Contract

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kol- lektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektiv- avtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektiv- avtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosa- puolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruot- sinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäi- nen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtoso- pimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

Kollektivavtal för yrkesinriktade vuxenutbildnings- center

82

KOLLEKTIVAVTAL mellan Bildningsarbetsgivarna rf, Undervisningssektorns fackorganisation OAJ rf, Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty rf samt JHL – Förbundet för den of- fentliga sektorn och välfärdsområdena rf

Underteckningsprotokoll ‌

Organisationerna som undertecknat kollektivavtalet för yrkesinriktade vuxenutbildningscenter har 2.3.2018 godkänt skiljemannen Xxxxx Xxxxxxx förslag till förlikning av samma datum. Enligt förslaget till förlikning kollektivavtalet om arbetsvillkor och löner för arbetstagare vid vuxenutbildningscenter som är medlemmar i Bildningsarbetsgi- varna rf förnyats enligt följande:

1. GILTIGHETSTID

Kollektivavtalet gäller 1.3.2018–31.3.2021. 1.42020–31.3.2021 är ett optionsår. Om löneförhöjningarna för optionsåret avtalas före 31.3.2020.

2. LÖNEFÖRHÖJNINGAR

Under avtalsperioden görs två löneförhöjningar, som är samma för undervisningspersonalen och den administrativa och stödpersonalen.

1.5.2018 En allmän förhöjning på 1,2 % av individuella löner och tabellöner samt en lokal pott på 0,3 %

1.5.2019 En allmän förhöjning på 1,1 % av individuella löner och tabellöner samt en lokal pott på 0,4 %

Den lokala potten beräknas enligt läroanstaltens lönesumma för mars separat för de båda personalgrupperna.

Arbetsgivaren fördelar den lokala potten på ett sätt som stöder belö- ning av personaliga prestationer separat för de båda personalgrup- perna.

Innan potten fördelas ska arbetsgivaren förhandla om grunderna för användning av potten med förtroendemannen.

3. TEXTÄNDRINGAR I KOLLEKTIVAVTALET

Textändringarna i kollektivavtalet har gjorts direkt i kollektivavtalet. Textändringarna har markerats med fet stil.

4. FÖRTROENDEMANNAERSÄTTNING OCH ARVODE FÖR ARBETAR- SKYDDSFULLMÄKTIG

Förtroendemannaersättningen och arvodet för arbetarskyddsfullmäktig höjs från och med 1.3.2018 med 4 %.

5. ARBETSGRUPPER

Under avtalsperioden är följande arbetsgrupper verksamma:

a. Arbetsgruppen för bestämmelserna om lärares lön

Arbetsgruppen inleder en totalrevidering av lönebestämmelserna. Målet med totalrevideringen är att övergå till ett lönesystem som grundar sig på uppgiftens kravnivå och arbetsprestationen.

Arbetsgruppens arbete ska vara klart till 31.10.2018.

b. Arbetsgrupp för utveckling av arbetstids- och lönesystemet för administrativ och stödpersonal

Arbetsgruppens uppgift är att utveckla lönesystemet för administ- rativ och stödpersonal och vid behov lönebestämmelserna så att ändringarna kan tas i bruk 1.8.2019.

De centrala revideringsprinciper är:

Systemet är rättvist och lönsamt så att det beaktar uppgiftens kravnivå, är tydligt, transparent och belönar goda arbetspre- stationer samt tar i beaktande fastställandet av läroanstaltens finansiering.

Kriterierna för goda arbetsprestationer ska finnas nära det egna arbetet, det vill säga arbetstagaren ska ha en verklig möjlighet att påverka resultatet. För att bedöma arbetsprestationen be- hövs det tillräckligt med alternativa kriterier enligt läroanstal- tens situation och utvecklingsbehov.

Revideringen genomförs så att ingens lön minskar enbart på grund av ändringen av systemet.

Det nya systemet omfattar en tillräcklig lång övergångstid för att genomföra ändringarna.

Dessutom ser arbetsgruppen över arbetstidssystemen i kollektiv- avtalet och bereder vid behov ett förslag om att utveckla bestäm- melserna i kollektivavtalet om en arbetstidsbank.

Arbetsgruppens arbete ska vara klart till 31.3.2019.

c. Statistikarbetsgrupp

Parterna tillsätter en statistikarbetsgrupp för avtalsperioden, med uppgift att värdera och utveckla läroanstalternas lönestatistikfö- ring och användande av statistikuppgifterna.

d. Samarbetsarbetsgrupp för samarbets- och arbetarskyddsfrågor

Arbetsgruppen ser över hur samarbetet och arbetarskyddets sam- arbete fungerar samt hur arbetslivets kvalitet, produktivitet och välmående i arbetet kan förbättras genom att utveckla arbetet och arbetsförhållandena. Dessutom bereder arbetsgruppen gemensam utbildning om lokala avtal samt följer upp det riksomfattande ut- vecklingsarbetet inom Arbetsliv 2020-programmet.

Arbetsgruppen främjar det att läroanstalterna har tillräckligt med information och färdigheter att upprätta eventuella handlingspro- gram för att främja personalens välbefinnande i arbetet, stödja ar- betstagarna att orka arbeta och förlänga arbetskarriärerna. Åtgär- derna kan gälla såväl utveckling av arbete och arbetsförhållanden som stöd för individens arbetskapacitet enligt Arbetsliv 2020 el- ler ett delområde som gäller stöd för välbefinnande i arbetet och som väljs i läroanstalten. Avtalsparterna stödjer, följer upp och bedömer hur välbefinnandet i arbetet främjas. Som en del av främjandet av arbetshälsan rekommenderar kollektivavtalspar- terna att alla vid arbetsenheterna skaffar sig kortet Välbefinnande i arbetet.

5. PRINCIPEN MED KONTINUERLIGT FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE

Parterna iakttar principen med kontinuerligt förhandlingsförfa- rande under avtalsperioden så att de förhandlar om frågor som uppstår om behovet av ändringar av avtalet på den andra partens förslag.

6. AVTALETS IKRAFTTRÄDANDE

Ändringar och tillägg i kollektivavtalet jämte därtill hörande andra bestämmelser träder i kraft 1.3.2018.

Helsingfors, 2.3.2018 BILDNINGSARBETSGIVARNA RF

UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION OAJ RF

OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS FUNKTIONÄRS- FÖRBUND JYTY RF

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL

Kapitel 1: Allmänna bestämmelser ‌‌‌

1 § Avtalets omfattning

1. I detta avtal har det överenskommits om anställningsvillko- ren för arbetstagare anställda i privata yrkesinriktade vuxenut- bildningscenter som är medlemmar i Bildningsarbetsgivarna rf/Arbetsgivareföreningen för Vuxenutbildningscenter.

Protokollsanteckning:

Om det på grund av lagstiftningsändringar gäl- lande yrkesutbildningen uppstår tolkningsfrågor i anknytning till detta avtals tillämpningsområde, avgörs de i första hand på centralnivå. Om en ge- mensam syn inte nås, förs ärendet till skiljenämn- den för avgörande. Skiljenämnden utser en riksför- likningsman med beaktande av parternas organisa- toriska representation.

Avtalet gäller inte:

a) de personer i ledande ställning vid en läroanstalt, såsom verkställande direktör och motsvarande, som representerar ar- betsgivaren vid fastställande av arbets- och lönevillkor för ar- betstagare som omfattas av detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning:

Här avses personer i ledande ställning vid företaget vars huvudsakliga uppgifter består av att representera arbetsgivaren samt personer som har en självständig och förtroendeställning inom organisationen.

b) tillfälliga föreläsare inom undervisningen.

2 § Arbetets ledning, fördelning och organisationsrätt ‌

1. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa och säga upp arbetstagare.

2. Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar.

3 § Inledande av ett anställningsförhållande ‌

Arbetsavtal och uppgifter som ska lämnas till arbetstagaren

1. Ett arbetsavtal ska ingås skriftligen med beaktande av be- stämmelserna i 1 kap. 3 § och 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

2. Ett arbetsavtal för viss tid kan ingås på de grunder som av- ses i gällande arbetsavtalslag. Om ett arbetsavtal har ingåtts för viss tid på andra än ovan nämnda grunder eller upprepade gånger efter varandra utan grundad anledning, ska arbetsavtalet anses gälla tills vidare.

3. Arbetsgivarens företrädare informerar en nyanställd arbets- tagare om organisations- och förhandlingsförhållandena inom branschen och uppger vem som är förtroendemän samt var de är anträffbara. En förtroendeman har rätt att granska skriftliga arbetsavtal i fråga om dem som hör till den vederbörande orga- nisationen.

Prövotid

4. Under prövotiden iakttas bestämmelserna i gällande ar- betsavtalslag. Prövotidsbestämmelserna är inte en del av kollektivavtalet.

4 § Upphörande av anställningsförhållande ‌

Arbetsavtal för viss tid

1. Ett arbetsavtal för viss tid upphör utan uppsägningstid när den överenskomna arbetsperioden löper ut eller när det avtalade arbetet blir färdigt. Om arbetsperiodens längd inte fastslagits enligt kalendertid, ska arbetsgivaren utan dröjsmål meddela ar- betstagaren när anställningen upphör när detta blir känt.

Uppsägningstider och uppsägningsförfarande

2. När en arbetsgivare säger upp ett arbetsavtal tillämpas ne- dan nämnda uppsägningstider som är beroende av hur länge an- ställningsförhållandet fortgått utan avbrott:

- 14 dagar om anställningsförhållandet har fortgått högst ett år

- en månad om anställningsförhållandet har fortgått över fyra år

- två månader om anställningsförhållandet har fortgått över fyra år men högst åtta år

- fyra månader om anställningsförhållandet har fortgått över åtta år men högst tolv år

- sex månader om anställningsförhållandet har fortgått över tolv år.

När arbetstagaren säger upp sitt arbetsavtal tillämpas följande uppsägningstid:

- 14 dagar om anställningsförhållandet har fortgått högst fem år

- en månad om anställningsförhållandet har fortgått över fem år.

Uppsägningstiden inleds dagen efter uppsägningen.

3. När ett anställningsförhållande sägs upp tillämpas ett förfa- rande enligt arbetsavtalslagen och samarbetslagen.

4. Arbetsgivaren ska göra uppsägningen bevisligen och skrift- ligen om så krävs och då ange anledningen till uppsägningen.

Underlåtelse att iaktta uppsägningstid

5. Om en arbetstagare med ett anställningsförhållande som gäller tills vidare säger upp sig utan att följa uppsägningstiden, är han eller hon skyldig att ersätta arbetsgivaren ett belopp som motsvarar lönen för den icke iakttagna uppsägningstiden. Detta gäller inte i sådana fall då arbetstagaren med stöd av lagen eller detta avtal har rätt att häva arbetsavtalet eller annars avsluta an- ställningsförhållandet utan att iaktta uppsägningstiden.

Permittering

6. En arbetstagare som har anställts tills vidare kan permitte- ras med 14 dagars varseltid.

7. Grunderna och förfarandet för permittering bestäms enligt arbetsavtalslagen och samarbetslagen.

5 § Arbetskläder och skyddskläder ‌

Om arbetsgivaren eller arbetet kräver att en arbetstagare i sitt arbete bär vissa kläder, skyddskläder eller skor ska arbetsgiva- ren skaffa och underhålla dessa.

6 § Sammankomster på arbetsplatsen ‌

En registrerad underförening till ett förbund som är part i detta kollektivavtal och denna underförenings avdelningar, fackklub- bar eller motsvarande på arbetsplatsen har möjlighet att utanför arbetstiden (innan arbetstiden inleds, under måltidsrasterna eller

omedelbart efter avslutad arbetstid liksom enligt särskild över- enskommelse även under veckovilan) ordna möten för att be- handla frågor som gäller anställningsförhållandena på arbets- platsen under följande förutsättningar:

a) Ett avtal ska såvitt möjligt ingås med arbetsgivaren tre dagar före det planerade mötet ordnas på arbetsplatsen eller på en annan i denna paragraf avsedd plats.

b) Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötes- plats som är i arbetsgivarens besittning och belägen an- tingen på arbetsplatsen eller i dess närhet. Om en sådan inte finns ska man vid behov förhandla för att nå en ändamålsenlig lösning. Vid valet av mötesplats ska man bl.a. se till att bestämmelserna om säkerhet i arbetet, ar- betshygien och brandsäkerhet kan iakttas och att mötet inte stör verksamheten vid vuxenutbildningscentret.

c) För mötesordningen samt ordning och reda i mötesloka- len ansvarar den organisation och arrangör som har re- serverat möteslokalen. Organisationens förtroendeman ska finnas tillgänglig under mötet.

d) Mötesarrangörerna har rätt att till mötet kalla represen- tanter för förbund som är part i kollektivavtalet och en underförening till ett sådant förbund samt representanter för vederbörande centralorganisationer.

e) Meddelanden och tillkännagivanden från arbetstagarför- bundet och en underförening som avses i 1 mom. får sät- tas upp på en för ändamålet uppsatt anslagstavla på ar- betsplatsen.

7 § Centralorganisationsavtal ‌

1. Som en del av kollektivavtalet iakttas följande gällande centralorganisationsavtal:

Rekommendation rörande förebyggande av missbruks- problem, handläggning av missbruksfrågor och vårdhän- visning på arbetsplatserna

Avtal om grupplivförsäkring

2. Om dessa avtal ändras ska man förhandla separat om ikraftträdandet av ändringarna.

8 § Uppbörd av medlemsavgifter ‌

Med fullmakt av arbetstagaren uppbär arbetsgivaren medlems- avgifter till de undertecknade organisationerna i samband med att lönen betalas ut och redovisar dessa på förbundets bank- konto enligt givna anvisningar.

Arbetstagaren får vid utgången av året ett intyg över den upp- burna summan för beskattningen.

9 § Avgörande av meningsskiljaktigheter och plikt ‌

1. Meningsskiljaktigheter som gäller tolkningen eller tillämp- ningen av detta avtal eller brott mot detta avtal ska förhandlas mellan arbetsgivaren och arbetstagarnas förtroendeman.

2. Om de lokala förhandlingarna leder till resultat ska en pro- memoria utarbetas som båda parterna undertecknar och i vilken ärendet som ska förhandlas kort anges. Om de lokala förhand- lingarna inte leder till resultat och den ena parten vill under- ställa ärendet förbunden för avgörande, ska i ärendet i sådana fall utarbetas en promemoria, som båda parterna undertecknar och i vilken både ärendet som är föremål för meningsskiljaktig- heten, fakta och vardera partens ståndpunkt kort nämns.

3. Lokala förhandlingar ska inledas inom två veckor om inte annat avtalas och förhandlingar mellan undertecknarorganisat- ionerna ska inledas inom tre veckor från och med att någondera avtalsparten har meddelat om ärendet, om inte annat avtalas.

4. Ifall samförstånd inte nås i förhandlingarna mellan organi- sationerna, kan ärendet hänskjutas till arbetsdomstolen för av- görande.

5. Det högsta beloppet för en plikt som ett yrkesinriktat vuxenutbildningscenter och lokala fackföreningar kan dö- mas att betalas enligt 7–9 § i lagen om kollektivavtal (436/1946) är 2 590 euro.

10 § Förmåner ‌

Detta kollektivavtal gäller inte sådana förmåner som grundar sig på avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare eller på arbets- givarens ensidiga beslut och som inte grundar sig eller har grundats på ett kollektivavtal eller funktionärskollektivavtal.

11 § Arbetsfredsförpliktelse ‌

Alla stridsåtgärder som riktar sig mot detta kollektivavtal eller mot någon enskild bestämmelse i det är förbjudna.

12 § Avtalets giltighet ‌

1. Detta kollektivavtal gäller enligt underteckningsprotokollet och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera parten senast sex veckor innan avtalet löper ut skriftligen säger upp det.

2. Den part som säger upp avtalet ska i samband med uppsäg- ningen överlämna en promemoria med ändringsförslag till den andra avtalsparten.

3. Bestämmelserna i kollektivavtalet gäller tills ett nytt avtal träder i kraft eller någondera parten konstaterar att förhandling- arna mellan parterna har upphört.

Kapitel 2: Lönesättning ‌‌‌

1 § Lönebetalning

1. Bestämmelser om lönegrunderna, lönen och betalningen av den finns i kapitel 5 och 6 om lönesättning.

2. Lönen betalas till det bankkonto arbetstagaren uppger och ska kunna lyftas av arbetstagaren på förfallodagen. Lönen får betalas kontant endast av tvingande skäl.

Om lönen förfaller till betalning på en dag då bankerna är stängda, är förfallodagen närmast föregående vardag.

Sådana tillägg som bestäms enligt arbete som utförs under en beräkningsperiod ska utbetalas senast före slutet av den kalen- dermånad som följer efter beräkningsperioden.

Om arbetstagaren när han eller hon inleder sin anställning har arbetserfarenhet som berättigar till erfarenhetstillägg, beviljas tillägget genast från början av anställningsförhållandet. Nya er- farenhetstillägg betalas från och med början av månaden efter att rätten träder i kraft.

2 § Daglön och en deltidsanställds lön ‌

1. Vid beräkning av dagslön utifrån månadslönen används an- talet kalenderdagar i respektive månad som divisor.

2. Lönen för en deltidsanställd arbetstagare beräknas enligt förhållandet mellan den överenskomna arbetstiden och den or- dinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet.

3 § Resekostnader och dagtraktamente ‌

En arbetstagare som reser på arbetsgivarens order får ersättning för de resekostnader som uppstått enligt skatteförvaltningens gällande beslut om skattefria resekostnadsersättningar.

Kapitel 3: Semester ‌‌‌

1 § Bestämmelser som ska tillämpas

Arbetstagarens semesterförmåner bestäms i enlighet med gäl- lande semesterlag och detta avtal.

2 § Definitioner ‌

1. Semesterkvalifikationsår är den tidsperiod som inleds 1.4 och utgår 31.3.

2. Semesteråret är det kalenderår, under vilket kvalifikations- året utgår.

3. Semesterperiod är den tidsperiod som inled 2.5 och utgår den 30.9.

4. Semesterdagar är vardagar. Som vardagar räknas vid till- lämpningen av detta avtal inte lördagar, söndagar, kyrkliga hög- tidsdagar, julaftonen, midsommaraftonen, självständighetsda- gen eller första maj.

5. En hel kalendervecka förbrukar fem semesterdagar. Söck- enhelger förbrukar inte semesterdagar. I de punkter i semester- lagen, där man använder begreppen 12, 18 eller 24 vardagar, avses i detta avtal 10, 15 respektive 20 vardagar.

6. Full semesterkvalifikationsmånad är en kalendermånad som berättigar till semester.

7. Sparad ledighet är en del av semestern som flyttas fram till en senare tidpunkt.

3 § Semesterns längd och intjänande av semester ‌

1. Längden på semestern bestäms enligt följande:

a. Arbetstagare, vars anställningsförhållande före ut- gången av det kvalifikationsår som föregår semesterperi- oden har varat utan avbrott under ett år, intjänar semester- dagar enligt tabellen nedan:

Fulla kvalifika- tionsmånader	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Antal semesterdagar	2	4	5	7	9	10	12	14	15	17	19	20

b. Arbetstagare, vars anställningsförhållande före ut- gången av det kvalifikationsår som föregår semesterperi- oden har varat utan avbrott minst ett år, intjänar semester- dagar enligt tabellen nedan:

Fulla kvalifika- tionsmånader	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Antal semesterdagar	3	5	7	9	11	13	15	18	20	24	26	30

c. Arbetstagare, vars anställningsförhållande före ut- gången av det kvalifikationsår som föregår semesterperi- oden har varat utan avbrott minst ett år och som före slutet av november har minst 15 års arbetserfarenhet som berätti- gar till erfarenhetstillägg, intjänar semesterdagar för varje full semesterkvalifikationsmånad enligt tabellen nedan:

Fulla kvalifika- tionsmånader	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Antal semesterdagar	3	5	8	10	13	16	19	23	25	30	33	38

2. Arbetstagarens faktiska semester är alltid minst den samma som den hade varit enligt semesterlagen.

Tillämpningsanvisning:

Semesterlönen och semesterersättningen räknas dock alltid ut enligt tabellerna ovan och bestämmelserna om semester- lön och semesterersättning.

3. En full kvalifikationsmånad bestäms enligt 6 § i semesterlagen.

Tillämpningsanvisning:

För undervisningspersonalens del likställs med dagar i ar- bete de dagar för vilka arbetsgivaren betalar lön med un- dantag för lördagar och söndagar.

4 § Hur semester ges ‌

1. Semester ges den tid arbetsgivaren bestämmer.

2. Om alla arbetsdagar i kalenderveckan är semesterdagar, fastställs hela kalenderveckan från måndag till söndag som se- mester. En full kalendervecka förbrukar fem semesterdagar. Söckenhelger förbrukar inte semesterdagar.

3. Varje semesterdag förbrukar i ordinarie arbetstid det ge- nomsnittliga dagliga antalet arbetstimmar per vecka eller pe- riod.

4. En tjänsteman med deltidsanställning som i genomsnitt ar- betar färre än fem kalenderdagar per vecka får semester, så att antalet arbetsdagar som ingår i semestern och antalet semester- dagar blir lika stora.

5 § Semesterlön till månadsavlönade ‌

Lönebeloppet

1. Till arbetstagaren betalas för semestern normal arbetsav- talsenlig månadslön.

Arbetstidsersättningar

2. En arbetstagare med månadslön och vars ordinarie arbetstid omfattar söndags-, kvälls-, natt- eller lördagsarbete, har rätt att i sin semesterlön och semesterersättning få ett tillägg motsva- rande ovan nämnda arbetstidsersättningar. Utryckningspenning och ersättning för beredskap är inte ersättningar som betalas för arbetstid varför de inte beaktas när semesterlönen eller semeste- rersättningen räknas ut.

Arbetstidsersättningarna beaktas sålunda, att semesterlönen, som räknas ut på den egentliga månadslönen, höjs med det pro- centtal som anger med hur många procent de under kvalifikat- ionsåret utbetalda arbetstidsersättningarna är av för samma tid betald lön för ordinarie arbetstid.

Hur semesterlönen fastställs då arbetstiden och lönen ändras under kvalifikationsåret

3. Semesterlönen fastställs enligt 12 § i semesterlagen när ar- betstagarens arbetstid och motsvarande lön har ändrats under kvalifikationsåret och ändringen har varat sammanlagt minst en kalendermånad eller sammanlagt i en eller flera delar minst 30 kalenderdagar.

Semesterlönen räknas ut med användning av följande procent- tal:

- 9 procent i fall avsedda i 3 kap. 3 § 1 a-punkten,

- 13 procent i fall avsedda i 3 kap. 3 § 1 b-punkten och

- 16 procent i fall avsedda i 3 kap. 3 § 1 c-punkten.

Ifall ändringarna sker först efter det att kvalifikationsåret har löpt ut innan semestern eller del av den börjar, räknas semester- lönen ut enligt den månadslön som har fastställts för arbetstiden under kvalifikationsåret.

Betalning av semesterlön

4. Semesterlönen betalas till arbetstagaren på den ordinarie lönebetalningsdagen.

Hur semesterersättningen räknas ut

5. En arbetstagare med månadslön får 1/21-del av månadslö- nen i semesterersättning per semesterdag.

6. Då semesterlönen fastställs för en arbetstagare med må- nadslön enligt den procentbaserade uträkningen i punkt 3 är se- mesterersättningen per semesterdag semesterlönens belopp di- viderad med de antal semesterdagar som intjänats under se- mesterkvalifikationsåret.

6 § Semesterlön till arbetstagare som inte har månadslön ‌

Semesterlönen till en person som får annan lön än månadslön räknas ut enligt 3 kap 5 § 3 punkten i kollektivavtalet.

7 § Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga ‌

Ifall en arbetstagare vid inledningen av eller under se- mestern eller den sparade ledigheten på grund av sjukdom, förlossning eller olycka är arbetsoförmögen flyttas se- mestern eller den sparande ledigheten som infaller under ti- den arbetstagaren är arbetsoförmögen till en senare tid- punkt, om arbetstagaren begär att semestern flyttas utan obefogat dröjsmål och om det är möjligt innan semestern börjar. Arbetstagaren har motsvarande rätt att flytta se- mestern eller den sparade ledigheten även om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå

sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att han eller hon under tiden för vården är arbetsoförmögen.

Arbetstagaren ska, då han ber om att semestern ska flyttas fram, uppvisa läkarintyg eller annan tillförlitlig utredning som arbets- givaren bestämmer.

Ifall arbetstagaren inte ber om att semestern ska flyttas fram, övergår inte rätten till dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen till arbetsgivaren.

8 § Semesterpremie ‌

Semesterpremiens belopp

1. Semesterpremien för en arbetstagare med månadslön är

- 4 procent i fall avsedda i 3 kap. 3 § 1 a-punkten,

- 5 procent i fall avsedda i 3 kap. 3 § 1 b-punkten och

- 6 procent i fall avsedda i 3 kap. 3 § 1 c-punkten.

av den månadslön som betalas för den månad som föregår be- talningen av semesterpremien multiplicerad med antalet fulla semesterkvalifikationsmånader.

Om semesterlönen till en arbetstagare med månadslön fastställs på procentbasis enligt moment 4 i 10 § i semesterlagen, betalas semesterpremien dock i enlighet med bestämmelserna ovan.

2. I andra avlöningsformer är arbetstagarens semesterpremie 50 procent av xxxx xxxxxxxxxxx.

Betalning av semesterpremien

3. Semesterpremien betalas i samband med lönen för juli.

4. Semesterpremien betalas också när anställningen upphör på det sätt som man har avtalat om i fråga om betalning av lön när anställningen upphör.

5. En arbetstagare vars anställning utan avbrott pågått kortare tid än fyra månader, har inte rätt till semesterpremie. En arbets- tagare som inte iakttar uppsägningstiden eller häver en visstids- anställning har inte heller rätt till semesterpremie.

9 § Sparad ledighet ‌

Avtal

1. Systemet med sparad ledighet bestäms enligt 27 § och en- ligt bestämmelserna nedan. Användning av sparad ledighet krä- ver skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. I av- talet ska man konstatera det maximala antalet dagar som sparas samt när sparad ledighet senast måste tas ut. Avtalet kan ingås för högst fem år.

2. Man ska avtala om att spara ledighet senast när tjänsteman- nen bereds tillfälle att säga sin åsikt om semestertidpunkten.

Dagar som kan flyttas

3. Den del av semestern som avses i 3 kap. 3 § som överstiger 15 dagar kan överföras till sparad ledighet.

- högst 5 dagar enligt punkt a

- högst 10 dagar enligt punkt b och

- högst 15 dagar enligt punkt c

Hur ledigheten tas ut

4. Sparad ledighet hålls vid tidpunkt som man separat avtalar om. Ifall man inte kan avtala om tidpunkten för sparad ledighet, skall tjänstemannen senast fyra månader före ledighetens början meddela om detta. Xxxxxx ledighet ges som hela dagar om man inte avtalat annorlunda.

Xxxxxx ledighet som inte har tagits ut

5. När en anställning upphör ska ersättning för sparad ledig- het som inte har hållits betalas enligt bestämmelserna om se- mesterersättning.

Arbetsoförmåga då den sparade ledigheten börjar och under ledig- heten

6. Arbetstagarens rätt att flytta fram sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga fastställs enligt 3 kap. 7 § i detta kollektivav- tal.

Kapitel 4: Frånvaro ‌‌‌

1 § Lön för sjukdomstid

Förutsättningar för lön för sjukdomstid

1. Lön för sjukdomstid betalas när arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall inte är arbetsförmögen förutsatt att ar- betstagaren inte uppsåtligen eller genom grovt vållande har or- sakat arbetsoförmågan.

Arbetstagarens anmälningsskyldighet

2. En arbetstagare är skyldig att utan dröjsmål underrätta ar- betsgivaren om arbetsoförmåga och hur länge den uppskattas pågå.

3. Arbetstagaren ska på begäran förete läkarintyg eller annan av arbetsgivaren godkänd utredning över sin arbetsoförmåga. Om arbetstagaren vänder sig till den läkare som arbetsgivaren anvisar, betalar arbetsgivaren de kostnader som anskaffningen av läkarintyget förorsakar. Man ska i första hand vända sig till företagshälsovårdsläkare.

Tillämpningsanvisning:

Arbetsgivaren kan även godkänna en anmälan av arbetstagaren som grund för lönebetalning under frånvaron. Arbetsgivaren fastställer längden på den tidsperiod, under vilken detta förfarande till- lämpas. Arbetsgivaren har dock alltid rätt att kräva ett läkarintyg för varje frånvaro.

Längden på period med lön för sjukdomstid

4. Lön för sjukdomstid betalas i samband med varje fall av ar- betsoförmåga på följande sätt:

Anställningens oavbrutna längd	Lön för sjukdomstid
under en månad	högst den karenstid som avses i sjukförsäkringslagen
minst 1 månad, men under 3 år	högst 28 kalenderdagar (4 veckor)
minst 3 år, men under 5 år	högst 35 kalenderdagar (5 veckor)
minst 5 år, men under 10 år	högst 42 kalenderdagar (6 veckor)
minst 10 år	högst 56 kalenderdagar (8 veckor)

5. Om orsaken till frånvaron är en olycka som inträffat under arbetet, våld som riktats mot arbetstagaren under arbetet eller yrkessjukdom, betalas lön för sjukdomstid för 84 kalenderdagar (tolv veckor).

Tillägg till lön för sjukdomstid

6. En arbetstagare med månadslön vars arbetstid omfattar söndags-, kvälls-, natt- eller lördagsarbete som ska utföras un- der ordinarie arbetstid har rätt att få ett motsvarande tillägg till sin lön för sjukdomstid. Lönen för sjukdomstiden höjs med samma procenttal som ovan nämnda arbetstidstillägg har gjort i fråga om lönen för föregående lönebetalningsperiod.

Återfall

7. Om arbetstagaren insjuknar i samma sjukdom igen inom 30 dagar efter att ha återvänt till arbetet, beräknas den tid för vil- ken arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukdomstid som om det vore frågan om en och samma sjukdomstid. Lön för sjukdomstiden betalas dock om samma sjukdom återkommer på detta sätt för minst den karenstid som avses i sjukförsäkringsla- gen.

Dagpenning

8. Rätten till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen övergår under sjukdomstiden till arbetsgivaren i den mån denna dagpen- ning inte överskrider den lön arbetstagaren får för samma tid.

Protokollsanteckning:

När utförandet av en tjänstemans uppgifter avbryts un- der en viss tid på grund av avbrott i skolans eller läro- anstaltens verksamhet betalas tjänstemannens dagpen- ning eller annan ersättning som avses i punkt 10 till ar- betsgivaren när tjänstemannen har haft rätt till dagpen- ning eller annan ersättning men inte har ansökt om le- dighet på grund av arbetsoförmåga.

9. Om den i sjukförsäkringslagen avsedda dagpenningen till följd av skäl som beror på arbetstagaren själv inte betalas eller om den betalas till ett mindre belopp än det som arbetstagaren med stöd av 11 kap. 1–4 § i sjukförsäkringslagen har rätt till, har arbetsgivaren rätt att av lönen för sjukdomstiden dra av den del som till följd av arbetstagarens handlande delvis eller helt har lämnats obetald som dagpenning.

10. Om en arbetstagare på grund av arbetsoförmåga får annan dagpenning eller med dagpenning jämförbar ersättning på grund av lag eller en försäkring som bekostas av arbetsgivaren övergår rätten till ersättningen eller dagpenningen för sjuk- domstiden till arbetsgivaren till den del beloppet för denna dag- penning inte överskrider den lön arbetstagaren får för samma tid.

11. Om lönen för sjukdomstiden betalades före utbetalningen av någon av de ovan nämnda ersättningarna, har arbetsgivaren rätt att få ersättningen eller återkräva motsvarande belopp av ar- betstagaren dock inte till ett högre belopp än den lön som beta- lats för samma tid.

Karantän

12. En arbetstagare som med stöd av 16 § 2 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar (s.k. karantänfall) har ålagts utebli från sitt arbete betalas lön för sjukdomstid under frånvaron.

Anstaltsvård för missbrukare av rusmedel

13. Lön för sjukdomstid betalas även när en arbetstagare med missbruksproblem frivilligt har sökt sig till institutionsvård ef- ter att med arbetsgivaren ha avtalat om sådan vård.

2 § Läkarundersökningar ‌

Förutsättningar för lön för sjukdomstid

1. För tillämpningen av bestämmelserna förutsätts att läkar- kontroller och -undersökningar har ordnats utan onödig förlust av arbetstid, att det hade varit omöjligt att utföra kontrollerna utanför arbetstiden och att arbetsgivaren i förväg har meddelats om dem.

Lönen minskas inte i följande fall:

a. Konstaterande av sjukdom

När arbetstagaren genomgår en läkarundersökning som är nöd- vändig för konstaterande av sjukdom och en laboratorie- och röntgenundersökning i anknytning till undersökningen. Detta gäller även arbetsoförmåga med anledning av läkarundersök- ningen samt observation eller undersökning på sjukhus för sjuk- domssymtom.

b. Fortsatt vård av sjukdom

När arbetstagaren genomgår en läkarundersökning med anled- ning av en tidigare konstaterad sjukdom i följande fall:

- arbetstagaren är tvungen att uppsöka läkare eftersom sjuk- domen fortgår

- en kronisk sjukdom kräver läkarundersökning av en läkare inom ett specialområde i syfte att bestämma vård

- en läkarundersökning i syfte att bestämma vård av en an- nan tidigare diagnosticerad sjukdom, om det inte finns mottagningstider utanför arbetstiden

- arbetsoförmåga på grund av en vårdåtgärd med anledning av en cancersjukdom.

c. Akut tandsjukvård

För den tid behandlingen av en akut tandsjukdom kräver, om tandsjukdomen medför arbetstagarens arbetsoförmåga som krä- ver vård under samma dag eller under samma arbetsskift. Förut- sättningen är att arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård bevisas med ett tandläkarintyg.

d. Undersökningar före förlossning

När en gravid arbetstagare genomgår medicinska undersök- ningar som föregår förlossningen, om hon inte har fått mottag- ningstid för dessa utanför arbetstiden.

e. Lagstadgade kontroller och undersökningar

När en arbetstagare deltar i en lagstadgad hälsokontroll som an- tagits i företagshälsovårdens verksamhetsplan eller en hälso- kontroll som arbetsgivaren kräver eller efterkontroller i anslut- ning till dessa. Då minskas inte lönen för restiden. Dessutom er- sätter arbetsgivaren de nödvändiga resekostnaderna. Ifall under- sökningarna eller efterkontrollen äger rum på annan ort, betalar arbetsgivaren även dagtraktamente.

3 § Familjeledigheter ‌

1. Arbetstagarens moderskaps-, faderskaps- och föräldraledig- het samt vårdledighet bestäms på basis av arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen.

2. Vad som avtalats om moderskaps- och faderskapsledighet i denna paragraf gäller även vid adoption av ett barn som är yngre än sju år

Lön och dagpenning vid moderskaps- och faderskapsledighet

3. Arbetstagaren betalas från och med moderskapsledighetens början full lön i 72 vardagar.

Om en oavlönad frånvaro som inletts före moderskapsledig- heten fortsätter under moderskapsledigheten är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för denna tid. Detta gäller inte oavlö- nad frånvaro i samband med graviditet.

4. Arbetstagaren betalas från och med faderskapsledighetens början full lön i 6 vardagar.

5. För den tiden då arbetsgivaren betalar lön för moderskaps- ledighet eller faderskapsledighet betalas moderskaps- eller fa- derskapspenning enligt 7 kap. 4 § i sjukförsäkringslagen till ar- betsgivaren bortsett från semestertid.

Om moderskaps- eller faderskapspenningen går förlorad till följd av arbetstagarens försummelse, minskas lönen med en an- del som motsvarar den förlorade moderskaps- eller faderskaps- penningen

Hur frånvaro inverkar på anställningsförmåner

6. I fall en arbetstagare har varit frånvarande från arbetet längre än den lagstadgade moderskaps-, faderskaps- eller för- äldraledigheten, betraktas inte en sådan frånvaro som tid lik- ställd med tid i arbetet när förmåner som är förknippade med anställningstiden fastställs, om inte annat föreskrivs i lag eller särskilt avtalas.

Tillfällig vårdledighet

7. Om ett barn under tio år eller ett handikappat barn plötsligt insjuknar, har barnets vårdnadshavare eller förälder med under- hållsansvar rätt till lön för högst tre arbetsdagar enligt bestäm- melserna om lön för sjukdomstid. Lönen betalas för en sådan kort frånvaro som är nödvändig för att ordna vård för barnet el- ler vårda barnet.

Tillämpningsanvisning:

Lön till någon annan än till en ensamförsörjare betalas om den ena vårdnadshavaren inte förvärvsarbetar eller

på grund av sin arbetstid, sina heltidsstudier eller an- nan tvingande orsak inte har möjlighet att ordna vård eller själv vårda barnet.

Frånvaron ska utredas enligt bestämmelserna i detta kollektivavtal om lön för sjukdomstid. Är den andra vårdnadshavaren förhindrad att vårda barnet ska man vid behov visa upp en utredning över detta.

En arbetstagare som på grund av ovan nämnda orsaker har varit förhindrad att arbeta är skyldig att utan dröjs- mål underrätta arbetsgivaren om detta samt, om möj- ligt, när hindret uppskattas upphöra.

Om det på grund av vård av barn är nödvändigt för en arbetstagare att vara borta från arbetet längre än 3 ar- betsdagar, ordnas för honom eller henne möjlighet till oavlönad frånvaro. Arbetstagarens semesterförmåner minskas inte på grund av en sådan frånvaro.

Med förälder med underhållsansvar avses barnets bio- logiska förälder som barnet inte bor hos eller som inte är barnets vårdnadshavare.

Svårt sjukt barn

8. En arbetstagare som har rätt till specialvårdspenning enligt 10 kap. i sjukförsäkringslagen för vård och rehabilitering av svårt sjukt barn, har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i vård eller rehabilitering av barnet eller vårdhandledning i enlighet med ifrågavarande beslut efter att på förhand ha kom- mit överens om frånvaron med arbetsgivaren. Frånvaron är oav- lönad.

Frånvaro av tvingande familjeskäl

9. Om ett plötsligt sjukdomsfall inträffar i familjen ordnas ar- betstagaren möjlighet till en kort tillfällig frånvaro utan lön. Ar- betstagarens semesterförmåner minskas inte på grund av en så- dan frånvaro.

4 § Övrig frånvaro ‌

En nära anhörigs död och begravning

1. Med anledning av en nära anhörigs död eller begravning ordnas för arbetstagaren möjlighet till kort frånvaro i högst en dag. Arbetstagarens semesterförmåner eller inkomster minskas inte på grund av en sådan frånvaro.

Tillämpningsanvisning:

Med nära anhörig avses i detta sammanhang främst föräldrar, mor- eller farföräldrar och svärföräldrar, barn, maka/make, sambo samt bröder och systrar.

Med svärföräldrar avses även sambos föräldrar, om la- gen om upplösning av sambors gemensamma hushåll tillämpas på samboförhållandet.

Vigsel, registrering av partnerskap och bemärkelsedag

2. Arbetstagaren får en ledig dag med lön för sin egen vigsel och registrering av partnerskap, om vigseln/registreringen in- faller på hans eller hennes arbetsdag.

3. Arbetstagaren får en avlönad ledig dag för sin 50- och 60- årsdag ifall de infaller på en arbetsdag.

Försvar

4. En värnpliktig arbetstagares deltagande i uppbåd medför inget inkomstbortfall.

5. Ifall en arbetstagare deltar i reservens repetitionsövningar eller kompletterande civiltjänstgöring, betalas åt honom eller henne skillnaden mellan lönen och reservistlönen för de dagar han eller hon deltagit i övningarna om dessa infaller under ar- betstagarens arbetsdagar. Inget avdrag för lediga dagar görs.

6. En kvinnlig arbetstagare som inleder frivillig värnplikts- tjänstgöring får ledighet utan lön. Förmåner som grundar sig på anställningsförhållandet intjänas inte under denna tid.

Samhällelig verksamhet och fackföreningsverksamhet

7. Till en arbetstagare som är medlem i kommunfullmäktige eller -styrelse eller i en för statliga val eller kommunalval enligt lag tillsatt valnämnd eller valbestyrelse betalas skillnaden mel- lan lönen och den av kommunen betalda ersättningen för in- komstbortfall, om dessa organ har möte under arbetstagarens arbetstid. Skillnaden betalas ut efter att arbetstagaren har före- tett en utredning över den ersättning för inkomstbortfall som kommunen betalat. Semesterförmåner minskas inte på grund av deltagande i mötet.

8. En arbetstagare ges möjlighet att delta i undertecknarorga- nisationens samt centralorganisationens beslutande organs mö- ten. En sådan frånvaro orsakar inte någon minskning av tjänste- mannens inkomst.

Avtal om frånvaro

9. Om frånvaro enligt denna paragraf ska arbetstagaren komma överens med arbetsgivaren.

Kapitel 5: Avtal om undervisningspersonalens arbets- tid och lön ‌‌‌

1 § Tillämpningsområde

Detta kapitel tillämpas förutom på undervisningspersonal även på arbetstagare vars arbetsavtalsenliga uppgifter omfattar undervisning samt planering av utbildning och undervisning.

2 § Biträdande rektors arbetstid ‌

1. Undervisningstimmarna uppgår till 100–350 per kalen- derår.

2. Den biträdande rektorns befattning är heltidsarbete. Den bi- trädande rektorn arbetar i tillämpliga delar enligt bestämmel- serna om kontorsarbetstid, dock med beaktande av särdragen i arbetet.

3. På grund av särdragen i arbetet består den biträdande rek- torns uppgiftshelhet delvis av uppgifter vars placering försvårar en noggrann begränsning av arbetstidsschemat eller den dagliga arbetstiden samt delvis av uppgifter som kan utföras någon ann- anstans än på den egentliga arbetsplatsen. Dessutom varierar ar- betsmängden mycket beroende på tiden på året. Av dessa skäl är den biträdande rektorns arbetstid flexibel avvikande från ovan nämnda arbetstid.

3 § Biträdande rektors lön

1. En biträdande rektors månadslön bestäms enligt följande lönegruppering:

Löner från och med 1.5.2018:

Högre högskoleexamen	3 375,83 €	-	5 432,37 €
Xxxxx examen	3 266,86 €	-	5 213,92 €

Löner från och med 1.5.2019:

Högre högskoleexamen	3 412,96 €	-	5 492,13 €
Xxxxx examen	3 302,80 €	-	5 271,27 €

2. När den biträdande rektorns lön fastställs ska kravnivån och ansvarsnivån beträffande hans eller hennes uppgifter beak- tas. Dessutom ska arbetstagarens kunskaper och färdigheter för att utföra uppgifterna och ökningen av dessa egenskaper medan anställningsförhållandet varar tas i beaktande.

3. Om en biträdande rektor uppnår den behörighet som en lö- negrupp kräver justeras hans eller hennes lön från och med bör- jan av följande månad minst till den nya lönegruppens nedre gräns, dock med beaktande av de grunder för fastställande av lön som nämns ovan i punkt 2.

4 § Ordinarie arbetstid för lärare ‌

1. Den ordinarie arbetstiden för en heltidsanställd lärare är 38 timmar 20 minuter per vecka.

2. Man kan även avtala lokalt om att ordna den ordinarie ar- betstiden så att den under högst ett år jämnas ut till i genomsnitt 38 timmar 20 minuter per vecka.

En utjämningsperiod på ett år får överskridas.

3. Överskridande av arbetstiden ersätts i pengar eller med motsvarade ledighet. Timlönen beräknas genom att månadslö- nen divideras med 163.

4. Utan dennes samtycke får en lärare inte arbeta mer än 33 timmar per vecka. Ovan nämnda bestämmelser om utjämning tillämpas även i fråga om undervisningstimmar.

Om antalet undervisningstimmar under utjämningsperioden överskrider i genomsnitt 33 timmar per vecka, betalas för de överskridande timmarna en ersättning enligt punkt 3.

Om en lärare under utjämningsperioden betalas ersättning enligt punkt 3 för överskridande av den genomsnittliga arbetstiden per vecka, betalas inte ersättning enligt denna avtalspunkt för mot- svarande timantal.

Antalet undervisningstimmar ska om möjligt jämnas ut under en utjämningsperiod.

5. Den ordinarie dagliga arbetstiden förläggs i allmänhet mel- lan kl. 7 och 16 om inget annat avtalas.

5 § Ersättning för arbete kvälls- och nattetid samt under söckenhelger och veckoslut ‌

1. För undervisning som hålls efter det vanliga dagliga arbetet före kl. 22.00 samt lördagar mellan kl. 7.00 och 22.00 betalas en ersättning om 15 procent. För undervisning som hålls mellan kl. 22.00 och 7.00 betalas en ersättning om 30 procent. För undervisning som hålls under söckenhelger eller söndagar beta- las en ersättning om 50 procent.

Andra uppgifter vid samma tidpunkt som förordnats av arbets- givaren ersätts på samma sätt.

2. Ersättningarna som ska betalas för undervisning på kvällar, nätter och veckoslut beräknas utifrån timlönen utan förhöj- ningar, vilken fås genom att dividera lärarens timlön inklusive erfarenhetstillägg med 143. En deltidsanställd lärares timlön be- räknas utifrån den månadslön han eller hon skulle få som hel- tidsanställd.

3. Ersättningen ska betalas senast under den kalendermånad som följer efter arbetet.

6 § Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på ar- betstiden ‌

1. Långfredag, annandag påsk, midsommarafton samt, när de infaller på någon annan dag än lördag eller söndag, nyårsdagen,

trettondagen, första maj, Xxxxxx himmelfärdsdag, självständig- hetsdagen, julafton, juldagen och annandag jul är extra lediga dagar ifall det med hänsyn till uppgifternas natur är möjligt.

Om dessa dagar inte kan ges som lediga dagar ska en motsva- rande hel extra ledig dag om möjligt beviljas någon annan dag under samma vecka eller arbetstidsperiod.

2. Var och en av de ovan nämnda dagarna förkortar den ordi- narie arbetstiden per vecka eller utjämningsperiod med åtta (8) timmar.

7 § Lönen för en heltidsanställd lärare ‌

1. Månadslönen för en heltidsanställd lärare som har behörighet som lärare vid yrkesinriktad läroanstalt eller yrkesinriktat vux- enutbildningscenter beror bortsett från lärarutbildningen på föl- jande lönegruppering:

Löner från och med 1.5.2018:

Högre högskoleexamen	3 373,06 €	-	3 952,31 €
Lägre högskoleexamen, yrkes- högskoleexamen, ingenjörsexa- men	3 204,34 €	-	3 665,82 €
Examen på institutnivå	2 799,40 €	-	3 209,68 €
Xxxxx examen	2 666,11 €	-	3 056,86 €

Löner från och med 1.5.2019:

Högre högskoleexamen	3 410,16 €	-	3 995,79 €
Lägre högskoleexamen, yrkes- högskoleexamen, ingenjörsexa- men	3 239,59 €	-	3 706,14 €
Examen på institutnivå	2 830,19 €	-	3 244,99 €
Annan examen	2 699,54 €	-	3 090,49 €

2. Månadslönen för en annan än i 1 punkten avsedd heltidsan- ställd lärare bestäms enligt följande lönegruppering:

Löner från och med 1.5.2018:

Högre högskoleexamen	2 697,92 €	-	3 161,79 €
Lägre högskoleexamen, yrkes- högskoleexamen, ingenjörsexa- men	2 566,43 €	-	2 933,00 €
Examen på institutnivå	2 153,01 €	-	2 450,68 €
Annan examen	2 051,74 €	-	2 334,01 €

Löner från och med 1.5.2019:

Högre högskoleexamen	2 727,60 €	-	3 196,57 €
Lägre högskoleexamen, yrkes- högskoleexamen, ingenjörsexa- men	2 594,66 €	-	2 965,26 €
Examen på institutnivå	2 176,69 €	-	2 477,64 €
Annan examen	2 074,31 €	-	2 359,68 €

3. Om läraren har genomgått lärarutbildning höjs de övre och nedre gränserna för lönegrupperingen med tio procent.

4. När en heltidsanställd lärares lön fastställs i början av an- ställningsförhållandet och när anställningsförhållandet fortsätter ska kravnivån och ansvarsnivån beträffande hans eller hennes uppgifter beaktas. Dessutom ska arbetstagarens kunskaper och färdigheter för att utföra uppgifterna och ökningen av dessa egenskaper medan anställningsförhållandet varar tas i beak- tande.

Protokollsanteckning:

När lönen fastställs följs avtalsparternas gemensamma promemoria av den 18 september 2008.

5. Om en heltidsanställd lärare uppnår den behörighet som en lönegrupp kräver justeras hans eller hennes lön från och med början av följande månad minst till den nya lönegruppens nedre gräns, dock med beaktande av de grunder för fastställande av lön som nämns ovan i punkt 4.

Protokollsanteckning:

4 § 4 och 5 punkten tillämpas på anställningsförhållan- den som inletts den 1 februari 1994 och därefter samt på anställningsförhållanden som inletts före ifrågava- rande tidpunkt om lönegrunderna ändras enligt 4 eller 5 punkten (bl.a. lärarutbildning).

8 § Lönen för en deltidsanställd lärare ‌

1. Månadslönen för en deltidsanställd lärare, vars ordinarie arbetstid per vecka enligt arbetsavtalet är mindre än 38 timmar 20 minuter per vecka, men dock i genomsnitt minst 16 timmar per vecka, är lägre än lönen för en heltidsanställd i motsvarande grad som arbetstiden per vecka är kortare jämfört med arbetsti- den per vecka för en heltidsanställd (38 h 20 min).

Protokollsanteckning:

Lönen i en deltidsanställning som är i kraft 31.1.2017 sänks inte på grund av denna bestämmelse.

Exempel: En lärare har en avtalad arbetstid per vecka på 19 timmar. På grund av förlängningen av den avta- lade 35 arbetstiden i och med konkurrenskraftsavtalet förlängs hans eller hennes genomsnittliga arbetstid per vecka med 15 minuter. Om läraren inte kan ges mer ar- bete eller endast kan erbjudas mindre än i genomsnitt 15 minuter per vecka, sänks inte hans eller hennes lön.

2. Man kan även avtala lokalt om att ordna den ordinarie ar- betstiden för en deltidsanställd lärare så att den under högst ett år jämnas ut till det avtalade timantalet.

3. Om arbetstiden för en deltidsanställd lärare inte har fast- ställts i arbetsavtalet som ett fast timantal per vecka, används lönebetalningsmånaden som utjämningsperiod för arbetstiden och lön betalas varje månad på basis av den veckoarbetstid som fås på detta sätt. Lokala avtal om längre utjämningsperioder kan ingås.

4. Om man inte känner till arbetstiden per vecka för en i 2 punkten avsedd lärare under en avlönad frånvaro, betalas lära- ren en lön som bestäms på basis av den genomsnittliga arbetsti- den under föregående kvartal.

5. Arbetstiden per vecka för en deltidsanställd lärare som tjänstgjort sedan den 30 april 1991 ska omfatta annan arbetstid än undervisningstimmar enligt följande:

Antal undervisningstimmar per vecka	Xxxxx arbetstid timme/vecka
16–18	1,5
19–25	2,5
26–32	3
33–35	4

9 § Erfarenhetstillägg ‌

1.	Tjänsteår	5 år	10 år	15 år	20 år
	Procent	5 %	5 %	5 %	5 %

2. Erfarenhetstillägg beräknas enligt det sammanlagda belop- pet av månadslönen och de föregående erfarenhetstilläggen.

3. Som tjänstetid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas tjänstetid som rektor eller lärare i huvudsyssla vid läroanstalten.

4. Som tjänstetid som berättigar till erfarenhetstillägg kan räk- nas en tjänst i huvudsyssla inom ett praktiskt område som mots- varar undervisningsområdet.

5. När den tjänstetid som berättigar till erfarenhetstillägg upp- fylls justeras lönen med den procent erfarenhetstillägget innebär från och med början av följande månad efter uppfyllandet av er- farenhetstillägget.

6. I fråga om anställningsförhållanden som inletts före 1.9.2008 tillämpas inte den gräns på fem år som avses i 8 § 4 mom. i det tidigare avtalet om undervisningspersonalens arbets- tid och lön när semesterrätten beräknas. Som tjänstgöring som berättigar till semester kan då räknas tjänstgöring i huvudsyssla inom ett praktiskt område som motsvarar undervisningsområdet eller tjänstgöring hos en annan arbetsgivare som är till väsentlig nytta i arbetsuppgifterna.

Arbetstagaren ska lägga fram en godkänd utredning över sin ar- betserfarenhet innan den beaktas i intjänandet av semester.

Efter att ha fått ovan nämnda utredning bestämmer arbetsgiva- ren huruvida arbetserfarenheten räknas till godo när den tjänst- göringstid som berättigar till semester och erfarenhetstillägg be- räknas.

Den del av en tidigare arbetserfarenhet som överstiger fem år räknas till godo först från och med början av semesterkvalifi- kationsåret 1.4.2013–31.3.2014 i de fall då den ovan avsedda erfarenheten inte tidigare har räknats in i tjänstgöringstiden.

10 § Avdelningschefens lön ‌

Till en avdelningschef betalas ett månatligt arvode på 34,61 euro (1.3.2012).

11 § Individuella tillägg för lärare ‌

1. En lärare kan betalas ett individuellt tillägg på grund av personligt arbetsresultat och/eller yrkeskunnighet med beak- tande av bl.a. lärarens mångkunnighet/användbarhet, förmåga att fatta beslut på eget initiativ, utvecklingsvillighet och arbets- moral. Om andra gemensamt antagna resultatindikatorer tilläm- pas vid vuxenutbildningscentret, som t.ex. myndighetsrespons om sysselsättning, kan även dessa användas.

Arbetsgivaren ska tillsammans med förtroendemannen klargöra grunderna för de individuella tilläggen. Målet är att nå samför- stånd om dessa grunder. Cheferna kommer med förslag om ut- betalningen av individuella tillägg och förhöjningarna som ge- nomförs på basis av dessa förslag och de som får förhöjning gås igenom tillsammans med förtroendemannen. Om samförstånd om grunderna för de individuella tilläggen inte kan nås lokalt kan ärendet hänskjutas till förbunden för avgörande.

Det individuella tillägget är en separat del av personens må- nadslön. Det påverkas av allmänna förhöjningar, men beaktas inte i beräkningen av erfarenhetstillägg. Ett individuellt tillägg beviljas tills vidare eller för viss tid och utbetalningen kan upp- höra då grunden för tillägget inte längre föreligger.

12 § Tillägg för språkkunskaper ‌

Ett tillägg för språkkunskaper (lagen (964/2004) och förord- ningen (1163/2004) om allmänna språkexamina) betalas om det för utförandet av uppgifterna som ankommer på läraren i fråga är en stor fördel att kunna ett annat språk än modersmålet. Ett tillägg för språkkunskaper betalas dock inte om uppgiften förut- sätter kunskaper i ett främmande språk.

Tillägget betalas på basis av språkexamensnivå (1.3.2012)

Examensnivå I	18,91
Examensnivå II	37,84
Examensnivå III	73,68

13 § Språktillägg ‌

1. I tvåspråkiga kommuner kan ett språktillägg betalas till en lärare vars arbetsuppgifter kräver kunskap i båda inhemska språken och som har goda språkkunskaper i det inhemska språk som inte är hans eller hennes modersmål. Språktillägget uppgår till 18,91 euro (1 mars 2012) för goda muntliga kunskaper och

24,15 euro per månad för goda muntliga och skriftliga kun- skaper.

Om en lärare har utmärkta kunskaper i båda inhemska språken kan ett språktillägg om 37,84 euro betalas per månad.

TIMLÄRARE I BISYSSLA ‌

14 § Lönen för en timlärare i bisyssla ‌

1. En timlärare i bisyssla är en lärare vars arbetstid i genom- snitt är 16 timmar per vecka.

2. Till en timlärare i bisyssla betalas timlön för genomförda undervisningstimmar som ska avtalas separat. När timlönen fastställs ska man beakta lärarens utbildning inom branschen, arbetserfarenhet, lärarutbildning, undervisningsämnet och vikt- ningen mellan undervisning i teori och praktik.

15 § Annat arbete ‌

En timlärare i bisyssla kan utöver de med honom eller henne avtalade undervisningstimmarna förordnas annat arbete under motsvarande del av 24 timmar som hans eller hennes genom- snittliga arbetstid utgör av den fulla arbetstiden enligt kollektiv- avtalet. Lönen för denna arbetstid ingår i den lön som läraren betalas för undervisningsarbetet.

FÖRTROENDEMAN OCH ARBETARSKYDDSFULL- MÄKTIG ‌

16 § Befrielse från ordinarie arbete och ersättning för in- komstbortfall ‌

1. För att sköta förtroendemannauppgifterna ges en förtroen- deman befrielse från arbetet beroende på antalet tjänstemän han eller hon representerar enligt följande:

Representerade	Befrielse timmar/vecka
–19	2
20–99	3
100–159	4
160–	5

2. Från och med 1.3.2018 betalas förtroendemannen förtroen- demannaersättning enligt följande:

Representerade	Arvode
–19	64,76 €
20–59	81,47 €
60–159	95,05 €
160–	106,54 €

Från och med 1.3.2018 betalas en arbetarskyddsfullmäktig er- sättning enligt följande:

Representerade	Arvode
10–100	34,47 €
101–200	44,91 €
201–	61,62 €

Antalet representerade fastställs årligen.

Om en vice förtroendeman med stöd av en anmälan till arbets- givaren under merparten av kalendermånaden sköter förtroen- demannauppgifterna medan förtroendemannen är förhindrad, betalas ersättningen för denna månad till vice förtroendeman.

Ersättning som motsvarar övertidsersättning enligt 9 § 2 punk- ten i förtroendemannaavtalet får man genom att dividera må- nadslönen med 102.

Kapitel 6: Arbetstiden för administrativ personal och stöd- personal ‌

1 § Ordinarie arbetstid ‌

1. Den ordinarie arbetstiden i kontorsarbete är i genomsnitt högst 7 timmar 21 minuter per dygn och högst 36 timmar 45 minuter per vecka.

2. Den ordinarie arbetstiden i annat arbete än kontorsarbete är i genomsnitt högst 8 timmar per dygn och högst 38 timmar 45 minuter per vecka.

Protokollsanteckning:

Arbetstiden kan genomföras med olika arbetstidsar- rangemang i likhet med systemet för fritidsersättning så att

- den dagliga arbetstiden kan variera så att arbetsda- garna under en vecka är olika långa eller

- arbetstiden inom ramen för utjämningsperioden kan ordnas så att arbetstagaren har möjlighet till en längre sammanhängande ledighet.

Protokollsanteckning:

Lönen i en deltidsanställning som är i kraft 31.1.2017 sänks inte på grund av förlängningen av arbetstiden i och med konkurrenskraftsavtalet.

Exempel: En arbetstagare har en avtalad arbetstid på 18,5 timmar. På grund av förlängningen av den avta- lade arbetstiden i och med konkurrenskraftsavtalet för- längs hans eller hennes genomsnittliga arbetstid per vecka med 15 minuter. Om arbetstagaren inte kan ges mer arbete eller endast kan erbjudas mindre än i ge- nomsnitt 15 minuter, sänks inte hans eller hennes lön.

2 § Arbetstiden för fastighetsskötare ‌

Arbetstiden för fastighetsskötare bestäms enligt 1 § 2 punkten, dock så att man lokalt kan avtala om att ordna arbetstiden med avvikelse från punkt 3 inom ramen för systemet för utjämning av arbetstiden.

3 § System för utjämning av arbetstiden ‌

1. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt uppgår till vad som nämns ovan i paragraf 1. För detta ändamål ska ett utjämningsschema för arbetstiden gö- ras upp på förhand för minst den tid inom vilken arbetstiden ut- jämnas till det nämnda genomsnittet.

2. Den ordinarie arbetstiden får inte under en enda vecka un- der utjämningsperioden överskrida 48 timmar och arbetstiden ska jämnas ut under en period som är högst 26 veckor.

Den ordinarie arbetstiden per dygn kan tillfälligt förlängas med högst en timme. En tillfällig förlängning av arbetstiden införs i arbetsskiftsförteckningen när den görs upp.

3. Den ordinarie arbetstiden i uppgifter som avses i 1 § 2 punkten kan också ordnas så att den under terminerna eller ar- betsperioderna vid läroanstalten uppgår till i genomsnitt 42 tim- mar per vecka under förutsättning att den ordinarie arbetstiden per kalenderår jämnas ut till i medeltal 38 timmar 45 minuter per vecka.

Om införande av ett sådant arbetstidsarrangemang ska avtalas lokalt och det kan användas i fråga om anställningsförhållanden som gäller tills vidare eller för minst 12 kalendermånader.

4 § När arbetsavtal upphör under en utjämningsperiod ‌

1. När ett arbetsavtal löper ut mitt under en utjämningsperiod vid ett arbetstidsarrangemang som avses i 1 § 1 eller 2 punkten och arbetstiden inte jämnas ut till i genomsnitt 36 timmar 45

minuter vid kontorsarbetstid och 38 timmar 45 minuter per vecka i annat arbete än kontorsarbete, betalas för de timmar som överskrider detta timantal

a. lön utan förhöjning för den ordinarie arbetstiden om

- arbetsgivaren har rätt att avsluta arbetsavtalet på grund av en anledning som beror på arbetstaga- ren eller

- om arbetstagaren själv säger upp arbetsavtalet.

b. lön förhöjd med 50 procent om

- arbetstagaren har rätt att häva arbetsavtalet eller

- arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl.

1. För arbete som utförts utöver åtta timmar per dygn betalas dock lön förhöjd med 50 procent både vad gäller punkt a och b.

2. När arbetsavtalet upphör mitt under en utjämningsperiod och den heltidsarbetande arbetstagarens genomsnittliga arbets- tid per vecka blir mindre än 36 timmar 45 minuter i kontorsar- bete och 38 timmar 45 minuter i annat arbete än kontorsarbete, dras icke fullgjorda timmar av från arbetstagarens lön.

5 § Hur arbetstiden ordnas och vilotider ‌

1. Arbetsveckan är i medeltal fem dagar lång.

2. Den ordinarie arbetstiden per dygn ordnas sammanhängande bortsett från vilotiden, ifall det inte finns grundad anledning att frångå detta.

3. Lokalt kan man avtala om en halv (½) till en (1) timme lång vilotid. Ifall en arbetstagare fritt får avlägsna sig från ar- betsplatsen under vilotiden räknas den inte som arbetstid. Ar- betstagaren bör då ha en verklig möjlighet att avlägsna sig från arbetsplatsen.

6 § Lediga dagar och söckenhelger ‌

1. Julafton och midsommarafton är lediga dagar, såvida inte an- nat följer av läroanstaltens verksamhet.

2. När en söckenhelg, första maj eller självständighetsdagen infaller på en annan dag än lördag förkortas den ordinarie ar- betstiden under veckan eller utjämningsperioden med det antal timmar som motsvarar en genomsnittlig arbetsdag (arbetstid per vecka enligt kollektivavtalet/5).

7 § Mertids- och övertidsarbete ‌

Mertidsarbete

1. Som mertidsarbete räknas arbete som utförs under tiden mellan den ordinarie arbetstiden och längsta ordinarie arbetsti- den enligt lag. För mertidsarbete mellan den maximala ordina- rie arbetstiden enligt 1 § 1 och 2 punkten och den längsta ordi- narie arbetstiden enligt lag betalas lön förhöjd med 50 procent.

2. För en deltidsanställd arbetstagares mertidsarbete betalas enkel timlön.

Övertidsarbete

3. Övertid per dygn är arbete som utförs per dygn utöver den lagstadgade ordinarie maximiarbetstiden och får utföras inom de gränser lagen tillåter.

För dygnsövertid betalas lön förhöjd med 50 procent för de första två timmarna och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 procent.

Tillämpningsanvisning:

Om arbetet som en arbetstagare utför fortsätter in på följande dygn, anses detta arbete vid beräkning av er- sättning för mertidsarbete och övertidsarbete som ar- bete under föregående dygn, fram till den tidpunkt då

arbetstagarens ordinarie arbetstid vanligtvis börjar. Dessa timmar beaktas inte vid beräkningen av ordina- rie arbetstid för det senare dygnet.

4. Med övertidsarbete per vecka avses arbete som inte är övertidsarbete per dygn och som utförs utöver det lagstadgade maximiantalet timmar per vecka eller under perioden om ge- nomsnittlig veckoarbetstid tillämpas.

För övertidsarbete per vecka betalas lön förhöjd med 50 procent för de första åtta timmarna och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 procent.

Tillämpningsanvisning:

Då en tjänsteman på grund av sjukdom, olycksfall, resa som sker på uppdrag av arbetsgivaren, permitte- ring av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker eller på grund av deltagande i en av arbetsgivaren an- ordnad eller i utbildningsavtalet avsedd utbildning inte har kunnat arbeta det antal arbetstimmar som motsva- rar ordinarie arbetstid per vecka och han eller hon är tvungen att arbeta på sin enligt systemet för utjämning av arbetstiden lediga dag, ersätts det arbete som har ut- förts under den lediga dagen så som det har avtalats om övertidsarbete per vecka.

5. För fullgjorda timmar i systemet med utjämningsperioder betalas för de timmar som överskrider de timmar per dygn som införts i arbetsskiftsförteckningen (övertid per dygn):

- lön förhöjd med 50 procent för de två första tim- marna och

- därefter lön förhöjd med 100 procent.

För andra arbetstimmar utöver de skift som införts i arbets- skiftsförteckningen (övertid per vecka) betalas lön förhöjd med 50 procent.

Byte mot ledig tid

6. Arbetstagaren och arbetsgivaren kan avtala om att byta ut lönen för mer- eller övertidsarbete mot på motsvarande sätt för- längd ledighet.

8 § Ersättning för kvälls- och nattarbete ‌

1. För arbete som utförs mellan klockan 18.00 och 21.00 beta- las tjänstemannen för varje utförd timme ett separat kvällstill- lägg på 15 procent. Tillägget beräknas enligt timlönen enligt 13

§ i detta avtal.

2. För arbete som utförs mellan klockan 21.00 och 06.00 beta- las tjänstemannen för varje utförd timme ett separat nattillägg på 30 procent. Tillägget beräknas enligt timlönen enligt 13 § i detta avtal. Om arbetsskiftet fortsätter efter kl. 6.00 betalas natt- tillägg dock till och med slutet av nattskiftet.

3. Ersättningen ska betalas i pengar.

9 § Lördagsarbete ‌

1. Som förhöjning för lördagsarbete för arbete som utförts mellan 06.00 och 20.00 betalas utöver lönen för denna tid dess- utom timlön förhöjd med 25 procent. Lördagsförhöjning betalas inte för tid som berättigar till söndagsförhöjning.

2. Ersättningen ska betalas i pengar.

10 § Söndagsarbete ‌

1. För söndagsarbete, med vilket avses arbete som utförs på söndag eller annan kyrklig högtidsdag, på första maj och på självständighetsdagen, betalas en enkel grundlön som söndags- ersättning utöver annan lön för den tiden. Söndagsersättning be- talas också för de dagar som föregår nämnda dagar för arbete mellan 20.00 och 24.00 samt för arbete under påsklördagen, midsommar- och julaftonen.

2. Ersättningen ska betalas i pengar.

3. Övriga bestämmelser om söndagsarbete finns i 33 § i ar- betstidslagen.

11 § Utryckningspenning ‌

1. Som ersättning för olägenhet på grund av kallelse och anlän- dande till utryckningsbetonat arbetet betalas arbetstagaren en utryckningspenning som från och med 1.3.2012 är 11,39 €.

Utryckningspenning betalas en arbetstagare som av arbetsgiva- ren kallas till arbete under fritiden utan att han eller hon har be- ordrats vara i beredskap eller har underrättats på förhand om detta slags arbete.

12 § Beredskap ‌

1. För annan beredskap än utifrån bostaden betalas en timer- sättning som beroende på beredskapen och den förpliktelse den innebär är 15–30 procent av den enkla timlönen.

2. Om en arbetstagare enligt avtalet är skyldig att vistas i sin bostad varifrån han eller hon vid behov kan kallas till arbete, betalas en ersättning om 50 procent av den enkla timlönen.

13 § Timlönedivisor ‌

När arbetstidsersättningen per timme beräknas fås den enkla timlönen genom att dividera månadslönen med 153 i kontorsar- bete och 163 i annat arbete än kontorsarbete.

Kapitel 7: Avtal om löner för administrativ personal och stödpersonal ‌‌‌

1 § Allmänna lönebestämmelser

Fastställande av lön

1. En arbetstagares lön fastställs som en månadslön på basis av uppgifternas kravnivå och individuella faktorer på det sätt som fastställs i detta kapitel.

2. En arbetstagares lön som grundar sig på uppgiftens krav- nivå samt den erfarenhet som eventuellt ska beaktas ska fast- ställas när anställningsförhållandet inleds.

Lönen för en arbetstagare i läroavtalsförhållande

3. Lön som grundar sig på uppgiftens kravnivå för en arbets- tagare i läroavtalsförhållande bestäms enligt en kravnivågrup- pering, dock med beaktande av arbetstagarens kompetens och behov av handledning samt uppgiftens innehåll och ansvar.

Lön och lön till skolelev för en praktikant

4. Man kan avtala annorlunda om bestämmelserna om ekonomiska förmåner i kollektivavtalet, om man med prak- tikanten ingår ett arbetsavtal för tiden för en obligatorisk praktik med anknytning till examen.

5. För annan arbetspraktik med anknytning till studierna är minimilönen 75 procent av den lägsta lönen i kravnivå- gruppen i fråga.

6. Till en praktikant som saknar yrkeskunskaper i branschen eller behörighet betalas minst 80 procent av den lägsta lönen i arbetstagarens kravnivågrupp, dock i högst två månader.

7. Lönen för en elev i grundskola, gymnasium eller yrkesrik- tad läroanstalt som saknar yrkesskicklighet eller behörighet i

branschen är under semestertiden (1.6–15.8) minst 65 procent av den lägsta lönen i kravnivågruppen i fråga. Den här lönen kan betalas för högst 2,5 månader till samma arbetstagare.

2 § Lön som grundar sig på uppgiftens kravnivå och upp- giftsrelaterad lönedel ‌

Lön som grundar sig på uppgiftens kravnivå

1. Lön som grundar sig på uppgiftens kravnivå bestäms enligt kravnivågrupperingen i 14 § i detta kapitel på basis av den avta- lade lönen för respektive kravnivågrupp (13 §) och en eventuell uppgiftsrelaterad lönedel.

Uppgiftsrelaterad lönedel

2. Den uppgiftsrelaterade lönedelen betalas ut på basis av den inbördes kravnivån för tjänster i samma kravnivågrupp, uppgif- ternas mångsidighet och det särskilda kunnande de förutsätter samt eventuella deluppgifter som hör till högre kravnivågrup- per.

3. Storleken på den uppgiftsrelaterade lönedelen som betalas ut på ovan nämnda grunder bestäms som en procent av lönen för kravnivågruppen.

Fastställande av kravnivågrupp och uppgiftsrelaterad lönedel

4. Kravnivån för arbetstagarens uppgifter och grunder för den eventuella uppgiftsrelaterade lönedelen utreds av arbetsgivaren och den förtroendeman som representerar arbetstagaren eller, om en sådan saknas, en personalrepresentant.

Ny bedömning av kravnivågrupp

5. När kravnivån och kravnivågruppen för uppgifterna för- ändras ska kravnivågruppen och den uppgiftsrelaterade lönede- len bedömas igen. I varje fall ska ovan nämnda bedömning gö- ras regelbundet dock minst en gång per år. När kravnivån för uppgifterna stiger sänks dock inte den individuella lönen.

6. Ett förslag om att justera kravnivågruppen för arbetstaga- rens uppgifter och den uppgiftsrelaterade lönedelen kan läggas fram chefen, arbetstagaren eller på arbetstagarens begäran av förtroendemannen som representerar honom eller henne.

3 § Förändring av uppgifternas kravnivå ‌

När kravnivån för en arbetstagares uppgifter förändras justeras kravnivågruppen. Xxxxxxxxxxxxx själv, tjänstemannens chef el- ler en förtroendeman som representerar tjänstemannen kan lägga fram ett förslag att justera kravnivågrupperingen.

4 § Erfarenhetstillägg ‌

Erfarenhetstilläggets storlek

1. Till en arbetstagare betalas ett erfarenhetstillägg som beräk- nas utifrån lönen enligt kravnivågrupp plus en eventuell upp- giftsrelaterad lönedel. Erfarenhetstilläggets storlek beräknas en- ligt följande:

erfarenhet	erfarenhetstillägg
2 år	4 %
5 år	8 %
8 år	12 %
11 år	16 % (maximalt)

Tid som berättigar till erfarenhetstillägg

2. Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas den arbe- tade tiden i sin helhet hos samma arbetsgivare inom samma uppgiftsområde (t.ex. ekonomiförvaltning, mathållning, fastig- hetsservice). Tidigare erfarenhet kan bedömas på nytt om ar- betsuppgifternas kravnivå förändras väsentligt (över en krav- nivå inom samma uppgiftsområde) eller om en arbetstagare för- flyttas från ett uppgiftsområde till ett annat (t.ex. från fastig- hetsservice till ekonomiförvaltning eller motsvarande).

Tid i tjänst hos en annan arbetsgivare beaktas under förutsätt- ning att erfarenheten medför väsentlig nytta i arbetsuppgifterna.

Även frånvaro godkänns som tid som berättigar till erfarenhets- tillägg om arbetstagaren under denna tid har betalats lön eller dag-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen.

Studieledighet enligt lagen om studieledighet i högst 30 kalen- derdagar under ett semesterkvalifikationsår godkänns som tid som berättigar till erfarenhetstillägg.

5 § Individuell lönedel ‌

1. Arbetsgivaren ska årligen förhandla med personalrepresen- tanterna om principerna för användningen av en individuell lö- nedel. I förhandlingarna ska man även granska hur lönedelen genomförs.

Protokollsanteckning:

Det rekommenderas att förhandlingarna hålls i sam- band med uppgörande av budgeten.

2. Till en arbetstagare kan en individuell lönedel betalas som i första hand grundar sig på arbetstagarens individuella kompe- tens och arbetsresultat. Arbetsgivaren bestämmer om betal- ningen av den individuella lönedelen. Ingen nedre eller övre gräns har fastställts för lönedelen.

3. En individuell lönedel beviljas tills vidare eller för viss tid, dock högst för den tid som arbetstagaren utför samma uppgifter hos samma arbetsgivare.

4. Om uppgifternas kravnivå förändras bedöms lönedelen på nytt. I övrigt förblir en individuell lönedel som beviljats tills vi- dare oförändrad så länge grunderna för beviljandet kvarstår.

6 § Utbildningstillägg ‌

För utbildning som räknas som en extra fördel för utförandet av uppgifterna betalas ett utbildningstillägg. Tillägget uppgår till högst 15 procent av den lägsta lönen i kravnivågruppen. Om uppgifternas kravnivå förändras bedöms tillägget på nytt. Ut- bildningstillägg betalas i första hand för yrkesexamen som hän- för sig till uppgifterna eller vidareutbildning, om vilken man har avtalat med arbetsgivaren. Vilken inverkan en examen eller utbildning har på arbetstagarens lön ska avtalas innan utbild- ningen påbörjas.

7 § Miljötillägg ‌

Som ett särskilt tillägg som grundar sig på uppgiften kan ett timbaserat tillägg betalas för synnerligen tungt eller smutsigt ar- bete eller ett arbete som utförs under svåra förhållanden. Tilläg- get uppgår till högst 35 procent av arbetstagarens timlön. När de uppgifter som tillägget grundar sig på återkommer regelbun- det kan man avtala om att tillägget betalas i form av ett fast be- lopp per månad.

8 § Vikariat och tilläggsuppgifter ‌

1. Till en vikarie för en högre avlönad befattning betalas skill- naden mellan lönerna under vikariatet.

2. När vikariatet beror på semester betalas dock ingen ersätt- ning.

3. Om det med en arbetstagare avtalas om andra uppgifter ut- över de som omfattas av hans eller hennes arbetsavtal, avtalas samtidigt om den tilläggsersättning som ska betalas för dessa tilläggsuppgifter.

Tillämpningsanvisning:

De tilläggsuppgifter som avses i denna avtalspunkt är huvudsakligen tidsbundna till sin natur eller hör inte

regelbundet till tjänstemannens ordinarie arbetsuppgif- ter. En förutsättning är att tilläggsuppgifterna inte har beaktats i bedömningen av uppgiftens kravnivå.

Uppgifter som avses i denna punkt kan till exempel vara att sköta tilläggsuppgifter vid sidan av det egna arbetet, orientera nya arbetstagare i arbetet, handleda de som deltar i läroavtalsut- bildning för att lära sig i arbetet, utbildning för fristående exa- men eller praktik från olika läroanstalter samt alkoholservering eller catering.

9 § Språktillägg ‌

1. I tvåspråkiga kommuner kan ett språktillägg betalas till en arbetstagare vars arbetsuppgifter kräver kunskap i båda in- hemska språken och som har goda språkkunskaper i det in- hemska språket som inte är hans eller hennes modersmål.

18,91 euro (fr.o.m. 1.3.2012)

per månad för goda muntliga kunskaper och

24,15 euro (fr.o.m. 1.3.2012)

per månad för goda muntliga och skriftliga kunskaper.

2. Om en arbetstagare har utmärkta kunskaper i båda in- hemska språken kan ett språktillägg om 37,84 euro betalas per månad (fr.o.m. 1.3.2012).

10 § Tillägg för språkkunskaper ‌

1. Ett tillägg för språkkunskaper (lagen (964/2004) och för- ordningen (1163/2004) om allmänna språkexamina) betalas om det för utförandet av uppgifterna som ankommer på arbetstaga- ren är en stor fördel att kunna ett annat språk än modersmålet. Ett tillägg för språkkunskaper betalas dock inte om uppgiften uttryckligen förutsätter kunskaper i ett främmande språk.

2. Tillägget betalas på basis av språkexamensnivå (1.3.2012)

Examensnivå I	18,91
Examensnivå II	37,84
Examensnivå III	73,68

11 § Förtroendemannaersättning ‌

1. Från och med 1.3.2018 betalas förtroendemannen förtroende- mannaersättning enligt följande:

Representerade	Arvode
–19	64,79 €
20–59	81,47 €
60–159	95,05 €
160–	106,54 €

Antalet representerade fastställs läsårsvis.

2. Om en vice förtroendeman med stöd av en anmälan till ar- betsgivaren under merparten av kalendermånaden sköter förtro- endemannauppgifterna medan förtroendemannen är förhindrad, betalas ersättningen för denna månad till vice förtroendeman.

12 § Arvode för arbetarskyddsfullmäktig ‌

Från och med 1.3.2018 betalas en arbetarskyddsfullmäktig ett arvode enligt följande:

Representerade	Arvode
10–100	34,47 €
101–200	44,91 €
201–	61,62 €

För arbete som utförts utanför arbetarskyddsfullmäktigens ar- betstid (t.ex. möten och inspektioner) betalas lön för ordinarie arbetstid.

13 § De lägsta lönerna för kravnivågrupperna, euro/mån.‌

Löner från och med 1.5.2018:

Kravnivågrupp	1	2	3	4	5	6
	1 592,74	1 716,20	1 841,69	1 983,37	2 144,28	2 316,32

Löner från och med 1.5.2019:

Kravnivågrupp	1	2	3	4	5	6
	1 610,26	1 735,08	1 861,95	2 005,19	2 167,87	2 341,80

14 § Kravnivågruppering i lönesystemet för administrativ och stödpersonal ‌

Kravnivågrupp	Allmän beskriv- ning	Självständighet, omdöme och an- svar	Utbildning och er- farenhet
Kravnivågrupp 1	Biträdande uppgift. Uppgifterna är återkommande och likartade.	Uppgifterna utförs enligt xxxxx xxxxxxxx- visningar och ruti- ner.	Kunskaper och fär- dig-heter som be- hövs fås genom handledning under arbetet eller arbets- platspraktik.
Kravnivågrupp 1
Kravnivågrupp 2	Uppgift som förut- sätter yrkeskun- skaper. Uppgif- terna utförs på ba- sis av erfarenhet.	Uppgifterna utförs enligt allmänna an- visningar.	Kunskaper och fär- digheter som behövs fås genom arbetser- farenhet eller yrkes- utbildning.
Kravnivågrupp 2	Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren arbetar enligt all- männa anvisningar. Arbetstagaren känner till sina arbetsupp- gifter och kan arbeta rätt så självständigt. Närchefen eller en annan ansvarsperson ser till att arbetstagaren får tillräcklig handledning i det dagliga arbetet och fattar beslut om hand- lingssätten vid förändrade omständigheter eller i avvikande si- tuationer. Chefen eller någon annan ansvarsperson måste inte nödvändigtvis finnas vid samma enhet eller i samma arbets- skift.

Kravnivågrupp 3	Uppgifter som fordrar krävande yrkeskunskaper. Uppgifterna kräver val av tillväga- gångssätt.	Uppgifterna utförs huvudsakligen själv- ständigt med beak- tande av allmänna anvisningar.	Kunskaper och fär- digheter som behövs fås genom yrkesut- bildning eller en ge- digen arbetserfaren- het.
Kravnivågrupp 3	Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren ansvarar för uppgiften eller arbetet som helhet och dess slutresultat. Arbetets slutre- sultat är bestämt men tillvägagångssättet kan variera. Till ex- empel hur och i vilken ordning arbetsuppgifterna utförs är upp till arbetstagaren själv att bestämma och grundar sig på dennes yrkesfärdighet. Arbetstagaren kan själv lägga märke till ett po- tentiellt problem och lösa det.
Kravnivågrupp 4	Uppgifter i sam- band med utfö- rande av delverk- samhet eller an- vändning av exper- tis. Uppgifterna förutsätter även nya lösningar.	Uppgifterna utförs självständigt. Ansva- ret sker i form av självständiga lös- ningar i vilka det kan ingå ekonomiskt ansvar och chefsan- svar.	Kunskaper och fär- digheter som behövs fås genom utbild- ning på institut- eller högskolenivå eller arbetserfarenhet.
Kravnivågrupp 4	Tillämpningsanvisning: Med utförande av delfunktion avses t.ex. i fråga om ekonomiförvaltning löneförvaltning eller bok- föring, i fråga om köksfunktioner närmast husmorsuppgifter, i fråga om fastigheter ansvar för fastighetsskötsel och underhåll på en praktisk nivå. Chefsansvar är i det närmaste användning av den praktiska ar- betsledningsrätten, dvs. bestämma vad som ska göras och vem som gör det. Med ekonomiskt ansvar avses t.ex. att arbetstaga- ren ansvarar för upphandling och de kostnader detta medför inom ramen för budgeten Det ekonomiska ansvaret omfattar även rapporteringsskyldighet.
Kravnivågrupp 5	Uppgifter i sam- band med utfö- rande, planering	Uppgifterna utförs självständigt. Ansva- ret sker i form av	Kunskaper och fär- digheter som behövs

	och utveckling av delverksamhet el- ler användning av expertis som krä- ver teoretiska kun- skaper. Uppgif- terna förutsätter även planering och utveckling av nya lösningar.	självständiga lös- ningar i vilka det kan ingå ekonomiskt ansvar och personal- ansvar.	fås genom utbild- ning på högskole- nivå eller annan lämplig utbildning eller en gedigen ar- betserfarenhet.
	Tillämpningsanvisning: I uppgifter inom denna kravnivå- grupp tillämpar personen inte enbart kunskap utan kan skapa ny kunskap och utveckla befintlig sådan. Uppgiften kan om- fatta personalansvar t.ex. att personen i fråga deltar i anställ- ningsprocessen men den slutliga beslutanderätten om rekryte- ringen kan ligga någon annanstans.
Kravnivågrupp 6	Uppgifter i sam- band med ledande och utveckling av en verksamhet el- ler delverksamhet eller användning av expertis som kräver djupgående teoretiska kun- skaper. Uppgif- terna kräver plane- ring, utveckling och genomförande av uppgifter på ba- sis av både teore- tiskt och praktiskt kunnande.	Uppgifterna utförs självständigt. Ansva- ret sker i form av självständiga lös- ningar i vilka det in- går ekonomiskt an- svar och personal- eller sakkunnigan- svar.	Kunskaper och fär- digheter som behövs fås i första hand ge- nom utbildning på högskolenivå eller annan lämplig ut- bildning och en ge- digen arbetserfaren- het.

Kapitel 8: Avtal om lokala avtal ‌‌

1 § Lokal tillämpning av kollektivavtalet

Denna paragraf tillämpas på de bestämmelser där kollektivavta- let tillåter lokal tillämpning inom de gränser som definierats i kollektivavtalet.

Parterna i en lokal tillämpning är av kollektivavtalet bunden ar- betsgivare eller dennes företrädare samt förtroendemannen eller en enskild arbetstagare, om inte något annat konstaterats i kol- lektivavtalsbestämmelsen i fråga.

2 § Avvikande avtal om bestämmelser i kollektivavtalet

Ett lokalt avtal kan ingås inom gränserna för lagstiftningen. Parterna kan ingå avtal som avviker från bestämmelserna i kol- lektivavtalet, om det finns grundad anledning till detta. Genom ett lokalt avtal kan man dock inte åsidosätta hela kollektivavta- let eller överskrida den genomsnittliga maximigränsen för ordi- narie arbetstid eller undervisningsskyldighet eller frångå be- stämmelserna i kollektivavtalet om minimigrundlön, semesterns längd, sjukdom och moderskapsledighetsförmåner.

Avtalsparterna är av kollektivavtalet bunden arbetsgivare eller dennes företrädare samt förtroendemannen eller en lokal arbets- tagarförening som lyder under avtalsorganisationerna.

Avtalsparterna konstateras innan förhandlingarna inleds.

3 § Avtalets form och innehåll

Ett lokalt avtal ingås skriftligen.

Av avtalet ska åtminstone följande framgå:

- avtalets syfte

- avtalets parter

- vilken bestämmelse i kollektivavtalet avtalet gäller

- motivering till varför man frångår bestämmelsen

- avtalets innehåll i detalj

- avtalets giltighetstid och uppsägningsvillkor

- datum och underskrifter

4 § Ett lokalt avtals varaktighet och upphörande

Avtalet kan ingås för viss tid eller att gälla tills vidare. Ett över- levnadsavtal som avses i 6 § i detta avtal kan ingås för högst två år.

Om man inte avtalat annat om uppsägningen för ett avtal som gäller tills vidare, kan det sägas upp med tre månaders uppsäg- ningstid.

Då ett visstidsavtal som avses i detta avtal har varit i kraft i ett år kan det sägas upp på samma sätt som tillsvidareavtal. Innan det sägs upp ska parterna granska förutsättningarna för att för- länga avtalet och eventuella ändringsbehov.

Efter att ett lokalt avtal löpt ut tillämpas bestämmelserna i det gällande kollektivavtalet.

Förmåner som sänkts genom överlevnadsavtalet återställs när överlevnadsavtalet löper ut till nivån före avtalet med beak- tande av eventuella ändringar i kollektivavtalet under avtalspe- rioden.

5 § Ett lokalt avtals rättsverkningar och delgivning

Ett lokalt avtal har samma rättsliga verkan som kollektivavtalet.

Lokala avtal som avses i 2 och 6 § i detta avtal ska delges orga- nisationerna som är parter i detta kollektivavtal.

6 § Överlevnadsavtal

Genom ett lokalt avtal kan man på det sätt som fastställs i denna paragraf frångå från minimibestämmelserna om den kol- lektivavtalsenliga lönen eller andra ekonomiska förmåner.

Avtalsparterna är av kollektivavtalet bunden arbetsgivare eller dennes företrädare samt förtroendemannen eller en lokal arbets- tagarförening som lyder under avtalsorganisationerna och som ärendet berör.

En förutsättning för avtalet är att arbetsgivaren hamnar i ekono- miska svårigheter som kan leda till att arbetskraften minskas.

Ett överlevnadsavtal kan endast ingås av mycket vägande och ekonomiska skäl i situationer där det tillfälligt behövs ett avtal för att trygga arbetsgivarens verksamhetsförutsättningar och ar- betsplatserna.

Förhandlingsparterna ska enhälligt kunna slå fast grunden för att införa ett överlevadsavtal samt behovet av åtgärderna och deras omfattning liksom även den effekt man bedömer att åtgär- derna har och arbetsplatsens övriga åtgärder för att balansera ekonomin och uthärda krisen. Åtgärderna som avtalas i överlev- nadsavtalet ska vara skäliga för att uppnå målen.

När man förhandlar om ett i denna paragraf avsett avtal följer arbetsgivaren det som stadgas om att ge tillräcklig information i lagen om samarbete inom företag. Vid behov kan parterna an- lita sakkunniga. Personalens representant ges aktuella uppgifter om läroanstaltens ekonomiska situation, till exempel bokslut, budget och andra dokument i behövlig omfattning som beskri- ver arbetsgivarens ekonomiska situation.

7 § Tolkning av avtalet och meningsskiljaktigheter

Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx om tolkningen av detta avtal och de lo- kala avtal som grundar sig på det avgörs såsom meningsskiljak- tigheter om kollektivavtalet.

8 § Giltighetstid

Detta avtal har ingåtts med stöd av kollektivavtalet och är i kraft så länge kollektivavtalet är i kraft.

Lokala avtal som ingåtts under detta avtals giltighetstid är dock i kraft enligt bestämmelserna om deras giltighetstid.

Kapitel 9: Avtal om byte av semesterpremie mot ledig- het ‌‌

1 § Allmänt

Byte av semesterpremie mot ledighet ska avtalas lokalt. För att kunna ingå ett lokalt avtal i frågan förutsätts en grund som av- ses i 7 kap. 3 § i arbetsavtalslagen (ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker).

När avtalet ingås tillämpas 2–5 §, 7 och 8 § i avtalet om lokala avtal.

2 § Plan för ledigheten

Arbetstagaren och arbetsgivaren gör tillsammans upp en skrift- lig plan för byte av semesterpremie mot ledig tid.

3 § Hur ledigheten ges

Den lediga tiden skall ges senast före utgången av mars föl- jande år ifall man inte avtalar annorlunda eller ledigheten sam- manslås som en del av den sparade ledigheten enligt semester- lagen.

Arbetstagaren ges ledighet i fem av läroanstaltens arbetsdagar per vecka så att ledigheten inte omfattar färre undervisnings- el- ler arbetstimmar än genomsnittet.

4 § Insjuknande under ledigheten

När tjänstemannen insjuknar under sin lediga tid avbryts ledig- heten så att den från och med följande dag är sjukfrånvaro. Den återstående lediga tiden flyttas till en senare överenskommen tidpunkt. Om sjukfrånvaron slutar innan den avtalade ledig- heten slutar, fortsätter ledigheten så som avtalats.

Tillämpningsanvisning:

Arbetsgivaren ska omedelbart informeras om insjuk- nandet (jfr meddelande om insjuknande enligt se- mesterlagen), om inte vägande hinder föreligger för att anmälningsskyldigheten fylls. Intyg över arbetsoför- mågan företes för arbetsgivaren i enlighet med praxis på arbetsplatsen.

5 § Moderskaps- eller faderskapsledighet under ledigheten

Om arbetstagarens rätt till moderskaps- eller faderskapsledighet börjar under den avtalade semesterpremieledigheten, ändras den till moderskaps- eller faderskapsledighet.

6 § Anställningsförmåner

Under den lediga tiden intjänas semester, erfarenhetstillägg och motsvarande förmåner på samma sätt som under semesterda- garna.

7 § Lön

Arbetstagarens lön under den lediga tiden är lika stor som om han eller hon hade varit i arbete.

8 § Ledighet som inte tagits ut

När anställningen upphör betalas den flyttade men inte betalda semesterpremien eller den semesterpremie som motsvarar den outtagna avlönade ledigheten.

9 § Annullering av avtalet

Om arbetsgivaren under avtalsperioden efter att ha ingått avtal om att byta ut semesterpremien mot ledig tid permitterar, säger

upp eller överför en arbetstagare till deltidsarbete av ekono- miska eller produktionsorsaker, upphävs avtalet om utbyte av semesterpremien mot ledig tid.

10 § Visstidsarbetsavtal

Avtal om utbyte av semesterpremien mot ledig tid ska inte in- gås för en arbetstagare med ett arbetsavtal för viss tid som man vet att upphör under avtalsperioden.

11 § Inverkan på pensionens belopp

Ifall byte av semesterpremien mot ledig tid kan inverka på stor- leken på arbetstagarens nära förestående pension borde en så- dan arbetstagare lämnas utanför avtalet om byte mot ledig tid.

12 § Ledighetens längd

Ledighetens längd bestäms så, att för varje arbetsdag som har bytts ut mot ledighet minskas semesterpremien med 4,0 % be- räknat på månadslönen.

Kapitel 10: Förtroendemannaavtal ‌

Inledning

Förtroendemannasystemet är en del av kollektivavtalssystemet och avser att främja verkställande och tillämpning av de avtal som parterna ingått. Genom avtalet stävar man efter att avgöra meningsskiljaktigheter som uppstått mellan arbetsgivare och ar- betstagare i fråga om tolkningen och tillämpningen av avtalen på ett ändamålsenligt och snabbt sätt. Viktigt är också att ar- betsgivaren och arbetstagarna behandlar frågor i anslutning till anställningsförhållandena samt att arbetsfreden upprätthålls och främjas på det sätt kollektivavtalssystemet förutsätter.

Ett lokalt förhandlingsförfarande som organiseras och sköts ändamålsenligt minskar de lokala konfliktfaktorerna och kan därmed väsentligen främja uppnåendet av arbetsgivarens mål och arbetstagarnas säkerhet och trivsel. Det lokala förhand- lingsförfarandet kan visa sig vara en nyttig informationskanal i båda riktningarna i personalfrågor och utgör därmed en del av arbetsplatsens informations- och deltagarsystem.

1 § Avtalets tillämpningsområde

Detta avtal gäller Bildningsarbetsgivarna rf:s medlemmar och hos dem anställda arbetstagare som är medlemmar i det arbets- tagarförbund som undertecknat detta avtal.

2 § Förtroendemannasystem

Förtroendeman

1. Med förtroendeman avses i detta avtal den förtroendeman och vice förtroendeman som arbetstagarna, som organiserat sig i de undertecknade organisationerna, har valt och som utsetts av sin undertecknarorganisation.

2. Varje läroanstalt har rätt att utse en förtroendeman som av- ses i punkt 1.

Huvudförtroendeman

3. En huvudförtroendeman kan utses när man vid läroanstal- ten har avtalat om en förtroendemannaorganisation som omfat- tar flera områdes-, verksamhets- eller avdelningsspecifika för- troendemän.

Vice förtroendeman

4. För förtroendemannen kan en vice förtroendeman utses, som när förtroendemannen är förhindrad vikarierar för honom eller henne och som under denna tid har förtroendemannens rät- tigheter och skyldigheter.

Valbarhet

5. Förtroendemannen ska vara en arbetstagare anställd vid läroanstalten i fråga, omfattas av kollektivavtalet och vara med- lem i en arbetstagarorganisation som förbundit sig till kollektiv- avtalet samt förtrogen mad förhållandena på arbetsplatsen.

6. Parterna i kollektivavtalet kan avtala om att avvika från det ovan nämnda enligt följande:

Tillämpningsanvisning 1:

Om det i samma arbetsgivares tjänst finns arbetstagare med olika kollektivavtal som hör till samma organisat- ion kan man avtala om att utse en gemensam förtroen- deman för de olika kollektivavtalsbranscherna. Förtro- endemannen ska arbeta inom någon av de gemen- samma kollektivavtalsbranscherna.

Tillämpningsanvisning 2:

Om arbetsgivare som bedriver samma verksamhet och som hör till samma organisation omfattas av samma kollektivavtal kan man avtala om att utse en gemen- sam förtroendeman.

3 § Val av förtroendemän och antal förtroendemän

Val

1. Val av förtroendeman kan förrättas på arbetsplatsen och alla organiserade arbetstagare ska beredas tillfälle att delta i va- let. Xxxxxxxxxx och förrättande av valet får dock inte inverka störande på arbetets gång. Överenskommelse om valtider och vallokaler i fråga om val som förrättas på arbetsplatsen ska in- gås med arbetsgivaren senast 14 dygn före valet. Det är den un- dertecknade organisationen, i regel dock förtroendemannen el- ler, om han eller hon är förhindrad, den eventuella vice förtro- endemannen, som sköter valförrättningen. Den nödvändiga tid som förtroendemannen eller vice förtroendemannen lagt ner på valförrättningen räknas som tid använd för förtroendemanna- uppgifter.

2. En läroanstalts förtroendeman utses av de arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet och är organiserade i organisat- ionen som har undertecknat kollektivavtalet.

3. Fackföreningen, fackklubben eller motsvarande eller ar- betstagarorganisationen i fråga meddelar skriftligen arbetsgiva- ren om vem som har valts till förtroendeman och eventuell vice förtroendeman samt om förtroendemäns avgång eller avsät- tande.

Antalet förtroendemän

4. Då det är ändamålsenligt med tanke på den lokala förhand- lingsverksamheten och förtroendemannasystemet kan man lo- kalt avtala om att en stor eller regionalt spridd läroanstalt utser flera förtroendemän enligt detta avtal till läroanstaltens själv- ständiga regionala enheter eller verksamhetsenheter. Om sam- förstånd om förtroendemannasystemet eller antalet förtroende- män inte kan nås lokalt, kan ärendet hänskjutas till avtalspar- terna för förhandling.

5. När verksamheten vid en läroanstalt eller dess verksam- hetsenhet väsentligt minskar, ökar eller förändras (t.ex. om rö- relsen överlåts, fusioneras eller bolagiseras), ska förtroende- mannaorganisationen anpassas enligt principerna i detta avtal så att den motsvarar den nya situationen.

4 § Förtroendemannens anställningsförhållande

Skyldigheter

1. Om inget annat följer av detta avtal har förtroendemannen i sitt anställningsförhållande samma ställning som de andra ar- betstagarna. Förtroendemannen är skyldig att personligen iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider, arbetsledningens order och arbetsplatsens ordningsregler.

Diskrimineringsförbud

2. Förtroendemannens möjligheter att utveckla sig och avan- cera i sitt yrke får inte försämras på grund av förtroendemanna- uppdraget.

3. En arbetstagare som är förtroendeman får, då han eller hon sköter detta uppdrag eller med anledning därav, inte förflyttas till sämre avlönat arbete än det han eller hon hade då han eller hon blev vald till förtroendeman. Han eller hon får inte heller flyttas till ett mindre krävande arbete, om arbetsgivaren kan er- bjuda honom eller henne annat arbete som svarar mot hans eller hennes yrkeskompetens. Han eller hon får inte sägas upp från arbetet på grund av förtroendemannauppdraget.

Uppsägning på grund av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker

4. Om personalen minskas eller permitteras av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker, blir förtroendemannen sist före- mål för en sådan åtgärd. Om man inte kan erbjuda förtroende- mannen arbete som motsvarar hans eller hennes yrke eller kom- petens, kan man avvika från denna bestämmelse. Om förtroen- demannen anser, att han eller hon sagts upp eller permitterats i

strid med bestämmelserna ovan, har han eller hon rätt att kräva att organisationerna reder ut frågan.

Individuellt skydd

5. En förtroendemans arbetsavtal får inte sägas upp på grun- der som anknyter till hans eller hennes person utan det sam- tycke som fordras av majoriteten av arbetstagarna enligt 7 kap. 10 § 1 mom. i arbetsavtalslagen. Samtycket utreds av den un- dertecknade organisation som är part i kollektivavtalet.

6. Förtroendemannens anställning får inte hävas på grund av sjukdom ens på basis av hävningsgrunderna i 8 kap. 1 § i ar- betsavtalslagen utan iakttagande av uppsägningstiden.

7. Vid bedömningen av grunderna för hävning av förtroende- mannens arbetsavtal får förtroendemannen inte försättas i en sämre ställning än de övriga tjänstemännen.

Efterskydd

8. Bestämmelserna om anställningsskydd under denna avtals- punkt tillämpas även på en arbetstagare som varit huvudförtro- endeman eller läroanstaltens förtroendeman sex månader efter att hans eller hennes förtroendemannauppdrag har upphört.

Meddelande om att anställningen upphör

9. Förtroendemannen meddelas om att anställningen upphör minst en månad innan den kollektivavtalsenliga uppsägningsti- den börjar. I meddelandet om att anställningen upphör, nämns orsaken till uppsägningen. Arbetsgivaren ger meddelandet till förtroendemannen också till vederbörande fackavdelning, fack- klubb eller motsvarande eller arbetstagarorganisation.

Ersättningar

10. Om förtroendemannens arbetsavtal har upphävts i strid med detta avtal, ska arbetsgivaren betala en ersättning till för- troendemannen som motsvarar lönen för minst tre och högst 30

månader. Ersättningen ska fastställas på samma grunder som föreskrivs i 12 kap. 2 § i arbetsavtalslagen. Att rättigheterna en- ligt detta avtal har kränkts ska beaktas som en faktor som höjer ersättningen. Om domstolen prövar att det finns förutsättningar för ett fortsatt anställningshållande eller att ett redan upphört anställningsförhållande kan återställas, och anställningsförhål- landet trots detta inte tillåts fortgå, ska detta beaktas som ett särskilt vägande skäl när ersättningens storlek fastställs.

5 § Förtroendemannens uppgifter

1. Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att företräda de organiserade arbetstagare som är bundna av vederbörande kollektivavtal i frågor som gäller tillämpningen av avtalet.

2. Förtroendemannen representerar ovan nämnda arbetstagare i frågor som gäller tillämpningen av arbetslagstiftningen samt i allmänhet i frågor som ansluter sig till relationerna mellan ar- betsgivare och arbetstagare och läroanstaltens utveckling. För- troendemannens uppgift är också att för sin del verka för att upprätthålla och utveckla förhandlings- och samarbetsrelation- erna mellan läroanstalten och personalen.

6 § Förtroendemannens rätt till information

1. Om oklarheter eller meningsskiljaktigheter uppstår i fråga om arbetstagarnas lön eller andra frågor i anslutning till anställ- ningen, ska förtroendemannen få alla uppgifter som kan inverka på utredningen av det fall som orsakat meningsskiljaktighet- erna.

2. Förtroendemannen har rätt att få aktuella uppgifter om läroanstaltens ekonomiska situation samt löneuppgifter och an- nan information enligt 3 kap. i lagen om samarbete inom före- tag.

3. Förtroendemannen har rätt att skriftligen eller på ett annat överenskommet sätt få följande information om de arbetstagare

vid läroanstalten som han eller hon representerar när anställ- ningsförhållandet inleds och uppdaterade uppgifter per kvartal:

- arbetstagarens namn

- tidpunkt då anställningsförhållandet inletts och om det är fråga om en heltids- eller deltidsan- ställning

- grunden och längden för ett anställningsförhål- lande på viss tid

- den lönegrupp eller motsvarande, till vilken ar- betstagaren eller det av honom eller henne ut- förda arbetet hör.

Förtroendemannen har rätt att få information om de elever vid läroanstalten som studerar på läroavtal och utbildnings- avtal på ett med arbetsgivaren överenskommet sätt.

4. Förtroendemannen har rätt att få två gånger per år få in- formation om antalet hel- och deltidsanställda vid läroanstalten. Detta gäller även personal som under halvårsperioden separat kallats till arbete eller annan tillfällig personal.

På begäran lämnas till förtroendemannen en utredning över vilka uppgifter som insamlats i samband med anställning.

5. Om läroanstalten enligt 3 § ovan har utsett flera förtroende- män, avtalar arbetsgivaren och förtroendemännen sinsemellan om de principer enligt vilka uppgifterna fördelas mellan förtro- endemännen.

6. En förtroendeman har samma rätt som en arbetarskydds- fullmäktig att studera förteckningen över nöd- och söndagsar- bete, övertidsarbete och förhöjda löner som betalats ut för dessa.

7. Förtroendemannen ska hålla den information han eller hon på ovan nämnda grunder fått för skötseln av sina uppgifter kon- fidentiell.

7 § Förtroendemannens befrielse från arbete

1. Förtroendemannen ges tillräcklig befrielse från arbetet för skötseln av förtroendemannauppgifterna. Befrielsens omfatt- ning avtalas med arbetsgivaren. När man bedömer befrielsens omfattning beaktas antalet arbetstagare som förtroendemannen representerar, verksamhetsställenas antal och geografiska läge samt ändringar i fråga om personalens ställning.

2. Arbetsgivaren och förtroendemannen avtalar om när denna befrielse ska ges. Då beaktas läroanstaltens funktionella förut- sättningar samt möjligheten att sköta förtroendemannauppgif- terna på ett ändamålsenligt sätt. Förtroendemannen beviljas vid behov tillfällig, regelbundet återkommande eller fullständig be- frielse från arbetet för att sköta sina uppgifter.

3. Vid förhandlingar om ett överlevnadsavtal befrias förtroen- demannen från arbetet medan förhandlingarna pågår enligt grunderna som fastställts i punkt 1.

8 § Ersättning av inkomstbortfall

Inkomstbortfall

1. Arbetsgivaren ersätter den inkomst, som förtroendemannen förlorar under arbetstiden antingen vid lokala förhandlingar med arbetsgivarens företrädare eller när han eller hon utför andra med arbetsgivaren avtalade uppgifter.

2. Om förtroendemannen utför med arbetsgivaren över- enskomna uppgifter utanför sin ordinarie arbetstid, betalas lön för ordinarie arbetstid för denna tid.

Vid behov kan parterna i kollektivavtalet avtala om grunderna för och omfattningen av ersättningen.

Resekostnader

3. Om förtroendemannen blir tvungen att resa för att sköta de uppgifter han kommit överens om med arbetsgivaren, betalas ersättning för resekostnader i enlighet med det system som till- lämpas i företaget.

9 § Förtroendemannens utbildning

1. Om deltagande i utbildning har avtalats i det gällande ut- bildningsavtalet mellan organisationerna. För att främja lokala avtal ordnas gemensam utbildning för arbetsgivare och persona- lens representanter.

2. Arbetsgivaren och förtroendemannen ska under den tid som för-troendemannauppdraget varar utreda om upprätthållan- det av förtroendemannens yrkeskunskap i tidigare eller motsva- rande arbete förutsätter sådan yrkesutbildning som även ordnas för andra anställda.

10 § Förtroendemannens förvarings- och kontorsutrymmen

1. Förtroendemannen har rätt att få ett förvaringsutrymme för de handlingar och den kontorsutrustning han eller hon behöver för sina uppgifter. Förtroendeman för läroanstalt och en reg- ional enhet har rätt att vid behov utan ersättning använda sådant ändamålsenligt kontorsrum som kan anvisas honom eller henne, ifall arbetsgivaren förfogar över sådant rum, när han eller hon ska sköta de förtroendemannauppgifter man kommit överens om med arbetsgivaren. Förtroendemannen har rätt att använda sedvanligt kontorsmaterial för att sköta förtroendemannauppgif- terna.

2. För att sköta sina förtroendemannauppgifter har förtroende- mannen rätt att använda sedvanligt kontorsmaterial och lik- nande, inklusive adb-utrustning och tillhörande program och in- ternetanslutning (e-post) samt telefon som han eller hon har fått av arbetsgivaren för utförandet av arbetsuppgifterna.

11 § Förhandlingsordning

1. I frågor som gäller arbetets utförande och tekniska arrange- mang ska arbetstagaren omedelbart vända sig till arbetsled- ningen.

2. Meningsskiljaktigheter i fråga om lön och andra anställ- ningsvillkor ska redas ut lokalt mellan arbetsgivaren eller den- nes företrädare och förtroendemannen eller arbetstagaren själv.

3. Lokala förhandlingar ska inledas och föras utan oskäligt dröjsmål.

4. I lokala förhandlingar ska en promemoria göras upp om nå- gondera av parterna så önskar. Promemorian utarbetas och un- dertecknas i två exemplar och vardera parten får ett exemplar.

5. Om meningsskiljaktigheten inte går att lösa i lokala för- handlingar vid läroanstalten, följs förhandlingsordningen i kol- lektivavtalet.

6. Ifall arbetsgivaren inte själv sköter förhandlingarna med förtroendemannen, underrättas förtroendemannen om arbetsgi- varens representant, dennes verksamhetsområde och befogen- heter om dessa regionalt eller i fråga om personalfrågor är be- gränsade till vissa ärendegrupper.

7. Om meningsskiljaktigheten berör avslutande av en i detta avtal avsedd förtroendemans anställningsförhållande ska lokala förhandlingar och förhandlingar mellan organisationerna därut- över inledas och föras utan dröjsmål efter att grunden för avslu- tandet har bestridits.

Kapitel 11: Utbildningsavtal ‌‌

1 § Utbildningsarbetsgrupp

1. För genomförandet av den fackföreningsutbildning som av- ses i avtalet finns en utbildningsarbetsgrupp mellan förbunden till vilken vardera parten ska utse ett tillräckligt antal represen- tanter.

2. Utbildningsarbetsgruppen godkänner kurserna för ett ka- lenderår i sänder. Kurser kan vid behov också godkännas mitt under ett kalenderår.

3. Före beslutet om godkännandet av kursen ges utbildnings- arbetsgruppen en utredning över kursens undervisningspro- gram, tidpunkt, plats, målgrupp, deltagare och annan informat- ion som utbildningsarbetsgruppen eventuellt begär. Utbild- ningsbehovet ska ha konstaterats tillsammans för att en kurs ska godkännas. Utbildningsgruppen har möjligheten att följa under- visningen på de kurser som den har godkänt.

4. Förbunden ska meddela kurserna som utbildningsarbets- gruppen godkänt för nästa år senast två månader innan den första kursen inleds.

2 § Yrkesinriktad fortbildning, kompletterande utbildning och omskolning

1. När arbetsgivaren ger en arbetstagare yrkesutbildning eller skickar arbetstagaren på kurser med anknytning till yrket ersätts de direkta kostnaderna för utbildningen och förlusten av in- komst för ordinarie arbetstid. Om utbildningen sker utom ar- betstid räknas tiden inte som arbetstid, men arbetstagaren er- sätts för de direkta kostnaderna som den föranleder.

2. Parterna konstaterar att det enligt statsrådets principbeslut rekommenderas att i genomsnitt minst tre dagar per år används

för utbildning av personalen i branschen med beaktande av per- sonalens arbetsuppgifter och utbildning samt utvecklingsstadiet beträffande arbetsgemenskapens funktioner.

3 § Gemensam utbildning

Den gemensamma utbildning som förutsätts i samarbetsavtalen ges i allmänhet på de enskilda arbetsplatserna. Man kommer lo- kalt överens om deltagande i utbildningen i samarbetsorganen på arbetsplatserna eller om sådana inte finns avtalar arbetsgiva- ren och förtroendemannen om deltagande. Deltagande i gemen- sam utbildning ersätts såsom utbildning enligt 2 §.

4 § Fackföreningsutbildning

Anställningsförhållandets bestånd och anmälningstider

1. En arbetstagare ges möjlighet att utan att anställningsför- hållandet bryts delta i en av utbildningsarbetsgruppen godkänd kurs som pågår högst en månad, om behovet av utbildning kon- staterats i samråd mellan arbetsgivaren och den arbetstagare som sökt till kursen och om deltagandet i kursen inte medför kännbar olägenhet för företaget.

2. I nekande fall meddelas förtroendemannen minst tio dagar innan kursen börjar om varför ledighet skulle föranleda påtaglig olägenhet.

3. Anmälan om avsikt att delta i en kurs bör göras så tidigt som möjligt. När kursen pågår högst en vecka bör anmälan gö- ras senast tre veckor innan kursen börjar, och när det gäller längre kurser senast sex veckor innan kursen börjar.

4. Arbetarskyddsutbildning riktas i synnerhet till arbetar- skyddsfullmäktige.

Fackföreningsutbildning för vice förtroendemän och vice arbetar- skyddsfullmäktige

5. Parterna rekommenderar att vice förtroendeman och vice arbetarskyddsfullmäktig ges möjlighet att vid behov delta i fackföreningsutbildning utan inkomstbortfall.

En vice förtroendeman och första vice arbetarskyddsfullmäktig som representerar minst 10 arbetstagare har rätt att under kalen- deråret delta i en grundkurs utan inkomstbortfall i högst tre ar- betsdagar. Vad gäller deltagande i utbildning ska man se till att deltagandet inte orimligt stör utförandet av uppgifterna och läroanstaltens verksamhet till exempel på grund av att flera per- sonalrepresentanter vill delta i utbildningen samtidigt.

Ersättningar

6. Förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktigen och en med- lem i arbetarskyddskommittén får delta i de av utbildningsar- betsgruppen godkända kurserna som nämns i punkt 1 utan att deras löner sänks. Inkomstbortfall ersätts däremot inte längre än under en månad.

En förutsättning för att inkomstbortfallet ska ersättas är dessu- tom att vederbörande kurs hänför sig till deltagarens samarbets- uppgifter i företaget och har fastslagits som en sådan mellan ar- betsgivaren och deltagaren.

7. Utöver förtroendemännen ersätts inkomstbortfall även för ordförande för förbundets registrerade underföreningar eller ar- betsplatsavdelningar samt för medlemmar i samarbetsorgan om kursen har godkänts som en sådan.

5 § Sociala förmåner

Deltagande i en fackföreningsutbildning som avses i 4 § inne- bär inga avdrag på semester- och pensionsförmåner eller andra förmåner som är jämförbara med dem.

Document Metadata

Table of Contents

Contract

Document Metadata

Contract

Innehållsförteckning

6

10

17

18

26

35

45

46

48

55

65

69

72

82

1 § Avtalets omfattning

Protokollsanteckning:

Tillämpningsanvisning:

Arbetsavtal och uppgifter som ska lämnas till arbetstagaren

Prövotid

4. Under prövotiden iakttas bestämmelserna i gällande ar- betsavtalslag. Prövotidsbestämmelserna är inte en del av kollektivavtalet.

Arbetsavtal för viss tid

Uppsägningstider och uppsägningsförfarande

Underlåtelse att iaktta uppsägningstid

Permittering

5. Det högsta beloppet för en plikt som ett yrkesinriktat vuxenutbildningscenter och lokala fackföreningar kan dö- mas att betalas enligt 7–9 § i lagen om kollektivavtal (436/1946) är 2 590 euro.

1 § Lönebetalning

1 § Bestämmelser som ska tillämpas

Tillämpningsanvisning:

Tillämpningsanvisning:

Lönebeloppet

Arbetstidsersättningar

Hur semesterlönen fastställs då arbetstiden och lönen ändras under kvalifikationsåret

Betalning av semesterlön

Hur semesterersättningen räknas ut

sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att han eller hon under tiden för vården är arbetsoförmögen.

Semesterpremiens belopp

Betalning av semesterpremien

Avtal

Dagar som kan flyttas

Hur ledigheten tas ut

Xxxxxx ledighet som inte har tagits ut

Arbetsoförmåga då den sparade ledigheten börjar och under ledig- heten

1 § Lön för sjukdomstid

Förutsättningar för lön för sjukdomstid

Arbetstagarens anmälningsskyldighet

Tillämpningsanvisning:

Arbetsgivaren kan även godkänna en anmälan av arbetstagaren som grund för lönebetalning under frånvaron. Arbetsgivaren fastställer längden på den tidsperiod, under vilken detta förfarande till- lämpas. Arbetsgivaren har dock alltid rätt att kräva ett läkarintyg för varje frånvaro.

Längden på period med lön för sjukdomstid

Tillägg till lön för sjukdomstid

Återfall

Dagpenning

Protokollsanteckning:

Karantän

Anstaltsvård för missbrukare av rusmedel

Förutsättningar för lön för sjukdomstid

Lön och dagpenning vid moderskaps- och faderskapsledighet

Hur frånvaro inverkar på anställningsförmåner

Tillfällig vårdledighet

Tillämpningsanvisning:

Svårt sjukt barn

Frånvaro av tvingande familjeskäl

En nära anhörigs död och begravning

Tillämpningsanvisning:

Vigsel, registrering av partnerskap och bemärkelsedag

Försvar

Samhällelig verksamhet och fackföreningsverksamhet

Avtal om frånvaro

1 § Tillämpningsområde

3 § Biträdande rektors lön

Löner från och med 1.5.2018:

Löner från och med 1.5.2019:

Löner från och med 1.5.2018:

Löner från och med 1.5.2019:

Löner från och med 1.5.2018:

Löner från och med 1.5.2019:

Protokollsanteckning:

Protokollsanteckning:

Protokollsanteckning: