Allmänna anställningsvillkor och löneavtal med mera för tjänstemän inom Folkrörelseorganisationer
Allmänna anställningsvillkor och löneavtal med mera för tjänstemän inom Folkrörelseorganisationer |
§ 8 Permission, tjänstledighet och annan ledighet 8
§ 13 Traktamenten och övriga ersättningar 18
§ 15 Avtalets giltighetstid 19
BILAGA 1 LÖNEAVTAL AKADEMIKERFÖRBUNDEN 20
BILAGA 3 FOLKETS HUS OCH PARKER 34
BILAGA 4 KFO – AKADEMIKERFÖRBUNDEN – ARBETE PÅ OBEKVÄM ARBETSTID 37
BILAGA 5 SOCIALDEMOKRATERNA, 38
Ansluts till KFO under kollektivavtalets giltighetstid företag/organisation som medlem och finns vid detta tidigare träffat kollektivt avtal med Akademikerförbunden, gäller nämnda avtal intill den dag då det tidigast kan utlöpa, såvitt överenskommelse om kortare giltighetstid inte träffas.
Arbetsgivaren ska i anslutning till att anställningsavtal träffas även skriftligen underrätta arbetstagaren om gällande anställningsvillkor, senast en månad från anställningens början.
Om den anställde övergår till annan befattning eller om överenskommelse träffas om tjänst med längre eller kortare arbetstid än tidigare, ska nytt komplett anställningsbevis utfärdas. Detta ska ske senast i samband med att förändringen träder i kraft.
Om arbetet till sin natur är oregelbundet bör detta anges i anställningsbeviset.
Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och den anställde inte har kommit överens om annat enligt mom 2 b nedan.
Enligt LAS får avtal om tidsbegränsad anställning träffas i följande fall:
• allmän visstidsanställning
• vikariat
• säsongsarbete
• när arbetstagaren har fyllt 67 år
Skolungdom och studerande får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.
Avtal om anställning för viss tid får vidare träffas om anställningen avser praktikarbete eller vikariat. Med vikariat avses:
• att den anställde ersätter en annan anställd under dennes frånvaro, t ex vid ledighet på
grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet, eller
• att den anställde under högst sex månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen, uppehåller en ledig anställning i avvaktan på att en ny innehavare av anställningen har utsetts.
Avtal om provanställning under högst sex månader får träffas mellan arbetsgivaren och den anställde:
• om den anställdes kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade, eller
• om det föreligger särskilda skäl att prova den anställdes kvalifikationer och arbetsförutsättningar mot bakgrund av arbetsuppgifternas speciella krav.
Anmärkning
Provtjänstgöring ska inte tillämpas för den som omedelbart före anställningen i mer än ett år varit anställd i organisationer med i huvudsak likartade arbetsuppgifter.
Avtal om anställning med lön per arbetad timme får träffas om den sammanhängande anställningstiden uppgår till högst tre månader per anställningstillfälle, alternativt inte överstiger 16 timmar helgfri vecka i genomsnitt på en fyraveckors period. Denna anställningsform faller inom ramen för visstidsanställning och ska anges som sådan på anställningsavtalet tillsammans med arbetstidsmåttet ”varierad”. All arbetad tid ska anges i bilagan till anställningsavtalet. Den anställde och arbetsgivaren kan avtala om att tidsbegränsad anställning kan upphöra i förtid med en månads underrättelsetid.
Vid uppkommande vakanser eller vid tillsättandet av befattningar ska, om arbetets rationella bedrivande möjliggör detta, hänsyn tas till personalens möjligheter för befordran så att personal med längre tjänstetid äger företräde framför senare anställd eller annan sökande, under förutsättning av lika kompetens och lämplighet för den befattningen. Samma förutsättning ska gälla vid utökning av arbetstid för deltidsanställd personal.
I detta sammanhang kan fråga om vidareutbildning av redan anställd personal diskuteras.
upphörande, iaktta diskretion rörande organisationens angelägenheter samt iaktta tystnadsplikt beträffande uppgifter om enskilda personer som den anställde till följd av sin anställning fått kännedom om och vars yppande kan vålla skada för enskild person eller närstående.
Anställd äger inte rätt att utan arbetsgivarens medgivande åtaga sig bisysslor eller därmed jämförliga uppdrag, som kan verka hindrande i arbetet
Uppsägning från såväl arbetsgivare som den anställde ska vara skriftig.
Anställd har rätt till en uppsägningstid av:
4 månader om den sammanlagda anställningstiden är minst 6 år men kortare än 8 år, 5 månader om den sammanlagda anställningstiden är minst 8 år men kortare än 10 år och 6 månader om den sammanlagda anställningstiden är minst 10 år.
Anmärkning
Har tjänsteman uppnått 55 års ålder och har 10 anställningsår, sagts upp på grund av arbetsbrist, förlängs uppsägningstiden med 6 månader.
Vid provanställning gäller två veckors underrättelsetid.
Anställd som avser att gå i tjänstepension måste meddela detta till arbetsgivaren senast sex månader före tilltänkt pensioneringstidpunkt. Mellan arbetsgivare och arbetstagare kan överenskommelse träffas om kortare meddelandetid än den ovan angivna.
Arbetsgivaren ska utfärda ett arbetsgivarintyg senast 14 dagar efter arbetstagarens begäran.
Om tjänstemannaparten påvisar åtgärder som anses utgöra otillbörliga kringgåenden av företrädesrätten till återanställning enligt 25§ anställningsskyddslagen åtar sig arbetsgivarparten att förhandla om hur denna situation ska hanteras.
Vid utformningen av överenskommelse bör beaktas möjligheten att tillämpa flexibel arbetstid och så kallad sommartid, varvid det senare nödvändiggör en genomsnittlig beräkning med längre respektive kortare veckoarbetstid under del av året.
För anställd kan överenskommelse träffas mellan de lokala parterna om att ob-ersättning i stället kan utges enligt ett av följande alternativ:
a) ob-tillägg inkluderas i den överenskomna personliga månadslönen
b) ob-tillägg utges i form av ett överenskommet månatligt tillägg utöver månadslönen
c) ob-tillägget utges i form av kompensationsledighet
Ob-ersättning utges enligt respektive företag/organisations supplement.
Anmärkning
Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt dag efter Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx är fridagar.
Trettondagsafton, skärtorsdagen, valborgsmässoafton, dagarna före pingst-, jul- och nyårsafton samt dag före Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx, dag före midsommarafton, Xxxx Xxxxxxx dag och dag före 6 juni då 6 juni infaller onsdag respektive lördag avslutas arbetet för såväl hel- som deltidsanställda kl 12.00. Under dessa dagar förekommer ingen lunchrast.
Anmärkning
Avvikelse från detta moment kan finnas i lokalt avtal.
För anställd i chefsställning eller anställd som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning, gäller i princip oreglerad arbetstid.
För anställd med oreglerad arbetstid gäller inte arbetstidslagen. Arbetstagaren ansvarar för att planera sin arbetstid, så att utrymme för vila finns och balans mellan arbete och fritid uppnås.
För att säkerställa att den anställdes totala arbetsvolym och arbetstid är rimlig ska samtal föras mellan anställd och arbetsgivare när endera parten så begär.
Då arbetsdag infaller mellan två arbetsfria dagar ska arbetsgivaren bevilja ledighet för semester, inarbetad tid etc. i den mån arbetet tillåter.
De år nationaldagen (6 juni) infaller på tisdag respektive torsdag har tjänstemannen rätt till permission måndag respektive fredag.
Övertidsarbete bör i möjligaste mån undvikas.
När arbetsgivaren beordrat eller godkänt övertidsarbete på annan än den enligt § 5 fastställda ordinarie arbetstiden, ska övertidsersättning utges.
För anställd med oreglerad arbetstid utges ingen övertidsersättning.
Övertidsersättning utges med 68 % tillägg på ordinarie lön för de två första övertidstimmarna, som har omedelbar anslutning till ordinarie arbetstidens början eller slut på vardagar.
För annan övertid på vardagar utges ersättning med 90 %.
På lör-, sön- och helgdagar samt de i § 5 mom 1 angivna fridagarna utges ersättning med 124 % för all övertid intill ordinarie arbetstidens början påföljande veckodag.
På de i § 5, mom 1, andra stycket angivna dagarna utges övertidsersättning med 124 % fr o m andra övertidstimmen.
Vid beräkning av det övertidstillägg som ska utges per timme, ska för personal, till vilken veckolön utges, lönen divideras med 39 och för personal, som åtnjuter lön per månad med 169.
Anmärkning
Lokal överenskommelse om annan ersättning kan träffas.
Fullgjord beordrad övertid kan efter överenskommelse i varje särskilt fall utbytas mot fritid. Därvid svarar en timmes övertid mot 1 1/2, 1 3/4 respektive 2 timmars fritid.
Till deltidsanställd utges övertidsersättning för tid som överstiger ordinarie arbetstid för heltidsanställd under veckan. Utförs arbete på tid som berättigar heltidsanställd till övertidsersättning ska ersättning utges också till deltidsanställd, även om ordinarie arbetstiden för heltidsanställd under veckan inte uppnåtts.
Anmärkning
Övertidsersättning inkluderar semesterlön.
Lönesättning ska vara individuell och differentierad.
Permission kan beviljas i följande fall:
Eget bröllop, egen 50-årsdag, besök hos läkare och tandläkare, besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av läkare, nära anhörigs frånfälle, nära anhörigs begravning och urnnedsättning, plötsligt svårt sjukdomsfall hos nära anhörig.
Arbetstagare, som till följd av arbetsolycksfall måste lämna arbetsplatsen, kan få ersättning för inkomstbortfallet från Trygghetsförsäkring via arbetsskada (TFA). För de fall Trygghetsförsäkring vid arbetsskada inte ersätter inkomstbortfallet ska arbetsgivaren bevilja permission resten av dagen för arbetsskada. Karensdag blir då dagen efter permissionslön utgivits. En förutsättning för permissionen är att arbetsskadan inte leder till sjukskriving längre tid än sju dagar räknat från och med insjuknandedagen enligt lagen om allmän försäkring.
Som nära anhörig räknas make, maka, registrerad partner, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar, barnbarn samt sammanboende.
Tjänstledighet (för del av dag utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget/organisationen. Avdraget utgör då 1/169 per timme av aktuell månadslön. Avdrag görs för varje full halvtimme.
Anmärkning
Med månadslön avses fast kontant månadslön inklusive eventuella fasta lönetillägg per månad. Vid tillämpning av divisorn 169 för deltidsanställd ska deltidslönen först uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget/organisationen.
När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska arbetsgivaren för den anställde ange vilken tidsperiod denna omfattar.
Under en period om högst fem arbetsdagar ska för varje arbetsdag som den anställde är tjänstledig, avdrag göras med 1/21 av månadslönen.
Under en period om sex arbetsdagar eller längre ska för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde anställde arbetsfri vardag samt sön- eller helgdagar) avdrag göras med en dagslön.
Dagslön = den fasta månadslönen x 12 365
Med månadslön avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg.
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader ska den anställdes hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna.
Om den anställde är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (så kallat intermittent deltidsarbete) ska avdrag per tjänstledighetsdag göras enligt följande:
Månadslön antalet arbetsdagar per vecka × 4,2
Med "arbetsdagar per vecka" avses arbetade dagar per helgfri vecka i genomsnitt per fyraveckorsperiod.
Avdrag enligt ovan ska göras för varje dag under vilken den anställde är tjänstledig och som annars skulle utgjort arbetsdag för denne.
Om tjänstledigheten omfattar hela kalendermånaden ska hela månadslönen dras av. Med månadslön avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg.
– se § 10 mom 12
– se § 10 mom 11
Anställd, som beviljas tjänstledighet utan lön, är för den tid tjänstledigheten överstiger 15 dagar, inte berättigad till några förmåner enligt § 10.
Detta gäller inte ledighet för fackliga studier, då bestämmelserna i § 10 gäller.
Semester utges enligt bestämmelserna i gällande lag i den mån inte annat följer i vad nedan sägs.
Anmärkning
Lokal överenskommelse om annat antal semesterdagar kan träffas.
Arbetsgivaren och lokal facklig organisation kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.
Semesterlönen utgörs av den på semestertiden aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan.
Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör 0,8 % av den anställdes vid semestertillfället aktuella månadslönen. Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, beredskapstillägg och arvoden eller liknande). Beträffande ändrad sysselsättningsgrad – se mom 6.
0,52 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang:
• lön till deltidsanställd för arbetad tid utöver ordinarie arbetstid.
• skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning, arvoden eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen. Till ”summan” av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.
Anmärkningar
1. Semestertillägget 0,52 % förutsätter att den anställde har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,52 % multipliceras med det antal semesterdagar den anställde är berättigad till och divideras med antalet betalda semesterdagar som den anställde har intjänat.
2. Övertidsersättning enligt avtalet § 6 har justerats så att den inbegriper semesterlön.
3. Lokal överenskommelse om annan semesterlöneberäkning kan träffas.
Semesterersättning beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 3. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från den anställdes aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen. Beträffande månadslön, se mom 3.
Om den anställde under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.
Beträffande begreppet månadslön – se mom 3.
Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:
Huvudregel
Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern.
Semestertillägget om 0,52 % utbetalas senast vid semesterårets slut.
Undantag
Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla kan arbetsgivaren betala s k resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets utgång.
Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 3. Vid beräkning av semestertillägget om 0,52 % gäller att all frånvaro under intjänandeåret ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro. Semesterlön för sparad semesterdag ska vidare anpassas till den anställdes andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades. Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid – se mom 6.
Arbetsgivare och arbetstagare kan vid anställningstillfället för anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete, som inte avser att vara eller varar längre än tre månader, komma överens om att semesterledighet inte ska läggas ut.
Semesterersättning ska inte ingå i lönen i något fall.
Vid beräkning av semesterledighet ska de i avtalets § 5 mom 1 angivna fridagarna inte räknas som semesterdagar.
Om en anställd är deltidsanställd och det för den anställde gällande arbetstidsschemat innebär att den anställde inte arbetar varje dag i varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller, att antalet bruttosemesterdagar (enligt mom 1) ska omräknas till nettosemesterdagar. Antalet nettosemesterdagar förläggs på de dagar som för den anställde skulle ha utgjort arbetsdagar.
arbetsdagar per vecka x antal bruttosemesterdagar
5
= nettosemesterdagar
Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.
Med "antalet arbetsdagar per vecka" avses det antal dagar som, enligt för den anställde gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per fyra veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).
Om den anställde enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag.
Om den anställdes arbetstidsschema ändras så att "antalet arbetsdagar per vecka" förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.
Obs! Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
Tillsvidareanställd och visstidsanställd med mer än tre månaders anställning erhåller fri sjukvård och fri medicin inom högkostnadsskyddet. Med fri sjukvård och fri medicin avses att arbetsgivaren ersätter det som omfattas av högkostnadsskyddet, mot uppvisat kvitto
Vid av läkare styrkt sjukdom, arbetsskada eller olycksfall utges till tillsvidareanställd sjuklön under 180 dagar.
Förmån enligt denna paragraf utges sammanlagt 180 dagar räknat från varje arbetsoförmågas början.
En sjuklöneperiod omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt pga sjukdom. För den del av sjukperioden som infaller under insjuknandedagen (karensdag) utges inte sjuklön. Om en sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det tidigare sjukperiod upphörde ska de båda perioderna i sjuklönesammanhang räknas som en period. De mellanliggande kalenderdagarna ska inte räknas in i sjukperioden.
Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek framgår av mom 5.
För den som visstidsanställts för kortare tid än en månad inträder rätten till sjuklön först sedan den anställde tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar. Sjuklön från arbetsgivaren fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.
Om en anställd måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning enligt lagen om ersättning åt smittbärare utges sjuklön enligt detta avtal.
När en anställd blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska den anställde snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska den anställde så snart det är möjligt meddela arbetsgivaren när den anställde beräknar kunna återgå i arbete.
Samma sak gäller om den anställde blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller om den anställde måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överföring av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.
Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § 1 st SjLL). Anmälan måste göras senast under ordinarie arbetstid insjuknandedagen. Detta gäller inte om den anställde varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört.
Anställd ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om sjukfrånvaron, uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar den anställde skulle ha arbetat (9 § SjLL).
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om den anställde styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § 2 st SjLL).
Om arbetsgivaren så begär ska den anställde styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
Anmärkning
Arbetsgivarens möjlighet att begära läkarintyg ska användas selektivt och enligt samma regler som ligger till grund för försäkringskassornas prövning av särskilda skäl och således inte ges generell tillämpning vid enskilt företag. Vidare ska bestämmelsen ges en praktisk tillämpning enligt försäkringskassans praxis, t ex beträffande rätt till sjukpenning även om arbetstagaren misslyckats vid försök att skaffa läkarintyg.
Sjuklön utges inte för sjukdom som infaller under den första frånvarodagen i sjukperioden (karensdagen). Under de 13 följande kalenderdagarna utges sjuklön för sådan tid som arbetstagaren skulle ha utfört arbete under överenskommen arbetstid om den anställde inte varit sjuk.
Om den anställde återinsjuknar inom 5 kalenderdagar från det den tidigare sjukperiod upphört, utgör den nya sjukperioden fortsättning på den tidigare, i fråga om karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd.
Antalet karensdagar per 12-månadersperiod får inte överstiga 10.
Med lön menas fast kontant månadslön inklusive fasta tillägg samt de rörliga tillägg som skulle ha utgetts på sjukdagen. Med andra anställningsförmåner menas researvode om det skulle ha utgetts på sjukdagen.
Den sjuklön som arbetsgivaren ska betala till den anställde beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande.
För varje timme en anställd är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med: Dag 1:
100 % x månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden Ingen ersättning utges.
Dag 2-14:
20 % x månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden Ersättning utges med 80 % av lönen.
Om den anställde skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön med 80 % av den ob-ersättning som den anställde gått miste om.
Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande:
Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad den anställde fått besked om sin nya lön respektive ändrad arbetstid.
Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet ”månad” mot ”avräkningsperiod”.
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag med:
för anställd med månadslön om högst 7,5 x prisbasbeloppet
12
90 % x månadslönen x 12
365 Ersättning utges med 10 % av lönen.
för anställd med månadslön om över 7,5 x prisbasbeloppet
12
90 % x 7,5 x prisbasbeloppet +
365
10 % x (månadslönen x 12 - 7,5 x prisbasbeloppet)
365 Ersättning utges med 10 % av lönen upp till 7,5 x basbeloppet och för lön över 7,5 x basbeloppet utges ersättning med 90 %.
Sjukavdrag per dag får inte överstiga:
den fasta kontanta månadslönen x 12
365
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag med:
för anställd med månadslön om högst 7,5 x prisbasbeloppet
12
100 % x månadslönen x 12
365 Ingen ersättning utges.
för anställd med månadslön om över 7,5 x prisbasbeloppet
12
100 % x 7,5 x prisbasbeloppet +
365
85 % x (månadslönen x 12 - 7,5 x prisbasbeloppet)
365 Ersättning utges med 15 %
för lönedel över 7,5 x basbeloppet.
Om en anställd måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag per timme enligt följande t o m 14:e kalenderdagen:
för anställd med månadslön om högst 7,5 x prisbasbeloppet
12
90 % x månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
för anställd med månadslön om över 7,5 x prisbasbeloppet
12
90 % x 7,5 x prisbasbeloppet +
52 x veckoarbetstiden
10 % x (månadslönen x 12 – 7,5 x prisbasbeloppet)
52 x veckoarbetstiden
Fr.o m. den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 5:5. Fr.o.m. den 91:a kalenderdagen görs avdrag enligt mom 5:6.
Om en anställd på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då den anställde har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräknas enligt mom 5 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 % av månadslönen och livräntan.
Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 prisbasbelopp föreligger inte för tid då sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring betalas eller för tid då rehabiliteringspenning betalas.
Anställd äger efter tillfrisknandet från sjukdom eller olycksfall att återfå sin förutvarande befattning eller annat lämpligt arbete om förutsättning för dess skötsel finnes.
I de fall pensionsförsäkrad personal erhåller förtidspension utges inte samtidigt sjuklön.
Anställd, som på grund av sjukdom och efter läkares rekommendation kan beredas deltidstjänst med 25, 50 eller 75 % av heltidstjänst, ska för tid när sådan tjänst utföres utöver lön om 25, 50 eller 75 % av full lön erhålla sjuklön. För varje sådan dag görs ett sjukavdrag i proportion till sjukskrivningens omfattning av de i mom 5 angivna sjukavdragen.
De i mom 2 ovan angivna 180 dagarna ska i sådant fall proportioneras.
Anställda med här angiven halvtidstjänst, som genom sjukdom blir helt oförmögen till arbete, ska under sådan sjukdomstid erhålla sjuklön enligt bestämmelserna i mom 5 och 6 ovan. Vid beräkningen av antalet sjukdagar med full lön ska hänsyn tas till tidigare åtnjuten sjuklön enligt i denna paragraf angivna grunder.
Vid barns födelse eller adoption beviljas anställd tjänstledighet under erforderlig tid, högst 18 månader.
Förälder, som varit anställd oavbrutet i ett år äger rätt att uppbära utfyllnad till föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen under en tidsperiod motsvarande försäkringskassans bestämmelser.
Föräldralön utgörs per månad av en månadslön, minus 30 sjukavdrag enligt bestämmelserna i mom 5:5. Dessa bestämmelser gäller även vid adoption om ersättning utges från allmän försäkringskassa.
Föräldralön (föräldrapenningen) utgörs per månad av en månadslön, minus 30 sjukavdrag enligt följande formel.
För varje föräldradag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs avdrag per dag med: För anställd med månadslön om högst 10 x prisbasbeloppet
12
90 % xmånadslön x 12
365
för anställd med månadslön över 10 x prisbasbeloppet
12
90 % x10 x prisbasbeloppet +
365
10 % x(månadslön x 12) – (10 x prisbasbeloppet)
365
Avdraget per dag får inte överstiga månadslön x 12
365
Utfyllnad av föräldralön ersätts i samma omfattning som uttag från försäkringskassan.
Anmärkning
När föräldraledighet omfattar såväl fredag som påföljande måndag görs avdrag även för lördag-söndag eller arbetsfria dagar.
Vid tillfällig vård av sjukt barn utges utfyllnad på tillfällig föräldrapenning enligt följande:
För de sju första arbetsdagarna den anställde varit frånvarande (per kalenderår) görs ett löneavdrag på
90 % x månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
Från och med 8:e frånvarodagen utges utfyllnad mellan tillfällig föräldrapenning och full lön under en tidsperiod motsvarande försäkringskassans bestämmelser.
Följande avtalsförsäkringar gäller:
Kooperationens tilläggspension, KTP Trygghetsavtal inklusive avgångsersättning (AGE) Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)
Försäkringsavtal om KTP tecknas enligt pensionsöverenskommelse mellan KFO och Handelsanställdas förbund.
AGL enligt överenskommelse mellan KFO och LO tecknas hos Folksam.
TFA enligt överenskommelse mellan KFO/LO/PTK tecknas genom Folksam i AFA Försäkring.
Arbetsgivare som kräver att anställd ska använda egen bil i tjänsten ska teckna en försäkring som täcker den anställdes självrisk vid skada på bilen som inträffat under tjänstgöring.
Har genom förhandlingar, som i mom 1 sägs, enighet inte nåtts om lösandet av uppkommen tvist, ska denna, innan andra åtgärder vidtagas, handläggas på sätt som anges i det tidigare gällande huvudavtalet mellan PTK och KFO. Tvist om tillämpning av lagen om anställningsskydd handläggs enligt lagens § 43.
Tvist på grund av verkliga eller förmenta felaktigheter mot detta avtal, som inte påtalats sedan det blivit känt hos den lokala motparten eller huvudorganisationen inom fyra månader, kan inte bli föremål för prövning eller behandling.
Se vidare Förhandlingsordning enligt huvudavtalet mellan KFO-PTK i separat avtalstryck.
Stockholm den 15 September 2017
ARBETSGIVARFÖRENINGEN AKADEMIKERFÖRBUNDEN
KFO genom Jusek
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx
Lönebildningen bör vara en positiv kraft i verksamheten och skapa förutsättningar för att medarbetare utvecklas och stimuleras till goda arbetsinsatser.
Därför är det viktigt att det finns en utvecklad och känd lönepolicy. Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad hon eller han kan göra för att påverka sin lön.
Ett förtroendefullt samarbete mellan verksamhetens ledning/styrelse, akademikerföreningen och medarbetare är av stor betydelse för lönebildningen.
Lönesättningen ska underlätta för arbetsgivaren att rekrytera, motivera och behålla medarbetare.
Medarbetare som erhållit helt eller delvis nya arbetsuppgifter som kan betraktas som en befordran bör erhålla löneökning skilt från löneavtalet. En sådan löneökning ska ske i samband med förändringen.
En välfungerande lönebildning stimulerar till engagemang, utveckling och goda arbetsinsatser och medverkar till att verksamhetens mål uppnås. Lönesättningen ska inte vara diskriminerande.
Osakliga löneskillnader ska elimineras. Medarbetaren ska bedömas utifrån samma principer oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Föräldralediga och sjukskrivna omfattas av löneöversynen och har rätt till lönesamtal.
Löneöversynen ska, om möjligt, planeras och genomföras så att medarbetarens nya lön kan utbetalas den månad som är det centrala löneavtalets revisionsdatum.
Överenskommelse av annan lönemodell, t ex tarifflön kan träffas i respektive supplement.
Inför varje verksamhetsår ska lönesättande chef och medarbetare genomföra ett medarbetarsamtal. Samtalet ska äga rum årligen och innehålla:
▪ medarbetarens arbetsuppgifter, ansvar och eventuella förändringar i arbetsinnehåll
▪ medarbetarens förväntade arbetsresultat/målsättning
▪ medarbetarens bidrag till måluppfyllelsen
▪ medarbetarens kompetensutvecklingsplan
Medarbetarsamtalet och den individuella kompetensutvecklingsplanen ska dokumenteras skriftligen och delges medarbetaren.
Med kompetens menas här de samlade kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningsätt som gör det möjligt att utföra aktuella arbetsuppgifter i linje med de definierade målen och kraven på hur dessa ska uppnås.
Arbetsgivaren ska inför löneöversynen:
▪ analysera verksamhetens framtida inriktning, utveckling och ekonomiska förutsättningar
▪ se över befintlig lönestruktur och vid behov utarbeta förslag till önskad lönestruktur
▪ ta fram en lista över Akademikerföreningens medlemmar och löner. Listan ska överlämnas till akademikerföreningen senast två veckor före överläggningen.
Där akademikerförening finns ska analysen – efter arbetsgivarens förberedande arbete – utmynna i en diskussion mellan arbetsgivaren och akademikerföreningen om önskvärda förändringar och en gemensam upprättad målbild inför lönerevisionen. Den kan visa att det utöver lönerevisionen finns skäl att göra individuella justeringar för att åtgärda eventuella osakliga löneskillnader utifrån diskrimineringslagstiftning.
Lönesättningen, som ska vara individuell och differentierad, sker genom årliga lönesättande samtal mellan lönesättande chef och medarbetare. Medarbetarens lön påverkas av:
▪ arbetsuppgifternas ansvar och svårighetsgrad
▪ medarbetarens arbetsresultat, bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse.
Arbetsgivaren och medarbetaren ska föra ett lönesamtal om:
• verksamhetens lönesättningsprinciper och faktorer av betydelse för den individuella lönesättningen
• medarbetarens bidrag till det gångna årets verksamhet, måluppfyllelse och utveckling
• värdera medarbetarens insatser/resultat utifrån fastställda lönekriterier
• uppföljning av satta mål av medarbetaren samt lönesättande chefens bedömning av medarbetarens bidrag till verksamheten i övrigt
Det individuella lönesättande samtalet ska avslutas med att lönesättande chef meddelar och motiverar förslag till ny lön till medarbetaren.
Om medarbetaren har haft en ogynnsam löneutveckling ska lönesättande chef diskutera medarbetarens förutsättningar för arbetsuppgifterna, behov av kompetensutveckling eller andra åtgärder. Samtalet ska resultera i en dokumenterad utvecklingsplan.
Uppstår oenighet och medarbetare begär det förs frågan till lokal förhandling där akademikerförening finns.
Om akademikerförening finns ska arbetsgivaren sammanställa föreningens löneutfall per medlem och det totala utfallet för akademikerföreningens medlemmar. Utfallet ska skriftligen meddelas akademikerföreningen.
Anmärkning:
Lokal förhandling kan påkallas om löneöversynen avviker från löneavtalets intentioner, om avtalets garanterade utfall inte uppnåtts eller om särskilda skäl föreligger.
Finns akademikerförening görs utvärderingen gemensamt och ska innehålla;
▪ analys av lönestrukturen före och efter lönerevisionen
▪ följa upp om osakliga löneskillnader rättats till
▪ analysera kvalitén och genomförandet av lönesamtalen, samt
▪ förhandlingsklimatet
Parterna utvärderar den genomförda löneöversynen som ett underlag för budgetprocess och kommande överläggning. Det är viktigt att medarbetare och lönesättande chef är delaktiga i utvärderingen.
Lokal förhandling påkallas senast tre veckor efter det att arbetsgivaren delgett akademikerföreningen utfallet.
Innan lokal förhandling avslutas har de lokala parterna möjlighet att få stöd och rådgivning, s k lönekonsultation, av de centrala parterna, om det uppkommit svårigheter i samband med lönebildningsprocessen.
Om den lokala förhandlingen inte leder till en uppgörelse, kan den hänskjutas till central förhandling mellan arbetsgivareförbundet och Akademikerförbunden.
Central förhandling påkallas senast en månad efter genomförd förhandling.
Detta löneavtal omfattar samtliga medarbetare som är anslutna till Akademikerförbunden om de inte är undantagna enligt nedan.
I samband med att en medarbetare anställs eller får högre lön kan arbetsgivaren och medarbetaren komma överens om att medarbetaren inte ska omfattas av löneöversynen.
Om arbetsgivaren i avvaktan på detta löneavtal redan har utgett lönehöjningar ska dessa avräknas från löneökningsutrymmet, om inte lokal överenskommelse om annat har träffats.
Löneökningsutrymmet beräknas per arbetstagarorganisation. För deltidsanställd ska beloppet räknas ned i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid.
Efter avslutad löneöversyn ska summan av de fasta kontanta lönerna för akademikerförbundens medlemmar ha ökat med lägst 2,0 procent per den 1 oktober 2017, lägst 2,0 % per den 1 oktober 2018, lägst 2,0 % per den 1 oktober 2019 samt extra avsättning till tjänstepension med 0,5 % per den 1 oktober 2019.
Retroaktiva omräkningar görs från och med datum för lönerevision på utbetalda ersättningar och gjorda avdrag enligt nedan.
• Övertidsersättning ska omräknas retroaktivt med den genomsnittliga lönehöjningen för medarbetarna hos arbetsgivaren, såvida inte lokal överenskommelse träffas om att omräkningen ska ske individuellt för varje medarbetare. Motsvarande gäller övriga ersättningar som beräknas i relation till månadslönen
• Sjukavdrag under kalenderdag 1 – 14 omräknas retroaktivt. Föräldraledighetsavdrag
ska inte omräknas retroaktivt
• Tjänstledighetsavdrag omräknas retroaktivt
Löneavtalet gäller perioden den 1 oktober 2017 t o m den 30 september 2020.
Arbetsgivarföreningen KFO och Akademikerförbunden ska i god tid före avtalets utgång uppta förhandlingar i syfte att träffa nytt avtal innan det gamla avtalet löpt ut.
Stockholm den 14 september 2017
Arbetsgivarföreningen KFO Akademikerförbunden
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx
Xxxxxx Xxxxxxxx
Tillägg och ändringar för bilaga till Folkrörelseavtalet 1 oktober 2017 – 30 september 2020
Anmärkning
Nyanställd arbetstagare har rätt att under en timmes betald arbetstid delta i facklig information från den lokala arbetstagarparten. Den lokala arbetstagarparten ska samråda om förläggningen av informationen med arbetsgivaren.
För ordinarie arbetstid måndag–fredag förlagd efter kl 18.00 utges ob-tillägg med 50% på timlönen (1/169 av fasta kontanta månadslönen). Finns överenskommelse om flextid som går efter kl 18.00 utges inte ob-tillägg på arbetstid inom flextidsramen.
Anmärkning
Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt dag efter Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx, är fridagar.
Trettondagsafton, skärtorsdagen, valborgsmässoafton, dag före julafton, dag före Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx, dag före Alla Helgons dag, och dag före 6 juni då 6 juni infaller onsdag respektive lördag avslutas arbetet klockan 12.00. Under dessa dagar förekommer ingen lunchrast. Lokal överenskommelse kan träffas om annan utläggning.
Överenskommelse om arbetstidens förläggning träffas i god tid före arbetsårets början, dock senast vid november månads utgång.
Parterna rekommenderar att, om de anställda så önskar, tillämpa flexibel arbetstid samt förlägga arbetstiden så att någon form av sommartid kan införas.
Vid tecknande av lokal överenskommelse om införande av sommartid är parterna överens om att tillämpa en genomsnittsberäkning av den ordinarie veckoarbetstiden.
Genomsnittsberäkningen av den ordinarie veckoarbetstiden som kan tillämpas efter lokal överenskommelse innebär att arbetstiden under året kan vara varierande.
Det varierande arbetstidsmåttet har till syfte att tillgodose arbetsgivarens behov av flexibilitet i verksamheten samt ge möjlighet för de anställda till en kortare arbetstid genom införandet av sommartid eller säsongsvariationer i lokal flextidsöverenskommelse.
Vid årsarbetstidsplaneringen tas speciell hänsyn till nationaldagens infallande.
Vidare rekommenderas parterna att träffa lokal överenskommelse om att arbetsdag, som infaller mellan två arbetsfria dagar utgör fridag. Överläggningar härom upptas på den lokala arbetsplatsen på begäran av någondera parten.
Värderingen avser arbetet i tjänsten och inte individen som utför arbetet.
I denna faktor värderas den utbildning som normalt krävs för de aktuella arbetsuppgifterna i tjänsten, d v s normal studietid.
I utbildningstiden ska man även räkna in erforderlig kompletterande utbildning i form av specialkurser eller motsvarande.
Poängen avser fullföljd utbildning med avlagd examen eller motsvarande.
Utbildningen ska vara relevant för tjänsten, det kan vara kortare kurser till längre sammanhållen utbildning där långa utbildningar ger högre poäng.
Grad Definition Poäng
1 3-årigt gymnasium 2
2 Gymnasial påbyggnads utb. 3
3 Högskoleutbildning 4 - 6
I denna faktor värderas den arbetslivs - och/eller yrkeserfarenhet som normalt krävs för de aktuella arbetsuppgifterna i tjänsten.
Grad | Definition | Poäng |
1 | Mindre än 1 år | 2 |
2 | 1 – 2 år | 4 |
3 | 3 – 4 år | 6 |
4 | 5 år eller mer | 8 |
I denna faktor värderas tjänstens krav på kontakter och samarbete i syfte att utveckla studieverksamheten.
Kontakterna/samarbetet sker i form av studierådgivning, utvecklingsarbete, samarbetsprojekt, etc. inom avdelningen, inom distriktet, inom förbundet, med kommunmedborgare, medlemmar i samarbetande organisationer, förtroendevalda, organisationer och myndigheter.
Vanliga kontakter mellan chef och medarbetare ingår inte i värderingen.
Grad | Definition | Poäng |
1 | Kontakter/samarbete inom ABF som rör gemensamma arbetsuppgifter. | 1 |
2 | Kontakter/samarbete inom/utanför ABF som oftast rör löpande ärenden och innebär rådgivning och redovisning. | 2-3 |
3 | Kontakter/samarbete utanför ABF som förutsätter förmåga att åstadkomma utveckling av studieverksamheten, deltagande i utredningar och liknande. | 4-5 |
4 | Kontakter/samarbete utanför ABF som innebär påverkan och ställer höga krav på medarbetaren, vid t ex svårare utredningar, intressekonflikter, förhandlingar, uppbyggande av kontaktnät och liknande. | 6-7 |
5 | Lokalt och regionalt anställda med regionalt 8 – 12 ansvar och/eller specifika uppdrag på nationell nivå med kontakt/samarbete i frågor som innebär konsekvenser för hela ABF-organisationen. | 8-12 |
6 | Centralt anställda på förbundsexpeditionen 13 – 16 med övergripande kontakter/samarbeten, med betydande konsekvenser för hela ABF-organisationen. | 13-16 |
I denna faktor värderas graden av självständighet i tjänsten.
I värderingen tar man hänsyn till vilken grad av styrning och kontroll som förekommer och i vilken utsträckning medarbetaren har möjligheter att själv påverka arbetsuppgifter och arbetsmål.
Grad | Definition | Poäng |
1 | Arbetsuppgifter och resultat är definierade. Inom angivna tidsramar kan medarbetaren tidplanera sina arbetsuppgifter och även välja arbetssätt enligt några angivna alternativ. | 1-3 |
2 | Arbetsuppgifter och resultat är i huvudsak definierade. Medarbetaren kan i viss utsträckning göra egna bedömningar av t ex delresultat och därigenom bl.a. påverka tidplanering och arbetssätt. | 4-5 |
3 | Arbetet sker inom ramen för en given plan och budget. Medarbetaren påverkar själv arbetsuppgifter, arbetssätt, metoder och tidplanering. | 6-7 |
4 | Arbetet styrs av kort- och långsiktiga mål som fastställs av styrelse. Medarbetaren gör själv en plan för sitt arbete och/eller beslutar själv hur målen ska uppfyllas. Måluppfyllnad, strategiska och övergripande frågor rapporteras till överordnad alternativt styrelsen. | 8-11 |
I denna faktor värderas tjänstens krav på problemlösning.
I värderingen tar man hänsyn till hur komplicerade problemen är, vilken grad av utredning, nytänkande och utveckling som krävs och hur metoder och tekniker berörs.
Grad | Definition | Poäng |
1 | Problemlösningen innebär att följa givna instruktioner och välja mellan ett antal givna metoder och tekniker. | 1-3 |
2 | Problemlösningen innebär att bedöma och välja bland flera tänkbara metoder och tekniker. | 4-5 |
3 | Problemlösningen innebär att utreda, analysera och utvärdera och kräver ibland nytänkande. Metoder och tekniker är inte alltid givna. | 6-9 |
4 | Problemlösning innebär att utveckla, utreda, analysera och utvärdera olika handlingsalternativ och kräver ofta nytänkande. Metoder och tekniker är inte givna. | 10-12 |
Kriteriet bedömer den psykiska och emotionella ansträngning som den anställde utsätts för i arbetet och bedömer de möjligheter arbetstagaren har att utföra sina arbetsuppgifter inom den ordinarie arbetstiden samt möjligheten att själv styra och lägga upp det egna arbetet. Här bedöms även de krav som innebär att arbetstagaren kan behöva vara nåbar och tillgänglig och som kan medföra en bundenhet i arbetet.
Grad | Definition | Poäng |
1 | Arbetet innebär normal bundenhet och arbetsbelastning. | 1-3 |
2 | Arbetet innebär arbetsbelastning och påfrestning med visst kvälls- och/eller helgarbete. | 4-5 |
3 | Arbetet innebär ojämn arbetsbelastning och påfrestning med kvälls- och/eller helgarbete och/eller frekvent resande med övernattning. | 6-7 |
4 | Arbetet innebär hög belastning och påfrestning med stor del kvälls-/helgarbete och/eller frekvent resande med övernattning. | 8-10 |
Grad 1 innebär att tjänsten är reglerad. Grad 2 och 3 innebär att tjänsten kan vara reglerad eller oreglerad. Grad 4 innebär att tjänsten är oreglerad.
Avser tjänster med oreglerad arbetstid. 13
I denna faktor värderas de krav som ställs på tjänsten när det gäller att leda personal, d v s arbetsledning, personalplanering, arbetsvärdering, lönesättning, förhandlingar etc., samt arbete med organisatoriska, arbetsrättsliga och sociala frågor.
I värderingen räknas först antalet direkt underställda, därefter justeras poängen beroende på totalt antal anställda.
Med anställda avses alla kategorier personal.
Tjänst som inte innefattar personalledning poängsätts inte enligt detta kriterium.
Grad | Definition | Poäng vid direkt underställda 1-5 6-10 11-19 20- |
1 | Enklare personalledning i löpande verksamhet. | 1 2 3 4 |
2 | Personalledning i form av att leda och fördela arbetet. Ansvarar t ex för tillfälliga omplaceringar, personalsociala frågor samt arbetsmiljöfrågor. | 4 5 6 7 |
3 | Utöver personalledning enligt grad 2, även personalplanering, personalutveckling, arbets- och personvärdering. | 7 8 9 10 |
4 | Utöver personalledning enligt grad 3, även ansvar för organisations- och utvecklingsfrågor på lång sikt, inklusive (MBL-)förhandlingar och motsvarande. Samt lönesättning. | 10 11 12 13 |
Om antalet direkt* underställda överstiger 29 utges extra poäng enligt följande:
30 – 50 > 50
+ 1 – 2 + 3 – 4
* Med direkt underställda menas arbetsledning enligt grad 3 – 4.
Vid fördelning av lokal pott används följande två individkriterier för att bedöma den enskilde anställde enligt den av parterna fastställda lönestrategin.
Bedömningen ska ske med utgångspunkt från hur medarbetaren bidrar till ABF-enhetens utveckling.
Poäng som fördelas enligt individkriterier förutsätter att utvecklingssamtal genomförts och resulterat i en gemensam framtagen individuell utvecklingsplan. Utvecklingsplanen ska stämmas av och revideras årligen.
Medarbetare kan efter bedömning undantas från fördelningen av den lokala potten.
I denna faktor värderas den anställdes förmåga att ta ansvar för sina arbetsuppgifter samt för verksamhetens helhet.
Grad | Definition | Poäng |
1 | Den anställde utför arbetsuppgifter och visar arbetsresultat enligt de mål som finns för verksamheten samt kan fungera i flera funktioner och visar det i praktiken. | 1-2 |
2 | Den anställde tar initiativ, visar vilja och förmåga att delge andra sitt kunnande och sin erfarenhet inom organisationen, i syfte att utveckla arbetslaget och verksamheten. | 3-7 |
I denna faktor värderas den anställdes förmåga att ta till sig kompetens och med den utveckla sig.
Grad | Definition | Poäng |
1 | Den anställde är positiv till och har kommit med initiativ och förslag till egen utveckling i linje med fastställda mål för ABF-enheten. | 1-4 |
2 | Den anställde har genomfört att egen kompetensutveckling som är till gagn för verksamheten. | 5-7 |
Utöver individkriterierna kan 4 faktorer beaktas vid fördelning av lokal pott.
I första hand ska arbetstagarens organisationskunskap/erfarenhet värderas därefter värderas initiativförmåga, samarbetsförmåga, och servicekänsla. Dessa 4 faktorer används för att göra en personlig bedömning av arbetstagaren.
Bedömningen ska ske på ett objektivt sätt och de ställningstaganden som arbetsgivaren tagit ska i samband med utvecklingssamtalet redovisas med motivering för arbetstagaren. Resultatet av ovanstående bedömning kan ligga till grund för fördelningen av lokal pott.
För de deltidsanställda gäller samma avlöningsförmåner som för heltidsanställda i proportion till arbetad tid räknat per helgfri vecka. Månadslön utges därvid enligt formeln:
veckotimmar x tarifflön
39
För tillfälligt anställda kan timlön utges. Timlön utgör 1/163 av respektive månadslön, varvid i timlönen inräknas ersättning för helgdagar.
Lönesättningen utges från en baslön fastställd mellan parterna. Baslönen är 15 000 kronor under avtalsperioden. Slutsumman av poäng erhållna från de 8 huvudkriterierna omvandlas till lönepåslag som adderas till baslön och som tillsammans utgör lön för respektive medarbetares arbetsuppgifter. Varje poäng motsvarar 2% uppräkning av baslönen. För tjänst med oreglerad arbetstid utges ett tillägg.
Tekniken för fördelning av den lokala potten sker enligt följande formel:
antal anställda på arbetsplatsen under avtalet x avsatt summa per antal anställda på arbetsplatsen under avtalet x 14
= värdet av varje individpoäng
Varje medarbetare bedöms och erhåller poäng enligt individkriterierna och erhåller del av lokala lönepotten i förhållande till erhållna poäng. Resterande del av lokala potten som inte fördelas enligt individkriterierna fördelas med hänsyn till de 4 faktorerna att beakta.
Arbetet med att fördela den lokala potten sker i förhandling mellan de lokala parterna.
Om förändring av tjänst sker med omreglering enligt de 8 huvudkriterierna så ska detta ske utan avräkning på den lokala potten.
Vid nyanställning och då en tjänst omregleras och erhåller nya poäng enligt huvudkriterierna beräknas dessa på aktuell baslön.
Inom ramen för avtalet kan tjänster med kombination av administrativa arbetsuppgifter samt undervisningsskyldighet inrättas.
För beräkning av arbetstidsmått omräknas undervisningstimme med faktorn 1,4 (1 undervisningstimme = 1,4 administrativ timme).
39 timmar/vecka = 27 undervisningstimmar.
Parterna är överens om att de lokala parterna ska implementera föreskrifterna om Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 på arbetsplatserna. Till stöd för detta finns materialet ”LO:s vägledning”.
För tryckeriarbete och liknande tillhandahåller arbetsgivaren skyddskläder samt bekostar tvätt av desamma
För tillfälligt anställda kan timlön utges. Timlön utgör 1/163 av respektive månadslön, varvid i timlönen inräknas ersättning för helgdagar.
ABF ska ge rättvisa möjligheter för alla anställda till kompetensutveckling som möjliggör utveckling i arbete och lön.
Utvecklingssamtalet är det viktigaste instrumentet för att åstadkomma kompetens- och löneutveckling. Syftet med utvecklingssamtalet är att utveckla de anställda och organisationen.
I samtalet vägs organisationens mål och behov ihop med individens mål och vilja till ett utvecklat arbete. Med hjälp av utvecklingssamtal skapas förutsättningar att ta tillvara de anställdas kunskaper och resurser.
ABF-enheten ska genomföra utvecklingssamtal minst en gång per år med samtliga anställda.
Samtalet ska resultera i en gemensam framtagen individuell utvecklingsplan för respektive anstlld. Utvecklingsplanen ska stämmas av och eventuellt revideras varje år i kommande utvecklingssamtal. Tillgodogjord kompetensutveckling ska premieras vid tidpunkten för årlig lönerevision.
För varje anställd ska en utvecklingsplan upprättas. Av planen ska framgå:
• målet med kompetensutveckling för ABF-enheten och för individen.
• genomförandeplan med tidsplan
• resursbehov
Uppföljning av planerna ska göras årligen där uppgifterna om resultatet skall redovisas och eventuella avvikelser anges.
En minimilön för chefstjänsten fastställs mellan parterna i detta avtal. Minimilönen fastställs till 35 965 kronor under perioden 2017-10-01 till 2018-09-30.
36 685 kronor under perioden 2018-10-01 till 2019-09-30.
37 418 kronor under perioden 2019-10-01 till 2020-09-30. Minimilönen uppräknas årligen vid tidpunkt som fastställs av parterna.
Lön för chefstjänsten fastställs enligt lokal överenskommelse mellan berörd ABF-enhet och berörd chefstjänsteman. Fastställd lön får inte vara lägre än den av parterna fastställda minimilönen.
Lönekriterierna omfattar inte chefer.
Förhandling kan föras mellan parterna dock enbart som lokal förhandling.
Lönerevision ska ske vid tidpunkt fastställd av parterna i detta avtal och då med avtalat löneutrymme som riktlinje.
Kompetensutveckling och övrig utveckling ska premieras i den fortsatta löneutvecklingen.
Chefen/medarbetarnas förmåga att aktivt bidra till enhetens verksamhetsutveckling kommer att bli allt viktigare. Framgången i arbetet med att utveckla alla medarbetares kompetens och att stimulera till goda insatser kommer därför att vara av stor strategisk betydelse.
Chefen verkar enligt lokalt fastställd delegationsordning.
Chefen är ansvarig inför styrelsen för verksamhet, ekonomi och personal, tecknar föreningens firma, samt initierar till att enheten deltar i utvecklingen av folkbildningen inom ABF.
Styrelsen har arbetsgivare – och arbetsmiljöansvar gentemot chefen.
Anställd som enligt kriteriet personalledning grad 4 är lönesättande undantas vid fördelning av lokal pott och lönesätts därför i enlighet med avtalets löneutrymme.
Chefen/ombudsman erhåller 4 st kompensationsledighetsdagar per år. Dessa 4 st kompensationsdagar ska tas ut i ledighet under respektive år och får inte sparas till annat år.
Semester inarbetas under tiden 1 april till 31 mars och utges med 30 dagar.
Skatteverkets regler avseende skattefri milersättning gäller vid tjänsteresa med egen bil.
För anställd med krav på innehav av egen bil i tjänsten utges ersättning med 15:50 kronor/mil utöver den av Skatteverkets angivna skattefria milersättning.
Traktamentsersättningar utges enligt Skatteverkets regler avseende skattefria traktamentsbelopp.
För anställd med reglerad arbetstid gäller för tjänsteresa utanför ordinarie arbetstid att det utges ett restidstillägg per timme motsvarande den anställdes månadslön dividerad med 169. Restiden summeras per kalendermånad och avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. Ersättning erhålls för högst 6 timmar per dag. Tillhandahålls sovplats i samband med resa utges inte ersättning för restid mellan kl. 22.00 – 07.00. Restid inkluderar semesterlön.
Tillägg och ändringar för bilaga till Folkrörelseavtalet 1 oktober 2017 – 30 september 2020
Avtalet omfattar tjänstemän anställda vid medlemsföreningar i Folkets Hus och Parker med i huvudsak administrativa uppgifter.
Anställd äger inte rätt att utan arbetsgivarens medgivande åtaga sig bisysslor eller därmed jämförliga uppdrag, som kan verka hindrande i arbetet.
Första meningen ersätts med följande text:
Den ordinarie arbetstiden utgör 39 timmar per helgfri vecka och förläggs, där inte annat överenskommes mellan de lokala parterna, måndag t o m fredag kl 08.00-17.00.
d) ob-tillägget inkluderas i den överenskomna timlönen
Löner i kronor per månad | ||
2017-10-01 20 400 | 2018-10-01 20 808 | 2019-10-01 21 224 |
(gäller inte fritidsledare/ungdomsledare).
Löner i kronor per månad | ||
2017-10-01 18 568 | 2018-10-01 18 939 | 2019-10-01 19 318 |
Löner i kronor per timme inklusive semesterlön | ||
2017-10-01 122.25 | 2018-10-01 124.70 | 2019-10-01 127.20 |
Anmärkning
Lön per arbetad timme inklusive semesterlön kan utges om den sammanhängande anställningstiden inte uppgår till mer än tre månader per anställningstillfälle eller om inte arbetstiden överstiger 16 timmar per helgfri vecka i genomsnitt på en fyra veckorsperiod.
Lön per arbetad timme är 1/152 av för befattningen överenskommen månadslön inklusive semesterlön.
Med permission förstå följande fall:
Eget bröllop, eget registrerat partnerskap, egen 50-årsdag, egen 60-årsdag, besök hos läkare och tandläkare, besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av läkare, nära anhörigs frånfälle, nära anhörigs begravning och urnnedsättning, plötsligt svårt sjukdomsfall hos nära anhörig. Som nära anhörig räknas make, maka, registrerad partner, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar, barnbarn samt sammanboende.
Tjänstledighet om högst fem arbetsdagar
Under en period om högst fem arbetsdagar ska för varje arbetsdag som arbetstagaren är tjänstledig, avdrag göras med 1/23 av månadslönen.
För anställd med oreglerad arbetstid utges semester med 30 dagar per år.
2017-10-01 | 2018-10-01 | 2019-10-01 | ||
Daggaranti | > 20 år | 1 437 kr | 1 466 kr | 1 496 kr |
< 20 år | 1 325 kr | 1 351 kr | 1 379kr |
Sjukdom fr o m 91-180 kalenderdagar ersätts med följande text:
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt söndagar och helgdagar) görs sjukavdrag med: För anställd med månadslön om högst 7,5 x prisbasbeloppet
12
100 % x månadslönen x 12
365
För anställd med månadslön över 7,5 prisbasbeloppet
12
100 % x 7,5 x prisbasbeloppet + 10 % x månadslönen x 12 – 7,5 x prisbasbeloppet 365 365
Ersätts med följande text:
För tillfällig vård av sjukt barn utges utfyllnad mellan tillfällig föräldrapenning och full lön under en tidsperiod motsvarande försäkringskassans bestämmelser.
Arbetstagare som utför internt arbete omfattas av kollektivavtalets huvudregler. När arbetstagare deltar i föreningens/företagets utåtriktade verksamhetsarbete och utför arbete som innebär direkt eller indirekt kontakt med gäst/kund/medlem/ägare eller annan utomstående gäller nedanstående regler vid schemalagt arbete på obekväm arbetstid.
För arbetstid förlagd till:
Måndag – fredag från kl. 20.00 till 06.00 påföljande dag, lördag, midsommar, julafton, nyårsafton från kl. 16.00 till 06.00 påföljande dag, söndag, helgdag från kl. 06.00 till kl. 06.00 påföljande dag utges ob-ersättning enligt följande:
2017-10-01 | 24.40 kr/timme |
2018-10-01 | 22.80 kr/timme |
2019-10-01 | 23.25 kr/timme |
Varje påbörjad halvtimme betalas som full halvtimme.
För arbetstid förlagd mellan kl. 01.00-06.00 utges ob-ersättning (natt-ob) utöver 1 ovan enligt följande:
2017-10-01 | 18.75 kr/timme |
2018-10-01 | 19.15 kr/timme |
2019-10-01 | 19.20 kr/timme |
När arbetssituationen kräver arbete de tider som kollektivavtalet § 5 mom. 1 andra stycket i anmärkningen ger ledighet, utges ledighet med motsvarande tid vid annan tidpunkt som arbetsgivare och arbetstagare är överens om.
Tillägg och ändringar för bilaga till Folkrörelseavtalet
1 oktober 2017 – 30 september 2020
För anställd med oreglerad arbetstid tillkommer sju kompensationsdagar per kalenderår.
De år då nationaldagen (6 juni) infaller på en lördag eller söndag erhåller den anställde betald ledighet motsvarande en ledig dag under kalenderåret.
Trettondagsafton, skärtorsdagen, valborgsmässoafton, dag före 6 juni då 6 juni infaller på en onsdag respektive en lördag samt dag före Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx, pingstafton, midsommarafton, Alla Helgons dag, julafton och nyårsafton avslutas arbetet för såväl hel- som deltidsanställda kl
12.00. Under dessa dagar förekommer ingen lunchrast.
För anställda genomförs årliga utvecklings- och lönesamtal. I samband med utvecklingssamtalet upprättas en personlig utvecklingsplan som sedan följs upp årligen.
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad.
Lönerna ska bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i respektive befattning och den anställdes sätt att uppfylla dessa krav. Lönen bör öka med stigande ansvar och svårighetsgrad och med den anställdes prestation och duglighet. Även marknadskrafterna och de lokala parternas önskan om en viss lönestruktur påverkar löneavvägningen.
Det är av stor vikt att det vid löneavvägningen beaktas att kvinnor och män ska ha lika lön för arbete som är lika eller som är att betrakta som likvärdigt.
Ökad erfarenhet och ökade kvalifikationer möjliggör att de anställda kan utvecklas för allt mer kvalificerade och ansvarskrävande befattningar och arbetsuppgifter. Detta ska ge utslag i den individuella lönesättningen, varvid lönetillägg utges utöver den allmänna potten.
För anställda med arbetsledande funktion är faktorer som ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft av särskild betydelse vid den individuella lönesättningen.
För anställda med arbetsledande funktion beaktas vid löneavvägningen att en tillfredsställande lönedifferentiering uppnås i förhållande till underställd personal. Vid lönejämförelserna beaktas även förmåner vid sidan av kontantlönen. Avvägningen av lönerna ska också ske från arbets- och meritvärderingsmässiga grunder.
För äldre anställda gäller samma principer som för yngre.
• Faktorer som bör beaktas vid nylönesättning:
• Vilken befattning/tjänst och dess innehåll
• Reglerad/oreglerad arbetstid
• Graden av komplexitet/självständighet
• Formella utbildningskrav/erfarenhet
• Lönestruktur/lönestatistik
• Insikter i arbetarrörelsens värderingar och organisation
Vid lönesättning om individuell lön ska följande kriterier beaktas. Kriterierna ska spegla det som uppnåtts under det senaste året.
Anmärkning
Kriterierna är uppställda utan inbördes ordning. Lokala parter kan dock överenskomma om att sätta ett kriterium framför de andra. Sådan viktning ska i så fall vara känd i inledningen av verksamhetsåret, liksom eventuellt innehåll i det ”lokala kriteriet”.
Har under året fördjupat och utvecklat kunskaper och insikter om organisationens/arbetsplatsens mål, värderingar, verksamhet, struktur och rutiner.
Har under året fördjupat kontaktnät med t ex andra organisationen, till gagn för den egna organisationens mål och verksamhet.
• Arbetsprestation
• Planering och organisering av det egna arbetet
• Resultat och uppföljning av det egna arbetet
• Ansvarstagande; vilja att ta eget ansvar, självständig, stå för eget handlande, hålla det som lovats, omdömesförmåga.
• Serviceinriktad
• Samarbetsförmåga.
• Vilja och förmåga att dela med sig av eget kunnande i syfte att utveckla verksamheten och arbetskamrater.
• Förmåga att lyssna, ta till sig och bry sig om andra. Bidrar till att den egna gruppen fungerar bra tillsammans.
• Förstår och agerar utifrån att i varje situation vara organisationens/partiets ansikte utåt.
• Tar initiativ till förändringar som utvecklar verksamheter till gagn för organisationen.
• Kommer med initiativ/förslag till utveckling av de egna arbetsuppgifterna.
• Åtar sig vid behov nya uppgifter och tar ansvar för arbetsplatsen som helhet.
• Kan fungera i flera funktioner och har visat det i praktiken.
• Har under året påvisat att egen utveckling varit till gagn för organisationens utveckling av verksamhet och egna arbetsuppgifter.
• Har ett positivt förhållningssätt till egen utveckling.
• Kommer med initiativ/förslag till egen utveckling.
Utöver de fem ordinarie kriterierna som alltid ska tillämpas finns möjlighet till att lokalt komma överens om ytterligare ett kriterium = lokalt kriterium. Det lokala kriteriet kan variera över tid mellan arbetsplatser och personalkategorier.
Kriterierna ska spegla det som uppnåtts under det senaste året.
Om part så begär upptas förhandling i syfte att komma överens om lokal löneprocess och/eller lokala lönekriterier.
Om oenighet uppkommer i samband med lönesamtalet kan frågan hänskjutas till lokal förhandling.
I de fall de lokala parterna inte kan träffa överenskommelse har berörd lokal part rätt att föra frågan till central förhandling.
Fr o m semesteråret 2018-04-01 utges semesterlönen per betald semesterdag med lägst 1 336 kr för de som är 18 år eller äldre samt med lägst 991 kr för minderåriga.
Fr o m semesteråret 2019-04-01 utges semesterlönen per betald semesterdag med lägst 1 362 kr för de som är 18 år eller äldre samt med lägst 1 011 kr för minderåriga.
Fr o m semesteråret 2020-04-01 utges semesterlönen per betald semesterdag med lägst 1 390 kr för de som är 18 år eller äldre samt med lägst 1 031 kr för minderåriga.
När föräldraledighet omfattar såväl fredag som påföljande måndag görs avdrag även för lördag- söndag.
GF 3085 i Folksam.
Skatteverkets regler avseende skattefri milersättning gäller vid tjänsteresa med egen bil.
För anställd med krav på innehav av egen bil i tjänsten utges ersättning med 15:50 kronor/mil utöver den av Skatteverkets angivna skattefria milersättning.
Traktamentsersättningar utges enligt Skatteverkets regler avseende skattefria traktamentsbelopp.
För anställd med reglerad arbetstid gäller för tjänsteresa utanför ordinarie arbetstid att det utges ett restidstillägg per timme motsvarande den anställdes månadslön dividerad med 169. Restiden summeras per kalendermånad och avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. Ersättning erhålls för högst 6 timmar per dag. Tillhandahålls sovplats i samband med resa utges inte ersättning för restid mellan kl 22.00 – 07.00. Restid inkluderar semesterlön.
Anmärkning
Parterna har enats om att rekommendera partidistrikten (inte arbetarekommunerna) att hålla ombudsmännen med bil för tjänstens utövande. Ombudsmannen ska ha rätt att disponera bilen för privat körning. Lokalt träffas överenskommelse om det belopp som arbetstagaren ska erlägga till arbetsgivaren för privat utnyttjande av bilen. Detta belopp minskar förmånsvärdet för bilförmån, enligt Skatteverkets anvisningar för bilförmån.
Assistent 23 956 kr per månad
Kontorsanställd 21 089 kr per månad
Chef/ombudsman med
arbetsledande funktion 39 418 kr per månad
Ombudsman 34 268 kr per månad
Assistent 29 227 kr per månad
För befattningar som avviker från etablerade arbets-/befattningsbeskrivningar alternativt blandbefattningar alternativt tidsbegränsade anställningar gäller en lägsta lön om 19 983 kr.
Assistent 24 435 kr per månad
Kontorsanställd 21 510 kr per månad
Chef/ombudsman med
arbetsledande funktion 40 206 kr per månad
Ombudsman 34 954 kr per månad
Assistent 29 812 kr per månad
För befattningar som avviker från etablerade arbets-/befattningsbeskrivningar alternativt blandbefattningar alternativt tidsbegränsade anställningar gäller en lägsta lön om 20 382 kr.
Assistent 24 924 kr per månad
Kontorsanställd 21 940 kr per månad
Chef/ombudsman med
arbetsledande funktion 41 010 kr per månad
Ombudsman 35 653 kr per månad
Assistent 30 408 kr per månad
Detta löneavtal omfattar den som är anställd den 30 september 2017, 30 september 2018 respektive 30 september 2019 och dessutom fortfarande är anställd 1 oktober 2017, 1 oktober 2018 respektive 1 oktober 2019. De som omfattas av löneavtalet är samma grupp som genererar till lönepotten.
Detta löneavtal omfattar inte anställd som den 30 september 2017, 30 september 2018 respektive 30 september 2019 är anställd för vikariat, praktik, provanställning eller annan tidsbegränsad anställning och vars anställning inte har varat fortlöpande under sex månader.
Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning ska utges till anställd, som enligt ovan är undantagen från löneavtalet.
Anställd som den 30 september 2017, 30 september 2018 respektive 30 september 2019 är tjänstledig för minst tre månader i tiden, av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet, är undantagna från detta löneavtal om inte överenskommelse träffats om annat. När den anställde återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga anställda.
Anställd som slutat sin anställning efter datum för lönerevision, och inte erhållit lönehöjning enligt löneavtalet, ska till arbetsgivaren anmäla sitt krav härpå inom en månad efter det att den lokala löneförhandlingen avslutats.
Om avtal om anställning träffats den 1 april 2017, 1 april 2018 respektive 1 april 2019 och det uttryckligen har överenskommits att den avtalade lönen ska gälla oberoende av efterföljande lönerevision, ska den anställde inte omfattas av detta löneavtal.
Ram för lönehöjningar (pott) framräknas arbetsplatsvis om inte annat avtalats mellan de lokala parterna.
I det fall detta löneavtal tillämpas retroaktivt gäller följande beträffande sjukavdrag m m, tjänstledighetsavdrag och utbetalade övertidsersättningar.
Sjukavdrag m.m. ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt. Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt.
Övertidsersättningar ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske med den genomsnittliga lönehöjningen, såvida inte lokal överenskommelse träffas om att omräkningen ska ske individuellt.
Om lönehöjning utges till anställd som anges i punkt 2.3 och som är pensionsberättigad, ska höjningen inte vara pensionsmedförande. Om anställningen har upphört på grund av pensionsfall ska emellertid lönehöjningen vara pensionsmedförande.
Arbetsgivaren ska såsom pensionsmedförande lön anmäla lönehöjning från och med den 1 oktober 2017, 1 oktober 2018 respektive 1 oktober 2019.
Tillägg och ändringar för bilaga till Folkrörelseavtalet
1 oktober 2017 – 30 september 2020
Ombudsman anställd inom Unga Örnar ska vara medlem i organisationen.
Anmärkning (gäller endast kontorister)
För lokalt anställda kontorister gäller följande:
För ordinarie arbetstid måndag-fredag efter kl 17.00 utges tillägg med 50 % på timlön (1/169 av fast kontant månadslön).
Stycke 3 gäller inte fritidsledare (avtalet för folkrörelseorganisationer).
För arbetstid förlagd till helgfri måndag-torsdag mellan kl. 19.00 och 22.00 utges ob-tillägg med:
19:70 kr per timme från och med 2017-10-01 20:10 kr per timme från och med 2018-10-01 20:50 kr per timme från och med 2019-10-01
För arbetstid förlagd vardag närmast före trettondag jul, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx eller Alla Helgons dag utges ett ob-tillägg med:
36:90 kr per timme från och med 2017-10-01 37:60 kr per timme från och med 2018-10-01 38:35 kr per timme från och med 2019-10-01
Samma tillägg utges för tid från kl 22.00 till 06.00 helgfri måndag-torsdag.
Arbetstid förlagd fredag fr.o.m. kl 19.00 t o m måndag kl 07.00 utges ett ob-tillägg med:
48:70 kr per timme från och med 2017-10-01 49:70 kr per timme från och med 2018-10-01 50:70 kr per timme från och med 2019-10-01
För arbetstid från kl. 19.00 på dag före Långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter Annandag påsk utges ob-tillägg med:
98:10 kr per timme från och med 2017-10-01 100:10 kr per timme från och med 2018-10-01 102:10 kr per timme från och med 2019-10-01
För arbetstid från kl 07.00 på dagen före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsafton utges ob-tillägg med:
98:10 kr per timme från och med 2017-10-01 100:10 kr per timme från och med 2018-10-01 102:10 kr per timme från och med 2019-10-01
Parterna är överens om att ensamarbete i den öppna verksamheten på fritidsgårdar i största möjliga utsträckning ska undvikas på s k ob-tid.
Förtroendevalda eller andra inom organisationen verksamma kan vid dessa tillfällen komma ifråga. Lokala förhandlingar ska upptas för att undvika att sådana situationer uppstår.
2017-10-01 | 2018-10-01 | 2019-10-01 | |
0 | 25 756 | 26 271 | 26 796 |
1 | 26 028 | 26 549 | 27 079 |
2 | 26 451 | 26 980 | 27 522 |
3 | 26 621 | 27 153 | 27 696 |
4 | 27 099 | 27 641 | 28 194 |
5 | 27 386 | 27 934 | 28 493 |
6 | 27 698 | 28 252 | 28 817 |
7 | 28 134 | 28 697 | 29 271 |
8 | 28 485 | 29 055 | 29 636 |
10 | 29 011 | 29 591 | 30 183 |
2017-10-01 | 2018-10-01 | 2019-10-01 | |
0 | 26 792 | 27 328 | 27 875 |
1 | 27 086 | 27 628 | 28 181 |
2 | 27 355 | 27 902 | 28 460 |
3 | 27 677 | 28 231 | 28 777 |
4 | 28 170 | 28 733 | 29 307 |
5 | 28 469 | 29 038 | 29 619 |
6 | 28 777 | 29 345 | 29 932 |
7 | 29 285 | 29 871 | 30 468 |
8 | 29 564 | 30 155 | 30 758 |
10 | 30 099 | 30 701 | 31 315 |
2017-10-01 | 2018-10-01 | 2019-10-01 | |
0 | 30 177 | 30 781 | 31 397 |
1 | 30 497 | 31 107 | 31 729 |
2 | 30 807 | 31 420 | 32 048 |
3 | 31 123 | 31 745 | 32 380 |
4 | 31 641 | 32 274 | 32 920 |
5 | 31 959 | 32 598 | 33 250 |
6 | 32 271 | 32 916 | 33 574 |
7 | 32 784 | 33 440 | 34 109 |
8 | 33 102 | 33 764 | 34 439 |
10 | 33 640 | 34 313 | 34 999 |
2017-10-01 | 2018-10-01 | 2019-10-01 | |
0 | 127:78 | 130:34 | 132:95 |
1 | 129:90 | 132:50 | 135:15 |
2 | 131:98 | 134:62 | 136:74 |
3 | 135:11 | 137:81 | 140:57 |
4 | 137:16 | 139:90 | 142:70 |
5 | 140:10 | 142:90 | 145:10 |
6 | 142:40 | 145:25 | 148:16 |
7 | 145:61 | 148:52 | 151:49 |
2017-10-01 | 2018-10-01 | 2019-10-01 | |
0 | 21 602 | 22 034 | 22 475 |
1 | 21 956 | 22 395 | 22 843 |
2 | 22 306 | 22 752 | 23 207 |
3 | 22 836 | 23 293 | 23 759 |
4 | 23 181 | 23 645 | 24 118 |
5 | 23 675 | 24 149 | 24 632 |
6 | 24 065 | 24 546 | 25 037 |
7 | 25 628 | 26 141 | 26 663 |
16 år | 2017-10-01 70:80 | 2018-10- 01 72:22 | 2019-10-01 73:66 |
17 år | 71:70 | 73:13 | 74:59 |
18 år | 72:60 | 74:05 | 75:53 |
19 år | 73:50 | 74:97 | 76:47 |
16 år | 11 965 | 12 205 | 12 449 |
17 år | 12 118 | 12 360 | 12 607 |
18 år | 12 269 | 12 515 | 12 765 |
19 år | 12 422 | 12 670 | 12 924 |
För ungdomsledare tillkommer alltid semesterersättning
2017-10-01 2018-10-01 2019-10-01
21 956 22 385 22 833
Semester utges med 32 dagar.
Rätt till semesterlön förvärvas under intjänandeåret 1 januari - 31 december före semesteråret, där inte annan intjänandeperiod om tolv månader överenskommes.
Semester utges med 27 dagar.
Rätt till semesterlön förvärvas under intjänandeåret den 1 april - 31 mars före semesteråret, där inte annan intjänandeperiod om tolv månader överenskommes.
Härutöver gäller följande:
Semesterersättning ska inte i något fall inbegripas i lönen, utom
undantag gällande fritidsledare i vissa fall enligt § 2 mom 2 (avtalet för folkrörelseorganisationer)
Semesterlönen ska utgöra 14 % av semesterlöneunderlaget. Semesterlönen vid sparad semester är 0,52 % av semesterunderlaget för varje semesterdag. Semesterlöneunderlaget utgörs av arbetstagarens under intjänandeåret förfallna lön under anställningen. I semesterlöneunderlaget ska inte inräknas annan semesterlön än sådan som avser utgiven sparad semester.
Parterna noterar att Unga Örnar förbundit sig att hos Folksam teckna TFF-försäkring för fritidsskador för anställda som omfattas av detta avtal.
Protokollsanteckningar
1. Parterna är överens om att arbete på oreglerad arbetstid i genomsnitt under året bör innebära en veckoarbetstid på ca 40 timmar.
Tillägg och ändringar för bilaga till Folkrörelseavtalet
1 oktober 2017 – 30 september 2020
För anställda med oreglerad arbetstid tillkommer fem semesterdagar per kalenderår.
2017-10-01 Kr/månad | 2018-10-01 Kr/månad | 2019-10-01 Kr/månad | |
Ombudsman | 30 000 | 30 600 | 31 212 |
Ledare | 24 000 | 24 480 | 24 970 |
Assistent | 20 000 | 20 400 | 20 808 |
Efter 2 respektive 5 års anställning utges ett anställningstidstillägg På 1 000 kr/månad
Lön till anställd som inte fyllt 18 år
2017-10-01 | 2018-10-01 | 2019-10-01 | |
Kr/månad | Kr/månad | Kr/månad | |
Under 16 år | 11 280 | 11 506 | 11 736 |
16 år | 11 965 | 12 204 | 12 448 |
17 år | 12 118 | 12 360 | 12 607 |
Mom 2:2 Tjänstledighet om högst fem arbetsdagar, ersätts med följande text:
Anmärkning
För anställda med oreglerad arbetstid görs avdrag enligt formeln. den fasta månadslönen × 12
365
Innevarande kalenderår utgör såväl intjänandeår som semesterår.
Parterna noterar att Verdandi förbundit sig att hos Folksam teckna Medlemsolycksfall för fritidsskador för anställda som omfattas av detta avtal.
Tillsvidareanställd personal erhåller efter tre månader ersättning för glasögon vid dokumenterad synförändring av läkare eller optiker eller maximalt en gång per år enligt följande:
• För glasögonglas verifierade kostnader som motiveras av synnedsättning/synfel.
• För glasögonbågar erhålls ersättning om högst 650 kronor.
• Arbetsgivaren betalar även verifierad kostnad för synundersökning i samband med glasögonanskaffning.
Tillägg och ändringar för bilaga till Folkrörelseavtalet
1 oktober 2017 – 30 september 2020
Anmärkning
Provtjänstgöring ska inte tillämpas för den som omedelbart före anställningen i mer än ett år varit anställd i till Vänsterpartiet ansluten organisation och som i den tidigare anställningen haft i huvudsak liknande arbetsuppgifter.
Första meningen ersätts med följande text:
Den ordinarie arbetstiden utgör 37,5 timmar per helgfri vecka och förläggs måndag-fredag enligt lokal överenskommelse på respektive arbetsplats.
2017-10-01 | 2018-10-01 | 2019-10-01 | |
År 0 | 28 516 | 29 086 | 29 668 |
År 1 | 29 405 | 29 963 | 30 593 |
År 2 | 30 807 | 31 505 | 32 135 |
År 3 | 32 371 | 33 018 | 33 678 |
År 4 | 33 854 | 34 531 | 34 928 |
År 5 | 35 328 | 36 035 | 36 756 |
2017-10-01 | 2018-10-01 | 2019-10-01 | |
År 0 | 27 192 | 27 736 | 28 291 |
År 1 | 28 178 | 28 742 | 29 317 |
År 2 | 29 180 | 29 764 | 30 359 |
År 3 | 30 230 | 30 835 | 31 452 |
År 4 | 31 208 | 31 832 | 32 469 |
År 5 | 32 297 | 32 943 | 33 602 |
2017-10-01 | 2018-10-01 | 2019-10-01 | |
År 0 | 24 472 | 24 961 | 25 460 |
År 1 | 25 392 | 25 900 | 26 418 |
År 2 | 26 362 | 26 889 | 27 427 |
År 3 | 27 332 | 27 879 | 28 437 |
År 4 | 28 319 | 28 885 | 29 463 |
År 5 | 29 331 | 29 918 | 30 516 |
Ett helgarvode om 650 kronor per dag ska utges vid beordrat helgarbete för anställda inom Vänsterpartiet. Detta arvode ska utbetalas oavsett den beordrade arbetstidens längd.
Vid flyttning i samband med tillträde till nytt arbete inom Vänsterpartiet kan tre dagars permission beviljas. Vid annan flyttning kan en dags permission beviljas.
Semester utges med 30 dagar per år.
Innevarande kalenderår utgör såväl intjänandeår som semesterår. Anställd som erhållit för mycket utbetald semesterlön/-tillägg eller erhållit semesterlön/-tillägg för flera semesterdagar än vad den anställde har intjänat under året, ska återbetala för mycket utbetald semesterlön/-tillägg.
Bestämmelserna i förhandlingsordningen är inte tillämpliga när förhandling förs om krav på skadestånd eller annan ersättning på grund av arbetsskada, samt när det gäller indrivning av klar och förfallen fordran.
Innehåller annat avtal, som träffats av KFO och PTK, avvikelse från denna förhandlingsordning, gäller den avvikelsen.
Bestämmelserna i förhandlingsordningen är inte avsedda att reglera vad som behandlas i 40 § LAS samt 11, 12, 14, 19-22, 33-40 §§ och 43 § andra stycket MBL.
Förhandlingsordningen inverkar inte på tvingande lagbestämmelser om preskriptions-, förhandlings- och talefrister.
Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare, alternativt KFO, i frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivaren och sådan medlem hos organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren, alternativt KFO, har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorganisation.
Om förhandling påkallas i rätts- eller intressetvist av en förhandlingsberättigad part åligger det motparten att träda i förhandling i enlighet med vad som föreskrives i denna förhandlingsordning.
Om olovlig stridsåtgärd har vidtagits ska enligt 43 § MBL överläggningar äga rum.
Även om förhandling inte kommit till stånd ska part anses ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet då det mot förhandlingen funnits hinder som inte berott på parten själv.
Part, som har förhandlingsrätt enligt § 2, och som i rättstvist vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse, ska påkalla förhandling härom inom fyra månader från det att han fått kännedom om den omständighet varpå kravet grundas. Förhandlingen måste dock påkallas senast två år efter det att denna omständighet inträffat.
Påkallar part inte förhandling inom föreskriven tid förlorar han rätten till förhandling.
Anmärkning:
Observera dock bestämmelsen i § 1 mom 5.
Part som vill förhandla ska göra framställning härom till motparten och ange den fråga förhandlingen ska röra.
Parterna ska därefter utan dröjsmål bestämma tid och plats för förhandlingssammanträde. Parterna kan gemensamt välja annan form för förhandling än sammanträde.
Förhandlingsskyldig part ska själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträdet och lägga fram motiverat förslag till lösning av den fråga förhandlingen avser.
Förhandling ska bedrivas skyndsamt. Protokoll, som justeras av båda parter, ska föras. Detta behöver dock inte ske om parterna är ense härom.
Enas parterna ej om annat, ska förhandling anses avslutad när part som har fullgjort sin förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.
Förhandling ska i första hand genomföras mellan arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation (lokal förhandling).
Lokal förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom två veckor från den dag då den påkallas, om parterna inte enas om annat.
Kan överenskommelse ej träffas vid lokal förhandling ankommer det på part som vill fullfölja ärendet att hänskjuta frågan till förhandling mellan KFO och berört PTK-förbund (central förhandling).
Framställning om central förhandling rörande skadestånd eller annan fullgörelse ska skriftligen göras av KFO eller berört PTK-förbund till motparten senast två månader efter den dag då den lokala förhandlingen avslutades. Försummar part detta förlorar han rätten till förhandling.
Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag den påkallas, om parterna inte enas om annat.
Tvist i intressefråga, som inte är reglerad i lag eller avtal (intressetvist) och som varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, kan av part hänskjutas till Förlikningsnämnden KFO-PTK inom två veckor i enlighet med vad som föreskrives i § 11.
Parterna kan gemensamt hänskjuta tvisten till centralrådet att såsom skiljenämnd avgöra intressetvisten.
Tvist som rör innebörden av lag, enskilt avtal, kollektivavtal eller gällande rätt i övrigt (rättstvist) och som varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, kan av part hänskjutas till avgörande av AD, såvida inte parterna är ense om att pröva tvisten för slutligt avgörande i skiljeinstans enligt lagen om skiljemän.
Tvist rörande detta huvudavtal handlägges dock enligt § 9.
I rättstvist rörande skadestånd eller annan fullgörelse ska talan väckas i AD inom tre månader från det att den centrala förhandlingen anses avslutad, dock skall i fråga som omfattas av lagen om anställningsskydd talan väckas i AD inom fyra månader.
Har hinder funnits mot förhandling och har detta hinder ej berott på den part som försökt få förhandling till stånd, räknas tiden från det att förhandling senast skulle ha hållits enligt denna förhandlingsordning.
Försitter part talefristen förlorar han rätten att föra talan i tvisten.
Tvist rörande detta huvudavtal, som varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, kan av part hänskjutas till behandling av Förlikningsnämnden KFO-PTK i enlighet med vad som föreskrives i § 11.
Vid konflikt inom KFO-området ska direkt och indirekt berörda parter följa de sedvanliga reglerna rörande neutralitet och skyddsarbete. Uppstår tvist härom kan denna omedelbart av berörd part underställas Förlikningsnämnden KFO-PTK för bindande utlåtande på sätt som föreskrivs i § 11.
Förlikningsnämnden KFO-PTK består av två ledamöter, varav en utses av KFO och en av PTK.
Vid förlikningsnämndens prövning får ej delta ledamot, som direkt berörs av tvisten eller är styrelseledamot i eller anställd av företag som direkt berörs av tvisten.
Vid förlikningsnämndens sammanträden ska föras protokoll, som justeras av båda parter.
KFO respektive berört PTK-förbund äger enligt § 7 mom 1 rätt att efter avslutad förhandling anmäla olöst intressetvist till förlikningsnämnden.
Av § 9 följer vidare att KFO respektive berört PTK-förbund efter avslutad förhandling kan hänskjuta tvist rörande detta huvudavtal till behandling av förlikningsnämnden.
Förlikningsnämnden ska ofördröjligen, dock senast inom en vecka, hålla förlikningssammanträde till vilken de tvistande parterna skall kallas. Förlikningsnämnden ska därvid försöka åstadkomma enighet mellan de tvistande i enlighet med de förslag, som under förhandlingen kan bli framställda av de tvistande parterna. Om det i sådant fall kan anses ägnat att befordra en lösning av tvisten kan förlikningsnämnden hemställa hos parterna om de jämkningar eller medgivanden, som kan anses lämpliga för detta ändamål.
Förlikningsnämndens förslag till lösning av tvist enligt mom 2 ska grundas på vad som framkommit vid förhandlingen.
Förlikningsnämnden avgör i övrigt själv formerna för sitt arbete.
Om förlikningsnämnden inte kan enas om förslaget till tvistens lösning eller framlagt förslag inte godkänts av parterna, kan nämnden hänskjuta tvistefrågan till Fackliga-Kooperativa centralrådet för yttrande. Förlikningsnämnden har, om tvisten har hänskjutits till centralrådet, att efter centralrådets yttrande, vid sammanträde mellan parterna söka åstadkomma enighet mellan de tvistande i enlighet med yttrandet.
Stridsåtgärd får inte vidtagas av någondera parten, förrän förlikningsnämnden har fullgjort sitt uppdrag.
Förlikningsnämnden ska enligt § 10 vid konflikt inom KFO-området avge för KFO och berört PTK- förbund bindande utlåtande rörande de regler om neutralitet och skyddsarbete, som ska gälla i konflikten.
Fackliga-Kooperativa centralrådet består av fyra för en tid av tre år utsedda ledamöter, av vilka två utses av KFO och två av PTK. För dessa utses lika antal suppleanter.
I centralrådet ska tjänstgöra en sekreterare från KFO respektive PTK.
Vid centralrådets prövning får ej delta ledamot eller suppleant, som direkt berörs av tvisten eller är styrelseledamot i eller anställd av företag som direkt berörs av tvisten.
Vid centralrådets sammanträden ska föras protokoll.
Vid centralrådets behandling av tvist ska förlikningsnämndens ledamöter vara närvarande såsom föredragande. Centralrådet kan kalla representant för av tvisten berörda företag, arbetstagare eller organisationer att höras inför centralrådet.
Centralrådets arbete skall bedrivas skyndsamt.
För att centralrådet ska kunna fatta beslut, ska samtliga ledamöter närvara. Varje ledamot har en röst. Som nämndens beslut gäller den mening som flertalet ledamöter är ense om.
Huvudavtalet mellan KFO och PTK tillämpas på detta avtal och återfinns i särskilt avtalstryck. För Akademikerförbunden gäller nedan överenskommelse mellan KFO och Handels
KFO-Handels är medvetna om att rationaliseringar kan leda till förändringar i företagsstrukturen. I ett växande antal fall måste betydande omläggningar av ett företags verksamhet ske. Parterna har därför skapat ett trygghetsavtal för att i så hög grad som möjligt hindra eller minska negativa följder som kan uppstå genom olika rationaliseringsåtgärder. Insatser behöver därvid göras i följande tre avseenden.
För det första ska eftersträvas att företagen genomför en långsiktig planering av sin totala verksamhet. Denna planering innefattar även en analys av behov och sammansättning av erforderliga personalresurser. Det förutsätts att man kan finna former för att bedriva den långsiktiga planeringen i samråd med och under aktivt engagemang från representanter för de anställda.
För det andra måste åtgärder vidtagas för att underlätta den enskilde arbetstagarens anpassning till de nya krav som förändringar medför. Dessa åtgärder kan vara av många olika slag och förutsätter insatser såväl från arbetsgivarna och de anställdas organisationer som från de enskilda arbetstagarna. Det råder också ett samband mellan dessa anpassningsåtgärder och den ovan berörda långsiktiga personalplaneringen på så sätt att den övergripande planeringen inom respektive företag bör utmynna i individuella utvecklingsplaner för de anställda.
För det tredje måste finnas regler som ger arbetstagarna visst skydd för sådana oförutsedda händelser som trots genomförande av ovannämnda långsiktiga åtgärder kan inträffa och medföra negativa konsekvenser för arbetstagarna. Bestämmelser i detta avtal får ses mot den bakgrunden.
En grundtanke är att de anställda i god tid ska underrättas om förändringar som förestår och att de genom sina fackliga organisationer ska beredas tillfälle att överlägga med arbetsgivaren om konsekvenserna.
Några personalpolitiska principer som gäller i sammanhanget är följande.
Om befattningar dras in som följd av strukturförändringar, rationaliseringsinsatser och dylikt ska berörda tjänstemän om möjligt snarast erbjudas likvärdiga befattningar inom företaget (koncernen eller liknande sammanhållen företagsgrupp). Saknas likvärdig befattning ska berörd tjänsteman i mån av möjlighet erbjudas annan anställning inom företaget (koncernen eller liknande sammanhållen företagsgrupp). Härvid ska samtliga arbetsplatser beaktas.
Dessa åtaganden från arbetsgivarsidan att om möjligt bereda fortsatt anställning förutsätter skyldighet för personalorganisationerna att verka för att de anställda i princip accepterar omplacering enligt vad som sägs i föregående stycke.
Kompetensutveckling som sker eller initieras på den egna arbetsplatsen är betydelsefull för anpassning till kommande förändringar i företaget. Härvid bör växling mellan olika arbetsuppgifter, s k arbetsrotation, utnyttjas. Chefer ska ägna omsorg åt utveckling av medarbetare, innebärande träning och handledning. Enskilda bör stimuleras till egna insatser för utbildning.
Om gamla befattningar försvinner och nya tillkommer ska övertalig personal normalt utbildas för anpassning till de nya befattningarna genom företagets försorg och på dess bekostnad. Härvid gäller att vederbörande personer erhåller full lön vid utbildningen. Vid utbildning utanför företaget ska tjänstemannen i erforderlig utsträckning befrias från sin arbetsskyldighet i företaget. De åtaganden om företagets medverkan i utbildning som ovan angivits förutsätter ett positivt engagemang från de anställda och deras organisationer. Möjligheterna att erhålla stöd för utbildning i bristyrke genom AMS ska beaktas.
Uppsägning bör ej ske förrän alla rimliga möjligheter till omplacering - i förekommande fall efter utbildning - prövats. Arbetsmarknadsstyrelsens möjligheter att medverka ska så långt möjligt utnyttjas.
Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och Handelsanställdas förbund (Handels) skapade genom ett avtal den 30 juni 1970 en fond för ersättningar vid avgång ur tjänst (AGE) samt uppdrog åt en särskild styrelse att enligt vissa regler fastställa dessa ersättningar. KFO och Handels har nu i syfte att främja tjänstemännens anställningstrygghet träffat följande avtal.
KFO och Handels antager detta avtal som kollektivavtal att gälla för tjänsteman med undantag för befattningsskikt högre än 2 i befattningsnomenklaturen.
Antagande av detta avtal förutsätter samtidigt antagande av avtalet om KFO-Handels Trygghetsfond.
KFO å ena, samt Handels å andra sidan, åtar sig att utifrån ovan angivna gemensamma värderingar utöva den verksamhet som enligt avtalet ankommer på dem samt inrätta den styrelse för trygghetsfonden som beskrivs nedan.
Styrelsen består av fyra ledamöter, varav två från arbetsgivarsidan och två från arbetstagarsidan jämte lika antal suppleanter för dem.
Styrelsens ledamöter utses för en tid av två år.
KFO samt Handels utser en ordförande att tjänstgöra vid styrelsens behandling av ärenden, vilka de har att såsom skiljenämnd avgöra.
Till styrelsen knytes erforderliga beredningsgrupper. Sådan grupp består av en ledamot för KFO och en ledamot för Handels.
att verka för goda och trygga anställningsförhållanden,
att behandla trygghetsfrågor av principiell natur och personaladministrativa frågor i anknytning härtill,
att sprida information om trygghetsfrågor och personaladministrativa frågor och om utvecklingen inom dessa områden,
att främja samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare rörande trygghetsfrågor och personaladministrativa frågor,
att såsom skiljenämnd upptaga och avgöra tvister dels om giltigheten eller rätta innebörden av bestämmelserna i detta avtal, dels huruvida visst förfarande strider mot avtalet, dels och huruvida visst projekt strider mot parternas intentioner i denna överenskommelse och de avtal i övrigt som ligger till grund för styrelsens verksamhet och trygghetsfondens användning,
att utforma de närmare riktlinjerna för att leda den verksamhet som nämns nedan i § 3,
att fullgöra de uppgifter som nämns nedan i § 5,
att fortlöpande följa utvecklingen av tjänstemännens trygghetsfrågor mot bakgrund av såväl detta avtal som lagen om anställningsskydd samt i anslutning härtill avge förslag angående ändringar i avtalets bestämmelser, som kan visa sig erforderliga,
att ta initiativ till fortbildning eller annan utbildning, som medför en kompetensutveckling för tjänstemännen vilket kan göra det möjligt för dem att övergå till andra arbetsuppgifter eller annan anställning, samt
att samarbeta mellan avtalsparterna för att förbereda och underlätta för tjänstemännen att erhålla andra arbetsuppgifter, annan anställning och härför erforderlig utbildning.
att pröva ansökningar om AGE enligt de grunder och i den ordning som gäller enligt § 2 nedan,
att varje år inom ramen för parternas överenskommelse fastställa den avgift som gäller enligt § 2 nedan, samt
att öva tillsyn över förvaltningen av avsatta medel.
Avgångsersättning ska utbetalas ur KFO-Handels Trygghetsfond i enlighet med följande regler:
• Tjänstemannen är vid uppsägningstillfället anställd vid företag som är anslutet till AGE-systemet.
• Tjänstemannen innehar befattning i högst befattningsskikt 2 enligt den för organisationerna gemensamma befattningsnomenklaturen.
• Tjänstemannen har uppsagts på grund av personalinskränkning vid företaget och inte av orsak som hänför sig till tjänstemannens person, samt lämnar företaget på grund av detta.
• Tjänstemannen har, sedan han uppnått 18 års ålder, varit anställd vid företaget - huvudsakligen på heltid - minst fem år i följd när anställningen upphör, eventuell anställning som arbetare och anställning vid annat företag inom samma koncern däri inräknad. Om tjänstemannen inom fem år före den aktuella friställningen av driftsmässiga orsaker blivit friställd från annat AGE-anslutet företag, kan han tillgodoräkna sig anställningstid i den föregående anställningen. Vid prövning av ersättningsfrågan i sådana fall ska tidigare utbetald AGE beaktas. Deltidsanställd tjänsteman som i övrigt uppfyller förutsättningarna för erhållande av AGE kan få ansökan härom upptagen till prövning.
• Tjänstemannen har när anställningen upphör uppnått 40 års ålder.
• Tjänstemannen har vid anställningens upphörande blivit arbetslös och Trygghetsfondens styrelse har funnit att AGE ska utges.
Ansökan om AGE sker via företaget hos Trygghetsfonden. Till ansökan bifogas underlag för beredning och prövning, sammanställt i samråd mellan företaget och representanter för respektive klubbar. Ansökan och underlag insänds snarast efter uppsägningen så att utbetalning av eventuell ersättning kan ske senast en månad efter anställningens upphörande. Den lokala handläggningen av ansökningsärenden ska ske med största skyndsamhet, så att tjänstemannen om möjligt före anställningens upphörande erhåller besked i ersättningsfrågan. Ansökan förutsätts innehålla alla data, som är nödvändiga för ärendets beredning och prövning:
• tjänstemannens lön
• tjänstemannens ålder
• antal hela anställningsår vid företaget/koncernen, eventuell anställning som arbetare däri inräknad
• antal återstående hela år till pensionsåldern
• teoretisk utbildning
• praktisk tjänstgöring
Inkomna ansökningar prövas av Trygghetsfonden. Om ansökan bifalles, innefattar beslutet som regel att visst belopp utges snarast i samband med anställningens upphörande samt ytterligare belopp vid vissa angivna tidpunkter beroende av styrkt fortsatt arbetslöshet. Trygghetsfondens beslut i ersättningsfrågor meddelas respektive företag och berörd tjänsteman. Besluten kan inte överklagas.
Utbetalning av ersättning sker till tjänstemannen. Skatteavdrag görs på utfallande belopp enligt gällande författning.
Rätt till AGE - som ännu inte utbetalats, helt eller delvis - är personlig och kan inte överlåtas till annan, ej heller bli föremål för testamentariskt förordnande eller utan Trygghetsfondens tillstånd i det enskilda fallet eljest övergå till dödsbo.
Reglerna om avgångsersättning tillämpas och avgift till AGE-fonden erläggs för samtliga tjänstemän. Reglerna gäller icke tjänstemän i befattningsskikt högre än 2 i den för parterna gemensamma befattningsnomenklaturen.
I syfte att pröva olika möjligheter att främja anställningstryggheten ska särskilda trygghetsåtgärder vidtas för tjänstemän som blivit uppsagda eller som löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkningar, företagsnedläggelser eller rationalisering av företagets verksamhet. Därvid ska särskilt beaktas de tjänstemän som blivit berättigade till AGE.
Syftet ska vara att så snabbt som möjligt återföra dessa tjänstemän till arbetslivet. Trygghetsåtgärderna ska omfatta olika former av verksamhet i syfte att uppnå en sysselsättningsfrämjande clearing av dessa tjänstemän mellan företaget som säger upp eller står i begrepp att säga upp tjänstemän och företag med personalbehov. Verksamheten ska inrymma möjligheter till individuell prövning och anpassning av olika åtgärder som kan underlätta för berörda tjänstemän att få nya anställningar.
Kostnader för denna verksamhet jämte övriga särskilda åtgärder i syfte att främja anställningstryggheten ersätts ur fonden.
Inom ramen för en vidgad trygghetsmålsättning ska medel ur trygghetsfonden kunna användas för följande ändamål:
• Utvecklingsprojekt och rådgivning rörande "planering för trygghet" i enlighet med vad som framgår av de gemensamma värderingarna i trygghetsavtalet.
• Genomförande av utvecklingsprojekt, utbildningsprojekt och informationsåtgärder rörande sambandet mellan rationalisering i företagen på tjänstemannaområdet och tjänstemännens trygghet i anställningen.
Xxxxx hinder föreligger mot att enskild part då så befinns lämpligt från de utgångspunkter, vilka ligger till grund för denna överenskommelse, ensam genomför projekt under förutsättning att motpart har insyn i projektets innehåll och uppläggning. Medel får inte disponeras för partsmässig policybildning.
Så snart arbetsgivaren kan överblicka att planerade åtgärder i fråga om driftsinskränkningar och liknande strukturförändringar kan medföra personalförändringar ska den lokala fackliga organisationen för tjänstemännen underrättas.
Överläggningar mellan de lokala parterna med anledning av underrättelse enligt mom 1 ska upptagas med skyndsamhet.
Parterna ska härvid samråda om de planerade åtgärderna och utreda deras följder vad beträffar omplacering eller uppsägning av tjänstemän eller andra personalförändringar.
Arbetsgivaren och Handels lokala tjänstemannapart får i anslutning till aktualiserad personalinskränkning träffa överenskommelse om avvikelse från bestämmelserna i 22 § lagen om anställningsskydd vad gäller turordning vid uppsägning.
Det förutsätts att arbetsgivare som önskar träffa turordningsöverenskommelse tillhandahåller arbetstagarparten sådant faktaunderlag att denna kan samråda med den anställde om det behov i fråga om personal, som företagets fortsatta verksamhet kräver.
Riktmärket vid träffande av sådan överenskommelse ska vara att med beaktande av företagets effektivitet tillse att principen om den anställdes trygghet med anknytning till anställningstidens längd och ålder inte eftersätts.
Har parterna träffat turordningsöverenskommelse enligt mom 3 kan de om de så finner lämpligt i samband härmed överlägga om möjligheten att återanställa uppsagda tjänstemän om behov av nyanställningar senare framkommer. Med avvikelse från 25-28 §§ lagen om anställningsskydd får lokal överenskommelse i sådant fall träffas om företrädesrätt till nyanställningar.
Koncerner och liknande sammanhållna företagsgrupper bör inom koncernen respektive företagsgruppen inrätta personalpool och clearingverksamhet.
KFO förbinder sig att verka för ett kontinuerligt samarbete mellan medlemsföretagen i omplaceringsfrågor. Därigenom ökas möjligheterna att finna lämpliga lösningar.
Har tjänsteman som uppnått 55 års ålder och har tio anställningsår uppsagts på grund av åtgärder vidtagna enligt § 4 ska den enligt avtalet om allmänna anställningsvillkor för tjänstemannen gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader.
Detta avtal ersätter i tillämpliga delar avtalen av den 30 juli 1970 mellan KFO och Handels, den 14 december 1973 mellan KFO och Handels, samt den 16 juni 1977.
Detta avtal gäller från och med den 1 april 2004 tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.
Detta avtal omfattar anställda inom
ABF*
AiP Media AB FMAB
Finska föreningar Föreningen Barnens Scen Folkets Hus och Xxxxxx*
Folkparkernas programbolag AB Frihet Media
Föreningen Barnens scen Ideella spel
Kombispel AB
Nordic Lottery group AB Xxxx Xxxxxx minnesfond Palmecentret
PRO
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna, anställda inom arbetarekommuner och partidistrikt* Socialdemokrater för tro och solidaritet
S-kvinnor
SSU (förbundsanställda) S-studenter
Sverigefinska riksförbundet Unga Örnar *
Verdandi* Vänsterpartiet *
*med egna bilagor i avtalet