Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen kään- nöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työ- ehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheelli- syyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL
mellan Skogsindustrin rf och Elbranschernas fackförbund rf
16.11.2017–30.11.2019
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehåll
3 § Iakttagande av det allmänna avtalet 9
5 § Anställningsförhållandets uppkomst och upphörande 9
II BESTÄMMELSER OM ARBETSTID 10
6.1 Arbetstidsformer och arbetstidsbank 10
6.2 Arbetsveckan och arbetsdygnet 11
6.3.1 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor 12
6.3.2 Intermittent skiftarbete (atf 25, 26, 35, 36) på söndag, söckenhelg och därtill anknytande lediga dagar 12
6.3.3 Ordinarie arbetstid i dagarbete (atf 15, 16) och intermittent skiftarbete (atf 25, 26, 35, 36) på Kristi himmelfärdsdag och trettondagen då den infaller på en annan vardag än lördag 12
6.4 Kollektivavtalsenliga driftstopp 13
6.4.1 Avbrott i arbeten under kollektivavtalsenliga driftstopp 13
6.4.2 Att inleda och avsluta arbeten under kollektivavtalsenliga driftstopp 13
6.4.3 Renoverings- och reparationsarbeten under kollektivavtalsenliga driftstopp 13
6.4.4 Fortsatt arbete under kollektivavtalsenligt driftstopp 14
6.5.2 Rekreationspauser i dagarbete 14
6.6 Uppföljning av arbetstid 15
6.7 Lastnings- och lossningsarbeten 15
6.8 Oavbrutet skiftarbete (atf 37) 15
6.8.1 Tillämpning av atf 37 15
6.8.2 Ordinarie arbetstid (atf 37) 15
6.8.3 Arbetsskiftssystem (atf 37) 15
6.8.4 Val av arbetsskiftssystem (atf 37) 16
6.8.6 Skiftledighetssystem (atf 37) 17
6.8.7 Skiftledighet (atf 37) 19
6.8.8 Beviljande av skiftledighet (atf 37) 20
6.8.9 Utjämning av överskridande skiftledigheter (atf 37) 20
6.8.10 Ny arbetstagare (atf 37) 22
6.8.11 Arbete mitt under skiftledigheter (atf 37) 23
6.8.12 Utbildning och skiftledigheter (atf 37) 23
6.8.13 Skiftledigheter som intjänas för kollektivavtalsenliga driftstopp 23
6.8.13.1 Intjäning av skiftledigheter för arbete under ett kollektivavtalsenligt driftstopp 23
6.8.13.2 Hur frånvaro inverkar på skiftledigheter som intjänas för arbete under ett kollektivavtalsenligt driftstopp 24
6.8.13.3 Reparationer och vissa inledande och avslutande arbeten under ett kollektivavtalsenligt driftstopp 24
6.8.13.4 Beviljande av skiftledigheter som intjänats för arbete under ett kollektivavtalsenligt driftstopp 24
6.8.13.5 Intjäning och användning av övriga skiftledigheter under ett kollektivavtalsenligt driftstopp 25
6.9 Dagarbete, intermittent 2-skiftsarbete samt kontinuerligt 1- och 2- skiftsarbete (atf 15, 16, 25, 26, 17 och 27) 25
6.9.1 Ordinarie arbetstid i dagarbete (atf 15. 16) 25
6.9.2 Ordinarie arbetstid i intermittent 2-skiftsarbete och kontinuerligt 1- och 2-skiftsarbete (atf 25, 26, 17 och 27) 25
6.9.3 Skiftledigheter i dagarbete (atf 15, 16) 26
6.9.4 Skiftledigheter i intermittent 2-skiftsarbete (atf 25, 26) 27
6.9.5 Skiftledigheter i kontinuerligt 1- och 2-skiftsarbete (atf 17, 27) 27
6.10 Intermittent 3-skiftsarbete (atf 35, 36) 28
6.10.1 Ordinarie arbetstid (atf 35, 36) 28
6.10.2 Skiftledigheter i intermittent 3-skiftsarbete (atf 35, 36) 28
6.10.3 Nattskift på pingstafton (atf 36) 28
6.10.4 Arbete på annandag påsk (atf 35, 36) 29
6.11 Skiftledigheter som intjänas för söckenhelgsveckor i arbetstidsformerna 17, 27, 16, 26 och 36 29
6.12 Bestämmelser om skiftledigheter som tillämpas på samtliga arbetstidsformer 29
6.12.1 Utjämning av skiftledigheter 29
6.12.2 Arbetsskift som kan jämställas med ordinarie arbetsskift 30
6.12.3 Skiftledigheter och sjukdom 30
6.12.4 Skiftledigheter och faderskapsledighet 31
6.12.5 Ersättning som betalas för skiftledigheter 31
6.12.6 Skiftledigheter när anställningsförhållandet upphör 31
6.12.7 Sammanjämkning av skiftledigheter (atf 15, 16, 17, 25, 26, 27, 35, 36) 31
7 § Övertids- och nödarbete 32
7.3 Förteckningar över övertids- och nödarbete 32
8 § Bestämmelser som gäller för förädlingsfabriker och -avdelningar 33
8.2 Avbrott i produktion under påsk och pingst 33
8.3 Ändringar av arbetstidsform eller arbetsskift eller tid för förhandsanmälan om skiftledigheter 33
10.1 Principer för fastställande av löner 34
11 § Ändringarnas inverkan på lönesättning 34
11.1 Bedömning och bokföring av ändringar 34
11.2 Meningsskiljaktigheter 35
12.1 Prestationslönearbete och dess utförande 35
12.3 Ändring av prissättning 35
12.4 Ackords- och premiearbete som övertidsarbete 36
13.4 Ändringar av lönegrunder 36
13.5 Tillägg och ersättningar 36
13.6.1 Lönebetalning i prestationslönearbete 37
13.6.2 Särskild ersättning för en ofullständig lönebetalningsperiod i prestationslönearbete 37
13.8 Lönebetalning när anställningsförhållande inleds 38
14 § Lönesättning vid förflyttning till annat arbete 38
15 § Genomsnittlig timförtjänst 39
15.1 Bildning av genomsnittlig timförtjänst 39
15.2 Beräkning av genomsnittligt tillägg 39
15.3 Användning av genomsnittligt tillägg 40
IV SÄRSKILDA ERSÄTTNINGSBESTÄMMELSER 43
17 § Övertidsersättningar och förhöjd lön 43
17.1 Övertidsarbete per dygn 43
17.2 Övertidsarbete per vecka 43
17.2.2 Regel om ledigt dygn 43
17.2.4 Regel om lönebetalningsperiod vid övergång till annan arbetstidsform (atf 37) 43
17.2.5 Regel om ofullständig löneperiod 44
17.2.6 Ersättning för övertidsarbete per vecka 44
17.3 Övertidsersättning efter 8 övertidstimmar per vecka 44
17.5 Ersättning för arbete under ledighet per vecka 44
17.6 Arbete som utförs på påskafton 45
17.7 Ersättning för driftsstopp 45
19 § Ersättning för tjänsteår 46
19.1 Beloppet på ersättningen för tjänsteår 46
19.2 Rätt till ersättning för tjänsteår och betalning av den 46
19.3 Byte av tjänsteårsersättning mot ledighet 47
19.3.1 Personer som delvis förlorat sin arbetsförmåga 47
20 § Tillägg för skiftarbete, kvälls- och nattarbete 48
20.1 Tillägg för skiftarbete 48
20.2 Tillägg för kvälls- och nattarbete (atf 15, 16, 17) 48
20.3 Förhöjning av tilläggen 48
22 § Tillägg för särskilt tungt och särskilt smutsigt arbete 49
23 § Resekostnader och dagtraktamenten 49
23.1 Ersättning för resekostnader 49
23.1.1 Arbetsresans början och slut 49
23.1.2 Meddelande om arbetskommendering för underhållspersonal 50
23.3 Rätt till dagtraktamente 50
23.4 Användning av egen bil 50
23.7 Inkvarteringskostnader 51
24.1 Ersättning för arbetsredskap 52
24.2 Ersättning för arbetsklädsel 52
24.3 Samhälleliga förtroendeuppdrag 52
24.5 Nära anhörigs begravningsdag eller egen bröllopsdag 53
24.9 Lön för frånvarotid och anmälan om frånvaro 54
24.10 Vård av svårt sjukt barn 55
25 § Arbetstagarens insjuknande, olycksfall, moderskapsledighet och läkarundersökningar 55
25.1.1 Rätt till lön för sjuktid 55
25.1.2 Anställningsförhållande som fortgått under 6 månader 55
25.1.3 Anställningsförhållande fortgått minst 6 månader 55
25.2 Utredning som ska ges om sjukdomen 56
25.2.1. Uppvisande av läkarintyg 56
25.2.2 Uppvisande av läkarintyg vid återfall av samma sjukdom 56
25.2.3 Sjukfrånvaro med egen anmälan 56
25.3 Lön för moderskaps- och faderskapsledighet 57
25.5 Lagstadgade hälsokontroller 58
25.7 Betalning av lön för sjuktid och sammanjämkning av dagpenningar 59
25.7.1 Betalning av lön för sjuktid 59
25.7.2 Sammanjämkning av dagpenningar 59
26.2 Dagar likställda med arbetade dagar 61
26.3 Semester i oavbrutet skiftarbete 61
26.3.1 Semester i alternativ 1 där skiftet delas upp i högst fem grupper för sommartiden 61
26.3.2 Semester i alternativ 2, där för sommartiden skapas ett sjätte skift 62
26.3.3 Förläggning av semester för de som är berättigade till 24 semesterdagar 63
26.3.4 Semester i samband med driftstopp 63
26.3.5 Flyttning av semester när arbetstagaren insjuknar 64
26.5 Betalning av lön för semestertid 65
26.6 Semesterlönens utjämningsdel 67
26.7 Semesterersättning när ett anställningsförhållande upphör 67
26.8 Deltidsanställda arbetstagares periodlön under semestern och semesterersättning 67
VI BESTÄMMELSER OM FÖRHANDLINGSORDNING 70
29 § Bestämmelser om förhandlingsordning 70
VII BESTÄMMELSER OM FÖRHÅLLANDEN 71
30 § Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige 71
30.2.1 Uppgifter och verksamhetsområde 71
30.3 Arbetsavdelningens förtroendeman 71
30.3.1 Verksamhetsområde och uppgifter 71
30.3.2 Uppgifter som ska ges förtroendemannen 72
30.3.3 Befrielse från arbete 72
30.3.4 Förtroendemannens ersättare 72
30.4 Arbetarskyddsfullmäktig 72
30.4.1 Uppgifter och verksamhetsområde 72
30.4.2 Befrielse från arbete 73
30.4.3 Förflyttning till dagarbete 73
30.5 Ersättning för inkomstbortfall 73
30.6.1 Tilläggsersättning för elbranschens förtroendeman 73
30.6.2 Tilläggsersättning för arbetarskyddsfullmäktig 74
30.6.3 Uppdelning och betalning av tilläggsersättning i olika situationer 74
30.7 Konstaterande av representativitet 75
30.8.1 Fackavdelningens anmälningsskyldighet 75
30.8.2 Arbetsgivarens anmälan om person som handhar anställningsfrågor 75
30.9 Medverkan i fackföreningsverksamhet 75
30.10 Anställningsskydd för förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig 75
31 Användning av anslagstavlor, möten på arbetsplatser och innehållning av medlemsavgifter 76
VIII BESTÄMMELSER OM AVTALETS GILTIGHET 77
SYSTEM FÖR VÄRDERING AV SVÅRIGHETSGRAD INOM PAPPERSINDUSTRIN 78
System för utvärdering av svårighetsgrad enligt tillämpningsanvisningen i 10 § punkt 1 i kollektivavtalet 78
Begrepp och definitioner som används vid utvärdering av svårighetsgrader 78
När ett lönesystem bildas ska följande faktorer beaktas 80
Tolkning av avtalade lönesystem 81
2 Tvistenämndens behörighet 82
3 Tvistenämndens sammansättning 82
4 Lämnande av ärendet till tvistenämnden för avgörande och beslutsförhet 82
5 Kostnader för tvistenämnd 82
8 Skogsindustrin rf:s och Elbranschernas fackförbund rf:s skyldigheter 83
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR PAPPERS- OCH TRÄMASSAINDUSTRIN 84
Förhöjningar under avtalsperioden År 2018 84
Skogsindustrin rf:s och Elbranschernas fackförbund rf:s gemensamma ställningstagande om deltagande i utbildning 86
Utvecklingen av anställningsskyddet och välbefinnandet i arbetet samt främjandet av sysselsättningen vid strukturförändringar 89
Avskaffande av förteckningen över avtal som centralorganisationerna ingått 90
Inrättande av förbundens utbildningsarbetsgrupp 91
Fortsatt arbete efter anmälningstiden under kollektivavtalsenligt driftstopp 91
ANVISNINGAR FÖR ARBETSTIDSBANK 93
IBRUKTAGANDE AV 12-TIMMARS ARBETSSKIFT I KONTINUERLIGT SKIFTARBETE (ATF 37) 95
ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLING AV UNDERHÅLLSAKTIVITETER OCH MINSKNING AV ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT VID UNDERHÅLL 101
AVTAL OM INLÄRNING I ARBETET INOM PAPPERSINDUSTRIN 102
ELSÄKERHET 104
AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD FÖR PAPPERS- OCH TRÄMASSAINDUSTRIN 105
I Allmänna bestämmelser 105
II Uppsägning av orsak som beror på arbetstagaren 109
III Permittering 111
IV Särskilda bestämmelser 114
ALLMÄNT AVTAL 117
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 117
1.2 Direktionsrätt 117
1.3 Förhandsanmälan om arbetskonflikt 117
1.4 Tillämpningsområde 117
2 SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSERNA 117
2.2 Omskolning 118
2.3 Projektsamarbete 118
2.4 Genomförande av samarbetet 118
2.5 Samarbetsorgan 118
2.6 Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen 119
3 SAMARBETSUPPGIFTER OCH -ORGANISATIONER 119
3.1.2 Förhandlingsordning 120
3.2 Bestämmelser om arbetarskydd 120
3.2.1 Uppgifter 120
3.2.2 Ombud 120
3.2.3 Kommission 120
3.2.4 Begränsning av tillämpningsområdet 121
3.2.5 Företagshälsovård 121
3.2.6 Säkerhetsdatablad om kemiska ämnen 121
4 BESTÄMMELSER ANGÅENDE FÖRTROENDEMÄNNENS, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS OCH ARBETARSKYDDSOMBUDETS STÄLLNING 122
4.2 Ersättning för inkomstbortfall 122
4.3 Ställning 122
4.3.2 Överlåtelse av rörelse 123
4.3.3 Lokaler 123
4.3.4 Löne- och omplaceringsskydd 123
4.3.5 Upprätthållande av yrkesskickligheten 123
4.3.6 Anställningsskydd 123
Kandidatskydd 124
Efterskydd 124
Ersättningar 124
4.4 Suppleanter 124
5 ARBETSGIVARENS INFORMATIONSSKYLDIGHET 125
5.2 Arbetstidsbokföring 125
5.3 Uppgifternas konfidentiella natur 125
5.4 Författningar 125
5.5 Uppgifter angående företaget 125
5.6 Sekretesskyldighet 125
6 PERSONALENS INBÖRDES INFORMATIONSVERKSAMHET OCH ORDNANDE AV MÖTEN 126
7 UTBILDNING 126
7.2 Gemensam utbildning 126
7.3 Fackföreningsutbildning, bevarande av anställningsförhållandet och anmälningstider 127
7.4 Ersättningar 127
7.5 Sociala förmåner 128
7.6 Skolinformation 128
8 AVTALETS BINDANDE VERKAN 128
FÖRLÄNGNING AV DEN ÅRLIGA ARBETSTIDEN MED I GENOMSNITT 24 TIMMAR 129
Allmänt 129
Förlängning av arbetstiden genom lokalt avtal 129
Förlängning av arbetstiden utan lokalt avtal i kontinuerligt skiftarbete (atf 37) 129
Skiftledighet som ges utöver skiftledighetstabellen slopas (skiftschema med 8- och 12-timmarsskift) 129
Förlängning av arbetstiden 129
Utjämning av extra arbetsskift 130
De som arbetar en del av året 130
Förlängning av arbetstiden utan lokalt avtal i andra arbetstidsformer 131
Ändring av skiftledighetstabellerna 131
KOLLEKTIVAVTAL MELLAN SKOGSINDUSTRIN RF OCH ELBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND RF 16.11.2017–30.11.2019
I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 § Tillämpningsområde
1. Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på de arbetstagare inom elbranschen som är anställda hos företag som är medlemmar i Skogsindustrin rf:s pappers- och trämassaindustriavdelningar.
2. Avtalsparterna är skyldiga att se till att de arbetsgivare och arbetstagare som binds av avtalet så samvetsgrant som möjligt iakttar bestämmelserna i detta avtal.
3. Vid anlitande av utomstående arbetskraft tillämpas de tillämpningsanvisningar som förbunden avtalat om.
TILL. ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT
3.1. Med utomstående arbetskraft avses all den arbetskraft som inte står i arbetsavtalsförhållande till ifrågavarande arbetsgivare inom branschen.
Om flera företag som omfattas av detta avtals tillämpningsområde är verksamma på samma fabriksområde och en gemensam huvudförtroendeman representerar arbetstagarna på alla dessa företag eller om man lokalt har avtalat om ärendet, anses en arbetstagare som står i anställningsförhållande till ett annat företag som är verksam på samma fabriksområde inte som utomstående arbetskraft.
3.2. Regelbundet återkommande produktionsuppgifter på bruks- och tillverkningsavdelningar, kemifabriker och förädlingsverk i direkt anknytning till industrianläggningens produktion och energiproduktionen för deras kraftverk klassificeras enligt yrkesgrupperingen i kollektivavtalet eller i ett lokalt avtal och genomförs till den del med den arbetskraft som står i anställningsförhållande till företaget eller med sådan arbetskraft som avses i andra stycket i punkt 3.1.
TILL.
Arbetsgivaren bestämmer tillsammans med huvudförtroendemannen innan den arbetskraft som avses i andra stycket i punkt 3.1 anlitas i produktionen om principerna för detta samt även om principerna för fastställande av löner enligt punkt 10.1.
3.3. Det är möjligt att tillfälligt anlita utomstående arbetskraft vid utjämning av arbetstoppar eller i uppgifter som i övrigt är tydligt tidsmässigt eller kvalitativt begränsade.
Utomstående arbetskraft får inte anlitas i sådana uppgifter som anknyter till produktionsprocessen på fabriken. Utomstående arbetskraft får anlitas för städ- och bevakningsuppgifter samt för måltidsverksamhet. I övriga serviceuppgifter som stöder produktionen, till exempel i materiallager, får utomstående arbetskraft anlitas enligt lokala avtal.
TILL.
Om städ-, bevaknings- och måltidsverksamheten utlokaliseras så att en utomstående serviceleverantör sköter om verksamheten, ges den personal som omfattas av överlåtelsen av rörelse möjlighet att fortsätta arbeta för det överlåtande företaget.
Förbunden betonar betydelsen av att förtroendemannen i ett så tidigt skede som möjligt underrättas om att utomstående arbetskraft kommer att användas.
Huvudförtroendemannen ges varje månad en så detaljerad utredning som möjligt om vilka underentreprenörer som redan arbetar på fabriken och på förhand en utredning om underentreprenörer som kommer till fabriken, om hur länge arbetena sannolikt kommer att fortgå och om antalet arbetstagare samt kvartalsvis en utredning om i vilken utsträckning utomstående arbetskraft har anlitats. Ett protokoll över detta görs upp och delas ut till arbetarskyddsfullmäktig och förtroendemännen vid underhållsavdelningarna. Förtroendemannen eller avdelningens förtroendeman ska informeras om avvikelser i den månatliga utredningen som lämnats på förhand efter att avvikelserna har uppkommit. Om det tillvägagångssätt som avses i detta stycke kan lokalt avtalas annat.
Arbetsgivaren ska ge motsvarande uppgifter om den utomstående arbetskraft som utför maskin- och elarbeten även till förtroendemännen för maskin- och elreparationsavdelningen.
3.4. Innan utomstående arbetskraft anlitas i de fall som nämns ovan under punkt 3 ska arbetsgivaren försäkra sig om att den egna arbetskraften som lämpar sig för uppgiften inte samtidigt arbetar ineffektivt. Anlitande av utomstående arbetskraft får inte leda till att egen arbetskraft sägs upp.
3.5. Det är möjligt att anlita utomstående arbetskraft i underhålls- och reparationsarbeten samt vid transporter och virkeshantering inom fabriksområdet i följande fall:
Underhålls- och reparationsarbeten när det är fråga om:
a) arbetstoppar
b) stora grundliga renoveringar
c) användning av konsortiets egen centralreparationsverkstad eller maskinverkstad
d) arbeten som förutsätter specialmateriel, -verktyg eller - yrkesmän om dessa inte finns på fabriken
e) installations- och reparationsarbeten och övriga motsvarande arbeten i anknytning till anskaffnings-, handels- eller hyresavtal för maskiner och anläggningar
f) övriga uppgifter som avtalas lokalt.
Vid virkeshantering samt interna transporter när det är fråga om:
a) tillfälliga, tidvis återkommande uppgifter eller uppgifter som i övrigt endast sysselsätter delvis
b) utifrån kommande transporter till fabriken eller transporter från fabriken till beställare och järnvägar och övriga utgående transporter. Vid hamntransporter bibehålls den gällande situationen, om inte annat avtalas lokalt.
c) uppgifter som till sin natur är tillfälliga
d) användning av specialmateriel och övriga uppgifter som avtalas lokalt.
I alla lagerfunktioner samt lastnings- och lossningsarbeten kan utomstående arbetskraft anlitas genom lokala avtal.
TILL.
Med lossningsarbete avses också överföring av råmaterial till produktionsprocessen.
3.6. Till de avtal som ingås med en underleverantör eller den som hyr ut arbetskraft ska fogas ett villkor enligt vilket underleverantören eller den som hyr ut arbetskraft förbinder sig att i fråga om de arbetstagare som arbetar inom företaget tillämpa det allmänna kollektivavtalet för den egna branschen, dvs. bestämmelserna i det kollektivavtal som han eller hon som arbetsgivare binds av, och uppfylla bestämmelserna i arbets- och sociallagstiftningen. Om underleverantören eller den som hyr ut arbetskraft inte binds av något kollektivavtal ska anställnings- och lönevillkoren för hans eller hennes arbetstagare anknyta till de förmåner som man på industrianläggningen ger de egna arbetstagarna. Om arbetstagarna kräver ska underleverantören eller den som hyr ut arbetskraft ingå avtalet skriftligt.
I arbetarskyddsfrågor ska den utomstående arbetskraften iaktta de arbetarskyddsanvisningar som allmänt iakttas på fabriksanläggningen hos den som beställt arbetskraften. I försummelsefall har arbetarskyddsfullmäktig på fabriken möjlighet att anmärka om detta. De ordningsföreskrifter som ska iakttas på fabriksområdet tillämpas också på utomstående arbetskraft.
2 § Organisationsfrihet
Arbetsgivare och arbetstagare har rätt att fritt bestämma om de vill ansluta sig till fackliga föreningar eller inte.
3 § Iakttagande av det allmänna avtalet
Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som del av detta kollektivavtal.
4 § Arbetsfredsförpliktelse
Tillgripande av strejk, blockad, lockout eller annan därmed jämförbar åtgärd för att driva igenom en ändring av detta avtal under dess giltighetstid eller för att få till stånd ett tillägg till avtalet liksom också massuppsägning i samma syfte är förbjudet.
5 § Anställningsförhållandets uppkomst och upphörande
1. Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare och bestämma om ledningen av arbetet.
2. Nya arbetstagare ges på gemensamt överenskommet sätt handledning i de ordnings- och säkerhetsbestämmelser som tillämpas på arbetsplatserna samt även i andra bestämmelser som anknyter till anställningsförhållandet. Arbetstagaren ska också informeras om vem som är elarbetarnas förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig samt hänvisas till dem för samtal.
3. Till en arbetstagare som utgående från ett avtal utför arbetsinstruktionen i arbetet betalas under den tid som han eller hon vid sidan av det egna arbetet enligt en på förhand utarbetad och godkänd instruktionsanvisning utför instruktionsarbete i särskild ersättning per timme 10 % av hans eller hennes genomsnittliga timförtjänst. Det är möjligt att lokalt även avtala om en annan ersättning.
Innan en arbetsinstruktör utnämns ska arbetsgivaren höra elarbetarnas förtroendeman.
Arbetsinstruktören ska vara en yrkeskunnig person med vederbörlig utbildning som lämpar sig som utbildare.
TILL. ARBETSHANDLEDNING
Arbetshandledning är planmässig utbildningsverksamhet. Genom arbetshandledningen får en ny arbetstagare utbildning med hjälp av arbetshandledaren och enligt en på förhand upprättad och lokalt godkänd arbetshandledningsanvisning. Arbetshandledningen utgör en del av introduktionen, där en ny arbetstagare utbildas i förhållandena på arbetsplatsen och de kommande arbetsuppgifterna. I samband med arbetshandledningen får arbetstagaren lära känna de risker som förekommer i arbetet och arbetsmiljön och hur riskerna förebyggs samt de rättigheter och skyldigheter som följer med anställningsförhållandet.
Arbetshandledning bör även ges tidigare anställda som flyttar över till en annan avdelning eller får en helt ny uppgift. I dylika fall gäller handledningen endast sådana frågor som arbetstagaren inte ännu har lärt känna.
Man strävar efter samarbete mellan arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktig samt arbetarskyddsombudet beträffande innehållet och genomförandet av arbetshandledningen till den del det gäller frågor i anknytning till miljöskydd så att arbetstagarna på arbetsplatsen så bra som möjligt känner till de miljöpåverkningar som hänför sig till deras arbete.
4. Avtalet om uppsägningsskydd för pappers- och trämassaindustrin av 3.2.2003 iakttas som en del av detta kollektivavtal.
Ett arbetsavtal som gäller för en viss tid får inte sägas upp under pågående avtalsperiod. Om arbetet fortfarande fortgår efter den avtalade perioden, ska arbetsavtalet anses fortsätta att gälla tills vidare och anställningsförhållandets längd räknas fr.o.m. den dag under vilken arbetet inleddes.
Ett arbetsavtal som ingåtts för en viss tid eller för ett visst arbete kan endast ingås en gång, om inte arbetsgivaren och fackavdelningen har avtalat annat. Syftet är att förhindra fortsatt användning av anställningsförhållanden av tillfällig natur.
Anm. 1. Elarbetarnas förtroendeman har rätt att få se det skriftliga arbetsavtalet som har ingåtts med arbetstagaren, ifall det har uppstått meningsskiljaktigheter om avtalets innehåll eller om tolkningen eller tillämpningen av bestämmelserna i avtalet.
5. Arbetsgivaren ska omedelbart meddela elarbetarnas vederbörande förtroendeman om permittering eller uppsägning av en arbetstagares anställningsförhållande.
6. På de grunder som berättigar till uppsägning eller hävning av ett arbetsavtal och som hänför sig till tjänstemannens person har arbetsgivaren rätt att i stället för att häva anställningsförhållandet avhålla arbetstagaren från arbetet eller låta bli att betala lön. Maximitiden för avbrottet i lönebetalning och övriga tillvägagångssätt i anknytning till den avtalas arbetsplatsspecifikt med iakttagande av lagen om samarbete inom företag.
II BESTÄMMELSER OM ARBETSTID
6 § Ordinarie arbetstid
6.1 Arbetstidsformer och arbetstidsbank
På de industrianläggningar där detta kollektivavtal tillämpas är arbetstidsformerna följande:
oavbrutet skiftarbete atf 37
dagarbete atf 15, 16
kontinuerligt 1- och 2-skiftsarbete atf 17, 27
intermittent 2-skiftsarbete atf 25, 26
intermittent 3-skiftsarbete atf 35, 36
Arbetstidsformen fastställs utgående från arbetsskiftssystemet eller arbetstagarens arbetstidsschema.
TILL.
Arbetstidsformen ändras inte ifall arbetstagarens arbetstider enligt arbetstidsschemat motsvarar tiderna för den ordinarie arbetstidens början och slut i ett skift enligt arbetsskiftssystemet.
När tiderna för den ordinarie arbetstidens början och slut avviker från arbetstiderna i ett skift enligt arbetsskiftsystemet, ändras arbetstagarens arbetstidsform.
Genomsnittlig arbetstid
Med förbundens samtycke kan man lokalt avtala om att den ordinarie arbetstiden arrangeras avvikande från bestämmelserna om olika arbetstidsformer i 6 § punkterna 8–10 så att den ordinarie arbetstiden i genomsnitt omfattar 40 timmar per vecka under en tidsperiod på högst 52 veckor.
Förlängning av ordinarie arbetstid
Arbetstagarens ordinarie arbetstid förlängs med 24 timmar per år. Förlängningen genomförs enligt bilagan om förlängning av ordinarie arbetstid som ska tillämpas som en del av kollektivavtalet.
Arbetstidsbank
Lokalt kan man avtala om att införa en arbetstidsbank med beaktande av bestämmelserna i anvisningarna om arbetstidsbanken, som ingår som bilaga i detta kollektivavtal.
Genom ett avtal om arbetstidsbank kan man avvika från
- bestämmelserna om ordinarie arbetstid i 6 § punkterna 8–10 i kollektivavtalet så att den ordinarie arbetstiden i genomsnitt är 40 timmar per vecka under en tidsperiod på högst 52 veckor och
- bestämmelsen om ersättning som betalas för skiftledigheter i punkt 6.12.5.
6.2 Arbetsveckan och arbetsdygnet
Arbetsveckan inleds på måndagen. I skiftarbete börjar arbetsdygnet kl.
06.00 och i dagarbete kl. 07.00, om man inte lokalt kommer överens om annat.
6.3 Söckenhelgsveckor
6.3.1 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
Den ordinarie arbetstiden på en helgdagsafton eller en lördag som under en söckenhelgsvecka infaller på en vardag är 8 timmar.
Lediga dagar i dagarbete och i intermittenta arbetstidsformer 25 och 35 är påskafton, lördagen under de veckor då nyårsdagen, första maj och självständighetsdagen infaller, lördagen efter påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och jul samt på grund av trettondagen, ifall trettondagen infaller på en annan vardag än lördag, om inte produktionstekniska skäl annat förutsätter.
I dagarbete (atf 15, 16) och intermittent skiftarbete (atf 25, 26, 35, 36) är första maj en ledig dag fr.o.m. kl. 14.00 på valborgsmässoafton.
I dagarbete (atf 15, 16) och i intermittent skiftarbete (atf 25, 26, 35, 36) kan tiden mellan kl. 22.00 onsdagen under midsommarveckan och kl. 06.00 på midsommarafton samt kl. 22.00 dagen före julafton och kl. 06.00 på julafton räknas som ordinarie arbetstid för vilken utöver periodlönen betalas en förhöjningsdel på 200
%.
I dagarbete (atf 15, 16) och intermittent skiftarbete (atf 25,26,35,36) kan under den ovan nämnda tiden ges en skiftledighet, för vilken betalas en förhöjningsdel på 100
%.
Ersättning för skiftledigheter som betalas till en arbetstagare på en förädlingsfabrik och
-avdelning fastställs enligt punkt 6.12.5.
6.3.2 Intermittent skiftarbete (atf 25, 26, 35, 36) på söndag, söckenhelg och därtill anknytande lediga dagar
Tillfälligt arbete i intermittent skiftarbete som hela arbetsavdelningen utför på söndag, söckenhelger eller lediga dagar i direkt anknytning till dem ska avtalas med förtroendemannen senast tre dagar innan.
TILL.
Denna punkt tillämpas inte vid övertidsarbete som endast en del av arbetstagarna ska utföra.
6.3.3 Ordinarie arbetstid i dagarbete (atf 15, 16) och intermittent skiftarbete (atf 25, 26, 35, 36) på Kristi himmelfärdsdag och trettondagen då den infaller på en annan vardag än lördag
Med avvikelse från 6.3.2 i kollektivavtalet kan man vid förädlingsfabriker och - avdelningar ordna den ordinarie arbetstiden i dagarbete (15, 16) och intermittent skiftarbete (25, 26, 35, 36) så att ett ordinarie arbetsskift kan infalla på Kristi himmelfärdsdag och trettondagen då den infaller på en annan vardag än lördag.
TILL.
Om arbetet fortgår på ovan nämnda söckenhelger eller en av dessa, ska detta meddelas huvudförtroendemannen i god tid innan förteckningen över arbetstimmar för söckenhelgsveckan i fråga lämnas till arbetstagarna. Om man under en utjämningsperiod arbetar på en söckenhelg, beaktas i antalet arbetsskift betydelsen av bestämmelsen i punkt 6.3.1 om ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor.
6.4 Kollektivavtalsenliga driftstopp
6.4.1 Avbrott i arbeten under kollektivavtalsenliga driftstopp
I oavbrutet treskiftsarbete (atf 37) och i kontinuerligt skiftarbete (atf 17,
27) avbryts arbetet till följd av midsommar och jul. Arbetet avbryts dock inte i ångpannerum, kraftverk och därmed jämförbara avdelningar, vars oavbrutna drift är nödvändig.
Midsommar
Arbetet avbryts kl. 22.00 onsdagen under midsommarveckan och inleds kl. 6.00 måndagen efter midsommaren. Ordinarie dagarbete utförs inte på midsommarafton.
Jul Arbetet avbryts kl. 22.00 dagen före julafton och upptas kl. 6.00 på morgonen efter annandag jul. Ordinarie dagarbete utförs inte på julafton.
Vid kalk- och mesaugnar på sulfatcellulosafabriker avbryts arbetet för högst två dygn åt gången. Även under denna tid ska man emellertid upprätthålla uppvärmningen av ugnarna med minskad arbetskraft.
6.4.2 Att inleda och avsluta arbeten under kollektivavtalsenliga driftstopp
Oberoende av de tidsmängder under punkt 6.4.1 som gäller avbrott i och inledning av arbeten ska arbetstagarna på syre- och lutavdelningar på cellulosafabriker, träsliperier och motsvarande lokalt avtalade avdelningar komma till arbetet i så god tid att hela fabriken kan sättas i gång vid den angivna tidpunkten.
6.4.3 Renoverings- och reparationsarbeten under kollektivavtalsenliga driftstopp
Service- och reparationsarbeten kan utföras av dagarbetare under kollektivavtalsenligt driftstopp.
Om de renoverings- och reparationsarbeten som ska utföras på midsommarafton, julafton och juldagen ska avtalas separat lokalt.
TILL.
Arbetsgivaren ska i god tid innan driftstoppet inleds för förtroendemännen utreda kvaliteten och omfattningen av de reparationsarbeten som utförs under ett kollektivavtalsenligt driftstopp.
Genom lokalt avtal kan man låta skiftarbetarna utföra renoverings- och reparationsarbeten under ett kollektivavtalsenligt driftstopp.
6.4.4 Fortsatt arbete under kollektivavtalsenligt driftstopp
Avvikande från det som föreskrivs ovan under punkt 6.4.1 utgör driftstoppstiderna under jul eller midsommar ordinarie arbetstid för de arbetstagare vars arbete fortsätter under det kollektivavtalsenliga driftstoppet.
Arbetsgivaren ska minst två veckor före driftstoppet meddela de arbetstagare som enligt skiftschemat ska fortsätta arbeta under kollektivavtalsenligt driftstopp.
Huvudförtroendemannen och avdelningsförtroendemannen för de arbetsavdelningar som fortsätter att arbeta bereds möjlighet att framföra sina åsikter om arbete under ett kollektivavtalsenligt driftstopp innan arbetsgivaren meddelar om det. Förbunden rekommenderar att man samtidigt kommer överens om allmänna principer om beviljande av skiftledigheter. Arbete under driftstoppet sker som meddelat oberoende av resultaten av de ovan nämnda förhandlingarna.
Arbetsgivaren har rätt att återkalla sitt meddelande om arbete under ett kollektivavtalsenligt driftstopp på grund av ett oöverstigligt hinder som uppkommit efter att meddelandet getts senast sju dygn innan arbetet under ett kollektivavtalsenligt driftstopp ska inledas.
6.5 Vilotider
6.5.1 Daglig vilotid
I dagarbete har arbetstagaren en vilotid på en timme som inte ingår i arbetstiden. Under den här tiden kan arbetstagaren avlägsna sig från arbetsplatsen. Lokalt kan man avtala om en halv timmes vilotid. På lördagar och söckenhelgsaftnar hålls ingen vilotid.
I skiftarbete får arbetstagaren en 20 minuters paus för att inta en måltid under arbetet på en plats som reserverats för ändamålet, om det inte i övrigt uppstår pauser som är tillräckligt långa för att äta.
Samtidigt som man avtalar om arbetsskift på mer än nio timmar, avtalas också om pauser som främjar arbetstagarens möjligheter att orka i arbetet.
6.5.2 Rekreationspauser i dagarbete
Arbetstagaren kan hålla en rekreationspaus på tio minuter två gånger per dag under arbetstiden vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer på en plats som reserverats för ändamålet. På lördagar och söckenhelgsaftnar har arbetstagaren rätt att ta antingen två pauser på 10 minuter eller en paus på 20 minuter.
6.5.3 Dygnsvila
Dygnsvilan fastställs i enlighet med 29 § i arbetstidslagen.
Utöver det som föreskrivs i 29 § i arbetstidslagen kan dygnsvilan i skiftarbete tillfälligt förkortas under högst tre på varandra följande dygnsviloperioder per gång. Vilotiden ska emellertid omfatta minst fem timmar. Arbetstagaren ska så snabbt som möjligt ges de vilotider som ersätter den förkortade dygnsvilan, dock senast inom en månad.
6.6 Uppföljning av arbetstid
Arbetsgivaren är berättigad att ordna uppföljningen av arbetstiden så att det inte förorsakar arbetstagarna onödig tidsförlust. En arbetstagare som är förhindrad att arbeta ska meddela sin frånvaro arbetsledningen i så god tid som möjligt innan arbetsskiftet inleds.
6.7 Lastnings- och lossningsarbeten
I lastnings- och lossningsarbeten och i övriga likadana arbeten som man lokalt avtalar om kan arbetsgivaren genom en förhandsanmälan så snart som möjligt och senast den föregående dagen ändra tidpunkterna vid vilka det ordinarie arbetet inleds och arbetstidsformerna. Den ordinarie arbetstiden är då 8 timmar per dygn och i genomsnitt 40 timmar per vecka under en tidsperiod på högst 2 veckor.
6.8 Oavbrutet skiftarbete (atf 37)
6.8.1 Tillämpning av atf 37
På de fabriksavdelningar där oavbruten drift av produktionstekniska skäl är nödvändig utförs 21 arbetsskift per vecka. Lokalt kan avtalas om kontinuerlig drift även vid andra fabriksavdelningar.
6.8.2 Ordinarie arbetstid (atf 37)
I oavbrutet skiftarbete är den ordinarie arbetstiden 8 timmar per dygn och under en tidsperiod på högst ett år i genomsnitt 34,5 timmar per vecka.
6.8.3 Arbetsskiftssystem (atf 37)
Arbetsskiftssystemet baserar sig på perioder på 20 dygn enligt följande: kkkk-mmmm-nnnn--sss-
eller
mmmm-kkkk-nnnn--sss-
TILL.
Arbetsskiftssystemet kan innehålla en period på 60 dygn i vilken ingår en ledighetsperiod på 14 dygn för skiftledigheter eller semester.
Den period på 60 dygn som ingår i arbetsskiftsystemet kan genom ett lokalt avtal delas upp i tre perioder på 20 dygn.
Kort rotation
Arbetsskiftssystemet kan, avvikande från det ovan nämnda, genom ett lokalt avtal under en period på 20 dygn i form av kort rotation vara följande:
mmkknn-ss-mmkknn--s- 12-timmars arbetsskift
Skiftschemat för kontinuerligt skiftarbete (atf 37) kan också ordnas i form av 12- timmars arbetsskift genom lokalt avtal. Då iakttas bestämmelserna om ibruktagande av 12-timmars arbetsskift i det bifogade protokollet.
6.8.4 Val av arbetsskiftssystem (atf 37)
Arbetsgivaren väljer vilket skiftschema som ska användas med beaktande av de lokala förhållandena, såsom tillgången till arbetskraft sommartid, de krav på fackkunskaper som arrangemangen förutsätter samt personalens åsikter. Det tas i bruk ett system som gäller för hela fabriken.
Alternativ 1
Alternativ 2
Skiftet delas upp i högst fem grupper för sommartiden så att varje grupp får en oavbruten ledighetsperiod på 26 dygn vid olika tider mellan 18.5 och 16.9. I systemet ingår en ledighetsperiod på 6 dygn efter varje nattskiftsperiod.
För sommartiden bildas ett sjätte skift. Därmed får varje skift en oavbruten ledighet på 22 dygn under tiden mellan 26.5 och 4.9. I systemet ingår en ledighetsperiod på 6 dygn efter varje nattskiftsperiod.
Lokalt kan avtalas om införande av ett arbetsskiftssystem som avviker från det ovan nämnda förutsatt att arbetstiden enligt kollektivavtalet förverkligas och att de principer som man i samband med arbetstidsförkortningen 28.12.1988 gemensamt har avtalat beaktas.
För semestervikarier kan utgående från alternativen 1 och 2 utarbetas ett särskilt arbetsskiftssystem i syfte att ordna vikariat för arbetstagare i olika skift.
Arbetsskiftssystemet för vikarier kan innehålla en ledighet på 6,22 eller 26 dygn.
6.8.5 Arbete i fyra skift
Upplösning av skift (atf 37)
Driftstoppet kan i ett 5-skiftssystem genomföras så att man under en bestämd tid arbetar i fyra skift. Då har samtliga skift en ledighetsperiod samtidigt. Anmälan om en dylik ändring av arbetsskiftssystemet ska ges förtroendemannen minst två veckor innan ändringen träder i kraft.
TILL.
Tillfällig upplösning av ett skift till följd av övergången till ett 4- skiftssystem genomförs så, att det skift som ska upplösas varierar från gång till gång, om inte annat avtalas lokalt. Det upplösta skiftet står arbetsledningen till förfogande.
Skiftledigheterna ges samtliga skift samtidigt i samband med ett driftsstopp.
Ifall man inte kan ge skiftledigheter samtidigt till arbetstagarna i det upplösta skiftet, ska skiftledigheterna meddelas samtidigt som upplösningen av skiftet meddelas.
När en arbetstagare i det upplösta skiftet placeras i andra arbetstidsformer än i oavbrutet skiftarbete är han eller hon berättigad till lön enligt atf 37 för högst två månader. Samma regel tillämpas under hela tiden mellan 26.5 och 4.9. Lönen under löneperioden beräknas så att den genomsnittliga timförtjänsten multipliceras med talet
82. Därutöver betalas som genomsnittlig söndagsförhöjning 13 x den genomsnittliga timförtjänsten under en löneperiod. I förtjänsten ingår eventuella standardtillägg i övriga arbetstidsformer.
Om arbetstagarens förtjänst i det nya arbetet överskrider den genomsnittliga timförtjänsten betalas till arbetstagaren skillnaden mellan förtjänsten i det nya arbetet och den egna genomsnittliga timförtjänsten.
En arbetstagare i det upplösta skiftet behöver inte kompensera de överskridande skiftledigheterna vid utgången av beskattningsåret om arbetstagaren i övrigt har arbetat enligt ett 5-skiftssystem.
Fyraskiftssystem under sommartid
På fabriken eller vid en av dess produktionslinjer kan man genom lokala avtal övergå till ett fyraskiftssystem för sommartiden genom att man minst en månad innan semesterperioden inleds meddelar detta. Övergången genomförs så att man, medan ett skift i taget är på semester, upplöser ett arbetsskift. Antalet arbetstagarnas skiftledigheter ändras inte till följd av att ett arbetsskift upplöses. Det upplösta arbetsskiftet semestervikarierar för de fyra kvarvarande arbetsskiften. Xxxxxx ges semestrarna avvikande från bestämmelserna i 26 § i kollektivavtalet så att hela skiftet samtidigt är frånvarande från arbetet under en tidsperiod på 26 dygn. Under de tidsperioder under vilka semesterperioderna överlappar varandra ordnas ett driftstopp i produktionen som omfattar 3–12 dagar. Under denna tid de arbetstagare som inte är på semester ges skiftledighet.
Vid avtal om övergången till ett fyraskiftssystem avtalas också om de tillfälliga arbetsskiftsarrangemangen som återgången till ett 5-skiftssystem förutsätter.
6.8.6 Skiftledighetssystem (atf 37)
Utjämningen av den årliga arbetstiden till i genomsnitt 34,5 timmar per vecka genomförs med ett skiftledighetssystem. I oavbrutet skiftarbete intjänas skiftledigheter för utförda ordinarie arbetsskift under beskattningsåret (intjäningsperiod) på följande sätt:
Alternativ 1: Skiftet har delats upp i högst fem grupper
Minst 5 " 10 | arbetsskift = 1 " = 2 | skiftledighet skiftledigheter |
" 15 | " = 3 | " |
" 20 | " = 4 | " |
" 25 | " = 5 | " |
" 30 | " = 6 | " |
" 35 | " = 7 | " |
" | 39 | " | = 8 | " |
" | 44 | " | = 9–10 | " |
" | 49 | " | = 10–11 | " |
" | 54 | " | = 11–12 | " |
" | 59 | " | = 12–13 | " |
" | 64 | " | = 13–14 | " |
" | 69 | " | = 14–15 | " |
" | 74 | " | = 15–16 | " |
" | 78 | " | = 16–17 | " |
" | 83 | " | = 17–19 | " |
" | 88 | " | = 18–20 | " |
" | 93 | " | = 19–21 | " |
" | 98 | " | = 20–22 | " |
" | 103 | " | = 21–23 | " |
" | 108 | " | = 22–24 | " |
" | 113 | " | = 23–25 | " |
" | 117 | " | = 24–26 | " |
" | 122 | " | = 25–28 | " |
" | 127 | " | = 26–29 | " |
" | 132 | " | = 27–30 | " |
" | 137 | " | = 28–31 | " |
" | 142 | " | = 29–32 | " |
" | 147 | " | = 30–33 | " |
" | 152 | " | = 31–34 | " |
" | 156 | " | = 32–35 | " |
" | 161 | " | = 33–37 | " |
" | 166 | " | = 34–38 | " |
" | 171 | " | = 35–39 | " |
" | 176 | " | = 36–40 | " |
" | 181 | " | = 37–41 | " |
" | 186 | " | = 38–42 | " |
" | 191 | " | = 39–43 | " |
" | 196 | " | = 40–45 | " |
En arbetstagare som innan beskattningsåret inleds har varit anställd i minst ett år ges utöver det ovan bestämda en skiftledighet per ett arbetsskift under beskattningsåret.
Alternativ 2: För sommartiden bildas ett sjätte skift
Minst 5 " 10 | arbetsskift = 1 " = 2 | skiftledighet skiftledigheter |
" 15 | " = 3 | " |
" 20 | " = 4 | " |
" 26 | " = 5 | " |
" 31 | " = 6 | " |
" 36 | " = 7 | " |
" 42 | " = 8 | " |
" 47 | " = 9–10 | " |
" 52 | " = 10–11 | " |
" 58 | " = 11–12 | " |
" 63 | " = 12–13 | " |
" 68 | " = 13–14 | " |
" 74 | " = 14–15 | " |
" 79 | " = 15–16 | " |
" 84 | " = 16–17 | " |
" 90 | " = 17–19 | " |
" 95 | " = 18–20 | " |
" 100 | " = 19–21 | " |
" 106 | " = 20–22 | " |
" 111 | " = 21–23 | " |
" 116 | " = 22–24 | " |
" 122 | " = 23–25 | " |
" 127 | " = 24–27 | " |
" 132 | " = 25–28 | " |
" 138 | " = 26–29 | " |
" 143 | " = 27–30 | " |
" 148 | " = 28–31 | " |
" 154 | " = 29–32 | " |
" 159 | " = 30–33 | " |
" 164 | " = 31–35 | " |
" 170 | " = 32–36 | " |
" 175 | " = 33–37 | " |
" 180 | " = 34–38 | " |
" 186 | " = 35–39 | " |
" 191 | " = 36–40 | " |
" 196 | " = 37–42 | " |
En arbetstagare som innan beskattningsåret inleds har varit anställd i minst ett år ges utöver det ovan bestämda en skiftledighet per ett arbetsskift under beskattningsåret.
Utöver det ovan föreskrivna intjänas skiftledigheter i alternativ 2 enligt följande:
Minst 60 " 120 | arbetsskift 1 " 2 | skiftledighet skiftledigheter |
" 180 | " 3 | " |
Dessa skiftledigheter ges i första hand i samband med semestern eller skiftledighetsperioderna.
TILL.
I alternativ 2 tillämpas två skiftledighetstabeller särskilt. Antalet skiftledigheter i arbetsskiftssystemet fastställs enligt grundtabellen och antalet skiftledigheter som ges utöver grundtabellen enligt tilläggstabellen. Ifall antalet skiftledigheter enligt arbetsskiftssystemet överskrider den övre gränsen i grundtabellen, samordnas skiftledigheterna i båda tabellerna. Därvid avdras de skiftledigheter som överskrider grundtabellen från skiftledigheterna enligt tilläggstabellen.
6.8.7 Skiftledighet (atf 37)
Skiftledighet (s) är ett kollektivavtalsenligt dygn (kl. 06.00–06.00) som i regel förläggs inom arbetsskiftssystemet på följande sätt:
Skiftledigheter under ledighetsperioder på 4 dygn (kort rotation) är: mmkknn-ss-mmkknn--s-
Skiftledigheter under en ledighetsperiod på 6 dygn är:
nnnn--sss--kkkk
Skiftledigheter under en ledighetsperiod på 14 dygn är:
nnnn--sss-sss-sss-kkkk
Skiftledigheter under en ledighetsperiod på 22 dygn är:
nnnn--sss-sss-sss-sss-sss-kkkk
Skiftledigheter under en ledighetsperiod på 24 dygn (kort rotation) är: mmkknn-ss-sss-sss-sss-sss-sss-mmkknn
Skiftledigheter under en ledighetsperiod på 26 dygn är:
nnnn--sss-sss-sss-sss-sss-sss-kkkk
6.8.8 Beviljande av skiftledighet (atf 37)
Perioden då skiftledigheter ges omfattar ett beskattningsår. Skiftledigheterna ges i första hand i enlighet med arbetstagarens eget arbetsskiftssystem. Om det inte är möjligt, ges de vid en annan tidpunkt som bestäms av arbetsgivaren. Outtagna skiftledigheter ersätts vid utgången av den period under vilken skiftledigheter ges genom att på den följande lönebetalningsdagen efter periodens utgång betalas skiftledighetspenning. Skiftledigheterna kan ges efter årsskiftet, om man avtalar om det med arbetstagaren.
TILL.
Det är emellertid möjligt att på grund av förflyttningar, frånvaro och motsvarande ändra sättet på vilket skiftledigheter ges.
Skiftledigheterna ska ges så att arbetstagaren vid utgången av intjäningsperioden har fått samtliga skiftledigheter som han eller hon har intjänat men också arbetat in de överskridande skiftledigheterna. När det inte har varit möjligt att ge skiftledigheter i enlighet med arbetsskiftssystemet och de flyttas till att ges vid en senare tidpunkt, ska man sträva efter att i oavbrutet skiftarbete ge minst fyra skiftledigheter åt gången. Då ges de under en period på fyra på varandra följande arbetsskift.
6.8.9 Utjämning av överskridande skiftledigheter (atf 37)
De skiftledigheter som överskrider den övre gränsen för skiftledighetstabellen ska arbetas in så att ett motsvarande antal av arbetstagarens skiftledigheter enligt arbetsskiftssystemet är arbetstagarens arbetsdagar. Lönen som betalas för dessa ingår i periodlönen.
Ifall arbetstagaren har tagit ut för mycket skiftledighet kan skiftledigheterna arbetas in redan under samma intjäningsperiod för skiftledigheter, dock senast före den 26
26. följande maj månad.
När arbetstagaren av tvingande skäl är förhindrad att arbeta in de överskridande skiftledigheterna under den tid som arbetsgivaren bestämmer om, ska de arbetas in under en annan tidsperiod. Ifall man på grund av ett tvingande hinder inte har låtit arbeta in de överskridande skiftledigheterna före den 26 följande maj månad, återkrävs de överskridande skiftledigheterna av arbetstagaren i penningform enligt den gällande skiftledighetspenningen vid tidpunkten för återkrävningen.
När överskridande skiftledigheter på arbetstagarens egen begäran arbetas in under ett ledigt dygn, är det utförda arbetet inte övertidsarbete och det jämställs inte med arbetad tid vid beräkning av övertidsarbete per vecka. Ersättningen som betalas för det ingår i periodlönen.
TILL.
De skiftledigheter som ska arbetas in strävar man efter att i mån av möjlighet placera i början eller i slutet av ledighetsperioden, eller i bådadera.
T.ex. Förläggning av skiftledigheter som ska arbetas in inom en skiftledighetsperiod enligt arbetsskiftssystemet:
Eget skift:
nnnn--sss--kk
Beordrad av arbetsgivaren:
a) nnnn--s88-kk
b) nnnn--88s-kk
På arbetstagarens begäran:
c) nnnn-88-s-kk
d) nnnn--s-88kk
Eget skift (kort rotation):
mmkknn-ss-mmkknn--s-
Beordrad av arbetsgivaren:
e) mmkknn-88-mmkknn--8-
På arbetstagarens begäran:
f) mmkknn--88mmkknn---8
Bokföringen av antalet skiftledigheter ska behandlas på två olika sätt beroende på om de överskridande skiftledigheterna har arbetats in innan intjäningsperioden för skiftledigheter har gått ut eller först därefter.
a) Xxxxx en överskridande skiftledighet arbetas in innan intjäningsperioden går ut är denna dag inte skiftledighet.
b) Xxxxx en överskridande skiftledighet arbetas in efter att den period under vilken skiftledigheter ges har gått ut, förbrukas lika många skiftledigheter som det finns skiftledigheter som ska arbetas in.
Om en arbetstagare måste arbeta in skiftledigheter eftersträvas att arbetsskiftet meddelas i så god tid som möjligt.
Bestämmelsen om ledighet per vecka i 31 § i arbetstidslagen tillämpas när
skiftledigheter arbetas in.
Om arbetstagaren insjuknar före en dag som ska arbetas in, anses skiftledigheten vara inarbetad.
Skiftledighetspenning betalas om den nedre gränsen för skiftledighetstabellen underskrids.
TILL.
Hur skiftledigheter arbetas in och skiftledighetspenning betalas förtydligas genom följande exempel:
T.ex. Skiftet har delats upp i högst fem grupper
Arbetstagaren har utfört 130 arbetsskift i oavbrutet skiftarbete under intjäningsperioden för skiftledigheter.
Man har tagit ut 24 skiftledigheter
Skiftledighetspenningen som betalas är
(26-24) x 8 x gtf eller
Man har tagit ut 31 skiftledigheter
Antalet skiftledigheter som ska arbetas in är 31-29 = 2 arbetsskift T.ex. Sjätte skift för sommartiden
Arbetstagaren har utfört 130 arbetsskift i oavbrutet skiftarbete under intjäningsperioden för skiftledigheter.
Man har tagit ut 22 skiftledigheter Skiftledighetspenningen som betalas är (24-22) x 8 x gtf
Därutöver betalas skiftledighetspenning enligt tilläggstabellen 2 x 8 x gtf eller
Man har tagit ut 29 skiftledigheter
Antalet skiftledigheter som ska arbetas in är 29-27
= 2 arbetsskift
Enligt tilläggstabellen har arbetstagaren intjänat två skiftledigheter, av vilka de två arbetsskift som ska arbetas in dras av. Därmed motsvarar antalet intjänade och antalet uttagna skiftledigheter varandra.
6.8.10 Ny arbetstagare (atf 37)
I oavbrutet skiftarbete ges en ny arbetstagare i regel inga skiftledigheter under de tre första månaderna, men han eller hon intjänar skiftledigheter på sedvanligt sätt. När det egna skiftet är skiftledigt är antalet ordinarie arbetsskift för en ny arbetstagare under denna tid detsamma som antalet skiftledigheter enligt arbetsskiftssystemet.
Lönen som betalas för dessa arbetsskift ingår i periodlönen.
TILL.
Då det egna skiftet har semester eller skiftledighet ges en ny arbetstagare ett individuellt timschema i så god tid som möjligt. Ifall arbetstidsschemat inte har meddelats, ges skiftledigheterna enligt arbetsskiftssystemet.
Under ledighetsperioden kan man som arbetsdagar för den nya arbetstagaren använda samtliga dagar med undantag av det första och sista dygnet under en ledighetsperiod.
6.8.11 Arbete mitt under skiftledigheter (atf 37)
Om arbetstagaren enligt överenskommelse arbetar under skiftledighet, ska motsvarande antal skiftledigheter ges senare under intjäningsperioden.
6.8.12 Utbildning och skiftledigheter (atf 37)
När arbetsgivaren ordnar yrkesmässig fortbildning, vidareutbildning eller omskolning som lagen om samarbete inom företag eller det allmänna avtalet mellan förbunden förutsätter förbrukas inte skiftledigheter utan de senareläggs.
Under en fackföreningsutbildning förbrukas skiftledigheter oberoende av huruvida kursen enligt de kurser som förbundens utbildningsarbetsgrupp har godkänt omfattas av arbetsgivarens stöd eller inte.
6.8.13 Skiftledigheter som intjänas för kollektivavtalsenliga driftstopp
6.8.13.1 Intjäning av skiftledigheter för arbete under ett kollektivavtalsenligt driftstopp
Arbetstagarens ordinarie arbete fortsätter under hela det kollektivavtalsenliga driftstoppet.
En arbetstagare vars ordinarie arbete fortgår under hela det kollektivavtalsenliga driftstoppet, intjänar tre skiftledigheter för varje driftstopp i oavbrutet skiftarbete (atf 37), två skiftledigheter i kontinuerligt 2-skiftsarbete (atf 27) och en skiftledighet i kontinuerligt 1-skiftsarbete (atf 17).
Arbetstagaren har rätt att få ovan bestämda skiftledigheter även när han eller hon under det kollektivavtalsenliga driftstoppet är ledig eller har semester enligt arbetsskiftssystemet.
Ifall antalet arbetsskift som man enligt arbetsskiftssystemet under driftstoppen på jul och midsommar under samma beskattningsår utfört sammanlagt överskrider antalet skiftledigheter som man intjänat enligt det första stycket, ges arbetstagaren det antal extra skiftledigheter som motsvarar skillnaden mellan de utförda arbetsskiften och de intjänade skiftledigheterna.
Arbetstagaren arbetar bara under en del av det kollektivavtalsenliga driftstoppet eller vikarierar.
Avvikande från det ovan nämnda intjänar arbetstagaren för arbete som utförs under ett kollektivavtalsenligt driftstopp det antal skiftledigheter som motsvarar antalet utförda arbetsskift, när
- arbetstagarens ordinarie arbete fortsätter under hela det kollektivavtalsenliga driftstoppet, men arbetstagaren endast utför en del av
sina arbetsskift enligt arbetsskiftssystemet för det kollektivavtalsenliga driftstoppet,
- arbetstagarens ordinarie arbete fortsätter bara under en del av det kollektivavtalsenliga driftstoppet,
- arbetstagaren i sitt eget skift utför de inledande eller avslutande arbeten som avses i 6 § punkt 4.2 i kollektivavtalet eller
- arbetstagaren vikarierar i fortlöpande arbete under det kollektivavtalsenliga driftstoppet. Därvid intjänar arbetstagaren skiftledigheter under högst ett arbetsskift per ett kollektivavtalsenligt dygn eller endast under det första skiftet av skift som följer på varandra.
TILL.
När det egna ordinarie arbetet för en arbetstagare som vikarierar fortsätter under hela det kollektivavtalsenliga driftstoppet är arbetstagaren endast berättigad till de skiftledigheter som intjänas med stöd av det första stycket i denna punkt.
Brandvakter och arbetstagare med motsvarande uppgifter (atf 37)
Brandvakter och arbetstagare som under ett kollektivavtalsenligt driftstopp arbetar i oavbrutet skiftarbete och arbetstagare som utför annat arbete av motsvarande karaktär än sitt eget intjänar en halv skiftledighet per varje utfört arbetsskift under det kollektivavtalsenliga driftstoppet.
Förutsättning för anställningsförhållandets längd
Arbetstagaren intjänar skiftledigheter enligt denna punkt ifall hans eller hennes anställningsförhållande har fortgått minst tre månader innan det kollektivavtalsenliga driftstoppet inleds.
6.8.13.2 Hur frånvaro inverkar på skiftledigheter som intjänas för arbete under ett kollektivavtalsenligt driftstopp
Arbetstagaren är inte berättigad till skiftledigheter om arbetstagaren av andra skäl än på grund av semester är frånvarande från varje arbetsskift som har eller hon enligt arbetsskiftssystemet under det kollektivavtalsenliga driftstoppet har.
6.8.13.3 Reparationer och vissa inledande och avslutande arbeten under ett kollektivavtalsenligt driftstopp
Reparationer eller arbeten som tillfälligt med stöd av ett avtal som man ingått med huvudförtroendemannen utförs under ett kollektivavtalsenligt driftstopp berättigar inte till skiftledigheter. Skiftledigheter intjänas inte för sådana inledande och avslutande arbeten som arbetstagaren utför i andra arbetsskift än i sitt eget och som arbetstagaren efter det arbetsskift som omedelbart föregår det kollektivavtalsenliga driftstoppet eller omedelbart före sitt arbetsskift efter driftstoppet utför.
6.8.13.4 Beviljande av skiftledigheter som intjänats för arbete under ett kollektivavtalsenligt driftstopp
Skiftledigheter som tjänats in under kollektivavtalsenligt driftstopp ges senast inom sex månader efter att det aktuella driftstoppet har avslutats, såvida inte annan tidpunkt har avtalats lokalt.
Arbetsgivaren ska meddela när de skiftledigheter som avses i denna punkt ges minst en vecka på förhand.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan på arbetstagarens initiativ komma överens om att varje skiftledighet som intjänas för ett kollektivavtalsenligt driftstopp ersätts med en penningersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten för åtta timmar.
Ifall avtalet har gjorts före det kollektivavtalsenliga driftstoppets början utbetalas penningersättningen då lönen för arbete under kollektivavtalsenligt driftstopp betalas. I annat fall betalas ersättningen i samband med lönebetalningen för den löneperiod då avtalet om penningersättningen uppgjordes.
6.8.13.5 Intjäning och användning av övriga skiftledigheter under ett kollektivavtalsenligt driftstopp
Under kollektivavtalsenliga driftstopp varken ges eller intjänas skiftledigheter enligt punkterna 6.8.6 och 6.9.5.
TILL.
En skiftledighet enligt arbetsskiftssystemet förbrukas inte på onsdagen under midsommarveckan eller dagen före julafton.
6.9 Dagarbete, intermittent 2-skiftsarbete samt kontinuerligt 1- och 2- skiftsarbete (atf 15, 16, 25, 26, 17 och 27)
6.9.1 Ordinarie arbetstid i dagarbete (atf 15. 16)
Den ordinarie arbetstiden i dagarbete är då 8 timmar per dygn och 5 dagar per vecka eller i genomsnitt 40 timmar per vecka under en tidsperiod på högst 2 veckor.
Lokalt kan man dock avtala om en ordinarie arbetstid per dygn på högst 12 timmar. Då ska arbetstiden utjämnas till högst 40 timmar per vecka under en period på högst 52 veckor.
Ifall annat inte föreskrivs i arbetsreglementet eller om man inte lokalt avtalar annat, börjar arbetstiden i dagarbete kl. 7.00 och upphör 16.00.
På lördagar och dagar före söckenhelger inleds arbetstiden i dagarbete kl. 6.00 och upphör kl. 14.00, om inte annat avtalas lokalt. Då infaller arbetsdygnsskiftet avvikande från det normala arbetsdygnet kl. 6.00.
Då produktionstekniska skäl så kräver utförs dagarbete även på påskafton.
6.9.2 Ordinarie arbetstid i intermittent 2-skiftsarbete och kontinuerligt 1- och 2- skiftsarbete (atf 25, 26, 17 och 27)
Den ordinarie arbetstiden i intermittent 2-skiftsarbete och i kontinuerligt 1- och 2- skiftsarbete är 8 timmar per dygn och i genomsnitt 40 timmar per vecka under en tidsperiod på högst 8 veckor.
Lokalt kan man dock avtala om en ordinarie arbetstid per dygn på högst 12 timmar. Då ska arbetstiden utjämnas till högst 40 timmar per vecka under en period på högst 52 veckor.
I kontinuerligt 2-skiftsarbete kan man lokalt avtala om tillämpningen av ett arbetsskiftssystem som avviker från huvudregeln och som förbunden har godkänt.
Utöver söndagen ska den andra lediga dagen per vecka i intermittent arbete, såvitt möjligt, förläggas till lördag. Om den andra lediga dagen är rörlig ska den framgå av det på förhand uppgjorda arbetstidsschemat.
Om en arbetstagare med fasta lediga dagar kallas till arbetet på avtalat sätt på sin lediga dag, ska man samtidigt komma överens om att hans eller hennes lediga dag ges på någon annan dag under samma eller följande vecka. Därmed får hans eller hennes ordinarie arbetstid inte överskrida 48 timmar per vecka eller i genomsnitt 40 timmar under två på varandra följande veckor.
6.9.3 Skiftledigheter i dagarbete (atf 15, 16)
Den årliga arbetstiden förkortas i de arbetstidsformer som nämns i rubriken genom att ge skiftledigheter. Skiftledigheter intjänas för utförda ordinarie arbetsskift eller arbetsdagar under beskattningsåret (intjäningsperiod) på följande sätt:
Minst " | 16 33 | arbetsskift/arbetsdagar " | = 1 = 2 | skiftledighet skiftledigheter |
" | 49 | " | = 3 | " |
" | 65 | " | = 4 | " |
" | 82 | " | = 5 | " |
" | 98 | " | = 6 | " |
" | 114 | " | = 7 | " |
" | 131 | " | = 8 | " |
" | 147 | " | = 9 | " |
" | 163 | " | = 10 | " |
" | 180 | " | = 11 | " |
" | 204 TILL. | " | = 13 | " |
Ifall arbetstagarens ordinarie arbetstid per vecka enligt avtalet eller praxis underskrider 40 timmar, är han eller hon inte berättigad till skiftledigheter enligt denna punkt.
Ifall en arbetstagare med stöd av ett lokalt avtal eller lokal praxis får en semester som överskrider 30 dagar eller regelbundet återkommande årliga extra lediga dagar, avdras dylika semesterdagar och lediga dagar från de skiftledigheter som intjänats med stöd av denna punkt.
Om man inte har avtalat lokalt om att förlänga den årliga arbetstiden, följer man i stället för denna skiftledighetstabell den skiftledighetstabell som finns som bilaga till kollektivavtalet.
Perioden då skiftledigheter ges omfattar tiden 1.3 –28.(29.)2. Skiftledigheterna ges vid de tidpunkter som arbetsgivaren bestämmer och under arbetsdagar enligt arbetstidsschemat. Arbetsgivaren ska meddela skiftledigheterna minst två veckor innan de ges.
Outtagna skiftledigheter ersätts genom att man på följande lönebetalningsdag efter att perioden då ledigheter ges har gått ut betalar skiftledighetspenning. Om man med
arbetstagaren så avtalar, kan skiftledigheterna ges före utgången av maj månad efter utgången av den period under vilken ledigheter ges.
Skiftledigheter kan enligt överenskommelse även ges på förhand före perioden som inleds 1.3.
Ifall arbetstagaren har tagit ut för mycket skiftledighet kan skiftledigheten arbetas in redan inom samma period under vilken de ges, dock senast före utgången av följande maj månad efter periodens utgång.
De överskridande skiftledigheterna kan på arbetstagarens begäran avdras från lönen så att för varje överskridande skiftledighet avdras lön för åtta timmar enligt den genomsnittliga timförtjänsten.
6.9.4 Skiftledigheter i intermittent 2-skiftsarbete (atf 25, 26)
Den årliga arbetstiden förkortas i de arbetstidsformer som nämns i rubriken genom att ge skiftledigheter. Skiftledigheter intjänas för utförda ordinarie arbetsskift eller arbetsdagar under beskattningsåret (intjäningsperiod) på följande sätt:
Minst | 16 | arbetsskift/arbets- dagar |
" | 33 | " |
" | 49 | " |
" | 65 | " |
" | 82 | " |
" | 98 | " |
" | 115 | " |
" | 131 | " |
" | 147 | " |
" | 164 | " |
" | 180 | " |
skiftledighet skiftledigheter
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
Skiftledigheterna ges med iakttagande av bestämmelserna om hur skiftledigheter ges i punkt 6.9.3.
6.9.5 Skiftledigheter i kontinuerligt 1- och 2-skiftsarbete (atf 17, 27)
Den årliga arbetstiden förkortas i de arbetstidsformer som nämns i rubriken genom att ge skiftledigheter. Skiftledigheter intjänas för utförda ordinarie arbetsskift eller arbetsdagar under beskattningsåret (intjäningsperiod) på följande sätt:
Minst | 14 | arbetsskift/arbets- dagar | = 1 |
" | 29 | " | = 2 |
" | 43 | " | = 3 |
" | 58 | " | = 4 |
" | 72 | " | = 5 |
" | 87 | " | = 6 |
" | 101 | " | = 7 |
" | 115 | " | = 8 |
" | 130 | " | = 9 |
" | 144 | " | = 10 |
" | 159 | " | = 11 |
" | 173 | " | = 12 |
" | 188 | " | = 13 |
skiftledighet skiftledighete r
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
"
Skiftledigheterna ges med iakttagande av bestämmelserna om hur skiftledigheter ges i punkt 6.9.3.
6.10 Intermittent 3-skiftsarbete (atf 35, 36)
6.10.1 Ordinarie arbetstid (atf 35, 36)
I intermittent 3-skiftsarbete är den ordinarie arbetstiden 8 timmar per dygn och i genomsnitt 40 timmar per vecka under en tidsperiod på högst ett år.
Lokalt kan man avtala om en ordinarie arbetstid per dygn på högst 12 timmar. Då ska arbetstiden utjämnas till högst 40 timmar per vecka under en period på högst 52 veckor.
6.10.2 Skiftledigheter i intermittent 3-skiftsarbete (atf 35, 36)
Den årliga arbetstiden förkortas genom att ge skiftledigheter. Skiftledigheter intjänas för utförda ordinarie arbetsskift eller arbetsdagar under beskattningsåret (intjäningsperiod) på följande sätt:
Minst | 11 | arbetsskift/arbets- dagar | = 1 | skiftledighet |
" | 22 | " | = 2 | skiftledigheter |
" | 34 | " | = 3 | " |
'' | 46 | '' | = 4 | '' |
" | 56 | " | = 5 | " |
" | 68 | " | = 6 | " |
" | 80 | " | = 7 | " |
" | 91 | " | = 8 | " |
" | 102 | " | = 9 | " |
" | 114 | " | = 10 | " |
" | 125 | " | = 11 | " |
" | 137 | " | = 12 | " |
" | 148 | " | = 13 | " |
" | 159 | " | = 14 | " |
" | 171 | " | = 15 | " |
" | 183 | " | = 16 | " |
" | 199 | " | = 17,5 | " |
TILL.
Lokalt kan avtalas om att intermittent 3-skiftsarbete förkortas så att nattskiftet mellan fredag och lördag är ledigt under vissa veckor per år.
Skiftledigheterna ges med iakttagande av bestämmelserna om hur skiftledigheter ges i punkt 6.9.3.
6.10.3 Nattskift på pingstafton (atf 36)
Nattskiftet på pingstafton är ordinarie arbetstid. Ifall arbetsgivaren inte låter utföra nattskift på pingstafton, ska arbetsgivaren meddela detta minst 30 dygn på
förhand. Arbetstagaren har rätt till sin periodlön utan avdrag, även om inget arbete utförs på pingstafton.
6.10.4 Arbete på annandag påsk (atf 35, 36)
Annandag påsk är inte en arbetsdag i intermittent 3-skiftsarbete, om inte annat avtalas lokalt.
6.11 Skiftledigheter som intjänas för söckenhelgsveckor i arbetstidsformerna 17, 27, 16, 26 och 36
I de arbetstidsformer som nämns i rubriken intjänas en skiftledighet med lön för lördagen under nyårsveckan, trettondagsveckan, första majveckan och självständighetsdagsveckan, ifall helgdagen inte infaller på lördag eller söndag. Denna skiftledighet ges inom tre månader efter att den tjänats in.
I dessa arbetstidsformer intjänas dessutom en avlönad skiftledighet för lördagen efter påsk och jul, såvida dessa dagar inte är helgdagar.
I arbetstidsformerna 26 och 36 intjänas en avlönad skiftledighet för lördagen i den vecka då Kristi himmelfärdsdag infaller. Denna skiftledighet ges inom tre månader efter att den tjänats in.
TILL.
Skiftledigheten tjänas in ifall lördagen ingår i en period för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala lön eller arbetstagaren med arbetsledningens samtycke är frånvarande från arbetet.
I kontinuerliga arbetstidsformer (atf 17, 27) ingår arbetstagarens arbetsskift enligt arbetsskiftssystemet på påskafton, påskdagen och annandag påsk, lördagen under Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxx och på pingsten till sin grunddel i periodlönen och för dem intjänas skiftledighet motsvarande det utförda arbetet. Skiftledigheter ges för arbetsskift enligt arbetsskiftssystemet inom 3 månader från det att de intjänats.
I kontinuerligt 2-skiftsarbete (atf 27) intjänas för arbete som enligt arbetsskiftssystemet utförs i kvällsskift på valborgsmässoafton en motsvarande skiftledighet. Den ges för ett arbetsskift enligt arbetsskiftssystemet före utgången av beskattningsåret.
6.12 Bestämmelser om skiftledigheter som tillämpas på samtliga arbetstidsformer
6.12.1 Utjämning av skiftledigheter
Vid utgången av intjäningsperioden ska arbetstagaren inte ha överskridande eller outtagna skiftledigheter.
Om arbetstagaren vid utgången av intjäningsperioden har överskridande skiftledigheter ska de arbetas in. Outtagna skiftledigheter ges under den period under vilken skiftledigheter ska ges. Om man inte har kunnat ge dem betalas skiftledighetspenning.
6.12.2 Arbetsskift som kan jämställas med ordinarie arbetsskift
Jämställda med ordinarie arbetsskift eller arbetsdagar är:
- de arbetsskift som till följd av vikariat för förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig på högst 28 kalenderdagar åt gången utförs i någon annan arbetstidsform;
- de arbetsskift som arbetstagaren med stöd av 24 § punkterna 3–8 och 25 § är berättigad att få i form av ledighet med lön;
- de arbetsskift som infaller under sådan utbildning som arbetsgivaren bestämmer om och bekostar och som omfattas av arbetsgivarens ersättning för inkomstbortfall som avses i punkt 7 i det allmänna avtalet, dock sammanlagt högst 20 arbetsskift under ett beskattningsår;
- de arbetsskift som infaller under tiden för Elbranschernas fackförbunds styrelsemöten och fullmäktigemöten;
- arbetsskift för vilka arbetsgivaren betalar lön för sjuktid;
- om 4 timmar eller en längre tid av ett utfört arbetsskift enligt arbetsskiftsystemet ingår i periodlönen, intjänas för arbetsskiftet skiftledigheter enligt ifrågavarande arbetstidsform;
TILL.
Skiftledigheter intjänas endast enligt en arbetstidsform för ett och samma arbetsskift om arbetstidsformen ändras mitt under ett arbetsskift.
- de skiftledigheter som enligt avtalet ska tas ut efter den periodens utgång under vilken ledigheterna ska ges;
- de skiftledigheter som intjänats för arbete under kollektivavtalsenliga driftsstopp (6.8.13) enligt arbetsskiften i den arbetstidsform i vilken ledigheten har tagits ut.
- de arbetsskift som man avtalat att med stöd av 23 § i arbetstidslagen (mertids- och övertidsersättning i form av ledighet) ges i form av ledighet.
- utjämningsledigheter som ges på basis av lokalt avtal för arbetsskift på högst 12 timmar.
6.12.3 Skiftledigheter och sjukdom
Skiftledigheterna förbrukas under den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid.
En sjukskriven arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet förbrukas skiftledigheter.
Ifall skiftledigheterna har meddelats arbetstagaren och han eller hon insjuknar därefter, förbrukas skiftledigheter.
6.12.4 Skiftledigheter och faderskapsledighet
Skiftledigheter varken förbrukas eller intjänas under faderskapsledighet.
6.12.5 Ersättning som betalas för skiftledigheter
Ersättningen som betalas för skiftledigheter ingår i periodlönen. Därtill betalas en genomsnittlig andel av tillägg och premier som beräknas enligt 15 §. För en skiftledighet som infaller på söndag eller en söckenhelg betalas förhöjningsdel för söndagsarbete.
Ifall skiftledigheten eller en halv skiftledighet ersätts i form av pengar, betalas skiftledighetspenning som fastställs utgående från den genomsnittliga timförtjänsten.
För en skiftledighet enligt arbetsskiftssystemet betalas en förhöjningsdel på 200 % för tiden mellan kl. 06.00 på nyårsafton och kl. 06.00 följande vardag. På samma sätt går man tillväga i fråga om skiftledigheter som enligt arbetsskiftssystemet infaller på påskafton, påskdagen och annandag påsk, pingstafton och pingsten samt självständighetsdagen som infaller på söndag.
När en skiftledighet ges betalas för arbetsskiftet en förhöjningsdel på 200 % för en skiftledighet som infaller under tiden mellan kl. 14.00 på nyårsafton och kl.
06.00 på morgonen följande vardag, kl. 14.00 på påskafton och kl. 06.00 tisdagen efter påsk samt kl. 22.00 på pingstafton och kl. 06.00 dagen efter pingsten. För en skiftledighet på självständighetsdagen som infaller på söndag betalas en förhöjningsdel på 200 %. Grunddelen ingår i periodlönen.
6.12.6 Skiftledigheter när anställningsförhållandet upphör
När en arbetstagares anställningsförhållande upphör betalas för de outtagna skiftledigheterna en skiftledighetspenning. Ersättningen som betalats för de överskridande skiftledigheterna avdras från slutlönen.
TILL.
Ifall arbetstagaren har tagit ut eller skulle ta ut för mycket skiftledighet, är det inte ändamålsenligt att ge skiftledighet under uppsägningstiden.
6.12.7 Sammanjämkning av skiftledigheter (atf 15, 16, 17, 25, 26, 27, 35, 36)
När arbetstagaren under skatteåret arbetar i olika arbetstidsformer, intjänas skiftledigheter för utförda ordinarie arbetsskift enligt skiftledighetstabellerna för gällande arbetstidsformer, dock minst enligt skiftledighetstabellen i punkt 6.9.3 i kollektivavtalet.
7 § Övertids- och nödarbete
7.1 Övertidsarbete
Arbetstagaren får med hans eller hennes samtycke hållas i övertidsarbete i enlighet med 18 § i arbetstidslagen.
Det i 19 § i arbetstidslagen avsedda maximiantalet övertidstimmar (250 timmar) följs upp under en period som omfattar ett beskattningsår. Maximimängden extra övertidsarbete som får avtalas lokalt är 80 timmar under beskattningsåret.
TILL.
Övertidsarbete ska begränsas till sådana fall som med tanke på produktionens regelbundna gång är nödvändiga och inte kan utföras under den ordinarie arbetstiden.
7.2 Nödarbete
Nödarbete får utföras enligt 21 § i arbetstidslagen.
TILL.
Beslut om utförande av övertidsarbete enligt arbetstidslagen ska fattas omsorgsfullt och konsekvent. Man strävar efter att ge kallelsen till nödarbete skriftligen med beaktande av omständigheterna. Av kallelsen ska framgå vilket arbete som ska utföras som nödarbete samt vem som har gett ordern. Arbetarskyddsfullmäktig ska ges en kopia på kallelsen.
Elarbetarnas förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig bereds möjlighet att bifoga sina utlåtanden till den anmälan om nödarbete som ska ges arbetarskyddsmyndigheten, om nödarbetet gäller arbetstagare som dessa representerar. Arbetarskyddsfullmäktig ska få en kopia på anmälan.
7.3 Förteckningar över övertids- och nödarbete
Arbetsgivaren ska kvartalsvis ge elarbetarnas förtroendeman förteckningar över det övertids- och nödarbete som arbetsgivaren enligt lag är skyldig att föra.
Även arbetarskyddsfullmäktig ska få samma uppgifter.
8 § Bestämmelser som gäller för förädlingsfabriker och -avdelningar
8.1 Veckoslutsarbete
Den ordinarie arbetstiden för arbetstagarna på förädlingsfabriker och -avdelningar kan genom ett lokalt avtal tillfälligt arrangeras avvikande från bestämmelserna i 6
§ också under lördag och söndag eller på en av dessa dagar i en annan arbetstidsform än i oavbrutet skiftarbete (atf
37) som ordinarie arbetsskift på högst 12 timmar eller som ett arbetsskift under en på förhand meddelad tidsperiod för en bestämd tid på högst två månader.
Anm. 1 Med förädlingsfabriker och -avdelningar avses arbetsplatser i grupp K enligt yrkesklassificeringen i det kollektivavtal som upphört att gälla år 2008.
TILL.
Veckoslutsarbete tillämpas inte på en sådan fabrik som normalt är i drift enligt atf 37.
Arbetet kan inte permanent arrangeras på ovan nämnda sätt sju dagar i veckan så att man i början av veckan från måndag till fredag till exempel tillämpar atf 35 eller 26 och under veckoslutet arbetsskift på 12 timmar.
Även övriga än de arbetstagare som permanent arbetar på fabriken kan utföra arbetsskift under veckosluten.
För de längre ordinarie arbetsskiftena intjänar en arbetstagare skiftledigheter enligt skiftledighetstabellen för den arbetstidsform som normalt tillämpas på den aktuella avdelningen. Vid beräkningen av antalet arbetsskift beaktas arbetsskift som överskrider åtta timmar genom att arbetsskiftets längd ställs i relation till åtta timmar. Därmed anses till exempel ett arbetsskift på 12 timmar som 1,5 arbetsskift.
8.2 Avbrott i produktion under påsk och pingst
Arbetsgivaren ska meddela huvudförtroendemannen om avbrott i produktionen på en förädlingsfabrik och -avdelning för påsk eller pingst senast 30 dygn innan helgen börjar. Då betalas periodlönen oavkortad och skiftledigheter tjänas inte in och åtgår inte.
8.3 Ändringar av arbetstidsform eller arbetsskift eller tid för förhandsanmälan om skiftledigheter
Ändring av arbetstidsform eller arbetsskift samt tidpunkten för skiftledigheter ska anmälas sju dagar i förväg.
III LÖNEBESTÄMMELSER
9 § Ordnande av arbeten
På varje fabrik fastställer arbetsgivaren i samarbete med personalens representanter bemanningen och tillvägagångssätten. Samarbetsmålet är att i syfte att säkra ändamålsenlig verksamhet höra sakkunnigheten i anknytning till personalens arbetsinnehåll och uppgiftsorganisering. Särskild uppmärksamhet
ska med tanke på samarbetet fästas vid det rätta antalet anställda.
När bemanning och tillvägagångssätt fastställs beaktas de krav på yrkeskunnighet som förutsätts av arbetstagarna samt arbetarskyddsaspekterna.
10 § Bestämning av lönen
10.1 Principer för fastställande av löner
På varje fabrik avtalas lokalt om ett lönesystem som baserar sig på uppgifternas svårighetsgrad och arbetstagarens användbarhet och som främjar flexibel användning av arbetskraft.
TILL.
Vid bedömningen av uppgifternas svårighetsgrad i anknytning till lönesystemet används det system för utvärdering av kompetens som ingår som bilaga i kollektivavtalet. Lokalt kan också avtalas om ett annat system för utvärdering av uppgifternas svårighetsgrad, som, innan det införs, ska ges förbunden för kännedom.
Utöver den uppgiftsrelaterade lönen kan till arbetstagaren betalas en arbetsprestations- och kompetensbaserad lönedel som ingår i periodlönen. Grunderna för och beloppet på denna lönedel avtalas lokalt.
10.2 Periodlön
Arbetstagarnas löner betalas som periodlön i enlighet med det som föreskrivs nedan i 13 §.
Periodlönerna avtalas separat på varje fabrik utifrån ett avtal mellan arbetsgivaren och förtroendemannen med iakttagande av det lönesystem som man avtalat om enligt punkt 10.1. Vid avtal om periodlöner beaktas uppgiftens svårighetsgrad och övriga faktorer som inverkar på arbetsutförandet så att lönerna differentieras i ett rättvist förhållande.
Den lägsta periodlönen är 913,98 euro fr.o.m. 11.12.2017 och 928,60 euro fr.o.m. 10.12.2018.
Periodlönerna som avtalats i enlighet med denna punkt ska iakttas som en del av kollektivavtalet.
11 § Ändringarnas inverkan på lönesättning
11.1 Bedömning och bokföring av ändringar
Vid avtal om lönesystem enligt punkt 10.1 ska man också avtala om de principer enligt vilka ändringarna som sker i uppgifternas svårighetsgrad och arbetstagarens användbarhet inverkar på periodlönerna. Samtidigt ska avtalas om principerna för upprätthållandet och granskningen av kompetensvärdering. Upprätthållandet och granskningen ska dock genomföras vid behov en gång om året.
TILL.
Ovan avsett upprätthållande och ovan avsedd granskning ska
genomföras minst två gånger om året under två år efter att ett nytt lönesystem har tagits i bruk.
Arbetsgivaren bokför de ändringar av arbetsuppgifter som inverkar på upprätthållandet och granskningen av bedömningen av uppgifternas svårighetsgrad. Bokföringarna ska ges till förtroendemannen för kännedom.
TILL.
Oberoende av bokföringen ska arbetena utföras så som föreskrivs om ordnande av arbeten i 9 §.
11.2 Meningsskiljaktigheter
Meningsskiljaktigheter om lönesystemet och periodlönerna kan föras till förbunden för behandling med iakttagande av bestämmelserna i 29 § i kollektivavtalet.
Om förbunden inte lyckas nå enighet i ärendet, kan meningsskiljaktigheten hänskjutas till tvistenämnden för avgörande.
12 Prestationslöner
12.1 Prestationslönearbete och dess utförande
Löneformerna för prestationslön är ackord och premielön.
Som prestationslönearbete kan man låta utföra ett arbete som till sin karaktär är sådant att arbetstagarens lön kan fastställas utgående från kvaliteten hos det utförda arbetet eller dess mängd.
För prestationslönearbete betalas till arbetstagaren minst den periodlön som betalas i motsvarande arbete.
12.2 Avtal om prissättning
Avtal om prissättningen av prestationslönearbete ska ingås lokalt, såvitt möjligt redan innan arbetet inleds. Avtalet om prissättningen av prestationslönearbete gäller för en viss tid eller tills vidare då avtalet är uppsägningsbart. Avtalet som ingåtts om prissättningen av prestationslönearbete ska hållas till ifrågavarande arbetstagares påseende på arbetsplatsen.
Om man inte kan enas om prissättningen, utförs arbetet med periodlön. Meningsskiljaktigheter om prissättningen behandlas i enlighet med förhandlingsordningen i kollektivavtalet.
12.3 Ändring av prissättning
Grunderna för prissättningen kan på arbetsgivarens eller arbetstagarnas initiativ bedömas på nytt genom lokala förhandlingar. Ifall det uppkommer grundade anledningar, ska enhetspriset korrigeras. Det justerade enhetspriset tillämpas från och med den tidpunkt vid vilken avtalet ingås.
Under den tid förhandlingar om hur prissättningen ska ändras förs och arbetsresultatet bibehålls, betalas till arbetstagaren lön enligt hans eller hennes genomsnittliga timförtjänst.
12.4 Ackords- och premiearbete som övertidsarbete
Om ackords- eller premiearbete ska utföras som övertidsarbete eller på någon annan dag än på en vardag, ska för det betalas den förhöjda lön som förutsätts i 17 §.
13 § Lönebetalning
13.1 Lönebetalningsperiod
En lönebetalningsperiod omfattar två arbetsveckor enligt kollektivavtalet.
En ofullständig lönebetalningsperiod är en löneperiod under vilken ett kollektivavtalsenligt driftstopp (6.4.1) infaller eller under vilken självständighetsdagen eller en kyrklig högtid infaller på någon annan vardag än lördag och antalet ordinarie arbetsskift och skiftledigheter för arbetstagaren enligt arbetsskiftssystemet eller arbetstidsschemat multiplicerat med 8 underskrider 80.
13.2 Periodlön
Arbetstagarens lön betalas som periodlön som är lön för den ordinarie arbetstiden i tidarbete under lönebetalningsperioden. När man under ett kollektivavtalsenligt driftstopp (6.4.1) utför ordinarie arbete ingår grunddelen emellertid inte i periodlönen med undantag av det arbete som avses i 6.3.1 fjärde stycket.
Timlönen beräknas utifrån periodlönen genom att periodlönen divideras med 82 i oavbrutet skiftarbete (atf 37) och med 80 i övriga arbetstidsformer.
Om arbetstidsformen eller arbetsskiftet ändras under löneperioden är koefficienten för periodlönen
80. Om arbetsskiftet ändras i oavbrutet skiftarbete (atf 37) är koefficienten för periodlönen 82.
Periodlönen för en deltidsanställd arbetstagare beräknas genom att de ordinarie arbetstimmarna under lönebetalningsperioden multipliceras med timlönen.
13.3 Lönebetalningsdag
Fredagen under löneperiodens andra vecka är lönedag. Då betalas föregående löneperiods periodlön, tillägg och ersättningar.
Ifall lönebetalningsdagen infaller på första maj, självständighetsdagen eller en kyrklig högtidsdag betalas lönen på föregående vardag.
Det är möjligt att lokalt avtala annat om lönebetalningsdagen.
13.4 Ändringar av lönegrunder
Permanenta ändringar av lönegrunder beaktas i periodlönen fr.o.m. början av nästa fulla lönebetalningsperiod. Ändringen är permanent när den varar i minst en full lönebetalningsperiod.
Övriga ändringar i lönegrunderna beaktas per timme.
13.5 Tillägg och ersättningar
Beloppen som inte ingår i periodlönen, såsom skifts- och bastutillägg, förhöjningar för söndagsarbete och grund- och förhöjningsdelar av övertidsersättningar, betalas utgående från lönebokföringen per timme.
13.6 Prestationslönearbete
13.6.1 Lönebetalning i prestationslönearbete
Till en arbetstagare som utför prestationslönearbete betalas periodlön som baserar sig på tidsarbete eller annat arbete. Till denna lön läggs till eller från den avdras skillnaden mellan förtjänsten enligt den ackordsprissättning som i premielönearbete baserar sig på den arbetsrelaterade eller timvisa lönebokföringen och periodlönen under motsvarande tidsperiod.
13.6.2 Särskild ersättning för en ofullständig lönebetalningsperiod i prestationslönearbete
För en ofullständig lönebetalningsperiod betalas till en arbetstagare med prestationslön i annat än oavbrutet skiftarbete en genomsnittlig andel av tillägg och premier enligt 15 § i detta avtal för de timmar som beräknas genom att av 80 timmar subtraheras det sammanlagda antalet ordinarie arbetsskift och skiftledigheter under lönebetalningsperioden multiplicerat med talet 8.
TILL.
En förutsättning för betalning av ersättning är att arbetsgivaren är skyldig att betala lön för denna period, att minst hälften av arbetstagarens arbetstimmar under lönebetalningsperioden har utförts i annat än oavbrutet skiftarbete och att minst hälften av arbetstimmarna under lönebetalningsperioden har utförts i prestationslönearbete.
En särskild ersättning betalas inte om den dag som orsakar den ofullständiga lönebetalningsperioden infaller under semestern.
Exempel:
Arbetstiden i atf 15 på 72 timmar under den lönebetalningsperiod under vilken midsommaren infaller
* tidsarbete 24 timmar
* premiearbete 48 timmar
* genomsnittlig andel av tillägg och premier (ka 15 §) 1 euro
* timlön 10 euro
* periodlön 800 euro
* förtjänst i premiearbete 480 euro
Arbetstagarens lön under lönebetalningsperioden:
• periodlön 800 euro
• förtjänsten i premiearbete minskad med periodlönen
för motsvarande period 480 – 10 x 40 80 euro
* särskild ersättning (8 x 1 euro) 8 euro
Sammanlagt 888 euro
13.7 Frånvaro utan lön
I dagarbete (atf 15, 16) och i intermittent skiftarbete (atf 25, 26, 35 och 36) frånräknas frånvaro utan lön från periodlönen genom att antalet frånvarotimmar multipliceras med arbetstagarens timlön.
I oavbrutet och kontinuerligt skiftarbete (atf 37, 17 och 27) frånräknas frånvaro utan lön från periodlönen i förhållande till arbetstagarens arbetsskift och skiftledigheter enligt arbetsskiftssystemet.
Under sådana lönebetalningsperioder under vilka ett kollektivavtalsenligt driftstopp (6.4.1) infaller frånräknas frånvaro utan lön från periodlönen i oavbrutet och kontinuerligt skiftarbete (atf 37, 17, 27) genom att antalet frånvarotimmar multipliceras med arbetstagarens timlön, ifall antalet ordinarie arbetsskift och skiftledigheter som enligt arbetsskiftssystemet tillkommer arbetstagaren multiplicerat med 8 underskrider 80.
Ifall arbetsgivaren inte är skyldig att betala lön under lönebetalningsperioden, betalas till arbetstagaren emellertid ingen periodlön eller en del av den.
13.8 Lönebetalning när anställningsförhållande inleds
Under den lönebetalningsperiod då arbetstagarens anställningsförhållande inleds betalas lön enligt utförda arbetstimmar och från början av den andra lönebetalningsperioden tillämpas bestämmelserna om periodlön.
När anställningsförhållandet inleds under lönebetalningsperiodens första vecka betalas till en ny arbetstagare på lönebetalningsdagen under följande vecka ett löneförskott för den ordinarie arbetstiden under den första veckan. Löneförskottet avdras på följande lönebetalningsdag.
Till en arbetstagare vars anställningsförhållande inleds under lönebetalningsperiodens andra vecka, betalas lön på lönebetalningsdagen under följande lönebetalningsperiod.
14 § Lönesättning vid förflyttning till annat arbete
1. Om en arbetstagare som får tidlön flyttas till ett arbete med lägre lön, ska lönen inte sänkas förrän 14 dagar passerat från anmälan om förflyttningen och arbetstagaren har flyttat till det nya arbetet.
Om en arbetstagare som får tidlön flyttas till ett arbete med högre lön, höjs lönen genast då det nya arbetet börjar.
2. Om en ackordsarbetare av någon annan orsak än brist på ackordsarbete förflyttas till ett annat arbete och en annan arbetstagare på grund av förflyttningen utför hans
eller hennes arbete, får den förflyttade arbetstagaren inkomst enligt sitt tidigare arbete, dock högst under 14 dagar från anmälan om förflyttningen.
3. Ifall en arbetstagare som arbetar under hot av yrkessjukdom av hälsoskäl tillfälligt förflyttas till andra uppgifter sänks inte hans eller hennes förtjänst (jämte standardtillägg) under den ordinarie arbetstiden på grund av detta.
4. Ifall en arbetstagare som fyllt 50 år och vars anställningsförhållande på samma företag inom ramarna för detta avtal har fortgått minst 20 år, har förlorat sin arbetsförmåga till den del att han eller hon inte längre kan utföra sin tidigare uppgift, rekommenderar förbunden att arbetsgivaren förflyttar arbetstagaren till en uppgift i vilken hans eller hennes tidigare genomsnittliga timförtjänst inte minskas under en tid på 1,5 år efter förflyttningen, varefter hans eller hennes periodlön inte minskar.
15 § Genomsnittlig timförtjänst
15.1 Bildning av genomsnittlig timförtjänst
Den genomsnittliga timförtjänsten beräknas genom att ett genomsnittligt tillägg adderas till periodlönens gällande timlön.
TILL.
När till arbetstagaren betalas genomsnittlig timförtjänst, betalas inga skifttillägg eller övriga lönedelar som ingår i det genomsnittliga tillägget.
15.2 Beräkning av genomsnittligt tillägg
Det genomsnittliga tillägget beräknas genom att man adderar de tillägg som man utöver periodlönen betalat till arbetstagaren under de lönebetalningsperioder som ingår i det föregående kvartalet. Totalsumman av tillägg divideras med antalet utförda arbetstimmar under samma tidsperiod.
Tillägg är miljö-, bastu- och skiftarbetstillägg samt de delar som utan förhöjningsdelar för övertids- och söndagsarbete och för arbete under ett driftstopp överskrider periodlönen som betalas för prestationslönearbete.
TILL.
Till det genomsnittliga tillägget räknas också bl.a.
- tillägg för arbetshandledning
- ersättningar för naturaförmåner och
- tillfälliga förändringar av timlönen som under lönebetalningsperioden.
Till det genomsnittliga tillägget räknas inte bl.a.
- förhöjningsdelar för övertidsarbete, arbete under ett driftstopp eller söndagsarbete,
- ersättningar som betalas för ledighet per vecka,
- utrycknings- och beredskapspenningar,
- ersättningar för arbetsredskap,
- tilläggsersättningar i enlighet med 30 § punkt 6,
- särskilda ersättningar under en ofullständig lönebetalningsperiod,
- lön som betalas för annan tid än arbetstiden, såsom semesterlön,
semesterpremie, skiftledighetspenning, lön för sjuktid och tjänsteårsersättning och inte heller
- arvoden för initiativ, skrivning och möten.
Från totalsumman av tilläggen under kvartalet avdras de lönedelar som med stöd av punkt 13.6.1 ska avdras.
Om för en arbetstagare inte kan fastställas ett genomsnittligt tillägg enligt föregående kvartal, används det genomsnittliga tillägget för föregående fulla lönebetalningsperiod eller det genomsnittliga tillägget för en motsvarande arbetstagargrupp under föregående kvartal.
Ifall man under kvartalet har arbetat in flera än två överskridande skiftledigheter, korrigeras det genomsnittliga tillägget genom att de timmar som har arbetats in avdras från divisorn.
15.3 Användning av genomsnittligt tillägg
Det genomsnittliga tillägget används efter att kvartalet gått ut från början av den andra, eller om löneberäkningen så kräver, från början av den tredje lönebetalningsperioden fram till början av nästa kvartals andra lönebetalningsperiod.
16 § Rationalisering
1. Man ska inte motsätta sig de arbets- och tidsstudier på arbetsplatser som innebär inte bara förbättrat arbetsresultat utan också förbättrade förtjänster för arbetstagarna. Eventuella ändringar i arbetsarrangemang till följd av det ovan nämnda får dock inte medföra psykisk eller fysisk överansträngning för arbetstagaren och inte heller minska deras normala förtjänster.
2. Avtalsparterna anser det ändamålsenligt att när förändringar i arbetsmetoder som baserar sig på arbets- och tidsstudier eller övriga rationaliseringssätt verkställs ska de behandlas på det sätt som samarbetsförfarandet/rationaliseringsbestämmelserna i kollektivavtalet förutsätter. Arbetstagarnas förtroendemän ska beredas möjlighet att sätta sig in i det sätt på vilket arbets- och tidsstudier utförs samt i resultaten av arbetsstudierna, liksom också i de reformer som har verkställts utgående från dem.
TILL. Rationaliseringssamarbete inom pappersindustrin
Målet med rationaliseringen är förbättrad produktivitet. Dessutom är målet för rationaliseringsverksamheten förbättrade arbetsförhållanden, förbättrade förtjänster och övriga arbetsvillkor för arbetstagarna, stabil fortsättning av produktion och anställningsförhållandets kontinuitet.
Förbunden anser det viktigt att företagen fäster särskild uppmärksamhet vid en aktiv arbetskraftpolitik och med de medel den ger i mån av möjlighet ser till att anställningsförhållandena fortgår så att rationaliseringsåtgärderna inte leder till permittering eller uppsägning av arbetstagare.
Man avtalar om hur rationaliseringen inverkar på lönesättningen med iakttagande av bestämmelserna om förhandlingsordning och lönesättning i kollektivavtalet.
Gemensamma utvecklings- och undersökningsprojekt som baserar sig på
arbets- och tidsstudier och gäller för olika företag liksom också system för klassificering av arbeten ska utredas mellan förbunden innan de införs och avtal om åtgärdernas ska ingås. Dessutom är det anledning att beakta 7 § i rationaliseringsavtalet och dess tillämpningsanvisningar.
Tidsbestämda planer
Företagets rationaliseringsverksamhet liksom också den övriga företagsverksamheten ska vara planenlig. Avtalsparterna förutsätter att företagen utarbetar en tidsbestämd plan över sin rationaliseringsverksamhet. Av planen ska framgå rationaliseringsobjekten på företaget samt den planerade tidtabellen för deras genomförande, hur de inverkar på personalen samt personalens behov av omskolning.
Enligt 6 § i samarbetslagen omfattas de tidsbestämda planerna emellertid av samarbetsförfarandet.
Enligt 8 § i samarbetslagen kan arbetsgivaren och personalrepresentanterna sinsemellan lokalt avtala om hur de tidsbestämda rationaliseringsplanerna ska behandlas i syfte att uppfylla den förhandlingsplikt som föreskrivs i samarbetslagen. Om man inte har ingått ett dylikt avtal ska samarbetsförfarandet i fråga om de tidsbestämda planerna genomföras enligt samarbetslagen.
Samarbetsförfarandet ska genomföras innan arbetsgivaren avgör ärenden som hänför sig till innehållet av de tidsbestämda planerna. Ifall den tidsbestämda rationaliseringsplanen gäller sådana avdelningar vars förtroendemän inte har deltagit i samarbetsförfarandet, ska de och den förtroendeman som representerar arbetstagarna på företaget enligt rationaliseringsavtalet också ha tillgång till den tidsbestämda planen.
De tidsbestämda planerna är inte alltid några slutliga och precisa planer som innehåller lösningar till samtliga delhändelser i anknytning till rationaliseringar. På grund av sådana skäl kan det samarbetsförfarande som avses i samarbetslagen även komma i fråga efter att man gjort upp de tidsbestämda planerna. Innan de väsentliga förändringarna av arbetsuppgifter, arbetsmetoder, arbetsarrangemang eller förflyttningar till andra uppgifter som inverkar på personalens ställning slutgiltigt avgörs, ska man i ett samarbetsförfarande gå igenom grunderna för åtgärden, dess inverkningar och alternativ. Det är möjligt att de tidsbestämda planerna från början utarbetas att vara så slutgiltiga att arbetsgivaren kan fatta det slutgiltiga beslutet omedelbart efter att den tidsbestämda planen har behandlats.
Enligt 11 § i samarbetslagen ska arbetsgivaren före räkenskapsårets början förete personalrepresentanterna en personalplan som man gjort upp för minst ett år och som baserar sig på produktions- och verksamhetsutsikterna. I planen ska utredas de förändringar som förväntas ske i antalet anställda och deras kvalifikationer.
En dylik lagenlig personalplan kan bli rätt så likadan som den tidsbestämda planen för rationaliseringsverksamheten. Enligt antydan i tillämpningsanvisningarna kan den tidsbestämda planen innehålla bl.a. en förteckning över de planerade rationaliseringarna för en så lång tid
som man vid behandlingstidpunkten har kännedom om planerna samt en uppskattning om verkningarna i fråga om personal.
För att undvika överlappande arbete är det anledning att beakta den ovan förklarade bestämmelsen i samarbetslagen redan när man sätter ihop en tidsbestämd plan för rationaliseringsverksamhet.
Omskolning
Rationalisering och utvecklande teknologi i produktionslivet förutsätter omskolningsverksamhet inom företagen. På företagen ska fästas mer och mer uppmärksamhet vid omskolningen när rationaliserings- och saneringsprojekt genomförs. Därvid ska omskolningen riktas till både de som tar till uppgifter som innehåller ny teknologi och de som förflyttas till nya uppgifter.
Omskolningen gör det möjligt att arbetstagarna anpassar sig bättre till de förändringar som rationaliseringen medför i organisationen och uppgifterna.
Förbunden anser det viktigt att framhäva omskolning av arbetstagare när företagens rationaliseringsverksamhet planeras och i praktiken genomförs. För att kunna nå det bästa möjliga resultatet som tillfredsställer samtliga parter rekommenderar förbunden att man strävar efter att i första hand rikta omskolningen på sådana yrken som bäst säkrar en bibehållning och vidare utveckling av lönenivån.
Projektsamarbete
Förbunden konstaterar att det på ett företag förekommer behov av projektsamarbete förutom vid det egentliga rationaliseringsobjektet men också utanför rationaliseringsverksamheten. Förbunden anser att man genom lokala avtal kan och ska tillsätta projektgrupper även för andra än rationaliseringsfrågor om man anser att detta är till ömsesidig nytta. Förbunden vill dock betona att projektgruppen i första hand ska vara en expertgrupp som behandlar produktionsrelaterade, tekniska, utbildningsrelaterade och sociala frågor och som genomför den i allmänhet tekniskt, tidsmässigt och produktionsrelaterat begränsade uppgiftshelheten av engångskaraktär som man gett till den. För den tid uppgiften varar tillsätts en egen projektorganisation jämte uppdrag.
Projektgruppens verksamhetsbefogenhet kan i vissa fall, om parterna tidsmässigt särskilt kommer överens om det, även gälla tills vidare.
Projektgruppens arbete ersätter inte förhandlingsordningen i kollektivavtalet och dess ställningstagande binder inte heller parterna i den kollektivavtalsenliga förhandlingsordningen. I projektgruppen ska vara jämlikt representerade de personalgrupper som projektet gäller. Arbetstagarna utser sina representanter i första hand bland arbetstagarna i den enhet där utvecklingen ska genomföras.
Förtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktig har rätt att delta i projektgruppens arbete och få information om projektet till den del det gäller frågor inom deras verksamhetsområde.
IV SÄRSKILDA ERSÄTTNINGSBESTÄMMELSER
17 § Övertidsersättningar och förhöjd lön
17.1 Övertidsarbete per dygn
Arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden per dygn är övertidsarbete per dygn. För övertidsarbete per dygn betalas för de två första timmarna lön förhöjd med
50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %.
TILL.
Ifall en arbetstagare som arbetar i arbetstidsform 35, 36 och 37 är tvungen att fortsätta arbetet omedelbart efter att hans eller hennes ordinarie arbetsskift har upphört, anses det utförda arbetet som övertidsarbete per dygn även om dygnet hinner växla.
17.2 Övertidsarbete per vecka
17.2.1 Huvudregel
Övertidsarbete per vecka är arbete som utan att överskrida arbetstiden per dygn överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka, och man har inte avtalat om att flytta den lediga dagen enligt punkt 6.9.2.
17.2.2 Regel om ledigt dygn
I arbetstidsformerna 17, 27 och 37 är övertidsarbete per dygn det arbete som utförts under det ordinarie lediga dygnet, ifall arbetstagaren omedelbart fortsätter arbetet i sitt tidigare arbetsskift.
Med ledigt dygn avses i arbetstidsform 37 dygn mellan arbetsdagar enligt arbetsskiftsystemet och dygn mellan arbetsdagar och skiftledigheter enligt kollektivavtalet. Lediga dygn är dock inte de dagar som under en ledighetsperiod på 14 dygn infaller mellan skiftledigheter.
17.2.3 Regel om femte dag
Om en arbetstagare arbetar fem dagar i följd utgör den femte dagen veckoövertid (i kort rotation den sjunde dagen), i det fall att arbetstagarens arbetsskift eller arbetstidsform växlar på en arbetsdag efter ett ledigt dygn och före nästa lediga dygn och arbetstagaren under denna tid arbetar minst ett arbetsskift i arbetstidsform 17, 27 eller 37.
17.2.4 Regel om lönebetalningsperiod vid övergång till annan arbetstidsform (atf 37)
Om en arbetstagares arbetsskift i kontinuerligt skiftarbete växlar, utgör den arbetstid som överstiger 82 ordinarie arbetstimmar under löneperioden i fråga veckoövertid.
Om arbetstagaren flyttas till kontinuerligt skiftarbete eller från kontinuerligt skiftarbete till en annan arbetstidsform utgör det arbete som överstiger 80 ordinarie arbetstimmar under löneperioden i fråga veckoövertid.
Om det till följd av övergången uppstår extra vilodagar, ska arbetstagaren beredas möjlighet att arbeta så att förtjänsten för den ordinarie arbetstiden inte minskar.
Regeln om lönebetalningsperioden vid övergång tillämpas inte om arbetstagaren byter arbetsskift i samband med en sådan ändring av arbetsskiftssystem som är nödvändig för att arbetstiden i atf 37 ska kunna förkortas.
17.2.5 Regel om ofullständig löneperiod
När arbetstagarens arbetstidsform eller arbetsskift ändras under en ofullständig löneperiod är övertidsarbete per vecka det arbete som överskrider timantalet som beräknats utgående från antalet ordinarie arbetsskift och skiftledigheter enligt arbetsskiftssystemet eller arbetstidsschemat i början av löneperioden.
17.2.6 Ersättning för övertidsarbete per vecka
För övertidsarbete per vecka betalas för de 8 första timmarna lön förhöjd med 50
% och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %.
För sådant övertidsarbete per vecka som utförts i arbetstidsformerna 17, 27 och 37 och som baserar sig på regeln om ledigt dygn betalas dock lön förhöjd med 100 %.
17.3 Övertidsersättning efter 8 övertidstimmar per vecka
Allt övertidsarbete ersätts med lön förhöjd med 100 % efter 8 timmar övertidsarbete per vecka.
17.4 Nattövertidsarbete
För övertidsarbete som i skiftarbete utförs mellan kl. 22.00 och 06.00 och i dagarbete mellan kl. 22.00 och 07.00 betalas lön förhöjd med 100 %.
TILL.
Om den ordinarie arbetstiden har avtalats att börja kl. 06.00, betalas lön förhöjd med 100
% fram till det nämnda klockslaget.
17.5 Ersättning för arbete under ledighet per vecka
Ledigheten per vecka ska ordnas så att den under löneperioden är i genomsnitt 35 timmar och att den oavbrutna ledigheten per vecka omfattar minst 24 timmar.
Avvikande från det ovan nämnda granskas inte genomsnittet i kontinuerligt treskiftsarbete (atf 37), utan den oavbrutna ledigheten per vecka ska vara 24 timmar.
Ifall en arbetstagare är tvungen att arbeta under samtliga veckodagar och därmed även under sin ledighet per vecka som avses i 31 § i arbetstidslagen, ersätts tiden använd för arbetet enligt 32 § 2 mom. i arbetstidslagen.
TILL.
Minst hälften av ledigheten per vecka ska förläggas till veckans sista lediga dag enligt det timschema som var i kraft i början av veckan.
Arbetstagaren har inte rätt att få den ersättning som avses i denna punkt om han eller hon under vilken dag som helst under veckan eller av vilken orsak som helst (t.ex. semester, sjukdom eller annan ledig dag) har varit frånvarande från arbetet så att det mellan arbetsskiften ligger 24 timmar i oavbrutet skiftarbete och 35 timmar i övriga arbetstidsformer.
17.6 Arbete som utförs på påskafton
I arbetstidsformerna 15, 16, 25, 26, 35 och 36 ersätts arbete som utförs på påskafton
t.o.m. kl.
14.00 på samma sätt som övertidsarbete per vecka.
I arbetstidsformerna 17, 27 och 37 ingår morgonskiftet på påskafton enligt arbetstidsschemat i periodlönen.
17.7 Ersättning för driftsstopp
För arbete som utförs under de driftstopp under midsommar och jul som avses i punkt
6.4.1 betalas lön förhöjd med 200 %. I denna lön ingår ersättningar för söndags- och övertidsarbete.
På samma sätt ersätts arbete som utförs
- på självständighetsdagen som infaller på söndag,
- under tiden mellan kl. 14.00 på nyårsafton och i skiftarbete kl. 06.00 och i dagarbete kl. 07.00 morgonen följande vardag,
- under tiden mellan kl. 14.00 på påskafton och i skiftarbete kl.
06.00 och i dagarbete kl. 07.00 tisdagen efter påsk och
- under tiden mellan kl. 22.00 på nyårsafton och i skiftarbete kl. 06.00 och i dagarbete kl. 7.00 morgonen efter pingsten
Till en dagarbetare betalas ersättning för driftstopp även för arbete som utförs på söndagen omedelbart efter driftstoppet på grund av jul.
18 § Bastutillägg
Under tiden mellan kl. 06.00 på lördag och helgdagsafton och kl. 06.00 på söndag och helgdag betalas arbetstagaren i ett särskilt tillägg för varje arbetstimme ett bastutillägg som utgör 23,05 % av den genomsnittliga timförtjänsten inom pappersindustrin under det fjärde kvartalet. (Kolumnerna 5 och 6 i lönestatistiken för pappersindustrin sammanräknade).
Om afton och lördag följer på varandra betalas bastutillägget betalas endast för den första av dessa dagar. På bastutillägget betalas alla de förhöjningar för driftstopp och övertidsarbete som förutsätts i kollektivavtalet.
Anm. 1. Bastutillägget som fastställs utgående från det fjärde kvartalet tillämpas från början av följande fjärde kvartal.
19 § Ersättning för tjänsteår
19.1 Beloppet på ersättningen för tjänsteår
Till arbetstagaren betalas en ersättning för tjänsteår som fastställs utgående från hans eller hennes genomsnittliga timförtjänst och anställningsförhållandets längd.
Ersättningen för tjänsteår fastställs utgående från det anställningsförhållande som utan avbrott fortgått fram till den sista dagen under statistikkvartalet enligt följande:
Anställningsförhållandets längd Beloppet på ersättningen för tjänsteår
minst | 1 | år | 2,54 | x | genomsnittlig timförtjänst |
'' | 3 | '' | 8,54 | x | |
'' | 6 | '' | 14,54 | x | '' |
'' | 9 | '' | 26,54 | x | '' |
'' | 12 | '' | 32,54 | x | '' |
'' | 18 | '' | 38,54 | x | '' |
TILL.
I anställningsförhållandets längd räknas ingå den oavbrutna anställningstiden på samma företag som är medlem i Skogsindustrin rf.
Också tiden under en lagenlig moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet eller fullgörande av värnplikt räknas ingå i anställningsförhållandets längd.
I anställningsförhållandets längd räknas däremot inte ingå den tid under vilken arbetstagaren är vårdledig eller studieledig eller om anställningsförhållandet i övrig är vilande.
19.2 Rätt till ersättning för tjänsteår och betalning av den
Arbetstagaren är berättigad till ersättning för tjänsteår alltid när han eller hon på den dag då ersättning betalas står i anställningsförhållande till företaget.
Ersättning för tjänsteår betalas utgående från den genomsnittliga timförtjänsten som tillämpas vid lönebetalning på den andra lönebetalningsdagen efter statistikkvartalets utgång.
TILL.
Till en vårdledig arbetstagare betalas 1/3 av ersättningen för tjänsteår för varje månad som under kvartalet före den dag på vilken ersättning för tjänsteår betalas berättigar till semester.
För det kvartal under vilket arbetstagarens anställningsförhållande upphör eller han eller hon börjar fullgöra sin värnplikt betalas 1/3 av ersättningen för tjänsteår för varje månad som berättigar till semester.
Till en arbetstagare som fullgör sin värnplikt eller militärtjänst betalas ingen ersättning för tjänsteår.
Ersättningen för tjänsteår beaktas inte i förtjänsten under semesterkvalifikationsåret.
19.3 Byte av tjänsteårsersättning mot ledighet
19.3.1 Personer som delvis förlorat sin arbetsförmåga
De ersättningar för tjänsteår som betalas under beskattningsåret kan bytas mot en oavbruten ledighet på högst fyra veckor under den tid som med tanke på produktionen är ändamålsenlig. En sådan skyldighet har en arbetstagare som fyllt 50 år, vars anställningsförhållande i samma företags tjänst och inom ramen för kollektivavtalet för pappersindustrin har fortgått minst 20 år och han eller hon har förlorat sin arbetsförmåga till den delen att han eller hon inte längre kan utföra sin tidigare uppgift och han eller hon har förflyttats till andra uppgifter.
19.3.2 55 år fyllda
För att öka välmåendet i arbetet och främja orken att arbeta hos arbetstagare som fyllt 55 år vars anställningsförhållande hos samma arbetsgivare har fortgått i minst 20 år utan avbrott har dessa arbetstagare rätt att genom att meddela arbetsgivaren om saken före skatteårets början byta tjänsteårsersättningen mot ledighet, dock för högst 1 vecka under ett skatteår. Meddelandet binder arbetstagaren.
Xxxxxx ledighet tas ut oavbrutet omedelbart innan arbetstagaren går i ålderspension.
Längden på den ledighet som byts ut bestäms så att en tjänsteårsersättning som betalas per kvartal berättigar till en veckas sammanhängande ledighet.
Under ledigheten betalas till arbetstagaren lön för arbetsdagar och skiftledigheter enligt arbetstidsschemat och arbetsskiftena likställs med tid i arbete när semester och skiftledigheter intjänas.
Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör innan ledigheten tas ut, ersätts den ledighet som inte tagits ut enligt gällande genomsnittliga timförtjänst. Som koefficient används
koefficienten i punkt 19.1.
Om arbetstagaren börjar arbeta deltid tas ledigheten ut innan övergången till deltidsarbete, om inget annat överenskommes.
I deltidsarbete ställs intjänandet i proportion till heltidsarbete och arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid enligt arbetsavtalet. Därmed tas den intjänade ledigheten ut på samma sätt som i en heltidsanställning.
Arbetstagare som har rätt att byta tjänsteårsersättningen mot ledighet på basis av punkt 19.3.1 har inte den rättighet som föreskrivs i denna bestämmelse.
Arbetstagaren och arbetsgivaren kan utan att begränsas av denna bestämmelse komma överens om annat i fråga om byte av tjänsteårsersättning mot ledighet och uttag av ledighet.
20 § Tillägg för skiftarbete, kvälls- och nattarbete
20.1 Tillägg för skiftarbete
Till en arbetstagare betalas tillägg för kvällsskift för ordinarie skiftarbete som utförs mellan kl. 14.00 och 22.00
samt tillägg för nattskift för ordinarie skiftarbete som utförs mellan kl. 22.00 och 6.00.
Om skiftet på basis av en lokalt avtalad praxis inleds eller upphör vid en annan tidpunkt än den som nämns ovan, betalas skifttillägg för 8 timmar.
Tillägget för kvällsskift är 7,14 procent och för nattskift 12,81 procent av pappersindustrins genomsnittliga timförtjänst under det fjärde kvartalet (summan av kolumnerna 5 och 6 i pappersindustrins lönestatistik).
De ovan nämnda tilläggen tillämpas från början av det därpå följande fjärde kvartalet.
Till en arbetstagare som arbetar över omedelbart efter sitt eget ordinarie arbetsskift betalas för den här tiden samma skifttillägg som det som betalas till arbetstagaren som arbetar i det aktuella skiftet.
TILL.
För de timmar som i treskiftsarbete utförs efter kvällsskiftet (övertidsarbete) betalas ett tillägg för nattskift förhöjt på det sätt som förutsätts i punkt 20.3.
I tvåskiftsarbete betalas för timmar som utförs efter ett kvällsskift (övertidsarbete) ett tillägg för kvällsskift med förhöjning enligt punkt 20.3.
20.2 Tillägg för kvälls- och nattarbete (atf 15, 16, 17)
För arbete som inte är skift-, övertids- eller nödarbete, men som utförs med avvikelse från den ordinarie arbetstid som är praxis på arbetsplatsen (kvälls- och nattarbete) betalas förhöjning enligt följande:
- för arbete som utförts mellan kl. 16.00 och 22.00 betalas en ersättning som motsvarar tillägget för kvällsskift
- för arbete som utförts mellan kl. 22.00 och 6.00 betalas en ersättning som motsvarar tillägget för nattskift.
Till en arbetstagare som har fått tillägg för kvälls- eller nattskift för ordinarie arbetstid på det sätt som avses i denna punkt, betalas också för övertidstimmar som utförs omedelbart efter den ordinarie arbetstiden samma förhöjda tillägg som under den ordinarie arbetstiden.
Tillägg för kvälls- och nattarbete tillämpas inte på arbete som i enlighet med punkt
6.4 utförs under driftstopp.
20.3 Förhöjning av tilläggen
På ovan nämnda tillägg betalas förhöjning för övertids- och söndagsarbete samt de tillägg som
förutsätts i punkt 17.7 i kollektivavtalet.
21 § Utryckningspenning
1. När en arbetstagare utan något förhandsmeddelande kallas till arbetet utanför sin ordinarie arbetstid efter att arbetstagaren redan har avlägsnat sig från arbetsplatsen, betalas till honom eller henne, oberoende av hur länge uppgiften tar, utöver den egentliga lönen en särskild utryckningspenning enligt följande:
a) när kallelsen till utryckningsarbete har getts under en sådan vilopaus under arbetstagarens arbetstid per dygn som inte ska anses ingå i arbetstiden, utryckningspenning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten för en timme;
b) när kallelsen till utryckningsarbete har getts utanför arbetstagarens arbetstid per dygn till en skiftarbetare mellan kl. 06.00 och kl. 22.00 och till en dagarbetare mellan kl. 07.00 och kl. 22.00, en utryckningspenning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten för två timmar och
c) när kallelsen till utryckningsarbete har getts utanför arbetstagarens arbetstid per dygn till en skiftarbetare mellan kl. 22.00 och kl. 06.00 och till en dagarbetare mellan kl. 22.00 och kl. 07.00, en utryckningspenning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten för tre timmar.
2. För en kortare arbetstid än en timme betalas lön för en timme.
TILL.
En arbetstagare som har lämnat arbetsplatsen efter att den ordinarie arbetstidens slut, men ännu inte har lämnat fabriksområdet, har rätt att få utryckningspenning.
3. På utryckningspenningen betalas ingen förhöjning för söndags- eller övertidsarbete.
22 § Tillägg för särskilt tungt och särskilt smutsigt arbete
Lokalt kan avtalas om att för arbeten som utförs under särskilt tunga, smutsiga eller svåra förhållanden betalas förhöjd lön.
Anm. 1. I arbeten där man lokalt har avtalat om att för särskilt smutsigt eller särskilt tungt arbete betalas tillägg, betalas detta tillägg till alla som utför detta arbete oberoende av till vilken grupp arbetstagaren hör.
Till en vakansarbetare betalas tillägg om arbetet inte ingår i vakansarbetet.
23 § Resekostnader och dagtraktamenten
23.1 Ersättning för resekostnader
Om en arbetstagare på arbetsgivarens order måste arbeta på främmande ort, ersätter arbetsgivaren alla nödvändiga resekostnader.
23.1.1 Arbetsresans början och slut
Arbetsresan och resedygnet börjar när arbetstagaren beger sig till kommenderingsplatsen från sin arbetsplats eller bostad och upphör när han eller hon återvänder till sin arbetsplats. Om arbetstagaren inte kan återvända till sin arbetsplats inom den ordinarie arbetstiden, anses resan och resedygnet upphöra när han eller
hon återvänder till sin bostad.
23.1.2 Meddelande om arbetskommendering för underhållspersonal
En arbetskommendering för en arbetstagare som huvudsakligen arbetar med underhållsuppgifter ska meddelas arbetstagaren senast på den tredje dagen före resan.
Man kan dock avvika från ovan nämnda anmälningstid om
arbetsavtalet som ingåtts med arbetstagaren eller arbetstagarens normala arbetsuppgifter i övrigt förutsätter ständigt resande eller återkommande korta arbetskommenderingar eller om det är fråga om en brådskande arbetskommendering.
23.2 Lön för resetid
Ersättningen som betalas för den ordinarie arbetstiden som åtgått till resor ingår i periodlönen för en arbetstagare som utför tidarbete och till en arbetstagare som utför prestationslönearbete betalas en ersättning enligt hans eller hennes genomsnittliga timförtjänst. Ifall resandet har ägt rum efter den ordinarie arbetstiden betalas till arbetstagaren en ersättning som motsvarar timlönen under den ordinarie arbetstiden så att man sammanlagt betalar lön för resetid och lön för arbete som utförts under den ordinarie arbetstiden för högst 16 timmar per dygn. Ifall åt arbetstagaren har ordnats en sovplats betalas den nämnda ersättningen inte under tiden mellan kl. 21.00
och 07.00.
23.3 Rätt till dagtraktamente
En arbetstagares rätt till dagtraktamente bestäms utgående från skatteförvaltningens gällande beslut om grunderna för och beloppen av resekostnadsersättningar.
23.4 Användning av egen bil
Om man före en resa har avtalat om att en arbetstagare använder egen bil för en arbetsresa, betalas för detta och för transport av andra personer eller gods på arbetsgivarens order ersättning enligt skatteförvaltningens gällande beslut om grunderna för och beloppen av resekostnadsersättningar.
23.5 Måltidsersättning
Då en arbetstagare inte har rätt till dagpenning under en arbetsreda eller på grund av arbetet inte har möjlighet att inta sin måltid på sitt sedvanliga måltidsställe under måltidspausen, får han eller hon en måltidsersättning enligt skatteförvaltningens gällande beslut. Måltidsersättningen betalas dubbelt om arbetet jämte resorna fortgår i minst 10 timmar.
23.6 Sjukhusdagpenning
Om en arbetstagare måste läggas in på sjukhus på kommenderingsorten betalar arbetsgivaren i stället för normal dagpenning en sjukhusdagpenning på 3,03 euro per dygn fram till dess att arbetsgivaren är skyldig att erlägga lön för sjuktid. En arbetstagare har inte rätt till sjukhusdagpenning om han eller hon med stöd av en försäkring som bekostas av arbetsgivaren får ersättning för den vårddagsavgift som sjukhuset uppbär.
23.7 Inkvarteringskostnader
Arbetsgivaren utreder före en arbetstagares avfärd till en arbetskommendering möjligheterna till inkvartering på kommenderingsorten eller i dess närhet och reserverar vid behov en inkvartering åt arbetstagaren.
Om det inte har ordnats inkvarteringsmöjligheter för arbetstagaren, ersätter arbetsgivaren inkvarteringskostnaderna under arbetskommenderingen enligt en utredning som arbetsgivaren godkänner.
Nattresepenning till det belopp som skatteförvaltningen fastställt som skattefritt betalas för ett sådant till dagtraktamente berättigande resedygn, under vilket för arbetstagaren inte har ordnats fri inkvartering eller då han eller hon inte har fått logiersättning eller en sovplats under resan. Nattresepenning betalas dock inte om arbetstagaren omotiverat har underlåtit att utnyttja av arbetsgivaren reserverad och anvisad inkvartering.
23.8 Arbete utomlands
Vid researbete utomlands är det ändamålsenligt att arbetsgivaren och arbetstagaren ingår ett skriftligt avtal om arbetsvillkoren redan före resan.
Bland andra följande faktorer kan ingå i avtalet:
- lön
- arbetstid och övertidsarbete
- semester
- inkvartering
- försäkringar
- insjuknande
- beskattning
- resor och besök hemma
- avbrott
En arbetstagare får inte utan samtycke sändas ut på en utlandskommendering, om det inte är fråga om en arbetstagare vars arbetsavtal och normala arbetsuppgifter förutsätter resor till utlandet.
Utrikes dagtraktamente
Dagtraktamentets storlek och grunderna för det fastställs enligt skatteförvaltningens gällande beslut om skattefria resekostnadsersättningar.
24 Övriga ersättningar
24.1 Ersättning för arbetsredskap
Till de arbetstagare som efter ett förhandsavtal med arbetsgivaren i huvudsak är tvungna att använda sitt eget arbetsredskap betalas ersättning för arbetsredskap. Ersättningen betalas per kvartal och beloppet på den är 30 gånger timlönen för periodlönen eller en annan lokalt avtalad ersättning.
TILL.
Ersättning för arbetsredskap betalas också för semester och sjukledighet med lön.
24.2 Ersättning för arbetsklädsel
Till de arbetstagare i ett anställningsförhållande som fortgår tills vidare till vars förfogande arbetsgivaren inte ställer någon arbetsklädsel, betalas årligen en ersättning för arbetsklädsel. Ersättningen är för arbetstagarna på maskin-, el-, mätar- och bilreparationsavdelningar samt för arbetstagarna på avdelningar med byggnads- och utomhusarbeten 55,50 euro och för övriga arbetstagare 36,16 euro.
Ersättningen betalas i samband med den första lönebetalningen för september månad eller vid en annan lokalt avtalad tidpunkt.
24.3 Samhälleliga förtroendeuppdrag
Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren det inkomstbortfall som arbetstagaren förorsakas på grund av skötseln av ett sådant kommunalt förtroendeuppdrag under arbetstiden för vilket kommunen eller kommunalförbundet enligt 82 § är skyldig att betala ersättning för inkomstbortfall.
TILL. Kommunala förtroendeuppdrag
Ersättning för inkomstbortfall betalas endast för den tid som åtgått till ovan nämnda organens ordinarie möten. En arbetstagare som är medlem i kommunfullmäktige kan delta i ett gruppmöte (i allmänhet på en timme) som hålls omedelbart före kommunfullmäktigemötet utan att förtjänsten minskar på grund av det. Arbetstagaren ska återvända till arbetsplatsen omedelbart efter mötet. Det är emellertid möjligt att lokalt avtala om att arbetstagaren inte behöver komma till arbetsplatsen om den resterande arbetstiden före eller efter mötet blir särskilt kort, utan att förtjänsten minskar på grund av det.
Arbetstagaren är skyldig att omedelbart efter att ha fått uppgiften meddela arbetsgivaren mötestidpunkten.
Arbetstagaren ska med tanke på ersättningsarrangemangen bidra till att den ersättning som betalas till den kommunala arbetsgivaren så flexibelt och snabbt som möjligt kan skötas genom att lämna ett intyg över mötets längd och deltagande samt genom att underteckna en fullmakt med vilken arbetsgivaren befullmäktigas att lyfta den ersättning för inkomstbortfall som kommunen betalar. Nödvändiga åtgärder ska planeras lokalt med iakttagande av kommunens arvodesstadga och betalningssätt.
Ersättning betalas på samma grunder även för deltagande i beskattningens rättelsenämnds möten.
24.4 50- och 60-årsdagar
En arbetstagare i ett anställningsförhållande tills vidare har rätt att få ledighet med lön under de arbetsskift som infaller på arbetstagarens 50- och 60-årsdag.
TILL.
I treskiftsarbete är de nattskift som infaller under samma kalenderdygn som helgdagen lediga.
24.5 Nära anhörigs begravningsdag eller egen bröllopsdag
Arbetstagaren har rätt att få ledighet med lön under det arbetsskift som infaller på en nära anhörigs begravningsdag och arbetstagarens egen bröllopsdag.
TILL.
Som nära anhörig betraktas maka, make eller sambo, barn och fosterbarn, föräldrar och far- eller morföräldrar, syskon, liksom makens, makans eller sambons föräldrar.
24.6 Insjuknande av barn
När ett barn under 10 år plötsligt insjuknar är modern eller fadern berättigad till frånvaro med lön för en kort tillfällig ledighet som är nödvändig för att barnet ska kunna vårdas eller vården arrangeras.
Förutsättningen för frånvaron är att båda föräldrarna förvärvsarbetar eller att det insjuknade barnets moder eller fader är ensamförsörjare.
För frånvarotiden betalas lön också om den ena av makarna i förvärvsarbete på grund av sjukdom, resa, arbete, studier eller deltagande i utbildning bor på en annan ort eller på grund av fullgörande av värnplikt eller deltagande i repetitionsövningar eller på grund av ett annat liknande tillfälligt hinder inte kan vårda barnet och annan vård inte kan ordnas.
Om frånvaron ska lämnas en utredning enligt punkt 25.2.1.
TILL.
Vid tillämpning av det 3:e stycket i denna punkt jämställs studier med förvärvsarbetet.
Modern eller fadern ska i första hand sträva efter att ordna vården. Vid frånvarofall kan en utredning krävas av vårdnadshavaren över frånvarons nödvändighet. Detta innebär att vårdnadshavaren ska lämna uppgift om vårdplatsens och hushållets övriga familjemedlemmars möjligheter att vårda barnet och om deras lämplighet för uppgiften.
Om barnet insjuknar mitt under en arbetsdag betalas lön för barnets insjuknandedag fram till arbetsskiftets slut. På frånvarodagen efter insjuknandedagen tillämpas bestämmelserna om karenstid i punkt
25.1.2. Endast den ena föräldern är berättigad till frånvaro till följd av
samma insjuknande.
Med kort, tillfällig frånvaro avses en frånvaro på en, två, tre eller fyra dagar. Frånvarons längd fastställs separat från fall till fall med beaktande av bland annat möjligheterna att ordna vård och sjukdomens karaktär.
Frånvaro med lön anses som likställd med arbetad tid vid fastställande av semesterns längd.
Ifall barnets föräldrar är anställda hos samma arbetsgivare i skiftarbete och föräldrarnas arbetsskift infaller efter varandra, ska den av föräldrarna som är hemma beredas möjlighet att utan löneförlust vårda sitt plötsligt insjuknade barn tills den andra föräldern kommer hem från sitt arbetsskift. I detta fall motsvarar längden på frånvaron med lön den tid som åtgår till arbetsresan fram och tillbaka.
Om barnet insjuknar iakttas bestämmelserna om sjukfrånvaro med egen anmälan i punkt 25.2.3.
Arbetsgivaren har vid behov rätt att kräva en utredning om frånvaron enligt punkt 25.2.1.
24.7 Uppbåd
De företagsspecifika anvisningarna om anmälan om egen sjukdom gäller också anmälan om barnets sjukdom.
Arbetstagaren får ledighet med lön under det arbetsskift som infaller på uppbådsdagen eller uttagningsdagen samt är berättigad till frånvaro med lön för tiden för en läkarundersökning i anknytning till uppbådet.
24.8 Repetitionsövningar
Arbetsgivaren betalar lön för den tid som åtgår till repetitionsövningar så att arbetstagaren tillsammans med reservistlönen får fulla löneförmåner.
TILL.
Skiftledigheter förbrukas under repetitionsövningarna. Arbetstagaren får normal lön samt statens reservistlön för skiftledighetsperioderna.
24.9 Lön för frånvarotid och anmälan om frånvaro
Lön för frånvarotid som avses i denna paragraf betalas så som föreskrivs om lön för sjuktid i punkt 25.7.1.
TILL.
Betalningen förutsätter att frånvaron sammanfaller med arbetstagarens ordinarie arbetsskift.
Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren sin frånvaro utan dröjsmål efter att ha fått kännedom om den och ordna frånvaron utan onödig förlust av arbetstiden.
24.10 Vård av svårt sjukt barn
En arbetstagare vars barn lider av en sådan svår sjukdom eller ett sådant svårt handikapp som avses i statsrådets 10 kap. 2 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen (statsrådets beslut 1335/04) har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i vården eller rehabiliteringen av barnet eller i vårdhandledning efter att på förhand ha avtalat om frånvaron med arbetsgivaren.
V SOCIALA BESTÄMMELSER
25 § Arbetstagarens insjuknande, olycksfall, moderskapsledighet och läkarundersökningar
25.1 Lön för sjuktid
25.1.1 Rätt till lön för sjuktid
En arbetstagare som till följd av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta har rätt till lön för sjuktid på det sätt som föreskrivs i denna punkt.
25.1.2 Anställningsförhållande som fortgått under 6 månader
Till en arbetstagare vars anställningsförhållande har fortgått under 6 månader betalas lön från början av den andra av sådana sjukdagar som hade varit arbetstagarens arbetsdag eller skiftledighet om arbetstagaren hade varit i arbetet högst tills arbetstagarens rätt till sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar. Lön för sjuktid betalas också för väntedagen (karensdag) om arbetsoförmågan till följd av sjukdom har varat under hela väntetiden enligt sjukförsäkringslagen.
Lön för sjuktid betalas emellertid inte om samma sjukdom återkommer inom 30 dagar från den dag för vilken man senast betalade den dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen.
TILL.
När sjukdomen börjar mitt under ett arbetsskift, betalas lön fram till slutet av arbetsskiftet och följande arbetsdag eller skiftledighet är väntedag.
En arbetstagare som till följd av ett olycksfall i arbetet är förhindrad att arbeta har rätt till lön för sjuktid för en tidsperiod på högst 35 dagar.
25.1.3 Anställningsförhållande fortgått minst 6 månader
Om anställningsförhållandet oavbrutet har fortgått minst sex månader har arbetstagaren rätt att få lön för sjuktid för en tidsperiod på högst 35 dagar från början av den första dagen med arbetsoförmåga.
På motsvarande sätt omfattar tidsperioden:
- 42 dagar efter att anställningsförhållandet fortgått minst fem år och
- 56 dagar efter att anställningsförhållandet fortgått minst tio år.
TILL.
Till den som insjuknat mitt under ett arbetsskift betalas lön fram till slutet av arbetsskiftet och perioden på 35, 42 eller 56 dygn inleds följande dag.
Om sjukdomen upphör under skiftledigheter och arbetsgivaren insjuknar på nytt efter att han eller hon tydligen har återhämtat sig inleds en ny lönebetalningsperiod för sjuktid. Lön betalas även när det är fråga om ett återfall av samma sjukdom som avses i sjukförsäkringslagen.
25.2 Utredning som ska ges om sjukdomen
25.2.1. Uppvisande av läkarintyg
Betalning av lön för sjuktid förutsätter att arbetstagaren på begäran företer ett läkarintyg över sin sjukdom eller hälsovårdsmyndighetens beslut om sin frånvaro.
TILL.
Lokalt kan avtalas om att ett intyg av företagshälsovårdaren utgör en tillräcklig grund för betalning av lön för sjuktid.
25.2.2 Uppvisande av läkarintyg vid återfall av samma sjukdom
Om ett anställningsförhållande har pågått minst 6 månader och arbetstagaren insjuknar i samma sjukdom på nytt inom högst 30 dagar från den dag då det senast betalades lön för sjukdomstid eller sjukdagpenning, är förutsättningen för betalning av lön för sjukdomstid att arbetstagaren, om arbetsgivaren kräver det, företer ett av företagets företagsläkare eller en annan av arbetsgivaren godkänd läkare utfärdat läkarintyg över sin sjukdom.
Om arbetsgivaren inte godkänner arbetstagarens läkarintyg och hänvisar denne till en annan utsedd läkare för undersökning, ska arbetsgivaren ersätta arvodet för läkarintyget.
25.2.3 Sjukfrånvaro med egen anmälan
Avvikande från det som föreskrivs ovan i punkt 1 har arbetstagaren rätt att med egen anmälan vara frånvarande från arbetet på grund av sjukdom och få lön för sjuktid under en tidsperiod på högst tre dygn.
Till den del som en längre frånvaro på grund av sjukdom överskrider tre dagar ska man ge en utredning enligt punkt 1.
Sjukfrånvaro med egen anmälan är möjligt med iakttagande av följande principer:
- sjukfrånvaron meddelas chefen omedelbart muntligen, och vid återgång till arbetet undertecknar arbetstagaren en utredning om orsaken till sin frånvaro,
- vid behov har arbetsgivaren rätt att beordra arbetstagaren till företagsläkaren för undersökning,
- förfarande i strid mot de principer som konstateras i denna bestämmelse kan leda till att arbetstagaren förlorar sin rätt att på
egen anmälan vara frånvarande från arbetet på grund av sjukdom.
TILL.
Sjukfrånvaro med egen anmälan förutsätter att man på arbetsplatsen möjliggör ett samtal om återgången till arbetet i syfte att utreda huruvida frånvaro beror på arbetet.
25.3 Lön för moderskaps- och faderskapsledighet
Efter att anställningsförhållandet fortgått minst sex månader betalas till en moderskapsledig arbetstagare lön för 35 arbetsdagar och om anställningsförhållandet fortgått minst 5 år för 45 arbetsdagar.
I oavbrutet skiftarbete (atf 37) betalas lön oberoende av arbetsskiftet enligt följande: Anställningsförhållande minst 6 mån.
lön för 30 arbetsdagar enligt gtf lön för 5 skiftledigheter enligt gtf
söndagsförhöjning för 5 arbetsdagar enligt gtf
Anställningsförhållande minst 5 år:
lön för 38 arbetsdagar enligt gtf lön för 7 skiftledigheter enligt gtf
söndagsförhöjning för 6 arbetsdagar enligt gtf
Lön för moderskapsledighet betalas på de 4 första lönebetalningsdagarna fr.o.m. moderskapsledighetens början så att man på varje lönebetalningsdag betalar en fjärdedel av den sammanlagda lönesumman.
Vid adoption av ett barn under 7 år betalas lön på ovan nämnda sätt åt den ena adoptivföräldern som stannar hemma. En förutsättning för betalning av lön är att arbetstagaren har rätt att få föräldrapenning och att arbetstagaren iakttar bestämmelserna om hur den kan lyftas.
Efter att anställningsförhållandet fortgått sex månader betalas till en faderskapsledig arbetstagare lön för de sex första arbetsdagarna under faderskapspenningsperioden. Lön för faderskapsledighet betalas enligt den genomsnittliga timförtjänsten.
I övrigt tillämpas på betalning av den lön som föreskrivs under denna punkt bestämmelserna i punkt 25.7.
25.4 Läkarundersökningar
Arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet enligt punkt 25.7 för tiden för en läkarundersökning och en av läkare ordinerad laboratorie- eller röntgenundersökning i anslutning till läkarundersökningen som genomförs i syfte att diagnosticera en sjukdom, ifall arbetstagaren inte har fått mottagningstid utanför arbetstiden.
Inkomstbortfallet ersätts också i följande fall:
- För tiden för en sådan läkarundersökning i samband med vilken arbetstagarens sjukdom konstateras.
- Vid en arbetsoförmåga som till följd av läkarens undersökningsåtgärder varar i högst ett dygn.
- Arbetstagaren har tagits in på sjukhus för observation eller undersökning på grund av sjukdomssymtom.
- För tiden för en läkarundersökning som en kronisk sjukdom förutsätter, förutsatt att läkarkontrollen utförs av en specialist inom området i syfte att fastställa vård.
- När sjukdomen väsentligt förvärrats och arbetstagaren därför har varit tvungen att söka läkarvård.
- För tiden för en läkarundersökning av en specialist inom området då undersökningen är nödvändig för att vård ska kunna ordineras och i samband med vilken arbetstagaren ordineras hjälpmedel, t.ex. glasögon.
- För tiden för en nödvändig läkarundersökning i syfte att fastställa vård för en tidigare konstaterad sjukdom, endast om läkartjänster inte är tillgängliga utanför arbetstiden.
- För tiden för en arbetsoförmåga som orsakas av vårdåtgärder i samband med en cancersjukdom.
Arbetsgivaren ersätter en gravid arbetstagare inkomstbortfallet för tiden för en undersökning som behövs för att arbetstagaren ska få det intyg av läkare eller hälsocentral som förutsätts för att till arbetstagaren betalas moderskapspenning i enlighet med sjukförsäkringslagen om arbetstagaren inte har fått mottagningstid utanför arbetstiden.
En förutsättning för betalning av ersättning är att läkarundersökningen och den eventuella laboratorie- eller röntgenundersökningen ordnas utan onödig förlust av arbetstiden.
Ifall arbetstagaren får lön för sjuktid för tiden som åtgår till en läkarundersökning, betalas ingen ersättning för inkomstbortfall.
Ersättning betalas inte heller för tiden för en läkarundersökning som genomförs under den karensdag som förutsätts i bestämmelserna om lön för sjuktid, om arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått en kortare tid än sex månader.
25.5 Lagstadgade hälsokontroller
Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren det inkomstbortfall som under anställningsförhållandet orsakas arbetstagaren på grund av en hälsokontroll eller en undersökning och resor i anknytning till den för en tid som motsvarar de förlorade ordinarie arbetstimmarna, när det är fråga om
- en åtgärd som avses i statsrådets beslut om lagstadgad företagshälsovård (1484/01) och som godkänns i företagshälsovårdens verksamhetsplan,
- en åtgärd som avses i lagen om unga arbetstagare (998/93) eller i strålningslagen (592/91) eller
- en undersökning som förutsätts i lagen om företagshälsovård (1383/01) som beror på att arbetstagaren inom samma företag övergår till en arbetsuppgift för vilken en läkarundersökning krävs.
En arbetstagare som hänvisas till de undersökningar som avses i ovan nämnda lagrum eller som i en sådan undersökning förordnas eftergranskning betalar
arbetsgivaren även ersättning för nödvändiga resekostnader. För en undersökning eller efterkontroll som utförs på en annan ort betalar arbetsgivaren också dagtraktamente.
För tiden för en kontroll som utförs under arbetstagarens fritid betalas till arbetstagaren i ersättning för de extra kostnaderna ett belopp som motsvarar minimidagpenningen enligt sjukförsäkringslagen.
25.6 Tandsjukdomar
Om en plötslig tandsjukdom före vårdåtgärder medför arbetstagarens arbetsoförmåga som kräver vård samma dag eller under samma arbetsskift, betalas till arbetstagaren ersättning för inkomstbortfall för den tid som vårdåtgärden varar enligt punkt 25.7, ifall arbetstagaren inte lyckas få vård utanför arbetstiden.
Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård bevisas med ett intyg som utfärdas av tandläkaren.
25.7 Betalning av lön för sjuktid och sammanjämkning av dagpenningar
25.7.1 Betalning av lön för sjuktid
Lön för sjuktid betalas som periodlön utöver vilken betalas skiftarbetstillägg och bastutillägg enligt arbetstidsschemat.
Till en arbetstagare som utför prestationslönearbete betalas utöver periodlönen en genomsnittlig andel som består av tillägg och premier.
TILL.
Till en arbetstagare som utfört tid- och prestationslönearbete betalas lön för sjuktid enligt den löneform i vilken den största delen av arbetstimmarna under den ordinarie arbetstiden under löneperioden har utförts.
Lön för sjuktid betalas förhöjd för en söndag eller söckenhelg enligt arbetstidsschemat och för en tidsperiod som avses i punkt 17.7 andra stycket och för tiden mellan kl.
22.00 onsdagen under midsommarveckan och kl. 06.00 på midsommarafton samt kl.
22.00 dagen före julafton och kl. 06.00 på julafton.
Lön för sjuktid betalas inte om arbetstagaren avsiktligt har ådragit sig sjukdomen eller olycksfallet genom brottslig verksamhet, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande.
TILL.
Fackavdelningar och deras förtroendemän ska arbeta för att förhindra missbruk.
Missbruk av löneförmåner under sjuktid kan leda till hävning av arbetsavtal med stöd av bestämmelserna i arbetsavtalslagen.
25.7.2 Sammanjämkning av dagpenningar
Från lönen för sjuktid och moderskapsledighet avdras det som arbetstagaren får i dag-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning för samma tidsperiod eller en annan därmed jämförbar ersättning med stöd av lag eller avtal. Arbetsgivaren har emellertid inte rätt att avdra denna ersättning från lönen till den del den betalas till arbetstagaren på basis av en frivillig försäkring som arbetstagaren själv helt eller
delvis har bekostat.
För den tid för vilken arbetsgivaren har betalat till arbetstagaren lön för sjuktid eller moderskapsledighet är arbetsgivaren berättigad att som återbetalning till sig själv lyfta dagpenning eller moderskapspenning eller därmed jämförbar ersättning som enligt det föregående stycket tillkommer arbetstagaren, eller få beloppet tillbaka av arbetstagaren, dock inte mer än det belopp som arbetsgivaren har betalat.
TILL.
Under en tidsperiod för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid betalas till arbetsgivaren dagpenning enligt sjukförsäkringslagen och olycksfallsförsäkringslagen även för skiftledigheterna.
Om arbetstagaren själv är orsak till att dagpenning eller med den jämställd ersättning inte betalas, eller om den betalas till ett lägre belopp än det som han eller hon hade varit berättigad till, har arbetsgivaren rätt att avdra från lönen för sjuktid eller moderskapsledighet den dagpenning eller en del av den som till följd av arbetstagarens försummelse har blivit obetald.
26 § Semestrar
26.1 Semesterlag
Beträffande arbetstagarens semestrar iakttas den gällande lagstiftningen och detta kollektivavtal.
TILL.
Vid beräkning av förtjänst enligt punkt 26.5 omfattar semesterkvalifikationsåret de lönebetalningsperioder (II, III, IV och I statistikkvartal) som motsvarar tiden mellan
1.4 och 31.3.
Vid beräkning av genomsnittlig timförtjänst enligt punkt 26.5 för en löneperiod som både innehåller arbete och semester divideras periodlönen i relation till antalet arbetsskift enligt arbetstidsschemat och antalet de skiftledigheter som ingår i semestern.
Arbetstagaren har rätt till två vardagars semester för varje full semesterkvalifikationsmånad. En arbetstagare, vars anställningsförhållande före utgången av det semesterkvalifikationsår som föregår semesterperioden oavbrutet har fortgått minst ett år, har rätt att få 2,5 vardagar semester för varje full semesterkvalifikationsmånad.
TILL.
Enligt 24 § i semesterlagen får arbetsgivaren inte utan arbetstagarens samtycke bestämma om att semestern eller en del av den inleds på arbetstagarens lediga dag, ifall detta skulle leda till att antalet semesterdagar minskar. Denna bestämmelse ska tolkas så att semestern inte får inledas på arbetstagarens lediga dag om detta skulle innebära minskning av antalet lediga dagar som ingår i semester eller som hänför sig till den.
Ifall arbetstagarens semester inleds eller upphör mitt under fyra nattskift ska arbetstagaren inte kallas till arbetet för att utföra ett ofullständigt nattskift och periodlönen betalas till fullt belopp. Semestern förbrukas inte i arbetstidsformerna 37, 17 och 27 under ett kollektivavtalsenligt driftstopp.
26.2 Dagar likställda med arbetade dagar
Vid beräkning av semesterns längd är dagar likställda med arbetade dagar utöver de arbetsdagar som föreskrivs i semesterlagen också:
- arbetsdagar som använts till fackföreningsutbildning, till kurser på högst en månad,
- de skiftledigheter som avses i 6 § i detta avtal;
- arbetsskift som infaller under tiden för deltagande i Elbranschernas fackförbunds styrelsemöte eller fullmäktigemöte eller i FFC:s fullmäktigemöte. Arbetstagaren ska, när han eller hon ber om befrielse, förete en vederbörlig utredning om den tid han eller hon behöver för deltagande i mötet.
- utjämningsledigheter som ges på basis av lokalt avtal för arbetsskift på högst 12 timmar.
26.3 Semester i oavbrutet skiftarbete
26.3.1 Semester i alternativ 1 där skiftet delas upp i högst fem grupper för sommartiden
Varje grupp i skiftet får en enhetlig ledighet på 26 dygn under tiden mellan 18.5 och
16.9. I ledighetsperioden ingår semesterdagar enligt semesterlagen. Inom skiften genomförs semesterrotationen inom högst 106 dygn. Den kvarstående delen av semestern ges under följande skiftledighetsperiod på 14 dygn eller under två skiftledighetsperioder på 6 dygn.
En arbetstagare som är berättigad till 30 semesterdagar kan ha flera semesterdagar än det enligt semesterlagen ingår vardagar i sommarens ledighet på 26 dygn och höstens två skiftledighetsperioder på 6 dygn. De kvarstående semesterdagarna ges under följande skiftledighetsperiod på 6 dygn så att skiftledighet och semesterdagar inte förbrukas samtidigt (=markeringsledighet).
När arbetsskiftssystemet fastställs som en kort rotation i enlighet med punkt
6.8.3 får varje grupp i skiftet en enhetlig ledighet på 24 dygn under tiden mellan
18.5 och 16.9. I ledighetsperioden ingår semesterdagar enligt semesterlagen. Inom skiften genomförs semesterrotationen inom högst 104 dygn. Den kvarstående delen av semestern ges under följande fyra ledighetsperioder.
En arbetstagare som är berättigad till 30 semesterdagar kan ha flera semesterdagar än det enligt semesterlagen ingår vardagar i sommarens ledighet på 24 dygn och höstens fyra skiftledighetsperioder. De kvarstående semesterdagarna ges under följande ledighetsperioder så att skiftledighet och semesterdagar inte förbrukas samtidigt (=markeringsledighet).
TILL.
En arbetstagare som har rätt att få 30 semesterdagar har därmed 8– 12 semesterdagar under höstens ledighetsperiod på 14 dygn. Resten av
ledigheten på 14 dygn som ingår i perioden är skiftledighetsdagar enligt arbetsskiftssystemet.
Ifall det finns skiftledigheter som på grund av ovan nämnda arrangemang inte ges, förfars i fråga om dessa skiftledigheter enligt punkt 6.8.8.
26.3.2 Semester i alternativ 2, där för sommartiden skapas ett sjätte skift
Därmed får varje skift en oavbruten ledighet på 22 dygn under tiden mellan 26.5 och 4.9 i vilken ingår semesterdagar enligt semesterlagen.
Den kvarstående delen av semestern ges under följande skiftledighetsperiod på 14 dygn eller under följande tre skiftledighetsperioder på 6 dygn. En arbetstagare som är berättigad till 30 semesterdagar kan ha flera semesterdagar än det enligt semesterlagen ingår vardagar i sommarens ledighet på 22 dygn och höstens skiftledighetsperiod på 14 dygn eller tre skiftledighetsperioder på 6 dygn. De kvarstående semesterdagarna ges under följande skiftledighetsperiod på 6 dygn så att skiftledighet och semesterdagar inte förbrukas samtidigt
(=markeringsledighet).
Ifall det finns skiftledigheter som på grund av ovan nämnda arrangemang inte ges, förfars i fråga om dessa skiftledigheter enligt punkt 6.8.8.
Exempel: | |||||
I oavbrutet skiftarbete förverkligas de semestrar som infaller under hösten på följande sätt (6. skift under sommartiden): | |||||
Antalet intjänade semesterdagar 30 | |||||
Arbetsskift Antalet semesterdagar under en period på 100 dygn | 1 15 | 2 18 | 3 18 | 4 18 | 5 18 |
Antalet semesterdagar under höstens egentliga semesterperiod (3x period på 20 dygn) | 12 | 12 | 11 | 12 | 12 |
Markeringsledighetsperiod | 3 | 0 | 1 | 0 | 0 |
Arbetsskift driftstopp/arbetsskift/semest erdag | |||||
Egentlig semesterperiod under hösten | M | S | - | N | K |
A - K K K K - N N N N | S M M M M - K K K K - | S - S M M M M - K | N N N - S S S V - M M | K K - N N N N - S S - |
- | N | K | M | S |
S | N | K | M | S |
S | N | K | - | M |
S | N | - | K | M |
S | - | N | K | M |
- | S | N | K | M |
M | - | N | K | - |
M | S | N | - | K |
M | S | - | N | K |
Markeringsledighetsperiod | - | S | N | K |
- | M | V | N | K |
K | M | V | N | - |
K | M | V | - | N |
K | M | - | - | N |
K | - | M | V | N |
- | K | M | V | N |
N | K | M | V | - |
N | K | M | - | - |
N | K | - | M | V |
N | - | K | M | V |
- | N | K | M | V |
S | N | K | M | - |
V | N | K | - | M |
S | N | - | K | M |
S | - | N | K | M |
- | - | N | K | M |
26.3.3 Förläggning av semester för de som är berättigade till 24 semesterdagar
Till en arbetstagare som är berättigad till en semester på 24 semesterdagar har sammanlagt 2–8 semesterdagar i samband med den semesterdel som infaller under hösten. Eftersom det i de ovan nämnda ledighetsperioderna i allmänhet ingår flera vardagar än det finns kvarstående semesterdagar enligt semesterlagen, är arbetstagaren skyldig att komma till arbetet för början eller slutet av ledighetsperioden. Antalet arbetsdagar är detsamma som antalet skiftledigheter som ingår i ledighetsperiodens början eller slut.
26.3.4 Semester i samband med driftstopp
Till följd av ett driftstopp av produktionsrelaterade skäl kan semestern ges enhetligt. Då kan högst sex semesterdagar av semestern infalla utanför perioden mellan 26.5 och 4.9.
TILL.
Med det som nämns om semesterns enhetlighet avses 24 semesterdagar.
För de arbetstagare som inte får semester eller semesterlön för en lika lång tid som avbrottet i arbetena varar, strävar man efter att ordna arbete såvida de före semestern inleds uppger sig önska det.
Ett driftstopp som verkställs av produktionsskäl kan genom lokala avtal arrangeras så att den semester som ges under sommartiden delas itu. I detta fall omfattar den andra oavbrutna semesterdelen för arbetstagaren minst 12 semesterdagar.
26.3.5 Flyttning av semester när arbetstagaren insjuknar
Ifall en arbetstagare insjuknar före eller under semestern flyttas semestern enligt semesterlagen på arbetstagarens begäran. Sjukfrånvaro genom egen anmälan ger inte rätt till flyttning av semestern.
I dessa fall betalas lön för sjuktid enligt skiftledigheterna i arbetstidsschemat. Därvid förbrukas inte skiftledigheter.
TILL.
Dessa skiftledigheter enligt arbetstidsschemat räknas som likställda med ordinarie arbetsskift när skiftledigheter intjänas. För den semester som flyttats på motsvarande sätt intjänas inte skiftledigheter när semestern tas ut under samma beskattningsår.
Om arbetstagaren insjuknar före markeringsledigheten under hösten kan semestern flyttas att ingå i skiftledighetsperioderna under innevarande beskattningsår så att flyttningen inte inverkar på antalet semesterdagar för arbetstagaren.
26.4 Semesterpremie
Till arbetstagaren betalas på den andra lönebetalningsdagen i maj som semesterpremie 13 timmars lön för varje månad som berättigar till semester.
Beräkningsgrunden för semesterpremie är den genomsnittliga timförtjänst som gäller efter kvartal I i början av den tredje lönebetalningsperioden förhöjd med 3,4 procent. Ifall en ovan nämnd genomsnittlig timförtjänst under det I kvartalet inte står till förfogande tillämpas den genomsnittliga timförtjänst som gäller vid betalningstidpunkten (15 §).
Till en deltidsanställd arbetstagare betalas i semesterpremie ersättning för 13 timmar för varje månad som berättigar till semester ifall arbetstagarens genomsnittliga ordinarie arbetstid per dygn är minst 4 timmar.
När arbetstagarens genomsnittliga arbetstid underskrider 4 timmar per dygn betalas för varje månad som berättigar till semester en ersättning som motsvarar den genomsnittliga arbetstiden per dygn enligt den genomsnittliga timförtjänsten.
TILL.
När arbetstagaren inom samma företag övergår från ett annat kollektivavtals tillämpningsområde till att omfattas av pappersindustrins avtal, betalas till arbetstagaren semesterpremie (13 x gtf/varje månad som berättigar till semester) för de månader under vilka på arbetstagaren har tillämpats detta avtal.
När arbetstagaren inom samma företag permanent utan att anställningsförhållandet avbryts
övergår från tillämpningsområdet för pappersindustrins avtal till att omfattas av ett annat kollektivavtal betalas vid övergången en semesterpremie (13 x gtf/varje månad som berättigar till semester).
26.5 Betalning av lön för semestertid
Periodlön betalas på de normala lönebetalningsdagarna under semestertiden. Som koefficient för periodlönen används koefficienten för den löneperiod under vilken semestern inleddes.
När arbetstagarens semester inleds vid skiftet av lönebetalningsperioder används som koefficient koefficienten för den utgångna lönebetalningsperioden.
TILL.
Ifall en löneförhöjning träder i kraft under arbetstagarens semester, höjs de periodlöner som betalas under semestern på följande sätt.
Beräkning av semesterlön
Vid företag som ansluter sig till arbetsgivarförbundet mitt i ett kvalifikationsår träder beräkningssättet nedan i kraft från början av följande kvalifikationsår.
Semesterlön och semesterersättning
1) Den genomsnittliga timförtjänsten utgör grunden för beräkning av arbetstagarnas semesterlön och semesterersättning. Den beräknas så att den lön som under semesterkvalifikationsåret betalats till arbetstagaren eller förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av den förhöjning som utöver grundlönen betalas för nödarbete och enligt lag eller avtal för övertidsarbete, divideras med antalet motsvarande arbetstimmar.
2) En arbetstagares semesterlön och semesterersättning beräknas genom att medeltimförtjänsten enligt i punkt 1) multipliceras med den koefficient i nedanstående tabell som svarar mot det antal semesterdagar som avses i 5 och
2 | 16,0 |
3 | 23,5 |
4 | 31,0 |
6.1 § semesterlag: Semesterdagskoefficient antal
5 | 37,8 |
6 | 44,5 |
7 | 51,1 |
8 | 57,6 |
9 | 64,8 |
10 | 72,0 |
11 | 79,2 |
12 | 86,4 |
13 | 94,0 |
14 | 101,6 |
15 | 108,8 |
16 | 116,0 |
17 | 123,6 |
18 | 131,2 |
19 | 138,8 |
20 | 146,4 |
21 | 154,4 |
22 | 162,4 |
23 | 170,0 |
24 | 177,6 |
25 | 185,2 |
26 | 192,8 |
27 | 200,0 |
28 | 207,2 |
29 | 214,8 |
30 | 222,4 |
Om antalet semesterdagar överskrider 30, höjs koefficienten med talet 7,2 per semesterdag.
Ifall den ordinarie arbetstiden per dygn under semesterkvalifikationsåret har underskridit 8 timmar, beräknas semesterlönen och semesterersättningen ändå genom att på motsvarande sätt multiplicera den genomsnittliga timförtjänsten med det tal som erhålls då ovanstående koefficienter multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40.
Med arbetstid jämställd tid
Vid fastställande av semesterns längd betraktas som likställd med arbetad tid den tid för vilken arbetstagaren har beviljats befrielse från arbetet för att delta i det egna fackförbundets förbundsmöte eller i förbundsfullmäktiges eller förbundskommissions eller ett motsvarande förvaltningsorgans möte. Likaså anses den tid för vilken befrielse har beviljats för deltagande i Finlands Fackförbunds Centralorganisation, FFC rf:s fullmäktigemöte som likställd med arbetad tid. Arbetstagaren ska, när han eller hon ber om befrielse, visa upp en vederbörlig utredning om den tid han eller hon behöver för deltagande i mötet.
26.6 Semesterlönens utjämningsdel
På den första lönebetalningsdagen i juli betalas till arbetstagaren en utjämningspost för semesterlönen, som består av skillnaden mellan semesterlönen som beräknats enligt punkt 26.5 och periodlönerna under semestern.
Utjämningsposten för semesterlönen fastställs genom att dra av en kalkylerad summa som motsvarar periodlönerna under semestern från semesterlönen som beräknats enligt punkt 26.5.
Summan som ska dras av beräknas genom att multiplicera antalet semesterdagar med 6,67 och timlönsvariabeln för den periodlön som gäller i början av löneperioden innan arbetstagarens utjämningspost ska betalas.
När arbetstagarens anställningsförhållande upphör efter att utjämningsposten för semesterlönen har betalats, men innan alla semesterdagarna från det avslutade semesterkvalifikationsåret har hållits, dras från semesterersättningen av den betalda utjämningsposten och de periodlöner som betalats under semestern.
26.7 Semesterersättning när ett anställningsförhållande upphör
Semesterersättning i samband med att anställningen upphör betalas i enlighet med den semesterlön som beräknats enligt punkt 26.5. Dessutom betalas som semesterpremie (före semestern) för varje månad som enligt semesterlagen berättigar till semester 13 timmars lön enligt den genomsnittliga timförtjänsten (15 §).
26.8 Deltidsanställda arbetstagares periodlön under semestern och semesterersättning
Deltidsanställda arbetstagares periodlön under semestern betalas på normala lönedagar. På lönedagen betalas för varje semesterdag som ingår i löneperioden som dagslön en enskild semesterdags andel av den totala semesterlönen.
Deltidsanställda arbetstagares totala periodlön under semestern och semesterersättning beräknas genom att harmonisera arbetstagarens semesterlön enligt semesterlöneavtalet och den summa som eventuellt ska dras av som utjämningspost för semesterlönen, vilken beräknas med hjälp av den kalkylerade periodlönen. Utjämningsposten för semesterlönen beräknas genom att dra av den kalkylerade periodlönen från semesterlönen enligt semesterlöneavtalet. Den kalkylerade periodlönen beräknas genom att multiplicera antalet semesterdagar med 6,67 och timlönsvariabeln för den periodlön som gäller i början av löneperioden som föregår den första delen av arbetstagarens semester.
Om den kalkylerade periodlönen är större än semesterlönen enligt semesterlöneavtalet, avdras från semesterlönen den andel av utjämningsposten för semesterlönen som bestäms utifrån proportionen mellan arbetstiden vid deltidsarbete och heltidsarbete. I annat fall beräknas den totala semesterlönen och semesterersättningen enligt semesterlöneavtalet.
TILL.
Då löneperioden omfattar både semester- och arbetsdagar, beräknas periodlönen för arbetsdagarna på det sätt som bestäms i punkt 13.7 i kollektivavtalet, som gäller frånvaro utan lön.
27 § Arbetarskydd
1. För att undvika olycksfall och yrkessjukdomar vidtas alla möjliga och nödvändiga åtgärder för att skydda arbetstagarens säkerhet och hälsa.
2. I arbetarskyddssamarbete iakttas bestämmelserna i det allmänna avtalet. Dessutom iakttas som en del av detta kollektivavtal avtalet om arbetarskyddscentralen jämte bilagor (28.5.1985).
3. Arbetsgivaren ska arrangera de hälsokontroller som avses i lagen om företagshälsovård (1383/2001) när det med beaktande av arbetstagarens ändrade arbetsförhållanden och medicinska kunskap finns en grundad anledning till att misstänka att arbetet medför hälsorisker för arbetstagaren.
Den centrala arbetarskyddskommissionen, då en sådan har tillsatts, eller arbetarskyddskommissionen ska i första hand behandla ärendet och göra framställan om dessa.
4. Arbetsgivaren ger arbetarskyddsfullmäktig och arbetsavdelningen information om de kemiska ämnen som används på arbetsplatsen genom ett säkerhetsdatablad enligt statsrådets förordning 1202/2001. Lokalt kan avtalas om det system med hjälp av vilket uppgifterna enligt säkerhetsdatabladet som leverantören av det kemiska ämnet ger och övriga arbetarskyddsmässiga krav i anknytning till användningen ska ges till kännedom på användningsplatserna.
De använda kemiska ämnena och deras säkerhetsdatablad ska granskas årligen.
TILL. FÖRTECKNING ÖVER KEMIKALIER SOM ANVÄNDS
Nödvändiga säkerhetsdatablad om kemiska ämnen samlas i arbetsavdelningsspecifika mappar som ska hållas tillgängliga för alla som använder ämnena.
För varje påfyllnings- och doseringsplats ska göras upp anvisningar där man på en rad kan läsa vilka inverkningar det kemiska ämnet kan ha på människan och vilken skyddsutrustning som behövs vid användningen av ämnet.
Arbetsgivaren är inom ramen för sin linjeorganisation ansvarig för användningen av kemiska ämnen, för att förpackningsmarkeringarna behålls synliga och att tomma förpackningar kasseras, för en behövlig skyddsutrustning samt för instruktion i säker användning av ämnena.
Dessutom ska bestämmelserna om varningsskyltar och anvisningstavlor i arbetarskyddslagen beaktas. Beträffande undervisning av arbetstagare hänvisas särskilt till bestämmelserna i 14
§ 1 mom., 50 § 1 mom. och 46 § i arbetarskyddslagen. Samarbete vid företagshälsovård
Planenligt genomförande av företagshälsovård på arbetsplatserna förutsätter att man företagsspecifikt gör upp en verksamhetsplan i vilken behandlas de frågor som avses i 8 § i lagen om företagshälsovård.
Hit hör:
- tidpunkt vid vilken företagshälsovård inleds
- sätt på vilket hälsovården ordnas
- antalet utbildade personer inom hälsovården och deras kvalitet
- lagstadgade verksamhetsformer
- frivillig annan förebyggande verksamhet
- sjukvårdsverksamhet
- deltagande av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i arbetarskyddssamarbetet som sakkunniga
- företagshälsovårdens lokaler
Utöver behandlingen av verksamhetsplan ska ovan nämnda frågor behandlas i arbetarskyddskommissionen eller, om en sådan inte finns, med arbetarskyddsfullmäktig, när igångsättning, väsentlig förändring eller utvidgning eller avslutande av verksamhet så förutsätter. Frågan behandlas under de förutsättningar som arbetarskyddsavtalet sätter.
Enligt 13 kap. 4 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen ska arbetarskyddskommissionen, eller om en sådan inte finns, arbetarskyddsfullmäktig beredas möjlighet att ge utlåtande om företagshälsovårdens ersättningsansökan. En del av ersättningsansökan utgör en verksamhetsberättelse som utarbetas utgående från den mall som folkpensionsanstalten har gjort upp för detta ändamål. De individualiserade löneuppgifterna som eventuellt framgår av ersättningsansökan är uppgifter som inte ska företes arbetarskyddskommissionen eller arbetarskyddsfullmäktig.
Ellag och säkerhetsbestämmelser Beträffande frågor kring elsäkerhet har man i
kollektivavtalsförhandlingarna konstaterat att det är nödvändigt att iaktta säkerhetsanvisningarna om elarbeten. Därför uppmanar förbunden till att vid elarbeten fästa särskild uppmärksamhet vid iakttagande av ellagen och säkerhetsföreskrifterna i anknytning till den. Beträffande arbetarsäkerhetsfrågor ska i övrigt iakttas de tillämpningsanvisningar som centralorganisationerna senare ger.
28 § Grupplivförsäkring
Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för arbetstagarna så som det har avtalats om mellan centralorganisationerna.
VI BESTÄMMELSER OM FÖRHANDLINGSORDNING
29 § Bestämmelser om förhandlingsordning
Om det uppstår meningsskiljaktigheter om tolkningen av detta avtal, något annat avtal som ingåtts mellan avtalsparterna eller lokala avtal som utgör delar av kollektivavtalet på basis av ovan nämnda avtal, ska de lokala parterna sträva efter att lösa meningsskiljaktigheten genom lokala förhandlingar.
Också andra meningsskiljaktigheter än de som nämns ovan ska om möjligt lösas genom lokala förhandlingar.
Ifall de lokala förhandlingarna inte leder till resultat och den ena parten vill hänskjuta ärendet till förbunden för avgörande, ska en oenighetspromemoria om ärendet utarbetas. I promemorian beskrivs kort både ärendet som förorsakat meningsskiljaktigheten och vardera partens ståndpunkt. De lokala parterna undertecknar promemorian innan den skickas till förbunden.
Om ett av förbunden föreslår förhandlingar om ett ärende som avses i denna punkt ska dessa inledas utan dröjsmål och senast inom två veckor efter att framställan har gjorts.
Avgöranden som görs vid en förhandling mellan förbunden ska antecknas i ett protokoll eller oenighetsprotokoll, om förhandlingarna mellan förbunden avslutas resultatlösa. Förbunden har möjlighet att efter eget gottfinnande på nytt överföra ärendet till en lokal förhandling.
Om förbunden inte kan nå enighet om de ärenden som nämns ovan i första stycket, kan ärendena hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande. Utan hinder av vad som sägs i lagen om arbetsdomstolen kan ett genkäromål som väckts med anledning av käromål om arbetsfred föras till arbetsdomstolen, även om parterna inte har förhandlat i ärendet.
Förbundens representanter kan på den ena eller båda lokala parternas begäran delta i förhandlingar mellan arbetsgivaren och arbetstagarna på arbetsplatser som omfattas av detta kollektivavtal, även om parterna inte har upprättat någon oenighetspromemoria. Det andra förbundet ska meddelas i god tid om deltagande i lokala förhandlingar. Om detta inte är möjligt i brådskande, oförutsedda fall, ska det andra förbundet i alla fall meddelas innan förhandlingarna inleds. Anmälan ska innehålla uppgifter om förhandlingsdagen och ärendet som ska förhandlas.
Förhandlingarna kan föras även om det ena förbundet inte skickar någon representant till förhandlingarna. Om man inte kan nå enighet i de på detta sätt meddelade förhandlingarna, går man tillväga enligt bestämmelserna om biläggande av meningsskiljaktigheter i denna paragraf.
Ombudet för Elbranschernas fackförbund rf har rätt att besöka och bekanta sig med förhållandena på arbetsplatserna som omfattas av detta kollektivavtal efter att ha meddelat ledningen på arbetsplatsen om besöket.
VII BESTÄMMELSER OM FÖRHÅLLANDEN
30 § Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige
30.1 Allmänt avtal
Utöver det allmänna avtalet ska man i fråga om förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige iaktta det som föreskrivs nedan i denna paragraf.
30.2 Förtroendeman
30.2.1 Uppgifter och verksamhetsområde
Som förbindelseman mellan Elbranschernas fackförbunds lokala fackavdelning och arbetstagaren fungerar elarbetarnas förtroendeman på arbetsplatsen eller, när han eller hon är förhindrad, viceförtroendemannen.
Förtroendemannen har som uppgift att företräda elarbetarna, fackavdelningen och Elbranschernas fackförbund i ärenden som gäller tillämpningen av kollektivavtalet.
Elbranschens förtroendeman representerar elarbetarna i ärenden som hänför sig till tillämpningen av arbetslagstiftningen och i frågor som i allmänhet berör förhållandena mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och företagets utveckling. Förtroendemannens uppgift är även att för sin del verka för att upprätthålla och utveckla förhandlings- och samarbetsrelationerna mellan företaget och personalen.
Arbetsgivaren ställer till förtroendemannens förfogande en plats där behövliga dokument för förtroendemannauppgifter kan förvaras samt bereder enligt överenskommelse möjlighet att använda företagets normala kontorsredskap och annan utrustning.
Om samma person väljs både till förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig fastställs hans eller hennes rätt till befrielse från arbetet och till tilläggsersättning genom att man adderar de befrielser från arbete som baserar sig på antalet arbetstagare enligt punkterna 30.3.3 och 30.4.2 i kollektivavtalet och tilläggsersättningarna enligt punkterna 30.6.1 och 30.6.2.
30.3 Arbetsavdelningens förtroendeman
30.3.1 Verksamhetsområde och uppgifter
På fackavdelningens framställan ska lokalt avtalas om vilka arbetsavdelningar en förtroendeman ska väljas till. En avdelningsförtroendeman har som uppgift att övervaka att kollektivavtalet iakttas.
TILL.
Vid avtal om arbetsavdelningar ska man ta i hänsyn till bl.a. att de överenskomna verksamhetsområdena är ändamålsenliga och till sin omfattning sådana att det främjar behandlingen av ärenden i enlighet med förhandlingssystemet.
Vid bedömning ska beaktas bl.a. antalet arbetstagare på arbetsavdelningen och förtroendemannens möjligheter att även med beaktande av skiftarbete möta arbetstagarna på avdelningen. Om ett
avtal inte kan nås, kan ärendet hänskjutas till förbunden för avgörande.
30.3.2 Uppgifter som ska ges förtroendemannen
Förtroendemannen är enligt det allmänna avtalet berättigad till att få uppgifter om företagets organisation och utvecklingen i den samt om arbetskraften och förändringarna som sker i den. Förtroendemannen ska redan i planeringsskedet informeras om tekniska och övriga förändringar speciellt när förändringarna riktas till elarbetarna och deras arbetsuppgifter.
Dessutom har förtroendemannen rätt att med jämna mellanrum få information om företagets arbetskraft inom elbranschen och om arbetstagarnas förtjänstnivå samt dess struktur och utveckling.
Förtroendemannen har rätt att för skötseln av sitt uppdrag få information om de underleverantörer inom elbranschen som är verksamma på företaget och om den arbetskraft som är anställd hos underleverantörerna på arbetsplatsen.
30.3.3 Befrielse från arbete
För skötseln av sina förtroendeuppgifter är förtroendemannen berättigad till att avbryta sitt arbete eller med arbetsgivarens samtycke eller när han eller hon i övrigt arbetar på uppdrag av arbetsgivaren avlägsna sig från arbetsplatsen.
Efter att förtroendemannen har varit tvungen att föra förhandlingar med arbetsgivarens representant under den tid som är avsedd för vila så länge att det inte kan anses rimligt att han eller hon kommer till arbetsskiftet, ska förtroendemannen få befrielse från sitt nästa arbetsskift och ersättning för inkomstbortfall till följd av detta.
En fackavdelnings förtroendeman har rätt att under sin egen tid sköta de löpande ärenden som berör fackavdelningen på arbetsplatsen, ifall det inte stör arbetet på fabriken.
30.3.4 Förtroendemannens ersättare
För förtroendemannen och för arbetsavdelningens förtroendeman kan väljas en ersättare.
30.4 Arbetarskyddsfullmäktig
30.4.1 Uppgifter och verksamhetsområde
Arbetarskyddsfullmäktig fungerar som förbindelseman mellan arbetstagarna och arbetsgivaren i arbetarskyddsfrågor. Han eller hon har som uppgift att framställa arbetsgivaren eller arbetsgivarens representant arbetstagarnas klagan och önskemål om arbetarskydd samt från arbetstagarnas sida leda förhandlingar om dessa ärenden med arbetsgivaren.
30.4.2 Befrielse från arbete
Arbetarskyddsfullmäktig får utan hinder avlägsna sig från arbetsplatsen samt befrielse från sitt ordinarie arbete för en rimlig tid för skötseln av sina uppgifter. Han eller hon ska emellertid meddela den närmaste chefen sin avgång.
TILL.
Befrielsen från arbetet per vecka för arbetarskyddsfullmäktig fastställs enligt följande:
Antalet arbetstagare | Timmar/vecka |
450 | total befrielse |
350–449 | 24 |
250–349 | 20 |
150–249 | 16 |
100–149 | 12 |
under 100 | 8 |
Om arbetarskyddsfullmäktig har en sådan uppgift att han eller hon inte kan avlägsna sig utan att riskera produktionens ostörda gång, ska arbetsgivaren se till att det finns en ersättare som kan ta över hans eller hennes uppgifter.
30.4.3 Förflyttning till dagarbete
Arbetarskyddsfullmäktig förflyttas till dagarbete för skötseln av uppgifterna.
30.4.4 Vicefullmäktig
När fullmäktig är förhindrad ska vicefullmäktig vikariera för honom eller henne. Medan vicefullmäktig vikarierar för fullmäktig förbrukas inte skiftledigheter utan de skjuts fram till att ges vid en senare tidpunkt.
30.5 Ersättning för inkomstbortfall
Arbetsgivaren ersätter förtroendemannen det inkomstbortfall som orsakas förtroendemannen på grund av lokala förhandlingar med arbetsgivaren under arbetstiden eller då han eller hon i övrigt arbetar på uppdrag av arbetsgivaren.
30.6 Tilläggsersättningar
30.6.1 Tilläggsersättning för elbranschens förtroendeman
Elbranschens förtroendemän och förtroendemän på el- mätar- eller automationsavdelning betalas en tilläggsersättning per löneperiod på basis av antalet arbetstagare de representerar och den genomsnittliga timförtjänsten för vederbörande förtroendeman enligt följande:
Antalet arbetstagare
Tilläggsersättning under lönebetalningsperioden i timmar
75– 15
50–74 10
25–49 5
10–24 3
30.6.2 Tilläggsersättning för arbetarskyddsfullmäktig
Till arbetarskyddsfullmäktig betalas tilläggsersättning per lönebetalningsperiod utgående från antalet arbetstagare som han eller hon representerar och den genomsnittliga timförtjänsten enligt följande:
Antalet arbetstagare
Tilläggsersättning under lönebetalningsperioden i timmar
350– | 17 |
250–349 | 13 |
150–249 | 9 |
100–149 | 7 |
under 100 | 5 |
Tilläggsersättning betalas till vicefullmäktig när han eller hon vikarierar för arbetarskyddsfullmäktig i minst två veckor.
Lokalt kan avtalas om att en del av tilläggsersättningen för arbetarskyddsfullmäktig används för utveckling av arbetarskyddssamarbete.
30.6.3 Uppdelning och betalning av tilläggsersättning i olika situationer
Tilläggsersättning betalas alltid när arbetsgivaren är skyldig att betala lön till den som är berättigad till tilläggsersättning.
Till elbranschens förtroendemans ersättare betalas tilläggsersättning för en avdelningsförtroendeman för en lönebetalningsperiod på varje kvartals sista lönebetalningsdag under beskattningsåret.
Tilläggsersättningen för elbranschens förtroendeman betalas till viceförtroendemannen när arbetsgivaren inte är skyldig att betala lön till förtroendemannen. Till samma person betalas inte samtidigt både tilläggsersättning för förtroendeman och tilläggsersättning för viceförtroendeman.
30.7 Konstaterande av representativitet
Tilläggsersättningen för elbranschens förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig fastställs per kalenderår enligt antalet arbetstagare den 1 januari och förändringar av tilläggsersättningen och befrielsen från arbetet genomförs från början av den tredje lönebetalningsperioden under beskattningsåret.
30.8 Anmälningsskyldighet
30.8.1 Fackavdelningens anmälningsskyldighet
Fackavdelningen ska skriftligen meddela arbetsgivaren valet av förtroendemän och viceförtroendemän. Att ersättaren vikarierar för förtroendemannen eller för en avdelningsförtroendeman ska meddelas separat varje gång. I anmälan ska anges den tidpunkt när vikariatet inleds och dess sannolika längd.
30.8.2 Arbetsgivarens anmälan om person som handhar anställningsfrågor
Arbetsgivaren ska meddela vem som på den avtalade arbetsavdelningen tar hand om anställningsfrågor och med vem arbetsavdelningens förtroendeman ska förhandla om frågor som berör arbetsavdelningen.
30.9 Medverkan i fackföreningsverksamhet
Förtroendemannen eller tjänstemannen på fackavdelningen har rätt att, när arbetets regelbundna gång det tillåter, delta i representationsuppgifterna för Elbranschernas fackförbund, dess lokala avdelning eller en annan organisation som underlyder FFC.
30.10 Anställningsskydd för förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig
När arbetsgivaren överväger hävning av förtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigs eller deras ersättares anställningsförhållande och senast när arbetstagaren bereds möjlighet att bli hörd om orsakerna till hävningen, meddela ärendet den fackavdelnings ordförande, viceordförande eller annan medlem i fackavdelningskommittén som arbetar på arbetsplatsen.
Ifall en fråga om hävning av förtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens anställningsförhållande enligt bestämmelsen om tolkning av avtalet i 29 § i kollektivavtalet har förts till förbunden för behandling, ska förbunden utan onödiga dröjsmål med de lokala parternas medverkan utreda bakgrunden för hävningen av anställningsförhållandet.
Förbunden ska inom en vecka från det att utredningsarbetet upphört behandla meningsskiljaktigheterna gällande hävning av förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal vid en förhandling mellan förbunden samt ge sina utlåtanden i ärendet. Förbundens ståndpunkter ges till arbetsgivaren för kännedom.
31 Användning av anslagstavlor, möten på arbetsplatser och innehållning av medlemsavgifter
1. Meddelanden och kungörelser från Elbranschernas fackförbund och dess lokala avdelningar får inom fabriksområdet endast fästas på de anslagstavlor som arbetsgivaren anvisat för detta ändamål.
2. På varje arbetsplats har fackavdelningen möjlighet att utom arbetstid ordna möten för att behandla arbetsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar.
a) En överenskommelse med arbetsgivaren ska, såvitt möjligt, ingås tre dagar innan ett möte hålls på arbetsplatsen eller på ett ställe som avses i detta avtal.
b) Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats som är i arbetsgivarens besittning och belägen antingen på arbetsplatsen eller i närheten av arbetsplatsen. Vid valet av mötesplats är det viktigt att beakta att bestämmelserna om bl.a. säkerhet i arbete, arbetshygien och brandsäkerhet kan iakttas och att mötet inte stör affärs- eller produktionsverksamhet.
c) Det är organisationen och arrangörerna som har reserverat möteslokalen som ansvarar för ordningen under mötet och för ordning och reda i möteslokalen. Organisationernas förtroendemän ska finnas tillgängliga under mötet.
d) Mötesarrangören har rätt att kalla representanter för förbundet som är avtalspart i kollektivavtalet och dess underförening samt för den aktuella centralorganisationen till mötet.
3. Arbetsgivaren innehåller, om arbetstagaren givit sin fullmakt härtill, per lönebetalningsperiod av arbetstagarens lön medlemsavgifterna till Elbranschernas fackförbund och överför dem till det bankkonto som fackförbundet uppgett. En fackavdelnings kassör erhåller kvartalsvis medlemsspecifika utredningar om de innehållna medlemsavgifterna. Arbetstagaren får vid utgången av året eller när hans eller hennes anställningsförhållande upphör ett verifikat över den innehållna summan för skattemyndigheterna.
4. När anställningsförhållandet upphör ska arbetstagaren underteckna en anmälan om att avtalet om uppbärande av medlemsavgiften till fackföreningen avbryts. Anmälningarna om avbrytande av avtalet som lämnats till arbetsgivaren ska överlåtas till den person som fackavdelningen anvisar.
32 § Samarbete
1. Det allmänna avtalet iakttas som en del av detta kollektivavtal.
Anm. 1. Vid tillämpning av utbildningsavtalet likställs med förtroendemän viceförtroendeman och de ersättare för arbetsavdelningarnas förtroendemän som avses i de branschspecifika tillämpningsanvisningarna i förtroendemannaavtalet samt medlemmar i en samarbetsdelegation enligt samarbetslagen och medlemmar i den utbildningskommitté som samarbetsdelegationen har tillsatt.
2. Parterna har avtalat om att 16 §, 20–25 §, 32–39 §, 42 §, 44–47 §, 50–52 §, 54 § och 62 § i samarbetslagen utgör delar av detta kollektivavtal.
En meningsskiljaktighet om den ersättning som avses i 62 § i samarbetslagen ska avgöras i ett förfarande beträffande tolkningen av avtalet enligt kollektivavtalet med iakttagande av de grunder som inverkar på ersättningens belopp och betalning och som föreskrivs i samarbetslagen. Arbetstagaren har inte rätt att föra fordran om betalning av ersättning till den allmänna domstolen för behandling. Om arbetsdomstolen emellertid inte är behörig att behandla en fordran om betalning av ersättning enligt 62 § i samarbetslagen som baserar sig på detta avtal, kan fordran behandlas i den allmänna domstolen.
En fråga i anknytning till en bestämmelse i samarbetslagen som utgör en del av detta avtal kan inte föras till den allmänna domstolen för behandling i syfte att bestämma en påföljd enligt 67 § i samarbetslagen.
VIII BESTÄMMELSER OM AVTALETS GILTIGHET
33 § Avtalets giltighet
1. Detta avtal träder i kraft 16.11.2017 och gäller t.o.m. 30.11.2019 och förlängs även därefter med ett år i sänder, om man inte senast två månader innan avtalet löper ut säger upp det.
2. Om detta avtal i sin helhet eller till någon del sägs upp, ska den part som säger upp avtalet eller en del av det senast vid den första avtalsförhandlingen ge motparten ett ändringsförslag. Uppsägningen ska ske bevisligen. Avtalsparterna är skyldiga att efter att uppsägningen skett utan dröjsmål vidta förhandlingar om ett nytt avtal eller ett ändringsförslag.
Anm. 1. Ändringsförslag som gäller arbetstagarnas lönegrupper kan även ges under avtalsförhandlingarna.
3. Under förhandlingarna i syfte att ta fram ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i detta kollektivavtal fram till att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna avslutats.
Helsingfors den 16 november 2017
SKOGSINDUSTRIN RF
Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxx
ELBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND RF
Xxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx
Bilaga
SYSTEM FÖR VÄRDERING AV SVÅRIGHETSGRAD INOM PAPPERSINDUSTRIN
System för utvärdering av svårighetsgrad enligt tillämpningsanvisningen i 10 § punkt 1 i kollektivavtalet:
Delfaktorerna vid utvärdering av uppgiftens svårighetsgrad är följande:
A Kunnighet och användbarhet B Ansvar C Belastning
Begrepp och definitioner som används vid utvärdering av svårighetsgrader
Nedan beskrivna begrepp och deras beskrivningar är endast avsedda för att underlätta utvärderingen av svårighetsgrad och till exempel begreppet nyckelområde kan betyda något annat i andra sammanhang. Det fabriksspecifika tillvägagångssättet styr fastställandet av innehållet av dessa begrepp.
Nyckelområde:
Nyckelområdet består av kompetensområden inom en fabriksspecifikt fastställd helhet. De tyngdpunkter för kunskaper och färdigheter som förutsätts på dessa områden är kännetecknande för nyckelområdet.
Kunskapsområde:
Kunskapsområdet utgör en del av nyckelområdet.
Uppgiftshelhet:
En uppgiftshelhet består av flera uppgifter och en uppgift av flera arbeten. Arbetena och uppgifterna inom en uppgiftshelhet kan anknyta till både ett enda nyckelområde och till flera nyckelområden.
A 1 Kunnighet
– Uppgiftshelheten utgör grunden för utvärdering av kunnighet.
– Kunnigheten består av kunskaper och färdigheter.
– Samma kunskaper och färdigheter kan användas i flera olika uppgifter.
– Olika uppgifter ställer ofta samma krav på kunnighet. Detta innebär att antalet uppgifter inte nödvändigtvis höjer svårighetsgraden.
Vid utvärdering av svårighetsgrad fastställs kunnigheten enligt uppgiftshelheten.
A1 KUNNIGHET KUNNIGHET SOM UPPGIFTSHELHETEN KRÄVER | |
1. Uppgifterna utförs efter instruktionen i arbetet med iakttagande av de givna anvisningarna. Låga erfarenhetskrav. | |
2. Uppgifterna förutsätter yrkesmässiga baskunskaper och de utförs enligt allmänna anvisningar och yrkeserfarenhet. | |
3. Uppgifterna förutsätter sådana yrkesmässiga kunskaper och kompetens som man inhämtat genom erfarenhet och på basis av vilka man självständigt kan göra tillämpningar i nya situationer. | |
4. Uppgiftshelheten förutsätter omfattande yrkeskunnighet, som kan inhämtas genom fortsatt utbildning och lång erfarenhet. Självständiga val- och omdömessituationer förekommer ofta. Kräver större social kompetens. | |
5. För att behärska den omfattande uppgiftshelheten förutsätts en noggrann helhetskännedom om nyckelkunskapsområdet på fabriken och att man praktiskt behärskar flera deluppgifter samt tillägnar sig nya yrkeskunskaper. Dessutom krävs social kompetens att styra arbetsgruppens arbete. |
A 2 Användbarhet
– Efter att kunnighetsnivån har fastställts utreds uppgiftshelhetens övriga innehåll, såsom användbarhet, inom övriga nyckelområden
– Därvid beaktas vid fastställande av uppgiftshelhetens svårighetsgrad den återkommande användbarheten inom övriga nyckelområden
Uppgiftshelhetens mångsidighet beaktas som en användbarhetsfaktor vid utvärdering av svårighetsgrad
A2 ANVÄNDBARHET ANVÄNDBARHET INOM ETT NYCKELOMRÅDE | ANVÄNDBARHET INOM ÖVRIGA NYCKELOMRÅDEN | ||
Uppgifterna förekommer endast inom ett nyckel- område A | Uppgifter finns inom två eller flera nyckelo- mråden B | Uppgifterna varierar betydligt inom två eller flera nyckelområden C | |
1. En etablerad uppgift inom ett kunskapsområde | |||
2. Uppgifterna inom nyckelområdet varierar inom ett kunskapsområde | |||
3. Uppgifterna inom nyckelområdet varierar inom flera kunskapsområden | |||
4. Uppgifterna inom nyckelområdet varierar omfattande inom flera kunskapsområden | |||
5. Uppgifterna inom nyckelområdet varierar inom samtliga kunskapsområden | |||
B Ansvar
– Med ansvarsfaktor utvärderas betydelsen och inverkningarna av utförandet av arbetet och de avgöranden som självständig skötsel av uppgiftshelheten förutsätter med tanke på arbetsgemenskapens eller organisationens verksamhet och verksamhetens framgångsrikhet.
– Med inverkningar utvärderas följderna och omfattningen av avgöranden och beslut (görande, efterverkan, redovisningsskyldighet osv.)
Obs.! Med hjälp av faktorn utvärderas inte de inverkningar, påföljder osv. som orsakas av verksamhet i strid mot anvisningar, försummelse av arbeten eller av motsvarande skäl.
B ANSVAR | POÄNG |
1. Ansvar för resultaten av en uppgiftshelhet | |
2. Ansvar för en uppgiftshelhet som är av betydelse för processens ostörda gång eller ett betonat säkerhetsansvar. | |
3. Ansvar för processens gång och upprätthållande av verksamhet, som är av stor betydelse med tanke på att de produktionsrelaterade kvantitativa och kvalitativa målen kan nås. | |
4. Ansvar för hanteringen av hela processen är stor både kvalitativt och kvantitativt och självständiga avgöranden är av avgörande betydelse vid störningar. |
C. Belastning
– Med belastning avses de olägenheter som till följd av förhållandena förekommer på arbetsplatsen. Hit hör till exempel buller- och belysningsstörningar, värmestörningar, riskfaktorer på grund av kemiska ämnen, smutsighet, fysisk belastning, arbetsställningar, begränsningar av rörelsefrihet, expositioner o.s.v.
– Med fastställande av belastning avses utvärdering av sedvanliga eller återkommande belastningsfaktorer som råder i arbetsmiljön
C. BELASTNING | POÄNG |
1. I förhållanden förekommer olägenhetsfaktorer bara undantagsvis. Arbetet är fysiskt lätt. | |
2. Belastningen är typisk för pappersindustrin med fortsatta olägenheter. | |
3. Kravet på uppmärksamhet är betydligt eller den fysiska belastningen är stor. | |
4. Belastningen till följd av mental belastning är mycket stor. |
När ett lönesystem bildas ska följande faktorer beaktas:
– I lönesystemet ska avtalas om principer enligt vilka systemet för värdering av uppgifterna upprätthålls när uppgifternas innehåll förändras, uppgifter läggs ned eller beträffande nya uppgifter.
– Systemet för fastställande av den lönedel som baserar sig på den uppgiftsrelaterade arbetsprestationen och kompetensen ska vara så tydligt som möjligt, enkelt och lätt att använda. Vid val av faktorer med hjälp av vilka arbetsprestation och kompetens mäts ska man beakta att arbetstagaren själv kan inverka på de valda faktorerna, att faktorerna är tydligt beskrivna och att de anknyter till det arbete som arbetstagaren utför eller till arbetsprestationen.
– Att det nya lönesystemet ska fungera förutsätts att arbetstagarnas mångkunnighet utvecklas. I detta syfte ska principerna för kartläggning av arbetstagarnas yrkesmässiga utvecklingsbehov behandlas tillsammans med förtroendemännen. Därefter utarbetas för arbetstagarna sådana utbildningsplaner som motsvarar företagets behov. Förbunden rekommenderar att utvecklingsbehoven kartläggs en gång per år och att man samtidigt i mån av möjlighet tillsammans med utbildningsarrangören planerar tidtabeller för utbildningar.
Tolkning av avtalade lönesystem
Syftet med bestämmelsen i första stycket i 11 § 1 punkten i kollektivavtalet förverkligas på det sätt som avses i kollektivavtalet när de lokala parterna tillämpar det lönesystem som de avtalat om så att
– det i systemet fastställs tydliga tidpunkter för granskning och upprätthåll,
– man efter upprätthållet och granskningen ändrar periodlönerna så att de motsvarar lönenivåerna enligt värderingsresultat och lönesystem och
– tidpunkterna vid vilken löneförändringarna träder i kraft eller principerna för tidpunkten för ikraftträdandet finns fastställda.
TILL.
De lokala parterna tillämpar och vid behov ändrar det avtalade lönesystemet till behövliga delar för att förverkliga ovan nämnda tolkningsprinciper.
Skogsindustrin rf Elbranschernas fackförbund rf
TVISTENÄMND
1 Tvistenämnd
De undertecknade förbunden avtalar om att man på den tvistenämnd som avses i 11 § punkt 2 i kollektivavtalet tillämpar bestämmelserna i detta protokoll.
2 Tvistenämndens behörighet
Tvistenämnden avgör de meningsskiljaktigheter som baserar sig på 11 § punkt 2 i kollektivavtalet med iakttagande av bestämmelserna i 10 § i kollektivavtalet.
3 Tvistenämndens sammansättning
Båda undertecknade förbunden utser en medlem till tvistenämnden och ett behövligt antal ersättare för dem. Medlemmarna i tvistenämnden utses för två år. Även en person som i enlighet med lagen om skiljeförfarande kunde betraktas som jävig kan utses som medlem.
De undertecknade förbunden väljer en ordförande för en mandatperiod på två år. Ordföranden ska vara en opartisk person som är insatt i arbetsmarknadsförhållandena. Om förbunden inte kan avtala om ordföranden är det riksförlikningsmannen som utser ordföranden.
4 Lämnande av ärendet till tvistenämnden för avgörande och beslutsförhet
En avtalspart som vill föra ärendet till tvistenämnden för avgörande ska skriftligt meddela motparten detta samt lämna ett exemplar av anmälan till tvistenämndens ordförande inom 14 dagar efter att det har framkommit att organisationerna inte kan nå enighet i ärendet.
Tvistenämnden ska samlas på ordförandens kallelse för att behandla ärendet och att avgöra det utan onödiga dröjsmål, men dock senast inom fyra veckor efter att tvisten har förts till den för avgörande, om inte annat avtalas mellan de undertecknade förbunden.
Tvistenämnden är beslutför när ordföranden och de medlemmar som vardera organisationen har utsett är närvarande i tvistenämnden.
5 Kostnader för tvistenämnd
De undertecknade förbunden svarar båda till hälften för tvistenämndens kostnader.
6 Lagen som ska iakttas
Ifall inte annat föreskrivs i detta avtal, ska vid behandling av en tvist som förts till tvistenämnden till tillämpliga delar iakttas bestämmelserna i lagen om skiljeförfarande (967/1992).
7 Beslutets slutgiltighet
Tvistenämndens beslut är slutgiltigt och det är förbjudet att söka ändring i det.
8 Skogsindustrin rf:s och Elbranschernas fackförbund rf:s skyldigheter
De undertecknade förbunden binder sig att iaktta samtliga ovan nämnda bestämmelser samt även förplikta sina medlemmar att iaktta dem och beslut som baserar sig på dem.
Helsingfors den 30 maj 2008
Skogsindustrin rf
Xxxx Xxxxx Xxxx Xxxxxx
Elbranschernas fackförbund rf
Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxx
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR PAPPERS- OCH TRÄMASSAINDUSTRIN
Tid | 16.11.2017 | |
Plats | Skogsindustrin rf, Helsingfors | |
Närvaran de | Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxx | Skogsindustrin rf ” |
Xxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx | Elbranschernas fackförbund rf ” |
På basis av förhandlingsresultatet av den 16.11.2017 avtalar de undertecknade förbunden följande:
Avtalets giltighet
Kollektivavtalet för tiden 1.10.2016–30.9.2017 upphör att gälla 1.11.2017.
Kollektivavtalet enligt detta underteckningsprotokoll träder i kraft 16.11.2017 och är i kraft till och med 30.11.2019.
Bestämmelsen om främjande av sysselsättningen vid strukturförändringar i punkt 9 iakttas från och med 16.11.2017.
Lägsta periodlön och periodlöneavtal
Det konstaterades att den lägsta periodlönen är 913,98 euro fr.o.m. 11.12.2017 och 928,60 euro fr.o.m. 10.12.2018.
Periodlöneavtal som ingåtts lokalt konstateras vara i kraft.
Förhöjningar under avtalsperioden År 2018
Timlönen för arbetstagarnas periodlöner höjs från början av den lönebetalningsperiod som inleds 8.1.2018 med en allmän förhöjning på 13 cent.
Ackordsprissatta eller överenskomna ackord i eurobelopp förhöjs på ett lokalt överenskommet sätt så att förhöjningarnas inverkan motsvarar det ovan nämnda.
Förtjänster för procentbaserat premiearbete höjs så att förhöjningarnas inverkan motsvarar det ovan nämnda. Justering av periodlöner som genomförs på ovan nämnt sätt har inte någon förhöjande inverkan på ackorden förutom ifall ackordsprissättningen inte resulterar till minst den avtalade periodlönens timlönefaktor eller avtalad mållön för ackord.
Utöver den allmänna förhöjningen finns för löneförhöjningar om vilka avtalas lokalt från den lönebetalningsperiod som inleds 8.1.2018 en pott som uppgår till 19 cent gånger antalet arbetstagare vid fabriken 30.11.2017.
Användningen av den lokala potten styrs av ett lokalt avtalat lönesystem. Med den lokala potten genomförs sådana löneförhöjningar som beror på till exempel utvecklingsbehoven av lönesystemet, de konstaterande ändringarna av uppgiftshelhetens svårighetsgrader, användbarheter eller kunskapsområden i lönesystemet eller utvecklingen eller ibruktagandet av den lönedel som baserar sig på arbetsprestation eller kompetens. Penningbeloppet som avses i detta stycke kan av grundad anledning på överenskommet sätt helt eller delvis användas till en allmän förhöjning av timlönen för periodlönerna.
Om lokalt samförstånd om löneförhöjningarna inte nås före 22.12.2017, höjs timlönerna för periodlönerna för arbetstagare i anställningsförhållande med en allmän förhöjning på 19 cent från början av den lönebetalningsperiod som inleds efter 2.4.2018.
År 2019
Timlönen för arbetstagarnas periodlöner höjs från början av den lönebetalningsperiod som inleds 7.1.2019 med en allmän förhöjning på 12 cent.
Ackordsprissatta eller överenskomna ackord i eurobelopp förhöjs på ett lokalt överenskommet sätt så att förhöjningarnas inverkan motsvarar det ovan nämnda.
Förtjänster för procentbaserat premiearbete höjs så att förhöjningarnas inverkan motsvarar det ovan nämnda. Justering av periodlöner som genomförs på ovan nämnt sätt har inte någon förhöjande inverkan på ackorden förutom ifall ackordsprissättningen inte resulterar till minst den avtalade periodlönens timlönefaktor eller avtalad mållön för ackord.
Utöver den allmänna förhöjningen finns för löneförhöjningar om vilka avtalas lokalt från den lönebetalningsperiod som inleds 7.1.2019 en pott som uppgår till 18 cent gånger antalet arbetstagare vid fabriken 30.11.2018.
Användningen av den lokala potten styrs av ett lokalt avtalat lönesystem. Med den lokala potten genomförs sådana löneförhöjningar som beror på till exempel utvecklingsbehoven av lönesystemet, de konstaterande ändringarna av uppgiftshelhetens svårighetsgrader, användbarheter eller kunskapsområden i lönesystemet eller utvecklingen eller ibruktagandet av den lönedel som baserar sig på arbetsprestation eller kompetens. Penningbeloppet som avses i detta stycke kan av grundad anledning på överenskommet sätt helt eller delvis användas till en allmän förhöjning av timlönen för periodlönerna.
Om lokalt samförstånd om löneförhöjningarna inte nås före 31.12.2018, höjs timlönerna för periodlönerna för arbetstagare i anställningsförhållande med en allmän förhöjning på 18 cent från början av den lönebetalningsperiod som inleds efter 1.4.2019.
Skogsindustrin rf:s och Elbranschernas fackförbund rf:s gemensamma ställningstagande om deltagande i utbildning
Betydelsen av utbildning har ökat på arbetsplatserna inom pappersindustrin. Strukturförändringen i branschen har lett till att yrkeskunskap som förvärvas genom utbildning är nödvändig på varje arbetsplats. Utbildning ger inte enbart yrkeskunniga arbetstagare utan främjar också utvecklingen av nya verksamhetsmetoder.
Parterna är överens om att utbildning kan förbättra företagens konkurrenskraft och bidra till ökad produktivitet. Därtill bidrar utveckling av arbetstagarnas kompetens till trygghet i anställningsförhållandena och ökar förmågan att orka i arbetet.
Man beslutar om ordnande av utbildning och dess inriktning utgående från behoven på den enskilda arbetsplatsen. När utbildning ordnas vid sidan av arbetet ska den utgå från en utbildningsplan. Genom utbildningsplanering kan man också påverka deltagandet i utbildningarna.
Det är oftast mest ändamålsenligt att försöka ordna utbildning under arbetstid. På grund av orsaker som hänför sig till organiseringen av arbetet eller tryggandet av störningsfri drift kan det dock krävas att utbildning ordnas på dagar som enligt skiftschemat är lediga dagar. För att de mål som ställs för utbildningen ska uppnås krävs att också sådan utbildning som sker på arbetstagarens lediga tid kan genomföras. Parterna framhåller vikten av utbildning och är överens om att man bör förhålla sig positivt till deltagande i utbildning på ledig tid.
Främjande av lokala avtal
Ett gemensamt mål för parterna är att kontinuerligt utveckla kollektivavtalet så att det når framgång i den internationella konkurrensen. Genom lokala uppgörelser kan man påverka produktiviteten, konkurrenskraften och sysselsättningen på arbetsplatserna.
Förbunden är överens om förutsättningarna för lokala avtal ska främjas. Inom branschen finns företag och affärsverksamhet av olika slag och i olika situationer vad gäller marknad, efterfrågan, konkurrens och ekonomi. Genom lokala avtal kan man beakta företagets och affärsverksamhetens specifika behov samt behov med anknytning till personalens välbefinnande.
I kollektivavtalet finns flera punkter om vilka lokala avvikande avtal kan ingås. Till exempel är det möjligt att främja ibruktagandet av nya verksamhetssätt genom lokala avtal om anlitande av utomstående arbetskraft. Förbunden är överens om att lokala avtal är till fördel för både arbetsgivaren och arbetstagarna.
Förbunden ska med sin verksamhet främja lokala avtal. Dessutom utreder förbunden under avtalsperioden eventuella förhinder för lokala avtal och behov av att utveckla kollektivavtalet.
Under avtalsperioden färdigställer förbunden anvisningar eller kollektivavtalsbestämmelser som främjar dessa ärenden.
Permittering
5.1
Skogsindustrin rf konstaterar att permitteringar tillgrips endast i yttersta undantagsfall.
TILL.
Den ovan nämnda satsens rättsliga natur har definierats i arbetsdomstolens dom 56/99.
I eventuella fall av produktionsbegränsning strävar man till att utbilda personalen eller ge den andra arbetsuppgifter.
5.2
Om det uppstår en situation där permitteringar verkar oundvikliga, ska samarbetsförhandlingar inledas i god tid. Vid denna förhandling, vid vilken tillräckligt med tid ska reserveras för behandling av grunderna för, verkningarna av och alternativen till permittering, ska även företagets och den aktuella fabrikens produktions- och marknadsutsikter utredas, liksom permitteringens ekonomiska effekter för företaget och arbetstagarna. Vid förhandlingen ska också utredas om det är möjligt att man med beaktande av arbetstagarnas yrkeskunnighet och kompetens genom att minska övertidsarbetet kan inverka på när permitteringen inleds, hur länge den varar eller hur omfattande den är. Förhandlingar ska föras så ofta att personalen de facto har tillräckliga möjligheter att lägga fram sina synpunkter och alternativ i frågan.
5.3
Lokalt är det dessutom möjligt att, utan att kollektivavtalsbestämmelserna utgör några hinder för det, avtala om alternativ till permitteringen så att
- skiftledigheter ges med avvikelse från de tillämpade arbetstidsarrangemangen och från redan meddelade tidpunkter för skiftledighet, eller
- den del av semestern som ges under semesterperioden ges i två sammanhängande semesteravsnitt varvid det ena semesteravsnittet som ges under semesterperioden ska omfatta minst 12 semesterdagar.
5.4
Förbunden anser det viktigt att de i god tid får tillräcklig information om planer på permitteringar och uppsägningar av företagens arbetskraft.
Iakttagande av kollektivavtalet
De förbund som är parter i kollektivavtalet ansvarar för att deras medlemmar tillämpar bestämmelserna i kollektivavtalet rätt i enlighet med vad som gemensamt har avtalats.
Om en part har brutit mot arbetsfredsplikten och arbetsfreden, med beaktande av omständigheterna, inte kan återställas snabbt efter att förbundet fått kännedom om situationen, eller om kollektivavtalet inte har tillämpats korrekt och felet, med beaktande av omständigheterna, inte har åtgärdats snabbt efter att förbundet har fått kännedom om det, anses förbundet ha försummat sin övervakningsskyldighet.
Bestämmelsen i sista stycket ovan gäller i fråga om tillämpningen av kollektivavtalet sådana frågor där det egentliga kollektivavtalet innehåller ostridiga och klara normer eller där det finns gemensamma tillämpningsanvisningar.
Under avtalsperioden söker parterna tillsammans aktivt efter metoder för att förebygga uppkomsten av störningar i arbetsfreden och metoder genom vilka man i ett snabbt förfarande kan stoppa en störning i arbetsfreden som uppkommit.
Koncernsamarbete
Förfarande för avtalande om samarbete
Avtal
Om arbetsgivaren inte har ordnat samarbete med personalen och annat inte avtalas om ordnandet av samarbete med arbetsgivarens och personalens representanter, ordnas samarbetet i enlighet med det som fastställts nedan.
Samarbetsformer
Arbetsgivaren ordnar minst en gång per år ett möte med representanter för koncernledningen och de inhemska dotterbolagen, ledningen för olika produktionsanläggningar samt personalen. Antalet personalrepresentanter vid mötet avtalas inom koncernen. Fackavdelningens storlek eller motsvarande beaktas härvid. Personalrepresentanterna kan ha ett eget möte i anslutning till koncernmötet.
Mötet ordnas efter att bolagets bokslut har fastställts. Vid mötet utreds boksluten för moderbolag och dotterbolag som omfattas av kollektivavtalet liksom de viktiga förändringar, t.ex. företagsförvärv och fusioner, som har ägt rum i dem och i deras fristående produktionsanläggningar sedan föregående möte. Dessutom behandlar mötet utvecklingsaspekter i samband med marknadsläget, ekonomin, investeringarna, sysselsättningsläget och t.ex. personalstyrkan, kostnadsstrukturen, lönsamheten och produktiviteten.
Mötet kan också behandla andra gemensamma aktuella frågor. Målet är att personalens representanter baserat på den information de får kan skapa sig en allmän bild av koncernens situation och omedelbara framtid.
Information om beslut som tagits inom koncernen om väsentliga nedskärningar eller utökningar av ett dotterbolags eller en särskild produktionsanläggnings verksamhet ges separat.
Dessa uppgifter ges personalrepresentanterna för de berörda bolagen eller produktionsanläggningarna. På deras initiativ kan man komma överens om en bredare informationsspridning inom ramen för koncernens kommunikationssystem. Inom koncernerna grundas en kommitté på det sätt som avtalas om skilt i varje koncern. Antalet personalrepresentanter i kommittén avtalas inom koncernen. De kommittémedlemmar som representerar personalen företräder fackavdelningarna eller motsvarande organ. Kommittén bereder de ärenden som ska tas upp till behandling vid det möte som avses i första stycket i denna punkt.
Om koncernen består av flera underkoncerner, ordnas samarbetet endast på en nivå så att koncernledningen är representerad.
Uppgifternas konfidentiella karaktär
De uppgifter som erhålls i samband med koncernsamarbetet ska behandlas konfidentiellt.
Ersättning för kostnader
Arbetsgivaren ersätter personalrepresentanterna inkomstbortfallet för den ordinarie arbetstiden och kostnaderna för resor och logi till följd av att de deltar i mötet.
System med resultat- och vinstpremier
Tids- och prestationslöner kan kompletteras med ett system för kontanta resultat- och vinstpremier. Innan systemet tas i bruk ger arbetsgivaren arbetstagarna en tillräcklig utredning om dess innehåll, syfte, mål, betalningsgrunder och användningstid.
Tidpunkten för ibruktagandet avtalas lokalt. Om systemet i huvudsak baserar sig på det ekonomiska resultatet och omfattar hela företaget eller koncernen, är det företaget som avgör när systemet tas i bruk.
Om huvudförtroendemannen före det angivna datumet för införandet kräver det ska förhandlingar föras i frågan, dock inte längre än sju dagar efter att förhandlingarna har inletts. Under denna tid införs det föreslagna systemet inte.
Vad som konstaterats ovan om införandet av premiesystem tillämpas också på ändringar i systemet.
Utvecklingen av anställningsskyddet och välbefinnandet i arbetet samt främjandet av sysselsättningen vid strukturförändringar
Omställningsskydd
Om en arbetstagare som har sagts upp av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker övergår till en annan arbetsgivares tjänst eller inleder en utbildning som leder till examen, betalas han eller hon lön för den uppsägningstid som arbetsgivaren ska iaktta ända fram utgången av uppsägningstiden. I en sådan situation iakttas för arbetstagarens del den återanställningstid som föreskrivs i 18 § i avtalet om uppsägningsskydd.
En arbetstagare som sägs upp av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker och som kan befrias från skyldigheten att utföra arbete betalas lön för uppsägningstiden oberoende av arbetsprestationen.
Främjandet av sysselsättningen vid strukturförändringar
I syfte att hantera de negativa effekter som de strukturförändringar som äger rum inom pappersindustrin förorsakar och i syfte att främja sysselsättningen tillämpas följande bestämmelse om återanställning för viss tid:
Återanställningstiden enligt 18 § i avtalet om uppsägningsskydd för en arbetstagare som sagts upp på grund av ekonomiska och produktions- mässiga orsaker till följd av att alla produktionsenheter inom samma fabriksområde läggs ner förlängs med sex månader. Arbetsgivaren informerar såsom lokalt avtalats om lediga arbetsplatser i 9 månader efter
att återanställningstiden har upphört. Den här bestämmelsen tillämpas på en arbetstagare vars anställningsförhållande har sagts upp före 30.11.2019 av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker.
Ersättande arbete
Arbetstagaren är inte alltid nödvändigtvis helt arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall. Av denna anledning kan det vara möjligt att som ersättande arbete ge honom eller henne ett annat arbete än hans eller hennes normala arbete eller att låta honom eller henne utföra sitt normala arbete enbart delvis. Istället för arbete kan även utbildning som lämpar sig för arbetstagaren eller att arbetstagaren fungerar som utbildare komma i fråga.
Förfaringssätten vad gäller ersättande arbete görs upp med huvudförtroendemannen innan de tas i bruk.
Förfaringssätten vad gäller ersättande arbete får inte stå i strid med följande principer:
- Den medicinska motiveringen för ersättande arbete görs av företagsläkaren.
- Under det ersättande arbetet ska periodlönen minst fortsätta att motsvara lönen för den uppgift i stället för vilken arbetstagaren utför ersättande arbete. Ifall lönen är bättre för det ersättande arbetet, betalas lön enligt uppgiften. Under utbildningen eller när arbetstagaren fungerar som utbildare betalas lön enligt bestämmelserna om lön för sjukdomstid. Ersättande arbete eller utbildning räknas inte som tid som arbetsoförmögen.
- Det ersättande arbetet är en tillfällig lösning som baserar sig på arbetstagarens beslut och som arbetstagaren vid behov kan avbryta.
- När det ersättande arbetet upphör, har arbetstagaren rätt att återvända till sin tidigare arbetsuppgift.
Arbetarskyddskommissionen och huvudförtroendemannen ska följa upp hur förfaringssätten vad gäller ersättande arbete förverkligas och hur det ersättande arbetet inverkar på arbetsförmågan.
Bestämmelserna som gäller ersättande arbete som avses i denna punkt är i kraft under denna avtalsperiod.
Principen om kontinuerliga förhandlingar
Avtalsparterna iakttar principen om kontinuerliga förhandlingar.
Avskaffande av förteckningen över avtal som centralorganisationerna ingått
Den förteckning över avtal som centralorganisationerna ingått har slopats ur kollektivavtalet 1.10.2016–30.9.2017 och parterna har ingått ett allmänt avtal. Som en del av detta kollektivavtal iakttas fortsättningsvis det avtal om arbetarskyddscentralen som centralförbunden undertecknade 28.5.1985.
Även bestämmelserna i semesterlöneavtalet som iakttas som en del av kollektivavtalet och som centralorganisationerna undertecknade 23.3.2005 har till tillämpliga delar överförts till kollektivavtalets bestämmelse om lönebetalning under semester.
Syftet med dessa ändringar är inte att ändra på innehållet i kollektivavtalet eller de tolkningar som gäller på basis av detta, och de påverkar heller inte de lokala avtalen eller den lokala praxisen.
Det allmänna avtalet upphäver inte den lokala praxisen, som kan iakttas utan att hindras av det allmänna avtalet. Avtalet påverkar inte på något sätt ställningen för den förtroendeman som Elbranschernas fackförbund rf har valt.
Inrättande av förbundens utbildningsarbetsgrupp
Förbunden har kommit överens om att inrätta en utbildningsarbetsgrupp som varje år beslutar om utbildningar enligt punkterna 7.2 och 7.3 och om måltidsersättningen enligt punkt 7.4 i det allmänna avtalet.
Fortsatt arbete efter anmälningstiden under kollektivavtalsenligt driftstopp
Om det inte har gjorts en med punkt 6.4.4 förenlig anmälan kan arbetet genom ett beslut av arbetsgivaren fortsätta som ordinarie arbete utan anmälningstid enligt de arbetsvillkor som avses i den här punkten och om de överenskomna förutsättningarna uppfylls.
Arbete med lägre kostnader under ett kollektivavtalsenligt driftstopp kan utföras på sådana produktionslinjer eller -avdelningar där det under tiden 1.1.2015–1.7.2017 inte har arbetats under ordinarie arbetstid under ett driftstopp på grund av jul eller midsommar. Arbetsgivaren meddelar förtroendemannen om sådant arbete.
Arbetsgivaren kan före den två veckor långa anmälningstiden enligt punkt 6.4.4 utreda om arbetstagarna är villiga att arbeta i enlighet med den här punkten under det kollektivavtalsenliga driftstoppet. Personer som har ett arbetsskift enligt arbetsskiftssystemet frågas i första hand. Arbete på basis av den här punkten utförs med arbetstagarens samtycke. Arbetstagarens samtycke är bindande.
För arbete som utförs enligt detta betalas lön förhöjd med 200 %, i vilken ingår ersättningar för söndagsarbete och övertidsarbete. Grunddelen enligt punkt 13.2 i kollektivavtalet betalas inte. Dessutom intjänar arbetstagaren skiftledigheter enligt utförda arbetsskift ifall arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått minst tre månader innan det kollektivavtalsenliga driftstoppet inleds. Vid beviljande av skiftledigheter iakttas bestämmelserna i punkt 6.8.13.4 och de ledigheter som tas ut likställs med ordinarie arbetsskift.
Arbetsgivaren kan återkalla beslutet om arbete under ett kollektivavtalsenligt driftstopp enligt den här punkten innan arbetet inleds.
Förbunden bedömer under avtalsperioden hur den här bestämmelsen fungerar och tillämpas samt eventuella utvecklingsbehov. Förbunden kan genom gemensam överenskommelse ändra ovan nämnda bestämmelser under avtalsperioden.
Denna bestämmelse är i kraft under denna avtalsperiod.
Arbetsgrupper
Förbunden utreder under avtalsperioden
- hur systemet för tjänsteårsersättning utvecklats,
- behovet av samtycke från fackavdelningen vid anlitande av tillfällig arbetskraft,
- möjligheten att avskaffa synkronisering vid arbetstidsformen 37 under jultiden Helsingfors den 16 november 2017
Skogsindustrin rf
Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxxxxxx fackförbund rf
Xxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx
ANVISNINGAR FÖR ARBETSTIDSBANK
Med arbetstidsbank avses de arrangemang som införts lokalt för att jämka samman arbets- och fritid, och genom vilka man kommer överens om hur olika delfaktorer kan sparas eller lånas ut samt kombineras långsiktigt.
Med arbetstidsbank stöds företagets produktivitet och konkurrenskraft samt iakttagandet av arbetstagarnas individuella arbetstidsbehov.
Att ansluta sig eller utträda ur systemet med arbetstidsbank baserar sig på en enskild arbetstagares frivillighet om det inte är fråga om arbetstidsarrangemang för en hel arbetsenhet som ett lokalt avtal begränsar.
Avtal om införande av arbetstidsbank
Om införande av arbetstidsbankssystem och detaljer ska avtalas lokalt genom ett skriftligt avtal om arbetstidsbank som ingås mellan arbetsgivaren och förtroendemannen.
Genom ett avtal om arbetstidsbank kan man avvika från
– bestämmelserna om ordinarie arbetstid i 6 § punkterna 8–10 i kollektivavtalet så att den ordinarie arbetstiden i genomsnitt är 40 timmar per vecka under en tidsperiod på högst 52 veckor och
– bestämmelsen om ersättning som betalas för skiftledigheter i 6 § punkt 12.5.
Tidsmässiga och övriga begränsningar om beviljandet av de delar som sparats i arbetstidsbanken får ge vika när ett avtal om arbetstidsbank ingås, om inte annat avtalas.
I avtalet om arbetstidsbank ska avtalas åtminstone om
– dess tillämpningsområde,
– vilka delfaktorer arbetstidsbanken består av,
– principerna enligt vilka delfaktorer överförs till arbetstidsbanken,
– högstgränserna för den ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka,
– gränserna för att spara eller låna ut arbetstidssaldo,
– grunderna för fastställande av lön som betalas för bankledighet och
– hur frånvaro inverkar på arbetstidsbanken.
I avtalet kan antecknas de situationer i vilka saldot i arbetstidsbanken kan ersättas med en penningersättning.
Om tidpunkten då ledighet för ett arbetsskift eller en längre tid ges ska avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Användning av arbetstidsbank
Om tidpunkten då ledighet för en arbetsdag eller en längre tid ges avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om det inte är fråga om att arrangera den ordinarie arbetstiden för en hel arbetsenhet.
Bankledighet är likställd med tid i arbete när semester intjänas och tid som kan likställas med arbete när skiftledigheter intjänas.
Uppsägning av anställningsförhållande
Saldon i arbetstidsbanken jämnas ut innan anställningsförhållandet upphör. Ifall sparat saldo dock finns i arbetstidsbanken då anställningsförhållandet upphör, betalas det i samband med slutlönen i enlighet med avtalet om arbetstidsbank. De utlånade saldon avdras från slutlönen.
Om arbetstagarens arbetsavtal på grund av en orsak som beror på arbetsgivaren har sagts upp och arbetstagaren har befriats från sin arbetsskyldighet under hela uppsägningstiden, ska den arbetstids- eller bankskuld som är i arbetstidsbanken när arbetstagaren sägs upp inte avdras från slutlönen.
Uppsägning av avtal om arbetstidsbank
Uppsägningstiden för avtalet om arbetstidsbank är sex månader, om inte annat avtalas lokalt. Arbetstidssaldon utjämnas inom ramen för uppsägningstiden. Ifall saldon inte har utjämnats under loppet av uppsägningstiden, betalas och dras de av på samma sätt som i fråga om anställningsförhållandets upphörande, om inte annat avtalas lokalt.
IBRUKTAGANDE AV 12-TIMMARS ARBETSSKIFT I KONTINUERLIGT SKIFTARBETE (ATF 37)
Tid 24.11.2011
Plats Skogsindustrin rf, Helsingfors Närvarande Xxxx Xxxxx Skogsindustrin rf
Xxxx Xxxxxx ”
Xxxxxx Xxxxxxxx Elbranschernas fackförbund rf Xxxxx Xxxxxx ”
Med detta protokoll avtalar undertecknade förbund om nödvändiga ändringar av och tillägg till kollektivavtalet för pappers- och trämassaindustrin samt om vilka förfaringssätt man ska använda för att genom lokala avtal kunna övergå till 12- timmars arbetsskift i kontinuerligt skiftarbete (atf 37).
När man har avtalat om att ta i bruk ett skiftschema med 12-timmars arbetsskift i kontinuerligt skiftarbete (atf 37), iakttas bestämmelserna i gällande kollektivavtal, om inte något annat följer av bestämmelserna nedan i detta protokoll.
Anm.
Med numreringen efter rubriken hänvisas till den bestämmelse i kollektivavtalet som ändras genom det som avtalats i detta protokoll.
Arbetsdygn (6.2)
Arbetsdygnet omfattar tiden från klockan 07.00 till klockan 07.00.
Kollektivavtalsenliga driftstopp (6.4.1)
Arbetena avslutas klockan 23.00 den dag det kollektivavtalsenliga driftstoppet börjar och inleds på motsvarande sätt klockan 07.00.
Pauser (6.5.1)
Pauser som främjar arbetstagarnas möjligheter att orka i arbetet ordnas enligt lokala avtal.
Skiftschema (6.8.3 och 7)
Skiftschemat kan grunda sig på följande alternativ:
mmnn-s (lång rotation),
mn mn-s- (kort rotation) eller
mm-nn-s--- (kort rotation).
I skiftschemat ingår inte ovan nämnda längre lediga perioder. Skiftledighet (6.8.6)
För genomförda arbetsskift intjänas skiftledighet på följande sätt:
Arbetsskift Skiftledighet minst
5 | 1 |
10 | 2 |
15 | 3 |
20 | 4 |
25 | 5 |
30 | 6 |
35 | 7 |
39 | 8 |
44 | 9–10 |
49 | 10– 11 |
54 | 11– 12 |
59 | 12– 13 |
64 | 13– 14 |
69 | 14– 15 |
74 | 15– 16 |
78 | 16– 17 |
83 | 17– 19 |
88 | 18– 20 |
93 | 19– 21 |
98 | 20– 22 |
103 | 21– 23 |
108 | 22– 24 |
113 | 23– 25 |
117 | 24– 27 |
122 | 25– 28 |
127 | 26– 30 |
131 | 28– 32 |
En arbetstagare som vid ingången av beskattningsåret har varit anställd i minst ett år får utöver det som fastställts ovan en skiftledighet för arbetsskift under beskattningsåret.