Stadgar och Etiska regler – gäller från 2021

Stadgar och Etiska regler – gäller från 2021

Antagna av 2008 års kongress. Reviderade av kongressen 2012, 2013 och 2016 samt 2020.

1. ÄNDAMÅL

1.1

Fysioterapeuterna är till för dig som är legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast, studerar till fysioterapeut, eller är fysioterapeut med utländsk utbildning under legitimationsprocess, här i stadgan benämnd som fysioterapeut. Medlem kan även den vara som av kongressen utsetts till hedersmedlem. Hedersmedlem som inte är legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast åtnjuter inte rättigheterna som beskrivs under punkt 2.1.

Fysioterapeuterna tillvaratar medlemmarnas fackliga och professionella intressen genom att

• verka för goda anställnings-, arbets- och företagarvillkor

• göra fysioterapeuter och fysioterapeutiska kunskaper väl kända och efterfrågade i samhället

• främja utvecklingen av fysioterapi som vetenskap och tillämpning

1.2

Fysioterapeuterna verkar för en kunnig och ansvarskännande profession i ständig utveckling, som kan verka både på en nationell och internationell arbetsmarknad.

Fysioterapeuterna

Postadress Box 3196, 103 63 Stockholm

Besöksadress Xxxxxxxxx 00

Telefon 00-000 000 00

E-post xxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx Webbadress xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx Bankgiro 727-1877

1.3

Fysioterapeuterna är en partipolitiskt obunden organisation. Förbundets verksamhet bygger på de värderingar som kännetecknar en demokratisk rättsstat, sådana som de kommit till uttryck i lagar och förordningar samt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

1.4

Förbundet är anslutet till centralorganisationen Saco och den internationella organisationen för fysioterapeuter (World Physiotherapy).

2. MEDLEMSKAP

2.1 Medlemmens rättigheter

• Du har rätt att få råd, vägledning och bli företrädd i frågor som rör din yrkesutövning och dina rättigheter som arbetstagare eller företagare.

• Du har tillgång till information, nätverk, utbildningstillfällen, gemenskap och vid behov kvalificerad hjälp.

• Du får stöd i din yrkesutveckling.

• Du har rätt att delta i val om vem som ska företräda dig i ditt distrikt, i din sektion eller som ombud på kongressen.

2.2 Medlemmens skyldigheter

• Du ska genom eget engagemang bidra till att professionens ställning stärks och utvecklas inom ditt verksamhetsområde samt i samhället och på arbetsmarknaden.

• Du ska följa förbundets stadgar och etiska regler.

• Du ska följa överenskommelser som förbundet ingått genom förhandlingar.

• Du ska betala beslutade avgifter i rätt tid.

2.3 Karenstid

När du blivit medlem kommer du under de första fyra månaderna inte att få någon individuell hjälp utöver den som omfattas av de kollektivavtalsförhandlingar som förbundet genomför, så kallad karenstid. Tid som studerandemedlem tillgodoräknas.

2.4 Utträde

Vill du avsluta ditt medlemskap gör du det skriftligt till förbundsstyrelsen. Utträde beviljas från och med kalendermånaden efter den månad ansökan inkommit.

2.5 Uteslutning och återinträde

Om du inte följer stadgar, förbundets etiska regler, gemensamma överenskommelser eller på annat sätt skadar förbundet eller inte betalar medlemsavgift kan du bli utesluten. Ett sådant beslut fattas av förbundsstyrelsen efter att du har fått möjlighet att yttra dig.

Frågan om eventuellt återinträde efter uteslutning prövas av förbundsstyrelsen efter skriftlig ansökan.

3. ORGANISATION

Förbundets verksamhet utövas genom

• Kongress

• Förbundsstyrelse

o Distriktsordföranderåd

o Råd för arbetsliv och avtal

o Råd för företagande

o Sektionsråd

o Utbildningspolitiskt råd

o Vetenskapligt råd

▪ specialistkommitté

o Etik- och hållbarhetsråd

• Distrikt

o medlemsföreningar

• Sektioner

• Studentsektion

• Förbundskansli

4. KONGRESS

4.1 Ordinarie kongress

Kongressen är förbundets högsta beslutande organ och samlas vart fjärde år i november.

4.2 Ombud, kallelse, handlingar

Kongressen har 85 ombud som utses genom omröstning bland alla medlemmar där varje distrikt är en valkrets. Varje sektion, som är godkänd av förbundsstyrelsen senast den 31 december året före kongressen, utser ett (1) ombud, studentsektionen utser 8 ombud – ett per utbildningsort. Efter det fördelas resterande ombud till respektive valkrets utifrån hur många medlemmar som finns registrerade inom valkretsen den 31 december året före kongressen. Förbundsstyrelsen kallar till kongress senast den 31 augusti. Ombuden kallas skriftligt och alla medlemmar informeras genom förbundets tidskrift och webbplats. Senast den 1 oktober får ombuden tillgång till erforderliga handlingar:

• dagordning,

• verksamhetsberättelser och ekonomisk redovisning,

• revisorernas berättelser,

• förslag till budget och medlemsavgift för kommande kongressperioden,

• förslag från valberedningen,

• förslag från förbundsstyrelsen (propositioner), insända förslag från medlemmar (motioner) med utlåtanden från förbundsstyrelsen,

• förslag om att utse hedersmedlem.

4.3 Kongressens uppgifter

Kongressens uppgift är att ange inriktningen för den kommande kongressperioden. Dagordningen ska alltid innehålla följande:

• val av kongressledning – ordförande, vice ordförande, sekreterare samt två justeringspersoner och två rösträknare,

• justering av röstlängd,

• förbundsstyrelsens verksamhetsberättelser, ekonomiska redovisning och revisorernas berättelser redovisas och frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen tas upp till beslut,

• budget, medlemsavgifter och verksamhetens inriktning för den kommande kongressperioden tas upp till beslut,

• val av förbundsstyrelse; ordförande, vice ordförande och sju ledamöter, mandatperioden är fyra år och alla som är medlemmar i förbundet kan väljas,

• val av förtroendevald revisor och ersättare för denna,

• val av tre ledamöter till etik- och hållbarhetsrådet,

• val av valberedning och ersättare för den kommande kongressperioden,

• val av hedersmedlem (förslag ska inkommit till styrelsen senast 2 maj samma år),

• motioner som inkommit till förbundsstyrelsen senast den 2 maj samma år samt förslag (propositioner) från förbundsstyrelsen tas upp till beslut.

4.4 Kongressens genomförande

Vid kongressen gäller ”ett ombud – en röst”. Omröstning sker öppet om inte ombuden beslutar annorlunda eller om det gäller val av personer då det finns mer än en kandidat per uppdrag. Ett beslut är fattat om mer än hälften av de angivna rösterna tillfaller förslaget (enkel majoritet). Vid ändring av stadgar krävs att minst två tredjedelar av närvarande (kvalificerad majoritet) röstar för ändringen, eller att samma ändring beslutas med enkel majoritet av två kongresser efter varandra.

Om en ny fråga ska behandlas, som inte finns med på den dagordning som ombuden fått tillgång till senast den 1 oktober, krävs att två tredjedelar av närvarande ombud är överens om detta. Ombud har rätt att lägga förslag och besluta i frågor. Rätt att tala och lägga förslag har förutom ombud även förbundsstyrelsens ledamöter och utsedda representanter för förbundets sektioner och råd. Samma rätt har sammankallande i valberedningen i valfrågor och revisorerna när det gäller ekonomiska frågor och den gångna periodens verksamhet.

De som är anställda av förbundet har rätt att yttra sig vid kongressen. Medlemmar får delta som åhörare vid kongressen.

4.5 Valberedning

Vid varje kongress väljs en valberedning för att förbereda valen till nästa kongress samt vid behov under mandatperioden. Valberedningen består av ordförande, två ledamöter och ersättare för dessa. Valberedningen ska eftersträva att den bredd som finns bland medlemmarna också återspeglas i valen vid kongressen. Alla medlemmar har rätt att nominera kandidater till uppdrag enligt p. 4.3.

4.6 Extra kongress

En extra kongress ska inkallas om minst hälften av kongressombuden, förbundsstyrelsen eller revisorerna kräver detta. En extra kongress ska genomföras senast 60 dagar efter att begäran inkommit till förbundsstyrelsen eller att förbundsstyrelsen fattat ett sådant beslut. En extra kongress kan bara behandla de frågor som finns på den utsända dagordningen.

5. FÖRBUNDSSTYRELSEN

5.1 Förbundsstyrelsens arbetsuppgifter

Mellan kongresserna arbetar förbundsstyrelsen i enlighet med den inriktning som kongressen beslutat. Styrelsen ska kontinuerligt arbeta för att ta tillvara medlemmarnas

intressen. Förbundet har ett kansli med anställda tjänstemän, som leds av en förbundsdirektör. Förbundsstyrelsen utser firmatecknare.

5.2 Förbundsstyrelsens arbetsformer

Mandatperioden börjar den 1 januari året efter kongressen. Räkenskaps- och verksamhetsår är det samma som ett kalenderår. Vid inledningen av en mandatperiod ska förbundsstyrelsen fatta beslut om en arbetsordning som gäller styrelsens arbete, samt de organ inom förbundet vilkas arbete inte omfattas av kongressbeslut.

Förbundsstyrelsen sammanträder minst sex gånger per kalenderår. Protokoll från förbundsstyrelsens sammanträden ska så snart de justerats publiceras för medlemmar på förbundets webb.

Det krävs att minst fem ledamöter är närvarande för att styrelsens beslut ska gälla. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

5.3 Rådgivande organ

Förbundsstyrelsen har till sitt förfogande rådgivande organ enligt p. 5.3.1 – p. 5.3.7.

De rådgivande organen är forum för utbildning, information, idé- och diskussionsutbyte med syfte att utveckla en bra verksamhet, samt att bidra i opinions- och påverkansarbete.

5.3.1 Distriktsordföranderåd

Distriktsordföranderådets uppgift är att ha fortlöpande samverkan mellan lokal nivå och central nivå i förbundet för att, stimulera till en bra verksamhet i distrikten, samt vara aktiv i opinionsbildningsarbetet. Rådet är en del av förbundets kontaktnät mellan medlemmar, förbundsstyrelsen, kansli, övriga råd och sektioner.

Distriktet representeras av distriktsordförande. Distriktet kan därutöver efter beslut av förbundsstyrelsen medges utse ytterligare en representant. Vice ordförande i förbundsstyrelsen är ordförande för Distriktsordföranderådet.

5.3.2 Rådet för arbetsliv och avtal

Rådet för arbetsliv och avtal är en del av förbundets kontaktnät mellan förbundsstyrelsen, kansli, övriga råd, sektioner och distrikt angående avtals- och förhandlingsfrågor. Rådet har kunskap om och arbetar med frågor som omfattar olika sektorer i arbetslivet. Rådet är rådgivande till förbundsstyrelsen i avtals- och förhandlingsfrågor.

Varje distrikt utser inom sig en representant till rådet. Distriktet kan därutöver, efter beslut av förbundsstyrelsen utse ytterligare en representant. Förbundsstyrelsen utser inom sig ordförande för rådet.

5.3.3 Rådet för företagande

Rådet för företagande arbetar med frågor som rör företagare och deras verksamhet, samt kring frågor som handlar om utveckling och fungerar som länk mellan företagarna, kansliet, övriga råd, distrikt, sektioner och förbundsstyrelsen.

Varje distrikt utser inom sig en representant. Distriktet kan därutöver efter beslut av förbundsstyrelsen utse ytterligare en representant. Förbundsstyrelsen utser inom sig ordförande för rådet.

5.3.4 Sektionsråd

Sektionsrådet har till uppgift att arbeta med professionsfrågor samt att vara en länk mellan förbundsstyrelsen, kansli, övriga råd och sektioner angående sakkunskap inom olika specialistområden av professionen. Rådet arbetar även med frågor gällande specialistordningen samt är delaktiga i förbundets påverkansarbete.

Varje sektion utser inom sig en representant till rådet. Förbundsstyrelsen utser inom sig ordförande för rådet.

5.3.5 Utbildningspolitiskt råd

Det utbildningspolitiska rådet har till uppgift att arbeta med utbildningspolitiska frågor på alla nivåer, att vara aktiv i opinionsarbetet, att vara en kontakt mellan förbund, lärosäten och högskolegrupp samt att vara rådgivande till förbundsstyrelsen och en länk till kansliet i dessa frågor.

Fem ledamöter nomineras genom öppen nominering och beslut fattas av förbundsstyrelsen. Ledamöterna ska om möjligt representera olika verksamhetsområden. Mandatperioden är fyra år med möjlighet till omval en period till. Förbundsstyrelsen utser inom sig ordförande för rådet.

5.3.6 Vetenskapligt råd

Vetenskapliga rådet är förbundets sakkunniga och förbundsstyrelsens beredningsorgan i vetenskapliga frågor. Vetenskapliga rådet har autonomi i förhållande till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen inhämtar underlag från rådet inför ställningstagande i frågor inom rådets kompetensområden. Vetenskapliga rådet kan på eget initiativ granska förbundsstyrelsens ställningstaganden i frågor som rör rådets kompetensområde och förmedla synpunkter till förbundsstyrelsen i sådana frågor.

Vetenskapliga rådet har vidare till uppgift att med olika åtgärder stödja professionens forskning och vetenskapliga verksamhet. Vetenskapliga rådet ansvarar för eventuella överklaganden gällande beslut om specialistkompetens.

Vetenskapliga rådet består av en ordförande och tre ledamöter vilka utses av förbundsstyrelsen efter öppen nominering av såväl enskilda medlemmar som sektionerna och distrikten. Xxxxxxxxxxx ska ha hög vetenskaplig kompetens, docent eller professor. Vetenskapliga rådets ledamöter väljs för en mandatperiod på fyra år med möjlighet till förlängning ytterligare fyra år. Förbundets FoU-chef är adjungerad till Vetenskapliga rådets möten. Ordförande i förbundsstyrelsen är adjungerad till

Vetenskapliga rådets möten. Vetenskapliga rådets ordförande är adjungerad till förbundsstyrelsens möten. Förbundsstyrelsen kan efter förslag från Vetenskapliga rådet utse ett antal vetenskapliga rådgivare för individuella uppdrag.

5.3.6.1 Specialistkommitté

Specialistkommittén har till uppgift att granska och besluta om specialistkompetens samt att godkänna handledare och studieplaner. Specialistkommittén, sektionerna och förbundskansliets handläggare ansvarar i samråd för utveckling och utformning av specialistordningen som därefter fastställs av förbundsstyrelsen. Specialistkommittén består av fem ledamöter, varav en ordförande, och utses av förbundsstyrelsen efter nominering av sektionerna för en mandatperiod på fyra år, med möjlighet till förlängning för ytterligare en mandatperiod. Vid vakans kan fyllnadsval genomföras under mandatperiod.

5.3.7 Etik- och hållbarhetsråd

Etik- och hållbarhetsrådet är rådgivande i etiska frågor och ska aktualisera etiska frågor av betydelse för fysioterapeuters professionella utövande. Rådet svarar för handläggning av ärenden som berör förbundets etiska regler. Det har även till uppgift att tillse hur förbundets verksamhet tar hänsyn till hållbarhetsfrågor och hur professionen kan bidra till ett hållbart samhälle. Rådet består av fyra ledamöter varav tre utses av kongressen.

Förbundsstyrelsen utser inom sig ordförande för rådet.

6. DISTRIKT

Distrikten är inrättade efter landets regioner. Distriktets verksamhet regleras av förbundets stadgar, kongressbeslut samt förbundsstyrelsen och av distriktets årsmöte fattade beslut.

Distriktet styrs mellan årsmötena av distriktsstyrelsen, som väljs vid årsmötet. Styrelseledamöter väljs antingen på ett eller två år med målsättningen att ledamöternas

mandatperiod ska gå omlott för bibehållande av kontinuitet av styrelsearbetet. Ordförande och förhandlingsrådsledamot bör ha mandatperioder som löper omlott. Vid årsmötet väljs även revisor med personlig suppleant och valberedning, båda med mandatperiod på ett år. Vart fjärde år väljs också kongressombud för kommande kongressperiod. Mandatperioden inleds omedelbart efter årsmötet.

Vid styrelsesammanträde förs protokoll. Styrelsen är beslutsmässig om samtliga styrelseledamöter blivit behörigen kallade och om mer än 50 procent av dessa är närvarande. Vid lika röstetal avgörs mötesordförandes röst. Om mötesordförande ej är medlem i förbundets bifalls huvudförslaget, utom vid personval där lotten skiljer. Efter förslag från medlem/medlemmar utser och återkallar distriktsstyrelsen uppdrag som facklig förtroendeman enligt Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen och skyddsombud enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160) samt anmäler uppdraget till respektive arbetsgivare. Företrädare för medlemsförening utses enligt moment 6.4.

Facklig tid disponeras enligt distriktsstyrelsens beslut.

6.1 Verksamhets- och räkenskapsår

Distriktets verksamhets- och räkenskapsår följer Fysioterapeuternas verksamhets- och räkenskapsår, vilket är kalenderår.

6.2 Årsmöte

Årsmötet är distriktets högsta beslutande organ och skall förläggas varje kalenderår senast 28 februari. Kallelse med verksamhetsberättelse och revisionsberättelse ska vara distriktets medlemmar tillhandla senast 14 dagar före mötet. Valberedningens förslag till ny styrelse presenteras senast i samband med årsmötets öppnande. Valbar till uppdrag inom styrelsen är varje medlem i distriktet. I samband med årsmötet ska en preliminär verksamhetsberättelse skickas till förbundskansliet.

För beslut vid årsmötet fordras enkel majoritet. Vid lika röstetal avgör mötesordförandes röst. Om mötesordförande ej är medlem i förbundet bifalls huvudförslaget, utom vid personval, där lotten skiljer.

Vid årsmöte ska följande förekomma i föredragningslistan:

1. Årsmötets öppnande

2. Årsmötets behöriga utlysande

3. Val av mötesfunktionärer

a. mötesordförande

b. mötessekreterare

4. Val av två justeringspersoner tillika rösträknare

5. Justering av röstlängd

6. Godkännande av dagordning

7. Styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska redovisning för räkenskapsåret

8. Revisionsberättelse

9. Beslut i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

10. Fastställande av verksamhetsplan inklusive budget

11. Val av distriktsstyrelse (distriktsstyrelsen utser inom sig ordförande)

12. Val av revisor och suppleant för denna samt val av valberedning

13. Val av kongressombud och personlig suppleant, vid årsmötet ordinarie kongressår

14. Övriga frågor

15. Årsmötets avslutande

6. 3 Extra årsmöte

Extra årsmöte kan påkallas av styrelse, revisor eller en fjärdedel av distriktets medlemmar. Extra årsmöte ska genomföras senast 60 dagar efter att en sådan begäran inkommit eller att distriktsstyrelsen fattat sådant beslut. Ett extra årsmöte kan endast behandla de frågor som finns på den utsända dagordningen. Kallelse till extra årsmöte ska vara distriktets medlemmar tillhanda senast 14 dagar före extra årsmöte

6.4 Medlemsförening

Under distriktsstyrelsen kan en grupp av arbetstagare eller företagare bilda medlemsförening för tillvaratagande av respektive grupps intressen. Föreningens medlemmar väljer vem/vilka som skall företräda föreningen. Föreningens verksamhet regleras av enkla stadgar och föreningen skall verka i enlighet med beslut fattade av kongress, förbundsstyrelse och distriktsstyrelse. Distriktsstyrelsen avgör i vad mån förening ska tilldelas ekonomiska medel ur distriktsanslaget. Efter förslag från förening prövar och beslutar distriktsstyrelsen vilka som ska ha rätt att teckna firma och vem som ska vara revisor respektive ersättare. Normalstadgar för medlemsförening framgår av bilaga till förbundets stadgar.

6.5 Ändring av distriktsindelning

Förslag till förändrad distriktsindelning lämnas av berörda distriktsstyrelser till förbundsstyrelsen för prövning och beslut.

7. SEKTIONER

För att främja medlemmarnas professionsutveckling finns olika sektioner. I medlemskapet i Fysioterapeuterna ingår även medlemskap i vald sektion. Medlem som önskar tillhöra ytterligare sektion/sektioner betalar extra avgift. Styrelsen för sektion väljs genom allmänna val av sektionens medlemmar. Normalstadgar för sektion framgår av bilaga till förbundets stadgar. Stadgar för sektion ska godkännas av förbundsstyrelsen.

8. STUDERANDE

Som studerande vid en godkänd utbildning har du rätt att bli medlem i Fysioterapeuterna som har en egen organisation vars uppgift är att företräda studenter i frågor som berör dem. Stadgar för Fysioterapeuternas studentsektion framgår av bilaga till förbundets stadgar.

9. INFORMATION OCH TIDSKRIFTER

Förbundet ska på olika sätt ge god information till medlemmarna bl.a. via förbundets webbplats, via förbundets kanaler i sociala medier samt förbundstidningen Fysioterapi.

10. REVISION

Förbundets räkenskaper och verksamhet ska granskas av revisorer. Vid kongressen väljs en förtroendevald revisor med ersättare. Förbundet ska därutöver ha en auktoriserad revisor som utses av förbundsstyrelsen. Revisor och ersättare ska också väljas för varje distrikt, förening och sektion.

11. KONFLIKT

Om det blir en konflikt på arbetsmarknaden som berör förbundet är det förbundsstyrelsen som bestämmer om omfattning och hur konflikten ska finansieras.

12. ÄNDRING AV STADGAR

Det är en ordinarie kongress som fattar beslut om ändring av stadgarna. Förslag till ändring måste finnas med i kallelsen. Två tredjedelar av närvarande ombud måste vara överens om ändringen, annars måste samma beslut fattas med enkel majoritet av två kongresser efter varandra.

13. FONDER

Förbundet har två fonder till stöd för medlemmar: Fysioterapeuternas Minnesfond och Fria yrkesutövares fond som framgår av bilagor till förbundets stadgar.

14. NEDLÄGGNING AV FÖRBUNDET

För att lägga ned förbundet krävs att fem sjättedelar av förbundets medlemmar röstar för ett sådant förslag vid en allmän omröstning. En sådan omröstning ska äga rum under sista kvartalet året före kongressbeslut om nedläggning av förbundet. Då ska också beslut fattas om hur förbundets tillgångar disponeras.

Etiska regler

Antagna av kongressen 1996, reviderade vid kongressen 2008, 2012, 2013, 2016 samt

2020.

Sedan den 1 januari 2014 är fysioterapeut ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster. De etiska reglerna omfattar även de sjukgymnaster som valt att inte byta till den nya yrkestiteln.

Förord

Att verka som legitimerad fysioterapeut innebär ett stort ansvar. Det krävs ett gott omdöme och hög integritet för att möta högt ställda etiska krav. Syftet med Fysioterapeuternas etiska regler är att utgöra ett riktmärke i professionsutövningen. Alla medlemmar i Fysioterapeuterna ska åta sig att följa dessa regler.

För fysioterapeuter verksamma inom veterinärmedicin finns kompletterande etiska regler.

1.

Fysioterapeuten ska respektera alla människors lika värde och samt vara insatt i gällande författningar för hälso- och sjukvårdspersonal.

1:1

Fysioterapeuten ska respektera varje människas särskilda behov och rätt till ett värdigt bemötande och aldrig utsätta en patient för diskriminering.

Kommentar:

Fysioterapeuten ska bemöta patienten med respekt och inte låta sig påverkas av patientens kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder. Vid prioritering ska patientens behov av fysioterapeutiska insatser vara styrande.

1:2

Fysioterapeuten ska respektera patientens rätt till integritet och sekretess.

Kommentar:

Fysioterapeuten ska i mötet med patienten upprätthålla en kontakt med patienten som bygger på respekt.

Samtal, undersökning och åtgärder ska utföras på ett sätt så att patientens integritet respekteras.

Fysioterapeuten ska vid behov klargöra för patienten skillnaden mellan information som tas emot i förtroende och sådan som fysioterapeuten bör föra vidare till annan person eller är skyldig att anmäla till myndighet.

Fysioterapeuten ska, så långt som det är möjligt, utgå från patientens samtycke.

Fysioterapeuten ska i intyg eller utlåtande iakttaga synnerlig omsorg och endast uppge vad som efter noggrann prövning kan styrkas.

Fysioterapeut som blir vittne till händelse där patient kränks ska vidta åtgärder så att detta uppmärksammas och kan åtgärdas.

Fysioterapeuten ska angående sekretess, patientjournaler, datoranvändning, telekommunikation och digitala besök följa gällande författningar. Patientsekretessen gäller även sociala medier.

1:3

Fysioterapeuten ska respektera patientens rätt till självbestämmande.

Kommentar:

Fysioterapeuten har skyldighet att informera patienten angående undersökningsfynd

och möjliga åtgärder. Om patienten inte vill få någon information ska fysioterapeuten, om möjligt, respektera patientens önskemål.

Fysioterapeuten ska så långt som möjligt utforma och genomföra behandlingsmål och åtgärder i samråd med patienten så att patienten blir delaktig och tar eget ansvar. Om patienten inte är beslutskapabel kan, då detta bedöms lämpligt, samråd ske med anhörig eller annan närstående.

Fysioterapeuten ska informera patienten om eget kompetensområde och om de undersöknings- och behandlingsmetoder som finns att tillgå inom fysioterapins område utifrån patientens aktuella besvär.

Fysioterapeuten ska i sin bedömning utgå från patientens behov av fysioterapeutiska insatser och ej låta sig påverkas av utomstående.

Fysioterapeuten får ej göra sin auktoritet gällande så att det inkräktar på patientens rätt att bestämma över sig själv.

Fysioterapeuten ska förvissa sig om att hen uppfattat patientens problem riktigt och att patienten kan förstå innebörden i given information eller instruktion.

Om fysioterapeuten av personliga eller andra skäl ej kan ta hand om patienten ska

fysioterapeuten hjälpa patienten till behandling hos lämplig kollega. Samma skyldighet ska gälla då fysioterapeuten på sakliga eller personliga grunder anser sig ej kunna fullfölja

påbörjad behandling.

1:4

Fysioterapeuten ska innan åtgärder påbörjas sa långt det är möjligt informera patienten om beräknad totalkostnad och tidsramar. Detta gäller även vid digitala vårdmöten.

Kommentar:

Fysioterapeuten ska inför varje behandlingsomgång informera om patientavgifter och eventuella kostnader för hjälpmedel. Beräknat antal behandlingar och tidsåtgång vid varje åtgärdstillfälle bör anges inom ramen för denna information.

1:5

Fysioterapeuten får avbryta sina åtgärder vid hot eller annat tillbud.

Kommentar:

Fysioterapeuten kan neka fortsatt behandling om patienten uppträder kränkande.

När patient eller medföljande person uppträder hotfullt kan fysioterapeuten

vägra behandling. Närmaste chef, om sådan finns, eller aktuell uppdragsgivare ska omgående informeras. Om fysioterapeut utsätts för fysiskt eller psykiskt våld ska detta anmälas enligt gällande författningar.

2.

Fysioterapeuten har ansvar för att utföra åtgärder professionellt, effektivt och patientsäkert.

2:1

Fysioterapeuten ska underhålla och utveckla den egna professionskompetensen genom att följa utvecklingen inom professionsområdet.

Kommentar:

Fysioterapeuten har skyldighet att utveckla professionskompetensen genom kritisk granskning av egna undersöknings- och behandlingsmetoder.

2:2

Fysioterapeuten ska prioritera åtgärder som är grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Kommentar:

Fysioterapeuten får neka att utföra beställd åtgärd om den står i strid med vetenskap

och beprövad erfarenhet eller om den bedöms ej vara till gagn i den aktuella situationen.

2:3

Fysioterapeuten ska följa gällande rätt och föra patientjournal samt dokumentera och utvärdera sin verksamhet. Detta gäller både fysisk verksamhet och vid digitala vårdmöten.

Kommentar:

Fysioterapeuten ska utvärdera sina åtgärder utifrån kvalitets- och nyttoeffekt. De åtgärder som ej leder till avsedd effekt inom rimlig tid ska avslutas.

2:4

Fysioterapeuten ska redovisa och debitera åtgärder korrekt.

Kommentar:

Fysioterapeuten ska ha ett redovisningssystem gentemot uppdragsgivaren som är korrekt beträffande registrering och debitering av åtgärder.

Fysioterapeuten får ej ge avkall på kvalitet i professionsutövningen till förmån för produktivitet och ekonomisk vinning.

2:5

Fysioterapeuten ska följa samhällsutvecklingen och i sin professionsutövning eftersträva att fysioterapeutisk kompetens tas tillvara.

Kommentar:

Fysioterapeuten ska vid behov informera allmänheten om frågor som rör egna kompetensen och fysioterapi som profession.

Fysioterapeut med ledningsansvar bör medverka vid planering och utveckling av samhällets hälso- och sjukvård.

2:6

Fysioterapeuten ska vid forsknings- och utvecklingsarbete följa gällande forskningsetiska principer.

Kommentar:

Fysioterapeuten ska innan projekt startas om så erfordras erhålla godkännande från berörd etisk kommitté.

Fysioterapeuten ska vid genomförande av forsknings- och utvecklingsarbete följa de etiska regler som gäller för förhållningssätt till dem som är involverade i undersökningen.

Om forskning på människor utförs ska fysioterapeuten garantera de berörda personernas säkerhet samt säkerställa att deras integritet respekteras.

Fysioterapeuten ska säkerställa att eventuella forskningsrön redovisas på ett transparent och sanningsenligt sätt.

3.

Fysioterapeuten ska i sitt samarbete med kollegor och fysioterapeutstuderande fästa vikt vid professionalitet och respekt.

Kommentar:

Fysioterapeuten ska agera respektfullt mot sina kollegor och andra. Fysioterapeuten bör undvika att undergräva patientens förtroende för andra kollegor.

Fysioterapeuten ska, på ett sätt som är till gagn för patienten och professionsutvecklingen, samverka med andra fysioterapeuter samt övriga professioner inom hälso- och sjukvården och övriga relevanta aktörer

3:1

Fysioterapeuten har ansvar för utveckling av professionen.

Kommentar:

Fysioterapeuten ska genom fortbildning och/eller vidareutbildning utveckla den egna professionskompetensen.

Fysioterapeuten bör medverka i utbildning och handledning av studerande.

3:2

Fysioterapeut som använder kollegas eller annans arbete i skrift eller i tal ska hänvisa till vederbörande med namn.

3:3

Fysioterapeuten ska eftersträva att intressekonflikter löses internt och vid behov med stöd från förbundet.

Kommentar:

Fysioterapeuten ska värna om professionens anseende. Oenighet ska av parterna hanteras sakligt och med ömsesidig respekt.

3:4

Vid sjukdom som påverkar yrkesutövningen ska fysioterapeuten utan dröjsmål söka vård. Om fysioterapeut misstänker sådan sjukdom hos en kollega eller på annat sätt blir varse om brister i kollegans yrkesutövning bör fysioterapeuten stödja kollegan att söka vård eller åtgärda bristerna.

Kommentar:

Berörd kollega bör vidtalas. Om kollegan inte söker vård eller åtgärdar bristerna bör kontakt tas med närmaste chef eller förbundet för råd.

3:5

Fysioterapeut som får kännedom om fel eller försummelse som kunnat eller har skadat patient ska anmäla detta till den som har medicinskt ledningsansvar eller till ansvarig myndighet.

Kommentar:

Fysioterapeuten ska efter att ha informerat berörda göra anmälan enligt gällande författningar. Detta gäller även då föreskrifter som är av betydelse för säkerheten i vården ej följs.

4.

Fysioterapeuten ska respektera andra yrkesgruppers speciella kompetens.

4:1

Fysioterapeuten ska anlita eller hänvisa till annan sakkunskap nar det finns begränsningar i den egna professionskompetensen.

Kommentar:

Fysioterapeuten ska utan prestige verka för ett gott samarbete samt respektera andras kunskaper och arbetsvillkor.

Fysioterapeuten ska rådgöra med annan vårdgivare när patientens behov faller utanför den egna professionskompetensen.

Fysioterapeuten bör i samverkan med annan sakkunskap vägleda de vårdsökande till rätt instans.

Fysioterapeuten ska samverka med kollegor, andra yrkesgrupper och instanser för att på bästa sätt tillgodose patientens behov

4:2

Fysioterapeut som delegerar arbetsuppgift ska följa gällande författningar.

Kommentar:

Fysioterapeut som överlåter arbetsuppgift ansvarar för att den som fått uppgiften har förstått informationen och har förutsättningar att klara uppgiften.

5.

Fysioterapeuten ska vid marknadsföring av sin verksamhet visa gott omdöme och följa på området gällande rätt och myndighetsrekommendationer.

Kommentar:

Undersöknings- och behandlingsmetoder får ej framställas som bättre än vad som visats i vetenskapliga studier.

Utrustning och apparater som används vid behandling får ej uppges som effektiva om det ej är dokumenterat i vetenskapliga studier. Dessa får ej heller anges som specialitet.

5:1

Fysioterapeuten ska upprätthålla kollegial respekt oberoende av verksamhetsområde.

Kommentar:

Fysioterapeuten får endast använda benämningen specialist om hon/han hen erhållit Fysioterapeuternas certifikat för specialistkompetens.

Fysioterapeuten får ej på ett otillbörligt sätt framhålla egen kompetens.

5:2

Fysioterapeuten ska vid offentliga framträdanden klargöra om hen företräder sig själv, sin profession, sitt förbund eller annan verksamhet.

Kommentar:

Då fysioterapeuten uttalar sig i samhällsfrågor, medverkar i massmedia eller i reklamsammanhang, ska det framgå om fysioterapeuten agerar som sakkunnig inom professionsområdet eller företräder annat intresse.

5:3

Fysioterapeuternas logotyp får endast användas tillsammans med texten ”medlem/medlemmar i Fysioterapeuterna”.

Kommentar:

Vid marknadsföring och gruppannonsering där Fysioterapeuternas logotyp används ska namngivna fysioterapeuter/sjukgymnaster vara medlemmar i förbundet.

5:4

Fysioterapeuternas logotyp får endast användas inom det fysioterapeutiska verksamhetsområdet och aldrig i samband med försäljning av

produkter.

Kommentar:

Vid marknadsföring eller försäljning av produkter får Fysioterapeuternas logotyp ej användas. Detta gäller också i sammanhang då Fysioterapeuternas logotyp kan ge intryck av förbundets medverkan.

Fotnot:

I de etiska reglerna avses att; patient, kund, klient, barn/vårdnadshavare, omsorgstagare har likvärdig betydelse, likaså att; uppdragsgivare, beställare, köpare, patient, arbetsgivare, remitterande läkare har likartad betydelse.