BRANSCHAVTAL ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
BRANSCHAVTAL ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
Spårtrafik
Giltighetstid: 2010-04-01– 2012-03-31
Förteckning över avtal som gäller för Spårtrafik
Huvudavtal Alliansen LO/PTK Förhandlingsordning rättstvister
Utvecklingsavtal samt avtal om förslagsverksamhet Omställningsavtal
TFA-avtal TGL-avtal Pensionsavtal
Avtal om social trygghet vid utlandstjänstgöring Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar
Överenskommelse om begränsning av konkurrensklausuler i tjänsteavtal Beredskapsavtal
Överenskommelse om vissa särskilda åtgärder för arbetstagare som utsatts för asbestexponering mellan SAF och LO/PTK och ersättningsregler i anslutning därtill
Anm. I vissa fall gäller särskilda bestämmelser i försäkringsfrågor enligt bilaga 2.
Innehållsförteckning
§ 2 Anställning 3
§ 5 Lön 4
§ 7 Övertid 8
§ 8 Mertid 11
§ 10 Ersättning för Ob, jour och beredskap 15
§ 12 Sjuklön m m 21
§ 13 Föräldraledighet 25
§ 14 Ledighet 26
§ 15 Uppsägning 29
§ 16 Giltighetstid 33
Bilaga 1 Förhandlingsordning 34
Bilaga 2 Särskilda bestämmelser i försäkringsfrågor
i vissa fall 35
Bilaga 3 Avtal om riktlinjer för arbetsmiljö och samverkan i arbetsmiljöfrågor 36
Tnr 75
§ 1 Avtalets omfattning
Avtalet gäller för företag som tillhör Almega Tjänsteförbunden bransch Spårtrafik.
Avtalet gäller på arbetstagarsidan alla arbetstagare med följande undantag
– arbetstagare anställda i beredskapsarbete eller annat arbete anordnat i arbetsmarknadspolitiskt syfte
– arbetstagare som intar företagsledande eller därmed jämförlig ställning (definieras lokalt)
– praktikanter (examensarbete eller motsvarande)
– arbetstagare som har tjänstepension eller pension enligt lagen om all- män försäkring
– arbetstagare anställda med arvode enligt särskilt avtal
Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom särskilda regler som gäller vid företaget.
Lokalt avtal kan träffas.
§ 2 Anställning
Mom 1 Anställning tills vidare
Anställning gäller tillsvidare om inte annat överenskommits enligt mom 2.
Mom 2 Tidsbegränsad anställning
Avtal om tidsbegränsad anställning får utöver vad som anges i lagen om anställningsskydd träffas i följande fall.
Anställning för att uppehålla en befattning i avvaktan på att en ny inne- havare utses får ske under högst sex månader.
Lokalt avtal kan träffas med berörd arbetstagarorganisation om annan tidsbegränsad anställning.
Mom 3 Flyttning
Vid förändringar av verksamheten som medför att arbetstagaren på ar- betsgivarens initiativ flyttar eller omstationeras till annan ort ligger det i arbetsgivarens intresse att verka för en lösning för individen som gagnar
alla inblandade. Sådana lösningar kan avse ersättning för direkta och nöd- vändiga kostnader för flyttning samt, under en övergångsperiod, ersättning för fördyrade levnadsomkostnader till följd av dubbel bosättning eller ökade resekostnader.
§ 3 Allmänna åligganden
Anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och för- troende. Arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intressen samt iaktta diskretion såväl inåt som utåt i företagets angelägenheter.
§ 4 Bisyssla
Mom 1 Uppgiftsskyldighet
Arbetstagaren är skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren huruvida och i vilken omfattning han innehar bisyssla. Arbetsgivaren får ålägga arbetstagaren att helt eller delvis upphöra med bisyssla som enligt arbetsgivarens bedömande inverkar hindrande i arbetet.
Mom 2 Konkurrensbisyssla
Det som sägs i första stycket gäller inte i den mån arbetsgivaren medger annat. Har sådant medgivande lämnats, är arbetstagaren skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren om arten och omfattningen av konkurrensbisysslan.
§ 5 Lön
Mom 1 Begreppet månadslön
Med månadslön avses i avtalet, om inte annat framgår, fast kontant lön och eventuella fasta lönetillägg som utbetalas per månad.
Vid avtalets tillämpning skall, om inte annat framgår, för heltidsanställd ar- betstagare som arbetar deltid belopp enligt första stycket avse de till följd av deltiden reducerade beloppen.
Mom 2 Löneutbetalning
Lönen utbetalas per månad. Löneutbetalning regleras lokalt.
Mom 3 Lön för del av löneperiod
Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning eller får löneföränd- ring under löpande kalendermånad utbetalas en daglön för varje kalender- dag som anställningen omfattar. Daglönen beräknas som 3,3 % av månads- lönen.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning.
Mom 4 Tagande ur tjänst
När arbetstagare tas ur tjänst vid olyckshändelse, eller i samband med våld eller hot/hot om våld, och fram till besök hos företagsläkare/läkare ska ar- betstagaren erhålla oförändrad lön inklusive rörliga lönetillägg enligt pla- nerad tjänstgöring eller genomsnittsberäkning. Detta gäller om inte de lo- kala parterna enas om annat.
§ 6 Arbetstid
Mom 1 Ordinarie arbetstid
Mom 1:1 Arbetstidens längd
Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod om tolv veckor eller den period som motiveras av arbetsförhållandena. För personal som inte tjänstgör på fast lista sammanfaller begränsningsperioden med kalendermånad.
De lokala parterna ska verka för att den ordinarie arbetstiden kan tas ut.
För arbetstagare med ordinarie arbetstid till någon del förlagd till lördags- eller söndagsdygn får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.
För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till tid mellan kl 21.00 och
05.00 minst två gånger per vecka i genomsnitt får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsnings- period.
För arbetstagare med oregelbunden förläggning av arbetstiden och med viss frekvens av nattarbete skall den ordinarie arbetstiden understiga 38 timmar i genomsnitt per vecka.
Anmärkning: För att fastställa veckoarbetstid då nattarbete förekommer kan evalvent eller motsvarande användas.
För arbetstagare i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsnings- period.
För kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.
Avstämningsperiod sammanfaller med begränsningsperiod. Överskjutande tid vid heltidsarbete kompenseras enligt § 7 mom 7b eller mom 8b. Över- skjutande tid vid deltidsarbete kompenseras med mertidsersättning enligt
§ 8 mom 7 eller 8 upp till ordinarie arbetstidsmått för heltidsarbete.
Mom 1:2 Xxxxxxxxx och fridagar
Helårsarbetande arbetstagare ska vid oavbruten tjänstgöring varje kalen- derår erhålla ett antal i fridagsperiod ingående fridagar, som motsvarar antalet under året infallande lördagar och söndagar. Sådana fridagar skall i största möjliga utsträckning förläggas till lördagar och söndagar. Fridags- perioden skall förutom fridagen/fridagarna omfatta ytterligare minst 12 timmar. Fridagsperioden bör om möjligt omfatta tiden från kl 19 dagen före till kl 05 dagen efter.
Fridagarna skall som regel förläggas till minst i genomsnitt varannan lördag-söndag.
Schemalagda fridagar får endast flyttas efter överenskommelse med arbets- tagaren.
Härutöver erhåller helårsarbetande arbetstagare vid oavbruten tjänstgöring ledighet motsvarande de helgdagar som infaller under året. Med helgdagar avses i detta fall helgdagar som infaller måndag-fredag, midsommar-, jul- och nyårsafton som infaller måndag-fredag samt nationaldagen måndag – söndag. Vid utläggning av sådan ledig dag minskar arbetstiden under be- gränsningsperioden. Arbetsgivaren bör eftersträva att ledighetsdagen om- fattar ytterligare minst 12 timmar.
Mom 2 Arbetstidens förläggning
Om inget annat överenskommits gäller nedanstående punkter vid upp- rättande av arbetsschema eller annan förläggning av ordinarie arbetstid.
Mom 2:1 Arbetsperiod/omloppstid
Den ordinarie arbetstiden ska i normalfallet motsvara en arbetsdag om högst 8 timmar under en arbetsperiod. För arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning eller skiftarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 9 timmar under en arbetsperiod. Ett fristående arbetspass får inte vara kortare än tre timmar. Arbetsperioden/omloppstiden får omfatta högst 10 timmar.
Mom 2:2 Viloperiod/nattvila
Alla arbetstagare ska ha ledigt för viloperiod/nattvila. Viloperioden skall som regel vara minst 11 timmar.
Mom 2:3 Antal arbetspass/tjänstgöringspass
Arbetspassen under en arbetsperiod är i normalfallet två. För arbetstagare med oregelbunden arbetstidsförläggning kan efter lokal överenskommelse antalet arbetspass uppgå till högst tre. Förekommer tre arbetspass bör det eftersträvas att det blir längst en timmes uppehåll mellan arbetspassen.
Mom 2:4 Rast
Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka ar- betstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Arbetsgivaren skall på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som om- ständigheterna medger.
Rasterna skall förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfreds- ställande med hänsyn till arbetsförhållandena.
Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nöd- vändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjuk- domsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbets- givaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.
Mom 2:5 Paus
Arbetsgivarna skall ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.
Om arbetsförhållandena kräver det får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren skall i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger. Pauser räknas in i arbetstiden.
Mom 2:6 Ändringar av ordinarie arbetstidsförläggning
Besked om ändringar i den ordinarie arbetstidens förläggning skall lämnas minst två veckor i förväg. Sådant besked får dock lämnas kortare tid i för- väg, om verksamhetens art eller händelser som inte har kunnat förutses, ger anledning till det.
Mom 2:7 Nattarbete
För arbetstagare i stationär tjänst får ordinarie arbetstid som med minst tre timmar infaller under natten läggas ut i genomsnitt högst var tredje natt under begränsningsperioden.
För arbetstagare i åkande tjänst får ordinarie arbetstid förlagd på natten i genomsnitt per vecka under begränsningsperioden uppgå till högst tolv timmar under nattetid.
Definition av natt regleras i lokalt avtal.
Vid tjänstgöring i lokaltrafik upphandlad av länshuvudman får ordinarie arbetstid som påbörjas under tiden 00 till 04.30 inte förekomma två nätter i följd. Arbetsperiod som börjar mellan kl 00 till 04.30 får omfatta högst 6 timmars ordinarie arbete.
Mom 3 Lokalt avtal
Lokalt avtal bör träffas om preciseringar och kompletteringar till, eller avvikelser från bestämmelserna i denna paragraf. Avsikten ska vara att åstadkomma regler som både passar verksamhetens krav och arbetstagar- nas behov.
§ 7 Övertid
Mom 1 Övertidsarbete
Med övertidsarbete avses arbete som heltidsarbetande arbetstagare har utfört utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren.
Anmärkning
Lokalt avtal kan träffas om avvikelser från eller kompletteringar till be- stämmelserna i denna paragraf.
Mom 2 Skyldighet att utföra övertidsarbete
När särskilda skäl föreligger är en arbetstagare skyldig att fullgöra allmän övertid med högst 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyra- veckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad). Timtalen får överskridas när det behövs för att arbetstagaren ska kunna slutföra ett uppdrag, som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.
För arbete på allmän övertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta.
Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra övertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är be- gränsad till högst 25 timmar per kalenderår.
Ytterligare övertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagar- organisation. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskom- melse träffas direkt med arbetstagaren.
Mom 3 Nödfallsövertid
En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsövertid enligt arbetstids- lagen.
Mom 4 Arbete som medför rätt till övertidskompensation
Rätt till övertidskompensation föreligger om
– övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
– övertidsarbetet har godkänts i efterhand.
Arbetstagare som har 28 eller 30 dagars semester enligt § 11 mom 2 har inte rätt till övertidskompensation.
Om en arbetstagare har frihet beträffande arbetstidens förläggning, kan ar- betsgivaren och arbetstagaren komma överens om att han inte ska ha rätt till övertidskompensation utan förekomsten av erforderligt övertidsarbete ska beaktas vid fastställande av lönen. Detsamma gäller för arbetstagare som har rätt att beordra andra arbetstagare till övertidsarbete eller har rätt att självständigt avgöra eget övertidsarbete. Arbetsgivaren skall underrätta
berörd lokal arbetstagarorganisation om överenskommelse har träffats en- ligt detta stycke.
Mom 5 Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid
Om en arbetstagare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges övertidskom- pensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar.
Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer över- tidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.
Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete ska arbetsgivaren ersätta uppkomna resekostnader. Detta gäller även för arbetstagare som inte har rätt till särskild övertidskompensation.
Mom 6 Olika typer av övertidskompensation
Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertids- ersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensations- ledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet bör arbets- tagarens önskemål om tidpunkt beaktas.
Mom 6:1 Återföring av övertid
Om övertid ersatts med kompensationsledighet enligt mom 6 återförs motsvarande antal timmar till övertidsutrymmet enligt mom 2 ovan (allmän övertid).
Exempel
En medarbetare utför övertidsarbete om 4 timmar en helgfri måndag mellan 16.00-20.00. Dessa övertidstimmar räknas av från övertids- utrymmet enligt mom 2.
Överenskommelse träffas med medarbetaren om att övertidsarbetet ska kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under sex timmar (4 x 1,5 tim = sex timmars kompensationsledighet).
När kompensationsledigheten tagits ut återförs de fyra övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt mom 2.
Mom 7 Beräkning av övertidsersättning
Övertidsersättning per timme betalas enligt följande.
a) | För övertidsarbete klockan 06.00 - 20.00 helgfria måndagar – fredagar: |
Fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) | |
94 |
b) | För övertidsarbete på annan tid: |
Fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) | |
72 |
Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde arbetstagaren samt på midsommarafton, julafton och nyårsafton jämställs med övertids- arbete på "annan tid".
Ersättning utbetalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd. Semestertillägg är inkluderat i beloppet.
Mom 8 Beräkning av kompensationsledighet
Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande.
a) | För övertidsarbete klockan 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar = 1 1/2 timme. |
b) | För övertidsarbete på annan tid enligt mom 7 = 2 timmar. |
§ 8 Mertid
Mom 1 Mertidsarbete
Med mertidsarbete avses arbete som deltidsarbetande arbetstagare utför ut- över den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagarens deltid men som ligger inom det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande.
Arbete på mertid anses som ordinarie arbetstid.
Arbete för deltidsarbetande är övertid och ersätts enligt bestämmelserna i
§ 7 om arbetstagaren
– arbetar utöver ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande under ett kalenderdygn
– arbetar på dag som är arbetsfri för motsvarande heltidsarbetande
– arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar
– inkallas till arbete på tid som inte är ordinarie arbetstid för motsvarande heltidsarbetande.
Anmärkning
Lokalt avtal kan träffas om avvikelser från eller kompletteringar till be- stämmelserna i denna paragraf.
Mom 2 Skyldighet att utföra mertidsarbete
När särskilda skäl föreligger är en deltidsarbetande arbetstagare skyldig att fullgöra mertidsarbete. Allmän mertid och allmän övertid får tas ut med sammanlagt 250 timmar per kalenderår.
Den allmänna övertiden får inte överstiga 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalender- månad).
Den allmänna mertiden får inte överstiga 175 timmar per kalenderår.
För arbete på allmän mertid bör i första hand anlitas arbetstagare som fri- villigt åtar sig detta.
Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra mertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är be- gränsad till högst 25 timmar per kalenderår.
Timtalen får överskridas om det behövs för att kunna slutföra ett uppdrag eller arbete som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.
Ytterligare övertid eller ytterligare mertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse träffas direkt med arbetstagaren.
Mom 3 Nödfallsmertid
En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsmertid enligt arbetstidslagen.
Mom 4 Arbete som medför rätt till mertidskompensation
Rätt till mertidskompensation föreligger om
– mertidsarbetet har beordrats på förhand eller
– mertidsarbetet har godkänts i efterhand.
Mom 5 Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till den deltidsanställdes ordinarie arbetstid
Om en arbetstagare beordras att utföra mertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges mertidskom- pensation som om mertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar.
Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer mer- tidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.
Mom 6 Olika typer av mertidskompensation
Kompensation för mertidsarbete kan ges antingen i pengar (mertids- ersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensations- ledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet bör arbets- tagarens önskemål om tidpunkt beaktas.
Mom 7 Beräkning av mertidsersättning
Vid mertidsarbete utbetalas följande ersättning per timme.
Fasta kontanta månadslönen (heltid) |
140 |
Mom 8 Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete
Kompensationsledighet beräknas timme för timme.
§ 9 Restidsersättning m m
Mom 1 Rätt till restidsersättning
Arbetstagaren har rätt till restidsersättning enligt nedan om inte
• arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstagaren ska vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast ar- betstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete)
• arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att kompensa- tion för restid ska utges i annan form. Förekomsten av restid kan t ex beaktas vid fastställande av lönen
• arbetstagaren har en befattning som normalt medför tjänsteresor i be- tydande omfattning, t ex resande försäljare, servicetekniker eller lik- nande. En sådan arbetstagare har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om detta.
Lokalt avtal får träffas om avvikelse från bestämmelserna i detta moment.
Mom 2 Restid
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa utanför den egna stationeringsorten och inom Sverige som går åt för själva resan till bestämmelseorten och i förekommande fall ofrivillig väntetid under själva resan.
Restid som faller inom klockslagen för arbetstagaren ordinarie dagliga ar- betstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid.
Ersättning beräknas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl 00 - 06.00 inte räknas med.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör ar- betsgivaren eller inte.
Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos respektive arbetsgivare.
Mom 3 Ersättning
Restidsersättning betalas per timme för respektive avtalsår enligt följande:
2010-06-01 | 2011-06-01 |
57:51 | 59:01 |
För tid från klockan 19.00 dag före tjänstgöringsfritt kalenderdygn till klockan 07.00 påföljande tjänstgöringsdag är dock tillägget per timme respektive avtalsår:
2010-06-01 | 2011-06-01 |
86:22 | 88:46 |
Semestertillägg är inkluderat i beloppen.
Lokalt avtal kan träffas om annan ersättning. Sådant avtal får även inne- bära avvikelse från bestämmelserna i 2 mom.
Mom 4 Traktamente
Traktamente av alla slag är ersättning för merkostnader, som arbetstagaren åsamkas vid tjänsteuppdrag, som kräver bortavaro med övernattning utan- för den egna stationeringsorten.
Stationeringsort är den ort eller i vars närhet arbetstagaren har sin huvud- sakliga sysselsättning. Om sysselsättningen inte är koncentrerad till viss ort fastställs stationeringsorten efter lokala överläggningar.
Som grund för traktamenten gäller Kommunalskattelagens regler.
Vid beordrad tjänsteresa med egen bil utges bilersättning med det skattefria beloppet enligt Kommunalskattelagen om arbetsgivaren inte kan tillhanda- hålla bil utan arbetstagaren enligt överenskommelse använder egen bil.
§ 10 Ersättning för Ob, jour och beredskap
Mom 1 Obekväm arbetstid
Arbetstagare, som arbetar på obekväm tid, har obekvämtidstillägg, om inte annat följer av lokalt avtal. Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådant i ordinarie arbetstid ingående arbete som enligt arbetstidsschema eller mot-
svarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid.
Obekvämtidstillägg utgår för timme respektive avtalsår enligt följande:
2010-06-01 | 2011-06-01 | |
Enkel | 16:80 kr | 17:24 kr |
Kvalificerat | 37:53 kr | 38:51 kr |
Storhelg | 84:35 kr | 86:54 kr |
Enkel obekväm tid är:
- | tid mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan |
Kvalificerad obekväm tid är:
- | tid från klockan 19.00 på fredag till klockan 07.00 på måndag |
- | tid från klockan 19.00 på dag före trettondagen, första maj och Kristi himmelsfärds dag till klockan 07.00 på närmast följande vardag |
- | all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag |
- | tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00. |
Obekväm arbetstid på storhelg är:
- | tid från klockan 19.00 dag före långfredagen till klockan 07.00 på dagen efter annandag påsk eller på nationaldagen klockan 00.00 till 24.00 |
- | tid från klockan 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till klockan 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen |
Semestertillägg är inkluderat i beloppen. Lokalt avtal kan träffas om andra regler.
Mom 2 Jour
Jour är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att stå till ar- betsgivarens förfogande på arbetsplatsen eller annan anvisad plats utom bostaden för att när behov uppkommer utföra arbete. Jourtid får tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller högst 50 timmar under en kalendermånad.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning eller omfattning av jour. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse om omfatt- ningen träffas direkt med arbetstagaren. Ersättning för jour regleras i lokalt avtal.
Beredskap är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträffbar för att efter varsel infinna sig på arbetsplatsen.
Beredskap får tas ut vid högst sju tillfällen under en tid av fyra veckor.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning eller omfattning av beredskap. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse om om- fattningen träffas direkt med arbetstagaren.
Ersättning för beredskap regleras i lokalt avtal.
§ 11 Semester
Mom 1 Allmänna bestämmelser
Arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de ändringar och tillägg som gjorts nedan.
Arbetsgivaren kan besluta om att intjänandeår och semesterår ska samman- falla och utgöras av kalenderår.
Lokalt avtal kan träffas om avsteg från bestämmelserna i denna paragraf i fråga om kortare sammanhängande semesterperiod än vad lagen före- skriver under juni-augusti, beräkning av semester vid oregelbunden och/eller koncentrerad arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) och vid ändrad sysselsättningsgrad samt om beräkning av semesterlön och se- mesterersättning. För arbetsområden med oregelbunden arbetstidsförlägg- ning kan lokalt avtal träffas om beräkning av semester för timme i stället för dag.
Mom 2 Semesterns längd
Årssemestern är:
25 dagar - | om inte annat anges nedan |
28 dagar - | för arbetstagare, som har frihet beträffande arbets- tidens förläggning och överenskommelse träffats med |
arbetstagaren om att särskild kompensation för över- tidsarbete inte ska utgå, under förutsättning att före- komsten av övertidsarbete inte beaktats vid fast- ställande av lönen | |
30 dagar - | för arbetstagare som har rätt att beordra andra arbets- tagare till övertidsarbete eller har rätt att självständigt avgöra eget övertidsarbete och överenskommelse träffats med arbetstagaren om att särskild kompensa- tion för övertidsarbete inte ska utgå, under förutsätt- ning att förekomsten av övertidsarbete inte beaktats vid fastställande av lönen. |
Överenskommelse kan träffas med arbetstagare i annat fall om rätt till 28 eller 30 dagars semester i stället för särskild övertidskompensation.
Lokalt avtal kan även träffas om att arbetstagare ska ha rätt till 28 eller 30 dagars semester i stället för särskild övertidskompensation.
Mom 3 Semesterlön
Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern plus semestertillägg.
Semestertillägg utgörs av
- 0,8 procent av aktuell månadslön per betald semesterdag
- ett belopp motsvarande nedan angivna procenttal av summan av sådana rörliga lönedelar som inte inkluderar semestertillägg och som har be- talats ut under ett år närmast före semesteråret.
Årssemester vid intjänandeårets början | Procenttal |
25 | 12,00 |
28 | 13,44 |
30 | 14,40 |
Till summan av rörliga lönedelar enligt ovan ska för varje kalenderdag (helt eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en ge- nomsnittlig dagsinkomst av den rörliga lönen. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att året före semesteråret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar exklusive semesterledig- hetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro året före semesteråret.
Om beräkning enligt föregående stycke ger ett mindre rimligt resultat får arbetsgivaren, efter samråd med berörd arbetstagarorganisation, bestämma summan av de rörliga lönedelarna med beaktande av vad som är normalt för arbetstagare med motsvarande arbete utan semesterlönegrundande från- varo.
Mom 4 Utbetalning av semesterlön
Det semestertillägg, som beräknas på den aktuella månadslönen, betalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget för rörliga lönedelar betalas ut senast i juni månad om inte de lokala parterna enas om annat.
Mom 5 Avdrag för obetald semesterdag
För varje obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.
Mom 6 Avräkning
Om arbetstagaren under semesteråret fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordinarie lönen samt semestertillägget för rörlig lönedel.
Detta moment gäller endast i det fall sammanfallande intjänandeår och semesterår tillämpas.
Anmärkning
I fråga om avräkning för förskottssemester i det fall skilda intjänandeår och semesterår tillämpas gäller bestämmelserna i semesterlagen (29 §). Finns skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om förskottssemester får avräkning, utom för intjänad semesterersättning, även göras mot intjänad lön.
Mom 7 Semesterersättning
Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som 4,6 procent av den ak- tuella månadslönen per semesterdag plus semestertillägg.
Mom 8 Sparande av semester
Mom 8:1 Xxxxx sparade semesterdagar
Om arbetstagare för visst semesterår har rätt till mer än 20 betalda semes- terdagar, får han spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår.
Arbetstagaren får dock vid varje tidpunkt inte ha fler sparade dagar än 25, om inte annat följer av lokalt avtal.
Mom 8:2 Semesterlön för sparad semesterdag
Semesterlön för sparad semesterdag utgörs av den månadslön som är ak- tuell under semestern samt semestertillägget om 0,8 procent.
Mom 9 Semester vid intermittent deltidsarbete
Om en arbetstagare är deltidsarbetande och arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per helgfri vecka, ska antalet
bruttosemesterdagar (= det antal semesterdagar som ska läggas ut under semesteråret) omräknas till nettosemesterdagar (= som ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetstagaren). Beräk- ningen görs enligt följande:
Xxxxx arbetsdagar/vecka | x antalet bruttosemesterdagar |
5 | |
= antalet nettosemesterdagar | |
(Antal arbetsdagar/vecka = arbetsdagar i genomsnitt per helgfri vecka i genomsnitt under begränsningsperioden enligt arbetstagarens arbetstids- schema.)
Uppstår vid beräkningen brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste hel- tal. Denna avrundning görs vid ett tillfälle per semesterår.
Om arbetstagarens arbetstid ändras så att antalet arbetsdagar per vecka för- ändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om att svara mot den nya arbetstiden.
Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterda- gar.
Mom 10 Ändrad sysselsättningsgrad
Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället, ska för bestämmande av semesterlön och semester- tillägg den månadslön som är aktuell under semestern justeras uppåt eller neråt i proportion till skillnaden mellan sysselsättningsgraderna. Detta gäller när skilda semesterår och intjänandeår tillämpas.
Mom 11 Intyg om uttagen semester
Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande.
§ 12 Sjuklön m m
Mom 1 Rätten till sjuklön
Arbetstagare har rätt till sjuklön enligt de regler som anges i denna para- graf.
Mom 2 Sjukanmälan till arbetsgivare
När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta ska arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.
Samma gäller om arbetstagaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta.
Mom 3 Försäkran och läkarintyg
Arbetstagaren ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som skall lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdom.
Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren styrka sjuk- domen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd.
Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
Mom 4 Sjuklönens storlek
Mom 4:1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod
För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag
- | för den första frånvarodagen (karensdagen) i sjuklöneperioden |
månadslönen x 12 | |
52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka |
- | fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden | |
20 % x | månadslönen x 12 | |
52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka | ||
Lokalt avtal kan träffas om andra beräkningsgrunder.
Anmärkningar
1. För arbetstagare som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under hela sjuklöne- perioden görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.
3. Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensdagar görs sjukavdrag för den första dagen i kommande sjukperiod enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
Mom 4:2 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen
Anmärkning
Mom 4.2 t o m mom 6 samt mom 9 gäller endast arbetstagare som om- fattas av ITP-avtalet.
För varje sjukdag (inklusive arbetsfria dagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande.
För arbetstagare med månadslön om högst: | 7,5 x prisbasbeloppet |
12 |
90 % x | månadslönen x 12 |
365 |
För arbetstagare med månadslön över: | 7,5 x prisbasbeloppet |
12 |
(månadslönen x 12) | |||
90% x | 7,5 x prisbasbeloppet | + 10% x | - (7,5 x prisbasbeloppet) |
365 | 365 |
Lokalt avtal kan träffas om andra beräkningsgrunder.
Mom 5 Sjuklönetidens längd
Rätt till sjuklön gäller längst t o m den dag när arbetsoförmågan har före- legat 90 kalenderdagar i följd.
Om arbetsoförmågan inte förelegat 90 kalenderdagar i följd men arbets- tagaren under den senaste tolvmånadersperioden varit sjuk vid flera till- fällen upphör rätt till sjuklön när arbetstagaren varit arbetsoförmögen i sammanlagt 105 kalenderdagar under perioden.
När arbetstagare har rätt till sjukpension enligt pensionsavtalet upphör rätten till sjuklön.
Bestämmelserna i detta moment inskränker inte rätten till sjuklön enligt lag under sjuklöneperiod (mom 4.1 ovan).
Mom 6 Ersättning när smittbärarpenning utgår
Om arbetstagare måste avhålla sig från arbete på grund av risk för över- förande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt följande.
Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen:
För varje timme av frånvaro görs avdrag med
månadslönen x 12 |
52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka |
Fr o m den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 4.2.
Mom 7 Avdrag vid sjukdom när arbetstagaren inte har rätt till sjuklön
Mom 7:1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjuktillfälle
För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs avdrag med:
månadslönen x 12 |
52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka |
Mom 7:2 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen
För varje kalenderdag av frånvaro görs avdrag med:
månadslönen x 12 |
365 |
Vid frånvaro hel månad med kalenderdagsavdrag görs avdrag med hela månadslönen.
Mom 8 Begreppet månadslön
Med månadslön i denna paragraf avses - förutom fast kontant lön och even- tuella fasta lönetillägg som utbetalas per månad - även den genomsnittliga inkomsten per månad kalenderåret före insjuknandeåret av rörliga lönedelar, med undantag av övertidsersättning och sådana rörliga lönedelar som behålls även under sjukledighet, uppräknad med löneutrymmet enligt branschavtalet respektive år.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkningsgrund av de rörliga löne- delarna.
Mom 9 Vissa samordnings- och inskränkningsregler
Om arbetstagare får ersättning från staten, från försäkring eller från skade- vållande tredje man, får arbetsgivaren besluta om minskning helt eller del- vis av sjuklön för att undvika överkompensation vid sjukdom i förhållande
till de sjuklönenivåer som följer av detta avtal. Det sagda gäller inte ersätt- ning från allmän försäkringskassa eller ersättning enligt kollektivavtal.
Om arbetstagaren på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då tjänstemannen har rätt till sjuklön, ska sjuklönen inte beräknas enligt mom 4, utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 % av månadslönen och livräntan.
Om arbetstagaren helt eller delvis har undantagits från sjukförsäkringsför- måner enligt lagen om allmän försäkring reduceras sjuklönen i motsvar- ande mån.
Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för någon annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgivaren be- tala sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om arbetsgi- varen särskilt har åtagit sig detta.
Rätt till sjuklön föreligger inte om arbetstagaren
- ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft, eller
- medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktiga eller vilseledande uppgift angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön.
§ 13 Föräldraledighet
Under tid som arbetstagaren är föräldraledig utbetalas ersättning enligt följande under förutsättning att arbetstagaren haft oavbruten anställning hos arbetsgivaren under minst ett år före den första dagen av föräldra- ledighet.
För en sammanhängande trettiodagarsperiod av föräldraledighet med an- tingen hel, tre fjärdedels, halv eller fjärdedels föräldrapenning utbetalas
Vid hel föräldrapenning, en månadslön minus 30 löneavdrag beräknad per dag enligt nedan.
För varje dag (inklusive arbetsfria dagar) görs löneavdrag per dag enligt följande.
För arbetstagare med månadslön om högst: | 10 x prisbasbeloppet |
12 |
90 % x | månadslönen x 12 |
365 |
För arbetstagare med månadslön över: | 10 x prisbasbeloppet |
12 |
(månadslönen x 12) | |||
90% x | 10 x prisbasbeloppet | + 10% x | - (10 x prisbasbeloppet) |
365 | 365 |
vid tre fjärdedels, halv eller fjärdedels föräldrapenning, tre fjärdedelar, hälften respektive en fjärdedel av belopp enligt ovan.
Ersättning utges för högst två sådana trettiodagarsperioder.
Efter två års sammanhängande anställning utges ersättning för högst tre trettiodagarsperioder.
Efter fyra års sammanhängande anställning utges ersättning för högst fem trettiodagarsperioder.
Efter sex års sammanhängande anställning utges ersättning för högst fem trettiodagarsperioder.
Har föräldrapenning nedsatts/indragits enligt lagen om allmän försäkring skall ersättning enligt denna paragraf reduceras i motsvarande mån.
Ifråga om löneavdrag vid föräldraledighet gäller bestämmelserna i § 14 mom 3 om avdrag vid ledighet.
Lokalt avtal kan träffas om andra regler.
§ 14 Ledighet
Mom 1 Ledighet med lön
Arbetstagare, som önskar erhålla ledighet med lön, ska – om så är möjligt
– ansöka härom i god tid innan ledigheten ska börja. I ansökan ska arbets- tagaren ange skälet och önskad tidsperiod för ledigheten.
Ledighet beviljas i följande fall:
Skäl | Tid | |
A. | Eget bröllop. | Bröllopsdagen. |
B. | Nödvändiga bestyr i samband med nära anhörigs frånfälle. | Högst en dag. |
C. | Nära anhörigs begravning. | Jordfästningsdagen eller gravsättnings- dagen jämte erforder- lig restid, totalt högst tre dagar. |
D. | Egen 50-årsdag. | Födelsedagen. |
E. | Hastigt uppkommande sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig (styrkes i efterhand vid anfordran). | Högst en dag per tillfälle. |
Anmärkning till punkt E: Här avsedd förmån betalas inte i de fall då lag om allmän försäkring ger ersättning för vård av sjukt barn. | ||
F. | Eget läkar- eller tandläkarbesök i följande fall: | |
1) | Vid akuta besvär som påfordrar omedelbar behandling och under förutsättning att er- sättning inte betalas från allmän försäk- ringskassa. | Tid som åtgår för första besöket inklusive restid. |
2) | Vid av företaget anordnad hälsokontroll och av sådan kontroll föranledd remiss till annan läkare eller sjukhus. | Tid som åtgår för besöket inklusive restid. |
3) | Vid besök på sjukvårdsinrättning efter re- miss av företagsläkare eller av företaget anvisad läkare, liksom till följd härav av annan läkare föreskrivna återbesök. Ledig- het med lön ska medges för högst fem så- dana återbesök föreskrivna av annan läkare. | Tid som åtgår för besöket inklusive restid. |
Skäl | Tid |
G. | Besök vid företagshälsovårds central. | Tid som åtgår för besöket inklusive eventuell restid. |
Anmärkning till punkt G: De lokala parterna bör komma överens om tillämpningen. | ||
Med "nära anhörig" förstås make/maka, barn, syskon, föräldrar, mor- och farföräldrar och svärföräldrar. Med make/maka jämställs person som ar- betstagaren sammanlever med under äktenskapsliknande förhållanden
(d v s om man har samma mantalsskrivningsadress eller sammanbor och har hemmavarande gemensamma barn).
Ledighet med lön beviljas inte i den mån arbetstagaren under aktuell tid är frånvarande av annan anledning (semester, tjänstledighet, sjukdom, fri- dagar, bortovarodagar som betalas av försäkringskassa eller annan för- säkringsinrättning).
Ledighet med lön enligt detta moment är bibehållen fast kontant månads- lön och eventuella fasta lönetillägg som utbetalas per månad.
Mom 2 Ledighet utan lön
Ledighet utan lön kan beviljas, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten.
Arbetstagare, som önskar vara ledig, ska ansöka härom i så god tid som möjligt innan ledigheten ska börja. I ansökan ska anges önskad tidsperiod för ledigheten. Besked om beviljande/avslag meddelas snarast.
Mom 3 Avdragsberäkning vid ledighet utan lön
a) Ledigheten är högst fem arbetsdagar.
Avdrag görs med 4,6 procent av månadslönen för varje arbetsdag som ledigheten omfattar.
Vid oregelbunden arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) beräknas av- draget enligt c).
b) Ledigheten är sex arbetsdagar eller mer.
Avdrag görs med 3,3 procent av månadslönen för varje kalenderdag som ledigheten omfattar.
c) Avdrag vid ledighet del av dag.
Avdrag görs för varje timme enligt formeln
Månadslönen (uppräknad till heltid) |
175 |
Om en ledighetsperiod omfattar minst en månad görs det avdrag av månadslönen som svarar mot ledighetens omfattning.
Mom 4 Frånvaro av annan anledning
När en arbetstagare är frånvarande från arbetet i övrigt görs löneavdrag enligt mom 3.
Mom 5 Lokalt avtal
Lokalt avtal kan träffs om annat.
§ 15 Uppsägning
Mom 1 Formen för uppsägning
För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller inte, bör arbetstagaren göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen ändå sker muntligen bör arbetstagaren så snart som möjligt bekräfta den skrift- ligen till arbetsgivaren.
Mom 2 Uppsägning från arbetstagarens sida
Arbetstagarens uppsägningstid är följande om inte annat följer av mom 4.
Anställningstid hos arbetsgivaren | Uppsägningstid i månader |
Mindre än 2 år | 1 |
Fr o m 2 år till 6 år | 2 |
Fr o m 6 år | 3 |
Anmärkning
Om beräkningen av anställningstidens längd stadgas i § 3 lagen om anställningsskydd.
Arbetstagare som i det enskilda anställningsavtalet har längre uppsäg- ningstid vid ikraftträdandet av detta avtal behåller denna.
Lokalt avtal kan träffas om andra uppsägningstider.
Mom 3 Uppsägning från arbetsgivarens sida
Arbetsgivarens uppsägningstid är följande om inte annat följer av mom 4.
Anställningstid hos arbetsgivaren | Uppsägnings tid i månader |
mindre än två år | 1 |
minst två men kortare än fyra år | 2 |
minst fyra men kortare än sex år | 3 |
minst sex men kortare än åtta år | 4 |
minst åtta men kortare än tio år | 5 |
minst tio år | 6 |
Anmärkning
Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i § 3 lagen om anställningsskydd.
Mom 4 Övriga bestämmelser vid uppsägning
Mom 4:1 Förlängd uppsägningstid
(gäller dem som omfattas av Omställningsavtalet)
Har arbetstagare, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägnings- dagen uppnått 55 års ålder och då har tio års sammanhängande anställ- ningstid skall uppsägningstiden enligt ovan förlängas med sex månader.
Mom 4:1:2
En medarbetare i säkerhetstjänst som på grund av sjukdom inte längre uppfyller Transportstyrelsens krav för trafiksäkerhetstjänst och därför sägs upp på grund av personliga skäl har rätt till 2 månaders förlängd uppsäg- ningstid. Sjukdomen ska vara styrkt genom läkarintyg och diagnosen får inte bero på alkohol eller drogmissbruk.
Istället för förlängd uppsägningstid kan överenskommelse mellan arbets- givaren och medarbetaren träffas om annan lösning, som syftar till ny anställning.
Mom 4:2 Överenskommelse om annan uppsägningstid Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan upp- sägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid arbetsgivarens uppsäg- ningstid inte understiga uppsägningstid enligt detta avtal.
Mom 4:3 Provanställning
Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbets- givaren och arbetstagaren.
Mom 4:4 Uppnådd pensionsålder
Arbetstagarens anställning upphör utan uppsägning när han uppnår den pensionsålder som gäller för honom, såvida inte arbetstagaren och arbets- givaren kommer överens om något annat. Arbetsgivaren behöver inte lämna underrättelse enligt 33 § lagen om anställningsskydd.
Mom 4:5 Förkortning av uppsägningstiden för arbetstagaren
Om arbetstagaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin an- ställning före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.
Mom 4:6 Anställningsintyg
När uppsägningen har skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida har arbetstagaren rätt att få ett intyg som utvisar
– den tid som arbetstagaren varit anställd
– arbetstagarens arbetsuppgifter
– om arbetstagaren begär det och anställningen varat minst sex månader, omdöme om det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.
Anmärkning
Det är viktigt att arbetsgivaren så snart som möjligt efter att anställningen upphört utfärdar ett korrekt arbetsgivarintyg.
Mom 5 Vissa bestämmelser om personalinskränkning
(detta moment är kopplat till omställningsavtalet)
De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera före- tagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser.
De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som skall sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.
Anmärkning
I fråga om turordning skall detta avtal utgöra ett avtalsområde.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i
25-27 §§ lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla.
Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskom- melser.
Enas inte de lokala parterna, äger parterna i detta avtal om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i detta moment tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalspar- ten relevant faktaunderlag.
Anmärkning
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.
§ 16 Giltighetstid
Mom 1 Branschavtalets giltighetstid
Detta avtal gäller från och med 1 april 2010 till och med den 31 mars 2012.
Efter avtalstidens utgång fortsätter avtalet att gälla med sju dagars ömse- sidig uppsägningstid om parterna inte dessförinnan träffat nytt avtal.
Mom 2 Lokala avtals uppsägningstid och giltighetstid
Om de lokala parterna inte enats eller enas om annat gäller lokala avtal som träffats eller träffas med stöd av branschavtalet med samma upp- sägningstid och giltighetstid som branschavtalet.
Almega Tjänsteförbunden SEKO - Facket för Service och
branschstyrelse Spårtrafik Kommunikation
Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
Xxxxx Xxxxxxxxx Fackförbundet ST
Xxxxx Xxxxxx
Sveriges Ingenjörer
Xxxxx Xxxxxxxxx
SACO-förbundet Trafik och Järnväg
Xxx Xxxxxxxx
Bilaga 1
Förhandlingsordning
Förhandlingsordningen gäller mellan parterna inom Almega Tjänste- förbunden bransch Spårtrafik.
§ 1 Tillämpningsområde
Förhandlingsordningen gäller för rättstvister.
§ 2 Lokal förhandling
Förhandling ska i första hand genomföras mellan arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation (lokal förhandling).
§ 3 Central förhandling
Kan enighet inte nås vid lokal förhandling får part i detta avtal som vill fullfölja frågan påkalla förhandling hos motparten i avtalet (central för- handling).
Central förhandling ska påkallas senast två månader efter den dag den lo- kala förhandlingen avslutades, om inte annat gäller för viss fråga enligt lag eller avtal. Part som försummar detta förlorar rätten till förhandling vad avser skadeståndsyrkande eller annan fullgörelse enligt lag eller avtal.
Anmärkning
I fråga om förhandling enligt §§ 2-3 gäller härutöver bestämmelserna i MBL. Bestämmelser i MBL i övrigt avseende förhandlingar gäller likaså.
§ 4 Giltighet m m
Avtalet ersätter för Alliansen bransch Spårtrafik bestämmelserna i §§ 1- 7 i Huvudavtalet Alliansen (SFO)-LO/PTK 1982-04-06.
Avtalet gäller fr.o.m. 1997-11-01 och tills vidare med en ömsesidig upp- sägningstid av sex månader.
Bilaga 2
Särskilda bestämmelser i försäkringsfrågor i vissa fall
ALMEGA Tjänsteförbunden branschstyrelse Spårtrafik och SEKO har i förhandlingar 1997-10-23 enats om följande:
§ 1
Parterna är ense om, att företag som vid anslutning till bransch Spårtrafik omfattas av AMF-försäkringarna, tills vidare ska fortsatt omfattas av dessa försäkringar i stället för de motsvarande bestämmelserna som eljest gäller inom bransch Spårtrafik.
AMF-försäkringarna omfattar f n avgångsbidrag (AGB), avtalsgrupp- sjukförsäkring (AGS), särskild tilläggspension (STP), tjänstegruppliv- försäkring (TGL) och trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Även Trygghetsfonden SAF-LO (TSL) kan omfattas.
Härvid ska för berörd arbetstagare även gälla, att
– rätten till sjuklön enligt villkorsavtalet endast avser så många dagar som i övrigt gäller för den som omfattas av AGS,
– bestämmelser om permittering och permitteringslön/permitteringslöne- ersättning är tillämpliga.
Vad som sägs i § 1 ovan gäller fr o m 1997-11-01.
När det gäller § 12 sjuklön i allmänna villkorsavtalet gäller alltså inte mom 4:2 t o m mom 6 samt mom 9 ovanstående arbetstagare.
Anmärkning
Motsvarande innehåll enligt ovan gäller för ST och CF genom avtals- uppgörelsen 2004.
Bilaga 3
AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR
Arbetsmiljöarbetet i företagen
Mot bakgrund av den fortlöpande utvecklingen och förändringar som sker i företagen är det viktigt att företagens verksamhet och arbetsmiljö ses som en helhet. För att åstadkomma en god arbetsmiljö bör arbetsmiljöarbetet integreras på ett naturligt sätt i linjeorganisationen och handläggs i sam- verkan med de anställda och deras lokala fackliga organisationer. Det sys- tematiska arbetsmiljöarbetet stödjer detta. Det är också viktigt att arbets- miljöarbetet utformas med utgångspunkt från den enskilda arbetsplatsens behov.
Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar framgår av arbetsmiljölagen som bl.a. föreskriver att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som säkerställer att arbetsmiljön uppfyller lagens krav och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Arbetsmiljö- lagens krav konkretiseras i Arbetsmiljöverkets kungörelse med föreskrif- terna om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). De lokala parterna bör enas om formerna för hur föreskrifterna ska tillämpas på arbetsplatsen så att de väl anpassas till företagets verksamhet. Lokala arbetsmiljöavtal bör därför tecknas för att närmare förtydliga företagens arbetsmiljöarbete med (SAM) som utgångspunkt.
Eftersom arbetsmiljöarbetet ingår i arbetsgivarens totalansvar för verksam- heten är det viktigt att arbetsgivarens företrädare på olika nivåer i företaget har tillräckliga befogenheter och erforderlig kompetens för att fylla sin del av det samlade arbetsgivaransvaret.
Det är viktigt att arbetsmiljön utvecklas för medarbetarnas och företagets bästa allteftersom förhållandena i arbetslivet ändras. En god arbetsmiljö utgör på sikt en överlevnadsfråga för företagen. Åtgärder för att förbättra arbetsmiljön är ofta företagsekonomiskt motiverade och ger långsiktig produktionsbefrämjande effekt. Många arbetsmiljöförbättringar leder till att medarbetarna trivs bra och mår bättre, vilket i sin tur leder till en högre produktivitet, minskad sjukfrånvaro och lägre personalomsättning. Viljan
att värna om en god arbetsmiljö utgör därför ett viktigt konkurrensmedel för företag och ökar möjligheterna att rekrytera personal.
Frågor beträffande systematiskt arbetsmiljöarbete behandlas lokalt.
Utbildning i arbetsmiljöfrågor
Enligt arbetsmiljölagen svarar arbetsgivare och arbetstagare gemensamt för att skyddsombud får erforderlig utbildning. Goda kunskaper om ar- betsmiljön hos chefer, specialister och andra anställda, som har funktioner som påverkar arbetsmiljöfrågorna, utgör också ett värdefullt stöd i det lo- kala arbetsmiljöarbetet.
Parterna ska därför verka för att personal i arbetsledande ställning, skydds- ombud och ledamöter i skyddskommittéer samt andra befattningshavare som har beslutsfunktioner, som påverkar arbetsmiljön, innehar erforderliga arbetsmiljökunskaper. Där det bedöms lämpligt och möjligt bör arbets- miljöutbildning anordnas samtidigt för nu nämnda grupper. Utbildningen bör genomföras inom sex månader.
Arbetsmiljöutbildning kan också behövas för övriga anställda. Omfatt- ningen och innehållet av en sådan utbildning bör anpassas lokalt med hänsyn till den roll och arbetsuppgift som arbetstagaren har.
Information om aktuella arbetsmiljörisker och skyddsregler ska ges till de anställda. Här ska de nyanställas behov av information uppmärksammas. De anställda har ett eget ansvar att ta del av information samt följa regler och riktlinjer inom arbetsmiljö- och säkerhetsarbete.
Kommentar
Utbildning i arbetsmiljöfrågor behandlas enligt lokala samverkansformer. Därvid behandlas exempelvis utbildningens omfattning, vilka personal- grupper som behöver utbildning, utbildningens innehåll och val av utbild- ningsmaterial.
Rehabilitering
En aktiv och vardagsnära rehabiliteringsverksamhet i företagen är viktig av flera skäl och bör i möjligaste mån bedrivas i linjeorganisationen som en integrerad del av verksamheten. Om inte tillräcklig kompetens eller resurser finns på arbetsstället är det viktigt att chefer har möjlighet till stöd i rehabiliteringsarbetet. Intern eller extern resurs, exempelvis företags- hälsovård, kan utgöra sådan stödresurs.
Arbetsgivaren ska så snart som möjligt utreda behovet av rehabilitering. Den enskilde har rätt att i utredningen ha med sig skyddsombud, facklig företrädare eller annan person som den enskilde själv väljer.
Målsättningen med rehabiliteringen bör dels vara, att den anställde i första hand kan återinträda i ordinarie arbete, dels att med förebyggande åtgärder minska risken för sjukskrivningar och sjukersättningar. Detta är viktigt för både den enskilde och företaget. I arbetet med förebyggande åtgärder och rehabilitering är företagshälsovård en värdefull resurs. Arbetsgivaren har rätt att anvisa arbetstagare till företagshälsovården.
Ändamålsenlig rehabilitering förutsätter engagemang och vilja hos samt- liga berörda.
Arbetsgivaren ansvarar för att verksamheten ges resurser och kan bedrivas i enlighet med gällande lagstiftning samt organiseras med hänsyn till för- hållandena i företaget.
Företagshälsovård
Parterna är överens om att företagshälsovården utgör en betydelsefull resurs för företagen och dess anställda och att den skall utformas i sam- verkan och med en flexibilitet som motsvarar olika behov i de enskilda företagen.
Härvid ska även de mindre företagens förutsättningar beaktas då behovet av företagsanpassade tjänster där är särskilt betydelsefullt.
Företagshälsovården är också en mycket viktig resurs i rehabiliterings- arbetet, som enligt gällande lagstiftning ska ske i samverkan. Det är därför naturligt att företagshälsovården utnyttjas i det lokala arbetsmiljöarbetet.
Företagshälsovårdens roll är främst förebyggande och företagshälso- vårdens uppgift kan därför vara att
- medverka till att ta fram underlag för de beslut som krävs för arbets- miljö- och anpassningsbefrämjande samt rehabiliterande åtgärder i företaget,
- följa de förhållanden som kan påverka de anställdas hälsotillstånd och arbetsanpassning,
- delta vid skyddskommittémöten i förekommande fall
- ge råd och medverka till att ändamålsenliga samt sunda och säkra ar- betsförhållanden skapas inte minst i samband med större förändringar i företaget. Härvid är det av vikt att företagshälsovården kan och ges möjlighet att medverka i ett tidigt skede samt
- vara en resurs i rehabiliteringsarbetet.
Det är viktigt att företagshälsovården upprätthåller en hög kvalitet. Arbetet ska därvid utövas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad er- farenhet.
Förhandlingsordning
Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal eller med stöd härav träffade lokala överenskommelser avgörs genom lokala förhandlingar mellan berörda parter.
Kan tvisten inte lösas i lokala förhandlingar hänskjuts den till centrala förhandlingar på endera partens begäran. Begäran om central förhandling ska i förekommande fall framställas inom tre veckor från den lokala för- handlingens avslutande.
Giltighetstid
Detta avtal gäller tills vidare från och med den 1 april 2010 med tre månaders ömsesidig uppsägningstid.
6089 10 05
Beställning av avtal: Beställningsnummer: 6089 1005
Almegas webbshop, xxx.xxxxxx.xx
Xxxx@xxxxxx.xx Tel: 00-000 000 00