ÖVERENSKOMMELSE
ÖVERENSKOMMELSE
Sjukhusvård
Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Skaraborg och Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus
År 2009 - 2011
Beslutad av Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Skaraborg den Dnr HSNV 13-2008
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Tillgänglighet och bemötande 8
Palliativ vård – vård i livets slutskede 9
Rehabilitering och habilitering 11
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 13
Förbättrad sjukskrivningsprocess 13
2.4 SÄRSKILDA UTVECKLINGSINSATSER 2009 14
1. Allmänna förutsättningar
1.1 Parter
Denna överenskommelse gäller mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Skara- borg och Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus.
1.2 Giltighetstid
Överenskommelsen är rullande och gäller åren 2009-2011. Den ekonomiska ersätt- ningen avser år 2009.
1.3 Utgångspunkter
Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges, regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om mål och inriktning. Utförarnas verksamhet ska följa gällande lagstiftning, reglementen, av regionen framtagna policydokument och riktlinjer, regler för vårdgarantier etc.
I Västra Götalandsregionen används beställar-/utförarmodellen som styrmodell. Hälso- och sjukvårdsnämnden är befolkningsföreträdare och har ansvar att beställa hälso- och sjukvård, tandvård och handikappverksamhet för invånarna i nämndsområdet. Skara- borgs Xxxxxxx leds av en styrelse som har ansvar för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten.
Regionens uppföljningsrutiner ska gälla, d v s delårs-/års- redovisning och motsvarande redovisningar. Löpande uppföljning ska ske enligt särskilt framtagen plan. Uppföljning ska ske i samarbete mellan parterna och vara en grund för en kontinuerlig dialog, vilket ger underlag för kommande överenskommelser.
I Västra Götalandsregionen används balanserade styrkort som ett verktyg för styrning, planering, och uppföljning. I beställarprocessen ska de fyra perspektiven: patient/med- borgare, process/verksamhet, personal och finans/ekonomi finnas med.
1.4 Vision och mål
Hälso- och sjukvårdsnämndens vision utgår från Västra Götalandsregionens ”Det goda livet”. Det övergripande målet är en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och en vård på lika villkor.
Regionfullmäktiges och hälso- och sjukvårdsnämndens mål för år 2009 är styrande för denna överenskommelse.
Regionfullmäktiges angivna prioriterade mål
• Antalet självskador och självmordsförsök skall minska.
• Antalet vårdrelaterade infektioner skall halveras.
• Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna.
• Åttio procent av sjukvårdskontakterna ska ske i den nära vården.
• De genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningen ska bli kortare.
• Andelen av hälso- och sjukvårdens resurser till vård av psykiatrisk sjukdom och för att motverka psykisk ohälsa ska öka.
• Tillgången till psykosocial kompetens och psykiatrisk konsultmedverkan på ungdomsmottagningar och i den nära vården ska öka.
• Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska.
• Αlla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell ut- vecklingsplan.
• Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska.
• Αndelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska.
• Αndelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska.
Hälso- och sjukvårdsnämndens prioriterade mål
• Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna.
• Minst 80 procent av invånarna i västra Skaraborg ska anse att de har tillgång till den vård de behöver.
• Minst 85 procent av invånarna i västra Skaraborg ska vara nöjda med sitt besök i vården.
• Tillgängligheten till tolk för döva och hörselskadade ska öka.
• Antalet anmälningar vid patientnämnden ska minska.
• Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar ska minska.
• Minst 80 procent av patienterna ska erbjudas vård inom närsjukvårdsområdet.
• Hälso- och sjukvården ska i mötet med patienten stödja och motivera patienten till förändringar i sin livsstil.
• En attraktiv arbetsplats.
• Målrelaterad ersättning ska i första hand stödja kvalitativa mål.
• Barn och ungdomspsykiatrin skall vara kölös till första besöket. När behandlingsbehov föreligger skall insatsen påbörjas inom 3 veckor.
1.5 Värdegrund
Regionens gemensamma värderingar och förhållningssätt ska vara vägledande för hälso- och sjukvårdens verksamhet och dess utveckling. Verksamheten ska arbeta uti- från ett helhetsperspektiv på individen och inte enbart fokusera på sjukdomsbilden.
För att uppnå detta krävs samverkan mellan olika verksamheter.
Hälso- och sjukvården ska bygga på allas lika rätt till en god och jämlik hälso- och sjukvård oavsett ålder, kön och ekonomiska förutsättningar. Det innefattar bl.a. att uppmärksamma och synliggöra skillnader i vård och behandling mellan kvinnor och män. Vidare ska patienter och anhöriga bemötas på ett sådant sätt att de görs delaktiga i planeringen av vård och behandling.
1.6 Kvalitet
Hälso- och sjukvården ska präglas av hög kvalitet, god tillgänglighet, bra bemötande och valfrihet. Den som har störst behov av sjukvård ska först få hjälp. Patienter och anhöriga ska kunna lita på att den vård de får är trygg och säker.
Verksamheten ska karaktäriseras av kontinuerlig verksamhetsutveckling, ekonomisk långsiktighet, ansvarsfullt arbete, öppenhet och kommunikation.
Socialstyrelsens riktlinjer God Vård ska vara vägledande i en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården ska vara säker, patientfoku- serad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. För att nå bästa möjliga vård krävs syste- matiskt arbete för att säkerställa vårdens kvalitet.
1.7 Tillgänglighet
Hälso- och sjukvården ska kännetecknas av god tillgänglighet. God tillgänglighet innebär att patienten/brukaren ska kunna få snabb och bra hälso- och sjukvård.
För planerad vård gäller särskilda vårdgarantier.
Verksamheten ska bedrivas i ändamålsenliga och handikappanpassade lokaler och vara tillgänglig för alla oberoende av funktionshinder enligt regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet.
God tillgänglighet innebär också ett bra bemötande. Information och möjlighet till kommunikation med verksamheten ska vara anpassad och tillgänglig för alla.
1.8 Gemensamt arbetssätt
Den stora utmaning som sjukvården i Skaraborg och Västra Götalandsregionen står inför med ökade medicinska möjligheter och krympande resurser under 2009-2010 visar på behovet av ett förändrat arbetssätt mellan sjukhusstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna för att uppnå en budget i balans.
För sjukhusstyrelsens del innebär det en förstärkt ledningsstruktur med ökad processledning och ständiga förbättringar i syfte att minska kvalitetsbristkostnader motsvarande 1 procents effektivisering.
Förutom detta behövs ett konstruktivt och förtroendefullt arbetssätt mellan sjukhus- styrelse och nämnder där förslag, åtgärder och prioriteringar för att åstadkomma ytterligare effektiviseringar genom nödvändiga förändringar utreds och beslutas.
Målbild 2012 ska vara utgångspunkt för detta arbete. I hälso- och sjukvårdsnämnd- ernas och sjukhusstyrelsens reglemente regleras var ansvar och beslut ligger.
2. Uppdrag
2.1 Grunduppdrag
Skaraborgs sjukhus (SkaS) uppdrag är att tillhandahålla specialistsjukvård av hög kvalitet för befolkningen i sitt närområde och i tillämpliga delar för befolkningen som helhet i ett regionperspektiv
SkaS åtar sig att samverka med övriga vårdgivare. Genom samverkan utvecklas hälso- och sjukvården så att patienterna inte upplever några organisationsgränser vid ett om- händertagande. Samverkan är även ett led i kunskapsspridning och utveckling av den nära sjukvården. Äldre, personer med kroniska sjukdomar och personer med psyki- atrisk diagnos har särskilda behov av såväl närhet som en fast vårdkontakt. Barn- perspektivet beaktas med barns och ungdomars behov av ett välfungerande nätverk i fokus.
SkaS har ansvar att ge vård till asylsökande enligt överenskommelsen mellan Lands- tingsförbundet och staten.
Verksamheten bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet över årets 12 månader enligt avtalad omfattning och inriktning.
SkaS tillhandahåller sjukvård i slutna, öppna och mobila vårdformer där SkaS medi- cinska och omvårdnadsmässiga kompetens krävs. Inom verksamheten ryms ett 30-tal olika specialiteter.
På SkaS finns erforderlig medicinteknisk service.
En övervägande del av sjukvården, drygt 80 %, utgörs av oplanerade/akuta insatser. Akutvård för att rädda liv är högt prioriterad och ger invånarna en trygghet i de situa- tioner som kräver specialistvårdens insatser. SkaS eftersträvar ökat utrymme för den planerade vården med rätt vård på rätt nivå.
SkaS upprätthåller katastrofmedicinsk beredskap.
SkaS har ett hälsofrämjande uppdrag som genomsyrar hela verksamheten. SkaS kunskap att förebygga sjukdomstillstånd tillvaratas och utvecklas och kommer alla samverkanspartners till del. Genom att följa upp hälso- och sjukvårdens resultat undersöker SkaS i vilken utsträckning sjukvårds- och hälsovårdsinsatser påverkar livsstil och livslängd.
SkaS bedriver fortsatt offensiv verksamhetsutveckling så att nationella och regionala regelverk tillgodoses. Vårdprocesser beskrivs och förbättras vid behov utifrån ett hel- hetsperspektiv avseende patientens sjukvårds- och omvårdnadsbehov. Arbetet bygger på vårdprogram och gränsöverskridande vårdkedjearbete där vårdinsatserna i allt högre grad baseras på evidens.
Forskning bedrivs inom ramen för FOU-centrum på SkaS. Forskningen är inriktad på klinisk forskning och sker nära övrig verksamhetsutveckling.
2.2 Struktur
Regionens utvecklingsstrategi för hälso- och sjukvården är vägledande i det fortsatta förändringsarbetet. Genomförandet för att fullfölja strukturbeslutet kommer att ske gemensamt mellan SkaS, Primärvården Skaraborg och beställarna.
Verksamheten på Skaraborgs Sjukhus bedrivs på Kärnsjukhuset i Skövde (KSS), Sjukhuset i Lidköping (SiL), Sjukhuset i Falköping (SiF) och Sjukhuset i Mariestad (SiM) samt på utlokaliserade ambulansstationer och specialistmottagningar.
En beskrivning av SkaS vårdutbud juli 2008 finns i bilaga 1.
2.3 Specifika uppdrag
- Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård -
Offensiv verksamhetsutveckling är att sätta kunden i centrum, basera beslut på fakta och att arbeta med processer och ständiga förbättringar utifrån en helhetssyn. Ledning- ens engagemang och allas delaktighet är en förutsättning för att lyckas. Kvalitets- arbete innebär att systematiskt arbeta med ständiga förbättringar utifrån mål och kri- tiska framgångsfaktorer. Arbetet kräver en icke straffande kultur i organisationen.
Studier visar att förbättringsarbete utifrån kundperspektiv skapar engagemang, del- aktighet och frigör tid för medarbetarna.
Ett mål i den av SkaS upprättade kvalitetsplanen är att kvaliteten i verksamheten vär- deras av patienten, varför SkaS aktivt skall ta reda på patienternas behov och förvänt- ningar och ha det som underlag i allt förbättringsarbete. Detta innebär samverkan med såväl brukarorganisationer som presumtiva patienter i utveckling av nya tjänster inom ramen för uppdraget.
Hur verksamheten bedriver kvalitetsarbete framgår av gällande kvalitetssystem, SkaS- guiden. Denna dokumentation är tillgänglig för beställaren.
Sjukhusets uppdrag:
• Arbeta med kvalitet och säkerhet i enlighet med Ägaruppdrag ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (dnr RSK 591-2006).
• Genomföra förbättringar med anledning av ”Öppna jämförelser 2006” 1 och enligt verksamhetsanalys 2007 2
• Utveckla uppföljningen av den patientupplevda kvaliteten inom SkaS olika
1 Dnr RSK 593 2006
2 Verksamhetsanalys 2007, Regionskansliet
verksamhetsområden samt förbereda för deltagande i den nationella patient- enkäten.
• Beakta regionala måltal för utvalda indikatorer samt den regionala förteck- ningen över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård.
• Genomföra förbättringsarbete enligt det regionala handlingsprogrammet för säker vård 2008-2010. 3
• Förbättra diagnoskodningen inom den öppna vården samt utföra prioriterade förbättringsåtgärder i Vega enligt rapporten Kvaliteten i Vega.
• Förbättra kvalitet och täckningsgrad för inrapportering till nationella kvalitets- register.
- Ett bra bemötande -
Tillgänglighet är ett viktigt begrepp och ska ses ur ett brett perspektiv. Det syftar inte enbart till faktorer som traditionellt förknippas med tillgänglighet så som telefontill- gänglighet och vårdgaranti. Tillgänglighet och bemötande innefattar även kommuni- kation mellan personal och patient.
Sjukvårdens kommunikation med patienten är avgörande för patientens upplevelse av sjukvårdens tillgänglighet. Som ett led i att stärka tillgängligheten kan utvecklingen av e-tjänster komma den enskilda patienten till nytta när det gäller bokning av tid, kontakt för förnyat recept m m.
• Förbättra telefonframkomlighet till SkaS mottagningar och möjlighet att kommunicera via Internet.
• Medverka i Västra Götalandsregionens projekt för att ta fram ett fungerande tidbokningssystem för planerad vård där tid bokas i samråd med patienten i samband med att behov finns och behandling eller operation har beslutats.
- Rätt vård på rätt nivå – effektiv hälso- och sjukvård -
Insatser för att rädda liv och insatser för dem som plötsligt blir svårt sjuka tillhör den högst prioriterade vården. Viktiga faktorer för att utveckla en trygg akutsjukvård är en ambulanssjukvård med hög kompetens och god tillgänglighet samt en väl fungerande sjukvårdsrådgivning, vars uppgift är att lotsa patienter till rätt vårdnivå
3 Dnr RSK 520-2007
• Tillhandahålla en högkvalitativ akutvård som invånarna kan känna sig trygga med och som är lätt att nå.
• Samverka med Primärvården Skaraborg i arbete med akutflödet i syfte att patienter ska söka på rätt vårdnivå.
• Tillse att patienternas vistelsetid på akutmottagningarna minskar.
• Delta i regionens arbete med att ta fram en samlad utvecklingsplan för regionens akutmottagningar vid sjukhusen.
Palliativ vård – vård i livets slutskede
Under 2007 har en regional strategi avseende palliativ vård tagits fram. Den utgör grunden för den lokala handlingsplan som tagits fram och inarbetats i det organisa- toriska vårdprogrammet för den palliativa vården.
Sjukhusets uppdrag:
• Dessa dokument skall ligga till grund för sjukhusets arbete att ge en god pallia- tiv vård. Särskilt skall beaktas;
- stöd till hemtjänst och hemsjukvård
- kompetensutveckling för berörd personal
- särskilda vårdplatser för avancerad/specialiserad palliativ vård
- tillgång till öppen retur.
Den nära sjukvården är den vård som med geografisk närhet behandlar patienter med vanliga, akuta eller kroniska sjukdomar samt tillgodoser människors behov av en nära relation med vården. Den nära sjukvården kännetecknas av helhetssyn, samverkan samt ett hälsofrämjande förhållningssätt. Alla invånare ska, oberoende av bostadsort, erbjudas en god nära sjukvård.
För att stärka den nära sjukvården är det eftersträvansvärt att mer av dagens slutna vård överförs till öppna vårdformer inom såväl somatisk som psykiatrisk vård, samt att det skapas förutsättningar för att sjukhusets roll som konsult och kunskapsgivare får genomslag i primärvård och kommuner.
Den nära sjukvården innefattar olika former av samverkan mellan Skaraborgs Sjukhus, Primärvården Skaraborg samt kommunernas hälso- och sjukvård. I respektive närsjuk- vårdsområde finns en politisk samverkansgrupp. Syftet med samverkan mellan hälso- och sjukvårdens olika huvudmän är bland annat att utifrån lokala förutsättningar till- varata gemensamma resurser, sprida kunskap, utbyta information och verka för att kompetens och verksamhet utvecklas.
Gott resultat av fungerande samverkan är när patienten inte möter några hinder/ problem då vårdansvaret övergår till annan vårdgivare. Organisatoriska vårdprogram och andra vårdpolicydokument är viktiga instrument och används för att utveckla samverkan i vårdkedjan för olika sjukdomsgrupper.
• Samverka med primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården för att öka andelen vård som tillgodoses i den nära sjukvården.
• Utveckla sjukhusets roll som konsult och kunskapsgivare gentemot primärvård och kommunal hälso- och sjukvård.
• Utveckla kompetensen hos sjukvårdspersonalen om åldrandets sjukdomar.
Högspecialiserad vård består av två delar, rikssjukvård och regionsjukvård. Rikssjuk- vård samordnas nationellt mellan Sveriges landsting. Inom VGR bedrivs rikssjukvård endast vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Regionsjukvård bedrivs vid SU, avseende strålbehandlingsverksamhet har man ett gemensamt uppdrag med SÄS. Be- hovet av högspecialiserad vård för den enskilde patienten avgörs efter medicinsk be- dömning på länssjukvårdsnivå. Vårdansvaret för patient som av länssjukvården be- döms vara i behov av regionsjukhusets vårdresurser övergår till regionsjukhuset när enighet föreligger att patientens vårdbehov är av sådan karaktär. Om regionsjukhusets bedömning är att patienten ej är i behov av högspecialiserad vård ska man ge konsul- tation/anvisning om fortsatt vård av patienten och vårdansvaret bibehålles då på läns- sjukvårdsnivå.
Den nationella vårdgarantin innefattar regionsjukvård och rikssjukvård, däremot gäller inte det fria vårdvalet inom dessa områden.
SU har ett särskilt uppdrag, Sista Utposten, i regionens hälso- och sjukvård. Uppdraget innebär att upprätthålla verksamhet för att kunna bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer och att bistå med möjligheter för konsultation inom specialiserad vård. Uppdraget innebär också att ha ansvar för kunskapsöverföring till länssjukvårdsnivå.
Övrig högspecialiserad vård utanför regionen köps av SkaS enligt riktat uppdrag
Sjukhusets uppdrag:
• Samarbeta med den högspecialiserade vården så att goda förutsättningar skapas så att patienten får vård på rätt nivå.
- En tillgänglig vård utan köer -
Hälso- och sjukvården ska kännetecknas av tillgänglighet, kvalitet och valfrihet. In- vånarna ska kunna känna sig trygga i att vård finns när den behövs. När invånarna blir sjuka kommer de i första hand till primärvården. Behöver patienten träffa en specia- listläkare ska besök ske inom tre månader och behandling ges inom tre månader. Pati- enten erbjuds i första hand behandling på SkaS och i samband med beslut om behand- ling får patienten en tidsangivelse för åtgärden.
Sjukhusets uppdrag:
• Verksamhetsmässigt och ekonomiskt ansvara för att gällande vårdgaranti tillgodoses inom SkaS uppdrag.
• Ekonomiskt ansvara för patientens fria vårdval.
- Vård efter behov –
Jämställd vård innebär att kvinnor och män har tillgång till vård av god kvalitet på lika villkor. I strävan mot jämställd vård behöver hälso- och sjukvården arbeta medvetet med genusperspektivet. Det innebär att lyfta fram och analysera skillnader mellan män och kvinnor när det gäller sjuklighet, tillgänglighet till vård, behandling, omvårdnad och kvalitet.
Orsaken till skillnader mellan män och kvinnor när det gäller, hälsa, sjuklighet och behandlingsresultat är komplexa och mångfasetterade. De kan först förstås när hänsyn tas till kvinnors och mäns olika villkor och socioekonomiska förutsättningar
För att uppnå jämställd vård är det av vikt att genusperspektivet införlivas i samtliga delar av hälso- och sjukvårdens verksamheter. Vidare är det viktigt att skapa en meto- dik som möjliggör att vården kan belysas och analyseras utifrån ett genusperspektiv.
Sjukhusets uppdrag:
• Utbilda personal i jämställdhet.
• Arbeta med genusperspektivet i de geriatriska vårdkedjorna.
• Utveckla rapportering och uppföljning uppdelat på kön successivt såväl på led- nings- som verksamhetsnivå.
• Genusperspektivet utgör en central del i SkaS förbättringsprojekt inom kvalitetsområdet.
• Inom ramen för kvalitetsutvecklingen kartlägga mäns respektive kvinnors upp- levelse av sjukvårdens bemötande.
Rehabilitering och habilitering
SkaS ansvarar för handläggning och beslut för personer boende i Skaraborg i enlighet med regionens beslut om rehabiliteringsvistelser och klimatvård. Remitteringssekre- tariatet handlägger även ansökningar om konduktiv pedagogik enligt regionens rikt- linjer och avtal.
Hjälpmedel förskrivs efter medicinsk prioritering och enligt gällande regelverk.
Enligt Regionfullmäktiges beslut 4 ska döv-, hörsel- och synverksamheten samordnas under handikappförvaltningen från och med 2009. Detta kommer att påverka upp- draget till SkaS.
Sjukhusets uppdrag:
• SkaS ska i samverkan med habiliteringen fortsätta utveckla barn- och ung- domsmedicinskt centrum i Mariestad.
- Psykisk hälsa och sjukdom –
Att motverka och behandla psykisk ohälsa/sjukdom är ett långsiktigt prioriterat ut- vecklingsområde. Utifrån den regionala utvecklingsplanen för psykiatrin har en lokal mål- och aktivitetsplan för Skaraborg tagits fram. Planen är underlag för långsiktig utveckling av vård och stöd för personer med psykisk ohälsa och sjukdom. Åtgärderna i planen genomförs senast under år 2010.
Planen är vägledande för utveckling av vården för alla patienter, inte minst avseende tillgänglighet, bemötande och samverkan. Viktiga områden för att utveckla vården är verksamhetsövergripande kompetens- och kvalitetsutveckling, arbete med organisato- riska vårdprogram samt förstärkning av vården för missbrukare kombinerad med all- varlig psykisk störning. Det är viktigt att brukar- och närståendeorganisationer in- volveras i utvecklingsarbetet.
Sjukhusets uppdrag:
• Genomföra åtgärder enligt Mål - och aktivitetsplanen för psykiatri/psykisk ohälsa i Skaraborg 2008-2010.
Barn- och ungdomspsykiatri
Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) är en prioriterad verksamhet. Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder bör ägnas särskild uppmärksamhet. Barn med psykiska problem måste få vård snabbt och väntetiderna till utredning och behandling vid de barnpsykiatriska enheterna ska vara korta.
SkaS deltar i samverkan och skapar nätverk med vårdgrannar för att fånga upp de ut- satta barnen. Vuxenpsykiatrin och BUP fortsätter samarbeta med varandra och med kommunerna så att barn till missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar inte far illa.
Samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin och kommunerna utvecklas i enlighet med de riktlinjer som blev antagna i Väst Bus utredningen.
4 Dnr RSK 732-2006
Sjukhusets uppdrag:
• Genomföra åtgärder enligt Utvecklingsplan för barn och ungdom för att mot- verka psykisk ohälsa i Skaraborg.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Arbetet med att förhindra ohälsa intensifieras. En hälsofrämjande sjukvård utgår från det behandlande, det sjukdomsförebyggande samt det hälsofrämjande perspektivet som alla utgör delar i en helhet. I det vardagliga mötet med patienter och närstående har sjukvården genom sin auktoritet och kunskap unika möjligheter och stor hälso- främjande potential. Det hälsofrämjande förhållningssättet är en uppgift för hela sjuk- vården. Arbetet utgår från en helhetssyn på individen och är en självklar del i all be- handling, oavsett om problemen är av fysisk eller psykisk karaktär.
SkaS har kunskap om orsak och verkan inom sjukdomspanoramat och måste komma alla aktörer inom den hälsofrämjande sektorn till del.
Sjukhusets uppdrag:
• Tillhandahålla skadedata i nuvarande omfattning.
• Genomföra utbildningsinsatser för omhändertagande av patienter utsatta för våld i nära relationer och den krets som närmast påverkas av våldet.
• Genomföra utbildningssatsningar till berörd personal i kognitivt förhållnings- sätt.
• Utveckla arbetet med att stödja patienter som vill förändra sin livsstil samt arbetet med FYSS/FaR.
• I mötet med patienten stödja och motivera patienten till förändringar i sin livs- stil.
Förbättrad sjukskrivningsprocess
SkaS har tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnderna, primärvården och för- säkringskassan utarbetat en åtgärdsplan för att minska sjukfrånvaron i Skaraborg.
Sjukhusets uppdrag:
• Arbeta med att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen.
• Utveckla det gemensamma arbetet med Försäkringsmedicinskt forum.
• Fortsatta utbildningsinsatser för personal i arbetet med att minska ohälsan.
SkaS förmåga att behålla och rekrytera personal är avgörande för möjligheten att ge den vård och service invånarna behöver. För att klara detta måste SkaS skapa goda
Hälso- och sjukvården är en lärande organisation. Personalens möjligheter till kompe- tensutveckling är en viktig faktor, för att sjukvården ska vara väl rustad inför fram- tiden och säkra kvalitativt god vård för patienterna.
• Åtgärder för att minska osakliga löneskillnader enligt riktlinjer vidtas.
• Löneskillnader mellan män och kvinnor fortsätter minska.
• All personal utbildas i bemötande av personer med funktionsnedsättning.
2.4 Särskilda utvecklingsinsatser 2009
Carotiskirurgi
Enligt utökat uppdrag.
Infört 2008 och kommer att utökas 2009.
I enlighet med HSU:s beslut kommer XxxX uppdrag att utökas inom följande områden;
Mammografi
Den planerade utökningen av mammografiscreeningen, till åldersgruppen 70-74 år under 2009, innebär en ökad mängd patienter att utreda och behandla inom SkaS bröstkirurgiska verksamheter.
Palliativ vård
Enligt tidigare beskrivet uppdrag. Medel kan avropas efter särskild framställan.
Hjärtsjukvården
Hälso- och sjukvårdsutskottet har beslutat 5 att implementering av nya riktlinjer på- börjas under 2008. Ett fortsatt införande kommer att ske under 2009 – 2010. Uppfölj- ning sker på regionnivå. Tilläggsöverenskommelse görs för 2009.
Bukaortascreening
Införande av screening av 65- åriga män innebär en ökad mängd patienter att utreda och behandla inom SkaS.
Fosterdiagnostik
Utvidgad fosterdiagnostik erbjuds vissa målgrupper.
Barn och ungdomspsykiatri
Fortsatt utveckling av arbetet med tillgänglighet.
5 Dnr RSK 352-2007
3. Ersättningar
Vårdersättningen i sjukhusets överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnderna delas upp i ersättning för prestationsersatt verksamhet och verksamhet ersatt med fast belopp.
Vårdens omfattning
Skaraborgs Sjukhus åtar sig att utföra vård enligt specifikation i bilaga 2. Verksamheten skall bedrivas kontinuerligt enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
Som följd av strukturella faktorer, medicinsk utveckling, förändrad samverkan och ändrade prioriteringar kan justeringar göras inom ramen för total avtalad vårdvolym.
Ersättningar
För vårdersättning till Skaraborgs Sjukhus avseende invånare i Västra Götaland och från samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder avsätts ett ersättningsutrymme mot- svarande 2 956 148 tkr. Av detta belopp kommer 1 395 034 tkr från Hälso- och sjuk- vårdsnämnden Västra Skaraborg. Ersättning från övriga hälso- och sjukvårdsnämnder framgår av bilaga 2:1. I övrigt kan inte sjukhuset påräkna ytterligare ersättning såvida inte detta avtalats eller beslutats i särskild ordning.
I ersättningen ingår ett ekonomiskt ansvar för mottagnings- och behandlingsgaranti- erna enligt den nationella vårdgarantin och för den nationella valfrihetsvården. Detta innebär att sjukhuset bekostar den eventuella utomlänsvård i form av länssjukvård (exklusive kostnad för sjukresor) som uppstår om garantierna inte klaras inom sjukhuset eller inom övriga Västra Götalandsregionen och kostnader som uppstår genom valfrihetsreglerna.
För 2008 utgjorde 25 mkr av det totala ersättningsutrymmet från Hälso- och sjuk- vårdsnämnderna i Västra och Östra Skaraborg en icke nivåhöjande ersättning.
Ersättningens avsikt är att kompensera för de kostnadssänkningar som inte får full effekt under 2008 respektive 2009. För 2009 skulle 10 mkr av denna ersättning ha återtagits, vilket i ovannämnda ersättningsbelopp inte har skett. Således kvarstår i ersättningsbeloppet en icke nivåhöjande ersättning på 25 mkr. En plan för hur denna ersättning ska reduceras upprättas senast i samband med överenskommelsearbetet inför 2010.
Under ”Riktade uppdrag” ingår ersättning med 2,0 mkr för styrning av akutflöden. Detta är ett projektstöd som förlängs att gälla tom 2009. Ersättningen upphör att gälla från år 2010.
Som ”Målrelaterad ersättning” utgår maximalt 80 mkr om de överenskomna målen för tillgänglighet, patientnöjdhet och medicinsk kvalitet uppnås. En beskrivning av målen framgår av bilaga 3.
Sjukhuset skall debitera patientavgifter enligt de regler som fastställts av Västra Götalandsregionen. Vid ändring av patientavgiftens storlek justeras totala ersättnings- utrymmet så att förändringen blir intäktsneutral för sjukhuset.
Sjukhusets basåtagande ersätts till cirka hälften med en volymoberoende anslagsdel och en rörlig del enligt inomregional prislista. De volymmässiga planeringstal som lagts fast framgår av bilaga 2:3.
Sjukhuset fakturerar månadsvis en tolftedel av ersättningen för Riktade uppdrag, en tolftedel av basåtagandets verksamhetsanslag, en tolftedel av överenskommen mål- relaterad ersättning samt för utförda prestationer. Varje månad meddelar sjukhuset beställarna en bedömning av utförda prestationer som saknar medicinsk registrering. Sjukhuset inrapporterar löpande utförda prestationer till den regionala vårddatabasen VEGA. Ersättning utgår ej för vård som inte är inrapporterad till vårddatabasen.
Avstämning av faktisk målrelaterad ersättning sker löpande och avräknas vid slutet av året.
I bilaga 3 redovisas riktlinjer för ersättning till sjukhuset 2008.
4. Uppföljning
Uppföljning av överenskommelsen sker kontinuerligt och gemensamt mellan SkaS och hälso- och sjukvårdskansliet. I aktuella fall kan uppföljning ske tillsammans med övriga vårdgivare i Skaraborg. En uppföljningsplan upprättas gemensamt mellan SkaS och hälso- och sjukvårdskansliet inför 2009 där upplägg och tidsplan preciseras.
Uppföljning sker genom att sjukhuset informerar hälso- och sjukvårdsnämnderna, lämnar rapporter samt genom studiebesök
4.1 Verksamhetsuppföljning
Verksamhetsuppföljningen skall bygga på Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården; SOSFS 2005:12
Säker vård
• Vårdskador i hälso- och sjukvården ska minska i omfattning och långsiktigt minimeras.
Patientfokuserad vård
• Alla patienter ska anse sig nöjda med den vård de får i hälso- och sjukvården
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
• De medicinska åtgärder som tillämpas i hälso- och sjukvården ska i ökad omfattning vara evidensbaserade.
Jämlik vård
• Hälso- och sjukvård ska ges efter behov med utgångspunkt från alla människors lika värde.
• Den nationella vårdgarantins krav på tillgänglighet ska uppfyllas och upprätthållas i hela hälso- och sjukvården
Effektiv vård
• Effektiviteten i hälso- och sjukvården ska vara en av de bästa bland landstingen i landet.
4.2 Prestationsuppföljning
SkaS rapporterar löpande utförda prestationer till den regionala vårddatabasen Vega. Ersättning utgår ej för vård som inte är rapporterad till vårddatabasen. SkaS månads- och delårsrapporter samt årsrapport skickas till hälso- och sjukvårdskansliet.
4.3 Specifika uppdrag
Planerad vård
• SkaS rapporterar månatligen in väntetidsuppgifter till SKL:s vårddatabas, ”Väntetider i vården”, och till regionen på föreskrivet sätt. Dessa rapporter skickas även till hälso- och sjukvårdskansliet.
• Kontinuerlig uppföljning av aktivitetsplan/vårdgaranti.
Oplanerad vård
• SkaS redovisar vistelsetid på akutmottagningarna.
Den nära sjukvården
• SkaS redovisar pågående arbeten i den nära hälso- och sjukvården.
Tillgänglighet och kommunikation
• Hälso- och sjukvårdskansliet följer invånarnas nyttjande av sjukvårdens Internet-tjänster, via vårdbarometern.
Hälsofrämjande sjukvård
• SkaS redovisar användningen av FYSS/FaR och utbildningsinsatser i kognitivt förhållningssätt.
Vuxen Psykiatri
• SkaS redovisar vilka nya uppdrag utifrån den lokala Mål- och aktivitetsplanen som kommer att påbörjas/genomföras under 2009.
Barn och ungdomspsykiatri (BUP)
• SkaS redovisar vilka uppdrag utifrån ”Utvecklingsplan för barn- och ungdom för att motverka psykisk ohälsa i Skaraborg” som kommer att påbörjas/genom- föras under 2009.
Kvalitetsutveckling
• SkaS medverkar i nämndernas kvalitetsdag.
• Redovisa uppföljning av den patientupplevda kvaliteten inom SkaS.
• SkaS redovisar resultat utifrån överenskomna kvalitetsindikatorer/medicinsk kvalitet.
Jämställd vård
• SkaS redovisar hur genusperspektivet beaktas i förbättringsprojekt samt hur många som utbildats i jämställdhet.
Rehabilitering/habilitering
• Gemensamt med berörda vårdgivare redovisar vuxenpsykiatrin för de utvecklade samarbetsformerna för gemensamma målgrupper.
Personal
• Hälso- och sjukvårdskansliet tar del av personalstrategiska avdelningens uppföljning av åtgärder för osakliga strukturella löneskillnader.
• HSK redovisar statistik avseende personal som utbildats i bemötande av människor med funktionshinder.
Förbättrad sjukskrivningsprocess
• SkaS redovisar arbetet med att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen.
Palliativ vård
• SkaS redovisar utveckling av den palliativa vården enligt lokal handlingsplan/vårdprogram
5. Övrigt
5.1 Informationsutbyte
Parterna ska träffas fortlöpande för att informera varandra om förändringar som är väsentliga för såväl beställare som utförare, exempelvis ändringar i vårdinnehåll, ändrade vårdvolymer och ekonomiska förutsättningar. Förändringar av innehåll och utbudspunkter kan ske om parterna är överens om detta.
5.2 Omförhandling
Om det under överenskommelsetiden skulle inträffa väsentliga förändringar i förut- sättningarna för den ingångna överenskommelsen, äger båda parter rätt att yrka på omförhandling. Omförhandling ska begäras skriftligt så snart orsak föreligger.
Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna har erhållit var sitt.
Mariestad den Skövde den
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN STYRELSEN FÖR SKARABORGS VÄSTRA SKARABORG SJUKHUS
Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxx
Ordförande Ordförande
Xxxxxxxx X Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx-Xxxxxxxxx
Hälso- och sjukvårdschef Sjukhusdirektör
Bilagor
Vårdutbud Skaraborgs Sjukhus
Bilaga 1
Nedan följer en beskrivning av SkaS vårdutbud som den bedrivs första juli 2008. Ortopedverkstad, mammografi-, laboratorie-, isotop- samt patologverksamhet bedrivs på entreprenad, för hela SkaS.
Kärnsjukhuset i Skövde
KSS är ett akutsjukhus med en bred specialiserad akutsjukvård dygnet runt ochhar områdesansvar för befolkningens behov av nära sjukvård för östra delen av Skaraborg. Avseende viss verksamhet är hela Skaraborg ansvarsområde. För vissa specialiteter sjukhuset, på icke kontorstid, ett akutvårdsuppdrag för hela Skaraborg. Inom de flesta områden arbetar man med specialistsjuksköterskebaserade mottagningar samt teamarbete där olika professioners kompetens används.
Medicin
Utöver allmän internmedicin finns verksamhet inom områdena stroke, kardiologi, lungmedicin, gastroenterologi, hematologi, reumatologi, neurologi, njurmedicin med dialysvård, hud, infektion, diabetes, endoskopi och sömnapné. Här bedrivs såväl sluten som öppen vård. Inom rehabmedicin finns dagsjukvård för hela Skaraborg samt smärt- enhet för kroniska smärttillstånd. Vad gäller allergi bedrivs öppenvårdsverksamhet i samarbete med öron- och barnklinik.
Inom bensårsverksamhet finns teamverksamhet med slutenvårdsresurs i samarbete mellan hudklinik, kärlkirurg och internmedicin.
Akut PCI- verksamhet är under utveckling för att kunna utföras dygnet runt.
Arbetsterapi och sjukgymnastik ingår som ett verksamhetsområde som deltar i rehabilitering av patienter inom olika specialiteter.
Kirurgi
Utöver allmän kirurgi finns verksamhet inom kärlkirurgi, tarmkirurgi, endokrin- och bröstkirurgi, plastikkirurgi, urologi, ortopedi samt enhet för onkologi.
En anestesi-, operations- och IVA-enhet finns, som är anpassad för att klara tyngre resurskrävande kirurgi under hela dygnet. Till området är också kopplat akutmottag- ning och ambulanssjukvård samt smärtenhet med inriktning mot smärta vid maligna sjukdomar.
Ögonsjukvården bedriver sluten vård, operationsverksamhet, mottagning och syncentral. Öron-, näsa- och halssjukvården bedriver sluten vård, operationsverksam- het, mottagning med hörcentral, logopedverksamhet, matstrupslaboratorium.
Käkkirurgi bedriver operations- och öppenvårdsverksamhet.
Barn- och ungdomssjukvård
Barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet bedrivs som slutenvård med speciell avdel- ning för neonatalvård samt öppenvård med omfattande dagsjukvård.
Barn- och ungdomspsykiatrin bedriver sluten vård, barnneuropsykiatriskt team och akutpsykiatriskt bedömningsteam som betjänar hela Skaraborg. I centrala Skövde finns ett öppenvårdsteam samt en familjeenhet.
Kvinnosjukvård
Kvinnosjukvården bedrivs som sluten- och öppenvårdsverksamhet med specialist- mödravård, förlossningsverksamhet, BB-vård i hemmet, gynekologi med operationer, uroterapi samt onkologimottagning.
Radiologi
Den radiologiska verksamheten är utrustad för nödvändiga röntgenundersökningar utifrån KSS uppdrag.
Psykiatri
Öppenvårdsteamen inom SkaS är basen för patientens vård och det är här som de flesta patienters vård initieras och planeras. Här sker prioriteringen av de patienter som har det största behovet av psykiatrisk specialistsjukvård.
I centrala Skövde finns mottagning som också bedriver dagsjukvård och har ett mobilt team på dagtid. I östra Skaraborg finns psykiatrisk öppenvård i Hjo, Tidaholm och Tibro. Från Hjo betjänas också Karlsborg.
På KSS bedrivs psykiatrisk konsultverksamhet för att tillgodose den somatiska vårdens behov. I Skövde finns ett flyktingpsykiatriskt team, och en mottagning för ätstörningar.
Sjukhuset i Lidköping
SiL är ett specialistsjukhus med omfattande planerad operationsverksamhet inom kirurgi, ortopedi, urologi och gynekologi. En akutmottagning finns som är öppen dygnet runt för medicinpatienter samt för kirurgipatienter 7.30 – 21.00 alla dagar. Paramedicinsk kompetens finns att tillgå.
SiL har i samarbete med primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården ett områdesansvar för befolkningens behov av nära sjukvård. Närsjukvård Västra Skara- borg är ett samarbete mellan de tre vårdgivarna i sex kommuner (Skara, Götene, Vara, Essunga, Grästorp, Lidköping) som under de senaste åren bedrivit ett antal vårdkedje- projekt inom olika områden vilka utvecklats till etablerade nätverk.
Medicin
Medicinkliniken har sluten vård för allmän internmedicin, strokevård, kardiologi, gast- roenterologi, hematologi, reumatologi, endokrinologi, sömnapné samt öppenvård.
Psoriasismotttagning är knuten till medicinkliniken.
Kirurgi
Kirurgkliniken har sluten vård för allmän kirurgi och urologi samt enhet för onkologi och sjuksköterskemottagningar. Kopplat till kliniken finns den gemensamma mottag- ningen (medicin, kirurgi, urologi, ortopedi) och endoskopimottagning. SiL bedriver ortopediverksamhet med både öppen och sluten vård.
Anestesikliniken består av operationsavdelning, IVA och smärtmottagning.
Ögonmottagning och öron- näs- halsmottagning med hörcentral bedrivs på SiL och service av hörapparater finns på Vårdcentralen i Vara.
Barn- och ungdomssjukvård
Barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet finns som dagsjukvård och mottagning. Akutverksamhet bedrivs under kontorstid.
Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning finns på SiL.
Kvinnosjukvård
Kvinnosjukvården bedriver slutenvårdsverksamhet för gynekologi som femdagars- vård. Vidare finns öppenvårdsverksamhet med gynmottagning, uroterapi, specialist- mödravård och BB-vård i hemmet. Akutverksamheten bedrivs på kontorstid.
Inom de flesta verksamheter finns team- och specialistsjuksköterskebaserade mottag- ningar.
På SiL finns också Hospice Xxxxxxx som verkar i privat regi och ger vård i livets slut.
Radiologi
Röntgenkliniken är utrustad för de flest förekommande röntgenundersökningarna utifrån SiL:s uppdrag.
Psykiatri
Mottagning för öppenvårdspsykiatri som bedriver dagsjukvård och har ett mobilt team på dagtid finns i centrala Lidköping. Mottagningen betjänar också i Essunga och Grästorp. Mottagningar finns i Vara och Skara, som också betjänar Götene.
Decentraliserade specialistmottagningar finns på Vara vårdcentral inom internmedi- cin/hjärtsvikt, ortopedi, kvinnosjukvård, barnmedicin, vuxenpsykiatri samt röntgen- verksamhet.
Sjukhuset i Mariestad
På SiM bedriver SkaS verksamheter inom olika specialistfunktioner. SIM har i sam- arbete med primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården ett områdes- ansvar för befolkningens behov av nära sjukvård. Verksamheten har både sluten- och öppenvård. Företrädesvis bedriver SiM planerad vård men har inom vissa specialiteter även en del akuttider på dagtid. Röntgen och paramedicinsk kompetens finns att tillgå.
Medicin
Det finns en internmedicinsk mottagning som bl.a. vänder sig till patienter med kroniska sjukdomar som hjärtsvikt och stroke. Inom internmedicin finns även dia- betessköterskemottagning, dietistmottagning samt en hudmottagning. Vården bedrivs både i sluten och i öppen form.
Kirurgi
SIM bedriver öppenvårdverksamhet inom allmän kirurgi, urologi, öron/näsa/hals samt ögon. Inom ögonmottagningen finns en sjuksköterskeledd mottagning och en ortop- tistmottagning. Det finns även en hörcentral som tar hörselprov och provar ut hörappa- rater och hjälpmedel.
Barn- och ungdomssjukvård
I Mariestad bedrivs verksamhet inom barn- och ungdomsmedicin. Konsultverksamhet på barnavårdscentraler i närområdet ingår. Det finns även sjuksköterskeledd mottagning för barn med allergi, enures (dag- och nattvätare) och barn med ADHD- problematik. En utvecklingsneurologisk enhet finns på sjukhus med ett övergripande uppdrag för Skaraborg. Tillsammans driver barn- och ungdomsmedicin med barn- och ungdomspsykiatrin och barnhabiliteringen ett barn- och ungdomscentrum.
Kvinnosjukvård
Gynekologi och barnmorskeledd mottagning finns.
Psykiatri
Inom öppenvårdspsykiatrin finns en mottagning som bedriver dagsjukvård och har ett mobilt team dagtid. Det är lokaliserat till Regionens hus i Mariestad. Mottagningen betjänar också Töreboda och Gullspång.
Sjukhuset i Falköping
På SiF bedriver SkaS verksamheter inom olika specialistfunktioner. Verksamheten har både sluten och öppen vård. SIF har i samarbete med primärvården och den kommu- nala hälso- och sjukvården ett områdesansvar för befolkningens behov av nära sjuk- vård. Företrädesvis bedrivs planerad vård, men inom vissa specialiteter finns akuttider. Röntgen och paramedicinsk kompetens finns att tillgå.
På sjukhuset finns en avdelning för hemodialysvård som drivs i privat regi.
Medicin
Den internmedicinska mottagningen vänder sig bl.a. till personer med kroniska sjuk- domar. Till den internmedicinska mottagningen är flera specialistsjuksköterskemot- tagningar kopplade så som t.ex. diabetesmottagning och hjärtsviktsmottagning. Där- utöver finns en Parkinson mottagning som betjänar hela Skaraborg. På sjukhuset bedrivs internmedicin slutenvård.
Kirurgi
Det finns öron- näs- och halsmottagning med hörcentral, ögonmottagning, mottagning för allmän kirurgi och urologi samt stomimottagning. En avdelning med slutenvårdsplatser finns på sjukhuset. Dagkirurgi utförs inom allmänkirurgi, urologi,
ortopedi och gynekologi. Det finns också operations- och uppvakningsenhet där planerade operationer utförs i huvudsak inom ortopedi och kirurgi.
Barn- och ungdomssjukvård
Det finns en barn- och ungdomsmedicinsk mottagningoch sjuksköterskeledd mottagning för barn med allergier, enures (dag- och nattvätare) samt ADHD- problematik.
Det finns en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Där arbetar ett team med behandling av barn och ungdomar, som utretts av bedömningsteamet på KSS.
Kvinnosjukvård
Inom kvinnosjukvården finns en barnmorskeledd mottagning. Det finns en gynekologisk mottagning där polikliniska operationer genomförs.
Psykiatri
All vuxenpsykiatrisk slutenvård i Skaraborg är förlagd till SiF. På de olika enheterna finns teamresurser i form av psykolog, kurator och arbetsterapeut som delvis kan fortsätta kontakten med patienter i öppenvård.
Den öppenvårdspsykiatriska mottagningen i Falköping finns på vårdcentralen Oden som också bedriver dagsjukvård och har ett mobilt team på dagtid.
Allmänpsykiatrisk verksamhet bedrivs med en akutmottagning som är förlagd till SiF och är öppen dygnet runt. Därutöver finns tre vårdavdelningar för akutpsykiatri, ät- störningar och unga vuxna.
Inom psykosvården finns två vårdavdelningar för patienter med akut psykossjukdom. I psykosvården ingår även behandlingshem med teampersonal för ungdomar 16- 30 år.
Beroendevården har en vårdavdelning för missbrukare med allvarlig psykisk störning och personer med komplicerad abstinens. Särskilda teamresurser finns för ökad sam- verkan med psykiatrisk öppenvård och kommuner.
Geropsykiatrisk verksamhet har en vårdavdelning där man dels utreder och behandlar patienter med misstänkta demenssjukdomar i tidiga skeden och dels äldre svårbe- handlade med psykisk sjukdom där begynnande demens och/eller somatisk sjukdom kan vara bidragande orsak. Man arbetar även genom konsultinsatser för psy- kogeriatriken i hela länet.
Rättspsykiatrisk verksamhet finns med en vårdavdelning för patienter från hela regio- nen som dömts till vård. I verksamheten ingår även ett rättspsykiatriskt öppenvårds- team som arbetar med att slussa ut patienter till de psykiatriska öppenvårdsmottag- ningarna och kommunerna.
Bilaga 2
SAMMANDRAG AV ERSÄTTNINGAR, VOLYMER OCH PRISER TILL SKARABORGS SJUKHUS FÖR VÅRD AV VÄSTRA GÖTALÄNNINGAR 2009 | |||||||||||
VERKSAMHET | VOLYMER 2009 | BELOPP 2009 | Västra Skaraborg | Varav Östra Skaraborg | Övriga nämnder | ANMÄRKNING | |||||
A | DRG, SLUTEN VÅRD SOMATIK | ||||||||||
Planerat betalutrymme (tkr) | 1 331 910 | ||||||||||
Verksamhetsanslag | 643 | 455 | 297 | 438 | 330 881 | 15 | 135 | ||||
Innerfallsersättning | 643 | 455 | 297 | 438 | 330 881 | 15 | 135 | ||||
Ytterfallsersättning | 45 | 000 | 21 | 762 | 23 238 | ||||||
Antal sjukhusvårdtillfälle | 36 | 600 | 17 | 236 | 18 837 | 527 | ápris 100% | 35 550 | |||
Xxxxx xxxxx (viktlista 2009) | 36 | 200 | 17 | 105 | 18 267 | 873 | ápris 50% | 17 775 | |||
Genomsnittsvikt | 0,99 | ||||||||||
B | DRG ÖPPENVÅRD SOMATIK | ||||||||||
Planerat betalutrymme (tkr) | 256 600 | ||||||||||
Verksamhetsanslag | 128 | 300 | 56 | 426 | 70 385 | 1 | 488 | ||||
Innerfallsersättning | 128 | 300 | 56 | 426 | 70 385 | 1 | 488 | ||||
Planerat antal besök | 78 | 000 | 34 | 242 | 43 259 | 499 | ápris 100% | 35 550 | |||
Xxxxx xxxxx (viktlista 2009) | 7 | 218 | 3 | 174 | 3 960 | 84 | ápris 50% | 17 775 | |||
Genomsnittsvikt | |||||||||||
C | ÖVRIG ÖPPEN VÅRD SOMATIK | ||||||||||
Planerat betalutrymme (tkr) | 474 964 | ||||||||||
Verksamhetsanslag | 237 | 482 | 111 | 973 | 123 087 | 2 | 422 | ||||
Prestationsersättning | 237 | 482 | 111 | 973 | 123 087 | 2 | 422 | ||||
Planerat antal besök | 222 | 000 | 104 | 673 | 115 063 | 2 | 264 | ||||
E | PSYKIATRI | ||||||||||
Planerat betalutrymme (tkr) | 287 466 | ||||||||||
Verksamhetsanslag | 178 | 123 | 94354 | 80574 | 3195 | ||||||
Prestationsersättning | 109 | 343 | 56612 | 51253 | 1478 | ||||||
Planerat antal vårdtillfällen | 1 | 800 | 968 | 794 | 38 | ||||||
Planerat antal vårddagar | 42 | 000 | 20 | 923 | 19 935 | 1 | 142 | ||||
Planerat antal besök | 52 | 000 | 26 | 495 | 24 960 | 545 | |||||
F | BARN- O UNGDO MSPSY KIATRI | ||||||||||
Planerat betalutrymme (tkr) | 64 660 | ||||||||||
Verksamhetsanslag | 32 | 330 | 16 | 603 | 14 955 | 773 | |||||
Prestationsersättning | 32 | 330 | 16 | 603 | 14 955 | 773 | |||||
Planerat antal inskrivna | 100 | 41 | 51 | 8 | |||||||
Planerat antal vårddagar | 2 | 000 | 955 | 988 | 58 | ||||||
Planerat antal besök | 12 | 000 | 6 | 439 | 5 340 | 220 | |||||
Verksamhetsanslag (tkr) | 1 219 690 | 576 794 | 619 883 | 23 014 | |||||||
Prestationsersättning (tkr) | 1 195 910 | 560 814 | 613 800 | 21 296 | |||||||
2 415 600 | 1 137 607 | 1 233 682 | 44 310 | ||||||||
J | RIKTADE UPPDRAG (tkr) | 457 | 030 | 217 | 379 | 236 439 | 3 | 212 | |||
K | ERSÄTTNING EFTER | 3 | 518 | 1 | 728 | 1 790 | |||||
SÄRSKILD FRAM STÄLLAN (tkr) | |||||||||||
U | MÅLRELATERAD ERSÄTTNING | 80 | 000 | 38 | 320 | 41 680 | |||||
DISPONIBELT BETALUTRYMME (tkr) | 2 956 148 | 1 395 034 | 1 513 592 | 47 522 | |||||||
Bilaga 3
ERSÄTTNINGAR TILL SJUKHUSET 2009 – PRECISERADE FÖRUTSÄTTNINGAR
DRG-xxxxxx xxxxxxxxxx (A1)
För den prestationsrelaterade DRG-ersatta vården får sjukhuset ersättning dels som en rörlig del dels som ett verksamhetsbidrag. Den rörliga delen utgör ersättning för vårdtillfällen som överskridit ytterfallsnivån samt för antalet utskrivna patienters DRG-vikt. För att beräkna sjukhusets DRG-pris avräknas ytterfallsersättningen från det planerade betalningsutrymmet. Detta delas därefter upp i verksamhetsbidrag
(50 %) respektive rörlig del (50%). Den rörliga delen divideras därefter med antalet DRG-poäng för att få fram sjukhusets á-pris.
För förlossningsvården gäller följande ersättningsmodell:
Bedömt antal förlossningar för 2009 anges i bilaga 2. Upp till denna nivå ersätts sjukhuset enligt gällande ersättningsmodell, dvs 50% fast ersättning och 50 % rörlig DRG-ersättning och ingår i det samlade ersättningstaket för sjukhuset. Vid volymer över planerat antal förlossningar utgår DRG-ersättning med 75 % av gällande fullpris för DRG. Denna ersättning ska komma förlossningsverksamheten till del och möjliggör att resurser kan avsättas för att klara en ökad volym förlossningar inom den egna verksamheten. Särskild uppföljning av förlossningstalen ska ske i samband med delårsrapporterna och vid årsbokslutet.
DRG-xxxxxx xxxxxxxxx (B1)
För besök som åtgärdsregistreras och där åtgärden leder till en DRG-kod skall besöket ersättas enligt regional DRG-viktlista. Besöken ersätts dels som en rörlig del (50 %) dels som ett verksamhetsbidrag (50 %). För varje besök debiteras DRG-vikten multiplicerad med sjukhusets DRG-pris. Om den överenskomna sammanlagda volymen under avsnitt B och C inte uppnås och detta medför att det totala ersättningstaket heller inte uppnås ska överenskommen total ersättning avseende B och C ändå utbetalas under förutsättning att den nationella vårdgarantin infriats.
Öppenvård ej DRG-ersatt (C1, E och F)
Varje besök faktureras utifrån medicinskt verksamhetsområde, vårdgivare och besöksform. För varje kombination finns en besöksvikt enligt en preliminär viktlista. Besöken ersätts dels som en rörlig del (50 %) dels som ett verksamhetsbidrag (50 %).
Vuxenpsykiatri (E)
Av den totala ersättningen för slutenvård inom vuxenpsykiatrin utgår verksamhetsbidrag med 80 %. Resterande ersättning (20 %) utgår enligt antalet vårdtillfällen beräknat efter utskrivning. För öppenvården utgör verksamhetsbidraget 40 % och den rörliga besöksersättningen resterande 60 %.
Rättspsykiatri (E)
För rättspsykiatrin ersätts sjukhuset från och med 2009 från regionens Hälso- och sjukvårdsavdelning.
Barn- och ungdomspsykiatri (F)
För barn- och ungdomspsykiatri ersätts sjukhuset utifrån en viktning per vårddag med 90 procent ersättning per vårddag och 10 procent per vårdtillfälle (inskrivning).
Målrelaterad ersättning (T)
Målrelaterad ersättning med maximalt 80 mkr utgår vid uppfyllda mål inom följande tre områden:
1. Tillgänglighet
2. Patientnöjdhet
3. Medicinsk kvalitet
Vid undertecknandet av denna överenskommelse finns inte det kompletta regelverket och aktuella målnivåer avseende den målrelaterade ersättningen fastställda mellan parterna. Nedanstående beskrivning och principöverenskommelser gäller, men ska kompletteras med detaljerade beskrivningar, målnivåer och ersättningsvillkor senast under november 2008.
1.Tillgänglighet
SkaS ska ekonomiskt och verksamhetsmässigt ansvara för att den nationella vårdgarantin tillgodoses inom SkaS uppdrag. Uppföljning sker 3 gånger under året (per mars, maj och november) och ska avse antalet väntande över garantigränserna till mottagning och behandling. Xxxxxxxx utbetalas totalt för året 10 mkr.
2.Patientnöjdhet
Kontakter med patienter skall präglas av en helhetssyn och ett bemötande som gör dem delaktiga i den vård de får. De skall även känna trygghet med vården och uppleva en nöjdhet i de kontakter de har med vården. Från 2009 ska en patientenkät genom- föras för hela sjukhuset omfattande samtliga patienter som under en viss vecka varit i kontakt med öppen- och slutenvården. Maximalt utbetalas 10 mkr.
3.Medicinsk kvalitet
- Inom områdena medicinsk kvalitet och patientsäkerhet ska ett urval av mål varit föremål för målrelaterad ersättning under 2008. För 2009 kommer en marginell utökning av målen att ske. De enskilda målnivåerna för 2009 fastställs under november 2008 då aktuella resultat för innevarande år har presenterats. Se bilaga 4.
Maximalt utbetalas 60 mkr.
Fakturering
Fakturering för utförd vård sker till respektive Hälso- och sjukvårdsnämnd som har befolkningsansvar för vårdad patient. Verksamhetsbidrag och ersättning som inte är prestationsgrundande faktureras med en tolftedel per månad i förskott.
Bilaga 4
Målrelaterad ersättning 2009 Medicinsk kvalitet | ||||
I | ndikator | Måltal | Finns i | |
regionens förslag | ||||
1. | 28-dagars dödlighet efter hjärtinfarkt patienter yngre än 80 år, sjukhusmortalitet | Förbättra eget resultat | JA | |
2. | Andel hjärtinfarktspatienter med ST-höjning eller vänstergrenblock som erhåller reperfusionsbehandling | mer än 80 procent | JA | |
3. | Andel hjärtinfarktspatienter som vid indikation för lipidsänkande läkemedelsbehandling också erhåller sådan behandling | mer än 85 procent | JA | |
4. 5. | Andel patienter med tre hemodialysbehandlingar/ vecka som uppnår behandlingsmålet sänkning av urinämne i blodet med mer än 70 procent Sänkning av frekvensen planerade kejsarsnitt | Mer än 70 procent * Förbättra eget resultat | JA NEJ | |
6. | Uppnått genomsnittsvärde för HbA1c, vuxendiabetiker | HbA1c genomsnittsvärde lika med/mindre än 7,0 procent* | JA- avseende Primärvård | |
7. | 28-dagars dödlighet efter stroke | Mindre än 20 procent * | JA | |
8. | Höftfraktur väntetid till operation | 60 procent opererade inom 24 timmar * | JA | |
9. | GAF-skattning i psykiatrisk öppenvård. Resultat efter behandling av depression. Jämförelse före/efter behandling | Plus 10 enheter * | JA | |
10 | Rektalcancer – en månads överlevnad | Mer än 90 procent * | NEJ | |
11 | Vårdrelaterade infektioner, VRI. Antal antibiotikabe-handlade vårdrelaterade infektioner/antal inne-liggande patienter inom somatisk vård | Färre än eller lika med 6,5 procent * (nationellt mål 5 procent) | NEJ | |
12 | Uppnått genomsnittsvärde för HbA1c, barndiabetes | Förbättra eget resultat, * | NEJ | |
13 | Warfarinprocessen INR inom önskat intervall | 70 procent av patienterna inom det önskade intervallet 2 till 3 * | NEJ |
14 | Börja mäta rätt bedömda operationsindikatorer verifierade med PAD inom verksamhetsområde Hud | Börja mäta, få mätvärden * sätta mätvärde | NEJ |
15 | Andel nya möjliga patienter med ätstörningsdiagnos som registreras i RIKSÄT inom psykiatrisk öppenvård | 80 procent eller mer * | JA |
16 | Andel kataraktopererade patienter med synskärpa lägre än 0,5 på bästa ögat | Förbättra eget resultat* | NEJ |
17 | Genomsnittlig förbättring med 10 enheter vid GAF-skattning. Avser intagna patienter på beroendeenhet-en, vuxenpsykiatrin. Jämförelse före/efter behandling | Plus 10 enheter * | NEJ |
18 | Andel patienter där GAF-skattning gjorts av alla patientbesök inom BUP | Mer än 85 procent * | NEJ |
19 | Andel patienter som inte är ADL-beroende tre mån efter stroke | Förbättra eget resultat * | NEJ |
20 | Systematiskt patientsäkerhetsarbete avseende avvikelserapporter, händelse- och riskananlyser | Avrapportering enligt regional anvisning. | JA |
21 | Undvikbara skador enl Löf | Minska antalet, undvika fler | JA |
22 | Minska ledtiden för ÖNH cancer | NEJ | |
23 | hälsofrämjande indikator |
*) Revidering av indikator/måltal efter avstämning i november
Ersättningsmodellens konstruktion beslutas i samband med fastställande av de olika målnivåerna i november 2008.