Kollektivavtal

Allmänna anställningsvillkor 1 januari 2005-31 maj 2007

Almega Tjänsteförbunden

Almega Fastighetsarbetsgivarna

HTF

Sif CF

Ledarna SEKO

Innehållsförteckning:

§ 1 AVTALETS OMFATTNING 5

1.1 Omfattning 5

1.2 Lokala avtal 5

1.3 Undantag 5

1.4 Uppnådd pensionsålder 5

1.5 Utlandstjänstgöring 5

§ 2 ALLMÄNNA FÖRHÅLLNINGSREGLER 5

2.1 Lojalitet 5

2.2 Konkurrerande verksamhet 6

§ 3 ANSTÄLLNING 6

3.1 Anställning tills vidare 6

3.2 Tidsbegränsade anställningar 6

3.3 Provanställning 6

3.4 Underrättelse om tidsbegränsad anställning och provanställning 6

§ 4 ARBETSTID 7

4.1 Omfattning 7

4.1.1 Tillämpningsområde 7

4.1.2 Undantag 7

4.1.3 Överenskomna undantag 7

4.2 Ordinarie arbetstid 7

4.2.1 Längd och begränsningsperiod 7

4.2.2 Helgdagsledighet och arbete på helgdagar 7

4.2.3 Xxxxx begränsningsperiod 7

4.2.4 Arbetstidens förläggning 7

4.2.5 Anteckning av övertid och mertid 8

4.3 Övertid 8

4.3.1 Övertidsarbete 8

4.3.2 Allmän övertid 8

4.3.3 Övertidsgräns 8

4.3.4 Återföring av övertid 8

4.3.5 Extra övertid 9

4.3.6 Nödfall 9

4.4 Giltighetstider 9

4.4.1 Lokal överenskommelse 9

§ 5 ÖVERTIDSKOMPENSATION 10

5.1 Rätten till övertidskompensation 10

5.1.1 Överenskommelse med vissa arbetstagare 10

5.1.2 Skriftlig överenskommelse. Giltighetstid 10

5.2 Förutsättningar för övertidskompensation 10

5.2.1 Definition av övertidsarbete 10

5.2.2 Övertidsarbete som inte ansluter till ordinarie arbetstid 10

5.2.3 Reskostnader vid övertidsarbete 10

5.3 Kompensation för övertid 11

5.3.1 Pengar – ledighet 11

5.3.2 Ersättningens storlek 11

5.4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid) 11

5.4.1 Ersättning för mertid 11

5.4.2 Allmän mertid 12

5.4.3 Övertidskompensation vid mertidsarbete 12

5.5 Lokala avtal 12

§ 6 BEREDSKAPSTJÄNST 12

6.1 Definition 12

6.2 Avvikelse från arbetstidslagen 12

6.3 Lokal tillämpning 12

§ 7 FÖRSKJUTEN ARBETSTID 12

7.1 Förskjuten arbetstid 12

7.2 Meddelande om förskjuten arbetstid 12

7.3 Ersättning för förskjuten arbetstid 12

7.4 Lokala avtal 13

§ 8 SEMESTER 13

8.1 Allmänna bestämmelser 13

8.2.1 Intjänandeår och semesterår 13

8.2.2 Förläggning av semesterledighet 13

8.2.3 Tidsbegränsad anställning högst tre månader 14

8.3 Semesterns längd 14

8.3.1 Antal semesterdagar 14

8.3.2 Semester för vissa deltidsanställda (intermittent deltidsarbetande) 14

8.4 Semesterlön, semesterersättning m m 15

8.4.1 Semesterlön och semestertillägg 15

8.4.2 Utbetalning av semestertillägg 15

8.4.3 Semesterersättning 15

8.4.4 Avräkning 16

8.4.5 Obetald semester 16

8.4.6 Ändrad sysselsättningsgrad 16

8.5 Semester för nyanställda (förskottssemester) 16

8.6 Sparande av semester 17

8.6.1 Sparande av semesterdagar 17

8.6.2 Semesterlön för sparade semesterdagar 17

§ 9 RESTIDSERSÄTTNING 17

9.1 Rätt till restidsersättning 17

9.2 Restid 18

9.3 Ersättning 18

9.4 Lokalt avtal 18

§ 10 LEDIGHET 19

10.1 Permission, kort ledighet med lön 19

10.2 Tjänstledighet, ledighet hel dag utan lön 19

10.2.1 Löneavdrag för heltidsanställd, hel dag 19

10.2.2 Löneavdrag för deltidsanställd, hel dag 19

10.3 Annan ledighet, ledighet under del av dag utan lön 20

10.4 Månadslön 20

§ 11 RÄTTEN TILL SJUKLÖN OCH SJUKANMÄLAN 20

11.1.1 Rätten till sjuklön 20

11.1.2 Sjukanmälan 21

11.2 Försäkran och läkarintyg 21

11.2.1 Skriftlig försäkran 21

11.2.2 Läkarintyg 21

11.3 Sjuklönens storlek 21

11.3.1 Sjuklönens storlek 21

11.3.2 Sjukdom under sjuklöneperioden enligt lagen om sjuklön 21

11.3.3 Sjuklön från första dagen i vissa fall 22

11.3.4 När avdrag redan gjorts för tio karensdagar 22

11.3.5 Definition av månadslön och veckoarbetstid 22

11.3.6 Sjukdom vid fortsatt sjukfrånvaro efter sjuklöneperioden enligt lagen om sjuklön 22

11.3.7 Högsta sjukavdrag per dag 23

11.3.8 Sjuklönetidens längd 23

11.3.9 Sjukdom vid fortsatt sjukfrånvaro efter sjuklöneperioden enligt lagen om sjuklön 24

11.4 Vissa samordningsregler 24

11.4.1 Rehabiliteringspenning 24

11.4.2 Ersättning från annan försäkring 24

11.4.3 Annan ersättning från staten 24

11.5 Inskränkningar i rätten till sjuklön 24

11.5.1 Arbetstagaren har fyllt 60 år 24

11.5.2 Skyldighet att uppge sjukdom 25

11.5.3 Inte lämnat friskintyg 25

11.5.4 Nedsatta sjukförmåner 25

11.5.5 Skada vid olycksfall vållad av tredje man 25

11.5.6 Olycksfall hos annan arbetsgivare 25

11.5.7 När sjukpension betalas ut 25

11.5.8 Övriga inskränkningar i rätten till sjuklön 25

11.6 Smittbärare 25

11.7 Övriga bestämmelser 26

§ 12 FÖRÄLDRALEDIGHET M M 26

12.1 Löneavdrag vid föräldraledighet 26

12.2 Föräldraledighetstillägg 26

12.3 Utbetalning av föräldraledighetstillägg 26

12.4 Reduktion av föräldraledighetstillägg 26

§ 13 LEDIGHET MED TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING 27

13.1 Avdrag 27

13.2 Månadslön 27

§ 14 LÖN FÖR DEL AV LÖNEPERIOD 27

§ 15 UPPSÄGNING 27

15.1 Uppsägning från arbetstagarens sida 27

15.1.1 Uppsägningstid 27

15.1.2 Skriftlig uppsägning 28

15.2 Erinran 28

15.3 Uppsägning från arbetsgivarens sida 28

15.3.1 Uppsägningstid 28

15.3.2 Förlängd uppsägningstid i vissa fall 28

15.3.3 Skriftlig uppsägning 28

15.4 Övergångsbestämmelse 28

15.5 Övriga bestämmelser vid uppsägning 29

15.5.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid 29

15.5.2 Upphörande av provanställning 29

15.5.3 Upphörande i förtid av tidsbegränsad anställning 29

15.5.4 Uppnådd pensionsålder – upphörande av anställning 29

15.5.5 Pensionärer – uppsägningstid 29

15.5.6 Förkortning av uppsägningstid för arbetstagaren 30

15.5.7 Skadestånd då arbetstagaren inte iakttar uppsägningstiden 30

15.5.8 Tjänstgöringsbetyg 30

15.6 Turordning vid driftinskränkning och återanställning 30

§ 16 FÖRHANDLINGSORDNING VID RÄTTSTVISTER 31

16.1 Lokal förhandling 31

16.2 Central förhandling 31

16.3 Förhandlings avslutande 31

16.4 Rättsligt avgörande 31

16.5 Förhandlingspreskription 31

§ 17 GILTIGHETSTID 32

Bilaga 1 33

Särskilda bestämmelser i försäkringsfrågor i vissa fall (avser SEKO) 33

Bilaga 2 34

1. Skiftarbete eller oregelbunden förläggning av arbetstiden 34

2. Beredskapstjänst 34

§ 1 AVTALETS OMFATTNING

1.1 Omfattning

Avtal mellan Almega Tjänsteförbunden Bransch Almega Fastighetsarbetsgivarna och respek- tive förbund HTF, Sif, Ledarna, CF och SEKO gällande för arbetstagare anställda i företag tillhörande Almega Fastighetsarbetsgivarna.

1.2 Lokala avtal

Om detta avtal upphör att gälla upphör även lokala avtal, som träffats med stöd av detta avtal, att gälla vid samma tidpunkt. Om detta avtal efter avtalslöst tillstånd åter börjar att gälla gäller även de tidigare tecknade lokala avtalen, som träffats med stöd av detta avtal, från samma tidpunkt.

1.3 Undantag

Avtalet gäller inte arbetstagare i företagsledande befattning.

1.4 Uppnådd pensionsålder

För arbetstagare som uppnått den ordinarie pensionsålder som gäller för dem enligt ITP- planen kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att andra anställningsvillkor ska gälla än de som framgår av detta avtal.

Detsamma gäller dem som anställs efter att ha uppnått den ordinarie pensionsålder som gäller enligt ITP-planen.

1.5 Utlandstjänstgöring

Vid utlandstjänstgöring ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras genom

- överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller

- särskilt utlandsreglemente eller liknande som finns i företaget.

Dessutom gäller ”Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring” för de tjänstemän som omfattas av detta.

Protokollsanteckning 1

PTK-förbunden har enats om att tjänstemannaklubbar och representanter som utsetts av ar- betstagare inom PTK-området kan företrädas av ett gemensamt organ, PTK-L, när det gäller omställningsavtalet och frågor om personalinskränkning enligt detta avtal. Detta organ ska anses vara den lokala arbetstagarparten enligt lagen om anställningsskydd.

Xxx tjänstemannaparten inte uppträda genom PTK-L, ska företaget kunna träffa överens- kommelse med varje tjänstemannapart för sig.

Protokollsanteckning 2

De medlemsföretag, inom Almega Fastighetsarbetsgivarna, som före detta avtals tecknande inte omfattas av kollektivavtal skall även efter detta avtals ikraftträdande vara undantagna kollektivavtal i berörda delar.

§ 2 ALLMÄNNA FÖRHÅLLNINGSREGLER

2.1 Lojalitet

Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare grundar sig på ömsesidig lojalitet och öm- sesidigt förtroende. Handlingar och uppgifter rörande såväl företagets verksamhet som förhål-

landen hos hyresgäster/kunder ska hanteras med aktsamhet och i enlighet med gällande sekre- tesslagstiftning.

2.2 Konkurrerande verksamhet

En arbetstagare får inte utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag som konkurrerar med arbetsgivaren. Arbetstagaren får inte heller åta sig upp- drag eller bedriva verksamhet som kan inverka negativt på arbetet i tjänsten. Den som avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, ska därför först samråda med ar- betsgivaren i syfte att undvika meningsskiljaktigheter avseende uppdraget eller bisysslan.

§ 3 ANSTÄLLNING

3.1 Anställning tills vidare

En anställning gäller tillsvidare, om inte annat överenskommits enligt mom 3.2-3.3 nedan.

3.2 Tidsbegränsade anställningar

Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:

- för viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet föranleder en sådan anställning eller om arbetsgivaren och arbetstagaren i annat fall kommer överens om anställning för viss tid. I det senare fallet får anställningen pågå lägst en månad och högst tolv månader. Efter lokal överenskommelse kan tiden ut- sträckas ytterligare.

- vid vikariat för att ersätta en arbetstagare vid t ex dennes ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet

eller

för att upprätthålla en ledigförklarad befattning under högst sex månader, om arbetsgi- varen och den lokala arbetstagarparten inte kommer överens om annat.

Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som avser vikariat, som bedöms få en varaktighet av högst 14 kalenderdagar. Denna regel gäller ej dem som förvärvat företrädesrätt före 2005-01-01, såvida inte detta följt av tidiga- re gällande kollektivavtal i företaget.

- vid tillfällig arbetsanhopning

- för skolungdom och studerande när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna samt vid praktikarbete

- för arbetstagare som uppnått den ordinarie pensionsåldern enligt gällande ITP-plan.

3.3 Provanställning

Avtal om provanställning får träffas när syftet är att anställningen efter prövotiden ska övergå till en tillsvidareanställning. Avtalet får omfatta högst sex månader. Om arbetstagaren varit frånvarande under provperioden, kan anställningen efter överenskommelse mellan arbetsgiva- re och arbetstagare förlängas med motsvarande tid.

3.4 Underrättelse om tidsbegränsad anställning och provanställning

Arbetsgivare ska snarast underrätta lokal arbetstagarpart i företaget om tidsbegränsade an- ställningar om anställningstiden är längre än tre månader eller avser provanställning.

§ 4 ARBETSTID

4.1 Omfattning

4.1.1 Tillämpningsområde

Denna paragraf gäller samtliga arbetstagare inom branschområdet med nedan angivna undan- tag. Arbetstagarna undantas från tillämpningen av arbetstidslagen i de delar som här är sär- skilt angivna. Detta görs med beaktande av regeln i 3 § fjärde stycket arbetstidslagen, att un- dantag och avvikelser inte får innebära att mindre förmånliga regler tillämpas, än vad som följer av rådets direktiv 93/104/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden.

4.1.2 Undantag

För arbetstagare i företagsledande ställning gäller inte bestämmelserna i mom 4.2-4.4.

4.1.3 Överenskomna undantag

Arbetstagare som träffar överenskommelse om att rätten till övertidskompensation ska ersät- tas med fem dagars längre semester och/eller högre lön (6.1.1) kan träffa överenskommelse om att de ska vara undantagna från bestämmelserna i 4.2-4.4.

Motsvarande gäller arbetstagare som utför arbete under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är anordnat.

4.2 Ordinarie arbetstid

4.2.1 Längd och begränsningsperiod

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod fyra veckor. Förläggningen av arbetstiden planeras i ett arbetstidsschema. Schemat ska ange arbetstagarens ordinarie arbetstid för en viss period.

Med egentlig arbetstid avses tid då arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning samt tid för uppehåll i arbetet som understiger 30 minuter.

För arbetstagare med skiftarbete eller oregelbunden förläggning av arbetstiden löses frågan om längden på den ordinarie arbetstiden lokalt på arbetsplatsen. Om inte annat överenskom- mes gäller vad som sägs i bilaga 2.

4.2.2 Helgdagsledighet och arbete på helgdagar

Arbetstagare är med bibehållen lön fri från ordinarie arbete på nyårs-, påsk-, pingst-, mid- sommar- och julafton samt alla helgdagar.

4.2.3 Xxxxx begränsningsperiod

När det föreligger särskilda omständigheter kan arbetsgivaren och den lokala fackliga parten träffa en skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod eller omfattning av den ordinarie arbetstiden för en viss arbetstagare eller grupp av arbetstagare.

De centrala parterna är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året ska kunna tillämpas.

4.2.4 Arbetstidens förläggning

Vid tillämpningen av mom 2 ska hänsyn tas till såväl verksamhetens behov som till arbetsta- garens behov och önskemål. Inriktningen ska vara att så långt det är möjligt beakta att arbets- tagaren har möjlighet att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt.

4.2.5 Anteckning av övertid och mertid

Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som krävs för beräkning av övertid enligt mom 4.3 och xxxxxx enligt mom 6.4. Arbetstagaren, den lokala arbetstagarparten eller den centrala ar- betstagarparten har rätt att ta del av dessa anteckningar.

Anmärkning

Även för arbetstagare som är undantagna från 4.2-4.4 är det av ömsesidigt intresse för arbets- givaren och den lokala arbetstagarparten att ha en uppgift om den totala arbetstidens omfatt- ning för dessa arbetstagare. Om den lokala arbetstagarparten så begär ska de lokala parterna gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen även för dessa ar- betstagare.

4.3 Övertid

4.3.1 Övertidsarbete

Med övertidsarbete avses arbete som har utförts utöver den ordinarie dagliga arbetstiden för arbetstagaren om

- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller

- övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.

Tid som går åt för att utföra förberedelse- och avslutningsarbeten som är nödvändiga och normalt förekommande för arbetstagarens befattning tas inte upp som övertid enligt 4.3.2.

För tjänstgöring på allmän övertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig sådan tjänstgöring. Vid begäran om övertidsarbete ska arbetsgivaren – om framställning om befrielse görs i samband med begäran om övertid - samråda med berörd arbetstagare och prö- va dennes skäl att befrias från övertidsarbete.

Anmärkning

Beträffande deltidsanställda arbetstagare ska arbete som ersätts enligt 6.4.1 i detta avtal räk- nas av från övertidsutrymmet i 4.3.2 nedan.

4.3.2 Allmän övertid

När det finns särskilda behov får allmän övertid tas ut med högst 150 timmar per kalenderår.

4.3.3 Övertidsgräns

När allmän övertid tas ut får den totala arbetstiden, inklusive ordinarie arbetstid, inte överstiga 48 timmar i genomsnitt per vecka under den begränsningsperiod som gäller för arbetstagaren enligt 4.2.1 och 4.2.3.

4.3.4 Återföring av övertid

Om övertidsarbete ersätts med kompensationsledighet enligt mom 6.2 i detta avtal återförs motsvarande antal timmar till övertidsutrymmet enligt 4.3.2 ovan.

Exempel

En arbetstagare utför övertidsarbete en vardagskväll under 4 timmar. Dessa övertidstimmar räknas av från övertidsutrymmet enligt 4.3.2. Överenskommelse träffas om att arbetstagaren ska kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under 6 timmar (4 timmar x 1,5 tim = 6 timmar kompensationsledighet).

När kompensationsledigheten har tagits ut tillförs övertidsutrymmet enligt 4.3.2 de 4 över- tidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten.

Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och den lokala arbetstagarparten enas om annat.

Anmärkning

Arbetsgivaren och den lokala arbetstagarparten kan komma överens om att övertid som ersätts med kompensationsledighet ska läggas ut inom en viss tidsperiod, t ex räknat från tidpunkten för övertidsarbetets utförande eller före ett visst datum.

Beträffande giltighetstid, se 4.5.1.

4.3.5 Extra övertid

Utöver vad som sagts ovan kan, när det finns synnerliga skäl, extra övertid tas ut under kalen- deråret enligt följande:

a) högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den lokala arbetsta- garparten

b) ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan förbundsparterna eller, om dessa enas om detta, mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarparten.

Beträffande giltighetstid, se 4.5.1.

4.3.6 Nödfall

Om en natur- eller olyckshändelse eller någon annan därmed jämförlig omständighet, som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt 4.3.2 och 4.3.3 ovan.

4.4 Giltighetstider

4.4.1 Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse kan träffas med stöd av 4.2.3 för en period om högst tolv månader. Uppsägning av en sådan överenskommelse ska göras minst tre månader före giltighetstidens utgång.

Lokal överenskommelse som träffas med stöd av 4.3.4 och 4.3.5 gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid.

Uppsägning kan ske av arbetsgivaren, lokal arbetstagarpart eller av respektive central arbets- tagarpart.

Om endera parten önskar att den lokala överenskommelsen respektive rätten att träffa lokal överenskommelse ska bestå, ska parten skyndsamt begära att förhandlingar om detta förs un- der uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga det lokala avtalets uppsägningstid för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan avtalet upphör.

Om kollektivavtalet upphör att gälla upphör även överenskommelser som slutits med stöd av avtalet.

§ 5 ÖVERTIDSKOMPENSATION

5.1 Rätten till övertidskompensation

Arbetstagare har rätt till övertidskompensation enligt 5.3 om inte någon annan överenskom- melse har träffats enligt 5.1.1 – 5.1.2.

5.1.1 Överenskommelse med vissa arbetstagare

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att kompensation för övertidsarbete ska ges genom att arbetstagaren i stället får fem semesterdagar utöver lagstadgad semester och/eller att förekomsten av övertidsarbete beaktas när lönen fastställs.

Sådana överenskommelser ska gälla arbetstagare i chefsställning och arbetstagare vars arbets- tid är svår att kontrollera eller som har frihet att välja förläggning av sin arbetstid, eller annan arbetstagare om särskilda skäl föreligger.

5.1.2 Skriftlig överenskommelse. Giltighetstid

Överenskommelser enligt 5.1.1 ska vara skriftliga. De gäller ett semesterår i taget och kan revideras i samband med lönerevision.

Den part som vill att överenskommelsen ska upphöra, ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan. Överenskommelsen upphör i sådant fall vid utgången av det se- mesterår, som infaller minst två månader efter det att underrättelsen har överlämnats.

Arbetsgivaren ska underrätta berörd lokal arbetstagarpart när en överenskommelse har träf- fats.

5.2 Förutsättningar för övertidskompensation

5.2.1 Definition av övertidsarbete

Med övertidsarbete som ger rätt till övertidskompensation avses arbete som utförs utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren om övertidsarbetet

- har beordrats på förhand eller

- har godkänts i efterhand av arbetsgivaren. Beträffande deltidsarbete se 5.4.

5.2.2 Övertidsarbete som inte ansluter till ordinarie arbetstid

Om en arbetstagare utför övertidsarbete på tid som inte ligger direkt i anslutning till den ordi- narie arbetstiden, ges övertidskompensation för minst tre timmars övertidsarbete. Detta gäller dock inte om endast ett uppehåll i arbetet om högst 30 minuter skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.

5.2.3 Reskostnader vid övertidsarbete

Om arbetstagaren inställer sig för övertidsarbete som inte ligger i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden och det uppstår reskostnader, ska arbetsgivaren ersätta dessa. Detta gäll- er även i de fall överenskommelse träffats enligt 5.1.1.

5.3 Kompensation för övertid

5.3.1 Pengar – ledighet

Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar (övertidsersättning) eller ledig tid (kom- pensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren så önskar och arbetsgivaren efter samråd med arbetstagaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid fö- retaget.

Vid samrådet bör arbetsgivaren så långt det är möjligt beakta arbetstagarens önskemål om när kompensationsledigheten ska tas ut.

5.3.2 Ersättningens storlek

Övertidsersättning per timme ges enligt följande.

Övertidsarbete kl 06-20 helgfria måndagar-fredagar

månadslönen 94

eller efter överenskommelse

kompensationsledighet med 1 ½ timme för varje övertidstimme

Övertidsarbete på annan tid

månadslönen 72

eller efter överenskommelse

kompensationsledighet med 2 timmar för varje övertidstimme.

Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

Övertidsarbete på arbetstagarens arbetsfria vardagar jämställs med övertidsarbete på annan tid. Detsamma gäller övertidsarbete på midsommar-, jul- och nyårsafton.

5.4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)

5.4.1 Ersättning för mertid

Om en deltidsanställd har utfört arbete utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för deltidsanställningen, betalas ersättning per överskjutande timme med

månadslönen

3,5 x veckoarbetstiden

Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

Med veckoarbetstid avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genom- snitt under fyra veckor.

Tjänstgöring på mertid anses som ordinarie arbetstid.

5.4.2 Allmän mertid

När det finns särskilda behov får allmän mertid inklusive mertidsarbete enligt mom 5.4.3 tas ut med högst 200 timmar per kalenderår.

5.4.3 Övertidskompensation vid mertidsarbete

En deltidsanställd har rätt till övertidskompensation om mertidsarbetet pågår före eller efter de klockslag som gäller för den ordinarie dagliga arbetstiden för en heltidsanställd i motsva- rande befattning vid företaget.

Vid beräkning av ersättning enligt 5.3.2 ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.

5.5 Lokala avtal

Lokalt avtal kan träffas om avvikelser från eller kompletteringar till bestämmelserna i denna paragraf. Avtal som träffats före detta avtals ikraftträdande fortsätter att gälla utan hinder av reglerna i denna paragraf.

§ 6 BEREDSKAPSTJÄNST

6.1 Definition

Beredskap är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträffbar för att efter varsel infinna sig på arbetsplatsen.

6.2 Avvikelse från arbetstidslagen

I anslutning till arbetstidslagens bestämmelser avseende övertid och veckovila gäller följande för arbetstagare som har att utföra beredskapstjänst.

- Övertid får uttas med 75 timmar under en månad, då beredskapstjänst utförs.

- Arbetstagare med beredskapstjänst under lördag-söndag ska vara garanterad 60 timmars sammanhängande ledighet under en fjortondagarsperiod.

6.3 Lokal tillämpning

Införande, förläggning och ersättning för beredskap regleras mellan parterna. Om inte annat överenskommes gäller avseende förläggning och ersättning vad som sägs i bilaga 2. Lokala överenskommelser, som har tecknats före detta avtals ikraftträdande, fortsätter att gälla utan hinder av reglerna i denna paragraf.

§ 7 FÖRSKJUTEN ARBETSTID

7.1 Förskjuten arbetstid

Med förskjuten arbetstid avses den del av arbetstagarens ordinarie arbetstid som är förlagd till de dagar och mellan de tider som framgår av 7.3.

7.2 Meddelande om förskjuten arbetstid

Arbetsgivaren ska meddela arbetstagaren senast 14 dagar i förväg att arbetstiden kommer att förskjutas. Meddelandet bör även innehålla uppgift om hur länge förskjutningen är avsedd att gälla.

7.3 Ersättning för förskjuten arbetstid

Förskjuten arbetstid ersätts per timme enligt följande:

måndag-fredag månadslönen

från kl 18 till kl 24 600

måndag-lördag månadslönen

från kl 00 till kl 07 400

lördag-söndag månadslönen

från lördag kl 07 till söndag kl 24 300

från kl 07 trettondagen, 1 maj, månadslönen Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och alla 300

Helgons dag till kl 00 första vardagen efter respektive helger

från kl 18 på skärtorsdagen samt från

kl 07 på påsk-, pingst-, midsommar-, månadslönen jul- och nyårsafton till kl 00 första 150

vardagen efter respektive helger

Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan inte ges samtidigt. Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.

För ordinarie arbete som enligt arbetsgivarens önskemål utläggs på obekväm arbetstid utgår ersättning enligt ovan. Om arbetstagaren själv önskar utföra arbetet på obekväm arbetstid och särskild överenskommelse träffas härom utgår ej ersättning för förskjuten arbetstid.

7.4 Lokala avtal

§ 8 SEMESTER

8.1 Allmänna bestämmelser

Semesterförmåner utgår enligt gällande lag med följande ändringar och tillägg.

8.2.1 Intjänandeår och semesterår

Intjänandeåret räknas fr o m den 1 april t o m den 31 mars året därpå.

Semesteråret är den därpå följande 12-månadersperioden.

Arbetsgivaren kan besluta om att intjänandeår och semesterår ska sammanfalla och utgöras av kalenderår. Sådant beslut ska föregås av MBL-förhandling.

8.2.2 Förläggning av semesterledighet

Vid förläggning av semesterledighet på arbetsplats, där lokal facklig part saknas, fullgöres den primära förhandlingsskyldigheten genom samråd med berörda arbetstagare.

Anmärkning:

Av semesterlagen framgår, att arbetstagaren ska underrättas om arbetsgivarens beslut angå- ende semesterns förläggning minst två månader innan ledighetens början, om beslutet fattats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren eller dennes företrädare.

8.2.3 Tidsbegränsad anställning högst tre månader

Vid tidsbegränsad anställning omfattande högst tre månader har arbetstagare ej rätt till semes- terledighet. Semesterersättning utgår med 12 % av faktisk lön.

8.3 Semesterns längd

8.3.1 Xxxxx xxxxxxxxxxxxx

- 25 semesterdagar enligt semesterlagen

- 5 semesterdagar utöver lag genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och ar- betstagaren enligt § 5 i detta avtal.

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar.

8.3.2 Semester för vissa deltidsanställda (intermittent deltidsarbetande)

För deltidsanställda tjänstemän som arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per vecka be- räknas antalet nettosemesterdagar enligt följande:

Antalet arbetsdagar/vecka x antalet semesterdagar enligt 9.3

= Antalet semesterdagar (nettosemesterdagar) som ska förläggas till dagar som enligt arbets- tidsschemat skulle ha varit arbetsdagar. Brutet tal vid beräkningen rundas av till närmast hög- re dagantal.

Om arbetstagaren enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel som del av dag samma vecka, ska den delvis arbetade dagen räknas som hel dag. När semestern läggs ut för en sådan arbets- tagare går det åt en hel semesterdag även för den dag arbetstagaren endast skulle ha arbetat en del av dagen.

Exempel

Arbetstagarens deltid är förlagd till i ge- nomsnitt följande antal arbetsdagar per

vecka

Xxxxx nettosemesterdagar (vid 25 dagars semester)

4	20
3,5	18
3	15
2,5	13
2	10

Om arbetstidsschemat ändras så att ”antalet arbetsdagar per vecka” förändras ska antalet out- tagna nettosemesterdagar räknas om så att de svarar mot det nya schemat.

Semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) beräknas med utgångspunkt från antalet semesterdagar enligt 8.3.1.

8.4 Semesterlön, semesterersättning m m

8.4.1 Semesterlön och semestertillägg

Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell vid semestertillfället och semestertill- lägg.

Semestertillägget för varje betald semesterdag är

− 0,8 % av aktuell månadslön för varje betald semesterdag

− ett belopp motsvarande nedan angivna procenttal av summan av rörliga lönedelar som har betalats ut under året före semesteråret och i vilka semestertillägg inte ingår.

Antal semesterdagar vid semesterårets början	Procenttal
25	12,00
28	13,44
30	14,40

Till summan av den rörliga lönedel som har utbetalats året före semesteråret ska för varje ka- lenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av den rörliga lönen. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att året före semesteråret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med se- mesterlönegrundande frånvaro året före semesteråret.

Lokalt avtal kan träffas om annan beräkningsgrund för de rörliga lönedelarna. I övertids-, mertids- och restidsersättning ingår semesterlön.

Anmärkning:

Med månadslön avses här den fasta månadslönen och eventuella fasta lönetillägg per månad. Med rörlig lönedel avses här t ex provision, tantiem, bonus, premielön, skift-, jour- och be- redskapsersättning samt ersättning för förskjuten arbetstid eller liknande, i den mån den inte räknats in i månadslönen.

8.4.2 Utbetalning av semestertillägg

Semestertillägget om 0,8 % betalas ut tillsammans med lönen i samband med eller närmast efter semestern.

8.4.3 Semesterersättning

Ersättning för varje betald semesterdag som inte tagits ut är 4,6 % av den aktuella månadslö- nen samt semestertillägg enligt 8.4.1.

För sparad semesterdag beräknas semesterersättning som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphör.

8.4.4 Avräkning

Om arbetstagare under semesteråret fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordinarie lönen. Detta avser arbetstaga- re med sammanfallande intjänande- och semesterår.

8.4.5 Obetald semester

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen. Beträffande begreppet månadslön, se 8.4.1.

8.4.6 Ändrad sysselsättningsgrad

Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället skall, om sysselsättningsgraden ändrats mer än 10 %, den vid semestertillfället aktuella må- nadslönen proportioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid under intjänan- deåret. Den på semestertiden belöpande månadslönen beräknas enligt följande:

Utgående månadslön x sysselsättningsgraden i genomsnitt under intjänandeåret dividerat med sysselsättningsgraden vid semestertillfället

Exempel:

Arbetstagaren har heltidslön på 22.000 kr, veckoarbetstid 40 timmar, semesterår 1/4-31/3. Den 1 november intjänandeåret går arbetstagaren ner från heltid till 60 % deltid. Deltids- lönen blir då 13.200 kr och veckoarbetstiden 24 timmar. Förutsättningarna är alltså följande:

- Utgående månadslön: 13.200 kr

- Sysselsättningsgrad i genomsnitt under intjänandeåret: 40 timmar/vecka i 7 månader + 24 timmar/vecka i 5 månader/12 månader, alltså (40 x 7) + (24 x 5)/12 =33.3 tim- mar/vecka

- Sysselsättningsgrad vid semestertillfället: 24 timmar/vecka

Formeln blir då: 13.200 x 33,3 / 24 = 18.315, vilket är den proportionerade månadslönen, och den anställde får under sin betalda semester semesteråret efter ovannämnda intjänandeår följande lön inklusive semesterlönen:

1. den aktuella månadslönen, 13.200 kr,

2. semestertillägg, 0,8 % x 18.315 kr (den proportionerade månadslönen) per semes- terdag och

3. semesterlönejustering, 4,6 % x 5.115 kr (mellanskillnaden mellan den propor- tionerade lönen och den utgående lönen) per semesterdag.

I de fall arbetstagaren ökar sin sysselsättningsgrad och sysselsättningsgraden alltså är lägre under intjänandeåret än under semesteråret blir p 3 ovan ett avdrag på lönen, eftersom den proportionerade lönen då blir lägre än den vid semestertillfället utgående lönen.

8.5 Semester för nyanställda (förskottssemester)

Om en nyanställd arbetstagares betalda semesterdagar inte täcker tiden för företagets huvud- semester eller om arbetstagaren i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar, kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att arbetstagaren ska vara tjänstledig eller ledig utan löneavdrag under erforderligt antal dagar. En sådan över- enskommelse ska vara skriftlig.

Vid ledighet utan löneavdrag gäller följande. Om anställningen upphör inom fem år från den dag den började, ska avdrag göras från innestående lön eller semesterersättning enligt samma

bestämmelser som vid tjänstledighet men räknas på den lön som gällde under ledigheten. Av- drag ska inte göras om anställningen upphört på grund av

1 arbetstagarens sjukdom eller

2 arbetstagare som frånträder sin anställning under förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen i lagen om anställningsskydd eller

3 uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som inte hänför sig till arbetstagaren personligen.

För dem som fått fler betalda semesterdagar än de har tjänat in gäller bestämmelserna om för- skotterad semesterlön i 29 § tredje stycket semesterlagen, om någon skriftlig överenskommel- se enligt ovan inte har träffats.

8.6 Sparande av semester

8.6.1 Sparande av semesterdagar

Om en arbetstagare för ett visst semesterår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar får arbetstagaren spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår. Ar- betstagaren får dock vid varje tidpunkt inte ha fler sparade dagar än 40.

Övergångsregel:

Arbetstagare, som vid detta avtals ikraftträdande har mer än 40 outtagna betalda semester- dagar, ska i samråd med arbetsgivaren planera uttaget av semester så att antalet kvarvaran- de dagar vid årsskiftet 2005/2006 inte överstiger 40.

Anmärkning:

Av semesterlagen framgår att semesterdagar inte får sparas under semesterår, då arbets- tagaren tar ut sparade dagar från tidigare år.

8.6.2 Semesterlön för sparade semesterdagar

Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt 8.4.1.

Semesterlönen för sparad semesterdag ska anpassas till arbetstagarens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.

Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid, se 8.4.6.

§ 9 RESTIDSERSÄTTNING

9.1 Rätt till restidsersättning

Arbetstagaren har rätt till restidsersättning enligt 9.2 och 9.3 nedan om inte

− arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstagaren ska vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast arbetstagare som inte har rätt till sär- skild kompensation för övertidsarbete).

− arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att kompensation för restid ska utges i annan form. Förekomsten av restid kan t ex beaktas vid fastställande av lönen.

arbetstagaren har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex resande försäljare, servicetekniker eller liknande. En sådan arbetstagare har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om det- ta.

9.2 Restid

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för själva resan till bestämmelseorten.

Restid som faller inom klockslagen för arbetstagarens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid.

Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar tas med.

Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda tidsperioderna räknas ihop.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av re- san, ska tiden kl 22.00 - 08.00 inte räknas med.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för trakta- mentsberäkning eller motsvarande hos respektive arbetsgivare.

9.3 Ersättning

Restidsersättning betalas per timme med

månadslönen 240

När resan har företagits under tiden från kl 18.00 fredag fram till kl 06.00 måndag eller från kl

18.00 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06.00 dag efter helgdag är ersättningen istället

månadslönen 190

Restidsersättning enligt divisorn 240 betalas för högst sex timmar per kalenderdygn. Med månadslön avses arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön.

Vid tillämpningen av formlerna för beräkning av restidsersättning ska en deltidsanställd ar- betstagares lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.

Semestertillägg är inkluderat i beloppet.

9.4 Lokalt avtal

Lokalt avtal kan träffas om andra regler för restidsersättning.

§ 10 LEDIGHET

10.1 Permission, kort ledighet med lön

Permission beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom arbets- tagarens familj, nära anhörigs dödsfall, egen 50-årsdag, eget bröllop, tandläkarbesök akut eller efter remiss, läkarbesök (förstagångsbesök eller efter remiss) eller besök hos mödravårdscen- tral.

10.2 Tjänstledighet, ledighet hel dag utan lön

Tjänstledighet beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamhe- ten vid företaget, såvida det inte är fråga om lagstadgad ledighet t ex studie- eller föräldrale- dighet.

När tjänstledigheten beviljas ska arbetsgivaren ange vilken tidsperiod ledigheten omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde arbetstagaren. För arbetstagare som har veckovila förlagd till annan dag än söndag ska motsvarande regel tillämpas.

10.2.1 Löneavdrag för heltidsanställd, hel dag

När en arbetstagare är frånvarande minst en dag på grund av tjänstledighet, görs löneavdrag enligt följande:

- Under en period om högst 5 (6)* arbetsdagar görs för varje arbetsdag ett avdrag med 1/21 (1/25) * av månadslönen

- Under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar görs avdrag med dagslönen för varje ledig dag. Detta gäller även arbetstagarens arbetsfria vardagar och sön- eller helgdagar.

dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12

365

* Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka.

10.2.2 Löneavdrag för deltidsanställd, hel dag

Om arbetstagaren är deltidsanställd och arbetar endast under vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete), ska löneavdrag göras för varje dag som arbetstagaren är tjänstledig och som annars skulle ha varit arbetsdag.

Avdrag görs enligt följande: Månadslönen dividerad med antalet arbetsdagar per vecka x 21 (25)*

5(6)*

Exempel

Arbetstagaren deltid är förlagd till följande antal arbetsdagar/vecka	Avdrag
4	månadslönen 16,8
3,5	månadslönen

	14,7
3	månadslönen 12,6
2,5	månadslönen 10,5
2	månadslönen 8,4

Med ”antal arbetsdagar per vecka” avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i ge- nomsnitt per månad.

10.3 Annan ledighet, ledighet under del av dag utan lön

Ledighet under del av dag kan beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

Löneavdrag görs för varje full halvtimme. Avdraget per timme är 1/175 av månadslönen. För deltidsanställda ska lönen först räknas upp så att den motsvarar heltidslön.

* Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka.

10.4 Månadslön

Med månadslön avses den aktuella månadslönen. Med fast kontant månadslön avses här

- fasta lönetillägg per månad (t ex fasta övertidstillägg)

- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats

- garanterad minimiprovision eller liknande.

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader/avräkningsperioder ska arbetstagarens hela lön dras av för var och en av kalendermånaderna/avräk- ningsperioderna.

§ 11 RÄTTEN TILL SJUKLÖN OCH SJUKANMÄLAN

11.1.1 Rätten till sjuklön

Sjuklön från arbetsgivaren under sjuklöneperioden enligt lagen om sjuklön (för närvarande 14 kalenderdagar) betalas enligt lagen om sjuklön med tillägg enligt 11.2.2 andra-tredje stycket. Hur sjuklönen beräknas anges i 11.3.1 – 11.3.2.

Sjuklön från arbetsgivaren för fortsatt sjukfrånvaro efter sjuklöneperioden enligt lagen om sjuklön (för närvarande fr o m den 15:e kalenderdagen) betalas enligt 11.3.6 – 11.3.8 och 11.4

– 11.7.

En sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphörde ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.

11.1.2 Sjukanmälan

Den arbetstagare som blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Arbetstagaren ska så snart som möjligt meddela arbetsgivaren när arbetet beräknas kunna återupptas.

Samma gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta som ger rätt till ersättning enligt lagen om ersättning till smittbärare.

Sjuklön ska som huvudregel inte betalas för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjuk- domsfallet (8 § första stycket lagen om sjuklön).

11.2 Försäkran och läkarintyg

11.2.1 Skriftlig försäkran

Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att arbetstagaren har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar arbetstagaren skulle ha arbetat (9 § lagen om sjuklön).

11.2.2 Läkarintyg

Arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med lä- karintyg för att arbetsgivaren ska vara skyldig att betala sjuklön fr o m den sjunde kalender- dagen efter dagen för sjukanmälan (8 § andra stycket lagen om sjuklön).

Om arbetsgivaren begär det ska arbetstagaren lämna sådant läkarintyg från en tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

Vid sjukdom utomlands gäller krav på läkarintyg från och med första dagen.

I de fall arbetsgivaren anvisar läkare ska han ersätta kostnaden för intyg från denne läkare.

11.3 Sjuklönens storlek

11.3.1 Sjuklönens storlek

Sjuklönen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.

11.3.2 Sjukdom under sjuklöneperioden enligt lagen om sjuklön

För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt följande:

För den första frånvarodagen (karens- dagen) i sjukperioden

Månadslönen x 12,2 52 x veckoarbetstiden

Fr o m den andra frånvarodagen i sjukperioden

20 % x månadslönen x 12,2

52 x veckoarbetstiden

Arbetstagare som skulle ha arbetat på schemalagd förskjuten arbetstid får dessutom sjuklön fr o m den andra frånvarodagen med 80 % av den ersättning för förskjuten arbetstid som de gått miste om.

11.3.3 Sjuklön från första dagen i vissa fall

För en arbetstagare som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 % redan fr o m den första sjukfrånvarodagen, görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

11.3.4 När avdrag redan gjorts för tio karensdagar

Antalet karensdagar får enligt lagen inte överstiga tio under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att arbetstagaren fått avdrag för tio karensdagar inom tolv må- nader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för den första frånvarodagen beräknas enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen.

11.3.5 Definition av månadslön och veckoarbetstid

Månadslön

Med månadslön avses den aktuella månadslönen. I månadslönen ingår

- fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)

- den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premie- lön eller liknande rörliga lönedelar.

För arbetstagare som till väsentlig del är avlönad med rörliga lönedelar bör arbetsgivaren och arbetstagare komma överens om vilket lönebelopp som ska utgöra den månadslön som sjuk- avdrag ska göras från.

Veckoarbetstid

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde arbetstaga- ren. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per må- nad eller annan förläggningscykel.

Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Om lönen ändras

Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag arbetstagaren får besked om sin nya lön.

11.3.6 Sjukdom vid fortsatt sjukfrånvaro efter sjuklöneperioden enligt lagen om sjuk- lön

Anmärkning: Nedanstående moment – 11.3.6, 11.3.7, 11.3.8, 11.4 och 11.5 gäller endast arbetstagare som omfattas av ITP-avtalet. Se vidare bilaga 1.

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande. Med månadslön avses vad som anges i 11.3.5.

Sjukavdraget beräknas olika beroende på om arbetstagarens månadslön över- eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som

7,5 x prisbasbeloppet

Exempel 2004:

Prisbasbeloppet för 2004är 39.300 kr. Lönegränsen blir därför:

7,5 x 39.300 kr = 24.563 kr för 2004

För arbetstagare med månadslön som uppgår till högst lönegränsen:

90 % x månadslönen x 12

365

För arbetstagare med månadslön över lönegränsen:

Sjukavdrag görs med

90 % x 7,5 x prisbasbeloppet + 10 % x månadslönen x 12 – 7,5 x prisbasbeloppet

365 365

11.3.7 Högsta sjukavdrag per dag

Sjukavdraget per dag får inte överstiga

den fasta kontanta månadslönen x 12 365

Med fast kontant månadslön jämställs här

- fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)

- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats

- garanterad minimiprovision eller liknande. För definition av månadslön, se 11.3.5.

11.3.8 Sjuklönetidens längd

Huvudregel

Om arbetstagaren enligt detta avtal har rätt till sjuklön vid fortsatt sjukfrånvaro efter sjuklöne- perioden enligt lagen om sjuklön , ska arbetsgivaren betala sådan enligt följande:

Sjuklön betalas t o m den 90:e kalenderdagen i sjukperioden till den som

- varit anställd minst ett år i följd hos arbetsgivaren eller

- gått över direkt från en anställning med rätt till sjuklön under 90 dagar (grupp 1). Sjuklön betalas t o m den 45:e kalenderdagen i sjukperioden till övriga (grupp 2).

I sjukperioden ingår samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), och arbetsfria dagar under perioden.

Högsta antal dagar med sjuklön

Om arbetstagaren under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om arbetstagaren därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet.

Rätten till sjuklön under sjuklöneperioden enligt lagen om sjuklön påverkas inte av ovanstå- ende begränsningsregel.

11.3.9 Sjukdom vid fortsatt sjukfrånvaro efter sjuklöneperioden enligt lagen om sjuk- lön

Anmärkning: Nedanstående moment gäller endast arbetstagare som ej omfattas av ITP- avtalet. Se vidare bilaga 1.

Vid frånvaro vid sjukdomsfall efter sjuklöneperioden enligt lagen om sjuklön görs löneavdrag fr o m den första kalenderdagen efter sjuklöneperiodens slut för varje kalenderdag frånvaron omfattar med:

månadslönen x 12,0 365

Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen.

Vid frånvaro enligt detta moment kan arbetstagaren ansöka om AGS-ersättning enligt reglerna i denna försäkring.

11.4 Vissa samordningsregler

11.4.1 Rehabiliteringspenning

Om en arbetstagare är frånvarande med rehabiliteringspenning under annars sjuklöneberätti- gad tid enligt 11.3.8 görs löneavdrag som vid sjukdom efter sjuklöneperioden enligt 11.3.6.

11.4.2 Ersättning från annan försäkring

Om arbetstagaren får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring, ska sjuklönen minskas med ersättningen.

11.4.3 Annan ersättning från staten

Om arbetstagaren får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbets- skadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, ska sjuklönen minskas med er- sättningen.

11.5 Inskränkningar i rätten till sjuklön

11.5.1 Arbetstagaren har fyllt 60 år

Om arbetstagaren vid anställningen har fyllt 60 år, kan arbetsgivaren och arbetstagaren kom- ma överens om att arbetstagaren inte ska ha rätt till sjuklön efter sjuklöneperioden enligt la- gen om sjuklön. Om en sådan överenskommelse har träffats ska arbetsgivaren underrätta den lokala arbetstagarparten.

11.5.2 Skyldighet att uppge sjukdom

Arbetstagare som vid anställningen inte har talat om att de lider av viss sjukdom, har inte rätt till sjuklön efter sjuklöneperioden enligt lagen om sjuklön när arbetsoförmågan beror på sjuk- domen ifråga.

11.5.3 Inte lämnat friskintyg

Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av arbetstagaren men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har arbetstagaren inte rätt till sjuklön efter sjuklöneperioden enligt lagen om sjuklön vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

11.5.4 Nedsatta sjukförmåner

Om arbetstagarens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring ska arbetsgi- varen reducera sjuklönen i motsvarande mån.

11.5.5 Skada vid olycksfall vållad av tredje man

Om en arbetstagare har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte betalas enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbetsgivaren betala sjuklön endast om – respektive i den utsträckning – arbetstagaren inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den som är ansvarig för skadan.

11.5.6 Olycksfall hos annan arbetsgivare

Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgivaren betala sjuklön efter sjuklöneperioden enligt lagen om sjuklön endast om han särskilt har åtagit sig detta.

11.5.7 När sjukpension betalas ut

Om sjukpension enligt ITP-planen börjar betalas till arbetstagaren upphör rätten till sjuklön.

11.5.8 Övriga inskränkningar i rätten till sjuklön

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön efter sjuklöneperioden enligt lagen om sjuklön

- om arbetstagaren har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller

- om arbetstagarens arbetsoförmåga är självförvållad, eller

- om arbetstagaren har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.

11.6 Smittbärare

Om en arbetstagare måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning till smittbärare görs avdrag enligt följande t o m den 14:e kalenderdagen.

För varje timme en arbetstagare är frånvarande görs avdrag per timme med månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Fr o m den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt 12.3.6 – 12.3.8 respektive 12.3.9.

11.7 Övriga bestämmelser

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmåner som betalas enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.

§ 12 FÖRÄLDRALEDIGHET M M

12.1 Löneavdrag vid föräldraledighet

Vid föräldraledighet görs löneavdrag för varje kalenderdag som föräldraledigheten omfattar med 3,3 % av månadslönen om inte annat framgår av mom 2.

Om en föräldraledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med månadslönen.

Vid partiell föräldraledighet anpassas avdraget till ledighetens omfattning innebärande att arbetstagarens månadslön räknas ner i proportion till arbetstidsminskningen.

12.2 Föräldraledighetstillägg

När en arbetstagare uppbär föräldrapenning över garantinivån enligt lagen om allmän försäk- ring utbetalas föräldraledighetstillägg för högst 60 arbetsdagar, förutsatt att ledigheten tas ut vid högst tre uttagstillfällen som infaller inom 24 månader räknat från barnets födelse eller vid erhållande av vårdnad i samband med adoption.

För arbetstagare med en årslön om högst 7.5 basbelopp utgör föräldraledighetstillägget för hel föräldraledighet 10 % av dagslönen. Dagslönen beräknas som 3,3 % av månadslönen. (Av- drag enligt mom 1, första stycket, görs med 3,3 % av månadslönen för varje kalenderdag för- äldraledighetstillägget betalas.)

För arbetstagare med en årslön överstigande 7.5 basbelopp beräknas föräldraledighetstillägget för hel föräldraledighet på samma sätt som sjuklönen enligt formeln i § 11 mom 5.1 sista stycket. (Inget avdrag görs då enligt mom 1 första stycket.)

Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta löne- tillägg samt den genomsnittliga inkomsten per månad under närmast föregående år av rörliga lönedelar. I rörliga lönedelar ingår inte övertidsersättningar samt kostnadsersättningar, oavsett om de är skattepliktiga eller inte.

Lokalt avtal kan träffas om annan beräkningsgrund av de rörliga lönedelarna.

12.3 Utbetalning av föräldraledighetstillägg

Föräldraledighetstillägget utbetalas i efterhand när arbetstagaren visat uppgift från försäk- ringskassan på utbetald föräldrapenning.

12.4 Reduktion av föräldraledighetstillägg

Föräldraledighetstillägg betalas inte om arbetstagaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts ska föräldraledighetstillägget re- duceras i motsvarande grad.

§ 13 LEDIGHET MED TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING

13.1 Avdrag

Om en arbetstagare är frånvarande med tillfällig föräldrapenning, görs löneavdrag per frånva- rotimme enligt följande:

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader/avräkningsperioder ska arbetstagarens hela lön dras av för var och en av kalendermånaderna/avräknings- perioderna.

Veckoarbetstid

Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Om lönen ändras

Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra avdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag arbetstagaren får besked om sin nya lön.

13.2 Månadslön

Med månadslön avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)

§ 14 LÖN FÖR DEL AV LÖNEPERIOD

Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. Dagslönen beräknas som 3,3 % av månadslönen.

§ 15 UPPSÄGNING

15.1 Uppsägning från arbetstagarens sida

15.1.1 Uppsägningstid

Uppsägningstiden från arbetstagarens sida är följande, om inte annat följer av 15.5.2 – 15.5.6.

Arbetstagarens uppsägningstid i månader

Anställningstid vid företaget

Uppsägningstid

mindre än 2 år fr o m 2 år

1 mån

2 mån

15.1.2 Skriftlig uppsägning

Arbetstagaren bör göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen ändå sker muntligen bör arbetstagaren så snart som möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.

15.2 Erinran

Innan arbetsgivare vidtar uppsägning av arbetstagare på grund av personliga skäl ska arbets- givaren genom skriftlig erinran till arbetstagaren bereda denne tillfälle att iaktta rättelse. Xxxx- ran ska innehålla besked om vilka rättelser arbetsgivaren kräver.

Erinran behöver dock inte meddelas när omständigheterna är sådana att det är uppenbart att rättelse inte kan komma ifråga eller skulle sakna betydelse.

15.3 Uppsägning från arbetsgivarens sida

15.3.1 Uppsägningstid

Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande, om inte annat gäller enligt 15.3.2 eller följer av 15.4 – 15.5.

Arbetsgivarens uppsägningstid i månader

Anställningstid vid företaget

Uppsägningstid

mindre än 2 år

fr o m 2 år till 4 år fr o m 4 år till 6 år fr o m 6 år till 8 år fr o m 8 år till 10 år fr o m 10 år

1 mån

2 mån

3 mån

4 mån

5 mån

6 mån

Upplysning till 15.1.1 och 15.3.1:

Beräkning av anställningstidens längd

Hur anställningstidens längd enligt ovan ska beräknas anges i 3 § lagen om anställningsskydd.

15.3.2 Förlängd uppsägningstid i vissa fall

Om en arbetstagare, som sagts upp på grund av arbetsbrist vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid, ska uppsägningstiden förlängas med sex månader. (Denna bestämmelse är kopplad till Omställningsavtalet). Detta gäller inte arbetstagare som vid uppsägningstillfället fyllt 65 år.

Övergångsbestämmelser till 15.3.2:

För uppsägningar som verkställts före detta avtals ikraftträdande gäller 15.3.2 endast om ar- betstagaren vid uppsägningstillfället omfattats av kollektivavtal med samma lydelse.

15.3.3 Skriftlig uppsägning

Arbetsgivarens uppsägning ska vara skriftlig i enlighet med reglerna i § 8 lagen om anställ- ningsskydd.

15.4 Övergångsbestämmelse

För arbetstagare anställda före den 1 januari 1997 som vid uppsägningstillfället fyllt 40 re- spektive 45 år gäller att uppsägningstiden vid uppsägning från arbetsgivarens sida är 5 respek- tive 6 månader.

Upplysning till 15.4

1.Beräkning av anställningstidens längd

Hur anställningstidens längd enligt ovan ska beräknas anges i 3 § lagen om anställningsskydd.

2. Mom 15.3.2 gäller även de som omfattas av denna övergångsbestämmelse

15.5 Övriga bestämmelser vid uppsägning

15.5.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Arbetstagare som enligt kollektivavtal eller enskilt anställningsavtal har längre uppsägningstid när detta avtal träder i kraft vid företaget, behåller denna.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om en annan uppsägningstid. Om de gör det får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida inte understiga uppsägningstiden enligt tabellen i 15.3.1 eller 15.4.

15.5.2 Upphörande av provanställning

15.5.2.1 Upphörande i förtid

Provanställning kan av både arbetsgivaren och arbetstagaren avbrytas före prövotidens utgång genom skriftlig underrättelse senast en månad i förväg.

15.5.2.2 Upphörande vid prövotidens utgång

Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövoti- den löpt ut ska underrättelse om detta lämnas senast två veckor före prövotidens utgång.

15.5.2.3 Xxxxxx och överläggning

Arbetsgivaren ska, samtidigt med besked enligt ovan, varsla lokal facklig part. Arbetstagaren och lokal facklig part har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet.

Om provanställningen inte övergår till en tillsvidareanställning, ska arbetsgivaren motivera sitt ställningstagande, om arbetstagaren begär det.

15.5.3 Upphörande i förtid av tidsbegränsad anställning

Om arbetsgivare eller arbetstagare vill att en tidsbegränsad anställning skall upphöra i förtid gäller samma regler som vid upphörande av tillsvidareanställning. Uppsägningstiden är i des- sa fall en månad.

15.5.4 Uppnådd pensionsålder – upphörande av anställning

Anställningen upphör utan uppsägning i och med att arbetstagaren uppnår den pensionsålder som gäller enligt lag (för närvarande 67 år). Arbetsgivare och arbetstagare kan dock komma överens om att anställningen upphör i och med att arbetstagaren uppnår pensionsåldern enligt gällande pensionsplan. Underrättelse enligt 33 § lagen om anställningsskydd behöver inte lämnas när arbetsgivaren vill att medarbetaren ska lämna anställningen vid utgången av den månad denne fyller 67 år. Om arbetsgivaren vill att arbetstagaren ska lämna anställningen när han fått rätt till hel sjukersättning tills vidare enligt lagen om allmän försäkring ska arbetsta- garen underrättas om detta minst en månad i förväg.

15.5.5 Pensionärer – uppsägningstid

För arbetstagare som står kvar i tjänst vid företaget efter det att han har fyllt 67 år är uppsäg- ningstiden en månad för både arbetsgivaren och arbetstagaren. Samma gäller om en arbetsta-

gare anställts vid företaget efter det att arbetstagaren har uppnått den ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen.

15.5.6 Förkortning av uppsägningstid för arbetstagaren

Om arbetstagaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsäg- ningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

15.5.7 Skadestånd då arbetstagaren inte iakttar uppsägningstiden

Om arbetstagaren lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar arbetstagarens lön under den del av uppsägningstiden som arbetstagaren inte har iakttagit.

15.5.8 Tjänstgöringsbetyg

När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida har arbetstagarens rätt att få ett tjänstgöringsbetyg, som visar

- den tid som arbetstagaren har varit anställd, och

- de arbetsuppgifter som arbetstagaren utfört, samt

- om arbetstagaren så begär, vitsord om det sätt på vilket arbetet har utförts. Arbetsgiva- ren ska lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att arbetstagaren har begärt att få betyget.

15.6 Turordning vid driftinskränkning och återanställning

De lokala parterna skall vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag skall fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser.

De lokala parterna skall därvid göra ett urval av de anställda som skall sägas upp så att företa- gets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkur- renskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställnings- skydd och de avsteg från lagen som så erfordras.

De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-27 §§ lagen om an- ställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid skall de ovan nämnda kriterierna gälla.

Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.

Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskom- melse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i detta moment tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.

Anmärkning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.

§ 16 FÖRHANDLINGSORDNING VID RÄTTSTVISTER

16.1 Lokal förhandling

En förhandling ska i första hand fullgöras mellan de lokala parterna (arbetsgivaren och den lokala fackliga parten).

Förhandlingen ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den har begärts, om inte parterna har kommit överens om annat.

16.2 Central förhandling

Efter avslutad lokal förhandling ska den part som vill fullfölja ärendet hänskjuta frågan till central förhandling.

Begäran om central förhandling ska vara skriftlig och göras hos motpartens organisation inom två månader från den dag då den lokala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till förhandling.

Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den har påkallats, om inte parterna har kommit överens om annat.

16.3 Förhandlings avslutande

Lokal och central förhandling är avslutad den dag protokollet slutjusterats eller då förhand- lingarna på annat sätt skriftligen förklarats avslutade.

16.4 Rättsligt avgörande

Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit föremål för central för- handling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten till rättsligt avgörande inom tre måna- der från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till talan.

16.5 Förhandlingspreskription

Förhandlingsrätten är förverkad beträffande förhållande som part haft kännedom om fyra må- nader utan att förhandling begärts. Oberoende av om sådan kännedom ej förelegat är förhand- lingsrätten förverkad för förhållande, som ligger mer än två år bakåt i tiden.

Detta gäller dock inte ostridig lönefordran.

Anmärkning till § 16

Om en tvistefråga grundar sig på lagen om anställningsskydd, ska lagens tidsfrister gälla i stället för fristerna i denna förhandlingsordning. Denna förhandlingsordning påverkar inte heller reglerna om frister och skyldigheter för arbetsgivaren att begära förhandling enligt 34, 35 och 37 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet.

§ 17 GILTIGHETSTID

Detta avtal gäller t o m den 31 maj 2007

Om nytt avtal inte har träffats vid giltighetstidens utgång förlängs avtalet med en ömsesidig uppsägningstid om sju dagar.

Bilaga 1

Särskilda bestämmelser i försäkringsfrågor i vissa fall (avser SEKO)

Utdrag ur förhandlingsprotokoll 1996-09-25 mellan ALLIANSEN (numera ALMEGA Tjäns- teförbunden) branschstyrelse Fastigheter och SEKO:

”§ 2

Parterna är ense om, att företag som vid anslutning till bransch Fastigheter omfattas av AMF- försäkringarna, tills vidare ska fortsatt omfattas av dessa försäkringar i stället för de motsva- rande bestämmelserna som eljest gäller inom bransch Fastigheter.

AMF-försäkringarna omfattar f n avgångsbidrag (AGB), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), särskild tilläggspension (STP), tjänstegrupplivförsäkring (TGL) och trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Även Trygghetsfonden SAF-LO (TSL) kan omfattas.

Härvid ska för berörd arbetstagare även gälla, att

- rätten till sjuklön enligt villkorsavtalet endast avser så många dagar som i övrigt gäller för den som omfattas av AGS,

- bestämmelser om permittering och permitteringslön/permit- teringslöneersättning är till- lämpliga.”

Vad som sägs i § 2 ovan gäller fr o m 1996-09-25.

När det gäller § 11 sjuklön i allmänna villkorsavtalet gäller alltså inte mom 11.3.6 (sjuklön fr o m 22:a kalenderdagen) och mom 11.3.8 samt mom 11.4-12.5 ovanstående arbetstagare.

Bilaga 2

1. Skiftarbete eller oregelbunden förläggning av arbetstiden

Om inte annat överenskommes gäller följande längd på den ordinarie arbetstiden:

För arbetstagare med skiftarbete eller oregelbunden förläggning av arbetstiden, får den ordi- narie arbetstiden i genomsnitt per helgfri vecka inte överstiga

38 timmar

Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid mellan klockan 23 och 05 samt

med minst två timmar mellan klockan 23 och 05.

38 timmar

Om den egentliga arbetstiden slutar klockan 21 eller senare mer än två gånger i genomsnitt per vecka och om schemat därutöver innehåller i genomsnitt mer än två arbetsdagar som slu- tar före klockan 21.

38 timmar

− 2-skiftsarbete

− Intermittent 3-skiftsarbete

36 timmar

Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller

− minst 1,4 gånger på tid mellan klockan 23 och 05 samt

− med minst två timmar mellan klockan 23 och 05 samt

− till någon del på lördag eller söndag.

36 timmar

− Om arbetstagaren huvudsakligen har underjordsarbete

− Vid kontinuerligt 3-skiftsarbete

2. Beredskapstjänst

Om inte de lokala parterna kommit överens om annat gäller att beredskap får tas ut vid högst sju tillfällen under en tid av fyra veckor och ersättningen för beredskapen är följande:

Beredskapstjänst ersätts per månadslönen beredskapstimme med 1.400

Dock gäller följande:

Fredag-söndag månadslönen

från fredag kl 18 till lördag kl 07 1.000

från lördag kl 07 till söndag kl 24 månadslönen 700

från kl 18 dagen före till kl 07

trettondagen, 1 maj, Kristi månadslönen

himmelsfärdsdag och alla 1.000

helgons dag

från kl 07 trettondagen, 1 maj,

Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och månadslönen alla helgons dag till kl 00 första 700

vardagen efter respektive helger

från kl 18 på skärtorsdagen och månadslönen nyårsafton samt från kl 07 på 350

pingst-, midsommar- och jul- afton till kl 00 första vardagen efter respektive helger

Document Metadata

Table of Contents

Kollektivavtal

Document Metadata