Studieförbundens överenskommelser

Kvalitetskod

Studieförbundens överenskommelser

Innehåll

Innehåll 2

Studieförbundens demokratiförklaring 3

Demokratiområdet 4

Studieförbundens etiska förhållningssätt 7

Studieförbundens överenskommelse om jäv 9

Studieförbundens överenskommelse om

efterregistrering av arrangemang/sammankomster 11

Studieförbundens överenskommelse om närvarokrockar 12

Studieförbundens överenskommelse kring ansvaret

för verksamheten och statsbidragets användning 14

Studieförbundens överenskommelse om kulturprogram 17

Studieförbundens överenskommelse

om grundläggande ledarutbildning 19

Sammanställd 231208

Av Xxxxx Xxxxxxx, Studieförbunden i samverkan Grafisk form: Xxxxxx Xxxxxxxx

2022-01-25

Studieförbundens demokratiförklaring

Demokrati är grundstenen i den fria och frivilliga folkbildningen. Genom folkbildningen får människor förutsättningar att agera demokratiskt och vara delaktiga i demokrati och samhällsutveckling.

Att ”stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokra- tin” är det första syftet med statens stöd till folkbildningen.

Studieförbunden utgår från en bildningstradition med människans kraft och möjligheter i centrum. Det innebär att människor möts på lika villkor i en verksamhet som genomsyras av delaktighet och medinfly- tande. I studiecirkeln formar människor tillsammans vägen till bildning. Egna erfarenheter, upplevelser och åsikter tas tillvara som en viktig del i det gemensamma lärandet. Att delta i folkbildning är därför i sig en trä- ning i praktisk demokrati.

De olika studieförbunden skiljer sig åt vad gäller värdegrund, inriktning och profil, men den demokratiska grunden med djupa rötter i folkbild- ningstraditionen är densamma. Studieförbunden folkbildar i god demo- kratisk anda genom respektfulla möten och samtal. Verksamheten syftar till att främja, stärka och utveckla demokratin och demokratiska värde- ringar hos individer och i hela samhället.

En stor del av studieförbundens verksamhet genomförs i samverkan med föreningar och grupper. Många människor medverkar som cirkelle- dare eller föreläsare på ideell eller arvoderad basis. Hela verksamheten måste utgå från demokratiska värderingar.

Studieförbunden har också en viktig uppgift i att arbeta demokrati- främjande med individer eller grupper som vill arbeta med att utveckla och stärka sina demokratiska värderingar. Sådana insatser måste vara noga genomtänkta och följas nära.

Varje studieförbund:

■ Respekterar alla människors lika värde, värdighet och rättigheter.

■ Respekterar lagens diskrimineringsgrunder och behandlar alla människor lika.

■ Tar avstånd från alla former av våld och våldsbejakande extremism och varje form av tvång, hot eller annan kränkning av människors grundläggande fri- och rättigheter.

■ Främjar yttrandefrihet och öppna diskussioner, alltid utifrån en demokratisk värdegrund.

■ Tar fullt ansvar för alla arrangemang som vi anordnar.

Dessa demokratiska värderingar gäller för alla i organisationen, inklusive förtroendevalda, anställda och cirkelledare.

Studieförbunden kompromissar aldrig med demokratiuppdraget.

Studieförbunden främjar demokratin varje dag.

2023-06-12

Demokratiområdet

Studieförbundens överenskommelse om arbetet med att motverka odemokratisk verksamhet

Demokrati är själva kärnan i folkbildningen och dess historia ända från start. Studieförbundens värderingar, möten och metoder genomsyras av demokrati. Statens första syfte med stödet till folkbildningen är också att stärka och utveckla demokratin. Studieförbundens egna styrdokument och systematiska kvalitetsarbete utgör grunden för att all verksamhet är demokratisk oavsett vem eller vilka man samverkar med. I uppdraget ingår att motverka och bemöta odemokratisk verksamhet.

Som grund har alla studieförbund anslutit sig till Studieförbundens demokratiförklaring. Folkbildning genomförs alltid utifrån principen om alla människors lika värde med de mänskliga rättigheterna och diskrimi- neringslagen som grund.

Det här är studieförbundens gemensamma plattform med rutiner och verktyg för att säkra demokratisyftet och motverka odemokratisk verk- samhet. Den omfattar ett antal gemensamma principer inom specifika områden:

■ För det systematiska kvalitetsarbetet.

■ För att bedöma risk inför ett samarbete.

■ För agerande vid risk för odemokratisk verksamhet.

■ För riskhantering vid arrangemang.

■ För kvalitetssäkring av ledare.

Dessa presenteras nedan.

Principer för det systematiska kvalitetsarbetet

Krav på demokratiska värderingar och arbetssätt genomsyrar allt arbete och all samverkan, vilket säkras i det systematiska kvalitetsarbetet.

Detta säkerställs genom:

■ Studieförbundens stadgar och policy.

■ Riktlinjer och arbetsmetoder för folkbildningen.

■ Avtal eller överenskommelser med samverkansparter.

■ Bedömning och godkännande av ledare.

■ Riskhanteringsmekanismer inom internkontrollen.

Principer för att bedöma risker

inför samarbete med samverkanspart

Ett samarbete prövas och bedöms alltid utifrån studieförbundets rutiner. Grundläggande är att föra dialog med ledare, företrädare och förtroendeval- da om villkoren för samverkan och bedöma om krav och kriterier uppfylls.

Studieförbunden har en viktig uppgift i att arbeta demokratifrämjande med individer eller grupper som vill arbeta med att utveckla och stärka sina demokratiska värderingar. Samarbeten inleds inte med samverkans- parter som går emot studieförbundets värderingar, synsätt och mål.

Samverkansparten:

■ Informeras om studieförbundets villkor för samarbetet och verk- samheten.

■ Ställer sig bakom studieförbundets värderingar och diskrimine- ringslagstiftningen.

■ Sluter avtal eller överenskommelse om samverkan, när studieför- bundet efterfrågar detta.

I Studieförbundens överenskommelse kring ansvaret för verksamheten och statsbidragets användning anges att ideella föreningar med omfattan- de verksamhet inkommer med dokumentation om demokratisk uppbygg- nad, såsom stadgar, årsmötesprotokoll, styrelsens sammansättning etc.

Studieförbunden:

■ Har rutiner för bedömning av ny samverkanspart.

■ Genomför verksamhetsuppföljning såsom regelbunden kontakt med ledare planerade eller oanmälda verksamhetsbesök etc.

■ Gör rimlighetsbedömningar av omfattande samverkan.

■ Genomför riskbedömningar och fördjupade uppföljningskontroller vid behov. Studieförbunden uppmärksammar särskilt organisato- riska förändringar och externa eller interna riskfaktorer som kan påverka samarbetet.

Om villkoren inte följs kan studieförbundet ensidigt välja att avbryta samarbetet.

Principer för agerande vid risk för odemokratisk verksamhet Studieförbunden har beredskap att agera vid risk för odemokratisk verk- samhet och arbetar förebyggande genom att:

■ Beakta risken för odemokratiska samverkansparter och odemokra- tisk verksamhet i risk- och väsentlighetsanalyser.

■ Utreda varje misstanke om odemokratisk verksamhet eller odemo- kratiska Samverkansparter och vidta lämpliga åtgärder.

■ Agera utifrån en handlingsplan vid misstanke om odemokratisk verksamhet och odemokratiska samverkansparter. All personal ska ha kännedom om och kan agera utifrån handlingsplanen.

■ Ha en visselblåsarfunktion, eller motsvarande, för anmälan vid misstanke om missförhållanden.

Principer för riskhantering vid arrangemang

■ Arrangemang planeras, genomförs och följs upp av studieförbunden.

■ Arrangemangets syfte och innehåll är känt genom att arbetsplaner och kulturprogram godkänts av studieförbundet.

■ Kostnader för folkbildningsverksamhet stäms av och ersätts mot verifi- kation enligt studieförbundets ekonomiska riktlinjer.

■ Studieförbunden genomför rimlighetsbedömningar och egenkontroller av verksamhet och kostnader.

Principer för kvalitetssäkring av ledare

För att bli cirkelledare ska studieförbunden introducera och godkänna personen. Om personen under introduktionen bedöms som lämplig er- bjuds ledarutbildning.

I studieförbundens introduktion och utbildning ingår:

■ Information om studieförbundets värderingar och alla människors lika värde och rätt till demokratiskt lärande och delaktighet.

■ Hur man ska agera vid misstanke om missförhållanden.

Genom introduktionen och utbildningen ställer sig ledaren bakom studie- förbundets demokratisyftande mål, värderingar och arbetssätt.

Även företrädare/ledare inom kulturprogram ges en introduktion och godkänns utifrån lämplighet. Studieförbunden avböjer företrädare/ledare som inte bedöms dela studieförbundets värderingar.

Tidsplan

Den gemensamma plattformen gäller från den 1 september 2023. Uppfölj-

ning och utvärdering sker inom ramen för ordinarie process i kvalitetsko- den. Om statliga demokrativillkor beslutas eller vid behov ska dokumentet uppdateras.

2023-12-07

Studieförbundens etiska förhållningssätt

Studieförbundens etiska förhållningssätt gäller alla företrädare för studie- förbunden. Varje studieförbund ska arbeta för att studieförbundens etiska förhållningssätt ska genomsyra verksamheten och bäras av alla företräda- re. Förhållningssättet tillämpas i all folkbildningsverksamhet som bedrivs med samhällsstöd.

Vår verksamhet ska vara trovärdig

Studieförbundens roll som arrangör av folkbildningsverksamhet bygger på förtroende från allmänheten, bidragsgivarna, medlemsorganisationer och stiftare samt deltagarna i verksamheten. Våra företrädare ska trovär- digt och öppet kunna redogöra för verksamhetens innehåll, ekonomi och metoder för att bedriva god folkbildning.

Vi diskuterar öppet och sakligt

Vi diskuterar etiska frågor öppet och sakligt med andra studieförbundsfö- reträdare och med respekt för varandra.

Vi tar snabbt itu med frågorna

Vi har hög beredskap för att ta itu med etiska frågor för att värna förtroen- det för folkbildningen. Om verksamhet ifrågasätts, ska både den organisa- tion som ifrågasätts och den som ifrågasätter argumentera utifrån sakliga grunder. Vid oegentligheter ska vi agera direkt, redovisa argument öppet och behandla frågorna utan dröjsmål. Vi ska använda våra gransknings- verktyg för att snabbt kunna identifiera och åtgärda missförhållanden.

Vi tar upp frågor i det sammanhang där de uppstår Utgångspunkten är tydlig, vi hanterar etiska frågor i det sammanhang och på den nivå där de uppstår. Om frågan i undantagsfall inte kan lösas på en nivå lyfts frågan till nästa ansvarsnivå inom studieförbunden. Inom varje organ för studieförbundens samarbete och inom varje studieförbund finns former för detta. I varje studieförbund finns ansvariga på nationell nivå som ytterst kan kopplas in i etiska frågor inom den egna organisationen eller i relation till ett annat studieförbund.

Vi ska följa överenskommelser och föreskrifter

Varje studieförbund ska följa överenskommelser om vår verksamhet som träffas inom ramen för branschorganisationen Studieförbunden och följa föreskrifter som utfärdas av Folkbildningsrådet, riksdag och regering samt andra myndigheter och bidragsgivande instanser.

Vi respekterar valet av studieförbund

Studieförbunden erbjuder olika kompetens, profil och idémässig särart samt pedagogik och lärresurser. Vår ambition är att inom denna ram nå nya deltagare och ny verksamhet – inte att ta över befintlig verksamhet från annat studieförbund. Vi respekterar deltagares, gruppers, och orga- nisationers val av studieförbund. Vi tar inte aktiv kontakt eller utformar lockande erbjudanden i syfte att uppnå ett byte av studieförbund. Studie- förbunden ska inte erbjuda ekonomiska eller andra ersättningar som inte motsvaras av specifika kostnader som rör folkbildningsverksamheten.

Studieförbundet ska informera sig om en organisation redan har ett samarbete med eller är medlem i ett annat studieförbund. Varje deltagare, grupp eller organisation är dock suverän att besluta om deltagande i eller samverkan med studieförbund.

När en samverkanspart går över från ett studieförbund till ett annat ska inblandade studieförbund ha kontakt med varandra.

Organisationer eller verksamheter följer inte med medarbetare vid en övergång mellan studieförbund såvida det inte rör sig om avveckling av verksamhet eller följer av en överenskommelse studieförbunden emellan.

2023-12-07

Studieförbundens överenskommelse om jäv

Studieförbunden och dess verksamheter finansieras till stor del av stats- bidrag och andra offentliga medel, dessa medel möjliggör att ett stort antal människor och samverkansparter får ta del av vår folkbildning. Vår verksamhet skapas tillsammans med ideella krafter och bygger på en hög grad av tillit, detta gör frågan om jäv viktig för oss studieförbund.

Jäv i sig är inget brott, men att minimera riskerna för jäv kan vara en bidragande faktor för om förtroende och tillit kan finnas för studieför- bunden och dess verksamhet. Att våra deltagare, samverkansparter och bidragsgivare känner trygghet i att verksamheten bedrivs på ett kvalitets- säkert sätt är viktigt. Genom att agera opartiskt och sakligt i alla delar som rör verksamheten kan jävsituationer undvikas.

Vad är jäv

Med jäv avses en omständighet som kan rubba förtroendet för medarbeta- res eller förtroendevaldas opartiskhet och objektivitet.

Även om jäv föreligger behöver det inte betyda att någon agerar par- tiskt, det betyder att det finns en omständighet som kan utgöra risk för partiskt agerande.

Jävsgrunder

Det finns olika jävsgrunder och de som främst är relevanta för vår verk- samhet är:

Sakägar-, intresse- och närståendejäv

Sakägarjäv: när en sak angår en själv i en inte oväsentlig utsträckning. Intresssejäv: när ett beslut kan antas påverka en i en inte oväsentlig ut- sträckning.

Närståendejäv: när någon närstående är part eller om denne kan antas påverkas av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning.

Delikatessjäv

Delikatessjäv: fångar upp de situationer som övriga jävsgrunder inte täck- er in som till exempel chefs/medarbetarförhållande, vänskap/ovänskap, beroendeförhållande av ekonomisk art, stort engagemang i eller förtroen- deuppdrag hos samverkanspart.

När uppstår jäv

Jäv är ett förhållande då någon är partisk i frågor som berör den egna perso- nen, någon närstående eller dennes koppling till organisation eller företag.

Med närstående menas här: make/maka, registrerad partner, sambo, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar samt andra närståenderelationer.

Jäv kan exempelvis vara

■ Om medarbetare eller förtroendevald handlägger eller fattar beslut i ärende i den egna organisationen eller hos samverkanspart som berör en själv.

■ Om medarbetare eller förtroendevald fattar beslut som berör ens när- stående.

■ Om medarbetare eller förtroendevald fattar beslut som rör närståendes ekonomiska intressen, exempelvis ge arvode/lön.

■ Om medarbetare eller förtroendevald anlitar närståendes företag.

■ Om uppenbar vänskap eller ovänskap föreligger kan opartiskhet rubbas.

Meddela närmaste chef vid risk för jäv

Den medarbetare eller förtroendevald som berörs av jäv ska meddela detta till närmaste chef.

Om medarbetare eller förtroendevald bedömer att jäv föreligger hos kollega/förtroendevald ska detta meddelas till närmaste chef eller annan ansvarig.

Jäv och intressekonflikt

Vid risk för jäv eller intressekonflikt mellan anställd, cirkelledare och samverkanspart ska alltid ansvarig chef eller annan part enligt delegation på studieförbundet granska samt godkänna samarbetet samt eventuella kostnadsersättningar, arvoden eller löner.

Hur vi arbetar för att förebygga jäv

Vi utbildar samtliga medarbetare och förtroendevalda och medvetandegör vad jäv är och hur jävsituation ska hanteras.

2023-12-07

Studieförbundens överenskommelse om efterregistrering av arrangemang/sammankomster

Samtliga studieförbund är anslutna till rapporteringssystemet Gustav. All statsbidragsberättigad verksamhet läggs in i Gustav, och hanteras där. Arrangemang och dess sammankomster ska finnas i Xxxxxx innan de genomförs, men det kan finnas skäl för att detta inte sker och undantag kan då göras.

Efterregistrering av arrangemang:

■ Arrangemang skapade i E-tjänst/Xxxxxx mer än 30 dagar efter startda- tum/genomförandedatum tillåts inte.

■ Spärren är löpande, och utgår alltid från dagens datum.

■ Från verksamhetsåret 2024 och framåt finns spärr i E-tjänst/Gustav.

■ Studieförbunden ansvarar för egna kontroller av de arrangemang som skapats i spannet 1–30 dagar i efterhand som ett led i förbundens egenkontroll.

Detta avser samtliga statsbidragsberättigade verksamhetsformer.

Risk och sårbarhetsanalys

■ Xxxxxx för att säkerställa arrangörskapet försvåras och möjligheten att veta om ledaren har rätt kvalifikationer samt om studieplanen/arbets- planen är godkänd kan ifrågasättas.

■ Uppföljning, kontroll och insyn i vilken verksamhet som pågår försvå- ras eftersom kunskap om arret saknas.

■ Arrangörskap och planering av ett arrangemang som inte utannonse- rats i förväg kan ifrågasättas.

2023-09-13

Studieförbundens överenskommelse om närvarokrockar

Risker vid närvarokrockar

■ Att studieförbundet får ett statsbidrag som fördelas efter felaktigt underlag.

Faktorer som bidrar till att närvarokrockar kan uppstå

■ Att Studieförbundet inte följt statsbidragsvillkoret: att ”ansvara för planering, genomförande och uppföljning av folkbildningsverksam- heten på arrangemangsnivå.”

■ Att ledaren inte noterar närvaron korrekt.

■ Att deltagare ”vandrar” mellan olika cirklar som pågår samtidigt.

■ Att det är brister i kommunikationen mellan verksamhetsutvecklare, samverkande föreningen och cirkelledaren.

■ Att verksamhet inte genomförts eller är felaktigt rapporterad.

Kontroll och åtgärder för korrigering av verksamhet

Det/de studieförbund som efter kontroll konstaterats ha felaktig närvaro- rapportering korrigerar verksamhet enligt följande principer:

■ Närvarokrockar under 15 minuter utreds inte.

■ Om studieförbunden inte kan klargöra var deltagaren faktiskt har befunnit sig, ska alla inblandade studieförbund stryka deltagaren/del- tagarna på sammankomsten/sammankomsterna.

■ Deltagare stryks från sammankomster med krock:

Om sammankomsten blir icke-godkänd stryks sammankomsten. Om arret därmed blir icke-godkänt stryks arret.

■ Om deltagaren är huvudledare i flera studieförbund där verksamhet krockar, stryks arrangemanget hos samtliga studieförbunden.

■ Studieförbundet skall genomföra tillräckliga åtgärder när krockar upp- står så att felet inte skall uppstå igen, t ex genom att informera cirkelle- daren.

■ Dubbelrapporterad verksamhet skall åtgärdas av alla studieförbund i god tid innan nästa samkörning.

Kontroll och riktlinjer när vi måste ta kontakt med annat studieförbund:

■ En deltagare finns hos oss, men deltagaren säger att den inte finns i det andra studieförbundet/förbunden som krocken uppstår hos.

■ Där misstanke väcks om oegentligheter/fusk (utifrån en analys av helheten, exempelvis att många deltagare krockar, många timmar eller sammankomster med krock).

■ Alla deltagare i gruppen är dubbelrapporterade.

Varje studieförbund ansvarar för att sina kontaktlistor är uppdaterade och är korrekta.

Ovanstående principer gäller för

alla arrtyper – E-lista eller papperslista:

Listor hanteras likvärdigt i korrigeringar.

2023-12-07

Studieförbundens överenskommelse kring ansvaret för verksamheten och statsbidragets användning

Folkbildningsrådets villkor för ansvar för verksamheten och statsbidragets användning ur ”Statsbidrag till verksamhet

i studieförbunden – villkor och fördelning 2024”:

När studieförbund använder statsbidrag i en verksamhet ska studieför- bundet i alla led ta ansvar för och kunna redovisa varje användning av bidraget.

När statsbidrag används i en verksamhet ska det alltid framgå att studie- förbundet är arrangör.

Ansvar vid samverkan

Studieförbundet kan genomföra sin verksamhet i samarbete med med- lemsorganisationer och samverkansparter. När flera parter samarbetar om verksamheten har studieförbundet ansvar för sin del av finansieringen och därtill ett ansvar för att hela arrangemanget genomförs i enlighet med statsbidragsvillkoren.

Statsbidraget får inte användas till ett allmänt verksamhets- eller orga- nisationsstöd. För organisationer med en stor andel folkbildningsmässig verksamhet ansvarar studieförbundet för en rimlighetsbedömning av vad som kan finansieras med statsbidrag.

Föreningsverksamhet såsom sammanträden, förenings- eller plane- ringsmöten och liknande, kan inte genomföras med statsbidrag.

Verksamhet som en myndighet, kommun eller ett annat organ än Folkbildningsrådet har finansieringsansvar för, kan inte finansieras med statsbidrag.

Studier som ingår i personalutbildning eller som är ett led i formella utbildningsprogram, till exempel inom det ordinarie skolväsendet, kan inte genomföras med statsbidrag.

Verksamhet som tillkommit på uppdrag och därigenom har annan finansiering kan inte bedrivas med statsbidrag.

Ansvar för kostnader

En samverkanspart eller privatperson som har haft utlägg kan enbart få ersättning för kostnader direkt förknippade med en specifik folkbildnings- verksamhet. Studieförbundet ska avgöra vad som är en skälig kostnad.

Kostnadsersättning får inte bytas mot bidragsförmedling, exempelvis baserad på schabloner såsom omfattningen av verksamheten.

Kostnadsersättning utöver arvode, reseersättning, studiematerial, förbrukningsmateriel och lokalkostnader får inte ges till privatpersoner. Kostnadsersättning som avser privatbostad eller privat konsumtion är inte tillåten.

Oavsett omfattning av kostnadsersättning ska studieförbundet doku-

mentera hur ersättningen avser en specifik folkbildningsverksamhet och kunna uppvisa kvitton eller motsvarande.

Ansvar för pedagogik

Studieförbundet har ansvar för planering, genomförande och uppföljning av folkbildningsverksamheten.

Den viktigaste delen av studieförbundets pedagogiska ansvar är att utbilda och godkänna ledare för studiecirklar och övriga aktiviteter.

Studieförbundets lokalavdelningar ska ha rutiner för godkännande av dessa ledare. Ett godkännande innebär att lokalavdelningen bedömer att ledaren är lämplig för och har den kompetens som krävs för uppdraget.

Verksamheten i alla studiecirklar och andra grupper ska bedrivas plan- mässigt genom en dokumenterad plan som gruppen gemensamt utarbetar eller genom planer utformade på lokal eller nationell nivå i studieförbundet.

Studieförbundens tolkningar och rekommendationer av ansvaret för verksamheten och statsbidragets användning

Allmänt om arrangörskapet

Det är viktigt att studieförbundet är tydligt i sin roll som ansvarig arrang- ör. Studieförbundet kan inte överlämna ansvaret till någon annan part utan ska ta fullt ansvar för den verksamhet som rapporteras som underlag för statsbidrag. Detta utesluter inte att samverkansparter också tar ansvar för sin del av planering och genomförande.

■ Studieförbundet ska i samarbetet tydligt skilja på vad som är statsbi- dragsberättigad folkbildningsverksamhet och vad som inte är det.

■ Deltagarna ska informeras om vilket studieförbund som arrangerar verksamheten. I all information och marknadsföring ska det tydligt framgå att studieförbundet är arrangör.

■ Uttryck som ”sponsras av” eller ”stöds av” ska inte användas.

■ Den pedagogiska kvaliteten ska säkerställas genom bland annat utbildade ledare, tillämpliga och relevanta arbets-/studieplaner, aktuellt studie- och arbetsmaterial samt löpande uppföljning och utvärdering.

■ Varje studieförbund skall säkerställa att ledaren har den kompetens som krävs för uppdraget.

■ Studieförbundet skall aktivt delta i planeringen av all folkbildnings- verksamhet för att kunna anordna den. Planeringen skall i efterhand kunna följas upp.

■ Registrering av ett arrangemang bör ske i anslutning till att det startar, och senast 30 dagar efter startdatum. Cirkelledaren skall uppmanas att rapportera närvaro i anslutning till sammankomsten.

Ett eller flera studieförbund

Studieförbunden respekterar deltagares och samverkansparters val av studieförbund och varje deltagare och samverkanspart är suverän i att besluta om deltagande i eller samverkan med studieförbund.

■ När en grupp valt ett studieförbund att samverka med innebär det att gruppen inte genomför verksamhet med ett annat förbund.

■ När en förening valt ett studieförbund att samverka med innebär det att föreningen inte genomför verksamhet hos andra studieför- bund.

■ Om en grupp eller förening ändå önskar byta studieförbund under ett och samma år ska det ske i en öppen dialog med alla parter represen- terade. Planerad och påbörjad verksamhet hos ett studieförbund kan inte flyttas med till ett annat studieförbund.

■ Om samverkan ändå genomförs med flera studieförbund ska det ske i öppen dialog där alla inblandade studieförbund deltar.

Dokumentation vid samverkan

med föreningar och andra samverkansparter

Vid omfattande verksamhet ska följande dokumentation finnas:

■ För att säkerställa att föreningar och andra samverkansparter är demokratiskt uppbyggda bör följande dokumentation göras och finnas tillgänglig: ansvarig kontaktpersons kontaktuppgifter, föreningens organisationsnummer, adress till egen föreningslokal, senaste årsmö- tesprotokoll, styrelse, stadgar samt bankgiro kopplat till organisations- nummer.

■ En rimlighetsbedömning av verksamhetens omfattning och innehåll.

■ En bedömning och dokumentation av eventuell kostnads- ersättning till samverkansparten.

■ Dokumentation av annat stöd som studieförbundet ger till samver- kanspartens folkbildningsverksamhet, t. ex lokaler, studiematerial, marknadsföring och fortbildning.

Oanmält besök vid omfattande verksamhet

Studieförbundet rekommenderas göra minst ett oanmält besök per år hos samverkansparter med omfattande verksamhet, många deltagare och

höga kostnader eller baserat på studieförbundets egen risk- och väsentlig- hetsanalys.

Lokaler

Lokalen för arrangemanget ska vara lämpad för planerad verksamhet och i förväg godkännas av anställd på studieförbundet.

2023-12-07

Studieförbundens överenskommelse om kulturprogram

Folkbildningsrådets beskrivning av villkoren för kulturprogram i ”Statsbidrag till verksamhet i studieförbunden

– villkor och fördelning 2024”:

Kulturprogram kan vara föreläsning, sång/musik, dramatisk framställ- ning, film/foto/bild, dans, utställning, litteratur, konst/konsthantverk eller tvärkulturell verksamhet.

Kulturprogram ska:

■ Framföras inför, eller tillsammans med, minst fem deltagare utöver medverkande och studieförbundets ledare.

■ Utannonseras i förväg.

■ Pågå minst 30 minuter.

Deltagarna ska:

■ Fylla minst 13 år under verksamhetsåret.

Ett sammanhållet arrangemang som vänder sig till samma deltagare rap- porteras som ett kulturprogram även om det innehåller flera medverkande eller olika kulturformer.

Flera studieförbund kan samverka om att med statsbidrag finansiera ett kulturprogram vid större evenemang.

Utställning kan endast rapporteras en gång per plats den visas, oavsett visningstidens längd.

Studieförbundens tolkningar och rekommendationer för kulturprogram:

Avgränsning av många och likadana kulturprogram Överenskommelsen innebär en begränsning av antal kulturprogram med likartat innehåll, som kan rapporteras som underlag för statsbidrag. Be- gränsningen gäller samma samverkanspart och som genomförs i samma kommun.

Studieförbundet får maximalt rapportera sextio (60) kulturprogram, med samma samverkanspart och kommun och med samma huvudsakliga innehåll under ett verksamhetsår, som underlag för statsbidrag. Om sam- verkansparten är en kommun eller region, ska adressen styra begräns- ningen. För digitala kulturprogram gäller begränsningen hela avdel- ningen/regionen med samma samverkanspart och samma huvudsakliga innehåll under samma verksamhetsår.

Exempel kan vara återkommande visningar av utställningar, musikupp- trädanden och föreläsningar med samma innehåll eller tema.

Utställningar

■ En utställning ska vara upplagd så att den kan engagera deltagarna i minst 30 minuter. För att samma utställning ska kunna rapporteras som ett nytt kulturprogram på samma plats krävs att det gått ett (1) år sedan utställningen invigdes.

■ Studieförbundets representant ska närvara vid utställningens öpp- nande. Som deltagare räknas de som närvarar vid öppningen.

■ En ny utställning betyder att utställningens innehåll är utbytt i sin helhet.

■ En utställning kan inte visas enbart i förbigående via exempelvis skyltfönster, anslagstavla, korridor, genomfarter eller liknande. Flera personer (minst fem) skall kunna vistas på platsen samtidigt. Platsen skall vara tydligt markerad.

Ett eller flera kulturprogram

■ Grunden är att på samma scen under en dag eller en kväll och för i stort sett samma publik/deltagare rapporteras endast ett kulturpro- gram som underlag för statsbidrag.

■ Olika kulturprogram från samma scen under samma dag/kväll kan endast rapporteras om det är planerat och utannonserat som skilda kulturprogram i förväg.

■ Det ska då vara minst 30 minuter mellan kulturprogrammen, vända sig till olika publik/deltagare samt ge tid för byte av såväl publik/delta- gare som artister/medverkande på scen.

■ Ett kulturprogram på en annan scen inom området kan rapporteras om samtliga villkor är uppfyllda.

Övrigt

■ Information eller marknadsföring, vare sig om den egna verksamheten eller annat, är inte ett kulturprogram som kan bilda underlag för stats- bidrag.

■ Aktiviteter som mässor, öppet hus, festivaler, kulturdagar, stadsfester, marknader och liknande kan inte rapporteras som kulturprogram. Däremot kan kulturprogram som arrangeras under sådana event rap- porteras.

■ Kulturprogram i privata bostäder kan endast ske i särskilt motiverade undantagsfall. Exempel på undantag kan vara en ateljé i en privat bostad, en hantverkares verkstad i bostaden, författarhem, prästgård och liknande.

2024-03-06

Studieförbundens överenskommelse om grundläggande ledarutbildning

Folkbildningsrådets beskrivning om ansvar för pedagogiken i ”Statsbidrag till verksamhet i studieförbund – villkor och fördelning 2024, avsnitt 4.1.3”:

Den viktigaste delen av studieförbundets pedagogiska ansvar är att utbilda och godkänna ledare för studiecirklar och övriga aktiviteter.

Studieförbundets lokalavdelningar ska ha rutiner för godkännande av dessa ledare. Ett godkännande innebär att lokalavdelningen bedömer att ledaren är lämplig för och har den kompetens som krävs för uppdraget.

Studieförbundens gemensamma tolkningar

och rekommendationer för cirkelledarutbildning:

Studieförbundens gemensamma syn på folkbildningspedagogik utgår från:

■ Alla människors lika värde.

■ Alla människors rätt till demokratiskt lärande och delaktighet.

■ Erfarenhetsbaserat lärande med stort deltagarinflytande.

Utöver den gemensamma grunden har varje studieförbund sin särart och profil som utgår från varje studieförbunds värdegrund. En ledare förvän- tas känna till denna och förstå folkbildningspedagogiken.

Studieförbunden har gemensamt kommit överens om att grundläg- gande ledarutbildning ska innehålla följande delar:

■ Kunskap om folkbildning i allmänhet och det egna studieförbundet i synnerhet.

■ Folkbildningspedagogik och ledarrollen inom folkbildning.

■ Kunskap, lärande och grupprocesser.

■ Studieförbundets arbete med uppföljning av verksamheten.

■ Korrekt närvarorapportering.

■ Kunskap om hur studieförbundet hanterar personuppgifter och följer gällande lagar kring dataskyddsförordningen.