Prisändringsmodell Kils Energi AB 2023 – 2025
Prisändringsmodell Kils Energi AB 2023 – 2025
Innehåll
Energieffektivisering och prisstruktur 4
Kostnader för anslutningar av nya kunder 4
Resurseffektivitet och klimatpåverkan 7
Total CO2 från förbränning [g/kWh] 14
Total CO2 från transport och prod. av bränslen [g/kWh] 14
INLEDNING
Kils Energi AB vill förvalta och utveckla det positiva förhållandet vi har med våra fjärrvärmekunder. Vi vill fortsätta att vara konkurrenskraftiga i vår prissättning och värmeleverans, genom att vara med i Prisdialogen är vi övertygade att vi ytterligare kommer stärka förtroendet med våra kunder. I detta dokument redovisar vi hur fjärrvärmepriserna sätts för 2023 och en prognos för följande år.
PRISPOLICY
Vår prissättningsprincip är en kostnadsbaserad prissättning för fjärrvärmeleveransen. Grunden för prissättningen är att vi kan bedriva en effektiv produktion som skall skapa en möjlighet att leverera värmeenergi till våra kunder med en konkurrenskraftig prissättning. Samt att vi genom att tillhandahålla kundens värmeanläggning och skötsel av denna kan hålla en högre servicegrad än våra konkurrenter.
Prissättningsstrukturen i fjärrvärmetaxan skall gynna konsumentens incitament för energibesparing. Detta löser vi genom att ha en låg fast del för våra kunder. Kostnaderna skall även återspegla de resurser som varje enskild konsument tar i anspråk.
Vårt val av bränsle och vår upphandlingsstrategier för detsamma är gjord så att det skall gynna en långsiktig prisnivå för våra värmeleveranser.
Vi arbetar kontinuerligt med att effektivisera produktionen av miljövänlig värmeenergi för att på så sätt kunna leverera mer till en lägre kostnad. Vi jobbar även hela tiden med att se över inköp och förhandlar kontinuerligt med våra leverantörer för bästa kvalitet och kostnadssättning.
Vi jobbar på flera punkter för att bibehålla en långsiktighet i vår prisutveckling.
• En trygg och stabil leveranskapacitet
• Långa bränsleavtal
• Stort fokus ligger på att göra bolaget mindre ekonomiskt sårbart
• Vi strävar mot att uppfattas som ett modernt och initiativrikt energibolag
• Vi använder oss av arbetssättet Lean i hela organisationen
• Vår fjärrvärmeleverans skall vara det mest fördelaktiga alternativet på orten vad gäller kostnad, leveranssäkerhet, komfort och med den lägsta miljöbelastningen.
Vi lägger extra stort fokus på att ekonomiskt minimera risker inom områden som är osäkra över tid, så som ränta, bränsle och elenergi. Vi har även en målsättning att hela tiden bli bättre i undersökningar såsom Xxxx Xxxxxxxxxxx
undersökningen och NKI (nöjd kund index). Nöjd kund index tar vi fram med hjälp av ett kundundersökningsföretag. Under 2021 utfördes den sjätte undersökningen sedan starten 2011. Vi uppnådde i undersökning ett värde av 84,43 och blev då kvalificerad till betyget Mycket väl godkänt. Energibolagsindex för
fjärrvärme vid samma tid låg i Sverige på 78,99. Energibolagsindexet avsåg ett 70-tal företag som ingick i denna undersökning. Vi hamnar på plats 8 av dessa företag.
ENERGIEFFEKTIVISERING OCH PRISSTRUKTUR
Vår taxekonstruktion är uppdelad i tvådelar, dels en rörlig del per levererad kilowattimme dels en fast del. Den rörliga delen har ett pris för samtliga anslutna kunder. Den fasta delen baseras på en kategoritals modeller, och innebär att beräknad effekt ligger till grund för debiteringen av den fasta delen. Vi har valt att låta
den fasta delen enbart utgöra cirka en fjärdedel av den totala avgiften och den rörliga påverkbara delen, resten. Detta för att kunden skall ha ett stort incitament för energibesparing.
Ex. Xxxx Xxxxxxxxxxx fastigheten
Rörlig
Fast
KOSTNADER FÖR ANSLUTNINGAR AV NYA KUNDER
För villor finns en fast prislista för anslutning till fjärrvärmenätet. Övriga fastigheter kalkyleras individuellt vid varje anslutning. Anslutningarna skall vara kostnadsneutrala för leverantören.
En väl fungerande värmemarknad förutsätter både välinformerade kunder och leverantörer som öppet redovisar hur de ändrar sina priser. Därför har Riksbyggen, Sveriges Allmännytta (tidigare SABO) och Energiföretagen Sverige
tillsammans tagit fram Prisdialogen - mellan kunder och fjärrvärmeföretag. Sedan 2019 ingår även Fastighetsägarna i Prisdialogens styrelse.
Syftet är att stärka kundens ställning, att åstadkomma en rimlig, förutsägbar och stabil prisändring på fjärrvärme samt att bidra till ett ökat förtroende för fjärrvärmeleverantörernas prissättning. Prisdialogen är en utveckling och fördjupning av det samarbete som organisationerna presenterade 2011. Kils Energi AB har sedan 2017 genomfört Prisdialogen med sina kunder.
I vår fasta avgift finns en priskomponent som baseras på förändringen i konsumentprisindex KPI (källa SCB, se bilaga 2 för beräknings förklaring). Vi rår inte över denna ändring utan kan först när juni månads KPI presenteras se hur förändringen slår på den fasta avgiften. Nedan redovisas vår prognos för den samlade förändring vi råder över, med de förutsättningar som just nu är.
Prisändring 2023
Det genomsnittliga fjärrvärmepriset lämnas oförändrat från 2022 till 2023
Pris indikation 2023- 2025
Det genomsnittliga fjärrvärmepriset förändras årligen cirka 0 öre +-2 öre från 2024 till 2025
2022
0öre
2023
0öre
2024
+-2öre
2025
+-2öre
Se bilaga 2.
PRISSTRUKTUR
Vår taxekonstruktion är uppdelad i två delar, dels en rörligdel per levererad kilowattimme dels en fast del. Den rörliga delen har ett pris för samtliga anslutna kunder. Den fasta delen baseras på kategoritals modellen, och innebär att beräknad effekt ligger till grund för debiteringen av den fasta delen. Den fasta effektavgiften är indelad i fyra nivåer 0 – 19kw, 20 – 49kw, 50 – 99 samt >100kw med en fallande prisstruktur.
Fördelning av fast och rörlig avgift i effektklasserna:
34%
0 - 19kW
66%
29%
20 -49kW
71%
24%
50 - 99kW
76%
23%
> 100kW
77%
Kils Energi AB skall leverera en produkt som främjar miljön med största delen förnyelsebar energi. Bolaget skall också vara en självklar part för att på bästa sätt utveckla Kils tätort. Grunden för bolagets prissättning är att vi kan bedriva en effektiv produktion som genererar konkurrenskraftiga priser. Vi använder därför en kostnadsbaserad prissättning av vår produkt. Med tanke på att fjärrvärmen i Kil skall vara det attraktivaste valet för fastighetsägarna på orten. Detta innebär bland annat att:
• Vi använder kostnadsbaserad prissättning
• Vi skall ha ett konkurrenskraftigt pris på orten
• Vår prissättning skall gynna miljön
• Vi skall ha ett rättvist pris
• Vi skall jobba för en långsiktig prisutveckling
• Vi skall ha en kundservice i toppklass
Vår största utmaning är att hålla låga bränsle priser till våra pannor. Vi jobbar kontinuerligt med att sänka och säkra bränsle priser och öka leveranstryggheten. Vi arbetar kontinuerligt med att skapa och vidmakthålla goda relationer med aktörerna på både den regionala och internationella bränslemarknaden. Vi har på så sätt säkrat upp kontrakt med långa löptider och goda villkor. Vilket gör att vi kan hålla en långsiktighet i vår prissättning. Vi har under senare tid utökat antalet leverantörer för att på så sätt sprida våra risker.
Fjärrvärmeverksamheten är en kapitaltyngd bransch med ofta stora investeringar med långa avskrivningstider och med stor lånebörda till följd, så även för Kils Energi AB. Vi har som fokus i verksamheten att amortera ned vår lånebörda i så hög utsträckning ekonomin tillåter, för att minska vår räntekänslighet.
MILJÖVÄRDERING
RESURSEFFEKTIVITET OCH KLIMATPÅVERKAN
Resurseffektiviteten mäts som insatt primärenergi i förhållande till levererad mängd värmeenergi. Totalt insatt primärenergi divideras med levererad mängd nyttiggjord värme. Kils Energis resurseffektivitet för 2021 år leveranser var 0,155 PEF(Primär Energi Faktor). Sverige genomsnittet för PEF var 1,0 enligt BBR27
Klimatpåverkan mäts i koldioxidekvivalenter. De totala utsläppen av växthusgaser från fjärrvärmeproduktionen divideras med levererad mängd värme. Klimatpåverkan ska redovisas ur ett livscykelperspektiv och omfattar utsläpp från förbränning samt vid produktion och transporter av bränsle. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan. Kils Energis klimatpåverkan för 2021 år leveranser var 9,746 CO2 ekv/kWh. Sverige genomsnittet var 82 CO2 ekv/kWh -08. Som jämförelse EL (Nordisk residual) 351 CO2 ekv/kWh
Andelen fossila bränslen mäts som insatt energi i form av fossil olja samt den fossila delen av använd el i förhållande till totalt insatt energi, för produktion av fjärrvärme. Kils Energis andel fossila bränslen för 2021 år leveranser var 1,40%
Under 2021 har vi eldat 98,6% biobaserade bränslen samt 1,4% olja i våra värmeverk.
KUNDDIALOG
Detta lokala samrådsunderlag utgör årlig ansökan om förlängt medlemskap i Prisdialogen.
Dialogen sker vid flera samrådsmöten, där kunden får lämna synpunkter och därmed får möjlighet att påverka utformningen av prisändringsmodellen. Syftet är att du som kund ska få insikt i hur ditt fjärrvärmepris sätts och vilka faktorer som påverkar en prisändring. Steget avslutas med att din leverantör vid ett sista samrådsmöte presenterar sin slutliga modell.
Det sista mötet dokumenteras i ett samrådsprotokoll där eventuella kundsynpunkter framgår. Det är leverantören som skriver protokollet och kundrepresentanten justerar. Leverantören skickar sedan in sin inträdesansökan till Prisdialogens kansli tillsammans med protokollet och sina prisändringsmodell som innehåller prisförändringar för kommande år samt prognos för de kommande två åren.
Kils Energi AB avser att ansöka om förlängt medlemskap i Prisdialogen för 2023. Som underlag till ansökan för 2023 är en Prisändringsmodell vilket parterna är överens om, samt ett undertecknat samrådsprotokoll.
Kunddialogen i Kil genomförs i en samrådsprocess enligt den ram som Prisdialogen föreskriver. Med början i Februari och ett slutförande i Augusti beräknas den lokala överenskommelsen om prisförändring kunna utföras.
• Februari - Juli Samrådsmöte 1. Informationsmöte med förslag till ny prissättning.
• Mars – Augusti Samrådsmöte 2-3 eller i mån av behov.
• Augusti information presenteras för Prisdialogens kansli.
• Med fakturan i oktober skickas ett nyhetsbrev med redovisning av det kommande nya priset. Priserna presenteras även på hemsidan.
• 1 Januari: Ny prislista gäller.
BILAGOR
1. Ekonomi
2. Normalprislista
3. Miljövärden
4. Ordlista
EKONOMI
Kostnadsfördelning 2021
4%
21%
28%
14%
32%
Bränsle och förnödenheter Reparationer och underhåll Personal
Avskrivningar Räntekostnader
40%
60%
Fasta och rörliga kostnader
Fasta kostnader Rörliga kostnader
Värmeförsäljning och kostnader
Bränslekostnad Övriga ext kostnader Personalkostnader Avskrivningar Räntekostnader Värmeförsäljning
40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
Investeringar
14251
7604
7354
6089
6644
4401
4522
3748
2261
2488
1151
1713
1448
1896 2076
771 1134
16000
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
Räntebärande lån
103195 103358 106658 106906 108354 105349 103349
100474 96900
89600
83100
75600
66600
57600
53100
48600
44100
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
Räntekostnad Avskrivningar
6441
6306
5694
6292
6596
6581 6775
7964
4248
6553
6366
7210
6703
7374
7519
7524
6721
4021
4639
2962 2934
2137
2273
2906 2928 2909 2708
0000 0000 0000 0000
1443
1082 989
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
5,0%
4,5%
4,0%
3,5%
3,0%
2,5%
2,0%
1,5%
1,0%
0,5%
0,0%
Beräknad ränta
4,4%
3,8%
2,9% 2,8%
2,8% 2,9% 2,9% 2,9%
3,0% 3,0%
2,5% 2,5%
2,0% 2,1%
2,6%
2,3% 2,4%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
NORMALPRISLISTA 2022
Abonnerad effekt | <=19 kW | 20 – 49 kW | 50 – 99 kW | >=100 kW |
Effektavgift (beräkningsgrund) | 407 | 300 | 230 | 220 |
Effekttaxa kr/kWh | 998,84 kr | 736,84 kr | 565,02 kr | 540,45 kr |
Effektavgfit = E × A + (E × A× Index)
Index = 0,4 × (K − K80 )
K80
Energiavgift = W × B
E Kundens effektbehov i kW (se nedan). A Effekttaxa
K Aktuellt konsumentprisindex i juni föregående år.
K80 Konsumentprisindex 1980 basår = 100. 0,4 Reduktionsfaktor på konsumentprisindex. W Avläst förbrukning i MWh/år.
B Energitaxa Moms tillkommer .
Varje nytt kalenderår beräknas kundens effektbehov. Om avvikelsen från abonnerad effekt är större än i avtal reglerat kW tal justeras den abonnerade effekten för nästkommande år, dock aldrig lägre än till 8 kW.
Effektbehovet(kW) = Wn
n
n = regleras i avtal normalt 2,5 för hyreshus o mindre affärslokaler.
Energitaxa 700kr/MWh
Exempel på kostnadsfördelning för flerbostadshus med kategorital 2 500.
Förbrukning | Fast del | Rörlig del | Total kostnad |
80 MWh/år | 23 583 kr/år | 56 000 kr/år | 79 583 kr/år |
193 MWh/år | 43 506 kr/år | 135 100 kr/år | 178 606 kr/år |
500 MWh/år | 108 090 kr/år | 350 000 kr/år | 458 090 kr/år |
1000 MWh/år | 216 181 kr/år | 700 000 kr/år | 916 181 kr/år |
I kostnaden ingår 24 timmars service årets alla dagar. Samtliga fel brister och underhåll som behöver utföras på kundens anläggning fram till kundens sekundärsida ingår i årskostnaden. Även framtida utbyte av värmeväxlaren ingår.
MILJÖVÄRDEN
Total primärenergifaktor, inkluderat köpt hetvatten från annat fjärrvärmebolag och såld/köpt produktspecifik fjärrvärme 0,15
TOTAL CO2 FRÅN FÖRBRÄNNING [G/KWH]
Total CO2 från förbränning [g/kWh], inkluderat köpt hetvatten från annat fjärrvärmebolag och såld/köpt produktspecifik fjärrvärme 9,75
TOTAL CO2 FRÅN TRANSPORT OCH PROD. AV BRÄNSLEN [G/KWH]
Total CO2 från transport och prod. av bränslen [g/kWh], inkluderat köpt hetvatten från annat fjärrvärmebolag och såld/köpt produktspecifik fjärrvärme 5,39
Total andel fossilt, inkluderat köpt hetvatten från annat fjärrvärmebolag och såld/köpt produktspecifik fjärrvärme 1%
ORDLISTA
KATEGORITALS MODELLEN
Kategoritalsmetoden innebär att förbrukningen under en längre tid (ett antal månader eller helår) divideras med ett kategorital för att därmed ge kundens effektutnyttjande. Kategoritalet är vanligtvis olika för olika kundtyper, då de har olika förbrukningsmönster.
EFFEKTAVGIFT
Baseras på fastighetens maximala effektbehov. Vilket tas fram med hjälp av kategoritals metoden.
RESURSEFFEKTIVITET
Ur energisynpunkt innebär resurseffektivitet bland annat att inte ta ut mer råvaror än jorden kan producera samt att ha en effektiv omvandling och användning av energiresurser.
PRIMÄRENERGI
Är en teknisk term för energi som inte, av människan, har omvandlats till annan form av energi. Primärenergi kommer från primära energikällor som är en benämning
på energikällor i den form som de tillförs ett energisystem. Det kan till exempel röra sig om råa bränslen som råolja och stenkol, men även sol och vind är exempel på primärenergikällor. Primära energikällor kan omvandlas till mer användbara former, till exempel elektricitet eller finare bränslen.
KOLDIOXIDEKVIVALENTER
Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 21 ton koldioxidekvivalenter.
ABONNERAD EFFEKT
Den abonnerade effekten är den värmeeffekt som måste tillföras fastigheten på vintern då behovet är allra störst. Vi beräknar den abonnerade effekten i januari varje år och utgår då efter de två senaste årens gradagsjusterade förbrukning.
EFFEKTAVGIFT
Kallar vi den del i taxan som styr grundkostnaden för den abonnerade effekten.
EFFEKTTAXA
Den kostnad i kr per kW som du betalar för effektavgiften.
ENERGITAXA
En avgift som direkt beror på hur mycket energi som kunden använder.
FAST AVGIFT
Den samlade kostnaden av abonnerad effekt multiplicerad med effekttaxan
MILJÖVÄRDEN
Fjärrvärmebranchen redovisar sedan 2009 sina miljövärden på ett enhetligt sätt och som överenskommer med kundorganisationer inom Värmemarknadskommitten. Det som redovisas är primärenergifaktor, klimatpåverkan (CO2) och andelen fossila bränslen.