängningen som avtalades 2016 beaktats.
2. Trettondagen, då den infaller på annan vardag än en lördag förkortar den ifrågavarande perioden med åtta timmar. Den förkortande inverkan av andra söckenhelger och lördagar under söckenhelgsveckor samt jul- och midsommaraftonen har beaktats i längden av periodens ordinarie arbetstid.”
3. En riktgivande plan över personalanvändning uppgörs per tidtabellsperiod.
4. Arbetsskiftsförteckningen ställs till påseende minst två veckor innan det första arbetsskiftet börjar.
5. Timantalet i arbetsskiftet i arbetsskiftsförteckningen ordnas som en enhetlig period på minst sex timmar och högst 14 timmar.
6. På grund av trafikstrukturen kan arbetsskiftet delas på två skilda perioder, vars sammanlagda längd är minst sju timmar. Den olägenhet detta förorsakar arbetstagaren kompenseras med ett separat tillägg som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten för två timmar.
Lokalt kan annat avtalas om denna punkt.
7. Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet. Man strävar efter att ordna ledigheten per vecka så att den föregående dagen inte har kvällsskift och den följande dagen inte har morgonskift. Utöver ledigheten per vecka strävar man efter att under samma vecka ge en annan ledig dag på minst 24 timmar, som i mån av möjlighet ges tillsammans med ledigheten per vecka.
8. Man strävar efter att minst en gång i månaden ge ledigheten per vecka vid ett veckoskifte, om möjligt, i samband med en söndag.
9. Om arbetstagaren har varit i arbete tiden mellan kl. 23.00 och 07.00 och arbetet vidare fortsätter, betalas nattillägg så länge som arbetstagaren oavbrutet arbetar.
I företag som producerar marktjänster kan även de arbetstider som nämns i kapitel 3 iakttas.
Arbetstagaren betalas för timmar som överskrider de timmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen som mertidsersättning en enkel timlön ända till 112 timmar.
§ 36 Övertidsarbete i periodarbete
1. Övertidsarbete utförs med arbetstagarens samtycke och med beaktande av andra begränsningar som stadgats i arbetstidslagen och i detta avtal.
2. Avtalsbaserat övertidsarbete är det arbete som överskrider 112 timmar och lagbaserat övertidsarbete är det arbete som under en treveckorsperiod överskrider 120 timmar. För övertidsarbete betalas för de tio första timmarna lön förhöjd med 50 % och därefter lön förhöjd med 100 procent.
3. Om treveckorsperioden avbrutits på grund av att arbetstagarens anställningsförhållande avbrutits eller att han eller hon inte har kunnat vara i arbete på grund av ledighet, sjukdom eller annan godtagbar orsak, ska de övertidstimmar som hör till arbetstagaren beräknas enligt lokalt avtal.
4. Övertidsersättningar för skifttillägg betalas så att timlön som används för beräkning av övertidsarbete höjs med 5 procent.
§ 37 Förkortning av åldrande arbetstagares arbetstid
1. Arbetsgivaren är skyldig att, om arbetstagaren så vill, förkorta arbetstiden enligt arbetsskiftsförteckningen
– arbetstagare som fyllt 55 år i genomsnitt fem timmar/vecka
– arbetstagare som fyllt 60 år i genomsnitt tio timmar/vecka.
2. Lönen sänks motsvarande arbetstidsförkortningen.
3. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om hur mycket, på vilket sätt och när arbetstiden förkortas. Om inte annat avtalas bestämmer arbetsgivaren förkortningssättet och tidpunkten.
4. Förkortningen av arbetstiden behandlas som tid som är likställd med arbetad tid.
KAPITEL 5 | ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ARBETSTID
§ 38 Dygnsskifte och avbrott av arbetstid
1. Ett nytt dygn börjar i alla arbetstidsformer i kollektivavtalet klockan 0.00.
2. Om den lediga tiden mellan arbetsperioderna är fem timmar eller längre, avbryter den arbetstiden.
§ 39 Avvikande avtal om dygnsvila
Arbetstagaren ska i periodarbete ges en oavbruten vilotid på minst nio timmar och i andra arbeten på minst 11 timmar under 24 timmar räknat från arbetsskiftets början, om inte annat lokalt avtalas om saken. Lokalt kan dock inte avtalas om en vilotid som är kortare än sju timmar.
TOLKNINGSANVISNING:
I periodarbete kan en arbetstagare av personlig anledning be om att en 11 timmars vilotid ska användas för hans eller hennes del.
I andra arbetstidsformer kan arbetsskiftsförteckningar för arbetstagare som arbetar på utestationer göras upp enligt tidtabellen och de lokala omständigheterna så att dygnsvilan minst är nio timmar.
1. Skifttillägg betalas enligt följande:
klockan 15.00–23.00 (kvällsskift) 2,65 euro/timme
klockan 23.00–07.00 (nattskift) 4,43 euro/timme
Fr.o.m. 1.2.2018/företag som producerar tekniska tjänster: klockan 15.00–23.00 (kvällsskift) 2,70 euro/timme
klockan 23.00–07.00 (nattskift) 4,51 euro/timme
Fr.o.m. 1.1.2019/företag som producerar tekniska tjänster: klockan 15.00–23.00 (kvällsskift) 2,75 euro/timme
klockan 23.00–07.00 (nattskift) 4,59 euro/timme
Fr.o.m. 1.2.2019/företag som producerar tekniska tjänster:
klockan 15.00–23.00 (kvällsskift) 2,75 euro/timme
klockan 23.00–07.00 (nattskift) 4,59 euro/timme
2. Om ändringar i skifttillägg avtalas i samband med löneförhöjningar.
§ 41 Lördags- och helgaftonsarbete
1. För arbete som utförs på lördagar samt valborgsmässo-, midsommar-, jul- och nyårsafton efter klockan 0.00 betalas utöver grundlön ett separat tillägg på 50 procent för utförda arbetstimmar. Det separata tillägget baserar sig på trafikstrukturen. Tillägget betalas inte för de ovan nämnda dagar som är helgdagar eller söndagar.
2. På julaftonen betalas tillägget ända till klockan 15.
§ 42 Arbete som utförs på söndagar och helgdagar
1. För arbete som utförs på söndagar och helgdagar betalas förhöjd lön enligt lag.
För arbete som utförs på söndagar och helgdagar betalas en timmes lön med tillägg, även om arbetet inte varar en timme.
§ 43 Arbetstidsarrangemang och ersättningar under jultid
1. Arbetstagaren ska före utgången av oktober, om inte annat avtalas lokalt, på ett separat anvisat sätt framföra sin önskan att inte ha arbetsskift mellan klockan
19.00 på julaftonen och 15.00 på juldagen. Arbetsgivaren ska beakta önskan vid uppgörande av arbetsskiftsförteckningen.
2. Arbete som utförs mellan klockan 19.00 på julaftonen och 15.00 på juldagen är inte ordinarie arbetstid, och det antecknas i skiftförteckningen som övertidsarbete. Det ersätts i treskiftsarbete som övertidsarbete och i periodarbete som mertids- eller övertidsarbete.
3. Arbetstagaren har inte arbetsskift på juldagen, om han eller hon enligt sitt arbetsskift har arbetat på julaftonen, om inte annat avtalas lokalt.
4. I ett fall där samma grupp har kvällsskift både på julaftonen och på juldagen, delas arbetstagarna i skiftet i två grupper på så sätt att en grupp arbetar i kvällsskift på julaftonen och den andra gruppen i kvällsskift på juldagen enligt de krav som trafiken ställer, om inte annat avtalas lokalt.
5. För arbete som utförs mellan klockan 15.00 på julaftonen och 24.00 på juldagen betalas som extra ersättning tredubbel timlön för utförda arbetstimmar.
Enligt avtal kan grundtimmarna eller förhöjningsdelen i övertidsarbete eller bådadera delvis eller helt beviljas som motsvarande ledighet.
§ 45 Utryckningsbetonat arbete
1. Xxxxxx betraktas som utryckningsbetonat arbete, då man kommer överens om att arbetstagaren ska komma till arbete under sin lediga tid och arbetet inleds inom de följande 12 timmarna efter avtalet och före det följande arbetsskiftets början. Det är inte frågan om utryckningsbetonat arbete om chefen har begärt övertidsarbete under arbetstid men arbetstagaren besvarar förfrågan först på sin fritid. Utryckningsbetonat arbete upphör senast då ett normalt arbetsskift börjar.
2. Utryckningsbetonat arbete ersätts enligt följande:
– övertidsersättning, om arbetet är övertidsarbete
– skiftarbetstillägg enligt bestämmelserna
– lön förhöjd med 50 procent, om arbetet utförs mellan kl. 06.00 och kl. 21.00.
– lön förhöjd med 100 procent, om arbetet utförs mellan kl. 21.00 och kl. 06.00.
– som en särskild utryckningspenning en timmes grundlön, om arbetet börjar mellan kl. 06.00 och kl. 21.00.
– som en särskild utryckningspenning två timmars grundlön, om arbetet börjar mellan kl. 21.00 och kl. 06.00.
– för kortare arbetstid än en timme betalas emellertid lön för en timme.
3. Om reguljär kollektivtrafik inte finns, ersätter arbetsgivaren resekostnaderna för det transportsätt som han eller hon anvisat, ordnar transporten eller reserverar möjlighet till övernattning.
4. När arbetstagaren under sin arbetsskiftsförteckningsenliga arbetstid meddelas att han eller hon efter att redan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen samma eller följande dag avvikande från arbetsskiftsförteckningen ska återvända till arbete, betalas honom eller henne även i detta fall en timmes grundlön som utryckningspenning.
5. Om man på utestationer utför utryckningsbetonat arbete utanför den egentliga arbetstiden (ett separat arbetsavsnitt) för att sköta oregelbundenheter i trafik, betalas för arbetet lön för tre timmar, även om arbetet inte varar så länge.
6. Om utryckningsbetonat arbete i dagarbete och flexibelt arbete börjar före klockan
23.00 och fortsätter följande morgon efter klockan 03.00, reserveras arbetstagaren följande dag en avlönad ledig dag. Om man i undantagsfall inte kan gå tillväga på detta sätt och det utryckningsbetonade arbetet fortsätter som arbete under ordinarie arbetstid, betalas arbetstagaren även för arbete som utförs under ordinarie arbetstid lön förhöjd med 100 procent.
Om det mellan arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalats att han eller hon vid behov på ett avtalat sätt kan kallas till arbete, betalas honom eller henne för denna tid en halv lön. Beredskapstiden räknas emellertid inte i arbetstid.
1. Arbetstagare har rätt att byta arbetsskift med samtycke från den förman som arbetsgivaren utser.
2. Byten av arbetsskift av personlig anledning är enligt det ovanstående tillåtna.
3. För eventuella övertidstimmar som uppstår på grund av byte betalas inte övertidsersättning.
4. Byte av arbetsskift påverkar inte den timbaserade ackumuleringen vid ordinarie arbetstid eller arbetstidsbankens saldo
§ 48 Arbete utanför det egentliga arbetsområdet
1. För resa under arbetsskift betalas full lön. För den del som överskrider den ordinarie arbetstiden betalas lön, när det är fråga om en oavbruten resa på grund av ett sådant arbete som har avbrutit ett flyg. Dessutom betalas arbetstagaren en full ersättning för resekostnader och dagtraktamente i enlighet med det gällande resereglementet.
2. Arbetsgivaren strävar efter att ordna kommenderingsresor till utestationer under arbetstiden.
3. Om ett fel avbryter ett flyg, betalas den arbetstagare som skickats till att reparera felet en full ersättning för både res- och arbetstiden med vederbörliga övertidsersättningar, om resan görs oavbrutet.
4. Om arbetstagaren måste resa under sådan tid som enligt arbetstidsschemat är arbetstagarens lediga tid och kommenderingen inte omedelbart anknyter sig till flygverksamhet, betalas som ersättning för den tid som använts för resan grundlön.
Lönen betalas dock för högst åtta timmar på en arbetsdag och 16 timmar på en ledig dag eller ges som en motsvarande ledighet. Till resetiden räknas fulla halvtimmar. Resetiden räknas inte som arbetstid.
5. Till tid som använts för resa räknas väntetider i avbruten resetid eller tid efter arbetstagarens arbetstid mellan arbetstiden och resetiden, om dessa är under fyra timmar.
6. Om arbetsgivaren skickar arbetstagaren till en tilläggsutbildning, betalas honom eller henne ersättning för extra resor med allmänna trafikmedel, och som ersättning för måltidskostnader betalas partiellt dagtraktamente. Kommenderingen ska då äga rum på stationeringsorten, och då betalas ingen ersättning för den enligt resereglemente.
7. När det är fråga om en sådan arbetskommendering utanför den fasta arbetsplatsen som enligt resereglementet inte ersätts, betalas arbetstagaren som ersättning för måltidskostnader partiellt dagtraktamente. Om arbetet med resorna tar mer än tio timmar, betalas dagtraktamente. Om arbetsgivaren ordnar måltid för arbetstagaren, betalas de ovan nämnda ersättningarna inte.
§ 49 Särskilda villkor för utsända arbetstagare (företag som producerar marktjänster)
1. Denna paragraf tillämpas på antingen uppgift under flyg eller uppgift som omedelbart anknyter sig till vändning av flyget.
2. Arbetsgivaren ger arbetstagaren utbildning för kommenderingsuppgiften. Arbetstagarna ges anvisningar och introduktion till kommenderingsplatsens verksamhetssätt och omständigheter.
3. Arbetstagaren utför utomlands alla mark- och passagerartjänstuppgifter som arbetsgivaren har bestämt.
4. I planering av arbetstiden beaktas bestämmelserna i arbetstidslagen och kollektivavtalet.
5. På kommenderingar som varar under två dygn kan arbetstiden avvikande från kollektivavtalet planeras vara mer än 14 timmar. Då betalas för oavbruten arbetstid som överskrider 14 timmar som tilläggsersättning
– 9,67 euro per timme fr.o.m. 1.1.2019
– 10,01 euro per timme
6. Arbetstid som hör till flyg räknas börja en timme före avgångstiden enligt tidtabellen och upphöra en halv timme efter den faktiska ankomsttiden.
7. Arbetstagaren betalas flygersättning
– för ett flyg på under 8 timmar 49,89 euro
– för ett flyg på minst 8 timmar 100,82 euro fr.o.m. 1.1.2019
– för ett flyg på under 8 timmar 51,64 euro
– för ett flyg på minst 8 timmar 104,35 euro.
8. Arbetstagaren betalas dagtraktamente och övernattningsersättning enligt arbetsgivarens resereglemente. Om kommenderingen anknyter sig till en charterflygoperation med arbetstagare från arbetsgivarens olika avdelningar, betalas arbetstagarnas dagtraktamente enligt samma grunder som till andra medresande arbetstagare.
9. Arbetsgivaren ordnar med resebiljetter, bokar hotellinkvartering och bekostar transporten mellan flygplatsen och inkvarteringsplatsen. Transporten sker i första hand med allmänna trafikmedel.
10. Resetid med anknytning till arbetstagarens uppgift räknas som arbetstid.
11. Arbetstagarens ersättning för helgarbete och skifttillägg betalas enligt kollektivavtalet. (För helgdag betalas enligt åtta timmar även om arbetet på kommenderingsplatsen inte varar åtta timmar.)
12. Arbetsgivaren meddelar kommenderingsuppgiften till arbetstagaren så tidigt som möjligt.
§ 50 Särskilda villkor för övergående och utsända arbetstagare i tekniskt arbete
Särskilda villkor för övergående och utsända arbetstagare i tekniskt arbete avtalas mellan den Luftfartsunionen rf:s fackavdelning som är verksam i området och arbetsgivaren.
§ 51 Långvariga kommenderingar
Om arbetstagaren kommenderas utomlands för över tre månader eller han eller hon permanent övergår till arbetsgivarens tjänst utomlands, hjälper arbetsgivaren med anskaffning av bostad. För en resa med anknytning till arbetskommendering betalas även för resetid full lön och den räknas som arbetstid.
Med arbetstidsbank avses de frivillighetsbaserade arrangemang som införts på företagsnivå för att jämka samman arbets- och fritid, och i vilka arbetstid genom avtal kan sparas eller lånas ut samt kombineras.
Om grunderna för arbetstidsbankens funktion avtalas mellan arbetsgivaren och Luftfartsunionen rf:s fackavdelning i området.
§ 53 Utveckling av arbetstider
1. Mellan arbetsgivaren och Luftfartsunionen rf kan avtalas om utveckling av arbetstider på det sätt som avses i 9 § i arbetstidslagen. Avtalet kan ingås på bestämd tid eller tills vidare. Avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid, om inte annat avtalats om uppsägningstiden. Ett avtal som avses här utgör en del av det gällande kollektivavtalet, som arbetsgivaren för sin del kan underställa Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf för godkännande.
2. Syftet med utveckling av arbetstider är bl.a. att utvidga användningen av genomsnittlig arbetstid.
3. Om övergång till den ovan avsedda arbetstiden avtalas mellan den Luftfartsunionen rf:s fackavdelning som är verksam i området och arbetsgivaren. Den kostnadsbesparing som uppstår av utvecklingen av arbetstider används för att öka användningsmöjligheterna för arbetstidsformen.
KAPITEL 6 | SEPARATA ERSÄTTNINGAR
Om arbetstagaren förordnas till en teknisk uppgift på ett flyg, betalas han eller hon ersättning som uppgår till
– 24,22 euro/timme
fr.o.m. 1.2.2018:
– 24,66 euro/timme
fr.o.m. 1.2.2019:
– 25,08 euro/timme
§ 55 Ersättning för språkkunskap
För behärskning av det engelska, tyska, franska och ryska språket som bevisats på ett sätt som arbetsgivaren godkänt, betalas för varje språk enligt följande:
– nöjaktiga kunskaper 28,08 euro/månad
– goda kunskaper 35,71 euro/månad
fr.o.m. 1.2.2018/företag som producerar tekniska tjänster:
– nöjaktiga kunskaper 28,59 euro/månad
– goda kunskaper 36,35 euro/månad
fr.o.m. 1.1.2019/företag som producerar tekniska tjänster:
– nöjaktiga kunskaper 29,08 euro/månad
– goda kunskaper 36,97 euro/månad
fr.o.m. 1.2.2019/företag som producerar tekniska tjänster:
– nöjaktiga kunskaper 29,08 euro/månad
– goda kunskaper 36,97 euro/månad
1. Miljötillägg är
– 55 cent per timme
fr.o.m. 1.2.2018/företag som producerar tekniska tjänster:
– 56 cent per timme
fr.o.m. 1.1.2019/företag som producerar tekniska tjänster:
– 57 cent per timme
fr.o.m. 1.2.2019/företag som producerar tekniska tjänster:
– 57 cent per timme
Ett separat miljötillägg betalas endast för sådant arbete som utförs tillfälligt och kommenderingsaktigt. Tillägget betalas endast för den tid som använts för arbetet. De lokala förhandlingsparterna upprätthåller en arbetsavdelningsspecifik förteckning över de uppgifter för vilka miljötillägg betalas.
2. Miljötillägget är för så kallat tankarbete 30 procent, för avisningsbesprutning 20 procent, för byte av 2-motor i DC-10 och MD-11 15 procent samt för vikariering för en tjänsteman 10 procent beräknat på den individuella grundlönen.
TOLKNINGSANVISNING:
Miljötillägget för avisningsbesprutning betalas till sprutare och förare enligt tiden av bundenhet vid arbetet för varje påbörjad full timme.
För vikariering för en tjänsteman betalas miljötillägg endast för vikariat som varar ett helt arbetsskift.
§ 57 Ersättning till vikarier
När arbetstagaren vikarierar för en arbetstagare som hör till en högre lönegrupp, betalas honom eller henne ersättning för vikariat enligt lokalt avtal.
Tolkningsanvisning:
Om arbetstagaren arbetar mer än tre månader på grund av en annan anledning än att han eller hon är semester- eller sjukvikarie eller därmed jämförbar arbetstagare, uppskjuts inte omvandling av tjänstemannens anställning till ordinarie i detta arbete utan grundad anledning.
§ 58 Vaccinationer och passärenden
Vaccinationer och passärenden som föranleds av utlandskommenderingar sköts på arbetsgivarens bekostnad.
Arbetsgivaren ser till att arbetstagaren under ett flyg som sker under en arbetsresa utöver en obligatorisk olycksfallsförsäkring är försäkrad för flygolycka så som det lokalt årligen avtalas före utgången av mars.
Arbetsgivaren tecknar en grupplivförsäkring enligt vad som har avtalats mellan centralorganisationerna.
§ 61 Statliga och kommunala förtroendeuppdrag
Arbetsgivaren betalar till en arbetstagare som är medlem i kommunfullmäktige eller -styrelsen eller i en valnämnd eller kommitté som har tillsatts enligt lagen inför statliga eller kommunala val ersättning för inkomstbortfall för ordinarie arbetstid till följd av nämnda organs möte. Ersättningen betalas så att arbetstagaren tillsammans med den ersättning för inkomstbortfall som kommunen betalar får fulla löneförmåner. Ersättningen betalas efter att arbetstagaren har lämnat arbetsgivaren en utredning över den ersättning för inkomstbortfall som kommunen betalar.
KAPITEL 7 | LÖNEBERÄKNING OCH - BETALNING
Vid beräkning av ersättningar som beror på timlön används som divisor för timlönen talet
– 161, när den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per vecka
– 161 i periodarbete
– 148, när den ordinarie arbetstiden är 34,5 timmar per vecka (kontinuerligt treskiftsarbete).
§ 63 Beräkning av genomsnittlig timförtjänst (GTF)
Genomsnittlig timförtjänst (GTF) beräknas genom att arbetstagarens lön för arbetstid under varje kvartal divideras med antalet motsvarande arbetstimmar. Förhöjningar för utryckningsarbete och övertidsarbete beaktas inte vid beräkningen. Till lönen för arbetstid räknas separata tillägg för lördags- och helgaftonarbete, förhöjningar för söndagsarbete samt tillägg för kvälls- och nattarbete.
§ 64 Ersättningar och tillägg
Ersättningar och tillägg beräknas per lönebetalningsperiod och betalas senast i samband med den följande lönebetalningen efter beräkningsperioden.
§ 65 Ersättningar och tillägg i periodarbete
I periodarbete beräknas ersättningar och tillägg i tre veckors perioder och betalas enligt en lokalt avtalad tidtabell.
§ 66 Lönebetalning och redovisning av förbundsavgift
1. Löner betalas på de lönebetalningsdagar som allmänt iakttas i företaget. Om dessa infaller på en helgdag eller helgdagsafton betalas lönen föregående vardag.
2. Löner som utbetalas på arbetsplatsen betalas under arbetstid. De undertecknade förbunden rekommenderar att löner betalas via bank.
3. Arbetsgivaren innehåller med arbetstagarens fullmakt den förbundsavgift som Luftfartsunionen fastställt och redovisar förbundsavgifterna på ett bankkonto som
Luftfartsunionen anvisat. Vid utgången av kalenderåret eller när anställningen upphör ges ett verifikat över förbundsavgiften för skattemyndigheterna.
KAPITEL 8 | LÖNESYSTEM
Arbetstagarens lön består av följande delar:
– tabellön som bestäms utgående från bedömning av arbetshelhetens svårighetsgrad,
– erfarenhetstillägg som baserar sig på arbetserfarenhetens längd,
– individuell lönedel som baserar sig på yrkeskunnighet och bedömning av arbetssätt samt
– mångkunnighet som konstateras separat.
1. Kollektivavtalets avtalsparter grupperar arbetena med hjälp av ett bedömningssystem, en parjämförelse med arbeten av samma typ/föregående arbete eller annat gemensamt överenskommet system, och de placeras i lönegrupper som bildats med jämna poängskalor.
2. En lönegrupperingsarbetsgrupp mellan avtalsparterna uppgör en förteckning över alla de arbeten som är i bruk i tillämpningsbranschen, specificerad efter lönegrupp. Arbetena ska specificeras med identifierbara beteckningar som beskriver arbetet.
3. På lönegrupperingsarbetsgruppens förslag fastställs och uppdateras förteckningen som en del av detta avtal.
Om det i detta avtals tillämpningsområde uppstår sådana nya arbeten som inte har beaktats i detta kollektivavtal, ska man förhandla om dem separat enligt ordningen i kollektivavtalet.
1. Om arbetstagaren inte har genomgått en utomstående eller av arbetsgivaren ordnad utbildning som har blivit etablerad i arbetet, kan det i arbetsavtalet avtalas att honom eller henne för den så kallade träningstiden betalas uppgiftsrelaterad lön som är en lönegrupp mindre jämfört med en yrkesarbetare. Träningstiden kan vara högst två (2) år.
2. Detta slags anställningsförhållanden meddelas utan dröjsmål till arbetsavdelningens förtroendeman, och på begäran ges en utredning.
§ 71 Lönegrupper och grundtabellöner i företag som producerar tekniska tjänster
GRUNDTABELLÖNER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR TEKNISKA TJÄNSTER 16.11.2017–31.1.2018
Lönegrupp 1 | övre gräns 44 poäng | 1 642,10 € |
Lönegrupp 2 | 45–54 poäng | 1 709,10 € |
Lönegrupp 3 | 55-64 poäng | 1 784,10 € |
Lönegrupp 4 | 65-74 poäng | 1 875,10 € |
Lönegrupp 5** | 75-84 poäng | 1 979,10 € |
Lönegrupp 6** | 85-94 poäng | 2 090,10 € |
Lönegrupp 7** | 95-104 poäng | 2 219,10 € |
Lönegrupp 0 | 000-000 poäng | 2 350,10 € |
Lönegrupp 9** | 2 488,10 € | |
Lönegrupp 10** | 2 637,10 € | |
Lönegrupp 11** |
GRUNDTABELLÖNER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR TEKNISKA TJÄNSTER 1.2.2018–31.1.2019
Lönegrupp 1 | övre gräns 44 poäng | 1 665,09 € |
Lönegrupp 2 | 45–54 poäng | 1 733,03 € |
Lönegrupp 3 | 55-64 poäng | 1 809,08 € |
Lönegrupp 4 | 65-74 poäng | 1 901,35 € |
Lönegrupp 5** | 75-84 poäng | 2 006,81 € |
Lönegrupp 6** | 85-94 poäng | 2 119,36 € |
Lönegrupp 7** | 95-104 poäng | 2 250,17 € |
Lönegrupp 0 | 000-000 poäng | 2 383,10 € |
Lönegrupp 9** | 2 522,93 € | |
Lönegrupp 10** | 2 674,02 € | |
Lönegrupp 11** | 2 834,46 € |
GRUNDTABELLÖNER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR TEKNISKA TJÄNSTER 1.2.2019–31.1.2020
Lönegrupp 1 | övre gräns 44 poäng | 1 693,40 € |
Lönegrupp 2 | 45–54 poäng | 1 762,49 € |
Lönegrupp 3 | 55-64 poäng | 1 839,83 € |
Lönegrupp 4 | 65-74 poäng | 1 933,67 € |
Lönegrupp 5** | 75-84 poäng | 2 040,93 € |
Lönegrupp 6** | 85-94 poäng | 2 155,39 € |
Lönegrupp 7** | 95-104 poäng | 2 288,42 € |
Lönegrupp 0 | 000-000 poäng | 2 423,51 € |
Lönegrupp 9** | 2 565,82 € | |
Lönegrupp 10** | 2 719,48 € | |
Lönegrupp 11** | 2 882,65 € |
*Arbetet varken beskrivs eller bedöms. Om att ta i bruk lönegrupperna 10– 11 avtalas lokalt.
** Om arbetstagaren inte har avlagt en yrkesexamen som har blivit etablerad i arbetet och arbetstagarens arbetserfarenhet i uppgiften i fråga är under två år, kan det i arbetsavtalet avtalas att honom eller henne för den så kallade träningstiden betalas lön som är en lönegrupp mindre jämfört med en yrkesarbetare. En träningstid kan tillämpas endast i lönegrupperna 5–7. För arbetsgivare som avlagt yrkesexamen kan träningstiden vara högst ett år, om arbetstagaren inte har annan arbetserfarenhet som kan räknas till godo från tiden utanför avläggandet av examen.
§ 72 Lönegrupper och grundtabellöner i företag som producerar marktjänster
GRUNDTABELLÖNER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR MARKTJÄNSTER 16.11.2017–31.1.2018
Lönegrupp 4 | 65-74 poäng | 1 870,31 € |
Lönegrupp 5 | 75-84 poäng | 1 974,31 € |
Lönegrupp 6 | 85-94 poäng | 2 085,31 € |
Lönegrupp 7 | 95-104 poäng | 2 212,31 € |
Lönegrupp 0 | 000-000 poäng | 2 342,31 € |
Lönegrupp 9 | 2 480,31 € |
GRUNDTABELLÖNER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR MARKTJÄNSTER 1.2.2018–31.1.2019
Lönegrupp 4 | 65-74 poäng | 1 910,31 € |
Lönegrupp 5 | 75-84 poäng | 2 014,31 € |
Lönegrupp 6 | 85-94 poäng | 2 125,31 € |
Lönegrupp 7 | 95-104 poäng | 2 252,31 € |
Lönegrupp 0 | 000-000 poäng | 2 382,31 € |
Lönegrupp 9 | 2 520,31 € |
GRUNDTABELLÖNER I FÖRETAG SOM PRODUCERAR MARKTJÄNSTER 1.2.2018–31.1.2019
Lönegrupp 4 | 65-74 poäng | 1 950,31 € |
Lönegrupp 5 | 75-84 poäng | 2 054,31 € |
Lönegrupp 6 | 85-94 poäng | 2 165,31 € |
Lönegrupp 7 | 95-104 poäng | 2 292,31 € |
Lönegrupp 0 | 000-000 poäng | 2 422,31 € |
Lönegrupp 9 | 2 560,31 € |
KAPITEL 9 | KOMPETENS- OCH ERFARENHETSTILLÄGG
§ 73 Fastställande av kompetenstillägg i företag som producerar tekniska tjänster
1. Om systemet för fastställande av den individuella lönedelen enligt kapitel 10 är i bruk i arbetsgivarens område, betalas i lönegrupperna 1–11 kompetenstillägg enligt följande:
efter 4 år | 5 % |
efter 6 år | 9 % |
efter 8 år | 12 % |
efter 10 år | 15 % |
efter 15 år | 17 % |
efter 20 år | 18 % |
efter 25 år | 19 % |
2. Om systemet för fastställande av den individuella lönedelen enligt kapitel 10 inte är i bruk i arbetsgivarens område, betalas kompetenstillägg enligt följande:
under 2 år | 5 % |
efter 2 år | 11 % |
efter 4 år | 18 % |
efter 6 år | 21 % |
efter 8 år | 27 % |
efter 10 år | 34 % |
3. Det nya kompetenstillägget beräknas utgående från arbetstagarens tabellön och betalas till den aktuella individuella lönen. Kompetenstillägget betalas från och med början av den månad då tiden som berättigar till tillägget uppfylls.
4. Tilläggets storlek är procentskillnaden mellan kompetensåren beräknat på den gällande tabellönen. Skillnaden mellan lönen och kollektivavtalslönen påverkar inte förhöjningens storlek.
5. När tabellönen höjs beräknas tillägget på den förhöjda tabellönen.
§ 74 Fastställande av erfarenhetstillägg i företag som producerar marktjänster
1. Om systemet för fastställande av den individuella lönedelen enligt kapitel 10 är i bruk i arbetsgivarens område, betalas i lönegrupperna 1–9 erfarenhetstillägg enligt följande:
efter 2 år | 3 % |
efter 4 år | 6 % |
efter 6 år | 9 % |
efter 8 år | 12 % |
efter 10 år | 15 % |
2. Om systemet för fastställande av den individuella lönedelen enligt kapitel 10 inte är i bruk i arbetsgivarens område, betalas erfarenhetstillägg enligt följande:
under 2 år | 5 % |
efter 2 år | 11 % |
efter 4 år | 18 % |
efter 6 år | 21 % |
efter 8 år | 27 % |
efter 10 år | 34 % |
3. Det nya erfarenhetstillägget beräknas utgående från arbetstagarens tabellön och betalas till den aktuella individuella lönen. Erfarenhetstillägget betalas från och med början av den månad då tiden som berättigar till tillägget uppfylls.
4. Tilläggets storlek är procentskillnaden mellan kompetensåren beräknat på den gällande tabellönen. Skillnaden mellan lönen och kollektivavtalslönen påverkar inte förhöjningens storlek.
5. När tabellönen höjs beräknas tillägget på den förhöjda tabellönen.
§ 75 Intjäning av kompetens- och erfarenhetstid
1. Om anställningsförhållandet är nytt eller arbetstagaren övergår till ett nytt arbete i avtalsbranschen, fastställs hans eller hennes kompetens-/erfarenhetstid så snart som det i praktiken är möjligt.
2. Vid fastställande beaktas tidigare kompetens/erfarenhet i yrket, vilket betyder arbete som ungefär motsvarar arbetsbeskrivningen. Hela tjänstgöringstiden för samma arbetsgivare beaktas dock.
3. Kompetens/erfarenhet i yrket beaktas till fullo. Kompetens-/erfarenhetstiden kan sammanlagt högst vara femton år.
4. Om en tidigare arbetshelhet innehåller sådana arbetsdelar som betydligt påverkar behärskandet av arbetet, beaktas även detta. Tidigare kompetens/erfarenhet måste bevisas med ett arbetsintyg med specificerade arbetsuppgifter.
5. Kompetens/erfarenhetstiden förändras inte på grund av en ny bedömning i ett arbete vars svårighetsgrad har förändrats.
6. Bevärings- eller civiltjänstgöringstid, tid som använts för studie- och alterneringsledighet eller annan oavlönad ledighet samt vårdledighet beaktas inte vid beräkning av kompetens/erfarenhetstiden.
7. Specialutbildning inom branschen under beväringstiden eller kompetens/erfarenhet inom branschen som skaffats under civiltjänstgöringstiden beaktas dock från fall till fall.
8. I ett nytt anställningsförhållande fastställs kompetens/erfarenhetstiden av arbetsgivarens representant som är ansvarig för avtalsbranschen.
9. Om övergången till en ny arbetsgivarens tjänst har skett på det sätt som avses i § 19, gottgörs tjänstgöringstiden som intjänats inom tillämpningsområdet för detta avtal i sin helhet som kompetens-/erfarenhetstid.
KAPITEL 10 | INDIVIDUELL LÖNEDEL
1. Den individuella lönedelen är sporrande och belönande. Den baserar sig på systematisk bedömning av arbetstagarens yrkeskunnighet och arbetssätt.
2. Parterna strävar genom utbildning och handledning efter att företag i första hand ska använda systemet för fastställande av den individuella lönedelen.
3. I personbedömningar iakttas de anvisningar som arbetsgivaren och huvudförtroendemannen har utarbetat.
§ 77 Grunderna och tidpunkten för fastställande
1. Den individuella lönedelen fastställs årligen utgående från yrkeskunnigheten och arbetssättet så att lönebetalningen kan genomföras utgående från bedömningen senast från början av den lönebetalningsperiod som börjar 1.12.
2. En ny arbetstagare bedöms senast följande år efter att anställningsförhållandet har börjat.
3. När arbetstagaren övergår till ett annat arbete inom avtalsbranschen, bedöms han eller hon senast inom fyra månader efter att det nya arbetet har börjat.
1. Som grund för bedömningen av yrkeskunnigheten används den uppgiftshelhet som avses med arbetsbeteckningen. Arbetsbeteckningen som sådan är inte avgörande med tanke på bedömningen.
2. Arbetsbeskrivningen har utarbetats över de uppgifter som kan identifieras i arbetet och som har antecknats i grundbeskrivning av arbetet. Det är ändamålsenligt att beskriva arbetet så att minst 2/3 av arbetstagarna dagligen utför de uppgifter som nämns i beskrivningen.
3. Arbetstagarens yrkeskunnighet bedöms enligt följande bedömningsskala: B – arbetstagaren klarar av sina uppgifter enligt allmänna krav
C – arbetstagarens prestation är bättre än allmänna krav D – arbetstagarens prestation är berömlig
D – arbetstagarens prestation är utmärkt.
4. Alla arbetstagare kan enligt detta bedömas på nivåerna B och C på bedömningsskalan. Placering på nivåerna D och E förutsätter en mer omfattande yrkeskunnighet.
5. Om det gemensamt avtalas eller en avtalspart kräver det, uppgörs för bedömningsnivåerna D och E genom lokala avtalsparters samarbete arbetsspecifika förfarandesätt, så kallade spelregler.
6. Lokala avtalsparter är i första hand arbetsavdelningens chef och arbetsavdelningens förtroendeman.
1. I bedömningen av arbetssätt används som bedömningsgrund den uppgiftshelhet som ingår i arbetet och som har anvisats personen. Arbetssättet bedöms endast utgående från arbetstagarens initiativförmåga, punktlighet och noggrannhet. Arbetets kvalitet och arbetstakten, vilka tidigare hörde till denna del, betraktas som en del av yrkeskunnigheten.
2. Varje faktor bedöms separat med hjälp av följande bedömningsskala: B – arbetstagaren klarar av sina uppgifter enligt allmänna krav
C – arbetstagarens prestation är bättre än allmänna krav
D – arbetstagarens prestation är berömlig D – arbetstagarens prestation är utmärkt.
3. Ett utvecklingssamtal ska alltid föras om arbetstagaren inte klarar av sina uppgifter enligt allmänna krav (punkt B).
1. Den individuella lönedelen, dvs. yrkeskunnighet och arbetssätt betraktas alltid som en helhet.
2. Yrkeskunnighet
B | C | D | E |
2 % | 4 % | 7 % | 10 % |
3. Arbetssätt | |||
B | C | D | E |
1 % | 2 % | 3 % | 4 % |
§ 81 Den individuella lönedelens inverkan på lönen
Yrkesbeh ärskning | Arbetssätt | Den individue lla lönedelen | % |
A * | A * | A * | 0* |
B | B | B | 3 |
B | C | C | 4 |
B | D | D | 5 |
C | B | E | 5 |
B | E | F | 6 |
C | C | G | 6 |
C | D | H | 7 |
C | E | I | 8 |
D | B | J | 8 |
D | C | K | 9 |
D | D | L | 10 |
D | E | M | 11 |
E | B | N | 11 |
E | C | O | 12 |
E | D | P | 13 |
E | E | Q | 14 |
* Arbetstagaren har inte bedömts. | |||
§ 82 Utlämnande av uppgifter och bedömningssamtal
1. Om bedömningen förändras får arbetstagaren av sin chef en utredning över bedömningen av sin yrkeskunnighet och sitt arbetssätt i ett bedömningssamtal som ordnas i detta syfte. Bedömningen ges på begäran skriftligt.
2. Avtalsparterna i detta kollektivavtal rekommenderar ett arbetssätt där både bedömaren och den bedömda på förhand skriver ner sin syn på en blankett och därefter för ett utvecklingssamtal för att hitta en gemensam syn.
§ 83 Avgörande av meningsskiljaktigheter i bedömningen
1. Bedömningssamtalet ska alltid föras, om någondera avtalsparten så kräver. Om en gemensam syn inte nås, förblir chefens bedömning i kraft. Då ger man på arbetstagarens begäran förtroendemannen de nödvändiga uppgifterna för att reda ut orsakerna till meningsskiljaktigheten och avgöra saken.
2. Det avgörande av meningsskiljaktigheter som avses i § 127 i detta avtal gäller endast förfarandefel som uppstått i bedömningen och särskilt då man handlar i
strid med anvisningar om användningen av systemet eller då det är fråga om en bedömning som är i strid med de avtalade spelreglerna.
3. Arbetsgivarens representant som ansvarar för koordineringen av personbedömning ska ta hand om bedömningslinjen så att bedömningarna på olika avdelningar genomförs enligt samma principer och med samma värderingar. Syftet är att man endast bedömer de faktorer som har avtalats om genom avtal och spelregler.
4. Om arbetsgivarens representant som ansvarar för koordineringen upptäcker något som behöver rättas i bedömningslinjen, kan han eller hon ge instruktioner till den person som gjort felet och kräva att bedömningarna ska göras på nytt.
5. De ändringar som uppstår på detta sätt kräver ett nytt bedömningssamtal.
6. Faktorer som anknyter sig till koordineringen samt koordineringens inverkan och omfattning framställs förtroendemannen för kännedom.
7. Huvudförtroendemannen ges en utredning över de individuella lönedelarnas belopp kvartalsvis indelade enligt löne- och erfarenhets-
/kompetenstilläggsgrupper samt halvårsvis arbetsavdelningsspecifikt indelade enligt lönegrupp.
§ 84 Personbedömningarnas inverkan på lönesättning
Den första bedömningen av de två bedömningsfaktorerna görs som en så kallad kollektivavtalslönejämförelse. Skillnaden mellan situationen innan bedömningen och den första bedömningen höjer inte den individuella lönen övrigt än för den del som kollektivavtalslönen enligt beteckningar inte uppfylls.
§ 85 Den tidigare bedömningen förändras
1. När arbetstagaren utför sitt arbete bättre än vad som konstaterats i en tidigare bedömning, höjs lönen med procentskillnaden mellan nivåerna beräknat på arbetets tabellön.
2. Om bedömningsnivån av yrkeskunnighet och arbetssätt sänks, uppstår ett skillnadsvärde i personens lön, vilket framtida förhöjningar ”äter”.
3. Bedömnings- och utvecklingssamtal ska föras, om man vid bedömningen inte kan konstatera att arbetssättet är på nivån B.
4. Vid bedömningen ska särskilt beaktas åldrandets inverkan på arbetstagarens arbete så att bedömningen inte på den grund sänks.
5. En lägre nivå som uppstått på grund av en ändring i grundarbete leder inte till att lönen sänks, utan ett skillnadsvärde som motsvarar sänkningen bestäms för arbetstagaren.
1. Arbetsplatser ska utveckla sådana förfarandesätt som möjliggör utvecklingssamtal mellan arbetstagaren och chefen. Syftet med dem är att skapa arbetstagaren möjligheter att utveckla sig i sitt arbete och få ömsesidig respons för att utveckla samarbetet.
2. Utvecklingssamtalet kan även föras i samband med bedömningssamtalet, om så avtalas mellan arbetstagaren och chefen.
3. Utvecklingssamtalet ska emellertid på chefens initiativ alltid föras, när en faktor i personbedömningen sänks.
KAPITEL 11 | MÅNGKUNNIGHET
Mångkunnighet består av mångfärdighet och specialkunnande.
1. I denna punkt konstateras arbetstagarens färdighet att utföra andra arbeten än dem som hör till hans eller hennes arbetsbeteckning.
2. Lokala avtalsparter vid konstaterandet av de användbara arbetena är i första hand arbetsavdelningens chef och förtroendeman.
3. Arbetstagarens mångfärdighet konstateras enligt följande skala: B – mångfärdighet identifieras inte
C – behärskande av ett annat arbete
D – behärskande av högst tre andra arbeten E – behärskande av flera andra arbeten
PROTOKOLLSANTECKNING:
Om arbeten som nämns i lönegruppförteckningen kombineras till ett arbete som ska bedömas, kan arbetstagarens mångfärdighet konstateras ha sänkts med högst en nivå. Lönen sänks då inte. Om nivån av mångfärdigheten senare förhöjs, genomförs en kollektivavtalslönejämförelse.
Begränsningen som avses i denna protokollsanteckning har samma giltighetstid som kollektivavtalet.
1. Som specialkunnande konstateras kunskaper, färdigheter eller djupare sakkunskap som står till förfogande men inte nödvändigtvis är i dagligt bruk.
2. Lokala avtalsparter vid konstaterandet av det användbara specialkunnandet är i första hand arbetsavdelningens chef och förtroendeman.
3. Arbetstagarens specialkunnande konstateras enligt följande bedömningsskala: B – specialkunnande identifieras inte
C – en specialkunnandenivå
D – två specialkunnandenivåer
E – tre eller flera specialkunnandenivåer
§ 90 Mångkunnighetens inverkan på lönesättning
1. Vid företag som producerar tekniska tjänster höjer mångkunnigheten den individuella lönen beräknat på grundtabellönen enligt följande:
Mångkunn ighet | Specialkunnande | |||
B | C | D | E | |
B | 0 % (B) | 1 % (C) | 2 % (D) | 3 % (E) |
C | 3 % (F) | 4 % (G) | 5 % (H) | 6 % (I) |
D | 6 % (J) | 7 % (K) | 8 % (L) | 9 % (M) |
E | 9 % (N) | 10 % (O)* | 11 % (P)* | 12 % (Q)* |
* När den nya tabellen träder i kraft granskas mångkunnighet och specialkunnande hos arbetstagare i grupperna O, P och Q. Ikraftträdandet av den nya procenten förutsätter att gällande kompetens som uppfyller med kriterierna för mångkunnighet och specialkunnande överensstämmer med grupperna O, P eller Q. Endast gällande kriterier för mångkunnighet och specialkunnande som arbetsgivaren tillämpar tas i beaktande.
Den ersättning för mångkunnighet som betalas till huvudförtroendemän och arbetarskyddsfullmäktigen är högst 9 procent om inte det separat fastställts att mångkunnigheten ligger på en högre nivå.
2. Vid företag som producerar marktjänster höjer mångkunnigheten den individuella lönen beräknat på grundtabellönen enligt följande:
Mångkunn ighet | Specialkunnande | |||
B | C | D | E | |
B | 0 % (B) | 1 % (C) | 2 % (D) | 3 % (E) |
C | 3 % (F) | 4 % (G) | 5 % (H) | 6 % (I) |
D | 6 % (J) | 7 % (K) | 8 % (L) | 9 % (M) |
E | 9 % (N) | 9 % (O) | 9 % (P) | 9 % (Q) |
3. Konstaterande av mångkunnighet beaktas i lönebetalningen från och med början av den lönebetalningsperiod då den är i arbetsgivarens bruk.
4. Lokalt avtalas hur ändringar som inverkar på lönen genomförs i praktiken.
5. När arbetstagaren konstateras ha en mer omfattande mångkunnighet än förut, höjs lönen på det sätt som framgår av tabellen.
6. Lönen sänks, om arbeten som antecknats i bedömningsblanketten inte längre står till arbetsgivarens förfogande eller om orsaken är en upprepad eller ogrundad vägran att utföra dessa arbeten eller om grunderna till yrkeskunskapen upphör att vara. Detta leder alltid till att lönen sänks.
Arbetsgivarens representant konstaterar sänkningen i ett samtal med arbetstagaren. Lönen kan sänkas från och med början av den lönebetalningsperiod som följer efter konstaterandet.
KAPITEL 12 | SEMESTER
1. Semester som intjänas under kvalifikationsåret beviljas enligt semesterlagen.
2. Om arbetstagarens anställningsförhållande före 31.3 oavbrutet varat minst 14 år och han eller hon under kvalifikationsåret har fulla 12 månader som berättigar till semester, förtjänar arbetstagaren tre vardagar semester för varje fullt semesterkvalifikationsmånad.
3. Arbetsgivaren får bevilja den del som överskrider 24 vardagar separat utanför semesterperioden.
4. När semesterns längd fastställs betraktas som likställda med arbetade dagar även de dagar under vilka arbetstagaren inte har kunnat utföra arbete på grund av resa som skett på arbetsgivarens order. Likaså anses likställd med arbetad tid även den tid för vilken befrielse har beviljats för deltagande i Luftfartsunionen rf:s representantmöte eller styrelsemöte. Likaså anses likställd med arbetad tid även den tid för vilken befrielse har beviljats för deltagande i Finlands Fackförbunds Centralorganisation, FFC rf:s representantmöte eller dess fullmäktigemöte. Arbetstagaren ska, när han eller hon ber om befrielse, förete en vederbörlig utredning om den tid han eller hon behöver för deltagandet i mötet.
5. Om arbetstagaren på grund av sjukdom eller annan orsak som inte beror på honom eller henne själv inte har kunnat utföra sitt arbete, men har återvänt till arbetet efter att hindret upphört att gälla, betraktas frånvarotiden som arbetad tid vid fastställande av semester. Som arbetad tid betraktas dock inte en längre tid än den för vilken han eller hon, då hindret gällde, fått full lön. Som arbetad tid betraktas dock minst den tid som stadgats i lag.
6. Semesterlön betalas per betalningsperiod, om arbetstagaren inte begär att den ska betalas före början av semestern eller en del av den, varvid man strävar efter att betala semesterlönen minst tre dagar innan semestern börjar. Den ovan nämnda begäran ska dock framställas arbetsgivaren senast när semestern eller delen av semester godkänns.
7. I periodarbete beaktas även ersättningar för helgarbete vid beräkningen av semesterlönen.
8. Om en semesterdel på minst sex vardagar i periodarbete slutar en lördag, ska den följande söndagen vara en ledig dag.
9. Om arbetstagaren deltar i en fackföreningsutbildning som avses i det allmänna avtalet mellan centralorganisationerna, innebär det upp till gränsen på en månad
inte avdrag i fråga om semester-, pensions- eller andra därmed jämförbara förmåner.
1. Semesterpenningen är 50 procent av semesterlönen. Den betalas i sin helhet 29.4 för sommarsemester och 15.12 för vintersemester. Lokalt kan annat avtalas om betalningstidpunkten.
2. Arbetstagaren har inte rätt till semesterpenning, om han eller hon säger upp sig eller anställningsförhållandet upphör av en orsak som beror på honom eller henne själv och han eller hon inte återvänder till arbetet från semestern.
3. En arbetstagare som efter fullgjord värnplikt återgår till arbetet så som förutsätts i lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande (570/61) har även rätt att få semesterpenning för den semesterersättning som betalades när arbetstagaren inledde sin tjänstgöring. Denna andel av semesterpenningen betalas när arbetstagaren efter fullgjord värnplikt återvänder till arbetet.
4. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att byta semesterpenningen antingen helt eller delvis till avlönad ledighet så att antalet lediga dagar är hälften av antalet semesterdagar som motsvarar semesterpenningen.
TOLKNINGSANVISNING:
Om semesterpenningen byts ut mo ledighet, blir till exempel en semesterpenning för 24 semesterdagar 12 avlönade lediga arbetsdagar.
KAPITEL 13 | SJUKDOMSTID OCH MODERSKAPSLEDIGHET
1. Om arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta och han eller hon inte uppsåtligen eller genom brottslig verksamhet, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande har ådragit sig sjukdomen eller olycksfallet, betalar arbetsgivaren honom eller henne lön för sjukdomstid. På begäran ska det verifieras med ett läkarintyg som åläggs och bekostas av arbetsgivaren.
2. Lön för sjukdomstid oavsett om sjukdomen eller olycksfallet återkommer och grunden ändras betalas under ett kalenderår till en arbetstagare med månadslön, om han eller hon oavbrutet varit i arbetsgivarens tjänst
– under ett år, för totalt högst fem veckor
– 1–5 år, för totalt högst sex veckor
– över 5 år, för totalt högst sex månader.
För en sjukdomstid som pågår utan avbrott över årsskiftet betalas dock inte lön för sjukdomstid för en längre tid än vad som redogjorts ovan enligt arbetsförhållandets oavbrutna längd. Om arbetstagaren återvänder till arbetet efter en sjukdomstid som pågått utan avbrott över årsskiftet, bevaras dock den kvarvarande delen av hans eller hennes rätt till lön för sjukdomstid per kalenderår.
3. Till en arbetstagare som varit i tjänst mindre än en månad betalas full lön från början av den andra av sådana sjukdomsdagar som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag och han eller hon hade varit i arbete. Lön betalas högst tills arbetsoförmågan fortsatt den tid efter vilken rätt till dagpenning enligt den lagstadgade sjukförsäkringen träder i kraft. Om arbetsoförmågan till följd av sjukdomen fortgår hela den ovan nämnda maximitiden, betalar arbetsgivaren lön även för väntedagarna.
4. Arbetstagaren har inte rätt till lön för sjukdomstid för en längre tid än vad som bestämts ovan, även om sjukdomen eller olycksfallet återkommer under samma kalenderår eller fortsätter utan avbrott över årsskiftet. När arbetstagaren återvänt till sitt arbete efter att arbetsoförmågan utan avbrott fortsatt över årsskiftet, har han eller hon för tiden av arbetsoförmågan igen en ny, enligt tjänstgöringstidens längd bestämd rätt till lön för sjukdomstid, dvs. beräkningen börjar från början.
5. Lön betalas emellertid alltid under den väntetid som sjukförsäkringslagen avser.
6. Lön för sjukdomstid betalas utgående från den genomsnittliga timförtjänsten (GTF) för hela tiden av arbetsoförmåga, när en arbetsoförmåga på grund av samma sjukdom fortgår mer än 3 dygn.
Om arbetsoförmågan varar 3 dygn eller mindre, betalas lönen utan GTF-tillägg.
7. Av lönen för sjukdomstiden avdras emellertid det belopp som arbetstagaren för samma tid får som dagpenning eller därmed jämförbar ersättning utgående från en försäkring som bekostats av arbetsgivaren.
8. För att minska sjukfrånvaron kan man lokalt avtala om att på arbetsplatsen införa den s.k. metoden med egen anmälan. Ett tidsbundet avtal ingås skriftligen mellan huvudförtroendemannen och arbetsgivaren. Det lokala avtalet kan gälla frånvaro som pågår högst nio dygn. Metoden med egen anmälan tillämpas enbart på arbetstagarens egen sjukfrånvaro.
Utifrån det lokala avtalet betalas lön för tiden för arbetsoförmåga istället för punkt 6 på följande sätt:
– en dags egen anmälan, tre dygn utan GTF-tillägg
– två dagars egen anmälan, sex dygn utan GTF-tillägg
– tre dagars egen anmälan, nio dygn utan GTF-tillägg
Efter ovan avtalade tider räknas lönen för sjukdomstiden enligt den genomsnittliga timförtjänsten (GTF).
§ 94 Lön för moderskapsledighet
När arbetstagaren på grund av graviditet och nedkomst är förhindrad att utföra arbete, betalar arbetsgivaren arbetstagaren lön för en tid på tre månader, om anställningsförhållandet oavbrutet fortgått minst ett år.
1. Lön för sjukdomstid och moderskapsledighet kan betalas genom en sjukkassa, om arbetsgivaren betalar kassan understödsavgift som motsvarar lönekostnader för den ovan avsedda sjukdoms- och nedkomststiden.
2. Systemet får inte sänka pension som baserar sig på lönen i enlighet med pensionsstiftelses regler.
KAPITEL 14 | TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET
1. När arbetstagarens barn eller ett annat barn som permanent bor i hans eller hennes hushåll och som inte har fyllt 10 år plötsligt insjuknar har arbetstagaren rätt till tillfällig vårdledighet på högst fyra arbetsdagar för att ordna vård för barnet eller vårda barnet. Barnets förälder som inte bor i samma hushåll med barnet har samma rätt. Personer som är berättigade till tillfällig vårdledighet får hålla tillfällig vårdledighet under samma kalenderperiod, men inte samtidigt.
2. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om tillfällig vårdledighet och dess uppskattade längd så snart som möjligt. Arbetstagaren ska på arbetsgivarens begäran lägga fram en trovärdig redogörelse om grunden för den tillfälliga vårdledigheten. För tiden av den tillfälliga vårdledigheten betalas arbetstagaren lön för sjukdomstid.
KAPITEL 15 | HÄLSOKONTROLLER
Nya arbetstagare genomgår en hälsokontroll senast under prövotiden.
§ 98 Lagstadgade hälsokontroller
1. Arbetstagarens inkomst sänks inte för den tid som han eller hon går miste om på grund av lagstadgade eller av arbetsgivaren ordnade hälsokontroller eller på grund av resor i anslutning till kontrollerna.
2. Arbetsgivaren betalar nödvändiga resekostnader till en arbetstagare som skickats till dessa undersökningar eller till efterundersökningar samt betalar även dagtraktamente, om de genomförs på en annan ort. Ersättningar för resekostnader och dagtraktamente betalas enligt företagets gällande ersättningar för resekostnader.
1. Arbetstagarens inkomst sänks inte om det är fråga om ett sjukdoms- eller olycksfall och det är nödvändigt att snabbt genomgå en läkarundersökning. I övriga sjukdomsfall sänks inkomsten inte om man inte kan få en tid för läkarundersökning utanför arbetstiden inom en rimlig tid.
2. Laboratorie- och röntgenundersökningar som läkaren ordinerat likställs med övriga läkarundersökningar. Med dessa likställs även en läkarundersökning i syfte att fastställa vård för en tidigare konstaterad kronisk sjukdom.
KAPITEL 16 | ARBETSRESOR
§ 100 Bestämmelser som gäller arrangemang för arbetsresor
1. Arbetsgivaren medverkar till att kollektivtrafik till och från flygplatser fungerar så flexibelt som möjligt med tanke på början och slut av arbetsskift.
2. Om kollektivtrafiken saknas och arbetsgivaren ordnar med transport, kan arbetsgivaren för den transport den ordnat med uppbära en ersättning enligt engångsbiljett i trafikministeriets gällande busstaxa.
3. Om arbetstagaren på arbetsgivarens uttryckliga önskan för arbetsresa använder sin egen bil, betalas honom eller henne kilometerersättning.
TOLKNINGSANVISNING:
Ersättningar betalas dock inte för resor som är under två kilometer långa.
Ersättningar betalas för resor som görs inom högst 20 km:s radie.
Arbetsgivaren ordnar och bekostar arbetsresorna nattetid, om arbetsskiftet
– börjar eller slutar efter klockan 23.00
– på en vardag börjar eller slutar klockan 06.00 eller tidigare
– på en helgdag börjar eller slutar klockan 07.00 eller tidigare.
§ 102 Ersättning för användning av egen bil
Användning av egen bil, då den sker enligt de bestämmelser som gäller den, ersätts så som mellan centralorganisationerna har avtalats om resekostnader.
KAPITEL 17 | ÖVRIGA BESTÄMMELSER
§ 103 Ledigheter på bemärkelsedagar
För att beakta arbetstagare som varit länge i samma arbetsgivares tjänst beviljar arbetsgivaren följande avlönade ledigheter oberoende av om bemärkelsedagen nedan infaller på en ledig dag enligt arbetsskiftsförteckningen eller inte:
– en arbetstagare som varit i samma arbetsgivares tjänst i 20 år och fyller 50 beviljas en extra ledighet på två dagar.
– en arbetstagare som varit i samma arbetsgivares tjänst i 10 år och fyller 50 beviljas en extra ledighet på en dag.
– en arbetstagare som varit i samma arbetsgivares tjänst i 20 år och fyller 60 beviljas en extra ledighet på två dagar.
– en arbetstagare som varit i samma arbetsgivares tjänst i 10 år och fyller 60 beviljas en extra ledighet på en dag.
TOLKNINGSANVISNING:
Detta ersätter eventuella företagsspecifika praxis i fråga om bemärkelsedagar som tillämpas vid tidpunkten för undertecknande. Ledighet på bemärkelsedag flyttas till en senare tidpunkt, om den annars hade infallit under sjukdomstiden.
§ 104 Förmåner enligt reglemente
1. Rättigheterna fastställs utgående från de gällande reglementena.
2. Om man gör ändringar i de reglementen som gäller i detta avtal avsedda arbetstagargrupper eller uppgör nya reglementen, reserveras Luftfartsunionen rf:s fackavdelning i den ifrågavarande arbetsgivarens område en månad för att ge sitt utlåtande.
§ 105 Bestämmelser av bestående natur och reglementen
Om arbetsgivarens bestämmelser av bestående natur eller gällande reglementen har bestämmelser som är i strid med kollektivavtalet, iakttas kollektivavtalet.
§ 106 Arbetskläder och uniform
1. Arbetsgivaren bekostar särskilda arbetskläder och tvättmedel på ett sätt som avtalas lokalt.
2. Arbetsgivaren bekostar den uniform som arbetsgivaren anvisat.
KAPITEL 18 | FÖRTROENDEMÄN
1. Arbetstagarna har rätt att välja en huvudförtroendeman. I val av huvudförtroendemannen och arbetsavdelningarnas förtroendemän iakttas val- och meddelandesätt enligt kap. 3 i det allmänna avtalet mellan centralorganisationerna.
2. Den befrielse från arbetet som huvudförtroendemannen behöver för att sköta sina uppdrag beaktas enligt följande tabell:
antalet arbetstagare som hör till avtalets tillämpningsområde | andelen av befrielse minst timmar/vecka |
under 50 | 4 timmar |
50–99 | 8 timmar |
100-199 | 16 timmar |
200-399 | 24 timmar |
minst 400 | helt |
3. Vid beräkning av befrielse av arbetet för en huvudförtroendeman som representerar arbetstagare på flera olika flygplatser, höjs andelen av befrielse på följande sätt:
Antalet arbetstagare på andra flygplatser än huvudförtroendemannens stationeringsplats multipliceras med koefficienten 2. Det resulterande talvärdet räknas ihop med antalet arbetstagare på huvudförtroendemannens stationeringsplats. Det antal arbetstagare som bildats på detta sätt = antalet representerade arbetstagare.
4. Befrielse från arbetet för en huvudförtroendeman som är delvis befriad från arbetet delas så att befrielsetimmarna är som enhetliga skift i arbetsskiftsförteckningen. Om förfarandet avtalas lokalt mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen.
5. Arbetsgivaren ska dock bevilja befrielse från arbetet för att sköta nödvändiga ärenden även under övrig tid som är lämplig med tanke på arbetet. Denna tid ingår i arbetstiden.
6. Huvudförtroendemannen har rätt att inom ramen för sin befrielse från arbetet avlägsna sig från arbetsplatsen, om skötseln av dennes uppgifter förutsätter detta.