KOLLEKTIVAVTAL
KOLLEKTIVAVTAL
FÖR TURISM-, RESTAURANG- OCH FRITIDSTJÄNSTER
– ARBETSTAGARE 1.5.2014–31.1.2017
KOLLEKTIVAVTAL
FÖR TURISM-, RESTAURANG- OCH FRITIDSTJÄNSTER
– ARBETSTAGARE 1.5.2014–31.1.2017
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bin- dande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finsksprå- kiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för faststäl- lande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkom- mer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole so- pineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvis- tamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahin- goista.
Innehåll
§ 2 Rätten att leda och fördela arbetet och organisationsrätt 2
§ 3 Arbetsavtal och prövotid 2
§ 4 Arbetsavtal som gäller tills vidare (ordinarie anställning) 3
§ 5 Arbetsavtal för viss tid 4
3. Upphörande av arbetsavtal 5
§ 6 Skyldighet att erbjuda mertidsarbete 6
§ 7 Ordinarie arbetstid och arbetsdagens längd 6
2. En deltidsanställd arbetstagares arbetstid 6
§ 8 Organisering av arbetstid 10
§ 9 Arbetsskiftsförteckning 11
§ 11 Högtids- och heldagsförkortning (JP) 12
2. Beviljande av förkortning 12
§ 12 Särskilda arbetstidsformer för heltidsanställda arbetstagare 13
2. Utjämningssystem för arbetstid som baserar sig på lokalt avtal 16
3. Årsarbetstidssystem som baserar sig på lokala
avtal (s.k. arbetstidsbank) 19
5. Arbete som likställs med treskiftsarbete 23
§ 14 Fastställande av lönen 25
1. Erfarenhetsår (anställningsförhållanden som inleds efter 1.10.2007) 25
3. Tjänsteårstillägg (anställningsförhållanden som inleds före 1 10.2007) 26
§ 15 Lärlingar, unga arbetstagare och skolelever 28
2. Arbetstagare under 18 år 28
§ 16 Faktorer som höjer lönen 28
2. Tillägg för kvälls- och nattarbete 29
3. Dagligvaruhandelstillägg på trafikstationer 29
§ 17 Söndagsarbete och arbete som utförs på helgdagar och helgaftnar 29
§ 18 Mertids- och övertidsarbete 30
3. Mertids- och övertidsarbete under en ofullständig treveckorsperiod. 30
§ 19 Arbete som utförs på en ledig dag 31
§ 20 Byte av förhöjd lön mot ledighet 32
2. Lön för en del av månaden 33
3. Löneutbetalning när anställningen upphör 33
1. Förutsättningar för lönebetalning 34
2. Anmälningsskyldighet och utredning över arbetsoförmågan 34
3. Lönebetalningsperiod under sjukdomstiden 35
4. Beloppet av lön för sjukdomstiden 35
5. Utbetalning av lön för sjukdomstid 35
1. Läkarkontroller och -undersökningar 37
2. Lagstadgade undersökningar 37
1. Plötslig sjukdom i familjen 37
2. Arbetstagarens vigsel och bemärkelsedagar 38
3. En nära anhörigs död och begravning 38
4. Uppbåd och repetitionsövningar 38
6. PAMs förvaltningsorgans möten 39
8. Överenskommelser om frånvaro och semesterförmåner 39
2. Särskild moderskapsledighet 39
§ 26 Lön för moderskaps-, adoptions- och faderskapsledighet 40
3. Dagar likställda med arbetade dagar 41
5. Hur semester ges och antecknas i arbetsskiftsförteckningen 43
6. Semester och lediga dagar 44
7. Semesters inverkan på arbetstiden 45
8. Mertids- och övertidsarbete under en arbetstidsperiod som omfattar semestern 46
9. Förflyttning av semester 47
1. Förutsättningar för utbetalning 51
2. Företagets resereglemente 53
§ 31 Inkassering av medlemsavgifter 55
§ 33 a Förebyggande av våld 55
2. Avvärjning och eftervård 56
33 b Främjande av välbefinnande i arbetet 56
§ 34 Besök på arbetsplatsen 57
10. BESTÄMMELSER OM PROCENTAVLÖNADE VAKTMÄSTARE,
ORDNINGSVAKTER OCH PORTIERER 58
§ 38 Vaktmästare och ordningsvakter 58
1. Betjäningsavgift 58
§ 39 Portierer 60
§ 40 Gemensamma bestämmelser för procentavlönade arbetstagare 60
1. Procentavlönad arbetstagare som får fast lönedel 60
2. Lön för sjuktid 60
3. Arbetstagare som får såväl fast lön som betjäningsavgifter 60
4. Ersättning för inkomstbortfall vid tillfällig frånvaro 61
5. Ersättning för JP-dag 61
6. Semesterlön 61
11. HUVUDFÖRTROENDEMAN, ARBETARSKYDDS-FULLMÄKTIG, FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED 62
41 § Huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig 62
1. Ersättning och befrielse från arbetet 62
2. Procentavlönad huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig 62
3. Uträkning av antalet arbetstagare 63
§ 42 Förhandlingsordning 63
§ 43 Arbetsfred och avtalsbrott 63
12. MEDDELANDE OM AVTALET OCH AVTALETS GILTIGHET 63
Meddelande om avtalet 63
Avtalets giltighet 63
PROTOKOLL ÖVER ÅTERINFÖRD VÅNINGSSTÄDNING 64
PROTOKOLL ÖVER SERVICE-, TRAFIK- OCH DISTRIBUTIONSSTATIONER 64
§ 1 Omfattning 64
§ 2 Löner 64
§ 3 Rast 65
§ 4 Individuell lön 65
§ 5 Avtalens allmänna bindande verkan 65
PROTOKOLL ÖVER ARBETSVILLKOREN FÖR KONTORSANSTÄLLDA 66
Flexibel arbetstid (flextid) 66
Arbetstidsförkortning under söckenhelgsveckor 66
6 § Mertids- och övertidsarbete 67
Samtycke till mertids- och övertidsarbete 68
De maximala mängderna övertidsarbete 68
7 § Söndags- och nattarbete 68
Beskrivning av de kontorsanställdas svårighetsgrupperingar 69
§ 9 Arbetsavtalets uppsägningstider 69
PROTOKOLL ÖVER FÖRNYANDE AV KOLLEKTIVAVTAL 6.11.2013 70
PROTOKOLL OM FÖRNYELSE AV KOLLEKTIVAVTAL 19.8.2015 72
ARBETSAVTAL 80
AVTAL OM IBRUKTAGANDE AV EN ARBETSTIDSBANK 81
MODELL FÖR EN PROMEMORIA OM EN MENINGSSKILJAKTIGHET 83
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
§ 1 Avtalets omfattning
Avtalet ska iakttas i inkvarterings- och restaurangbranschen samt i sådan verk- samhet som är jämförbar med eller nära ansluten till branschen eller som stöder branschens verksamhet. Avtalet ska också iakttas i turism- och fritidstjänster som nämns nedan samt i välfärdstjänster i samband med de ovan nämnda.
Avtalets tillämpningsområde omfattar typiskt:
• restauranger, kaféer, pubar, nattklubbar
• cateringföretag och personalrestauranger
• halvfabrikatskök och beredningskök
• hotell och andra inkvarteringsföretag
• badanläggningar och välfärdscentra
• campingplatser och husvagnsområden
• semester- och stugbyar
• tjänster för landsbygdsturism
• service- och trafikstationer
• bowlinghallar
• semesteranläggningar och kurscentra
• kongresscentra
• främjande, försäljning, marknadsföring och förmedling av inhemska turismtjänster.
Avtalet gäller arbetstagare som lyder under arbetstidslagen. Som en del av avtalet iakttas följande avtal:
• Allmänt avtal (AAC-FFC) 15.11.1990
• Förtroendemannaavtal (MaRa-PAM) 1.4.2010
• Avtal om arbetarskyddssamarbete (MaRa-PAM) 1.4.2010
• Avtal om samarbete (MaRa-PAM) 1.4.2010
• Rekommendation rörande förebyggande av missbruksproblem, handlägg- ning av missbruksfrågor och vårdhänvisning på arbetsplatserna (FFC, EK m.m.) 12.1.2006)
• Avtal angående personalbespisning (AAC-FFC) 12.2.1976
• Strejkböter i enlighet med vad som stadgas i lagen om kollektivavtal (AAC-FFC)
• Avtal om inkassering av medlemsavgifter (AAC-FFC)
• Utbildningsavtal (MaRa–PAM) 1.2.2014
• Avtal om inlärning i arbetet (FHR-PAM) 8.3.2006.
2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
§ 2 Rätten att leda och fördela arbetet och organisationsrätt
Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. Arbetsgivaren anställer och säger upp arbetstagare.
En arbetstagare som anställts för en viss arbetsuppgift är skyldig att vid behov utföra också annat liknande eller därmed jämförbart arbete då det inte i väsentlig grad ändrar hans egentliga arbete.
När anställningsförhållandet inleds ska arbetsgivaren vid sidan av arbetshandled- ningen introducera arbetstagaren i trygga och hälsosamma sätt att utföra arbetet, i arbetsplatsens företagshälsovård, praxis på arbetsplatsen i fråga om sjukfrånva- ro, eventuella arbetssäkerhetsrisker och arbetarskyddsorganisationen.
Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar.
Arbetsgivaren förklarar för en nyanställd arbetstagare organisations- och för- handlingsförhållandena inom branschen och uppger vem som är arbetsplatsens förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig och arbetarskyddsombud samt ger ar- betstagaren deras kontaktuppgifter.
Kollektivavtalsparterna i branschen för turism-, restaurang- och fritidstjänster är Servicefacket PAM rf på arbetstagarsidan och Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf på arbetsgivarsidan.
§ 3 Arbetsavtal och prövotid
Kollektivavtalsparterna rekommenderar skriftliga arbetsavtal enligt modellen som finns i bilagan.
Om arbetsavtalet har ingåtts muntligt är arbetsgivaren skyldig att ge arbetsta- garen en skriftlig utredning om de centrala villkoren i arbetet enligt 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om en prövotid på högst fyra månader. I en visstidsanställning som varar under åtta månader får prövotiden emellertid utgöra högst hälften av hela anställningsförhållandets längd.
Prövotiden börjar när arbetet inleds.
Under prövotiden kan vardera parten häva avtalet utan att iaktta uppsägningsti- den, i vilket fall anställningsförhållandet upphör när arbetsdagen avslutas.
EXEMPEL
Parterna har kommit överens om en prövotid på fyra månader. Arbetstagaren har påbörjat arbetet 26.4. Prövotidens sista dag är 25.8.
§ 4 Arbetsavtal som gäller tills vidare (ordinarie anställning)
1. Förutsättningar
Arbetsavtalet gäller tills vidare om det inte av motiverade skäl har ingåtts för en viss tid.
Ett arbetsavtal ska anses gälla tills vidare också när:
ett avtal har ingåtts för viss tid utan motiverade skäl
flera på varandra följande tidsbundna arbetsavtal har ingåtts utan motiverade skäl eller
arbetsgivaren tillåter arbetstagaren att fortsätta arbetet efter att tidsfristen har löpt ut.
2. Permittering
Tiden för permitteringsmeddelandet är minst 14 dagar.
3. Uppsägningstider
Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är:
när anställningsförhållandet fortgått | uppsägningstid |
högst 5 år | 1 månad |
över 5 – högst 10 år | 2 månader |
över 10 – högst 15 år | 3 månader |
över 15 år | 4 månader |
När arbetstagaren säger upp avtalet är uppsägningstiderna:
när anställningsförhållandet fortgått | uppsägningstid |
högst 10 år | 14 dagar |
över 10 år | 1 månad |
Uppsägningstiden räknas fr.o.m. den dag som följer på uppsägningen.
EXEMPEL 1. UPPSÄGNINGSTID 14 DAGAR
Anställningsförhållandet sägs upp 10.1. Uppsägningstiden räk- nas fr.o.m. 11.1. Anställningsförhållandets sista dag är 24.1.
EXEMPEL 2. UPPSÄGNINGSTIDEN RÄKNAS I MÅNADER
När uppsägningstiden räknas i månader är anställningsförhål- landets sista dag den dag vars ordningsnummer motsvarar upp- sägningsdagens ordningsnummer. Om det inte finns en mot- svarande dag i den månad då uppsägningstiden upphör, av- slutas anställningsförhållandet på månadens sista dag.
uppsägning | uppsägningstid | anställningsförhål- landets sista dag |
1.3 | 1 mån. | 1.4 |
31.12 | 2 mån. | 28.2 |
4. Uppsägningsförfarande
Uppsägningen är bindande, om inte den andra parten godkänner att den återkallas. På begäran ska ett intyg om uppsägningen ges av båda parterna.
På arbetstagarens begäran ska grunden för uppsägningen och tidpunkten då an- ställningsförhållandet kommer att upphöra meddelas skriftligt.
5. Ersättningar
En arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden ska ersätta arbetsgivaren ett belopp som motsvarar lönen för den försummade uppsägningstiden.
Ersättningen ska kvitteras enligt 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen.
En arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstiden ska ersätta arbetstagaren full lön för den försummade uppsägningstiden.
Dagslönen beräknas i enlighet med § 21 punkt 2 i kollektivavtalet.
§ 5 Arbetsavtal för viss tid
1. Förutsättningar
Arbetsavtal för viss tid kan ingås av motiverade skäl, vilka omfattar: arbetets karaktär, vikariat eller praktik eller annat motsvarande skäl eller
ett skäl som anknyter sig till företagets verksamhet eller det utförda arbetet arbetstagarens egen begäran.
Enligt 5:2 § i arbetsavtalslagen får arbetsgivaren permittera en visstidsanställd arbetstagare endast om han eller hon arbetar som vikarie för en ordinarie arbets- tagare och om arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetsta- garen om han eller hon arbetade.
Tiden för permitteringsmeddelandet är 14 dagar.
3. Upphörande av arbetsavtal
Arbetsavtal för viss tid upphör när tidsfristen löper ut. Ett arbetsavtal för viss tid kan inte sägas upp mitt under tidsfristen, om man inte i arbetsavtalet särskilt av- talat om möjligheten att säga upp avtalet.
4. Ersättningar
Om en arbetstagare säger upp anställningsförhållandet innan tidsfristen har löpt ut är han eller hon skyldig att betala arbetsgivaren ersättning för att arbetsavtalet upphör i förtid.
Ersättningens belopp motsvarar lönen för två veckor eller
om den försummade arbetsperioden är kortare än två veckor, lönen för motsva- rande tid.
Kvittering av ersättningen bestäms enligt 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen.
Om arbetsgivaren avslutar ett anställningsförhållande före den utsatta tiden, ska arbetsgivaren enligt 12 kap. i arbetsavtalslagen ersätta arbetstagaren den skada han eller hon orsakats.
3. ARBETSTID
§ 6 Skyldighet att erbjuda mertidsarbete
Om arbetsgivaren behöver flera arbetstagare för uppgifter som är lämpliga för de arbetstagare som är anställda hos arbetsgivaren på deltid, ska arbetsgivaren erbjuda de deltidsanställda dessa arbeten.
Mertidsarbete ska erbjudas upp till 111 timmar under en treveckorsperiod.
Det rekommenderas att parterna lokalt avtalar om praxis för hur mertidsarbete ska erbjudas.
§ 7 Ordinarie arbetstid och arbetsdagens längd
1. Ordinarie arbetstid
Arbetstiden bestäms per perioder på tre veckor.
Den ordinarie arbetstiden är högst 111 timmar per tre veckor.
2. En deltidsanställd arbetstagares arbetstid
Arbetstagaren är en deltidsanställd arbetstagare, om hans eller hennes arbetstid är kortare än i genomsnitt 111 timmar per tre veckor.
Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om
en fast minimiarbetstid för en treveckorsperiod eller en genomsnittlig arbetstid för en treveckorsperiod.
A. Fast minimiarbetstid
Om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om en fast minimiarbetstid för en treveckorsperiod, ska den avtalade arbetstiden förverkligas under varje tre- veckorsperiod.
Om arbetstiden underskrider den avtalade minimitiden, betalar arbetsgivaren en ersättning som motsvarar de uteblivna arbetstimmarna. Skyldigheten att betala ersättning uppstår dock inte om det avtalade antalet timmar uteblivit på grund av en orsak som beror på arbetstagaren eller på grund av en oavlönad frånvaro.
Då den förverkligade arbetstiden utan motiverat skäl regelbundet överskrider den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet, ska arbetstiden avtalas så att den motsvarar den förverkligade arbetstiden.
B. Genomsnittlig minimiarbetstid (bestämmelsen gäller t.o.m. 31.12.2014)
En ny bestämmelse om granskning av genomsnittlig minimiarbetstid träder i kraft 1.1.2015. Pågående granskningsperioder ska avslutas innan den nya gransknings- perioden inleds i januari 2015. Överskridande eller underskridande av den avtalade
genomsnittliga minimiarbetstiden som föranleds av denna ändring av kollektivav- talet leder dock inte till de åtgärder som nämns i denna punkt.
Om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om en genomsnittlig arbetstid för en treveckorsperiod, ska den avtalade arbetstiden förverkligas under gransk- ningsperioden.
Arbetsgivaren och arbetstagaren granskar förverkligandet av den genomsnittliga minimiarbetstiden under en tidsperiod på ett år, om man inte lokalt kommer över- ens om en kortare granskningsperiod i enlighet med § 30.
Syftet med granskningen är att säkerställa att avtalet motsvarar den reella situ- ationen.
Då den förverkligade genomsnittliga arbetstiden utan motiverat skäl överskrider den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet, ska arbetstiden avtalas så att den mot- svarar den förverkligade arbetstiden.
Om arbetstiden underskrider den avtalade minimitiden, betalar arbetsgivaren en ersättning som motsvarar de uteblivna arbetstimmarna. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ersättning, om det avtalade antalet timmar uteblivit på grund av en orsak som beror på arbetstagaren eller på grund av en oavlönad frånvaro.
I visstidsanställningar som varar under ett år ska minimiarbetstiden under en tre- veckorsperiod förverkligas under den tid som anställningsförhållandet varar.
Om en deltidsanställd arbetstagare i praktiken utför så mycket mertidsarbete att han eller hon inte längre kan betraktas som en sådan deltidsanställd arbetstagare som avses i kollektivavtalet, ska man med honom eller henne komma överens om betalning av månadslön från och med början av den månad som följer ändrings- tidpunkten.
Ovan nämnda bestämmelser tillämpas inte på arbetstagare som vid behov separat kallas till arbete.
Som en deltidsanställd arbetstagare betraktas inte en arbetstagare som enligt § 12 punkt 4 eller 5 i kollektivavtalet arbetar 90 eller 105 timmar per tre veckor.
B. Genomsnittlig minimiarbetstid (bestämmelsen gäller fr.o.m. 1.1.2015)
Om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om en genomsnittlig arbetstid för en treveckorsperiod, ska den avtalade arbetstiden förverkligas under gransk- ningsperioden.
Arbetsgivaren och arbetstagaren granskar förverkligandet av den genomsnittliga minimiarbetstiden under en tidsperiod på ett år, om man inte lokalt kommer över- ens om en kortare granskningsperiod i enlighet med § 30.
Granskningen genomförs för kompletta treveckorsperioder från januari till janu- ari. Granskningsperioden börjar fr.o.m. den första kompletta treveckorsperioden i januari och slutar den första treveckorsperioden som upphör i januari följande år.
EXEMPEL
Den första treveckorsperioden som börjar i januari inleds 12.1.2015. Denna granskningsperiod löper ut 3.1.2016. Granskningsperioden be- står därmed av 17 treveckorsperioder. Om arbetstagarens avtala-
de genomsnittliga minimiarbetstid är 90 timmar per tre veckor, ska minst 17 x 90 timmar genomföras under granskningsperioden dvs. to- talt 1530 timmar. Avlönad frånvaro räknas också in i dessa timmar.
Granskningsperioderna 2015–2016 | ||
Treveckorsperioden börjar | Treveckorsperioden slutar | Antalet treveckorsperioder |
5.1.2015 | 17.1.2016 | 18 |
12.1.2015 | 3.1.2016 | 17 |
19.1.2015 | 10.1.2016 | 17 |
Granskningsperioderna 2016–2017 | ||
Treveckorsperioden börjar | Treveckorsperioden slutar | Antalet treveckorsperioder |
4.1.2016 | 15.1.2017 | 18 |
11.1.2016 | 1.1.2017 | 17 |
18.1.2016 | 8.1.2017 | 17 |
Om förläggningen av granskningsperioden mellan andra tidpunkter (t.ex. från april till april) kan avtalas arpetsplatsspecifikt enligt § 30.
Arbetstimmarna ska granskas inom två månader efter att granskningsperioden löpt ut.
Syftet med granskningen är att säkerställa att avtalet motsvarar den reella situ- ationen.
Då den förverkligade genomsnittliga arbetstiden utan motiverat skäl överskrider den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet, ska arbetstiden avtalas så att den mot- svarar den förverkligade arbetstiden.
Om arbetstiden underskrider den avtalade minimitiden, betalar arbetsgivaren en ersättning som motsvarar de uteblivna arbetstimmarna. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ersättning, om det avtalade antalet timmar uteblivit på grund av en orsak som beror på arbetstagaren eller på grund av en oavlönad frånvaro.
När arbetsgivaren säger upp en arbetstagare ska minst det antal arbetstimmar som motsvarar arbetstagarens arbetsavtalsenliga genomsnittliga minimarbetstid antecknas i arbetsskiftsförteckningen för uppsägningstiden. Det krävs dock inte att en redan publicerad arbetsskiftsförteckning för en treveckorsperiod ändras.
Om en deltidsanställd arbetstagare i praktiken utför så mycket mertidsarbete att han eller hon inte längre kan betraktas som en sådan deltidsanställd arbetstagare som avses i kollektivavtalet, ska man med honom eller henne komma överens om betalning av månadslön från och med början av den månad som följer ändrings- tidpunkten.
Ovan nämnda bestämmelser tillämpas inte på arbetstagare som vid behov separat kallas till arbete.
Som en deltidsanställd arbetstagare betraktas inte en arbetstagare som enligt § 12 punkt 4 eller 5 i kollektivavtalet arbetar 90 eller 105 timmar per tre veckor.
3. Arbetsskiftets längd
Arbetsskiftet ska vara minst fyra timmar. På arbetstagarens begäran eller av en grundad anledning kan arbetsskiftet vara kortare. En grundad anledning kan till ex- empel anknyta sig till behovet av arbetskraft på grund av efterfrågan av tjänsterna, rörelsens öppettider och tjänstetider eller arbetets kortvarighet.
Ett arbetsskift kan högst uppgå till 10 timmar. Med arbetstagarens samtycke kan arbetstiden förlängas. Det är inte tillåtet att i oskälig grad låta utföra arbetsskift som är längre än tio timmar. På arbetstagarens önskan eller med hans eller hen- nes samtycke kan man även utföra på varandra följande arbetsskift på 10 timmar. Arbetstiden per dygn kan dock högst uppgå till 16 timmar.
4. Vilotider
Vilotiden mellan arbetsskift är minst 8 timmar. Mellan arbetsskift på minst 10 tim- mar som utförs på varandra följande dagar ska en vilotid på minst 10 timmar ingå.
Arbetsgivaren ska sträva efter att ordna vilotiden mellan arbetsskiften så att den är längre än minimivilotiden.
Om den dagliga oavbrutna arbetstiden överskrider sex timmar, ska arbetstagaren utöver den kaffepaus som avses i punkt 5 få en vilotid på minst en halvtimme eller möjlighet att med beaktande av arbetsrytmen ta en tillräckligt lång paus under arbetet för att inta sin måltid i ett utrymme som lämpar sig för detta.
Vilotiden räknas inte in i arbetstiden om arbetstagaren fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen.
Om arbetet kräver oavbruten närvaro eller belastar oavbrutet, ska under arbetet ordnas möjlighet att vid behov ta sådana pauser som tillåter en kortvarig frånvaro från arbetsplatsen.
När arbetsskiftet varar över 4 timmar, ska arbetstagaren få minst en kafferast. Pausen räknas in i arbetstiden och arbetstagaren får inte utan arbetsgivarens till- stånd avlägsna sig från arbetsplatsen under pausen.
Om en egentlig paus till följd av orsaker som hänför sig till arbetsarrangemang inte kan ges, ska arbetstagaren ha möjlighet att inta förfriskningar under arbetet.
§ 8 Organisering av arbetstid
1. Arbetsvecka
Arbetsveckan börjar på måndag klockan 00.00 och upphör på söndag klockan 24.00. En treveckorsperiod har högst 15 arbetsdagar.
2. Lediga dagar
För varje arbetsvecka på fem dagar intjänas två lediga dagar varav den ena är en veckovilodag V på minst 30 timmar och den andra är en extra ledig dag X på minst 24 timmar.
Med en arbetsdag likställs en X-dag som flyttats från en vecka till en annan, en utjämningsledighet som beviljats för att jämna ut arbetstiden, en ledig dag istället för semesterpremie samt en JP-ledighet som angetts i arbetsskiftsförteckningen.
Veckovilodagen V ska ges för varje hel arbetsvecka. En extra ledig dag X kan bevil- jas antingen under intjäningsveckan eller i samband med en annan ledighet under treveckorsperioden.
Om X-dagen beviljas under den vecka under vilken den är intjänad ska den i mån av möjlighet beviljas i samband med V-dagen.
Antalet arbetsdagar mellan de lediga dagarna får uppgå till högst sju arbetsdagar. På arbetstagarens initiativ kan parterna lokalt i enskilda fall avtala annorlunda om bestämmelsen.
Parterna rekommenderar ett system med roterande lediga dagar.
Arbetsskiftet som föregår ledigheten ordnas till morgonskift och arbetsskiftet som följer ledigheten ordnas till kvällsskift, om lediga dagar beviljas ett jämnt antal i rad. Bestämmelsen tillämpas på en arbetsplats som har öppet alla veckodagar och där arbetet utförs i två eller tre skift, samt på andra arbetsplatser i mån av möjlig- het. Om under tiden mellan ledigheterna endast arbetas i morgon-, kvälls- eller nattskift, behöver denna bestämmelse inte iakttas.
Ledighet ska minst vart femte veckoslut ordnas så att två på varandra följande lediga dagar beviljas antingen på fredag och lördag eller på lördag och söndag. På arbetsplatsen kan enligt § 30 i kollektivavtalet avtalas om att ledigheten även kan beviljas på söndag och måndag.
Bestämmelsen gäller arbetstagare som är berättigade att intjäna V- och X-dagar.
Avvikelser från bestämmelsen är möjliga på arbetstagarens önskan eller då tving- ande skäl föreligger.
När semester ges beräknas femveckorsperioden på följande sätt:
V | X | 3 veckor | 4 veckor | 2 veckor | V | X |
Lö | Sö | semester | Lö | Sö |
Vid överenskommelse om ett årsarbetstidssystem i enlighet med § 12 punkt 3 i kollektivavtalet kan med arbetstagaren även avtalas om att veckoslutsledigheten beviljas på ett sätt som avviker från denna bestämmelse.
§ 9 Arbetsskiftsförteckning
Arbetsskiftsförteckningen ska utarbetas i förväg så att den läggs ut på anslags- tavlan eller på annan motsvarande plats till arbetstagarnas påseende minst en vecka innan treveckorsperioden börjar, om inte annat avtalats arbetsplatsspecifikt enligt § 30.
Arbetsskiftsförteckningen ska utarbetas med annat redskap än blyertspenna. Treveckorsperioden inleds alltid på måndag. Årsskiftet avbryter inte perioden.
Uppgifterna om när arbetsskiften inleds och avslutas samt om lediga dagar ska finnas i arbetsskiftsförteckningen.
Arbetsskiftsförteckningen får inte ändras utan arbetstagarens och arbetsgivarens samtycke.
Då en treveckorsperiod på grund av att anställningsförhållandet inleds eller upp- hör eller på grund av oavlönad ledighet inte blir full får den ordinarie arbetstiden högst vara 7,4 timmar per arbetsdag.
§ 10 Särskilda helgdagar
1. Julaftonen och juldagen
Julaftonens kvällsskift samt juldagen ska vara lediga, om arbetstagaren begär det en vecka innan den arbetsskiftsförteckning som omfattar julen utarbetas.
Inkvarteringsrörelser, säsongs- och trafikrestauranger, kaféer i sjukhus och ser- vicestationer samt personalrestauranger utgör ett undantag från vad som anges ovan.
2. Första maj
På första maj ska en arbetstagare få morgonskiftet ledigt till klockan 13.00, eller om möjligt till klockan 16.00.
§ 11 Högtids- och heldagsförkortning (JP)
Arbetstiden förkortas av följande högtids- och helgdagar som ingår i anställnings- förhållandet:
a. trettondagen
b. långfredagen
c. första maj
d. Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx
e. midsommardagen
f. självständighetsdagen
x. xxxxxxxxxx
h. juldagen.
Dagarna som förkortar arbetstiden kallas för JP-dagar.
1. Rätt till förkortning
En arbetstagare som har arbetat minst ett helt arbetsskift under en sådan vecka under vilken en ovan nämnd högtids- och helgdag infaller har rätt till en arbets- tidsförkortning (JP-ledighet).
Om arbetsskiftet infaller under två skilda veckor, betraktas det ha infallit under den vecka under vilken arbetsskiftet inleddes.
Med arbetsskift likställs även utjämningsledighet, en X-dag som flyttats från en vecka till en annan, JP-ledighet och semesterpremieledighet.
Förkortning får inte:
• en arbetstagare som utför kontinuerligt treskiftsarbete
• en arbetstagare vars anställningsförhållande utan avbrott inte har fortgått minst en månad före den aktuella högtids- och helgdagen.
2. Beviljande av förkortning
JP-ledigheter som intjänas under JP-dagar som infaller under januari-juni ska be- viljas senast före utgången av december samma år, om man inte kommer överens om annat.
JP-ledigheter som intjänas under JP-dagar som infaller under juli-december ska beviljas senast före utgången av juni följande år, om man inte kommer överens om annat.
Vid beviljandet av JP-ledigheter ska man höra arbetstagaren.
I arbetstidsformer med månadslön beräknas JP-ledighetens arbetstidsförkortan- de inverkan genom att arbetstiden enligt arbetsavtalet divideras med talet 15 (till exempel 111 t/15 = 7,4 t).
JP-ledigheten beviljas som hela lediga dagar och de minskar inte på antalet övriga lediga dagar under denna period.
I fråga om en deltidsanställd arbetstagare kan JP-ledigheten även ersättas med en penningersättning som motsvarar den intjänade ledigheten i samband med den följande lönebetalningen.
När anställningsförhållandet upphör betalas de outtagna JP-ledigheterna i peng- ar. Värdet på JP-ledigheten för en arbetstagare med månadslön beräknas genom att månadslönen delas med talet 21.
3. Personalrestauranger
I personalrestauranger kan avtalas om att samma söckenhelg- och arbetstidsför- kortningssystem som i kundsamfundet iakttas i stället för systemet med JP-dagar.
Arbetstiden kan då vara till exempel 112,5 timmar per tre veckor och på motsva- rande sätt beviljas under året 11 utjämningsledigheter, så att man når samma års- arbetstid som med ett system med JP-dagar.
Frågan ska avtalas lokalt i enlighet med § 30 i kollektivavtalet.
§ 12 Särskilda arbetstidsformer för heltidsanställda arbet- stagare
1. Utjämningssystem
1. Ordinarie arbetstid och utjämningsperiod
Den ordinarie arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare med månadslön kan ordnas så att den är i genomsnitt 111 timmar så att arbetstiden under högst sex
(6) på varandra följande treveckorsperioder (utjämningsperiod) jämnas ut till att motsvara det ovan nämnda antalet. Den ordinarie arbetstiden under en enskild treveckorsperiod får vara högst 129 timmar.
Längden på den utjämningsperiod som ska iakttas samt tidpunkterna då den inleds och upphör ska framgå av arbetsskiftsförteckningen.
Veckovilodagen (V) ska ges under varje arbetsvecka.
Det går att flytta högst två X-dagar från varje treveckorsperiod så att de beviljas på andra tidpunkter inom en utjämningsperiod. Då ges den flyttade X-dagen i sam- band med en annan ledighet. En flyttad X-dag likställs med en arbetsdag i fråga om intjänande av X- och V-dagar, JP-ledigheter samt semester.
Antalet arbetsdagar mellan de lediga dagarna får uppgå till högst sju arbetsdagar.
Palvelualojen ammattiliitto PAM ry ● xxx.xxx.xx 13
Arbetstiden jämnas ut under utjämningsperioden antingen genom att arbetstiden per dag förkortas eller genom att separata utjämningsledigheter beviljas. Under en utjämningsperiod ska dock minst tre (3) utjämningsledigheter beviljas, om det i ramen för de intjänade timmarna är möjligt. Utjämningsledigheterna (TS) an- tecknas i arbetsskiftsförteckningen och de jämställs med arbetsdagar i fråga om intjänande av X- och V-dagar, JP-ledigheter och semester samt när lön för en del av en månad betalas.
Utjämningsledigheterna får inte överlappa lediga dagar eller semester.
Systemet kan med ovan nämnda principer tillämpas i ett system med 105 timmar (§ 12 punkt 5 i kollektivavtalet) men inte i ett s.k. system med 90 timmar (§ 12 punkt 4 i kollektivavtalet).
EXEMPEL 1. UTJÄMNING AV ARBETSTIDEN
Den iakttagna utjämningsperioden är 6 treveckorsperioder. Antalet arbetstimmar under utjämningsperioden är samman- lagt 6 x 111 timmar, alltså 666 timmar. Under en utjämningspe- riod har sammanlagt fyra utjämningsledigheter beviljats.
1 perioden: 115 t | 2 perioden: 129 t | 3 perioden: 102 t |
3 X-ledigheter | 1 X-ledighet | 3 X-ledigheter |
3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter |
1 utjämningsledighet | ||
4 perioden: 86 t | 5 perioden: 116 t | 6 perioden: 118 t |
5 X-ledigheter | 2 X-ledigheter | 4 X-ledigheter |
3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter |
3 utjämningsledigheter |
2. Inverkan av frånvaro
Under frånvaro räknas de arbetstimmar som är antecknade i arbetsskiftsförteck- ningen som utförda arbetstimmar i arbetstidssystemet. Om en arbetsskiftsför- teckning inte har utarbetats, räknas 7,4 timmar per arbetsdag och 37 timmar per arbetsvecka in i den utförda arbetstiden i systemet. För semestertiden inläses som utförd arbetstid semesterns förkortande effekt på arbetstiden enligt § 27 punkt
5.8 i kollektivavtalet och för en JP-dags del 7,4 timmar.
I en annan arbetstidsform än den med 111 timmar beaktas frånvarons inverkan i proportion till arbetstiden enligt arbetsavtalet.
3. Mertids- och övertidsarbete under en treveckorsperiod
Det arbete som under en treveckorsperiod har utförts efter 129 timmar ersätts som mertids- och övertidsarbete enligt följande:
• 9 timmar som mertidsarbete med enkel timlön,
• de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
• de därefter följande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
Timmar som berättigar till mertids- eller övertidsersättning per period iakttas inte när man räknar det totala timantalet under utjämningsperioden.
Ersättningen för mertids- eller övertidsarbete per period kan inte bytas ut mot motsvarande ledig tid.
4. När anställningen upphör mitt under utjämningsperioden
Om ett anställningsförhållande på grund av skäl som beror på arbetstagaren upp- hör under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till den ordinarie maximiarbetstiden, kan underskottet i antalet arbetstimmar dras av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts i pengar i form av en enkel timlön.
Om anställningsförhållandet upphör av skäl som beror på arbetsgivaren, dras un- derskottet inte av lönen. Eventuellt mertids- och övertidsarbete ersätts i fråga om de arbetstimmar som överskrider den genomsnittliga ordinarie arbetstiden enligt följande:
• fram till i genomsnitt 120 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
• hälften av de därefter följande timmarna med en lön förhöjd med 50 % och hälften med en lön förhöjd med 100 %.
EXEMPEL 2. MERTIDS- OCH ÖVERTIDSARBETE NÄR
ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET UPPHÖR MITT UNDER UTJÄMNINGSPERIODEN
Anställningsförhållandet för en heltidsanställd arbetstaga-
re vars ordinarie arbetstid under en treveckorsperiod är 111 tim- mar upphör efter tre treveckorsperioder mitt under en utjäm- ningsperiod på 18 veckor av skäl som beror på arbetsgivaren.
1 perioden: 129 t | 2 perioden: 128 t | 3 perioden: 109 t |
Periodernas sammanlagda antal arbetstimmar är 366, alltså i genom- snitt 122 timmar per treveckorsperiod. Då är antalet utförda mertids- arbetstimmar per period i genomsnitt 9 (120 − 111) och antalet utförda perioder är tre. Arbetstagaren får en ersättning för mertidsarbete i form av lönen för 3 × 9 timmar, alltså för 27 timmar. Antalet övertids- timmar per period är i genomsnitt två (122 − 120), alltså sammanlagt sex timmar (3 × 2) varav hälften, alltså 3 timmar ersätts med en lön förhöjd med 50 % och hälften, alltså 3 timmar med en lön förhöjd med 100 %.
5. Utjämningsperiodens upphörande
Ett underskott i antalet arbetstidstimmar som förorsakats av skäl som beror på arbetstagaren kan dras av från arbetstagarens lön när utjämningsperioden upphör. Ett eventuellt överskott i antalet arbetstimmar vid utgången av en utjämningspe- riod ersätts i fråga om de arbetstimmar som utförts utöver den ordinarie maximi- arbetstiden enligt följande:
• 9 timmar som mertidsarbete med enkel timlön,
• de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
• de efterföljande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
Över- eller underskottet kan inte överföras till följande utjämningsperiod.
EXEMPEL 3. MERTIDS- OCH ÖVERTIDSARBETE NÄR UTJÄMNINGSPERIODEN UPPHÖR
Längden på en utjämningsperiod är 6 treveckorsperioder, och den or- dinarie maximiarbetstiden per en utjämningsperiod är 666 timmar.
Innan den sista treveckors-perioden börjar har arbetstagaren ar- betat 625 timmar. Således finns det 41 timmar (666 tim. - 625 tim.) kvar för den sista treveckorsperioden. Arbetstagaren har dock ut- fört 81 timmar under den sista perioden. Då ersätts mertids- och övertidsarbetet (81 tim. − 41 tim. = 40 tim.) enligt följande:
• 9 timmar som mertidsarbete med enkel timlön,
• 18 timmar med en lön förhöjd med 50 % och 13 timmar med en lön förhöjd med 100 %.
2. Utjämningssystem för arbetstid som baserar sig på lokalt avtal
1. Ordinarie arbetstid och utjämningsperiod
Arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare med månadslön kan enligt § 30 i kollektivavtalet lokalt avtalas så att den under en tidsperiod på högst 9 på varandra följande treveckorsperioder (utjämningsperiod) utjämnas till 111 timmar.
Den ordinarie arbetstiden under en enskild treveckorsperiod får vara högst 135 timmar.
Längden på den utjämningsperiod som ska iakttas samt tidpunkterna då den inleds och upphör ska framgå av arbetsskiftsförteckningen.
Veckovilodagen (V) ska ges under varje arbetsvecka.
Det går att flytta X-dagar inom utjämningsperioden så att den flyttade X-dagen ges i samband med en annan ledighet. En flyttad X-dag likställs med en arbetsdag i fråga om intjänande av X- och V-dagar, JP-ledigheter samt semester.
Antalet arbetsdagar mellan de lediga dagarna får uppgå till högst sju arbetsdagar.
Arbetstiden jämnas ut under utjämningsperioden antingen genom att arbetstiden per dag förkortas eller genom att separata utjämningsledigheter beviljas. Under
en utjämningsperiod ska dock minst fem (5) utjämningsledigheter beviljas, om det i ramen för de intjänade timmarna är möjligt. Utjämningsledigheterna (TS) an- tecknas i arbetsskiftsförteckningen och de jämställs med arbetsdagar i fråga om intjänande av X- och V-dagar, JP-ledigheter samt semester och när lön för en del av en månad betalas.
Utjämningsledigheterna får inte överlappa lediga dagar eller semester.
Systemet kan med ovan nämnda principer tillämpas i ett system med 105 timmar (§ 12 punkt 5 i kollektivavtalet) men inte i ett s.k. system med 90 timmar (§ 12 punkt 4 i kollektivavtalet).
EXEMPEL 1. UTJÄMNING AV ARBETSTIDEN
Den iakttagna utjämningsperioden är 9 treveckorsperioder. Antalet arbetstimmar under utjämningsperioden är sammanlagt 9 x 111 tim- mar, alltså 999 timmar. Utjämningsperioden har sammanlagt 27
X-ledigheter, av vilka en del har flyttats från en treveckorsperiod till en annan och beviljats i samband med en annan ledighet. Under utjäm- ningsperioden har sammanlagt beviljats 8 utjämningsledigheter.
1 perioden: 135 t | 2 perioden: 135 t | 3 perioden: 120 t |
1 X-ledighet | 1 X-ledighet | 2 X-ledigheter |
3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter |
4 perioden: 120 t | 5 perioden: 122 t | 6 perioden: 80 t |
2 X-ledigheter | 3 X-ledigheter | 5 X-ledigheter |
3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter |
4 utjämningsledigheter | ||
7 perioden: 90 t | 8 perioden: 86 t | 9 perioden: 111 t |
4 X-ledigheter | 6 X-ledigheter | 3 X-ledigheter |
3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter |
2 utjämningsledigheter | 2 utjämningsledigheter |
2. Inverkan av frånvaro
Under frånvaro räknas de arbetstimmar som är antecknade i arbetsskiftsförteck- ningen som utförda arbetstimmar i arbetstidssystemet. Om en arbetsskiftsför- teckning inte har utarbetats, räknas 7,4 timmar per arbetsdag och 37 timmar per arbetsvecka in i den utförda arbetstiden i systemet. För semestertiden inläses som utförd arbetstid semesterns förkortande effekt på arbetstiden enligt § 27 punkt
5.8 i kollektivavtalet och för en JP-dags del 7,4 timmar.
I en annan arbetstidsform än den med 111 timmar beaktas frånvarons inverkan i proportion till arbetstiden enligt arbetsavtalet.
3. Mertids- och övertidsarbete under en treveckorsperiod
Det arbete som under en treveckorsperiod har utförts efter 135 timmar ersätts som mertids- och övertidsarbete enligt följande:
• 9 timmar som mertidsarbete med enkel timlön,
• de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
• de efterföljande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
Timmar som berättigar till mertids- eller övertidsersättning per period iakttas inte när man räknar det totala timantalet under utjämningsperioden.
Ersättningen för mertids- eller övertidsarbete per period kan inte bytas ut mot motsvarande ledig tid.
4. När anställningen upphör mitt under utjämningsperioden
Om ett anställningsförhållande på grund av skäl som beror på arbetstagaren upp- hör under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till den ordinarie maximiarbetstiden, kan underskottet i antalet arbetstimmar dras av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts i pengar i form av en enkel timlön.
Om anställningsförhållandet upphör av skäl som beror på arbetsgivaren, dras un- derskottet inte av lönen. Eventuellt mertids- och övertidsarbete ersätts i fråga om de arbetstimmar som överskrider den genomsnittliga ordinarie arbetstiden enligt följande:
• fram till i genomsnitt 120 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
• av de därefter följande timmarna som övertidsersättning hälften med en lön förhöjd med 50 % och hälften med en lön förhöjd med 100 %.
EXEMPEL 2. MERTIDS- OCH ÖVERTIDSARBETE NÄR
ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET UPPHÖR MITT UNDER UTJÄMNINGSPERIODEN
Anställningsförhållandet för en heltidsanställd arbetstaga-
re vars ordinarie arbetstid under en treveckorsperiod är 111 tim- mar upphör efter tre treveckorsperioder mitt under en utjäm- ningsperiod på 27 veckor av skäl som beror på arbetsgivaren.
1 perioden: 135 t | 2 perioden: 128 t | 3 perioden: 103 t |
Periodernas sammanlagda antal arbetstimmar är 366, alltså i genom- snitt 122 timmar per treveckorsperiod. Då är antalet utförda mertids- arbetstimmar per period i genomsnitt 9 (120 − 111) och antalet utförda perioder är tre. Arbetstagaren får en ersättning för mertidsarbete i form av lönen för 3 × 9 timmar, alltså för 27 timmar. Antalet övertids- timmar per period är i genomsnitt två (122 − 120), alltså sammanlagt sex timmar (3 × 2) varav hälften, alltså 3 timmar ersätts med en lön förhöjd med 50 % och hälften, alltså 3 timmar med en lön förhöjd med 100 %.
5. Utjämningsperiodens upphörande
Ett underskott i antalet arbetstidstimmar som förorsakats av skäl som beror på arbetstagaren kan dras av från arbetstagarens lön när utjämningsperioden upphör. Ett eventuellt överskott i antalet arbetstimmar vid utgången av en utjämningspe- riod ersätts i fråga om de arbetstimmar som utförts utöver den ordinarie maximi- arbetstiden enligt följande:
• 9 timmar som mertidsarbete med enkel timlön,
• de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
• de efterföljande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
Över- eller underskottet kan inte överföras till följande utjämningsperiod.
EXEMPEL 3. MERTIDS- ELLER ÖVERTIDSARBETE NÄR UTJÄMNINGSPERIODEN UPPHÖR
Längden på en utjämningsperiod är 9 treveckorsperioder, och den ordinarie maximiarbetstiden per en utjämningsperiod är 999 tim- mar. Innan den sista treveckors-perioden börjar har arbetstagaren arbetat 940 timmar. Således finns det 59 timmar (999 − 940) kvar för den sista treveckorsperioden. Arbetstagaren har dock utfört 89 timmar under den sista perioden. Då ersätts mertids- och övertids- arbetet (89 − 59 dvs. sammanlagt 30 timmar) enligt följande:
• 9 timmar som mertidsarbete med enkel timlön,
• 18 timmar med en lön förhöjd med 50 % och
• 3 timmar med en lön förhöjd med 100 %.
3. Årsarbetstidssystem som baserar sig på lokala avtal (s.k. arbetstidsbank)
1. Att ta i bruk, ansluta sig till och bryta sig loss från systemet
1. Man ska avtala om ibruktagandet av arbetstidssystemet på arbetsplatsen med förtroendemannen enligt § 30 i kollektivavtalet.
2. Systemet kan tillämpas på heltidsanställda arbetstagare vars anställningar gäller tills vidare eller för viss tid på minst ett år.
3. När ett årsarbetstidssystem används ska arbetstiden per tre veckor jämnas ut till högst 111 timmar under en tidsperiod på högst ett år.
4. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska skriftligen separat avtala om att arbetsta- garen ansluter sig till systemet. I samband med anslutningen till systemet ska man avtala om längden på utjämningsperioden och om maximiantalet arbetstimmar per treveckorsperiod med beaktande av det som har avtalats i punkt 2.1. Samtidigt ska man avtala om en preliminär tidpunkt för när utjämningsledigheterna tas ut. I fråga om en enskild arbetstagare kan utjämningsperioden också vara kortare än den som har avtalats om med förtroendemannen när systemet togs i bruk.
5. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om vilka penningbelopp arbetstagaren utöver arbetstimmarna vill få ändrade till arbetstidsutjämningsledighet.
6. Arbetsgivaren lämnar de avtal i anknytning till detta system som denne ingått med arbetstagarna för kännedom till den förtroendeman som företräder arbets- tagarna.
7. En arbetstagare som hör till systemet kan endast permitteras av tvingande och oförutsedda skäl som varken beror på arbetstagaren eller arbetsgivaren.
8. Förtroendemannen eller arbetsgivaren kan säga upp systemet så att det upphör med en uppsägningstid på tre (3) månader och det pågående systemet iakttas fram till utgången av utjämningsperioden.
9. Arbetstagaren eller arbetsgivaren kan säga upp systemet för en enskild arbets- tagares del så att det upphör med en uppsägningstid på tre (3) månader och det pågående systemet iakttas fram till utgången av utjämningsperioden.
10. Arbetstagaren eller arbetsgivaren kan av skäl som beror på arbetstagarens hälsa och har att göra med hans eller hennes ork i arbetet och har konstaterats av företagshälsovården för en enskild arbetstagares del säga upp systemet så att det upphör med en uppsägningstid på en (1) månad och arbetstagarens anslutning till systemet upphör vid utgången av uppsägningstiden.
11. Om tillämpningen av och delaktighet i årsarbetstidssystemet har utgjort grun- den för en anställning som gäller tills vidare och det på grund av att systemet har upphört eller på grund av att arbetstagare har brutit sig loss från det inte längre på grund av arbetets säsongkaraktär är möjligt att erbjuda alla arbetstagare ordi- narie arbete ska en eventuell minskning av arbetskraften i första hand riktas till de arbetstagare som har haft anslutningen till årsarbetstidssystemet som ett villkor för deras ordinarie anställning.
12. Systemet kan med ovan nämnda principer tillämpas i ett system med 105 tim- mar (§ 12 punkt 5 i kollektivavtalet) men inte i ett s.k. system med 90 timmar (§ 12 punkt 4 i kollektivavtalet).
2. Organisering av arbetstid
1. Den ordinarie arbetstiden kan vara högst 150 timmar per tre veckor.
2. Det antal arbetstimmar som under en treveckorsperiod överskrider 111 timmar flyttas till att beviljas i form av ledig tid under utjämningsperioden.
3. Arbetstiden ordnas enligt bestämmelserna i § 7 och 8 i kollektivavtalet med följande undantag:
• en extra ledig dag (X) kan i samband med annan ledighet ges under utjämningsperioden
• den oavbrutna minimiarbetstiden per dygn är 4 timmar.
4. Tidpunkten för inledande och avslutande av den utjämningsperiod som iakttas ska framgå av arbetsskiftsförteckningen.
5. Arbetsskiftförteckningen utarbetas för minst tre veckor i sänder enligt § 9 i kollektivavtalet.
6. Semesterns förkortande inverkan på arbetstiden under en treveckorsperiod enligt § 27 punkt 5.8 i kollektivavtalet räknas in i arbetstiden under semestern. Under en sjukledighet räknas oberoende av arbetsskiftsförteckningen 7,4 timmar per arbetsdag och 37 timmar per vecka in i arbetstiden.
3. Mertids- och övertidsarbete under en treveckorsperiod
1. Utförda arbetstimmar som under en treveckorsperiod överskrider 150 timmar ersätts med en lön förhöjd med 100 %.
4. Belopp som kan överföras till systemet
1. Utöver den utförda arbetstid som antingen överskrider eller underskrider (s.k. minustimmar) 111 timmar kan det avtalas om att olika slags penningbelopp som kan bytas ut mot arbetstimmar överförs till utjämningsschemat.
2. Sådana belopp kan bestå av arbetstidsersättningar (till exempel ersättningar för söndagsarbete, tillägg för kvälls- och nattarbete, grunddelar och förhöjningsdelar för övertidsarbete, semesterpremie). Dessutom kan man avtala om en överföring av JP-ledigheter och sparad ledighet till utjämningssystem.
5. Utjämning av systemet
1. De arbetstimmar som har överförts till systemet och som överskrider 111 timmar samt de penningbelopp som ska bytas ut mot arbetstimmar ges ut i form av hela lediga dagar (utjämningsledighet) under en utjämningsperiod. På arbetstagarens initiativ kan annat avtalas om tidpunkten för ledigheterna under en utjämnings- period.
2. Det penningbelopp som överförs till systemet byts ut mot arbetstimmar enligt den lön som gäller när det överförs.
3. Om antalet arbetstimmar som byts ut mot ledighet inte är jämnt delbart med 7,4 timmar kan resten ges ut i form av en förkortning av arbetstiden per period eller i form av en delvis ledig dag.
4. Utjämningsledigheterna är tid som är likställd med arbetad tid.
5. För arbete som utförts under en utjämningsledighet betalas lön förhöjd med 50
%. Timmar som utförs under utjämningsledighet iakttas inte när man räknar det totala antalet timmar under perioden.
EXEMPEL
Arbetstagaren har under en treveckorsperiod utfört 148 arbetstimmar varav två arbetsskift på 7,4 timmar inföll på söndagar. Arbetstagarens lön är 10 euro per timme. Även ersättningen för söndagsarbete ska en- ligt avtal överföras till systemet. Till utjämningsschemat överförs sam- manlagt (148 − 111) 37 timmar + 14,8 × 10 euro (148 euro) som efter att
ha bytts ut mot timmar motsvarar 14,8 timmar. Således har samman- lagt 51,8 timmar som ska ges i form av ledig tid överförts till systemet. Arbetstiden jämnas ut genom att arbetstagaren får 7 hela lediga dagar under utjämningsperioden vid en tidpunkt som parterna har avtalat om.
6. Lön
1. Arbetstagaren får för tiden för ledigheten den lön som gäller vid den aktuella tidpunkten.
2. Om arbetstagarens arbetsuppgifter efter en överföring av arbetstimmarna och/ eller penningbelopp till systemet ändras så att hans eller hennes lön under tiden för ledigheten är lägre än tidigare betalas honom eller henne lön till det belopp som gällde när ledigheterna intjänades, med beaktande av en eventuell löneförhöjning enligt kollektivavtalet.
7. Insjuknande under utjämningsledighet
1. Om arbetstagaren insjuknar under en pågående utjämningsledighet har han eller hon rätt att avbryta ledigheten för den tid som sjukledigheten varar. Då beak- tas frånvaron som en sjukledighet fr.o.m. den dag som följer efter insjuknandet. Arbetstagaren ska visa upp en utredning om insjuknandet enligt kollektivavtalet och meddela om sin vilja att avbryta utjämningsledigheten.
2. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för de utjämningsledigheter som har överförts på detta sätt. Om de överförda utjämningsledigheterna på grund av tidpunkten för utgången av utjämningsperioden inte kan tas ut före utgången av utjämningsperioden kan de beviljas under den följande utjämningsperioden.
8. Om ett utjämningssystem avbryts under en pågående utjämningsperiod
1. Om ett utjämningsschema på grund av skäl som beror på arbetstagaren avbryts under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till den ordinarie maximiarbetstiden kan underskottet i antalet arbetstimmar dras av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts i pengar i form av enkel timlön.
2. Om ett utjämningsschema avbryts av skäl som beror på arbetsgivaren dras un- derskottet inte av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts så som har avtalats om en situation där en utjämningsperiod upphör.
9. Mertids- och övertidsarbete vid utgången av en utjämningsperiod
1. Om övertidsarbetet per period har ersatts i form av pengar enligt punkt 3, beak- tas inte de timmar som ersatts som övertidsarbete vid beräkningen av det sam- manlagda antalet timmar per utjämningsperiod.
2. Om ett underskott som beror på arbetstagaren har bildats vid utgången av en utjämningsperiod kan underskottet dras av från arbetstagarens lön.
3. Om ett överskott har samlats vid utgången av en utjämningsperiod ersätts det enligt följande
• de utförda arbetstimmarna divideras med det sammanlagda antalet arbetsda- gar och de utjämningsledigheter som tagits ut
• utfört arbete som i genomsnitt överskrider 7,4 timmar per dygn ersätts fram till 8 timmar genom att en ersättning för mertidsarbete som motsvarar en enkel timlön betalas för 0,6 timmar
• utförda arbetstimmar som i genomsnitt under ett dygn överskrider 8 timmar ersätts fram till 10 timmar med lön förhöjd med 50 %
• arbete som i genomsnitt utförts över 10 timmar ersätts med lön förhöjd med 100 %.
10. Arbetstidsbokföring
Arbetsgivaren ska utöver den arbetstidsbokföring som avses i arbetstidslagen föra bok över varje arbetstagares arbetstid som har överförts till utjämningsschemat och dess grunder.
4. Regelbundet nattarbete
1. De som är berättigade till arbetstidsförkortning
Arbetstiden för en arbetstagare med månadslön är 90 timmar per tre veckor utan att den fulla månadslönen sänks, om:
• mer än hälften av arbetstiden infaller mellan kl. 01.00 och 06.00 eller
• mer än hälften av arbetsskiften under en treveckorsperiod inleds mellan kl.
24.00 och 05.00.
2. Mertids- och övertidsarbete
Divisorn för månadslönen som utgör grunden för ersättning för mertids-, över- tids- och söndagsarbete är 127.
Mertidsarbete är arbete som under en treveckorsperiod utförs utöver 90 timmar fram till 120 timmar.
3. Lön
Timlönen för en deltidsanställd arbetstagare som omfattas av detta arbetstids- system beräknas genom att månadslönen divideras med talet 127.
Kvälls- och nattarbetstillägg betalas inte till en arbetstagare som är berättigad till tidskompensation enligt detta system.
5. Arbete som likställs med treskiftsarbete
1. De som är berättigade till arbetstidsförkortning
Arbetstiden för en arbetstagare med månadslön är 105 timmar per en treveckor- speriod utan att den fulla månadslönen sänks, om arbetstagaren arbetar på ett arbetsställe som har öppet:
• under alla dygnets tider och
• alla veckodagar.
Arbetsskiften ska också förläggas till alla dygnets tider och alla veckodagar.
Förkortningen gäller inte tillfälliga arrangemang, om vikariatarrangemangen inte är regelbundna.
Om en arbetstagare som annars är i ett normalt arbetstidssystem (111 timmar) ut- för nattskift som hör till en arbetstagare som är berättigad till tidskompensation för nattarbetet (system med 90 timmar) åtminstone sex skift under tre veckor, får han eller hon rätt till arbetstidsförkortning enligt detta system, dvs. hans eller hennes arbetstid är 105 timmar per tre veckor.
Den ovan nämnda arbetstidsförkortningen tillämpas inte på en arbetstagare som arbetar på en sådan service- eller trafikstation som har en dagligvaruhandel med ett sortiment på minst 2000 artiklar, om
• anställningsförhållandet inleds efter 1.5.2010 eller
• arbetstidsformen ändras efter 1.5.2010.
2. Genomförandet av förkortningen
Förkortningen genomförs så att arbetstiden är 105 timmar per tre veckor. En del av arbetstidsförkortningen ges som 8 utjämningsdagar under året.
Högtids- och heldagsförkortning (JP-ledighet) intjänas inte i denna arbetstids- form.
Utjämningsledigheterna likställs i sin helhet med arbetade dagar och de får inte överlappa intjänade lediga dagar eller semester.
3. Mertids- och övertidsarbete
Divisorn för månadslönen som utgör grunden för ersättning för mertids-, över- tids- och söndagsarbete är 149.
Mertidsarbete är arbete som under en treveckorsperiod utförs utöver 105 timmar fram till 120 timmar.
4. Lön
Timlönen för en deltidsanställd arbetstagare som omfattas av detta arbetstids- system beräknas genom att månadslönen divideras med talet 149.
Vid betalning av lön för sjukdomstid likställs utjämningsledigheterna med arbe- tade dagar.
4. LÖN
§ 13 Löneform
En heltidsanställd arbetstagare betalas månadslön.
En deltidanställd arbetstagare betalas timlön. Timlönen beräknas genom att må- nadslönen divideras med talet 159.
§ 14 Fastställande av lönen
1. Erfarenhetsår (anställningsförhållanden som inleds efter 1.10.2007)
Vid fastställandet av den årsnivå som avses i lönetabellen i anställningsförhållan- den som inleds efter 1.10.2007 beaktas arbetad tid i motsvarande arbetsuppgifter.
Arbetad tid i andra arbetsuppgifter beaktas i skälig omfattning om arbetet delvis motsvarar den förutsatta yrkeserfarenheten.
Vid sidan om den arbetade tiden xxxxxxx den tid som är likställd med arbetad tid enligt § 7 i semesterlagen.
För att kunna uppnå ett erfarenhetsår krävs:
• 1 års arbete, om den genomsnittliga minimiarbetstiden är 60 timmar per tre veckor eller mera
• 2 års arbete, om den genomsnittliga minimiarbetstiden understiger 60 timmar per tre veckor.
Övergången till nästa årsnivå sker från början av den lönebetalningsperiod som följer efter att antalet tjänsteår har uppnåtts.
Arbetsgivaren och arbetstagaren utreder vilken arbetserfarenhet som ska beaktas i samband med att arbetsavtalet ingås eller senast före den första lönebetalning- en.
En utredning som företes senare berättigar inte till beaktande av tidigare arbets- erfarenhet.
Erfarenhetstid intjänas även under praktiktiden enligt punkt 2.
När arbetstagaren under sitt anställningsförhållande förflyttas till en ny arbets- uppgift i en mer krävande lönegrupp eller övergår till ett arbete som omfattas av kollektivavtalet för chefer, bestäms den nya tabellönen enligt den årsnivå som är högre än men närmast den föregående tabellönen.
En arbetstagare som tidigare arbetat som servitör i heltids- arbete 1.1.2009 – 30.6.2013 anställs som servitör 1.10.2013.
Arbetstagaren har en sammanlagd arbetserfarenhet på 4 år 6 måna- der. Arbetstagarens minimilön fastställs enligt lönetabellen för över 2 år. Arbetstagaren övergår till lönetabellen över 5 år 1.4.2014.
2. Praktiktid
I början av anställningsförhållandet finns en praktiktid. Praktiktiden är sex måna- der. Om arbetstagaren har den yrkesutbildning som arbetsuppgiften förutsätter är praktiktiden 2 månader.
Praktiktiden förkortas av i punkt 1 definierad arbetserfarenhet.
Praktikantens lön är 80 % av tabellönen för 0-2 år inom respektive arbetsuppgift.
Praktiktiden räknas på samma sätt som tiden som berättigar till erfarenhetstillägg (punkt 1), dock så att för frånvarotid intjänas praktiktid endast för frånvarotid med lön.
3. Tjänsteårstillägg (anställningsförhållanden som inleds före 1.10.2007)
Tjänstetidstillägget bestäms utgående från hur länge arbetstagaren har varit i den dåvarande arbetsgivarens tjänst.
Som tid som berättigar till tjänsteårstillägg räknas förutom arbetad tid till exem- pel:
• permittering, dock högst 75 arbetsdagar i sänder
• sjukdom för den del som arbetstagaren är berättigad till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen
• särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
• arbete i samma företags andra verksamhetsställen
• utbildningstiden enligt utbildningsavtalet
• tidigare anställningsförhållanden med samma arbetsgivare, om anställnings- förhållandet har avbrutits på grund av liten arbetsmängd, visstidsanställning eller motsvarande skäl
• tjänstetid hos den tidigare arbetsgivaren i fall av överlåtelse av rörelse.
Tjänsteårstillägget betalas från början av den lönebetalningsperiod som följer efter att årsnivån har uppnåtts.
En deltidsanställd arbetstagares rätt till tjänsteårstillägg bestäms på det ovan nämnda sättet.
Lönegrupper | |
1. | Biträde, piccolo |
2. | Servitör, kassa, expedit, kock, arbetstagare på service- och trafikstation, arbetsta- gare i bowlingshall (kaféer, snabbmatsrestauranger samt restauranger, som inte har utskänkning eller där man serverar alkoholdrycker på högst 4,7 volymprocent framställda genom jäsning, ”mellanölsrestauranger” e.l.) Städare, bassängövervakare, arbete med transport och distribution med bil, aulare- ceptionist, arbetstagare på campingplats |
3. | Kock på personalrestaurang (ingen utskänkning av alkoholdrycker över 4,7 volymprocent) Våningsskötare, kock i halvfabrikats- och beredningskök, bagare |
4. | Servitör, kock, kallskänka, arbetstagare på trafik- och servicestation, arbetstagare på bowlinghall (utskänkningsställen där man serverar alkoholdrycker med en alkoholhalt på över 4,7 volymprocent, ”restauranger med A- och B-rättigheter eller motsvarande”) Vaktmästare, ordningsvakt, serviceman, telefonväxel, receptionistbiträde, karao- kearbetare, mötesarrangör, välfärdsarbetare (t.ex. konditionshandledare, personal trainer, fotvårdare), hobby- och evenemangsarbetare (t.ex. gymhandledare, fritids- instruktör, roader, hallbyggare, caddie master), kosmetolog, idrottsinstruktör, mas- sör |
5. | Receptionist på inkvarteringsrörelse, portier, fysioterapeut |
Lön betalas till arbetstagaren enligt den lönegrupp vars uppgifter han utför störs- ta delen av arbetstiden.
Om arbetstagaren regelbundet utför arbete som är mindre krävande än hans lö- negrupp förutsätter, minskar detta inte hans lön.
När arbetstagaren utför en mer krävande lönegrupps arbeten under mindre än hälften av sin arbetstid, ska arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om den proportionella andelen som höjer lönen.
EXEMPEL
Ett köksbiträde arbetar regelbundet cirka 30 % av sin ar- betstid som kock. Restaurangen har A-rättigheter. Om höj- ning av biträdets tabellön ska man avtala följande:
En kocks tabellön 1.9.2014 (0–2 år) | 1746 € |
Köksbiträdets tabellön | 1578 € |
Skillnaden i lön | 168 € |
Köksbiträdets lön höjs: 168 € × 30 % = 50,40 € Lönen är minst 1578 € + 50,40 € = 1628,40 €
§ 15 Lärlingar, unga arbetstagare och skolelever
1. Läroavtal
Till elev med läroavtal betalas 1 året 80 % och 2 året 90 % av lönen i motsvarande yrkesarbetares lönegrupp med beaktande av erfarenhetstillägget enligt kollektiv- avtalets 14 §. Efter två år betalas till lärling full tabellön.
Praktikantens och lärlingens arbete ska ordnas så att man beaktar syftet med praktiken och arbetarskyddssynpunkter.
2. Arbetstagare under 18 år
Till arbetstagare under 18 år betalas 80 % av lönen i lönegruppen ifall han eller hon inte har den yrkeskunskap och kompetens som arbetet kräver.
3. Skolelever
Lön till skolelev betalas för högst två månader till en elev i grundskola eller gym- nasium. Skolelevens lön är 70 % av lönen i lönegruppen i fråga.
§ 16 Faktorer som höjer lönen
1. Viceansvarigs tillägg
Till vikarierande ansvarig föreståndare (vice ansvarig) som arbetsgivaren utsett betalas på utskänkningsställen med A- eller B-rättigheter:
• timlön som motsvarar minst hovmästares tabellön per arbetsskift för de tim- mar som ansvarigheten gäller eller
• fast månadsersättning med beaktande av ansvarsskiftens proportionella andel.
En förutsättning är därtill att arbetstagaren av arbetsgivaren har utsetts att an- svara för utskänkningen.
Man försöker på förhand anteckna ansvarsskiften i arbetsskiftsförteckningen. När en person utses som ansvarig under den tid arbetsskiftsförteckningen är gällande, xxxxxxxxx skiftet synligt i förteckningen.
EXEMPEL 1
Till en servitör som varit anställd över fem år betalas för de tim- mar han är ansvarig tillägg till vice ansvarig enligt följande:
Hovmästare 1.9.2014 över 5 år 13,36 €
Servitör 1.9.2014 över 5 år – 11,57 €
Tillägg till vice ansvarig i exemplet 1,79 €
Man bedömer att 30 % av arbetsskiften är sådana arbetstagaren är an- svarig för, varvid tillägget till vice ansvarig betalas enligt följande:
Hovmästare 1.9.2014 | över 5 år | 2124 € |
Servitör 1.9.2014 | över år | – 1840 € |
284 € |
× 30 % = 85,20 €
1840,00 €
+ 85,20 €
Servitörens lön är sammanlagt minst 1925,20€
2. Tillägg för kvälls- och nattarbete
För arbete som utförs mellan 18.00 och 24.00 betalas tillägg för kvällsarbete enligt lönebilagan.
För arbete som utförs mellan 24.00 och 06.00 betalas tillägg för nattarbete enligt lönebilagan.
3. Dagligvaruhandelstillägg på trafikstationer
Om en trafikstation har en dagligvaruhandel med ett sortiment på minst 2000 artiklar, betalas för arbete som utförs mellan 18 och 06 dagligvaruhandelstillägg enligt lönebilagan. Om dagligvaruhandelns yta är över 400 m2 betalas under ovan nämnda förutsättningar tillägg enligt gällande kollektivavtal för handeln och följs bestämmelserna om söndagsarbete i nämnda kollektivavtal. För timmar berät- tigade till ovan nämnda tillägg betalas inte kvällsarbets- eller nattarbetstillägg enligt punkt 2.
Kollektivavtalets tidsgottgörelsesystem för arbete likställt med treskiftsarbe- te (s.k. 105-timmarssystemet) tillämpas inte på trafikstationer som hör till detta tillägg om
• anställningen börjar efter 1.5.2010 eller
• arbetstiden har ändrats efter 1.5.2010.
§ 17 Söndagsarbete och arbete som utförs på helgdagar och helgaftnar
1. För arbete som utförts på söndagar och helgdagar betalas grundlön, kvälls- och nattillägg samt tillägg till vice ansvarig förhöjd med 100 %
• på söndag
• på annan kyrklig helgdag
• på första maj
• på självständighetsdagen.
• på nyårsaftonen
• på påsklördagen
• på valborgsmässoaftonen
• på midsommaraftonen
• på julaftonen.
Helgaftonstillägget betalas inte för en helgafton som infaller under en helgdag.
§ 18 Mertids- och övertidsarbete
1. Mertidsarbete
Mertidsarbete är arbete som under en treveckorsperiod utöver den arbetsavtal- senliga arbetstid som antecknats i arbetstidsförteckningen utförs fram till 120 timmar.
För mertidsarbete krävs samtycke av arbetstagaren. Mertidstimmarna ersätts med grundtimlön.
2. Övertidsarbete
Övertidsarbete är arbete som överskrider 120 timmar under en treveckorsperiod. För övertidsarbete krävs samtycke av arbetstagaren.
Som ersättning för övertidsarbete betalas för de 18 första timmarna som över- stiger 120 timmar lön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %.
När man beräknar mertids- och övertidsersättningen räknas inte de timmar som arbetats under V- och X-dagar eller JP-ledighet som en del av periodens arbets- timmar, då de ersätts separat enligt § 19 i kollektivavtalet.
3. Mertids- och övertidsarbete under en ofullständig treveckorsperiod
Den tid som berättigar till ersättning för mertids- eller övertidsarbete under en treveckorsperiod som på grund av anställningsförhållandets kortvarighet, en sjuk- dom eller en annan orsak som var känd när arbetsskiftsförteckningen utarbetades inte fullbordas ska beräknas enligt följande:
A. i fråga om mertidsarbete:
med vilket timantal den genomsnittliga arbetstiden överskrider 7,4 timmar per arbetsdag
för de timmar som överskrider 7,4 timmar fram till 8 xxxxxx xxxxxxx grundtimlön
med vilket timantal den genomsnittliga arbetstiden överskrider 8 timmar per ar- betsdag
för de två första timmar som överskrider 8 timmar betalas lön förhöjd med 50 % för de efterföljande timmarna betalas lön förhöjd med 100 %.
Om en treveckorsperiod inte har fullbordats av sådana skäl som inte var kända när arbetsskiftsförteckningen utarbetades betalas ingen ersättning för övertids- arbete förutsatt att om antalet arbetstimmar under en treveckorsperiod hade förverkligats skulle antalet arbetstimmar under treveckorsperioden som högst ha motsvarat den ordinarie maximiarbetstiden enligt kollektivavtalet.
EXEMPEL
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
8 | 9 | 8 | 9 | 9 | V | 7 | 8,5 9 | 9 | 9 | X | X | V | 9 | 4 | V | 4 | 4 | X | 4,5 |
3 veckor = 111 timmar Anställningen slutade 94,5 timmar
11 arbetsdagar
94,5 tim : 11 arbetsdagar = 8,59 tim/arbetsdag
Andelen mertidsarbete upp till 8 timmar: 8 h – 7,4 h = i snitt 0,6 h mertidsar- bete x 11 arbetsdagar = 6,6 h
Övertidsarbete då 8 timmar överskrids: 8,59 h – 8 h = i snitt 0,59 h övertids- arbete x 11 arbetsdagar = 6,49 h
Ersättningar: 6,6 timmar enkel timlön
6,49 timmar med 50 % höjd lön
Beräkningsregeln för en ofullständig period tillämpas dock inte på en arbetsperi- od som på grund av semester blir ofullständig, i dessa fall går man till väga såsom bestäms i § 27 punkt 8 i kollektivavtalet.
§ 19 Arbete som utförs på en ledig dag
Arbetstagaren och arbetsgivaren ska avtala om arbete som utförs på en V- eller X-dag samt JP-ledighet.
För arbete som utförts på en V-dag betalas grundlön förhöjd med 100 %.
För arbete som utförts på en X-dag eller JP-ledighet betalas grundlön förhöjd med 50 %.
Det eventuella tillägget till vice ansvarig betalas förhöjt på motsvarande sätt. Därutöver betalas ersättning för söndagsarbete ifall arbetet har utförts:
• på söndag
• på annan kyrklig helgdag
• på första maj
• på självständighetsdagen.
En extra ledig dag (X) som har uteblivit på grund av att treveckorsperioden inte fullbordats ersätts genom att lönen för en arbetsdag höjs med 50 %. Om arbets- dagens längd varierar beräknas ersättningens belopp enligt den genomsnittliga arbetstiden.
§ 20 Byte av förhöjd lön mot ledighet
Man kan avtala om att delvis eller helt byta lönen för mertids- och övertidsarbete eller för arbete som har utförts på en V-, X- eller JP-ledighet mot en motsvarande ledighet under den ordinarie arbetstiden.
Bestämmelsen ovan om förhöjd lön ska även iakttas vid beräkning av längden på en ledighet som motsvarar övertidsarbetet.
Ledig tid ska ges inom sex månader från och med att mertids- eller övertidsarbetet utförts, om inte annat avtalas.
Man ska sträva efter att nå en överenskommelse om tidpunkten för ledigheten. Om man inte kommer överens bestämmer arbetsgivaren tidpunkten för ledigheten, om arbetstagaren inte kräver att få ersättningen i pengar.
EXEMPEL
Arbetstagaren har arbetat 6 timmer på sin X-dag. Eftersom man för arbete på X-dag ska betala med 50 % för-
höjd lön ska den lediga tid som ges vara 9 timmar.
§ 21 Utbetalning av lön
1. Lönebetalning
Lönen ska betalas arbetstagaren till den penninginrättning som han eller hon anvi- sat. Arbetsgivaren ansvarar för de kostnader som lönebetalningen medför.
Lönen betalas två gånger i månaden i efterhand så att grundlönen för 1–15 dagarna, tilläggen samt mertids- och övertidsersättningarna för en treveckorsperiod som avslutas under den nämnda tidsperioden betalas senast den 25 samma månad och grundlönen för 16–31 dagarna, tilläggen samt mertids- och övertidsersättningar- na för en treveckorsperiod som avslutas under den nämnda tidsperioden betalas senast den 10 följande månad.
För om en arbetstagare med månadslön avses med den ovan nämnda grundlönen hälften av månadslönen.
Lönen kan betalas en gång i månaden enligt
• en vedertagen praxis i företaget
• ett allmänt lönebetalningssätt i ett flerbranschföretag eller
• ett avtal som ingåtts med stöd av § 30 i kollektivavtalet.
Lönen ska stå till arbetstagarens förfogande på förfallodagen. Om lönen förfaller till betalning på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsom- maraftonen eller helgfri lördag, är förfallodagen föregående vardag.
2. Lön för en del av månaden
Om lönebetalningen börjar, avbryts eller upphör mitt under lönebetalningsperio- den, räknas lönen för en del av månaden:
• genom att månadslönen divideras med talet 21 för dagslönen och
• dagslönen multipliceras med de arbets-, utjämningsledighets- och JP- ledigheter som ingår i den avlönade perioden enligt arbetsskiftsförteckningen.
När en arbetstagare med månadslön regelbundet arbetar mindre än fem dagar per vecka, bestäms divisorn för månadslönen i proportion till antalet arbetsdagar per vecka.
EXEMPEL
En arbetstagare med månadslön arbetar regelbundet tre dagar per vecka. Divisorn för månadslönen bestäms enligt följande: 3/5x21
När den oavlönade frånvaron är högst tre dagar avdras frånvarotimmarna.
3. Löneutbetalning när anställningen upphör
Lönen ska betalas senast den dag som följer efter den dag då anställningsförhål- landet upphör. Är detta på grund av orsaker som har med löneadministrationen att göra inte möjligt, ska lönen betalas senast den 10:e kalenderdagen efter att anställningsförhållandet upphörde.
4. Innehållning av lön
Från lönen kan avdras lön eller ersättning som betalats för mycket, och de inne- hållningar som tillåts av lag eller detta avtal kan göras.
5. Lönespecifikation
Arbetsgivaren ska i löneräkningen specificera grunderna för bestämning av lönen. Av specifikationen ska framgå grundlönen, tillägg och ersättningar och för vilken tid de har betalats samt beloppet av uppburen fackmedlemsavgift.
5. FRÅNVARO
§ 22 Insjuknande
1. Förutsättningar för lönebetalning
Arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid om:
• arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått minst en månad och
• arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycka är förhindrad att utföra arbete och
• arbetstagaren inte har förorsakat arbetsoförmögenheten uppsåtligen eller av grovt vållande eller
• arbetstagaren har beordrats i karantän enligt lagen om smittsamma sjukdomar.
2. Anmälningsskyldighet och utredning över arbetsoförmågan
Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål personligen underrätta arbetsgivaren eller arbetsgivarens representant om han eller hon har blivit sjuk. Anmälan ska göras personligen enligt arbetsgivarens anvisningar. Ifall arbetstagaren avsiktligt eller av oaktsamhet försummar att omedelbart underrätta arbetsgivaren, inleds lönebetalningsskyldighet när meddelandet ges.
Arbetstagaren ska på begäran visa upp ett läkarintyg eller annan av arbetsgivaren godkänd utredning om sin arbetsoförmåga. Om arbetsgivaren utser läkaren som ska anlitas svarar arbetsgivaren för kostnaderna för anskaffandet av läkarintyget.
I fråga om sjukdomsfall som varar högst tre kalenderdagar kan utredningen även ges i form av ett intyg från företagshälsovårdare, hälsovårdare eller sjuksköterska förutsatt att
• det är fråga om en epidemiartad sjukdom (t.ex. förkylning eller magsjuka) och
• arbetstagaren inte arrangerat företagshälsovård som inkluderar läkartjänster
• arbetstagaren trots begäran inte fått mottagningstid hos läkare inom den offentliga hälso- och sjukvården på grund av att vården inte har klassificerats som brådskande eller på grund av andra tvingande skäl.
Om sjukdomen fortsätter eller upprepar sig inom 30 dagar fr.o.m. att den föregå- ende perioden av arbetsoförmåga upphörde ska arbetstagaren dock på begäran visa upp ett läkarintyg.
Arbetstagaren ska på begäran av arbetsgivaren även annars gå med på att genomgå en läkarundersökning hos arbetsgivarens egen läkare eller en läkare som utsetts av arbetsgivaren. Då ersätter arbetsgivaren kostnaderna för anskaffandet av lä- karintyget.
En sjukledig arbetstagare ska iaktta de givna vårdanvisningarna och se till att han eller hon med sitt förfarande inte förlänger sin arbetsoförmåga.
3. Lönebetalningsperiod under sjukdomstiden
Lön för sjukdomstid betalas utifrån anställningsförhållandets längd enligt följan- de:
Anställningsförhållandets längd vid den tidpunkt då arbetstagaren insjuknar | Längden på den avlönade perioden |
under 1 mån. | - |
1 mån. – 2 mån. | Karenstiden enligt sjukförsäkringsla- gen, alltså dagen för insjuknande och 9 därpå följande vardagar |
över 2 mån. | 28 kalenderdagar |
över 3 år | 35 kalenderdagar |
över 5 år | 42 kalenderdagar |
över 10 år | 56 kalenderdagar |
4. Beloppet av lön för sjukdomstiden
1. Arbetstagare med månadslön
En arbetstagare med månadslön får sin grundmånadslön för den avlönade sjuk- domstiden.
Om lönebetalningen under sjukdomstiden avbryts räknas lönen för en del av mån- aden enligt § 21 punkt 2 i kollektivavtalet.
2. Timavlönade arbetstagare
Timavlönade arbetstagare betalas grundtimlön för de arbetstimmar som anteck- nats i arbetsskiftsförteckningen.
Om det inte har utarbetats någon arbetsskiftsförteckning över sjukdomstiden betalas lönen utifrån den förverkligade genomsnittliga arbetstiden under de tre hela treveckorsperioder som föregick insjuknandet, dock för högst 7,4 timmar per arbetsdag.
5. Utbetalning av lön för sjukdomstid
Arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid direkt till arbetstagaren och ansöker för egen del om den sjukdagpenning som betalas arbetstagaren för denna tid, efter att ha fått de nödvändiga utredningarna över dem och en fullmakt av arbetstagaren.
Om dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen av skäl som beror på arbetstagaren inte betalas eller den betalas till ett lägre belopp än normalt minskar arbetsgiva- rens skyldighet att betala lön med ett belopp som motsvarar det obetalda belop- pet.
Från lönen för sjukdomstiden dras av den sjukersättning (dagpenning eller annan ersättning som kan jämställas med den) som arbetstagaren får för samma arbets-
Matkailu- ja Ravintolapalvelut MaRa ry ● xxx.xxxx.xx 35
oförmåga och för samma tidsperiod. Sjukersättningen betalas:
• av en sjukkassa som får garantiavgifter av arbetsgivaren
• enligt lagen om olycksfallsförsäkring, den lag om pension som gäller arbetsta- garen eller trafikförsäkringslagen eller
• på grundval av en annan försäkring som arbetsgivaren helt eller delvis har bekostat.
Enligt lagen betalas sjukdagpenning inte till personer som har fyllt 68 år eller till personer som inte har fyllt 16 år. Personerna i denna ålder får full lön för sjukdoms- tid om förutsättningarna för löneutbetalningen i övrigt uppfylls.
6. Återfall av sjukdom
Om arbetstagaren inom 30 dagar efter att den föregående perioden av arbets- oförmåga upphört insjuknar i samma sjukdom ska lönen för sjukdomstiden betalas enligt följande:
• frånvaroperioderna räknas ihop och lönen för dessa betalas som om det hand- lade om en och samma sjukdomsperiod
• lönen betalas emellertid för de arbets-, utjämningsledighets- och JP- ledigheter enligt arbetsskiftsförteckningen som infaller under karenstiden enligt sjukförsäkringslagen (beroende på fallet antingen insjukningsdagen eller 1 + 9 vardagar).
EXEMPEL
En månadsavlönad arbetstagare har varit sjuk 3–18.10, dvs. 16 dagar. Han blir på nytt sjuk den 31.10 och är sjuk till 17.11. Till arbetstagaren betalas lön för 28 sjukdagar. Arbetstagaren insjuknar på nytt 24.11 och är sjuk till 27.11.
31.10. 11.11. 17.11. 24.11.
M | T | O | T | F | L | S | M | T | O | T | F | L | S | M | T | O | T | F | L | S | M | T | O | T | F | L | S |
A | A | A | A | A | V | X | X | A | A | A | A | V | A | V | X | A | A | A | A | A | V | A | A | A | A | A | X |
samma sjukdom upprepas | samma sjukdom upprepas | ||||||||||||||||||||||||||
Lön för sjuktid 28 dagar
Föregående sjukperiod - 16 dagar
Lön betalas för den nya sjukperioden för 12 dagar = 31.10–11.11
FPA betalar dagpenning för perioden 12.11 – 17.11 direkt till arbetstagaren
För den period då sjukdomen upprepas, 24.11 – 27.11, har arbetsgivarens be- talningsperiod redan upphört, men till arbetstagaren betalas dock lön för den nya sjukdagen 24.11 då karenstiden enligt sjukförsäkringslagen i detta fall är en dag.
Ifall den tidigare perioden av arbetsoförmåga var kortare tid än karenstiden enligt sjukförsäkringslagen eller arbetstagaren inte annars har fått sjuk- dagpenning, är karenstiden enligt sjukförsäkringslagen, också då sjukdo- men upprepas, 1 + 9 vardagar, för vilken period arbetsgivaren betalar lön.
1. Läkarkontroller och -undersökningar
Arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet i följande fall förutsatt att arbetstaga- ren inte har lyckats få tid för kontroller och undersökningar utanför arbetstiden och att dessa har ordnats så att onödig förlust av arbetstid har undvikits:
• en läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av en eventuell sjukdom och en laboratorie- och röntgenundersökning i anknytning till under- sökningen som har ordinerats av läkare
• de undersökningar som förutsätts för att få moderskapspenning och de medi- cinska undersökningar som föregår förlossningen
• de bröstcancerscreeningar och screeningar i syfte att förebygga cancer i liv- moderhalsen som avses i statsrådets förordning 1339/2006
• för tiden för en behandlingsåtgärd för en akut tandsjukdom om tandsjukdo- men har medfört arbetsoförmåga som kräver vård under samma dag eller arbetsskift. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård bevisas med ett tandläkarintyg.
2. Lagstadgade undersökningar
Inkomstbortfallet ersätts också när arbetstagaren genomgår följande lagstadga- de undersökningar:
• de undersökningar som avses i statsrådets beslut om lagstadgad företagshäl- sovård och som har godkänts i verksamhetsplanen för företagshälsovård
• undersökningar i anknytning till lagen om unga arbetstagare eller strålsäkerhetslagen
• undersökningar som förutsätts av lagstiftningen och som beror på att arbets- tagaren inom företaget övergår till andra uppgifter.
Arbetsgivaren ska till arbetstagaren betala direkta kostnader för resor till dessa undersökningar eller till efterundersökningar samt dagtraktamente, om de ge- nomförs på en annan ort.
§ 24 Tillfällig frånvaro
1. Plötslig sjukdom i familjen
1.1.
När arbetstagarens barn eller ett annat barn som permanent bor i hans eller hen- nes hushåll och som inte har fyllt 10 år plötsligt insjuknar får arbetstagaren lön för 1-3 kalenderdagar enligt bestämmelserna om lönen för sjukdomstiden om
• en kortvarig frånvaro är nödvändig för att ordna vård för barnet eller för att vårda barnet och
• arbetstagaren utan dröjsmål har anmält frånvaron och, om möjligt, dess längd samt
• en utredning över frånvaron enligt § 22 i kollektivavtalet har getts.
Barnets förälder som inte bor i samma hushåll med barnet har samma rätt.
Lönen kan betalas till en person som inte lever ensam med barnet förutsatt att
• den andra personen som permanent bor tillsammans med barnet inte har möjlighet att ordna vård åt barnet eller själv vårda barnet på grund av sitt för- värvsarbete och sin arbetstid, beväringstjänst, frivillig militärtjänst för kvinnor eller civiltjänstgöring, repetitionsövningar i reserven eller obligatorisk kom- pletterande tjänstgöring och
• en utredning om den andra personens hinder att vårda barnet har lämnats ut på begäran.
1.2.
Arbetstagaren har rätt till tillfällig oavlönad frånvaro från arbetet om hans eller hennes omedelbara närvaro är nödvändig av oförutsedda och tvingande skäl som hans eller hennes familj på grund av en sjukdom eller ett olycksfall har drabbats av.
2. Arbetstagarens vigsel och bemärkelsedagar
Om arbetstagarens vigseldag eller dag för registrering av partnerskap är en ar- betsdag ska den vara en avlönad ledig dag.
Arbetstagarens 50- och 60-årsdag är en avlönad ledig dag då anställningsförhål- landet fortgått minst ett år och dagen infaller på en arbetsdag.
3. En nära anhörigs död och begravning
Man strävar efter att ge arbetstagaren möjlighet till en kortvarig ledighet på 1–3 dagar med anledning av en nära anhörigs död eller begravning.
Med kortvarig ledighet avses den tid som behövs för arrangemang som föranleds av dödsfallet och begravningen samt för begravningen. Nära anhöriga är make/ maka eller sambo, föräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar, barn, syster och bror.
Vid frånvaro som varar längre än en dag ska arbetstagaren på begäran lägga fram en redogörelse för tidsbehovet.
4. Uppbåd och repetitionsövningar
Arbetstagaren kan utan inkomstbortfall delta i uppbådet för de värnpliktiga och den tillhörande läkarundersökningen. I fråga om läkarundersökningen ska bestäm- melserna i § 23 i kollektivavtalet iakttas.
För dagar i obligatoriska repetitionsövningar betalas arbetstagaren skillnaden mellan lönen och reservistlönen.
5. Samhällelig verksamhet
Skillnaden mellan lönen och ersättningen för inkomstbortfallet ska betalas till arbetstagaren om han eller hon under arbetstiden deltar i arbetet i:
• kommunfullmäktige
• kommunstyrelsen eller
• valnämnden eller valbestyrelsen för statliga eller kommunala val.
6. PAMs förvaltningsorgans möten
Medlemmar i Servicefacket PAMs avtalsutskott, utskott, styrelse och represen- tantskap bereds möjlighet att delta i dessa förvaltningsorgans möten samt i för- bundskongressen, om inte speciella arbetsarrangemang utgör vägande hinder. Arbetstagaren ska meddela om deltagande i mötet om möjligt innan den arbets- skiftförteckning där tidpunkten för mötet görs upp eller så snabbt som möjligt samt förete en saklig utredning över den tid som behövs för deltagandet.
7. Svårt sjukt barn
Om barnet är svårt sjukt är arbetstagaren vid överenskommelse berättigad till oavlönad frånvaro (statsrådets beslut 93/1987).
8. Överenskommelser om frånvaro och semesterförmåner
Om sådan frånvaro som avses i 2–7 punkterna i denna paragraf ska arbetstagaren komma överens med arbetsgivaren.
Sådan frånvaro som avses i 1–6 punkterna i denna paragraf minskar inte på semes- terförmånerna.
§ 25 Familjeledigheter
1. Lagstadgade rättigheter
Arbetstagarens rätt till särskild moderskapsledighet, moderskapsledighet, fader- skaps-, föräldra- och vårdledighet bestäms enligt arbetsavtalslagen och sjukför- säkringslagen.
När kollektivavtalet görs upp är bestämmelserna:
2. Särskild moderskapsledighet
Utgångspunkten är att rätten till särskild moderskapsledighet uppstår när en gra- vid arbetstagares arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden riskerar arbetstaga- rens eller fostrets hälsa och annat arbete inte kan ordnas åt arbetstagaren och arbetstagaren på grund av detta måste frånvara från arbetet.
3. Moderskapsledighet
Moderskapsledigheten varar 105 vardagar, av vilka 50–30 vardagar placeras före den beräknade förlossningstiden. Arbetsgivaren ska meddelas om moderskaps- ledigheten senast 2 månader innan ledigheten inleds.
Faderskapsledigheten är 54 vardagar, dock så att den under moderskaps- eller föräldraledighet kan hållas i 1–4 perioder om högst 18 vardagar. Faderskapsledighet som tas ut utanför moderskaps- och föräldraledigheten kan delas upp i högst två perioder.
Arbetsgivaren ska meddelas om faderskapsledigheten senast 2 månader innan ledigheten inleds. För ledighet på högst 12 vardagar är anmälningstiden dock 1 månad.
5. Föräldraledighet
Föräldraledigheten varar 158 vardagar och den kan tas ut i två avsnitt på minst 12 vardagar. Arbetsgivaren ska meddelas om föräldraledigheten och dess längd senast 2 månader innan ledigheten inleds. För ledighet på högst 12 vardagar är anmälningstiden dock 1 månad.
Om anmälningstiden på 2 månader inte kan iakttas på grund av att maken eller makan börjar arbeta eller att man därför ska ordna med vård av barnet, har arbets- tagaren rätt att bli föräldraledig en månad efter anmälan, om detta inte orsakar arbetsplatsens produktionsmässiga verksamhet eller serviceverksamhet allvarliga olägenheter.
6. Vårdledighet
Arbetsgivaren ska meddelas om vårdledigheten senast 2 månader innan ledigheten inleds. För ledighet på högst 12 vardagar är anmälningstiden dock 1 månad.
7. Partiell vårdledighet
Arbetstagaren ska lägga fram ett förslag om partiell vårdledighet senast 2 måna- der innan ledigheten inleds.
§ 26 Lön för moderskaps-, adoptions- och faderskapsledighet
1. En moderskapsledig arbetstagare får lön för moderskaps- och adoptionsledig- het som motsvarar skillnaden mellan grundlönen och den moderskapspenning som arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen får under ledighetens tre första månader, om
• anställningsförhållandet utan avbrott har fortgått minst tolv månader innan moderskapsledigheten började och
• arbetstagaren återvänder till arbetet.
2. Under de förutsättningar som nämns i denna paragraf får arbetstagaren lön för 3 månader under adoptionsledighet när arbetstagaren adopterar ett barn under 7 år samt för en faderskapsledighet på högst 6 vardagar.
3. Utbetalningen av lönen förutsätter att arbetstagaren visar upp en tillförlitlig redogörelse över det dagpenningsbelopp som han eller hon får.
5. Om moderskapsledigheten inleds inom ett år räknat från det att arbetstagaren återvände till arbetet efter en familjeledighet eller en annan oavlönad ledighet som pågick minst 6 månader, har arbetsgivaren ingen skyldighet att betala lön för tiden för moderskapsledigheten.
6. Om en arbetstagare som fick lön för tiden för moderskapsledigheten inte åter- vänder till arbetet, får arbetsgivaren återkräva den utbetalda lönen för moder- skapsledigheten.
7. Om dagpenning av skäl som beror på arbetstagaren inte betalas eller den be- talas till ett mindre belopp än det som arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen hade rätt till, minskar arbetsgivarens skyldighet att betala lön med ett belopp som motsvarar den dagpenning eller den del av dagpenningen som blev obetald av skäl som beror på arbetstagaren.
6. SEMESTER
§ 27 Semester
1. Semester
Semesterförmånerna bestäms utifrån semesterlagen och kollektivavtalet.
2. Intjänande av semester
Arbetstagaren intjänar semester för varje full kvalifikationsmånad om anställ- ningsförhållandet före utgången av kvalifikationsåret (1.4–31.3) har fortgått
• mindre än ett år 2 vardagar
• minst ett år 2,5 vardagar.
Vid beräkning av längden på semestern ges en del av en dag i form av en hel se- mesterdag.
En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad under vilken:
a. arbetstagaren har arbetat minst 14 dagar
b. arbetstagaren har arbetat minst 35 timmar.
Arbetstagaren intjänar semester antingen enligt alternativ a. eller alternativ b.
Arbetstagaren intjänar semester enligt alternativ a om han eller hon enligt sitt arbetsavtal arbetar minst 14 dagar per månad under varje kalendermånad.
3. Dagar likställda med arbetade dagar
I fråga om intjäning av semester ska även dagar likställda med arbetade dagar beaktas.
Palvelualojen ammattiliitto PAM ry ● xxx.xxx.xx 41
Vid fastställande av semester betraktas de dagar under vilka arbetstagaren har varit på semester och de dagar under vilka arbetstagaren enligt arbetstidssche- mat har varit ledig i syfte att jämna ut arbetstiden per period till den maximala arbetstiden enligt kollektivavtalet (utjämningsledighet) som dagar likställda med arbetade dagar.
För en arbetstagare som enligt sitt arbetsavtal arbetar färre än 14 dagar per må- nad men minst 35 timmar per månad tas för semesterns del enbart i beaktande de timmar som arbetstagaren enligt avtalet skulle ha arbetat utan semester.
När längden på semestern som ges utgående från kvalifikationsåret bestäms, be- traktas som likställda med arbetsdagar även de dagar under vilka arbetstagaren medan anställningsförhållandet fortgår har varit förhindrad från att arbeta av följande orsaker:
a. repetitionsövning eller extra tjänstgöring eller sådan kompletterande tjän-
stgöring som avses i § 37 i civiltjänstlagen
b. sjukdom eller olycksfall, dock inte mera än sammanlagt 75 arbetsdagar under ett kvalifikationsår. Om ett dylikt hinder utan avbrott fortsätter efter utgången av kvalifikationsåret betraktas i fråga om denna sjukdom eller detta olycksfall sammanlagt högst 75 arbetsdagar som dagar likställda med arbetade dagar
c. medicinsk rehabilitering som på grund av en yrkessjukdom eller ett olycksfall ges på ordination av en läkare i avsikt att återställa eller upprätthålla arbets- förmågan, dock högst 75 arbetsdagar per kvalifikationsår. Om ett dylikt hinder utan avbrott pågår efter utgången av kvalifikationsåret betraktas sammanlagt högst 75 arbetsdagar som dagar likställda med arbetade dagar
d. läkarundersökning som avses i arbetarskyddslagen eller som har förordnats av arbetsgivaren eller som beror på en sjukdom eller ett olycksfall
e. moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 6 § eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 7 § i arbetsavtalslagen
f. på grund av ett sådant kommunalt eller annat offentligt förtroendeuppdrag eller på grund av att han eller hon hörs som vittne, vilket han eller hon enligt lagen inte har haft rätt att avsäga sig eller vilket man endast kunde ha avsagt sig av ett särskilt skäl som anges i lagen
g. på grund av ett myndighetsförordnande i syfte att förhindra att en sjukdom sprids
h. resor på grund av arbete, om dylika resdagar inte annars betraktas som hans eller hennes arbetsdagar
i. av andra skäl, om arbetsgivaren enligt lagen eller kollektivavtalet har varit sky- ldig att trots frånvaron betala lön för dylika dagar (t.ex. JP-ledigheter)
j. permittering, dock högst 30 arbetsdagar i sänder
k. förkortning av arbetsveckor motsvarande permitteringen eller ett annat mots- varande arbetsarrangemang, dock högst för sex månader åt gången. När ett sådant arbetstidsarrangemang utan avbrott fortsätter efter utgången av kval- ifikationsåret räknas en ny period på sex månader från ingången av följande kvalifikationsår
l. en studieledighet enligt lagen om studieledighet (273/1979), om arbetstagaren omedelbart efter studieledigheten återgått till arbetet, dock högst 30 arbets- dagar per kvalifikationsår
m. deltagande i teoretisk utbildning som förutsätts i ett gällande läroavtal
n. deltagande i utbildning som krävs för arbetet och som arbetsgivaren gett sitt samtycke till, dock så att endast 30 arbetsdagar i sänder kan betraktas som dagar likställda med arbetade dagar
o. deltagande i PAMs representantskaps-, styrelse-, utskotts- eller kommittémöten.
Vid beräknandet av frånvarotiden anses frånvaron ha börjat den första dagen för frånvaro från arbetet och upphört den dag frånvarogrunden upphört att gälla, om det på förhand har avtalats eller beslutats om denna dag, och i annat fall den från- varodag som föregick återgången till arbetet. Som likställda med arbetade timmar betraktas härvid de timmar under vilka arbetstagaren enligt avtal utan frånvaron skulle ha varit i arbete.
4. Sparande av semester
Arbetstagarens rätt till sparad ledighet bestäms enligt 27 § i semesterlagen (162/2005).
5. Hur semester ges och antecknas i arbetsskiftsförteckningen
1. Sommarsemesterperioden är 2.5–30.9. Vintersemesterperioden är 1.10–30.4.
2. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern under en semesterperiod. Innan beslut om tidpunkten fattas ska arbetstagaren beredas tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten för semestern.
Om arbetstagaren ger sitt samtycke kan semestern ges senast före ingången av den följande semesterperioden. I mån av möjlighet ska man sträva efter att ordna semestrarna så att de cirkulerar rättvist.
3. Semestrarna ska i regel vara oavbrutna. Om arbetstagaren ger sitt samtycke kan den del av semestern som överskrider 12 vardagar ges i en eller flera delar. Vintersemestern kan delas upp endast med arbetstagarens samtycke.
4. Arbetsgivaren ska om möjligt meddela tidpunkten för semestern en månad innan semestern eller en del av den börjar, dock senast två veckor innan. Om en semester flyttas på grund av en sjukdom, en förlossning eller ett olycksfall är ti- den för meddelandet två veckor på förhand, eller om detta inte är möjligt, minst en vecka på förhand. Arbetsgivaren kan inte utan arbetstagarens samtycke flytta semestern efter att ha meddelat tidpunkten för den.
5. Söndagar, kyrkliga helgdagar, självständighetsdagen, midsommarafton, första maj, julafton eller påsklördagen betraktas inte som semesterdagar.
6. Semestern får inte antecknas så att den ska börja eller sluta så att de lediga dagar som arbetstagaren har intjänat eller kommer att intjäna överlappar semestern.
7. Det är tillåtet att avvika från ett cirkulerande eller fast system för beviljande av lediga dagar.
8. Varje dag mellan måndag och fredag som räknas in i semestern förkortar arbets- tiden per period med 7,4 timmar i ett arbetstidsschema som omfattar 111 timmar.
I fråga om en arbetstagare som följer ett annat arbetstidssystem eller är deltids- anställd beräknas semesterns och de ovan nämnda söckenhelg- och helgdagarnas förkortande inverkan enligt principerna ovan i förhållande till hans eller hennes arbetstid.
9. Om en ledighet infaller under flera treveckorsperioder, beräknas den förkortan- de inverkan separat för varje period.
10. Om semesterns sista dag är en lördag ska den söndag som följer därpå vara en ledig dag. Denna lediga dag minskar inte de lediga dagar som har intjänats eller kommer att intjänas.
EXEMPEL
Semesterns sista dag är en lördag. Då är den söndag som följer därpå en ledig dag.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | - | V | X | A | A | A | A | A |
6. Semester och lediga dagar
Om arbetstagaren har arbetat under fem arbetsdagar per vecka (mån-
dag-fredag) får semestern inte antecknas att börja på en lördag utan lörda- gen och söndagen ska antecknas som V- och X-dagar. Den första semester- dagen är en måndag.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | A | A | V | X | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | |
Om semestern börjar senast på en fredag har inga lediga dagars intjänats.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | A | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | |
Om arbetstagarens sista semesterdag är en måndag, intjä- nar han eller hon två lediga dagar under den veckan.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | A | A | A | A | V | X |
Om arbetstagarens sista semesterdag är en tisdag, in- tjänar han eller hon en ledig dag för den veckan.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | A | A | V | A | A |
Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | A | A | A | A |
7. Semesters inverkan på arbetstiden
EXEMPEL 1.
En sommarsemester på 6 dagar och en ordinarie arbetstid på 111 t/3 veckor.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | A | A | V | X | S | S | S | S | S | S | - | A | A | A | A | A | X | V |
Perioden omfattar sammanlagt 5 semesterdagar som infaller un- der tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden un-
der denna period med 5 x 7,4 timmar, dvs. med sammanlagt 37 timmar. Den resterande arbetstiden under perioden (111−37) = 74 timmar.
EXEMPEL 2.
En sommarsemester på 12 dagar och en ordinarie arbetstid på 111 t/3 veckor.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | - | A | A | V | X | A | A | A |
Perioden omfattar sammanlagt 10 semesterdagar som infaller un- der tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 10 x 7,4 timmar, dvs. med sammanlagt 74 timmar. Den resterande arbetstiden under perioden (111-74) = 37 timmar.
EXEMPEL 3. (OAVBRUTEN SEMESTER UNDER FLERA PERIODER)
En sommarsemester på 18 dagar som infaller under två perioder. Ordinarie arbetstid 111 tim./3 veckor.
A | A | A | A | A | V X | A | A | A | A | A | V | X | S | S | S | S | S | S | |
S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | - | V | A | A | X | A | A | A |
Den första treveckorsperioden omfattar sammanlagt 5 semesterdagar som infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbets- tiden under denna period med 5 × 7,4 timmar, dvs. med sammanlagt 37 timmar. Den resterande arbetstiden under perioden (111−37) = 74 timmar.
Den andra treveckorsperioden omfattar sammanlagt 10 semesterdagar som infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbets- tiden under denna period med 10 × 7,4 timmar, dvs. med sammanlagt 74 timmar. Den resterande arbetstiden under perioden (111-74) = 37 timmar.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | S | - | - | - | - S | S | A | A | A | A | X | A | A | A | A | A | V |
Perioden omfattar sammanlagt 6 semesterdagar som infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 6 x 7,4 timmar, dvs. med sammanlagt 44,4 timmar. Dessutom omfattar semesterperioden långfredag och annan dag påsk, vars förkortande inver- kan på arbetstiden under denna period är 2 x 7,4 timmar, dvs. sammanlagt 14,8 timmar. Den resterande arbetstiden under perioden (111−59,2) är sam- manlagt 51,8 timmar.
EXEMPEL 5. (XXXXXX XXXXXXXXXXXXXXX)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | - | S | S | - | S | A | A | A | A | X | V | A | A | A | A | A | X | V |
Perioden omfattar sammanlagt 5 semesterdagar som infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 5 x 7,4 timmar, dvs. med sammanlagt 37 timmar. Dessutom omfattar semesterperioden Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, vars förkortande inverkan på arbetstiden är 7,4 tim. Den resterande arbetstiden under perioden (111- 44,4) är sammanlagt 66,6 timmar.
EXEMPEL 6. (MIDSOMMAR)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | S | - | - | - | S | S | A | A | A | A | V | A | A | A | A | A | X | V |
Perioden omfattar sammanlagt 6 semesterdagar som infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortas arbetstiden under denna period med 6 x 7,4 timmar, dvs. med sammanlagt 44,4 timmar. Dessutom omfattar semesterperioden midsommarafton, vars förkortande inverkan på arbets- tiden är 7,4 tim. Den resterande arbetstiden under perioden (111-51,8) är sammanlagt 59,2 timmar.
8. Mertids- och övertidsarbete under en arbetstidsperiod som omfattar semestern
Om det sammanlagda antal timmar som består av semesterns förkortande inverkan på arbetstiden och den förverkligade arbetstiden under perioden överskrider 111 timmar ersätts det mertids- och övertidsarbete som har utförts under perioden på följande sätt:
• fram till 120 timmar som mertidsarbete
• de efterföljande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
När ett utjämningsschema för arbetstiden är i bruk ersätts det antal timmar som över- skrider den ordinarie maximiarbetstiden per en treveckorsperiod med en lön förhöjd med 100 %.
Semestern flyttas på arbetstagarens begäran om han eller hon är arbetsoförmö- gen med anledning av
• sjukdom
• olycksfall eller
• förlossning.
Arbetsgivaren är skyldig att flytta semestern under följande förutsättningar:
1. Arbetsoförmåga innan semestern eller en del av den börjar
• arbetstagaren anmäler om sin arbetsoförmåga innan semestern börjar och
• arbetstagaren begär att semestern flyttas innan semestern inleds och
• arbetsoförmågan konstaterats innan semestern börjar.
Arbetstagaren är skyldig att på begäran av arbetsgivaren bevisa sin arbetsoförmåga med ett läkarintyg.
Om arbetstagaren har haft ett lagligt hinder med anledning av vilket han eller hon inte har kunnat anmäla arbetsgivaren om sin arbetsoförmåga och begära att semes- tern ska flyttas innan den började är arbetsgivaren skyldig att beakta anmälan och begäran trots att de har lämnats in senare. En förutsättning är att arbetstagaren inte onödigt har dröjt med att anmäla arbetsgivaren efter att hindret upphörde.
Om arbetstagaren innan hans eller hennes semester börjar lämnar in ett läkarintyg eller en annan tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga till arbetsgivaren, an- ses detta som en begäran om att flytta semestern senare, om arbetstagaren inte meddelar annat. Utan en sådan utredning eller sådant uttryckt önskan som nämns ovan är arbetsgivaren inte skyldig att flytta semestern, även om arbetsgivaren är medveten om arbetstagarens arbetsoförmåga.
Under ovan nämnda förutsättningar har arbetstagaren rätt att flytta sin semester, om arbetstagaren när semestern inleds är medveten om att han eller hon under sin semester tvingas till sjukvård eller annan motsvarande vård som leder till arbets- oförmåga.
Förflyttningen berör hela den semester eller semesterdel som skulle ha tagits.
2. Arbetsoförmåga under semestern
En arbetstagare som insjuknar under sin semester har enligt semesterlagen rätt att flytta semesterdagar som infaller under en period av arbetsoförmåga.
Arbetstagaren ska utan oskäligt dröjsmål begära att semesterdagarna flyttas och på begäran lägga fram ett läkarintyg över sin arbetsoförmåga.
Efter att tiden som arbetsoförmögen har upphört fortsätter semestern normalt och de dagar som arbetstagaren begärde att ska skjutas fram flyttas till en senare tidpunkt.
Arbetstagaren har rätt till lön för sjukdomstid enligt 22 § i kollektivavtalet.
3. Beviljande av förflyttad semester
En flyttad sommarsemester ska om möjligt ges före utgången av semesterperio- den, dock senast före utgången av kalenderåret.
Om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om tidpunkten för en flyt- tad semester är det möjligt att flytta semestern till nästa kalenderår. Då ska den tas ut före nästa semesterperiod.
En flyttad vintersemester ska ges senast vid utgången av det kalenderår som följer närmast efter det att kvalifikationsåret som berättigar till semester tagit slut.
Ifall det inte på grund av arbetsoförmågan fortsätter är möjligt att ge semester inom ovan nämnda tidsgränserna, ersätts den outtagna semestern med semes- terersättning.
10. Semesterlön
1. Bestämning av beräkningssätt
Semesterlönens beräkningssätt bestäms enligt semesterlagen enligt den löne- form som tillämpades på arbetstagaren då kvalifikationsåret tog slut (31.3).
2. Betalning av semesterlön
Semesterlönen betalas ut innan semestern börjar.
Alternativt kan semesterlönen betalas också på företagets normala lönedag om arbetstagaren inte begär att få semesterlönen innan semestern börjar.
3. Beloppet av semesterlönen
A. Arbetstagare med månadslön
Dagslönen för semestertiden till en arbetstagare med månadslön beräknas ge- nom att den månadslön som gäller när semestern inleds divideras med talet 25. Dagslönen multipliceras med antalet intjänade semesterdagar.
En semesterlön som har beräknats utifrån grundmånadslönen jämnas ut följande lönedag.
Till semesterlönen för en arbetstagare med månadslön läggs en viss andel av det sammanlagda beloppet av de kvälls- och nattillägg och tillägg till ställföreträdare för ansvarig föreståndare samt söndagsersättningar som har betalats ut under kvalifikationsåret:
Tillägg och ersättningar som betalts under kvalifi- kationsåret (1.4–31.3) • tillägg för kvällsarbete • tillägg för nattarbete • ersättning för söndagsarbete tillägg till vice ansvarig | Anställningsförhållandet har före den 31.3 pågått mindre än ett år | Anställningsförhållandet har före den 31.3 pågått minst ett år |
9 % | 11,5 % |
EXEMPEL PÅ HUR SEMESTERLÖNEN BERÄKNAS
Månadslönen är när semestern börjar 1 700 € + kvalifikationsårets timbase- rade tillägg 1000 € (11,5 %)
När sommarsemestern om 24 dagar börjar betalas:
Grundlön 1 700 € / 25 x 24 = 1 632 €
Tilläggens andel 11,5 % × 1 000 € = 115 €
Semesterlönen 1 632 € + 24/30 x 115 € = 1 723,99 €
När vintersemestern om 6 dagar börjar betalas:
Grundlön 1 700 € / 25 × 6 = 408 €
Tilläggens andel 115 €
Semesterlönen 408 € + 6/30 x 115 € = 430,99 €
B. Arbetstagare med timlön
Semesterlönen är:
• 9 % av inkomsten under kvalifikationsåret (1.4–31.3) om anställningsförhållan- det före utgången av kvalifikationsåret har pågått mindre än ett år
• 11,5 % av inkomsten under kvalifikationsåret (1.4–31.3) om anställningsförhål- landet före utgången av kvalifikationsåret har fortgått minst ett år.
Semesterlönen beräknas så att den motsvarar den sagda procentuella andelen av kvalifikationsårets inkomster som består av:
a. lönen för den arbetade tiden (exklusive den förhöjda delen för övertids- och nödarbete) samt
b. följande kalkylerade löneposter som beräknas för de frånvarotider som berätti- gar till semester:
• för sammanlagt högst 75 arbetsdagar utöver lönen för sjukdomstid
• för tiden av medicinsk rehabilitering som på ordination av en läkare ges på grund av en yrkessjukdom eller ett olycksfall i avsikt att återställa eller
Palvelualojen ammattiliitto PAM ry ● xxx.xxx.xx 49
upprätthålla arbetsförmågan, sammanlagt för högst 75 arbetsdagar
• för tiden under vilken arbetet är förhindrat på grund av en myndighets för- ordnande i syfte att förhindra att en sjukdom sprids
• för tiden för särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldra- ledighet samt för tillfällig vårdledighet och frånvaro som beror på tvingan- de familjeskäl
• för tiden för permittering för högst 30 arbetsdagar per varje permittering och
• för tillfällig frånvaro och läkarundersökning enligt kollektivavtalet.
I fråga om en arbetstagare som arbetar mindre än 14 dagar men minst 35 timmar per månad ökar den kalkylerade lönen för sjukdoms- eller rehabiliteringstiden utöver den redan utbetalda lönen för sammanlagt högst 105 kalenderdagar per kvalifikationsår och för permitteringstiden för högst 42 kalenderdagar åt gången.
Den kalkylerade lönen bestäms utifrån den timlön som gäller när frånvaron börjar och det avtalade genomsnittliga antalet timmar per tre veckor eller om det saknas utifrån den förverkligade arbetstiden under de tre fulla treveckorsperioder som föregick frånvaron. Dessutom beaktas löneförhöjningar som har genomförts un- der frånvarotiden.
EXEMPEL
En deltidsanställd, vars timlön är 12 € och genomsnittliga minimiarbetstid 90 timmar/3 veckor.
Semesterrätt 2,5 dagar x 12 månader
Under kvalifikationsåret har 19 000 € betalts i lön för arbete inklusive ar- betstidstillägg
Lön för sjukdomstid, 1 440 €, har betalts i 4 veckor och därtill har arbetsta- garen varit sjukledig i 7 arbetsdagar utan lön.
Lönen under kvalifikationsåret 19 000 €
1 440 €
504 € (kalkylerad lön för 7 oavlönade sjukfrånvarodagar) 20 944 €
Semesterlönen är 20 944 € x 11,5 % = 2 408,56 €
11. Semesterersättning
a. semesterersättning när anställningsförhållandet fortsätter
En arbetstagare som enligt sitt avtal under ett kvalifikationsår arbetar så få dagar eller en så kort tid att han eller hon därför inte intjänar fulla kvalifikationsmånader är berättigad till en semesterersättning som motsvarar semesterlönen.
Om arbetstagaren inte är berättigad till semester är han eller hon berättigad att få en semesterersättning senast före 30.9.
b. semesterersättning när anställningsförhållandet upphör
Arbetstagaren är berättigad att när hans eller hennes anställningsförhållande upp- hör i stället för semesterlönen få semesterersättning.
Om arbetstagaren under de månader under vilka anställningsförhållandet började och slutade har arbetat sammanlagt minst 14 dagar eller 35 timmar och fått var- ken semester eller semesterersättning för den tiden, räknas dessa ihop till en full kvalifikationsmånad.
En arbetstagare som vid anställningsförhållandets slut inte har intjänat rätt till semester på grund av någondera intjäningsregeln får en semesterersättning på 9
% av inkomsterna för den arbetade tiden (exklusive förhöjningsdelen för övertids- eller nödarbete). Om anställningsförhållandet har fortgått minst ett år är ersätt- ningen 11,5 % från och med början av det aktuella kvalifikationsåret.
12. Semesterbokföring
Arbetsgivaren ska föra bok över semestrarna. Bokföringen ska innehålla bl.a.: längderna på och tidpunkterna för semestrarna
grunderna för uträkningen av längderna på semestrarna för varje arbetstagare, som till exempel antalet månader som berättigar till semester, anställningsför- hållandets längd osv.
en semesterlönespecifikation som anger de tillägg som betalas utöver grund-må- nadslönen och, i fråga om timanställda, även eventuella övertidsarbeten samt en ersättning för en eventuell kostförmån och beloppet av den slutliga semesterlö- nen eller semesterersättningen.
§ 28 Semesterpremie
1. Förutsättningar för utbetalning
Arbetstagaren är berättigad till semesterpremie:
• när han eller hon inleder sin semester vid en anmäld eller avtalad tidpunkt och
• när han eller hon återvänder till arbetet genast efter att semestern upphört samt
• till semesterlön och semesterersättning när han eller hon går i ålderspension, invalidpension, individuell förtids- eller förtida ålderspension.
Med återgång till arbetet likställs en frånvaro som beror på
• skäl som avses i § 7 i semesterlagen
• arbetsgivarens samtycke
• särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
• force majeure (ett allmänt fortskaffningsmedel har gått sönder)
• att de övriga anställda på arbetsplatsen har haft semester
• reservövningar eller extra tjänstgöring
Matkailu- ja Ravintolapalvelut MaRa ry ● xxx.xxxx.xx 51
• sjukdom eller olycksfall
• ett kommunalt förtroendeuppdrag som man enligt lag inte har rätt att avsäga sig
• bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom av andra skäl, om arbetsgivaren enligt lagen eller kollektivavtalet trots frånvaron har varit skyldig att betala arbetstagaren lön för dylika dagar
• permittering
• deltagande i teoretisk utbildning som förutsätts i ett gällande läroavtal
• frånvaro enligt utbildningsavtalet.
Det räcker med att en sådan orsak gällde den dag under vilken arbetstagaren skulle ha återvänt till arbetet från sin semester.
En arbetstagare, när semestern upphör, är studieledig, alterneringsledig eller vårdledig får semesterpremie efter att han eller hon enligt en förhandsanmälan som avses i lagen eller en ändring av förhandsanmälan som har gjorts på lagliga grunder eller ett avtal med arbetsgivaren har återvänt till arbetet.
Den som återvänder till arbetet efter att ha fullgjort sin militärtjänst, frivilliga militärtjänst eller civiltjänst får semesterpremie till den semesterlön och/eller se- mesterersättning som han eller hon fick när han eller hon inledde sin tjänstgöring.
En arbetstagare vars arbetsavtal av skäl som inte beror på honom eller henne upphör under semester och som av denna anledning är förhindrad att återvända till arbetet från sin semester är berättigad till en semesterpremie i fråga om den semester som han eller hon har haft eller avtalat om.
2. Belopp
Semesterpremien är 50 % av semesterlön som har beräknats enligt kollektivav- talet.
Semesterpremien räknas på penninglönen för semestertiden, inklusive eventuella naturaförmåner som betalas i pengar, såsom kostförmånen. Andra naturaförmå- ner som betalas under semestern beaktas inte.
När arbetstagaren får en procentuell semesterlön är han eller hon berättigad till semesterpremie endast till den del av semesterlönen som motsvarar semester- dagarna.
EXEMPEL
En arbetstagare som lyder under 35-timmars intjäningsregeln inledde sin anställning 5.4 föregående år. Under två månader har han arbetat färre än 35 timmar. Arbetstagarens semesterrätt är då 10 x 2, dvs. 20 dagar. Den utbetalade lönen under kvalifikationsåret är 6 000 euro. Semesterlönen är 9 % av 6 000 euro, dvs. 540 euro.
Semesterpremien är
50 % x 540 € x 20 (semesterdagar)/24 (maximalt antal semesterdagar)
= 225 €
Semesterpremien betalas på den följande lönebetalningsdagen efter en avslutad semester.
Om det då semestern delas upp är svårt att dela upp semesterpremien kan semes- terpremien betalas på en gång efter att huvuddelen av semestern har upphört. Om förutsättningarna för utbetalningen inte uppfylls till alla delar avdras det se- mesterpremiebelopp som utbetalats för mycket från arbetstagarens lönetillgo- dohavande.
Genom lokalt avtal enligt § 30 i kollektivavtalet kan man avtala om utbetalning av semesterpremien vid en annan tidpunkt eller om att semesterpremien ges i form av en motsvarande avlönad ledighet.
Om man inte avtalat om annat, ges ledighet istället för semesterpremie i form av hela lediga dagar (den förkortande inverkan på arbetstiden är 111 timmar/3 veckor i arbetstidsformen 7,4 timmar/dag). En kalendervecka kan omfatta högst 5 lediga dagar istället för semesterpremie. Lediga dagar istället för semesterpremie lik- ställs med arbetsdagar i intjänandet av X- och V-dagar.
EXEMPEL
Arbetstagarens semesterpremie är 720 euro och timlön 12 euro. Arbetstagaren och arbetsgivaren har enligt § 30 i kollektivavtalet kommit överens om att hela semesterpremien bytts mot en ledighet.
Arbetstagaren får 60 timmar avlönad ledighet.
7. RESOR
§ 29 Resekostnader
1. Resekostnader
När arbetstagaren på arbetsgivarens order blir tvungen att resa ersätts resekost- naderna antingen
• enligt företagets resereglemente eller om det saknas
• enligt skattestyrelsens beslut.
2. Företagets resereglemente
I företagets resereglemente bestäms grunderna för och nivån på dagtraktamen- ten och andra ersättningar för resekostnader utifrån ett gällande beslut av skat- testyrelsen.
I Företagets resereglemente kan man avvika från skattestyrelsens direktiv i föl- jande fall:
Palvelualojen ammattiliitto PAM ry ● xxx.xxx.xx 53
I övriga företag betalas dagtraktamente när arbetsresan sträcker sig utanför den ort där företaget är verksamt, företagets nära verkningsområde eller arbetstaga- rens ordinarie arbetsplats.
2. När arbetstagaren deltar i intern utbildning inom företaget eller inom en före- tagsgrupp och arbetsgivaren betalar måltids- och andra kostnader.
Till arbetstagare som reser till utbildning från annan ort etter från en ort utanför företagets verksamhetsort, betalas dagtraktamente för den tid som gått åt till resan.
8. LOKALA AVTAL
§ 30 Lokala avtal
Följande bestämmelser iakttas när lokala avtal ingås, om förbunden inte annat avtalar:
1. Avtalsparter kan å ena sidan vara arbetsgivaren eller arbetsgivarens företrädare och å andra sidan arbetstagaren, arbetstagarna eller förtroendemannen, om inte annat avtalas i den aktuella kollektivavtalsbestämmelsen.
2. Avtalet ska ingås skriftligt.
3. Avtalet kan gälla tills vidare eller för viss tid.
Ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med iakttagande av en uppsägnings- tid på tre månader. Ett avtal för viss tid som har varit i kraft över 9 månader kan sägas upp på samma sätt som ett avtal som gäller tills vidare. Efter att ett dylikt avtal, som är lika bindande som kollektivavtalet, har upphört, iakttas bestämmel- serna i kollektivavtalet för branschen.
Om ett avtalat arrangemang är bundet vid en viss tidsperiod pågår arrangemanget i alla fall fram till slutet av denna period
De följande punkterna innehåller en möjlighet till lokala avtal:
• § 7 längden på granskningsperioden av den genomsnittliga minimiarbetstiden
• § 8 veckoslutsledigheter
• § 9 arbetsskiftsförteckningen
• § 11 beräkning av ersättning för JP-dagar
• § 11 arbetstiden i en personalrestaurang
• § 12 punkt 2 utjämningsschemat för arbetstiden
• § 12 punkt 3 årsarbetstidssystem (s.k. arbetstidsbank)
• § 21 utbetalning av lön
• § 28 semesterpremie.
9. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
§ 31 Inkassering av medlemsavgifter
Om arbetstagaren ger fullmakt, innehåller arbetsgivaren medlemsavgifterna till Servicefacket i samband med löneutbetalningen och ger ett intyg över det inne- hållna beloppet för beskattningen vid utgången av året.
1. Inkasserings är densamma som lönebetalningsperioden.
2. Medlemsavgiften dras av arbetstagarens totalinkomst.
3. Arbetsgivaren betalar de innehållna medlemsavgifterna per inkasserings till det bankkonto som förbundet anvisat. Arbetsgivaren informerar arbetstagaren om de uttagna medlemsavgifterna i lönespecifikationen.
4. De innehållna medlemsavgifterna ska betalas omedelbart efter inkasseringen utan obefogat dröjsmål.
5. När anställningsförhållandet upphör ska arbetstagaren och arbetsgivarens re- presentant fylla i en anmälan om att innehållningen av medlemsavgiften upphör och lämna ett avtalsexemplar av den till arbetsgivaren och fackförbundet.
Arbetsgivaren gör minst kvartalsvis upp en förteckning över inkassering och ut- redningen av medlemsavgifterna för varje enskild arbetstagare, av den ska framgå arbetstagarens namn och personbeteckning, nummerkoden för fackavdelningen, tidpunkten för inkasseringen av medlemsavgiften och beloppet av den avdragna och till fackförbundet redovisade medlemsavgiften.
§ 32 Arbetsplatsmöten
Servicefacket PAMs underföreningar och avdelningar eller motsvarande som finns på arbetsplatsen kan utanför arbetstiden ordna möten om anställningsfrågor för- utsatt att:
överenskommelse om att ett möte kommer att ordnas på arbetsplatsen eller en annan plats som avses i denna paragraf ingås med arbetsgivaren såvitt möjligt 3 dagar före mötet
arbetsgivaren anvisar en ändamålsenlig mötesplats som är i hans eller hennes besittning
arrangören svarar för ordning och reda i möteslokalerna.
Arrangörerna har rätt att till mötet inbjuda representanter för ett förbund som utgör en part i kollektivavtalet, för dess underförening samt för vederbörande centralorganisationer.
§ 33 a Förebyggande av våld
1. Bedömning
Arbetsgivarens bedömning av riskerna enligt arbetarskyddslagen ska även inne- hålla en bedömning av den risk för våld som riktar sig mot arbetsplatsen.
Matkailu- ja Ravintolapalvelut MaRa ry ● xxx.xxxx.xx 55
I bedömningen beaktas särskilt
• ensamarbete, särskilt kvälls- och nattetid
• våldssituationer som har riktat sig mot arbetsplatsen eller ägt rum i arbets- platsens nära omgivning
• hantering av pengar eller dyrbar egendom.
Om på grund av bedömningen konstateras att risken för våld är uppenbar, ska ar- betsgivaren organisera arbetet och arbetsförhållanden så att risken kan avvärjas eller minskas.
2. Avvärjning och eftervård
Risken för våld ska avvärjas genom att se till att ta åtminstone de följande åtgärder:
• utarbeta anvisningar om förfarande vid våldsituation
• ge arbetstagaren en tillräcklig introduktion eller utbildning i fråga om de sä- kerhets- och larmsystem som används
• planera arbetsställen så att de är strukturellt trygga
• ta risken för våld i beaktning i dimensionering av arbetskraften samt plane- ringen av arbetsskiften och arbetstiden
• säkra möjlighet att kontakta polisen eller ett bevakningsföretag, till exempel med telefon.
Arbetsgivaren ska t.ex. genom företagshälsovården ordna eftervård för den som utsätts för en våldssituation eller hot av våld.
33 b Främjande av välbefinnande i arbetet
Med välbefinnande i arbetet menas att arbetet är intressant och sker friktionsfritt i en arbetsmiljö och arbetsgemenskap som är säker, främjar hälsan och stöder arbetskarriären. Forskning visar att en satsning på välbefinnande i arbetet också kan öka arbetets produktivitet. Hela arbetsgemenskapen deltar i att skapa välbe- finnande i arbetet.
Att regelbundet hålla utvecklingssamtal är en väsentlig del av främjandet av välbe- finnande i arbetet. I utvecklingssamtalen tar man upp arbetstagarens arbetskarriär och ork i arbetet med tanke på den fysiska och psykiska belastningen och med be- aktande av arbetstagarens individuella drag. Samtidigt kan man granska åldrandets eventuella konsekvenser för arbetstagarens arbetsförmåga och arbetsuppgifter.
Det rekommenderas att arbetsplatsen tillsammans med de anställda vid företa- get utarbetar ett program för välbefinnande i arbetet eller åtgärder för att främja välbefinnande. Åtgärderna kan också tas upp som en del av utvecklingssamtalen.
I åtgärderna kan man beakta till exempel:
• behärskande av arbetet och kompetenssäkring.
• betydelsen av ledning och chefsarbete för att skapa ett gott arbetsklimat och upprätthålla arbetsförmågan.
• arbetstidsarrangemangens och skiftplaneringens betydelse för orken.
• minskning av belastningen i samband med natt- och skiftarbete.
• de möjligheter som frivilligt deltidsarbete, alterneringsledighet och deltids- pension erbjuder.
• möjligheter att anpassa arbetet, att lätta på arbetsbördan och till arbetsrotation.
• företagshälsovårdens tjänster.
• förbättring av den fysiska arbetsmiljön och ergonomin.
• hur en sund livsstil inverkar på välbefinnande.
Närmare anvisningar för hur man gör upp ett program för välbefinnande i arbetet finns på förbundens webbplatser. (xxx.xxxx.xx och xxx.xxx.xx)
§ 34 Besök på arbetsplatsen
En anställd vid Servicefacket PAM rf kan, efter överenskommelse med företagets ledning, tillsammans med en representant för arbetsgivaren och med den förtro- endeman som representerar arbetstagaren besöka arbetsplatser som omfattas av detta kollektivavtal och bekanta sig med förhållandena där.
Om eventuella meningsskiljaktigheter som uppstått på arbetsplatsen kan under arbetsplatsbesöket endast förhandla om det vederbörande arbetsgivarförbun- dets representant deltar i förhandlingen.
§ 35 Grupplivförsäkring
Arbetsgivaren tecknar en grupplivförsäkring för sina arbetstagare enligt ett avtal mellan centralorganisationerna.
§ 36 Arbetsplatsmåltid
Penningvärdet på arbetsplatsmåltiden bestäms enligt skatteförvaltningens fast- ställda förskottsinnehållningsvärde för naturaförmåner.
Penningvärdet innehålls från arbetstagarens nettolön, om lokalt inte annat av- talas.
Måltidernas penningvärde innehålls enligt följande:
• penningvärdet innehålls per lönebetalningsperiod från arbetstagarens hel- hetslön, av vilken skatt avdragits eller
• arbetstagaren betalar ett belopp som motsvarar penningvärdet kontant eller
• arbetsgivaren säljer arbetstagaren måltidskuponger till ett pris som motsva- rar penningvärdet.
Tiden för intagande av måltiden ska ordnas enligt bestämmelserna i § 8 i detta kollektivavtal.
Måltiden ska vara väl tillredd, varierande och närande.
Arbetsdräkten ska vara renlig och ändamålsenlig. För bruk i arbetet förser arbets- givaren arbetstagaren med:
• arbetskläder som förutsätts av lagstiftningen eller myndighetsanvisningar
• arbetsdräkter, ifall arbetsgivaren har särskilda krav till exempel gällande ar- betsdräktens färg, modell eller enhetlighet.
10. BESTÄMMELSER OM PROCENTAVLÖNADE VAKTMÄSTARE, ORDNINGSVAKTER OCH PORTIERER
På vaktmästare, ordningsvakter och portierer tillämpas kollektivavtalsbestäm- melserna med nedan nämnda undantag.
För arbetstagare som får endast betjäningsavgifter utgörs lönen av de betjänings- avgifter kunderna betalar. Arbetsgivaren betalar dock lön för sjuktid, semesterlön och semesterpremie, ersättning för JP-dagar och ersättning för tillfällig frånvaro nämnd i § 23 och 24 i kollektivavtalet.
§ 38 Vaktmästare och ordningsvakter
1. Betjäningsavgift
1. Frivilliga betjäningsavgifter eller s.k. dricks
Med frivillig betjäningsavgift avses betjäningsavgift som kunden betalar till ar- betstagaren och vars betalning grundar sig på frivillighet. Det sedvanliga är att betjäningsavgiften ges kontant. Om denna betjäningsavgift betalas med kort eller via faktura ska arbetsgivaren förmedla den betjäningsavgift som kunden betalat oavkortad till arbetstagaren.
Arbetsgivaren är skyldig att betala från betjäningsavgiftens belopp betala arbets- givarens lagstadgade sidoavgifter. Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer sin- semellan överens om betalningssättet för de sidoavgifter som arbetstagaren ska betala.
Inkomsten som ligger till grund för sidoavgifterna kan beräknas på grund av det meddelande som arbetstagaren gör månatligen till arbetsgivaren. Också det be- lopp kan anses som tillförlitligt som arbetstagaren meddelar till skattemyndighe- terna som sin inkomst från betjäningsavgifter eller skattenämndens beslut som vunnit laga kraft. Inkomsten kan inte uppskattas som mindre, utom då det framgått tydliga förändringar i antalet kunder.
2. På förhand prissatta betjäningsavgifter
Med på förhand prissatta betjäningsavgifter avses betjäningsavgift för gar- derobstjänst som uppbärs av kunder och vars belopp har prissatts på förhand. Betjäningsavgiften ska meddelas kunden på synlig plats i tamburen.
Parterna rekommenderar att man på arbetsplatsen kommer överens om betjä- ningsavgiftens belopp. Som huvudregel uppbärs betjäningsavgiften på förhand om arbetsplatsen karaktär det tillåter.
Arbetsgivaren och vaktmästaren konstaterar årligen om det eventuellt finns be- hov av att justera betjäningsavgiften.
Redovisning för på förhand prissatta betjäningsavgifter görs till arbetsgivaren. Arbetsgivaren betalar till arbetstagaren som lön för betjäningsavgifter de redo- visade betjäningsavgifternas belopp utan omsättningsskatt efter förskottsin- ne-hållning och övriga belopp som innehålls från arbetstagarens lön.
Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivarens lagstadgade pensions-, social- skydds- mm. avgifter som beräknas från lönebeloppet för betjäningsavgifterna.
Arbetsgivaren och vaktmästaren kommer sinsemellan överens om betjäningsav- giften som uppbärs vid beställda tillställningar. Arbetsgivaren ska skilt meddela vaktmästaren om tillställningens praktiska arrangemang. Med beställd tillställning avses reservering som gjorts på förhand i vars sammanhang man kommit överens om att beställaren betalar betjäningsavgiften för sina gäster.
3. Vaktmästare med fast lön
Om garderobsavgiften betalas till arbetsgivaren betalar arbetsgivaren till vakt- mästaren lön som är minst lika som vaktmästares tabellön.
Om det är fråga om en s.k. fri garderob betalar arbetsgivaren till vaktmästaren lön som är minst lika som vaktmästares tabellön.
4. Tamburhyra
Av vaktmästaren uppbärs inte tamburhyra eller annan motsvarande hyra eller er- sättning.
2. Telefon
Om vaktmästaren har en för kunderna avsedd avgiftsbelagd telefon till sitt förfo- gande har han rätt att ta betalt av kunden för de samtal han ringt för kundernas del.
3. Ordningsmannakort
Om arbetsgivaren och vaktmästaren kommer överens om att skaffa ett ordnings- mannakort betalar arbetsgivaren kostnaderna för kortet.
4. Portieruppgifter
Om en vaktmästare, vars lön består av betjäningsavgifter vid sidan om sitt arbete sköter hotellportiers uppgifter, betalar arbetsgivaren för denna uppgift per timme då restaurangen är öppen 20 % av portierens timlön och när restaurangen är stängd minst timlönen för en portier eller motsvarande andel av betjäningsavgifterna från hotellsidan. Eventuella tidigare avtalade större löneförmåner minskas dock inte.
§ 39 Portierer
Man kan även komma överens om att portierens lön utgörs av de betjäningsav- gifter som inflyter på hotellsidan, garderobsintäkter eller av fast ersättning per månad eller en kombination av dessa, varvid arbetsgivaren garanterar portieren en lön som motsvarar tabellönen för portier med månadslön. Granskning företas i perioder på två månader.
§ 40 Gemensamma bestämmelser för procentavlönade arbet- stagare
1. Procentavlönad arbetstagare som får fast lönedel
Om en procentavlönad arbetstagare får en fast lön som är mindre än tabellönen, höjs denna lön med lika många procent som motsvarande tabellön höjs vid samma tidpunkt.
2. Lön för sjuktid
Till procentavlönad vaktmästare betalas för den sjuktid han är berättigad att få lön daglönen för arbetsdagar antecknade i arbetsskiftsförteckningen och då förteck- ning inte finns på basis av ett genomsnitt.
Daglönen fås så att inkomsterna för de två månader som föregår sjuktiden divide- ras med antalet arbetsdagar.
Lönen kan räknas ut på basis av det vaktmästaren uppger som inkomst.
Arbetsgivaren har rätt att av vaktmästaren kräva en utredning över inkomsterna. De betjäningsavgifter vaktmästaren uppgett i sin skattedeklaration eller skatte- nämndens laga kraft vunna beslut kan anses vara tillförlitliga uppgifter.
3. Arbetstagare som får såväl fast lön som betjäningsavgifter
Om arbetstagarens inkomst består dels av den månadslön arbetsgivaren betalar och dels av betjäningsavgifter, räknas daglönen för sjuktid ut så att månadslönen divideras med 21 och betjäningsavgifterna i enlighet med föregående punkt.
Om lönen dels består av timlön och dels av betjäningsavgifter, beräknas daglönen enligt följande schema:
Timlön + betjäningsavgifter = Genomsnittlig
Faktiska arbetsdagar
daglön
4. Ersättning för inkomstbortfall vid tillfällig frånvaro
Enligt § 23 och 24 i kollektivavtalet bestäms ersättningen för inkomstbortfall vid tillfällig frånvaro i enlighet med uträkningsgrunderna för lönen för sjuktid.
5. Ersättning för JP-dag
Ersättningen för JP-dag bestäms enligt timlönen för procentavlönad förtroen- deman (lönebilagan).
6. Semesterlön
Av lönen för kvalifikationsåret (1.4 – 31.3) är semesterlönen:
• 9 % då anställning fortgått under ett år vid kvalifikationsårets slut
• 11,5 % då anställningen fortgått minst ett år vid kvalifikationsårets slut.
Semesterlönen beräknas procentuellt på lönen för kvalifikationsåret som består av:
x. xxx betald för tid i arbete
Inkomsten för tid i arbete kan räknas på basis av vaktmästarens meddelande. Arbetsgivaren har rätt att kräva av vaktmästaren en utredning om hans inkomster. Som tillförlitligt kan anses det belopp som vaktmästaren meddelat till skattemyn- digheterna som sin inkomst från betjäningsavgifter eller skattenämndens beslut som vunnit laga kraft. På samma sätt ska också inkomsterna från januarimars under semesteråret uppskattas, inkomsten kan inte uppskattas som mindre, om det inte framgått klara förändringar i antalet kunder.
och
b. följande kalkylerade lönebelopp som beräknas för frånvarotid under vilken se- mester intjänas:
• för sjuktid den uteblivna lönen, dock för högst 75 arbetsdagar totalt den redan betalda lönen medräknad
• förtid för medicinsk rehabilitering som en följd av yrkessjukdom eller olycks- fall enligt läkares ordination för att återställa eller bevara arbetsförmågan, dock inte mera än sammanlagt 75 arbetsdagar
• för tid då arbetet förhindrats på grund av myndigheters order för att hindra spridning av sjukdom
• för särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt tillfällig vårdledighet och frånvaro på grund av tvingande familjeskäl
• för permittering i högst 30 arbetsdagar per permittering och
• för tillfällig frånvaro och läkarundersökningar enligt kollektivavtalet.
För en arbetstagare som arbetar färre än 14 dagar, men minst 35 timmar i månaden, läggs den kalkylerade lönen till den lön som redan betalats för sjuk- eller rehabi- literingstiden för tillsammans högst 105 kalenderdagar under kvalifikationsåret samt för permitteringstid högst 42 kalenderdagar åt gången.
Den kalkylerade dagslönen fås genom att dividera inkomsten för de två månader som föregår frånvaron med antalet arbetsdagar. Lönen kan räknas ut på basis av
11. HUVUDFÖRTROENDEMAN, ARBETARSKYDDS- FULLMÄKTIG, FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED
41 § Huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig
1. Ersättning och befrielse från arbetet
Huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig arrangeras regelbunden be- frielse från arbetet samt betalas ersättning för uppdrag som utförs utanför ar- betstiden enligt följande:
Antalet arbetstagare | Befrielsetimmar under tre veckor | Ersättning €/mån fr.o.m. 1.9.2015 | Ersättning €/mån fr.o.m. 1.3.2016 |
25-49 | 4 | 68 | 68 |
50-74 | 6 | 68 | 68 |
75-149 | 11 | 68 | 68 |
150-249 | 22 | 68 | 68 |
250-349 | 38 | 100 | 100 |
350-449 | 50 | 126 | 126 |
450-549 | 65 | 152 | 153 |
550-649 | 80 | 168 | 169 |
650-749 | 95 | 184 | 185 |
750-850 | 105 | 199 | 200 |
över 850 | helt befriad från arbete | 199 | 200 |
Avvikande från den nedre gränsen för antalet arbetstagare i tabellen har arbetar- skyddsfullmäktigen rätt att använda 3 timmar befrielsetid för varje treveckorsperiod.
Om förmännen har valt en egen förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig, får denna befrielsetid och ersättning enligt antalet förmän som han företräder.
2. Procentavlönad huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig.
Ersättningen till procentavlönade huvudförtroendemän och arbetarskyddsfullmäk- tige för inkomstbortfall enligt förtroendemannaavtalet och dess tillämpningsproto- koll är timlönerna i lönebilagan.
3. Uträkning av antalet arbetstagare
När antalet arbetstagare räknas ut räknas arbetstagarna oberoende av om de är organiserade eller inte så som avtalats i förtroendemannaavtalet och avtalet om arbetarskyddssamarbete.
§ 42 Förhandlingsordning
Om meningsskiljaktigheterna i anknytning till kollektivavtalet ska enligt förtroen- demannaavtalet först förhandlas mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.
Om enighet inte nås, rekommenderas att en promemoria om meningsskiljaktig- heten ska utarbetas i två exemplar.
De lokala parterna ska föra ärendet dvs. meningsskiljaktigheten över till förbunden för avgörande.
Lokala förhandlingar ska inledas senast inom en vecka fr.o.m. att ärendet har an- hängiggjorts och förbundsförhandlingar senast inom två veckor.
Om enighet inte nås vid förbundsförhandlingar kan ärendet överlämnas till arbets- domstolen för avgörande.
§ 43 Arbetsfred och avtalsbrott
Alla stridsåtgärder mot kollektivavtalet är förbjudna.
12. MEDDELANDE OM AVTALET OCH AVTALETS GILTIGHET
Meddelande om avtalet
Kollektivavtalet ska hållas tillgängligt för arbetstagarna på arbetsplatsens an- slagstavla eller annan motsvarande plats.
Avtalets giltighet
1. Avtalet gäller enligt underteckningsprotokollet.
2. Avtalet förlängs därefter för ett år i sänder om det inte sägs upp skriftligt minst två månader innan det löper ut.
3. I samband med uppsägningen ska detaljerade skriftliga förslag till ändringar lämnas, annars är uppsägningen ogiltig.
PROTOKOLL ÖVER ÅTERINFÖRD VÅNINGSSTÄDNING
1§ Protokoll över förhandlingar där representanter för Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf och Servicefacket PAM rf var närvarande.
2§ Om våningsstädarnas uppgifter igen ska bli en uppgift vilken hotellrörelsen själv utför, borde man följa sådana principer enligt vilka man i första hand er- bjuder de personer arbete vilka varaktigt utfört dessa arbetsuppgifter. Man anser alltså att anställningen för sådana personer som så här övergått till ett annat företags tjänst fortsatt utan avbrott i fråga om förmåner som är bundna till anställningens längd och övriga förmåner.
3§ Detta avtal är i kraft på samma sätt som kollektivavtalet för arbetstagare inom hotell- och restaurangbranschen.
Helsingfors den 5 januari 2012
Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf Servicefacket PAM rf
PROTOKOLL ÖVER SERVICE-, TRAFIK- OCH DISTRIBUTIONSSTATIONER
§ 1 Omfattning
1. Detta protokoll tillämpas på sådana service-, trafik- och distributionssta- tioner (i fortsättningen servicestation) som är medlemmar i Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf och där man idkar inkvarterings- eller restaurang- verksamhet.
2. Bestämmelserna i kollektivavtalet tillämpas på arbetstagaren med undantag för vad som anförs nedan.
§ 2 Löner
3. Arbetstagarens lönegrupp bestäms på basis av hurudant arbete han i huvudsak utför under sin arbetstid. Ifall arbetstagaren regelbundet under mindre än hälf- ten av sin arbetstid utför arbete som är mera krävande än lönegruppen fordrar, ska arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om en proportionellt högre lönedel.
4. Arbetstagare på servicestation
Med arbetstagare på servicestation avses en arbetstagare som i huvudsak utför andra uppgifter än de uppgifter på servicestation som separat nämns i detta pro- tokoll med undantag för egentliga service- och installationsarbeten av fordon.
Med expedit på servicestation avses en arbetstagare vars arbetsuppgifter i hu- vudsak består av uppgifter i den dagligvaruaffär som finns i anslutning till servi- cestationen.
6. Kaféarbetstagare på service- och trafikstation
Med kaféarbetstagare på service- och trafikstation avses en arbetstagare vars uppgifter i huvudsak hänför sig till arbetsuppgifterna i ett kafé på servicestatio- nen. Kaféarbetstagaren hör till lönegrupp 2. För de arbetstimmar arbetstagaren arbetar i restaurang med A- eller B-rättigheter i anslutning till service- och trafik- stationen betalas lön för restaurangarbetstagare.
7. Restaurangarbetstagare på servicestation
Med restaurangarbetstagare på service- och trafikstation avses en arbetstagare som i huvudsak arbetar i restaurang med A- eller B-rättigheter i anslutning till service- och trafikstationen. Restaurangarbetstagaren hör till lönegrupp 4. Om servicestationen har utskänkning av alkoholdrycker på högst 4,7 volymprocent, hör arbetstagaren till lönegrupp 2.
§ 3 Rast
8. Om arbetet kräver ständig närvaro eller medför oavbruten belastning, ska det vid behov ordnas möjlighet till sådana pauser i arbetet som tillåter arbetstagaren att kortvarigt avlägsna sig från den plats där arbetet utförs.
§ 4 Individuell lön
9. Den individuella lönen till en arbetstagare som var anställd 1.5.2003 sjunker inte på grund av den reform som trädde i kraft 1.5.2003.
§ 5 Avtalens allmänna bindande verkan
10. Parterna förbinder sig att återgå till de kollektivavtalsbestämmelser som var i kraft före 1.5.2003 ifall reformen leder till att den allmänt bindande verkan för kollektivavtalsbestämmelserna gällande service-, trafik- och distributionsstatio- ner går förlorad.
§ 6 Ikraftträdande
11. Detta protokoll träder i kraft från och med 1.5.2003.
§ 7 Förlängning av avtalet
12. Detta protokoll har förlängts av förbunden 5.1.2012
Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf Servicefacket PAM rf
PROTOKOLL ÖVER ARBETSVILLKOREN FÖR KONTORSANSTÄLLDA
§ 1 Omfattning
1. Bestämmelserna tillämpas på verksamhetsmässigt separata kontor på företag som omfattas av kollektivavtalet för turism- restaurang-, och fritidstjänster.
§ 2 Arbetsvillkor
Till den del som man inte i detta protokoll uttryckligen avtalat annorlunda om arbetsvillkoren tillämpas kollektivavtalet för turism-, restaurang-, och fritids- tjänster.
§ 3 Arbetstid
1. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet och högst 37,5 timmar i veckan, varvid timlönedivisorn är 160.
2. Arbetstiden kan också arrangeras så att man tillämpar arbetstidsbestämmel- serna i kollektivavtalet för hotell- och restaurangbranschen (§ 6 – § 16), varvid timlönedivisorn är 159. I detta fall tillämpas inte bestämmelserna om arbetstid i detta protokoll.
3. Då arbetsgivaren flyttar arbetstagaren till ett nytt arbetstidssystem ska arbets- tagaren eller hans företrädare meddelas om detta i god tid innan flyttningen sker.
Flexibel arbetstid (flextid)
4. När man använder flextid, kan den ordinarie arbetstiden i dygnet vara högst 11 timmar.
4 § Ledig tid
Utöver den lediga tid per vecka som stadgas i § 31 i arbetstidslagen har arbetsta- garen en ledig dag.
Arbetsveckan är i genomsnitt fem dagar. Fridagen är en fast veckodag och om möjligt lördag.
Arbetstidsförkortning under söckenhelgsveckor
För heltidsanställda förkortar följande söckenhelger då de infaller på en arbetsdag den ifrågavarande veckans ordinarie arbetstid med 7,5 timmar.
• nyårsdagen
• trettondagen
• långfredagen
• annandag påsk
• första maj
• Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx
• midsommarafton
• självständighetsdagen
• julaftonen
• juldagen
• annandag jul.
Förkortningsdagen kan också ges under de två veckorna före söckenhelgsveckan eller under de två därpå följande veckorna.
Söckenhelgsveckornas arbetstidsförkortning berör inte:
a. under en månad långa visstidsanställningar
b. arbetstagare som arbetar enbart under tiden 1.6 - 15.8 eller 1.12 - 31.12.
5 § Mat- och kafferaster
Matrast
1. Om den ordinarie arbetstiden är över 7 timmar utan avbrott har arbetstagaren rätt till minst en timmes matrast.
2. Genom lokala avtal kan matrasten:
• förkortas med högst 30 minuter eller
• slopas helt varvid arbetstagaren kan äta under arbetstid.
3. Matrasten är inte arbetstid om arbetstagaren utan hinder får avlägsna sig från arbetsplatsen.
Kafferast
4. Om arbetsdagens längd är:
• under fyra timmar ingen kafferast
• 4–6 timmar en kafferast
• över 6 timmar två kafferaster
6 § Mertids- och övertidsarbete
Mertidsarbete
Mertidsarbete är arbete utöver den avtalade arbetstiden upp till högst 40 timmar i veckan.
Övertidsarbete
Övertidsarbete är arbete som överskrider 40 timmar i veckan.
Samtycke till mertids- och övertidsarbete
1. Arbetstagarens samtycke till mertids- och övertidsarbete bestäms enligt ar- betstidslagen.
2. Arbetstagarens samtycke, som stadgas i § 18 moment 1 i arbetstidslagen, förut- sätts för arbetstid längre än 8 timmar i dygnet eller för arbetstid som överskrider de över 8 timmar långa arbetsskiften antecknade i arbetsskiftsförteckningen.
Förhöjd lön
För arbete som överstiger 10 timmar i dygnet eller 37,5 timmar i veckan betalas med 50 % förhöjd lön.
För arbete under söckenhelgsvecka som överskrider den maximala arbetstiden betalas till heltidsanställda lön förhöjd med 50 %.
De maximala mängderna övertidsarbete
Då man beräknar de maximala mängderna övertidsarbete under kalenderåret till- lämpas inte den fyra månaders granskningsperiod (= 138 timmar inom 4 månader) som nämns i § 19 i arbetstidslagen.
7 § Söndags- och nattarbete
1. Söndagsarbetet bestäms enligt § 33 i arbetstidslagen.
För ordinarie arbete utfört på söndag eller kyrklig helgdag, självständighetsdagen och första maj betalas dubbel lön.
Då söndagsersättningen beräknas beaktas inte arbetstidstilläggen i grundlönen. Söndagsersättningen preskriberas enligt § 38 i arbetstidslagen.
2. Nattarbete (arbete mellan kl. 23 och 6) bestäms enligt § 26 i arbetstidslagen. Därutöver kan man låta arbetstagaren utföra nattarbete med arbetstagarens sam- tycke:
• i fall av inventering som görs på grund av lagstiftning, på en myndighets order eller vid överlåtelse av verksamhet eller för att göra upp bokslut.
• vid utredning av misstänkt oegentlighet i verksamheten
• vid företagets PR-tillställning.
8 § Lönen
Lönen grundar sig på arbetets svårighetsgrad. Då lönen bestäms utvärderas ar- betsuppgifternas svårighetsgrad. Vid utvärderingen beaktas inte egenskaper som har att göra med arbetstagarens person. Personliga egenskaper kan beaktas skilt för sig som en del av den individuella lönen.
Lönerna bestäms enligt en skild svårighetsklassificering och enligt lönetabellen. Lönebestämmelserna tillämpas från 1.6.2007.
Beskrivning av de kontorsanställdas svårighetsgrupperingar
T1 Kontorsanställd 1
Arbetsuppgifterna baserar sig på klara anvisningar eller klar praxis. Det finns få tillfällen som kräver övervägande och de är ofta rätt lika. Arbetet kräver ingen längre inskolning. Förutsätter ingen yrkesskicklighet som fås genom utbildning eller erfarenhet.
T2 Kontorsanställd 2
Arbetssituationerna är till en del oförutsägbara. Till arbetssituationerna hör van- ligtvis självständigt beslutsfattande som baserar sig på anvisningar av allmän ka- raktär. Arbetet kan förutsätta förmåga att behärska helheter. Det är typiskt att arbetet förutsätter yrkesskicklighet som förvärvats genom utbildning eller er- farenhet.
T3 Kontorsanställd 3
Arbetet förutsätter att den anställda behärskar en eller flera helheter och själv- ständiga beslut också utan färdiga anvisningar och lösningsmodeller. Kan eventu- ellt förutsätta att den anställda självständigt sköter en eller flera helheter.
Arbetsuppgifterna kan innefatta omväxlande och krävande förhandlingssituatio- ner.
Arbetet förutsätter expertis som förvärvats genom utbildning eller erfarenhet.
T4 Kontorsanställd 4
Arbetet förutsätter att den anställda självständigt sköter en eller flera helheter. Arbetet förutsätter förmåga att klara av omfattande eller exceptionella problem- situationer.
Arbetet förutsätter djupgående expertis som förvärvats genom erfarenhet eller utbildning samt behärskande av omfattande saksammanhang som hör till bran- schen.
Individuell lön
Den individuella lönen sjunker inte för någon anställd som varit anställd före 1.6.2007 på grund av den förnyelse som träder i kraft 1.6.2007.
§ 9 Arbetsavtalets uppsägningstider
Uppsägningstiderna ändras inte för de arbetstagare som var anställda av i detta protokolls § 1 punkt 1 avsedda arbetsgivare 16.2.2005.
10 § Ikraftträdande
Detta protokoll har trätt i kraft för arbetstidsbestämmelsernas del 16.2.2005 och för lönernas del.
Detta protokoll har förnyats mellan förbunden 5.1.2012
Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf Servicefacket PAM rf
Palvelualojen ammattiliitto PAM ry ● xxx.xxx.xx 69
PROTOKOLL ÖVER FÖRNYANDE AV KOLLEKTIV- AVTALEN
Tid 6.11.2013
Plats Servicefacket PAM rf:s kontor.
Närvarande Företrädare för Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf samt fö- reträdare för Servicefacket PAM.
1§ Kollektivavtalsparterna har avtalat om att kollektivavtalen för tu- rism-, restaurang- och fritidstjänster (kollektivavtalet för arbetsta- gare och kollektivavtalet för förmän) och därtill anslutna protokoll förnyas för perioden 1.5.2014–31.1.2017 enligt centralorganisation- ernas sysselsättnings- och tillväxtavtal. Den första avtalsperioden är 22 månader (1.5.2014–29.2.2016) och den andra avtalsperioden är 11 månader (1.3.2016–31.1.2017).
2§ Arbetstagarnas individuella månads- och timlöner samt tabellö- nerna höjs från början av den löneperiod som börjar 1.9.2014 eller närmast därefter. Månadslönerna höjs med 20 euro. Timlönerna höjs med 13 cent.
3§ Arbetstagarnas individuella månads- och timlöner samt tabellö- nerna höjs från början av den löneperiod som börjar 1.9.2015 eller närmast därefter med 0,4 procent.
4§ Kvällsarbetstillägget höjs fr.o.m. 1.9.2015 från 1,05 till 1,06 euro och nattarbetstillägget från 2,06 till 2,09 euro.
5§ Dagligvaruhandelstillägget i trafikstationer (kväll) höjs fr.o.m. 1.9.2015 från 1,82 till 1,85 euro samt (helgdag och natt) från 3,64 till
3,70 euro.
6§ Ersättningen till en förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig för uppdrag som utförs utanför arbetstid höjs med 5 euro fr.o.m. 1.9.2015.
7§ Efter den första meningen i § 22.2 i kollektivavtalet läggs följande text till: ”Anmälan ska göras personligen enligt arbetsgivarens anvis- ningar.” Samma ändring införs i § 23 i kollektivavtalet för chefer. Till andra stycket i 7 § i förtroendemannaavtalet läggs följande text till: ”samt adress, telefonnummer och e-postadress om arbetsgivaren känner till dessa uppgifter”. De ändringar av kollektivavtalet som ändringen av semesterlagen förutsätter införs.
8§ Det avtalades att åldersprogrammet av rekommendationskaraktär som förbunden utarbetat tillsammans bifogas kollektivavtalet.
9§ Arbetsavtalsformuläret som bifogas kollektivavtalet kompletteras med arbetstagarens (chefens) adress, telefonnummer och eventuell e-postadress.
10§ Det avtalades att det företagsspecifika protokollet för försvars- maktens militärövningar förlängs under den s.k. övergångsperioden. Specialersättningen höjs med 1,4 procent fr.o.m. 1.9.2014.
11§ Avtalades om att parterna tillsätter de arbetsgrupper som nämns i bilaga 1. Deltidsarbetsgruppen bereder en justering av systemet med genomsnittlig minimiarbetstid för deltidsanställda så att man inför en fast granskningsperiod bunden till en kalendertid före 1.4.2015.
12§ Om de centrala arbetsmarknadsorganisationerna inte har nått ett samförstånd senast den 15 juni 2015 i fråga om förhöjningarna under sysselsättnings- och tillväxtavtalets andra avtalsperiod, kan de un- dertecknade kollektivavtalsparterna säga upp detta avtal med fyra månaders uppsägningstid med verkan från och med slutet av den första avtalsperioden (29.2.2016).
Helsingfors, den 6 november 2013
Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf Servicefacket PAM rf
PROTOKOLL OM FÖRNYELSE AV KOLLEKTIVAVTAL FÖR TURISM-, RESTAURANG- OCH FRITIDSTJÄNSTER
Datum 19.8.2015
Plats Servicefacket PAM rf:s kontor.
Närvarande Representanter från Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf och Servicefacket PAM rf.
1 § Det konstaterades att arbetsmarknadsorganisationerna den 15 juni 2015 har kommit överens om kostnadseffekten av och tidpunkten för infö- randet av lönelösningen för sysselsättnings- och tillväxtavtalets andra avtalsperiod.
2 § De undertecknade kollektivavtalsparterna har kommit överens om ovan nämnda lönelösning för kollektivavtalen för turism-, restaurang- och fritidstjänster (arbetstagare och chefer) och tillhörande protokoll. Det konstaterades att kollektivavtalen är i kraft till och med den 31 januari 2017.
3 § Arbetstagarnas och chefernas personliga månadslöner höjs från och med början av den avlöningsperiod som börjar den 1 mars 2006, eller snarare från och med början av den påföljande avlöningsperioden, med 14,67 eu- ro, dock med minst 0,39 procent (då månadslönen överstiger 3 761 euro). Samtidigt höjs de personliga timlönerna med 9 cent, dock med minst 0,39 procent (då timlönen överstiger 24 euro).
Den personliga lönen ska emellertid minst vara lika hög som tabellönen.
4 § Arbetstagarnas och chefernas tabellöner höjs från och med början av den avlöningsperiod som börjar den 1 mars 2006 eller snarare från och med början av den påföljande avlöningsperioden. Månadslönerna höjs med 15 euro. Den höjda tabelltimlönen fastställs enligt etablerade beräknings- regler.
5 § Nattarbetstillägget höjs från och med den 1 mars 2016 från 2,09 euro till 2,10 euro. Ersättningen för JP-ledighet för arbetstagare som får betjä- ningsavgift höjs från 14,28 euro till 14,37 euro.
6 § För förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige höjs ersättningen för ar- betsuppgifter utanför arbetstid med 0,39 procent från och med den 1 mars 2016. Ersättningen avrundas till närmaste jämna euro.
Helsingfors den 19 augusti 2015
TURISM- OCH RESTAURANGFÖRBUNDET MARA RF SERVICEFACKET PAM RF
LÖNEUPPGÖRELSE FRÅN 1.6.2013
Arbetstagarnas individuella månads- och timlöner samt tabellönerna höjs från början av den lönebetalningsperiod som börjar 1.6.2013 eller närmast därefter med 1,9 procent.
Samtidigt slopas DKL II helt.
MÅNADS- OCH TIMLÖNER 1.6.2013
Arbetstagarna
0-2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år | |
1 | 1558 (9,80) | 1602 (10,08) | 1645 (10,35) | 1691 (10,64) |
2 | 1571 (9,88) | 1613 (10,14) | 1657 (10,42) | 1703 (10,71) |
3 | 1650 (10,38) | 1694 (10,65) | 1737 (10,92) | 1781 (11,20) |
4 | 1726 (10,86) | 1770 (11,13) | 1820 (11,45) | 1874 (11,79) |
5 | 1785 (11,23) | 1820 (11,45) | 1860 (11,70) | 1902 (11,96) |
Lönegruppering
1. Biträde, piccolo
2. Servitör, kassa, expedit, kock, arbetstagare på service- och trafikstation, arbet- stagare i bowlingshall (kaféer, snabbmatsrestauranger samt restauranger, som inte har utskänkning eller där man serverar alkoholdrycker på högst 4,7 volym- procent framställda genom jäsning, ”mellanölsrestauranger” e.l.)
Städare, bassängövervakare, arbete med transport och distribution med bil, aulareceptionist, arbetstagare på campingplats
3. Kock på personalrestaurang (ingen utskänkning av alkoholdrycker över 4,7 volymprocent)
Våningsskötare, kock i halvfabrikats- och beredningskök, bagare
4. Servitör, kock, kallskänka, arbetstagare på service- och trafikstation, arbet- stagare på bowlingshall (utskänkningsställen där man serverar alkoholdry- cker med en alkoholhalt på över 4,7 volymprocent, ”restauranger med A- och B-rättigheter eller motsvarande”)
Vaktmästare, ordningsvakt, serviceman, telefonväxel, receptionistbiträde, ka- raokearbetare, mötesarrangör, välfärdsarbetare (t.ex. konditionshandledare, personal trainer, fotvårdare), hobby- och evenemangsarbetare (t.ex. gymhan- dledare, fritidsinstruktör, roader, hallbyggare, caddie master), kosmetolog, idrottsinstruktör, massör
5. Receptionist på inkvarteringsrörelse, portier, fysioterapeut
Kontorsanställda
0-2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år | |
T 1 | 1608 | 1663 | 1790 | 1887 |
T 2 | 0000 | 0000 | 0000 | 2039 |
T 3 | 1788 | 1856 | 2008 | 2122 |
T 4 | 1857 | 1934 | 2083 | 2261 |
Lönegruppering
T1 Arbetsuppgifterna baserar sig på klara anvisningar eller klar praxis. Det finns få tillfällen som kräver övervägande och de är ofta rätt lika.
Arbetet kräver ingen längre inskolning.
Förutsätter ingen yrkesskicklighet som fås genom utbildning eller erfa- renhet.
T2 Arbetssituationerna är till en del oförutsägbara.
Till arbetssituationerna hör vanligtvis självständigt beslutsfattande som baserar sig på anvisningar av allmän karaktär.
Arbetet kan förutsätta förmåga att behärska helheter.
Det är typiskt att arbetet förutsätter yrkesskicklighet som förvärvats genom utbildning eller erfarenhet.
T3 Arbetet förutsätter att den anställda behärskar en eller flera helhet- er och självständigt beslutsfattande också utan färdiga anvisningar och lösningsmodeller.
Kan eventuellt förutsätta att den anställda självständigt sköter en eller flera helheter.
Arbetsuppgifterna kan innefatta omväxlande och krävande förhandlings- situationer.
Arbetet förutsätter expertis som förvärvats genom utbildning eller er- farenhet.
T4 Arbetet förutsätter att den anställda självständigt sköter en eller flera helheter.
Arbetet förutsätter förmåga att klara av omfattande eller exceptionella problemsituationer.
Arbetet förutsätter djupgående expertis som förvärvats genom erfaren- het eller utbildning samt behärskande av omfattande saksammanhang som hör till branschen.
Expedit på servicestation
Med expedit på servicestation avses en anställd vars arbetsuppgifter huvudsakli- gen hänför sig till arbetsuppgifterna i en dagligvaruhandel som verkar i samband med en service-, distributions- eller trafikstation.
Expedit på servicestation
0-2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år |
1553 | 1606 | 1730 | 1834 |
Arbetstagare på servicestation
0-2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år |
1529 | 1581 | 1697 | 1806 |
Kvälls och nattillägg
Tillägg för kvällsarbete (kl. 18.00–24.00) 1,05 euro/timme Tillägg för nattarbete (kl. 24.00–06.00) 2,06 euro/timme
Tillägg för dagligvaruhandel
• vardagar kl. 18 – 24 1,82 euro/timme
• söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen kl. 18 – 24
3,64 euro/timme
• xxxxxxxx och helger kl. 00 – 06 3,64 euro/timme
Hovmästarens tabellön som ligger som grund för viceansvarigs tillägg
0-2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år |
1986 (12,49) | 2042 (12,84) | 2104 (13,23) | 2166 (13,62) |
Procentavlönade servitörers garantilöner
Månadsgaranti | 2091 |
Timgaranti | 13,15 |
Garantitimlön för arbete som utförs utöver det ordinarie arbetsskiftet | 13,15 |
Garantitimlön för en X/JP-dag | 17,27 |
Garantitimlön för en V-dag | 23,02 |
Garantilöner för bartender vars lön baserar sig på betjäningsavgifter
Månadsgaranti | 2322 |
Timgaranti | 14,60 |
Garantitimlön för arbete som utförs utöver det ordinarie arbetsskiftet | 14,60 |
Garantitimlön för en X/JP-dag | 19,18 |
Garantitimlön för en V-dag | 25,58 |
Fast ersättning till procentavlönad vaktmästare som sköter portiers uppgifter
När restaurangen är öppen | 2,24 |
När restaurangen är stängd | 11,23 |
Ersättning för JP-dag till procentavlönade arbetstagare | 14,09 |
Ovan nämnda ersättning som ska betalas per timme är den samma som ska betalas i ersättning för inkomstbortfall till procentavlönad förtroendeman och arbetar- skyddsfullmäktig när han under arbetstid utför sitt förtroende- eller arbetar- skyddsuppdrag.
LÖNEUPPGÖRELSE 1.9.2014
Arbetstagarnas individuella månads- och timlöner samt tabellönerna höjs från bör- jan av den löneperiod som börjar 1.9.2014 eller närmast därefter. Månadslönerna höjs med 20 euro. Timlönerna höjs med 13 cent.
Arbetstagarna
0-2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år | |
1 | 1578 (9,92) | 1622 (10,20) | 1665 (10,47) | 1711 (10,76) |
2 | 1591 (10,01) | 1633 (10,27) | 1677 (10,55) | 1723 (10,84) |
3 | 1670 (10,50) | 1714 (10,78) | 1757 (11,05) | 1801 (11,33) |
4 | 1746 (10,98) | 1790 (11,26) | 1840 (11,57) | 1894 (11,91) |
5 | 1805 (11,35) | 1840 (11,57) | 1880 (11,82) | 1922 (12,09) |
Kontorsanställda
0-2 | över 2 år | över 5 år | över 10 år | |
T 1 | 1628 | 1683 | 1810 | 1907 |
T 2 | 1748 | 1808 | 1953 | 2059 |
T 3 | 1808 | 1876 | 2028 | 2142 |
T 4 | 1877 | 1954 | 2103 | 2281 |
Expedit på servicestation
0-2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år |
1573 | 1626 | 1750 | 1854 |
Servicestationsarbetare
0-2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år |
1549 | 1601 | 1717 | 1826 |
Tillägg för kvällsarbete (kl. 18.00–24.00) 1,05 euro/timme Tillägg för nattarbete (kl. 24.00–06.00) 2,06 euro/timme
För söndagar och helgdagar betalas dubbelt tillägg (kollektivavtalet § 17)
Tillägg för dagligvaruhandel
• vardagar kl. 18 – 24, • 1,82 euro/timme
• söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen kl. 18 – 24
• 3,64 euro/timme
• xxxxxxxx och helger kl. 00 – 06 • 3,64 euro/timme
Hovmästarens tabellön som ligger som grund för viceansvarigs tillägg
0-2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år |
2006 (12,62) | 2062 (12,97) | 2124 (13,36) | 2186 (13,75) |
14,22
Ersättning för JP-ledighet till procentavlönade arbetstagare
Ovan nämnda ersättning som ska betalas per timme är den samma som ska betalas i ersättning för inkomstbortfall till procentavlönad förtroendeman och arbetar- skyddsfullmäktig när han under arbetstid utför sitt förtroende- eller arbetar- skyddsuppdrag.
LÖNEUPPGÖRELSE 1.9.2015
Arbetstagarnas individuella månads- och timlöner samt tabellönerna höjs från början av den lönebetalningsperiod som börjar 1.9.2015 eller närmast därefter med 0,4 procent.
Arbetstagarna
0-2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år | |
1 | 1584 (9,96) | 1628 (10,24) | 1672 (10,52) | 1718 (10,81) |
2 | 1597 (10,04) | 1640 (10,31) | 1684 (10,59) | 1730 (10,88) |
3 | 1677 (10,55) | 1721 (10,82) | 1764 (11,09) | 1808 (11,37) |
4 | 1753 (11,03) | 1797 (11,30) | 1847 (11,62) | 1902 (11,96) |
5 | 1812 (11,40) | 1847 (11,62) | 1888 (11,87) | 1930 (12,14) |
Kontorsanställda
0-2 | över 2 år | över 5 år | över 10 år | |
T 1 | 1635 | 1690 | 1817 | 1915 |
T 2 | 1755 | 1815 | 1961 | 2067 |
T 3 | 1815 | 1884 | 2036 | 2151 |
T 4 | 1885 | 1962 | 2111 | 2290 |
Expedit på servicestation
0-2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år |
1579 | 1633 | 1757 | 1861 |
Servicestationsarbetare
0-2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år |
1555 | 1607 | 1724 | 1833 |
Kvälls- och nattillägg 1.9.2015
Tillägg för kvällsarbete (kl. 18.00–24.00) 1,06 euro/timme Tillägg för nattarbete (kl. 24.00–06.00) 2,09 euro/timme
För söndagar och helgdagar betalas dubbelt tillägg (kollektivavtalet § 17)
Tillägg för dagligvaruhandel
• vardagar kl. 18 – 24 1,85 euro/timme
• söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen kl. 18 – 24
3,70 euro/timme
• xxxxxxxx och helger kl. 00 – 06 3,70 euro/timme
Hovmästarens tabellön som ligger som grund för viceansvarigs tillägg
0-2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år |
2014 (12,67) | 2070 (13,02) | 2132 (13,41) | 2195 (13,81) |
14,28
Ersättning för JP-ledighet till procentavlönade arbetstagare
Ovan nämnda ersättning som ska betalas per timme är den samma som ska betalas i ersättning för inkomstbortfall till procentavlönad förtroendeman och arbetar- skyddsfullmäktig när han under arbetstid utför sitt förtroende- eller arbetar- skyddsuppdrag.
Arbetstagarnas tabellöner höjs från och med början av den avlöningsperiod som börjar 1.3.2006 eller från och med början av den närmast påföljande avlöningspe- rioden. Månadslönerna höjs med 15 euro. Den höjda tabelltimlönen fastställs enligt etablerade beräkningsregler.
Arbetstagarnas personliga månadslöner höjs från och med början av den avlö- ningsperiod som börjar 1.3.2006 eller från och med början av den närmast påföl- jande avlöningsperioden med 14,67 euro, dock med minst 0,39 procent. Samtidigt höjs de personliga timlönerna med 9 cent, dock med minst 0,39 procent.
Arbetstagarna
0–2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år | |
1. | 1599 (10,06) | 1643 (10,33) | 1687 (10,61) | 1733 (10,90) |
2. | 1612 (10,14) | 1655 (10,41) | 1699 (10,69) | 1745 (10,97) |
3. | 1692 (10,64) | 1736 (10,92) | 1779 (11,19) | 1823 (11,47) |
4. | 1768 (11,12) | 1812 (11,40) | 1862 (11,71) | 1917 (12,06) |
5. | 1827 (11,49) | 1862 (11,71) | 1903 (11,97) | 1945 (12,23) |
Kvälls- och nattarbetstillägg 1.9.2016
Kvällsarbetstillägg (kl. 18.00–24.00) 1,06 €/timme
Nattarbetstillägg (kl. 24.00–06.00) 2,10 €/timme
På söndagar och helgdagar betalas tilläggen dubbelt (kollektivavtalet § 17).
Dagligvaruhandelstillägg
• vardagar kl. 18–24 1,82 €/timme
• söndagar, kyrkliga högtidsdagar, första maj och
självständighetsdagen kl. 18–24 3,64 €/timme
• xxxxxxxx och helger kl. 00–06 3,64 €/timme
Hovmästares tabellön som är grunden för tillägg för viceansvarig
0–2 år | över 2 år | över 5 år | över 10 år |
2029 (12,76) | 2085 (13,11) | 2147 (13,50) | 2210 (13,90) |
14,37
Ersättning för JP-ledighet till procentavlönade arbetstagare
Ovan nämnda ersättning som ska betalas per timme är den samma som ska betalas i ersättning för inkomstbortfall till procentavlönad förtroendeman och arbetar- skyddsfullmäktig när han under arbetstid utför sitt förtroende- eller arbetar- skyddsuppdrag.
Turism-, restaurang- och fritidstjänster – arbetstagare
1. AVTALSPARTER | Arbetsgivare | Företag eller hemort |
Arbetstagare | Personbeteckning | |
Adress | Tfn E-post | |
Kontonummer | ||
Ovan nämnd arbetstagare förbinder sig att mot ersättning utföra arbete för ovan nämnd arbetsgivare under dess ledning och uppsikt och på följande villkor: | ||
2. ARBETSAVTALETS GILTIGHETSTID | Anställningsförhållandets begynnelsedag | |
Arbetsavtalet gäller Tillsvidare På viss tid t.o.m. Den noggranna tidpunkten då visstidsavtalet ska upphöra är känd vid tidpunkten när avtalet ingås är inte känd vid tidpunkten när avtalet ingås Grunden för ett arbetsavtal för viss tid Säsongarbete Arbetstagarens egen begäran Vikariat Praktik Annat: | ||
3. PRÖVOTID | I ett anställningsförhållande för viss tid ska fr.o.m. den första anställningsdagen iakttas en prövotid på fyra månader under vilken vardera parten kan häva detta avtal. I ett arbetsavtal som varar mindre än åtta månader kan prövotiden utgöra högst hälften av hela arbetsavtalets längd. Längden på prövotiden: Den sista dagen under prövotiden: | |
4. ARBETSTID SAMT MERTIDS OCH ÖVER- TIDSARBETE | Heltidsanställd (månadslön) Deltidsanställd, fast minimiarbetstid tim./3 veckor (timlön) Deltidsanställd, genomsnittlig minimiarbetstid tim./3 veckor (timlön) Annat: Arbetsgivaren kan låta arbetstagaren utföra mertids, övertids och söndagsarbete enligt kollektivavtalet | |
5. ARBETSUPPGIFT | Arbetstagaren är skyldig att utföra också annat arbete som arbetsgivaren ger enligt sin rätt att leda och fördela arbetet. | |
6. LÖNESÄTTNING | I början av ett anställningsförhållande bestäms arbetstagarens lön enligt följande: Lönegrupp: Lön (€/månad/timme): Tid som berättigar till erfarenhetstillägg vid tidpunkten för inledandet av anställningsförhållandet år månader | |
7. KOLLEKTIVAVTAL SOM TILLÄMPAS | I anställningsförhållandet ska båda parter i fråga om löne- och andra arbetsvillkoren iaktta de gällande lagarna och kollektivavtalet för turism-, restaurang- och fritidstjänster (ar- betstagarna) mellan Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf och Servicefacket PAM rf till den del det inte genom detta avtal har avtalats om bättre villkor för arbetstagaren. | |
8. ÖVRIGA VILLKOR | ||
9. DATUM OCH UNDERSKRIFT | Detta avtal har uppgjorts i två likalydande exemplar varav det ena ges till arbetsgivaren och det andra till arbetstagaren. | |
Plats | Tid | |
Underskrift av företrädaren för arbetsgivaren | Arbetstagarens underskrift | |
Information: Enligt 2:4 i arbetsavtalslagen ger arbetsgivaren följande information om de centrala villkoren för anställningsförhållandet: Arbetsgivaren bestämmer den plats där arbetet utförs inom följande ramar (t.ex. ett visst eller flera av företagets verksamhetsställen eller företagets alla verksamhetsställen eller en viss plats eller vissa platser för utförande av arbetet):
AVTAL OM IBRUKTAGANDE AV EN ARBETSTIDSBANK
Turism-, restaurang- och fritidstjänster – arbetstagare
1. AVTALSPARTER | Arbetsgivare | Företag eller hemort |
Förtroendeman | ||
Parterna kommer överens om ibruktagande av ett årsarbetstidssystem en- ligt § 12 punkt 3 i kollektivavtalet för turism, restaurang och fritidstjänster (arbetstagare). | ||
2. UTJÄMNINGS- PERIOD | Längden på utjämningsperioden är veckor / månader (högst ett år) Den första utjämningsperioden inleds . 201_ | |
3. GILTIGHET | Avtalet gäller tills vidare. Xxxxxxx parten kan säga upp avtalet med en uppsägningstid på tre månader. När uppsägningstiden löper ut följs det pågående schemat fram till utjämningsperiodens slut. | |
4. DATUM OCH UNDERSKRIFT | Detta avtal har uppgjorts i två likalydande exemplar varav det ena ges till arbetsgivaren och det andra till förtroendemannen. | |
Plats | Tid | |
Underskrift av företrädaren för arbetsgivaren | Förtroendemannens underskrift | |
Turism-, restaurang- och fritidstjänster – arbetstagare
1. AVTALSPARTER | Arbetsgivare | Företag eller hemort |
Arbetstagare | Personbeteckning | |
Parterna avtalar om att ett årsarbetstidssystem enligt § 12 punkt 3 i kollektivavtalet iakttas i arbetstagarens anställningsförhållande. Om ibruktagande av systemet har avtalats med förtroendemannen . .201_ | ||
2. UTJÄMNINGS- PERIOD | Längden på utjämningsperioden som iakttas i anställningsförhållandet avtalas att vara veckor. Under denna utjämningsperiod utjämnas arbetstiden till 111 timmar / tre veckor. Den första utjämningsperioden enligt schemat inleds . .201_ | |
3. MAXIMIANTAL TIMMAR | Maximiantalet timmar per en enskild treveckorsperiod under en utjämningsperiod är timmar / 3 veckor (max. 150 150 tim.) | |
4. PENNINGBELOPP SOM SKA SÄTTAS IN PÅ ARBETSTIDSBANKEN | Följande penningbelopp byts ut mot timmar och ges arbetstagaren i form av utjäm- ningsledighet: Söndagsersättning Förhöjningsdel för övertidsarbete Helgaftonstillägg Mertidsersättning Grundtimlön för övertidsarbete Kvälls- och nattillägg X-dagsersättning JP-ledighetsersättning V-dagsersättning Semesterpremie hel/hälften Annat: | |
5. TIDPUNKT FÖR UTJÄMNINGSLEDIG- HETER OCH JP-LEDIGHETER | Såvitt möjligt ska de utjämningsledigheter och JP-ledigheter som har satts in på arbets- tidsbanken ges arbetstagaren under tiden mellan och . | |
6. GILTIGHET | Avtalet gäller tills vidare. Xxxxxxx parten kan säga upp avtalet med en uppsägningstid på tre månader, och då iakttas det pågående systemet fram till slutet av utjämningsperi- oden. | |
7. DATUM OCH UNDERSKRIFT | Detta avtal har uppgjorts i två likalydande exemplar varav det ena ges till arbetsgivaren och det andra till arbetstagaren. | |
Plats | Tid | |
Underskrift av företrädaren för arbetsgivaren | Arbetstagarens underskrift | |
MODELL FÖR EN PROMEMORIA OM EN MENINGSSKILJAKTIGHET
Promemoria om förhandlingar om tolkning av kollektivavtalet / en tvist som gäller anställnings- förhållandet | |
Företag | Namn Adress och telefonnummer |
Verksamhetsställe | Verksamhetsställe Adress och telefonnummer |
Tid | |
Deltagare | Företrädare för arbetsgivaren Företrädare för arbetstagarna |
1 § Orsaken till meningsskiljakti- heten | |
2 § Arbetsgivarens förklaring | |
3 § Arbetsagarens förklaring | |
4 § Parterna kom öve- rens om att | |
§ 5 Denna promemoria har uppgjorts i två likalydande exemplar varav det ena skickas till Turism- och Restaurangförbundet MaRa av arbetsgivarsidan och det andra till Servicefacket PAM av arbetstagarsidan. | |
Plats och datum | |
Underteckningar | Xxxxxxxxxxxxx eller hans eller hennes företrädare Företrädaren för arbetstagaren |
Obs! Om det reserverade utrymmet på blanketten inte räcker till kan utredningarna skrivas på separata bilagor
Matkailu- ja Ravintolapalvelut MaRa ry xxx.xxxx.xx
Palvelualojen ammattiliitto PAM ry xxx.xxx.xx