Fackliga förkortningar
Fackliga förkortningar
Från Läkaravtal Landsting och Kommuner 2017 – 2020
AGS-KL Avtalsgruppsjukförsäkring för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl.
ATL Arbetstidslag
FörL Föräldraledighetslag
HÖK Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m.
LAS Lag om anställningsskydd
LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
LOK Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m.
MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet
SjLL Lag om sjuklön
SemL Semesterlag
SFB Socialförsäkringsbalk
TFA-KL Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl.
TGL-KL Tjänstegrupplivförsäkring för arbetstagare hos kommuner och landsting, församlingar m.fl
Från SYLF - Förkortningar och ordförklaringar
XXX Xxxxx xxxx läkarutbildning och forskning i hälso- och sjukvården
ALG Sveriges läkarförbunds arbetslivsgrupp
FS Sveriges läkarförbunds förbundsstyrelse EAR Sveriges läkarförbunds etik och ansvarsråd
EJD European Junior Doctors
FD
Sveriges läkarförbunds förhandlingsdelegation
FHL
Föreningen Homosexuella Läkare
FSL Framtidens
specialistläkare
FUM Fullmäktige
IVO Inspektionen
för vård och omsorg
LHC Leading Health Care
Xxxxx Xxxxxxxxx
institut för professionell utveckling i sjukvården
Lokalavdelning
Lokal organisatorisk underavdelning av SYLF
Lokalförening Lokal organisatorisk underavdelning av Sveriges läkarförbund Läkarförbundet Sveriges läkarförbund
KLF Kvinnliga Läkares
Förening
ML Moderna Läkare
NKS Nya Karolinska
NRYL
Nordiska rådet för yngre läkare
NPS Det nationella
planeringsstödet
PWC Konsultfirma inom bland annat
verksamhetsutveckling och ekonomi
RLIM Sveriges läkarförbunds
råd för läkemedel, IT och medicinteknik
Saco Sveriges
Akademikers Centralorganisation
SFAI Svensk Förening för
Anestesi och Intensivvård
SFAM Svensk Förening för
Allmänmedicin
SKkurs Specialistkompetenskurs, statligt
finansierad kurs för STläkare
SKL Sveriges kommuner och
landsting
SLF Sveriges läkarförbund
SLS Svenska
Läkaresällskapet
SoS Socialstyrelsen
SOU Statens
offentliga utredningar
SPA Sveriges läkarförb.
sjukvårdspolitiska arbetsgrupp
SPUR Sveriges läkarförb. &
Svenska Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet
SPUREX Arbetsgrupp till vilken SPUR gett uppdraget att utveckla
SPURverksamheten STrådet Nationella rådet för
specialiseringstjänstgöring inom Socialstyrelsen
SULF Sveriges
Universitetslärarförbund
SYLF Sveriges Yngre Läkares
Förening
UFO Sveriges läkarförbunds utbildnings och
forskningsdelegation
Från Kommunal
A
AB -
Förkortningen står för Allmänna bestämmelser (i
kollektivavtal)
Acklamation -
Ljudligt och ett enhälligt bifall som gör en omröstning onödig.
Exempel: Ordförande för årsmötet ställer frågan till
Årsmötesdeltagarna: Årsmötet ska välja tre rösträknare. Jag
frågar nu årsmötet om detta val kan förrättas med Acklamation?
Acklamation används primärt då det inte finns fler nominerade än
de som ska väljas.
Ackreditering -
Ge någon fullmakt att utföra en viss uppgift.
Adjungerad -
Tillfälligt ta upp en person, exempelvis i en styrelse, utan att den
adjungerade får samma ställning och makt som de övriga
medlemmarna.
Ajournering -
Få ett uppehåll i förhandlingen så parterna får tid att tänka.
Se även Rådrum.
Aktivitetsersättning -
Se sjuk och aktivitetsersättning.
Aktivitetsstöd -
Ersättning som betalas ut av Försäkringskassan till deltagare i
arbetsmarknadspolitiskt program och som kan vara lika stor som
arbetslöshetsförsäkringen.
Allmän
pension -
Det lagstadgade ålderspensionssystemet som omfattar
pensionsförmånerna: inkomstpension, premiepension, garantipension
och tilläggspension.
Allmänt
skadestånd -
Ersättning för kränkning och betalas ut till den anställde som ”
plåster på såren”. Allmänt skadestånd är skattepliktigt för
medlemmen. Beloppet är inte avdragsgillt i ett företag, men ligger
till grund för arbetsgivaravgifter.
Anställningsform -
Vilken typ av anställning du har. Se vidare i lagen om
anställningsskydd = Las
Anställningsbevis -
Se anställningsavtal.
Anställningsavtal -
Skriftligt bevis/överenskommelse för vad din anställning
innehåller.
Anställningsintyg -
Ett intyg som du har rätt att få när du har slutat din
anställning. Intyget ska innehålla din anställningstid och
arbetsuppgifter.
Anställningsvillkor -
En förklaring av vad din anställning innehåller. I dina
anställningsvillkor ingår din lön, anställningsform och förmåner.
Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal så ska det även finnas
uppgifter om: pension, sjuk och föräldraersättning samt
uppsägningstider.
Antagandeinkomst -
Den beräknade inkomsten som läggs till grund för beräkningen av
sjuk- och aktivitetsersättning.
Arbetsbrist -
Arbetsgivaren kan säga upp arbetstagaren på grund av arbetsbrist.
Detta kräver dock lag- och arbetsbristförhandlingar.
Arbete
i blockad –
Stopp för någon annan att utföra de arbetsuppgifter som den
strejkande annars utför.
Arbetsdomstolen
- AD -
Domstol som prövar arbetsrättsliga frågor/tvister mellan central
fackförening och central arbetsgivare part. Oftast är det den
centrala fackföreningen som stämmer arbetsgivaren inför domstolen.
Facket stämmer även en Kommun eller landsting inför
Arbetsdomstolen. Det kan exempelvis gälla ett felaktigt hanterande
av uppsägning av en arbetstagare m.m.
Arbetsfred -
Under den tid det finns ett giltigt kollektivavtal mellan
fackföreningen och arbetsgivaren får ingen av parterna ta till
stridsåtgärder ex. lockout eller strejk.
Arbetsgivareorganisation –
En sammanslutning av arbetsgivare som branschvis organiserar sig. De
kan tillvara arbetsgivarnas intresse gentemot fackföreningar,
lagstiftare och myndigheter. Ett exempel på en sådan
arbetsgivareorganisation är SKL = Sveriges Kommuner och
Landsting.
Arbetsplatsombud -
En arbetskamrat som utses, tillfrågas och väljs av sina
arbetskamrater för att företräda dessa fackligt på
arbetsplatsen.
Avtalsområde –
Alla som går på samma avtal.
Avtalsrörelse -
En avtalsrörelse är en demokratisk process där medlemmarnas krav
på förändring i löner och anställningsvillkor ska omsättas till
praktisk verklighet genom omförhandling av de Centrala
kollektivavtalen. Förhandlingsprocessen kallas
avtalsrörelse.
Avsked -
Avsked är den grövsta formen av att få lämna sin anställning.
Ett avsked betyder att du får lämna arbetsplatsen omedelbart och
att du inte har rätt till någon uppsägningstid. Om en arbetstagare
har misskött sitt arbete kan arbetsgivaren avskeda arbetstagaren Det
krävs dock brott så som stöld, våld eller liknande händelser på
arbetet.
B
Begynnelselön -
Den lön du får när du startar din anställning. Kallas i
kollektivavtalen för ” lägst lön”.
Besvär -
Klagomål över meddelat beslut.
Blockad -
En facklig stridsåtgärd där arbetstagaren vägrar att utföra
visst arbete eller ta anställning hos arbetsgivaren. Alla strejker,
blockader och så vidare beslutas av Förbundsstyrelsen som då
varslar arbetsgivaren om stridsåtgärd.
Bud -
Ett förhandlingsförslag från arbetsgivaren kallas för bud.
Används ofta i sammanhang med löneförhandlingar ex: nu har vi fått
ett bud av arbetsgivaren om 500 kr per person.
Befogenhet –
Laglig rätt att vidta vissa åtgärder.
Bevisbörda -
Skyldighet att försöka bevisa sitt påstående.
Beivra -
Vidta formella (juridiska) åtgärder mot något oönskat.
C
Centralt
avtal –
Avtal mellan de centrala organisationerna på avtalsområdet. Det
centrala avtalet blir vägledande för de lokala förhandlingarna som
görs i varje kommun och landsting. Då avgörs vilken lön
medlemmarna får de närmaste åren. I stora kommuner och i
landstingen kan lokala förhandlingar ske på stadsdelsnivå
och/eller på förvaltningsnivå. I vissa fall ända ner på
arbetsplatsnivå.
Certifikat -
Skriftligt intyg om viss uppnådd kompetens eller ställning.
D
Demokrati -
Beslut som företräder en hel folkvilja, alla får lägga sin röst
eller göra sin röst hörd.
Demokratisk
rättighet –
Grundläggande rättigheter så som: mötesfrihet, åsiktsfrihet och
tryckfrihet.
Differentierad -
Skillnad mellan, olikheter mellan, exempelvis löner.
Dispositiv -
En lag eller del av lag som kan avtalas bort och ersättas med avtal
mellan fack och arbetsgivare. Motsatsen till dispositiva lagar är
tvingande lagar.
Dispens –
Befrielse/undantag från strejken. Arbetsgivarna söker dispens för
arbetsuppgifter de anser är absolut nödvändiga.
Delegation -
En grupp av utsedda personer som har fått fullmakt att företräda
medlemmarna. Delegation är ett vanligt begrepp i samband med att nya
avtal ska tecknas (skrivas). Då kallas det Avtalsdelegation.
E
Editionsplikt -
Lämna ut eller visa upp en skriftlig handling, se MBL §
18.
Ekonomisk
invaliditet -
Den nedsättning av förmåga att skaffa sig inkomst som en skada har
medfört eller kan antas medföra i framtiden oberoende av skadans
medicinska invaliditet.
Ekonomiskt
skadestånd -
Ersättning för ekonomisk skada och som betalas ut till den
anställde. Ekonomiskt skadestånd är en skattepliktig inkomst för
den anställde. Arbetsgivaren betraktar ett ekonomiskt skadestånd
som en löneutbetalning.
Eniga -
Att vara överens.
Entreprenör -
Uppdragstagare.
Enighet - En
grupp som har tagit beslut genom att alla fått säga sin åsikt och
utifrån det har gruppen nått ett beslut i enighet.
Evidens -
Bevis som är trovärdiga från många olika vetenskaper.
F
Fingerad -
Påhittad.
Framförhållning -
Ligga steget före i planering. Att vara klar över vad exempelvis
morgondagens arbete kräver är att ha en bra
framförhållning.
Förhandlingsframställan -
Begäran om förhandling i en förhandlingsbar fråga. Förhandlingar
begärs alltid med stöd av den lag som området gäller eller
utifrån Medbestämmandelagen – MBL.
Fredsplikt -
Förbud för fackföreningen att tillgripa stridsåtgärder under
pågående avtalsperiod.
Fullmakt -
Att utöva någon annans lagliga rättigheter
Fusion -
Sammanslagning, sammansmältning.
Föreningsrätt -
En av de grundläggande demokratiska rättigheterna och beskrivs som:
Laglig rätt att starta och organisera föreningar.
Förlikning -
Det är vanligt med förlikning = uppgörelse mellan parter i samband
med en rättslig tvist. Förlikning kan ske i eller utanför
domstol/domstolar vid tvister om uppsägningar och avskedande. En
förlikning innebär att du kommer överens med den anställde om hur
en tvist ska lösas. Den anställde företräds vanligtvis av sin
fackliga organisation vid förlikningsförhandlingar. En förlikning
kan ingås när som helst, även efter det att domstolsförhandlingar
påbörjats.
G
Gränsdragning -
Skiljelinjer mellan områden, ytor eller arbetsuppgifter. I facklig
verksamhet så pratar man ofta om ”Gränsdragningsproblematik”.
Det handlar om att det måste finnas tydliga skiljelinjer mellan
olika arbeten. Se även undanträngningseffekter.
God
tro - Att
tro på fullt allvar att det är rätt det man gör.
Godtycklig -
Slumpmässigt val.
H
Hängavtal -
Ett avtal som hämtat sitt innehåll från ett annat avtal mellan
helt eller delvis andra parter.
Hänvändelse -
Att söka direkt kontakt för att få hjälp av något slag. Exempel:
hon gjorde en hänvändelse till rätten…
Hänvändelseordning -
Enligt Arbetsmiljölagen – AML § 6:6a - reglerar den här
paragrafen i lagen” hur själva gången” i ett arbetsmiljöärende
och ” den rätt ”som ett skyddsombud har att genomföra och också
få en objektiv och saklig bedömning av fallet hos
Arbetsmiljöverket. Om man inte kommer överens kan ärendet
överklagas vidare till regeringen.
I
Inflation -
Allmän höjning av prisnivån som försämrar
penningvärdet.
Individuell -
Händelse, sak som gäller en enskild varelse eller
person.
Initiativ -
Självständigt handlande med syfte.
Interpellation -
En fråga utanför riksdagens ordinarie föredragningslista som
ställs av stadsråd till riksdagsledamot.
J
Jourtid -
Arbetstid då arbetstagaren ska befinna sig på arbetsstället och
står till arbetsgivarens förfogande för att vid behov utföra
arbete.
Jourersättning -
Ersättning i kronor som utges enligt kollektivavtal eller annan
överenskommelse, under den tid då jourpasset är schemalagt.
K
Konfliktersättning –
Ersättning från facket för förlorad arbetsinkomst för dem som
tas ut i strejk eller bli lockoutade av arbetsgivare.
Konkluderat
handlande -
En vanlig avtalsmodell som inte är reglerad i lag. Ett sådant avtal
kan ingås utan någon uttrycklig viljeförklaring från endera
parter. Konkludent handlande innebär att båda parterna agerar som
om det förelåg ett avtal och därigenom anses ett avtal uppkommit.
Några exempel på avtal som ingås konkludent är när man löser en
parkeringsbiljett, handlar i en matvarubutik eller tar ut pengar från
en bankomat.
För mindre betydande avtal vållar konkludent
handlande sällan några problem. När avtal av större betydelse ska
träffas bör man inte förlita sig på att avtalet ingås
konkludent, då det i efterhand kan vara svårt att bevisa vilka
villkor som ska gälla i avtalsförhållandet. Därför är
anbud-accept-modellen att föredra där villkoren behandlas noggrant
och genomgående innan avtalet träffas.
Kollektivavtal -
Skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivare eller förening av
arbetsgivare och fackförening, fackförbund eller annan liknande
förening av arbetstagare om löne- och anställningsvillkor. Lokala
kollektivavtal kan även tecknas av ombudsman med lokal arbetsgivare,
exempelvis lönesystem för individuell och differentierad
lönesättning.
L
Lag -
Är en sammanfattning av alla rättsregler i ett land och en
samhällelig norm för handlande som medborgare är skyldiga att
följa.
Lockout –
Utestängning av anställda från arbetsplatsen. En stridsåtgärd
som arbetsgivaren kan ta till vid konflikt.
Löneglidning -
Löneökning som inte har förutsetts eller reglerats i avtal.
Lyte
och men -
Fysiskt och eller psykiskt lidande av bestående art. Jämför Sveda
och värk.
M
Medicinsk
invaliditet -
Fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning oberoende av orsak och
utan hänsyn till den skadades yrke, fritidsintressen eller andra
speciella förhållanden.
Minimilöner -
Den lägsta lön som får utges enligt ett avtal.
Medlare –
De personer som utses av Medlingsinstitutet att medla. Många av
medlarna har facklig bakgrund eller arbetsgivarbakgrund. Vid konflikt
utses två eller tre medlare.
Medlingsinstitutet –
Statlig myndighet som har till uppgift att medla vid konflikter och
att se till så att lönebildning fungerar bra, det vill säga att
industrins löneavtal är vägledande. Medlingsinstitutet har
befogenhet att skjuta på ett varsel om konflikt i högst 14 dagar,
men bara en gång.
Märket –
De löneökningar som fack och arbetsgivare inom industrin kommer
överens om. Industrins löneökningar ska styra vad andra sektorer
får för löneökningar. Det är både fack, arbetsgivare, regering
och riksdag överens om. Märket tolkas ofta på olika sätt av fack
och arbetsgivare.
N
Nyanställningsblockad –
Stopp för nyanställningar.
Norm -
Allmänt godtagen, regel för handlande eller tänkande (ofta av
social karaktär och vanligtvis inte nedskriven, se SAOL- Svenska
akademiens ordlista)
Normerat
skadestånd –
Att köpa sig fri. Om en arbetsgivare vill avsluta en anställning
trots att Arbetsdomstolen har ogiltigförklarat uppsägningen kan
arbetsgivaren köpa sig fri genom att betala ett normerat skadestånd.
Storleken på skadeståndet beror på anställningstiden. Normerat
skadestånd betalas vid sidan om det allmänna skadeståndet och kan
inte jämkas eller avräknas från lön.
O
Ont
uppsåt -
Planerad illasinnad strävan att uppnå ett visst mål.
Obstruera -
Försvåra för sig själv eller andra.
Offensiv/Offensivt -
Med målet att anfalla.
Ogiltighet
vid uppsägning av personliga skäl - Innebär
att ärendet kan förklaras ogiltigt av domstol. Även avskedande
eller fingerad (påhittad) arbetsbrist kan ogiltigförklaras. En
uppsägning av personliga skäl kan också ogiltigförklaras. Därför
har en anställd rätt att ha kvar anställningen till dess att det
finns en slutlig dom i tvisten.
Ogiltighet
vid avskedande -
Ett avskedande kan bara bli ogiltigt om skälen är så svaga att de
inte ens skulle räckt som saklig grund för uppsägning av
personliga skäl. I övriga fall blir det bara fråga om skadestånd.
P
Partiell
särskild avtalspension -
Efter individuell överenskommelse med arbetsgivaren kan arbetstagare
gå i ”delpension” med särskild avtalspension enligt KAP –
KL.
Parterna –
De som sluter de avtal som gäller på arbetsplatsen. I det här
fallet Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting.
Pactaföretag –
Företag/Bolag som har kommuner eller landsting som huvudägare och
är medlemmar i arbetsgivarorganisationen Pacta. De har även en del
privata företag och organisationer som medlemmar.
Paus -
Uppehåll i arbetet där arbetstagaren inte får lämna
arbetsplatsen. Paus är betald arbetstid. Se arbetstidslagen-AML §
17
Preskriptionstid –
Tid man har på sig att överklaga beslut.
Prisbasbelopp -
Belopp som används för att värdesäkra olika
socialförsäkringsförmåner, exempelvis sjukersättning. Det hette
tidigare ”basbelopp”. Fastställs årligen av regeringen och
följer den allmänna prisutvecklingen.
Prolongera -
Förlänga tidsbegränsad verksamhet, exempel: avtalet löper ut nu,
men parterna är överens om at avtalet ska prolongeras, det vill
säga förlängas under en tid motsvarande avtalstiden. Kan handla om
exempelvis två år.
Proposition -
Regeringens lagförslag till Riksdagen.
Provanställning -
En tidsbegränsad anställning på prov under högst 6 månader.
Arbetsgivaren kan när som helst under prövotiden meddela den
provanställde att anställningen upphör och inte kommer att uppgå
i en tillsvidareanställning. Om inte arbetsgivaren avbryter en
provanställning så går den automatiskt över till en
tillsvidareanställning när det gått 6 månader.
R
Rast -
Rast är ett uppehåll i arbetet där arbetstagaren inte är skyldig
att stanna kvar på arbetsstället. Rast är obetald arbetstid.
Raster ska vara schemalagda av arbetsgivaren. Enligt Arbetstidslagen
se – AML 15 - 16 §, får arbete inte utföras mer än 5 timmar i
följd utan rast.
Reallön -
Lönens köpkraft.
Reallöneökning -
Löneökningar som är justerade med inflationen, det vill säga hur
mycket lönen har ökat sedan inflationen är borträknad.
Rådrum –
Tid till uppehåll i förhandling eller överläggning. Ex.
arbetstagarparten kan i en förhandling begära ”skäligt rådrum”
för att hinna ta kontakt med medlemmar eller läsa in material m.m.
Se även Skäligt rådrum.
S
SGI -
Sjukpenninggrundande inkomst.
Sjuk-
och aktivitetsersättning -
Ersättning för sjukdom som varaktigt sänker förmågan att
förvärvsarbeta. Före år 2003 hette förmånen
”förtidspension”.
Sjuklön -
Sjuklön enligt sjuklönelagen (SjLL) betalas av
arbetsgivaren.
Sjukpenning -
En av de ersättningar för inkomstbortfall som Försäkringskassan
betalar ut vid sjukdom. Den träder i kraft efter att arbetsgivaren
tagit sitt ansvar enligt lag.
Skadestånd -
Ersättning för skada som tillfogats annan, till exempel avtalsbrott
eller skadegörelse.
Skäligt
rådrum -
Antagen avgränsad tid för att få uppehåll i förhandling eller
överläggning. Enligt Medbestämmandelagen -MBL sägs att Skäligt
rådrum är ca 14 dagar.
Skyddsarbete –
Arbete som någon är skyldig att utföra. Antingen på grund av
särskild lag eller för att människor, miljö eller egendom annars
kan skadas.
Sveda
och värk -
Fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur. Jämför lyte och
men.
Strejkbrytare –
En som utför den strejkandes arbetsuppgifter.
Strejkvakt –
Person som övervakar att ingen bryter mot strejken och jobbar
ändå.
Stridsåtgärd –
Sådant som parterna kan ta till för att förmå motparten att gå
med på ens krav. Strejk, lockout, nyanställnings-blockad,
övertidsblockad är tillåtna stridsåtgärder.
Sympatiåtgärd –
Xxxxx fackförbund tar ut sina medlemmar i konflikten.
T
Tarifflön -
Beskrivning av en lönestege där de anställdas löner ska öka
exempelvis utifrån: anställningstid, ålder och
utbildning.
Tidsfrister -
Beskriver hur lång tid man har på sig innan exempelvis:
förhandling, anstånd eller annan åtgärd ska begäras eller vara
slutförd.
Tillsvidareanställning -
Kallas även ”fast anställning”. Anställningen har inget
slutdatum, utan du är anställd tills vidare.
Tillstånd –
En förklaring för att inga hinder föreligger exempelvis inom en
viss verksamhet.
Tillståndsprövning -
Ett bevis på att berörd sak är granskad inga hinder föreligger
samt att berörd myndighet har gått igenom ärendet = prövat
ärendet. Exempel på tillståndsprövning är
ett arbetstillstånd.
Tolkningsföreträde -
Rätt för en Part (exempelvis Kommunal) att tolka en paragrafs
innebörd tills överenskommelse är nådd.
Tolka -
Tyda innebörd, översätta.
Tvisteförhandling -
Kallas vardagligt för ”att tvista”. Används ofta i
förhandlingssammanhang där parterna är oeniga och ska tvista om
vad som är rätt. Vi kan säga att det är ett väl formulerat
uttryck för att det råder delade meningar.
U
Underentreprenör -
Uppdragstagare som har anlitat en ytterligare uppdragstagare för
speciellt sammanhang, exempelvis
grävmaskinister.
Undanträngningseffekter -
Betyder att ingen yrkeskategori får göra intrång på redan
fastställda arbetsuppgifter för annan arbetstagare. Exempel: en
arbetsgivare vill anställa sommarjobbare inom hemtjänsten för att
ge guldkant åt deras vårdkunder, men det visar sig att
sommarjobbarna används i den ordinarie verksamheten och felaktigt
tränger ut den ordinarie personalens arbetsuppgifter. Då uppstår
en undanträngningseffekt.
Uppdragstagare -
Den som har fått ett uppdrag att genomföra. Ordet kan användas på
person, myndighet och så vidare.
Upplåtelse -
Låta någon använda sig av din egendom eller annan
värdehandling.
Uppskovsskyldighet -
Skyldighet att utföra viss handling eller ett visst uppdrag vid/till
en senare tidpunkt än man först hade tänkt.
Uppsåt -
Medveten strävan att uppnå visst resultat.
Utstationering -
Anvisad plats.
V
Varsel –
Förvarna. I fackligt sammanhang kan det betyda två saker:
1.
Att arbetsgivaren tänkt säga upp en anställd då ska det varslas
till sektionen.
2. Från organisationen sida så kan det vara en
förvarning om stridsåtgärd.
Verifiera -
Godkänna ett underlag exempelvis en faktura.
Vidimera -
Innebär att bevittna och bestyrka en avskrifts eller kopias
överensstämmelse med originalet.
Veto -
Enskild nejröst som har kraft att förändra ett beslut.
Vite -
En rättslig påföljd för en person som bryter mot en bestämmelse
eller inte fullgör sina förpliktelser.
Värdediskrimingering -
Att det arbete som utförs i mansdominerade yrken värderas
högre i samhället än det i kvinnodominerade.
Y
Yrka -
Formellt kräva en åtgärd.
Yrkeskvalifikationer -
Kompetens som ger person rätt att utöva sitt yrke.
Yrkesskada-
En skada som uppkommit på grund av
arbetet/yrkesarbetet.
Yrkesvägledning -
Samhällets rådgivning till person som ska välja yrke.
Å
Återkalla -
En uppmaning att dra tillbaka exempelvis en rättslig
handling.
Åtagande -
En uppgift som du har tagit på dig att göra, att göra det du
lovat.
Åtgärder -
Något som du måste göra.
Xxxxxx -
Xxxxxx (att göra) i enighet med uppmaning.
Åtala -
Ställas till ansvar för exempelvis ett brott.
Åtalsrätt -
Laglig rätt att väcka åtal.
Ä
Ärelystnad - Person som känner starkt begär efter att vinna ära, exempel: en person som helt går in för att göra karriär.
Ö
Övertidsblockad –
Stopp för övertidsarbete.
Överklaga -
Klaga över en dom eller beslut hos högre instans.
Överenskommelse -
Bestämma i samråd med varandra.
Överläggning -
Forum där parterna noga diskuterar igenom lösningen av ett
komplicerat problem, vanligtvis på ett formellt sett via förhandling
utifrån Medbestämmandelagen – MBL
Från Kommunal – Ordlista specifikt för avtalsrörelse
A
Ajournera: Skjuta
upp eller senarelägga.
Allmänna
anställningsvillkor: De
villkor som inte gäller lönen. Det vill säga arbetstid, övertid,
obekväm arbetstid m.m.
Allmän
visstidsanställning: En
tidsbegränsad anställning på maximalt två
år.
Arbetsgivaravgift: Sociala
avgifter som arbetsgivarna betalar till staten, en viss procent av
lönesumman.
Arbetsledningsrätt: Arbetsgivarens
rätt att leda och fördela arbetet. Arbetsgivaren bestämmer allt
som inte lag eller avtal reglerar.
Arbetsmarknad: Marknaden
där arbete köps och säljs.
Arbetsrätt: Arbetsrätt
omfattar reglerna i lag och kollektivavtal och förhållandet i
övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Arbetstidskonto: Konto
där arbetstidsförkortning samlas och beräknas enligt vissa
kollektivavtal. Tiden kan sedan tas ut i tex. ledighet eller
pengar.
Avtal: Juridiskt
bindande överenskommelse.
Avtalsdelegation: Avtalsdelegationen
består av medlemmar som berörs av aktuellt kollektivavtal och har
till uppgift att vara förbundsstyrelsen behjälplig med att ta fram
ett nytt kollektivavtal.
Avtalskonferens: Konferens
där medlemmar, från alla avtalsområden, deltar. Syftet med
konferenserna är att bredda underlaget inför det beslut
avtalsdelegationerna ska fatta om prioriteringar.
Avtalskrav: De
krav fack och arbetsgivare driver i kollektivavtalsförhandlingarna.
Förutom lön kan kraven även gälla allmänna
anställningsvillkor.
Avtalslöst
tillstånd: Xxxxx
från att kollektivavtal löpt ut tills ett nytt
tecknas.
Avtalsperiod: Kollektivavtalets
längd.
Avtalssekreterare: Titel
på förhandlingschefen i många
fackförbund.
Avtalsturlista: Arbetsgivare
och fack kan lokalt förhandla fram en turordningslista som inom
vissa ramar gör avsteg från lagen om anställningsskydd, LAS, vid
uppsägningar på grund av arbetsbrist.
B
Bemanningsavtalet: Avtal
mellan samtliga LO-förbund och Almega som reglerar villkoren för
anställda på bemanningsföretag som arbetar som inhyrda på andra
företag.
Blockad: Stridsåtgärd
som innebär att facket sätter stopp för att visst arbete utförs.
Vanliga former är övertidsblockad och
nyanställningsblockad.
Bruttolön: Lön
före skatt.
C
Central
förhandling: Förhandling
mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på nationell
nivå.
Central
lönebildning: Storleken
på löneökningarna förhandlas fram av fackförbund och
arbetsgivarorganisationer på nationell nivå.
D
Disponibel
inkomst: Det som
finns kvar i plånboken när skatten är betald.
Dispositiv: Viss
del av arbetsmarknadslagstiftningen dispositiv. Detta innebär att
fack och arbetsgivare, i kollektivavtal, kan komma överens om annat
än vad lagen säger.
F
Fredsplikt: Så
länge ett kollektivavtal gäller får parterna inte gå ut i
konflikt.
Förbundsavtal: Rikstäckande
kollektivavtal.
Förbundsstyrelsen: Består
av valda medlemmar från hela landet. och utses av
kongressen,
Förhandling: Två
eller flera parter träffas för att nå bästa möjlig
kompromiss/lösning.
Förhandlingsordningsavtal: Reglerar
hur förhandlingarna ska gå till.
Föräldralön: Löneutfyllnad
som regleras i kollektivavtal och betalas ut till föräldraledig.
G
Generalstrejk: En
stor strejk som gäller nästan hela arbetsmarknaden.
Generellt
påslag: Lönepåslag
som är lika stort för alla.
H
Huvudavtal: Reglerar
spelreglerna på arbetsmarknaden, vilka som är parter och hur
förhandlingar ska gå till.
Huvudorganisationer: LO,
TCO, Saco och Svenskt Näringsliv m.fl. organisationer som samlar
olika fackförbund och
arbetsgivarorganisationer.
Hängavtal: Kollektivavtal
för arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation.
Avtalet hänvisar till ”hängs på” det kollektivavtal som råder
i branschen.
I
Individgaranti: Den
löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde
garanteras.
Individuell
lönesättning: Lönerna
sätts för varje enskild individ utifrån lönekriterier som bygger
på till exempel erfarenhet, kunskaper och engagemang.
Individuell
löneutveckling: Möjlighet
att få högre lön genom att tex. ta på sig andra arbetsuppgifter
och vidareutbilda sig.
Inflation: Prisökning
på varor och tjänster. Mäts som förändring under ett år.
K
Kollektivavtal: Juridiskt bindande överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivare/arbetsgivarorganisation som anger löner och anställningsvillkor m.m.
L
LAS: Lagen
om anställningsskydd. Lagen anger bl.a. regler för
anställningsformer och turordningsregler vid
uppsägningar.
Lockout: Arbetsgivarnas
konfliktvapen. Arbetstagare stängs ute från sitt arbete och får
ingen lön.
Lokala
förhandlingar: Förhandlingar
mellan fack och arbetsgivare lokalt.
Lokal
lönebildning: Lönerna,
även storleken på löneökningarna, förhandlas lokalt.
Lokal
pott: Den summa
pengar som enligt det centrala kollektivavtalet ska fördelas
lokalt.
Lägstalön: Den
lägsta lönen som är tillåten, enligt kollektivavtalet. Kallas
även minimilön.
Lönebildning: Den
process som avgör hur lönerna sätts. Lönebildningen sker både på
nationell och lokal nivå.
Löneglidning: Löneökning
utöver det som kollektivavtalet anger.
Lönenormering: Det
kollektivavtal som sluts först blir en norm för löneökningarna i
de övriga avtalen.
Lönerevision: Översyn
av lönerna på arbetsplatserna.
Lönespridning: De
skillnader som finns mellan de anställdas löner hos
arbetsgivaren.
Lönesystem: Modell
för hur lönerna ska sättas.
Löneutrymme: Den
nivå på löneökningar som samhällsekonomi klarar
av.
Löneväxling: En
del av löneökningen byts mot en förmån till exempel pension.
M
Marknadskrafter: Tillgång
och efterfrågan som bestämmer priset på en vara eller på
arbetskraft.
Medarbetaravtal: Gemensamt
kollektivavtal som gäller både arbetare och tjänstemän hos
arbetsgivaren.
Medling: Försök
att ena parter som inte kommer överens.
Medlingsinstitutet
(MI): Statlig
myndighet som utser medlare som medlar i
arbetstvister.
Minimilön: Den
lägsta lönen som är tillåten, enligt kollektivavtalet. Kallas
även lägstalön.
Märket: Löneökningarna
i det kollektivavtal som sluts först sätter nivån, blir ett märke,
för lönerna i övriga avtal.
N
Nattmangling: När
förhandlingarna, i slutskedet, fortsätter långt in på
natten.
Nettolön: Lön
efter skatt.
Nominell
löneökning: Hur
mycket lönerna ökar i kronor eller procent, utan hänsyn till
inflationen.
Nollavtal: Kollektivavtal
som inte innehåller några siffror för löneökningar. Lönerna
bestäms i stället lokalt. Xxxxxx även sifferlösa avtal.
O
Omställningsavtal: Reglerar
vad som ska göras för dem som förlorar jobbet vid t.ex.
neddragningar.
Opo: Opartiska
ordförande. En privat variant av medlare som går in i
förhandlingarna om parterna inte kommit överens en månad innan
avtalet löper ut.
Osakliga
löneskillnader: Löneskillnader
som inte kan förklaras av till exempel erfarenhet och kompetens.
P
Parter: De
som deltar i en förhandling.
Pott: Den
summa pengar som kollektivavtalet anger för löneökningar och som
fack och arbetsgivare ska fördela. Används på både central och
lokal nivå.
Prolongering: Förlängning
av kollektivavtal
R
Reallön: Lön
i förhållande till prisnivån.
Reallöneökning: Lönerna
ökar mer än inflationen, vilket innebär att arbetstagare får mer
pengar att röra sig med.
Relativlöneförändring: Förändring
av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till
andra grupper.
Retroaktiv
lön: Den
avtalade lönenivån gäller även bakåt i tiden från att den gamla
överenskommelsen löpt ut.
Riksavtal: Rikstäckande
kollektivavtal.
S
Sifferlösa
avtal: Kollektivavtal
som inte innehåller några siffror för löneökningar. Lönerna
bestäms i stället lokalt. Kallas även nollavtal.
Strandning: När
parterna inte kommer överens strandar förhandlingarna, det vill
säga avbryts i oenighet.
Strejk: En
stridsåtgärd som innebär att arbetstagarna vägrar
arbeta.
Strejkkassa: De
pengar facket avsatt föra att betala ut ersättning till dem som
strejkar.
Strejkvakt: Medlem
som står utanför arbetsplats som är försatt i
strejk.
Strejkbrytare: Person
som utför arbete trots att strejk råder. Även kallad
svartfot.
Stridsåtgärder: Vid
avtalslöst tillstånd, när avtalstiden löpt ut, har parterna rätt
att ta till stridsåtgärder. För fackets del är det oftast strejk
och blockad som gäller. Lockout är arbetsgivarnas
stridsåtgärd.
Sympatiåtgärd: Stridsåtgärd
för att stödja annan part i en konflikt.
T
Tillsvidareanställning: Fast
anställning.
Turordning: Regler
i lagen om anställningsskydd, LAS, som säger vilka som ska sägas
upp om det råder arbetsbrist. Grundregeln är sist in först ut, men
möjlighet till undantag finns.
Turordningslista: Arbetsgivare
och fack kan förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar
gör avsteg från lagen om anställningsskydd, LAS, vid uppsägningar
på grund av arbetsbrist. Xxxxxx även avtalsturlista.
V
Varsel: Förvarning.
I avtalssammanhang betyder det att parterna varslar om stridsåtgärder
en viss tid innan de ska börja gälla. Arbetsgivare kan också
varsla om uppsägningar.
Vikariat: En
visstidsanställning där den som vikarierar ersätter en ordinarie
anställd som av någon anledning är frånvarande.
Vild
strejk: Otillåten
strejk, till exempel om kollektivavtalet fortfarande
gäller.
Visstidsanställning: Anställning
som upphör ett bestämt datum, till skillnad från
tillsvidareanställningen. I lagen om anställningsskydd, LAS, finns
tre typer av visstidsanställningar: allmän visstid, vikariat och
säsongsanställning.
Värdediskriminiering: Att
det arbete som utförs i mansdominerade yrken värderas högre i
samhället än det i kvinnodominerade yrken.
Y
Yrkande: Ett
avtalskrav.
Yrkesutveckling: När
arbetstagarnas kunskaper ökar genom utbildning och vidareutveckling.
Från OFR/Offentliganställdas Förhandlingsråd (där Sveriges läkarförbund ingår)
A
AB
Allmänna bestämmelser – kommun och region
AGS-KL
Avtalsgruppsjukförsäkring för anställda hos kommuner och regioner, församlingar m.fl.
AKAP-KL
Pensionsavtal för kommunal sektor för födda 1986 eller senare. Trädde i kraft 1 januari 2014.
ALFA & ALFA-T
Avtal som reglerar de generella anställningsvillkoren för arbetstagare hos myndigheter under regeringen. Heter fr.o.m. 1 juni 2013 Villkor resp. Villkor-T.
ATL
Arbetstidslag
AVA
Allmänna anställningsvillkor gällande Arbetsgivarverkets sektor Affärsverk och infrastruktur
F
FörL
Föräldraledighetslagen
H
HÖK
Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor
K
KAP-KL
Pensionsavtal för kommunal sektor för födda 1986 eller tidigare
KI
Konjunkturinstitutet. En statlig myndighet som gör prognoser om samhällsekonomins utveckling och förutsättningarna för lönebildningen.
KOM-KL
Omställningsavtal – kommun och region
L
LAS
Lagen om anställningsskydd. Lagen anger regler för anställningsformer och turordningsregler vid uppsägningar.
LFF
Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
LOK
Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m.
M
MBL
Lag om medbestämmande i arbetslivet
MI
Medlingsinstitutet. Statlig myndighet som ska medla i arbetstvister och utse medlare. MI ska också arbeta för att lönebildningen fungerar väl och ansvara för lönestatistik.
P
PA 16
Pensionsavtal för statlig sektor
PA 03
Tidigare pensionsavtal för statlig sektor, är nu en del i det nya avtalet PA 16
PSA
Avtal om ersättning vid personskada – statlig sektor
PTK
Central förhandlingssamverkan för privattjänstemän inom TCO- och SACO-förbund.
R
RALS
Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare i staten
S
SAP-R
Särskild avtalspension för räddningstjänsten
SjLL
Lag om sjuklön
SemL
Semesterlag
SFB
Socialförsäkringsbalk
T
TFA-KL
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda hos kommuner och regioner, församlingar m.fl.
TurA-S
Avtal om turordning för arbetstagare hos staten