Certifiering av allergi-, astma- och KOL- mottagning 2022

Certifierade allergi-, astma- och KOL-mottagningar, inom primärvården i Region Skåne, garanterar omhändertagandet av patienter på ett kvalitetssäkrat sätt med kvalificerad personal.

Innehållsförteckning

1 Dokumentinformation 3

1.1 KONTAKTUPPGIFTER 3

6 Certifieringskrav 5

6.1 Sjuksköterska 6

6.2 Sjuksköterskan eller annan ansvarig person 7

6.3 Specialist i allmänmedicin 9

6.4 Interprofessionell samverkan 9

6.5 Nationellt Spirometrikörkort 11

6.6 Utrustning 12

6.7 Utredning och behandling 12

7 Framtidsvision för certifiering 13

7.1 Utveckling av fysioterapeuters arbete med allergi, astma och KOL- mottagning 13

8 Utbildningsinsatser 2022 14

Referenser 16

1 Dokumentinformation ‌

1.1 KONTAKTUPPGIFTER ‌

Certifieringsansvarig: Xxxxxx Xxxx E-post: xxxxxx.xxxx@xxxxx.xx Telefon: 040 -33 53 13

Certifieringsadministratör: Xxxxx Xxxxxxx E-post: xxxxx.xx.xxxxxxx@xxxxx.xx Telefon: 040 -33 60 81

Primärvårdens utbildningsenhet PUE

CRC, Clinical Research Centre, byggnad 28, plan 12 Xxx Xxxxxxxxxxxx Gata 35

214 28 Malmö

E-post: xxx.xxx.xxxxxxxxxxxx@xxxxx.xx

Webbplats: Certifiering allergi, astma & KOL - Vårdgivare Skåne (xxxxx.xx)

Allergi, astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är stora folksjukdomar som orsakar mänskligt lidande och stora kostnader för samhället. Prevalensen för dessa sjukdomar ökar och patienterna tas huvudsakligen om hand i primärvården. Möjlighet till korrekt diagnos och förbättrad behandling har ökat och därmed ställs nyakrav på hälso- och sjukvården. Både avseende astma och KOL finns stora problem med framför allt underdiagnostik men också feldiagnostik. Detta innebär att många personer är utan en effektiv behandling med sämre hälsa som följd. Korrekt diagnos möjliggör rätt behandling och en regelbunden uppföljning av sjukdomsförloppet vilketär av största vikt för att motverka försämringsperioder med sjukdomsprogression som följd [1].

Studier har visat att samhällskostnaderna för astma beräknas till cirka 4–7 miljarder kronor per år för personer i åldern 25–56 år (i snitt 15 919 kronor per år och person), och upp till 8 miljarder kronor per år totalt (för hela befolkningen) [2] [3]. Den totala kostnaden för KOL i Sverige under ett år har uppskattats till cirka 14 miljarder kronor[4].

Socialstyrelsen har i de nationella riktlinjerna för vård vid astma och KOLrangordnat olika typer av rekommendationer, för att kunna prioritera en viss åtgärd. De rangordnade åtgärderna redovisas enligt prioriteringsskalan 1–10, där åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst. Detta är åtgärder som sjukvården bör och kan erbjuda. Rekommendationerna gäller diagnostik och utredning, läkemedelsrelaterad behandling, omvårdnad och rehabilitering, symtombedömning samt uppföljning inom alla åldersgrupper.

Målet för all behandling av astma och KOL är att patienterna ska uppnå kontroll över sin sjukdom. Patienterna bör erbjudas återbesök med regelbunden frekvens, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer (Prioritet 2 - 4). Ett strukturerat omhändertagandemed väl fungerande allergi-, astma- och KOL-mottagningar i primärvården, bidrar till att förbättra vården för dessa stora patientgrupper. Samverkan mellan de olika professionerna som deltar i vården vid astma, allergi och KOL medverkar till möjligheten att uppnå goda behandlingsresultat (Prioritet 3 - 4). Med hjälp av väl utformat patient- säkerhetsarbete kan också utveckling och förbättring ske kontinuerligt [5].

3 Syfte ‌

Syftet med certifieringen är att:

• stödja allergi-, astma- och KOL-mottagningarna i deras arbete att upprätthållaen strukturerad arbetsform.

• säkerställa kvaliteten i vården av patienter med allergi, astma och KOL inom primärvården, både inom offentlig och privat verksamhet, Region Skåne.

4 Certifiering ‌

En certifiering innebär ett kontinuerligt förbättringsarbete av verksamheten och syftartill att skapa förtroende och tillit till nytta för patienten.

Certifieringen kan också ge många positiva effekter på verksamheten genom att upprätta en tydlig styrning. Förbättringsarbetet säkerställs via uppföljning och utvärdering. Kartläggning av certifierade allergi-, astma- och KOL- mottagningar genomförs årligen. För enheter som inte uppfyller kraven kommer certifieringen att dras tillbaka. Det åligger varje certifierad allergi-, astma- och KOL-mottagning att omgående meddela PUE om de av något skäl inte längre uppfyller kraven (kontaktuppgifter, s.3). Ny certifiering kan uppnås mellan kartläggningar genom att kontakta PUE.

5 Uppdraget ‌

Uppdraget att certifiera primärvårdens allergi-, astma- och KOL- mottagningar i Region Skåne har Primärvårdens utbildningsenhet (PUE) erhållit av Avdelning för Hälso- och sjukvårdsstyrning, Koncernkontoret, Region Skåne.

6 Certifieringskrav ‌

Kraven för grundcertifierad allergi-, astma- och KOL-mottagning är att sjuksköterskanska ha avsatt tid enligt nationella kriterier för allergi-, astma- och KOL-mottagning. Detta är minimum 2 timmar/vecka/1000 listade patienter vid ansvar för barn fr.o.m.skolåldern och vuxna.

Det är av allra största vikt att allergi-, astma- och KOL-mottagningarna har adekvat avsatt tid för verksamheten för att undvika kvalitetsförsämring med bland annat långa väntetider till patientutbildning och spirometriundersökningar [6]. Baserat på Socialstyrelsens rekommendationer är tiden lågt räknat i förhållande till förekomsten av allergi, astma och KOL i den svenska befolkningen. Det finns framtaget kriterier baserade på Socialstyrelsens riktlinjer för astma och KOL på de prioriterade åtgärderna (prioritet 1–4) bör ha 4,8 timmar per 1 000 listade patienter och vecka [1][6]. För att möta patienternas behov nu och i framtiden, bör primärvårdsverksamheterna ha med i sin långsiktiga planering, att allergi-, astma- och KOL-mottagningens tid ska ökas.

6.1 Sjuksköterska ‌

Sjuksköterskan ska ha utbildning på minst 15 högskolepoäng inom området astma, allergi och KOL. Inom Primärvårdens allergi-, astma- och KOL-mottagningarhar sjuksköterskan ofta en central och samordnande roll. Det krävs då att sjuksköterskan har relevant utbildning inom ämnesområdet för att tillgodose att patienter får god och säker vård samt att stödja och utveckla det förebyggande arbetet inom astma-, allergi- och KOL-vården [7]. Sjuksköterskan ska ha kontinuerlig fortbildning inom ämnesområden allergi, astma och KOL med 1–2 dagar/år.

Sjuksköterskan ska ha tidsbeställd mottagning med organiserad telefonrådgivning.

Tidsbeställd mottagning

Mottagning med adekvat avsatt tid kan ge stora vinster för patienten och minska stress för sjuksköterskan.

Telefonrådgivning

Rådgivning per telefon bidrar till att skapa en bra relation och god kontakt med den vårdsökande. Att den vårdsökande blir lyssnad på och bekräftad i sin oro minskar risken för missnöje och ökar följsamheten till givna råd. Att förstå den vårdsökandes situation är en viktig del i att hantera hälsoproblem via telefon. Bedömning om hälsoproblemet är allvarligt eller inte och därmed hänvisa till rätt vårdnivå om behov finns, är en grundläggande åtgärd vid sjukvårdsrådgivningen [8, 9, 10, 11].

6.2 Sjuksköterskan eller annan ansvarig person ‌

Sjuksköterskan eller annan ansvarig person ska utföra strukturerad patientutbildning. Vid långvarig sjukdom behöver patienten, förutom medicinsk behandling, också kunskap för att kunna leva sitt liv med bästa möjliga hälsa och livskvalitet.

Patientutbildning och stöd till egenvård är viktiga delar av behandlingen av personermed såväl astma, allergi som KOL. Utbildningen och stödet kan ges antingen individuellt eller i grupp.

Vid allergi och astma hos barn är det betydelsefullt att familjen eller annan vårdnadshavare inkluderas i utbildningen. Syftet med patientutbildning är att stödja och stärka patientens kontroll över sin sjukdom. Det är nödvändigt att patienten får kunskap om sin sjukdom och vilka faktorer som påverkar den. Därigenom kan förmågan till egenvård förstärkas. Såväl patientutbildning som föräldrautbildning innebär, enligt Socialstyrelsen, en låg till måttlig kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår.

Patientutbildning har en självklar plats i vården av patienter med astma eller KOL och tillhör Socialstyrelsens prioriterade områden (Prioritet 3).

Motiveringen till rekommendationen, när det gäller astma, är att åtgärden leder till färre sjukhusinläggningar, minskad sjukfrånvaro och förbättrad sjukdomskontroll. Hos barn och ungdomar med astma ger patientutbildning individuellt, i grupp eller föräldrautbildning, minskat antal akutbesök, minskad skolfrånvaro och förbättrad lungfunktion, jämfört med sedvanlig vård. Vid KOL medför åtgärden förbättrad livskvalitet, minskad dyspné, minskat antal sjukhusvistelser och exacerbationer samt minskad mortalitet [1].

Patienten ska också erhålla en skriftlig behandlingsplan [5]. Denna ska innehålla information som ger patienten möjlighet att själv justera läkemedelsdosen utifrån symtom. Enligt Socialstyrelsen ger skriftlig behandlingsplan ökad grad av sjukdomskontroll och ökad följsamhet till ordinerad behandling jämfört med avsaknad av behandlingsplan (Prioritet 3).

Sjuksköterskan eller annan person med adekvat utbildning ska erbjuda tobaksavvänjning.

Tobaksrökning är en viktig orsak till sjuklighet och för tidig död. För personer med allergi, astma och KOL kan fortsatt rökning leda till allvarliga symtom och försämring av sjukdomen. Studier visar att vissa personer med astma eller KOL inte slutar röka även om de är medvetna om riskerna. Många gånger erbjuder inte heller hälso- och sjukvården stöd till rökstopp, trots att detta är en av de viktigaste åtgärderna vid astma och den absolut viktigaste åtgärden vid KOL. Ett bra omhändertagande av de patienter som behöver hjälp med tobaksavvänjning kräver tillgång till stöd av personal som lämpligen är diplomerad rökavvänjare och kan ge patienten kvalificerad rådgivning och motivation till rökstopp.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL är insatser som bidrar till rökstopp högt prioriterade (Prioritet 1). Motiveringen till rekommendationen är att åtgärden har positiv effekt på livskvalitet, symtom och annan behandling [12].

Hos vuxna med astma leder rökstopp till förbättrad livskvalitet och minskning av dagliga symtom. För den som har KOL och fortfarande röker är rökstopp den enskilt viktigaste åtgärden. Vid KOL leder rökstopp till en långsammare minskning av FEV1 över tid jämfört med inget rökstopp samt minskad risk för sjukhusinläggning.

Föräldrar till barn med astma bör också erbjudas stöd att sluta röka (Prioritet 2). Motivering till rekommendationen är att åtgärden minskar risken för barnet att insjukna i astma samt minskar antal sjukhusinläggningar [12].

Sjuksköterskan eller behörig person ska registrera i Luftvägsregistret

Luftvägsregistret är ett nationellt kvalitetsregister och samtidigt ett pedagogiskt förbättringsverktyg. Registret syftar till att förbättra handläggningen av patienter med astma och/eller KOL genom att visualisera hur vårdpersonalen i praktiken diagnostiserar och behandlar patienter med dessa sjukdomar. Resultaten ska ligga till grund för utvärdering av vården som ges. Rätt använt kan Luftvägsregistret framför allt ligga till grund för kvalitetsutveckling på den enskilda mottagningen, men även på regionnivå. Det övergripande målet för registret är att säkerställa likvärdig vård i landet, samt att skapa ett arbetsinstrument ”on-line” med funktioner som checklista, förbättrad översyn, säkerhet och dessutom att skaffa ny kunskap som leder till ytterligare förbättring av behandling vid astma och KOL [13]. Primärvården i

Region Skåne använder journalsystemet PMO. För allergi-, astma- och KOL- mottagningens räkning är en checklista framtagen där variabler från luftvägsregistret integrerats.

Sedan 2020 sker automatisk överföring från checklistan i PMO till luftvägsregistret under förutsättning att checklistan används. Patienten ska ha gett sitt medgivande till detta.

6.3 Specialist i allmänmedicin ‌

Specialist i allmänmedicin ska ha uppdraget som medicinskt ansvarig för astma-, allergi- och KOL-mottagningen. Den medicinskt ansvarige läkaren ska ha kontinuerlig fortbildning, helst två dagar/år, inom ämnesområden allergi, astma och KOL. Läkaren ska vara ett stöd för allergi-, astma- och KOL-sjuksköterska och fysioterapeut men också för övriga patientansvariga läkare avseende diagnostik och behandling av patienterna. Baserat på behovet i verksamheten bör allergi-, astma- och KOL-ansvarig läkare erhålla 1–2 timmar per vecka för allergi-, astma- och KOL-mottagningen [14].

6.4 Interprofessionell samverkan ‌

Både astma och KOL är komplexa sjukdomar och patienterna har ofta behov av flera olika typer av åtgärder och insatser samtidigt. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL ges interprofessionell samverkan en hög prioritet vilket också understryks i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från 2015. Det interprofessionella teamet runt patienten med astma och KOL kan bestå av olika professioner utifrån sjukdomens svårighetsgrad och patientens behov.

Socialstyrelsen bedömer att tillgången till vård med interprofessionell samverkan på en allergi-, astma- och KOL-mottagning kan innebära stora besparingar för hälso- ochsjukvården. Enligt Socialstyrelsen har interprofessionell samverkan vid astma stor patientnytta eftersom den leder till minskade symtom och ökad sjukdomskunskap (Prioritet 4). Vid KOL leder också denna samverkan till förbättrad livskvalitet, ökad funktionell kapacitet och minskad dyspné (Prioritet 3).

Fysioterapeut

De allra flesta KOL-patienter är i behov av träning, och det är därför av stor vikt att dessa patienter får kontakt med en fysioterapeut. Patienterna med nedsatt fysisk kapacitet behöver konditions- och styrketräning. Åtgärden har enligt Socialstyrelsen en positiv effekt på livskvalitet, fysisk förmåga och dyspné vid tillstånd med stor svårighetsgrad (Prioritet 2). I anslutning till akut exacerbation rekommenderas ledarstyrd konditions- och styrketräning (Prioritet 3). Det finns god klinisk erfarenhet av att åtgärden minskar risk för komplikationer och annan sjuklighet. Med utgångspunkt från Socialstyrelsens rekommendationer bör fysioterapeut erhålla 1,3 timmar per 1000 listade patienter för att kunna möta vårdbehovet [14].

Dietist

Vid sjukdomen KOL är viktförlust och undernäring vanligt och patienter med lågt BMI eller snabb viktnedgång behöver kontakt med dietist (Prioritet 3).

Risken för att utveckla undernäring ökar med mer avancerad sjukdom och speciellt stor är risken när patienten också har någon av de vanliga samsjuklighetsdiagnoserna vid KOL, som förmaksflimmer, hjärtsvikt, hypertoni, diabetes, depression och osteoporos. Nutritionsbehandling med kostråd har en central roll i behandlingen.

Arbetsterapeut

Låg vikt och låg fysisk kapacitet är viktiga orsaker till sjuklighet och förtida död. Vidhjälp med energibesparande tekniker är arbetsterapeutens insatser betydelsefulla (Prioritet 3). Arbetsterapeutiska insatser kan bidra till att förbättra patientens livskvalitet och ge högre grad av aktivitet och självständighet. Målet med den arbetsterapeutiska behandlingen är en aktiv patient som är utrustad med strategier för att klara vardagen.

Kurator/psykolog

I teamarbetet på vårdcentralen är tillgång till kurator/psykolog, som kan göra en psykosocial utredning, viktig för patientens vardag. Detta kan gälla både för patientermed astma eller KOL.

Professioner som ingår i interprofessionella team

Sjukdom

Profession

Kommentar

Astma och/eller allergi

• Läkare

• Allergi/Astma/KOL- sjuksköterska

• Fysioterapeut/sjukgymnast

• Allergikonsulent

• Kurator/psykolog

• Dietist

Vid lindrig sjukdom utgörs kanske teamet av enbart två professioner,medan det vid måttlig eller svår sjukdom kan utökas beroende på patientens behov.

KOL

• Läkare

• Allergi/Astma/KOL- sjuksköterska

• Fysioterapeut/sjukgymnast

• Arbetsterapeut

• Kurator/psykolog

• Dietist

Samma som för astma och/eller allergi

Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Centrala rekommendationer, s. 32.

6.5 Nationellt Spirometrikörkort ‌

Syftet med Nationellt spirometrikörkort är att kvalitetssäkra lungfunktionsmätningar. Utbildningen är en teamutbildning och riktar sig till läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter i primärvården.

Det nationella spirometrikörkortet är framtaget och uppdateras regelbundet av Nätverket för astma-, allergi- och KOL-intresserade allmänläkare (NAAKA), Astma-allergi- och KOL-sjuksköterskeföreningen (ASTA) och Svensk förening för klinisk fysiologi (SFKF). Utbildningen är även granskad av Svensk lungmedicinsk förening (SLMF), Svenska föreningen för allergologi (SFFA) och Svenska Barnläkarföreningen (BLF) – delföreningen för allergi och lungmedicin.

Dynamisk spirometri med reversibilitetstest/bronkdilatationstest, tillsammans med noggrann anamnes, är grundläggande vid utredning av misstänkt astma och/eller KOL. I Socialstyrelsens prioriteringar rangordnas därför spirometri högt (Prioritet 1 - 3). Undersökningen innebär, frånsett diagnostisering, möjlighet att följa sjukdomsutveckling och att optimera behandling. Detta gäller för både barn och vuxna. Avgörande för Socialstyrelsens rekommendation är att spirometri innebär nytta för patienten, eftersom detta är en bra metod för att diagnostisera lungsjukdom.

Spirometriundersökningar ingår som en viktig del i allergi-, astma- och KOL- mottagningarnas verksamhet både vid diagnostik och uppföljning. Rätt utförda spirometriundersökningar, som är en förutsättning för korrekt diagnossättning, kräver därför legitimerad personal med spirometrikörkort. På en certifierad vårdcentral är det ett krav att det finns en läkare samt allergi-, astma- och KOL-sjuksköterska med spirometrikörkort. Omhändertagandet av patienterna optimeras och onödiga besök minimeras.

Spirometri kräver också att patienten aktivt deltar i undersökningen, varför det är nödvändigt att den utförande personalen kan ge stöd och instruktioner till patienten.

6.6 Utrustning ‌

Krav på utrustning för certifierad mottagning:

• Spirometer, FEV1/FEV6-mätare, PEF-mätare, pulsoxymeter, oxygen samt inhalationsspray med spacer.

• Utrustning för provtagning (specifika IgE) eller pricktest.

• Informations- och undervisningsmaterial.

• Demonstrations-inhalatorer – för att ge patienten kunskap om de inhalatorer som finns.

6.7 Utredning och behandling ‌

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid allergi, astma och KOL samtLäkemedelsverkets behandlingsrekommendationer ska omhändertagandet av patienterna innehålla uppgifter som utredning, behandling, uppföljning, symtombedömning, rehabilitering och omvårdnad vid astma för barn, ungdomar och vuxna samt patienter med sjukdomen KOL (Prioritet 1 - 5).

7 Framtidsvision för certifiering ‌

För att kunna uppnå bästa möjliga vårdnivå för våra patienter samt använda våra resurser på ett kvalitativt sätt är det angeläget att vi i Region Skåne arbetar vidare medSocialstyrelsens nationella riktlinjer gällande astma och KOL.

Arbetet fortsätter med att fler enheter ska uppfylla kraven på utbildning och avsatt tid för allergi-, astma- och KOL-sjuksköterskan, fysioterapeuten och ansvarig teamläkare.

Avsikten är att bereda möjlighet att ge astma-, allergi- och KOL-patienterna en god och jämlik vård i Region Skåne [1][14].

7.1 Utveckling av fysioterapeuters arbete med allergi, astma och KOL-mottagning ‌

Som ett led i utvecklingen av certifieringen av allergi/astma/KOL- mottagningarna i Region Skåne vill vi tydliggöra fysioterapeutens arbete i teamet i linje med interprofessionell samverkan framtaget av dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting [5] Till hjälp i detta arbete finns det framtaget verksamhets- och dokumentationsstöd som kommer attpubliceras under våren på vårdgivare Skåne.

Tidsbeställd mottagning med organiserad telefonrådgivning Fysioterapeuten bör ha tidsbeställd mottagning med organiserad telefonrådgivning så att patienter kan komma i kontakt med fysioterapeuten

till exempel i samband med ettförsämringstillstånd.

I samband med kartläggningen av allergi-, astma- och KOL-mottagningarna inför 2021 var syftet att informera verksamheterna om att de bör erbjuda planerad tid till fysioterapeut. Kraven skulle successivt ha implementerats men på grund av Covid-pandemin har detta liksom mycket annat få stå tillbaka. Initialt rekommenderas att 0,5 timme per 1000 listade patienter avsätts för fysioterapeuten. Den optimala tiden är 1,3 timme per 1000 listade för att Socialstyrelsens riktlinjer ska kunna efterföljas [14].

Utbildning

Det bör finnas minst en fysioterapeut med ansvar för astma- och KOL- patienter som arbetar på vårdcentralen eller har avtal med enheten.

Fysioterapeuten bör delta i teamutbildning och ska gärna ha gått utbildningen ”Fysioterapidagar med inriktning astma och KOL”.

Interprofessionell samverkan

Fysioterapeuten ska delta i allergi-, astma- och KOL-teamets träffar på vårdcentralen.Teamet bör träffas minst fyra gånger per år.

8 Utbildningsinsatser 2022 ‌

Tabell 1 innehåller den utbildning som är obligatorisk för att kunna sköta uppdraget enligt certifieringen. Då spirometrikörkortet uppdateras årligen bör personal som arbetar med spirometri genomföra regelbunden uppdatering av sina kunskaper (se tabell 2).

Tabell 2 innehåller utbildningar som inte är obligatoriska men som ger fördjupad kompetens till en eller flera yrkesroller i deras arbete med patienter med allergi, astmaoch KOL. En del av utbildningarna har inte kunnat genomföras på grund av pandemi och omorganisation. Målsättningen är att kunna återuppta dessa kurser.

Tabell 1: obligatorisk utbildning för läkare och sjuksköterskor

Obligatorisk fortbildning

Kursinformation

Målgrupper

Nationella spirometri- körkortet

LIPUS-certifierat

• Arrangeras 2–3 gånger/ termin

• 2 dagars utbildning

• Intyg utfärdas efter genomgången kurssamt godkänt kunskapstest.

Legitimerad personal som arbetar med spirometri - läkare, sjuksköterska, fysioterapeut.

Tabell 2: utbildningar som ger fördjupad kompetens

Inte obligatorisk fortbildning	Kursinformation	Målgrupper
Nätverksträff astma, allergi och KOL	• Arrangeras 1–2 gånger/år	Vårdpersonal som arbetar med allergi, astma och KOL. Programmet riktar sig till hela teamet.
Fysioterapidagar med inriktning astma och KOL	• Arrangeras 1 gång/år • 2 dagars utbildning • Intyg utfärdas efter genom-gången kurs	Fysioterapeut/sjukgymnast
Spirometri introduktion	• Arrangeras 2 gånger/år • Halvdag • Teoretisk	Personal med liten eller ingen erfarenhet, som ska arbeta med spirometri
Allergi, astma & KOL för läkare i primärvården*	• Arrangeras årligen • 4 x 2 kursdagar • Intyg utfärdas efter genomförd kurs	Specialister i allmänmedicin och ST-läkare
Luftvägsregistret	Arrangeras efter behov	Personal som arbetar med registret
Allergidiagnostik Inklusive Pricktest.	Arrangeras efter behov	Sjuksköterskor och läkare inom primärvård
Uppdatering av spirometrikörkortet samt spirometritolkning	Arrangeras årligen	Legitimerad personal som arbetar med spirometri och som tidigare genomgått spirometrikörkorts- utbildning
Personcentrerat sammanhållet vårdförlopp vid KOL	Arrangeras efter behov med start hösten 2022	All vårdpersonal inom primärvården
SLIT-körkort (SFFA)	Arrangeras 1 gång/år	Läkare och sjuksköterska på certifierad allergi-, astma- och KOL- mottagning

*Xxx komma att arrangeras av annan aktör

Referenser ‌

1. Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Socialstyrelsen 2015

2. Xxxxxxx S-A, Xxxxxxx E, Xxxxxxxx B, Xxxxxxx C, Xxxxxxxx A, B, L. The economic consequences of asthma among adults in Sweden. Respiratory medicine. 2007; 101(11):2263-70.

3. xxxxx://xxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxx-xxx-xxxxxxxxx-0/0000/00/xxxxx-xxx- mycket-astma-och-allergier-kostar- samhallet/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=okant- hur-mycket-astma-och-allergier-kostar-samhallet .

Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning xxxx://xxxxxxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx Serie: Hälsoekonomi (21–22/2006 sidorna 1726 och 1734, 46/2006 sidorna 3617 och 3624 samt 47/2007 sidorna

3696 och 3716).

4. Xxxxxxx, S-A, Xxxxxxx, H, Xxxxxxxx, A, Xxxxxxxx, A, Xxxxxxx, E, Xxxxxxxx, B. Health economic costs of COPD in Sweden by disease severity – Has it changed during a ten years period? Respiratory medicine. 2013; 107(12):1931-8.

5. Sveriges kommuner och landsting (SKL). xxxxx://xxx.xx/xxx/xxxxxxxxxxxxx.00000.xxxx.

6. ASTA. Arbetsbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med inriktning mot astma/allergi/KOL. xxxxx://xxx.xxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx-xxx- sjukskoterskor-inom-astma-allergi-och-kol

7. Nationella kriterier för astma/KOL mottagning 2016

8. Xxxxxxxx E, Xxxxxxxxxx U, Xxxxxxxxx I. Telenurses' understanding of work:detective or educator? J Adv Nurs. 2009;65(2):382-90. xxxxx://xxxxxxx.xxxxxx.xx/xxxxxxx?xxxxx&xx_xxxx0%0X0&xxXxxxxxxxxx- understanding-of-work-detective-or-educator%2F&btnG=

9. Xxxxxxxxx ME. A comprehensive model of the process of telephone nursing. J Adv Nurs. 2009;65(12):2621-9. xxxxx://xxxxxxx.xxxxxx.xx/xxxxxxx?xxxxx&xx_xxxx0%0X0&xxX- comprehensive- model-of-the-process-of-telephone-nursing%2F&btnG=

10. Xxxxxxxxx XX. Nursing work in NHS Direct: constructing a nursing identity inthe call-centre environment. Nurs Inq. 2009;16(4):355-65. xxxxx://xxxxxxx.xxxxxx.xx/xxxxxxx?xxxxx&xx_xxxx0%0X0&xxXxxxxxx- work-in- NHS-Direct-constructing-a-nursing-identity-in-the-call-centre- environment%2F&btnG=‌

11. Xxxxxxxxx I, Dall’Alba G. ‘Carer and gatekeeper’ - conflicting demands in nurses’ experiences of telephone advisory services. Scand J Caring Sci. 2002;16(2):142-8. xxxxx://xxxxxxx.xxxxxx.xx/xxxxxxx?xxxxx&xx_xxxx0%0X0&xxxxxxxxxxxxx- demands-in-nurses-experiences-of-telephone-advisory-services&btnG=

12. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/

13. XXXX 0000-0000, 2016.

14. Xxxx Xxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxx. Läkartidningen 05/2018. Nya kriterier för astma/KOL-mottagningar i primärvården. Patientutbildning, rökslutarstöd och fysisk aktivitet är prioriterat – även fysioterapeut bör inkluderas i teamet.