ÖP2040
Samrådsredogörelse avseende
ÖP2040
- Översiktsplan för Örkelljunga kommun
Statliga myndigheter, grannkommuner, kommuner i Familjen Helsingborg, kommunala nämnder, politiska partier, kommunala förvaltningar, förbund och bolag, elevråd, föreningar och allmänhet har beretts tillfälle till samråd av ärendet enligt Plan- och bygglagen (PBL 2010:900) 3 kap § 8–10 genom underrättelse om samråd. Programsamrådet varade från 2022-10-17 till 2022- 12-20. Under samma tid har förslaget varit utställt i kommunhuset, på Örkelljunga kulturhus och på kommunens webbplats. Kungörelse har gjorts genom helsidesannons i HD/NST 2022-10-17 och i Lokaltidningen 2022-10- 22, samt på fysiska anslagstavlor i Örkelljunga, Skånes Fagerhult, Åsljunga och Eket. Samrådet och samrådsminglena har dessutom marknadsförts på kommunens Facebook-sida och en informationsfilm om översiktsplanen lanserades i samband med samrådsstarten.
Samrådsmingel hölls enligt följande:
1 nov kl 15-18 Skånes Fagerhult, Custon Vägkrog, ca 15 deltagare 17 nov kl 15-18 Åsljunga, Nature Shelter Hotel, ca 10 deltagare 21 nov kl 15-18 Eket, Woodlands, ca 10 deltagare
5 dec kl 15-18 Örkelljunga kommunhus, ca 15 deltagare
Totalt har cirka 50 deltagare närvarat. Frågor och kommentarer vid samrådsminglena var av blandad karaktär.
Inkomna yttranden under samrådet
Statliga myndigheter och regioner
1. Länsstyrelsen i Skåne | 2022-12-18 |
2. Lantmäteriet | 2022-10-19 |
3. Trafikverket | 2022-12-02 |
4. Luftfartsverket | 2022-11-09 |
5. Skogsstyrelsen | 2022-12-05 |
6. Region Skåne | 2022-01-20 (sen, anstånd) |
7. Klippans kommun | 2022-11-23 |
8. Laholms kommun | 2022-12-12 |
9. Markaryds kommun | 2022-12-12 |
10. Perstorps kommun | 2022-12-15 |
11. Ängelholms kommun | 2023-01-19 (sen, anstånd) |
12. Båstad kommun | 2022-11-22 |
13. Helsingborgs stad | 2022-12-06 |
14. Åstorps kommun | 2022-12-08 |
2022-12-20 | |
Kommunala förvaltningar, förbund och bolag | |
16. Räddningstjänsten Skåne Nordväst | 2022-10-18 |
17. Beringskolans elever | 2022-10-21 |
18. Socialnämnden | 2022-12-08 |
19. Söderåsens miljöförbund | 2022-12-19 |
20. NSVA | 2022-12-20 |
21. Telia Sverige AB | 2022-10-17 |
22. Svenska kraftnät | 2022-11-14 |
23. Den goda jorden | 2022-12-15 |
24. Emenikas Skogsbruksfilial | 2022-12-18 |
25. Von Reiserska stiftelsen | 2022-12-19 |
26. Örkelljungabygdens natur | 2022-12-19 |
27. Better Energy | 2022-12-20 |
2022-12-20 | |
Privatpersoner | |
29. Privatperson 1 | 2022-10-17 |
30. Privatperson 2 | 2022-10-25 |
31. Privatperson 3 | 2022-11-17 |
32. Privatperson 4 | 2022-11-30 |
33. Privatperson 5 | 2022-12-05 |
34. Privatperson 6 | 2022-12-09 |
35. Privatpersoner 7 (flera namn) | 2022-12-14 |
36. Privatperson 8 | 2022-12-17 |
37. Privatperson 9 | 2022-12-18 |
38. Privatperson 10 | 2022-12-18 |
39. Privatperson 11 | 2022-12-19 |
40. Privatperson 11 (samma som ovan) | 2022-12-19 |
41. Privatperson 11 (samma som ovan) | 2022-12-19 |
42. Privatperson 11 (samma som ovan) | 2022-12-19 |
43. Privatperson 11 (samma som ovan) | 2022-12-19 |
44. Privatperson 11 (samma som ovan) | 2022-12-19 |
45. Privatperson 11 (samma som ovan) | 2022-12-19 |
46. Privatperson 11 (samma som ovan) | 2022-12-19 |
47. Privatperson 11 (samma som ovan) | 2022-12-19 |
48. Synpunktsportalen i webbkartan 1 | 2022-12-20 |
49. Synpunktsportalen i webbkartan 2 | 2022-12-20 |
Sammanställning av inkomna yttranden med kommentarer
Här följer innehållet i yttrandena och kommunens kommentarer till yttrandena. Yttrandena finns i sin helhet att tillgå på Kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen, Örkelljunga kommun.
Statliga myndigheter och regioner
1. Länsstyrelsen i Skåne, 2022-12-18
Länsstyrelsen och Örkelljunga kommun har haft planmöten
inför framtagandet av samrådsförslaget och Länsstyrelsen välkomnar en fortsatt dialog.
Länsstyrelsen ser mycket positivt på att kommunen arbetar med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan. Det är angeläget att kommunen har en aktuell översiktsplan som kan ge vägledning för efterföljande planering och prövningar. Länsstyrelsen är över lag positiv till de övergripande strategier och planeringsprinciper som ligger till grund för ÖP2040. Exempelvis anger ÖP2040 tydligt att Örkelljungakommun ska växa på ett resurs- och yteffektivt sätt genom i huvudsak förtätning av kommunens fyra större byar. Länsstyrelsen menar att ÖP2040 på ett bra sätt knyter an till och tar fasta på kommunens förutsättningar. Exempelvis genom att lyfta fram landsbygden, kommunens kulturhistoriska värden och olika platsers unika identitet som viktiga utgångspunkter för att tillskapa attraktiva miljöer och en hållbar utveckling.
Länsstyrelsen menar generellt att ÖP2040 behöver utvecklas för att ge tydligare vägledning inför efterföljande planering och prövningar. Länsstyrelsen anser också att kommunens ställningstaganden och bedömningar tydligare behöver relatera till den föreslagna mark- och vattenanvändningen.
Länsstyrelsen anser att ÖP2040 inför granskningen framför allt behöver kompletteras och utvecklas utifrån följande fokusfrågor:
• Utveckla vägledningen för hur riksintressen ska tillgodoses utifrån föreslagen mark- och vattenanvändning.
• Redovisa en samlad bild av, samt vägledning för, hur miljökvalitetsnormer för vatten ska följas, både utifrån befintlig och tillkommande bebyggelse.
• Redovisa ställningstaganden och strategier för hur ÖP2040 ska kunna genomföras, och för att föreslagen bebyggelse ska kunna bli lämplig, utifrån nuvarande brister i kommunens VA-system.
• Tydliggöra vilka åtgärder/verksamheter/bebyggelse som kommunen bedömer är lämpligt inom respektive LIS-område för att kunna uppfylla kraven för LIS. Samt tydliggöra hur respektive LIS-område kan bidra till landsbygdsutveckling.
• Utveckla kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra.
• Tydligare redovisa vilka behov som motiverar nya markanspråk, framför allt avseende nya verksamhetsområden.
• Visa hur planförslaget tagit hänsyn till slutsatserna i miljökonsekvensbeskrivningen och hållbarhetsbedömningen.
• Tydliggöra var intressekonflikter finns idag, eller riskerar att uppstå, samt ge vägledning för hur sådana konflikter ska hanteras i efterföljande planering och prövningar. Exempelvis avseende olika frågor kopplat till hälsa och säkerhet.
• Utveckla vägledningen avseende redovisade områden för vindkraft.
Riksintresse för friluftslivet (3 kap. 6 § MB) samt Riksintresse för det rörliga friluftslivet (4 kap. 1+2 §§ MB)
Örkelljunga kommun berörs av ett riksintresseområde för friluftslivet enligt 3 kap. MB – Hallandsås [FM 02] samt ett riksintresseområde för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. MB – Kullaberg och Hallandsåsen med angränsande kustområden. Inom Örkelljunga kommun överlappar de båda riksintresseområdena varandra. För områdena anger ÖP2040 i
huvudsak markanvändning Landsbygd och för några mindre delar Natur- och friluftsliv. Kommunen bedömer att planförslaget inte har någon negativ påverkan på riksintressena.
Av ÖP2040 framgår att kommunen är fortsatt positiv till tillkommande enstaka bostadshus på landsbygden. Vidare framgår att användningen Landsbygd möjliggör för flera olika användningar, däribland areella näringar. Länsstyrelsen efterfrågar riktlinjer och ställningstaganden som tydligare säkerställer riksintressenas värden och som vägleder vid bygglovsprövning utanför detaljplanelagt område samt vid olika tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Exempel på åtgärder, verksamheter och andra intressen som påtagligt kan skada riksintressevärdena inom området är bebyggelseexploatering, anläggande av vindkraft, täktverksamhet samt bullerstörande verksamheter.
För riksintresseanspråk enligt 4 kap. MB behöver påverkan bedömas utifrån områdets samlade natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen upplyser vidare om att dessa riksintresseområden inte pekas ut av Naturvårdsverket utan har beslutats av riksdagen.
Riksintresse för naturvården (3 kap. 6 § MB)
Inom kommunen finns två områden av riksintresse för naturvården Värsjön [N 4] och Stensmyr – Vejshulta myr [N 5], vilka även berör Hässleholms kommun. För områdena anger ÖP2040 markanvändning Natur och friluftsliv samt Vattenområde, respektive Natur- och friluftsliv. Kommunen bedömer att planförslaget inte har någon negativ påverkan på riksintressena. ÖP2040 anger att större nya landskapspåverkande projekt inte får placeras i dessa områden.
Länsstyrelsen ser att föreslagen markanvändning ger goda förutsättningar för att berörda riksintressen ska kunna tillgodoses. Länsstyrelsen efterfrågar dock utvecklade förhållningssätt och riktlinjer, för att exempelvis kunna vägleda vid bygglovsprövning utanför detaljplanelagt område samt vid olika tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Länsstyrelsen efterfrågar även ett utvecklat resonemang kring vad ”nya landskapspåverkande projekt” innebär.
I aktuellt planarbete behöver kommunen även förhålla sig till riksintresseområdet Hallandsås – Stensån [NN 23] (Laholms kommun) då detta ligger i direkt anslutning till Örkelljungas kommungräns.
Riksintresse anläggningar för kommunikationer (3 kap. 8 § MB) Länsstyrelsen uppmärksammar kommunen på att Trafikverket har uppdaterat sina riksintresseutpekanden enligt beslut den 26 september 2022 (TRV
2020/131663). Beslutet innebär att Örkelljunga kommun inte längre berörs av riksintresse för järnväg och att riksväg 24 i Örkelljunga kommun inte längre är utpekad som riksintresse för kommunikationer. Översiktsplanen behöver därför uppdateras med de reviderade riksintresseanspråken och funktionsbeskrivningarna.
Väg
Väg E4 är fortsatt en utpekad kommunikationsanläggning av riksintresse. Dessa områden ska enligt miljöbalken skyddas mot åtgärder
som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Det vill säga möjligheten att bygga ut, underhålla och trafikera vägen får inte påtagligt försvåras. Det innebär att ny bebyggelse längs med eller i närheten av kommunikationsanläggningen får inte försämra förutsättningarna för person- eller godstrafiken, försvåra utbyggnaden av (om relevant) eller göra anspråk på anläggningen. Ny bebyggelse behöver lokaliseras och utformas med hänsyn till bland annat drift- och underhållsåtgärder, behov av klimatanpassningsåtgärder och risk i förhållande till hantering av brandfarliga och explosiva ämnen.
Länsstyrelsen menar att handlingarna inte i tillräcklig utsträckning ger svar på vilken påverkan genomförandet av översiktsplanen kan få på E4. Exempelvis saknar Länsstyrelsen en bedömning av planförslagets konsekvenser utifrån att ett flertal större utbyggnadsområden pekas ut i anslutning till E4. Länsstyrelsen menar därför att ÖP2040 behöver förtydligas i detta avseende, samt vid behov ge utvecklad vägledning kring hur riksintresset ska tillgodoses i efterföljande planering och prövningar.
Luftfart
Länsstyrelsen vill gällande Ängelholms, Halmstads och Kristianstads flygplatser förtydliga att de MSA-ytor som Örkelljunga kommun berörs av inte bevakas som ett riksintresseanspråk.
Riksintresse för totalförsvaret (3 kap. 9 § MB) Totalförsvarets militära del
Som framgår av ÖP2040 berörs kommunen av ett så kallat påverkansområde övrigt. Det saknas dock information om att hela Örkelljunga kommun även berörs av påverkansområde för väderradar – Bjäre. Inom detta område riskerar vindkraft och andra höga objekt skada väderradarstationen varför särskilda analyser behöver genomföras av Försvarsmakten innan sådana uppförs.
Länsstyrelsen förutsätter att ÖP2040 kompletteras med information och vägledning kring det inför granskningen. För aktuellt planeringsunderlag hänvisar Länsstyrelsen till Försvarsmaktens hemsida: Riksintressen – Försvarsmakten (xxxxxxxxxxxxxx.xx). I riksintressekatalogen för Skåne län finns värdebeskrivningar för de olika riksintressena och fördjupad information om riksintressen för totalförsvarets militära del samt information om vad och hur samråd för olika ärenden och åtgärder i kommande skeden ska ske med Försvarsmakten (ex. detaljplaner, bygglov, vindkraft, områdesskydd).
Totalförsvarets civila delar
Totalförsvaret och samhällets robusthet är viktiga frågor att belysa i översiktsplaner. Samhällets beredskap bör framgå i översiktsplanen i den mån den fysiska planeringen berörs, exempelvis vad gäller reservvattentäkter
och viktig infrastruktur i övrigt. Kommunens tillgång till befintliga skyddsrum är en sådan fråga som kan belysas i översiktsplanen, de är också ett allmänt intresse enligt 2 kap. PBL. Skyddsrummen kan påverkas av ianspråktagande av mark i närheten. En karta över landets skyddsrum finns på xxxxx://xxxxxx.xxx.xx/xxxx/xxxxxxxxxx/xxxxx-xxxxx_xxxxxxxxx/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar kontinuerligt med att identifiera mark eller vattenområden som kan vara av riksintresse för totalförsvarets civila delar. I dagsläget finns inget riksintresse utpekat i Örkelljunga kommun.
Natura 2000 (4 kap. 8 § MB)
Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen beskriver vilken markanvändning som föreslås för respektive Natura 2000-område med hänsyn till områdets värden. Det anges inte i beskrivningarna vad områdena är utpekade för (enligt fågeldirektivet eller art- och habitatdirektivet). ÖP2040 bör kompletteras med den informationen.
LIS-områden
Utpekande av LIS-områden och påverkan på strandskyddet
Syftet med utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden inom strandskydd, så kallade LIS-områden, är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till tillgängliga strandområden. Syftet med regleringen i miljöbalken är att ge förutsättningar för en utveckling av landsbygden främst inom områden som har god tillgång till orörda stränder. Utgångspunkten för bedömningen ska göras utifrån strandskyddsområdenas utbredning och karaktär i varje kommun, med beaktande av förhållandena i angränsande kommuner. Avsikten är inte att försvaga strandskyddet. Kommunerna har möjlighet att i översiktsplanen redovisa LIS-områden. I samband med dispensprövning eller upphävande av strandskydd inom ett LIS-områden kan enligt 7 kap. 18 d § MB ett ”särskilt skäl” åberopas. I det ligger att man får beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Redovisningen i översiktsplanen ska vara vägledande vid prövningen.
Med åtgärder som främjar landsbygdsutvecklingen avses bl.a. sådana åtgärder som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. Det kan exempelvis finnas i samband med etablering av en turistanläggning för en verksamhet där tillgång till stränder är en förutsättning eller åtminstone en avsevärd fördel. Det kan även i särskilda fall handla om tillkomst av bostäder för permanent- och fritidsboende i syfte att upprätthålla ett ekonomiskt och personellt underlag för olika former av kommersiell och offentlig service.
Förutsättningar för XXX x Xxxxx
Länsstyrelsen menar att utrymmet för att peka ut LIS-områden i Skåne, särskilt för bostäder, är ytterst begränsat. I ett nationellt perspektiv har länet ett högt exploateringstryck och en liten andel allemansrättsligt tillgänglig mark.
Örkelljunga kommun är en av få kommuner i Skåne där det kan vara möjligt att hitta områden som faller in under miljöbalkens kriterier för LIS-områden.
Det finns ingen exakt definition av begreppet landsbygd. Vilka områden
som har en sådan karaktär att de kan vara lämpliga för en utveckling av landsbygden i strandnära lägen måste bedömas utifrån lokala förutsättningar. I eller i närheten av tätorter får LIS-områden dock endast pekas ut om området har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften.
Tillsammans med kommunerna har Länsstyrelsen i Skåne län genomfört revideringar av de strandskyddade områdena i länet och beslutat om strandskyddets omfattning. I vissa strandområden är strandskyddet utökat medan det i andra strandområden är reducerat, och vid många mindre sjöar och vattendrag är det generella strandskyddet helt borttaget. Av Skånes stränder omfattas endast en tredjedel av strandskydd. Avvägningar för var det finns motiv för ett bevarat strandskydd utifrån platsernas förutsättningar har därför i flera avseenden redan skett i länet.
I Örkelljunga kommun finns strandskydd främst kvar vid de större åarna och sjöarna, så som Pinnån, Stensån, Hjälmsjön och Fedingesjön, samt vid en del mindre sjöar med värden för djur- och växtliv eller friluftslivet. Övriga vattenförekomster saknar strandskydd.
Länsstyrelsens yttrande över tidigare förslag till LIS-plan
Örkelljunga kommun tog år 2018 fram ett förslag till tematiskt tillägg till sin översiktsplan, med förslag på LIS-områden vid Fedingesjön, Åsljungasjön, Hjälmsjön och Pinnån. I sitt samrådsyttrande (dnr. 401-14021-2018) framförde Länsstyrelsen att LIS-planens uttalade syfte att stärka befintliga tätorter eller kommunens attraktivitet i relation till andra kommuner inte är en tillräcklig grund för att peka ut LIS-områden. Örkelljunga kommun som helhet kan i detta sammanhang inte räknas som landsbygd. Underlaget visade inte att åtgärderna och bebyggelsen skulle ge en utvecklingen av landsbygden, utan snarare en utbyggnad av befintliga tätorter, och flertalet av områdena har natur- och friluftsvärden där åtgärderna riskerade att strida mot syftena med skyddet. Sammanfattningsvis menade Länsstyrelsen att det inte framgick att kriterierna för LIS var uppfyllda för de föreslagna områdena. Länsstyrelsen rekommenderade kommunen att göra en översyn av översiktsplanen och där utveckla sin bedömning kring förutsättningar och möjligheter för utveckling av landsbygden. Kommunen valde att inte gå vidare med förslaget till tematiskt tillägg.
Föreslagna LIS-områden
Örkelljunga har i ÖP2040 pekat ut totalt 19 områden för landsbygdsutveckling inom strandskydd (LIS-områden) på tre platser i kommunen: vid Fedingesjön, Åsljungasjön, samt Hjälmsjön och Pinnån. Det rör sig om samma områden som föreslogs år 2018, med vissa ändringar av områdenas gränser. Enligt teckenförklaringen föreslås områdena enligt färgsättningen för antingen utveckling av verksamhet, för bostäder, eller för rekreation och friluftsliv.
Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen tydligt specificerat vilka urvalskriterier som använts vid framtagandet av förslag till LIS-områden.
Kommunen har angivit i sina urvalskriterier att de LIS-områden som föreslås bör ligga nära kommunens bykärnor, och alla de föreslagna områdena ligger i närheten av eller i direkt anslutning till tätorter. Nära tätorter kan LIS-områden dock endast pekas ut om området har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. Länsstyrelsen har förståelse för kommunens viljeyttring att stärka befintliga tätorter och öka kommunens konkurrenskraftighet, men syftet med utpekande av LIS-områden är att möjliggöra en utveckling av
landsbygden som inte kan uppnås lika väl vid en placering utanför strandskydd, utan att strandskyddets syfte äventyras.
Länsstyrelsens bedömning av aktuellt förslag
I sitt yttrande över förslaget till LIS-områden från år 2018 rekommenderade Länsstyrelsen kommunen att i kommande planering tydliggöra vilka åtgärder/verksamheter/bebyggelse som bedöms vara lämpligt i respektive LIS- område, hur respektive LIS-område kan bidra till landsbygdsutveckling, samt redovisa samband och konsekvenserna för översiktsplanen som helhet.
Länsstyrelsen menar att kommunen inte har gjort detta i nuvarande förslag, varför detta kvarstår att redovisa. Samma områden som tidigare föreslås, och det saknas områdesvisa motiveringar av på vilket sätt områdena skulle vara lämpliga för utveckling av landsbygden. Länsstyrelsen konstaterar att de utförliga områdesvisa beskrivningarna och samlade konsekvensanalysen i förslaget till tematiskt tillägg från år 2018 inte finns med i ÖP2040. De beskrivande texterna i ÖP2040 är mycket kortfattade, och samma text används för samtliga områden vid ex. Fedinge- och Åsljungasjön oavsett vad områdena pekas ut för enligt teckenförklaringen. Det framgår inte vilka typer av åtgärder som bedömts vara lämpliga i varje område; t.ex. föreslås bostäder i alla 19 LIS- områden enligt texterna. Vilken skala, exploateringsgrad, antal bostäder eller anläggningar som föreslås, vilka befintliga värden eller verksamheter som avses utvecklas etc. framgår inte.
Länsstyrelsen menar att det saknas en beskrivning av vilka natur- och friluftsvärden som finns inom respektive område, och hur dessa kan påverkas av ett utpekande som LIS-område. I planen konstateras att vattenförekomsterna har påtagligt till högsta naturvärde i kommunens naturvårdsprogram, och är utpekade som fiskevårdsområden. Av ÖP2040 framgår att kommunen gör bedömningen att den utveckling som föreslås inte har någon betydande påverkan på vattenmiljöernas naturvärden eller fisklivet samt fisket, men det framgår inte hur denna bedömning har gjorts. I övrigt saknas en redovisning av påverkan på allemansrättslig tillgång till strandområdena samt på växt- och djurlivet på land och i vatten, dvs. på strandskyddets syften.
De tidigare översynerna av strandskyddet innebär att de strandområden som fortfarande omfattas av skydd redan har bedömts vara av värde för dess syften. Flera av de föreslagna LIS-områdena ligger inom eller i direkt anslutning till områden med höga naturvärden, utpekade bl.a. i
kommunens naturvårdsprogram eller Länsstyrelsen Skånes naturvärdesöversikt, eller är av värde för friluftslivet och där bl.a. Skåneleden berörs
vid områden vid Hjälmsjön och Åsljungasjön. Länsstyrelsen finner att ett flertal av områdena har natur-och friluftsvärden där de föreslagna åtgärderna riskerar att strida mot strandskyddets syften.
Sammanfattning
Sammantaget anser Länsstyrelsen att kommunen inte har visat att de områden som föreslås för LIS är lämpliga för ändamålet, med hänsyn till bidrag till utveckling av landsbygden, påverkan på strandskyddets syfte, samt behov av placering inom strandskydd. Länsstyrelsen menar därmed att inget av de föreslagna områdena i ÖP2040 uppfyller kriterierna för utpekande av LIS-områden.
Miljökvalitetsnormer för vatten (MKN)
Länsstyrelsen menar att ÖP2040 behöver utvecklas för att tydligare visa vilka effekter ett genomförande av planen kan få för berörda vattenförekomster i kommunen samt ge utökad vägledning om hur miljökvalitetsnormerna ska följas. Länsstyrelsen menar att kommunen inför granskningen bör identifiera vilka specifika vattenförekomster som planförslaget kan påverka – både positivt och negativt. Det är lämpligt att planförslaget både redovisar åtgärder för befintliga verksamheter och ger vägledning för tillkommande bebyggelse i syfte att bidra till att miljökvalitetsnormerna kan följas. En samlad bild över detta relaterad till redovisade vattenförekomster underlättar förståelsen för var påverkan är som störst och var åtgärder kan sättas in för att vattenkvaliteten ska kunna förbättras i yt- och grundvatten. ÖP2040 kan med fördel redovisa skyddsbehov och vägledning för samlad bebyggelse i enlighet med lagen
om allmänna vattentjänster, LAV (2006:412). Av ÖP2040 framgår att Örkelljungas samtliga Va-anläggningar har stora reinvesteringsbehov. Såväl vattenverken som avloppsreningsverken kräver dessutom ett stort antal åtgärder för att uppfylla alla myndighetskrav. Länsstyrelsen menar att denna problematik tydligare behöver relateras till påverkan på MKN vatten i planförslaget. Länsstyrelsen konstaterar att det av MKB:n framgår att:
För att säkra dricksvattenförsörjningen kommer kommunen behöva upprätta en tydlig och långsiktig plan för kartläggning, områdesbeskrivning, prioritering och uppföljning av vatten- och avloppslösningar för hela kommunen. En kommunal VA-plan behöver
beskriva var det är lämpligt med kommunalt VA och var det ska finnas enskilda vatten och avloppslösningar. Planen ska också innehålla en tidsordning på sanering av befintliga enskilda avlopp.
Länsstyrelsen vill betona vikten av en sådan strategisk VA-plan tas fram, och att denna får ligga till grund för den fysiska planeringen Länsstyrelsen bedömer att åtgärder i VA-systemet i flera fall utgör förutsättningar för att ÖP2040 ska kunna genomföras, eller för att föreslagen bebyggelse ska kunna bli lämplig. Kommunens fysiska planering behöver därför gå i takt med reningsverkens kapacitet. Se även avsnittet Dricksvattenförsörjning i yttrandet.
Länsstyrelsen efterlyser utvecklade ställningstaganden och riktlinjer för hantering av dagvatten. I sammanhanget vill Länsstyrelsen påminna om att det inom verksamhetsområden är tydligt att VA-huvudmannen är skyldig att ta hand om allt dagvatten som alstras inom området, oavsett mängd och kvalitet. Om det krävs åtgärder för att hantera dagvattnet, och i förlängningen säkerställa att miljökvalitetsnormer för vatten kan följas, behöver kommunen skaffa sig rådighet över hanteringen. Detta kan ske genom att avsätta kommunal mark för dagvattenhanteringen.
Områden som är lämpliga för omhändertagande av dagvatten kan med fördel redovisas på plankartan. Sådana områden kan även vara värdefulla för kommunens arbete att minska riskerna för översvämning.
Risk för översvämning, ras skred och erosion
ÖP2040 lyfter fram att det i Örkelljunga kommun historiskt sett inte inträffat några betydande översvämningar, ras eller skred. Detta på grund av kommunens topografi, jordarter och placering i inlandet långt från hav och riktigt stora sjöar. Länsstyrelsen instämmer i att kommunen har förhållandevis gynnsamma förutsättningar i detta avseende. Det är dock viktigt att poängtera att med ett förändrat klimat eller förändrad markanvändning kan nya risker uppstå, vilket kommunen behöver förhålla sig till. Det är också angeläget att analysera hur olika riskfaktorer kan påverka och eventuellt förstärka varandra.
Boverket har tagit fram en vägledning för bedömning av klimatrelaterade risker i översiktsplaneringen: Klimatrisker i översiktsplanering - PBL kunskapsbanken
– Boverket
Översvämning
Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen har tagit fram en översiktlig skyfallsanalys för Örkelljunga, Åsljunga, Skånes Fagerhult, Skånes Värsjö och Eket samt att denna har utgjort en förutsättning för aktuellt
planarbete. Länsstyrelsen instämmer i att frågan behöver belysas närmare i efterföljande planering. Länsstyrelsen konstaterar att ÖP2040 saknar analys och ställningstaganden för övriga delar av kommunen.
Länsstyrelsen tolkar planhandlingarna som att hänsyn till skyfallsanalysen främst tagits vid utpekande av ny bebyggelse. Likaså utgår kommunens resonemang gällande risk för översvämning, ras, skred och erosion från framtida bebyggelse. Länsstyrelsen vill därför påminna om att översiktsplaner även ska redovisa kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som till exempel översvämning, ras, skred och erosion samt hur sådana risker kan minska eller upphöra.
Länsstyrelsen bekräftar att det är angeläget att kommunen har en rekommendation för översvämning i anslutning till vattendrag. Rekommendationen kan fungera på en övergripande nivå men i de fallen där det finns översvämningskarteringar eller annat underlag bör sådana underlag användas vid bedömningar. I vissa fall kan det finnas andra indikationer och kunskap om historiska översvämningar som innebär att det kan finnas risk även om marknivån är belägen mer än 2 meter över vattenytan. Det kan i vissa fall krävas ytterligare utredningar vid exploateringar i anslutning till vattendrag.
Karttjänsten Vatten och klimat ger information om vatten i det skånska landskapet och bidrar till en helhetsbild över vattnets möjliga utbredning både idag och i en möjlig framtid. Tjänsten samlar flera kartlager från Länsstyrelsen Skåne, SGU, SMHI och MSB som kan komplettera varandra och på så sätt generera ny kunskap: xxxxx://xxxxxxxxxxxx. xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx/?xxxxxxx0000x00000x00x0x0xx00xx d2d8aeac
Ras, skred och erosion
Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att flera utpekade LISområden är belägna inom områden med förutsättningar för skred i finkornig jordart. Aktuellt statligt planeringsunderlag avseende ras, skred och erosion finns åskådliggjorda i en kartvisningstjänst: Vägledning Ras, skred, erosion (ver. 2021_1.4.1) (xxxxxxx.xx) Några underlag som kan vara av relevants för kommunens ÖP-arbete är:
• Skogsstyrelsens ”Områden där skogsbruk och exploatering kan orsaka erosion, ras och slamströmmar” som påvisar riskområden i brant terräng där erosion, ras och slamströmmar kan inträffa, särskilt i samband med skogliga åtgärder.
• SGU som har tagit fram ett kartunderlag som visar ”Stränders eroderbarhet” som också kan ge värdefull information i sammanhanget.
Länsstyrelsen efterlyser en utvecklad redovisning av, och ställningstaganden för, potentiella riskområden med utgångspunkt i föreslagen markanvändning och med hänsyn till ett förändrat klimat.
Hälsa och säkerhet
Länsstyrelsen delar slutsatsen i hållbarhetsbedömningen att frågor rörande hälsa och säkerhet generellt sett är svårbedömda utifrån aktuellt planförslag då dessa behandlas på en mycket översiktlig nivå i ÖP2040. Länsstyrelsen menar att ställningstaganden och vägledning behöver ske kopplat till den föreslagna mark- och vattenanvändningen.
Dricksvattenförsörjning
Länsstyrelsen utläser att kommunens vattenverk inte har kapacitet att försörja alla tillkommande bostäder som föreslås i planförslaget. Därtill föreslås nya omfattande områden för verksamheter. Länsstyrelsen konstaterar därför att ÖP2040 till följd av detta inte är fullt ut genomförbar och att bebyggelse och byggnadsverk riskerar att bli olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet utifrån nuvarande förutsättningar. Att kommunen i sitt fortsatta planarbete kan redovisa ställningstaganden och strategier för att kunna hantera denna problematik är därför prioriterat. Se även avsnittet Miljökvalitetsnormer för vatten i yttrandet.
Risker vid förtätning
Länsstyrelsen delar slutsatsen i MKB:n att ÖP2040 bör presentera en strategi för hur konflikter mellan olika intressen ska hanteras i områden där förtätning föreslås. Länsstyrelsen kan exempelvis konstatera att kommunen pekar ut nya områden för verksamheter och industri i direkt anslutning till såväl befintliga bostadsområden som nya områden för sammanhängande bostadsbebyggelse.
Tillståndspliktiga och miljöfarliga verksamheter
ÖP2040 innehåller en beskrivning av vad miljöfarliga verksamheter är. Länsstyrelsen efterfrågar dock en tydligare redovisning av var kommunens miljöfarliga verksamheter är lokaliserade och hur de förhåller sig till föreslagen mark- och vattenanvändning. Länsstyrelsen har svårt att tolka kartbilden som visar avstånd till bostad. Vidare bör det framgå hur verksamheternas omgivningspåverkan ser ut idag och på längre sikt, samt vilka intressekonflikter som kan uppstå av deras omgivningspåverkan eller riskbild. Utan en sådan redovisning går det av
ÖP2040 inte att utläsa var det eventuellt skulle kunna uppstå konflikter och hur dessa konflikter eller risker kan hanteras, t.ex. vid förslag på nytillkommande bebyggelse. Länsstyrelsen efterfrågar även ställningstaganden och vägledning kring etablering av nya miljöfarliga verksamheter.
Sevesoverksamhet
Av ÖP2040 framgår att det i kommunen finns en anläggning som nyligen fått miljötillstånd som ger den möjlighet att komma upp i de mängder som gör att de skulle bli en Seveso-anläggning, men att tillståndet troligtvis inte kommer att utnyttjas. Länsstyrelsen erinrar att anläggningens riskbild behöver bedömas utifrån fullt utnyttjat tillstånd, samt att riskhanteringsavstånd kopplat till verksamheten bör framgå av ÖP2040. I det fall riskhanteringsavståndet sträcker sig utanför kommungränsen behöver berörda kommuner underrättas om detta.
Täkter
Länsstyrelsen vill upplysa om att torvtäkterna Flåssmyr och Västra Flinka är aktiva och har miljötillstånd, vilket kommunen behöver förhålla sig till i det fortsatta arbetet med ÖP2040.
Förorenad mark
ÖP2040 beskriver kortfattat förorenade områden i kommunen. Det saknas dock ställningstaganden kring hur dessa ska hanteras, eller hur de relaterar till den föreslagna markanvändningen. Detta behöver framgå för att Länsstyrelsen ska kunna bedöma påverkan på hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen efterfrågar även kommunens bedömning avseende om det finns något område som är källa till särskilt komplicerad föroreningsproblematik. Länsstyrelsen kan exempelvis konstatera att det finns uppgifter om en brandövningsplats i norra Åsljunga samt två kemtvättar och en mekanisk verkstad med halogenerade lösningsmedel i centrala Örkelljunga. Strategiska bedömningar i ett tidigt skede är värdefullt då dessa frågor kan få konsekvenser för möjligheten att genomföra ÖP2040.
Buller
Länsstyrelsen menar att det av översiktsplanen tydligt bör framgå var det finns en bullerproblematik idag, var det riskerar att bli problem framöver samt hur kommunen avser att hantera detta i efterföljande planering och prövningar. Länsstyrelsen menar att ÖP2040 behöver förtydligas i detta avseende.
Av ÖP2040 framgår att det vid sportflygfältet i Skånes Fagerhult
stundtals kan observeras höga bullernivåer. Länsstyrelsen efterfrågar fördjupad vägledning för hur bullerproblematiken ska hanteras här, både
gentemot befintlig och föreslagen ny bebyggelse.
Transport av farligt gods
Länsstyrelsen efterfrågar utvecklade ställningstaganden kring hur kommunen avser att hantera de riskfrågor som är kopplade till transporter av farligt gods. ÖP2040 visar rekommenderade leder för farligt gods i kommunen. Inför granskningen efterlyser Länsstyrelsen en redovisning av sådana områden där kommunen bedömer att riskfrågan kräver särskild uppmärksamhet vid efterföljande planering och prövningar.
Länsstyrelsen konstaterar att även om riskfrågan är som störst vid de vägar som ingår i det utpekade vägnätet för farligt gods så bör kommunen uppmärksamma att farligt gods också kan gå på vägar utanför det utpekade nätet, då det kan finnas målpunkter för transporterna. Kommunen behöver förhålla sig till detta när risker kopplade till transport av farligt gods redovisas och bedöms.
Samordning mellan kommuner
Det bör framgå av ÖP2040 på vilket sätt kommunens ställningstagande för sin mark- och vattenanvändning samordnats med grannkommuner. Det gäller särskilt till exempel de utvecklade kollektivtrafik- och cykelstråk som kommunen redovisar, områden för vindkraft och sådana riksintressen som berör fler kommuner. Att Hallandsåsen är ett område av mellankommunalt och interregionalt intresse kan lyftas fram tydligare i ÖP2040.
Länsstyrelsens rådgivning Strandskydd
Kommunen har i översiktsplanen beskrivit förutsättningarna för att upphäva eller lämna dispens från strandskyddet på ett bra sätt.
Länsstyrelsen noterar dock att i beskrivningen av fri passage närmast strandlinjen inom strandskydd, har kommunen angivit att ”Passagen bör dock aldrig vara mindre än ett tiotal meter.” Enligt Naturvårdsverkets handbok för strandskydd (Strandskydd – en vägledning för planering och prövning, handbok 2009:4, utgåva 2, s. 88) bör den fria passagen aldrig vara mindre än några tiotal meter i bredd från strandlinjen.
Länsstyrelsen råder kommunen att se över formuleringen så att den överensstämmer med nationell vägledning.
Översyner av strandskyddet har genomförts i Örkelljunga kommun, där Länsstyrelsen i dialog med kommunen har utvidgat strandskyddet i vissa strandområden och undantagit andra strandområden från skyddet. Vid många mindre sjöar och vattendrag i kommunen är det generella strandskyddet helt borttaget, och skyddet kvarstår enbart runt vattenförekomster som bedömts vara av högre värde för strandskyddets syften. Detta bör ingå i översiktsplanens information om strandskyddet, t.ex. i samband med beskrivningen av utvidgat strandskydd.
Öster om Örkelljunga tätort föreslås ett område för utbyggnad av verksamheter och industri som delvis överlappar med strandskydd från Lärkesholmsån. Länsstyrelsen menar att planförslaget bör justeras så att utbyggnadsområdena förläggs utanför strandskydd.
Vid Hjälmsjöro inne i tätorten överlappar ett utpekat område för utbyggnad av mångfunktionell bebyggelse med strandskydd runt Abborrasjön. Länsstyrelsen har i sitt yttrande över planprogrammet för Hjälmsjöro (2022-06-17, dnr 000-00000-0000,) framfört att kommunen inte har redovisat att det finns förutsättningar för att upphäva strandskyddet i denna del av området. Länsstyrelsen råder kommunen att se över och vid behov revidera det föreslagna utbyggnadsområdet.
Bostadsförsörjning
Länsstyrelsen konstaterar att planförslaget grundar sig på riktlinjerna för bostadsförsörjning från 2021. Det är positivt, eftersom kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 § 5 plan- och bygglagen (2010:900) och vara ett underlag för bland annat översiktsplaneringen. I planförslaget framgår att det enligt riktlinjerna behövs 1 275 nya bostäder till år 2040. Översiktsplanen anger en ungefärlig geografisk disposition mellan kommunens olika byar
för var bostäderna ska tillkomma. Kommunen bedömer också att ungefär hälften av bostäderna redan ryms inom befintliga, ej utnyttjade byggrätter. Länsstyrelsen tolkar det därmed som att kommunen behöver visa planeringen för ungefär 640 nya bostäder i översiktsplanen.
Länsstyrelsen har svårt att utläsa om aktuellt planförslag motsvarar det redovisade behovet. För vissa områden framgår det av markanvändningskartan ungefär hur många bostäder som området förväntas innehålla, men denna information saknas i många fall.
Länsstyrelsen kan inte heller läsa ut en siffra över totalt antal nya bostäder eller antalet nya bostäder per ort. Det vore bra om kommunen förtydligade detta inför granskningen.
Ianspråktagande av jordbruksmark och skogsmark
Länsstyrelsen efterlyser en samlad redovisning av hur stora arealer skogs- och jordbruksmark som förväntas tas i anspråk till följd av ÖP2040. Av ÖP2040 framgår att brukningsvärd jordbruksmark får tas i
anspråk för storskalig bebyggelse eller storskaliga anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta
behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Länsstyrelsen erinrar att miljöbalkens bestämmelser för att kunna ianspråkta jordbruksmark inte är kopplat till storskaliga åtgärder utan gäller för all bebyggelse eller
anläggningar. ÖP2040 innebär bland annat att stora områden pekas ut för nya verksamheter, men Länsstyrelsen kan av planförslaget inte utläsa vilka
behov som motiverar de redovisade markanspråken. Vidare framgår att kommunen fortsatt ser positivt på tillkommande enstaka bostadshus på landsbygden. Länsstyrelsen rekommenderar att kommunen tydliggör behovet av att ta jordbruksmark och skogsmark i anspråk, samt tydligare visar hur planförslaget svarar upp mot bestämmelserna i miljöbalken.
Transporteffektivt samhälle och resurseffektiv markanvändning Länsstyrelsen ser positivt på kommunens övergripande ställningstagande att Örkelljunga kommun främst ska växa på ett resurs- och yteffektivt sätt genom i huvudsak förtätning av kommunens fyra större byar. Detta medför en effektivare användning av befintlig infrastruktur och möjligheter till förbättrad kollektivtrafik i orterna genom ökat resandeunderlag. Vilket också främjar ett transporteffektivt samhälle genom att minska bilberoendet och förbättra förutsättningarna för kollektivtrafikresande, gång och cykling.
För att värna en långsiktigt hållbar bebyggelseutveckling menar Länsstyrelsen att det är viktigt att tillkommande spridd bebyggelse utanför område med samhällsservice och kommunikationer begränsas. Av översiktsplanens hållbarhetsbedömning och MKB konstateras att kommunens ambition om utveckling av LIS-områden riskerar att leda till att bilresor prioriteras framför kollektivtrafikresor på grund av avstånd till service och andra målpunkter samt låg turtäthet.
Länsstyrelsen instämmer i detta.
Länsstyrelsen delar slutsatsen i MKB:n att det är viktigt att utbyggnaden av bostäder och verksamhetsområden går i takt med utbyggnaden av kollektivtrafiken samt gång- och cykelvägnätet. För att stödja detta kan ÖP2040 med fördel kompletteras med önskad utbyggnadstakt och prioriteringsordning. Länsstyrelsen menar att detta kan vara särskilt motiverat för de nya verksamhetsområdena utifrån dess omfattning.
Landsbygdsutveckling
Landsbygden lyfts som en tydlig resurs i ÖP2040, vilket är föredömligt.
Länsstyrelsen utläser av ÖP2040 att visionen för landsbygden är att det
utanför bykärnorna finns en sprudlande landsbygd med idylliska boendemiljöer.
Länsstyrelsen menar att ÖP2040 kan förtydligas gällande
vilka strategier som kommunen ser ska stödja en sådan utveckling. Hållbarhetsbedömningen lyfter fram risker kopplade till att den ojämna fördelningen av offentlig och kommersiell service mellan bykärnorna och landsbygdens byar kommer att öka, samt att satsningen på bykärnorna och LIS-områden leder till risk för ökade skillnader i livsförutsättningar mellan tätort och landsbygd, särskilt för de svaga grupperna i samhället. Länsstyrelsen menar att detta är relevanta aspekter som behöver beaktas i det fortsatta arbetet med ÖP2040. I sammanhanget kan exempelvis tillgången till snabbt bredband lyftas som ett sätt att erbjuda attraktiva boendemöjligheter på landsbygden, se
även avsnittet IT-infrastruktur/bredband/elektronisk kommunikation i yttrandet.
Klimatanpassning
Länsstyrelsen delar bedömningen i MKB:n att det behöver tydliggöras vilka strategier och åtgärder som behöver vidtas i kommunen för att samhällsfunktioner ska upprätthållas i ett förändrat klimat. Länsstyrelsen efterlyser också resonemang och ställningstaganden kring klimatanpassningsåtgärder i ett bredare perspektiv. Länsstyrelsen saknar exempelvis strategier kopplade till en ökad risk för överhettning av tätbebyggda områden.
Energi och elförsörjning
ÖP2040 saknar en beskrivning av hur kommunens nuvarande och kommande behov avseende olika energifrågor ser ut. ÖP2040 anger att kommunen behöver ta fram en klimat- och energiplan. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen tar fram en sådan plan, men menar att strategiska ställningstaganden avseende energifrågor som påverkar, och påverkas av, mark- och vattenanvändningen bör framgå av översiktsplanen.
Behovet av elproduktion i södra Skåne är stort. Skåne har generellt ett underskott av elproduktion, och runt 25 procent av elen som används inom Skåne kommer från länet. De kommande årtiondena väntas en kraftig ökning av elanvändningen i Sverige. Se även rapporten Trygg elförsörjning i Skåne
Vindkraft
Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen pekar ut områden lämpliga för vindkraft och utredningszoner för vindkraft i ÖP2040. Länsstyrelsen tolkar planhandlingen som att nu föreslagna områden överensstämmer med de som tidigare pekats ut i det tematiska tillägget Tema Vind
(2011). ÖP2040 ger dock ingen förståelse för vilka avvägningar och analyser som ligger till grund för de utpekade områdena, vilket
Länsstyrelsen efterlyser. Länsstyrelsen menar att det tydligare behöver framgå vad områden för vindkraft och utredningszoner för vindkraft konkret innebär och vilka ställningstaganden som gäller inom respektive områden. Inte minst där sådana utpekade områden överlappar annan markanvändning (t.ex. områden för verksamheter och industri, natur och friluftsliv samt stort opåverkat område). Länsstyrelsen efterfrågar även riktlinjer för hur kommunen förhåller sig till vindkraftsetableringar i övriga delar av kommunen, och hur olika intressen ska vägas mot varandra vid efterföljande prövning.
Solkraft
Länsstyrelsen efterfrågar ställningstaganden kring solkraft i ÖP2040. Länsstyrelsen konstaterar att det finns ett allt större intresse av att etablera storskaliga solcellsanläggningar i Skåne. Kommunen kan med fördel i ÖP2040 redovisa sin syn på lämpliga/olämpliga områden för sådana etableringar. Länsstyrelsen driver för närvarande projektet Solmarken tillsammans med Solar Region Skåne, se vidare: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxx/xxxxx-xxx-xxxxxx/xxxxxx-xxxxxxxxx/ projekt/solmarken.html
Social hållbarhet
Beslut om hur mark ska användas grundlägger många villkor som styr vår vardag. Beroende på till exempel socioekonomiska skillnader, kön, funktionsnedsättning och ålder ser människors vardag och livsvillkor olika ut. Som nämns i hållbarhetsbedömningen måste en god fysisk planering ta hänsyn till alla människors behov och säkerställa de mänskliga rättigheterna. Hur planförslaget tagit hänsyn till detta behöver tydligare framgå för att det ska vara möjligt att bedöma om ÖP2040 stödjer en utveckling mot en mer socialt hållbar kommun. Länsstyrelsen efterlyser ett integrerat jämställdhets-, folkhälso- och rättighetsperspektiv.
Länsstyrelsen ser mycket positivt på vikten av att barns delaktighet och inflytande i översiktsplanen tydligt lyfts fram i ÖP2040 och att barn även har gjorts delaktiga genom att få illustrera sina önskemål kring hur Örkelljunga kommun ska se ut i framtiden. Det är också mycket positivt
att kommunen i ÖP2040 beskriver att dialoger har genomförts med barn och unga gällande till exempel miljöbeskrivningar. Det framgår dock
inte vilka behov som har framförts och hur kommunen har tagit hänsyn till dessa i utformningen av ÖP2040. ÖP2040 kan förtydligas så att det
framgår vilka överväganden som gjorts för att planförslaget ska överensstämma med barnkonventionens bestämmelser, bland annat kravet på att det i alla beslut som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Se gärna sidan 31 och 32 i Länsstyrelsens metodstöd för prövning av barnets bästa i den fysiska planeringen.
Det framgår inte tydligt vilkas behov och rättigheter som representerades i samtal och medborgardialoger under samrådsprocessen. Länsstyrelsen vill uppmuntra kommunen att aktivt arbeta för att nå som många grupper som möjligt inom ramen för det fortsatta dialogarbetet. Grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda kan behöva nås på andra sätt än traditionella.
Den fysiska planeringen ska bidra till lika möjligheter för kvinnor och män, flickor och pojkar genom att lyfta in och ta hänsyn till bland annat möjligheterna att kombinera arbete med familjeliv och fritid. Den fysiska planeringen behöver uppmärksamma att kvinnor och män generellt har olika livs- och förflyttningsmönster och att kön har betydelse för hur människor använder sin tid. I den översiktliga planeringen kan jämställdhet kopplas till exempelvis infrastruktur- och trygghetsfrågor i det offentliga rummet. Planeringen kan skapa rumsliga
förutsättningar för att binda samman livet i den privata världen med livet i den offentliga sfären och ge dem samma värde och status i planeringsprocessen. Könsuppdelad statistik som synliggör olika gruppers levnadsmönster och livsvillkor utgör ett viktigt underlag för beslut och prioriteringar. I sammanhanget tipsar Länsstyrelsen om Länsstyrelsen Skånes vägledning för jämställd fysisk planering.
Kulturmiljö och arkeologi Kulturmiljö rådgivning
Länsstyrelsen anser att översiktsplanen har ett tydligt kulturmiljöperspektiv vilket är positivt. Länsstyrelsen instämmer i att det är viktigt att ta fasta på platsernas unika värden och utveckla dem på ett varsamt sätt. Översiktsplanen ger inte alla verktygen för att göra detta, men det pågår ett framtagande av ett kulturmiljöprogram i kommunen som förhoppningsvis kan ge ett gott stöd till bedömningar under
planperioden. ÖP2040 kan med fördel göras tydligare kring hur kulturmiljöprogrammet ska tillämpas och hur kulturmiljöfrågorna ska viktas i förhållande till andra intressen.
Flera av kommunens utbyggnads- och förtätningsområden sammanfaller med områden som är utpekade i det regionala kulturmiljöprogrammet.
Länsstyrelsen vill betona vikten av att exploatering sker varsamt och att hänsyn tas till platsspecifika värden, så som i Åsljunga där det är viktigt att förtätning och nya exploateringsområden tar hänsyn till kommunikations- och rekreationsmiljöerna. Kulturmiljövärden behöver
även utredas närmre i Skånes Fagerhult när det gäller mötet mellan orten och nytt, storskaligt verksamhetsområde. Båda dessa är exempel på att kulturmiljöfrågorna behöver följas upp i kommande detaljplanering.
I kommunen finns gott om värdefulla kulturlämningar som inte alltid omfattas av något juridiskt skydd, som exempelvis praktfulla stenmurar (i de fall de saknar biotopskydd och inte uppfyller kraven på fornlämning). Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att sådana lämningar ändå kan utgöra ett viktigt lokalt kulturvärde som kan omhändertas vid planläggning.
Fornlämningar
I Örkelljunga kommun finns det enligt ÖP2040 drygt 1500 fornlämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister, Fornsök. Länsstyrelsen upplyser om att detta är en feltolkning. Enligt Fornsök finns det cirka 360 registrerade fornlämningar inom kommunen men om man ser till alla registrerade lämningar, även de som ej utgör fornlämningar, blir resultatet cirka 1500 st. I MKB och hållbarhetsbedömningen anges att 938 fornminnesobjekt finns inom kommunen.
De kända fornlämningarna är bara en del av det totala antalet fornlämningar och Länsstyrelsen kan i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 11 § kulturmiljölagen ställa krav på arkeologisk utredning vid en exploatering som tar ett större markområde i anspråk om det finns goda skäl att anta att exploateringsområdet innehåller under mark dolda, ej registrerade fornlämningar. Kommunen bör därför vid större markingrepp, som vid Skåneporten och trafikplatsen 73:an, samråda med Länsstyrelsens Kulturmiljöenhet för att få klarhet i om en utredning ska utföras eller ej.
Arkeologiska åtgärder har tidigare utförts inom vissa av dessa områden. Länsstyrelsen vill upplysa om att det finns enskilda fornlämningar, tex Örkelljunga borg/L1991:5388, som kan komma att begränsa utbyggnadsmöjligheterna i kommunen. Om kommunen har en strategi för hur fornlämningarna ska omhändertas i planprocessen kan det framgå under rubriken Fornlämningar. Följande gäller dessutom alltid: Om fornlämningar påträffas vid markarbeten, oavsett storlek, så ska arbetena omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas i enlighet med 2 kap. 10 § kulturmiljölagen.
Hänsyn till naturvärden
Länsstyrelsen delar slutsatsen i hållbarhetsbedömningen, att ÖP2040 bör kompletteras med platsspecifika ställningstaganden och principer för hur områden med höga naturvärden ska utvecklas och bevaras. I ett sådant arbete kan kommunen bland annat ta stöd i den nyligen upprättade naturvärdesöversikten för Skåne (2022) som syftar till att tillhandahålla ett planeringsunderlag och en kunskapsbas för Skånes mest värdefulla naturområden. Här länkas till utpekade områden i Örkelljunga kommun: Naturvärdesöversikt Skåne (xxxxxxxxxxxxx.xx)
Ett område där Länsstyrelsen ser behov av fördjupade planeringsprinciper i detta avseende är utbyggnadsområdet ”73:an” i Skånes Fagerhult där mycket stora ytor pekas ut för nya verksamheter och industrier. Området överlappar med andra värdeområden, bl.a. ytor utpekade i kommunens naturvårdsprogram och i Länsstyrelsens naturvärdesöversikt, samt stora fuktområden utpekade i våtmarksinventeringen med bl.a. klass 2, högt naturvärde. Lämpligheten
för etablering av nya verksamheter beror därmed på var inom utbyggnadsområdet som de placeras. För att inte hänskjuta lämplighetsprövningen till efterföljande skeden menar Länsstyrelsen att strategiska ställningstaganden avseende var inom området som verksamheter i första hand ska lokaliseras bör framgå av ÖP2040.
Friluftsliv
Länsstyrelsen ser positivt på att ÖP2040 har ett tydligt fokus på friluftslivsfrågor. Länsstyrelsen efterfrågar dock en tydligare redovisning av var intressena för friluftsliv kan komma i konflikt med andra intressen, samt ställningstaganden och vägledning i de fall olika
intressen behöver vägas mot varandra. I sammanhanget vill Länsstyrelsen informera om att förslag till ny friluftsplan för Skåne just nu är ute på remiss: Länsstyrelsen Skånes Friluftslivsplattform (xxxxxxxxxxxxx.xx)
IT-infrastruktur/bredband/elektronisk kommunikation
Länsstyrelsen efterfrågar information om hur bredbandsutbyggnaden och mobiltäckning ser ut för kommunen, samt kommunens ställningstaganden kring robusthet och redundans kopplat till elektronisk kommunikation. Enligt senaste kartläggningen av Post- och telestyrelsen (PTS) är tillgång till fiberanslutning för hushåll och företag i Örkelljunga inom tätort eller småort 70 procent och utanför tätort 62 procent. Det är långt ifrån målet att alla ska ha tillgång till 1 Gbit/s. Offentlig service är beroende av digitala medborgare och har inte alla invånare tillgänglighet till en väl utbyggd infrastruktur riskerar detta att skapa ett utanförskap.
Det är även viktigt ur beredskapssynpunkt att den elektroniska kommunikationen i kommunen lyfts som en självklar infrastruktur i ÖP2040.
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och hållbarhetsbedömning Länsstyrelsen menar att hållbarhetsbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen lyfter fram många relevanta aspekter som behöver belysas och hanteras inför granskningsskedet. Flera av dessa har Länsstyrelsen också berört i sitt yttrande. I det fortsatta arbetet är det är viktigt att det framgår av ÖP2040 hur kommunen har tagit hänsyn till slutsatserna i miljökonsekvensbeskrivningen och hållbarhetsbedömningen. Länsstyrelsen menar att miljökonsekvensbeskrivningen framför allt behöver utvecklas i redovisningen av planförslagets konsekvenser kopplat till utpekade LIS- områden (se avsnittet LIS-områden i yttrandet).
Planförslagets läsbarhet
Länsstyrelsen råder kommunen att inför granskningen se över mark- och vattenanvändningskartan så att ställningstagande och konsekvenser, hänsyn m.m. framgår för varje redovisat område. I aktuellt förslag saknas också information helt för några användningar, exempelvis
Landsbygd och Vatten. Länsstyrelsen menar även att flera kartbilder som ska stödja texten i de olika avsnitten kan utvecklas för att bli tydligare,
exempelvis kartan under avsnittet Xxxxx, hälsa och säkerhet.
Kommentar: Kommunen tackar Länsstyrelsen för samrådsyttrandet och är positiv till fortsatt dialog och rådgivning med Länsstyrelsen. Planmöte med Länsstyrelsen har hållits mellan samråd och granskning.
Mellan samråd och granskning har planförslaget utvecklats och förstärkts, så att sambanden mellan den föreslagna mark- och vattenanvändningen och planens ställningstaganden tydliggjorts, till exempel avseende LIS.
Sedan översiktsplanen var på samråd har NSVA som är huvudman för Örkelljunga kommuns vatten och avlopp tagit fram fler utredningar kring kommunens VA-kapacitet. Fortsatt arbete pågår också, med bland annat VA-modellering och framtagande av den lagstadgade vattentjänstplanen. Detta har inarbetats, så långt det varit färdigt, i granskningshandlingen.
Planförslaget har kompletterats med de uppgifter Länsstyrelsen efterfrågat gällande markanspråk för verksamhetsområden och dessa uppgifter har också tydliggjorts vid planmöte kommunen haft med Länsstyrelsen gällande etableringar vid 73:an.
Slutsatserna i MKB:n har inarbetats i planförslaget och MKB:n har omarbetats.
Uppgifter som finns i det nu gällande tematiska tillägget för vindkraft har tydliggjorts i planförslaget och kommunens analys av tåliga respektive icke tåliga områden redovisas. Inom icke tåliga landskapsområden bör vare sig solcellsparker eller vindkraftsverk uppföras.
Planförslaget har kompletterats med vägledning för de markområden som berörs av riksintresse för friluftslivet och riksintresse för rörligt friluftsliv.
Riksintresseområdet Hallandsås – Stensån är i granskningsförslaget med i redovisningen. Planförslaget har kompletterats med ett utvecklat resonemang kring vad stora landskapspåverkande projekt är, vilket innebär att planförslaget nu ger bättre stöd vid bygglov på landet och vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken.
Översiktsplanen har uppdaterats med Trafikverkets reviderade riksintresseanspråk.
Det förefaller naturligt för en kommun som ligger utmed motorvägen att peka ut markområden i anslutning till strategiska noder till verksamhets- och logistikområden. Åker man på E4:an genom landet ser vi att alla sådana platser nyttjas för denna typ av områden (Markaryd, Ljungby, Värnamo osv). Kommunens bedömning är att planförslaget inte har någon negativ påverkan på riksintresset. I efterföljande planering och prövningar kopplade till planförslagets verksamhetsområden utmed väg E4 behöver respektive verksamhet utredas så att det blir tydligt att den inte har negativ påverkan på riksintresset. Översiktsplanens övergripande skala gör att det inte är möjligt att utreda i detta skede.
Örkelljunga kommun tackar för upplysningen om att flygplatsernas MSA-ytor inte utgör riksintresse och flyttar informationen om MSA-ytor till kapitlet om mobilitet och infrastruktur i planförslaget. Planförslaget har kompletterats med information och vägledning om påverkansområde väderradar – Bjäre.
Planförslaget har kompletterats med information om totalförsvarets civila delar.
Planförslaget har kompletterats med uppgift kring enligt vilket direktiv som kommunens Natura 2000-omrråden pekats ut (Art- och habitatdirektivet).
Örkelljunga kommun har god tillgång till tillgängliga strandområden och orörda stränder. Kommunen är i stort behov av åtgärder som långsiktigt främjar landsbygdsutvecklingen, som kan ge positiva sysselsättningseffekter och som kan bidra till att upprätthålla kommunens service. Tillkomst av attraktiva bostäder är en åtgärd som ger kommunen ekonomiskt och personellt underlag för att upprätthålla landsbygdens kommersiella och offentliga service.
Utpekandet av LIS-områden kan vara helt avgörande för om matbutiken och skolan ska finnas kvar i den lilla byn och för att kommunen ska få den positiva inflyttning som krävs för att uppnå stabil kommunekonomi. I kommunens skala kan det vara det som avgör om kommunen får en flerkärnig eller enkärnig utveckling – om det om 20 år bara kommer att finnas kommersiell och offentlig service i kommunhuvudorten, eller om även de andra utpekade bykärnorna överlever. I den bemärkelsen bidrar de föreslagna LIS-områdena i Skånes Fagerhult och Åsljunga till att minska den geografiska socio-ekonomiska uppdelningen som Ekologigruppen i sin analys av samrådsförslaget såg som en potentiell negativ konsekvens av planförslaget i sin helhet.
Örkelljunga kommun ser glädjande på att även Länsstyrelsen anser att Örkelljunga kommun uppfyller de kriterier som är lagstadgade när det gäller utpekande av LIS-områden, särskilt då till exempel vår grannkommun Markaryd nyligen antagit en översiktsplan med flera utpekade LIS-områden i anslutning till samhällena Traryd, Hinneryd och Råstorp.
Örkelljungas bykärnor Åsljunga och Skånes Fagerhult har liknande förutsättningar som byarna i Markaryds kommun. I Länsstyrelsen i Skånes samrådsyttrande på ÖP 2040 räknas det upp sjöar och vattendrag som omfattas av det generella strandskyddet efter revideringen. Kommunen noterar att Åsljungasjön inte nämns bland dessa.
Det tematiska tillägg till ÖP07 gällande LIS som var på samråd under 2018 har i enlighet med rekommendationen i Länsstyrelsens samrådsyttrande över densamma nu inarbetats i en helt ny kommuntäckande översiktsplan.
Örkelljunga kommun har inför granskningen av ÖP2040 minskat antalet områden som är utpekade för LIS för att försöka uppnå samförstånd med Länsstyrelsen kring vilka LIS- områden som verkligen i hög utsträckning kommer att leda till en positiv landsbygdsutveckling. LIS-områden vid Åsljungasjön och Fedingesjön kommer leda till positiv landsbygdsutveckling. Dessa utpekanden kan vara avgörande för att få den inflyttning som krävs för att kunna hålla liv i bykärnornas skolor och butiken i Skånes Fagerhult.
Ökat personellt underlag behövs också för att återfå statusen SkåneExpress på hela busslinjen Helsingborg-Örkelljunga-Markaryd.
Planförslaget har inför granskningen kompletterats med tydligare beskrivning av:
* vilka åtgärder/verksamheter/bebyggelse som är lämpligt i respektive område
* hur respektive LIS-område bidrar till landsbygdsutveckling
* samband och konsekvenser för översiktsplanen i sin helhet
Förslaget till tematiskt tillägg LIS från år 2018 finns nu mer inarbetat i ÖP2040. Påverkan på natur- och friluftsliv har vidare redovisats. De LIS-områden som nu kvarstår kommer inte att leda till ökat bilberoende, vilket tidigare bedömdes som en risk i hållbarhetskonsekvensanalysen, eftersom samtliga ligger i anslutning till busshållplatser och därmed också kommer bidra till att öka resandeunderlaget på busslinjerna i kommunen.
Planförslaget har utvecklats för att tydligare visa vilken påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten som planförslaget kan antas ha. Under 2023 arbetar NSVA som är kommunens huvudman för VA med framtagande av en dimensioneringsplan och med framtagande av en vattentjänstplan. Dessa handlingar kommer att beskriva förutsättningar och utveckling av det kommunala VA-systemet.
NSVA har grundprinciper för hantering av dagvatten. Dessa har inarbetats i planförslaget.
Hänvisning till pågående arbete med kommunens risk- och sårbarhetsanalys finns kopplat till frågan om klimatrelaterade olyckor och vilka risker det finns för skada på grund av översvämning, ras, skred och erosion. Analyser kring risk för ras skred och erosion kommer i vissa fall behöva göras i efterföljande prövningar.
Länsstyrelsen skriver i sitt samrådsyttrande att planförslaget saknar kartredovisning av miljöfarliga verksamheter och hur de förhåller sig till föreslagen markanvändning. I planförslaget finns en karta med denna redovisning, som även går att kombinera med kartskikt för till exempel kartan för mark- och vattenanvändning.
Den Seveso-anläggning som beskrivs i samrådshandlingen har Länsstyrelsen nyligen beslutat att avvisa (551-1786-2023). Den anläggning med högst riskklass i kommunen är annars Skönna mosse, som Länsstyrelsen och kommunen samarbetar om för sanering. Arbete med detaljplan för att möjliggöra en Sevesoklassad biogasanläggning i Skånes Fagerhult pågår parallellt med framtagandet av denna översiktsplan.
I det omfattande arbetet med att ta fram kommunens nya översiktsplan har kommunen haft flera dialoger, samtal och workshops med sina grannkommuner och med alla elva kommuner som ingår i Familjen Helsingborg. Om hur dessa processer har gått till är beskrivet i planförslaget under avsnittet ”Processen”. Hur de olika kommunerna förhåller sig till planförslaget framgår ur deras samrådsyttrande som finns i denna samrådsredogörelse.
Formuleringen om fri passage har redigerats, likaså har text om den översyn av strandskyddet som Länsstyrelsen gjort tillförts planförslaget. Planförslaget har justerats öster om Örkelljunga så att område för utbyggnad av verksamheter och industri inte överlappar strandskydd vid Lärkesholmsån.
Parallellt med framtagandet av översiktsplanen pågår kommunens arbete med planprogrammet för Hjälmsjöro. Kommunen kommer i planprogrammet tydligare redovisa motiv och förutsättningar för upphävande av strandskyddet.
Kommunen bedömer bykärnorna som landsbygd och vill verka för att kommunen ska behålla sin flerkärnighet.
Planförslaget beskriver att en energi- och klimatplan behöver tas fram. Denna behöver behandla exempelvis strategier kopplade till en ökad risk för överhettning av tätbebyggda områden.
Länsstyrelsen skriver i sitt samrådsyttrande att det av planförslaget inte tydligt framgår vilkas behov och rättigheter som representerats under samrådsprocessen, vilket är naturligt eftersom samråd inte hade hållits när planförslaget skickades på samråd. Förhoppningsvis kan denna samrådsredogörelse tydliggöra det Länsstyrelsen efterfrågar. Kommunen är till exempel väldigt glada över att elever på Beringskolan har lämnat in ett samrådsyttrande på översiktsplanen, något som vi tolkar som frukten av idogt dialogarbete och riktade kommunikationsinsatser. Planförslaget presenterar tydliga satsningar på kollektivtrafik och gång- och cykelinfrastruktur, vilket är strategier som bidrar till fysiska strukturer som gynnar jämställdhet.
Planförslaget har utvecklats i avseende på hur kulturmiljöprogrammet som är under framtagande ska användas i kommunens arbete med bygglov och detaljplan.
Översiktsplanens beskrivning om kommunens fornlämningssituation har uppdaterats i enlighet med Länsstyrelsens yttrande. Örkelljunga borg ligger i ett område som omfattas av en detaljplan från 2006 med bestämmelsen allmän plats; park. Kommunen har inga tankar på att göra någon planändring i detta område.
2. Lantmäteriet, 2022-10-19
Lantmäteriet har enligt 3 kap. 9–10 §§ PBL ingen fristående roll i samrådsförfarandet när översiktsplaner tas fram. Lantmäteriet ska vid förfrågan lämna sina synpunkter till länsstyrelsen och har därför inte några synpunkter att lämna till kommunen i detta ärende.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Lantmäteriet för det inkomna yttrandet. Yttrandet föranleder ingen åtgärd.
3. Trafikverket, 2022-12-02
Trafikverket ser att översiktsplanen med fördel kan kompletteras med de transportpolitiska målen under avsnittet med nationella mål.
Beträffande riksintressen för kommunikationer finns det nu uppdaterat material på Trafikverkets hemsida. Där kan man bland annat se att Örkelljunga kommun inte längre berörs av riksintresse för järnväg, och att riksväg 24 i Örkelljunga kommun inte längre är utpekad som riksintresse för kommunikationer.
Översiktsplanen behöver uppdateras utifrån de nya beslutade riksintresseanspråken.
Trafikverket anser att det generellt är viktigt att det framgår i både text och bild/kartor vilka infrastrukturåtgärder och kollektivtrafikåtgärder som finns med i nu gällande planer och vad som är kommunens önskemål utöver detta. Detta behöver förtydligas i översiktsplanen. Endast åtgärder som finns med i nu gällande planer kan användas som planeringsförutsättningar.
Översiktsplanen behöver också revideras för att överensstämma med de nu beslutade gällande planerna avseende infrastruktur. Sedan i höst finns både ny gällande regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2022-2033 och ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033. Till exempel finns inte cykelvägsobjekt Skogen-Örkelljunga med i regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2022-2033. Däremot finns exempelvis väg 108 med som
utpekad brist för utredning.
Kommunen anger i översiktsplanen vilka vägar i kommunen som är utpekade inom det funktionellt prioriterade vägnätet. Trafikverket anser att denna beskrivning bör kompletteras med en beskrivning av vilka vägar som ingår i de olika kategorierna nationellt och internationellt viktiga vägar, regionalt viktiga vägar samt kompletterande regionalt viktiga vägar. Det funktionellt prioriterade vägnätet ska bevakas som en särskilt lämplig anläggning för kommunikation (MB 3:8, punkt 1).
Många faktorer behöver beaktas vid markanvändning intill kommunikationsanläggningar. Det är viktigt att gemensamt ta ansvar för att förvalta gjorda investeringar och undvika att exploateringar eller andra åtgärder påverkar infrastrukturen negativt. För att säkra framtida vägars funktion på lång sikt, avseende kapacitet, framkomlighet och trafiksäkerhet, och samtidigt klara krav avseende exempelvis farligt gods, buller och vibrationer, trafiksäkerhet, etc., bör området närmast en kommunikationsanläggning värnas. Längs statliga vägar gäller generellt en tillståndspliktig zon på tolv meter från vägområdet.
Länsstyrelsen kan (enligt § 47 Väglagen) besluta om utökat byggnadsfritt avstånd, dock högst till 50 meter. Utökat byggnadsfritt avstånd gäller i Örkelljunga kommun för väg E4 (50 meter) och väg 24 (30 meter). Trafikverket anser att minst de avstånd som beskrivs enligt § 47 Väglagen och Länsstyrelsens beslut i förhållande därtill bör säkerställas även vid bygglov och inom detaljplanelagt område.
Trafikverket ser positivt på kommunens ambition att kommunen framför allt ska växa genom att byarna växer inom den befintliga strukturen, genom förtätning och genom att utnyttja befintlig infrastruktur. Samtidigt anger kommunen att man ser positivt på tillkommande enstaka bostadshus
på landsbygden och anger att detta är en konkurrensfördel för kommunen. För att värna en långsiktigt hållbar bebyggelseutveckling vill Trafikverket påtala att det är viktigt att tillkommande spridd bebyggelse utanför område med samhällsservice och kommunikationer begränsas, något som också bekräftas av översiktsplanens hållbarhetsbedömning och miljökonsekvensbeskrivning. Här konstateras bland annat att kommunens ambition om utveckling av LIS- områden riskerar att leda till att bilresor prioriteras framför kollektivtrafikresor på grund av avstånd till service och andra målpunkter samt låg turtäthet. Risken för fortsatt bilberoende lyfts också fram med koppling till att kollektivtrafikkopplingar till landsbygden saknar stöd i den regionala planen.
Vidare konstateras bland annat att kommunen behöver titta vidare på frågor med koppling till buller, risk etc i förhållande till översiktsplanens bebyggelseutveckling. Likaså att bebyggelseutveckling i tätorten och bykärnorna behöver prioriteras och att det behöver säkerställas att god kollektivtrafikförsörjning och gång- och cykelförbindelser utvecklas parallellt med bostads- och verksamhetsutveckling. Trafikverket instämmer i dessa slutsatser.
Kommunen visar stora områden för utbyggnad, inte minst verksamhetsområden. Trafikverket anser att översiktsplanen behöver kompletteras med information om önskad utbyggnadstakt och prioriteringsordning, för att visa vilka områden som avses byggas ut på kortare respektive längre sikt. Beteckningen verksamheter inrymmer ett stort spann av möjliga etableringar varför kommunen bör peka ut vilka områden som anses lämpliga för olika typer av verksamheter – exempelvis besöksintensiva verksamheter, småindustri etc. För en del områden som har lagts ut i översiktsplanen saknas relevant anslutning till det statliga vägnätet. Möjlighet och lämplighet för exploatering i dessa områden och etablering av nya anslutningar får prövas i särskild ordning. Placering av utbyggnadsområden måste också beaktas utifrån möjlighet att kunna klara riktlinjer för buller, riskfrågor, kollektivtrafikförsörjning, trafikförsörjning etc. I kommande planeringsskeden av dessa områden kommer kommunen att behöva utreda påverkan på det statliga vägnätet och vilka eventuella åtgärder som kan komma att bli nödvändiga. Åtgärdsbehov som uppkommer till följd av kommunalt planarbete eller exploatering ska bekostas av kommunen. Även andra kommunala åtgärder, såsom utveckling av kommunala cykelstråk kan ha beröring med den statliga infrastrukturen, varför tidig och kontinuerlig dialog är viktig.
Skåneporten pekas ut som en av två strategiska noder för företagsområden med verksamheter och logistik. Vid Skåneporten har Trafikverket en rastplats.
Trafikverket vill förtydliga att befintlig rastplats med nuvarande placering och befintlig utformning, i enlighet med arbetsplanen för rastplatsen och gällande avtal, ska vara utgångspunkt för fortsatt exploatering i området. Skåneporten är en välbesökt rastplats och Trafikverket ser det inte som möjligt att göra inskränkningar i rastplatsen.
I översiktsplanen skriver kommunen att trafikplatsen vid korsningen mellan väg 114 och väg 1846 ska byggas om till cirkulationsplats. 2014-2015 beslutade
Trafikverket i samförstånd med Örkelljunga kommun att genomföra en så kallad åtgärdsvalsstudie för att erhålla aktuellt planeringsunderlag för den aktuella platsen. Detta med hänsyn till den nya planeringsprocess som infördes enligt Väglagen år 2013 och till förändrade förutsättningar. Åtgärdsvalsstudier tar utgångspunkt i fyrstegsprincipen som innebär ett trafikslagsövergripande synsätt och att åtgärder i befintlig vägmiljö prövas före ombyggnad, vilket i sin tur prövas före ny väg. Åtgärdsvalsstudien genomfördes tillsammans med kommunen under år 2014-2016, uppdaterades avseende kostnadskalkyler år 2018 och färdigställdes sedan under år 2019. I åtgärdsvalsstudien har Trafikverket utrett de aktuella bristerna och sökt lösningar för bland annat de oskyddade trafikanterna. I åtgärdsvalsstudien konstateras att de aktuella bristerna kan hanteras med andra åtgärder än en cirkulationsplats. En rad trimningsåtgärder föreslogs istället, så som ny utformning av korsningar, hastighetsdämpande åtgärder, gång- och cykelvägar och säkra gång- och cykelpassager. En cirkulationsplats bedömdes i utredningen inte vara samhällsekonomiskt lönsam, eller utgöra en lämplig utformning av korsningen för den planerade superbusstrafiken. Kommunens önskemål och en cirkulationsplats saknar finansiering i nu gällande regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2022-2033. För att kunna komma vidare med de åtgärder som föreslås i åtgärdsvalsstudien krävs beslut om avtal för åtgärderna från kommunen. Åtgärderna prövas sedan gentemot andra åtgärder i kommande regional transportinfrastrukturplan för Skåne, då regionala statliga vägar berörs. En cirkulationsplats kan därför inte användas som en planeringsförutsättning och skrivningen i översiktsplanen behöver justeras så att förutsättningarna tydliggörs.
Kommunen skriver i översiktsplanen att man tillsammans med Trafikverket ska verka för att gamla E4:an får en tilltalande gestaltning som förhöjer upplevelsevärdena i bykärnorna. Trafikverket vill förtydliga att det inte finns några medel avsatta för detta i nu gällande planer och att möjlighet och lämplighet för sådana åtgärder får prövas i särskild ordning.
I översiktsplanen anger kommunen att alla bygglovsärenden som rör objekt högre än 20 meter ska remitteras till Luftfartsverket, aktuell flygplats och Försvarsmakten. Trafikverket anser att även Trafikverket ska läggas till i denna lista då vi vid granskning av detaljplaner och bygglov granskar all byggnation över 20 meter för att även säkerställa att byggnationen inte påverkar vägs och järnvägs trafik- och kommunikationssystem. Det är viktigt att Trafikverket ges möjlighet att genomföra granskningen då byggnation kan innebära påverkan även om den ligger långt ifrån exempelvis en järnväg. För att i framtiden undvika att till exempel uppskjutande byggnadsdelar påverkar kommunikationssystem anser Trafikverket att detaljplaner ska reglera totalhöjd i stället för byggnadshöjd.
Kommentar: Kommunen tackar Trafikverket för det inkomna yttrandet. I översiktsplanen finns det under rubriken Nationella mål en sammanställning av alla nationella mål. Under rubriken transporter finns det övergripande målet för transportpolitiken. Översiktsplanen har uppdaterats med Trafikverkets reviderade riksintresseanspråk och med Regional transportinfrastrukturplan och Nationell plan för transportinfrastrukturen, som Trafikverket har antagit efter det att kommunen lämnat in handlingar för beslut om samråd och som därmed av förklarliga skäl inte har kunnat inarbetas i samrådsförslaget. Örkelljunga kommun har inga objekt i Trafikverkets ”nu gällande planer”, bortsett från en liten del av väg 108. Översiktsplanen är dock kommunens dokument som på ett strategiskt och övergripande plan ska redogöra för de stora strategierna för mark- och vattenanvändningen framåt. Därmed är det en tydlighet att kommunen redovisar sina strategier framåt gällande
trafik och infrastruktur. Beskrivningen av funktionellt prioriterade vägar har kompletterats med kategorierna nationellt, internationellt, regionalt och kompletterande regionalt viktiga vägar.
Den del av Trafikverkets yttrande som avser byggnadsfritt avstånd finns med i planförslaget som inarbetade ställningstaganden och kommer även fortsättningsvis att beaktas i detaljplaneläggning och bygglovsprövning.
Kommunen är väl införstådd med processen kring att planera för verksamhetsområden utmed kommunens strategiska noder och vilka utmaningar det innebär avseende buller, risk, kollektivtrafik, trafik och anslutning till det statliga vägnätet. Det är dock kommunens bedömning att det är lämpligt att i översiktsplanen ange markanvändning verksamhetsområde i anslutning till de strategiska noderna. Viss flexibilitet behöver kunna finnas i det här stadiet avseende verksamhetsområdenas prioritering sinsemellan, då kommunen inte kan förutspå vilka etableringsförfrågningar som kan inkomma till 2040.
När det gäller trafikplatsen vid korsningen mellan väg 114 och väg 1846 finns det ett genomförandeavtal mellan Trafikverket och kommunen från 2012 om att en cirkulationsplats ska byggas. Det är en planeringsförutsättning. Att Trafikverket yttrar att det är ett kommunalt önskemål är en förminskning av det avtal som finns tecknat mellan parterna. Kommunen har aldrig accepterat den ÅVS som Trafikverket har tagit fram i efterhand, snarare har kommunens reaktion på ÅVS:en varit kraftigt avvisande.
Gamla E4:an är en av de företeelser som har kraftig påverkan på den gestaltade livsmiljön i kommunens byar. Kommunen förstår att Trafikverket i dagsläget inte har några medel avsatta för att arbeta med den gestaltade livsmiljön i dessa avsnitt, men vill gärna genom bland annat översiktsplanen visa på vägens betydelse i människors vardag. Trafikverket är duktiga på att arbeta med gestaltning i nya projekt, men borde kanske även arbeta med förvaltandet av de objekt som redan är byggda och hur dess gestaltning påverkar människors vardag.
Trafikverket läggs till som en av de parter som ska höras i bygglovsärenden som rör objekt högre än 20 meter.
4. Luftfartsverket, 2022-11-09
Sekretess enligt 18 kap. 8 § p5 offentlighets- och sekretesslagen. Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Luftfartsverket för det inkomna yttrandet. Yttrandet föranleder ingen åtgärd.
5. Skogsstyrelsen, 2022-12-05
Översiktsplanen ger ett mycket väl genomarbetat intryck och har en tilltalande och snygg design. Den är också lättillgänglig och lätt att navigera i. Kartorna är väldigt illustrativa och informationsrika och även de lätta att navigera i. Det är mycket positivt att den tätortsnära naturen värnas om och att hänsyn tas till skogliga miljövärden. Friluftsliv och grön infrastruktur finns också med i planeringen.
Skogsstyrelsen ser också positivt på att man i planen nämner skyddsformen biotopskydd men vi saknar skyddsformen naturvårdsavtal. Vi vill uppmärksamma er på att sedan översiktsplanen skrevs kan nya områden ha skyddats som biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Aktuella uppgifter om miljövärden i skogen, finns på xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxx. Dessa register fylls kontinuerligt på med nya områden. Om biotopskyddsområden beslutade av Skogsstyrelsen, berörs av åtgärder som riskerar skada naturvärden inom dessa ska en ansökan om dispens skickas in till Skogsstyrelsen.
6. Region Skåne, 2022-01-20 (sen, anstånd)
Regionplan för Skåne 2022–2040 antogs i juni 2022 och har vunnit laga kraft. Regionplanen är inte bindande utan ska ge vägledning för beslut om
översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Utvecklingsinriktning och planeringsprinciper i förslaget till översiktsplan stämmer väl överens med flertalet planeringsprinciper i regionplanen. Sammantaget ställer sig Region Skåne positiv till översiktsplanen och nedanstående synpunkter ska framför allt ses som förslag till hur planförslaget kan utvecklas ytterligare.
Regionalt perspektiv
Förslaget till översiktsplanen beskriver väl Örkelljunga kommuns regionala sammanhang och refererar till såväl nationella som regionala och framför allt delregionala mål och strategier.
Förtätning och effektiv mark- och vattenanvändning
I samrådsförslaget framgår det att Örkelljunga kommun ska växa på ett resurs- och yteffektivt sätt där byarna förtätas inom den befintliga strukturen. Förtätningen ska även innebära att fler grönytor skapas och befintlig grönska hanteras omsorgsfullt. Planförslaget ligger därmed i linje med Regionplan för Skåne 2022–2040 som betonar betydelsen av att utveckla bebyggelse utifrån befintliga strukturer och genom förtätning i strategiska lägen.
Region Skåne ser positivt på att planförslaget anger en tydlig utbyggnadsinriktning som sker inåt genom förtätning av de fyra kärnorna. Genom att förtätning sker på detta sätt undviks ny mark att tas i anspråk för vidare exploatering. Utöver detta betonar planförslaget vikten av att prioritera bebyggelse i stationsnära läge. Dessa ställningstaganden ligger väl i linje med Regionplan för Skåne 2022–2040 som lyfter vikten av att prioritera bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen samt att hushålla med och ta hänsyn till värdefull jordbruksmark.
Näringsliv
Region Skånes utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030 har som ett av sex visionsmål att Skåne ska vara en stark och hållbar tillväxtmotor. Region Skåne verkar för en ökad produktivitet genom fler företag, fler växande företag, fler i arbete och en mer innovativ region. Produktiviteten inom näringslivet och offentlig sektor är avgörande för konkurrenskraften. Det är också avgörande med förnyelse, vilket bland annat sker genom att företag startas eller etableras i regionen.
I Skånes utvecklingsstrategi understryks att skånska företag i hela Skåne ska erbjudas affärsutvecklingsmöjligheter genom ny kunskap och finansiering som stimulerar entreprenörskapet och stärker företagsklimatet, något Örkelljunga redan idag tar del av och kan ytterligare utveckla. I Regionplan för Skåne 2022– 2040 påtalas vikten av att ta hänsyn till näringslivets förutsättningar och regionala agglomerationsfördelar i den fysiska planeringen.
Målet om att få fler företag att etablera sig i Örkelljunga kommun ligger i linje med Region Skånes utvecklingsstrategi om att Skåne ska vara en stark hållbar tillväxtmotor. Utveckling av näringslivet lyfts i sammanhanget som en viktig
aspekt. Region Skåne hade gärna sett ett än mer utvecklat resonemang kring näringslivsutveckling. Värdet av att vara en serviceinriktad kommun för företagen i dess olika faser och ett gott företagsklimat kan med fördel bidra till att attrahera etableringar. Region Skåne har sedan 2019 startat upp nätverk och samordning för kommunernas näringslivsansvariga i olika forum och erbjuder möjligheter till ytterligare utveckling och lärande. Region Skåne ser positivt på Örkelljungas aktiva deltagande i nätverket.
Befolkningsutveckling och bostadsbyggande
Enligt Örkelljunga kommuns befolkningsprognos kommer Örkelljunga kommun att växa till 12 097 personer år 2032 och framräknat till 2040 blir det 13 193 personer. Det innebär ett tillskott på ca 137 personer årligen och det anges i planförslaget att det kommer att behövas 1275 nya bostäder till 2040. Enligt Region Skånes beräkningar är det ett bostadsbyggande som ligger något över behovet och efterfrågan i Örkelljunga kommun.
Region Skånes befolkningsprognos visar att en befolkningsökning för Örkelljunga kommun på ca 90 personer per år den närmsta tioårsperioden. Det demografiska bostadsbehovet ligger enligt Region Skånes beräkningar på ca 60 bostäder per år men marknadsdjupet är betydligt lägre. Med marknadsdjup avses hur många nya bostäder som kan och kommer att efterfrågas i kommunen ett enskilt år. Region Skåne tar årligen fram en analys om marknadsdjup och demografiskt bostadsbehov och den finns tillgänglig på hemsidan. Det framgår inte i planförslaget hur befolkningsprognosen ser ut och är framtagen och Region Skåne ser gärna att dessa underlag förtydligas. I Regionplan för Skåne 2022–2040 framgår att
tillgången till bostäder är en förutsättning för regional utveckling i Skåne. Det kommer att behövas ett brett utbud av olika sorters bostäder i Skåne och att bostadsbyggandet måste vara tillräckligt stort och anpassat efter behovet.
Planförslagets mål om att sammansättningen av bostadsbeståndet behöver jämnas ut i kommunen genom att nya lägenheter i form av bostadsrätter uppförs i kommunen stämmer överens med regionplanen.
Barnperspektivet
Barnperspektivet kan tydligare lyftas fram i planförslaget. Exempelvis kan kopplingen till natur och rekreation förtydligas också ur ett barnperspektiv. Ett bra underlag i arbetet med barnperspektivet kan vara Boverkets rapport - Barnkonventionen i fysisk planering och stadsutveckling.
Gestaltad livsmiljö
Region Skåne arbetar med gestaltad livsmiljö som ett viktigt perspektiv i samhällsplaneringen för att ta tillvara och utveckla värden som skala, identitet och kulturmiljö. Arkitektur, form och design utgör en betydande resurs i utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle och Skånes attraktivitet. Region Skåne vill uppmuntra kommunen att utveckla begreppet gestaltad livsmiljö i planförslaget. Gestaltad livsmiljö är ett viktigt
perspektiv i Regionplan för Skåne 2022–2040 och Region Skånes strategi för gestaltad livsmiljö – arkitektur, form och design.
Transportinfrastruktur och hållbart resande
Region Skåne ser positivt på att Örkelljunga kommun vill prioritera bebyggelsen i de centrala delarna, stationsnära läge och i kollektivtrafikstråk. Detta ligger väl i linje med målen för färdmedelsfördelning i Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 och med Regionplan för Skåne 2022–2040. Att Örkelljunga kommun vill stärka kollektivt resande och uppmuntra fler till att arbetspendla är
mycket positivt och en viktig del i hela-resan-perspektivet. För att lyfta kollektivtrafik som ett attraktivt alternativ till bil är det nödvändigt att kommunen planerar för att skapa goda anslutningsmöjligheter för cykel och gång, samt att utrusta bytespunkter med cykel- och pendlarparkering. Idag saknas det på flera platser i byarna och i de mindre samhällena.
Cykelinfrastruktur
Region Skåne ser också positivt på Örkelljunga kommuns ambition om att utveckla ett supercykelstråk längs den gamla banvallen för att binda ihop kommunens byar. Region Skåne arbetar med att utveckla högkvalitativa supercykelvägar i Skåne där potentialen är som störst och ser fram emot en fortsatt dialog kring supercykelvägar i Örkelljunga kommun. Region Skåne vill i detta sammanhang tipsa om Region Skånes regionövergripande koncept för utveckling av supercykelvägar.
Region Skåne vill också informera om att det finns möjlighet att inom ramen för den regionala transportinfrastrukturplanen 2022–2033 finns möjlighet att söka 50 procent medfinansiering för kommunal cykelinfrastruktur. Samma möjlighet finns också för trafiksäkerhetsåtgärder och kollektivtrafikåtgärder.
Gods
I planförslaget pekas Skåneporten, korsningen mellan väg E4 och riksväg 24, ut som ett område som kan utvecklas för verksamheter. Här kan Region Skånes Strategi för den hållbara gods- och logistikregionen och TemaPM Planera för urbana godstransporter användas som inspiration och underlag i den fortsätta planeringsprocessen
Kollektivtrafik
I avsnittet Mobilitet och infrastruktur beskrivs att Skånetrafikens koncept ”plusresa” väcker farhågor i Örkelljunga kommun och att befintliga busslinjer i kommunen kan komma att avvecklas med hänvisning till konceptet. Helsingborg-Örkelljunga pekas i Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2020 – 2030 ut som ett regionalt viktigt stråk och trafikeras idag av SkåneExpressen 10. Ängelholm-Örkelljunga-Hässleholm är ett annat stråk av regional betydelse och trafikeras idag av linje 511. Linje 521 Örkelljunga-Markaryd klassas som ett delregionalt viktigt stråk. Precis som
översiktsplanen beskriver är dessa stråk strukturbildande och bör prioriteras i kommunens planering. De regionalt och delregionalt viktiga stråkens utbud och öppettider står angivna i Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2020 – 2030. Ett eventuellt nytt koncept med Plusresa syftar till att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för fler. I dagsläget drivs arbetet med Plusresa endast genom pilotprojekt i syfte att öka Region Skånes kunskap om framtida möjligheter till utvecklad kollektivtrafik på landsbygden.
I planförslaget uttrycks flera önskemål om att utöka kollektivtrafiken i Örkelljunga kommun. Region Skåne bedömer att det i dagsläget inte finns ett så pass stort resandebehov att en ny linje mellan Örkelljunga-Perstorp- Lund kan införas. Det finns inte heller några planer på att införa en ny busslinje utmed riksväg 24 mot Laholm. Region Skåne ser fram emot fortsatt dialog med Örkelljunga kommun om utveckling av kollektivtrafiken och vill fortsätta samarbeta med kommunen i utvecklingsfrågor.
Bättre hälsa för fler
Region Skåne arbetar aktivt med målbilden Bättre hälsa för fler med fokus på bland annat åtgärder som uppmuntrar till ökad fysisk aktivitet. För att
uppnå detta mål krävs en satsning av alla samhällets aktörer för att skapa attraktiva, gröna, trygga och tillgängliga livsmiljöer nära bostaden.
Region Skåne anser att det hälsofrämjande perspektivet kan beaktas tydligare i planförslaget. Regionplan för Skåne 2022–2040 pekar på vikten av att stärka mångfalden av attraktiva och hälsofrämjande livsmiljöer med tillgång till rekreation. Den fysiska planeringen måste bidra till att utveckla miljöer som uppmuntrar till fysisk aktivitet och sociala möten samt ger möjlighet till avkoppling och återhämtning i natur- och kulturlandskapet. Region Skåne vill understryka vikten av kopplingar mellan fysisk aktivitet och hälsa samt kopplingar mellan hälsofrämjande miljöer och värden för naturvård, friluftsliv. Dessa kopplingar kan med fördel förtydligas i planen. Region Skåne tar regelbundet fram folkhälsorapporter som beskriver medborgarnas levnadsvanor, hälsa och livsvillkor över tid. Dessa kan användas för att ge kunskapsunderlag om kommuninvånarna ur ett socialt och hälsoperspektiv.
Grön infrastruktur
Planförslaget visar höga ambitioner för natur- och friluftsliv. Grönområden och naturvärden tas upp på ett bra sätt i planförslaget och ligger i linje med planeringsprinciperna i Regionplan för Skåne 2022–2040. Dessa beskriver vikten av att skydda och utveckla regionala grönområden och stråk med höga natur- och friluftsvärden samt att verka för att utveckla ett sammanhängande och finmaskigt nät av grönstråk och minska barriäreffekter från befintliga och nya vägar och järnvägar. I regionplanen finns också planeringsprinciper som tar fasta på vikten av att synliggöra och ta hänsyn till de nationella och regionala lederna för cykling och vandring i den kommunala fysiska planeringen samt att förbättra nåbarheten genom hållbart resande.
Planförslaget lyfter upp viktiga samband för natur och friluftsliv på ett förtjänstfullt sätt. Skåneleden går genom kommunen i sträckningen SL1 kust-till-kustleden, med en utlöpare från Lärkesholm till Grytåsa. År 2040 ansluter Skåneleden även till Eket och Skånes Fagerhult. Friluftsliv och turism gynnas genom att kollektivtrafiken och vandringslederna hänger ihop.
Region Skåne är huvudman för Skåneleden och för de nationella cykellederna. Mellan 2019–2023 driver Region Skåne ett projekt för att utveckla Cykelleden Skåne, vilket ger 57 mil regionala cykelleder som knyts samman med de nationella cykellederna, för att skapa ett mer finmaskigt nät av cykelleder för rekreation och turism i Skånes inland. Planförslaget tar upp utvecklingen av framtida cykelstråk. Det är en stor fördel att låta
planerade cykelstråk kopplas ihop med Cykelleden Skåne, för att ta del av de redan utvecklade ledsystemen. I planarbetet kan Region Skånes Cykelstrategi för Skåne och Cykelvägsplan för Skåne 2018–2029 användas. Region Skåne deltar gärna i dialoger om utvecklingen av cykelstråk och vandringsleder.
Klimat
Region Skåne betonar i Regionplan för Skåne 2022–2040 vikten av att aktivt arbeta med klimatanpassning för att minska konsekvenserna av extremväder. Det är positivt att klimatutmaningarna tas upp i planförslaget, men den skulle även kunna kompletteras med en viljeinriktning för klimatanpassning. Hur samhället möter de utmaningar som ett förändrat
klimat medför är en viktig framtidsfråga för Skåne.
Energi
I Skånes regionala utvecklingsstrategi, Det öppna Skåne 2030, framgår det att Skåne ska bidra till att minska Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser och begränsa jordens temperaturökning till högst 2 grader. Därmed ska klimatneutrala och energisnåla energi -, transport- och tekniska system samt konsumtionsmönster eftersträvas. Region Skåne ser gärna ett tydligare resonemang om hur översiktsplanen skapar förutsättningar för en hållbar livsstil och energiförsörjning som minskar påfrestningar på klimat, miljö och människors hälsa.
Regionplan för Skåne 2022–2040 påtalar vikten av att utvecklingen av elnät integreras tidigt i den kommunala fysiska planeringen, att utvecklingen av fossilfri energiproduktion främjas samt att det behövs en samsyn i Skåne gällande utveckling av sol- och vindkraft Region Skåne ser positivt på att planförslaget pekar ut flertalet utredningszoner för vindkraft inom planområdet.
Hälso- och sjukvård
Framtidens hälso- och sjukvård samt omsorg kommer att utgå från att fler personer med vårdbehov kommer att fortsätta bo hemma eller i kommunala vårdboenden. Detta ställer nya krav på kommunerna vad gäller dimensionering av särskilda boenden och korttidsboenden. Den fysiska planeringen behöver också ta hänsyn till att vården går mot ett ökat beroende av digitala hjälpmedel, vilket ställer krav på bredbandsutbyggnad. Region Skåne anser att likabehandlings-perspektivet utifrån lagstiftning för äldre, personer med funktionsnedsättning med flera grupper kan förtydligas i planförslaget generellt.
Digital informationshantering
Region Skåne ser positivt på att översiktsplanens kartor tar utgångspunkt i Boverkets översiktsplanemodell. En större digital enhetlighet inom den översiktliga planeringen underlättar för regionala analyser samt skapar förutsättningar för ett mer effektivt mellankommunalt och regionalt samarbete. I samband med antagandet av översiktsplanen önskar Region Skåne att få ta del av geodatan som ligger till grund för plankartorna i planen för att för att använda som underlag för regionala analyser och stärka det mellankommunala perspektivet.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Region Skåne för det inkomna yttrandet och alla instämmande och positiva utlåtanden i det, men även för de kommentarer som har utvecklat och förbättrat planförslaget.
När det gäller differensen mellan Region Skånes beräkningar av kommunens framtida bostadsbehov och kommunens målsättning om tillväxt är kommunen medveten om detta. Befolkningsprognos och riktlinjer för bostadsförsörjningen utgör kommunens underlag för planförslaget.
Barnens involvering i planförslaget har varit omfattande, men barnperspektivet kan säkert tydligare inarbetas, något kommunen arbetat med ytterligare mellan samråd och granskning.
Under rubriken ”Kulturmiljö och Arkitektur” under ”Riksintresse, LIS och andra värden” har avsnittet om gestaltad livsmiljö utvecklats i planförslaget för att fungera som kommunens arkitekturstrategi.
Örkelljunga kommun ser fram emot fortsatt samarbete med Region Skåne, bland annat när det gäller utvecklandet av gamla banvallen till ett supercykelstråk och i pågående och kommande medfinansieringsprojekt för hållbart resande. När det gäller kollektivtrafiken är kommunens viktigaste fråga fortsatt att det ska vara en sammanhängande busslinje Helsingborg-Örkelljunga-Markaryd med superbusskoncept. Övriga utvecklingsplaner som översiktsplaneförslaget presenterar för kollektivtrafiken är underordnade.
Kommunens uppfattning är att kommunen i många avseende har fysiska strukturer som uppmuntrar till ökad fysisk aktivitet och att planförslaget, med bland annat uttalade satsningar på supercykelstråk ytterligare förstärker kommunens fysiska strukturer för fysisk aktivitet. Vidare visar planförslaget att det i Örkelljunga kommun inte finns en enda bostad som har mer än 300 meter till naturen. Därmed anser kommunen att den del av yttrandet som har rubriken ”Bättre hälsa för fler” inte riktigt stämmer.
Den regionala cykelleden som Region Skåne driver kommer inte att leda in i Örkelljunga kommun, men strax sydväst om kommungränsen i Persköp ansluter cykelleden till ”Eketrundan”.
Örkelljunga kommun behöver ta fram en Energi- och klimatplan som tydligare hanterar energiförsörjning och klimatfrågan.
Tillgången till hälso- och sjukvård är inte likvärdig inom Region Skåne, något som planförslaget lyfter under fliken ”Riksintresse, LIS och andra värden”, under ”Teknisk försörjning”, under ”ambulansvård”. I kommunens yttrande över regionplanen som finns tillgängligt genom den digitala översiktsplanen framgår också Örkelljunga kommuns syn på vald lokalisering av Nya Sjukhuset Helsingborg. Region Skåne kommenterar inte dessa delar av planförslaget i sitt yttrande utan skriver att kommunen i planförslaget ska förtydliga likabehandlingsperspektivet inom vården avseende särskilda boenden, korttidsboenden och bredbandsutbyggnad. Planförslaget lyfter dessa delar. Kommunens socialförvaltning ser inte att det kommer att behövas fler platser inom särskilt boende eller korttidsboende inom överskådlig tid, då fler bor hemma längre. Avseende bredband innehåller planförslaget tydligt ställningstagande om utbyggnad av fiber ”98 procent av alla hushåll och företag i hela Sverige bör ha tillgång till 1 Gbit/s senast år 2025”. Likabehandlingsprincipen gällande tillgång till hälso- och sjukvård bör lyftas till ett regionalt perspektiv.
Örkelljunga kommun och Region Skåne kommer att fortsätta samarbetet inom flera områden framöver och självklart kan Regionen ta del av kommunens geodata när översiktsplanen fått laga kraft.
Grannkommuner och kommuner i Familjen Helsingborg
7. Klippans kommun, 2022-11-23
I planförslaget lyfter Örkelljunga kommun fram flera mellankommunala intressen och mellankommunala samarbeten, framför allt målsättningar som finns inom Familjen Helsingborg tydliggörs. Ur ett mellankommunalt perspektiv bedöms planförslaget inte ha negativ inverkan för Klippans kommun. Klippans kommun ser positivt på föreslagen översiktsplan och har inget att erinra mot planförslaget.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Klippans kommun för det inkomna yttrandet. Yttrandet föranleder ingen åtgärd.
8. Laholms kommun, 2022-12-12
Växa vid strategiska noder
Att växa vid strategiska noder innebär att Örkelljungas viktiga logistiknod, Skåneporten, ska utvecklas, förtätas och växa. Skåneporten är lokaliserad i korsningen mellan väg E4 och riksväg 24. Riksväg 24 leder till Laholm och utvecklingen av området innebär fler arbetsplatser blir tillgängliga för boende i Laholms kommun.
Överbygga barriärer
Örkelljunga vill med planeringsprincipen, Överbygga barriärer, både skapa passager över fysiska barriärer, men också utöka samverkan med omkringliggande kommuner och regioner, däribland Laholms kommun.
Laholms kommun ser positivt till ett starkare samarbete kommunerna emellan. Laholms kommun vill understryka vikten av det samarbete som idag sker via Stensåns vattenråd. Stensåns vattenråd hjälper till att säkerställa en god vattenkvalitet samt samverka kring ett vattendrag med avrinningsområden i både Laholms och Örkelljungas kommun.
Föreslagen markanvändning i närheten av kommungräns
Mark och vattenanvändningskartan pekar i stort sett ut allt som oförändrad markanvändning, med landsbygd mot vår kommun. Stora ytor pekas ut som stora opåverkade områden, som ska skyddas mot åtgärder som kan påverka områdets oexploaterade karaktär. Både en ny buss- och cykelförbindelse mellan Örkelljunga-Vallåsen-Våxtorp-Laholm pekas ut. Det är positivt med förstärkta buss- och cykelkopplingar mellan kommunerna.
Avslutningsvis vill Laholms kommun understryka att Örkelljungas utveckling, enligt det presenterade samrådsförslaget, bedöms som positivt och vi ser synergier av den planerade utvecklingen. Fler verksamheter i Örkelljunga, med stärkta pendlingsmöjligheter utökar arbetsmarknaden för boende i Laholms kommun. Det gör att Xxxxxx kan fokusera på en utveckling som stärker andra typer av viktiga samhällsaspekter. Sammanfattningsvis kan Både Laholms kommun och Örkelljungas kommun dra nytta av varandras utveckling.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Laholms kommun för det inkomna yttrandet. Yttrandet föranleder ingen åtgärd.
9. Markaryds kommun, 2022-12-12
De mellankommunala intressen som berör Markaryds kommun omfattas främst av implementering av en sammanhängande superbuss-linje Helsingborg- Örkelljunga-Markaryd, sammanhängande områden för natur och friluftsliv där
sambanden även kopplar till Hannabad i framtiden samt att överbrygga barriärer genom samverkan med grannkommuner och regioner.
Det är positivt med mer samverkan i de mellankommunala frågor som berör de respektive kommunerna och där man tillsammans kan samarbeta för att uppnå goda resultat som gynnar respektive kommuners framtida utveckling.
Kommunstyrelsen anser det angeläget att samråd ska ske med Markaryds kommun vid etablering av vindkraft, då område och utbrednings- eller påverkanszon för vindkraft är utpekat i kommungränsen. Detsamma gäller för andra satsningar som kan påverka boenden, verksamheter och miljö i Markaryds kommun.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Markaryds kommun för det inkomna yttrandet. Samråd kommer att ske med Markaryds kommun i processer som berör Markaryds kommun eller som är av mellankommunal karaktär. Yttrandet föranleder ingen åtgärd.
10. Perstorps kommun, 2022-12-15
Perstorps kommun anser att förslag till översiktsplan är väl genomarbetat och bör ge en bra vägledning för kommande beslut.
Utifrån det mellankommunala perspektivet ser Perstorp det som mycket positivt att Örkelljunga kommun och Perstorps kommun, i likhet med Familjen Helsingborg som helhet, ser det som angeläget att en åtgärdsvalsstudie behöver komma fram för utveckling av väg 108. Dels behövs en bussförbindelse som knyter ihop kommunernas huvudtätorter, dels med en gång- och cykelväg.
Perstorps kommun anser dock att strukturbilden i översiktsplaneförslaget kunde vara tydligare avseende vikten av bussförbindelsen längs väg 24 mellan Örkelljunga och Perstorp där det finns en hållplats i Bälinge. Det skulle också kunna vara möjligt att lyfta fram potentialen med ett sammanhängande grönstråk som binder samman kommunerna ur rekreations- och turistutvecklingsperspektiv.
Perstorps kommun ser positivt på fortsatt gott samarbete i kommunutvecklingsfrågor.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Perstorps kommun för det inkomna yttrandet. Om med strukturbild avses planförslagets utvecklingsinriktning till 2040 finns det under avsnittet som handlar om Förbindelse för kollektivtrafik tydligt illustrerat och beskrivet att ”befintlig busslinje Ängelholm-Örkelljunga-Hässleholm finns kvar med ökad turtäthet (avser riksväg 24). (…) Ny busslinje Örkelljunga-Skåneporten-Perstorp (vidare mot Ljungbyhed och Lund) har etablerats.” Yttrandet föranleder ingen åtgärd.
11. Ängelholms kommun, 2023-01-19 (sen, anstånd)
Förslaget till översiktsplan för Örkelljunga kommun anger mål, strategier och inriktning för den fysiska planeringen i kommunen fram till år 2040.
Det är positivt att samverkan inom Familjen Helsingborg, genom att beskriva den gemensamma strukturplanen för Familjen Helsingborg och Familjen Helsingborgs prioriteringar för infrastruktur och kollektivtrafik, tas upp i översiktsplanen.
I översiktsplanen föreslås busslinje 511 mellan Ängelholm – Örkelljunga vara kvar med ökad turtäthet till 2040. Ängelholms kommun ställer sig positiva till detta, då bussen har en viktig funktion för pendlandet mellan Ängelholm och Munka Ljungby samt med koppling till Örkelljunga.
I översiktsplanen föreslås en gång- och cykelväg längs 114 från Örkelljunga mot Munka Ljungby/Ängelholm. De medel som avsätts för gång- och cykelvägar inom den Regionala cykelvägsplanen för Skåne är begränsade. Ängelholms kommun har valt att prioritera andra sträckor inom Ängelholms kommun.
Anledningen är att sträckan mellan Munka Ljungby och kommungränsen är lång, vilket dels skulle medför att sträckan är lång att cykla - även med elcykel - och dels skulle medföra en stor kostnad för att bygga gång- och cykelvägen.
Även om sträckan skulle byggas utanför det statliga vägområdet skulle sträckan innebära en stor investering.
Protokollsanteckning, Xxxx Xxxxxxx (S):
Gällande utvecklingen av kommunens nät av cykelvägar. Vi vill vara tydliga gällande vår uppfattning att utbyggnaden av kommunens cykelnät är viktig för att erbjuda medborgarna möjligheter välja cykeln framför bilen. För att det ska vara möjligt måste attraktiva, belysta, säkra, tillgängliga och trygga cykelvägar koppla ihop kommunens tätorter. Det långsiktiga målet med denna utveckling är en hållbar utveckling.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Ängelholms kommun för det inkomna yttrandet. Angående långa cykelvägar utmed det statliga vägnätet, som kopplar samman Örkelljunga med våra grannar, inser vi att det kräver långsiktighet och eventuell etappvis utbyggnad. För Örkelljunga kommuns del är det dock viktigt att förutsättningarna för cykling förbättras. Att cykla med elcykel mellan Örkelljunga och Munka Ljungby är idag omöjligt/livsfarligt, men bara på grund av att infrastrukturen saknas, inte på grund av avståndet. Yttrandet föranleder ingen åtgärd i Örkelljunga kommuns översiktsplan och vi hoppas ändå att långsiktigt kunna arbeta tillsammans med alla inblandade aktörer för att möjliggöra hållbart resande.
12. Båstad kommun, 2022-11-22
Båstads kommun har inget att erinra mot förslaget till ny översiktsplan. Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Båstad kommun för det inkomna yttrandet. Yttrandet föranleder ingen åtgärd.
13. Helsingborgs stad, 2022-12-06
Planförslaget visar på en hög ambition att utveckla Örkelljunga kommun de kommande 20 åren. Planförslaget utgör ett bra strategiskt dokument med en bra överblick över fakta, statistik, natur- och kulturförhållanden liksom regionala samband. Dokumentet innehåller en positiv vision och tydliga planeringsprinciper, som utgör en god grund för framtida beslut när det gäller utbyggnaden och olika satsningar.
Planen beskriver det framtida Örkelljunga och hur det utgör en vital del av Familjen Helsingborg och Greater Copenhagen. Kombinationen av det lantliga livet och lugnet i småstaden tillsammans med närheten till Helsingborg är en bra beskrivning av framtidens Örkelljunga.
I planen framgår att Helsingborg har en viktig roll som utbildningsort för gymnasieelever från Örkelljunga. Det är hedrande att så många unga vill komma till oss för sina studier. Som beskrivs i planen är det då viktigt att kollektivtrafiken fungerar på ett bra sätt. Helsingborgs stad vill därför understryka vikten av att utveckla stråket Helsingborg-Örkelljunga-Markaryd till en sammanhängande busslinje med implementerat superbuss-koncept. Vi håller med om att det ska vara snabbt, smidigt och bekvämt att pendla med kollektivtrafik i detta stråk.
Vi ser fram emot fortsatt gott samarbete för att utveckla nordvästra Skåne.
14. Åstorps kommun, 2022-12-08
Åstorps kommun anser att materialet är genomarbetat och har en användarvänlig layout som är enkel att följa och orientera sig i. Översiktsplanen har tydliga intentioner utifrån olika planeringsprinciper.
Vi ser positivt på att samarbetet med Familjen Helsingborg lyfts samt strukturplanen för Familjen Helsingborg som innehåller gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering och Familjens Helsingborgs prioriteringar för infrastruktur och kollektivtrafik.
Under avsnittet mark- och vattenanvändning beskrivs olika platser i de olika tätorterna och vilken markanvändning de har. Som läsare som inte känner till alla platser är det svårt att veta vart de ligger i kartan.
15. Svalövs kommun, 2022-12-20
Svalövs kommun ser positivt på innehållet i Örkelljungas nya översiktsplan. Översiktsplanens utvecklingsinriktning och planeringsprinciper för utvecklingen till år 2040 är ambitiösa och pedagogiskt presenterade.
Svalövs kommun delar Örkelljungas syn på hur friluftsliv och turism gynnas genom att kollektivtrafik och vandringsleder hänger ihop och ser positivt på utvecklingsinriktningens ambitioner om förbättrade kopplingar mellan Örkelljunga och Söderåsen.
Svalövs kommun är särskilt positiva till utvecklingsinriktningens prioritering av ny regionbusslinje mellan Örkelljunga-Perstorp-Ljungbyhed-Röstånga- Kävlinge-Lund. Svalövs kommun hade gärna sett att översiktsplanens åtgärd om ny busslinje kompletteras med hållplats Röstånga, i enlighet med föreslagen sträckning i våra gemensamma Prioriteringar för infrastruktur och kollektivtrafik. Svalövs kommun ser fram emot framtida dialog och samverkan kring utvecklingen av denna busslinje och annan kollektivtrafik på landsbygden där spårtrafik saknas.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Svalövs kommun för det inkomna yttrandet. Planförslaget uppdateras med hållplats Röstånga i enlighet med våra gemensamma Prioriteringar för Infrastruktur och kollektivtrafik.
Kommunala förvaltningar, förbund och bolag
16. Räddningstjänsten Skåne Nordväst, 2022-10-18
Räddningstjänsten har inget att erinra.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Räddningstjänsten Nordväst för det inkomna yttrandet. Yttrandet föranleder ingen åtgärd.
17. Beringskolans elever, 2022-10-21
Det var inte ett enkelt arbete att ta in elevers synpunkter eftersom de ofta hamnar i att vilja ”göra en ny önskelista” på saker. De undrade också vem som ska läsa hela planen och de som skulle göra det måste vara citat ”jätte bra på att läsa”.
Eleverna på Bering tyckte att det var mycket bra att barn får vara med i processen och tycker det är bra att ha en vision om hur det ser ut i Örkelljunga när de är vuxna. Alla som pratar av eleverna på Bering vill bo i Örkelljunga när de blir stora. De är överens om att några av dem kommer att arbeta med ”vanliga saker” som lärare eller sjuksköterska eller i affär medan en del av dem kommer att arbeta med saker/jobb som ännu inte är uppfunna.
Naturen kommer att vara lika viktig 2040 om inte ännu viktigare då. Skolan jobbar just nu med Globala mål och hållbar utveckling som fortbildning till personalen (som de sedan ska lära ut till elever) och i detta ingår mycket lärdom om miljö och att tänka klimatsmart. De tycker det är bra att det ska finnas en miljökonsekvensbeskrivning för det får alla vuxna att tänka till mer tror de exempelvis när man gör riskbedömningar o.dyl. Miljön tycker barnen (eleverna) är det viktigaste i hela planen eftersom allt man bygger nytt ska vara klimatsmart med uppvärmningar, el osv både när man bygger nya bostadsområden och förbättrar centrum med affärer m.m. De tycker att det är bra att de 17 globala målen står med i en plan för det är citat ”för många att hålla reda på om de inte är nedskrivna”
Spännande att det finns text om historia och snapphanarna men det var inte nytt för dem (eleverna).
De önskar att fler bodde i Örkelljunga, att det blev fler som flyttade till bygden men att det skulle finnas tåg och järnväg. De tror att det kommer att bli mer av downshifting och då kommer folk att vilja bo ”på landet”. Samtal kring KASAM och att det finns naturligt så länge man går i skolan men kanske svårare för vuxna. De tycker det är mycket viktigt att man har snabbt och bra digital infrastruktur annars kommer ingen att vilja bo här (Örkelljunga).
Eleverna tycker det är coolt att vi är med i Familjen Helsingborg och att man ska använda det namnet mer för att citat ”då kanske folk vill flytta hit mer”.
Eleverna är inte så intresserade av hur bussar eller kollektivtrafik ska gå utan har mest synpunkter på ATT det ska fungera fort, smidigt och bra. Xxxxxxxx över ritningar och förslag var det svårt att motivera eleverna att tycka till kring, det blev lite för abstrakt och de förlitade sig på att det suttit folk och jobbat med detta så då citat ”måste man ju lita på dem som jobbar med det och att de kan sitt jobb”
Eleverna på Bering tyckte formuleringen – ett hälsosammare liv, ett barn i taget var en mycket konstig formulering och att det skulle stått något annat, som barn tycker man synd om syskon eller tvillingar förklarade de.
Om bebyggelse tyckte de att det var bra att man skulle satsa på att bygga i Eket eller Åsljunga för alla kan ju inte citat ”bo här i centrum och gå på Bering”.
Eleverna tyckte det var bra att en by har en slogan exempelvis Skånes Fagerhult
– byn med den vackra vyn. I en plan som denna ska man ha med foto/bilderna som finns. De tyckte inte att man skulle bygga nya skolor utan ibland ”är det bra som det är”, vi kom inte vidare i denna diskussion.
Eleverna tyckte det var spännande att prata om Riksintresse och försvarsmakt men inga synpunkter mer än att Örkelljunga är citat ”ganska litet”. De tycker att man ska anställa folk som mäter en massa saker typ luften (om det är ren), PH- värde i vatten osv så att inget tar skada när man bygger en massa. De tyckte också att det var viktigt att man citat ”anställer folk som kan en massa om naturen, träd och djur och sånt som hela tiden mäter en massa så att inget förstörs”.
De tyckte att det som stod om cyklar var viktigt att alla förstår, att det kostar pengar att bygga bra cykelvägar och att då måste faktiskt alla som cyklar hjälpa till att själva skydda sig genom att ha hjälmar. Eleverna tyckte vi skulle ha tunnlar i stället för trafikljus i city och citat ”hårdare straff till dem som skräpar ner eftersom man satsar så mycket pengar på att göra fint och bra i Örkelljunga”
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Beringskolans elever för det inkomna yttrandet, som innehåller många värdefulla synpunkter. Särskilt utskick om samrådet gjordes till alla kommunens elevråd i hopp om att få barn och unga mer involverade i processen. Det gläder oss särskilt att detta yttrande kommit.
Tyvärr blir det mycket text och kanske inte så lätt och enkelt att ta till sig som vi skulle önska, även om vi jobbat aktivt med tillgänglighetsperspektivet och med ett lättare språk.
18. Socialnämnden, 2022-12-08
Socialnämnden beslutar att notera att nämnden tagit del av samrådsversionen och att nämnden ställer sig positiv till denna.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar socialnämnden för det inkomna yttrandet. Yttrandet föranleder ingen åtgärd.
19. Söderåsens miljöförbund, 2022-12-19
I planförslaget redovisas ett område vid avfart 73 på E4:an strax intill Skånes Fagerhult där det planeras utbyggnad av verksamheter och industrier. Området består idag av stora delar våtmarker och delar av området är även utpekade i kommunens naturvårdsprogram. Söderåsens miljöförbund vill att lämpligheten för utbyggnad i området ses över och om möjligt att ett annat mer lämpligt område väljs för utbyggnaden.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar miljöförbundet för det inkomna yttrandet. Vidare prövning behöver göras i varje detaljplan. Just nu pågår planläggning för en biogasanläggning i området. På grund av våtmarken har planområdet omformats, så att våtmarken exkluderats.
20. NSVA, 2022-12-20
NSVA vill lämna följande synpunkter på granskningshandlingen för Översiktsplan Örkelljunga kommun, ÖP 2040.
Kapitel ”Teknisk försörjning”
s. 17
”NSVA planerar under hösten 2022 att göra en modellering över kommunens kapacitet, för att därefter ta fram en dimensioneringsplan för framtida försörjning” Modelleringen/dimensionsplanen gäller för dricksvatten, inte för spill- eller dagvatten vilket det kan tolkas som i texten ovan.
Ändra till:
”NSVA planerar under hösten 2022 att göra en modellering över kommunens dricksvattennät, för att därefter ta fram en dimensioneringsplan för framtida dricksvattenförsörjning under kommande år”
Systemen (ledningsnät och vatten- samt avloppsreningsverken) är i behov av kommande investeringar för att kunna möta kommunens utbyggnadsplaner och även för att klara de ökade myndighetskrav som kommer (t ex genom vatten- och avloppsdirektivet). Idag fokuseras insatserna på att klara de myndighetskrav som finns och arbetet med en långsiktigt reinvesteringsplan pågår. Ett helhetsgrepp behöver tas för hur dricksvatten- och avloppshanteringen ska säkras och vara tillräcklig för förväntad befolkningsökning inom respektive utpekade område i översiktsplanen. Utbyggnader/förstärkning av ledningsnät kommer att krävas i varierande grad för de föreslagna utbyggnadsområdena.
Förutsättningar för respektive område bör ses över och beskrivas innan detaljplanearbeten påbörjas.
Under 2023 kommer en vattentjänstplan att tas fram för kommunen. Målet med denna är att presentera kommunens långsiktiga planering för att tillgodose behovet av kommunalt vatten och avlopp, samt hur huvudmannen avser att säkra kommunala anläggningar så att de klarar framtida skyfallshändelser.
XXXX vill också påminna om vikten av att planera in åtgärder för dagvattenhantering tidigt i planprocesserna där ambitionen bör vara att gå från det traditionella omhändertagandet i ledningar till att använda sig av ytlig avledning och vara mån om att behålla vattenbalansen inom områdena som planläggs. Att säkra skyfallsvägar är också ett viktigt arbete inom kommunens planering och det är bra att en skyfallskartering är framtagen som stöd.
I övrigt har NSVA inget att erinra.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar NSVA för det inkomna yttrandet, reviderar planförslaget utifrån kommentarer ovan och ser fram emot fortsatt gott samarbete i processen.
Företag, föreningar, stiftelser och intresseorganisationer
21. Telia Sverige AB, 2022-10-17
Xxxxxxx önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet, det vill säga när detaljplanarbetet påbörjas, för att få med befintliga ledningar i planeringsunderlaget. På så sätt kan oförutsedda hinder i planeringen som berör Xxxxxxxx nät undvikas för att få en smidigare och snabbare planprocess.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Telia Sverige AB för det inkomna yttrandet. Yttrandet föranleder ingen åtgärd.
22. Svenska kraftnät, 2022-11-14
Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har följande synpunkter:
I Örkelljunga kommun har svenska kraftnät i dagsläget inga transmissionsnätsanläggningar. Som närmast löper transmissionsnätsledningar väster om kommunen, cirka 700 meter från kommungränsen. Svenska kraftnäts anläggningsobjekt finns att hämta via Geodataportalen, xxx.xxxxxxx.xx, som WMS eller som en shape-fil. Svenska kraftnät ser positivt på att det framgår av översiktsplanen att etablering av storskalig elintensiv verksamhet ställer krav på elnätsstrukturen i regionen. Det är även positivt att planen lyfter vikten av att elförsörjningen är ett prioriterat område för totalförsvaret. Det som saknas är en sammantagen beskrivning av elsystemets roll i samhällsplaneringen och planförslaget behöver kompletteras i det avseendet.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Svenska kraftnät för det inkomna yttrandet och kompletterar planförslaget.
23. Den goda jorden, 2022-12-15
Så vitt föreningen kan utläsa finns inte någon beskrivning av nuvarande markanvändning i de föreslagna exploateringsområdena. Därav följer att det inte gjorts någon prövning av möjligheten att undvika att ta brukningsvärd jordbruksmark i anspråk. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Brukningsvärd jordbruksmark är åker och betesmark som utnyttjas eller har utnyttjats under senare år. Se t.ex. Mark-och miljööverdomstolens dom 5876-18. I de allra flesta fall kan exploateringsbehovet tillgodoses på annan mark än jordbruksmark. Detta gäller i hög grad inom Örkelljunga kommun där andelen jordbruksmark utgör mindre än 10 procent av kommunens yta. En exploatering av det öppna landskapet skulle dessutom skada både boende- och rekreationsmiljö i tätorternas omedelbara närhet.
Ett av områdena som planeras för bostadsbebyggelse är Hjälmsjöro. Vi anser att området får anses utgöra brukningsvärd jordbruksmark som inte bör tas i anspråk. Rimligen bör det finnas alternativa områden i centralortens närhet som kan utnyttjas för bostadsändamål. Föreningen som enligt 16 kap. 13 § miljöbalken har talerätt i planärenden, anser att exploateringen av Hjälmsjöroområdet inte bör komma till stånd.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar föreningen för det inkomna yttrandet.
När det gäller Hjälmsjöro kan kommunen hänvisa till avgörande dom, rättsfall (MÖD P 6258–20) som visar att Miljöbalkens bestämmelse i 3 kap. 4 § om hänsyn till jordbruksmark inte ska tillämpas för mark, som i och för sig alltjämt används som jordbruksmark, men som tidigare reglerats för annat ändamål i detaljplan.
24. Emenikas Skogsbruksfilial, 2022-12-18
Undertecknade är ägare av 13 fastigheter i det område väster om Skånes Fagerhult, som i ”Översiktsplan för Örkelljunga kommun ÖP2040” är utpekat som ett av ”Stora opåverkade områden”, som enligt miljöbalken så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder, som påtagligt kan påverka områdenas karaktär.
Vi äger således fastigheterna Örkelljunga Onsena 1:2
Örkelljunga Onsena 1:9
Örkelljunga Onsena 1:12
Örkelljunga Onsena 1:13
Örkelljunga Björnholm 1:3 Örkelljunga Sönder Össjö 7:9 Örkelljunga Sönder Össjö 7:10 Örkelljunga Sönder Össjö 7:11 Örkelljunga Sönder Össjö 7:14 Örkelljunga Sönder Össjö 7:17 Örkelljunga Trulsabygget 1:8
Örkelljunga Trulsabygget 1:15
Örkelljunga Trulsabygget 1:17.
Vi bifogar karta som bilaga 1, där fastigheterna översiktligt är inteckande. På fastigheterna finns stora delar av Fagerhultamossen och Onsenamossen.
Vi ska härmed be om, att alla våra nämnda fastigheter i Översiktsplanen tas bort från de ”Stora opåverkade områden” och istället i planen klassificeras som ett område, där elproduktion med solcellspaneler planeras. Vi har ingått avtal med solcellsutvecklaren Better Energy Sweden AB om att upplåta våra nämnda fastigheter till just en solcellspark.
Fagerhultamossen och Onsenamossen är hårt exploaterade områden, där två företag industrielt bröt torv under delar av första hälften av 1900‐talet. Torven transporterades på räls till torvfabriker i Skånes Fagerhult.
I stort set alla torvmarker på våra fastigheter dränerades, och blev därvid överallt för varje 20 meter genomskurna av spikraka diken. Torven bröts i dikeskanterna, och därvid utvidgades dikena till varierande bredd.
Dessa diken finns kvar, och igenväxningen av mossarna, som håller på att omvandlas till skog, förstärks av dikningen och av den skog, som numera finns på mossarna, ty skogen suger upp vatten från marken, liksom en stor del av nederbörden avdunstar från trädens blad och barr innan den hinnar falla på marken. Dikenas djup varierar numera från 20 cm djupa fördjupningar till flera meters djup. Någon återupprättelse av mossarnas form och utseende från tiden innan dräneringen gjordes, är således inte att förvänta sig utan åtgärder. Med tanke på utsläppet av växthusgasar finns kanske en möjlighet för, att mossarna efter anläggning av en solcellspark kan återvätas, således att dubbelt effekt för klimatutsläppen kan uppnås på just dessa fastigheter, nämlingen 1) produktion av el med solceller, som antagligen kommer att ersätta fossila bränslen 2) upphör eller minskning av avdunstning av klimatgasar från den återvätade torvmarken.
I alla fall vill en solcellspark innebära, att solpanelerna kommer att skugga för solen, vilket kommer att minska avdunstningen av vatten, liksom den avverkning av skog, som erfordras för att få plats till solpanelerna och för att
undvika skugga för panelerna, vill innebära, att trädens rötter upphör med att suga upp vatten, och nerbrytningen av torven och avdunstningen av växthusgasar därvid minskas.
I fastigheternas sydöstra delen genomfördes 1988‐ 1990 med stöd från länsstyrelsen geofysiska mätningar och en provborning efter olje och gas. Eon äger en elledning med ledningsgata, som skär igenom den norra delen av vår fastighet i Björnholm. På fastigheterna hörs beroende på vindriktning
tydligt ett konstant väsande ljud från trafiken på E4an. Vi hyser en djup kärlek till fastigheterna, men anser dessutom, att det behov, samhället har av billig el, spelar en viktig roll, liksom det på våra fastigheter och i området kring dessa finns stora traditioner för entreprenörskap och vilja till att ställa om sig till tidernas växlande behov. Vi har därför gått med på att ställa fastigheterna till förfogande för utveckling och anläggning av en solcellspark med en yta på upp till 269 hektar. Betr. naturvärden är det av nämnda orsaker säkert, att en solcellspark på fastigheterna inte kommer att inkräkta på opåverkat natur.
Antagligen ingen kommer att bli förvånad över, att det finns ett vist fågelliv på Fagerhultamossen och omgivande backar (kallade öar), men sanningen är dessutom, att fågellivet på mossaplanen generelt sett med anledning av bristen på mineralnäringsämnen i marken är ganska glest. Fastigheterna har den fördel för placering av en solcellspark, att ytorna är så avskilda från alla grannars bostäder, att solcellsparken, trots närheten till samhället Skånes Fagerhult, kan anläggas så, att ingen granne kan se en enda solpanel från sina fönster.
Ingen viktig lantbruksjord offras och tas ur produktion om en solcellspark anläggas på våra fastigheter.
Solcellsparken vill, när den står färdig, producera el ljudlöst.
Vi hoppas på sympati för planerna för en solcellspark på våra fastigheter, och ber om, att hänsyn kommer att tas till dessa planer i översiktsplanen Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Emenikas Skogsbruksfilial för det inkomna yttrandet. Planförslaget innehåller tre ytor som pekas ut som ”Stora opåverkade områden”. Dessa är de samma som är utpekade i nu gällande översiktsplan för Örkelljunga kommun.
Översiktsplanen ska göra avvägningar mellan olika allmänna intressen och kommunen anser att dessa områdens karaktär som opåverkade är ett allmänt intresse. Avgränsningen av de stora opåverkade områdena har tillkommit genom en sammanvägning av flera olika analyser
– naturvärdesanalys, tysta områden, kulturmiljöanalys och landskapsanalys.
25. Von Reiserska Stiftelsen, 2022-12-19
Von Reiserska stiftelsen har som ägare till Lärkesholm 1:31 och Ljungaskog 10:6, m fl i Örkelljunga kommun tagit del av samrådshandling i rubricerade ärende. Stiftelsen vill först framföra sin komplimang till det överskådliga och tydliga sätt med kartunderlag, förklaringar, klickbara länkar, bilder och hänvisningar på vilket planen presenteras. Stiftelsen stöder också de övergripande skisserade utvecklingsvägarna för Örkelljunga kommun.
Stiftelsen har två synpunkter/ invändningar gällande planen:
Under Utvecklingsinriktning 2040; Sammanhängande områden för natur och friluftsliv har “Lärkesholmsområdet” fått begränsningar i brukandet enligt formuleringen: “Lärkesholmsområdet är ett av Örkelljungas fem sammanhängande områden för Natur och Friluftsliv. Större nya landskapspåverkande projekt får inte placeras inom dessa områden”. Stiftelsen är uttalat positiv till natur‐ och friluftsliv i det vi i dagligt tal kallar strövområdet och området kring sjöarna så ock till Skåneledens sträckningar inom Lärkesholm. Områdena skyddas redan idag av att Stora Lärkesholmssjön är ett
Natura 2000‐område, avtal gällande Skåneleden och det utökade strandskyddet kring sjöarna. Fornåkersområdet är omnämnt i länsstyrelsens kulturmiljöprogram som bevaransvärt. Stiftelsen har även i sitt brukande att följa de allmänna och lagstadgade hänsyn som krävs under Skogsstyrelsens tillsyn. Det är för oss oklart hur ett så starkt ställningstagande som enligt ovan ytterligare skulle kunna begränsa stiftelsens brukande och det är också oklart hur begränsningslinjerna för området dragits på kartan. Stiftelsen motsätter sig de ytterligare inskränkningar i brukningsrätten som förslaget skulle kunna innebära.
Under Mark‐ och vattenanvändning har ytterligare ett område på Lärkesholm 1:31 vid Skåneportens nordöstra hörn betecknats som Utbyggnadsområde för verksamheter. Stiftelsen har redan mycket beredvilligt avyttrat mark vid både det nordöstra och sydöstra hörnet av Skåneporten. Det senare via Torpet HB redan 2007. Fortfarande har inga etableringar skett på något av områdena.
Kommunen tillsammans med Trafikverket har inte kunnat åstadkomma någon vettig anslutning från områdena till väg 24. En vidare exploatering enligt kartmaterialet skulle också drabba de värdefulla bokskogsområdena på Lärkesholm Tillsvidare finns därför från stiftelsen inget intresse att avyttra ytterligare mark.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar von Reiserska stiftelsen för det inkomna yttrandet. När Örkelljunga kommun i sin översiktsplan i utvecklingsinriktningen för 2040 ska peka ut områden som är viktiga för natur och friluftsliv är det naturligt och självklart att ett av dessa blir Lärkesholmsområdet. Markägarens invändningar mot detta får i sammanhanget ses som ett enskilt intresse – något som en översiktsplan inte ska reglera.
Vid Skåneporten har kommunen länge arbetat med planläggning och förhandlingar med Trafikverket gällande nya anslutningar till riksväg 24. Nu finns laga kraft-vunnen detaljplan och det finns hopp om att avfart till Skåneporten Nordost ska kunna tillkomma inom den kommande femårsperioden. När den mark som von Reiserska stiftelsen avyttrat till kommunen och som kommunen sedan har planlagt slutligen är utbyggd vore det ur kommunalt perspektiv, på lång sikt attraktivt att fortsätta exploateringen norrut längs E4:an. Att området pekas ut som lämpligt för utbyggnad av verksamheter och industri innebär en möjlighet för framtida expansion, men det blir inte verklighet utan överenskommelser mellan markägare och kommun.
26. Örkelljungabygdens natur, 2022-12-19
Här kommer ett helt kort remissyttrande från Örkelljungabygdens Natur visavi det av Örkelljunga kommun framtagna förslaget till ny Översiktsplan - ÖP2040. Vi känner inte att vi har lyckats få loss den tid för granskning av materialet som vi önskat, så våra påpekningar blir mest av övergripande art, i detta sammanhang. Vi har heller inte, för den som undrar, blivit kontaktade av planförfattarna för en eventuell kunskapsöverföring. Greppet med att enbart redovisa kommunens framtidstankar i en digital version – vilken skapat spännande möjligheter layoutmässigt – känns kluvet; vi är nog många som velat hålla en pappersversion i handen när man ska djupgranska en betydelsefull produkt som denna. Kanske en generationsfråga. Det finns givetvis många infallsvinklar och redovisningar i planförslaget som känns adekvata, men vi riktar nu in oss på hanterandet eller icke-hanterandet av natur- och kulturlandskapet. Vi konstaterar att kommunledningen till synes vill minimera framtidssatsningar inom dessa områden. Det är svårt att tolka budskapet annorlunda. Det tycker vi är väldigt betänkligt. För bara några år sen (2018) reviderades den första naturvårdsplanen (från 1998) av de duktiga biologerna, ekologerna Xxxxx Xxxxx och Xxxxx Xxxxx. Detta nyframtagna naturvårdsprogram antogs av kommunfullmäktige och härvid antogs även ett antal strategier som
uppräknats, där kommunen bestämde färdriktning för hur man skulle kunna påbörja och fortsätta med sitt arbete för landskapets bästa. Huvudmeningen i Örkelljunga kommuns naturvårdsstrategi blev denna: ”Örkelljunga kommun ska verka för att så många som möjligt av de beskrivna områdena i programmet ska bevaras och skötas så att naturvärdena består eller i bästa fall ökar.” Att man ni i denna framtidsplan bara helt flyktigt anknyter till detta antagna, lokala Naturvårdsprogram, till dess antagna strategi, i denna nya översiktsplan känns mycket märkligt. Det är nästan bara några riksintressen för naturvård som får textplats. Man kan väl trots detta ändå hoppas på att Örkelljunga kommuns kommande engagemang för naturen och kulturlandskapet verkligen blir ett engagemang med verkligt innehåll, att det får bestå av reella, genomtänkta framtidssatsningar på många plan. Man måste vara jordnära om man ska jobba med natur och människor – man blir rädd när planförfattarna vågar använda så jobbiga, skönmålande ordval som ”sprudlande landsbygd med idylliska boendemiljöer” och ”kontinentens vildmark”. Vi som känner vår bygd, vår natur hade inte med nån sannfärdighet kvar kunnat använda oss av dylika uttryck. I kommunens visioner och huvudmål finns dock vackra sammanfattningar med framtiden för ögonen: ”År 2040 kompletterar Skånes Fagerhult, Åsljunga och Eket varandra som bykärnor och Örkelljunga
som kommunkärna. I bykärnorna finns kommunal service i form av förskolor och skolor. Varje by är unik och har utvecklats genom att ta tillvara kulturmiljöer och genom att upprusta den byggda miljön. Tillväxt har främst skett genom förtätning.” Visst hoppas man på ett framtida liv och lyft för landsbygden, för byarna och deras förkämpar. Men vi som varit med länge, vi som kanske deltagit i Regionmuseets stora projekt om Örkelljungas landsbygd (som slutredovisades i en rapport, Bland stengärden och slåttergubbar, 2009), vi vet att framtagandet av ganska gedigna inventeringar, sammanfattningar, genomförandet av otaliga kvällssammankomster för kommuninvånarna… i sig verkligen inte behöver innebära nån skillnad inför framtiden. Någon reell fortsättning på arbetet med naturen och landsbygden i kommunen blev det nämligen aldrig frågan om, politikerna var inte direkt engagerade, kanske inte pålästa heller. Vi känner det milt talat märkligt att Örkelljunga kommun åter famlar lite i blindo vad gäller naturvård och kulturlandskapets vårdande. Det känns som om många av våra folkvalda inte förstått hur mycket som faktiskt framarbetats inom dessa områden. Det finns möjligheter till fortbildning om man så vill. För att avrunda kan vi bara konstatera att man i detta delvis mycket märkliga förslag till översiktsplan säkerligen har lyckats lyfta fram många bra saker, sidor av verkligheten, men vi menar smått med emfas att de avsnitt som handlar om de tunga områdena natur, naturvård, landsbygden och kulturlandskapet är påtagligt magra och ibland direkt missvisande. Detta ska kanske inte i första hand ses som ett ensidigt ”misstroende” mot de säkert flitigt arbetande planerarna – UTAN mest som ett gravt tecken på att kommunen dessvärre verkligen saknar lämplig kompetens i dessa sammanhang och dessutom sen länge är i avsaknad av en heltidsarbetande ekolog. Arbetsfältet är hur stort som helst, men detta kan vara svårt att fatta för dagens politiker.
Saknas kunskap kan besluten bli lite hur som. Vi avslutar denna mycket knapphändiga remiss på detta viset. Vi har fått lära oss att det är sällan Örkelljunga kommuns ledande politiker tycks vilja ha in reella synpunkter, en reell dialog. Det konstaterade vi exv i kommunens klart valhänta hantering av det mycket viktiga Bruketområdet, Hjälmsjöro-planen. Ofta blir det istället så att när vi som naturförening påpekar både tveksamheter, oklokheter och tokigheter så blir reaktionen från myndigheten istället den… ”...att då kan vi verkligen inte ändra oss, precis som om de där naturälskarna skulle veta bättre.” Ämnen vi annars kanske velat tagit upp för mer ”analys” i denna remiss är framtidsfrågor som… Sveriges alla miljömål (som kommunerna ska hjälpa till
med att uppfylla), det stora superviktiga ämnet biologisk mångfald, rödlistade arter, hur sköter vi jordbruk, skogsbruk, hur räddar vi kvar öppenhet och lönsamhet på landsbygden, varför ska Bruketområdet trollas bort av några politiker i tiden. Någon undrar var våra naturreservat är belägna; enligt uppgift har Laholm ca 40 st, Hässleholm kanske 30 st…, varför har man inte gjort någon egentlig sjöinventering – nu när LIS lyfts fram som någon form av frälsarkrans, mm mm, mm mm Vi är tyvärr vana vid att kommunen inte har någon reell förmåga att lyfta upp naturen och naturvården och landsbygden på ett nödvändigt och fakta-starkt sätt. Även i detta försök till ny översiktsplan vill man till synes åter gömma och glömma bort dessa frågor. Det är INTE klädsamt. Att mycket, kanske det mesta inom naturvården i Örkelljunga kommun dessvärre alls inte fungerat speciellt bra (trots stort kunskapsinnehav) under de senaste 10-, 20-, kanske 30 åren är uppenbart. Men i översiktsplaneförslaget lovar man visst åter igen (i alla fall indirekt) att det ska man minsann inte ändra på… Hade vi i Örkelljungabygdens Natur varit lika bra dialogpartner som förskolebarnen så kunde kanske planerarna lyckats hitta ett och annat korn av kunskap även hos oss. Vem vet. Flera av oss har ändå jobbat med natur i kanske 30-40 år. Sammanfattningsvis anser vi att stora delar av planen bör omarbetas, då med tillgång av både mer lokal och regional expertis inom natur och landsbygd – man vinner sannerligen inget på att vänta!!
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Örkelljungabygdens natur för det inkomna yttrandet. Allt fler kommuner går över till att presentera sina översiktsplaner i ett digitalt format. Det digitala formatet har många fördelar, men så klart även nackdelar.
Naturvårdsprogrammet från 2018 som refereras till i yttrandet är digitaliserat och ingår i förslaget till översiktsplan. Det går att hitta i avsnittet ”värdefull natur” under ”Riksintresse, XXX och andra värden”. Örkelljunga kommun uppmuntrar till fortsatt dialog och kunskapsutbyte med alla relevanta parter som konstruktivt kan hjälpas åt att planera för Örkelljungas bästa.
27. Better Energy, 2022-12-20
Sverige och framför allt södra Sverige befinner sig i en energikris med prischocker, produktionsstopp i industrin, elimport från andra länder och start av oljekraft. Sverige behöver en snabb omställning till förnybar elproduktion och en säkrad energiförsörjning. Det kommer att behövas många nya lösningar för att komma till rätta med energiproblemen i landet och det kommer t.ex. att behövas utbyggnad av vindkraft. Den nytillträdda regeringen pratar också om nya kärnkraftverk. Även överföringskapaciteten kommer behöva byggas ut i betydande grad. Allt detta kommer att ta mycket lång tid – årtionden – och det kommer att krävas väldigt stora investeringar. Energikrisen är dock här redan idag och vi behöver gemensamt lösa problemen snabbt. Solenergi är en ren, säker, billig och pålitlig energikälla. Varje timme ger solens strålar jorden mer energi än hela mänskligheten använder på ett år. Solenergi är en viktig förnybar energikälla med potential att bekämpa många av de utmaningar som vår värld står inför idag. Mark- och miljööverdomstolen har också fastställt att solparker är att se som ett väsentligt samhällsintresse, se M 1026-22 samt M 15064-21.
Även EU har på senare tid uttyckt tydligt att Unionen vill se en snabb utbyggnad av solenergin. Solparker producerar ren energi utan buller, utsläpp eller avfall och orsakar ingen vattenförorening. Samtidigt bidrar solparkerna positivt till det lokala växt- och djurlivet, vilket är både fördelaktigt, ovanligt och glädjande för samhället som helhet. Närliggande samhällen kommer att dra nytta av en icke förorenande energikälla i över 30 år. Storskaliga solparker är därtill – och till skillnad från övriga alterntiv – en snabb lösning som kan tillföra betydande mängder lokalt producerad, helt förnybar och billig energi. Vi
hoppas att Örkelljunga kommun anser att energiförsörjning genom solenergi är en viktig fråga och att det är något som behöver belysas i den nya översiktsplanen. Under avsnittet nationella mål redogör Örkelljunga kommun för bland annat miljömålen, klimatmålet noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045 samt att det behövs en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. För att kunna nå ovanstående mål behöver den svenska energiförsörjningen tryggas. Framför allt är detta viktigt i södra Sverige där elkonsumtionen är hög och elproduktionen låg. Markförlagda solparker är ett viktigt bidrag för att lösa elbristen i Sverige men också för att bidra med minskad miljöpåverkan och möjlighet för Sverige att nå upp till globala mål om minskad miljöpåverkan. Better Energy-koncernen är en av flera utvecklare av storskaliga solparker i Sverige. Totalt består Better Energy-koncernen av ca 250 medarbetare och är en av marknadsledarna i norra Europa. Better Energy bygger markplacerade solparker och vi arbetar långsiktigt med detta från planering till färdigställande och drift av solparken. Innan Better Energy etablerar nya solparker ger vi alltid medlemmarna i samhället möjlighet att delta i en öppen diskussion kring hur vi kan maximera de sociala, miljömässiga och ekonomiska fördelarna för området. Better Energy är just nu i ett tidigt skede vad avser utredning av möjligheten att bygga en solpark på delar av Fagerhultamossen väster om Skånes Fagerhult, ett område som tidigare har täktats under första halvan av 1900-talet. Kriterierna vid lokalisering av större solparker är i första hand förutsättningar för god solinstrålning och närheten till en nätanslutningspunkt och därmed möjligheten till effektiv elnätsanslutning.
Innan Better Energy går vidare med sina planer görs också noggranna analyser av bland annat natur-, djur- och kulturmiljön. 2022-12-20
Better Energy Sweden AB Xxxxxxxxxxxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxx xxx.xxxxxxxxxxxx.xxx
Solparker kan stötta den lokala ekonomin, utbildningen och turismen i området. Rätt nyttjat kan solparken addera en dynamik till samhället och att Örkelljunga kommun har en grön profil lockar också företag och skapar möjlighet för ny turism. Better Energy använder lokal kompetens och resurser där det är möjligt för att skapa jobb och stödja den lokala ekonomin. Lokala leverantörer och resurser kan användas för markhantering och markarbeten. Exempel på lokala jobbmöjligheter kan vara att etablera vägar, stängsel och häckar, platssäkerhet, underhåll av mark och elektriskt arbete.
Solenergiprojekt fungerar också som ett levande klassrum för besökare att lära sig om förnybar energi, solteknik, ekosystem och bevarande av biologisk mångfald. Vi har god erfarenhet av att tillsammans med närliggande samhällen kunna arbeta med gemensamma projekt för att stödja lokala utbildningsprogram och energiturism. Vi är öppna för idéer hur vi kan samarbeta kring innovativa produkter, finansiering, initiativ och program.
Möjlighet ges alltid att engagera sig i en öppen process för att ge sociala, miljömässiga och ekonomiska fördelar till hela området.
Better Energy ser stora möjligheter för att solparksprojektet på Fagerhultamossen i kommunen också skulle kunna bidra på många likarade sätt sätt till samhället, och alltså inte endast utgöra en förnyelsebar energikälla, vilket i sig är till godo både för kommunen, dess näringsliv och övriga samhället.
Better Energy har funnits i Danmark under en lång tid och har byggt och driver många solparker. Idag finns vi inte bara i Danmark utan också Sverige, Finland och Polen. Better Energy drivs av att göra skillnad, inte bara var gäller energitillförsel utan för att stärka det lokala samhället, biologiska mångfalden och bidra till en positiv utveckling. Detta är inte bara något vi säger att vi gör, utan också något som vi gör. Ett av våra pågående projekt är solparken vid
byarna Viuf och Håstrup, som tillhör kommunerna Kolding och Vejle i Danmark. De är båda exempel på hur vi som bolag arbetar med lokalsamhället. Av ett område på 347 hektar kommer Better Energy på 129 hektar bland annat arbeta för att öka den biologiska mångfalden, anlägga stigar och vandringsstråk, anlägga rekreationsområden och restaurera och återinföra öppet vatten i landskapet. Mer finns att läsa här: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xxx/xxxx/xxxxxxxxx-xx-xxxxxxx-xxx-xxxxx- municipalities-lead-the-way-for-the-next-generation-of-solar-parks/
Se också bilaga 1 för en kort sammanfattning på svenska.
Att arbeta likt ovan är ett genomgående koncept som vi gör i våra solparksprojekt, vi gör skillnad jämfört med andra. I bilaga 2 ser ni beskrivning av ytterligare ett solparksprojekt där bifogat är ett urklipp från ett underlag som togs fram för att visuellt och i text beskriva åtgärder för natur och rekreation inom solparkens projektområde.
Better Energy ser stora möjligheter till en liknande lösning på Fagerhultamossen med en kombination av energiproduktion, biodiversitet och rekreationsområde vilket skulle vara postivit ut flera aspekter för Skånes Fagerhult och Örkelljunga kommun.
I förslaget till ny översiktsplan är dock ett mycket stort område väster om Skånes Fagerhult utmärkt som ett stort opåverkat område. Örkelljunga kommun hänvisar i förslaget till ny översiktsplan till 3 kap. 2 § miljöbalken vilket rör områden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade. Better Energy anser att Fagerhultamossen inte kan ingå i det område som klassas som ett stort opåverkat område då torvmossen tidigare täktats industriellt och därför inte är obetydligt påverkad. Fagerhultamossen är i stället tydligt påverkad av tidigare exploateringsföretag och det kan inte anses uppfylla rekvisiten i paragrafen. En ledningsgata korsar också Fagerhultamossen i norra delen.
Fagerhultamossen skulle enligt Better Energy i stället kunna fylla ett väsentligt samhällsintresse i form av ett område för produktion av tyst, förnyelsebar, energi som skulle ge ett mycket viktigt och angeläget energitillskott till elområde
4. Detta skulle kunna göras i kombination med vad som framförts ovan i form åtgärder för den biologiska mångfalden samt rekreationsområden.
Better Energy önskar att Örkelljunga kommun i stället gör bedömningen som vi, tillsammans med markägaren, har gjort - nämligen att området har stor potential till att producera lokal förnyelsebar energi. 2
Detta väsentliga samhällsintresse kombinerat med att Fagerhultamossen inte är ett opåverkat område gör att Better Energy anser att området lämpar sig väl för en solpark. Skulle Örkelljunga kommun redan nu vara intresserade av mer information, vill föra en dialog eller diskutera solparker generellt är ni varmt välkomna att höra av er.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar Better Energy för det inkomna yttrandet. Planförslaget innehåller tre ytor som pekas ut som ”Stora opåverkade områden”. Dessa är de samma som är utpekade i nu gällande översiktsplan för Örkelljunga kommun.
Översiktsplanen ska göra avvägningar mellan olika allmänna intressen och kommunen anser att dessa områdens karaktär som opåverkade är ett allmänt intresse. Avgränsningen av de stora opåverkade områdena har tillkommit genom en sammanvägning av flera olika analyser
– naturvärdesanalys, tysta områden, kulturmiljöanalys och landskapsanalys. Örkelljunga kommun upplever i stunden en stor anstormning av företag och markägare som vill etablera storskaliga solcellsparker i kommunen. För att värna mark som har en opåverkad karaktär (om än historiskt nyttjade för torvtäkter) är Örkelljungas strategi att fortsätta värna de områden som pekats ut som stora opåverkade områden i sin översiktsplan.
28. Eon, 2022-12-20
Befintlig elförsörjning
Elförsörjningen är en grundläggande förutsättning för utvecklingen av kommunens näringsverksamhet och bostadsbyggande. Inte minst är utbyggnad och ombyggnad av elnätet viktig för att garantera fullgod leveranssäkerhet och en bidragande faktor i omställningen till det förnybara samhället. E.ON försörjer Örkelljunga kommun med el främst via en nord‐sydlig 130kV regionnätsledning med inmatningspunkter i Lärkeröd väster om Örkelljunga samt i Skånes‐Fagerhult. Från dessa punkter utgår E.ON:s 20kV‐regionnät som förser orterna i kommunen samt även angränsande kommuner med el. E.ON innehar nätkoncession för område gällande lokalnätsledningar inom större delen av kommunen, undantaget några mindre områden i längs den södra kommungränsen där Kraftringen Energi AB har nätkoncession. Genom detta är respektive bolag, enligt ellagen, ensamt skyldigt att inom koncessionsområdet ansluta nya elanläggningar. Matning till abonnenterna i det lokala distributionsnätet som ingår i E.ON:s områdeskoncession sker via mellanspänningsledningar med systemspänning 10‐och 20kV för överföring av el till nätstationer. Detta nät består till största delen av kablar i marken. I nätstationerna transformeras spänningen ner till 400V. Från nätstationerna förgrenar sig ett lågspänningsnät via kabelskåp och servisledningar ut till E.ON:s kunder. Stora satsningar har gjorts genom åren för att modernisera och vädersäkra lokalnätet och idag sker distributionen till största delen via kablar i marken.
Elnät i fysisk planering
E.ON:s utgångspunkt i den fysiska planeringen är att sträva efter att behålla befintlig infrastruktur i nuvarande utförande och i ianspråktaget läge. Det är särskilt viktigt att betona och bibehålla utrymme i den fysiska planeringen för regionnätsledningar som står för försörjningen av hela kommunen men även är en är del i det större ledningsnätet för elförsörjning vidare till angränsande kommuner och regioner. Dess placering och utförande har noga utretts och sanktionerats genom koncessionsbeslut av Energimarknadsinspektionen (Ei) och markupplåtelser tillskapats genom ledningsrätt och servitut.
Framtida elförsörjning och kapacitet
De områden där man tar ny mark i anspråk för ny bebyggelse utgör samtidigt en ökad belastning på elnätet som också ställer nya krav på en robust energiförsörjning. Det är viktigt att se energiförsörjningsfrågan ur ett helhetsperspektiv och att kommunen tillsammans med E.ON på ett
tidigt stadie prognosticerar och planerar för det framtida energibehovet kopplat till den tidshorisont man ser för utbyggnadstakten. Till det bör fogas de trender som påverkar behovet av el såsom ökningen av eldrivna transporter och uppbyggandet av nya laddningsmöjligheter samt alltfler små elproducenter av solel och dylikt. Allt detta sammantaget påverkar den kapacitet som behövs i lokalnätsanläggningar såväl som i det överliggande regionnätet. Kommunen verkar inte ha några tillväxtplaner som kraftigt avviker från den organiska tillväxt man kan vänta sig i nätplaneringssammanhang. Dock bör man vara noga med att alla nyanslutningar eller uttagsändringar behöver meddelas oss i god tid för att vi ska kunna genomföra anslutningen inom den tidplan som man tänkt sig. Ledtiderna är som bekant långa för att åstadkomma nya anslutningar. I översiktsplanens kapitel om Teknisk försörjning under punkten El så nämns Svenska kraftnäts ledtider för nya stamnätsledningar i översiktsplanen men i de flesta fall av nyetableringar kommer man förmodligen vilja ansluta till E.ONs
lokal‐ eller regionnät, vilket är viktigt att klargöra i detta sammanhang och för den fortsatta planeringen.
Vindkraft
Kommunen ställer sig genom planen positiv till vindkraft i närheten av E4an. Man bör ha i åtanke att för anslutningen av vindkraftsparker eller effektkrävande verksamheter så kan långa ledningsdragningar komma att krävas. Om det rör sig om linjekoncessionerade regionnätsledningar
så innebär det tillståndsprocesser och att det kan komma att ta flera år att få en sådan anslutning etablerad. Emellertid så är det, ur elnätsperspektiv och ett etableringsperspektiv, att föredra att stora produktions‐ och uttagsanläggningar placeras nära regionnäten. Både för att vindkraftsexploatören ska kunna ansluta billigare och för att minimera förluster. Det är viktigt att kontakt sker med E.ON i god tid.
Förslag på ny bebyggelse och fortsatt planarbete
E.ON har översiktligt studerat förslagen på utbyggnadsområden för verksamheter, bostäder m.m. som planen föreslår. På några ställen noterar vi att förslagen på exploateringsytor kommer i konflikt med det befintliga regionnätet. Ett verksamhetsområde har till exempel lagts ut över 130kV‐linjen söder om trafikplatsen vid E4an utanför Skånes Fagerhult. I detta område och på andra ställen där markanvändningen föreslås att ändras invid regionnätsledningar vill E.ON bli kontaktade i god tid innan detaljplaneringen startas. Detta för att säkerställa att tillkommande planer inte innebär inskränkningar på elledningarna och för att kunna svara för vilken typ av bebyggelse som är möjlig att uppföra och på vilket avstånd det får ske givet de säkerhetsföreskrifter som gäller kring den typ av elanläggningar.
I översiktsplanens kapitel om Mobilitet och infrastruktur och mer specifikt under stycket angående Biltrafik och väginfrastruktur så efterlyser E.ON en kommunal målsättning kring laddinfrastruktur. Detta med tanke på att kommunen har en stark koppling till E4an och en stor del av verksamhetsutvecklingen förläggs här. E.ON får i nuläget in många förfrågningar kring detta och vi kan föreställa oss att utvecklingen mot en allt större andel eldrivna fordon kommer att fortgå under planperioden. Med det följer en ökad efterfrågan på laddinfrastruktur i kommunen. Viktigt att kommunen tar detta i beaktande och att man även här är ute i god tid med tanke på långa anslutningstider.
Ledningsvisning
Avslutningsvis vill vi hänvisa till xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx, för utbyte av relevanta kartunderlag för de av E.ON:s anläggningar och ledningar som nämns ovan där det finns möjlighet att få dessa digitalt och i diverse filformat.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar E.ON för det inkomna yttrandet. Under fliken ”Teknisk försörjning” och avsnittet el har tillägg gjorts om att de flesta nyetableringar i kommunen kommer behöva ansluta till E.ONs nät. Ställningstagandena kring var vindkraft är lämpligt behålls från nu gällande översiktsplan. Analyserna som lett fram till lämpliga områden tydliggörs i planförslaget. E.ON är alltid en part i detaljplaneprocessen och dialoger kring tillkommande bebyggelse sker. Planförslaget har kompletterats med ett ställningstagande om laddifrastruktur.
29. Privatperson 1, 2022-10-17
Bor i dom nya lägenheterna på bruksvägen (Hamiltone). Sitter o tittar på den gröna ängen med höst träden. Ibland hälsar fåren på oss, det älskar
xxxx barnbarn när dom hälsar på morfar. Vad jag undrar över är det sant det ska byggas på detta underbara ställe. Hur kan man bara komma på tanken.
Förstår ju att vacker natur inte genererar pengar tyvärr. Nu undrar jag om allt detta. När ska detta ske? Är det beslutat. Vem ska bygga o vad ska
byggas. O när ska det byggas?
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för det inkomna yttrandet. Naturen är något av det bästa med vår kommun. Visste du att ingen av kommunens bostäder har mer än 300 meter till naturen? Området du bor i är detaljplanelagt genom en detaljplan från 1979 och husen du bor i fick slutbesked 2021. I gällande detaljplan från 1979 finns byggrätt för fler bostäder och det är planerat för ett helt nytt gatusystem. Det pågår ett arbete med att ta fram ett planprogram för Hjälmsjöro, för att se om området kan bebyggas på ett annat sätt än enligt den gällande detaljplanen. Följ gärna processen med planprogrammet för mer information om detta område. Översiktsplanen föreslår både grönområde, natur och utbyggnad av mångfunktionell bebyggelseyta inom Hjälmsjöro.
30. Privatperson 2, 2022-10-25
Tack för en bra och trevlig artikel i Lokaltidningen 2022-10-23 Jag heter xx och är 90 år och bor i mitt gamla föräldrahem xx.
1. Jag föreslår att översiktsplanen kompletteras med E4 an och riksvägen mellan Hässleholm - Laholm som förtydligande.
2. Den streckade linjen från söder till norr, är det en ny järnvägslinje ?? (det skulle behövas)
3. Vi kanske ses på Shelter Hotel den 17/11.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för det inkomna yttrandet. Såväl väg E4 som riksväg 24 är med i planförslaget. Gå in under ”Riksintresse, LIS och andra värden” och sedan under ”Mobilitet och infrastruktur”, så hittar du information om biltrafik och väginfrastruktur. Den streckade linjen som refereras till motsvaras av en förbindelse för kollektivtrafik i utvecklingsinriktningen. Ställningstagandet lyder: ”År 2040 är stråket Helsingborg-Örkelljunga-Markaryd en sammanhängande busslinje med implementerat superbusskoncept. Det är snabbt, smidigt och bekvämt att pendla med kollektivtrafik i detta stråk, från hållplatserna Eket, Örkelljunga, Åsljunga, Värsjö och Fagerhult.” Alltså innehåller översiktsplanen inga planer på spårbunden trafik, men en superbuss är med i planeringen och finns även med i Familjen Helsingborgs gemensamma prioriteringar för Infrastruktur och kollektivtrafik. Kul om vi sågs på samrådsmingel i Åsljunga!
31. Privatperson 3, 2022-11-17
Långalts myr. Markägarna är inte intresserade av en vandringsled genom myren. Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för den inkomna synpunkten. Översiktsplanen beskriver översiktligt, i stora drag kommunens visioner de kommande 20 åren. Om vandringsleden som förbinder Skåneleden med Hallandsleden över Långalts myr blir verklighet, återstår att se. Markägarnas intressen är enskilda intressen. Översiktsplanen gör endast avvägningar av allmänna intressen.
32. Privatperson 4, 2022-11-30
Först måste jag berömma ÖP-presentationen på hemsidan. Attans snyggt!!
Några av mina tankar:
Infrastruktur/Trafikfrågor
Trafikfrågan för Bruksvägen och tillhörande exploatering Hjälmsjöro kanske ska beröras. Det är redan idag en dålig trafiklösning från Smålandsvägen och anslutningen mot Bangatan. En lösning som någon nämnde på politikerpromenaden i fjol våras var att låta Bruksvägen ansluta
Stockholmsvägen vid Hammarsmedsgatan. Nej, det är ingen kul lösning men kanske är det just i ÖP:n man måste våga ta ut svängarna. Kanske man ska låta en konsult göra en objektiv översyn? Kanske reservera markstråk för en eventuell framtida gata?
GC-banor längs Trafikverkets vägar är kanon. Min tanke är att prioriteringen tydliggörs så att väg 24/114 kommer före Supercykelstråket. Bakgrunden är att gamla E4:an faktiskt finns och används idag av cyklister. Xxxxx xxx 00/000 xxxxx xxxxx xxxx. Det finns ju regionala cykelleder i Region Skånes regi. Kan det var en idé att lyfta fram hur kommunen vill ansluta mot dessa? Kanske vill kommunen vara med i framtida regionala cykelledsprojekt? (Som du minns invigs Kristianstad-Ängelholm under 2023, ett projekt som kommunen dessvärre tackade nej till... katastrof)
VA-frågor
Här antar jag att NSVA fått ge sina synpunkter. Det har diskuterats ett nytt reningsverk nånstans mellan Ljungaskog och Grytåsa. Xxxxxxxxx trodde att projektet var avskrivet (bra tycker jag) men då kanske konsekvensen blir att befintligt reningsverk måste byggas ut. Kanske ska omnämnas i ÖP:n. Vidare kanske det är så att befintliga vattentäkter är helt tillräckliga för överskådlig tid. Alternativt vill vi markera redan nu framtida tillkommande vattenskyddsområden. Kanske ska omnämnas i ÖP:n.
Jag anar att ovanstående synpunkter redan har diskuterats. Men ville iaf passa på att lufta mina tankar. Och med reservation att jag missat att läsa det som faktiskt finns skrivet.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för det inkomna yttrandet och berömmet.
Trafiklösningen Bruksvägen/Stockholmsvägen är en gammal stötesten som aktualiseras mellan varven, bland annat med tanke på planprogrammet för Hjälmsjöro. Det finns ett gammalt planuppdrag ”Smålandsvägen”, som ligger vilande. Om det planärendet kan väckas till liv är det i det ärendet som trafikfrågan som nämns behöver lösas. I mark- och vattenanvändningskartan är området angivet som utbyggnadsområde för mångfunktionell bebyggelseyta. I denna yta kan framtida trafiklösning ingå.
Alla planerade cykelvägar som lyfts i översiktsplanen är prioriterade, men framkomligheten i de olika ärendena blir olika på grund av rådighetsfrågan. Kommunen har egen rådighet över gamla banvallen, medan utbyggnad av cykelväg utmed statliga vägnätet är en fråga för Trafikverket och regionen. I kommunen finns det sex stråk för rekreationscykling, varav två ansluter till det regionala stråket Ängelholm-Kristianstad.
NSVA medverkar i framtagandet av kommunens översiktsplan och avsnittet om VA i översiktsplanen har utvecklats mellan samråd och granskning.
33. Privatperson 5, 2022-12-05
Förslag om att anlägga offentliga ridvägar i Örkelljunga kommun
Ridsporten är en stor sport med flickor/kvinnor som aktörer. Det finns cirka 360 000 hästar i Sverige och av dem finns 65.000 st i Skåne. Hästnäringen omsätter en relativt stor del av BNP.
Örkelljunga är en populär kommun att flytta till om man är intresserad av att skapa en hästgård. Här finns många små gårdar som är relativt billiga i inköp och dessutom lämpade att göra till Hästgård. Det finns också många personer
som köper hästar och inacckorderar dem hos privatstall och större anläggningar. Intressegruppen spänner över en bred åldersgrupp, alltifrån små barn till pensionärer.
Jag har själv varit aktiv ryttare och saknat en trygg väg att kunna rida på ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det är många ryttare som jag har kontakt med som önskar att kunna rida utan att behöva oroa sig för bilar och större fordon.
Antalet hästar har ökat lavinartat precis som antalet bilar som finns i trafiken. Det skapar en stor risk för trafikolyckor.
Många Kommuner har tagit fasta på det, bl a Höganäs, Vellinge, Helsingborg och Ängelholm. Där kan man rida på anvisade ridvägar, på gamla järnvägsspår som också görs om till cykelbanor. Det går lätt och kostnadseffektivt att skapa ett fungerande ridspår i ena kanten av cykelbanan.
Jag önskar att när man planerar förbättring och utökning av cykelleder i Örkelljunga, också lägger ett 1 meter brett sandspår som ryttarna kan använda för en säker ridtur.
FÖRDELAR MED ATT ANLÄGGA KOMMUNALA RIDVÄGAR I ÖRKELLJUNGA:
Det bidrar till att göra Örkelljunga attraktivt som Kommun att flytta till.
Det underlättar för en tjejdominerad sport att genomföra sina aktiviteter på ett säkrare sätt.
Det förebygger trafikolyckor. Det krävs inga stora ingrepp.
Därför föreslår jag Örkelljunga kommun att ta med ridvägar i kommande Utvecklingsplan för Örkelljunga med omnejd.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för det inkomna yttrandet. Det finns många allmänna intressen som ska samsas och vägas mot varandra när kommunen tar fram en översiktsplan. Banvallen är redan idag markerad som gång- och cykelväg, vilket innebär förbud för ridning på sträckningen enligt Trafikförordningen. Översiktsplanens ambitioner om att utveckla cykelvägen på banvallen till ett supercykelstråk gör att det inte kan ses som lämpligt att använda just banvallen för ridning, i stället hänvisas ridning till de vägar och terrängvägar som finns att rida på enligt allemansrätten. Ridning och körning med häst är tillåten på de flesta vägar och i terrängen. Att gå, rida eller cykla anses ingå i allemansrätten. Allemansrätten innebär en begränsad rätt för var och en att färdas över annans mark och tillfälligt uppehålla sig där. Med rätten följer även krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra som är ute i naturen.
34. Privatperson 6, 2022-12-09
Hej! Har med stort intresse läst översiktsplanen och ska härmed lämna några synpunkter. Jag bor i Sjöhultet och nedanstående tar sin utgångspunkt i detta.
I ÖP beskrivs trenderna Ruralism och Urbanisering. I förslaget läggs störst vikt vid urbaniseringen, en förtätning av samhället. Men vi som varken bor i tätorten eller i byarna vill i framtiden gärna kunna bo kvar i den fina naturen, där vi har våra hus. En förutsättning för detta är att vi enkelt kan komma till och från tätorten, där alla servicefunktioner finns - och inte bara med bil eller cykel. En annan del i denna ekvationen är att det är relativt många äldre i kommunen - och fler kommer det att bli, MEN vi kommer att vara friskare längre och kan därför bo kvar längre!
Att bo i naturen förebygger åldrandet på flera olika sätt. Kanske inte tillräckligt mycket för att kunna cykla till och från tätorten...
Förslag till åtgärder:
Etablering av en flexibel kollektivtrafik, tx i samarbete med skolresorna? Eller möjlighet att beställa taxi/minibuss vissa dagar/tider? Kommunal facilitering för etablering av taxibolag - i dag finns ingen taxi i kommunen. Jag har förstått att detta i hög grad beror på att Skånetrafiken har upphandlat alla sjukresor mm och att det därför inte är lönsamt att köra taxi i kommunen - hur kan det ändras? Det kan ju inte ha varit lagstiftarnas avsikt med upphandlingslagen att landsbygden inte ska tillgång till taxi.
Jag uppmanar således till att kommunen undersöker möjligheterna och tar in synpunkter från allmänheten på detta. Det finns säkert många goda idéer till lösningar.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för det inkomna yttrandet. Utvecklingen av framtidens kollektivtrafik pågår och Örkelljunga kommun är en aktiv part i Familjen Helsingborgs projekt ”Innovativ kollektivtrafik på landsbygden”. Tillsammans med konsultfirman Afry har Familjen Helsingborg studerat olika scenarier för framtidens kollektivtrafik. Utöver det linjenät som presenteras i översiktsplanen kommer det att behövas innovativ kollektivtrafik för att försörja landsbygden. Planförslaget har kompletterats med en beskrivning gällande detta.
35. Privatpersoner 7, 2022-12-14
Här kommer skrivelse från boende på Karpstigen och närliggande.
Vi var på samrådsmöte den 5/12-22. Vi blev uppmanade att skicka in en skrivelse angående översiktsplan 2040, vi blev oxå ombedda att använda oss av den digitala kartan. Jag tog kontakt med gruppen som lämnade in förra skrivelsen till Hjälmsjöro planprogram och vi bestämde att vi lämnar in samma skrivelse igen. Vi är fortfarande av samma uppfattning hur vi tycker att den förra digitala kartan bör tolkas och inte så som den är beskriven i planprogrammet. Det är viktigt om det nu ska användas även i översiktsplan arbetet. På träffen framkom det även att vår skrivelse inte nått alla partier vilket vi önskar ske denna gång.
Här kommer skrivelse från boende på Karpstigen och närliggande. Förtätning av boende
Det skickades ut information om att ett nytt planprogram skulle tas fram. De olika intressenterna skulle få var med och tycka. Den digitala kartan lanserades och det kom in 186 st synpunkter. I planförslaget står det beskrivet att dessa punkter skulle användas som en del när det nya planförslaget togs fram och att det är bra att dom kom in tidigt i processen så dom kunde arbetas in i materialet.
Av 186 punkter så är 31 punkter redovisade som önskad bebyggelse i planförslaget. Vid granskning av vad det står i punkterna så är det endast 9 st som önskar bostadsbebyggelse de andra punkterna i den kategorin gäller önskemål som fotbollsgolf, vindskydd eller bygg inte mer här. Den sammanlagda bilden från synpnkterna är ett önskemål om att bevara så som det är eller utveckla frilufts och rekrarationslivet i området det är endast 5% som vill bygga fler bostäder.
När man går igenom planförslaget upplever vi inte att det tagits någon hänsyn till ovanstående siffror. Vi som bor här förstår att fler vill ha tillgång till detta
natursköna område men vi tror inte att lösningen är ett tätbebyggt område. I planförslaget så är 49% natur så det är mycket men det ligger endast i ytterområdet förtätningen som blir längs Bruksvägen och Abborstigen blir upp mot 90% vilket gör att det luftiga och böljande landskap som upplevs idag försvinner. Dels av bebyggelse men också av att marken på Östra sidan måste fyllas upp för att det ska bli byggbart.
Trafik
Trafiksituationen på Bruksvägen måste ändras. Förslaget med att stänga den går att genomföra men det behöver till lite fler förändringar än de som har tagits fram i planförslaget.
Om Bruksvägen stängs så kommer det behövas mer parkering till badplatsen för de som kommer norrifrån. Det kommer annars att parkeras ännu mer längs vägarna på Karpstigen, Forellstigen och i vändplatserna vilket redan sker. Det är också viktigt att det säkerställs att det blir tillräckligt med parkeringar för besökare så att inte befintliga gator kommer att användas som parkering.
Miljö/rekreation
När naturinventeringen gjordes 2010 så valde man att inte ta med ängarna. Det har hänt mycket från 2010 fram till idag hur man ser på ängarnas betydelse utifrån biologisk mångfald. Flertalet kommuner försöker nu återskapa ängar och uppmuntrar fastighetsägare att förse både tak och mark med ängsblommor. I många fall är det våra olika pollinatörer som finns i fokus och kanske främst våra bi. Det planförslag som ligger känns ganska oattraktivt utifrån ovanstående diskussion där man har tagit bort alla ängar. Ängarna längs Bruksvägen är några av de sista centrala ängar som vi har i Örkelljunga och vi borde vara rädda om den vilda natur som vi har direkt på husknuten.
Idag är det många som söker sig till Hjälmsjöro för rekreation både från Örkelljunga men även från andra ställe. Det är viktigt att den känslan får leva kvar. Tillgången till Abboraleden, badplatsen och känslan av lugn är otroligt värdefull. Den totala utbyggnaden som finns i planförslaget tar bort den tillgängligheten. Vi som bor här och kommer att bo här blir intryckta på våra tomter och de gemensamma och öppna ytorna minskar. Idag används inte ängarna i största mån av människor utan det är får som går och betar men om förtätningen av bostäder blir som planförslaget så bidrar det till att övriga sparade ytor upplevs trängre och känslan som infinner sig i nuvarande miljö kommer att försvinna och möjligheten till rekreation minskar.
Vi har ritat in ett förslag så som vi tycker att det går att utnyttja ytan till bostäder. Det yttersta önskade läget är att det skulle kunna få vara orört som det är idag men vi förstår att det blir svårt och kan uppfattas som egoistiskt. Vi vill gärna få träffa er för att gå igenom våra tankar utifrån förslaget som vi lämnar. Av oss som lämnar in detta har många av oss bott här i 15 år och sett utvecklingen av området med Abborraled mm och hur fantastiskt det är att bo här i denna miljö som vi vill behålla men och göra tillgänglig för fler men kanske inte då via massa bostäder utan på andra sätt i stället.
Utifrån diskussionen att vårt tidigare material inte var känt inom partierna och att vi blev lovade att det inte skulle vara ogjort arbete med att skicka in en ny skrivelse önskar vi någon form av respons på hur ni uppfattar vårt förslag och hur ni tar in det i processen framöver.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för det inkomna yttrandet. Arbetet med planprogrammet för Hjälmsjöro och arbetet med framtagandet av en ny översiktsplan pågår
parallellt. När det gäller planprogrammet för Hjälmsjöro var det ute på samråd under sommaren 2022. Efter samrådet har kommunen gjort två utredningar, en gällande naturvärde och en gällande Xxxxxx och xxxxxx. Utredningarna har viss inverkan på planprogrammets utformning, varför planprogrammet kommer att skickas ut reviderat på ett förnyat samråd. I samband med det kommer även alla inkomna synpunkter under samrådet att bemötas i en samrådsredogörelse, som beslutas politiskt. Alla inkomna synpunkter är därmed kända av alla. Kommunen uppmanar specifika synpunkter på planprogrammets utformning till planprogrammets process. Det politiska uppdraget om att ta fram ett planprogram med bostadsbebyggelse i Hjälmsjöro kvarstår, vilket översiktsplaneförslaget tar fasta på.
36. Privatperson 8, 2022-12-17
God dag
Vill till att börja med tacka för intressant läsning av den blivande översiktsplanen. Tänker till att börja med dela med mig av de ställen där jag märkt att tryckfelsnisse varit inblandad i arbetet (åtminstone i pdf:en) och lite längre ned komma med några synpunkter på innehållet. Anger sidnumret då jag främst läst i pdfformat men har även använt den digitala versionen. Listar även rena fel i bildmaterialet i pdf:en vilket förekommer relativt frekvent och kanske går att åtgärda då det i vissa fall kan vara användbart att använda det formatet.
Text‐ & xxxxxxx:
• s. 28 Nationella mål, krisberedskap. Den första och tredje punkten är delvis upprepningar av varandra
• s. 51 Skapa attraktivitet. I sista punkten sakas kommatecknet mellan tillgänglighet och kultur
• s. 53 Vision och övergripande mål. Under "Kommunens huvudmål" har det smitit in ett mellanrum mellan första och andra punkten vilket inte används mellan övriga
• s. 82 Stensmyr värden, dubbelt och (och och) i slutet av stycket
• s. 90 Beskrivningen av Strandskydd 7 kap § 15 MB har krånglats till. Paragrafen består i MB av fyra punkter. I översiktsplanen har den blivit sex punkter (en punkt verkar ha delats upp av misstag)
• I allmänhet s. 89‐framåt. Vet inte om det är ett direkt fel, men §‐tecknet placeras ibland före och ibland efter paragrafens nummer, är det korrekt?
• s. 100 LIS, Påverkan. "Pinnåns vattenmiljö har det högsta naturvärden
..." ska stå naturvärdet
• s. 112 Miljö, hälsa och säkerhet. Miljöfarlig verksamhet. "medföra olägenhet människor", för har fallit bort, ändra till "olägenhet för människor"
• s. 123 Länken till Cykelvägsplan för Skåne 2018‐2029 fungerar inte (varken i pdf:en eller i webbformatet)
• s. 125 Mobilitet och infrastruktur. Kollektivtrafik. "då resande i dessa relationer". Kanske inte inkorrekt men upplever det som en lite ovanlig skrivning (svengelska?) går kanske formulera om?
• s. 130 Kulturmiljö och arkitektur. Regionalt utpekade kulturmiljöer. Vad jag förstår det som både genom att titta på kartan och besöka Länsstyrelsens hemsida så tycks kommunen ha nio kulturmiljöprogram. I Översiktsplanen nämns enbart åtta, det för Åsljunga verkar ha glömts bort?
Bildfel i pdf‐en:
• s. 42 Kartan över Utbyggnadsinriktning är kapad
• s. 59 Beteckningar, Verksamhet och industri. Legenden skymmer en del av texten.
• s. 70 Kartan över Eket verkar inte visa hela orten
• s. 76 Kartan för Riksintresse naturvård saknas
• s. 78 Kartan för Riksintresse friluftsliv saknas
• s. 88 Kartan för Riksintresse totalförsvar tycks inte visa hela kommunen
• s. 88 Kartan över Strandskydd verkar saknas
• s. 106 Kartan för Stora opåverkade områden syns inte
• s. 110 Kartan för "Klimatanpassning" syns inte 2
• s. 116 Enbart en liten del av kartan för Teknisk försörjning syns
• s. 121 Kartan för Mobilitet och infrastruktur syns bara delvis Åsikter:
Under Mobilitet och infrastruktur står det att "Runt kommunens alla sjöar ska det vara tillgängligt och möjligt att promenera". Oerhört trevligt för alla oss mänskliga invånare men oerhört olämpligt ur naturvårdsperspektiv. Bor själv i Åsljunga och går gärna runt sjön, men tycker det är tråkigt att fågellivet är så fattigt. Beror kanske inte enbart på den mänskliga närvaron men tror säkert att den har en påverkan. När vi var på samråd fick jag veta att det kanske redan är möjligt att gå runt samtliga sjöar, men är det verkligen så? Om inte borde det vara lämpligare att det går att promenera runt delar av sjöarna och inte hela.
Kan överlag tycka att naturvårdsperspektivet (bevarande av naturmiljöer, djur och växtliv, biologisk mångfald) tycks få stå tillbaka lite i Översiktsplanen och hade gärna sett att det fick mer utrymme. Känns lite synd att ekosystemtjänster till exempel inte ens nämns trots att det enligt Boverket bör vara implementerat i kommunal planering till 2025. Tror dock att Ekologigruppen har nämnt detta i sin bedömning så hoppas deras åsikter kommer arbetas in i Översiktsplanen (har inte hunnit läsa hela deras bedömning).
Det anges att ett mål är att utveckling främst ska ske genom förtätning. Vad jag förstår det som så syftas det i detta fall till stor del på att gamla detaljplaner ska nyttjas som dock åtminstone delvis ligger i orternas utkanter på i nuläget oexploaterad mark. Vad jag vet så är den vedertagna definitionen av förtätning att bygga inåt, inom den befintliga bebyggelsen. Kan i vår översiktsplan delvis tycka att det används som ett förskönande, trendigt begrepp vilket det åtminstone kan vara värt att ta en funderare över.
Ser fram emot att följa det fortsatta arbetet med översiktsplanen. Om det är någon av kommentarerna som är oklar är det bara be om ett förtydligande. Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för det inkomna yttrandet och gläds åt att få ta del av noterade korrekturmissar, som inarbetats i planförslaget inför granskningen. Pdf-formatet är dock i huvudsak för arkiveringen och styrgruppen för projektet har beslutat att det är det digitala formatet som är vårt fokus. Dock gör vi självklart enklare mindre justeringar så att även pdf-formatet blir så bra som möjligt. Kartorna läses bäst i det digitala formatet som möjliggör zoomning och att tända och släcka lager.
Målet om att kunna gå runt alla kommunens sjöar finns med i nu gällande översiktsplan och den politiska referensgruppen för projektet har uttryckt att det är en målsättning man vill behålla.
Ekologigruppens arbete med miljökonsekvensbeskrivningen av samrådsförslaget har inarbetats i granskningshandlingen, däribland ekosystemtjänster, som finns med i planförslaget redan vid samrådet utan att begreppet använts.
I förtätningsbegreppet ingår både utbyggnad av redan planlagd mark, men även utbyggnad som kräver framtagande av nya detaljplaner. Det är klart att urdefinitionen nog handlar om att bygga högre och att bygga igen luckor i befintlig bebyggelsestruktur.
37. Privatperson 9, 2022-12-18
Synpunkter på ÖP-40 som avser Hjälmsjöro
Hjälmsjöro upplevs som mycket bevarandevärt ur så många aspekter.
Det har redan byggts alldeles för mycket i detta unika område. Innan dessa nya flervåningshus byggdes kunde vi njuta av att se den vackra solnedgången över betesängarna.
Vi sörjer över att ni inte lyssnar till kommuninvånarna och tar hänsyn till följderna av vad denna exploatering innebär. Än viktigare är det nu att inte exploatera området ännu mer. Fördärva inte det finaste området Örkelljunga har, en pärla i Örkelljunga som gör att man fortfarande vill bo här.
Det som återstår av Hjälmsjöro är ett underbart vackert öppet betesområde. Vi kommuninvånare i alla åldrar njuter av förmånen över att ha detta ovärderliga, unika rekreationsområde som är lättillgängligt nära centrum. Att se fåren beta här är rogivande, skänker glädje, en underbar syn. Som vi alla vet är den biologiska mångfalden så viktig för vår överlevnad och gynnas av dessa betesmarker.
Som medlem av föreningen Den Goda Jorden ansluter jag mig till de synpunkter föreningen har lämnat till Örkelljunga kommun. Föreningen betonar att exploateringsplanerna för Hjälmsjöro inte är förenliga med 3 kap. 4
§ miljöbalken.
I Örkelljunga kommun utgör andelen jordbruksmark mindre än 10 procent av kommunens yta så det bör vara lätt att tillgodose exploateringsbehovet på annan mark än jordbruksmark.
Kommentar: Området Hjälmsjöro är redan idag planlagt för bostadsändamål, men planen är inte genomförd utan området används som betesmark för får. ”Flervåningshusen” som refereras till i yttrandet är två våningar och byggda enligt byggrätt i gällande plan.
Planprocessen är demokratisk och kommunen tar vid flera tillfällen i processen in synpunkter för allmänheten. Allmänhetens synpunkter är inte likriktade, utan i många fall motstridiga.
En avgörande dom, rättsfall (MÖD P 6258–20) visar att Miljöbalkens bestämmelse i 3 kap. 4 § om hänsyn till jordbruksmark inte ska tillämpas när mark, som i och för sig alltjämt används som jordbruksmark, tidigare reglerats för annat ändamål i detaljplan.
38. Privatperson 10, 2022-12-18
Jag skriver i sammanhang med samråd av ÖP 2040 som verkar innehålla LIS- planen som presenterades i juni 2018 på Forum oförändrad.
Vid Forummötet och därefter skriftligen framförde vi våra invändningar, både juridiska och praktiska mot detta förslag, så jag hänvisar er först igen till mitt brev som svar på detta LIS-möte på Forumet. Xxxx inlägg till er om både juridiska och praktiska frågor verkar ha ignorerats.
Låt mig vara tydlig - i förhållande till de juridiska/kontraktuella frågorna som tas upp av den LIS-förslag och nu dess införande i ÖP2040 är oacceptabla. Jag föreslår starkt att du pratar med ditt juridiska ombud eftersom, om du fortsätter
med denna LIS/ÖP2040 i dess nuvarande form, tror jag att ni kommer att begå ett allvarligt avtalsbrott och det kommer att utlösa ytterligare åtgärder från mig.
Att kommunen försöker åsidosätta villkoren i ett kontrakt de är en primär part i, är i detta fall ett missbruk av deras makt i förhållande till kontrollen av bygglov. Genom att vara både part som erbjuder och säljer byggmark enligt ett kontrakt med stränga planeringsspecifikationer nu vill åsidosätter och ge tillstånd ensidigt, är ohållbar.
Vidare, förutom de juridiska ämnen har dessa planer lagts fram oavsett påverkan på miljö, ekonomi, hälsa och livskvalitet för bona fide invånare. Vara bostäder som kommer att påverkas allvarligt av de sammandragande planerna med röjning, konstruktion, användning, parkering och höjda trafiknivåer som påverkar vardagen för år framöver och negativt påverka värdet av ägarens investering i sin bostad och i kommunen. Att fraga de som beträffs om deras indata i ett samråd är bara av nytta om deras oroa ägnas åt. Som i detta fall bara att ignorera det kan inte accepteras som konsultation.
Planering (LIS)
I mitt svar till planavdelningen för den LIS som föreslås vid Måsvägen, Skånes Fagerhult som syftar till att ta bort de nuvarande områdesbeteckningarna för Strandskydd, påstådd jag att:
Detta ändringar i naturområdena och vägens led, vara till hindra för framkomlighet och flera andra punkter vilka ingår inom ramen med mitt köpekontrakt med kommunen. Jag reste allvarliga skriftliga invändningar till planavdelningen, där jag uttryckte mina farhågor, både juridiska och praktiska, som verkar ha ignorerats och jag ser nu att ÖP 2040 publiceras innehållande denna LIS-plan oförändrad.
Flera av de upplägg som presenterades vid detta möte skulle med största sannolikhet vara till nackdel snarare än att vara en förbättring och skulle försämra attraktionskraften för området som en naturlig miljö. Planerna skulle också kräva att kommunen skulle bryta mot de avtalsvillkor som de ingick i det köpekontrakt jag tecknat med dem – det påpekade jag på mötet och i uppföljningsbrevet.
Området som för närvarande bebodda av ägarna till de bostadstomter som kommunen säljer – min fru och jag inräknat – har utsatts bo i ett område som har legat i oavslutat skick i 12 år. Framförallt har kommunen fortfarande inte fullgjort sitt ursprungliga uppdragsansvar för att färdigställa vägar och gångbanor.
För mig som rullstolsanvändare kan detta innebär allvarliga åtkomstproblem utan asfalterade och plana vägar, lösa vägytor och urskillningslös parkering. Sådana saker borde egentligen vara i fokus för stadsdelens planering snarare än meningslösa projekt.
Vid frågan angående färdigställande av gator och gångvägar angav kommunens, sen Park & Gata, skälet till att det inte färdigställts för att kommunen måste vänta åtminstone tills de 5 (av 10) kvarvarande husbyggnadstomterna i Måsvägen är fullt utbyggda innan de kommer att lägga den sista asfalten.
Eftersom tomterna har legat antingen osålda eller sålda och outvecklade under de senaste 12 åren börjar detta bli en löjlig position att försvara.
Sammantaget med 50 % av nuvarande tomter osålda i både Måsvägen och Sjöfågelvägen efter 12 års marknadsföring finns bevisligen inget akut behov av de extra tomter som föreslås i detta omrade som motivering inom LIS-planen.
LIS-planen inkluderade också ett förslag som skulle förstöra det befintliga vilda livsmiljön för fåglar och små däggdjur och förse ytterligare ett rekreationsområde – det finns idag 3 befintliga underutnyttjade rekreationsområden inom en radie på 500 meter från LIS föreslagna plats.
Under det normala året låg vart och ett av de befintliga områdena helt oanvända i cirka 46 av 52 veckor. Därför kan jag inte se ett strategiskt syfte som skulle tjänas av att förstöra en naturlig vildmark av hög vass så att den kan bli en platt, livlös, vindpinad strand med ett dagvatten avlopp som löper genom mitten för att användas under sommaren de dagar vädret är lämpligt. Året runt förlusten av föda och produktiva häckningsplatser som är de nuvarande livsmiljöerna för fåglar och djur - i huvudsak fria från mänsklig aktivitet - skulle vara inget annat än miljövandalism.
Den andra faktorn som relaterar till detta rekreationsområde är trafik och parkering. Måsvägen är en liten återvändsgränd så varje fordon behöver svänga och lämna samma väg som de kom in. En vändningsslinga tillhandahålls som är avgörande för stora fordon och räddningstjänst. När jag tog upp denna fråga vid LISmötet hade planerarna inget svar - jag tror inte att dessa viktiga faktorer hade beaktats.
För att illustrera detta skickade jag bilder av en situation som ägde rum som jag tog från min rullstol. Bilderna visar att jag inte kunde nå gångvägen för att gå till SF och blev sittande i slutet av vägen bakom parkerade bilar och väntade på att nå stigen eftersom bilar hade parkerat och blockerat vändningen och gångvägen på ena sidan av vägen. Jag kunde inte passera detta hinder för att nå cykelvägen på ett tag eftersom andra bilar lämnade sina platser så efter att ha vänt, tog du upp den återstående vägen utan att lämna plats för fotgängare, barnvagnar eller rullstolsburna.
Att öppna ett rekreationsområde kommer helt klart att locka bilar som inte har någonstans att parkera så kommer att blockera vändningen och potentiellt tillgången till cykelvägen till SF som visas.
Planeringsbehov Skånes Fagerhult ÖP2040
Medan LIS-planen tar upp oseriösa projekt står Skånes Fagerhult, som ska stödja invånarnas liv året runt, utan planering för ens grundläggande anläggningar. Jag förstår att ÖP2040 är tänkt att vara en strategisk plan - det finns inget mer strategiskt än stödet från befolkningen och förbättringen av deras grundläggande livskvalitet. Till exempel:-
Vårdcentralen i Skånes Fagerhult har varit stängd i över 5 år. När det var öppet var det möjligt för boende som behöver grundläggande sjukvård, vaccinationer, regelbundna tester osv att göra den korta resan (jag kunde gå ensam i min rullstol och ge min fru/vårdare en period av avkoppling).
Sedan mer än 5 år tillbaka är det enda sättet som ens denna grundläggande medicinska vård kan erhållas genom att åka 2 mil varje väg till Örkelljunga - även för ett drop-in 3 minuters blodprov.
Vilka problem en mamma med barn och ingen bil måste möter utan lokal sjukvård. Resan till vanlig mamma- och bebismottagning innebär bussar,
barnvagnar osv med tillhörande kostnader och tid. En högsta prioritet för att förbättra önskvärdheten av att bo i en liten by är den livskvalitet som invånarna kan förvänta sig. Att fokusera på trivia som endast ska användas vid bra väder bidrar lite till livskvaliteten året runt för byborna medan rätta byanläggningar bidrar.
En liten lokal för utställningar, kulturevenemang osv skulle kunna vara ett projekt att utreda. Ett gemenskapskafé eller kafé.
Skånes Fagerhult har en ICA Nära men lite annat. Utan ICA skulle Skånes Fagerhult vara som en spökstad.
Fokus i ÖP2040 skulle vara mer användbart om det gav grundläggande faciliteter med enkel åtkomst. Förutom en vårdcentral, kanske några popup- butiker för tjänsteleverantörer så att olika småföretag kan arbeta dagligen eller halva dagen. Ett bokningsmatat rotaschema så att en besökstjänst (t ex sjukgymnast, fotvard) varje vecka/månad kan träffa patienter.
Också en liten mångsidig lokal för utställningar, kulturevenemang osv. skulle kunna vara ett projekt att undersöka för att föra människor samman.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för det inkomna yttrandet. En översiktsplans innehåll är inte juridiskt bindande, utan endast vägledande.
Under 2018 hade Örkelljunga kommun ett tematiskt tillägg till översiktsplanen ÖP07 gällande LIS på samråd (KLK.2017.179). Länsstyrelsen yttrade vid det tillfället att kommunen rekommenderades att inarbeta frågorna om landsbygdsutveckling i en helt ny översiktsplan, i stället för att göra ett tillägg till ÖP07. Därav är nu LIS-frågorna inarbetade i förslaget till ny översiktsplan, dock inte helt oförändrade som privatperson 10 menar. Eftersom ärendet KLK.2017.179 avslutades innan ärendet gick vidare till granskning upprättades ingen samrådsredogörelse. Samtliga inkomna yttranden i detta ärende finns dock diarieförda, även privatperson 10:s. I samråd inkommer synpunkter från allmänheten som ofta inte är förenliga med varandra. Kommunens roll i översiktsplaneringen är att väga de olika allmänna intressena mot varandra, för att ta fram bästa möjliga förslag. Den politiska viljan i kommunen har fortsatt varit positiv till LIS i detta område, varför det finns med i samrådsförslaget till ny översiktsplan.
Översiktsplanens föreslagna LIS-områden är avvägda gentemot flera olika aspekter, däribland miljö, ekonomi, hälsa och livskvalitet. Exakta utformningar, såsom höjdsättningar och vägdragningar inom de föreslagna LIS-områdena, kommer att utredas närmre i efterföljande prövningar.
Vägar och gångbanor inom området ”Fedingestrand” är asfalterade och farbara och kontinuerlig förbättring genom ny asfalt pågår. Gamla banvallen som fungerar som gång- och cykelväg fick ny asfaltsbeläggning fram till Måsvägen under föregående år. Asfaltering av Sjöfågelvägen är planerad till innevarande år.
Översiktsplanen har planeringshorisont till 2040 och de anspråk som görs för framtida exploatering är inte till för att lösa akuta behov.
Genom att planera för en tillflyttning av människor i nya bostäder och genom att planera för verksamhetsmark som möjliggör nya arbetstillfällen ökar underlaget för service, såsom vårdcentral, kollektivtrafik av god standard, bibehållen matbutik och annan verksamhet.
Om översiktsplanen kan genomföras kommer Skånes Fagerhult få stor tillväxt som skapar underlag för fortsatt utveckling.
39. Privatperson 11, 2022-12-19
Synpunkter på ÖP2040 – Översiktsplan för Örkelljunga kommun med avseende på Bjuvs kommun
Det tillkommer varje dag 250.000 skäl till att Bjuvs kommun behöver byggbar mark att hänvisa till i Örkelljunga kommun.
Bjuvs kommun och Örkelljunga kommun tillhör båda samarbetet Familjen Helsingborg. Bjuv vill expandera, men det kan bara ske på åkermark av hög klass. I Örkelljunga kommun finns gott om mark som inte har samma höga klass. 3.000 m2 åkermark i Bjuv ger mat till en person i 365 dagar, samt bioenergi och kolinlagring. 3.000 m2 skogsmark i Örkelljunga ger mat till en person i 3,65 dagar, samt bioenergi och kolinlagring. För mänsklighetens bästa är det mindre dåligt att bygga på skogsmark. För mänsklighetens bästa bör Örkelljunga kommun avsätta stora ytor i Översiktsplanen så att Bjuvs kommun och övriga kommuner inom Familjen Helsingborg kan hänvisa önskad egen expansion till dessa ytor i Örkelljunga kommun. Motorväg E4 går centralt genom kommunen och speciellt i de norra delarna finns stora områden med mark som har låg klass ur odlingssynpunkt. De samlade expansionsplanerna från kommunerna inom Familjen Helsingborg är så stora att Örkelljunga kommun måste planera för en eller flera städer längs motorvägen. Utgå från blankt papper och planera dessa städer från grunden. Lägg verksamheter närmst motorvägen och innanför dessa läggs bostadsområden. Behåll mycket av befintlig vegetation och låt den vara naturliga grönstråk mellan bebyggelsen, för att behålla den biologiska mångfalden. Motorvägen kan kompletteras med dubbelspårig järnväg mellan Åstorp och Markaryd för både person- och godstransport.
Fotosyntesen
Växternas fotosyntes är förutsättning för människo- och djurliv.
Yta med fotosyntes är klimatpositiv. Koldioxid tas upp och syrgas bildas tillsammans med kolhydrater och andra bundna kolföreningar och ger mänskligheten mat, foder, bioenergi och kolinlagring.
Bibehållen och ökad fotosyntes bidrar till att förbättra alla ovanstående punkter. Att bebygga mark som har hög fotosyntes är raka vägen till mänsklighetens undergång. Borttagen fotosyntes har samma verkan som ökade CO2-utsläpp.
Byggnation och användandet ger stora koldioxidutsläpp för all framtid.
I växternas fotosyntes används koldioxid (CO2)och vatten (H2O) samt solljus och näringsämnen för att binda kol till rötter, strå och frö. Ju större tillgång till dessa faktorer desto större mängd blir det av rötter, strå och frö. Men saknas en av faktorerna så kan de övriga tre inte kompensera. På en berghäll, på en asfalterad plan eller på en åker utanför Bjuv är det lika mycket solljus och koldioxid, men tillgång till jämn tillförsel av vatten och näringsämnen begränsar fotosyntesen på de hårda ytorna. På de svenska åkrarna binds årligen 3,8 miljarder ton CO2 i kärnan och 9,9 miljarder ton CO2 till marken då rötter lämnas kvar. Att förbruka åkermark gör att kolinlagringen minskar. Att förbruka åkermark gör också att det på den åkermark som finns kvar måste odlas intensivare med mer konstgödsel, ökad kemisk bekämpning, bevattning och nyttjande av genmodifierade grödor. Detta för att kompensera för den förbrukade åkermarken. Detta leder till högre kostnader för den skördade varan vilket innebär högre matpriser. På åkermarken skördas grödor som ger mänskligheten mat och bioenergi.
Bjuvs kommun har skyldigheter
Marken som avses bebyggas i Bjuv behöver framtida generationer för sin överlevnad eftersom:
• Världens och Sveriges befolkning ökar, vilket gör att det behövs mer mat och bränsle.
• Fossila bränslen ska fasas ut och ersättas med bränslen från icke-fossil källa.
• Elförbrukningen ökar och ökad omvandling av biobränslen till elenergi måste ske.
• Plast med innehåll av fossila råvaror måste ersättas med plast med icke- fossila råvaror. För dessa fyra punkter behövs mer odlingsbar mark.
• I Paris 2015 skrev Sverige under på den internationella överenskommelsen att differensen av Binda koldioxid (CO2) minus Frigöra fossilt bunden kol(dioxid), ska bli större än 0. Under många år har den differensen varit starkt negativ, dvs utsläppen av koldioxid har varit mycket större än den mängd som binds.
• Kolinlagringen i mark och vegetation måste öka.
• Minskad odlingsbar yta och kolinlagring då mark tas i anspråk för bebyggelse.
• Minskad odlingsbar mark pga redan uttorkade marker i södra Europa och snart även norrifrån när Golfströmmen minskar ytterligare.
• Minskade skördar och kolinlagring pga allmänt stigande temperaturer.
• Minskade skördar och kolinlagring pga högre frekvens på extremväder såsom extremvärme som leder till torka och bränder i naturen, skyfall med översvämningar och stormar.
Sveriges kommuner har fått rättigheter att planlägga mark inom kommungränsen. Med rättigheter följer skyldigheter.
Miljöbalken 3kap 4§ säger att Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Samhällsintresset att ge mat till mänskligheten och att hålla den pågående klimatförändringen och temperaturstegringen under +1,5 grader är större än att Sveriges kommuner anser sig ha rätt att bebygga högvärdig åkermark.
Från november 2011 till november 2022 (4.000 dagar) har världens befolkning ökat med 1 miljard människor. Med linjär ökning behövs mat och bioenergi till ytterligare 250.000 människor varje dag. Därför uppfylls inte Väsentligt samhällsintresse i Miljöbalken 3kap 4§ när Bjuvs kommun avser bebygga ytterligare högklassad åkermark.
Att bebygga högt klassad åkermark bryter också mot Parisavtalet, Klimatlagen, Svensk livsmedelsstrategi och Kommunallagen.
Sverige importerar naturgas, bensin och diesel. Sverige importera hälften av livsmedlen. Sverige har ingen lag som säger att det ska byggas på odlingsbar mark. Sverige har däremot många lagar som innebär att det inte ska byggas på odlingsbar mark. Sverige lyssnade när FN-chefen 22-09 öppnade FN-mötet med att säga att ”Världen står i brand”. Sverige har många kommuner och Bjuv är en av dem. Alla måste följa svensk lag och bland annat bidra till att klimatförändringen inte förvärras.
Ökade utsläpp av koldioxid och växtnäring
Det som idag odlas på åkermarken utanför Bjuv måste vid exploatering odlas någon annanstans i stället. Den allra mesta av åkermarken utanför Bjuv är i klass 7-10, antag i genomsnitt klass 8 och en veteskörd på 8.000 kg vetekärna per ha (hektar). Antag att det är mark i klass 4 som odlas istället för åkermarken utanför Bjuv. På den alternativa marken blir skörden av vete bara 4.000 kg/ha. Det behövs alltså dubbelt så stor yta för att få fram samma mängd vete som i Bjuv.
En annan konsekvens är att jord i klass 4 har svårare att binda till sig vatten och växtnäring. Växtnäringsläckaget per ha är större på klass 4 (antag dubbel).
Eftersom det behövs dubbel yta för samma skörd så blir växtnäringsläckaget 4- dubbelt för samma skörd som i Bjuv. Dessutom är arronderingen oftast mycket sämre med mindre fält, som har oregelbunden form och innehåller åkerholmar. Det innebär att det lätt kan bli dubbel mängd gödsel spritt då det pga oregelbundheten blir dubbelkörning. Därför är växtnäringsläckaget ännu större. Jorden utanför Bjuv kan binda till sig vatten i större omfattning än klass 4- jorden. Grödan lider snabbare av torkstress och missväxt på klass 4-jorden. Så för att vara på den säkra sidan och få lika stor mängd skörd som utanför Bjuv så måste det odlas kanske 3 gånger så stor yta, vilket ger ytterligare växtnäringsläckage i förhållande till det som är i Bjuv. Därmed kan det stämma att det lokalt blir mindre växtnäringsläckage utanför Bjuv, men det totala resultatet blir istället att växtnäringsläckaget blir 5-6 gånger större för att odla samma mängd gröda som skulle ha odlats utanför Bjuv.
En tredje konsekvens är att den 2-3 faldiga ytan också ska jordbearbetas, sås och skördas. Det innebär också minst 2-3 gånger så mycket koldioxid släpps ut från maskinerna som gör detta. Med sämre arrondering blir det dubbelkörning och i slutändan kan koldioxidutsläppen bli 4-5 gånger större per ton skördad kärna än vad den är utanför Bjuv.
Ett normalt förfarande då Bjuvs kommun upplåter odlingsbar mark till bebyggelse är att matjorden schaktas bort och läggs på annan odlingsbar mark som bullervall. Det innebär att fotosyntes försvinner på två ytor.
Flyttad odlingsgräns leder till folkströmmar
Golfströmmen i Atlanten har minskat i styrka och kommer fortsätta göra det så länge polarisarna smälter. Med minskad Golfström får Norden kallare klimat och den svenska odlingsgränsen kan om några år ha flyttats långt söderut. I Sydeuropa finns redan områden som inte längre går att odla pga torka och vattenbrist. Odlingsgränsen flyttas norrut. Båda förflyttningarna av odlingsgräns leder också till folkflyttningar. Sverige kommer inom nära tid bli tvungna att ta emot krigs- och klimatflyktingar och måste kunna förse minst 20 miljoner personer med mat och husrum. Det går inte att bebygga högklassad åkermark.
Livsmedelsstrategin
Riskdagen har efter Prop 2016/17:104 beslutat om En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Ett av målen är att öka den svenska självförsörjningsgraden.
Sverige har ca 50% självförsörjning på livsmedel och dessutom inga beredskapslager. Utan konstgödning och bekämpningsmedel sjunker självförsörjningen till ca 25 %. Utan diesel sjunker självförsörjningen till 0. Ökad befolkning, inkluderat klimat- och krigsflyktingar, minskar
självförsörjningen. Minskad odlingsbar yta minskar självförsörjningen. Att förbruka högklassig odlingsbar mark minskar självförsörjningen ännu snabbare. Att bebygga världens bästa åkermark bryter mot livsmedelsstrategin.
Ekonomiska konsekvenser
Odling av marken i Bjuv stärker svenska samhällsekonomin. Att inte odla ytan försvagar den svenska samhällsekonomin. Det som odlas på åkermarken i Bjuv har stora förutsättningar att vara av högsta kvalitet, tex kvarn-råvara eller intressant ur exportsynpunkt. Det senare ger intäkter till den svenska ekonomin. Om de högkvalitativa varorna inte kan odlas på åkermark utanför Bjuv så är sannolikheten hög att det måste importeras istället. Det ger kostnader i svenska ekonomin. Dessutom måste dubbel yta odlas på annan plats, vilket innebär dubbelt så mycket fossila bränslen till lantbruksmaskinerna måste användas. Detta ger ökade kostnader i den svenska ekonomin. Oftast finns det i konsekvensbeskrivningen till detaljplaner inte upptaget de ekonomiska konsekvenserna av att ta högvärdig odlingsmark i anspråk. Exploatören, som slipper betala för den totala miljöskadan, tar vinsten medan skattebetalarna och matkonsumenterna får kostnaderna.
Aktuella tidningsartiklar
2022-04-27 HD: Sverige missar målet ”hur vi än räknar”. Jorden blir allt varmare – men hur varm avgörs av hur mycket koldioxid som släpps ut. I Sverige skulle utsläppen behöva minska med 21 % från och med i år för att på ett rättvist sätt bidra till Parisavtalets mål, enligt forskare. … Sverige i början av året hade en kvarvarande koldioxidbudget på 170 miljoner ton … I nuläget släpper Sverige ut knappt 50 miljoner ton om året vilket innebär att
budgeten med nuvarande utsläppstakt skulle ta slut om 3,5 år. … Om minskningen börjar först 2023 måste den i stället vara 38 % årligen.
2022-05-06 Expressen: Larmet från FN: ”Klimatförändringarna driver på svälten i världen”. Ett varmare klimat med mer extremt väder kommer att minska skördar, torka ut vattenreservoarer och leda till mer svält. Det slår FN World Food Programme fast i en ny rapport.
Diagrammet visar att temperaturstegringen tagit fart i slutet på 1960-talet, dvs då utbyggnaden i miljonprogrammet startade. Miljonprogrammet och därpå följande byggnationer har till stor del skett på ytor med hög fotosyntes.
Utebliven fotosyntes har samma verkan som ökning av koldioxidutsläppen, vilket leder till ökad växthusverkan och ökade temperaturer.
Flytta naturresurser
LKAB vill i Kiruna komma åt en specifik plats för att utvinna naturresurser. För att komma åt platsen får de bekosta flyttning av tidigare bebyggelse. Om exploatör vill komma åt åkermark för byggnation, som idag är en värdefull naturresurs, så måste exploatören först flytta naturresursen så att den kan återanvändas på ny plats.
Platsen + Anläggningen + Användandet
Utan mat en längre tid kan man inte jobba. Mark med hög fotosyntes är klimatpositiv. När åkermark bebyggs försvinner fotosyntes och kolinlagring och ytan blir klimatnegativ. För de projekt som ska genomföras på det som är åkermark måste man se till så att klimatpåverkan för helheten Platsen + Anläggningen + Användandet inte blir sämre än den har varit med fotosyntes.
Platsen
Om det inte går att flytta etableringen från odlingsbar mark så måste den odlingsbara marken flyttas från etableringen för att inte påverka mat, klimat och överkonsumtion. Om det blir alternativet Flytta marken som gäller så måste den förflyttas intill ett djup av 2 m och återanvänds på annan plats inom området Familjen Helsingborg. Örkelljunga kommun uppmanas att avsätta mark, som idag har ingen eller mycket liten fotosyntes, så att Bjuv kan flytta och etablera och återanvända åkermarken för odling där. Marken etableras på sådant sätt att det första året efter flytt går att ta en skörd som är minst 90 % av vad den var på tidigare plats och från tredje året ska den vara minst 95 %.
Exploatören, inte skattebetalarna, ska stå för notan. Annars strider det mot Kommunallagen, som kräver likabehandling. Att det ska vara ett 2 meter djupt jordlager är för att marken genom kapillär förmåga ska kunna förse växtligheten på ytan med grundvatten. Bygg därefter i Bjuv på 2 m lägre nivå eller fyll upp med material från plats som tidigare haft ingen eller mycket låg fotosyntes och kolinlagring.
Anläggningen
Anläggningen görs klimatpositiv enligt standarden för A1 till A5.
Användandet
Fastighetsägarna måste förbindas att användandet blir fossilfritt. Det kan gälla transporter, materialförbrukning och energins ursprung för uppvärmning och kyla.
Yrkande till ÖP2040 – Översiktsplan för Örkelljunga kommun
1) Avsätt stora områden som idag har låg fotosyntes för att erbjuda övriga kommuner inom Familjen Helsingborg att bebygga istället för att bebygga högklassad åkermark.
2) Avsätt områden som idag har låg fotosyntes dit övriga kommuner inom Familjen Helsingborg kan flytta högklassad åkermark, då byggnation anses vara av Väsentligt samhällsintresse.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för det inkomna yttrandet. Yttrandet är formulerat ur ett regionalt, men även globalt perspektiv och lyfter blicken från den egna kommunens gränser. Det är dessutom formulerat ur nio olika samarbetskommuners perspektiv och inskickat nio gånger utifrån Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans, Landskronas, Svalövs, Åstorps och Ängelholms vinkel. Yttrande 29–47 är alltså inskickat av samma person, men ur nio olika perspektiv. Yttrandeskribentens poäng är att det för mänsklighetens bästa är mindre dåligt att bygga på skogsmark eller mark med låg fotosyntes och att de etableringar på jordbruksmark som planeras inom våra samarbetskommuner i Familjen Helsingborg i stället bör lokaliseras till Örkelljunga kommun.
Örkelljunga kommun har ingen direkt möjlighet att påverka samarbetskommunernas utbyggnadsplaner, eftersom varje kommun har sitt eget planmonopol och kommunalt självbestämmande. Debatten behöver drivas, men passar bättre i Region Skånes framtagande av Regionplan för Skåne.
Länsstyrelsen bevakar att det finns en korrelation mellan kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning och de markanspråk för bostadsbyggande som görs i respektive översiktsplan. Alltså kan inte översiktsplanen peka ut större ytor för bostadsbyggande än vad som är motiverat utifrån kommunens egna mål om bostadsbyggande. ÖP2040 pekar ut ytor för bostadsbyggande som motsvarar kommunens mål om 1275 nya bostäder till 2040, samt stora ytor för verksamheter och logistik vid kommunens strategiska noder.
40. Privatperson 11, 2022-12-19
Synpunkter på ÖP2040 – Översiktsplan för Örkelljunga kommun med avseende på Båstads kommun
Det tillkommer varje dag 250.000 skäl till att Båstads kommun behöver byggbar mark att hänvisa till i Örkelljunga kommun.
Båstads kommun och Örkelljunga kommun tillhör båda samarbetet Familjen Helsingborg. Båstad vill expandera, men det kan bara ske på åkermark av hög klass. I Örkelljunga kommun finns gott om mark som inte har samma höga klass. 3.000 m2 åkermark i Båstad ger mat till en person i 365 dagar, samt bioenergi och kolinlagring. 3.000 m2 skogsmark i Örkelljunga ger mat till en person i 3,65 dagar, samt bioenergi och kolinlagring. För mänsklighetens bästa är det mindre dåligt att bygga på skogsmark.
För mänsklighetens bästa bör Örkelljunga kommun avsätta stora ytor i Översiktsplanen så att Båstads kommun och övriga kommuner inom Familjen Helsingborg kan hänvisa önskad egen expansion till dessa ytor i Örkelljunga kommun. Motorväg E4 går centralt genom kommunen och speciellt i de norra delarna finns stora områden med mark som har låg klass ur odlingssynpunkt. De samlade expansionsplanerna från kommunerna inom Familjen Helsingborg är så stora att Örkelljunga kommun måste planera för en eller flera städer längs motorvägen. Utgå från blankt papper och planera dessa städer från grunden.
Lägg verksamheter närmst motorvägen och innanför dessa läggs bostadsområden. Behåll mycket av befintlig vegetation och låt den vara naturliga grönstråk mellan bebyggelsen, för att behålla den biologiska mångfalden. Motorvägen kan kompletteras med dubbelspårig järnväg mellan Åstorp och Markaryd för både person- och godstransport.
Fotosyntesen
Växternas fotosyntes är förutsättning för människo- och djurliv.
Yta med fotosyntes är klimatpositiv. Koldioxid tas upp och syrgas bildas tillsammans med kolhydrater och andra bundna kolföreningar och ger mänskligheten mat, foder, bioenergi och kolinlagring.
Bibehållen och ökad fotosyntes bidrar till att förbättra alla ovanstående punkter. Att bebygga mark som har hög fotosyntes är raka vägen till mänsklighetens undergång. Borttagen fotosyntes har samma verkan som ökade CO2-utsläpp.
Byggnation och användandet ger stora koldioxidutsläpp för all framtid.
I växternas fotosyntes används koldioxid (CO2)och vatten (H2O) samt solljus och näringsämnen för att binda kol till rötter, strå och frö. Ju större tillgång till dessa faktorer desto större mängd blir det av rötter, strå och frö. Men saknas en av faktorerna så kan de övriga tre inte kompensera. På en berghäll, på en asfalterad plan eller på en åker utanför Båstad är det lika mycket solljus och koldioxid, men tillgång till jämn tillförsel av vatten och näringsämnen begränsar fotosyntesen på de hårda ytorna. På de svenska åkrarna binds årligen 3,8 miljarder ton CO2 i kärnan och 9,9 miljarder ton CO2 till marken då rötter lämnas kvar. Att förbruka åkermark gör att kolinlagringen minskar. Att förbruka åkermark gör också att det på den åkermark som finns kvar måste odlas intensivare med mer konstgödsel, ökad kemisk bekämpning, bevattning och nyttjande av genmodifierade grödor. Detta för att kompensera för den förbrukade åkermarken. Detta leder till högre kostnader för den skördade varan vilket innebär högre matpriser. På åkermarken skördas grödor som ger mänskligheten mat och bioenergi.
Båstads kommun har skyldigheter
Marken som avses bebyggas i Båstad behöver framtida generationer för sin överlevnad eftersom:
• Världens och Sveriges befolkning ökar, vilket gör att det behövs mer mat och bränsle.
• Fossila bränslen ska fasas ut och ersättas med bränslen från icke-fossil källa.
• Elförbrukningen ökar och ökad omvandling av biobränslen till elenergi måste ske.
• Plast med innehåll av fossila råvaror måste ersättas med plast med icke- fossila råvaror. För dessa fyra punkter behövs mer odlingsbar mark.
• I Paris 2015 skrev Sverige under på den internationella överenskommelsen att differensen av Binda koldioxid (CO2) minus Frigöra fossilt bunden kol(dioxid), ska bli större än 0. Under många år har den differensen varit starkt negativ, dvs utsläppen av koldioxid har varit mycket större än den mängd som binds.
• Kolinlagringen i mark och vegetation måste öka.
• Minskad odlingsbar yta och kolinlagring då mark tas i anspråk för bebyggelse.
• Minskad odlingsbar mark pga redan uttorkade marker i södra Europa och snart även norrifrån när Golfströmmen minskar ytterligare.
• Minskade skördar och kolinlagring pga allmänt stigande temperaturer.
• Minskade skördar och kolinlagring pga högre frekvens på extremväder såsom extremvärme som leder till torka och bränder i naturen, skyfall med översvämningar och stormar.
Sveriges kommuner har fått rättigheter att planlägga mark inom kommungränsen. Med rättigheter följer skyldigheter.
Miljöbalken 3kap 4§ säger att Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Samhällsintresset att ge mat till mänskligheten och att hålla den pågående klimatförändringen och temperaturstegringen under +1,5 grader är större än att Sveriges kommuner anser sig ha rätt att bebygga högvärdig åkermark.
Från november 2011 till november 2022 (4.000 dagar) har världens befolkning ökat med 1 miljard människor. Med linjär ökning behövs mat och bioenergi till ytterligare 250.000 människor varje dag. Därför uppfylls inte Väsentligt samhällsintresse i Miljöbalken 3kap 4§ när Båstads kommun avser bebygga ytterligare högklassad åkermark.
Att bebygga högt klassad åkermark bryter också mot Parisavtalet, Klimatlagen, Svensk livsmedelsstrategi och Kommunallagen.
Sverige importerar naturgas, bensin och diesel. Sverige importera hälften av livsmedlen. Sverige har ingen lag som säger att det ska byggas på odlingsbar mark. Sverige har däremot många lagar som innebär att det inte ska byggas på odlingsbar mark. Sverige lyssnade när FN-chefen 22-09 öppnade FN-mötet med att säga att ”Världen står i brand”. Sverige har många kommuner och Båstad är en av dem. Alla måste följa svensk lag och bland annat bidra till att klimatförändringen inte förvärras.
Ökade utsläpp av koldioxid och växtnäring
Det som idag odlas på åkermarken utanför Båstad måste vid exploatering odlas någon annanstans i stället. Den allra mesta av åkermarken utanför Båstad är i klass 7-10, antag i genomsnitt klass 8 och en veteskörd på 8.000 kg vetekärna per ha (hektar). Antag att det är mark i klass 4 som odlas istället för åkermarken utanför Båstad. På den alternativa marken blir skörden av vete bara 4.000 kg/ha. Det behövs alltså dubbelt så stor yta för att få fram samma mängd vete som i Båstad.
En annan konsekvens är att jord i klass 4 har svårare att binda till sig vatten och växtnäring. Växtnäringsläckaget per ha är större på klass 4 (antag dubbel).
Eftersom det behövs dubbel yta för samma skörd så blir växtnäringsläckaget 4- dubbelt för samma skörd som i Båstad. Dessutom är arronderingen oftast mycket sämre med mindre fält, som har oregelbunden form och innehåller åkerholmar. Det innebär att det lätt kan bli dubbel mängd gödsel spritt då det pga oregelbundheten blir dubbelkörning. Därför är växtnäringsläckaget ännu större. Jorden utanför Båstad kan binda till sig vatten i större omfattning än klass 4-jorden. Grödan lider snabbare av torkstress och missväxt på klass 4- jorden. Så för att vara på den säkra sidan och få lika stor mängd skörd som utanför Båstad så måste det odlas kanske 3 gånger så stor yta, vilket ger ytterligare växtnäringsläckage i förhållande till det som är i Båstad. Därmed kan det stämma att det lokalt blir mindre växtnäringsläckage utanför Båstad, men det totala resultatet blir istället att växtnäringsläckaget blir 5-6 gånger större för att odla samma mängd gröda som skulle ha odlats utanför Båstad.
En tredje konsekvens är att den 2-3 faldiga ytan också ska jordbearbetas, sås och skördas. Det innebär också minst 2-3 gånger så mycket koldioxid släpps ut från maskinerna som gör detta. Med sämre arrondering blir det dubbelkörning och i slutändan kan koldioxidutsläppen bli 4-5 gånger större per ton skördad kärna än vad den är utanför Båstad.
Ett normalt förfarande då Båstad kommun upplåter odlingsbar mark till bebyggelse är att matjorden schaktas bort och läggs på annan odlingsbar mark som bullervall. Det innebär att fotosyntes försvinner på två ytor.
Flyttad odlingsgräns leder till folkströmmar
Golfströmmen i Atlanten har minskat i styrka och kommer fortsätta göra det så länge polarisarna smälter. Med minskad Golfström får Norden kallare klimat och den svenska odlingsgränsen kan om några år ha flyttats långt söderut. I Sydeuropa finns redan områden som inte längre går att odla pga torka och vattenbrist. Odlingsgränsen flyttas norrut. Båda förflyttningarna av odlingsgräns leder också till folkflyttningar. Sverige kommer inom nära tid bli tvungna att ta emot krigs- och klimatflyktingar och måste kunna förse minst 20 miljoner personer med mat och husrum. Det går inte att bebygga högklassad åkermark.
Livsmedelsstrategin
Riskdagen har efter Prop 2016/17:104 beslutat om En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Ett av målen är att öka den svenska självförsörjningsgraden.
Sverige har ca 50% självförsörjning på livsmedel och dessutom inga beredskapslager. Utan konstgödning och bekämpningsmedel sjunker självförsörjningen till ca 25 %. Utan diesel sjunker självförsörjningen till 0. Ökad befolkning, inkluderat klimat- och krigsflyktingar, minskar
självförsörjningen. Minskad odlingsbar yta minskar självförsörjningen. Att förbruka högklassig odlingsbar mark minskar självförsörjningen ännu snabbare. Att bebygga världens bästa åkermark bryter mot livsmedelsstrategin.
Ekonomiska konsekvenser
Odling av marken i Båstad stärker svenska samhällsekonomin. Att inte odla ytan försvagar den svenska samhällsekonomin. Det som odlas på åkermarken i Båstad har stora förutsättningar att vara av högsta kvalitet, tex kvarn-råvara eller intressant ur exportsynpunkt. Det senare ger intäkter till den svenska ekonomin. Om de högkvalitativa varorna inte kan odlas på åkermark utanför Båstad så är sannolikheten hög att det måste importeras istället. Det ger kostnader i svenska ekonomin. Dessutom måste dubbel yta odlas på annan plats, vilket innebär dubbelt så mycket fossila bränslen till lantbruksmaskinerna måste användas. Detta ger ökade kostnader i den svenska ekonomin. Oftast finns det i konsekvensbeskrivningen till detaljplaner inte upptaget de ekonomiska konsekvenserna av att ta högvärdig odlingsmark i anspråk.
Exploatören, som slipper betala för den totala miljöskadan, tar vinsten medan skattebetalarna och matkonsumenterna får kostnaderna.
Aktuella tidningsartiklar
2022-04-27 HD: Sverige missar målet ”hur vi än räknar”. Jorden blir allt varmare – men hur varm avgörs av hur mycket koldioxid som släpps ut. I Sverige skulle utsläppen behöva minska med 21 % från och med i år för att på ett rättvist sätt bidra till Parisavtalets mål, enligt forskare. … Sverige i början av året hade en kvarvarande koldioxidbudget på 170 miljoner ton … I nuläget släpper Sverige ut knappt 50 miljoner ton om året vilket innebär att
budgeten med nuvarande utsläppstakt skulle ta slut om 3,5 år. … Om minskningen börjar först 2023 måste den i stället vara 38 % årligen.
2022-05-06 Expressen: Larmet från FN: ”Klimatförändringarna driver på svälten i världen”. Ett varmare klimat med mer extremt väder kommer att minska skördar, torka ut vattenreservoarer och leda till mer svält. Det slår FN World Food Programme fast i en ny rapport.
Diagrammet visar att temperaturstegringen tagit fart i slutet på 1960-talet, dvs då utbyggnaden i miljonprogrammet startade. Miljonprogrammet och därpå följande byggnationer har till stor del skett på ytor med hög fotosyntes.
Utebliven fotosyntes har samma verkan som ökning av koldioxidutsläppen, vilket leder till ökad växthusverkan och ökade temperaturer.
Flytta naturresurser
LKAB vill i Kiruna komma åt en specifik plats för att utvinna naturresurser. För att komma åt platsen får de bekosta flyttning av tidigare bebyggelse. Om exploatör vill komma åt åkermark för byggnation, som idag är en värdefull naturresurs, så måste exploatören först flytta naturresursen så att den kan återanvändas på ny plats.
Platsen + Anläggningen + Användandet
Utan mat en längre tid kan man inte jobba. Mark med hög fotosyntes är klimatpositiv. När åkermark bebyggs försvinner fotosyntes och kolinlagring och ytan blir klimatnegativ. För de projekt som ska genomföras på det som är åkermark måste man se till så att klimatpåverkan för helheten Platsen + Anläggningen + Användandet inte blir sämre än den har varit med fotosyntes.
Platsen
Om det inte går att flytta etableringen från odlingsbar mark så måste den odlingsbara marken flyttas från etableringen för att inte påverka mat, klimat och överkonsumtion. Om det blir alternativet Flytta marken som gäller så måste den förflyttas intill ett djup av 2 m och återanvänds på annan plats inom området Familjen Helsingborg. Örkelljunga kommun uppmanas att avsätta mark, som idag har ingen eller mycket liten fotosyntes, så att Båstad kan flytta och etablera och återanvända åkermarken för odling där. Marken etableras på sådant sätt att det första året efter flytt går att ta en skörd som är minst 90 % av vad den var på tidigare plats och från tredje året ska den vara minst 95 %.
Exploatören, inte skattebetalarna, ska stå för notan. Annars strider det mot Kommunallagen, som kräver likabehandling. Att det ska vara ett 2 meter djupt jordlager är för att marken genom kapillär förmåga ska kunna förse växtligheten på ytan med grundvatten. Bygg därefter i Båstad på 2 m lägre nivå eller fyll upp med material från plats som tidigare haft ingen eller mycket låg fotosyntes och kolinlagring.
Anläggningen
Anläggningen görs klimatpositiv enligt standarden för A1 till A5.
Användandet
Fastighetsägarna måste förbindas att användandet blir fossilfritt. Det kan gälla transporter, materialförbrukning och energins ursprung för uppvärmning och kyla.
Yrkande till ÖP2040 – Översiktsplan för Örkelljunga kommun
1) Avsätt stora områden som idag har låg fotosyntes för att erbjuda övriga kommuner inom Familjen Helsingborg att bebygga istället för att bebygga högklassad åkermark.
2) Avsätt områden som idag har låg fotosyntes dit övriga kommuner inom Familjen Helsingborg kan flytta högklassad åkermark, då byggnation anses vara av Väsentligt samhällsintresse.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för det inkomna yttrandet. Yttrandet är formulerat ur ett regionalt, men även globalt perspektiv och lyfter blicken från den egna kommunens gränser. Det är dessutom formulerat ur nio olika samarbetskommuners perspektiv och inskickat nio gånger utifrån Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans, Landskronas, Svalövs, Åstorps och Ängelholms vinkel. Yttrande 29–47 är alltså inskickat av samma person, men ur nio olika perspektiv. Yttrandeskribentens poäng är att det för mänsklighetens bästa är mindre dåligt att bygga på skogsmark eller mark med låg fotosyntes och att de etableringar på jordbruksmark som planeras inom våra samarbetskommuner i Familjen Helsingborg i stället bör lokaliseras till Örkelljunga kommun.
Örkelljunga kommun har ingen direkt möjlighet att påverka samarbetskommunernas utbyggnadsplaner, eftersom varje kommun har sitt eget planmonopol och kommunalt självbestämmande. Debatten behöver drivas, men passar bättre i Region Skånes framtagande av Regionplan för Skåne.
Länsstyrelsen bevakar att det finns en korrelation mellan kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning och de markanspråk för bostadsbyggande som görs i respektive översiktsplan. Alltså kan inte översiktsplanen peka ut större ytor för bostadsbyggande än vad som är motiverat utifrån kommunens egna mål om bostadsbyggande. ÖP2040 pekar ut ytor för bostadsbyggande som motsvarar kommunens mål om 1275 nya bostäder till 2040, samt stora ytor för verksamheter och logistik vid kommunens strategiska noder.
41. Privatperson 11, 2022-12-19
Synpunkter på ÖP2040 – Översiktsplan för Örkelljunga kommun med avseende på Helsingborgs stad
Det tillkommer varje dag 250.000 skäl till att Helsingborgs stad behöver byggbar mark att hänvisa till i Örkelljunga kommun.
Helsingborgs stad och Örkelljunga kommun tillhör båda samarbetet Familjen Helsingborg. Helsingborg vill expandera, men det kan bara ske på åkermark av hög klass. I Örkelljunga kommun finns gott om mark som inte har samma höga klass. 3.000 m2 åkermark i Helsingborg ger mat till en person i 365 dagar, samt bioenergi och kolinlagring. 3.000 m2 skogsmark i Örkelljunga ger mat till en person i 3,65 dagar, samt bioenergi och kolinlagring. För mänsklighetens bästa är det mindre dåligt att bygga på skogsmark.
För mänsklighetens bästa bör Örkelljunga kommun avsätta stora ytor i Översiktsplanen så att Helsingborgs stad och övriga kommuner inom Familjen Helsingborg kan hänvisa önskad egen expansion till dessa ytor i Örkelljunga kommun. Motorväg E4 går centralt genom kommunen och speciellt i de norra delarna finns stora områden med mark som har låg klass ur odlingssynpunkt. De samlade expansionsplanerna från kommunerna inom Familjen Helsingborg är så stora att Örkelljunga kommun måste planera för en eller flera städer längs motorvägen. Utgå från blankt papper och planera dessa städer från grunden.
Lägg verksamheter närmst motorvägen och innanför dessa läggs bostadsområden. Behåll mycket av befintlig vegetation och låt den vara naturliga grönstråk mellan bebyggelsen, för att behålla den biologiska mångfalden. Motorvägen kan kompletteras med dubbelspårig järnväg mellan Åstorp och Markaryd för både person- och godstransport.
Fotosyntesen
Växternas fotosyntes är förutsättning för människo- och djurliv.
Yta med fotosyntes är klimatpositiv. Koldioxid tas upp och syrgas bildas tillsammans med kolhydrater och andra bundna kolföreningar och ger mänskligheten mat, foder, bioenergi och kolinlagring.
Bibehållen och ökad fotosyntes bidrar till att förbättra alla ovanstående punkter. Att bebygga mark som har hög fotosyntes är raka vägen till mänsklighetens undergång. Borttagen fotosyntes har samma verkan som ökade CO2-utsläpp.
Byggnation och användandet ger stora koldioxidutsläpp för all framtid.
I växternas fotosyntes används koldioxid (CO2)och vatten (H2O) samt solljus och näringsämnen för att binda kol till rötter, strå och frö. Ju större tillgång till dessa faktorer desto större mängd blir det av rötter, strå och frö. Men saknas en av faktorerna så kan de övriga tre inte kompensera. På en berghäll, på en asfalterad plan eller på en åker utanför Helsingborg är det lika mycket solljus och koldioxid, men tillgång till jämn tillförsel av vatten och näringsämnen begränsar fotosyntesen på de hårda ytorna.
På de svenska åkrarna binds årligen 3,8 miljarder ton CO2 i kärnan och 9,9 miljarder ton CO2 till marken då rötter lämnas kvar. Att förbruka åkermark gör att kolinlagringen minskar. Att förbruka åkermark gör också att det på den åkermark som finns kvar måste odlas intensivare med mer konstgödsel, ökad kemisk bekämpning, bevattning och nyttjande av genmodifierade grödor. Detta för att kompensera för den förbrukade åkermarken. Detta leder till högre kostnader för den skördade varan vilket innebär högre matpriser. På åkermarken skördas grödor som ger mänskligheten mat och bioenergi.
Helsingborgs stad har skyldigheter
Marken som avses bebyggas i Helsingborg behöver framtida generationer för sin överlevnad eftersom:
• Världens och Sveriges befolkning ökar, vilket gör att det behövs mer mat och bränsle.
• Fossila bränslen ska fasas ut och ersättas med bränslen från icke-fossil källa.
• Elförbrukningen ökar och ökad omvandling av biobränslen till elenergi måste ske.
• Plast med innehåll av fossila råvaror måste ersättas med plast med icke- fossila råvaror. För dessa fyra punkter behövs mer odlingsbar mark.
• I Paris 2015 skrev Sverige under på den internationella överenskommelsen att differensen av Binda koldioxid (CO2) minus Frigöra fossilt bunden kol(dioxid), ska bli större än 0. Under många år har den differensen varit starkt negativ, dvs utsläppen av koldioxid har varit mycket större än den mängd som binds.
• Kolinlagringen i mark och vegetation måste öka.
• Minskad odlingsbar yta och kolinlagring då mark tas i anspråk för bebyggelse.
• Minskad odlingsbar mark pga redan uttorkade marker i södra Europa och snart även norrifrån när Golfströmmen minskar ytterligare.
• Minskade skördar och kolinlagring pga allmänt stigande temperaturer.
• Minskade skördar och kolinlagring pga högre frekvens på extremväder såsom extremvärme som leder till torka och bränder i naturen, skyfall med översvämningar och stormar.
Sveriges kommuner har fått rättigheter att planlägga mark inom kommungränsen. Med rättigheter följer skyldigheter.
Miljöbalken 3kap 4§ säger att Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Samhällsintresset att ge mat till mänskligheten och att hålla den pågående klimatförändringen och temperaturstegringen under +1,5 grader är större än att Sveriges kommuner anser sig ha rätt att bebygga högvärdig åkermark.
Från november 2011 till november 2022 (4.000 dagar) har världens befolkning ökat med 1 miljard människor. Med linjär ökning behövs mat och bioenergi till ytterligare 250.000 människor varje dag. Därför uppfylls inte Väsentligt samhällsintresse i Miljöbalken 3kap 4§ när Helsingborgs stad avser bebygga ytterligare högklassad åkermark.
Att bebygga högt klassad åkermark bryter också mot Parisavtalet, Klimatlagen, Svensk livsmedelsstrategi och Kommunallagen.
Sverige importerar naturgas, bensin och diesel. Sverige importera hälften av livsmedlen. Sverige har ingen lag som säger att det ska byggas på odlingsbar mark. Sverige har däremot många lagar som innebär att det inte ska byggas på odlingsbar mark. Sverige lyssnade när FN-chefen 22-09 öppnade FN-mötet med att säga att ”Världen står i brand”. Sverige har många kommuner och Helsingborg är en av dem. Alla måste följa svensk lag och bland annat bidra till att klimatförändringen inte förvärras.
Ökade utsläpp av koldioxid och växtnäring
Det som idag odlas på åkermarken utanför Helsingborg måste vid exploatering odlas någon annanstans i stället. Den allra mesta av åkermarken utanför Helsingborg är i klass 7-10, antag i genomsnitt klass 8 och en veteskörd på
8.000 kg vetekärna per ha (hektar). Antag att det är mark i klass 4 som odlas istället för åkermarken utanför Helsingborg. På den alternativa marken blir skörden av vete bara 4.000 kg/ha. Det behövs alltså dubbelt så stor yta för att få fram samma mängd vete som i Helsingborg.
En annan konsekvens är att jord i klass 4 har svårare att binda till sig vatten och växtnäring. Växtnäringsläckaget per ha är större på klass 4 (antag dubbel).
Eftersom det behövs dubbel yta för samma skörd så blir växtnäringsläckaget 4- dubbelt för samma skörd som i Helsingborg. Dessutom är arronderingen oftast mycket sämre med mindre fält, som har oregelbunden form och innehåller åkerholmar. Det innebär att det lätt kan bli dubbel mängd gödsel spritt då det pga oregelbundheten blir dubbelkörning. Därför är växtnäringsläckaget ännu större. Jorden utanför Helsingborg kan binda till sig vatten i större omfattning än klass 4-jorden. Grödan lider snabbare av torkstress och missväxt på klass 4- jorden. Så för att vara på den säkra sidan och få lika stor mängd skörd som utanför Helsingborg så måste det odlas kanske 3 gånger så stor yta, vilket ger ytterligare växtnäringsläckage i förhållande till det som är i Helsingborg.
Därmed kan det stämma att det lokalt blir mindre växtnäringsläckage utanför Helsingborg, men det totala resultatet blir istället att växtnäringsläckaget blir 5-6 gånger större för att odla samma mängd gröda som skulle ha odlats utanför Helsingborg.
En tredje konsekvens är att den 2-3 faldiga ytan också ska jordbearbetas, sås och skördas. Det innebär också minst 2-3 gånger så mycket koldioxid släpps ut från maskinerna som gör detta. Med sämre arrondering blir det dubbelkörning och i slutändan kan koldioxidutsläppen bli 4-5 gånger större per ton skördad kärna än vad den är utanför Helsingborg.
Ett normalt förfarande då Helsingborgs stad upplåter odlingsbar mark till bebyggelse är att matjorden schaktas bort och läggs på annan odlingsbar mark som bullervall. Det innebär att fotosyntes försvinner på två ytor.
Flyttad odlingsgräns leder till folkströmmar
Golfströmmen i Atlanten har minskat i styrka och kommer fortsätta göra det så länge polarisarna smälter. Med minskad Golfström får Norden kallare klimat och den svenska odlingsgränsen kan om några år ha flyttats långt söderut. I Sydeuropa finns redan områden som inte längre går att odla pga torka och vattenbrist. Odlingsgränsen flyttas norrut. Båda förflyttningarna av odlingsgräns leder också till folkflyttningar. Sverige kommer inom nära tid bli tvungna att ta emot krigs- och klimatflyktingar och måste kunna förse minst 20 miljoner personer med mat och husrum. Det går inte att bebygga högklassad åkermark.
Livsmedelsstrategin
Riskdagen har efter Prop 2016/17:104 beslutat om En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Ett av målen är att öka den svenska självförsörjningsgraden.
Sverige har ca 50% självförsörjning på livsmedel och dessutom inga beredskapslager. Utan konstgödning och bekämpningsmedel sjunker självförsörjningen till ca 25 %. Utan diesel sjunker självförsörjningen till 0.
Ökad befolkning, inkluderat klimat- och krigsflyktingar, minskar självförsörjningen. Minskad odlingsbar yta minskar självförsörjningen. Att förbruka högklassig odlingsbar mark minskar självförsörjningen ännu snabbare. Att bebygga världens bästa åkermark bryter mot livsmedelsstrategin.
Ekonomiska konsekvenser
Odling av marken i Helsingborg stärker svenska samhällsekonomin. Att inte odla ytan försvagar den svenska samhällsekonomin. Det som odlas på åkermarken i Helsingborg har stora förutsättningar att vara av högsta kvalitet, tex kvarn-råvara eller intressant ur exportsynpunkt. Det senare ger intäkter till den svenska ekonomin. Om de högkvalitativa varorna inte kan odlas på åkermark utanför Helsingborg så är sannolikheten hög att det måste importeras istället. Det ger kostnader i svenska ekonomin. Dessutom måste dubbel yta odlas på annan plats, vilket innebär dubbelt så mycket fossila bränslen till lantbruksmaskinerna måste användas. Detta ger ökade kostnader i den svenska ekonomin. Oftast finns det i konsekvensbeskrivningen till detaljplaner inte upptaget de ekonomiska konsekvenserna av att ta högvärdig odlingsmark i anspråk. Exploatören, som slipper betala för den totala miljöskadan, tar vinsten medan skattebetalarna och matkonsumenterna får kostnaderna.
Aktuella tidningsartiklar
2022-04-27 HD: Sverige missar målet ”hur vi än räknar”. Jorden blir allt varmare – men hur varm avgörs av hur mycket koldioxid som släpps ut. I Sverige skulle utsläppen behöva minska med 21 % från och med i år för att på ett rättvist sätt bidra till Parisavtalets mål, enligt forskare. … Sverige i början av året hade en kvarvarande koldioxidbudget på 170 miljoner ton … I nuläget släpper Sverige ut knappt 50 miljoner ton om året vilket innebär att
budgeten med nuvarande utsläppstakt skulle ta slut om 3,5 år. … Om minskningen börjar först 2023 måste den i stället vara 38 % årligen.
2022-05-06 Expressen: Larmet från FN: ”Klimatförändringarna driver på svälten i världen”. Ett varmare klimat med mer extremt väder kommer att minska skördar, torka ut vattenreservoarer och leda till mer svält. Det slår FN World Food Programme fast i en ny rapport.
Diagrammet visar att temperaturstegringen tagit fart i slutet på 1960-talet, dvs då utbyggnaden i miljonprogrammet startade. Miljonprogrammet och därpå följande byggnationer har till stor del skett på ytor med hög fotosyntes.
Utebliven fotosyntes har samma verkan som ökning av koldioxidutsläppen, vilket leder till ökad växthusverkan och ökade temperaturer.
Flytta naturresurser
LKAB vill i Kiruna komma åt en specifik plats för att utvinna naturresurser. För att komma åt platsen får de bekosta flyttning av tidigare bebyggelse. Om exploatör vill komma åt åkermark för byggnation, som idag är en värdefull naturresurs, så måste exploatören först flytta naturresursen så att den kan återanvändas på ny plats.
Platsen + Anläggningen + Användandet
Utan mat en längre tid kan man inte jobba. Mark med hög fotosyntes är klimatpositiv. När åkermark bebyggs försvinner fotosyntes och kolinlagring och ytan blir klimatnegativ. För de projekt som ska genomföras på det som är åkermark måste man se till så att klimatpåverkan för helheten Platsen + Anläggningen + Användandet inte blir sämre än den har varit med fotosyntes.
Platsen
Om det inte går att flytta etableringen från odlingsbar mark så måste den odlingsbara marken flyttas från etableringen för att inte påverka mat, klimat och överkonsumtion. Om det blir alternativet Flytta marken som gäller så måste den förflyttas intill ett djup av 2 m och återanvänds på annan plats inom området Familjen Helsingborg. Örkelljunga kommun uppmanas att avsätta mark, som idag har ingen eller mycket liten fotosyntes, så att Helsingborg kan flytta och etablera och återanvända åkermarken för odling där. Marken etableras på sådant sätt att det första året efter flytt går att ta en skörd som är minst 90 % av vad den var på tidigare plats och från tredje året ska den vara minst 95 %.
Exploatören, inte skattebetalarna, ska stå för notan. Annars strider det mot Kommunallagen, som kräver likabehandling. Att det ska vara ett 2 meter djupt jordlager är för att marken genom kapillär förmåga ska kunna förse växtligheten på ytan med grundvatten. Bygg därefter i Helsingborg på 2 m lägre nivå eller fyll upp med material från plats som tidigare haft ingen eller mycket låg fotosyntes och kolinlagring.
Anläggningen
Anläggningen görs klimatpositiv enligt standarden för A1 till A5.
Användandet
Fastighetsägarna måste förbindas att användandet blir fossilfritt. Det kan gälla transporter, materialförbrukning och energins ursprung för uppvärmning och kyla.
Yrkande till ÖP2040 – Översiktsplan för Örkelljunga kommun
1) Avsätt stora områden som idag har låg fotosyntes för att erbjuda övriga kommuner inom Familjen Helsingborg att bebygga istället för att bebygga högklassad åkermark.
2) Avsätt områden som idag har låg fotosyntes dit övriga kommuner inom Familjen Helsingborg kan flytta högklassad åkermark, då byggnation anses vara av Väsentligt samhällsintresse.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för det inkomna yttrandet. Yttrandet är formulerat ur ett regionalt, men även globalt perspektiv och lyfter blicken från den egna kommunens gränser. Det är dessutom formulerat ur nio olika samarbetskommuners perspektiv och inskickat nio gånger utifrån Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans, Landskronas, Svalövs, Åstorps och Ängelholms vinkel. Yttrande 29–47 är alltså inskickat av samma person, men ur nio olika perspektiv. Yttrandeskribentens poäng är att det för mänsklighetens bästa är mindre dåligt att bygga på skogsmark eller mark med låg fotosyntes och att de etableringar på jordbruksmark som planeras inom våra samarbetskommuner i Familjen Helsingborg i stället bör lokaliseras till Örkelljunga kommun.
Örkelljunga kommun har ingen direkt möjlighet att påverka samarbetskommunernas utbyggnadsplaner, eftersom varje kommun har sitt eget planmonopol och kommunalt självbestämmande. Debatten behöver drivas, men passar bättre i Region Skånes framtagande av Regionplan för Skåne.
Länsstyrelsen bevakar att det finns en korrelation mellan kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning och de markanspråk för bostadsbyggande som görs i respektive översiktsplan. Alltså kan inte översiktsplanen peka ut större ytor för bostadsbyggande än vad som är motiverat utifrån kommunens egna mål om bostadsbyggande. ÖP2040 pekar ut ytor för bostadsbyggande som motsvarar kommunens mål om 1275 nya bostäder till 2040, samt stora ytor för verksamheter och logistik vid kommunens strategiska noder.
42. Privatperson 11, 2022-12-19
Synpunkter på ÖP2040 – Översiktsplan för Örkelljunga kommun med avseende på Höganäs kommun
Det tillkommer varje dag 250.000 skäl till att Höganäs kommun behöver byggbar mark att hänvisa till i Örkelljunga kommun.
Höganäs kommun och Örkelljunga kommun tillhör båda samarbetet Familjen Helsingborg. Höganäs vill expandera, men det kan bara ske på åkermark av hög klass. I Örkelljunga kommun finns gott om mark som inte har samma höga klass. 3.000 m2 åkermark i Höganäs ger mat till en person i 365 dagar, samt bioenergi och kolinlagring. 3.000 m2 skogsmark i Örkelljunga ger mat till en person i 3,65 dagar, samt bioenergi och kolinlagring. För mänsklighetens bästa är det mindre dåligt att bygga på skogsmark. För mänsklighetens bästa bör Örkelljunga kommun avsätta stora ytor i Översiktsplanen så att Höganäs kommun och övriga kommuner inom Familjen Helsingborg kan hänvisa önskad egen expansion till dessa ytor i Örkelljunga kommun. Motorväg E4 går centralt genom kommunen och speciellt i de norra delarna finns stora områden med mark som har låg klass ur odlingssynpunkt. De samlade expansionsplanerna från kommunerna inom Familjen Helsingborg är så stora att Örkelljunga kommun måste planera för en eller flera städer längs motorvägen. Utgå från blankt papper och planera dessa städer från grunden.
Lägg verksamheter närmst motorvägen och innanför dessa läggs bostadsområden. Behåll mycket av befintlig vegetation och låt den vara naturliga grönstråk mellan bebyggelsen, för att behålla den biologiska mångfalden. Motorvägen kan kompletteras med dubbelspårig järnväg mellan Åstorp och Markaryd för både person- och godstransport.
Fotosyntesen
Växternas fotosyntes är förutsättning för människo- och djurliv.
Yta med fotosyntes är klimatpositiv. Koldioxid tas upp och syrgas bildas tillsammans med kolhydrater och andra bundna kolföreningar och ger mänskligheten mat, foder, bioenergi och kolinlagring.
Bibehållen och ökad fotosyntes bidrar till att förbättra alla ovanstående punkter. Att bebygga mark som har hög fotosyntes är raka vägen till mänsklighetens undergång. Borttagen fotosyntes har samma verkan som ökade CO2-utsläpp.
Byggnation och användandet ger stora koldioxidutsläpp för all framtid. I växternas fotosyntes används koldioxid (CO2)och vatten (H2O) samt solljus och näringsämnen för att binda kol till rötter, strå och frö. Ju större tillgång till dessa faktorer desto större mängd blir det av rötter, strå och frö. Men saknas en av faktorerna så kan de övriga tre inte kompensera. På en berghäll, på en asfalterad plan eller på en åker utanför Höganäs är det lika mycket solljus och koldioxid, men tillgång till jämn tillförsel av vatten och näringsämnen begränsar fotosyntesen på de hårda ytorna. På de svenska åkrarna binds årligen 3,8 miljarder ton CO2 i kärnan och 9,9 miljarder ton CO2 till marken då rötter lämnas kvar. Att förbruka åkermark gör att kolinlagringen minskar. Att förbruka åkermark gör också att det på den åkermark som finns kvar måste odlas intensivare med mer konstgödsel, ökad kemisk bekämpning, bevattning och nyttjande av genmodifierade grödor. Detta för att kompensera för den förbrukade åkermarken. Detta leder till högre kostnader för den skördade varan vilket innebär högre matpriser. På åkermarken skördas grödor som ger mänskligheten mat och bioenergi.
Höganäs kommun har skyldigheter
Marken som avses bebyggas i Höganäs behöver framtida generationer för sin överlevnad eftersom:
• Världens och Sveriges befolkning ökar, vilket gör att det behövs mer mat och bränsle.
• Fossila bränslen ska fasas ut och ersättas med bränslen från icke-fossil källa.
• Elförbrukningen ökar och ökad omvandling av biobränslen till elenergi måste ske.
• Plast med innehåll av fossila råvaror måste ersättas med plast med icke- fossila råvaror. För dessa fyra punkter behövs mer odlingsbar mark.
• I Paris 2015 skrev Sverige under på den internationella överenskommelsen att differensen av Binda koldioxid (CO2) minus Frigöra fossilt bunden kol(dioxid), ska bli större än 0. Under många år har den differensen varit starkt negativ, dvs utsläppen av koldioxid har varit mycket större än den mängd som binds.
• Kolinlagringen i mark och vegetation måste öka.
• Minskad odlingsbar yta och kolinlagring då mark tas i anspråk för bebyggelse.
• Minskad odlingsbar mark pga redan uttorkade marker i södra Europa och snart även norrifrån när Golfströmmen minskar ytterligare.
• Minskade skördar och kolinlagring pga allmänt stigande temperaturer.
• Minskade skördar och kolinlagring pga högre frekvens på extremväder såsom extremvärme som leder till torka och bränder i naturen, skyfall med översvämningar och stormar.
Sveriges kommuner har fått rättigheter att planlägga mark inom kommungränsen. Med rättigheter följer skyldigheter.
Miljöbalken 3kap 4§ säger att Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Samhällsintresset att ge mat till mänskligheten och att hålla den pågående klimatförändringen och temperaturstegringen under +1,5 grader är större än att Sveriges kommuner anser sig ha rätt att bebygga högvärdig åkermark.
Från november 2011 till november 2022 (4.000 dagar) har världens befolkning ökat med 1 miljard människor. Med linjär ökning behövs mat och bioenergi till ytterligare 250.000 människor varje dag. Därför uppfylls inte Väsentligt samhällsintresse i Miljöbalken 3kap 4§ när Höganäs kommun avser bebygga ytterligare högklassad åkermark.
Att bebygga högt klassad åkermark bryter också mot Parisavtalet, Klimatlagen, Svensk livsmedelsstrategi och Kommunallagen.
Sverige importerar naturgas, bensin och diesel. Sverige importera hälften av livsmedlen. Sverige har ingen lag som säger att det ska byggas på odlingsbar mark. Sverige har däremot många lagar som innebär att det inte ska byggas på odlingsbar mark. Sverige lyssnade när FN-chefen 22-09 öppnade FN-mötet med att säga att ”Världen står i brand”. Sverige har många kommuner och Höganäs är en av dem. Alla måste följa svensk lag och bland annat bidra till att klimatförändringen inte förvärras.
Ökade utsläpp av koldioxid och växtnäring
Det som idag odlas på åkermarken utanför Höganäs måste vid exploatering odlas någon annanstans i stället. Den allra mesta av åkermarken utanför Höganäs är i klass 7-10, antag i genomsnitt klass 8 och en veteskörd på 8.000 kg vetekärna per ha (hektar). Antag att det är mark i klass 4 som odlas istället för åkermarken utanför Höganäs. På den alternativa marken blir skörden av vete bara 4.000 kg/ha. Det behövs alltså dubbelt så stor yta för att få fram samma mängd vete som i Höganäs.
En annan konsekvens är att jord i klass 4 har svårare att binda till sig vatten och växtnäring. Växtnäringsläckaget per ha är större på klass 4 (antag dubbel).
Eftersom det behövs dubbel yta för samma skörd så blir växtnäringsläckaget 4- dubbelt för samma skörd som i Höganäs. Dessutom är arronderingen oftast mycket sämre med mindre fält, som har oregelbunden form och innehåller åkerholmar. Det innebär att det lätt kan bli dubbel mängd gödsel spritt då det pga oregelbundheten blir dubbelkörning. Därför är växtnäringsläckaget ännu större. Jorden utanför Höganäs kan binda till sig vatten i större omfattning än klass 4-jorden. Grödan lider snabbare av torkstress och missväxt på klass 4- jorden. Så för att vara på den säkra sidan och få lika stor mängd skörd som utanför Höganäs så måste det odlas kanske 3 gånger så stor yta, vilket ger ytterligare växtnäringsläckage i förhållande till det som är i Höganäs. Därmed kan det stämma att det lokalt blir mindre växtnäringsläckage utanför Höganäs, men det totala resultatet blir istället att växtnäringsläckaget blir 5-6 gånger större för att odla samma mängd gröda som skulle ha odlats utanför Höganäs.
En tredje konsekvens är att den 2-3 faldiga ytan också ska jordbearbetas, sås och skördas. Det innebär också minst 2-3 gånger så mycket koldioxid släpps ut från maskinerna som gör detta. Med sämre arrondering blir det dubbelkörning och i slutändan kan koldioxidutsläppen bli 4-5 gånger större per ton skördad kärna än vad den är utanför Höganäs.
Ett normalt förfarande då Höganäs upplåter odlingsbar mark till bebyggelse är att matjorden schaktas bort och läggs på annan odlingsbar mark som bullervall. Det innebär att fotosyntes försvinner på två ytor.
Flyttad odlingsgräns leder till folkströmmar
Golfströmmen i Atlanten har minskat i styrka och kommer fortsätta göra det så länge polarisarna smälter. Med minskad Golfström får Norden kallare klimat och den svenska odlingsgränsen kan om några år ha flyttats långt söderut. I Sydeuropa finns redan områden som inte längre går att odla pga torka och vattenbrist. Odlingsgränsen flyttas norrut.
Båda förflyttningarna av odlingsgräns leder också till folkflyttningar. Sverige kommer inom nära tid bli tvungna att ta emot krigs- och klimatflyktingar och måste kunna förse minst 20 miljoner personer med mat och husrum. Det går inte att bebygga högklassad åkermark.
Livsmedelsstrategin
Riskdagen har efter Prop 2016/17:104 beslutat om En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Ett av målen är att öka den svenska självförsörjningsgraden.
Sverige har ca 50% självförsörjning på livsmedel och dessutom inga beredskapslager. Utan konstgödning och bekämpningsmedel sjunker självförsörjningen till ca 25 %. Utan diesel sjunker självförsörjningen till 0.
Ökad befolkning, inkluderat klimat- och krigsflyktingar, minskar självförsörjningen. Minskad odlingsbar yta minskar självförsörjningen. Att förbruka högklassig odlingsbar mark minskar självförsörjningen ännu snabbare. Att bebygga världens bästa åkermark bryter mot livsmedelsstrategin.
Ekonomiska konsekvenser
Odling av marken i Höganäs stärker svenska samhällsekonomin. Att inte odla ytan försvagar den svenska samhällsekonomin. Det som odlas på åkermarken i Höganäs har stora förutsättningar att vara av högsta kvalitet, tex kvarn-råvara eller intressant ur exportsynpunkt. Det senare ger intäkter till den svenska ekonomin. Om de högkvalitativa varorna inte kan odlas på åkermark utanför Höganäs så är sannolikheten hög att det måste importeras istället. Det ger kostnader i svenska ekonomin. Dessutom måste dubbel yta odlas på annan plats, vilket innebär dubbelt så mycket fossila bränslen till lantbruksmaskinerna måste användas. Detta ger ökade kostnader i den svenska ekonomin. Oftast finns det i konsekvensbeskrivningen till detaljplaner inte upptaget de ekonomiska konsekvenserna av att ta högvärdig odlingsmark i anspråk.
Exploatören, som slipper betala för den totala miljöskadan, tar vinsten medan skattebetalarna och matkonsumenterna får kostnaderna.
Aktuella tidningsartiklar
2022-04-27 HD: Sverige missar målet ”hur vi än räknar”. Jorden blir allt varmare – men hur varm avgörs av hur mycket koldioxid som släpps ut. I Sverige skulle utsläppen behöva minska med 21 % från och med i år för att på ett rättvist sätt bidra till Parisavtalets mål, enligt forskare. … Sverige i början av året hade en kvarvarande koldioxidbudget på 170 miljoner ton … I nuläget släpper Sverige ut knappt 50 miljoner ton om året vilket innebär att
budgeten med nuvarande utsläppstakt skulle ta slut om 3,5 år. … Om minskningen börjar först 2023 måste den i stället vara 38 % årligen.
2022-05-06 Expressen: Larmet från FN: ”Klimatförändringarna driver på svälten i världen”. Ett varmare klimat med mer extremt väder kommer att minska skördar, torka ut vattenreservoarer och leda till mer svält. Det slår FN World Food Programme fast i en ny rapport.
Diagrammet visar att temperaturstegringen tagit fart i slutet på 1960-talet, dvs då utbyggnaden i miljonprogrammet startade. Miljonprogrammet och därpå följande byggnationer har till stor del skett på ytor med hög fotosyntes.
Utebliven fotosyntes har samma verkan som ökning av koldioxidutsläppen, vilket leder till ökad växthusverkan och ökade temperaturer.
Flytta naturresurser
LKAB vill i Kiruna komma åt en specifik plats för att utvinna naturresurser. För att komma åt platsen får de bekosta flyttning av tidigare bebyggelse. Om exploatör vill komma åt åkermark för byggnation, som idag är en värdefull naturresurs, så måste exploatören först flytta naturresursen så att den kan återanvändas på ny plats.
Platsen + Anläggningen + Användandet
Utan mat en längre tid kan man inte jobba. Mark med hög fotosyntes är klimatpositiv. När åkermark bebyggs försvinner fotosyntes och kolinlagring och ytan blir klimatnegativ. För de projekt som ska genomföras på det som är åkermark måste man se till så att klimatpåverkan för helheten Platsen + Anläggningen + Användandet inte blir sämre än den har varit med fotosyntes.
Platsen
Om det inte går att flytta etableringen från odlingsbar mark så måste den odlingsbara marken flyttas från etableringen för att inte påverka mat, klimat och överkonsumtion. Om det blir alternativet Flytta marken som gäller så måste den förflyttas intill ett djup av 2 m och återanvänds på annan plats inom området Familjen Helsingborg. Örkelljunga kommun uppmanas att avsätta mark, som idag har ingen eller mycket liten fotosyntes, så att Höganäs kan flytta och etablera och återanvända åkermarken för odling där. Marken etableras på sådant sätt att det första året efter flytt går att ta en skörd som är minst 90 % av vad den var på tidigare plats och från tredje året ska den vara minst 95 %.
Exploatören, inte skattebetalarna, ska stå för notan. Annars strider det mot Kommunallagen, som kräver likabehandling. Att det ska vara ett 2 meter djupt jordlager är för att marken genom kapillär förmåga ska kunna förse växtligheten på ytan med grundvatten. Bygg därefter i Höganäs på 2 m lägre nivå eller fyll upp med material från plats som tidigare haft ingen eller mycket låg fotosyntes och kolinlagring.
Anläggningen
Anläggningen görs klimatpositiv enligt standarden för A1 till A5.
Användandet
Fastighetsägarna måste förbindas att användandet blir fossilfritt. Det kan gälla transporter, materialförbrukning och energins ursprung för uppvärmning och kyla.
Yrkande till ÖP2040 – Översiktsplan för Örkelljunga kommun
1) Avsätt stora områden som idag har låg fotosyntes för att erbjuda övriga kommuner inom Familjen Helsingborg att bebygga istället för att bebygga högklassad åkermark.
2) Avsätt områden som idag har låg fotosyntes dit övriga kommuner inom Familjen Helsingborg kan flytta högklassad åkermark, då byggnation anses vara av Väsentligt samhällsintresse.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för det inkomna yttrandet. Yttrandet är formulerat ur ett regionalt, men även globalt perspektiv och lyfter blicken från den egna kommunens gränser. Det är dessutom formulerat ur nio olika samarbetskommuners perspektiv och inskickat nio gånger utifrån Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans, Landskronas, Svalövs, Åstorps och Ängelholms vinkel. Yttrande 29–47 är alltså inskickat av samma person, men ur nio olika perspektiv. Yttrandeskribentens poäng är att det för mänsklighetens bästa är mindre dåligt att bygga på skogsmark eller mark med låg fotosyntes och att de etableringar på jordbruksmark som planeras inom våra samarbetskommuner i Familjen Helsingborg i stället bör lokaliseras till Örkelljunga kommun.
Örkelljunga kommun har ingen direkt möjlighet att påverka samarbetskommunernas utbyggnadsplaner, eftersom varje kommun har sitt eget planmonopol och kommunalt självbestämmande. Debatten behöver drivas, men passar bättre i Region Skånes framtagande av Regionplan för Skåne.
Länsstyrelsen bevakar att det finns en korrelation mellan kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning och de markanspråk för bostadsbyggande som görs i respektive översiktsplan. Alltså kan inte översiktsplanen peka ut större ytor för bostadsbyggande än vad som är motiverat utifrån kommunens egna mål om bostadsbyggande. ÖP2040 pekar ut ytor för bostadsbyggande som motsvarar kommunens mål om 1275 nya bostäder till 2040, samt stora ytor för verksamheter och logistik vid kommunens strategiska noder.
43. Privatperson 11, 2022-12-19
Synpunkter på ÖP2040 – Översiktsplan för Örkelljunga kommun med avseende på Klippans kommun
Det tillkommer varje dag 250.000 skäl till att Klippans kommun behöver byggbar mark att hänvisa till i Örkelljunga kommun.
Klippans kommun och Örkelljunga kommun tillhör båda samarbetet Familjen Helsingborg. Klippan vill expandera, men det kan bara ske på åkermark av hög klass. I Örkelljunga kommun finns gott om mark som inte har samma höga klass. 3.000 m2 åkermark i Klippan ger mat till en person i 365 dagar, samt bioenergi och kolinlagring. 3.000 m2 skogsmark i Örkelljunga ger mat till en person i 3,65 dagar, samt bioenergi och kolinlagring. För mänsklighetens bästa är det mindre dåligt att bygga på skogsmark.
För mänsklighetens bästa bör Örkelljunga kommun avsätta stora ytor i Översiktsplanen så att Klippans kommun och övriga kommuner inom Familjen Helsingborg kan hänvisa önskad egen expansion till dessa ytor i Örkelljunga kommun. Motorväg E4 går centralt genom kommunen och speciellt i de norra delarna finns stora områden med mark som har låg klass ur odlingssynpunkt.
De samlade expansionsplanerna från kommunerna inom Familjen Helsingborg är så stora att Örkelljunga kommun måste planera för en eller flera städer längs motorvägen. Utgå från blankt papper och planera dessa städer från grunden.
Lägg verksamheter närmst motorvägen och innanför dessa läggs bostadsområden. Behåll mycket av befintlig vegetation och låt den vara naturliga grönstråk mellan bebyggelsen, för att behålla den biologiska mångfalden. Motorvägen kan kompletteras med dubbelspårig järnväg mellan Åstorp och Markaryd för både person- och godstransport.
Fotosyntesen
Växternas fotosyntes är förutsättning för människo- och djurliv.
Yta med fotosyntes är klimatpositiv. Koldioxid tas upp och syrgas bildas tillsammans med kolhydrater och andra bundna kolföreningar och ger mänskligheten mat, foder, bioenergi och kolinlagring.
Bibehållen och ökad fotosyntes bidrar till att förbättra alla ovanstående punkter. Att bebygga mark som har hög fotosyntes är raka vägen till mänsklighetens undergång. Borttagen fotosyntes har samma verkan som ökade CO2-utsläpp.
Byggnation och användandet ger stora koldioxidutsläpp för all framtid.
I växternas fotosyntes används koldioxid (CO2)och vatten (H2O) samt solljus och näringsämnen för att binda kol till rötter, strå och frö. Ju större tillgång till dessa faktorer desto större mängd blir det av rötter, strå och frö. Men saknas en av faktorerna så kan de övriga tre inte kompensera. På en berghäll, på en asfalterad plan eller på en åker utanför Klippan är det lika mycket solljus och koldioxid, men tillgång till jämn tillförsel av vatten och näringsämnen begränsar fotosyntesen på de hårda ytorna.
På de svenska åkrarna binds årligen 3,8 miljarder ton CO2 i kärnan och 9,9 miljarder ton CO2 till marken då rötter lämnas kvar. Att förbruka åkermark gör att kolinlagringen minskar. Att förbruka åkermark gör också att det på den åkermark som finns kvar måste odlas intensivare med mer konstgödsel, ökad kemisk bekämpning, bevattning och nyttjande av genmodifierade grödor. Detta för att kompensera för den förbrukade åkermarken. Detta leder till högre kostnader för den skördade varan vilket innebär högre matpriser. På åkermarken skördas grödor som ger mänskligheten mat och bioenergi.
Klippans kommun har skyldigheter
Marken som avses bebyggas i Klippan behöver framtida generationer för sin överlevnad eftersom:
• Världens och Sveriges befolkning ökar, vilket gör att det behövs mer mat och bränsle.
• Fossila bränslen ska fasas ut och ersättas med bränslen från icke-fossil källa.
• Elförbrukningen ökar och ökad omvandling av biobränslen till elenergi måste ske.
• Plast med innehåll av fossila råvaror måste ersättas med plast med icke- fossila råvaror. För dessa fyra punkter behövs mer odlingsbar mark.
• I Paris 2015 skrev Sverige under på den internationella överenskommelsen att differensen av Binda koldioxid (CO2) minus Frigöra fossilt bunden kol(dioxid), ska bli större än 0. Under många år har den differensen varit starkt negativ, dvs utsläppen av koldioxid har varit mycket större än den mängd som binds.
• Kolinlagringen i mark och vegetation måste öka.
• Minskad odlingsbar yta och kolinlagring då mark tas i anspråk för bebyggelse.
• Minskad odlingsbar mark pga redan uttorkade marker i södra Europa och snart även norrifrån när Golfströmmen minskar ytterligare.
• Minskade skördar och kolinlagring pga allmänt stigande temperaturer.
• Minskade skördar och kolinlagring pga högre frekvens på extremväder såsom extremvärme som leder till torka och bränder i naturen, skyfall med översvämningar och stormar.
Sveriges kommuner har fått rättigheter att planlägga mark inom kommungränsen. Med rättigheter följer skyldigheter.
Miljöbalken 3kap 4§ säger att Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Samhällsintresset att ge mat till mänskligheten och att hålla den pågående klimatförändringen och temperaturstegringen under +1,5 grader är större än att Sveriges kommuner anser sig ha rätt att bebygga högvärdig åkermark.
Från november 2011 till november 2022 (4.000 dagar) har världens befolkning ökat med 1 miljard människor. Med linjär ökning behövs mat och bioenergi till ytterligare 250.000 människor varje dag. Därför uppfylls inte Väsentligt samhällsintresse i Miljöbalken 3kap 4§ när Klippans kommun avser bebygga ytterligare högklassad åkermark.
Att bebygga högt klassad åkermark bryter också mot Parisavtalet, Klimatlagen, Svensk livsmedelsstrategi och Kommunallagen.
Sverige importerar naturgas, bensin och diesel. Sverige importera hälften av livsmedlen. Sverige har ingen lag som säger att det ska byggas på odlingsbar mark. Sverige har däremot många lagar som innebär att det inte ska byggas på odlingsbar mark. Sverige lyssnade när FN-chefen 22-09 öppnade FN-mötet med att säga att ”Världen står i brand”. Sverige har många kommuner och Klippan är en av dem. Alla måste följa svensk lag och bland annat bidra till att klimatförändringen inte förvärras.
Ökade utsläpp av koldioxid och växtnäring
Det som idag odlas på åkermarken utanför Klippan måste vid exploatering odlas någon annanstans i stället. Den allra mesta av åkermarken utanför Klippan är i klass 7-10, antag i genomsnitt klass 8 och en veteskörd på 8.000 kg vetekärna per ha (hektar). Antag att det är mark i klass 4 som odlas istället för åkermarken utanför Klippan. På den alternativa marken blir skörden av vete bara 4.000 kg/ha. Det behövs alltså dubbelt så stor yta för att få fram samma mängd vete som i Klippan.
En annan konsekvens är att jord i klass 4 har svårare att binda till sig vatten och växtnäring. Växtnäringsläckaget per ha är större på klass 4 (antag dubbel).
Eftersom det behövs dubbel yta för samma skörd så blir växtnäringsläckaget 4- dubbelt för samma skörd som i Klippan. Dessutom är arronderingen oftast mycket sämre med mindre fält, som har oregelbunden form och innehåller åkerholmar. Det innebär att det lätt kan bli dubbel mängd gödsel spritt då det pga oregelbundheten blir dubbelkörning. Därför är växtnäringsläckaget ännu större. Jorden utanför Klippan kan binda till sig vatten i större omfattning än klass 4-jorden. Grödan lider snabbare av torkstress och missväxt på klass 4- jorden. Så för att vara på den säkra sidan och få lika stor mängd skörd som utanför Klippan så måste det odlas kanske 3 gånger så stor yta, vilket ger ytterligare växtnäringsläckage i förhållande till det som är i Klippan. Därmed kan det stämma att det lokalt blir mindre växtnäringsläckage utanför Klippan, men det totala resultatet blir istället att växtnäringsläckaget blir 5-6 gånger större för att odla samma mängd gröda som skulle ha odlats utanför Klippan.
En tredje konsekvens är att den 2-3 faldiga ytan också ska jordbearbetas, sås och skördas. Det innebär också minst 2-3 gånger så mycket koldioxid släpps ut från maskinerna som gör detta. Med sämre arrondering blir det dubbelkörning och i slutändan kan koldioxidutsläppen bli 4-5 gånger större per ton skördad kärna än vad den är utanför Klippan.
Ett normalt förfarande då Klippans kommun upplåter odlingsbar mark till bebyggelse är att matjorden schaktas bort och läggs på annan odlingsbar mark som bullervall. Det innebär att fotosyntes försvinner på två ytor.
Flyttad odlingsgräns leder till folkströmmar
Golfströmmen i Atlanten har minskat i styrka och kommer fortsätta göra det så länge polarisarna smälter. Med minskad Golfström får Norden kallare klimat och den svenska odlingsgränsen kan om några år ha flyttats långt söderut. I Sydeuropa finns redan områden som inte längre går att odla pga torka och vattenbrist. Odlingsgränsen flyttas norrut. Båda förflyttningarna av odlingsgräns leder också till folkflyttningar. Sverige kommer inom nära tid bli tvungna att ta emot krigs- och klimatflyktingar och måste kunna förse minst 20 miljoner personer med mat och husrum. Det går inte att bebygga högklassad åkermark.
Livsmedelsstrategin
Riskdagen har efter Prop 2016/17:104 beslutat om En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Ett av målen är att öka den svenska självförsörjningsgraden.
Sverige har ca 50% självförsörjning på livsmedel och dessutom inga beredskapslager. Utan konstgödning och bekämpningsmedel sjunker självförsörjningen till ca 25 %. Utan diesel sjunker självförsörjningen till 0. Ökad befolkning, inkluderat klimat- och krigsflyktingar, minskar
självförsörjningen. Minskad odlingsbar yta minskar självförsörjningen. Att förbruka högklassig odlingsbar mark minskar självförsörjningen ännu snabbare. Att bebygga världens bästa åkermark bryter mot livsmedelsstrategin.
Ekonomiska konsekvenser
Odling av marken i Klippan stärker svenska samhällsekonomin. Att inte odla ytan försvagar den svenska samhällsekonomin. Det som odlas på åkermarken i Klippan har stora förutsättningar att vara av högsta kvalitet, tex kvarn-råvara eller intressant ur exportsynpunkt. Det senare ger intäkter till den svenska ekonomin. Om de högkvalitativa varorna inte kan odlas på åkermark utanför Klippan så är sannolikheten hög att det måste importeras istället. Det ger kostnader i svenska ekonomin. Dessutom måste dubbel yta odlas på annan plats, vilket innebär dubbelt så mycket fossila bränslen till lantbruksmaskinerna måste användas. Detta ger ökade kostnader i den svenska ekonomin. Oftast finns det i konsekvensbeskrivningen till detaljplaner inte upptaget de ekonomiska konsekvenserna av att ta högvärdig odlingsmark i anspråk.
Exploatören, som slipper betala för den totala miljöskadan, tar vinsten medan skattebetalarna och matkonsumenterna får kostnaderna.
Aktuella tidningsartiklar
2022-04-27 HD: Sverige missar målet ”hur vi än räknar”. Jorden blir allt varmare – men hur varm avgörs av hur mycket koldioxid som släpps ut. I Sverige skulle utsläppen behöva minska med 21 % från och med i år för att på ett rättvist sätt bidra till Parisavtalets mål, enligt forskare. … Sverige i början av året hade en kvarvarande koldioxidbudget på 170 miljoner ton … I nuläget släpper Sverige ut knappt 50 miljoner ton om året vilket innebär att
budgeten med nuvarande utsläppstakt skulle ta slut om 3,5 år. … Om minskningen börjar först 2023 måste den i stället vara 38 % årligen.
2022-05-06 Expressen: Larmet från FN: ”Klimatförändringarna driver på svälten i världen”. Ett varmare klimat med mer extremt väder kommer att minska skördar, torka ut vattenreservoarer och leda till mer svält. Det slår FN World Food Programme fast i en ny rapport.
Diagrammet visar att temperaturstegringen tagit fart i slutet på 1960-talet, dvs då utbyggnaden i miljonprogrammet startade. Miljonprogrammet och därpå följande byggnationer har till stor del skett på ytor med hög fotosyntes.
Utebliven fotosyntes har samma verkan som ökning av koldioxidutsläppen, vilket leder till ökad växthusverkan och ökade temperaturer.
Flytta naturresurser
LKAB vill i Kiruna komma åt en specifik plats för att utvinna naturresurser. För att komma åt platsen får de bekosta flyttning av tidigare bebyggelse. Om exploatör vill komma åt åkermark för byggnation, som idag är en värdefull naturresurs, så måste exploatören först flytta naturresursen så att den kan återanvändas på ny plats.
Platsen + Anläggningen + Användandet
Utan mat en längre tid kan man inte jobba. Mark med hög fotosyntes är klimatpositiv. När åkermark bebyggs försvinner fotosyntes och kolinlagring och ytan blir klimatnegativ. För de projekt som ska genomföras på det som är åkermark måste man se till så att klimatpåverkan för helheten Platsen + Anläggningen + Användandet inte blir sämre än den har varit med fotosyntes.
Platsen
Om det inte går att flytta etableringen från odlingsbar mark så måste den odlingsbara marken flyttas från etableringen för att inte påverka mat, klimat och överkonsumtion. Om det blir alternativet Flytta marken som gäller så måste den förflyttas intill ett djup av 2 m och återanvänds på annan plats inom området Familjen Helsingborg. Örkelljunga kommun uppmanas att avsätta mark, som idag har ingen eller mycket liten fotosyntes, så att Klippan kan flytta och etablera och återanvända åkermarken för odling där. Marken etableras på sådant sätt att det första året efter flytt går att ta en skörd som är minst 90 % av vad den var på tidigare plats och från tredje året ska den vara minst 95 %.
Exploatören, inte skattebetalarna, ska stå för notan. Annars strider det mot Kommunallagen, som kräver likabehandling. Att det ska vara ett 2 meter djupt jordlager är för att marken genom kapillär förmåga ska kunna förse växtligheten på ytan med grundvatten. Bygg därefter i Klippan på 2 m lägre nivå eller fyll upp med material från plats som tidigare haft ingen eller mycket låg fotosyntes och kolinlagring.
Anläggningen
Anläggningen görs klimatpositiv enligt standarden för A1 till A5.
Användandet
Fastighetsägarna måste förbindas att användandet blir fossilfritt. Det kan gälla transporter, materialförbrukning och energins ursprung för uppvärmning och kyla.
Yrkande till ÖP2040 – Översiktsplan för Örkelljunga kommun
1) Avsätt stora områden som idag har låg fotosyntes för att erbjuda övriga kommuner inom Familjen Helsingborg att bebygga istället för att bebygga högklassad åkermark.
2) Avsätt områden som idag har låg fotosyntes dit övriga kommuner inom Familjen Helsingborg kan flytta högklassad åkermark, då byggnation anses vara av Väsentligt samhällsintresse.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för det inkomna yttrandet. Yttrandet är formulerat ur ett regionalt, men även globalt perspektiv och lyfter blicken från den egna kommunens gränser. Det är dessutom formulerat ur nio olika samarbetskommuners perspektiv och inskickat nio gånger utifrån Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans, Landskronas, Svalövs, Åstorps och Ängelholms vinkel. Yttrande 29–47 är alltså inskickat av samma person, men ur nio olika perspektiv. Yttrandeskribentens poäng är att det för mänsklighetens bästa är mindre dåligt att bygga på skogsmark eller mark med låg fotosyntes och att de etableringar på jordbruksmark som planeras inom våra samarbetskommuner i Familjen Helsingborg i stället bör lokaliseras till Örkelljunga kommun.
Örkelljunga kommun har ingen direkt möjlighet att påverka samarbetskommunernas utbyggnadsplaner, eftersom varje kommun har sitt eget planmonopol och kommunalt självbestämmande. Debatten behöver drivas, men passar bättre i Region Skånes framtagande av Regionplan för Skåne.
Länsstyrelsen bevakar att det finns en korrelation mellan kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning och de markanspråk för bostadsbyggande som görs i respektive översiktsplan. Alltså kan inte översiktsplanen peka ut större ytor för bostadsbyggande än vad som är motiverat utifrån kommunens egna mål om bostadsbyggande. ÖP2040 pekar ut ytor för bostadsbyggande som motsvarar kommunens mål om 1275 nya bostäder till 2040, samt stora ytor för verksamheter och logistik vid kommunens strategiska noder.
44. Privatperson 11, 2022-12-19
Synpunkter på ÖP2040 – Översiktsplan för Örkelljunga kommun med avseende på Landskrona kommun
Det tillkommer varje dag 250.000 skäl till att Landskrona kommun behöver byggbar mark att hänvisa till i Örkelljunga kommun.
Landskrona kommun och Örkelljunga kommun tillhör båda samarbetet Familjen Helsingborg. Landskrona vill expandera, men det kan bara ske på åkermark av hög klass. I Örkelljunga kommun finns gott om mark som inte har samma höga klass. 3.000 m2 åkermark i Landskrona ger mat till en person i 365 dagar, samt bioenergi och kolinlagring. 3.000 m2 skogsmark i Örkelljunga ger mat till en person i 3,65 dagar, samt bioenergi och kolinlagring. För mänsklighetens bästa är det mindre dåligt att bygga på skogsmark. För mänsklighetens bästa bör Örkelljunga kommun avsätta stora ytor i Översiktsplanen så att Landskrona kommun och övriga kommuner inom Familjen Landskrona kan hänvisa önskad egen expansion till dessa ytor i Örkelljunga kommun. Motorväg E4 går centralt genom kommunen och speciellt i de norra delarna finns stora områden med mark som har låg klass ur odlingssynpunkt. De samlade expansionsplanerna från kommunerna inom Familjen Helsingborg är så stora att Örkelljunga kommun måste planera för en eller flera städer längs motorvägen. Utgå från blankt papper och planera dessa städer från grunden. Lägg verksamheter närmst motorvägen och innanför dessa läggs bostadsområden. Behåll mycket av befintlig vegetation och låt den vara naturliga grönstråk mellan bebyggelsen, för att behålla den biologiska mångfalden. Motorvägen kan kompletteras med dubbelspårig järnväg mellan Åstorp och Markaryd för både person- och godstransport.
Fotosyntesen
Växternas fotosyntes är förutsättning för människo- och djurliv.
Yta med fotosyntes är klimatpositiv. Koldioxid tas upp och syrgas bildas tillsammans med kolhydrater och andra bundna kolföreningar och ger mänskligheten mat, foder, bioenergi och kolinlagring.
Bibehållen och ökad fotosyntes bidrar till att förbättra alla ovanstående punkter. Att bebygga mark som har hög fotosyntes är raka vägen till mänsklighetens undergång. Borttagen fotosyntes har samma verkan som ökade CO2-utsläpp.
Byggnation och användandet ger stora koldioxidutsläpp för all framtid. I växternas fotosyntes används koldioxid (CO2)och vatten (H2O) samt solljus och näringsämnen för att binda kol till rötter, strå och frö. Ju större tillgång till dessa faktorer desto större mängd blir det av rötter, strå och frö. Men saknas en av faktorerna så kan de övriga tre inte kompensera. På en berghäll, på en asfalterad plan eller på en åker utanför Landskrona är det lika mycket solljus och koldioxid, men tillgång till jämn tillförsel av vatten och näringsämnen begränsar fotosyntesen på de hårda ytorna. På de svenska åkrarna binds årligen 3,8 miljarder ton CO2 i kärnan och 9,9 miljarder ton CO2 till marken då rötter lämnas kvar. Att förbruka åkermark gör att kolinlagringen minskar. Att förbruka åkermark gör också att det på den åkermark som finns kvar måste odlas intensivare med mer konstgödsel, ökad kemisk bekämpning, bevattning och nyttjande av genmodifierade grödor. Detta för att kompensera för den förbrukade åkermarken. Detta leder till högre kostnader för den skördade varan vilket innebär högre matpriser. På åkermarken skördas grödor som ger mänskligheten mat och bioenergi.
Landskrona kommun har skyldigheter
Marken som avses bebyggas i Landskrona behöver framtida generationer för sin överlevnad eftersom:
• Världens och Sveriges befolkning ökar, vilket gör att det behövs mer mat och bränsle.
• Fossila bränslen ska fasas ut och ersättas med bränslen från icke-fossil källa.
• Elförbrukningen ökar och ökad omvandling av biobränslen till elenergi måste ske.
• Plast med innehåll av fossila råvaror måste ersättas med plast med icke- fossila råvaror. För dessa fyra punkter behövs mer odlingsbar mark.
• I Paris 2015 skrev Sverige under på den internationella överenskommelsen att differensen av Binda koldioxid (CO2) minus Frigöra fossilt bunden kol(dioxid), ska bli större än 0. Under många år har den differensen varit starkt negativ, dvs utsläppen av koldioxid har varit mycket större än den mängd som binds.
• Kolinlagringen i mark och vegetation måste öka.
• Minskad odlingsbar yta och kolinlagring då mark tas i anspråk för bebyggelse.
• Minskad odlingsbar mark pga redan uttorkade marker i södra Europa och snart även norrifrån när Golfströmmen minskar ytterligare.
• Minskade skördar och kolinlagring pga allmänt stigande temperaturer.
• Minskade skördar och kolinlagring pga högre frekvens på extremväder såsom extremvärme som leder till torka och bränder i naturen, skyfall med översvämningar och stormar.
Sveriges kommuner har fått rättigheter att planlägga mark inom kommungränsen. Med rättigheter följer skyldigheter.
Miljöbalken 3kap 4§ säger att Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Samhällsintresset att ge mat till mänskligheten och att hålla den pågående klimatförändringen och temperaturstegringen under +1,5 grader är större än att Sveriges kommuner anser sig ha rätt att bebygga högvärdig åkermark.
Från november 2011 till november 2022 (4.000 dagar) har världens befolkning ökat med 1 miljard människor. Med linjär ökning behövs mat och bioenergi till ytterligare 250.000 människor varje dag. Därför uppfylls inte Väsentligt samhällsintresse i Miljöbalken 3kap 4§ när Landskrona kommun avser bebygga ytterligare högklassad åkermark.
Att bebygga högt klassad åkermark bryter också mot Parisavtalet, Klimatlagen, Svensk livsmedelsstrategi och Kommunallagen.
Sverige importerar naturgas, bensin och diesel. Sverige importera hälften av livsmedlen. Sverige har ingen lag som säger att det ska byggas på odlingsbar mark. Sverige har däremot många lagar som innebär att det inte ska byggas på odlingsbar mark. Sverige lyssnade när FN-chefen 22-09 öppnade FN-mötet med att säga att ”Världen står i brand”. Sverige har många kommuner och Landskrona är en av dem. Alla måste följa svensk lag och bland annat bidra till att klimatförändringen inte förvärras.
Ökade utsläpp av koldioxid och växtnäring
Det som idag odlas på åkermarken utanför Landskrona måste vid exploatering odlas någon annanstans i stället. Den allra mesta av åkermarken utanför Landskrona är i klass 7-10, antag i genomsnitt klass 8 och en veteskörd på 8.000 kg vetekärna per ha (hektar). Antag att det är mark i klass 4 som odlas istället för åkermarken utanför Landskrona. På den alternativa marken blir skörden av vete bara 4.000 kg/ha. Det behövs alltså dubbelt så stor yta för att få fram samma mängd vete som i Landskrona.
En annan konsekvens är att jord i klass 4 har svårare att binda till sig vatten och växtnäring. Växtnäringsläckaget per ha är större på klass 4 (antag dubbel).
Eftersom det behövs dubbel yta för samma skörd så blir växtnäringsläckaget 4- dubbelt för samma skörd som i Landskrona. Dessutom är arronderingen oftast mycket sämre med mindre fält, som har oregelbunden form och innehåller åkerholmar. Det innebär att det lätt kan bli dubbel mängd gödsel spritt då det pga oregelbundheten blir dubbelkörning. Därför är växtnäringsläckaget ännu större. Jorden utanför Landskrona kan binda till sig vatten i större omfattning än klass 4-jorden. Grödan lider snabbare av torkstress och missväxt på klass 4- jorden. Så för att vara på den säkra sidan och få lika stor mängd skörd som utanför Landskrona så måste det odlas kanske 3 gånger så stor yta, vilket ger ytterligare växtnäringsläckage i förhållande till det som är i Landskrona. Därmed kan det stämma att det lokalt blir mindre växtnäringsläckage utanför Landskrona, men det totala resultatet blir istället att växtnäringsläckaget blir 5-6 gånger större för att odla samma mängd gröda som skulle ha odlats utanför Landskrona.
En tredje konsekvens är att den 2-3 faldiga ytan också ska jordbearbetas, sås och skördas. Det innebär också minst 2-3 gånger så mycket koldioxid släpps ut från maskinerna som gör detta. Med sämre arrondering blir det dubbelkörning och i slutändan kan koldioxidutsläppen bli 4-5 gånger större per ton skördad kärna än vad den är utanför Landskrona.
Ett normalt förfarande då Landskrona kommun upplåter odlingsbar mark till bebyggelse är att matjorden schaktas bort och läggs på annan odlingsbar mark som bullervall. Det innebär att fotosyntes försvinner på två ytor.
Flyttad odlingsgräns leder till folkströmmar
Golfströmmen i Atlanten har minskat i styrka och kommer fortsätta göra det så länge polarisarna smälter. Med minskad Golfström får Norden kallare klimat och den svenska odlingsgränsen kan om några år ha flyttats långt söderut. I Sydeuropa finns redan områden som inte längre går att odla pga torka och vattenbrist. Odlingsgränsen flyttas norrut. Båda förflyttningarna av odlingsgräns leder också till folkflyttningar. Sverige kommer inom nära tid bli tvungna att ta emot krigs- och klimatflyktingar och måste kunna förse minst 20 miljoner personer med mat och husrum. Det går inte att bebygga högklassad åkermark.
Livsmedelsstrategin
Riskdagen har efter Prop 2016/17:104 beslutat om En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Ett av målen är att öka den svenska självförsörjningsgraden.
Sverige har ca 50% självförsörjning på livsmedel och dessutom inga beredskapslager. Utan konstgödning och bekämpningsmedel sjunker självförsörjningen till ca 25 %. Utan diesel sjunker självförsörjningen till 0. Ökad befolkning, inkluderat klimat- och krigsflyktingar, minskar
självförsörjningen. Minskad odlingsbar yta minskar självförsörjningen. Att förbruka högklassig odlingsbar mark minskar självförsörjningen ännu snabbare. Att bebygga världens bästa åkermark bryter mot livsmedelsstrategin.
Ekonomiska konsekvenser
Odling av marken i Landskrona stärker svenska samhällsekonomin. Att inte odla ytan försvagar den svenska samhällsekonomin. Det som odlas på åkermarken i Landskrona har stora förutsättningar att vara av högsta kvalitet, tex kvarn-råvara eller intressant ur exportsynpunkt. Det senare ger intäkter till den svenska ekonomin. Om de högkvalitativa varorna inte kan odlas på åkermark utanför Landskrona så är sannolikheten hög att det måste importeras istället. Det ger kostnader i svenska ekonomin. Dessutom måste dubbel yta odlas på annan plats, vilket innebär dubbelt så mycket fossila bränslen till lantbruksmaskinerna måste användas. Detta ger ökade kostnader i den svenska ekonomin. Oftast finns det i konsekvensbeskrivningen till detaljplaner inte upptaget de ekonomiska konsekvenserna av att ta högvärdig odlingsmark i anspråk. Exploatören, som slipper betala för den totala miljöskadan, tar vinsten medan skattebetalarna och matkonsumenterna får kostnaderna.
Aktuella tidningsartiklar
2022-04-27 HD: Sverige missar målet ”hur vi än räknar”. Jorden blir allt varmare – men hur varm avgörs av hur mycket koldioxid som släpps ut. I Sverige skulle utsläppen behöva minska med 21 % från och med i år för att på ett rättvist sätt bidra till Parisavtalets mål, enligt forskare. … Sverige i början av året hade en kvarvarande koldioxidbudget på 170 miljoner ton … I nuläget släpper Sverige ut knappt 50 miljoner ton om året vilket innebär att
budgeten med nuvarande utsläppstakt skulle ta slut om 3,5 år. … Om minskningen börjar först 2023 måste den i stället vara 38 % årligen.
2022-05-06 Expressen: Larmet från FN: ”Klimatförändringarna driver på svälten i världen”. Ett varmare klimat med mer extremt väder kommer att minska skördar, torka ut vattenreservoarer och leda till mer svält. Det slår FN World Food Programme fast i en ny rapport.
Diagrammet visar att temperaturstegringen tagit fart i slutet på 1960-talet, dvs då utbyggnaden i miljonprogrammet startade. Miljonprogrammet och därpå följande byggnationer har till stor del skett på ytor med hög fotosyntes.
Utebliven fotosyntes har samma verkan som ökning av koldioxidutsläppen, vilket leder till ökad växthusverkan och ökade temperaturer.
Flytta naturresurser
LKAB vill i Kiruna komma åt en specifik plats för att utvinna naturresurser. För att komma åt platsen får de bekosta flyttning av tidigare bebyggelse. Om exploatör vill komma åt åkermark för byggnation, som idag är en värdefull naturresurs, så måste exploatören först flytta naturresursen så att den kan återanvändas på ny plats.
Platsen + Anläggningen + Användandet
Utan mat en längre tid kan man inte jobba. Mark med hög fotosyntes är klimatpositiv. När åkermark bebyggs försvinner fotosyntes och kolinlagring och ytan blir klimatnegativ. För de projekt som ska genomföras på det som är åkermark måste man se till så att klimatpåverkan för helheten Platsen + Anläggningen + Användandet inte blir sämre än den har varit med fotosyntes. Platsen Om det inte går att flytta etableringen från odlingsbar mark så måste den odlingsbara marken flyttas från etableringen för att inte påverka mat, klimat och överkonsumtion. Om det blir alternativet Flytta marken som gäller så måste den förflyttas intill ett djup av 2 m och återanvänds på annan plats inom området Familjen Helsingborg. Örkelljunga kommun uppmanas att avsätta mark, som idag har ingen eller mycket liten fotosyntes, så att Landskrona kan flytta och etablera och återanvända åkermarken för odling där. Marken etableras på sådant sätt att det första året efter flytt går att ta en skörd som är minst 90 % av vad den var på tidigare plats och från tredje året ska den vara minst 95 %.
Exploatören, inte skattebetalarna, ska stå för notan. Annars strider det mot Kommunallagen, som kräver likabehandling. Att det ska vara ett 2 meter djupt jordlager är för att marken genom kapillär förmåga ska kunna förse växtligheten på ytan med grundvatten. Bygg därefter i Landskrona på 2 m lägre nivå eller fyll upp med material från plats som tidigare haft ingen eller mycket låg fotosyntes och kolinlagring.
Anläggningen
Anläggningen görs klimatpositiv enligt standarden för A1 till A5.
Användandet
Fastighetsägarna måste förbindas att användandet blir fossilfritt. Det kan gälla transporter, materialförbrukning och energins ursprung för uppvärmning och kyla.
Yrkande till ÖP2040 – Översiktsplan för Örkelljunga kommun
1) Avsätt stora områden som idag har låg fotosyntes för att erbjuda övriga kommuner inom Familjen Helsingborg att bebygga istället för att bebygga högklassad åkermark.
2) Avsätt områden som idag har låg fotosyntes dit övriga kommuner inom Familjen Helsingborg kan flytta högklassad åkermark, då byggnation anses vara av Väsentligt samhällsintresse.
Kommentar: Örkelljunga kommun tackar för det inkomna yttrandet. Yttrandet är formulerat ur ett regionalt, men även globalt perspektiv och lyfter blicken från den egna kommunens gränser. Det är dessutom formulerat ur nio olika samarbetskommuners perspektiv och inskickat nio gånger utifrån Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans, Landskronas, Svalövs, Åstorps och Ängelholms vinkel. Yttrande 29–47 är alltså inskickat av samma person, men ur nio olika perspektiv. Yttrandeskribentens poäng är att det för mänsklighetens bästa är mindre dåligt att bygga på skogsmark eller mark med låg fotosyntes och att de etableringar på jordbruksmark som planeras inom våra samarbetskommuner i Familjen Helsingborg i stället bör lokaliseras till Örkelljunga kommun.
Örkelljunga kommun har ingen direkt möjlighet att påverka samarbetskommunernas utbyggnadsplaner, eftersom varje kommun har sitt eget planmonopol och kommunalt självbestämmande. Debatten behöver drivas, men passar bättre i Region Skånes framtagande av Regionplan för Skåne.
Länsstyrelsen bevakar att det finns en korrelation mellan kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning och de markanspråk för bostadsbyggande som görs i respektive översiktsplan. Alltså kan inte översiktsplanen peka ut större ytor för bostadsbyggande än vad som är motiverat utifrån kommunens egna mål om bostadsbyggande. ÖP2040 pekar ut ytor för bostadsbyggande som motsvarar kommunens mål om 1275 nya bostäder till 2040, samt stora ytor för verksamheter och logistik vid kommunens strategiska noder.
45. Privatperson 11, 2022-12-19
Synpunkter på ÖP2040 – Översiktsplan för Örkelljunga kommun med avseende på Svalövs kommun
Det tillkommer varje dag 250.000 skäl till att Svalövs kommun behöver byggbar mark att hänvisa till i Örkelljunga kommun.
Svalövs kommun och Örkelljunga kommun tillhör båda samarbetet Familjen Helsingborg. Svalöv vill expandera, men det kan bara ske på åkermark av hög klass. I Örkelljunga kommun finns gott om mark som inte har samma höga klass. 3.000 m2 åkermark i Svalöv ger mat till en person i 365 dagar, samt bioenergi och kolinlagring. 3.000 m2 skogsmark i Örkelljunga ger mat till en person i 3,65 dagar, samt bioenergi och kolinlagring. För mänsklighetens bästa är det mindre dåligt att bygga på skogsmark. För mänsklighetens bästa bör Örkelljunga kommun avsätta stora ytor i Översiktsplanen så att Svalövs kommun och övriga kommuner inom Familjen Helsingborg kan hänvisa önskad egen expansion till dessa ytor i Örkelljunga kommun. Motorväg E4 går centralt genom kommunen och speciellt i de norra delarna finns stora områden med mark som har låg klass ur odlingssynpunkt. De samlade expansionsplanerna från kommunerna inom Familjen Helsingborg är så stora att Örkelljunga kommun måste planera för en eller flera städer längs motorvägen. Utgå från blankt papper och planera dessa städer från grunden.
Lägg verksamheter närmst motorvägen och innanför dessa läggs bostadsområden. Behåll mycket av befintlig vegetation och låt den vara naturliga grönstråk mellan bebyggelsen, för att behålla den biologiska mångfalden. Motorvägen kan kompletteras med dubbelspårig järnväg mellan Åstorp och Markaryd för både person- och godstransport.
Fotosyntesen
Växternas fotosyntes är förutsättning för människo- och djurliv.
Yta med fotosyntes är klimatpositiv. Koldioxid tas upp och syrgas bildas tillsammans med kolhydrater och andra bundna kolföreningar och ger mänskligheten mat, foder, bioenergi och kolinlagring.
Bibehållen och ökad fotosyntes bidrar till att förbättra alla ovanstående punkter. Att bebygga mark som har hög fotosyntes är raka vägen till mänsklighetens undergång. Borttagen fotosyntes har samma verkan som ökade CO2-utsläpp.
Byggnation och användandet ger stora koldioxidutsläpp för all framtid. I växternas fotosyntes används koldioxid (CO2)och vatten (H2O) samt solljus och näringsämnen för att binda kol till rötter, strå och frö. Ju större tillgång till dessa faktorer desto större mängd blir det av rötter, strå och frö. Men saknas en av faktorerna så kan de övriga tre inte kompensera. På en berghäll, på en asfalterad plan eller på en åker utanför Svalöv är det lika mycket solljus och koldioxid, men tillgång till jämn tillförsel av vatten och näringsämnen begränsar fotosyntesen på de hårda ytorna. På de svenska åkrarna binds årligen 3,8 miljarder ton CO2 i kärnan och 9,9 miljarder ton CO2 till marken då rötter lämnas kvar. Att förbruka åkermark gör att kolinlagringen minskar. Att förbruka åkermark gör också att det på den åkermark som finns kvar måste odlas intensivare med mer konstgödsel, ökad kemisk bekämpning, bevattning och nyttjande av genmodifierade grödor. Detta för att kompensera för den förbrukade åkermarken. Detta leder till högre kostnader för den skördade varan vilket innebär högre matpriser. På åkermarken skördas grödor som ger mänskligheten mat och bioenergi.
Svalövs kommun har skyldigheter
Marken som avses bebyggas i Svalöv behöver framtida generationer för sin överlevnad eftersom:
• Världens och Sveriges befolkning ökar, vilket gör att det behövs mer mat och bränsle.
• Fossila bränslen ska fasas ut och ersättas med bränslen från icke-fossil källa.
• Elförbrukningen ökar och ökad omvandling av biobränslen till elenergi måste ske.
• Plast med innehåll av fossila råvaror måste ersättas med plast med icke- fossila råvaror. För dessa fyra punkter behövs mer odlingsbar mark.
• I Paris 2015 skrev Sverige under på den internationella överenskommelsen att differensen av Binda koldioxid (CO2) minus Frigöra fossilt bunden kol(dioxid), ska bli större än 0. Under många år har den differensen varit starkt negativ, dvs utsläppen av koldioxid har varit mycket större än den mängd som binds.
• Kolinlagringen i mark och vegetation måste öka.
• Minskad odlingsbar yta och kolinlagring då mark tas i anspråk för bebyggelse.
• Minskad odlingsbar mark pga redan uttorkade marker i södra Europa och snart även norrifrån när Golfströmmen minskar ytterligare.
• Minskade skördar och kolinlagring pga allmänt stigande temperaturer.
• Minskade skördar och kolinlagring pga högre frekvens på extremväder såsom extremvärme som leder till torka och bränder i naturen, skyfall med översvämningar och stormar.
Sveriges kommuner har fått rättigheter att planlägga mark inom kommungränsen. Med rättigheter följer skyldigheter.
Miljöbalken 3kap 4§ säger att Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Samhällsintresset att ge mat till mänskligheten och att hålla den pågående klimatförändringen och temperaturstegringen under +1,5 grader är större än att Sveriges kommuner anser sig ha rätt att bebygga högvärdig åkermark.
Från november 2011 till november 2022 (4.000 dagar) har världens befolkning ökat med 1 miljard människor. Med linjär ökning behövs mat och bioenergi till ytterligare 250.000 människor varje dag. Därför uppfylls inte Väsentligt samhällsintresse i Miljöbalken 3kap 4§ när Svalövs kommun avser bebygga ytterligare högklassad åkermark.
Att bebygga högt klassad åkermark bryter också mot Parisavtalet, Klimatlagen, Svensk livsmedelsstrategi och Kommunallagen.
Sverige importerar naturgas, bensin och diesel. Sverige importera hälften av livsmedlen. Sverige har ingen lag som säger att det ska byggas på odlingsbar mark. Sverige har däremot många lagar som innebär att det inte ska byggas på odlingsbar mark. Sverige lyssnade när FN-chefen 22-09 öppnade FN-mötet med att säga att ”Världen står i brand”. Sverige har många kommuner och Svalöv är en av dem. Alla måste följa svensk lag och bland annat bidra till att klimatförändringen inte förvärras.
Ökade utsläpp av koldioxid och växtnäring
Det som idag odlas på åkermarken utanför Svalöv måste vid exploatering odlas någon annanstans i stället. Den allra mesta av åkermarken utanför Svalöv är i klass 7-10, antag i genomsnitt klass 8 och en veteskörd på 8.000 kg vetekärna per ha (hektar). Antag att det är mark i klass 4 som odlas istället för åkermarken utanför Svalöv. På den alternativa marken blir skörden av vete bara 4.000 kg/ha. Det behövs alltså dubbelt så stor yta för att få fram samma mängd vete som i Svalöv.
En annan konsekvens är att jord i klass 4 har svårare att binda till sig vatten och växtnäring. Växtnäringsläckaget per ha är större på klass 4 (antag dubbel).
Eftersom det behövs dubbel yta för samma skörd så blir växtnäringsläckaget 4- dubbelt för samma skörd som i Svalöv. Dessutom är arronderingen oftast mycket sämre med mindre fält, som har oregelbunden form och innehåller åkerholmar. Det innebär att det lätt kan bli dubbel mängd gödsel spritt då det pga oregelbundheten blir dubbelkörning. Därför är växtnäringsläckaget ännu större. Jorden utanför Svalöv kan binda till sig vatten i större omfattning än klass 4-jorden. Grödan lider snabbare av torkstress och missväxt på klass 4- jorden. Så för att vara på den säkra sidan och få lika stor mängd skörd som utanför Svalöv så måste det odlas kanske 3 gånger så stor yta, vilket ger ytterligare växtnäringsläckage i förhållande till det som är i Svalöv. Därmed kan det stämma att det lokalt blir mindre växtnäringsläckage utanför Svalöv, men det totala resultatet blir istället att växtnäringsläckaget blir 5-6 gånger större för att odla samma mängd gröda som skulle ha odlats utanför Svalöv.
En tredje konsekvens är att den 2-3 faldiga ytan också ska jordbearbetas, sås och skördas. Det innebär också minst 2-3 gånger så mycket koldioxid släpps ut från maskinerna som gör detta. Med sämre arrondering blir det dubbelkörning och i slutändan kan koldioxidutsläppen bli 4-5 gånger större per ton skördad kärna än vad den är utanför Svalöv.
Ett normalt förfarande då Svalövs kommun upplåter odlingsbar mark till bebyggelse är att matjorden schaktas bort och läggs på annan odlingsbar mark som bullervall. Det innebär att fotosyntes försvinner på två ytor.
Flyttad odlingsgräns leder till folkströmmar
Golfströmmen i Atlanten har minskat i styrka och kommer fortsätta göra det så länge polarisarna smälter. Med minskad Golfström får Norden kallare klimat och den svenska odlingsgränsen kan om några år ha flyttats långt söderut. I Sydeuropa finns redan områden som inte längre går att odla pga torka och vattenbrist. Odlingsgränsen flyttas norrut.
Båda förflyttningarna av odlingsgräns leder också till folkflyttningar. Sverige kommer inom nära tid bli tvungna att ta emot krigs- och klimatflyktingar och måste kunna förse minst 20 miljoner personer med mat och husrum. Det går inte att bebygga högklassad åkermark.
Livsmedelsstrategin
Riskdagen har efter Prop 2016/17:104 beslutat om En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Ett av målen är att öka den svenska självförsörjningsgraden.
Sverige har ca 50% självförsörjning på livsmedel och dessutom inga beredskapslager. Utan konstgödning och bekämpningsmedel sjunker självförsörjningen till ca 25 %. Utan diesel sjunker självförsörjningen till 0.