PM 2012:6
Kartläggning av godstransporter med buss i Sverige 2007−2011
PM 2012:6
Kartläggning av godstransporter med buss i Sverige 2007−2011
PM 2012:6
Trafikanalys
Adress: Xxxxxxxxx 00
113 59 Stockholm
Telefon: 000 000 00 00
Fax: 000 000 00 00
E-post: xxxxxxxxxxxx@xxxxx.xx Webbadress: xxx.xxxxx.xx Ansvarig utgivare: Xxxxx Xxxxxx Publiceringsdatum: 2012-06-04
Förord
Under vintern 2011/2012 fick Trafikanalys regeringens uppdrag att redovisa ett kunskapsunderlag om godstransportsituationen inom olika trafikslag och i olika regioner i Sverige. I denna rapport presenterar Trafikanalys resultaten från ett första steg i kartläggningen av gods som transporteras med buss.
Busstransporterat gods ingår inte i den officiella statistiken och liknande analyser är inte tillgängliga sedan tidigare. Denna typ av transport framstår som särskilt intressant som ett effektivt sätt att transportera gods i regioner där underlaget för godstransporter är litet, genom samutnyttjandet av en och samma transport för både personer och gods.
Denna rapport kan presenteras tack vare hjälp och utlämnade data från den största aktören på marknaden, Bussgods1. Bedömningarna i rapporten baseras på bearbetningar av bussgodsdata, det vill säga frakter inom det som kallas bussbox, busspaket och bussbrev2. Det är allt från små brev till större och tyngre frakter.
Ett varmt tack riktas till Bussgods och alla inblandade som har gjort denna analys möjlig. Kontaktperson på Bussgods har varit Xxxxxx Xxxxxxxx och projektledare vid Trafikanalys har varit Xxxxxxx Xxxxxxxxx.
Östersund i maj 2012
Per-Xxx Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx
1 Bussgods Sverige Ek. Består av länstrafikbolagen i Sverige och SmartPak som tillsammans bildar en ekonomisk förening.
2 Frakter av gods och brev med buss och lastbil/bil. Lastbil/bil kan ha använts vid utkörning och hämtning.
Innehåll
Förord 3
Sammanfattning 7
1 Bakgrund 9
2 Metod 11
2.1 Vikt 12
2.2 Tillgänglighet 12
3 Resultat 15
3.1 Bussgods i Sveriges län 2007–2011 15
Andelen bussgodsfrakter inom och utom eget län 18
Antal frakter i Sverige med bussgods 20
3.2 Bussgods i glesbygd 20
Andelen bussgodsfrakter inom- och utom eget län i glesbygd 22
Antal frakter i glesbygdslänen med bussgods 24
3.3 Ombud och tillgänglighet 25
4 Bussgods och omvärlden 27
5 Tabeller 31
5.1 Bussgods i Sverige. Beräknad vikt i ton för åren 2007-2011 31
5.2 Andelen bussgodsfrakter som skickas inom- och utom eget län 32
5.3 Bussgods i Sverige. Antal bussgodsfrakter åren 2007-2011 33
5.4 Antal bussgodsfrakter per länsinvånare och år, uppdelat på län för perioden 2007–2011 34
5.5 Bussgods i glesbygdslänen. Beräknad vikt i kilo åren 2007-2011 37
5.6 Bussgods i glesbygdslänen. Antal bussgodsfrakter åren 2007-2011.37 5.7 Antal bussgodsstationer och ombud 38
Sammanfattning
Bedömningarna i rapporten är ett resultat av bearbetningar av aggregerade data från Bussgods. Trots aggregeringen kan några tydliga trender urskiljas. Tydligast framstår en minskning av bussgodset i Sverige åren 2007–2011.
• Från år 2008 till 2009 minskade antalet frakter med 8 procent
• Minskningen mellan år 2008 och 2009 var 12 procent för beräknad mängd bussgods
• Norra Sverige har högst andel frakter per invånare.
• Glesbygdslänet Norrbottens län stod för 20 procent av total transporterad godsmängd, räknat som ton, år 2011.
• Sveriges nordligaste län har en högre andel frakter som skickas inom det egna länet, enligt bedömningar från branschföreträdare.
• Stora delar av Norrland har en relativt hög tillgänglighet till bussgodsstationerna/ombuden.
• I jämförelse med hur stor mängd brev och paket de svenskregistrerade lastbilarna transporterar är andelen bussgods liten, endast 0,6 procent av vikten.
1 Bakgrund
Trafikanalys är ansvarig för officiell statistik inom områdena kommunikationer och transporter. Idag saknas statistik om gods som transporteras med buss. Kännetecknet för bussgods är att gods- och brevtransporterna sker med bussar som kör i en fast linjesträckning med hållplatser och med turer enligt tidtabell. Det kan vara lokala, regionala och nationella bussar i linjetrafik.
I ett första försök att förbättra kunskapen kring bussgodsets roll i transport- systemet sammanställs befintlig kunskap om hur det sett ut i Sverige mellan åren 2007 – 2011. Förebilden för godstransporter kombinerat med persontransporter finns i dåvarande Postverkets (från och med 1994 Posten AB och sedan 2009 ingår Posten AB som en del av moderbolaget PostNord AB) egen bussrörelse som startades 1923. Postens diligenstrafik hade sin huvudsakliga utbredning i Norrland3.
Idag är Bussgods Sverige Ek. den i särklass största aktören på marknaden inom bussgods. Bussgods Sverige är en ekonomisk förening med länsbolagen samt SmartPak4 som medlemmar.
Bussgods erbjuder även transporter för hämtning och lämning av gods- och brev. Detta utförs av bil/lastbilstransporter.
3 xxxx://xx.xxxxxxxxx.xxx/xxxx/Xxxxxxx_xxxxxxxxxxxxxx.
4 SMARTPAK Sverige AB är ett traditionellt buss-, transport- och frakttjänst företag.
2 Metod
Materialet från Bussgods innehåller antalet frakter fördelat på 11 viktintervaller för åren 2007–2011. Vart och ett av länen som ingår i Bussgods har försett Trafikanalys med uppgifter om antal frakter. Viktintervallerna är satta efter det kriterium att det ska vara så enkelt som möjligt att få ut uppgifterna ur deras redovisningssystem. För att på något sätt få jämförbara uppgifter mot annan statistik behöver man göra nödvändiga bearbetningar/uppskattningar.
Trafikanalys har valt att göra en sådan bearbetning för att beräkna mängden ton. Kapitel 2.1 beskriver i detalj hur detta har gått till.
Några län har många frakter i de lägre viktintervallerna. Då blir beräknade ton lägre för dessa län än för län med fler frakter i de tyngre viktintervallerna (allt annat lika). Beräkningar av vikterna är också beroende av hur intervallerna är indelade. Mestadels har länen lämnat uppgifter på en fin nivå för åren 2007– 2011.
För att beräkna fraktmängderna per län i kilo, multiplicerades den genomsnittliga vikten för varje intervall med antal frakter för intervallet. Exakt mängd skulle bara kunna beräknas med kännedom om exakt vikt för varje frakt. För ett intervall som innehåller lättare frakter kommer den totala vikten att överskattas och för ett intervall som innehåller tyngre frakter kommer den att underskattas. Särskilt för frakter över 100 kilo blir beräkningarna mer osäkra. Här är det svårare att skatta ett verkligt medelvärde för vikten i det intervallet, men en sådan detaljnivå har inte heller betraktats som nödvändigt för en översiktsanalys av bussgodset. Att lämna ut mer detaljerade data skulle också vara alltför känsligt för uppgifts- lämnarna.
Att en del frakter i analysen transporteras med lastbil beaktas inte i denna rapport. Vanligtvis är den typen av transport vanlig vid insamling och utlämning av bussgods. Särskilt Stockholms län sker merparten av frakterna med lastbil. Dessa transporter räknas in i segmentet bussgods trots att transporten utförs med annat trafikslag än buss.
2.1 Vikt
Uppgiftslämnarna har lämnat uppgifter om antalet frakter i fraktviktintervaller. Intervallerna anges i kilogram.
0-1, 2-3, 4-5, 6-10, 11-15, 16-20, 21-35, 36-50, 51-75, 76-100, >100
Eller motsvarande
Intervall 1, Intervall 2, och så vidare Intervall 11.
Ett medelvärde beräknades för respektive intervall. Undantaget var det lägsta och det högsta intervallet där medelvärdet sattes till 1 respektive 120 kg.
Medelvärdet multiplicerades sedan med antalet frakter i samma viktintervall, vilket gav en uppskattning på den sammanlagda godsvikten för vart och ett av intervallen. Slutligen summerades vikterna från intervallen för varje år till en totalsumma.
Medelvikter som använts för beräkning av vikt är:
Intervall 1 = 1 kg
Intervall 2 = 2,5 kg
Intervall 3 = 4,5 kg
Intervall 4 = 8 kg
Intervall 5 = 13 kg
Intervall 6 = 18 kg
Intervall 7 = 28 kg
Intervall 8 = 43 kg
Intervall 9 = 63 kg
Intervall 10 = 88 kg
Intervall 11 = 120 kg
Frakterna består av gods såsom brev, paket och pallastat gods. De län som lämnat färre intervaller är; Gävleborgs län, Västernorrlands län och Jämtlands län. Stockholms län och Dalarnas län har lämnat ut uppgifter för ytterligare ett intervall. Beroende på vilket har medelvikterna justerats för de aktuella intervallerna enligt principen ovan.
2.2 Tillgänglighet
I syfte att belysa nyttan av bussgodset beräknades en form av tillgänglighet. Tillgänglighetsmåttet utgörs av antalet frakter fördelat på invånarantal. Ett annat mått på tillgänglighet är hur stor andel av befolkningen i Sveriges län som har tillgång till en bussgodsstation/ombud i en radie av 1 500 meter samt 10 000 meter.
Data över frakter per invånare i respektive län 2007–2011 baseras på att invånarnas ålder är 7–80 år eftersom det kan antas att invånarna i den kategorin är de som använder (eller kommer att använda) sig av tjänsten bussgods (Tabell 5.4). Summan av antalet bussfrakter för varje län divideras sedan med antalet länsinvånare.
Resultaten i Figur 3.8 baseras på analyser av täckningsområden enligt SCB:s befolkningsrutor och summering av befolkning för respektive område. De uppgifterna sätts sedan i relation till bussgodsstationerna/ombuden. Noggrann- heten av analysen varierar mellan tätort och glesbyggd. Det beror på att SCB:s befolkningsrutor har olika rutstorlekar för tätort (250x250 meter) och glesbygd (1x1 kilometer).
3 Resultat
3.1 Bussgods i Sveriges län 2007–2011
Den beräknade vikten för bussgodsfrakter i Sveriges län åren 2007–2011 redovisas i Figur 3.15. Här ingår alla Sveriges län utom Gotlands län. Sveriges norra län fraktar klart mer bussgods mätt i ton än andra halvan av Sverige.
Beräkningarna visar att total mängd fraktat bussgods i Sverige år 2011 var
Norrbottens län har högst beräknad vikt för vart och ett av åren 2007–2011 (Tabell 5.1). Norrbottens län har nästan 20 procent, 4 457 ton, av totala mängden bussgods i Sverige. Gävleborgs län och Västerbottens län har även de en relativt hög beräknad vikt för fraktat bussgods med 13 procent vardera, 2 860 respektive 2 804 ton år 2011. Mellan åren 2008 och 2009 minskade mängden bussgods, beräknat i antalet ton, med hela 12 procent (en minskning med 3 060 ton).
Skåne län har många frakter i de tyngre intervallerna. I Figur 3.1 framgår det att Skåne län har högst beräknad vikt av de sydliga länen. Blekinge län, liksom många andra sydligare län, fraktar inte lika mycket bussgods. En förklaring till detta är att det finns ett antal konkurrerande trafikslag för transporterna och att länsbolagen inte har plats/gör plats för bussgods. Själva hanteringen av och med bussgodsförsändelserna tar tid och kräver resurser.
Som jämförelse finns statistiken över svenska lastbilar i inrikes trafik6. De svenskregistrerade lastbilarna transporterade nästan 3,9 miljoner ton post och paket år 2011. Bussgods andel av detta blir knappt 0,6 procent.
5 Metoden för att beräkna vikter beskrivs i Kapitel 2.1.
6 Trafikanalys (2012). Lastbilstrafik 2011, Tabell 7A. Trafikanalys Statistik 2012:16. Stockholm.
Figur 3.1: Bussgods i Sverige. Summa beräknad vikt i ton för åren 2007–2011. Källa: Bussgods7
7 Egna beräkningar på data från länstrafikbolagen som ingår i Bussgods. 2007 års data saknas från Norrbottens län.
5000000
4500000
4000000
3500000
1 000-tal ton
3000000
2500000
2000000
Ton
1500000
1000000
500000
0
2008 2009 2010 2011
Figur 3.2 Post och paket i Sveige. Inrikes godstransporter med svenska lastbilar (NST 2007). Transporterad godsmängd i 1 000-tal ton. Källa: ”Lastbilstrafik 2011” samt tidigare publikationer från samma serie och Bussgods8
Annan relevant statisk att jämföra mot är den officiella statistiken om post- verksamhet9. Den visar att antalet levererade paket med en vikt över två kilo har ökat stadigt sedan 2005. Poststatistiken visar också att antalet levererade paket uppgick till 67 miljoner år 2010, vilket förklarar en del av uppgången för de svenska lastbilarna.
Tabell 3.1: Mängden bussgods i relation till mängden post och paket i inrikes transporter med svenska lastbilar. Källa: ”Lastbilstrafik 2011” samt tidigare publikationer från samma serie, Trafikanalys och Bussgods (se fotnot 8 och 9)
År | Post och paket på lastbil (ton) | Bussgods (ton) | Andel bussgods, (%) |
2008 | 4 368 607 | 26 537 | 0,61 % |
2009 | 3 334 895 | 23 477 | 0,70 % |
2010 | 3 467 614 | 22 540 | 0,65 % |
2011 | 3 877 852 | 22 423 | 0,58 % |
8 Egna beräkningar på data från länstrafikbolagen som ingår i Bussgods. 2007 års data saknas från Norrbottens län.
9 Trafikanalys (2011). Postverksamhet 2010. Trafikanalys Statistik 2011:14. Stockholm.
Andelen bussgodsfrakter inom och utom eget län
Nedan redovisas andelen frakter som går inom respektive utom länen (angränsande län samt övriga län). Redovisningen omfattar andelarna som branschföreträdare har bedömt vara rimliga för sina respektive län.
01 Stockholms län
10 Blekinge län
13 Hallands län
19 Västmanlands län
04 Södermanlands län
05 Östergötlands län
18 Örebro län
06 Jönköpings län
14 Västra Götalands län
22 Västernorrlands län
03 Uppsala län
07 Kronobergs län
Utom eget län, % Inom eget län, %
08 Kalmar län
21 Gävleborgs län
17 Värmlands län
12 Skåne län
20 Dalarnas län
23 Jämtlands län
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Figur 3.3: Andelen bussgodsfrakter som skickas inom- och utom eget län. Källa: Bussgods10
10 Transitfrakter, d.v.s. frakter som skickas mellan två län andra än det redovisande länet, ingår ej i bedömningen. Andelarna baseras på bedömningar gjorda av branschföreträdare hos Bussgods.
Figur 3.4: Bussgods i Sverige. Antal frakter åren 2007–2011. Källa: Bussgods.11
11 2007 års data saknas för Norrbottens län.
Antal frakter i Sverige med bussgods
Blekinge län har minst antal frakter tätt följt av Västmanlands län för åren 2007– 2011 (Figur 3.4). Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län har flest antal frakter för respektive år 2007–2011. De tillsammans står för nästan hälften av alla frakter som skickades med bussgods år 2011.
En genomgående trend är att antalet frakter minskar från år till år för bussgodset i Sverige. År 2011 har det lägsta antalet bussgodsfrakter i denna jämförelse, även om uppgifter saknas år 2007 för Norrlands län. Totalt fraktades det
1 002 057 stycken frakter år 2011 i Sverige vilket var 269 990 färre frakter
jämfört med år 2008. Toppnoteringen är år 2008 med totalt 1 272 047 frakter, men redan påföljande år minskade antalet med 95 721 frakter, eller 8 procent. (Tabell Fel! Hittar inte referenskälla.).
3.2 Bussgods i glesbygd
I detta avsnitt redovisas samma frakter och mängder av busstransporterat gods som i 3.1, men här särredovisas glesbygdslänen Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten samt Norrbotten. Glesbygdslänen är av särkilt intresse då bussgods är ett alternativt sätt att transportera gods i regioner där underlaget för godstransporter är litet, genom samutnyttjandet av en och samma transport för både personer och gods. Alla beräknade mängder, mätt i ton, är gjorda enligt metoden som beskrivs i kapitel 2.1. Samtliga tabeller för bussgods i glesbygd finns i kapitel 5.
Den totala mängden skickat bussgods år 2011 var 15 342 ton. Värmlands- och Dalarnas län har lägst beräknad mängd ton. Norrbottens län däremot har högst beräknad mängd bussgods, mätt i ton, för alla åren i studien. För alla glesbygds- länen så är trenden att det fraktas mindre mängder bussgods för varje år. Mellan åren 2008 och 2009 hade totala mängden bussgods i glesbygdslänen minskat med 13 procent (2 435 färre antal ton). Gävleborgs län har något fler frakter i de tyngre intervallerna och därför blir den sammanlagda mängden något större trots totalt antal färre frakter än Västernorrlands län. (jämför figur 3.5 och 3.6)
Figur 3.5: Bussgods i glesbygdslänen. Summa beräknad vikt åren 2007–2011. Kvantitet (Ton). Källa: Bussgods12
12 Egna beräkningar på data från länstrafikbolagen som ingår i Bussgods. 2007 års data. saknas från Norrbottens län.
Andelen bussgodsfrakter inom- och utom eget län i glesbygd
Branschföreträdare från Bussgods fick frågan om hur stor andel av frakterna som går inom det egna länet och hur stor andel som går till annat län (angränsande län samt övriga Sverige). Figur 3.6 visar att Västernorrlands län och de sydligare glesbygdslänen skickar större andelar av frakterna till annat län än det egna länet.
22 Västernorrlands län
21 Gävleborgs län
17 Värmlands län
20 Dalarnas län
Utom eget län, % Inom eget län, %
23 Jämtlands län
25 Norrbottens län
24 Västerbottens län
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Figur 3.6: Andelen bussgodsfrakter som skickas inom- och utom eget län i glesbygd. Källa: Bussgods13
I de norra glesbygdlänen gör man bedömningen att mer än 70 procent av frakterna går inom det egna länet. Enligt de bedömningar som gjordes av branschföreträdare från Bussgods så skickar Västernorrlands län 80 procent av frakterna till annat län (Figur 3.6).
13 Transitfrakter, d.v.s. frakter som skickas mellan två län andra än det redovisande länet, ingår ej i bedömningen. Andelarna baseras på bedömningar gjorda av branschföreträdare hos Bussgods.
Figur 3.6: Bussgods i glesbygd. Antal frakter åren 2007–2011. Källa: Bussgods.14
14 Egna beräkningar på data från länstrafikbolagen som ingår i Bussgods. 2007 års data saknas från Norrbottens län.
Antal frakter i glesbygdslänen med bussgods
Totalt skickades det 749 612 stycken frakter år 2011. Västerbottens- och Norrbottens län har flest antal frakter av glesbygdslänen. De står för hälften av alla skickade frakter i glesbygdslänen år 2011. Antalet frakter för Västerbottens- och Norrbottens län uppgick till 379 436 stycken (Tabell 5.6). Under perioden 2007 till och med 2011 har antalet frakter i glesbygdslänen minskat varje år.
Undantaget är mellan år 2009 och 2010 i Västerbottens län. Total sett var största minskningen i antalet frakter mellan åren 2010 och 2011 med 11 procent (81 584 färre frakter). Trenden är minskande antal frakter för glesbygdslänen (Figur 3.6).
Figur 3.7: Bussgodsstationer och ombud i Sverige. Källa: Bussgods
3.3 Ombud och tillgänglighet
Bussgods har ungefär 514 stationer och ombud i Sverige15. Figur 3.7 innehåller bussgodsterminaler och ombud för avlämning/hämtning i Sverige. En av nyheterna i år är att du kan stoppa bussen och skicka med ditt paket från vilken bussgodshållplats du vill. Men huvudsakligen lämnas bussbreven och buss- boxarna in hos någon av stationerna eller xxxxxxx00. Flest stationer/ombud har Västerbottens län, 68 stycken, tätt därefter hamnar Jämtlands län som har 66 stationer/ombud (Tabell 5.7).
Figur 3.8: Tillgänglighet till Bussgodsstationer och ombud. Källa: Bussgods och egen bearbetning av data från SCB, befolkningsuppgifter samt Trafikverket, NVDB17
15 Alla ombuden hittar du på xxx.xxxxxxxx.xx
16 Du kan välja att använda ditt eget emballage eller Bussgods standardemballage. På xxx.xxxxxxxx.xx kan du även skapa och skriva ut din egen fraktsedel.
17 Bearbetningarna baseras på befolkningsrutor (SCB) och Vägavstånd i nationella vägdatabasen (Trafikverket) samt Bussgodsstationer och ombud i Sverige.
Figur 3.8 ger en bild av att stora delar av Norrland har en relativt hög tillgänglig- het till bussgodsstationerna/ombuden. Mörkare färg anger att en större andel av befolkningen har högre tillgänglighet. Figur 3.8 visar två avståndsalternativ, 1,5 kilometer respektive 10 kilometer. Den geografiska analysen visar, att räknat som andel av befolkningen, har följande län en större andel med högre tillgäng- lighet än övriga delar av landet; Kronobergs län, Västmanlands län och Dalarnas län.
Många län har en stor andel av befolkningen inom 10 kilometer eller mindre till en bussgodsstation/ombud. Motsatt förhållande gäller för Östergötlands och Skåne län, där tillgänglighet är låg till bussgodsstation/ombud. Faktorer som påverkar tillgängligheten är antal stationer och ombud samt var befolkningen är bosatt. I Sveriges norra inland finns det ofta ett ombud på orten där befolkningen är centrerad. Detta ökar tillgängligheten.
Norra Sverige har de högsta andelarna bussgodsfrakter per invånare18. I Norrbottens län skickades det högst andel bussgodsfrakt per invånare år 2011. Glesbygdslänen skickar mycket bussgods och har en relativt sett högre tillgänglighet till bussgodsstation/ombud än övriga län, (Tabell 5.4).
4 Bussgods och om- världen
Bussgods har den egenskapen att det är en kombination av person- och gods- transport. Bussgodset lastas på befintliga bussar vilka trafikerar ordinarie busslinjer och följer en bestämd tidtabell. Det krävs alltså inga extra lastbils- transporter för godset.
Även om trenden för bussgods varit nedåtgående åren 2007–2011 så jobbar branschen aktivt med att finna nya möjligheter till att utvidga marknaden. Nu finns det till exempel möjlighet att stanna bussen på en hållplats för att få sina varor medskickade. På så sätt ökar upptagningsområdet avsevärt.
Logistiken i Sverige är så väl uppbyggd att det idag går bra att skicka det mesta mellan köpare och säljare. Bussgods står för en liten del av godstransporterna för dessa varuflöden. För att få en ytterligare bild av bussgodset betydelse kan resultaten jämföras med tillgänglig statistik inom områdena postverksamhet, internethandel och lastbilstransporter.
Uppgifter från undersökningen Postverksamhet 201019 visar att antalet leverer- ade paket, med en vikt över två kilo, uppgick till drygt 67 miljoner paket år 2010. Samtidigt visar den officiella poststatistiken att antalet levererade paket har ökat stadigt sedan 2005.
Internethandeln är stor i Sverige, största aktören på köp- och säljmarknaden i Sverige är Blocket. Under år 2009 köptes och såldes det för 212 miljarder kronor på Blocket. Det var 7 av 10 svenskar som köpt eller sålt någonting på Blocket20. Mycket varor byter ägare på lokala marknader men en stor del byter ägare på större avstånd. För detta ändamål kan man skicka varor med bussgods. För de vanligaste frakterna har man därför fasta priser och på så sätt hoppas man locka till sig kunder. Bussgods agerar aktivt och marknadsför sig som transportör på köp- och säljsajten Tradera21. Bussgods erbjuder olika produkter, de så kallade bussbreven och bussboxarna. De finns i alla storlekar, från 1 till 35 kilo. Andra tjänster som Bussgods erbjuder företag och privatpersoner är transporter utan tidskrav, transporter för prioriterat gods och transporter med exakt leveranstid22.
Posten AB, Svensk Detaljhandel och HUI Research följer detaljhandelns utveckling på internet i Sverige. Den elektroniska handeln (e-handeln) omsatte år 2011 cirka 27,7 miljarder kronor, eller 5 % av den totala detaljhandeln i Sverige23.
19 Trafikanalys (2011) Postverksamhet 2010. xxxx://xxx.xxxxx.xx/xxxxxxxx/Xxxxxxxxxxxxxx%000000.xxx.
20 Källa: Synovate, 2009.
21 xxxx://xx.xxxxxxxxx.xxx/xxxx/Xxxxxxx.
22 Se xxx.xxxxxxxx.xx för mer information.
23 xxxx://xxx.xxx.xx/XxxxxXxxxxxXxxxxx.xxx?XxxxxXxxxxxx_XxxxXXx0xxx0000-000x-0000- 940f-9e02265a1e5b&FileName=e-
HUI redovisar också, i den så kallade E-barometern, tillväxten för e-handeln av varor. Undersökningsåret 2011 redovisades för kvartal 4 en tillväxt på 10,6 procent jämfört med föregående år24. Tillväxten i handeln skapar förutsättningar för att marknaden för transporter att vara livskraftig.
Officiell statistik för inrikes trafik med svenskregistrerade tunga lastbilar visar att lastbilar i inrikes trafik transporterade 3,9 miljoner ton brev och paket år 201125. För att kunna göra en jämförelse med relevant statistik krävs nya beräkningar. En jämförelse av beräknade ton för bussgodset, i relation till lastbilarnas trans- porterade mängder, visar att storleken på fraktad mängd bussgods endast utgör 0,6 procent. Tyvärr saknas uppgifter om transportsträckor för bussgodset, men det förefaller troligt att frakterna av bussgods har en låg vikt och färdas långt.
I de norra regionerna har bussgods en större mängd frakter i förhållande till antalet invånare. Glesbygdslänen i Sverige, Värmland, Dalarna, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten har den högsta andelen skickade frakter per invånare. Bussgods har förutsättning att nå ut till glest befolkade områden eftersom bussarna ändå färdas enligt rutt och tidtabell i ordinarie persontrafik. Det förekommer även att Bussgods har avtal med aktörer som Posten, DHL och Schenker för transporter av gods. För var och en av dessa ovan nämnda aktörer skulle det bli för kostsamt att transportera enskilda eller få sändningsvolymer till många av dessa områden. Bussarna har den konkurrens- fördelen att de egentligen inte behöver några större volymer gods eftersom de ändå går i linjetrafik (även om större volymer vore önskvärt för den ekonomiska föreningen). I de län där det förekommer hög andel bussgods kan antas dessa transporter fylla en viktig funktion.
I södra Sverige finns det andra transportsätt som kan konkurrera ut bussgodset. Järnväg och lastbilar är exempel på konkurrerande trafikslag. Här är Bussgods en aktör på en större konkurrensutsatt marknad. Bussgodset i glest befolkade områden behöver troligen transporteras över längre avstånd än till exempel i södra Sverige.
Landsting och kommuner runt om i Sverige upphandlar trafikeringen med passagerarbussar. Föreningen bussgods köper i sin tur plats av länstrafik- bolagen på dessa linjer. I de allra flesta fallen tillämpas lägsta anbud som grund för upphandlingen av passagerartrafiken. Detta får till följd att man inte ställer krav på att bussar ska ha någon större lastkapacitet. Mindre lastkapacitet och färre linjer med lastutrymme gör att man inte har samma möjligheter till frakter med bussgods. Detta kan vara en av orsakerna till att antalet frakter med bussgods minskat mellan åren 2007 och 2011.
barometern+Q4+2011.pdf&MediaArchive_ForceDownload=True&Time_Stamp=634704207 878537845.
24 Notera att undersökningen har förändrats mot tidigare undersökningar från och med första kvartalet 2011. En stor förändring gentemot tidigare undersökning av e-handeln är att nu ställer man frågorna på ett annat sätt och har dessutom genomfört en översyn av insamlingsmetoderna. Förändringarna bedöms dock inte påverka jämförelser av försäljningsutvecklingen. E-handeln definieras som beställning av varor via internet.
Tjänster som resor och hotellbokningar eller nedladdningar av filer, program, filmer, musik och applikationer ingår inte.
25 Trafikanalys (2012). Lastbilstrafik 2011, Tabell 7A. Trafikanalys Statistik 2012:16. Stockholm.
Bussgods har även en syd-nordlig förbindelse i Bussgods-Pilen. Bussgods-Pilen färdas enligt fastställd tidtabell mellan Göteborg och Haparanda. Längs med färdvägen stannar lastbilen och lastar på och av sådant som ska till/från orterna i inlandet eller sådant gods som ska skickas snabbt genom Sverige. Bussgods- pilen fungerar som en sorts uppsamlings- och distributionsrunda för bussgodset. I Haparanda har Bussgods även en anslutning till Finland.
Bussgods erbjuder även transporter för hämtning och lämning av gods- och brev. Detta utförs av bil/lastbilstransporter.
5 Tabeller
5.1 Bussgods i Sverige. Beräknad vikt i ton för åren 2007-2011
Län | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
01 Stockholms län | 1 000 | 000 | 000 | 724 | 783 |
03 Uppsala län | 000 | 000 | 000 | 164 | 176 |
04 Södermanlands län | 148 | 159 | 156 | 156 | 165 |
05 Östergötlands län | 287 | 273 | 264 | 253 | 243 |
06 Jönköpings län | 458 | 427 | 466 | 421 | 608 |
07 Kronobergs län | 197 | 176 | 167 | 133 | 119 |
08 Kalmar län | 286 | 257 | 238 | 224 | 213 |
10 Blekinge län | 55 | 66 | 63 | 55 | 58 |
12 Skåne län | 3 284 | 3 403 | 3 064 | 2 839 | 2 972 |
13 Hallands län | 231 | 245 | 214 | 127 | 135 |
14 Västra Götalands län | 706 | 962 | 920 | 921 | 1 320 |
17 Värmlands län | 951 | 720 | 523 | 429 | 436 |
18 Örebro län | 359 | 348 | 274 | 212 | 188 |
19 Västmanlands län | 55 | 111 | 107 | 104 | 103 |
20 Dalarnas län | 1 157 | 1 026 | 933 | 890 | 875 |
21 Gävleborgs län | 4 776 | 4 345 | 3 373 | 3 084 | 2 860 |
22 Västernorrlands län | 2 512 | 2 656 | 2 512 | 2 500 | 2 259 |
23 Jämtlands län | 1 772 | 1 706 | 1 645 | 1 685 | 1 651 |
24 Västerbottens län | 3 926 | 3 515 | 2 880 | 2 929 | 2 804 |
25 Norrbottens län | 0 | 5 007 | 4 675 | 4 691 | 4 457 |
Summa | 22 586 | 26 537 | 23 477 | 22 540 | 22 423 |
5.2 Andelen bussgodsfrakter som skickas inom- och utom eget län
Län | Inom eget län, % | Utom eget län, % |
01 Stockholms län | 0 | 100 |
03 Uppsala län | 25 | 75 |
04 Södermanlands län | 8 | 92 |
05 Östergötlands län | 10 | 90 |
06 Jönköpings län | 19 | 81 |
07 Kronobergs län | 34 | 66 |
08 Kalmar län | 34 | 66 |
10 Blekinge län | 1 | 99 |
12 Skåne län | 50 | 50 |
13 Hallands län | 2 | 98 |
14 Västra Götalands län | 20 | 80 |
17 Värmlands län | 49 | 51 |
18 Örebro län | 17 | 83 |
19 Västmanlands län | 2 | 98 |
20 Dalarnas län | 50 | 50 |
21 Gävleborgs län | 43 | 57 |
22 Västernorrlands län | 20 | 80 |
23 Jämtlands län | 62 | 38 |
24 Västerbottens län | 75 | 25 |
25 Norrbottens län | 75 | 25 |
Genomsnitt | 30 | 70 |
5.3 Bussgods i Sverige. Antal bussgods- frakter åren 2007-2011
Län/År | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
01 Stockholms län | 62 391 | 41 709 | 33 915 | 30 693 | 29 987 |
03 Uppsala län | 14 943 | 14 698 | 13 454 | 11 036 | 9 784 |
04 Södermanlands län | 12 084 | 12 017 | 11 117 | 9 899 | 9 273 |
05 Östergötlands län | 23 671 | 21 560 | 19 279 | 16 657 | 15 117 |
06 Jönköpings län | 43 809 | 38 564 | 35 330 | 29 875 | 30 459 |
07 Kronobergs län | 19 169 | 17 212 | 15 269 | 12 565 | 10 050 |
08 Kalmar län | 22 695 | 20 702 | 18 969 | 16 936 | 14 362 |
10 Blekinge län | 4 121 | 5 194 | 4 374 | 3 705 | 3 445 |
12 Skåne län | 47 591 | 48 844 | 43 637 | 40 604 | 42 727 |
13 Hallands län | 15 064 | 13 946 | 12 751 | 8 777 | 8 034 |
14 Västra Götalands län | 61 831 | 70 681 | 65 117 | 57 009 | 57 442 |
17 Värmlands län | 61 876 | 48 435 | 39 113 | 30 817 | 27 176 |
18 Örebro län | 28 471 | 25 996 | 21 680 | 16 740 | 15 276 |
19 Västmanlands län | 4 200 | 8 368 | 7 700 | 6 774 | 6 489 |
20 Dalarnas län | 84 232 | 77 384 | 72 487 | 68 138 | 62 332 |
21 Gävleborgs län | 113 626 | 108 667 | 95 751 | 85 162 | 72 996 |
22 Västernorrlands län | 150 412 | 152 093 | 149 403 | 140 408 | 114 276 |
23 Jämtlands län | 105 577 | 101 334 | 96 593 | 96 002 | 93 396 |
24 Västerbottens län | 000 000 | 000 505 | 194 569 | 195 146 | 176 643 |
25 Norrbottens län | 0 | 235 138 | 225 818 | 215 523 | 202 793 |
Summa | 1 101 506 | 1 272 047 | 1 176 326 | 1 092 466 | 1 002 057 |
5.4 Antal bussgodsfrakter per läns- invånare och år, uppdelat på län för perioden 2007–2011.
Årtal | Län | frakter per ålder 7-80 |
2011 | 01 Stockholms län | 0,02 |
2010 | 01 Stockholms län | 0,02 |
2009 | 01 Stockholms län | 0,02 |
2008 | 01 Stockholms län | 0,02 |
2007 | 01 Stockholms län | 0,04 |
2011 | 03 Uppsala län | 0,03 |
2010 | 03 Uppsala län | 0,04 |
2009 | 03 Uppsala län | 0,05 |
2008 | 03 Uppsala län | 0,05 |
2007 | 03 Uppsala län | 0,05 |
2011 | 04 Södermanlands län | 0,04 |
2010 | 04 Södermanlands län | 0,04 |
2009 | 04 Södermanlands län | 0,05 |
2008 | 04 Södermanlands län | 0,05 |
2007 | 04 Södermanlands län | 0,05 |
2011 | 05 Östergötlands län | 0,04 |
2010 | 05 Östergötlands län | 0,04 |
2009 | 05 Östergötlands län | 0,05 |
2008 | 05 Östergötlands län | 0,06 |
2007 | 05 Östergötlands län | 0,06 |
2011 | 06 Jönköpings län | 0,10 |
2010 | 06 Jönköpings län | 0,10 |
2009 | 06 Jönköpings län | 0,12 |
2008 | 06 Jönköpings län | 0,13 |
2007 | 06 Jönköpings län | 0,15 |
2011 | 07 Kronobergs län | 0,06 |
2010 | 07 Kronobergs län | 0,08 |
2009 | 07 Kronobergs län | 0,10 |
2008 | 07 Kronobergs län | 0,11 |
2007 | 07 Kronobergs län | 0,12 |
2011 | 08 Kalmar län | 0,07 |
2010 | 08 Kalmar län | 0,08 |
2009 | 08 Kalmar län | 0,09 |
2008 | 08 Kalmar län | 0,10 |
2007 | 08 Kalmar län | 0,11 |
2011 | 10 Blekinge län | 0,03 |
2010 | 10 Blekinge län | 0,03 |
2009 | 10 Blekinge län | 0,03 |
2008 | 10 Blekinge län | 0,04 |
2007 | 10 Blekinge län | 0,03 |
2011 | 12 Skåne län | 0,04 |
2010 | 12 Skåne län | 0,04 |
2009 | 12 Skåne län | 0,04 |
2008 | 12 Skåne län | 0,05 |
2007 | 12 Skåne län | 0,05 |
2011 | 13 Hallands län | 0,03 |
2010 | 13 Hallands län | 0,03 |
2009 | 13 Hallands län | 0,05 |
2008 | 13 Hallands län | 0,05 |
2007 | 13 Hallands län | 0,06 |
2011 | 14 Västra Götalands län | 0,04 |
2010 | 14 Västra Götalands län | 0,04 |
2009 | 14 Västra Götalands län | 0,05 |
2008 | 14 Västra Götalands län | 0,05 |
2007 | 14 Västra Götalands län | 0,05 |
2011 | 17 Värmlands län | 0,11 |
2010 | 17 Värmlands län | 0,13 |
2009 | 17 Värmlands län | 0,16 |
2008 | 17 Värmlands län | 0,20 |
2007 | 17 Värmlands län | 0,26 |
2011 | 18 Örebro län | 0,06 |
2010 | 18 Örebro län | 0,07 |
2009 | 18 Örebro län | 0,09 |
2008 | 18 Örebro län | 0,11 |
2007 | 18 Örebro län | 0,12 |
2011 | 19 Västmanlands län | 0,03 |
2010 | 19 Västmanlands län | 0,03 |
2009 | 19 Västmanlands län | 0,04 |
2008 | 19 Västmanlands län | 0,04 |
2007 | 19 Västmanlands län | 0,02 |
2011 | 20 Dalarnas län | 0,26 |
2010 | 20 Dalarnas län | 0,28 |
2009 | 20 Dalarnas län | 0,30 |
2008 | 20 Dalarnas län | 0,32 |
2007 | 20 Dalarnas län | 0,35 |
2011 | 21 Gävleborgs län | 0,30 |
2010 | 21 Gävleborgs län | 0,35 |
2009 | 21 Gävleborgs län | 0,40 |
2008 | 21 Gävleborgs län | 0,45 |
2007 | 21 Gävleborgs län | 0,47 |
2011 | 22 Västernorrlands län | 0,54 |
2010 | 22 Västernorrlands län | 0,66 |
2009 | 22 Västernorrlands län | 0,70 |
2008 | 22 Västernorrlands län | 0,72 |
2007 | 22 Västernorrlands län | 0,71 |
2011 | 23 Jämtlands län | 0,85 |
2010 | 23 Jämtlands län | 0,87 |
2009 | 23 Jämtlands län | 0,88 |
2008 | 23 Jämtlands län | 0,92 |
2007 | 23 Jämtlands län | 0,95 |
2011 | 24 Västerbottens län | 0,78 |
2010 | 24 Västerbottens län | 0,86 |
2009 | 24 Västerbottens län | 0,86 |
2008 | 24 Västerbottens län | 0,92 |
2007 | 24 Västerbottens län | 0,99 |
2011 | 25 Norrbottens län | 0,93 |
2010 | 25 Norrbottens län | 0,98 |
2009 | 25 Norrbottens län | 1,02 |
2008 | 25 Norrbottens län | 1,06 |
2007 | 25 Norrbottens län | 0 |
5.5 Bussgods i glesbygdslänen. Beräknad vikt i kilo åren 2007-2011
Län | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
17 Värmlands län | 951 | 720 | 523 | 429 | 436 |
20 Dalarnas län | 1 157 | 1 026 | 933 | 890 | 875 |
21 Gävleborgs län | 4 776 | 4 345 | 3 373 | 3 084 | 2 860 |
22 Västernorrlands län | 2 512 | 2 656 | 2 512 | 2 500 | 2 259 |
23 Jämtlands län | 1 772 | 1 706 | 1 645 | 1 685 | 1 651 |
24 Västerbottens län | 3 926 | 3 515 | 2 880 | 2 929 | 2 804 |
25 Norrbottens län | 0 | 5 007 | 4 675 | 4 691 | 4 457 |
Totalt | 15 094 | 18 976 | 16 541 | 16 208 | 15 342 |
5.6 Bussgods i glesbygdslänen. Antal bussgodsfrakter åren 2007-2011
Län | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
17 Värmlands län | 61 876 | 48 435 | 39 113 | 30 817 | 27 176 |
20 Dalarnas län | 84 232 | 77 384 | 72 487 | 68 138 | 62 332 |
21 Gävleborgs län | 113 626 | 108 667 | 95 751 | 85 162 | 72 996 |
22 Västernorrlands län | 150 412 | 152 093 | 149 403 | 140 408 | 114 276 |
23 Jämtlands län | 105 577 | 101 334 | 96 593 | 96 002 | 93 396 |
24 Västerbottens län | 000 000 | 000 505 | 194 569 | 195 146 | 176 643 |
25 Norrbottens län | 235 138 | 225 818 | 215 523 | 202 793 | |
Totalt | 741 466 | 932 556 | 873 734 | 831 196 | 749 612 |
5.7 Antal bussgodsstationer och ombud
Län | Antal stationer och ombud |
01 Stockholms län | 2 |
03 Uppsala län | 13 |
04 Södermanlands län | 9 |
05 Östergötlands län | 10 |
06 Jönköpings län | 25 |
07 Kronobergs län | 25 |
08 Kalmar län | 13 |
10 Blekinge län | 5 |
12 Skåne län | 6 |
13 Hallands län | 13 |
14 Västra Götalands län | 35 |
17 Värmlands län | 33 |
18 Örebro län | 16 |
19 Västmanlands län | 8 |
20 Dalarnas län | 50 |
21 Gävleborgs län | 28 |
22 Västernorrlands län | 42 |
23 Jämtlands län | 66 |
24 Västerbottens län | 68 |
25 Norrbottens län | 54 |
Totalt | 521 |
Trafikanalys är en kunskapsmyndighet för transportpolitiken. Vi analyserar och utvärderar föreslagna och genomförda åtgärder inom transportpolitiken. Vi ansvarar även för officiell statistik inom områdena transporter och kommunika- tioner. Trafikanalys bildades den 1 april 2010 och har huvudkontor i Stockholm samt kontor i Östersund.
Trafikanalys
Xxxxxxxxx 00
113 59 Stockholm
Tel 000 000 00 00
Fax 000 000 00 00